Hemma var är det? För mig, och för israeler och palestinier

Transkript

1 Hemma var är det? För mig, och för israeler och palestinier Handledning för studiecirkel i anslutning till föreställningen 48 Minutes for Palestine med Ashtar Theatre

2 Hemma var är det? För mig, och för israeler och palestinier Handledning för studiecirkel i anslutning till föreställningen 48 Minutes for Palestine med Ashtar Theatre Sammanställd av Magnus Stenberg, september 2011 Syftet med studiehandledningen Föreställningen 48 minutes for Palestine skildrar hur två människor möts och tvingas leva på samma plats, tvärt emot bådas vilja. Handlingen är dramatisk och framförs på ett komprimerat och ordlöst sätt Av pjäsens titel förstår vi att det handlar om konflikten mellan Israel och de palestinska områdena. Men föreställningen väcker tankar om möten, samexistens och motsättningar som kan ligga nära oss alla. En central fråga blir: Hemma var är det egentligen? Denna studiehandledning är tänkt som ett stöd för den grupp som vill samtala om och studera båda dessa perspektiv: den politiska konflikten i Mellanöstern med dess konsekvenser för enskilda människor och vad som egentligen är hemma och borta för var och en av oss. Handledningen är i första hand en samtalsguide. Genom att mötas och byta insikter och åsikter vidgas våra perspektiv. Därmed blir vi också nyfikna på att lära oss mer. Mycket som har med Israel och de palestinska områdena att göra blir snabbt komplicerat, och ofta kontroversiellt. Ödmjukhet, lyhördhet och respekt är därför viktiga verktyg att utrusta sig med. Under varje förslag till samling finns tips på material att använda. I några fall rör det sig om tryckta publikationer att beställa, i andra fall hänvisas till hemsidor på internet. Inför en av träffarna, den som gäller rörelserestriktioner på Västbanken, rekommenderas att gruppen bjuder in en gäst från det så kallade följeslagarprogrammet (SEAPPI, se mer under Träff 4). Till studiecirkelledaren Som studiecirkelledare ska du måna om hela gruppen och om era samlingar. Men du behöver inte gå in i rollen som lärare eller expert. Du ansvarar för samtalsstrukturen och tiden och för att ingen hamnar utanför. Varje träff rekommenderas att pågå i ca 1 timme och 30 minuter. I de flesta samlingar rekommenderas att gå en runda, både i början och avslutningen av samlingen. Det innebär att var och en får berätta om sin tanke, känsla eller erfarenhet. Var uppmärksam på att inte rundan blir en diskussion. I rundan får var och en som vill berätta utan att bli avbruten. Syftet är att man ska få sätta ord på och prova sina tankar utan att behöva förklara eller försvara. Samtidigt tränar man sig att lyssna och ta in olika perspektiv. Upplägg, närvarolistor etc För att starta en studiecirkel kontaktar du Studieförbundet Bilda. En konsulent kommer att ge dig den hjälp och det stöd du behöver. Du hittar kontaktuppgifter till Bilda och Bildas regioner på 2 handledning för studiecirkel kring 48 minutes for palestine studieförbundet bilda

3 1. Första träffen. Varifrån kommer den här pjäsen? Den första träffen ägnar vi oss åt att smälta föreställningen tillsammans. Vad handlar den om och hur berörde den oss? Och var är den skriven? Börja med att alla tyst får tänka på pjäsen, samt försöka avgöra vilken enskild episod som berörde mest. Efter några minuter, gå en runda i gruppen, det vill säga låt var och en med några ord berätta vilken del som berörde mest, och varför. Var observanta på att alla får utrymme att säga något. Undvik diskussion. Teatergruppen som framför 48 minutes for Palestine har sin bas i staden Ramallah. Den ligger på vad som brukar kallas Västbanken (visa gärna en karta och peka ut staden och området) Ägna en liten stund åt att reda ut något av det mest centrala kring följande: Israel och Västbanken/Gaza är nära oss, där Europa och Mellanöstern möts. Hur uppstod Västbanken? Efter det så kallade arabisk-israeliska kriget 1948, när staten Israel bildades, kontrollerades Västbanken av grannlandet Jordanien. Sedan det så kallade sexdagarskriget 1967 ockuperas området av Israel. Det råder internationell konsensus om att Israel ockuperar Västbanken, men Israel håller inte med, utan kallar området för omtvistat. På Västbanken finns i dag ca 150 israeliska bosättningar med israeler. Samtala om på vilket sätt föreställningen lyfter fram motsättningen mellan israeler och palestinier. Är det möjligt för oss att leva oss in i mannens och kvinnans tankar, känslor och reaktioner? Lyssna på varandra när ni tar samtalar kring den frågeställningen, men undvik att argumentera eller hävda rätt och fel. Presentera rubrikerna för de kommande samlingarna. Gå en runda där var och en får säga vilka förväntningar man har inför studiecirkeln. Till nästa gång Fundera på vad som är hemma för mig? Och hur blev mitt nuvarande hemma mitt hem? För den som vill ha en enkel men ändå heltäckande beskrivning av Israel och de palestinska områdena, dess historia och politik, rekommenderas häftet Israel/Palestinska självstyret från Utrikespolitiska institutet. (50 kr + porto). Den som vill använda en enklare källa kan mycket väl använda på Internet. Sök exempelvis på Västbanken, Ramallah, israeliska bosättningar. 2. Andra träffen. Vad betyder hemma? I den andra träffen samtalar vi om vad som är hemma dels för oss själva, men också i anslutning till konflikten mellan israeler och palestinier. Börja med att påminna varandra om pjäsen ni såg tillsammans. I början av föreställningen, vad uppfattar ni som hemma för kvinnan respektive för mannen? Håll pjäsen ifrån er en stund, och låt var och en fundera en stund vad man menar med hemma. Är det där jag växte upp, eller där jag bor nu? Är mina föräldrar uppvuxna på samma plats eller någon helt annan- handledning för studiecirkel kring 48 minutes for palestine studieförbundet bilda 3

4 stans. Låt var och en berätta helt kort i en runda om sina rötter och vad som är hemma just nu. Hemma är ett komplicerat ord med många betydelser när det gäller Israel och de palestinska områdena. Försök att så enkelt som möjligt reda ut varför staten Israel bildades, och vad det innebar för dem som bodde i området. Judar har under flera tusen år funnits spridda i många olika länder och exemplen är många där de varit diskriminerade och levt under förtryck och förföljelse. Den så kallade Förintelsen, som nazisterna i Tyskland var ansvariga för, är i dag det mest omtalade och brutala exemplet, men inte alls det enda i historien. Under 1800-talet växte en rörelse fram bland europeiska judar om att skapa ett judiskt nationalhem. Den person som främst förknippas med denna vision är den ungerske journalisten Theodor Herzl, som 1896 skrev boken Judestaten. Genom att skapa en särskild nation för judar skulle dessa kunna leva i trygghet och kunna utveckla sin egen kultur. Visionen brukar kallas sionism. Det nya nationalhemmet skapades i och med utropandet av staten Israel När den nya staten bildades 1948 flydde ca palestinier sina hem. Händelsen kallas av palestinierna för Nakba den stora katastrofen. Numera lever miljontals palestinier på platser som de inte betraktar som sitt egentliga hem, antingen i Israel eller på Västbanken och Gaza. Omkring 5 miljoner palestinier lever i flyktingläger i grannländerna, eller i andra delar av världen, inklusive Sverige. Ännu i dag försöker palestinier runt om i världen, hålla liv i minnet av de palestinska städerna och byarna. På hemsidan har man samlat bilder, kartor och andra dokument för att hålla minnet levande. Försök minnas pjäsen vi såg. Fundera över om det skulle ha funnits en möjlighet att både mannen och kvinnan kunde ha betraktat samma område som ett hem. Gå en runda i gruppen. Låt var och en som vill dela sina tankar kring detta. Men undvik att argumentera emot varandra. Till nästa gång Notera dina tankar kring detta att flytta, att byta sitt gamla hemma mot ett annat hemma. Vad händer med oss när vi flyttar? kan användas för den som snabbt vill skumma sig igenom sådant som judendomens historia, Israels historia, sionism, nakba, palestinska flyktingar etc. Den som vill ha tillgång till en enkel men sammanhållen text rekommenderas avsnitten Äldre respektive Modern historia i Utrikespolitiska institutets landguide för Israel/Palestinska självstyret. En betydligt mer omfattande, men förhållandevis lättläst och aktuell bok är Sören Wibecks: Ett land två folk (Historiska media). 3. Tredje träffen: Dags att flytta!? I den här träffen försöker vi tillsammans brottas med frågor om att flytta och att ta emot någon. Att flytta kan vara spännande eller fasansfullt. Det är nästan alltid en viktig händelse. Denna gång låter vi frågor kring Israel och de palestinska områdena vara i bakgrunden. Inled med att påminna om hur pjäsen 48 minutes for Palestine började. En man kommer med en resväska, och stirrar desperat på vattenkannan ett stycke bort. Fantisera tillsammans om mannens livshistoria kom han frivilligt eller av tvång, var han glad eller rädd? 4 handledning för studiecirkel kring 48 minutes for palestine studieförbundet bilda

5 Låt pjäsen vara. Sätt er två och två, och berätta för varandra under 6 8 minuter om en viktig flytt som ni själva gjort, eller som ni vet att någon annan har gjort. Hur förändrades livet av flytten? Vad upphörde och vad började just där? (Obs! Var uppmärksam på att var och en får utrymme att berätta.) Byt samtalspartner. Sitt två och två och berätta om en flytt ni skulle vilja göra, hur ni skulle förbereda er, om hur ni hoppas bli bemött och vad som kommer att förändras med flytten. Byt samtalspartner en sista gång. Sitt två och två och berätta om någon ni känner som kommer från en annan ort eller ett annat land. Hur länge har han/hon varit här? Hur verkar han/hon trivas? På vilket sätt kan du och jag underlätta för människor som flyttar till orten där vi bor? Ägna en liten stund att redogöra för några fakta kring svensk migrationspolitik. Använd guiden Fakta om migration som finns på Migratiosnverkets hemsida. Nämn till exempel att: Den svenska befolkningen har under de senaste åren ökat med ca personer per på grund av in- och utflyttning. Det innebär 0,6 procent ökning av befolkningen. De flesta som flyttar in och flyttar ut är svenska medborgare. En asylsökande som bor på en av Migrationsverkets anläggningar där man får fri mat får 24 kr per dag i dagersättning. Har man ett eget hus och sköter matinköpen själv är dagersättning för en ensamstående vuxen 71 kr. Stäm av i gruppen finns det oro för att det kommer för många invandrare till Sverige? Finns det uppfattningar om att flyktingar har det alltför bra när de kommer hit? Gå en runda och låt var och en som vill berätta vad man tar med sig från dagens träff och från samtalen med andra om att byta sitt gamla hemma mot ett annat hemma. Till nästa gång Försök följa nyhetsrapporteringen om Israel och de palestinska områdena. Vad rapporteras det om just nu i denna konflikt som tycks sakna slut? För uppgifter om flyktingar i världen, flyktingstatus, FN:s flyktingorgan UNHCR fungerar www. wikipedia.se bra. För att få fakta kring ut- och invandring till Sverige kan man använda Migrationsverkets hemsida Fjärde träffen: Israel och de palestinska områdena Under den fjärde träffen har vi fokus på konflikten mellan Israel och Palestina, och fokuserar särskilt på den så kallade muren. I pjäsen 48 minutes for Palestine ritar mannen och kvinnan gränser med en krita på golvet. Episoden för tankarna till de komplexa markfrågorna i Israel och på de palestinska områdena. När man närmar sig frågor som gäller Israel och de palestinska områdena är det lätt att bli uppgiven inför all politik, religion, juridik, statistik etc. Dessutom tillkommer starka känslor och negativa bilder om de olika sidorna. Ett sätt att hantera detta är att bli så konkret som möjligt. Därför koncentrerar vi oss här på det som brukar kallas muren. Har ni hört talas om muren som skiljer israeler och palestinier från varandra? Hur brukar den beskrivas? Varför byggdes den? Hur påverkar det människor till vardags? Ett lättillgängligt material om rörelserestriktioner på Västbanken är häftet Hinder för fred, som har getts ut Sveriges Kristna Råd (SKR). SKR är huvudman för den Svenska Ekumeniska Följeslagarprogram- handledning för studiecirkel kring 48 minutes for palestine studieförbundet bilda 5

6 met i Palestina och Israel, SEAPPI. Programmet syftar till att med internationell närvaro minska brott mot mänskliga rättigheter vid de checkpoints och vägspärrar som finns mellan Israel och Västbanken. Några fakta: År 2002 började Israel att bygga ett så kallat säkerhetsstängsel eller en mur med det uttalade syftet att skydda Israel från palestinska självmordsbombare. När muren är färdig beräknas den bli 723 km lång, vilket dock är dubbelt så lång som den så kalllade Gröna linjen mellan Västbanken och Israel. Orsaken är att muren slingrar sig mellan byar och hus, mestadels på ockuperad palestinsk mark. Både FN:s generalförsamling och Internationella domstolen i Haag har kritiserat muren, inte minst eftersom den till stora delar är byggd på ockuperat område. För att kunna förflytta sig mellan olika områden på Västbanken eller ta sig till Israel måste palestinier ansöka om tillstånd. Dessa utfärdas bara för specifika ändamål. Det råder stor internationell samsyn om att rörelserestriktionerna på flera sätt bryter mot antagna uppfattningar om internationell rätt och mänskliga rättigheter. Fakta är en sak. Förankrade i erfarenheter blir de tusen gånger mer intressanta. Bjud in en gäst som kan berätta om muren mellan Israel och Västbanken. Inom följeslagarprogrammet finns flera hundra svenskar som har varit följeslagare och som kan berätta om egna erfarenheter, men också redogöra för bakgrund och fakta. Kontaktuppgifter till SEAPPI: Box Bromma seappi@skr.org Till nästa gång Skriv ner några frågor och synpunkter som du tycker att pjäsen och studiecirkeln gett dig. Häftet Hinder för fred kan kostnadsfritt beställas från SEAPPI (porto tillkommer) eller laddas ner som pdf på hemsidan Ett mer detaljerat och omfattande material, på engelska, finns på FN-organet OCHA:s hemsida, Under fliken Presentations kan ett aktuellt bildspel laddas ned. 5. Femte träffen: Hantera konflikter, samt avslut I den sista träffen blandar vi friskt mellan konflikter på högsta internationell nivå, och våra egna erfarenheter av att befinna oss i konflikter. Hur brukar vi hantera dem? Ännu en gång tänker vi tillbaka på pjäsen 48 minutes for Palestine. Hur minns vi den främst som en föreställning om en konflikt mellan två personer eller om en internationell politisk konflikt? Låt alla i gruppen enskilt tänka tillbaka på pjäsen. Gå sedan en runda med frågan: Vilka konflikter skildras på 48 minutes? 6 handledning för studiecirkel kring 48 minutes for palestine studieförbundet bilda

7 Gör en övning tillsammans I det lilla livet, våra privata liv, hanterar vi konflikter hela tiden. Syftet med den här övningen är att upptäcka hur makt och känsla hör ihop. Ni behöver gott om plats. Ställ upp deltagarna på två led mitt emot varandra. Personerna i det ena ledet ska knyta en näve, höger eller vänster. Personerna i det andra ledet ska försöka få den som står mitt emot att öppna näven. Alla medel är tillåtna! Alla börjar samtidigt på en given signal och håller på i 2 3 minuter tills övningen bryts. Samtala tillsammans. Var det någon som lyckades? Be paren berätta vad som hände. Hur kändes det? Vem hade makten? Hur var det att ha makt/inte ha makt? Känner ni igen känslan från verkligheten? Övningen är hämtad från studiematerialet Fred och ickevåld och finns att hämta på Bildas hemsida I samma studiematerial presenteras fem klassiska sätt att hantera konflikter: 1. Undvika/förneka/släta över 2. Underkastelse/dra sig tillbaka 3. Kontrollera/dominera 4. Kompromiss båda får ge upp något 5. Samarbete båda vinner Diskutera de olika metoderna. Alla kan vara relevanta och till och med konstruktiva i sitt sammanhang. Eller är det egentligen så? På internationell nivå finns många erfarenheter om att hantera konflikter, inte minst mellan länder. Förenta Nationerna, Internationella domstolen i Haag, Genevekonventionen alla är exempel på initiativ för att hantera konflikter och förhoppningsvis lösa dem. Begrepp som folkrätt, humanitär rätt, de mänskliga rättigheterna etc kräver sin egen studiecirkel. Men samtala tillsammans om hur de internationella organen skulle kunna skapa bättre förutsättningar för fred mellan israeler och palestinier. Vilka kan orsakerna vara att man misslyckats hittills? Avsluta med att uppmärksamma två hemsidor för den som vill gå vidare och lära sig mer om internationell humanitär rätt i allmänhet, och om dess betydelse i konflikten mellan Israel och Palestina i synnerhet.dessa är: (på engelska) (på svenska) Avslutning Se till att det blir tid för att avsluta studiecirkeln. Tacka varandra för allas medverkan. Och gå en runda som avslutning: Så vill jag nu gå vidare och fundera och arbeta med de här stora frågorna? Studiematerialet Fred och ickevåld finns på Materialet Enkel guide till internationell humanitär rätt i det palestinska ockuperade territoriet är ett lättillgängligt informationsmaterial som finns på handledning för studiecirkel kring 48 minutes for palestine studieförbundet bilda 7

8 För vidare läsning Litteratur Sune Fahlgren, red: Shalom Inshallah. Judar, kristna och muslimer sida vid sida. Artos&Norma förlag och Studieförbundet Bilda Israel/Palestinska självstyret. Utrikespolitiska institutet 2011 Ett sanningens ögonblick. Kairos Palestina. Studieförbundet Bilda 2010 Jean Zaru: Fångad av icke-våld. En palestinsk kvinna talar. Cordia Sören Wibeck: Ett land två folk. Historiska media 2009 Mitri Raheb: Betlehem belägrat. Berättelser om hopp i ockuperat land Göran Gunner m fl: I skuggan av ockupationen. Bokförlaget Atlas 2004 William Dalrymple: Från det heliga berget. En resa i skuggan av det bysantinska riket. Cordia 2002 Material på nätet Studieförbundet Bilda Box Älvsjö Tel info@bilda.nu