BELOK Totalprojekt Energieffektivisering av befintliga lokalbyggnader

Transkript

1 Årlig besparing kkr/år r i =25% r i =2% r i =15% r i =12% r i =1% r i =8% r i =6% r i =4% Investering kkr BELOK Totalprojekt Energieffektivisering av befintliga lokalbyggnader Ekonomisk bedömning Enno Abel mars 29 1

2 Innehåll Modellens tillämpning 3 Bakgrund 3 Internränta 3 Kalkylränta 5 Brukstidens inverkan 6 Kriterium på lönsamhet 7 Ett exempel 7 Kontorsbyggnad 7 Medelbrukstid 8 Kalkylränta 8 Åtgärdspaket 8 Återbetalningstid 9 2

3 Modellens tillämpning Det följande är främst avsett att tillämpas på energieffektivisering av befintliga lokalbyggnader, dvs alla de byggnader som inte är bostadshus eller renodlade industribyggnader. Lokalbyggnaderna i Sverige omfattar ca 15 miljoner m 2 golvarea. Arean ökar med 1 à 2 miljoner m 2 per år, dvs med ca 1% av beståndet. Bakgrund Lokalfastigheter använder årligen drygt 2 TWh värmeenergi och drygt 2 TWh elektrisk energi. Det finns ett uttalat mål satt av EU och svenska regeringar att energianvändningen i bland annat byggnadsbeståndet skall i stort halveras till 25. Det är viktigt att nya hus utformas så att deras energibehov blir lågt. Det innebär dock endast att energibehovets ökningstakt minskar, inte att energibehovet totalt sett minskar. För att ens komma i närheten av det satta målet är det därför nödvändigt att energianvändningen i en stor del av de hus som redan finns sänks drastiskt. I lokalsektorn råder normalt ett rätt tydligt marknadsmässigt förhållande mellan å ena sidan fastighetsägare eller förvaltare och å andra sidan hyresgäst eller brukare. Då det gäller kontor, är det i grunden hyresgästens marknad. I såväl storstadsområden som på mindre orter, kan ett företag oftast finna ett annat bra alternativ då hyrestiden går ut. För fastighetsägaren kan det vara kostsamt att förlora en hyresgäst, vilket motiverar fortlöpande åtgärder för god innemiljö och ekonomisk drift. De åtgärder som vidtas måste dock ligga inom fastighetsföretagets långsiktiga ekonomisk ramar. Då det gäller lokaler av mer specialiserad karaktär är hyresgästen eller brukaren ofta mer bunden då det dels kan krävas en för verksamheten anpassad utformning, dels kan vara fråga om hyreskontrakt som löper längre. I grunden gäller dock även här att hyresgästen eller brukaren på sikt kan söka alternativa lösningar. Ett framsynt fastighetsföretag måste därför även här arbeta fortlöpande med miljö och driftekonomi. När man vidtar energiåtgärder i befintliga byggnader är det viktigt att detta sker så att 1. att byggnadens kvalitet och användbarhet bibehålls eller förbättras 2. att man får största möjliga besparingseffekt av de resurser som satsas I stort sett alla befintliga lokalbyggnader kan man med litet ansträngning identifiera rätt många åtgärder som en kan minska energibehovet. Varje åtgärd i sig ger en viss större eller mindre energibesparing till en viss större eller mindre kostnad. Om man väljer ut och efterhand genomför endast ur energisynpunkt lönsammaste åtgärder, blir det oftast fråga om, visserligen lönsamma, men ur energisynpunkt rätt begränsade åtgärder. Om man i stället bildar och genomför ett paket av åtgärder, som tillsammans uppfyller fastighetsägarens krav på investeringars lönsamhetskrav, kan minskningen av energibehovet bli betydande. I det följande behandlas en metodik för urval av åtgärder och bildandet av åtgärdspaket Internränta Om man investerar ett belopp A kr som skall återbetalas under de följande n åren, kan årskostnaden för detta, a kr/år, beräknas ur det grundläggande sambandet. 3

4 r 1 a = A = P( r,n ) A n (1) 1 (1 + r 1 ) där P(r,n) är annuitetsfaktorn vid räntan r och brukstiden n. Ett sätt att bedöma lönsamheten av investeringskrävande åtgärder är att utgå från den faktiska avkastning, räknad i räntemått, som en investering ger. För en åtgärd för energibesparing som kräver investeringen A o kr och beräknas ge den årliga driftkostnadsminskningen b kr/år, gäller: b = P(r i,n) A o där r i är den faktiska räntan, eller internräntan. Annuitetsfaktorn P(r,n) och dess inversen nuvärdesfaktor I(r,n) finns tabellerade i en mängd ekonomiböcker och är inlagda i de flesta ekonomiska beräkningsprogram. I ett diagram med axlarna investering A o kr och minskad årskostnad b kr/år är b = P( ri,n ) = tg vi (2) Ao där v i är lutningsvinkeln för en linje från origo. I ett sådant diagram kan man således för en viss brukstid lägga in linjer med de lutningar som gäller för olika räntevärden. Om man i ett sådant diagram prickar in den investering en vissåtgärd kräver och den besparing som fås, kan man direkt avläsa den internränta åtgärden ger. Årlig besparing kkr/år r i =25% r i =2% r i =15% r i =12% r i =1% r i =8% Brukstid 2 år r i =6% r i =4%. Figur Investering kkr Besparings - investerings diagram Exempel: En investering på 8 kkr i energibesparande åtgärder bedöms ge 75 kkr/år i minskad energikostnad. Detta innebär en internräntan på ca 7%. 4

5 Kalkylränta Ett sätt att uttrycka ett företags ekonomiska krav på långsiktiga investeringar är att bestämma storleken av den ränta, den kalkylränta, som skall användas vid bedömning av lönsamheten. Detta kan kombineras med kompletterande styrande villkor, men valet av kalkylränta är det kanske mest grundläggande styrmedlet för att säkerställa den med hänsyn till företagets förutsättningar nödvändiga investeringsdisciplinen. Man kan då antingen välja en verklig kalkylränta, dvs en ränta som ligger konstant oberoende av inflation, eller real kalkylränta, dvs en ränta som är rensad från den genomsnittliga inflationen. Om man utgår från den verkliga kalkylräntan, måste hänsyn tas till inflationen vid en bedömning av investeringens lönsamhet. Används realränta behövs inte detta. Det är endast prisändringar som avviker från genomsnittet som måste beaktas. Approximativt är realräntan den verkliga räntan minskad med den procentuella årliga ändringen av den genomsnittliga kostnadsnivån. I det följande är det konsekvent real kalkylränta som används. Det syns rätt naturligt att utgå från att en ekonomisk modell för värdering och sammanställning av energisparande åtgärder bör vara enkel och lättöverskådlig. Då man värderar energisparåtgärder i en befintlig byggnad finns alltid en osäkerhet i bedömningen av vad en enskild åtgärd kommer att kosta och vad den kommer att ge i energi. Det syns därför försvarbart att acceptera några matematiska approximationer i den ekonomiska hanteringen, om de bidrar påtagligt till enkelheten. Några sådana diskuteras i det följande. Det är rimligt att anta att energipriserna framdeles kommer att stiga mer än den genomsnittliga inflationen. Sådana antaganden finns också normalt med då man bedömer kostnadseffektiviteten av energirelaterade åtgärder. Om man antar att den årliga energiprisökningen blir q % utöver den genomsnittliga prisändringen, gäller: 1 + r q 1 a + = 1 + r 1 1 ( ) 1 + q 1 n A o = P( r,q,n ) A o (3) eller a A o = P( r,q,n ) = tg v (4) i i,q Annuitetsfaktorn P(r,q,n) finns inte tabellerad i vanliga ekonomiskrifter eller enkelt åtkomlig ur program. Dock kan man approximativt sätta P(r,q,n) P(r-q,n) (5) Figur 2 visar det matematiska fel som ligger i denna approximation. 5

6 P(r,q,n) P(r-q,n) - 1,4,3,2,1 -,1 -,2 -,3 -,4 -,5 n = 1 år Kalkylränta r = % Relativ energiprishöjning q % 5% 1% 15% 2% P(r,q,n) P(r-q,n) - 1,4,3,2,1 -,1 -,2 -,3 -,4 -,5 n = 3 år Kalkylränta r = % 5% Relativ energiprishöjning q % 1% 15% 2% Figur 2 Felet i approximationen P(r,q,n) P(r-q,n) De streckade ytorna anger de områden där energisparande åtgärder brukar ligga. Som figuren visar, är felet mindre än 3% av annuitetsfaktorn P(r,q,n), för de värden på ränta r och relativ energiprisändring q som kan vara aktuella för energiåtgärder i lokalbyggnader. Överfört till det i fig 1 visade investerings- besparingsdiagrammet, innebär det mindre än,2% procentenhet fel i räntan representerad av linjerna från origo. Brukstidens inverkan Olika åtgärder för energihushållning kan ha kortare eller längre livslängd, beroende på vad det är för åtgärd. Livslängden anger hur många år åtgärden fungerar rent tekniskt. I praktiken är den verkliga brukstiden normalt kortare än livslängden, genom att det kommer fram ny teknik, det kommer förändringar på grund av byten av hyresgäster mm. I det följande används begreppet brukstid enbart. Figur 3 belyser brukstidens inverkan på bedömningen av en investerings lönsamhet. Ränta r % Annuitetsfaktor P(r,n),25,2,15,1, Brukstid n år Figur 3. Internräntans beroende av brukstiden 6

7 Då det gäller lokalbyggnader är oftast två brukstider aktuella. För tekniska fastighetsinstallationer väljs ofta en tid mellan 15 och 2 år. För byggnadstekniska åtgärder rör det sig om ca 4 år. Man kan se att om internräntan ligger över ca 7% innebär en ökning av brukstiden från 2 år till 4 år endast 2 procentenheters ökning av internräntan. Steget från 15 år till 4 innebär en större påverkan. För att kunna behandla åtgärder med olika brukstid på ett sammansatt sätts, måste de vägas samman. De energiberäkningar och kostnadskalkyler som görs vid en genomgång av en befintlig lokalbyggnad, kan svårligen få en träffsäkerhet som är bättre än ±1%. Den sammansatta onoggrannheten i beräkningen av energier och kostnader, och därmed även i P(r,n), kan ligga vid ±15% av det aktuella P-värdet. Detta innebär att internräntan kan bli ±1,5 procentenhet fel då P är,1 och mer om P är större. När man nu har två brukstider, syns det försvarbart att välja en direkt viktning efter investering av investeringarna med den ena och investeringarna med den andra, och ur detta få en "medelbrukstid" som används för att bilda ett besparings-investerings diagram. Som man kan se ur figur 3, ger en sådan approximation ett rätt litet fel om den korta brukstiden är 2 år. Felet blir större om den är 15 år, men den syns ändå kunna försvaras med tanke på den tänkbara osäkerheten i grundmaterialet och bidraget till modellens enkelhet. Kriterium på lönsamhet Om kalkylräntan väljs korrekt, är kriteriet på en investerings lönsamhet att internräntan är högre än kalkylräntan. När det gäller energibesparande åtgärder kan man som nämnts förvänta sig en större framtida prisökning än den genomsnittliga inflationen. Detta kan man ta hänsyn till genom att korrigera kalkylräntan för detta enligt samband (5). Kalkylräntan r ersätts således med r-q. r korr r-q (6) Ett exempel Kontorsbyggnad För att tydliggöra metodiken kommer här ett exempel. Det baseras på uppgifter från en av de kontorsfastigheter som ingår i BELOK:s Totalprojekt för energieffektivisering av befintliga lokalbyggnader. Detta syftar till att praktiskt prova hur mycket energianvändningen kan minskas inom ramen för fastighetsföretagens villkor för långsiktiga investeringar. Projektet påbörjades hösten 27 och är på väg att genomföras i fem kontorsfastigheter. Det har påbörjats i två sjukhusbyggnader och kommer att påbörjas i fyra skolbyggnader under våren. I BELOK:s totalprojekt sker en detaljerad inventering av möjliga energieffektiviserande åtgärder. Dessa kostnadskalkyleras och deras energipåverkan bedöms genom beräkningar och simuleringar. Åtgärderna sammanställs i ett åtgärdspaket som genomförs i dess helhet med detaljerad kostnadsuppföljning. Efter färdigställandet sker en uppföljning av energianvändningen under ett år. Resultaten används för verifiering och förfining av den i det inledande skedet tillämpade metodiken för kostnads- och energiberäkningar. 7

8 Sammanställningen nedan kommer från en kontorsbyggnad byggd Dess golvarea är drygt 1. m 2 BTA Åtgärd Investering kkr Besparing kkr/år Brukstid år 1 Sänkning av illuftstemperaturen till 18 C Bättre utnyttjande av det centraliserade styr- och övervakningssystemet Åtgärdande av balkongdörrar Byte av två tilluftsaggregat och ett frånluftsaggregat Nya engreppsblandare med snålspolteknik Radiatorsystemet delas upp i två slingor med varsin styrkurva. och kompletteras med en Byte av tryckstegringspumpar Nya vattensparande WC stolar Delar av belysningen ändras Ett nytt ventilationsaggregat för differentierad drift Varvtalsreglering införs i ett aggregat Drifttider ändras Uppgradering av samtliga fönster Summa investeringar med brukstiden 15 år: Summa investeringar med brukstiden 4 år: kkr 1.44 kkr Medelbrukstid = 22,2 år Kalkylränta Den reala kalkylräntan sätts här till 7 %, dvs ca 4 procentenheter högre än fastighetsföretagets sannolika låneränta. Vidare antas att den relativa årliga energiprisökningen (ökningen utöver medelinflationen) blir 2 %. Åtgärdspaket Åtgärderna i tabellen ovan är ordnade efter lönsamhet. Lägger man in åtgärderna som punkter i besparings- investerings diagrammet kan man från varje punkt dra en linje 8

9 till origo. Som visats, representerar linjernas lutning respektive åtgärds internränta. Linjens projektion på investeringsaxeln anger investeringen. Varje linje med lutning och längd definierar således åtgärden ekonomiskt. Genom att ordna de olika åtgärdernas linjer efter fallande lutning kan man bilda ett åtgärdspaket, som totalt sett uppfyller företagets lönsamhetskrav. Detta visas i figur 4 i ett diagram som således gäller för medelbrukstiden 22.2 år. I diagrammet är även inlagt det här gällande lönsamhetskravet, dvs den reala kalkylräntan 7% minus energiprisets ökning 2% utöver inflationen. Årlig besparing 1 25 Ränta % Lönsamhetskravet 5% 3 2 Brukstid 22,2 år Investering kkr Figur 4 Åtgärdspaketet och dess Lönsamhetskravet anges som en kalkylränta. Internräntan måste ligga högre än kalkylräntan. I det fall som visas i figur 4 har åtgärdspaketet avslutats när man nått en halvering av energibehovet (värme + el). Det innebär en sänkning från drygt 2 kwh/(m 2. år) till ca 1 kwh/(m 2. år). Detta sker med en investering av storleksordningen 5 kr/m 2 BTA. Det måste dock starkt betonas att förutsättningen för att nå denna rätt stora besparing till en så pass rimlig kostnad är att man bildar det visade åtgärdspaketet och genomför hela paketet på en gång. Investeringen ger interräntan ca 15%, dvs lönsamheten ligger betydligt högre än lönsamhetskravet 5%. Det har dock i det här fallet inte bedömts rimligt att gå längre, då det återstår endast mycket kostsamma byggnadstekniska åtgärder med ringa besparingseffekt. Återbetalningstid Fastighetsföretagets lönsamhetskrav kan uttryckas på andra sätt än som det ovannämnda kravet på interränta. Ett exempel är att man fastställer en viss 9

10 avskrivningstid eller en kalkylbrukstid och en viss återbetalningstid. Ett sådant krav kan behandlas i stort analogt med det föregående. Detta åskådliggörs i figur 5. Avskrivningstid: 2 år Återbetalningstid: Exempel 1: 8 år, q = (framtida relativa energiprisändringar beaktas inte) Exempel 2: 8 år, q = 2% (framtida årliga relativa energiprisändringa 2%) Årlig besparing kkr/år Ränta % Återbetalningstid 8 år (q = 2%) återbetalningstid 8 år (q = ) Brukstid 2 år Investering kkr Figur 5 Lönsamhetskravet anges som en återbetalningstid. Internräntan måste ligga än den kalkylränta som återbetalningstiden motsvarar. I diagrammet visa två fall Återbetalningstid 8 år, inga relativa energiprishöjningar Återbetalningstid 8 år, relativa årliga energiprishöjningen 2% 1