Rapport från seminariet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport från seminariet"

Transkript

1 Rapport från seminariet KONST PÅ RIKTIGT Nya Stadsbiblioteket, Halmstad Dokumentation av Björn Gunnarsson j ö Arrangörer:

2 BAKGRUNDEN Initiativtagare till seminariet Konst på riktigt har varit KROs ordförande i Halland Agneta Göthesson, Region Hallands konstkonsulent Anne Lang samt Länsmuseet Halmstads museilektor och regionala konstsamordnare Evelina Lindblom. Agneta Göthesson har varit projektanställd under en månad för att planera arrangemanget, och Region Halland har medfinansierat eftersom man ansåg att Konst på riktigt skulle kunna ge underlag i samband med framtagandet av en regional handlingsplan på kulturområdet. Inbjudan skickades ut ett halvår före arrangemangets genomförande för att säkra stort och brett deltagande. Ett förberedande informationsblad delades ut under juni, konstnärsklubbarna spred det i respektive kommun. Själva inbjudan gick ut på bred front i september. Till alla konstnärer via KRO, konstnärsklubbarna och länsmuseets utskickslista. Via mejl till alla kommuner och förvaltningar (som kultur- och utbildnings förvaltningar, stadbyggnadskontor, näringslivschefer etc), samt till kommunala bolag, framför allt bostadsbolag. Direktmejl gick ut till tjänstemän och politiker i de kommuner som har mejladresser på sina hemsidor. Vidare skickades inbjudan till regionen, landstinget, länsstyrelsen, Högskolorna i Halmstad och Varberg, Almi, Regionens företagarcenter, Vägverket, Kvinnliga företagare, alla politiska partiers distriktskontor, KC-väst, Handelskammaren, olika företagarorganisationer i Halland och Västsverige. Dessutom inbjöds Hallands konstförening och Norra Hallands konstförening, gallerier och privata konsthallar samt Konstfrämjandet. Slutligen skickades enskilda brev till privatpersoner. Syftet med seminariet beskrevs i inbjudan som en undersökning av hur man bygger nätverk mellan konst och näringsliv, och hur man ökar konstnärernas medverkan i samhällsutvecklingen. Vidare hur Halland ska öka sin attraktionskraft för konstnärer, genom att öka utställnings- och arbetsmöjligheterna. DELTAGARE Inför seminariet hade 119 personer, konstnärer, kommun- och regionpolitiker, kulturtjänstemän och näringslivsrepresentanter anmält intresse för deltagande. Antalet närvarande varierade under dagen, men låg runt 110 personer (angående fördelning på yrkeskategorier, se nedan). Fem föredragshållare från alla delar av landet, med breda kompetenser inom området kulturlivsförnyelse, hade vidtalats. Som moderator engagerades Västra Götalandsregionens konstkonsulent Simon Roos, med stor erfarenhet av liknande arrangemang. För dokumentering av hela dagen anlitades undertecknad, som är kulturskribent och debattör med kulturpolitik som specialitet, i bland annat Göteborgs-Posten, Hallands Nyheter och Helsingborgs Dagblad. VÄLKOMSTANFÖRANDE Konst på riktigt avhölls torsdagen den 9:e november 2006, i Klarasalen Nya Stadsbiblioteket Halmstad. Dagen inleddes med att Sven Lundström, chef för Länsmuseet Halmstad, hälsade välkommen. Lundström började sitt anförande med reflexionen, att om bara en bråkdel av de summor som i värdesäkringssyfte används för att köpa in samlarobjekt (exempelvis Zorn och Liljefors) i stället användes som riskkapital i kontakter mellan samtida konstnärer och näringsliv, skulle nya möjligheter för båda att tjäna pengar kunna uppdagas. Aktörerna på konstmarknaden är för stereotypa och placerar in sig själva och andra i fack som är svåra att bryta sig ur. Även konstnärer har svårt att se sig själva i en annan roll.

3 Lundström sa vidare att Konst på riktigt är en ironisk titel som antyder att konsten inte värderas för sin egen skull, utan behöver bekräftelse från andra samhällssektorer. Själv ville dock Lundström även behålla en konstuppfattning som betonar konstens egenvärde, utan nyttoaspekter. Lundström prisade det goda samarbetet mellan parterna på den halländska konstarenan. Det finns en vilja att oegennyttigt driva konstfrågorna så att de kan ta plats i den regionala utvecklingen. Prestigelöshet och förtroende är nödvändigt på förändringarnas väg. Lundström framhävde Hallands traditioner på konstområdet, Halmstadgruppen med flera konstnärer, och varnade för att alltför hastigt dra slutsatser om vilken konst som kommer att leva vidare. För att förvalta och förnya traditionen har Region Halland och Hallands länsmuseum tecknat samverkansavtal, där man förbinder sig att profilera Halland som starkt konstlän med länsmuseerna som institutionell bas för ett konstområde med internationell status. Det räcker dock inte, menade Lundström, med en tydlig målbild, det krävs även utökade resurser. Lundström listade Hallands tillgångar: ett starkt och levande konstliv med många skickliga konstnärer, politisk medvetenhet om konsthistorien, Hallands konstförening med dess stipendieutdelningar. Länsmuseets konstsamling, som kanske är den bästa regionalt präglade samlingen i landet. Svea Larsons donationsfond, på 55 miljoner kronor med årlig avkastning på 1,5 miljoner, avsedd att användas för inköp till Länsmuseet. 100-årsminnet av Svea Larsons födelse infaller den 13:e mars 2007, och skall firas under hela sommaren med en konsthändelse kallad Svea Larson Art Space, eller Konsthall under bar himmel. Konstnärer kommer att undersöka platsens betydelse för en framtida konsthall. Lundström berättade om projektets finansiering, 2 miljoner kronor från en lång rad offentliga kulturfinansiärer och institutioner, samt att konsthändelser av internationell och nationell betydelse ska återkomma regelbundet i framtiden. Utveckling av konstlivet i Halland ska ske i samverkan med konstnärer och organisationer som delar övertygelsen om att konsten är en regional tillväxtfaktor. Konsthallen i Halmstad har på grund av majoritetsskifte i kommunen skjutits på framtiden, men Lundström menade att detta ger projektet Konsthall under bar himmel möjlighet att påverka en kommunal planeringsprocess. Förhoppningen är att kunna undersöka platsers användning med andra instrument och kompetenser än dem stadsbyggnadskontoren förfogar över. Konstnärer bör tas i bruk för att göra humanistiska analyser av boendemiljöer, på samma sätt som man gör miljökonsekvensutredningar, föreslog Lundström. I dag kommer konstnärer ofta in sist i en planeringsprocess, för att utsmycka en vägg eller ett torg. Deltagande i hela tillkomstprocessen skulle enligt Lundström göra bostadsområden bättre. Just sådana kopplingar är syftet med Konst på riktigt, mellan människor och verksamheter som hittills inte sett varandra som möjliga samarbetspartners. Avslutningsvis ville Lundström se dagen som en upptakt till att knyta oortodoxa kontakter och nya nätverk. En upptakt inför framtiden. MODERATORNS INLEDNING Moderator för Konst på riktigt var Simon Roos, Västra Götalandsregionens konstkonsulent.

4 Roos inledde med att säga att läget för Halland är optimistiskt. Här finns bara sex kommuner, medan Västra Götalandsregionen omfattar 49 kommuner. Möjligheterna till överblick och samordning är alltså betydligt bättre i Halland. Konst på riktigt beskrevs som en kick-off för nya samarbetsformer, med konkreta exempel på olika arbeten för konstnärer i verkligheten. Roos fortsatte med att berätta om det projekt, Konst och politik, som bedrivits i Västra Götaland åren , där konstnärer och politiker regelbundet träffats för att lära känna varandras villkor. Roos citerade projektledaren Jörgen Svenssons ord i projektets slutrapport ( Konst + Politik, utgiven av Västra Götalandsregionens kulturnämnd), om att kraven på att konstnärer ska ingå i alla möjliga sammanhang måste balanseras av att konsten är en ifrågasättande motkraft, en part som inte är alltför involverad. Simon Roos avslutade sitt inledningsanförande genom att uppmana deltagarna att tänka på olika ansvarsområden: konstnärernas, politikernas och museernas. Att försöka hitta gemensamma strategier för konstnärligheten som en resurs i regional utveckling och hitta beröringspunkter mellan de olika områdena. EXEMPLET MÖLNDAL Dagens första föredragshållare var Bodil Magnusson, konstintendent, och Andres Kutti, överingenjör vid gatukontoret/projektering, Mölndals stad. De beskrev sin vardag som ett ständigt pågående, processinriktat arbetssätt över förvaltningsgränserna. Detta arbetssätt har pågått i tio år. Att hitta på och bygga in estetik i gatumiljön för att visa på konstnärlig mångfald är projektets främsta uppgift. Föredragshållarna framhöll att de har stor frihet i sin planering. Varken gatunämnd eller kommunfullmäktige kommer med några riktlinjer, och preciserar heller inte i budgetsammanhang hur arbetet med konstnärliga utsmyckningar i gatumiljö ska se ut. Mölndal präglas dels av sin placering som Göteborgsförort, dels av stora trafikleder, järnväg och motorväg, och en grundtanke med projektet har varit att få de tiotusentals resenärer som varje dag passerar Mölndal att upptäcka ortens självständiga egenart samt väcka kommuninnevånarnas stolthet över och delaktighet i sin stad. Centralortens industrihistoriska minnen har också varit en viktig del i det identitetsarbete som präglar projektet. Ett av de konkreta exempel som föredragshållarna tog upp, med bildillustrationer, var utbyggnaden av Åbromotet söder om Mölndals centrum. Detta centrums utformning, framför allt kommunikationscentrumet Knutpunkten med konstverk i gatumiljön, var ett annat exempel. Samarbetet med Vägverket och Statens konstråd beskrevs i detalj, inklusive den skepticism som inledningsvis mötte förslagen. Inspiration hämtades bland annat från Las Ramblas i Barcelona. Utformningen av ett bullerskydd väckte medborgarnas engagemang. Eftersom väggarna i skyddet var kurviga trodde många att byggjobbarna kanske varit berusade: ett exempel på konstens förmåga att väcka frågor inför det som annars är så invant att ingen ifrågasätter det. Kommunen nominerades till fyra priser för arbetet med motorvägsmotet och Knutpunkten, bland annat Vägverkets Vackra vägars pris, och Byggentreprenörsföreningens pris. Kutti och Magnusson berättade vidare historien om en installation i gatumiljö av Yngve Brot-

5 hén: allmänhetens praktiska reaktioner (man uppfattade den konstnärligt utformade ytan som en avställnings- och parkeringsplats!) och problem med slitage på materialet. Simon Roos ställde frågan om det finns en risk att konstverket i sig försvinner om det är alltför integrerat i stadsplaneringens helhetslösningar. Bodil Magnusson svarade att kommunledningen inte velat ha en särskild invigning av konstverket, eftersom det betraktades som en integrerad del i hela gatumiljön. Men vad man än gör, sa Magnusson, så gör man en gestaltning, och tycktes mena att konstverken inte behöver utpekas genom särskilda ceremonier. Integrationen kanske visar på konstverkets funktionalitet i sammanhanget. En lärdom från projekten har också varit hur annorlunda konstnärer tänker jämfört med ordinära gatuprojektörer. För fem år sedan fick Kutti och Magnusson ett förslag från KKV (Konstnärernas Kollektivverkstad) och AF Kultur om att ta in övningsuppdrag för konstnärer som deltog i en kurs om offentlig utsmyckning. Uppgiften var att göra verklighetsbaserade skisser. Dessa presenterades sedan för de verksamhetschefer som lämnat förslag på platser som skulle omformas/nybebyggas. Det handlade om rondeller, parker, skolgårdar, belysning av forsarna i Mölndalsån samt sociala projekt med renovering av nedgångna bostadsområden. Det sistnämnda innefattade bland annat kakelutsmyckning i en tvättstuga som ofta utsatts för vandalisering, för att genom konsten skapa ökad gemenskap och ökad känsla av trygghet i bostadsområdet. Detta blev, berättade Kutti och Magnusson, lika mycket en utbildningsprocess för dem själva och för förvaltningarna som för konstnärerna, när de såg fantasifullheten i förslagen. Traditionellt tänkande blev frimodigare, och träffarna mellan konstnärer och tjänstemän gav ett ömsesidigt utbyte och vidgade kontaktnäten. Det som främst varit inspirerande är att konstnärer ser till fler aspekter än tekniskt inriktade samhällsplanerare, framför allt förmår de fånga upp brukarperspektivet på ett nytt sätt. Konstnärernas insatser förmådde bryta slentriantänkade och utforma platserna på en annorlunda sätt. Övningsuppdragen blev till ett arbetsmarknadsprojekt för en konstnär. När Mölndals kommun utsågs till Årets tillväxtkommun kontaktades en konstnär för att göra vägskyltar som symboliskt gestaltade utmärkelsen. Magnusson och Kutti anförde fler exempel på samarbeten, och framhöll vikten av gemensamma möten mellan stadsarkitektkontoret, fastighetskontoret och gatukontoret. EU-projekt i samarbete med vänort i Belgien genomförs också över förvaltningsgränserna, och värdet av dessa betonades gång på gång. Fler projekt från Mölndal berördes också, bland annat ett där barn fått bygga sin ideala framtidsstad som modell, och en enkät genomförd av HDK-studenter för att fånga upp framtidsförhoppningarna från medborgarna. HDK-studenterna ställde provocerande frågor, som gav mycket mer än konventionella frågeformulär. Konstnärer förmår visualisera förbindelserna mellan medborgare, politiker och förvaltningar, både kritik och önskemål. På flera publikfrågor om hur urvalet av konstnärer går till svarade Bodil Magnusson att det främst är hon som håller i konstnärskontakterna och att hon har stor frihet under ansvar, men att det är genomförbarheten i projektidéerna som avgör. Reglerna för offentlig upphandling gäller inte i detta sammanhang, och projekten i Mölndal genomförs också utanför enprocentsregeln angående kostnader för konstnärlig utsmyckning vid nybyggen. En publikröst uttryckte slutligen sin förvåning över att det bara är Mölndal som jobbar på det här sättet med konstnärer, och undrade varför: Kutti svarade att det främst är för att man tycker det är roligt, medan Bodil Magnusson framhöll betydelsen av närheten till konstnärliga

6 högskoleutbildningar samt goda nätverk mellan konstnärer, konstvetare och kulturtjänstemän. MODERATORNS INPASS Simon Roos kommenterade Kuttis och Magnussons föredrag med att säga att samarbeten mellan stadsbyggnadskontor och kulturförvaltningar är en väsentlig samtidsfråga, ett exempel för många att arbeta utåtriktat med kultur och tillväxtfrågor: en möjlighet att bygga in mjuka frågor om det goda livet och det goda samhället i en hållbar utveckling. Regeringskraven på regionala tillväxtprogram är, menade Roos, en bra utgångspunkt för diskussioner om konstens roll, vilka bör utmynna i konkreta handlingsplaner. I Västra Götalandsregionens kulturbudget går det mesta till institutioner, scenkonst och musik. Det fria konstlivet står som mottagare av endast fem procent av den totala kulturbudgeten. Därför blir försöken att hitta nya arbetsmarknader för bildkonstnärer så angelägna. Samtidigt känner många konstnärer en oro för att tvingas bli kommersiella, eller tvingas in i system man inte har valt själv. Roos påminde auditoriet om att konstnären som entreprenör i många fall är en ofrivillig entreprenör, och att de förändrade a-kassereglerna kommer att göra frågan om kulturfinansiering akut inom de närmaste månaderna. ANDERS PERSSON, ARCIV ARCIV står för Artist Resurs Centrum Västerbotten. Projektledaren Anders Persson inledde sitt föredrag med att beskriva Västerbotten som en region som tidigt gått ut med förändringsarbete på kulturområdet. Till exempel genom att bryta sig loss från det offentliga kultursystemet och skapa riktiga jobb, inte arbetsmarknadsåtgärder. Persson försökte vidare beskriva det i kultursammanhang så utslitna begreppet projekt. Ett projekt är tidsbegränsat, målinriktat, både något man slungar ut och en plattform utifrån vilken man vinner och förmedlar ny kunskap. Projekt är att ta risker, och skiljer sig därmed från ordinarie verksamhet. Projektbaserat arbete innebär en stor frihet, en ynnest enligt Persson, som Västerbottens landsting generöst givit ARCIV. Projektet hette först Spider, där AF Kultur samlade 15 arbetslösa kulturarbetare från alla konstområden. Syftet var att stödja dessa med allt som inte har med direkt konstnärlig utveckling att göra, främst marknadsföring. Inledningsfasen resulterade i 3-4 nya företag. Västerbotten är Mål 1-område, vilket innebär generösa bidragsvillkor. Landstingets länskulturenhet förfogar över 1,6 miljoner kronor och har tre anställda på tre kontor i länet. I projektets inledningsfas fungerade ARCIV som en blandning av utvecklingsavdelning på kulturförvaltningen och arbetsmarknadsåtgärd. Det fungerade inte bra, bland annat utvecklades inte kontakterna med näringslivet. Inför nya ansökningar om EU-bidrag 2003 gjordes organisationen om. Man skapade en ny målformulering, fick ny projektägare och 4 miljoner i årsbudget. Målgruppen antogs bestå av 250 konstnärer. Det nya resurscentrum som skapades tog till uppgift att ägna sig åt utbildning, projektkoordinering, affärsrådgivning och företagsutveckling. Man fungerade också som en formell och informell mötesplats för centrumbildningar och fackorganisationer som KRO. Man har lagt upp en kulturportal på nätet som är till för utövarnas marknadsföring - bland annat med egna hemsidor - och för brukare som vill orientera sig i kulturutbudet. Man hjälper till med gästa-

7 teljéer och stipendieansökningar, och ger varje år ut en utbudskatalog. ARCIV deltar också i den besöksnäringslansering, med bussresor, av Västerbotten som kallas Berättarnas län. Inom det traditionella kultursystemet, det vill säga den skattefinansierade offentliga kultursektorn, mår folk dåligt, hävdade Anders Persson. Kulturen har målat in sig i ett hörn, låst in sig på institutioner, och har blivit ett segregerat medelklassreservat. ARCIV vill skapa en ny marknad för konstnärlig kompetens, eftersom sådan är för viktig för att låsas in i reservat. Man vill satsa på arbetsplatsutveckling och samarbete med företag, för att tillvarata kreativitet och stimulera till innovationsförmåga. Det gäller att våga gå ut på nya arenor. Konkreta exempel är ett samarbete med Umeå universitet om kultur och hälsa, samt utsmyckning av Umeås travbana. Vinsten för konstnärernas del är kontakter med nya publikgrupper. Kultursektorns brister har hittills varit dåliga kanaler till kunderna, det vill säga publiken, luddiga produkter utåt och begränsad tillgänglighet. Företagen kan inte hitta konstnärer om de skulle behöva dem, därför att ingen står som konstnär i telefonkatalogen. Ovilja och osäkerhet har hindrat lusten att prova något nytt. A-kassereglerna har hindrat nyföretagande och offentliga uppdrag har kunnat innebära en risk för utstämpling från a-kassan. Företagen har å sin sida ingen vana vid att handla kulturprodukter och saknar kanaler till kultursfären. ARCIV ser som sin uppgift att vara en tolk mellan näringslivet och kultursfären. Ett projekt kallat Konstiga Arbetsplatser går ut på att låta konstnärlig kompetens inspirera till nytänkande, stärka sammanhållningen på arbetsplatsen eller se med nya ögon på produkter eller tjänster. En konstnär på en arbetsplats kostnadsfritt i upp till tre månader (se vidare ARCIVs hemsida Projektet drogs igång i samarbete med Konstfrämjandet Somliga konstnärer fick tvingas iväg, men kom tillbaka och sa att det var det bästa de någonsin gjort. En fotokonstnär delade ut kameror på en arbetsplats för att de anställda skulle dokumentera det som ansågs viktigt på jobbet, vilket i sin tur ledde till diskussion. Projektet Konstiga Arbetsplatser döptes om till Kreativa Arbetsplatser Kultursociologer utvärderar varje insats, och Persson betonade att man betalar enligt KRO-normen. Riktiga löner i stället för som tidigare anställningsstöd är av betydelse när arbetslösheten i kultursektorn är 18%. Det är viktigt att personer med lång högskoleutbildning får riktiga jobb i stället för arbetsmarknadsåtgärder. Från och med 2006 ingår även författare i projektet. ARCIV tar in uppdragen och fördelar dem till 6 eller 7 bildkonstnärer och författare, efter en lämplighetsvärdering i samarbete med centrumbildningar, länsbibliotekskonsulenten och KRO. Målet är att kunna ta in uppdrag per år. Fram till att uppdraget förverkligas är processen offentligfinansierad. Därefter blir den finansierad av den eller de företag och organisationer som anlitar konstnären. Hittills har fördelningen varit 50/50 mellan offentliga och privata arbetsplatser. Ett konkret projekt som Persson redovisade med bilder är Byske fiskecamping, där en skulptör designade fiskestugor gjutna i plast. Konstnären Magnus Sjöbleke i publiken frågade om det inte finns en risk för att andra kapitaliserar konstnärernas ideer, att konstnärerna blir marginaliserade när den första projektutvecklingsfasen är över. Han undrade också varför konstnärer skulle var bättre på att designa stugor än ordinarie yrkesgrupper, det vill säga arkitekter. Anders Persson svarade att målet är att åstadkomma kreativa företag, att en idé kan leda till

8 en produkt som sedan kan marknadsföras, och att konstnärens rättigheter då skyddas. ARCIV planerar att starta en inkubatorsverksamhet just med syftet att hitta konstnärliga produktutvecklingsidéer och omvandla dessa till tillverkningsföretag. Två till fyra nya företag om året hoppas man kunna starta. (Mera information om ARCIV på EVA MÅNSSON, KONSTFRÄMJANDET Konstfrämjandet startades 1947, med syftet att ge alla möjlighet att köpa konst till bra pris och därmed nå ut till konstovana grupper. Föreningens tidiga år präglades främst av grafikutgivning. Konstfrämjandets nya inriktning var ämnet för Eva Månssons föreläsning. Denna nya inriktning är att främja projektbaserad verksamhet och därmed öka samarbetet mellan aktörer på konstområdet: konstnärer, kultursekreterare och institutioner. Man vill också utveckla metoder som gör det möjligt för enskilda konstnärer att genomföra projektidéer. Att jobba projektbaserat är en bättre arbetsform när man har begränsade resurser, det gör det lättare att fokusera på ämnet. Att ha en samordningsfunktion betyder också att Konstfrämjandet inte behöver göra allt arbete själv. Man ville också börja jobba mera pedagogiskt för att föra ut samtidskonst, ägna sig åt det folk tycker är svårt, eftersom man ofta stött på åsikten att nog för att jag kan förstå tavlor, men installationer begriper jag mig inte på. Resultatet blev att Konstfrämjandet fick mera uppmärksamhet i pressen, och att man fick in nya impulser. Eftersom Konstfrämjandet är en liten organisation är det svårt att rekrytera ny kompetens. Man använde det egna galleriet för att ställa ut samtidskonst, men jobbade fortfarande med att föra ut konst till skolor, arbetsplatser, vårdsektorn och i bostadsområden. Eva Månsson betonade den pedagogiska poängen med att direkt ge sig på det man tycker är svårt, det vill säga samtidskonst. Det skapar större intresse om man börjar med det svåra istället för det lätta. I samarbete med Kulturrådets projekt Kultur i arbetslivet genomförde man 1997 tre projekt med tre konstnärer på tre arbetsplatser. Konstnären Elisabeth Apelmo gjorde en installation på Tetra Pac i Tomelilla, en installation vid stämpelklockan som gestaltade de dolda hemligheter som konstnären tyckte fanns på arbetsplatsen. De anställda blev upprörda och konstnären tyckte det var jobbigt att svara på alla frågor om verket. Fackets representant presenterade konstnären för de anställda och man gjorde en utvärdering i form av enkäter före och efter installationen. I uppdragsbeskrivningen stadgades att konstverket skulle anknyta till företagets verksamhet för att underlätta förståelsen. Enligt resultatet av enkäten hade ingen av de anställda sett installationskonst tidigare, och man noterade ett ökat konstintresse som resultat av projektet. En majoritet var skeptiska till värdet av att ta del av konstnärens tankar före projektets genomförande. Efteråt tyckte majoriteten tvärtom att det var värdefullt. I projektets fortsättningsomgång lät man Rooseum bjuda in personal från två företag för guidad visning. Enligt Eva Månsson var detta fantastiskt positiva och bra möten, som visade på vikten av att även involvera en konstinstitution. I projektets sista omgång utvidgade man till 4 företag, även denna gång ingick Tetra Pac i Tomelilla. Ytterligare ett projekt i Konstfrämjandets regi ägde rum i ett bostadsområde i Helsingborg, på initiativ av kommunens kulturchef.

9 Bostadsområden är problematiska som lokalitet för konstprojekt, menade Eva Månsson, eftersom människor hastar hem och hastar bort och sällan har tid att stanna och ta till sig konstverken. Konstnären Per Pålsson gjorde bland annat en ljudinstallation i ett soprum. I ett skolprojekt utnyttjade man regionens stöd till institutionernas konstpedagoger, som även jobbar med skolor. På initiativ av en barnkultursekreterare i Eslöv anordnade man ett projekt för att låta samtidskonsten komma till skolorna, istället för att dessa åkte in till institutioner i Lund och Malmö. För effektivitets- och samordningsvinster anordnades projektet i tre kommuner samtidigt, Eslöv, Hässleholm och Vellinge. Detta bidrog till utbyggda nätverk och en trial-and-error-process vad gäller metodutveckling. En turnéplan upprättades för utställningarna, en konstpedagog skrev handledningar och förslag på kringaktiviteter för lärare, samt en konkret beskrivning av vad samtidskonst är. Konstnärerna fick presentera sina verk, och fick bättre betalt än bara utställningsersättning och materialkostnader. Ett av konstverken i skolorna, en skulptur föreställande Göran Persson, väckte kritik från lärarkåren och ställde därigenom konstnär och anordnare inför ett dilemma. Om mottagaren inte vill ha verket, vad göra? Konstnären valde i det här fallet att inte visa verket. Ett projekt betitlat Konst i vården sträckte sig också över flera kommuner. Här arbetade Konstfrämjandet med kulturombud inom äldreomsorgen. Utställningarna hade som riktlinje att betraktaren skulle använda alla sina sinnen, och vände sig både till personal och brukare. Syftet var att skapa dialog mellan personal och brukare angående konstverken, för att därigenom förbättra samvaron. Eva Månsson påpekade att barnkultursekreterarna i kommunerna ofta jobbar ensamma, och att de därför uppskattar kommunöverskridande projekt, för att de får bättre kontakt med kolleger. Hon berättade också att Region Skåne numera har en projektsamordnare för Kultur i vården. Ytterligare ett projekt som redovisades av Eva Månsson var Malmö gallerinatt, ursprungligen ett initiativ från fotokonstnären Lennart Alves, där gallerier och konstinstitutioner håller öppet en lördagskväll. Det årliga arrangemanget firar tioårsjubileum i år. Konstfrämjandet har administrerat och samordnat, och man har varit noga med att hålla gallerinatten enbart till konstens arenor och inte släppa in annan kultur. Malmö Citysamverkan har betalat guider för gallerivandringar, och arrangemanget har varit gratis och utan krav på föranmälan. Projektet Attraktion syftade till att exponera samtidskosten i Skåne på Stockholm Art Fair, på en 200 kvadratmeter stor utställningsyta. 8 institutioner och 14 konstnärer samarbetade i 9 montrar. En samlad logotyp och samlad utställningsplats skapade större genomslag och kraftfullare exponering än om konstnärerna ställt ut var för sig utspridda på mässan. Antalet nätverkskontakter ökade också. Till skillnad från scenkonsten har bildkonsten hittills inte arrangerat utbudsdagar för skolor och kulturarrangörer. Konsten har inte kunnat presentera vad man har att erbjuda och inte kunnat sätta pris på erbjudandena. Eva Månsson berättade vidare om det pågående projektet Skiss, Samtidskonstnärer i samtidssamhället, samarrangerat med AF Kultur och konstnärsorganisationer. 20 konstnärer i Stockholmsområdet samarbetade med fem arbetsplatser i fem kommuner för att skapa bättre arbetsmiljöer. Regionala medel finansierade, och projektet hade också sex deltagande konstnärer på Gotland. Man ville ta med näringslivet men hann inte, och nöjde sig därför med kommunala arbetsplatser och arbetsgivare. Näringslivet är så hetero-

10 gent med omväxlande småföretag och storföretag uppdelade på olika branscher. Kommunala arbetsplatser är mera homogena till organisationen. För att inte bara slänga ut konstnärerna i olika verksamheter gav man en introduktionskurs på 2 månader, där man diskuterade frågeställningar och lyssnade till andras erfarenheter. Man lyssnade på föreläsningar i organisationskunskap, gjorde studiebesök på arbetsplatser och träffade kommundirektörer. Konstnärerna har varit projektanställda i 16 månader, och har på köpet fått specialistkunskaper i arbetsmiljöfrågor. Konstnärerna har upplevt det som särskilt givande att få arbeta tillsammans med andra konstnärer. På en publikfråga svarade Eva Månsson att alla delar i projektet inte varit lika lyckade i genomförandet, men att även detta är en viktig erfarenhet. Den konstnär som känner att han eller hon har misslyckats kan dra slutsatser av detta inför framtiden som en viktig erfarenhet. Konstprojekten kanske inte ledde till bestående förändringar på arbetsplatserna, konstens besök blev en övergående tillfällighet som visserligen skapade positiva effekter just då, men som inte förändrade något i grunden. Insikter som konstverken och konstdiskussionerna gav ledde inte till långsiktiga och varaktiga åtgärder. Eva Månsson betonade framför allt att konstnärernas insatser i projekten är kvalitetshöjande, därför att konstnärer ser individen i olika organisationer. Eva Månsson visade stillbilder från de flesta av de projekt hon berörde, och avslutade sitt anförande med att visa en konstfilm, som var en redovisning av ett av arbetsplatsprojekten inom Skiss. Filmen, en humoristisk animation, var inspelad på ett kommunalt möbelrenoveringslager, arbetsplats för personer i arbetsmarknadsåtgärder, och åskådliggjorde just individualitetens förhållande till den anonyma massan. Varje stol blev en individ, vilket i sin tur synliggjorde arbetslösa som individer, var och en med egen personlighet och egna behov. MODERATORNS HEMMAPLAN Simon Roos redogjorde för sin verksamhet inom Konst och kulturutveckling Västra Götaland. Från början ett normalt konsulentuppdrag har det utvecklats till en bred främjandeverksamhet, med särskild inriktning på barn och unga, men också med inriktning på nätverksbyggande. Roos förklarade VG-regionens organisatoriska uppdelning på kulturområdet. 49 kommuner är indelade i 4 kommunalförbund. Regionens kultursatsningar regleras av regional kulturnämnd och utvecklingsnämnd. Kulturnämnden ger inte bidrag utan uppdrag till institutioner och fria utövare. En kulturberedning med 27 ledamöter bereder ärenden inför nämndens möten. Kultursekretariatet, beläget i Uddevalla, handlägger ärenden inom kulturarvs- och kulturmiljöområdet. Stödformerna på bildkonstområdet omfattar regionala uppdrag, kulturpolitiskt motiverade uppdrag, projektmedel, kulturpriser, kulturstipendier, arbetsstipendier samt gästateljéer. Projekt som ger regionalt mervärde, det vill säga sprids i hela regionen, prioriteras. 18 personer är anställda inom Konst och kulturutveckling. Man sysslar framför allt med projekt av samordningskaraktär, där flera finansiärer är inblandade. VG-regionen håller dock inte så hårt på den i övriga kulturpolitiska sammanhang omhuldade subsidieprincipen om lika motprestation från alla bidragsgivare. Ofta är regionen största enskilda bidragsgivare. Projektmedel går ofta till det fria kulturlivet, men man vill hitta fler finansieringsformer. Öronmärkta medel till utställningsersättningar diskuteras just nu som en viktig fråga. Konst och kulturutveckling genomför inte så många konsthändelser själva. Man inriktar sig

11 på att hämta kunskap där den finns, agera kopplare mellan olika aktörer och fungera som rådgivare vid kommunala eller konstnärsdrivna projekt. Man stödjer exempelvis Skådebanans AIRIS-projekt (Artists in residence) samt driver seminarieserien Origo, där man lyssnar på kulturlivets behov, bedriver kompetenshöjning och affärsrådgivning angående kulturföretagande, i samarbete med Kooperativ konsult som lär ut principerna för social ekonomi. Man söker aktivt efter företagsrådgivare som är anpassade till kulturlivets speciella krav. Regionen har beslutat att försöka öka kulturföretagandet med 10 % per år. Man bygger också en kulturportal under webbadressen och utvärderar effekterna av olika projekt. En erfarenhet man gjort är att konstnärer måste bli bättre på att beskriva och precisera vilka kompetenser man besitter. Ett önskemål som framkommit är att regionen inrättar ett riktat kulturföretagarstöd, eftersom kulturföretagens villkor skiljer sig från vanliga småföretags. Ett exempel på projekt som drivits av Konst och kulturutveckling är också SOS, skolan och samtidskonsten. Vidare Konstens kraft, ett utvecklings- och tillväxtsamarbete mellan Stenbyskolan i Dals Långed, Dalslands museum i Upperud och Galleri Not Quite i Fengersfors. Man har också sysslat med tätortsförnyelse utifrån ett konstnärligt fokus, med flera förvaltningsområden involverade, och med stöd av Statens konstråd. Det sistnämnda inte med finansiering utan med kompetens. Genom kulturföretaget Nätverkstan i Göteborg har man också undersökt organisationen CIDS, Creative Industries i Manchester, England, där man bland annat dragit slutsatsen att kulturföretag måste särbehandlas eftersom de tar känslomässiga risker och bygger förtroenden mellan individer. De är inte rationella aktörer på en konkurrensutsatt marknad som vanliga varutillverkningsföretag. Slutligen talade Simon Roos om Skådebanans AIRIS-projekt som nu är inne på sitt fjärde år, och som nyligen belönats med Arts and Business Award för 2006 (för en närmare presentation av AIRIS gå in på Roos betonade att AIRIS inte ställer krav på konstnärerna att det hela ska utmynna i färdiga verk eller produkter. Konstnärens integritet måste vara hög i ett processinriktat arbete för att utveckla arbetsplatsens kreativa potential, bredda konstnärernas arbetsmarknad och skapa nya gränssnitt mellan kulturlivet och arbetslivet. Simon Roos avslutade med att hylla samarbetet med VG-regionens utvecklingsnämnd, som han anser är mycket proaktiv i kulturfrågor. EMMA STENSTRÖM, HANDELSHÖGSKOLAN Emma Stenström är forskare och lärare vid Handelshögskolan i Stockholm, samt tidigare VD för Föreningen Kultur och Näringsliv. Hennes ambition har varit att föra in konst och kultur på Handels utbildningar, både vanliga ekonomutbildningar och ledarskapsutbildningar. Alla hennes studenter har sett åtminstone en dansföreställning. Föreningen Kultur och Näringsliv är till för att främja samarbeten och kunskapsspridning. Man har 270 medlemmar, hälften från kulturlivet, hälften från näringslivet, och två kontor, ett i Stockholm och ett i Göteborg. Verksamheten är medlemsfinansierad, utom i Göteborg, där regionen bidrar. Det är också i Göteborg som föreningen har mest aktivitet. Samarbeten ska gynna båda parter. Stenström framhöll vikten av att sprida kunskaper på området samarbete mellan näringsliv och kultur. Hon vände sig också mot att man ofta i debatten skriver näringslivet i singularis. Det finns många näringsliv, den ena branschen skiljer sig från den andra. Svensk Exportkredit nämndes som ett exempel på samarbetspartner, för att undersöka förutsättningarna för kulturexport, och för att se på vilket sätt kulturen kan främja exportnä-

12 ringarna. Stenström berättade vidare om ett forskningsprojekt i samarbete mellan Kungliga Tekniska Högskolan, Handels och Stockholms universitet, där man bland annat undersöker hur näringslivstermer anpassas till kulturföretagande. Hur man leder och finansierar ett museum är enligt Stenström ett typexempel på den forskning som bedrivs inom projektet. De ekonomiska frågorna blir allt viktigare för kultursektorn, Stenström sa skämtsamt att hon känner sig alltmera som ekonom i kultursammanhang, samtidigt som intresset för kulturen ökar inom ekonomisektorn. Sverige har hittills haft en alltför stark tendens till specialisering, men ekonomiseringen av hela samhället ställer nya krav på kulturlivet. Krav på effektivisering och marknadstänkande, något som Stenström menade visar sig till exempel i chefsrekryteringen till kulturinstitutioner. Det sker parallellt en ekonomisering av kulturen och en estetisering av näringslivet. Stenström berörde också humanioraprogrammet på Handels; Konst, kultur och företagande, som minst en tredjedel av Handelsstudenterna går åtminstone något delmoment av. Fem procent av Sveriges BNP är kulturrelaterad, motsvarande siffra för hela världen är sju procent. I Europa omsätter kultursektorn 650 miljarder euro per år, med tjugo procents tillväxt om året, uppdelat på tre delsektorer: Kulturindustrin, till exempel filmbranschen, den icke industriella sektorn, det vill säga konst och konsthantverk, samt den kulturrelaterade tekniksektorn, det vill säga industridesign och varumärkesutveckling. En viktig poäng i Stenströms anförande var att kultursektorn knappast drabbas av outsourcing: man kan inte lägga arbetskraftskostnaderna för konst och teater i Kina. Trots att det är svårt att veta vilka parametrar man ska mäta visar kultursektorn en stadig tillväxt. Simon Roos ställde frågan om man har undersökt kulturen som flödesförstärkare, mellan olika regioner, och mellan landsbygd och stad, det vill säga om utbytet av varor och tjänster, inklusive arbetskraft, ökar eller minskar med en stark kulturindustri. Emma Stenström sade sig inte ha några siffror, men trodde på kulturens förmåga att öka ekonomiska flöden. Den amerikanske ekonomen Richard Floridas teorier om den kreativa klassen som motor i samtidsutvecklingen nämndes, och i samband därmed behovet av kulturverksamheter för att locka högutbildad arbetskraft till en region. Stenström talade också om estetiseringen av varusfären och betydelsen av konst och kultur som identitetsskapare. Hon urskiljde tre nivåer. Den ytliga, det vill säga styling och liknande. Därefter konkurrensmedel som inte har med priser att göra: varumärkets aura och immateriella värde, ett mervärde som har med långt fler faktorer än bara funktionalitet att göra. Slutligen synen på all produktion som kulturproduktion, där även reklammakare betraktas som kulturskapare. På tal om sponsring och annan privat kulturfinansiering redovisade Emma Stenström några siffror från Arts and Business i England, en organisation snarlik Kultur och näringsliv, men med långt större uppgifter. Man hanterar årligen 452 miljoner pund, varav 90 miljoner är sponsorsmedel, 90 miljoner kommer från privata stiftelser och 240 miljoner från privatpersoner genom vänföreningar och liknande. 77 % av summan går till 3 % av kulturinstitutionerna, ett storleksförhållande som slående liknar den svenska kultursponsringen. Mycket få och exklusiva kulturaktiviteter, som operor och symfoniorkestrar, intresserar det privata näringslivet. Bara 7-8 % av företagens sponsorsbidrag går till kulturen. Det är mediaexponeringen som avgör företagens starka intresse för att sponsra idrotten. En skräckvision är att företagsnamn måste nämnas i recensioner för att öka intresset för kultursponsring. Ändrad avdragsrätt skulle

13 inte nämnvärt förändra den pessimistiska bilden. Det är de direkta kopplingarna till verksamheten företagen efterfrågar. Stenström varnade därför för övertro på den privata sektorns förmåga och vilja att rädda kultursektorn. Det gäller att hitta en svensk modell för samarbeten, som tillvaratar båda sidors intressen och behov. En publikröst menade att det är språkbruket som utgör en barriär mellan näringsliv och kulturliv, att ekonomismens språk inte ska övertas av kulturlivet, och att man måste visa respekt för varandras egenheter. Näringslivets behov av kulturen listades av Stenström enligt följande: dekoration, underhållning, varumärkesbyggnad, försäljning, kreativa processer, bildning, personalvård, produktionsrationalisering och produktutveckling. Marknadsföring av platser/orter ses som en gemensam angelägenhet för företag och offentliga förvaltningar, där båda efterfrågar konstens perspektiv och närvaro. Emma Stenström tog privata konsthallar som ett positivt exempel på privata kulturinitiativ, och menade att skillnaderna mellan sådana konsthallar på olika håll visar hur olika resultaten kan bli genom privata initiativ på kulturområdet. Stenström påpekade slutligen att samarbeten mellan konstnärer och näringsliv också kan leda till att de sistnämnda måste göra etiska undersökningar om de företag som erbjuder samarbete. Kan man samarbeta med vapenindustrin? Med tobaksindustrin? Med företag vars underleverantörer utnyttjar barnarbete? Och så vidare. PUBLIKSAMTAL Emma Stenströms anförande övergick alltmera i ett improviserat publiksamtal, eftersom hennes framställning väckt debattlusten på allvar. Konstnären Magnus Sjöbleke hävdade att kreativa människor blir mobbade i arbetslivet, att samhällets tolerans mot avvikare överhuvudtaget har minskat, fastän det är avvikarnas perspektiv som behövs i förnyelseprocesser. Kaj Talik från Laholms kulturnämnd menade att företagens olika inställning till kultursponsring beror på ägarformerna: familjeföretag är mera positiva och lättare att bearbeta, medan institutionellt ägande är ett hinder. Tolik nämnde Johnsson-familjen som exempel på familjeföretag där kulturintresserade ägare borgar för stort engagemang. Ingegerd Sahlström, kommunalråd i Halmstad, undrade varför inte näringslivsrepresentanter fanns med på seminariet, och fick till svar att det inte är ovanligt att näringslivet uteblir trots inbjudningar, möten sker bara i teorin. Någon föreslog att man borde söka samarbete med föreningar och organisationer som ALMI, Rotary och Småföretagarföreningen, det viktiga är att hitta strategiskt viktiga personer som åtnjuter respekt i näringslivskretsar och engagera dem för kulturens sak. Näringslivsledare är ofta civilingenjörer och har ingen vana vid att delta i eller lyssna till kulturdebatter. Simon Roos påpekade att Skådebanans kulturombud på arbetsplatserna lyckats nå delaktighet på näringslivets villkor, och att det gäller för kulturen att visa sig på näringslivets arenor, eftersom inte näringslivet vill komma till kulturens. Någon menade att man borde bearbeta sekreterarna, eftersom de är kvinnor och kvinnor är kulturkonsumenter. Simon Roos hävdade att företagen framför allt har svårt att avsätta tid, inte pengar, för långsiktiga kulturprojekt. Marie Ganslandt inbjöd konstnärer till två stadsplaneprojekt i Halmstad.

14 Evelina Lindblom önskade att deltagande region- och kommunpolitikerna skulle uppmana sina kontakter och känningar i näringslivet att delta i nästa Konst på riktigt-seminarium. Simon Roos föreslog att medel ur Svea Larsons donationsfond skulle kunna användas för att bygga en plattform för samarbete med regionens utvecklingssamordnare. Hur behåller man konstnärer i regionen, och hur får man fler att flytta hit? I det sammanhanget är ateljéstöd en nyckelfråga, hävdade Roos. Konstnären Kamil A Lukaszewicz sade sig tro på personliga kontakter som konstnärens enda väg, bara så kan man skapa den atmosfär som krävs för att idéer ska framstå som intressanta. Klimatet för formella möten är inte bra, vägen för att realisera idéer blir alldeles för lång. Angela Kristiansson, en av de mycket fåtaliga näringslivsrepresentanterna (Öhrlings Price Waters Coopers) på seminariet, ville se sig själv som en översättare mellan näringslivet och kulturen. Företagare mäter siffror, effektivitet och vinster, kulturen kan inte visa näringslivet vad detta konkret har att vinna på ökat kulturengagemang. Emma Stenström sköt in en kommentar om möten mellan revisorer och teaterfolk, medan Eva Månsson från Konstfrämjandet ansåg att tydliga konkreta exempel kan vara den översättning som näringslivet behöver. Lena Angviken, politiker i Laholm och ordförande i Stiftelsen Hallands Länsmuseer, påpekade att högskolan i Halmstad har ett bra samarbete med näringslivet, och därför skulle kunna utgöra en mötesplats. Hon undrade om det halländska kulturlivet utnyttjar högskolan tillräckligt. Simon Roos svarade med ett exempel från Borås högskola, där en tankesmedja upprättats med representanter från högskolan, näringslivet, kultursektorn och turistnäringen. Enligt Roos finns det intresse av att sprida detta försök till Halland. Roos konsulentkollega Mia Bergdahl bifogade ett förslag om att redan nu starta en referensgrupp i Halland med representanter för näringsliv och kulturliv. Jonas Andersson från Stiftelsen Framtidens kultur framhöll vikten av att se till att betala kulturutövare för att sitta i referensgrupper och liknande, annars uppstår en orättvisa gentemot tjänstemän, som utför sådana uppgifter på betald arbetstid. Andersson framhöll också Hallands utmärkta geografiska läge, mitt emellan två dynamiska storstadsregioner, helt i linje med Richard Floridas tankar om kulturlivets betydelse för tillväxt. Simon Roos avslutade så de schemabundna seminarieframträdandena med att meddela att en kulturplan för Halland är färdig, och att denna nu måste genomlysas och utvärderas. POST-IT-LAPPAR Publiken gavs tillfälle att under dagens lopp skriva ner anonyma synpunkter och förslag på post-it-lappar, som anslogs på en white-board och lästes upp vid seminariets slut av Simon Roos. Här är post-it-lapparnas budskap: - Var är näringslivet? Är de inbjudna? - Låt inte konstnärerna göra allt jobb själv. Skapa ett ställe som hjälper till med pappersar-

15 bete, förmedling och koordinering. Någon som stöttar och ger svar. En spindel i nätverket. - Hur kan man få hjälp att sälja sina idéer till näringslivet i Halland? Regional hjälp? - Utveckla ateljéstöd i Halmstad. (Går ej att söka i nuläget enligt reglerna på Kulturförvaltningen). - Skapa en plats för unga konstnärer att verka på likt replokalerna unga musiker har tillgång till. - Skulle det vara genomförbart att projektanställa konstnärer inom landstingets regi eller socialförvaltningen för att skapa en trivsam levnadsmiljö för de gamla som ökar deras hälsa på äldreboenden? - Skapa ett Resurscentrum i Halmstad oxå! (Men konstnärerna måste bli bättre på entreprenörskap likaväl som vilka hantverkare som helst). - Gör konsten mer tillgänglig för handikappade! (Hiss till Norre Port & ramper till andra gallerier!) - Konst där vi bor. Ett idag bortglömt projekt? - Gemensam katalog (produkter + telefon) för Musik i Halland, Teater Halland, KRO m fl. Tryckt och på nätet (Region Halland). - Rondellidentitetsutsmyckning. - Fler seminarium och möten mellan konstnärer och politiker och företag (unga och äldre). - Behov av Centrum för konstnärer och alla skapande yrken med experimentrum. Regional och kommunal vision - plan för konst i Halland. Mera mötesplatser med högskola, näringsliv. - Öronmärka en del av tidningen Entré åt samtidskonst i Halmstad med omnejd. Ung och ny spännande konst! (De utger ju sig för att vara en kulturtidning). - Anordna kurser i utvecklandet av kulturföretag ( starta eget ). - Man pratar hela tiden om konst som instrument. Förbättra grundvillkoren i de sociala välfärdssystemen! Låt konsten synas och spridas och betala för det! - Kan konstnärer få göra ett skissprojekt för offentliga platsers utformningar inom exempelvis Falkenbergs och Halmstads kommun? (Enligt exemplet Mölndals kommun) undrar Magnus Sjöbleke - Hur kan man marknadsföra konstnärlig kompetens, utan att gå in i ett socialt sammanhang? Konst för konstens egen skull? - Kan vi starta konstiga arbetsplatser i Falkenbergs och Halmstads kommun enligt Västerbottens modell??? Fråga till kommunerna. - Internationella gäststipendier - minst sex månader. Behov av liknande konstintendentpost som i Mölndals stad. För att skapa samarbetsplatser och samla konstnärlig kompetens. - Kulturting. Varje eller vartannat år där två-tre kommuner åt gången samverkar. Bygga arbetsgrupper där konstnärer och andra kulturarbetare ingår som projektanställda. EFTERSNACK Seminariet avslutades med buffé. I väntan på serveringen passade jag på att fråga några deltagare om Konst på riktigt varit givande. Det var inte svårt att få uttalanden, seminariet tycktes ha väckt deltagarnas debattlust på allvar. Här är deras ris och ros. Så gott som samtliga uppgav att de saknade workshops, tillfällen till gruppdiskussioner och frågestunder efter varje föredrag. Gruppdiskussioner bör vara ett givet inslag i kommande Konst på riktigt. Grupperna bör vara sammansatta i förväg, så att varje grupp innehåller representanter för politiker, utövande konstnärer, tjänstemän och förmedlare. Även diskussionsämnena bör åtminstone delvis vara fastslagna i förväg, och varje grupp redovisar sin diskussion

16 och sina slutsatser inför hela församlingen vid seminariets slut. Föreläsarparet från Mölndal uppskattades, även om många saknade djupare information om vilka konstnärer som blir utsedda att delta i projekten. Vilka kvalitetskriterier använder man vid urvalet, finns det risk för godtycke, favorisering, vilka stilar och konstnärliga uttrycksformer kan komma ifråga, och så vidare. Man undrade också om Mölndal favoriserade lokala konstnärer, och om man alltid måste göra det i kommunala projekt. Statens Konstråd, påpekade någon, väljer konstnärer från hela landet, medan kommunala kulturförvaltningar kan känna sig tvingade att ge offentliga uppdrag åt konstnärer från den egna kommunen. Inbjudna konstnärer utifrån (även från utlandet) kan förmodligen ge helt nya perspektiv på den lokala stadsplaneringen. Exemplet Mölndal uppskattades också därför det var sakligt och konkret, framför allt tack vare bildredovisningarna, och gav prov på fungerande samarbete över förvaltningsgränserna. De deltagare jag pratade med efterlyste emellertid fördjupad diskussion om konstprojektens konkreta betydelse för sjukfrånvaro och allmänt välbefinnande. Kanske hade Konst på riktigt en slagsida mot kommunala förvaltningar på bygg- och anläggningssidan, och mot det industriella och finansiella näringslivet. Vårdsektorn nämndes nästan inte alls, inte heller besöksnäringen. Någon ansåg att dagen hade handlat för mycket om organisationer och för lite om enskilda konstnärer och enskilda konstnärliga uttryck. Därför blev seminariet mest till för tjänstemän och andra projektplanerare. Exemplen blev - förutom de från Mölndal - alltför abstrakta, inriktade på statistik och förvaltningsarbete. Bara med konkreta exempel på vilken slags konst som kan komma i fråga för olika projekt kan konstnärerna förstå vad som förväntas av dem. Ytterligare andra seminariedeltagare berömde Emma Stenström som den föreläsare som givit de mest värdefulla kunskaperna, perspektiven och synpunkterna. Viktigast var hennes kritik mot alltför högt ställda förväntningar på privat sponsring. Någon efterlyste debatt om huruvida konsten verkligen kan översättas till ekonomiska nyttotermer, och påpekade svårigheterna för den enskilda konstnären att hitta de aktörer inom näringslivet och inom kommunala och regionala förvaltningar som verkligen är intresserade av att ta in konst och konstnärer i sina verksamheter. En eftertrycklig önskan från många jag pratade med var att Region Halland med det snaraste lägger upp en portal på nätet, där alla Hallands kulturaktörer kan visa vad de har att erbjuda, och där intressenter från näringsliv och samhällsservice kan efterlysa konstnärer för bestämda projekt. Någon menade att seminariet hade varit värdefullt för att få konstnärer att tänka på nytt sätt angående sin verksamhet och vilka som kan tänks vara avnämare för konstprojekt. Det gäller att få bort offerrollen och gnället från konstnärsskrået, ansåg min sagesperson. Det mesta går att genomdriva med en positiv inställning, det handlar om ett ömsesidigt givande och tagande. ARCIV har ett stort försprång framför andra, liknande projekt i övriga delar av landet. Där har man en upparbetad struktur och en trygg finansiering i ryggen. Grundfinansiering ger en ökad trygghet att våga komma med idéer, eftersom man då inte riskerar personlig ekonomisk förlust om idén blir avvisad. Man måste få komma med halvknäppa projektidéer och förslag till galna konstverk, det hör till konstens själva natur av ifrågasättande och nytänkande. Man måste få lov att vara obundet kreativ utan att behöva oroa sig för försörjningen. Osäkerhet och

17 rädsla hämmar skapandet. En person jag talade med tyckte att det vore en pedagogisk poäng att även redovisa misslyckade projekt. Varför har de misslyckats? Kommunikationssvårigheter mellan olika världar (stadsbyggnadsingenjörer och konstnärer)? Negativt mottagande, motstånd från brukarna? Rätt uppdrag men fel konstnär för uppdraget? Någon menade slutligen att AF-Kulturs kurser borde inrättas som en fiktiv arena för offentliga utsmyckningsuppdrag, enligt mönster från Mölndal, i alla halländska kommuner. Alla jag talade med ansåg att dagen varit mycket innehållsrik, med mycket ny information, men också att det tar tid att smälta så många nya intryck och kunskaper. BJÖRN GUNNARSSONS EGNA IAKTTAGELSER OCH KOMMENTARER, SAMMAN- FATTNING Konst på riktigts publik innehöll en stor andel aktiva konstnärer och andra kulturarbetare. 37 % av namnen på anmälningslistan hade uppgivit konstnär som huvudsaklig sysselsättning, vilket pekar på behovet av den här typen av arrangemang, och också på att arrangörerna verkligen nått ut till den viktigaste målgruppen. Kulturutövares ekonomiska situation är i dagsläget så prekär, att man ivrigt griper efter varje tillfälle att få uppslag om utkomstmöjligheter, finna nya former för samverkan och nätverk, samt kritiskt diskutera konstnärsrollen i en ny samhällssituation. En situation där man inte kan förlita sig på offentliga bidrag och inköp, utan måste finna fram till eget entreprenörskap och aktivt sökande efter nya samarbetspartners och oortodoxa verksamhetsformer. Värdet av arrangemang som Konst på riktigt är framförallt möjligheterna att få stimulans till nytänkande, knyta nya kontakter samt få insikt om de förändrade kulturpolitiska villkoren. Liknande arrangemang, i framför allt Västra Götalandsregionen, vittnar om konstnärskollektivets stora behov av vägledning och rådgivning i en bekymmersamt läge. Engagemang saknas uppenbarligen i det halländska politikerledet, eftersom politikerna var klart underrepresenterade vid sammankomsten. Andelen politiker på deltagarlistan var 16%, men många hade i realiteten valt att inte finnas på plats. Kommuner, region och institutioner representerades i allmänhet av tjänstemän, som i gengäld utgjorde en förhållandevis stor del av deltagarna, faktiskt exakt samma procentandel av anmälningarna på deltagarlistan. (En felkälla i det här sammanhanget är att många kulturtjänstemän inom exempelvis museer och kommunala förvaltningar även är utövande konstnärer: en indikation så god som någon på att yrkesarbete inom den offentliga kulturbyråkratin är en viktig försörjningskälla för många kulturutövare). Näringslivsrepresentanter saknades med några få undantag, en frånvaro som påpekades av många deltagare. En olycklig planeringsmiss var att det halländska näringslivet just samma dag hållit en stor sammandragning i Lahom. Möjligen kan frånvaron av både politiker och näringslivsrepresentanter tillskriva det faktum att Konst på riktigt var det första seminariet i sitt slag i Halland. När seminarieverksamheten blir inarbetad och regelbundet återkommande kan den förhoppningsvis också bli ett måste på politikernas och näringslivsfolkets agenda. En viss geografisk snedfördelning kunde också iakttas i deltagarlistan, med en klar övervikt för länets södra halva bland samtliga deltagarkategorier. Inte bara politikerna utan även

18 konstnärerna från Varberg hade i stor utsträckning valt att utebli. Av 119 anmälda kom bara ett tjugotal deltagare från Varberg och Kungsbacka, som dock har nära hälften av länets invånarantal. Detta är en illustration till Hallands uppdelning som måste motverkas aktivt inför Konst på riktigts fortsättning, i synnerhet om Hallands kulturliv ska kunna framstå som enhetligt, framtidsinriktat aktivt och kvalitetssäkrat inför en eventuell framtida strid om en administrativ uppdelning av länet. De regionala konstinstitutionernas och administrationernas placering i Halmstad gör också att representationen från de norra länsdelarna blir viktig att försöka främja. En intressant paradox vid den här typen av diskussioner är att det fortfarande anses vara den offentliga kulturpolitikens sak att hjälpa konstnärer in på en mera entreprenörsinriktad bana. Ett resurscentrum i regionens regi står högst på halländska konstnärers önskelista. Det är också i stor utsträckning inom offentliga förvaltningar som utkomstmöjligheterna anses finnas, exempelvis inom vård-, utbildnings- och stadsplaneringssektorerna. Nya tjänstemannakadrer efterfrågas, vars huvudsakliga uppgift blir att lotsa konstnärer genom småföretagandets regellabyrint, samt fungera som kontaktpersoner mellan utövare och olika avnämargrupper. Även konstnärbaserade initiativ på det här området, som exempelvis centrumbildningarnas verksamhet, kräver resursförstärkning via offentlig medeltilldelning för att kunna erbjuda den rådgivnings- och förmedlingsverksamhet som konstnärer efterfrågar. Denna sistnämnda väg är för övrigt mera rekommendabel än att inrätta ytterligare instanser i den redan vidlyftiga, sett i riket som helhet, kommunala, regionala och statliga kulturbyråkratin, vilket bara skulle öka konstnärernas underordning och beroendeställning. Risken finns att man lägger mera pengar på att anställa personer som ska hjälpa konstnärer, i stället för att pumpa pengarna direkt in i konstprojekt. Raka rör från anslagsgivare till kulturutövare kräver att de sistnämnda också får en större del av ansvaret för att sinsemellan fördela arbetstillfällen. Men även kulturlivets ökande privatisering kräver alltså finansiella insatser från det offentliga, vilket i sin tur understryker behovet av aktivt beslutsfattardeltagande i seminarier som Konst på riktigt. Och då inte bara från kulturpolitiker, utan även från kommun- och regionstyrelser samt fullmäktige och nämnder inom byggplanering, vård- och utbildningssektorerna. En klart underdebatterad fråga på seminariet gäller konstens förmåga att bevara sin integritet i den nya situationen. Om konsten ska anpassa sig till samhällets behov, både de privata och offentliga sektorerna, riskerar den att förlora sin egenart, sitt skärskådande språk, sitt kritiska humanistiska tänkande och sitt kreativa utanförskap. Eller med en kulturfilosofisk term: sin annanhet. Bara om konsten är fristående från andra intressen, och från språkbruket och tänkandet inom andra sektorer, kan den bevara den egenart som också är grunden för dess attraktionskraft. Man kan också ställa sig skeptisk inför ivern att omvandla konstnärliga idéer till kulturföretag. Ett konstverk är unikt och förlorar denna egenskap om det omvandlas till en massproducerad vara. Om konsten anpassar sig till andra normer än de inomkonstnärliga för att överleva förlorar den just de egenskaper som ofta anförs som skäl för att låta den ingå i exempelvis samhällsplanering, företagsutveckling och hälsovård. Därmed har den gjort sig själv överflödig. Många seminariedeltagare talade om behovet av att översätta från konstens språk till förvaltningarnas och privatföretagarnas språk. Den dag konsten inte längre behöver översättningar till dessa språk har den förlorat sin själ. Konst på riktigt får sammanfattningsvis trots en del kritiska åsikter betraktas som ett mycket lyckat arrangemang, med en stor uppslutning av den främsta målgruppen, konstnärerna, och

19 med starkt engagemang från publiken. Majoriteten av deltagarna torde ha varit nöjda med sin dag på Halmstads stadsbibliotek. Varberg Björn Gunnarsson

20 Seminarium Konst på riktigt 9 november 2006 Arrangörer: KRO-Halland, Länsmuseet Halmstad, Merkonst i Halland och Region Halland Deltagarlista Namn Region 1 Andreasson Ingemar Region Halland 2 Andersson Birgitta Hallands Konstförening 3 Angviken Lena Politiker/Stiftelsen Hallands Länsmuseer 4 Axberg Åsa Länsmuseet Varberg 5 Ahlqvist Ann-Charlotte Länsmuseet Halmstad 6 Berg-Rosenqvist Kerstin Norra Hallands Konstförening 7 Bertilsson Ulrika Region Halland 8 Dahlberg Bodil Politiker/Landstinget Halland 9 Eriksson Reino Konstfrämjandet i Halland 10 Ericson Bo Länsmuseet Halmstad 11 Göthesson Agneta KRO Halland/konstnär 12 Ingemarsson Anders Länsmuseet Halmstad 13 Jedhagen Susanne Musik i Halland 14 Johansson Torbjörn Musik i Halland 15 Lang Anne Merkonst i Halland 16 Lindblom Evelina Länsmuseet Halmstad 17 Lundström Sven Länsmuseet Halmstad 18 Persson Stefan Mås Hallands Konstförening/konstnär 19 Sarge Mikael Region Halland 20 Sträng Anders Hallands Konstförening Laholm 1 Ahlin Sven Musiker/Laholm 2 Aronsson Lars Laholms kommun/kultur- och fritidsförvaltningen 3 Bengtsson Kane Politiker/Laholms kommun/kulturnämnden 4 Ehrenborg Thérèse Laholms kommun/kultur- och fritidsförvaltningen 5 Grännsjö-Carlsson Gitt Konstnär/Laholm 6 Jämtsäter Marianne Laholms kommun/näringsliv och utbildning 7 Persson Lars-Göran Teckningsmuseet i Laholm 8 Rosendal Emma Konstnär/Laholm 9 Trollberg Kerstin Konstnär/Laholm 10 Talik Kaj Politiker/Laholms komun/kulturnämnden Halmstad 1 Bengtsson Anna-Greta Politiker/Halmstad kommun/länsmuseet Halmstad 2 Beijer Roland Halmstads kommun/kulturförvaltningen 3 Ekman Lena Politiker/Halmstad kommun/länsmuseet Halmstad 4 Engström Lena Halmstads kommun/kulturförvaltningen 5 Ganslandt Marie Halmstad kommun/byggnadskontoret 6 Hais Robert Konstnär/Halmstad 7 Hallberg Lars Konstnär/Halmstad 8 Holtskog Ellen Konstnär/Halmstad 9 Johansson Nette Konstnär/Halmstad 10 Kristiansson Angela Öhrlings Price WaterHouse Coopers 11 Ljungberg Noah Konstnär/Halmstad 12 Lind Björn Politiker/Halmstads kommun/kulturnämnden 13 Lundqvist Mia Konstnär/Halmstad 14 Larsson Agneta Politiker/Halmstads kommun/kulturnämnden

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2015

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2015 1(7) Verksamhet Konstfrämjandet Skåne är en ideell förening med en omfattande verksamhet. Vi har länge arbetat med att sätta fokus på samtidskonsten i Skåne och Malmö och att ge befolkningen tillgång till

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2017

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2017 1(6) Verksamhet Konstfrämjandet Skåne är en ideell förening med en omfattande verksamhet. Vi har länge arbetat med att sätta fokus på samtidskonsten i Skåne och Malmö och att ge befolkningen tillgång till

Läs mer

PROGRAM DIALOGMÖTE KULTUR 19/10 2011

PROGRAM DIALOGMÖTE KULTUR 19/10 2011 KULTURDIALOG 2011 PROGRAM DIALOGMÖTE KULTUR 19/10 2011 19.00 Välkommen 19.15 Presentation av programmet Regional kulturplan, ppt Kulturöversyn Hagfors kommun 2011 Förslag organisation kulturutveckling

Läs mer

Varför kultur i Falkenbergs förskolor och skolor?

Varför kultur i Falkenbergs förskolor och skolor? Tjänsteskrivelse Datum 2015-04-07 Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Handlingsplan för mer och bättre kultur för barn och elever i barn- och utbildningsnämndens verksamheter Handlingsplanen

Läs mer

DIVISION Kultur och utbildning

DIVISION Kultur och utbildning Kultursamverkansmodellen i Norrbotten Nyheter i kulturpolitiken efter beslut 16.12 2009 om kulturpropositionen Tid för Kultur 2009/10:3 Nya nationella kulturpolitiska mål Ny analysmyndighet för uppföljning

Läs mer

Konst och Politik Del II. Hösten 2007

Konst och Politik Del II. Hösten 2007 Konst och Politik Del II. Hösten 2007 Vision för VGR Det goda livet Vision för kulturen Kulturens position ska vara stark Ska vara attraktiv för kulturutövare att bo och verka i Västra Götalandsregionen

Läs mer

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

KONST som RESURS. Projekt för näringslivsutveckling, Landstinget Västernorrland Regional Utveckling

KONST som RESURS. Projekt för näringslivsutveckling, Landstinget Västernorrland Regional Utveckling KONST som RESURS Projekt för näringslivsutveckling, Landstinget Västernorrland Regional Utveckling KONST SOM RESURS FÖR NÄRINGSLIVSUTVECKLING MÅL 1 SÖDRA SKOGSLÄNSREGIONEN Projekttid 040901-061231 Bakgrund

Läs mer

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv

Läs mer

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK 2014 2020 INNEHÅLL Inledning... 4 Uppdrag... 4 Bakgrund... 4 Kulturrådets uppdrag inom det regionala

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

FÄRDPLAN. Skånes vindkraftsakademi 2015-2020

FÄRDPLAN. Skånes vindkraftsakademi 2015-2020 FÄRDPLAN Skånes vindkraftsakademi 2015-2020 Färdplan 2015-2020 Skånes vindkraftsakademi Inledning Skånes vindkraftsakademi är en ideell förening och en medlemsorganisation. Vi verkar för att öka utbytet

Läs mer

Guide för sökande av bidraget KREATIVA PLATSER. en del av satsningen Äga rum

Guide för sökande av bidraget KREATIVA PLATSER. en del av satsningen Äga rum Guide för sökande av bidraget KREATIVA PLATSER en del av satsningen Äga rum 1 SAMMANFATTNING Vad är Kreativa platser? Vad är syftet med stödet? Vem kan söka? För vad kan man söka? Vilka områden kan söka?

Läs mer

Resurscentrum Workshop Halmstad 29e april Halmstads stadsbibliotek

Resurscentrum Workshop Halmstad 29e april Halmstads stadsbibliotek Resurscentrum Workshop Halmstad 29e april Halmstads stadsbibliotek Vid pennan: Anders Gustavsson KRO/KIF Introduktion Konstkonsulent Anne Lang hälsade alla välkomna. Sven Lundström, museichef Hallands

Läs mer

Kultur i ögonhöjd - för, med och av barn och unga. Strategisk plan för barn- och ungdomskultur i Stockholm remissvar

Kultur i ögonhöjd - för, med och av barn och unga. Strategisk plan för barn- och ungdomskultur i Stockholm remissvar ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING FÖRSKOLA OCH FRITID TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-11-19 Handläggare: Agneta Stenborg Telefon: 076-12 90 199 Till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Kultur

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering

Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering Bakgrund Regionens eller länets utveckling och tillväxt är beroende av proaktiv samverkan mellan länets offentliga aktörer, högskola och näringsliv. Detta

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN

HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN INLEDNING Skolchef, ansvarig projektledare inom PRIOPOL och näringslivsrepresentant från Bjurholms kommun har haft i uppdrag att under

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Kulturstrategi för Finspångs kommun

Kulturstrategi för Finspångs kommun Kulturstrategi för Finspångs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-01-29 11 Kulturstrategi Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats:

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås

Läs mer

Remissvar: Regional indelning - tre nya län

Remissvar: Regional indelning - tre nya län 1 (5) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar: Regional indelning - tre nya län Ax Amatörkulturens samrådsgrupp översänder härmed sina synpunkter och kommentarer till ovan angivna betänkande (SOU

Läs mer

Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018

Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018 Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018 Fastställd av Kommunstyrelsen 2015-05-13, 56, dnr KS 2015/65 Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: Plan/ Handlingsplan Näringslivsarbetet i Trosa kommun

Läs mer

Kulturpolitik för hela landet

Kulturpolitik för hela landet Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2950 av Per Lodenius m.fl. (C) Kulturpolitik för hela landet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK Välkommen till Sandvikens Folkbibliotek Vi gör det möjligt för alla i Sandvikens kommun att växa och utvecklas. Som människor och samhällsmedborgare. VISION

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Inriktning för offentlig utsmyckning i Eskilstuna kommun Förslag till beslut. Diariebeteckning KFN/2013:281. Kultur- och fritidsnämnden

Inriktning för offentlig utsmyckning i Eskilstuna kommun Förslag till beslut. Diariebeteckning KFN/2013:281. Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden 2013-10-07 1 (7) Kultur- och fritidsförvaltningen Eskilstuna konstmuseum Kenneth Åström 016-710 17 11 Josefine Bolander 016-710 71 66 Diariebeteckning KFN/2013:281 Kultur- och

Läs mer

Riktlinjer för Region Östergötlands kulturstipendier

Riktlinjer för Region Östergötlands kulturstipendier Riktlinjer för Region Östergötlands kulturstipendier Sökbara stipendier Handläggare: Bo Olls Verksamhet: Enheten för kultur och kreativitet, ledningsstaben Datum: 2016-02-17 Diarienummer: RUN 2015-429

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

KONSTEN OCH KONSTNÄRSCENTRUM

KONSTEN OCH KONSTNÄRSCENTRUM KONSTEN OCH KONSTNÄRSCENTRUM ETT PROJEKT OM KONSTENS ROLLER I KOMMUNALA VERKSAMHETER Genomfört med stöd av Sjuhärads kommunal förbund i Borås-regionen. Under projekttiden 2014 och 2015 var offentlig konst

Läs mer

Plan för kultur på äldreboenden. Kultur- och fritidsförvaltningen Maria Bäckersten 2014-05-12. Tjörn Möjligheternas ö

Plan för kultur på äldreboenden. Kultur- och fritidsförvaltningen Maria Bäckersten 2014-05-12. Tjörn Möjligheternas ö Plan för kultur på äldreboenden Kultur- och fritidsförvaltningen Maria Bäckersten 2014-05-12 Tjörn Möjligheternas ö Sida 2 (12) Innehåll 1 Uppdrag 5 2 Mål 6 3 Inledning 7 4 Förutsättningar 8 5 Metod och

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Film och rörlig bild

Film och rörlig bild Film och rörlig bild UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

KULTURPOLITISKT PROGRAM. för Haninge kommun

KULTURPOLITISKT PROGRAM. för Haninge kommun KULTURPOLITISKT PROGRAM för Haninge kommun 2015 2025 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Datum Gäller från datum Program Kulturpolitiskt program för Haninge kommun 2015-2025 2014-09-08 2015-01-01 Beslutat

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

Västarvet Historien fortsätter hos oss.

Västarvet Historien fortsätter hos oss. Västarvet Historien fortsätter hos oss. KUNSKAP, UTVECKLING & INSPIRATION Västarvets regionala tjänster vastarvet.se Natur- och kulturarvet har stor betydelse för människors livskvalitet, identitet och

Läs mer

Kulturföretag inom Ljusdals kommun

Kulturföretag inom Ljusdals kommun Förstudie Kulturföretag inom Ljusdals kommun En förstudie om förutsättningar för samverkan för företag inom området kultur inom Ljusdals kommun Maria Sellberg 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2

Läs mer

Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv

Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv Tjänsteskrivelse 1 (4) Handläggare Per Blom Barn- och utbildningsnämnden Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden

Läs mer

Arbetsgruppen för social hållbarhet

Arbetsgruppen för social hållbarhet Arbetsgruppen för social hållbarhet 22 augusti Syfte med arbetsgruppens arbete Främja social hållbarhet i Göteborgsregionen Detta sker genom kunskapsspridning, erfarenhetsutbyte och metodutveckling Vad

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft.

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Länskulturen en del av Regionförbundet Jämtlands län Egna verksamheter Estrad Norr Scenkonstinstitution för musik, teater, musikteater, dans Filmpool Jämtland

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten

Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten Uppföljning Inspirationsträff den 24 september 14, kl 9. 15. Medborgarhuset, Lycksele Målgrupp: civila samhället med representanter för pensionärsföreningar,

Läs mer

Kulturpolitiska mål Indikatorer Måltal Utfall 2014. Antal besök/år till kulturverksamheter med regionala bidrag

Kulturpolitiska mål Indikatorer Måltal Utfall 2014. Antal besök/år till kulturverksamheter med regionala bidrag Strategikarta 2015 Kulturpolitiska mål Indikatorer Måltal Utfall 2014 Medborgarperspektivet Antal besök/år till kulturverksamheter med regionala bidrag Antalet besök/år till kulturverksamheter med regionala

Läs mer

Öppet Forum Högskolan Halmstad

Öppet Forum Högskolan Halmstad Utvärderingsrapport 1 av Lust H projektet Öppet Forum Högskolan Halmstad 15 april 2003 Högskolan i Halmstad Mats Holmquist 1. Bakgrund Den 15 april 2003 arrangerade interrimteamet för Lust H en heldag

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Vad skulle chefen säga...

Vad skulle chefen säga... Vad skulle chefen säga... Vi ser det så här; när du tillåts vara dig själv blir det roligare att jobba. Och nöjda medarbetare gör för det mesta ett bättre jobb. Arbetet och arbetsplatsen blir attraktivare

Läs mer

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Mötesplats Arbetsmarknad Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Lärorika samarbeten och regional samverkan Här erbjuds du en arena för erfarenhetsutbyte och inspiration. Erfarna projektledare presenterar

Läs mer

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER TA VARA PÅ SCENKONSTENS MÖJLIGHETER! Kulturen var inte valets viktigaste fråga, men nu är det dags att lyfta fram den. Den kommande regeringen

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0 Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Version 3.0 Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö

Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö Kultur- och bildningsförvaltningen Datum 2016-03-15 Sida 1 (5) Dnr LD15/04485 Falun 2016-03-15 Dnr: Ku2015/02481/KL Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

Kultur och regional utveckling. Karlstad 12 mars 2012

Kultur och regional utveckling. Karlstad 12 mars 2012 Kultur och regional utveckling Karlstad 12 mars 2012 Med 1995 års kulturutredning etablerades synen på kultur som utvecklingsfaktor i kulturpolitiken Utredningen framhöll kulturens betydelse som kreativitetsutlösande

Läs mer

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2016

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2016 1(5) Verksamhet Konstfrämjandet Skåne är en ideell förening med en omfattande verksamhet. Vi har länge arbetat med att sätta fokus på samtidskonsten i Skåne och Malmö och att ge befolkningen tillgång till

Läs mer

Hur ser din landsbygd i Kronoberg ut 2018?

Hur ser din landsbygd i Kronoberg ut 2018? Villa Vik, Växjö, Kronoberg Hur ser din landsbygd i Kronoberg ut 2018? Workshop, Open Space, den 8 Mars 2014 Arrangör: Hela Sverige ska leva Kronoberg och Länsstyrelsen Kronoberg Processledning och dokumentation:

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Ung Kultur Dalarna Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Bakgrund barn och unga i Dalarna Ungas egna synpunkter Utvecklingsprojekt t ex.kultur hjärta skola Region

Läs mer

En vanlig vecka i MalMö

En vanlig vecka i MalMö En vanlig vecka i Malmö Foto: Eva Klamméus I början av april 2006 sändes brev och enkät till ideella och kommersiella arrangörer inom kultur- nöjes- och idrottslivet i Malmö. Syftet med undersökningen

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen.

I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. 1 Näringslivsplan för Melleruds Kommun 2015-2018 I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. Syfte och mål

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering

Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering STRATEGI S2010:28 Dnr KUR 2010/1320 Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering Bakgrund Sverige har på många områden en tätposition i Europa när det gäller kultur. Vi ligger i topp

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Kulturen i Bohusläns hjärta. Förslag till kulturplan

Kulturen i Bohusläns hjärta. Förslag till kulturplan Kulturen i Bohusläns hjärta Förslag till kulturplan 2016-2020 Alla förvaltningar är med i arbetet Arbetsgrupper: Barn- och utbildning Regionteater väst/bohusläns museum Socialtjänsten/Avd Kultur Samhällsbyggnad/Avd

Läs mer

Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor. Karlstad 25 augusti 2015

Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor. Karlstad 25 augusti 2015 Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor Karlstad 25 augusti 2015 Vad är kultur? Vad är politik? Vad är politik? Politik handlar om att styra samhället om auktoritativ värdefördelning genom offentlig

Läs mer

En majoritet av spelare har valt alternativ 1. Vissa förespråkar också inrättandet av Stadsmiljögruppen i alternativ 3.

En majoritet av spelare har valt alternativ 1. Vissa förespråkar också inrättandet av Stadsmiljögruppen i alternativ 3. A1. Utfall & Nya Val En majoritet av spelare har valt alternativ 1. Vissa förespråkar också inrättandet av Stadsmiljögruppen i alternativ 3. En konstkonsult ska in i projektet direkt som vilken specialitet

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

Inspirationsförmiddag Ästad Gård

Inspirationsförmiddag Ästad Gård Utvärderingsrapport 2 av Lust H projektet Inspirationsförmiddag Ästad Gård 6 november 2003 Högskolan i Halmstad Mats Holmquist 2004-02-23 1. Bakgrund Den 6 november 2003 arrangerade Lust H-teamet en inspirationsförmiddag

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Östergötland 2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för i kulturplanerna, själva ska få komma till tals. Att deras idéer

Läs mer

Fördjupad Projektbeskrivning

Fördjupad Projektbeskrivning Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt

Läs mer

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg VÄXTKRAFT EMMABODA Fotograf Anette Odelberg Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda 2009 KF 15 december VÄXTKRAFT EMMABODA! ETT NÄRINGSLIVSPROGRAM FÖR ETT FÖRETAGSAMMARE EMMABODA. Ett väl fungerande

Läs mer

- KLYS Manifest KLYS

- KLYS Manifest KLYS KLYS Manifest KLYS Förverkliga kultursamhället! Vi vill att så många som möjligt ska ta del av så mycket kultur som möjligt. Vi vill ha ett brett, mångfacetterat, nyskapande och kvalitativt kulturutbud.

Läs mer

Tillgänglighet och delaktighet. Karlstad 26 februari 2015

Tillgänglighet och delaktighet. Karlstad 26 februari 2015 Tillgänglighet och delaktighet Karlstad 26 februari 2015 Centrala element i kulturpolitiken Ända sedan 1930-talet har tillgänglighet och delaktighet varit centrala element i kulturpolitiken. Exempel: q

Läs mer

Handlingsplan Skapande skola 15-16

Handlingsplan Skapande skola 15-16 Handlingsplan Skapande skola 15-16 1 Culture is the widening of the mind and of the spirit. Jawaharlal Nehru Barnens rätt till kultur globalt Barn har rätt till kultur enligt FNs deklaration om barnets

Läs mer

Förslag till Verksamhetsplan 2011

Förslag till Verksamhetsplan 2011 1 (5) Förslag till Verksamhetsplan 2011 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring

Läs mer

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen.

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen. Resurscentrum workshop Jämtland Östersund 2011-03-03 Anteckningar Karin Larsson Konsthandläggare Tar anteckningar för Karin Kvam Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och

Läs mer

CreArena DRIVE IN 2014-11-28

CreArena DRIVE IN 2014-11-28 CreArena DRIVE IN 2014-11-28 DRIVE för driv och motivation! IN för innanför hellre än utanför! Vi vill erbjuda en mötesarena för att stötta ungdomar som vi tror på olika sätt kan ha nytta av att bredda

Läs mer

Strategi för internationellt arbete

Strategi för internationellt arbete SID 1(6) Strategi för internationellt arbete Kontaktcenter Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se Beslutat av: Kommunfullmäktige Datum: 28 mars 2012

Läs mer

Arbetsgruppen för social hållbarhet

Arbetsgruppen för social hållbarhet Arbetsgruppen för social hållbarhet Handlingsplan för fortsatt arbete 27 april 2016 Arbetsgruppens fortsatta arbete På kort sikt: Fortsätta arbeta med idé och erfarenhetsutbyte i nätverks- och seminarieform.

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Uppsala län september 2011-mars 2012 Projektplan - 14 september 2011 som Kultur i länet, Riksteatern Uppsala län och Riksteatern enades kring Det här samarbetet

Läs mer

Gävle sätter segel. Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen.

Gävle sätter segel. Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen. Gävle Vision 2025 Gävle sätter segel Vision 2025 Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen. Trygghet och nyfikenhet ger mod att växa, tillsammans och individuellt. Mångfalden ger

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Överenskommelse mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden för vår gemensamma samhällsutveckling. Överenskommelsens syfte är att främja

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

Varför kultur i Falkenbergs skolor och barnomsorg?

Varför kultur i Falkenbergs skolor och barnomsorg? Tjänsteskrivelse Datum 2010-06-23 Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Handlingsplan för mer och bättre kultur för barn och elever i barn- och utbildningsnämndens verksamheter Handlingsplanen

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen Ett aktivt liv, där både kropp och själ får sitt, är bra för hälsan och välbefinnandet. Vi inom kultur och fritid arbetar för att skapa förutsättningarna. Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer