C-UPPSATS. Konflikten om Arktis

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "C-UPPSATS. Konflikten om Arktis"

Transkript

1 C-UPPSATS 2008:034 Konflikten om Arktis Carl Hampus Baier Sandén Luleå tekniska universitet C-uppsats Statsvetenskap Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Samhällsvetenskap 2008:034 - ISSN: ISRN: LTU-CUPP--08/034--SE

2 Sammanfattning Konflikten om Arktis är idag högst aktuell eftersom efterforskningar om möjligheter till anspråk på Arktis pågår i skrivande stund. Området Arktis har länge varit ett område förskonat från konflikter, då det har utgjorts en plats som inte varit värd att kämpa om. I dagsläget gör fem stater anspråk på Arktis, Ryssland, Kanada, Norge, Danmark och USA. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka anspråk de olika staterna har på Arktis, och med vilket argument som de olika staterna anser sig ha rätten till Arktis. Vidare studeras huruvida deras anspråk är förenliga med de internationella lagar som finns. Uppsatsen utförs genom en mindre form av en fallstudie. Detta eftersom studien endast berör ett fåtal aktörer, det vill säga de länderna som gör anspråk på Arktis. Studien visade att den mest drivande staten hittills har varit Ryssland, som varit den enda staten att hittills lägga fram sina anspråk med tillhörande argument. Danmark och Kanada har egna anspråk över Arktis men de gör ännu efterforskningar på hur stort territorium de ska göra anspråk på. Norge gör anspråk på en del av Arktis genom FN:s havskonvention men undersöker liksom de andra staterna om det finns andra möjligheter till anspråk. USA har påbörjat efterforskningar om möjligheter till anspråk, vilket måste ske genom FN:s havskonvention. USA har i dagsläget inte skrivit på FN:s havskonvention och har därmed inte heller rätt till fördelarna som kommer med fördraget.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Syfte Avgränsningar Disposition Metod Vetenskaplig ansats Forskningsmetod Material Källkritik Metodproblem Reliabilitet Validitet Internationell lag, teorier om suveränitet och hur suveränitet nås Internationell lag Begreppsförklaring av suveränitet, stat, territorium och ockupation Fastställande och erövring av territorium Överlåtande och avträdanden av territorium Förenta Nationernas Havskonvention från Gränssättningen i avtalet Sammanfattning Historisk bakgrund och olika länders anspråk på Arktis Fakta om Arktis Expeditionerna till Arktis Ländernas anspråk Danmark Norge Ryssland Kanada USA Ländernas anspråk och dess överensstämmelse med internationell rätt Ländernas anspråk Är anspråken överensstämmande med de internationella lagarna? Slutsatser Finns det andra lösningar på suveränitetsfrågan? Referenser... 28

4 1. Inledning Anledningen till ämnesvalet konflikten om Arktis är att konflikten inte bara påverkar de fem involverade länderna Danmark, Kanada, Norge, Ryssland och USA. En jämförelse kan göras med Antarktisfördraget som hade elva involverade länder men som påverkade så många fler (British Antarctic Survey, 2007). Konflikten om Arktis är också högst aktuell då efterforskningarna om möjligheter till anspråk på Arktis pågår i skrivande stund. Dagens internationella konflikter präglas allt oftare av kampen om naturresurser (Kaldor, 1999, s.10). Oljan är en av världens absolut viktigaste resurser. Eftersom oljan är så pass eftertraktad leder detta till konflikter runt om i världen (Reynolds, 2007). Nordpolen, eller Arktis som området också kallas, har länge varit ett område förskonat från konflikter, då det har utgjorts en plats som inte varit värd att kämpa om (Sundström, 2007). Detta eftersom att Arktis i princip bara består av sten och tjocka isar. Men i samband med att isarna har börjat smälta har tidigare oåtkomliga landområden, som forskare tror kan innehålla en stor mängd olje- och gastillgångar, blivit tillgängliga, (ibid.). De förändrade förutsättningar som förutspås har ökat konfliktnivån i det geografiska området. Sundström (2007) menar att sedan augusti år 2007 när Ryssland placerade en flagga av titan på den arktiska havsbotten, så har området Arktis varit en stor internationell politisk fråga. I slutet på år 2001 gjorde Ryssland enligt Reynolds (2007) officiellt anspråk på Arktis. I dagsläget gör fem stater anspråk på Arktis (Woodard, s. 1-2). Dessa är; Danmark, Kanada, Norge, Ryssland och USA (Krauss, s.1-7). Anledningen till det plötsliga anspråket och de expeditioner som har skett till Arktis de senaste åren är att det finns det stora möjligheter att Arktis kan ha så mycket som 25 % av världens oljereserver (Nevéus, 2007 och Digges, 2007). Enligt Widerberg (2007) är det inte enbart denna tillgång som de involverade staterna vill åt. Andra naturtillgångar som kan ge tänkbara fördelar är mineraltillgångar, kol, stora fiskebestånd och transportvägar. Enligt Reynolds (2007) har konflikten om Arktis blivit ännu mer invecklad då de länder som nu gör anspråk på Arktis har skrivit på en överenskommelse om var gränserna i den Arktiska Oceanen ska gå. Nevéus (2007) anser i frågan om vem som har besittningsrätten till Arktis att det är en juridiskt invecklad situation. 1

5 1.3.1 Syfte Uppsatsens syfte är att undersöka vilka anspråk de olika staterna har Arktis. Vidare vill jag undersöka om deras anspråk är förenliga med de internationella lagar som finns Avgränsningar De avgränsningar som jag har valt att göra i detta arbete innebär att jag enbart kommer att beröra de involverade staterna, vilket innebär de stater som idag gör anspråk på Arktis. Då fokuseringen kommer att vara på suveränitet, internationella lagar och de involverade staterna kommer Inuiterna, Arktis naturbefolkning, inte att beröras i arbetet. Miljöaspekten kommer med samma motivering inte heller att beröras. 1.4 Disposition I kapitel 1 presenteras en inledning och problemdiskussion. Kapitel 1 innehåller även uppsatsens disposition, syfte och avgränsningar. Kapitel 2 innehåller en metodbeskrivning där arbetets tillvägagångssätt beskrivs samt de metodproblem som har funnits berörs. I kapitel 3 berörs den teoretiska referensram som ligger till grund för arbetet. Kapitel 4 behandlar empirin, det vill säga konflikten i Arktis. I kapitel 5 sker en sammankoppling av den valda teorin och empirin för att göra en analys av konflikten. Kapitel 6 innehåller redogörelser för de slutsatser som har kommit fram i arbetet. 2

6 2. Metod Kapitlets avsikt är att ge läsare till uppsatsen en möjlighet att bedöma uppsatsens tillämplighet. Kapitlet beskriver vilken vetenskaplig ansats som använts under skrivandes gång. 2.1 Vetenskaplig ansats Enligt Bogdan och Biklen (1982) refererade i Merriam (1994, s.66) så påverkas forskningen av vilken syn som forskaren har på omvärlden. Författarna menar att synsättet påverkas av formulering av frågeställning, skapande av problemformulering samt insamlande och tolkning av informationen. Jag ska studera de olika anspråken de berörda länderna gör på Arktis. Således anser jag att ett aktörssynsätt skulle var mest lämplig för min studie. Detta eftersom jag tycker att de olika länderna påverkar utgången av konflikten. För att ha ett aktörsperspektiv är det viktigt att kunna identifiera aktörerna som har mest inflytande. Aktörsorienterad innebär enligt Lundahl och Skärvad (1999, s.186) hur aktörerna upplever sin situation och deras verklighetsuppfattning, värderingar, motiv och föreställningar. Detta i sin tur styr beslut, handlingar och agerande. Thurén (1991, s.19,) menar att uppsatsens slutsatser kan dras utifrån två olika angreppssätt, induktion och deduktion. Författaren skriver att induktion är när generella och allmängiltiga slutsatser dras med utgångspunkt i empirisk fakta. Vidare framhåller författaren att deduktion är när en logisk slutsats dras som betraktas som gångbar om den är logiskt sammanhängande. Thurén (1991, s.23) hävdar emellertid att slutsatsen inte ovillkorligen behöver vara riktig i den meningen att den är förenlig med verkligheten. Enligt Thurén (1991, s.25-28) har induktion utgångspunkt i empiri och att deduktion utgår från teori. Jag ansåg att det deduktiva angreppssättet lämpade sig då min uppsats bygger på teorier inom området internationell lag gällande suveränitet inom territorium, som jag sedan drar en logisk slutsats om. Vidare kommer det att användas en kvalitativ undersökningsmetod då jag ska analysera och försöka förstå argumenten och anspråken som de olika länderna gör. Enligt Lundahl och Skärvad (1999, s.95) har en kvalitativ undersökning som syfte att få fram resultat och 3

7 konklusioner med hjälp av kvalitativ analys. Med detta menar författarna att metodens ändamål är att skildra, undersöka och vara insatt i beteendet hos individer. 2.2 Forskningsmetod Enligt Denscombe (2000, s ) finns det fem olika metoder som forskaren kan använda. Dessa är aktionsforskning, fallstudier, surveyundersökningar, experiment och etnografisk forskning. Av dessa fem olika forskningsmetoder fann jag att fallstudien var den lämpligaste metoden för denna uppsats. En fallstudie är enligt Eriksson och Wiedersheim- Paul (1999, s.103) ett eller ett litet antal fall som undersöks detaljerat. Vidare menar författarna att en fallstudie är passande att använda om det som undersöks ska analyseras djupgående och mer detaljrikt. En fallstudie kan till exempel vara en individ, en grupp eller en händelse som behandlar en företeelse av ett slag (ibid.). Jag valde att göra en mindre form av en fallstudie. Detta eftersom min studie endast berör ett fåtal aktörer, det vill säga de fem länder som gör anspråk på Arktis Material Jag har använt mig av böcker och artiklar inom ämnena Arktis, olja, internationell lag och metodik. Artiklarna söktes i databasen Ebsco och sökmotorn Google. Sökorden på engelska som användes var Arctic, oil, claims, territory, Russia, Denmark, Canada, USA, Norway och conflicts. För att få så användbar data som möjligt använde jag mig av både engelsk och svensk litteratur inom de olika ämnena. Information som valts bort har till största del handlat om oljekonflikter på andra ställen i världen, exempelvis i mellanöstern. Denna nyttjades ej därför att jag anser att Arktis är ett unikt fall som är svårt att jämföra med oljekriser i mellanöstern. Även artiklar som till stor del riktar in sig mot miljöaspekten i Arktis valdes bort. Detta då jag anser att dessa artiklar skulle leda bort mig från mina avgränsningar Källkritik De olika litteraturkällor som uppsatsen innefattar anser jag ha hög tillförlitlighet. Detta eftersom författarna är insatta i respektive ämnesområden. Det kan finnas litteratur som inte har tagits upp i denna uppsats som beskriver internationell lag. Artiklarna som har använts i uppsatsen har till viss del bestått av nyhetsartiklar. För att öka tillförlitligheten så har jag använt artiklar som stödjer och bekräftar varandras innehåll. Artiklarna är hämtade från ett flertal olika länder för att ytterliggare öka tillförlitligheten. 4

8 2.3 Metodproblem Då jag valde att bygga uppsatsen på enbart ett fall så har jag inte kunnat dra några allmänna generaliseringar utifrån mina slutsatser, detta innebär således att mina slutsatser följaktligen bara gäller detta område. Detta begränsar uppsatsen, men det var jag också fullt medveten om när fallet valdes och jag anser ändå kunna åstadkomma en bra bild av suveränitetskonflikten i Arktis Reliabilitet Enligt Svennings (1997, s.64) definition av reliabilitet så framgår det att resultaten ska vara tillförlitliga. Svenning (1997, s.65) anser att om två fristående undersökningar under olika tidpunkter genomförs och dessa använder sig utav samma syfte och metoder så ska resultatet bli detsamma. Den datainsamling som genomfördes i denna uppsats begränsades till det kvalitativa slaget, i form av teorier och artiklar. Detta kan ge ett reliabilitetsproblem eftersom det är svårt att mäta kvalitativ data flera gånger och få samma resultat igen Validitet Validitet är enligt Svenning (1997, s.61) förmågan att mäta det som avses mätas. Det finns enligt Svenning (1997 s.62-64) också två olika delar av validitet, inre och yttre validitet. Inre validitet tar upp hur uppsatsen och dess delar läggs upp. Yttre validitet tar upp uppsatsen som helhet och om möjligheterna till generalisering utifrån en specifik studie. I ett försök att höja validiteten till det positiva studerades ämnesområdet detaljerat för att därefter skriva en teoretisk referensram. Denna teoretiska referensram har därefter legat till grund för upplägget av uppsatsens resterande delar. 5

9 3. Internationell lag, teorier om suveränitet och hur suveränitet nås Kapitlet innehåller den teoretiska referensramen som beskriver internationell lag och teorier om suveränitet och hur suveränitet nås. Kapitlet är till för att ge inblick i vilka lagar och överenskommelser som finns och beskriva hur utföranden i suveränitetsfrågor ser ut. 3.1 Internationell lag Wallaces (1997) förklaring av internationell lag är: Today, international law refers to those rules and norms which regulate the conduct if states and other entities which at any time are being endowed with international personality, in their relations with each other (Rebecca Wallace, International law, 1997, s. 1.) Med detta menar Wallace (1997) att internationell lag kan definieras som de regler och normer som reglerar staters och andra enheter i deras relationer med varandra. Stater är inte längre de exklusiva subjekten som de en gång var. (Wallace, 1997, s. 35). Trots detta är de ännu de primära subjekten inom internationell lag. Internationell lag var från början ansedd exklusivt gällande diplomatiska relationer mellan olika stater och vid upphov till krig. Både subjekten och innehållet i internationell lag har sedan dess utökats. Anledningen till detta är de stora internationella problem som har funnits som i sin tur har visat sig vara effektivare att bekämpa genom ett flertal stater än en enskild stat (ibid. s ) Begreppsförklaring av suveränitet, stat, territorium och ockupation Suveränitet i juridisk mening innebär total kontroll över ett territorium (Nye, 2004, s.206). Stater kan vara suveräna i juridisk mening samtidigt som utomstående aktörer påverkar de inre händelserna. Ett exempel på en faktor som kolliderar med en stats suveränitet är ekonomisk interdependens, det vill säga ömsesidigt beroende (ibid.). 6

10 Staten kan definieras som en samling organisationer som innehar suveränitet och auktoritet över ett givet landområde och suveränt i förhållande till andra stater. Staten reglerar med maktbefogenhet relationerna mellan dess invånare. Relationen mellan stat och invånare utgår från någon form av maktutövning (www.nationalencyklopedin.se). Territorium kan definieras som ett kännetecken för en suverän stat där den kan nyttja, och har rätt att nyttja, sin suveränitet. Enligt Wallace (1997, s. 92) sträcker sig en stats suveränitet över statens landmassa, luften över landmassan, vattnet innanför, landet under vattnet och vattnet en bit ifrån statens kust till ett visst mått. Stater kan ge sig själv rätten till ett territorium men detta är enbart av ett akademiskt intresse, tills en konflikt uppstår och en eller ett flertal stater gör anspråk på territoriet. Det sätt som de olika parterna använder för att göra anspråk på territoriet får då ny betydelse (Wallace, 1997 s ). Behovet av att officiellt visa det sätt och de anspråk man gör på olika territorium blev viktigt under det så kallade Age of Discovery. Det vill säga när europeiska stater utforskade och gjorde anspråk på nya territorier (ibid. s. 93). Att enbart utforska och göra anspråk på nya territorier räcker ofta inte till suveränitet, ockupation är också nödvändigt (Wallace, 1997, s.93). Ockupation ger staten som ockuperar ett ännu ej ockuperat territorium rätt till detta territorium. När det gäller ockupation av ett territorium där infödingar är bosatta så saknar dem organisering i form av en stat. Detta leder till att ockupanterna sluter egna avtal med de lokala infödingarna och därmed får auktoritet enligt författaren. Vidare anser Wallace (1999, s.94-95) att före ockupation så förekommer upptäckten av ett territorium. Enbart upptäckten av ett territorium räcker dock inte för att definitivt kunna åberopa sig suverän över territoriet. Författaren menar att ett anspråk på territoriet måste ske inom en rimlig tidsperiod efter att upptäckten och ockupationen ägt rum. Upptäckten av ett territorium måste försiggå av ett syfte eller avsikt till suveränitet över området. Wallace (1997, s. 97) menar att detta normalt sett sker när staten som gör upptäckten etablerar en organisation som legitimerar sin auktoritet och därmed också gör sin lag respekterad inom territoriet. Ett bevis på att detta har skett är ett kontinuerligt, fredligt uppvisande av auktoritet över en längre tids period. Ett territoriellt anspråk på ovanstående 7

11 grunder skulle anses vara överlägset något annat territoriellt anspråk oavsett dess anledning (Wallace, 1997, s.97). Den kritiska tidpunkten enligt Wallace (1997, s.96) i ett territoriellt anspråk är tidpunkten då läget av territoriell suveränitet är avgörande. Staten som kan uppvisa ett effektivt anspråk direkt efter den kritiska tidpunkten har det överlägsna anspråket till territoriet menar författaren Fastställande och erövring av territorium Staten som gör anspråk på ett territorium baserat på upptäckt och ockupation kan åberopa fastställandeprincipen för att befästa sina anspråk. Fastställandet är att förvärva territorium genom offentlig, fredlig och kontinuerlig kontroll över det berörda territoriet enligt Wallace (1997, s.96-97). Fastställandet innebär i själva verket en utövning av suveränitet över det berörda territoriet. Fastställandet kan giltiggöra ett från början tveksamt anspråk förutsatt att uppvisandet av den egna statens auktoritet är offentlig (ibid, s.97). Erövring är en annan typ av förvärv som står utanför den internationella överensstämmelsen. Erövring sker genom att med hjälp av militär styrka kan besittning tas av fientligt territorium när krig råder. På talet förlorade förvärv genom krig sin legitimitet genom två FNartiklar. Artiklarna tolkas så att territorium inte kan bli legitimt förvärvade genom att utöva fysisk kraft, även om detta skulle ske i självförsvar (Wallace, 1997, s.98). Ett exempel på territorium som anses ha förvärvats utan legitimitet är enligt Wallace (1997, s.98) de territorier som Israel förvärvade under kriget år Dock så påverkas legitimiteten av andra staters syn på erövringen, då dessa kan legitimera erövringen, exempelvis Indiens erövring av Goa, Danoa och Diu (tidigare tillhörande Portugal) som blev invaderat av Indien år Ett motsvarande exempel på erövring som inte blivit legitimerat av andra stater är enligt Wallace (1997, s.98) Sovjets invasion av Estland, Lettland och Litauen som blev tagna i besittning år 1940, då USA vägrade erkänna Rysslands anspråk Överlåtande och avträdanden av territorium Wallace (1997, s ) menar att överlåtandet av ett territorium från en suverän stat till en annan suverän stat är den vanligaste formen av förvärvning av ett icke ursprungligt anspråk på 8

12 territoriet. Överlåtandet sker nästan alltid som efterföljd av ett fredsfördrag under ett krig, exempelvis fredsfördraget i Versailles år Avträdande av territorium till följd av ett fredsfördrag kan bli påtvingat den besegrade staten, då den besegrade statens överlåtande av territoriet ingår i fredsfördraget anser Wallace (1997, s.100) vidare. För att avträdande av territorium ska bli aktuellt krävs det att en stat antar suveränitet och den andra staten ger upp sin suveränitet inom det aktuella territoriet. Den gamla statens suveränitet byts alltså ut mot den nya statens suveränitet inom territoriet (ibid. s.100). Ovan presenterades de grundläggande internationella teorier som är aktuella när stater gör anspråk på ett specifikt territorium. Avsnitten som följer nedan behandlar internationell lagstiftning som specifikt reglerar Arktis. 3.2 Förenta Nationernas Havskonvention från 1982 The United Nations Convention on the Law of the Sea, eller översatt, Förenta Nationernas lag om havskonventionen är en internationell överenskommelse som resulterade från Förenta Nationernas konvention som ägde rum mellan åren 1973 till Lagen definierar rättigheter och ansvar för stater som utnyttjar resurser från havsbotten, men också navigatoriska rättigheter, starters territorium utefter kustlinjerna, ekonomisk jurisdiktion, passage för skepp. Dessutom är det ett bindande avtal som gäller när konflikt mellan de olika staterna uppstår. Ett av de beslut som enligt New Scientist (2007) drevs igenom i och med konventionen var att ländernas ekonomiska zon skulle ha en längd på 200 nautiska mil och för att kunna extrahera resurser på havets botten skulle inte staterna få gå längre ner än 2500 meter. Konflikter angående suveränitet över havsterritorium har enligt FNs havskonvention (2007) trappats ner då konventionen kom till. De stater som har kust har börjat utnyttja fördelarna med den ekonomiska rätten över den 200 nautiska mil långa zonen som hör till deras landterritorium. De länder som enligt CBC News (2007) har godkänt havskonventionen har tio år på sig att bevisa att deras kontinentalklippsavsatser sträcker sig förbi den 200 nautiska mil gränsen som finns i konventionen. Skulle en bevisning över en förlängd kontinentalklippavsats ske så förlängs statens ekonomiska zon. 9

13 Artikel 76 från FN:s havskonvention tar upp kontinentalklippsavsatser. Kontinentalklippavsatser förlänger statens territorium med upp till 200 nautiska mil eller till slutet av kontinentalklippavsatsen, beroende på vilket som är mest fördelaktigt för staten. För att detta ska vara gällande måste kontinentalklippavsatsen börja inom statens havsterritorium. Staten har då suveränitet över kontinentalklippavsatsen vad gäller utforsknings- och exploateringsrätter (FN:s havskonvention, 2007) Gränssättningen i avtalet Att avtala om hur eller var gränser ska dras är alltid svårt när det finns olika viljor. Konflikter inom gränsdragning och gränssättning över haven har alltid funnits. Redan år 1494 delades Atlanten upp i ett avtal mellan Spanien och Portugal, där påven Alexander VI drog en linje rakt genom Atlanten (FNs havskonvention, 2007). Spanien fick allting väst om linjen och Portugal allting öst om den. Vid konventionens start fanns det många olika anspråk på havsterritorium, de flesta länder krävde ett territorium tolv nautiska mil från deras kust. Åtta länder krävde ekonomiska rättigheter över territorium som var över 200 nautiska mil från deras kust. Ett Förslag om att inom tolv nautiska mil från kusten så är den suveräna staten fri att utöva sin makt och extrahera alla resurser godkändes enligt FN:s havskonvention (2007). Det skrevs även in i fördraget att fartyg som inte har något ont uppsåt alltid har rätt att passera alla farvatten. Därutöver har stater som har skrivit på fördraget också rätt till att skydda sitt farvatten enligt FN:s havskonvention (2007), detta sker genom att de har rätt till att stoppa överträdelser och upprätthålla lagen genom kustbevakning. Staterna har rätt att försvara sitt territorium och denna zon sträcker sig 24 nautiska mil från kusten. Inom rätten för försvar har de rätt att arrestera kriminella element så som smugglare, illegala immigranter och skattesmitare (FN:s havskonvention, 2007) Sammanfattning Jag har utifrån ovanstående diskussion tolkat teorierna om vad som krävs för att göra ett anspråk på ej ockuperat territorium samt vad som står i FN:s havskonvention om rättigheter på haven och havsbotten. 10

14 Det finns enligt teorikapitlet tre olika principer som reglerar suveränitet som är aktuella när det gäller Arktis. 1. Suveränitet genom upptäckt och ockupation. 2. Suveränitet genom fastställandeprincipen, det vill säga genom kontinuerlig kontroll över territoriet. 3. Suveränitet genom FN:s havskonvention. Dessa principer kommer att jämföras med de olika ländernas anspråk i uppsatsens senare del. 11

15 4. Historisk bakgrund och olika länders anspråk på Arktis I detta kapitel presenteras en kort historik om Arktis och expeditionerna som genomförts dit genom åren. Vidare beskrivs även de fem olika ländernas anspråk på Arktis. 4.1 Fakta om Arktis Arktis börjar vid den norra trädgränsen och löper upp mot Nordpolen. Till skillnad från Antarktis så är inte Arktis ett fastland utan ett istäckt hav med landmassa runt om (Swedish Polar Reasearch Secretariat, 2007). Länderna som gränsar till den Arktiska oceanen är Kanada, Ryssland, USA (genom Alaska), Danmark (genom Grönland), Norge och Island. (Swedish Polar Research Secretariat, 2007, Arktis) Den Arktiska oceanen är enligt CIA Factbook (2007) det minsta av de fem världshaven och dess yta beräknas förhållandevis vara lite mindre än en och en halv gång USA:s yta. Klimatet på Arktis är ett så kallat polariskt klimat, där vintern är ihärdigt kylig med ett stadigt väderförhållande och ständigt mörker. På sommaren är det ständigt ljust, dimmigt och fuktigt väder med inslag av svagare cykloner med regn eller snö. Terrängen på Arktis består enligt CIA Factbook (2007) av ett genomsnittligt tre meter tjockt drivande is på ytan. På sommaren är ispacket omgivet av öppet hav, men under vintern dubbleras ytan av ispacket. Vidare består att havsbädden till 50 % av kontinentalt undervattensrev, undervattensbergskedjor, vilket är det högsta procentuella värdet av alla oceaner, med tre stora bergsryggar belägna under havet. Dessa är Alpha Cordillera, Nansen Cordillera och Lomonosov Ridge (CIA Factbook, (2007). 12

16 Digges (2007) hävdar att tidigare var de viktigaste naturresurserna på Arktis fiske och valfångst. Rapporter från forskare som gör prognoser, visar att Arktis kan ha så mycket som upp till 25 % av all världens oljereserver och dessutom stora naturgasfält. Detta tyder på att Arktis viktigaste och största naturresurs förmodligen kommer att vara oljan samt naturgasfälten (ibid.). De samarbeten som finns i Arktis och sker genom det Arktiska Rådet fokuserar enligt Nordic Council of Ministers (1995, s.17-21) på miljö, forskning, resurser samt bevakar naturbefolkningens intressen. 4.2 Expeditionerna till Arktis Även om tillgången till information om Arktis på medeltiden i princip var obefintlig så fanns det trots detta enligt Vaughan (1999, s.37) ändå tillgängliga produkter som härstammade från Arktis. Bland annat så påträffades det på marknaden i Köln, Tyskland valrosskinn i mitten på talet. Ett annat exempel är från år 1515 när Olaus Magnus såg två grönländska kajaker uppsatta på väggen inuti katedralen i Oslo. Dessa sägs ha tagits dit av Norges kung Hakon IV, som levde mellan åren 1217 och 1263, under en färd längs med Grönlands kust (Vaughan, s.38). Författaren menar vidare att trots att vikingarna koloniserade södra Grönland och andra subarktiska öar så finns det inga konkreta bevis som tyder på att vikingarna skulle ha gjort expeditioner ända in till Arktis. Trots detta så finns det bevis för att vikingarna har utfört expeditioner över den norra polcirkeln, men dessa ska enligt Vaughan (1999, s.40-41) ha gått längs med Norges kust och därefter österut, vilket skedde under talet. Norska historiker hävdar att vikingar från Island år 1194 hittade Spetsbergen och i och med denna upptäckt även Arktis. Dessa historiker stödjer detta påstående på att det i gamla skrifter från vikingarna står Svalbard hittades. Det finns även spår efter vikingarna på Baffin Island, dagens Kanada, då en liten staty konstruerad av inuiterna hittades år 1977, denna tros föreställa en viking (Vaughan, s.41-2). The Royal Navy som är Englands flotta gjorde enligt Vaughan (1999, s ) ett flertal Arktiska expeditioner i början på talet, men dessa expeditioner utforskade ofta samma område. De försökte även hitta den nordvästliga passagen som skulle leda från Atlanten till Stilla havet, men misslyckades. Trots deras misslyckande så var expeditionerna enligt 13

17 Vaughan (1999, 160) ändå inte förgäves då detta ledde till information om vart nordvästliga passagen inte skulle vara. Vid år 1860 så hade de engelska expeditionerna utforskat en stor del av ögrupperna vid Kanada och även utforskat en större bit av Grönlands västliga och östliga kust. USA började utforska Antarktis innan utforskningarna av Arktis började. Det var först år 1848 som en valfångstexpedition utförde undersökningar i den Arktiska oceanen. Efter deras första tur så blev valfångst i västra Arktis en viktig kommersiell del för USA (Vaughan, 1999, s.189). 4.3 Ländernas anspråk Enligt Reynolds (2007) så sträcker ingen av de involverade staternas territorium sig ända upp till Nordpolen. Därför räknas alltså i dagsläget Nordpolen som en internationell area. Enligt New Scientist (2007) finns det för tillfället ingen stat som enligt International Seabed Authority har geologisk yta under Nordpolen, vilket innebär att inget land ännu är berättigat till Nordpolen. När Ryssland nu har gjort anspråk på en stor del av Arktis så har detta lett till protester från Kanada, USA, Norge och Danmark. De olika ländernas anspråk på Arktis är fortfarande ovissa då ett flertal av länderna, främst i och med Rysslands anspråk på Arktis, har börjat vakna till och inse att deras suveränitet inte är så självklar som de tidigare trott. Det enda anspråket som hittills har uppvisats officiellt är Rysslands. Alla de fem länder som har kust mot Arktis har trappat upp arbetet med sina anspråk samt gränsdragningar på vilket sätt Arktis ska uppdelas. 14

18 (Reynolds, P. 2007, Gränsdragningen i Arktis). 1) Nordpolen: Ryssland lämnar en flagga efter sig på havsbotten, cirka 4000 meter under ytan som en gest för att visa deras anspråk på området. 2) Lomonosov Ridge: Ryssland hävdar att den här undervattenskedjan är en förlängning från det ryska fastlandet. 3) 200-nautiska mil (370km) gränsen: Den här linjen visar hur långt de olika ländernas nuvarande ekonomiska zon går. 4) Området Ryssland gör anspråk på. 15

19 4.3.1 Danmark Danmarks anspråk baserar sig på deras suveränitet på Grönland, som ofta växer ihop med Arktis is. Trots att Danmark har suveränitet över Grönland så är gränserna in till Arktis inte helt klara, exempelvis så är gränsen norr om Grönland omtvistad med Kanada (översta bilden). Eftersom Danmark har skrivit på 1982 U.N. Law of the Sea Convention måste de följa deras lagar. Danmark har enligt Blomfield (2007) inlett en expedition till Arktis efter Rysslands anspråk på Arktis, för att försvara sin, enligt deras syn, suveränitet över Arktis. Den danska expeditionen kommer framförallt att undersöka om Rysslands påstådda klippavsats från Sibirien, Lomonosov Ridge, stämmer. Blomfield (2007) menar att om Rysslands anspråk visar sig stämma så kommer Danmark undersöka om Lomonosov Ridge är fastlänkad till Grönland, som tillhör Danmark. Inom de närmsta åren kommer Danmark att officiellt lämna in sitt officiella anspråkskrav till Förenta Nationerna. Om undervattensbergskedjan Lomonosov Ridge skulle visa sig vara en geologisk anknytning till Grönland, och därmed till Arktis, skulle detta kunna ge Danmark möjligheten att göra ett territoriellt anspråk som sträcker sig hela vägen till nordpolen (Olsen, 2007). Danmark har enligt Reynolds (2007) tidigare gjort anspråk på Hans Island, en cirka 100 meter bred ö mellan Kanadas Ellesmare Island och danska Grönland. Hans Island är belägen i Nares Strait och ön är enligt Reynolds (2007) värdefull av den orsaken att den kan komma att påverka framtida utforskningsrättigheter. Detta blir möjligt genom FNs havskonvention (2007). Konflikten om gränsdragningen i Nares Strait löstes år 1973 men suveräniteten över Hans Island gick då inte att lösa. Den danska utrikesministern Per Stig Möller har enligt Solbø (2007) bjudit in alla de andra länderna som gränsar till Arktis till ett möte i maj Det som kommer att diskuteras på mötet är årets händelser på Nordpolen, då Ryssland planterade sin flagga. 16

20 4.3.2 Norge Norge har enligt Mellgren (2007) inte uttalat sig om de är för eller emot Rysslands anspråk på Arktis utan söker själva efter en förlängning från sitt eget territorium in till Arktis. Detta kommer dock troligtvis inte leda till anspråk så långt in som till Nordpolen. Norska oljebolag såsom Statoil flyttar ständigt sin oljeborrning norrut, till Snoehvit fälten i Barents hav, som Mellgren (2007) menar är ett omtvistat område med Ryssland. Suveränitetskonflikten i Barents hav började enligt Reynolds (2007) när Josef Stalin ledde Ryssland, då han drog en linje från den ryska hamnen Murmansk upp till Nordpolen och därmed förklarade att området tillhörde Sovjetunionen. Norges suveränitet över ön Spetsbergen ger dem enligt FN:s havskonvention (2007) en ekonomisk zon på 200 nautiska mil in mot Arktis, men inte så långt som Danmark eller Kanada Ryssland Ryssland är den drivande parten i detta anspråksdrama. Ryssland som redan har en stor del av den Arktiska Oceanen vill utöka sitt territorium efter upptäckterna om naturresurser. År 2002 krävde Förenta Nationerna, enligt New Scientist (2007), att Ryssland skulle bevisa att deras anspråk var skäliga, nu säger sig ryska forskare ha hittat dessa bevis. Rysslands anspråk år 2002 blev avvisade av Förenta Nationerna, nu planerar Ryssland att försöka igen år Expeditionen, med ledaren Arthur Chilingarov i spetsen planterade en rysk titanflagga på botten av Arktis med hjälp av ubåtar (Reynolds, 2007). Samtidigt togs också stenprover för att visa på att undervattensbergskedjan Lomonosov Ridge är en förlängning från Sibirien, det ryska fastlandet. Skulle Lomonosov Ridge vara en förlängning från Sibirien så skulle detta enligt artikel 76 i FN:s havskonvention göra det möjligt för en utökning av deras territorium, menas Reynolds (2007). Detta sker då baslinjen för den ekonomiska zonen flyttas fram då baslinjen ska börja där den kontinentala sockeln slutar. 17

Frågor och svar. om polarforskning

Frågor och svar. om polarforskning Frågor och svar om polarforskning Vad är polarforskning? Polarforskning är forskning som handlar om eller utförs i polarområdena. Varför forskar man i polarområdena? I polarområdena är människans direkta

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Konteramiral Johan Pitka Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Johan Pitka föddes 1872, när Estland var en del av tsarens Ryssland. Han utbildade sig till sjökapten och var till sjöss under åren 1889 till

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Sverige inför stora uppgifter i Arktiska rådet

Sverige inför stora uppgifter i Arktiska rådet NO 5 2 May 2011 Published by The Swedish Institute of International Affairs www.ui.se Sverige inför stora uppgifter i Arktiska rådet Ingmar Oldberg associerad vid forskningsavdelningen, UI ingmar.oldberg@ui.se

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats?

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Kullagymnasiet Projektarbete PA1201 Höganäs 2005-01-19 Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Anna Svensson, Sp3A Handledare: Erik Eriksson Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 - Bakgrund - Syfte

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Internationell Politik

Internationell Politik Internationell Politik 733G20 Jensen Emma, Johnsson Gustav, Juholt Anton, Järneteg Anna, Kant Albertina 2012-05-22 Inledning Miljön debatteras ständigt och avtal för att minska utsläppen stiftas mellan

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER 2001 Utgiven i Helsingfors den 29 juni 2001 Nr 43 45 INNEHÅLL Nr Sidan 43 Lag om ikraftträdande av de bestämmelser som

Läs mer

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Dispositionen av en uppsats... 4 Titelsida... 4 Sammanfattning / abstract... 4 1. Inledning... 4 Syfte...

Läs mer

l Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför?

l Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför? Orsaker till 2VK Versaillesfreden Dolkstötslegenden Rä6 man på rä6 plats i rä6 :d Hitler kom i precis rä6 :d. Lovade råda bot på arbetslöshet och fabgdom. Lyckades. Blev snabbt populär. Rädslan för krig.

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Uppsatsskrivning Rekommendationer från Avdelningen för Industriell Ekonomi.

Uppsatsskrivning Rekommendationer från Avdelningen för Industriell Ekonomi. Uppsatsskrivning Rekommendationer från Avdelningen för Industriell Ekonomi. Att skriva uppsats fordrar planering och struktur! I samband med uppsatsskrivning kan extra energi på tankar och motiv bakom

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

Internationell konvention (SÖ 1979:6) om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler

Internationell konvention (SÖ 1979:6) om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler Internationell konvention (SÖ 1979:6) om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler Artikel 1 Allmänna förpliktelser enligt konventionen [1151] De fördragsslutande regeringarna

Läs mer

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25 Kronologi: Det andra Världskriget 1939 40 Tyskland invaderar Polen den 1.9. Storbritannien och Frankrike förklarar Tyskland krig 3.9. Sovjetunionen rycker in i Polen några veckor senare, efter att Polen

Läs mer

Kriget som USA kan förlora

Kriget som USA kan förlora Skymning för Pax Americana? Kriget som USA kan förlora USA har för mycket att förlora i en öppen konflikt med Kina. Därför är det troligt att en pragmatisk inställning uppbackad av en fortsatt stark militär

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor. OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark Andra världskriget Som du nu vet, anföll Tyskland Polen den 1 september 1939. Med stridsvagnar tog man sig in landet, och andra världskriget hade börjat. Kriget varade i fem år och när det var över hade

Läs mer

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.)

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Kursansvariga: Professor Mikael Nygård och doktorand Mathias Mårtens Syfte Kursen är ett led i förberedelsen inför att skriva

Läs mer

Svenska Finska Estniska. Ryska Engelska Koreanska. Franska Tyska Italienska. Grekiska Danska Norska. Isländska Ungerska Spanska

Svenska Finska Estniska. Ryska Engelska Koreanska. Franska Tyska Italienska. Grekiska Danska Norska. Isländska Ungerska Spanska Kapitel 4 - Nationalitet och språk Aktivering 4.1. Vilka språk talar Åsa och Jens? Vi undersöker vilka språk som talas i gruppen och i världen. Material: språkplansch på väggen med olika språk. Affisch

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

FRP 2015 - Information

FRP 2015 - Information FRP 2015 - Information Innehåll Allmänt... 2 Resa och samling... 3 Boende... 4 Historia... 5 1 Allmänt Årets FRP-mästerskap kommer att äga rum 10-13 september i Köpenhamn. Årets arrangörer är Mats, Fred

Läs mer

Kursplan. Kurskod SAC463 Dnr 271/2000-510 Beslutsdatum 2000-12-14

Kursplan. Kurskod SAC463 Dnr 271/2000-510 Beslutsdatum 2000-12-14 Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kursplan Kurskod SAC463 Dnr 271/2000-510 Beslutsdatum 2000-12-14 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Socialt arbete med inriktning mot social omsorg-

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

För lite eller för mycket olja?

För lite eller för mycket olja? För lite eller för mycket olja? De fossila bränslena är till stor del boven i dramat om växthuseffekten och hotet mot vårt klimat. Vi har under några hundra år släppt ut kol (CO 2 ) som det tagit naturen

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik)

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Risbergska skolan Program Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Underrubrik Titeln på rapporten måste givetvis motsvara innehållet. En kort överrubrik kan förtydligas med en underrubrik. Knut Knutsson BetvetA10

Läs mer

D-UPPSATS. Konflikten om Kosovo

D-UPPSATS. Konflikten om Kosovo D-UPPSATS 2009:101 Konflikten om Kosovo - en analys av Kosovoalbanernas argument till en egen stat Carl Hampus Baier Sandén Luleå tekniska universitet D-uppsats Statsvetenskap Institutionen för Industriell

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter Konflikthantering Enligt RAT (Relationship Awareness Theory) styrs vi av vissa inre behov som vi försöker tillfredställa Man tillfredställer sitt behov på olika sätt genom att ändra sitt beteende, vilket

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Programmet har fyra underteman:

Programmet har fyra underteman: 1 Fru President, på grund av den politiska situationen som nu råder har jag fått i uppdrag att presentera Islands ordförandeskapsprogram i Nordiska ministerrådet i frånvaro av samarbetsministern. En av

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING. Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk

Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING. Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk 1 Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING Dokument 8879 18 oktober 2000 Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk Meddelande Av Europarådets generalsekreterare

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Stockholm den 9 mars 2015

Stockholm den 9 mars 2015 R-2015/0008 Stockholm den 9 mars 2015 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 december 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Internationella säkerheter

Läs mer

Läxa till torsdag v. 48

Läxa till torsdag v. 48 Läxa till torsdag v. 48 Du ska repetera det vi arbetat med på lektionerna. Till din hjälp har du ett antal frågor och fakta som jag gått igenom i skolan. Det blir ett skriftligt läxförhör på torsdag. Lycka

Läs mer

Three Monkeys Trading. Tänk Just nu

Three Monkeys Trading. Tänk Just nu Three Monkeys Trading Tänk Just nu Idag ska vi ta upp ett koncept som är otroligt användbart för en trader i syfte att undvika fällan av fasta eller absoluta uppfattningar. Det är mycket vanligt att en

Läs mer

Internationellt arbete

Internationellt arbete Rapportnummer PTS-ER-2011:3 Datum 2011-01-26 Internationellt arbete Svenskt medlemskap i Internationella teleunionens råd (ITU Council) 2010-2014 Svenskt medlemskap i Internationella teleunionens råd (ITU

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Sjöräddningen i Sverige. Administration Insatsledning Mobila resurser

Sjöräddningen i Sverige. Administration Insatsledning Mobila resurser Sjöräddningen i Sverige Administration Insatsledning Mobila resurser Administration Organization and Management Sjöräddningsorganisationen i Sverige Sjöfart och Samhälle Sjöräddnings- och Beredskapsenheten

Läs mer

UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND

UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND AV HÉLÈNE LUNDGREN UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND Kraftiga dyningar, grottor, vikingahistoria, sandstränder och vackra klipportaler längs Shetlandsöarnas kust. En dramatisk natur med

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co April 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner April 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner April 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Mall för uppsatsskrivning 2013-2014

Mall för uppsatsskrivning 2013-2014 Mall för uppsatsskrivning 2013-2014 Exempel på framsida samt instruktioner Förnamn Efternamn Klass Entréskolan, Eskilstuna Datum Använd Infoga- menyn i Word och välj sidnummer för att lägga in sidnummer

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Folkrätten

Rättvisa i konflikt. Folkrätten Rättvisa i konflikt Folkrätten Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för tre träffar

Läs mer

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 1 Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 Konflikten uppstår 1. Vilka frågor diskuterades vid konferensen i Jalta i feb 1945? Vad kom man fram till? 2. Vad bestämdes vid nästa konferens i

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 21.10.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0995/2002 ingiven av Stylianos Zambetakis (grekisk medborgare) för föreningen för

Läs mer

Veckobrev från Isbrytaren Oden 2014-08-07

Veckobrev från Isbrytaren Oden 2014-08-07 Veckobrev från Isbrytaren Oden 2014-08-07 Hej på er alla, Navigation Vi har sedan förra brevet fortsatt att kampas med isen. Vi har stött på olika istyper som blandats upp med varandra på ett spännande

Läs mer

FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014

FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014 FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014 Total svarsfrekvens 66,3% (69/104) Vad tyckte du om dagen som helhet? Namn Antal % A. Mycket bra 36 52,2 B. Bra 32 46,4 C. Mindre bra

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad

Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad A R K E O L O G I S K F Ö R U N D E R S Ö K N I N G 2 0 14 Fredrik Larsson Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad Halland, Halmstad stad, Kirsten Munk 1, Kv. Kirsten Munk,

Läs mer

Europa i ett nötskal

Europa i ett nötskal Europa i ett nötskal Vad är Europeiska unionen? Den är europeisk Den är en union = unionen ligger i Europa. = den förenar länder och människor. Kom så tar vi en närmare titt. Vad har alla européer gemensamt?

Läs mer

KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng Education, 31-60, 30 credits Kurskod: LPEB17 Fastställd av: VD 2007-06-18 Gäller fr.o.m.: Ht 2011, Reviderad 2011-06-22 Version: 1 Utbildningsnivå: Utbildningsområde:

Läs mer

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

Tema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar

Tema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar Tema 1 Vad är politik? Vad är makt? Vad är statsvetenskap? Detta är grundläggande frågeställningar som inledningsvis bör besvaras. I detta tema har vi sedan valt att utgå från det politiska tänkande som

Läs mer

Energiförsörjningens risker

Energiförsörjningens risker Energiförsörjningens risker Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Riskkollegiets seminarium, ABF-huset Stockholm 9 November 2010 Dr Mikael Höök Globala Energisystem, Uppsala Universitet

Läs mer

BILAGA. till. förslag till rådets beslut

BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2015 COM(2015) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet

Läs mer

Undret vid Dunkerque (Dunkirk).

Undret vid Dunkerque (Dunkirk). Undret vid Dunkerque (Dunkirk). I maj 1940 när Tyskland anfaller Frankrike så finns en stor del av brittiska armén i Frankrike. Tyskland anfaller Frankrike via Belgien och genom Ardennerskogen som ligger

Läs mer

PIAAC. Programme for the International Assessment of Adult Competencies. En internationell undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter

PIAAC. Programme for the International Assessment of Adult Competencies. En internationell undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter PIAAC Programme for the International Assessment of Adult Competencies En internationell undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter Ann-Charlotte Larsson Anna Eriksson Enheten för statistik om Utbildning

Läs mer

Eurovision Song Contest Malmö 2013

Eurovision Song Contest Malmö 2013 Eurovision Song Contest Malmö 2013 En analys av direkta och dynamiska effekter Genomförd av Berglund&Wiberg consulting på uppdrag av Malmö stad och Region Skåne Juni 2013 Inledning På uppdrag av Malmö

Läs mer

I SKOLAN PÅ EGEN HAND. Skolmaterial från Marinmuseum

I SKOLAN PÅ EGEN HAND. Skolmaterial från Marinmuseum I SKOLAN PÅ EGEN HAND Skolmaterial från Marinmuseum Örlogsstaden Karlskrona och Marinmuseum Karlskrona var i flera hundra år en viktig plats för Sveriges flotta, den del av militären som har ansvar för

Läs mer

1000 miljarder SEK RYSSLAND NORGE FINLAND SVERIGE. = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020.

1000 miljarder SEK RYSSLAND NORGE FINLAND SVERIGE. = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020. 1000 miljarder SEK = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020 NORGE Tromsö Narvik Kiruna FINLAND Murmansk RYSSLAND Gällivare SVERIGE Pajala Luleå Kalix Kemi

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats ATT SKRIVA UPPSATS inte bara en sak utan (minst) tre Förarbete Förarbete forskningsprocessen Förarbetet

Läs mer

Östersjöstaternas Råds Aktionsgrupp mot Människohandel

Östersjöstaternas Råds Aktionsgrupp mot Människohandel Arbejdsmarkedsudvalget, Retsudvalget, Socialudvalget, Udvalget for Udlændinge- og Integrationspolitik 2010-11 AMU alm. del Bilag 109, REU alm. del Bilag 251, SOU alm. del Bilag 178, UUI alm. del Bilag

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2011:13 12.01.2012 Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Hotellövernattningarna ökade under året Totala antalet övernattningar för alla

Läs mer

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås - En del av projekt TOPSOMAR December 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 1.1. Invånarstatistik Västmanland 2 2.

Läs mer

BESLUT 2003-09-12. Stiftelsen för InternetInfrastruktur meddelar följande

BESLUT 2003-09-12. Stiftelsen för InternetInfrastruktur meddelar följande 1 BESLUT 2003-09-12 Ärendenr. 22 Sökande MasterCard International Incorporated 2000 Purchase Street Purchase, New York 10577-2509 Förenta Staterna Ombud: Groth & Co KB, Johan S Motpart Peter V Saken Alternativt

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken Minusjobben 2 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken En analys av de växande mörkertalen i officiell svensk statistik om gränsregioner Inledande sammanfattning Vissa använder

Läs mer

AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL. (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter)

AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL. (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter) Avtal Datum Dnr Sid 1 (5) AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter) Parter 1. Umeå universitet, institutionen för (namn),

Läs mer

Svensk export och import har ökat

Svensk export och import har ökat Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING "A - "A - EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 22.06.2004 KOM(2004) 440 slutlig Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 2320/97 rörande införande av slutgiltiga antidumpningstullar

Läs mer

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL,

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, KUNSKAPSMINISTER, BERTEL HAARDER, UNDERVISNINGSMINISTER, LEIF PAGROTSKY UTBILDNINGS- OCH KULTURMINISTER, ANTTI KALLIOMÄKI,

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 30 juni 2015 (OR. en)

Europeiska unionens råd Bryssel den 30 juni 2015 (OR. en) Europeiska unionens råd Bryssel den 30 juni 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0021 (NLE) 10010/15 CORDROGUE 49 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: Utkast till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

Läs mer

Vindkraftverk och flyttfåglar på Skottarevet

Vindkraftverk och flyttfåglar på Skottarevet Vindkraftverk och flyttfåglar på Skottarevet Jan Pettersson JP Fågelvind På uppdrag av Triventus Consulting AB Färjestaden 2005-07-21 Vindkraftverk och flyttfåglar på Skottarevet Jan Pettersson JP Fågelvind

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Kapitel 3 ÖN. Ön jag bor på är ganska bergig. På vissa ställen är det slätter.

Kapitel 3 ÖN. Ön jag bor på är ganska bergig. På vissa ställen är det slätter. ÖN Kapitel 1 Jag heter sir Lincon och jag är en uppfinnare och en kapten. Jag är 42år gammal och jag föddes 1895 i Sverige. Jag har uppfunnit flygplanet, luftskeppet och robotfågeln. Mitt fartyg heter

Läs mer

Seminarium Kortlivade klimatpåverkande ämnen Arktiska Rådet och SLCF. Reino Abrahamsson Naturvårdsverket Klimatavdelningen

Seminarium Kortlivade klimatpåverkande ämnen Arktiska Rådet och SLCF. Reino Abrahamsson Naturvårdsverket Klimatavdelningen Seminarium Kortlivade klimatpåverkande ämnen Arktiska Rådet och SLCF Reino Abrahamsson Naturvårdsverket Klimatavdelningen Rica Hotel, Stockholm, 8 mars 2011 Arktiska Rådet Arktiska Rådet etablerades 1996

Läs mer

Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum

Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum Östersjöjudiskt Forum en organisation som hjälper och stöder judar i de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen och ger dem en bättre tillvaro.

Läs mer