Planeringsmodeller lsofrämjande arbete Del 2

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Planeringsmodeller lsofrämjande arbete Del 2"

Transkript

1 Planeringsmodeller för r hälsofrh lsofrämjande arbete Del 2 Kursen: Hälsofrämjande och preventivt arbete, 5 poäng 6 april Stockholm Bo J A Haglund / Per Tillgren Den grundläggande orsaksmodellen för hälsofrämjande arbete Intervention Förändring i riskbeteende Förändring av risker i miljön Förändring i sjukdom/ skador KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för folkhälsovetenskap Avd för socialmedicin Pathogenesis of Diabetes social class ethnic group Styrning och ledning av folkhälsoarbetet lsoarbetet tobacco stress social network factors alcohol physical activity drugs obesity diet hyperlipidemia pregnancy STYRDOKUMENT Politiska intentioner t ex via lagstiftning, policy dokument Normal Prediabetes PD Sensitivity Insulin production Impaired glucose tolerance IGT cardiovascular diseases Manifest Diabetes MD MANAGEMENT Ledning genom bl a mobilisering, organisationsutveckling, alliansbyggande Befolkningens Hälsa STYRINTRUMENT Metoder för bl a planering, genomförande, kvalitetssäkring och utvärdering pt Ansatser Vad betyder olika ansatser /synsätt? Aspekter Hälsovård Deltagande Rollen för Utbildning Utvärdering Finasiering professionella av hälsoarbetare Varför planeringsmodeller? Medicinsk Planerar Folkligt deltagande Viktigaste program komponenten Nödvändig För att men ej tillräcklig för hälsoförbättring Medel för mobilisering För att ge god service maximera resurser För att skapa förbättrad social struktur Nyckel Komponent Del av nent Resurs Del av servicen servicen - medel för förändring Hälsostatus statistik Effekter Medel för förändring effektivitets mätningar Utbildnings processer Från alla möjliga källor Från extern till intern Själv finansiering primärt mål Hälsans bestämningsfaktorer är komplexa Etisk fråga hur kan begränsade resurser maximera befolkningens hälsa Krav på kunskapsbaserade insatser Folkhälsoarbetets professionalisering Folkhälsans globalisering och arbetets internationalisering 1

2 Why planning Den teoretiska fördelningen över tid av utfallet i befolkningsinriktat hälsofrämjande och sjukdomsförbyggande arbete It ensures a systematic and logical approach to establishing priorities It helps direct resources to where they will have most impact It makes clear what is to be achieved, the methods and how sucess will be demonstrated Ökad medvetenhet och deltagande Tidsenheter Det kortsiktiga programresultatet Riskförändring socialt och beteende mässigt Förändring av hälsa och sjukdom Six Stages of strategies Six Stages of strategies contin. 1. Getting people involved. Identifying likely partners and eveloping a team 2. Where are we now? Analysing the current situation and building an information baseline 3. Where do we want to go? What outcomes do we want?what do other people want?analyzing evidence from needs assessments. Prioritizinng and setting objectives. Naidoo and Wills How do we get there? Identifying activities 5. What may stop us getting there? Understanding the factors that may affect what we want to achieve 6. How will we know if we have got there? Evaluating the effects of activities and mapping these against stated objectives Naidoo and Wills 2009 Den grundläggande planeringsmodellen Analys Plan Utvärdera Systemteoretisk modell för planering och utvärdering av folkhälsoarbete i lokalsamhället I Inflöde 1: inflöde... aktiviteter Grad av måluppfyllelse Implementera III Aktiviteter III Exponering IV Attityder Beteende V Morbiditet Mortalitet 2: aktiviteter... exponering 3: exponering... vanor attityder Efter Sanderson och Svanström Scand J Soc Med 1988;10:289-97j 4: t ex fysisk aktivitet..... morbiditet mortalitet 2

3 Aktiviteter Finans- Planering eller Implementering erings- källor Hållbarhet Services Behovs analys Partenarskaps utveckling Utveckla aktiviter Söka finnanisering Feasibility studier Definera mål En steg modell för f r programutveckling Definera åtgärdsteorier Uppskatta resursbehov Service Personal monitoring och handledning Aktiviteter för berörd målgrupp Resurs monitoring Kombinera aktiviteter och service Säkerställa reurser Utvärderings aktiviteter Placera aktiviter i regelverk och procedurer Införliva aktiviteterna i närmiljön Ewles and Simnet planning framework (2003) Stage 1: identify needs and priorities Gant Chart Stage 2 set aims and objectives SMART (specific,measurable, achievable, realistic, and time-bound Stage 3. identify appropriate methods for achieving the objectives Developed with Pluye, 2002 Ewles and Simnet planning framework (2003) contin Stage 4: identify resources budget including staff costs, capital costs, and costs of specific activities Stage 5 plan evaluat ion methods Stage 6 set action plan Log frames or program theories Stage 7 action, or implementation of the plan Theory helps to clarify how and when change can be achieved in targets for intervention 3 Theory indicates how to achieve organisation change, and raise community awareness Health Promotion Planning and Evaluation Cycle 2 4 Theory provides a benchmark against which actual ca be compared with ideal program. Theory helps identify what are targets for intervention 1 5 Stage five, six and seven: Theory defines outcomes and measurements for use in evaluation After Nutbeam and Harris 7 6 Programmets parallella processer Modell för social marknadsföring Implementering Planering Vidmakthållande Utvärdering Efter Botwin och Pluye,

4 Brachts 5-stegs modell för utveckling av lokalt folkhälsoarbete Brachts 5-stegs modell för utveckling av lokalt folkhälsoarbete Är en planerings- och genomförande modell (hjulmodell) Utgår från flera teorier och modeller för lokalt förändringsarbete. Fokus på maktmobilsering (empowerment) i lokalsamhället och lokalt deltagande (participation). 1. Samhällsanalys 5. Spridning/ åter samhälls- Stegen i organisation 4. Vidmakthållande/konsolidering 3. Implementering 2. Program utformning Efter Bracht et al, 1990, 1999 Bracht/Kingsbury/Rissel s: Bracht/Kingsbury/Rissel s: Steg 1. Samhällsanalys 1. Definiera vad som är samhället 2. Samla och analysera olika typer av data (hälsa, demografi, information om samhällets resurser, historia och beredskap för handling) 3. Bedöm samhällets förmåga (capacity) genom bl a att identifiera nyckelpersoner och grupper, beskriva organisationsstrukturer, behov av resurser för åtgärdsprogrammet och åtgärder som är nödvändiga för att öka förmågan för genomförandet. 4. Analysera och bedöm potentiella hinder för förändringsarbetet. 5. Bedöm samhällets beredskap för förändring 6. Gör en syntes av det sammantagna insamlade materialet (data) och gör erforderliga prioriteringar Steg 2. Design och initiering 1. Bilda en ansvarig planeringsgrupp och välj ut lokala organisatörer eller koordinatorer 2. Välj ut en organisationsstruktur för hur arbetet skall organiseras (Bygg upp olika koalitioner, utse strategiska ledningsgrupper [community boards, task forces], utveckla gräsrotsarbete och strukturer, identifiera och rekrytera personer från organisationerna, definiera organisationernas uppgift och mål, klargör roller, utbilda och ge erkännande. Bracht/Kingsbury/Rissel s: Steg 3. Implementering 1. Bestäm och prioritera interventions akiviteterna 2. Utveckla en arbetsplan 3. Generera ett brett medborgare deltagande 4. Planera media interventioner 5. Skaffa erfoderliga resurser 6. Utveckla ett övervaknings system för att få feed-back på interventionen Bracht/Kingsbury/Rissel s: Steg 4. Vidmakthållande av programmet - konsolidering 1. Integrera interventionsaktiviteterna i samhällets befintliga struktur och nätverk 2. Etablera ett positivt organisationsklimat för verksamheten 3. Upprätta en rullande rekryteringsplan av medarbetare 4. Ge ett erkännande för de frivilliga insatser som medverkar i programmet 4

5 Bracht/Kingsbury/Rissel s: Steg 5. Spridning av erfarenheter och återbedöm programmet 1. Uppdatera den tidigare genomförda samhällsanalysen (steg 1) 2. Bedöm interventionsprogrammets effektivitet 3. Summera resultatet och klargör den framtida inriktningen för programmet SESAME - Aktionsmodell för att skapa stödjande miljöer för hälsa (Supportive EnvironmentS Action ModEl - SESAME) Är en dynamisk och processinriktad genomförande modell för att främst utveckla stödjande miljöer för hälsa. Bygger på kunskap och erfarenhet från ca 1500 internationellt genomförda folkhälsoprojekt och utvecklades i samband med WHO:s tredje världskonferens om hälsofrämjande arbete i Sundsvall SESAME-Aktionsmodell för att skapa stödjande miljöer för hälsa (Supportive EnvironmentS Action ModEl - SESAME) 2. Etablera samverkan 1. Identifiera behov och problem 3 a/ Formulera och konkretisera mål b/ Utveckla strategier c/ Planera utvärdering 6. Skapa strukturer för att vidmakthålla 5. Implementera verksamheten - utveckla stödjande miljöer 4. Utforma genomförandet och mobilisera resurser 7. Följa upp och utvärdera 8. Förnya, förändra och/eller förstärka Källa: Haglund et al, 1996 Health Promotion Strategy Analysis Model HELPSAM Modell för analys av hälsofrämjande strategier 1. Att utveckla policy 2. Lagar och reglemente 3. Omorientera organisationen 4. Förespråka 5. Samverka och förmedla 6. Möjliggöra 7. Mobilisera/ utveckla självbestämmande Medel & Ansatser Hur? Aktörer Målgrupp Nivåer & Arenor Vem? För Vem? Var? Genomförande Strategier Tillvägagångssätt Förväntade resultat Vad? Till vad nytta? Nyckelstrategier 1. Policyutveckling 2. Lagar och regleringar 3. Omorientering av organisation/er 4. Förespråka hälsointressen 5. Samverkan 6. Skapa förutsättningar för hälsa - möjliggöra 7. Mobilisering och utveckling av självbestämmande HELPSAM Begreppets innebörd och praktiska tillämpning Att på olika nivåer i samhället ta stöd i arbetet av hälsoinriktade policy beslut - t ex rökfria arbetsplatser baserade på en lokal policy. I arbetet lyfta fram och använda sig av skrivna som oskrivna lagar som har betydelse för folkhälsan. Syftet är att i befintliga organisation/er omorientera verksamheten så att den på bästa sätt kan verka för att främja folkhälsan. Detta kan ske i olika sammanhang och på olika sätt och nivåer i samhället t ex genom massmedia bearbetning eller lobby-verksamhet för att nå beslutsfattare och myndigheter. Innebär att på olika sätt bygga nya allianser med olika intressenter och arenor för ett målinriktat gränsöverskridande hälsoarbete. Avser att ge grundläggande förutsättningar som underlättar för människor t.ex. produktutveckling i säkerhetsfrämjande arbete (tillgång till skyddsutrustning på arbetsplatser), miljöförändringar (rökfria miljöer, allergisäkrade hus), planering och organisering av aktiviteter som främjar hälsa. Är att vinna uppslutning och stöd för hälsoinriktade insatser och få ett aktivt deltagande av olika intressenter och individer som också har makt och självbestämmande över sin medverkan (empowerment). Verktyg för styrning och uppföljning av lokalt folkhälsoarbete och dess relation till SESAME-Aktionsmodell för stödjande miljöer för hälsa 2. Etablera samverkan 1. Identifiera behov och problem Lokala Välfärdsbokslut Hälsokonsekvensbeskrivningar (HKB) Kvalitets säkring Benchmarking 3 a/ Formulera och konkretisera mål b/ Utveckla strategier c/ Planera utvärdering 6. Skapa strukturer för att vidmakthålla 5. Implementera verksamheten - utveckla stödjande miljöer 4. Utforma genomförandet och mobilisera resurser 7. Följa upp och utvärdera 8. Förnya, förändra och/eller förstärka 5

6 Precede/Proceed Modellen Predisposing, Reinforcing and Eabling Constructs in Ecosystem Diagnosis and Evaluatio Policy, Regulating or resourcing,, and Organizing for Educational and Environmental Development Är en modell för komplex program planering, implementering och utvärdering utifrån ett ekologisk perspektiv på hälsa. Baseras på kunskap från epidemiologi, hälsoupplysning och hälsoadministration. Utgår från att hälsan påverkas av flera bestämningsfaktorer. Förutsättningen för en förändring är att den omfattas av flera dimensioner och berör flera sektorer i samhället. Precede Fas 5 Administrativ och policy HÄLSOFRÄMJANDE ARBETE Hälsoupplysning Policy föreskrifter organisering Fas 6 Implementering Proceed Predisposing, Reinforcing and Eabling Constructs in EcosystemDiagnosis and Evaluation Fas 4 Utbildnings och ekologisk Möjliggörande faktorer Fas 7 Process utvärdering Fas 3 Beteende och miljö Beteende och levnadsvanor Miljö Fas 8 Resultat utvärdering Fas 2 Epidemiologisk Hälsa Fas 1 Social Fas 9 Utfallsutvärdering Mottaglighetsfaktorer Förstärkningsfaktorer Livskvalitét Policy, Regulating or resourcing,, and Organizing for Educational and Environmental Development Precede Proceed as an Organisational Framework Diagnostic Phase BEGREPP Definitioner BEGREPP Definitioner Lokalsamhälle (Community) En given grupp individer, som ofta lever inom ett givet geografiskt område, som delar en gemensam kultur, gemensamma värderingar och normer och är inordnade i en social struktur enligt de relationer som utvecklats i lokalsamhället över tid. Lokalsamhällets medlemmar får sin personliga och sociala identitet genom delade gemensamma uppfattning, värderingar och normer som tidigare utvecklats inom lokalsamhället och som kan ändras i framtiden. De uppvisar en medvetenhet om sin gruppidentitet och delar gemensamma behov och ett engagemang för att möta dessa behov. I många lokalsamhällen, särskilt i utvecklingsländerna, tillhör individer inte en enda, tydligt urskiljbar gemenskap utan upprätthåller snarare medlemskap i en rad lokalsamhällen utifrån variabler som geografi, yrke, sociala intressen och fritidsintressen. Medlemmar i ett elektroniskt kommunikationsnätverk eller som i övrigt är förbundna i informationsutbyte kallas ibland för virtuellt samhälle. Källa: EU/HP-glossary, 2001 pt Samhällsarbete (Community Organization) är en planerad process för att aktivera ett samhälle för att använda dess egna social struktur och andra tillgängliga resurser för att fullfölja de mål som huvudsakligen bestämts av samhällets representanter och som i allmänt överensstämmer med lokala värderingar. En meningsfull social förändring är huvudsakligen organiserad inifrån samhället och utav enskilda individer, grupper, eller organisationer - för att uppnå och hålla vid liv en förbättring i samhället och/eller nya möjligheter. 6

7 BEGREPP Definitioner Utifrån Rothman s - tre modeller för samhällsarbete: Swedner s definition av samhällsarbete: en form för målmedvetet och rationellt förändringsarbete på mesonivå (inom organisationer, institutioner, bostadsområden etc) som syftar till att förbättra levnadsförhållandenna för resursfattiga och problemdrabbade grupper och individer. Källa: Swedner H, 1983 Fokus på en lokal tillämpning Modell A Modell B (Social Planing) (Locality Development) Community Development Community organization/planning själv-hjälp, samhällets förmåga och integrering (process mål) problemlösning som tar hänsyn till verkliga samhällsproblem (uppgifts mål) Modell C (Social Action) Community Action Granskapsarbete Granskapsplanering Aktionsinriktat samhällsarbete förflyttning av maktförhållande och resurser, grundläggande institutionell förändring (uppgifts- eller process mål) Strategier enligt Bracht et al bred medverkan av samhället och att verksamheten ägs av invånarna är en förutsättning använder betydande samhällsplaneringsstrategier för behovs och analysarbete tillämpning av flera strategier t ex, lagstiftning, policy Health Promotion Forskning i spänningsfältet mellan politik och praxis PRINCIPER KONTEXTEN Empowerment Delaktighet Helhetssyn Tvärsektoriellt samarbete Jämlikhet Politik Folkhälsoarbets praktik Vidmakt hållande Flera strategier Miljö Struktur Organisation Grundläggande principer för hälsofrämjande arbete Empowerment Delaktighet Helhetssyn Tvärsektoriellt samarbete att inspirera och möjliggöra mer makt för individer och samhälle över faktorer (personliga, socioekonomiska och miljömässiga) som påverkar hälsotillståndet i befolkningen. de som berörs och involveras ges ett reellt inflytandet och medverkan i planering, genomförande och utvärdering. på hälsa - omfattar fysisk, mental och social hälsa. innebär ett samarbete med relevanta organisationer och myndigheter i olika sektorer i samhället. Forts... forts... Grundläggande principer för hälsofrämjande arbete Jämlikhet Vidmakthållande i hälsa - insatser skall vägledas utifrån jämlikhet och social rättvisa och kan t ex vara mellan olika grupper, kön, geografiska områden. och utveckling av verksamheten - att insatser som görs kan bestå även när projektmedel upphör samt att redan gjorda investeringar kvalitets förbättras och vidareutvecklas. E-book / KI Flera strategier används och kombineras i det praktiska arbetet - omfattar bl a policyutveckling, organisationsförändring, samhällsarbete, lagstiftning, utbildning och kommunikation. 7

8 Community empowerment for strategic planning 9 Domains Improves participation Develops local leadership Build empowering organizational structures Increases problem assessment capacities Enhances the ability of the community to ask why (critical awareness) Imporve resource mobilization Strengthens links to other organizations and people Creates an equitable relationsship with outside agents Increases control over programme management Strategic planning for community empowerment Preparation, including the development of a culturally appropriate definition for empowerment Setting a baseline for each domain Strategic planning and the assessment of resources Evaluation and visual presentation Spider webb Participation Do Critical assessment Village organizations Plan Research integrated Work-process Evaluate Project management Leadership Implement Evidence-process Publish Project management Problem assessment Resource mobilization Judge Review Collect 8

Planeringsmodeller lsofrämjande arbete Del 1. Till vad nytta? Vem? Hur? Var? HELPSAM. Vad? För Vem?

Planeringsmodeller lsofrämjande arbete Del 1. Till vad nytta? Vem? Hur? Var? HELPSAM. Vad? För Vem? Planeringsmodeller för r hälsofrh lsofrämjande arbete Del 1 Modellbegreppet och dess olika former och tillämpning Kursen: Hälsofrämjande och preventivt arbete, 5 poäng 6 april 2010 - Stockholm Bo J A Haglund

Läs mer

Stadsutvecklingsprocessen Christian Lindfors, Tyréns

Stadsutvecklingsprocessen Christian Lindfors, Tyréns Stadsutvecklingsprocessen Christian Lindfors, Tyréns Hur beskriver man stadsutveckling? Inom Sustainable Business Hub har Sustainable Urban development (SUD)-gruppen haft som mission att tydliggöra sydsvensk

Läs mer

Kunskapsbaserad implementering. Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet CEPI

Kunskapsbaserad implementering. Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet CEPI Kunskapsbaserad implementering Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet CEPI Att arbeta efter modeller En uppsättning element som guidar de professionella Svårt veta vilka enskilda

Läs mer

HÄLSA - HÄLSOARBETE. Fokus: Hälsofrämjande

HÄLSA - HÄLSOARBETE. Fokus: Hälsofrämjande HÄLSA - HÄLSOARBETE Att arbeta förebyggande och hälsofrämjande Fokus: Hälsofrämjande Förebygga ohälsa Främja hälsa: Två olika värdemässiga utgångspunkter Målet med förebyggande arbete: - Att ohälsa inte

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

Amir Rostami 2012-09-16 1

Amir Rostami 2012-09-16 1 Amir Rostami 2012-09-16 1 Översikt Begreppsförvirring Den svenska gängutvecklingen Stockholm Gang Intervention and Prevention Project Sveriges största polisiära EU projekt Alternativt brottsbekämpning

Läs mer

Asset Management ISO 55000

Asset Management ISO 55000 Asset Management ISO 55000 SSG 27 maj - 2014 Jan-Olof Hilmerstam 1 Varför är Asset Management viktigt? Fysiska anläggningstillgångar representerar en stora värden i många organisationer 90% fysiska anläggningstillgångar

Läs mer

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 31 augusti 2011 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.

Läs mer

Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland

Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland 2015-2017 ------------------------------------------------ Development- and growth plan for a sustainable Åland 2015-2017 Ann Nedergård Hållbarhetsstrateg

Läs mer

Våra tjänster [Our services] UMS Group Inc., All Rights Reserved

Våra tjänster [Our services] UMS Group Inc., All Rights Reserved Våra tjänster [Our services] UMS Group Inc., All Rights Reserved Asset Management-projekt Utvärderingar/ Gapanalyser enligt PAS 55 eller ISO 55000 så att din organisation ser vilka delområden som kan förbättras

Läs mer

Page 1. Aktuella utmaningar för ekonomistyrare. Tema: Aktuella utmaningar för ekonomistyrare. Vad är ekonomistyrning? Vilka är utmaningarna?

Page 1. Aktuella utmaningar för ekonomistyrare. Tema: Aktuella utmaningar för ekonomistyrare. Vad är ekonomistyrning? Vilka är utmaningarna? Aktuella utmaningar för ekonomistyrare Professor Fredrik Nilsson Uppsala 2010-02-12 Föreläsningens inriktning Tema: Aktuella utmaningar för ekonomistyrare Vad är ekonomistyrning? Vilka är utmaningarna?

Läs mer

Vad är folkhälsovetenskap?

Vad är folkhälsovetenskap? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 2 september 2010 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Utvärdering av Ledningsprocesser. Fredrik Kjellberg Mannheimer

Utvärdering av Ledningsprocesser. Fredrik Kjellberg Mannheimer Utvärdering av Ledningsprocesser Fredrik Kjellberg Mannheimer 0 Tre distinkta utvecklingsfaser Harvard Business School böcker Harvard Business Review - artiklar 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 Mastering

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Barn och unga i samhällsplaneringen

Barn och unga i samhällsplaneringen Barn och unga i samhällsplaneringen Utgångspunkter i arbetet FN:s konvention om barns rättigheter Demokratiaspekter i den fysiska planeringen Ta tillvara lokal kunskap för bättre planering och god bebyggd

Läs mer

Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions

Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions Bakgrund Ungdomar med långvariga sjukdomar behöver successivt förberedas inför övergången till vuxensjukvården och

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Hälsa historiskt perspektiv

Hälsa historiskt perspektiv Hälsa historiskt perspektiv För överlevnad Frihet från sjukdom WHO definition 1948 a complete state of physical mental and social wellbeing and not merely the absence of disease and infirmity Hälsans bestämningsfaktorer

Läs mer

Implementering. Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet

Implementering. Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet Implementering Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet Lärdom från 50 års implementationsforskning: Det blir aldrig som man tänkt sig!! 2011-09-12 Institutionen för socialt arbete

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun 1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,

Läs mer

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and

Läs mer

Design Service Goal. Hantering av demonterbara delar som ingår i Fatigue Critical Baseline Structure List. Presentatör

Design Service Goal. Hantering av demonterbara delar som ingår i Fatigue Critical Baseline Structure List. Presentatör Design Service Goal Hantering av demonterbara delar som ingår i Fatigue Critical Baseline Structure List Presentatör Thobias Log Flygteknisk Inspektör Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten för operatörer,

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

Seminar fra sykt till sunt 19 november 2009, Litteraturhuset i Oslo

Seminar fra sykt till sunt 19 november 2009, Litteraturhuset i Oslo Perspektiver - Mestring og folkehelse Seminar fra sykt till sunt 19 november 2009, Litteraturhuset i Oslo Nils Söderman, universitetsadjunkt Högskolan Väst i Trollhättan, Institutionen för omvårdnad, hälsa

Läs mer

Angeppssätt för integration - standarder, internationell utblick och SIS

Angeppssätt för integration - standarder, internationell utblick och SIS Angeppssätt för integration - standarder, internationell utblick och SIS 9 november 2004 Sara Ellström 2004-11-17 1 Översikt 1 Vilka standarder kan stötta ett integrerat ledningssystem och hur kan standarderna

Läs mer

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10 HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist Göteborg 2011-11-10 1 P-O Nyquist UTBILDNING Bergsingenjör från KTH Executive MBA från Uppsala ERICSSON (18 år) SW design System design

Läs mer

ATT BIDRA TILL JÄMLIKHET I HÄLSA - DELAKTIGHET SOM TEORI, METOD OCH PRAKTIK

ATT BIDRA TILL JÄMLIKHET I HÄLSA - DELAKTIGHET SOM TEORI, METOD OCH PRAKTIK ATT BIDRA TILL JÄMLIKHET I HÄLSA - DELAKTIGHET SOM TEORI, METOD OCH PRAKTIK Delaktighetens teori: Varför? Hur? Vem? GUNILLA PRIEBE, LEG. SJUKSKÖTERSKA, FIL.DR. 1 Juridiska argument för delaktighet Delaktighet

Läs mer

CEEQUAL i upphandling och kontrakt: Erfarenheter från OS i London

CEEQUAL i upphandling och kontrakt: Erfarenheter från OS i London CEEQUAL i upphandling och kontrakt: Erfarenheter från OS i London Klara Jonsson Stadsutveckling, Göteborg Maj 2014 Olympic Delivery Authority som beställarorganisation Ansvar för utformning, projektering

Läs mer

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Kursplan AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Introduction to Professional Communication - more than just conversation 7.5 Higher Education

Läs mer

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

The road to Recovery in a difficult Environment

The road to Recovery in a difficult Environment Presentation 2010-09-30 The road to Recovery in a difficult Environment - a presentation at the Workability International Conference Social Enterprises Leading Recovery in Local and Global Markets in Dublin

Läs mer

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet

Läs mer

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande

Läs mer

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI E-hälsa - hur kan vi dra nytta av den nya tekniken? Maria Hägglund, Ph.D. Hälsoinformatik Health Informatics Centre, Dept.

Läs mer

Support for Artist Residencies

Support for Artist Residencies 1. Basic information 1.1. Name of the Artist-in-Residence centre 0/100 1.2. Name of the Residency Programme (if any) 0/100 1.3. Give a short description in English of the activities that the support is

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1 Mönster Ulf Cederling Växjö University UlfCederling@msivxuse http://wwwmsivxuse/~ulfce Slide 1 Beskrivningsmall Beskrivningsmallen är inspirerad av den som användes på AG Communication Systems (AGCS) Linda

Läs mer

FMV användning av ISO/IEC 15288 för ledningssystem implementering. Harold Bud Lawson Styrelsemedlem och Consulting Partner

FMV användning av ISO/IEC 15288 för ledningssystem implementering. Harold Bud Lawson Styrelsemedlem och Consulting Partner FMV användning av ISO/IEC 15288 för ledningssystem implementering Harold Bud Lawson Styrelsemedlem och Consulting Partner Roller FMV har nära och långsiktiga samarbeten Regeringen Uppgifter Anslag Finansiella

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet

Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet Kultur och fritidsnämnden 2016-05-25 1 (5) Kultur- och fritidsförvaltningen Förvaltningskontoret KFN/2016:109 Sara Nordlund 016 710 7032 Kultur och fritidsnämnden Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns

Läs mer

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg 1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den

Läs mer

Prata med bordsgrannarna

Prata med bordsgrannarna Ungdomsvänlig vård Prata med bordsgrannarna Vad uppmärksammade du när du iakttog din verksamhet ur ett ungdomsperspektiv? Fysisk miljö Tillgänglighet Administrativa och praktiska rutiner Välkomnande atmosfär?

Läs mer

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007 Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Läkarbesöken i Sverige fördelas inte efter behov Fig. 5: Horizontal inequity (HI) indices for the annual mean number

Läs mer

Ny i HR-rollen 1. Ny i HR-rollen. Detta måste du ha koll på

Ny i HR-rollen 1. Ny i HR-rollen. Detta måste du ha koll på Ny i HR-rollen 1 Ny i HR-rollen Detta måste du ha koll på Ny i HR-rollen 1 Innehåll Sida 2 Inledning 3 Förväntningar på HR-rollen 4 Så, var ska man börja? 5 En HR-modell i fyra nivåer 6 Förstå organisationen

Läs mer

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Ulf Wahlberg, VP INdustry and Research Relations Ericsson AB Ericsson AB 2012 April 2013 Page 1 Five technological

Läs mer

Internationell utblick - HKB som verktyg för jämlikhet i hälsa. Cristina Mattsson Lundberg

Internationell utblick - HKB som verktyg för jämlikhet i hälsa. Cristina Mattsson Lundberg Internationell utblick - HKB som verktyg för jämlikhet i hälsa Cristina Mattsson Lundberg WHO:s definition av hälsokonsekvensbedömningar (HKB) En kombination av metoder genom vilka politiska beslut, ett

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Hållbara livsstilar och utbildning -Svenskt ledarskap

Hållbara livsstilar och utbildning -Svenskt ledarskap Hållbara livsstilar och utbildning -Svenskt ledarskap Peter Repinski, Enhetschef, SEI Miljömålsdagarna 2015: Omställning av produktion och konsumtion 5-6 maj, Örebro Vad menar vi med hållbar livsstil?

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoekonomi, policy och management

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoekonomi, policy och management Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoekonomi, policy och 4HM17 Inrättad av Rektor 2016-05-10 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2016-05-10 Sid 2 (6) 1. Basdata 1.1. Programkod 4HM17 1.2. Programmets

Läs mer

Hållbar hantering av urbana översvämningar

Hållbar hantering av urbana översvämningar Hållbar hantering av urbana översvämningar Svenskt Vatten, 1 december, 2016. ROLF LARSSON, TEKNISK VATTENRESURSLÄRA, LTH/LUNDS UNIVERSITET SYNOPSIS A. Hållbar hantering av urbana översvämningar (HHUÖ)

Läs mer

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från

Läs mer

Hälso- och friskvårdspolicy

Hälso- och friskvårdspolicy Hälso- och friskvårdspolicy Hälso- och friskvårdspolicy 1(5) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Hälsofrämjande arbetsplats... 3 Arbetsgivarens ansvar... 4 Medarbetarens ansvar... 4

Läs mer

Jämlik hälsa i internationellt och svenskt perspektiv

Jämlik hälsa i internationellt och svenskt perspektiv Jämlik hälsa i internationellt och svenskt perspektiv Utveckling, förklaringar och Kommissionens arbete Olle Lundberg, professor och ordförande Centrala utgångspunkter Hälsa är viktigt för människor! 86%

Läs mer

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun Policy för Folkhälsoarbete i Lunds kommun Reviderad med anledning av den av riksdagen tagna propositionen 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik samt på grund av kommunala beslut. Antagen av kommunstyrelsens

Läs mer

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/ Name: Year 9 w. 4-7 The leading comic book publisher, Marvel Comics, is starting a new comic, which it hopes will become as popular as its classics Spiderman, Superman and The Incredible Hulk. Your job

Läs mer

Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010

Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010 Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010 Fil dr, leg sjg Inst för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska Institutet 2013-04-26 1 Översikt

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

EU:s ministerkonferens för e-förvaltning under det svenska ordförandeskapet

EU:s ministerkonferens för e-förvaltning under det svenska ordförandeskapet EU:s ministerkonferens för e-förvaltning under det svenska ordförandeskapet Seminarium 1:6 Föreläsare Urban Funered, urban.funered@finance.ministry.se Offentliga Rummet, Norrköping, 26 Maj 2009 Urban Funered

Läs mer

Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön

Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön Marie Elf Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) samt Forum för vårdbyggnads höstkonferens 2011 Marie Elf mel@du.se

Läs mer

Swedish framework for qualification www.seqf.se

Swedish framework for qualification www.seqf.se Swedish framework for qualification www.seqf.se Swedish engineering companies Qualification project leader Proposal - a model to include the qualifications outside of the public education system to the

Läs mer

ORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår?

ORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår? ORGANISATIONSHÄLSA - vad är det och hur kan man arbeta med det? Folkhälsa Individhälsa Organisationshälsa Vad är det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår? - Vad säger statistiken? - Vad säger

Läs mer

Hur kan forskning komma till nytta i praktiken?

Hur kan forskning komma till nytta i praktiken? Hur kan forskning komma till nytta i praktiken? Axel Wolf Leg. sjuksköterska, Uni.lektor vårdvetenskap Ins=tu=onen för vårdvetenskap och hälsa Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet & Sahlgrenska

Läs mer

Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer

Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer Olle Lundberg Professor och föreståndare CHESS Den ojämlika ohälsan Ojämlikhet i hälsa handlar om Systematiska skillnader i hälsa och överlevnad

Läs mer

Hälsopromotion i arbetslivet -hälsofrämjande som idé, kunskapsområde och strategi

Hälsopromotion i arbetslivet -hälsofrämjande som idé, kunskapsområde och strategi Hälsopromotion i arbetslivet -hälsofrämjande som idé, kunskapsområde och strategi Anders Hanson Anders Hanson 1 Det finns en tradition. 1946 WHO bildas och förespråkar en helhetssyn på hälsan. 1974 Marc

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Assignment Assignment from the Ministry of Defence MSB shall, in collaboration

Läs mer

Verksamhetsplan. Invest in Skåne AB. Utgåva 01/05 2015

Verksamhetsplan. Invest in Skåne AB. Utgåva 01/05 2015 Verksamhetsplan Invest in Skåne AB 2015 Utgåva 01/05 2015 Verksamhetsplan 2015 för Invest in Skåne AB, 1. Verksamhetsidé Våra aktiviteter skall göra skillnad för att utveckla internationaliseringen av

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap

Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap Utbildningsplan för masterprogrammet i 4FH11 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2010-11-09 Reviderad av Styrelsen för utbildning 2015-06-11 Sid 2 (7)

Läs mer

KAPITEL12 LEDARSKAP. Jacobsen & Thorsvik

KAPITEL12 LEDARSKAP. Jacobsen & Thorsvik KAPITEL12 LEDARSKAP 1 VAD ÄR LEDARSKAP? 1. Ledarskap är en rad handlingar som utövas av en eller flera personer. 2. Ledarskap har till avsikt få andra att göra något 3. Ledarskap ska bidra till att organisationer

Läs mer

ERASMUS FÖR ALLA? - ett integrerat program för utbildning, ungdom och sport (2014-2020)

ERASMUS FÖR ALLA? - ett integrerat program för utbildning, ungdom och sport (2014-2020) ERASMUS FÖR ALLA? - ett integrerat program för utbildning, ungdom och sport (2014-2020) Presentation vid Erasmus Mundus seminarium, Uppsala 24 februari 2012 Anna Gudmundsson, Nuvarande program Ett nytt

Läs mer

Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden

Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden 2016-2019. 1. Parter Detta avtal är slutet mellan Uddevalla kommun, nedan kallad kommunen, och norra Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Social hållbarhet Mänskliga rättigheter Folkhälsa. Fattigdomsbekämpning Barnkonvention Health 2020

Social hållbarhet Mänskliga rättigheter Folkhälsa. Fattigdomsbekämpning Barnkonvention Health 2020 Social hållbarhet Mänskliga rättigheter Folkhälsa Fattigdomsbekämpning Barnkonvention Health 2020 Utmaningar Konkurrens om värdegrunder Konkurrens om helhetstänkande Ingång helheter Tvärsektorialitet Utjämnande

Läs mer

Stockholm International Water Institute. En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel

Stockholm International Water Institute. En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel Stockholm International Water Institute En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel SIWI The Stockholm International Water Institute (SIWI) är ett policy institut som bidrar till det internationella

Läs mer

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga?

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga? Plats och magkänsla - en pedagogisk fråga? Göran Lindahl Chalmers tekniska högskola 2011-09-28 Agenda Introduktion Helhet Användbarhet och effekter Cost and benefit Realitet, abstrakt, realitet Så här

Läs mer

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans

Läs mer

Sverige mot narkotika Landskrona 1-2 Oktober Linda Nilsson, Generalsekreterare World Federation Against Drugs

Sverige mot narkotika Landskrona 1-2 Oktober Linda Nilsson, Generalsekreterare World Federation Against Drugs Sverige mot narkotika Landskrona 1-2 Oktober Linda Nilsson, Generalsekreterare World Federation Against Drugs World Federation Against Drugs World Federation Against Drugs bildades i Stockholm 2009. WFAD

Läs mer

Hur lyckas man med nya arbetssätt?

Hur lyckas man med nya arbetssätt? Hur lyckas man med nya arbetssätt? Henna Hasson, Forskare, Docent Karolinska Institutet Medical Management Centre (MMC) Chef, Enheten för implementering Centrum för Epidemiologi och Samhällsmedicin (CES)

Läs mer

IAK115 Kritiskt tänkande och teori inom arkitektur och design 1&2, 4 hp (H15)

IAK115 Kritiskt tänkande och teori inom arkitektur och design 1&2, 4 hp (H15) IAK5 Kritiskt tänkande och teori inom arkitektur och design &2, 4 hp (H5) Antal respondenter: 6 : Svarsfrekvens: 6,25 %. Information och inflytande / Information and influence Fick du tillräcklig information

Läs mer

ATT BYGGA STARKA IDEELLA STYRELSER. Perspektiv från amerikansk Nonprofit Governance -forskning

ATT BYGGA STARKA IDEELLA STYRELSER. Perspektiv från amerikansk Nonprofit Governance -forskning ATT BYGGA STARKA IDEELLA STYRELSER Perspektiv från amerikansk Nonprofit Governance -forskning Agenda Bakgrund Vad är stryelsens (och de förtroendevaldas) uppgift? Lite styrelsedata (storlek, sammansätting

Läs mer

Vad du behöver veta om riskvärdering

Vad du behöver veta om riskvärdering Vad du behöver veta om riskvärdering Yvonne Andersson-Sköld Statens geotekniska institut, SGI www.swedgeo.se Innehåll Vad är riskvärdering? Varför beslutsverktyg? Metoder för riskvärdering När används

Läs mer

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur

Läs mer

Helping people learn. Martyn Sloman Carmel Kostos

Helping people learn. Martyn Sloman Carmel Kostos Helping people learn Martyn Sloman Chartered Institute of Personnel and Development Carmel Kostos Zest for Learning i d k/ t ti www.cipd.co.uk/presentations www.cipd.co.uk/helpingpeoplelearn Some propositions

Läs mer

Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter

Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter Maaret Castrén Professor in Emergency Medicine Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet

Läs mer

TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner

TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY Tord Forsner En enkel ekvation? information=implementering information+utbildning+resurser=implementering Hur sprider vi

Läs mer

Biblioteket.se. A library project, not a web project. Daniel Andersson. Biblioteket.se. New Communication Channels in Libraries Budapest Nov 19, 2007

Biblioteket.se. A library project, not a web project. Daniel Andersson. Biblioteket.se. New Communication Channels in Libraries Budapest Nov 19, 2007 A library project, not a web project New Communication Channels in Libraries Budapest Nov 19, 2007 Daniel Andersson, daniel@biblioteket.se 1 Daniel Andersson Project manager and CDO at, Stockholm Public

Läs mer

Understanding Innovation as an Approach to Increasing Customer Value in the Context of the Public Sector

Understanding Innovation as an Approach to Increasing Customer Value in the Context of the Public Sector Thesis for the degree of Licentiate of Philosophy, Östersund 2014 Understanding Innovation as an Approach to Increasing Customer Value in the Context of the Public Sector Klas Palm Supervisors: Håkan Wiklund

Läs mer

En standard för innovationsledning vad skall det vara bra för?

En standard för innovationsledning vad skall det vara bra för? Titel En standard för innovationsledning vad skall det vara bra för? Angelica Hafström, Innovationsstrateg, Innovare R&D och kommittérepresentant SIS/TK 532 Nationell innovationskonferens, Luleå 2015-02-05

Läs mer

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA När människor mår bra, mår även Västra Götaland bra. JÄMLIK HÄLSA ÄR EN HJÄRTEFRÅGA Det är egentligen rätt enkelt. En region där människor trivs och är friska längre, har bättre

Läs mer

Kanban är inte din process. (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012

Kanban är inte din process. (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012 Kanban är inte din process (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012 Torbjörn Tobbe Gyllebring @drunkcod tobbe@cint.com Är du eller känner du en Kanban hipster? Förut körde vi X nu kör vi Kanban

Läs mer

SAMVERKAN I TEORI & PRAKTIK

SAMVERKAN I TEORI & PRAKTIK SAMVERKAN I TEORI & PRAKTIK Inspirations- och kunskapsdag om samverkan kring nyanländas hälsa Malmö högskola 2013-11-28 Per Germundsson MALMÖ HÖGSKOLA Fragmentisering Samhällets insatser för att bistå

Läs mer

Malin Bolin, fil.dr sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Umeå Folkets Hus, 11 februari 2015

Malin Bolin, fil.dr sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Umeå Folkets Hus, 11 februari 2015 Malin Bolin, fil.dr sociologi Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Umeå Folkets Hus, 11 februari 2015 Från sjukprevention till hälsofrämjande Helhetsperspektiv: Risk och - friskfaktorer för att minska sjukdom

Läs mer