C-UPPSATS. Konflikten om Arktis

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "C-UPPSATS. Konflikten om Arktis"

Transkript

1 C-UPPSATS 2008:034 Konflikten om Arktis Carl Hampus Baier Sandén Luleå tekniska universitet C-uppsats Statsvetenskap Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Samhällsvetenskap 2008:034 - ISSN: ISRN: LTU-CUPP--08/034--SE

2 Sammanfattning Konflikten om Arktis är idag högst aktuell eftersom efterforskningar om möjligheter till anspråk på Arktis pågår i skrivande stund. Området Arktis har länge varit ett område förskonat från konflikter, då det har utgjorts en plats som inte varit värd att kämpa om. I dagsläget gör fem stater anspråk på Arktis, Ryssland, Kanada, Norge, Danmark och USA. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka anspråk de olika staterna har på Arktis, och med vilket argument som de olika staterna anser sig ha rätten till Arktis. Vidare studeras huruvida deras anspråk är förenliga med de internationella lagar som finns. Uppsatsen utförs genom en mindre form av en fallstudie. Detta eftersom studien endast berör ett fåtal aktörer, det vill säga de länderna som gör anspråk på Arktis. Studien visade att den mest drivande staten hittills har varit Ryssland, som varit den enda staten att hittills lägga fram sina anspråk med tillhörande argument. Danmark och Kanada har egna anspråk över Arktis men de gör ännu efterforskningar på hur stort territorium de ska göra anspråk på. Norge gör anspråk på en del av Arktis genom FN:s havskonvention men undersöker liksom de andra staterna om det finns andra möjligheter till anspråk. USA har påbörjat efterforskningar om möjligheter till anspråk, vilket måste ske genom FN:s havskonvention. USA har i dagsläget inte skrivit på FN:s havskonvention och har därmed inte heller rätt till fördelarna som kommer med fördraget.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Syfte Avgränsningar Disposition Metod Vetenskaplig ansats Forskningsmetod Material Källkritik Metodproblem Reliabilitet Validitet Internationell lag, teorier om suveränitet och hur suveränitet nås Internationell lag Begreppsförklaring av suveränitet, stat, territorium och ockupation Fastställande och erövring av territorium Överlåtande och avträdanden av territorium Förenta Nationernas Havskonvention från Gränssättningen i avtalet Sammanfattning Historisk bakgrund och olika länders anspråk på Arktis Fakta om Arktis Expeditionerna till Arktis Ländernas anspråk Danmark Norge Ryssland Kanada USA Ländernas anspråk och dess överensstämmelse med internationell rätt Ländernas anspråk Är anspråken överensstämmande med de internationella lagarna? Slutsatser Finns det andra lösningar på suveränitetsfrågan? Referenser... 28

4 1. Inledning Anledningen till ämnesvalet konflikten om Arktis är att konflikten inte bara påverkar de fem involverade länderna Danmark, Kanada, Norge, Ryssland och USA. En jämförelse kan göras med Antarktisfördraget som hade elva involverade länder men som påverkade så många fler (British Antarctic Survey, 2007). Konflikten om Arktis är också högst aktuell då efterforskningarna om möjligheter till anspråk på Arktis pågår i skrivande stund. Dagens internationella konflikter präglas allt oftare av kampen om naturresurser (Kaldor, 1999, s.10). Oljan är en av världens absolut viktigaste resurser. Eftersom oljan är så pass eftertraktad leder detta till konflikter runt om i världen (Reynolds, 2007). Nordpolen, eller Arktis som området också kallas, har länge varit ett område förskonat från konflikter, då det har utgjorts en plats som inte varit värd att kämpa om (Sundström, 2007). Detta eftersom att Arktis i princip bara består av sten och tjocka isar. Men i samband med att isarna har börjat smälta har tidigare oåtkomliga landområden, som forskare tror kan innehålla en stor mängd olje- och gastillgångar, blivit tillgängliga, (ibid.). De förändrade förutsättningar som förutspås har ökat konfliktnivån i det geografiska området. Sundström (2007) menar att sedan augusti år 2007 när Ryssland placerade en flagga av titan på den arktiska havsbotten, så har området Arktis varit en stor internationell politisk fråga. I slutet på år 2001 gjorde Ryssland enligt Reynolds (2007) officiellt anspråk på Arktis. I dagsläget gör fem stater anspråk på Arktis (Woodard, s. 1-2). Dessa är; Danmark, Kanada, Norge, Ryssland och USA (Krauss, s.1-7). Anledningen till det plötsliga anspråket och de expeditioner som har skett till Arktis de senaste åren är att det finns det stora möjligheter att Arktis kan ha så mycket som 25 % av världens oljereserver (Nevéus, 2007 och Digges, 2007). Enligt Widerberg (2007) är det inte enbart denna tillgång som de involverade staterna vill åt. Andra naturtillgångar som kan ge tänkbara fördelar är mineraltillgångar, kol, stora fiskebestånd och transportvägar. Enligt Reynolds (2007) har konflikten om Arktis blivit ännu mer invecklad då de länder som nu gör anspråk på Arktis har skrivit på en överenskommelse om var gränserna i den Arktiska Oceanen ska gå. Nevéus (2007) anser i frågan om vem som har besittningsrätten till Arktis att det är en juridiskt invecklad situation. 1

5 1.3.1 Syfte Uppsatsens syfte är att undersöka vilka anspråk de olika staterna har Arktis. Vidare vill jag undersöka om deras anspråk är förenliga med de internationella lagar som finns Avgränsningar De avgränsningar som jag har valt att göra i detta arbete innebär att jag enbart kommer att beröra de involverade staterna, vilket innebär de stater som idag gör anspråk på Arktis. Då fokuseringen kommer att vara på suveränitet, internationella lagar och de involverade staterna kommer Inuiterna, Arktis naturbefolkning, inte att beröras i arbetet. Miljöaspekten kommer med samma motivering inte heller att beröras. 1.4 Disposition I kapitel 1 presenteras en inledning och problemdiskussion. Kapitel 1 innehåller även uppsatsens disposition, syfte och avgränsningar. Kapitel 2 innehåller en metodbeskrivning där arbetets tillvägagångssätt beskrivs samt de metodproblem som har funnits berörs. I kapitel 3 berörs den teoretiska referensram som ligger till grund för arbetet. Kapitel 4 behandlar empirin, det vill säga konflikten i Arktis. I kapitel 5 sker en sammankoppling av den valda teorin och empirin för att göra en analys av konflikten. Kapitel 6 innehåller redogörelser för de slutsatser som har kommit fram i arbetet. 2

6 2. Metod Kapitlets avsikt är att ge läsare till uppsatsen en möjlighet att bedöma uppsatsens tillämplighet. Kapitlet beskriver vilken vetenskaplig ansats som använts under skrivandes gång. 2.1 Vetenskaplig ansats Enligt Bogdan och Biklen (1982) refererade i Merriam (1994, s.66) så påverkas forskningen av vilken syn som forskaren har på omvärlden. Författarna menar att synsättet påverkas av formulering av frågeställning, skapande av problemformulering samt insamlande och tolkning av informationen. Jag ska studera de olika anspråken de berörda länderna gör på Arktis. Således anser jag att ett aktörssynsätt skulle var mest lämplig för min studie. Detta eftersom jag tycker att de olika länderna påverkar utgången av konflikten. För att ha ett aktörsperspektiv är det viktigt att kunna identifiera aktörerna som har mest inflytande. Aktörsorienterad innebär enligt Lundahl och Skärvad (1999, s.186) hur aktörerna upplever sin situation och deras verklighetsuppfattning, värderingar, motiv och föreställningar. Detta i sin tur styr beslut, handlingar och agerande. Thurén (1991, s.19,) menar att uppsatsens slutsatser kan dras utifrån två olika angreppssätt, induktion och deduktion. Författaren skriver att induktion är när generella och allmängiltiga slutsatser dras med utgångspunkt i empirisk fakta. Vidare framhåller författaren att deduktion är när en logisk slutsats dras som betraktas som gångbar om den är logiskt sammanhängande. Thurén (1991, s.23) hävdar emellertid att slutsatsen inte ovillkorligen behöver vara riktig i den meningen att den är förenlig med verkligheten. Enligt Thurén (1991, s.25-28) har induktion utgångspunkt i empiri och att deduktion utgår från teori. Jag ansåg att det deduktiva angreppssättet lämpade sig då min uppsats bygger på teorier inom området internationell lag gällande suveränitet inom territorium, som jag sedan drar en logisk slutsats om. Vidare kommer det att användas en kvalitativ undersökningsmetod då jag ska analysera och försöka förstå argumenten och anspråken som de olika länderna gör. Enligt Lundahl och Skärvad (1999, s.95) har en kvalitativ undersökning som syfte att få fram resultat och 3

7 konklusioner med hjälp av kvalitativ analys. Med detta menar författarna att metodens ändamål är att skildra, undersöka och vara insatt i beteendet hos individer. 2.2 Forskningsmetod Enligt Denscombe (2000, s ) finns det fem olika metoder som forskaren kan använda. Dessa är aktionsforskning, fallstudier, surveyundersökningar, experiment och etnografisk forskning. Av dessa fem olika forskningsmetoder fann jag att fallstudien var den lämpligaste metoden för denna uppsats. En fallstudie är enligt Eriksson och Wiedersheim- Paul (1999, s.103) ett eller ett litet antal fall som undersöks detaljerat. Vidare menar författarna att en fallstudie är passande att använda om det som undersöks ska analyseras djupgående och mer detaljrikt. En fallstudie kan till exempel vara en individ, en grupp eller en händelse som behandlar en företeelse av ett slag (ibid.). Jag valde att göra en mindre form av en fallstudie. Detta eftersom min studie endast berör ett fåtal aktörer, det vill säga de fem länder som gör anspråk på Arktis Material Jag har använt mig av böcker och artiklar inom ämnena Arktis, olja, internationell lag och metodik. Artiklarna söktes i databasen Ebsco och sökmotorn Google. Sökorden på engelska som användes var Arctic, oil, claims, territory, Russia, Denmark, Canada, USA, Norway och conflicts. För att få så användbar data som möjligt använde jag mig av både engelsk och svensk litteratur inom de olika ämnena. Information som valts bort har till största del handlat om oljekonflikter på andra ställen i världen, exempelvis i mellanöstern. Denna nyttjades ej därför att jag anser att Arktis är ett unikt fall som är svårt att jämföra med oljekriser i mellanöstern. Även artiklar som till stor del riktar in sig mot miljöaspekten i Arktis valdes bort. Detta då jag anser att dessa artiklar skulle leda bort mig från mina avgränsningar Källkritik De olika litteraturkällor som uppsatsen innefattar anser jag ha hög tillförlitlighet. Detta eftersom författarna är insatta i respektive ämnesområden. Det kan finnas litteratur som inte har tagits upp i denna uppsats som beskriver internationell lag. Artiklarna som har använts i uppsatsen har till viss del bestått av nyhetsartiklar. För att öka tillförlitligheten så har jag använt artiklar som stödjer och bekräftar varandras innehåll. Artiklarna är hämtade från ett flertal olika länder för att ytterliggare öka tillförlitligheten. 4

8 2.3 Metodproblem Då jag valde att bygga uppsatsen på enbart ett fall så har jag inte kunnat dra några allmänna generaliseringar utifrån mina slutsatser, detta innebär således att mina slutsatser följaktligen bara gäller detta område. Detta begränsar uppsatsen, men det var jag också fullt medveten om när fallet valdes och jag anser ändå kunna åstadkomma en bra bild av suveränitetskonflikten i Arktis Reliabilitet Enligt Svennings (1997, s.64) definition av reliabilitet så framgår det att resultaten ska vara tillförlitliga. Svenning (1997, s.65) anser att om två fristående undersökningar under olika tidpunkter genomförs och dessa använder sig utav samma syfte och metoder så ska resultatet bli detsamma. Den datainsamling som genomfördes i denna uppsats begränsades till det kvalitativa slaget, i form av teorier och artiklar. Detta kan ge ett reliabilitetsproblem eftersom det är svårt att mäta kvalitativ data flera gånger och få samma resultat igen Validitet Validitet är enligt Svenning (1997, s.61) förmågan att mäta det som avses mätas. Det finns enligt Svenning (1997 s.62-64) också två olika delar av validitet, inre och yttre validitet. Inre validitet tar upp hur uppsatsen och dess delar läggs upp. Yttre validitet tar upp uppsatsen som helhet och om möjligheterna till generalisering utifrån en specifik studie. I ett försök att höja validiteten till det positiva studerades ämnesområdet detaljerat för att därefter skriva en teoretisk referensram. Denna teoretiska referensram har därefter legat till grund för upplägget av uppsatsens resterande delar. 5

9 3. Internationell lag, teorier om suveränitet och hur suveränitet nås Kapitlet innehåller den teoretiska referensramen som beskriver internationell lag och teorier om suveränitet och hur suveränitet nås. Kapitlet är till för att ge inblick i vilka lagar och överenskommelser som finns och beskriva hur utföranden i suveränitetsfrågor ser ut. 3.1 Internationell lag Wallaces (1997) förklaring av internationell lag är: Today, international law refers to those rules and norms which regulate the conduct if states and other entities which at any time are being endowed with international personality, in their relations with each other (Rebecca Wallace, International law, 1997, s. 1.) Med detta menar Wallace (1997) att internationell lag kan definieras som de regler och normer som reglerar staters och andra enheter i deras relationer med varandra. Stater är inte längre de exklusiva subjekten som de en gång var. (Wallace, 1997, s. 35). Trots detta är de ännu de primära subjekten inom internationell lag. Internationell lag var från början ansedd exklusivt gällande diplomatiska relationer mellan olika stater och vid upphov till krig. Både subjekten och innehållet i internationell lag har sedan dess utökats. Anledningen till detta är de stora internationella problem som har funnits som i sin tur har visat sig vara effektivare att bekämpa genom ett flertal stater än en enskild stat (ibid. s ) Begreppsförklaring av suveränitet, stat, territorium och ockupation Suveränitet i juridisk mening innebär total kontroll över ett territorium (Nye, 2004, s.206). Stater kan vara suveräna i juridisk mening samtidigt som utomstående aktörer påverkar de inre händelserna. Ett exempel på en faktor som kolliderar med en stats suveränitet är ekonomisk interdependens, det vill säga ömsesidigt beroende (ibid.). 6

10 Staten kan definieras som en samling organisationer som innehar suveränitet och auktoritet över ett givet landområde och suveränt i förhållande till andra stater. Staten reglerar med maktbefogenhet relationerna mellan dess invånare. Relationen mellan stat och invånare utgår från någon form av maktutövning (www.nationalencyklopedin.se). Territorium kan definieras som ett kännetecken för en suverän stat där den kan nyttja, och har rätt att nyttja, sin suveränitet. Enligt Wallace (1997, s. 92) sträcker sig en stats suveränitet över statens landmassa, luften över landmassan, vattnet innanför, landet under vattnet och vattnet en bit ifrån statens kust till ett visst mått. Stater kan ge sig själv rätten till ett territorium men detta är enbart av ett akademiskt intresse, tills en konflikt uppstår och en eller ett flertal stater gör anspråk på territoriet. Det sätt som de olika parterna använder för att göra anspråk på territoriet får då ny betydelse (Wallace, 1997 s ). Behovet av att officiellt visa det sätt och de anspråk man gör på olika territorium blev viktigt under det så kallade Age of Discovery. Det vill säga när europeiska stater utforskade och gjorde anspråk på nya territorier (ibid. s. 93). Att enbart utforska och göra anspråk på nya territorier räcker ofta inte till suveränitet, ockupation är också nödvändigt (Wallace, 1997, s.93). Ockupation ger staten som ockuperar ett ännu ej ockuperat territorium rätt till detta territorium. När det gäller ockupation av ett territorium där infödingar är bosatta så saknar dem organisering i form av en stat. Detta leder till att ockupanterna sluter egna avtal med de lokala infödingarna och därmed får auktoritet enligt författaren. Vidare anser Wallace (1999, s.94-95) att före ockupation så förekommer upptäckten av ett territorium. Enbart upptäckten av ett territorium räcker dock inte för att definitivt kunna åberopa sig suverän över territoriet. Författaren menar att ett anspråk på territoriet måste ske inom en rimlig tidsperiod efter att upptäckten och ockupationen ägt rum. Upptäckten av ett territorium måste försiggå av ett syfte eller avsikt till suveränitet över området. Wallace (1997, s. 97) menar att detta normalt sett sker när staten som gör upptäckten etablerar en organisation som legitimerar sin auktoritet och därmed också gör sin lag respekterad inom territoriet. Ett bevis på att detta har skett är ett kontinuerligt, fredligt uppvisande av auktoritet över en längre tids period. Ett territoriellt anspråk på ovanstående 7

11 grunder skulle anses vara överlägset något annat territoriellt anspråk oavsett dess anledning (Wallace, 1997, s.97). Den kritiska tidpunkten enligt Wallace (1997, s.96) i ett territoriellt anspråk är tidpunkten då läget av territoriell suveränitet är avgörande. Staten som kan uppvisa ett effektivt anspråk direkt efter den kritiska tidpunkten har det överlägsna anspråket till territoriet menar författaren Fastställande och erövring av territorium Staten som gör anspråk på ett territorium baserat på upptäckt och ockupation kan åberopa fastställandeprincipen för att befästa sina anspråk. Fastställandet är att förvärva territorium genom offentlig, fredlig och kontinuerlig kontroll över det berörda territoriet enligt Wallace (1997, s.96-97). Fastställandet innebär i själva verket en utövning av suveränitet över det berörda territoriet. Fastställandet kan giltiggöra ett från början tveksamt anspråk förutsatt att uppvisandet av den egna statens auktoritet är offentlig (ibid, s.97). Erövring är en annan typ av förvärv som står utanför den internationella överensstämmelsen. Erövring sker genom att med hjälp av militär styrka kan besittning tas av fientligt territorium när krig råder. På talet förlorade förvärv genom krig sin legitimitet genom två FNartiklar. Artiklarna tolkas så att territorium inte kan bli legitimt förvärvade genom att utöva fysisk kraft, även om detta skulle ske i självförsvar (Wallace, 1997, s.98). Ett exempel på territorium som anses ha förvärvats utan legitimitet är enligt Wallace (1997, s.98) de territorier som Israel förvärvade under kriget år Dock så påverkas legitimiteten av andra staters syn på erövringen, då dessa kan legitimera erövringen, exempelvis Indiens erövring av Goa, Danoa och Diu (tidigare tillhörande Portugal) som blev invaderat av Indien år Ett motsvarande exempel på erövring som inte blivit legitimerat av andra stater är enligt Wallace (1997, s.98) Sovjets invasion av Estland, Lettland och Litauen som blev tagna i besittning år 1940, då USA vägrade erkänna Rysslands anspråk Överlåtande och avträdanden av territorium Wallace (1997, s ) menar att överlåtandet av ett territorium från en suverän stat till en annan suverän stat är den vanligaste formen av förvärvning av ett icke ursprungligt anspråk på 8

12 territoriet. Överlåtandet sker nästan alltid som efterföljd av ett fredsfördrag under ett krig, exempelvis fredsfördraget i Versailles år Avträdande av territorium till följd av ett fredsfördrag kan bli påtvingat den besegrade staten, då den besegrade statens överlåtande av territoriet ingår i fredsfördraget anser Wallace (1997, s.100) vidare. För att avträdande av territorium ska bli aktuellt krävs det att en stat antar suveränitet och den andra staten ger upp sin suveränitet inom det aktuella territoriet. Den gamla statens suveränitet byts alltså ut mot den nya statens suveränitet inom territoriet (ibid. s.100). Ovan presenterades de grundläggande internationella teorier som är aktuella när stater gör anspråk på ett specifikt territorium. Avsnitten som följer nedan behandlar internationell lagstiftning som specifikt reglerar Arktis. 3.2 Förenta Nationernas Havskonvention från 1982 The United Nations Convention on the Law of the Sea, eller översatt, Förenta Nationernas lag om havskonventionen är en internationell överenskommelse som resulterade från Förenta Nationernas konvention som ägde rum mellan åren 1973 till Lagen definierar rättigheter och ansvar för stater som utnyttjar resurser från havsbotten, men också navigatoriska rättigheter, starters territorium utefter kustlinjerna, ekonomisk jurisdiktion, passage för skepp. Dessutom är det ett bindande avtal som gäller när konflikt mellan de olika staterna uppstår. Ett av de beslut som enligt New Scientist (2007) drevs igenom i och med konventionen var att ländernas ekonomiska zon skulle ha en längd på 200 nautiska mil och för att kunna extrahera resurser på havets botten skulle inte staterna få gå längre ner än 2500 meter. Konflikter angående suveränitet över havsterritorium har enligt FNs havskonvention (2007) trappats ner då konventionen kom till. De stater som har kust har börjat utnyttja fördelarna med den ekonomiska rätten över den 200 nautiska mil långa zonen som hör till deras landterritorium. De länder som enligt CBC News (2007) har godkänt havskonventionen har tio år på sig att bevisa att deras kontinentalklippsavsatser sträcker sig förbi den 200 nautiska mil gränsen som finns i konventionen. Skulle en bevisning över en förlängd kontinentalklippavsats ske så förlängs statens ekonomiska zon. 9

13 Artikel 76 från FN:s havskonvention tar upp kontinentalklippsavsatser. Kontinentalklippavsatser förlänger statens territorium med upp till 200 nautiska mil eller till slutet av kontinentalklippavsatsen, beroende på vilket som är mest fördelaktigt för staten. För att detta ska vara gällande måste kontinentalklippavsatsen börja inom statens havsterritorium. Staten har då suveränitet över kontinentalklippavsatsen vad gäller utforsknings- och exploateringsrätter (FN:s havskonvention, 2007) Gränssättningen i avtalet Att avtala om hur eller var gränser ska dras är alltid svårt när det finns olika viljor. Konflikter inom gränsdragning och gränssättning över haven har alltid funnits. Redan år 1494 delades Atlanten upp i ett avtal mellan Spanien och Portugal, där påven Alexander VI drog en linje rakt genom Atlanten (FNs havskonvention, 2007). Spanien fick allting väst om linjen och Portugal allting öst om den. Vid konventionens start fanns det många olika anspråk på havsterritorium, de flesta länder krävde ett territorium tolv nautiska mil från deras kust. Åtta länder krävde ekonomiska rättigheter över territorium som var över 200 nautiska mil från deras kust. Ett Förslag om att inom tolv nautiska mil från kusten så är den suveräna staten fri att utöva sin makt och extrahera alla resurser godkändes enligt FN:s havskonvention (2007). Det skrevs även in i fördraget att fartyg som inte har något ont uppsåt alltid har rätt att passera alla farvatten. Därutöver har stater som har skrivit på fördraget också rätt till att skydda sitt farvatten enligt FN:s havskonvention (2007), detta sker genom att de har rätt till att stoppa överträdelser och upprätthålla lagen genom kustbevakning. Staterna har rätt att försvara sitt territorium och denna zon sträcker sig 24 nautiska mil från kusten. Inom rätten för försvar har de rätt att arrestera kriminella element så som smugglare, illegala immigranter och skattesmitare (FN:s havskonvention, 2007) Sammanfattning Jag har utifrån ovanstående diskussion tolkat teorierna om vad som krävs för att göra ett anspråk på ej ockuperat territorium samt vad som står i FN:s havskonvention om rättigheter på haven och havsbotten. 10

14 Det finns enligt teorikapitlet tre olika principer som reglerar suveränitet som är aktuella när det gäller Arktis. 1. Suveränitet genom upptäckt och ockupation. 2. Suveränitet genom fastställandeprincipen, det vill säga genom kontinuerlig kontroll över territoriet. 3. Suveränitet genom FN:s havskonvention. Dessa principer kommer att jämföras med de olika ländernas anspråk i uppsatsens senare del. 11

15 4. Historisk bakgrund och olika länders anspråk på Arktis I detta kapitel presenteras en kort historik om Arktis och expeditionerna som genomförts dit genom åren. Vidare beskrivs även de fem olika ländernas anspråk på Arktis. 4.1 Fakta om Arktis Arktis börjar vid den norra trädgränsen och löper upp mot Nordpolen. Till skillnad från Antarktis så är inte Arktis ett fastland utan ett istäckt hav med landmassa runt om (Swedish Polar Reasearch Secretariat, 2007). Länderna som gränsar till den Arktiska oceanen är Kanada, Ryssland, USA (genom Alaska), Danmark (genom Grönland), Norge och Island. (Swedish Polar Research Secretariat, 2007, Arktis) Den Arktiska oceanen är enligt CIA Factbook (2007) det minsta av de fem världshaven och dess yta beräknas förhållandevis vara lite mindre än en och en halv gång USA:s yta. Klimatet på Arktis är ett så kallat polariskt klimat, där vintern är ihärdigt kylig med ett stadigt väderförhållande och ständigt mörker. På sommaren är det ständigt ljust, dimmigt och fuktigt väder med inslag av svagare cykloner med regn eller snö. Terrängen på Arktis består enligt CIA Factbook (2007) av ett genomsnittligt tre meter tjockt drivande is på ytan. På sommaren är ispacket omgivet av öppet hav, men under vintern dubbleras ytan av ispacket. Vidare består att havsbädden till 50 % av kontinentalt undervattensrev, undervattensbergskedjor, vilket är det högsta procentuella värdet av alla oceaner, med tre stora bergsryggar belägna under havet. Dessa är Alpha Cordillera, Nansen Cordillera och Lomonosov Ridge (CIA Factbook, (2007). 12

16 Digges (2007) hävdar att tidigare var de viktigaste naturresurserna på Arktis fiske och valfångst. Rapporter från forskare som gör prognoser, visar att Arktis kan ha så mycket som upp till 25 % av all världens oljereserver och dessutom stora naturgasfält. Detta tyder på att Arktis viktigaste och största naturresurs förmodligen kommer att vara oljan samt naturgasfälten (ibid.). De samarbeten som finns i Arktis och sker genom det Arktiska Rådet fokuserar enligt Nordic Council of Ministers (1995, s.17-21) på miljö, forskning, resurser samt bevakar naturbefolkningens intressen. 4.2 Expeditionerna till Arktis Även om tillgången till information om Arktis på medeltiden i princip var obefintlig så fanns det trots detta enligt Vaughan (1999, s.37) ändå tillgängliga produkter som härstammade från Arktis. Bland annat så påträffades det på marknaden i Köln, Tyskland valrosskinn i mitten på talet. Ett annat exempel är från år 1515 när Olaus Magnus såg två grönländska kajaker uppsatta på väggen inuti katedralen i Oslo. Dessa sägs ha tagits dit av Norges kung Hakon IV, som levde mellan åren 1217 och 1263, under en färd längs med Grönlands kust (Vaughan, s.38). Författaren menar vidare att trots att vikingarna koloniserade södra Grönland och andra subarktiska öar så finns det inga konkreta bevis som tyder på att vikingarna skulle ha gjort expeditioner ända in till Arktis. Trots detta så finns det bevis för att vikingarna har utfört expeditioner över den norra polcirkeln, men dessa ska enligt Vaughan (1999, s.40-41) ha gått längs med Norges kust och därefter österut, vilket skedde under talet. Norska historiker hävdar att vikingar från Island år 1194 hittade Spetsbergen och i och med denna upptäckt även Arktis. Dessa historiker stödjer detta påstående på att det i gamla skrifter från vikingarna står Svalbard hittades. Det finns även spår efter vikingarna på Baffin Island, dagens Kanada, då en liten staty konstruerad av inuiterna hittades år 1977, denna tros föreställa en viking (Vaughan, s.41-2). The Royal Navy som är Englands flotta gjorde enligt Vaughan (1999, s ) ett flertal Arktiska expeditioner i början på talet, men dessa expeditioner utforskade ofta samma område. De försökte även hitta den nordvästliga passagen som skulle leda från Atlanten till Stilla havet, men misslyckades. Trots deras misslyckande så var expeditionerna enligt 13

17 Vaughan (1999, 160) ändå inte förgäves då detta ledde till information om vart nordvästliga passagen inte skulle vara. Vid år 1860 så hade de engelska expeditionerna utforskat en stor del av ögrupperna vid Kanada och även utforskat en större bit av Grönlands västliga och östliga kust. USA började utforska Antarktis innan utforskningarna av Arktis började. Det var först år 1848 som en valfångstexpedition utförde undersökningar i den Arktiska oceanen. Efter deras första tur så blev valfångst i västra Arktis en viktig kommersiell del för USA (Vaughan, 1999, s.189). 4.3 Ländernas anspråk Enligt Reynolds (2007) så sträcker ingen av de involverade staternas territorium sig ända upp till Nordpolen. Därför räknas alltså i dagsläget Nordpolen som en internationell area. Enligt New Scientist (2007) finns det för tillfället ingen stat som enligt International Seabed Authority har geologisk yta under Nordpolen, vilket innebär att inget land ännu är berättigat till Nordpolen. När Ryssland nu har gjort anspråk på en stor del av Arktis så har detta lett till protester från Kanada, USA, Norge och Danmark. De olika ländernas anspråk på Arktis är fortfarande ovissa då ett flertal av länderna, främst i och med Rysslands anspråk på Arktis, har börjat vakna till och inse att deras suveränitet inte är så självklar som de tidigare trott. Det enda anspråket som hittills har uppvisats officiellt är Rysslands. Alla de fem länder som har kust mot Arktis har trappat upp arbetet med sina anspråk samt gränsdragningar på vilket sätt Arktis ska uppdelas. 14

18 (Reynolds, P. 2007, Gränsdragningen i Arktis). 1) Nordpolen: Ryssland lämnar en flagga efter sig på havsbotten, cirka 4000 meter under ytan som en gest för att visa deras anspråk på området. 2) Lomonosov Ridge: Ryssland hävdar att den här undervattenskedjan är en förlängning från det ryska fastlandet. 3) 200-nautiska mil (370km) gränsen: Den här linjen visar hur långt de olika ländernas nuvarande ekonomiska zon går. 4) Området Ryssland gör anspråk på. 15

19 4.3.1 Danmark Danmarks anspråk baserar sig på deras suveränitet på Grönland, som ofta växer ihop med Arktis is. Trots att Danmark har suveränitet över Grönland så är gränserna in till Arktis inte helt klara, exempelvis så är gränsen norr om Grönland omtvistad med Kanada (översta bilden). Eftersom Danmark har skrivit på 1982 U.N. Law of the Sea Convention måste de följa deras lagar. Danmark har enligt Blomfield (2007) inlett en expedition till Arktis efter Rysslands anspråk på Arktis, för att försvara sin, enligt deras syn, suveränitet över Arktis. Den danska expeditionen kommer framförallt att undersöka om Rysslands påstådda klippavsats från Sibirien, Lomonosov Ridge, stämmer. Blomfield (2007) menar att om Rysslands anspråk visar sig stämma så kommer Danmark undersöka om Lomonosov Ridge är fastlänkad till Grönland, som tillhör Danmark. Inom de närmsta åren kommer Danmark att officiellt lämna in sitt officiella anspråkskrav till Förenta Nationerna. Om undervattensbergskedjan Lomonosov Ridge skulle visa sig vara en geologisk anknytning till Grönland, och därmed till Arktis, skulle detta kunna ge Danmark möjligheten att göra ett territoriellt anspråk som sträcker sig hela vägen till nordpolen (Olsen, 2007). Danmark har enligt Reynolds (2007) tidigare gjort anspråk på Hans Island, en cirka 100 meter bred ö mellan Kanadas Ellesmare Island och danska Grönland. Hans Island är belägen i Nares Strait och ön är enligt Reynolds (2007) värdefull av den orsaken att den kan komma att påverka framtida utforskningsrättigheter. Detta blir möjligt genom FNs havskonvention (2007). Konflikten om gränsdragningen i Nares Strait löstes år 1973 men suveräniteten över Hans Island gick då inte att lösa. Den danska utrikesministern Per Stig Möller har enligt Solbø (2007) bjudit in alla de andra länderna som gränsar till Arktis till ett möte i maj Det som kommer att diskuteras på mötet är årets händelser på Nordpolen, då Ryssland planterade sin flagga. 16

20 4.3.2 Norge Norge har enligt Mellgren (2007) inte uttalat sig om de är för eller emot Rysslands anspråk på Arktis utan söker själva efter en förlängning från sitt eget territorium in till Arktis. Detta kommer dock troligtvis inte leda till anspråk så långt in som till Nordpolen. Norska oljebolag såsom Statoil flyttar ständigt sin oljeborrning norrut, till Snoehvit fälten i Barents hav, som Mellgren (2007) menar är ett omtvistat område med Ryssland. Suveränitetskonflikten i Barents hav började enligt Reynolds (2007) när Josef Stalin ledde Ryssland, då han drog en linje från den ryska hamnen Murmansk upp till Nordpolen och därmed förklarade att området tillhörde Sovjetunionen. Norges suveränitet över ön Spetsbergen ger dem enligt FN:s havskonvention (2007) en ekonomisk zon på 200 nautiska mil in mot Arktis, men inte så långt som Danmark eller Kanada Ryssland Ryssland är den drivande parten i detta anspråksdrama. Ryssland som redan har en stor del av den Arktiska Oceanen vill utöka sitt territorium efter upptäckterna om naturresurser. År 2002 krävde Förenta Nationerna, enligt New Scientist (2007), att Ryssland skulle bevisa att deras anspråk var skäliga, nu säger sig ryska forskare ha hittat dessa bevis. Rysslands anspråk år 2002 blev avvisade av Förenta Nationerna, nu planerar Ryssland att försöka igen år Expeditionen, med ledaren Arthur Chilingarov i spetsen planterade en rysk titanflagga på botten av Arktis med hjälp av ubåtar (Reynolds, 2007). Samtidigt togs också stenprover för att visa på att undervattensbergskedjan Lomonosov Ridge är en förlängning från Sibirien, det ryska fastlandet. Skulle Lomonosov Ridge vara en förlängning från Sibirien så skulle detta enligt artikel 76 i FN:s havskonvention göra det möjligt för en utökning av deras territorium, menas Reynolds (2007). Detta sker då baslinjen för den ekonomiska zonen flyttas fram då baslinjen ska börja där den kontinentala sockeln slutar. 17

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Arktis - Lärarhandledning

Arktis - Lärarhandledning Arktis - Lärarhandledning Den mänskligt orsakade globala uppvärmningen öppnar upp dörren för en rad nya möjligheter, men även för nya konflikter, runt Arktis. Vi lever idag i en värld där en stor del av

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Frågor och svar. om polarforskning

Frågor och svar. om polarforskning Frågor och svar om polarforskning Vad är polarforskning? Polarforskning är forskning som handlar om eller utförs i polarområdena. Varför forskar man i polarområdena? I polarområdena är människans direkta

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

Att skriva examensarbete på avancerad nivå. Antti Salonen

Att skriva examensarbete på avancerad nivå. Antti Salonen Att skriva examensarbete på avancerad nivå Antti Salonen antti.salonen@mdh.se Agenda Vad är en examensuppsats? Vad utmärker akademiskt skrivande? Råd för att skriva bra uppsatser Vad är en akademisk uppsats?

Läs mer

Territorialhavet breddas

Territorialhavet breddas --------------------.------ - - ----- CAY HOLMBERG: Territorialhavet breddas Förmodligen är det inte många som vet att den l juli i år ökas Sveriges yta med tio procent. Då breddas nämligen Sveriges territorialhav

Läs mer

Andra världskriget. 9gr HT-16

Andra världskriget. 9gr HT-16 Andra världskriget 9gr HT-16 Orsaker till 2VK Versaillesfreden Dolkstötslegenden Rätt man på rätt plats i rätt tid Hitler kom i precis rätt tid. Lovade råda bot på arbetslöshet och fattigdom. Lyckades.

Läs mer

5. Administrationen vill, innan den motbevisar styrekonomens argument, klargöra bakgrunden till ärendet.

5. Administrationen vill, innan den motbevisar styrekonomens argument, klargöra bakgrunden till ärendet. 01-0439 AKTSKRIVELSE Ärende: Begäran om upphävande av styrekonomens nekande av godkännande nr 01/04 1. I ett meddelande av den 11 juni 2001 informerade styrekonomen chefen för personalavdelningen om sitt

Läs mer

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Till studenter Allmänna krav som ska uppfyllas men som inte påverkar poängen: Etik. Uppsatsen ska genomgående uppvisa ett försvarbart etiskt

Läs mer

Studiehandledning Pedagogisk forskning III

Studiehandledning Pedagogisk forskning III Stockholms universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning Pedagogisk forskning III Vårterminen 2014 Inledning Vetenskapsteori kan definieras som ett ämne inom filosofin: läran om

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION Europaparlamentet 2014-2019 Fiskeriutskottet 2016/0192(NLE) 19.9.2016 *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om utkastet till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Konungariket Norge

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.6.2016 COM(2016) 413 final 2016/0192 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Konungariket Norge om ömsesidigt tillträde

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Den successiva vinstavräkningen

Den successiva vinstavräkningen Södertörns Högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi Kandidatuppsats 10 poäng Handledare: Ogi Chun Vårterminen 2006 Den successiva vinstavräkningen -Ger den successiva vinstavräkningen

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

DEN TYSK / RYSKA PAKTEN

DEN TYSK / RYSKA PAKTEN DEN TYSK / RYSKA PAKTEN o Flera var rädda för kommunismen som härskade i Sovjetunionen. o Kanske kunde den stora tyska armén vara ett bra försvar mot Sovjetunionen? o Ett avtal eller snarare en pakt mellan

Läs mer

Har Nordpolen en framtid? storpolitik on the rocks

Har Nordpolen en framtid? storpolitik on the rocks Essäer och analyser Har Nordpolen en framtid? storpolitik on the rocks Att möta klimathotet allmänt måste vara en för världssamfundet gemensam uppgift. Men i Arktis, i praktiken hittills ett ingenmansland,

Läs mer

Ålands fredsinstitut.

Ålands fredsinstitut. Ålands fredsinstitut www.peace.ax Kunskap och handling för fred Ålands fredsinstitut arbetar med forskning, utbildning och information inom områdena fred, konflikt och konfliktlösning. Fokus ligger på

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Konteramiral Johan Pitka Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Johan Pitka föddes 1872, när Estland var en del av tsarens Ryssland. Han utbildade sig till sjökapten och var till sjöss under åren 1889 till

Läs mer

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt

Läs mer

733G22:Statsvetenskapliga metoder Metod PM. Hobbes vs. Locke

733G22:Statsvetenskapliga metoder Metod PM. Hobbes vs. Locke 733G22:Statsvetenskapliga metoder Ann Fernström 29-09-2014 911130-1009 Metod PM Hobbes vs. Locke Människan beter sig olika i olika situationer beroende på vilken typ av individer de är. Frågan är hur individuella

Läs mer

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar:

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar: Gabriel Forsberg 5 mars 2013 Statsvetenskap 2 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift 4- PM Inledning: Anledningen till att jag har bestämt mig för att skriva en uppsats om hur HBTQ personer upplever sig

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN. Jörgen Ödalen

Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN. Jörgen Ödalen Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se FN:s huvudsakliga syften 1. Definerar staters plikter gentemot varandra (särskilt på området våldsanvändande),

Läs mer

Veckobrev från Isbrytaren Oden 2014-07-30.

Veckobrev från Isbrytaren Oden 2014-07-30. Veckobrev från Isbrytaren Oden 2014-07-30. Hej på er alla, Navigation Ytterligare en vecka har lite drygt gått sedan förra brevet och vi har lyckats ta oss vidare från Laptevhavet och vidare in i Östsibiriska

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

Sverige inför stora uppgifter i Arktiska rådet

Sverige inför stora uppgifter i Arktiska rådet NO 5 2 May 2011 Published by The Swedish Institute of International Affairs www.ui.se Sverige inför stora uppgifter i Arktiska rådet Ingmar Oldberg associerad vid forskningsavdelningen, UI ingmar.oldberg@ui.se

Läs mer

Uttalande från Danmark, Tyskland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Finland och Sverige om fritidsfiske efter torsk

Uttalande från Danmark, Tyskland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Finland och Sverige om fritidsfiske efter torsk Europeiska unionens råd Bryssel den 11 november 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2015/0184 (NLE) 13404/15 ADD 1 REV 1 PECHE 388 I/A-PUNKTSNOT från: till: Komm. dok. nr: Ärende: Rådets generalsekretariat

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

9. Protokoll om anslutningsfördraget och

9. Protokoll om anslutningsfördraget och Slutakten innehåller en förteckning över bindande protokoll och icke-bindande förklaringar. Slutakt KONFERENSEN MELLAN FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, som samlades i Bryssel den trettionde

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Arktis idag och i framtiden - en utblick från UD

Arktis idag och i framtiden - en utblick från UD Arktis idag och i framtiden - en utblick från UD Mikael Anzén Arktis igår Sverige ett arktiskt land? Norrland, Norrbotten, norra Sverige Varför Sverige ett arktiskt land? Historia behov av en svensk

Läs mer

Rådets förordning (EG) nr 1412/2006 av den 25 september 2006 om vissa restriktiva åtgärder mot Libanon

Rådets förordning (EG) nr 1412/2006 av den 25 september 2006 om vissa restriktiva åtgärder mot Libanon Import- och exportföreskrifter/sanktioner 1 Rådets förordning (EG) nr 1412/2006 av den 25 september 2006 om vissa restriktiva åtgärder mot Libanon EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med

Läs mer

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats?

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Kullagymnasiet Projektarbete PA1201 Höganäs 2005-01-19 Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Anna Svensson, Sp3A Handledare: Erik Eriksson Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 - Bakgrund - Syfte

Läs mer

Internationell konvention (SÖ 1979:6) om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler

Internationell konvention (SÖ 1979:6) om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler Särskilda trafikförfattningar m.m./skeppsmätning 1 Internationell konvention (SÖ 1979:6) om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler Artikel 1 Allmänna förpliktelser enligt

Läs mer

Ockupationsrätten och jag

Ockupationsrätten och jag Lund University Faculty of Law From the SelectedWorks of Matilda Arvidsson Spring March 28, 2015 Ockupationsrätten och jag Matilda Arvidsson, Lund University Available at: http://works.bepress.com/matilda_arvidsson/57/

Läs mer

Veckobrev från Isbrytaren Oden 2014-07-14.

Veckobrev från Isbrytaren Oden 2014-07-14. Veckobrev från Isbrytaren Oden 2014-07-14. Hej alla, Navigation Då var vi ute på nya äventyr eller rättare sagt, vi har varit i Arktis lite drygt en vecka nu. Än så länge har ingen forskning påbörjats,

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER 2001 Utgiven i Helsingfors den 29 juni 2001 Nr 43 45 INNEHÅLL Nr Sidan 43 Lag om ikraftträdande av de bestämmelser som

Läs mer

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär). Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning

Läs mer

SÖ 2000: 18 Nr 18 Avtal med Estland om avgränsningen av de maritima zonerna i Östersjön Stockholm den 2 november 1998

SÖ 2000: 18 Nr 18 Avtal med Estland om avgränsningen av de maritima zonerna i Östersjön Stockholm den 2 november 1998 Nr 18 Avtal med Estland om avgränsningen av de maritima zonerna i Östersjön Stockholm den 2 november 1998 Regeringen beslutade den 15 oktober 1998 att ingå överenskommelsen. Överenskommelsen trädde i kraft

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Ett nytt Arktis. Niklas Granholm, Stockholms Universitet, 15 mars Forskningsledare, Avdelningen för Försvarsanalys

Ett nytt Arktis. Niklas Granholm, Stockholms Universitet, 15 mars Forskningsledare, Avdelningen för Försvarsanalys Ett nytt Arktis Niklas Granholm, Forskningsledare, Avdelningen för Försvarsanalys niklas.granholm@foi.se Stockholms Universitet, 15 mars 2012 Das Eismeer, Caspar David Friedrich, 1823/24. Ett nytt Arktis

Läs mer

Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja.

Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja. Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja. Grupp 8 Internationell Politik 733G20 2012-05- 23 Jakob Holmin Fridell Anton Holmstedt Isabelle Holmstedt Martin Hjers Table of Contents Irans atomenergiprogram...

Läs mer

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift METOD-PM PROBLEM Snabb förändring, total omdaning av en stat. Detta kan kallas revolution vilket förekommit i den politiska sfären så långt vi kan minnas. En av de stora totala omdaningarna av en stat

Läs mer

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv. Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då

Läs mer

2 Sjöfarten kring Sverige och dess påverkan på havsmiljön

2 Sjöfarten kring Sverige och dess påverkan på havsmiljön Sjöfarten kring Sverige och dess påverkan på havsmiljön De flesta fartyg som trafikerar havsområdena runt Sverige följer internationella miljöregler. Trots det belastar sjöfarten havet genom oljeutsläpp,

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

JUFN30, International Legal Structure, 15 högskolepoäng International Legal Structure, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

JUFN30, International Legal Structure, 15 högskolepoäng International Legal Structure, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Juridiska fakulteten JUFN30, International Legal Structure, 15 högskolepoäng International Legal Structure, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Juridiska

Läs mer

YTTRANDE Dnr SU

YTTRANDE Dnr SU 1(6) YTTRANDE 2010-09-20 Dnr SU 302-2017-10 Regeringskansliet Miljödepartementet 103 33 Stockholm M2010/3188/R Remiss: Förslag till genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

VÄRLDENS UNDERGÅNG. Del 4. En värld i lågor. Studiehandledning ANDRA VÄRLDSKRIGET

VÄRLDENS UNDERGÅNG. Del 4. En värld i lågor. Studiehandledning ANDRA VÄRLDSKRIGET VÄRLDENS UNDERGÅNG ANDRA VÄRLDSKRIGET Del 4. En värld i lågor Studiehandledning BAKGRUND Världens undergång del 4 Japan är på väg att ta över hela Stilla havet, de enda som står i deras väg är USA. På

Läs mer

AVTAL MELLAN EUROPEISKA UNIONENS MEDLEMSSTATER OM SKADESTÅNDSKRAV FRÅN EN MEDLEMSSTAT PÅ EN ANNAN MEDLEMSSTAT FÖR SKADA PÅ TILLGÅNGAR SOM ÄGS AV

AVTAL MELLAN EUROPEISKA UNIONENS MEDLEMSSTATER OM SKADESTÅNDSKRAV FRÅN EN MEDLEMSSTAT PÅ EN ANNAN MEDLEMSSTAT FÖR SKADA PÅ TILLGÅNGAR SOM ÄGS AV AVTAL MELLAN EUROPEISKA UNIONENS MEDLEMSSTATER OM SKADESTÅNDSKRAV FRÅN EN MEDLEMSSTAT PÅ EN ANNAN MEDLEMSSTAT FÖR SKADA PÅ TILLGÅNGAR SOM ÄGS AV STATEN OCH SOM ANVÄNDS ELLER DRIVS AV DEN ELLER PERSONSKADA

Läs mer

Militärt försvar fredsbevarande?

Militärt försvar fredsbevarande? Militärt försvar fredsbevarande? Eders Majestäter, eders Kungliga högheter, herr talman, excellenser, akademiledamöter, mina damer och herrar Alla har vi hört uttrycket Si vis pacem para bellum, myntat

Läs mer

Israel och dess fiender

Israel och dess fiender Israel och dess fiender Israel och dess fiender Copyright 2013 Holger Nilsson Ansvarig utgivare: Holger Nilsson Framställt på vulkan.se Tryckt i Riga ISBN: 978-91-637-4457-0 Israel och dess fiender Holger

Läs mer

Första världskriget

Första världskriget Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 s.194 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om

Läs mer

Kalla kriget 1945-1989. Håkan Danielsson Flöjtvägen 36 224 68 Lund KOMPENDIUM MED LEKTIONSANTECKNINGAR

Kalla kriget 1945-1989. Håkan Danielsson Flöjtvägen 36 224 68 Lund KOMPENDIUM MED LEKTIONSANTECKNINGAR Håkan Danielsson Flöjtvägen 36 224 68 Lund T 046357624 M dipshoe@gmail.com http://web.me.com/hakan_danielsson /Skola/ Kalla kriget 1945-1989 KOMPENDIUM MED LEKTIONSANTECKNINGAR Kompendium om kalla kriget

Läs mer

(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD

(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD (Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD Kvalitativ vs. Kvantitativ forskning Kvalitativ forskning Vissa frågor kan man bara få svar på genom kvalitativa studier, till. Ex studier

Läs mer

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.9.2016 COM(2016) 552 final ANNEX 2 BILAGA till ändrat förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning av luftfartsavtalet mellan Amerikas

Läs mer

200 år av fred i sverige. En resa i fredens fotspår. en turistresa från interaktiv historia

200 år av fred i sverige. En resa i fredens fotspår. en turistresa från interaktiv historia 200 år av fred i sverige En resa i fredens fotspår en turistresa från interaktiv historia så går resan 08.00 Samling Umeå. 08.15 Avfärd till Hörnefors. Under färden berättar vår guide om dagen och bakgrunden

Läs mer

Filmhandledning av Petronella Ekström - Örebro Den stora amerikaresan: USA:s historia

Filmhandledning av Petronella Ekström - Örebro Den stora amerikaresan: USA:s historia Filmhandledning av Petronella Ekström - Örebro Den stora amerikaresan: USA:s historia Målgrupp: 7-9 Tema: USA, historia, slaveri, västerländsk historieskrivning Sökord: USA, historia, slaveri, västerländsk

Läs mer

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds Det kalla kriget När Tyskland anföll Sovjet 1941 bildades en allians mellan USA, Storbritannien och Sovjet. På det stora hela fungerade detta bra. Det fanns dock en motsättning mellan de båda västmakterna

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET I. EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2016 COM(2016) 816 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Lägesrapport och tänkbara lösningar i fråga om den icke-ömsesidiga situationen

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014 FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014 101/2014 (Finlands författningssamlings nr 1018/2014) Statsrådets förordning om sättande i kraft av protokollet om

Läs mer

Första världskriget 1914-1918

Första världskriget 1914-1918 Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om kolonierna.

Läs mer

Utformning av resultatdiskussion

Utformning av resultatdiskussion Utformning av resultatdiskussion Den vetenskapliga textens retorik Argumentera i text utforma diskussionskapitlet En praktisk argumentationsmodell Avdelningen för fackspråk och kommunikation God professionell

Läs mer

Ett nytt Arktis ett säkerhetspolitiskt perspektiv

Ett nytt Arktis ett säkerhetspolitiskt perspektiv Ett nytt Arktis ett säkerhetspolitiskt perspektiv Folk och försvar Stockholm, 5 mars 2014 Niklas Granholm Forskningsledare, Avdelningen för försvarsanalys niklas.granholm@foi.se Das Eismeer, Caspar David

Läs mer

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - om att kritiskt granska och värdera information Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - Innehåll Vad är källkritik? Varför källkritik? De källkritiska kriterierna Exempel på källkritiska frågor

Läs mer

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet Metod i vetenskapligt arbete Magnus Nilsson Karlstad univeristet Disposition Vetenskapsteori Metod Intervjuövning Vetenskapsteori Vad kan vi veta? Den paradoxala vetenskapen: - vetenskapen söker sanningen

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Tillkännagivande av staters tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner; SFS 2005:599 Utkom från trycket den 5 juli 2005 beslutat

Läs mer

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2012-1522 rir 2014:4 Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion Försvarsmaktens omställning(rir 2014:4) Bilaga 4 Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Läs mer

GEMENSAMMA FÖRKLARINGAR TILL AVTALET AV DE AVTALSSLUTANDE PARTERNA

GEMENSAMMA FÖRKLARINGAR TILL AVTALET AV DE AVTALSSLUTANDE PARTERNA GEMENSAMMA FÖRKLARINGAR TILL AVTALET AV DE AVTALSSLUTANDE PARTERNA GEMENSAM FÖRKLARING OM SAMTIDIG UTVIDGNING AV EUROPEISKA UNIONEN OCH EUROPEISKA EKONOMISKA SAMARBETSOMRÅDET De avtalsslutande parterna

Läs mer

Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod

Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod Föreläsning kvalitativ metod, Jonas Axelsson Jag skall ha detta upplägg: - Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod - Exempel på olika kvalitativa metoder - Något

Läs mer

Kvalitativa metoder I

Kvalitativa metoder I Kvalitativa metoder I PeD Gunilla Eklund Rum F 625, tel. 3247354 E-post: geklund@abo.fi http://www.vasa.abo.fi/users/geklund/default.htm Forskningsmetodik - kandidatnivå Forskningsmetodik I Informationssökning

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Anmälningsrutiner enligt EU Kodex om Schengengränserna och bestämmelserna angående Sjöfartsskydd.

Anmälningsrutiner enligt EU Kodex om Schengengränserna och bestämmelserna angående Sjöfartsskydd. Senaste ändring 2008-04-03 Anmälningsrutiner enligt EU Kodex om Schengengränserna och bestämmelserna angående Sjöfartsskydd. Anmälan - Schengen och Sjöfartsskydd Både Kodexen om Schengengränserna och reglerna

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor

Fakultativt protokoll till konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor Förenta nationerna 1999 Fakultativt protokoll till konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor De stater som är parter i detta protokoll, som konstaterar att Förenta nationernas

Läs mer

UNIDROIT-konventionen om kulturföremål som stulits eller förts ut olagligt

UNIDROIT-konventionen om kulturföremål som stulits eller förts ut olagligt Traduction faite par le Ministère de la Culture suédois UNIDROIT-konventionen om kulturföremål som stulits eller förts ut olagligt (Rom den 24 juni 1995) Konventionsstaterna, som SAMLADES på inbjudan av

Läs mer

Före: Varför kallas Barentsregionen för EU:s heta hörn, tror du? (jfr. kartan) Lektion 2 SCIC 20/09/2013

Före: Varför kallas Barentsregionen för EU:s heta hörn, tror du? (jfr. kartan) Lektion 2 SCIC 20/09/2013 Före: Lektion 2 SCIC 20/09/2013 Varför kallas Barentsregionen för EU:s heta hörn, tror du? (jfr. kartan) A. Folk och försvar: Barentsregionen EU:s heta hörn Talare: Försvarsminister Karin Enström Del 1

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Olika typer av kartor Tematiska kartor Topografiska kartor En karta kan visa olika saker Europas födelse Jordens tektoniska plattor Europas utseende Naturlandskap Landskap som naturen format Kulturlandskap

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Texten kommer fortlöpande att förändras, och därför är det bra om den underkastas kritiska synpunkter.

Texten kommer fortlöpande att förändras, och därför är det bra om den underkastas kritiska synpunkter. Förord Texterna om källkritik är skrivna av Lars Berggren som är verksam vid Historiska institutionen vid Lunds universitet. en har varit fundamental för den historiska vetenskapen sedan historieämnet

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET

LINKÖPINGS UNIVERSITET 733G22 Medina Adilova Statsvetenskaplig metod 1992.12.09 Metoduppgift 4, Metod-PM 2013.03.04 LINKÖPINGS UNIVERSITET - Kvinnors situation i Indien - De oönskade döttrarna Handledare: Mariana S Gustafsson,

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

BRÅKA SMARTARE Om praktisk konflikthantering i skolans vardag

BRÅKA SMARTARE Om praktisk konflikthantering i skolans vardag 23. Laila Araya och Tamara Maskovic BRÅKA SMARTARE Om praktisk konflikthantering i skolans vardag En snöboll kastas på rasten, en knuff i matkön eller några hårda ord i korridoren är allt som behövs för

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap Syfte med föreläsningen Problemformulering Forskningsdesign Forskningsprocessen

Läs mer

Spratlyöarna- SPECPOL 1 Bakgrund till Katedralskolans FN-rollspel 2013

Spratlyöarna- SPECPOL 1 Bakgrund till Katedralskolans FN-rollspel 2013 Spratlyöarna- SPECPOL 1 Bakgrund till Katedralskolans FN-rollspel 2013 En av de Spratlyöar som är besatt av Filippinerna 1 Rapport Spratlyöarna Katedralskolans FN-rollspel 2013 BAKGRUND Grattis! Du har

Läs mer

Momentguide: Aktörer inom internationell politik

Momentguide: Aktörer inom internationell politik Momentguide: Aktörer inom internationell politik Tidigare var stater den enda verkligt betydelsefulla aktören på den internationella arenan. Efter andra världskriget har staterna engagerat sig i olika

Läs mer

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!

Läs mer

Studiehandledning Pedagogisk forskning III, 7.5 hp Ingår som delkurs i VPG11F Vårdpedagogik III, 30 hp VPG10F Hälsopedagogik III, 30 hp

Studiehandledning Pedagogisk forskning III, 7.5 hp Ingår som delkurs i VPG11F Vårdpedagogik III, 30 hp VPG10F Hälsopedagogik III, 30 hp Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning Pedagogisk forskning III, 7.5 hp Ingår som delkurs i VPG11F Vårdpedagogik III, 30 hp VPG10F Hälsopedagogik III, 30 hp Höstterminen 2014 Inledning

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Sydkinesiska sjön SPECPOL 1 Bakgrund till Katedralskolans FN-rollspel 2015

Sydkinesiska sjön SPECPOL 1 Bakgrund till Katedralskolans FN-rollspel 2015 Sydkinesiska sjön SPECPOL 1 Bakgrund till Katedralskolans FN-rollspel 2015 Ett av flera kinesiska flygfält i Sydkinesiska sjön 1 Innehållsförteckning Rapport Sydkinesiska sjön 2 Bakgrund 2 Geografi 2 Bakgrund

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 29.4.2004 KOM(2004) 348 slutlig 2004/0114 (CNS) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om införande av vissa restriktiva åtgärder till stöd för ett effektivt genomförande

Läs mer