Utredning av projekten för välfärdstjänster inom Österbottens konstkommission

Transkript

1 Utredning av projekten för välfärdstjänster inom Österbottens konstkommission

2 Österbottens konstkommission Rantalinna, Strandgatan Vasa

3 Förord Den finska folkmedicinen baserar sig på läkande örter och välgörande ordalydelser. Elias Lönnrot tog i sin Afhandling om Finnarnes Magiska Medicin inte upp de finländska örternas medicinska effekter, trots att han var väl insatt i ämnet, utan talade om det hälsogivande ordets kraft. Han skrev så här: Livet föreställdes överallt vara utsatt för faror, som av onda, både synliga och osynliga varelser, tillställdes för människan. Aldrig borde man därför vara oberedd och värnlös emot sådana fientliga stämplingar. Det ursprungligaste, varmedelst man sökte motverka sådant, var otvivelaktigt böner och offer till åskilliga gudomligheter och tjusning (lumous). De gudamakter, vilka i detta hänseende oftast anlitades var Ukko, Väinämöinen, Luonnotar (naturens dotter), Päivätär (soldottern), Ahti (en sjögud), Mannun isäntä ja eukko (jordens husbonde och värdinna), Noron neito (däldens jungfru) m.m. Ordets helande kraft inrymdes speciellt i magiska formler, vars kärna var ursprungsordet. Om man kände till det ondas ursprung, hittade man också orden för att bota det. Ordets kraft i sång och musik tog sig uttryck i projekten under paraplyprogrammet Kultur ger hälsa och välfärd, men man tog också tillvara potentialen inom andra konstområden, företrädesvis scenkonsten och bildkonsten. I maj 2010 gav Undervisningsministeriet de regionala konstkommissionerna ett uppdrag som visserligen låg utanför deras resultatavtal, men var dessoaktat angenämt: att till aktörerna i regionen dela ut de anslag som i statens tilläggsbudget har anvisats för sysselsättning av unga konstnärer och kulturarbetare. Österbottens konstkommission delade i juni 2010 ut anslaget till nio aktörer anställde Lotta Häggström till sitt kansli för att utreda projekten och utarbeta den föreliggande rapporten. Österbottens konstkommission har verkat inom ramen för Kultur ger hälsa och välfärd sedan Att framkalla konstupplevelser och frammana de kreativa krafter som finns inuti alla människor bidrar till välbefinnandet. Subjektiva och aktiva konstupplevelser kan medvetet användas i att förebygga och behandla sjukdomar och främja välbefinnandet. Kommissionen beslutade att låta utreda aktörernas utgångspunkter och målsättningar, hur dessa realiserades hos bidragsmottagarna och hur projekten förhöll sig till de mål som fastställts i Undervisningsministeriets handlingsprogram Kultur ger hälsa och välfärd Man ville i synnerhet göra aktörerna medvetna om Undervisningsministeriets ovannämnda rapport. Det visade sig att en del av aktörerna var insatta i de ambitioner som skrivits in i rapporten och hade redan innan ansökningen av bidragen inleddes i maj 2010 uppställt egna mål och vidtagit åtgärder härefter. 3

4 Dessa aktörer klarade bäst av att anpassa sig till den mycket korta tidsfristen för ansökningarna. Bidrag tilldelades också aktörer vars projekt utgick från de sysselsatta unga och deras utbildningsbakgrund, vilket förhindrade en mer övergripande målsättning i enlighet med Kultur ger hälsa och välfärd-programmet. Den nu genomförda projektserien bidrog till informationsspridningen om temat. Kommunernas möjligheter att verkligen agera för att stärka konstens välfärdseffekter illustreras av samkommunen Kaksineuvoinens projekt Tännekki tairetta ( Hit med konst ) som utgick från samkommunens egna, övergripande handlingsprogram. Vasa stads projekt Perspektiv från sängen var fortsättning på ett redan välutvecklat projekt. Det var den enda av de sökande som redan i projektets ansökningsskede informerade och engagerade patienternas närstående. Projektet gick ut på att förmedla upplevelser till sängbundna patienter som inte har möjligheter att röra på sig för att pigga upp sig. Resultaten av projektet var på många sätt positiva: attityderna mjukades upp och det uppstod en grund för fortsatt verksamhet som t.o.m. i viss utsträckning har blivit av. Visserligen aktualiserades frågan som blir oundviklig då man serverar aktiviteter till personer som ibland är allvarligt sjuka. Vem definierar vilken typ av konst som är välgörande och helande? Har konstnärerna, när de agerar i helande och vårdande syfte, ett annat ansvar än i sin normala verksamhet? På vilket sätt? I de flesta projekt uppställdes som mål att utarbeta en handlingsmodell som möjliggör fortsatt verksamhet efter att projektet avslutats. Detta var också målet för den föreliggande utredningen. Den visar att det för utvecklingen av handlingsmodeller krävs omfattande samarbete, sakkunnig handledning, mer forskningsinsatser och människofokuserad, samordnad målsättning. Inom Österbottens konstkommissions område arbetar Yrkeshögskolan Novia i Jakobstad med att lägga upp studiehelheter så att skolan kan fungera som samordnare av projekt, nätverk och forskning inom ämnesområdet, förutsatt att det går att uppbåda den finansiering som behövs. I sitt eget projekt tog Novia genuin och levande österbottnisk folkmusik till vårdanstalter. Ett stort tack till Lotta Häggström som sammanställde de splittrade välfärdsfrämjande insatserna till en helgjuten rapport. På Elias Lönnrots födelsedag, den 9 april 2011 Raija Nummijärvi generalsekreterare, Österbottens konstkommission 4

5 Ett arbete av en av deltagarna i Tännekki tairetta projektet 5

6 Innehåll Förord 3 Innehåll 6 1. Inledning 9 2. Bakgrund Projekt för utveckling av välfärdsservicen Utgångsläge Regional fördelning Styrgrupper Projektarbetare Målgrupper Mål för projekten Genomförande Styrgruppens betydelse Projektarbetare Samarbete Verkställandemiljö Engagerande verksamhet Konstens egenvärde Kontinuitet Presentation av projekten Ab Yrkeshögskolan vid Åbo Akademi Nykarleby, Musik i vården 18 Mål 18 Genomförande 18 Utmaningar under projektet 20 Uppnående av målen 20 Kontinuitet 20 Övrigt Evankelinen lähetysyhdistys ELY ry, Tammerfors 20 Mål 21 Genomförande 21 Utmaningar under projektet 22 6

7 Uppnående av målen 22 Kontinuitet K.H. Renlunds museum Mellersta Österbottens landskapsmuseum, Karleby, Konst ger välfärd till äldre 23 Mål 23 Genomförande 23 Utmaningar under projektet 25 Uppnående av målen 25 Kontinuitet Kulturväsendet i Kaustby kommun, Kaustby 26 Mål 26 Genomförande 27 Utmaningar under projektet 28 Uppnående av målen 28 Kontinuitet Samkommunen Kaksineuvoinen, Kauhava Tännekki Tairetta 30 Mål 30 Genomförande 31 Utmaningar under projektet 34 Uppnående av målen 34 Kontinuitet Perhonjokilaakson kuvataideyhdistys ry, Vetil 35 Mål 36 Genomförande 36 Utmaningar under projektet 36 Uppnående av målen 37 Kontinuitet Seinäjoki stad 37 Mål 37 Genomförande 38 Utmaningar under projektet 40 Uppnående av målen 40 7

8 Kontinuitet Tikanoja konsthem, Vasa 40 Mål 41 Genomförande 41 Utmaningar under projektet 43 Uppnående av målen 43 Kontinuitet Vasa stad/kulturverket, Perspektiv från sängen 45 Mål 45 Genomförande 46 Utmaningar under projektet 48 Uppnående av målen 48 Kontinuitet Utmaningar för projekten Utmaningar för projektarbetarna Uppnående av målen Främja välfärden för målgrupperna med hjälp av konst och kultur Bättre tillgång till konst och kultur Deltagande i konst- och kulturbetonade välfärdstjänster Stärka den sociala gemenskapen och förebygga utslagning Liva upp vardagen på enheter inom social- och hälsovården Engagera de anställda och stödja deras arbetshälsa Utveckling av verksamhetskoncept Mera samarbete mellan aktörer De sysselsatta i projekten Anknytning av projekten till programmet Kultur ger hälsa och välfärd Anknytning av projekten till åtgärdsförslagen i programmet 56 8

9 1. Inledning I statens första tilläggsbudget i maj 2010 anvisades Undervisnings- och kulturministeriets anslag till de regionala konstkommissionerna. Genom ett brev av Centralkommissionen för konst den 19 april 2010 tilldelades Österbottens konstkommission sammanlagt euro av det anslagna beloppet. Konstkommissionen delade ut bidrag inom sitt verksamhetsområde i syfte att verkställa Undervisningsministeriets program Kultur ger hälsa och välfärd Undervisningsministeriets publikationer 2010:1 Syftet med programmet är att främja välfärden och hälsan med hjälp av kultur och konst och att öka delaktigheten på invid-, gemenskaps- och samhällsnivå. De tre fokusområdena för programmet är 1) kulturell delaktighet och social gemenskap i vardagliga funktioner och miljöer, 2) konst och kultur i social- och hälsovården och 3) bättre hälsa i arbetslivet med hjälp av konst och kultur. I programmet räknas det upp 18 åtgärdsförslag som har delats upp enligt tema: 1) lagstiftning, förvaltning och finansiering, 2) samarbete mellan offentliga, privata och tredje sektorn, 3) mer forskning och större kunskapsunderlag, 4) utbildning och 5) informationsspridning. Österbottens konstkommission har beviljat totalt ,00 euro i bidrag för sysselsättning av unga konstnärer, producenter och andra konstutövare och för utveckling av välfärdstjänster. Med hjälp av bidragen har man inom området kunnat sysselsätta 10 unga i olika projekt och en ungdom för att utreda genomförandet av projekten och förhållandet mellan projekten och Undervisningsministeriets program Kultur ger hälsa och välfärd. Projekten genomfördes mellan den 15 juni 2010 och den 20 maj Österbottens konstkommission anställde för tiden medieassistent Lotta Häggström för att utreda de utvecklingsprojekt för välfärdstjänsterna som genomförts på konstkommissionens område. Enligt uppdraget skulle hon utarbeta en rapport över projektens utgångsläge, ambitioner, genomförande, samarbetsmodeller, utmaningar, måluppfyllelse och eventuella fortsättning. I rapporten tas det upp projektens anknytning till Undervisningsministeriets åtgärdsprogram Kultur ger hälsa och välfärd

10 10 Ett arbete av en av deltagarna i Perhonjokilaakson kuvataideyhdistys ry:s projekt

11 2. Bakgrund Österbottens konstkommission har redan tidigare engagerat sig i temat Kultur ger hälsa och välfärd, både i sin egen verksamhet och i form av bidrag. Det viktigaste verksamhetsåret var inledningen 1999, under rubriken Vanhassa vara parempi Man vet vad man har men inte vad man får. Under temaåret arrangerade bl.a. bildkonstnär Vaula Sippola målarworkshopar för äldre. Workshoparna arrangerades under fyra månader på sex äldreboenden i Vasa, Kauhajoki, Östermark, Perho och Seinäjoki. Genom programmet Kultur ger hälsa och välfärd får Österbottens konstkommissions insatser för utveckling av välfärdsservicen en mer övergripande kontext än de tidigare projekten. Centrala teman för projekten är deltagande, samhörighet och tillämpningar av konst. Hanna-Liisa Liikanen och Markku T. Hyyppä diskuterar i sin bok Kulttuuri ja terveys François Matarassos undersökning om engagerande konst: Enligt resultaten ökade konstutövande människors välbefinnande och fick dem att känna sig lyckligare och friskare. Därigenom kunde man i forskningen identifiera konstens sociala effekter. Människor hittade nya vänner via konsten och lärde sig också nytt om andra kulturer. Många började också självständigt leta efter nya upplevelser och mål i livet och aktiverade sig i samhället. Deltagandet i konstutövandets process upplevdes som viktigare än konsten i sig. Hyyppä, Liikanen, Kulttuuri ja terveys, Edita 2005, s. 125 I många projekt lyfte man fram konstens funktion som en källa för egenmakt. Konst kan hjälpa individen eller samhället genom att stimulera ibruktagningen av nya resurser och indirekt stärka livshanteringen och anpassningen till sociala förändringar. De insikter av egenmakt (empowerment) som föds genom konstutövande kan tillgodogöras inom socialoch hälsovården. Cecilia von Brandenburg, UVM 2008:12, s. 20. Den största målgruppen i projekten var de äldre. Flera projekt fokuserade på invånarna i serviceboenden, deltagarna i dagverksamhet och långvårdspatienterna på sjukhus. Hyyppä och Liikanen konstaterar: Konst och kultur kan användas till att bredda metodurvalet inom vården och skapa avbrott i vardagen på anstalterna. Bildkonst, musik eller drama som stöd för rehabiliteringen öppnar nya möjligheter att påverka det sociala, psykiska och fysiska välbefinnandet hos patienterna. Med konstens medel går det att stimulera ett äldre eller försvagat minne. Fester är ett sätt att höja sig över vardagen också i vårdenheterna. Hyyppä, Liikanen, Kulttuuri ja terveys, Edita 2005, s. 134 Ett återkommande tema i de projekt som riktade sig till barn och unga var förebyggande av utslagning. Hyyppä konstaterar följande: Om socialt engagemang och kulturella aktiviteter utgör en del av befolkningens grundläggande 11

12 kultur, stödjer de barns möjligheter att under uppväxten anamma en känsla av samhörighet och ömsesidig tillit. Taide keskellä elämää, Like 2007, s I många projekt förekom samarbete och nätverkande med befintliga lokala och regionala aktörer och aktörer inom den tredje sektorn. Den tredje sektorn har lyfts fram i debatten om hur de välfärdshöjande tjänster som medborgarna behöver ska kunna tryggas även framöver. Man har insett att medborgarsamhällets funktioner är mer än pyssel och fritidssysselsättning: de spelar en viktig samhällspolitisk roll. Medborgarsamhället kommer att stå i en alltmer viktig position i framtiden, eftersom det genererar det allra viktigaste för det mänskliga livet, nämligen psykiskt välbefinnande och socialt kapital. Cecilia von Brandenburg, UVM 2008:12, s Projekt för utveckling av välfärdsservicen Österbottens konstkommissions vidsträckta verksamhetsområde är tvåspråkigt och omfattar tre landskap. Nästan en femtedel av invånarna i området (Södra Österbotten, Österbotten och Mellersta Österbotten) är svensktalande. Mest svensktalande, omkring hälften av invånarna, finns i Österbotten (Statistikcentralen 2010). Österbottens konstkommission beviljade bidrag till nio projekt. Bidrag kunde beviljas endast sammanslutningar med rättslig handlingsförmåga och ansökningarna skulle hänföra sig till specifika mål. Bidraget betalades i form av sysselsättningsbidrag som täckte 80 procent av lönen för den anställda ungdomen. Fyra av de nio projekten omfattades av det kommunala kultur- och bildningsväsendet. Två bidragsmottagande projekt gällde museiverksamheten. De övriga tre hänförde sig till en läroanstalt, en missionsförening inom den evangelisk-lutherska kyrkan och en lokal bildkonstförening. Projekten kan betraktas ur flera olika perspektiv Främja välfärden med hjälp av konst och kultur Sysselsätta unga konst- och kulturutövare Möjliggöra möten mellan kulturprofessionella och samarbete med professionella inom andra branscher Bygga nätverk med lokala aktörer Utgångsläge Utgångsläget för projekten varierade. I vissa projekt hade projektgenomföraren, t.ex. ett museum, redan etablerat sig som en leverantör av kulturservice. I dessa fall gjorde bidraget det möjligt att vidareutveckla den befintliga verksamheten, fördjupa perspektivet och bredda utbudet. I andra projekt, som t.ex. inom Vasa stad, hade man redan under en längre tid arbetat systematiskt för att tillhandahålla välfärdsservice med konstens och kulturens medel. Med hjälp av bidraget var det möjligt att verkställa ett projekt som planerats redan länge. I vissa projekt medverkade helt nya aktörer.

13 3.2 Regional fördelning K.H. Renlunds museum Mellersta Österbottens landskapsmuseum Projektet Konst ger välfärd till äldre Karleby Kaustby kommun kulturväsendet Perhonjokilaakson kuvataideyhdistys ry Vetil Yrkeshögskolan Novia Projektet Musik i vården Jakobstad Samkommunen Kaksineuvoinen Projektet Tännekki tairetta Kauhava Evankelinen lähetysyhdistys -Ely ry Vasa Tikanoja konsthem och Kuntsi museum för modern konst Vasa Projektet Perspektiv från sängen Vasa stad / kulturverket Seinäjoki stads och invandrarcentrets projekt Inom flera av projekten finns det också verksamhet i de omgivande kommunerna. Därigenom främjades utbudet av och tillgången till kulturella och konstnärliga välfärdstjänster också på mindre orter. 3.3 Styrgrupper Konstkommissionen krävde i sitt beslut om beviljande av bidrag att projekten skulle ha en styrgrupp. Kommissionen utsåg en expertmedlem till styrgrupperna, antingen generalsekreteraren, en kommissionsmedlem eller länskonstnären. Projekten gavs möjlighet att vid behov konsultera den medlem som kommissionen utsett. 13

14 För alla projekt tillsatte man likväl ingen egentlig styrgrupp. I dessa projekt bistods projektarbetaren av ett nätverk, t.ex. av personer inom den sökande organisationen. I de projekt där det fanns en styrgrupp ålades gruppen att planera och genomföra projektet tillsammans med projektarbetaren. Styrgruppen bestod ofta av ledande personer inom den sökande organisationen och representanter för olika samarbets- och målgrupper. Det ansågs vara viktigt att man lyssnade på personalen vid den organisation som var föremål för projektet. 3.4 Projektarbetare De personer som sysselsattes i projekten var alla under 30 år. De fick framför sig ett brett arbetsfält. Utöver samarbetet med målgruppen skulle de ofta också planera verksamheten, informera om projektet, kartlägga samarbetsparter, organisera aktiviteter och sköta andra uppgifter som anknöt till projektet. Fördelning av yrkeskompetensen hos de sysselsatta 3 Yrkeshögskoleexamina för amatörteaterledare 2 Yrkeshögskoleexamina i bildkonst 2 Yrkeshögskoleexamina för musikpedagog 1 Kandidatexamen i konstfostran 1 Yrkeshögskoleexamen för kulturproducent 1 Musiker Fördelningen av de sysselsattas yrkeskompetens avspeglar utbildningsutbudet inom kulturområdet i det aktuella verksamhetsområdet. I projekten arbetade tre amatörteaterledare som fått sin utbildning vid Mellersta Österbottens yrkeshögskola. Likaså tre personer hade utbildats vid Yrkeshögskolan Novia: två musikpedagoger och en från utbildningsprogrammet i bildkonst. 4. Målgrupper Den gemensamma nämnaren för projekten var att man ville bjuda sådana målgrupper på konst och kultur som normalt inte får tillgång till dessa. I många projekt riktades verksamheten till flera olika målgrupper av vilka den största var äldre personer. Projekten genomfördes vid olika social- och hälsovårdsenheter och i skolor. Också personalen vid anstalterna och de äldres närstående fick ta del av verksamheten. Fördelning av målgrupperna Äldre utgjorde målgruppen i sammanlagt åtta projekt. Dessa fokuserade på invånarna i serviceboenden, deltagarna i dagverksamhet och långvårdspatienterna på sjukhus. Ett projekt riktades till äldre som inte deltog i vårdtjänster. 14

15 Barn och unga utgjorde målgruppen för fem projekt som riktade sig till grupper i skolor, daghem och klubbar för barn och unga. Ett projekt fokuserade på invandrarbarn. Invånarna och dagklienterna på ett aktivitetscenter för utvecklingsstörda och rehabiliteringsklienterna med psykiska problem utgjorde målgruppen för tre projekt. Invandrarkvinnor och småbarnsföräldrar tillsammans med sina barn utgjorde målgruppen för var sitt projekt. 5. Mål för projekten Målet för projekten var att främja målgruppernas välbefinnande med hjälp av konst och kultur, öka tillgången till konst och kultur och aktivera deltagandet i konst- och kulturbetonade välfärdstjänster. Centrala teman stärka den sociala gemenskapen förebygga utslagning liva upp vardagen genom de projekt som genomfördes på vårdanstalter konsten som en källa för egenmakt; nämndes i målsättningarna i flera projekt utveckla ett handlingskoncept som möjliggör kontinuitet efter avslutat projekt; fastställdes som mål i flera projekt i bästa fall främja också arbetshälsan för de anställda på de social- och hälsovårds enheter och skolor som omfattades av projekten öka samarbetet mellan olika aktörer; fastställdes som mål i en del av projekten De unga som sysselsattes i projekten nämnde som sina personliga mål bl.a. att utvecklas professionellt inom kulturområdet och tillämpa sin yrkeskompetens i en ny arbetsmiljö. 6. Genomförande 6.1 Styrgruppens betydelse Styrgrupperna spelade en betydande roll i att projektet kunde genomföras smidigt. Aktiviteterna inom projekten planerades i samarbete med styrgrupperna eller stödpersonerna. Också de anställda vid de involverade instanserna och andra medverkande fick komma till tals under projektet. Genom samarbete var det möjligt att skapa en fungerande helhet. 15

16 6.2 Projektarbetare Projektarbetarnas bidrag var ytterst viktigt för att projektet skulle lyckas. De utgick från sin personliga yrkeskompetens och anpassade arbetsmetoderna enligt respektive målgrupp. Man strävade efter att beakta deltagarnas särdrag, såsom demens, nedsatt tal- eller rörelseförmåga eller den breda ålderspridningen i målgrupperna. 6.3 Samarbete I projekten samarbetade man ofta med befintliga lokala och regionala aktörer och aktörer inom den tredje sektorn. Exempelvis i Seinäjoki samarbetade man med barn- och ungdomsnätverket för rytmmusik Louhimo, som administreras av stadens kulturväsende. Genom samarbetet utgjorde projektet och dess intressenter en bredare helhet. Samarbetet kan beskrivas t.ex. med de många samarbetsparterna i projektet Perspektiv från sängen. Grundläggande konstundervisning Vasa Stad Vasa Hussektor Ikäkeskus Nordiska konstskolan Företag i Vasaregionen: Oy Escarmat Ltd Stockmann Beauty Projektet Perspektiv från sängen Vasa Konstförening rf Konsti ry Finlands Sennenhundar rf/hali-bernit Länskonstnären för bildkonst ELY ry:s projekt för kulturella välfärdstjänster Lokala yrkeskonstnärer WATT Danskonstnärerna i regionen Wasa rf Konstkommissionens utredare arrangerade möten för projektarbetarna på konstkommissionens kansli i november 2010 och januari Trots att projekten var olika arbetade de sysselsatta unga med rätt så likadana uppgifter. På mötena kunde de sätta sig in i de andra projekten och byta erfarenheter av arbetet och därigenom skapa ett eget nätverk. 6.4 Verkställandemiljö Aktiviteterna i projekten genomfördes på två olika sätt. I de flesta fall begav man sig ut till dem vars välbefinnande man ville höja, dvs. till kommunala servicehem, daghem, skolor 16

17 och aktivitetscenter för utvecklingsstörda. I en del av aktiviteterna sammankallade man deltagarna på ett museum eller i en skola. 6.5 Engagerande verksamhet I projekten arrangerades huvudsakligen engagerande konst- och kulturaktiviteter samvaro och social gemenskap var en viktig ingrediens. I många projekt ingick workshopar. Att deltagarna fick uppleva konst och göra något tillsammans ansågs vara viktigare än att uppnå en konstnärligt gediget slutresultat, vilket är poängen då det är fråga om att höja välbefinnandet och inte om professionellt konstutövande. Innehållet i workshoparna styrdes av den sysselsatta ungdomens yrkesområde. Inom projekten arrangerades konst- och kulturaktiviteter av många olika slag: bl.a. konst- och dramaworkshopar, allsång, miljökonstverk, kortfilmer och musicerande i band. Seinäjoki stads projekt tog fasta på ett sociokulturellt arbetssätt. Avsikten var att aktiviteterna med invandrarkvinnor skulle ge upphov till en självgående grupp. 6.6 Konstens egenvärde Konst och kultur användes som instrument för att uppnå målen, dock utan att frånse konstens värde i sig. Inom projekten arrangerades utställningar och musikstunder. Exempelvis i projektet Perspektiv från sängen ingick ett moment där man livade upp anstaltsmiljön genom att ställa ut verk av professionella konstnärer i ett konstgalleri som inrättades i patientrummen. I K.H. Renlunds museums projekt Konst ger välfärd till äldre lät man målningar av projektarbetaren cirkulera i de allmänna utrymmena i äldreboenden. 6.7 Kontinuitet I en del av projekten var avsikten att skapa ett verksamhetskoncept som skulle möjliggöra en viss kontinuitet av verksamheten efter att finansieringen från Österbottens konstkommission har avslutats. För att trygga kontinuiteten på anstalterna delade man ut verktyg till personalen för konstoch kulturbetonad verksamhet inom ramen för de stimulerande aktiviteterna. Koncepten utformades som så tydliga och lätt realiserbara att det inte skulle medföra extra arbete för personalen. Bland annat i samkommunen Kaksineuvoinens projekt Tännekki Tairetta gav man personalen handledning, organiserade en temadag och tillsammans med personalen utarbetade en fortsättningsplan för konst- och kulturbetonad verksamhet i enheterna. 17

18 Den virtuella utställningsguiden som utarbetades inom K.H. Renlunds museums projekt Konst ger välfärd till äldre kan beställas även efter att projektet avslutats. Guiden kommer också att tillhandahållas i skolor och på sjukhus. Som ett resultat av projektet är det nu lätt att utarbeta nya virtuella guider till kommande utställningar. 7. Presentation av projekten 7.1 Ab Yrkeshögskolan vid Åbo Akademi Nykarleby, Musik i vården Projektet genomfördes vid Yrkeshögskolan Novia För projektet anställdes musikpedagogerna Martina Krooks och Desirée Saarela-Portin, som utbildats vid YH Novia. Målgruppen var de intagna, klienterna inom dagverksamheten, personerna inom mentalvårdsrehabilitering och patienterna på barnavdelningarna på vårdanstalterna och servicehusen i Jakobstadsregionen. I målgruppen ingick också personalen på dessa enheter. Sammanlagt arrangerades verksamhet på ungefär 20 platser i Pedersöre, Larsmo och Jakobstad. Information till allmänheten spreds via medierna. Mål Målet för projektet var att ta ut levande musik till målgrupper som normalt inte har tillgång till det. Man ville skapa ett avbrott i vardagen på anstalterna och ge åhörarna förnimmelser och upplevelser. Avsikten var också att stärka engagemanget och den sociala samhörigheten och att förbättra de anställdas arbetshälsa. Genomförande Man bjöd på musikstunder på vårdanstalter, servicehus och sjukhusets barnavdelning i Jakobstadsregionen. Musikstunderna planerades och genomfördes av projektarbetarna. I planeringen utgick de från målgruppernas eventuella specialbehov och anpassade musikstunderna enligt behoven och önskemålen hos varje grupp. Största delen av deltagarna var svenskspråkiga, men framförandena och allsångerna kunde också genomföras på finska. 18

19 Ett arbete av en av deltagarna i Seinäjoki stads projekt 19

20 Bägge projektarbetarna hade inriktat sig på folkmusik i sina studier, vilket också betonades i projektet. Projektarbetarna sammanställde ett allsångshäfte med traditionella folkvisor och låtar från trakten. Häftet delades ut till deltagarna på musikstunderna. Programmet under musikstunderna bestod av både allsång och projektarbetarnas uppträdanden. Utmaningar under projektet Projektet genomfördes på ett vidsträckt område. På grund av att avstånden var långa och verksamheten måste anpassas till enheternas dagsscheman, kunde man ha musikstunder endast på en plats per dag. Uppnående av målen Under projektet gjorde man levande musik tillgänglig genom att föra ut musik till sådana målgrupper som normalt inte har denna möjlighet. Verksamheten hade också en social dimension. Att samlas för en gemensam musikstund skapade omväxling i vardagen också för dem som inte aktivt deltog i sången. Verksamheten skapade också ett avbrott i vardagen för personalen, som kunde delta i musikstunderna om de ville. På detta sätt bidrog projektet till personalens arbetshälsa. De traditionella folkmelodierna och sånger som ibland sjöngs på traktens dialekt stimulerade minnet och väckte diskussioner. Verksamheten kan också anses ha bidragit till den musikaliska folktraditionen. Kontinuitet Verksamheten kan inte fortsätta efter projektet utan att man anställer kunniga musikpedagoger. Övrigt Novia har fått ett positivt beslut för det ESF-finansierade projektet Art Goes Work i södra Finland. Avsikten med projektet är att sysselsätta konstnärer i företag, ta ut konst till arbetsplatser och använda konsten som en metod för att främja arbetshälsan. I projektet ingår en forskningsdel som också kommer att inkludera forskningsmaterial om en arbetsplatskonstnär i Jakobstadsregionen. 7.2 Evankelinen lähetysyhdistys ELY ry, Tammerfors 20 Projektet genomfördes vid Evankelinen lähetysyhdistys ELY ry i Vasa ELY ry är en missionsförening som verkar inom den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Som projektarbetare anställdes musiker Turo Skogberg.

21 Utgångspunkten för projektet var föreningens projekt Laula kanssani, och man ville vidareutveckla konceptet också i Österbotten. För projektet tillsattes en styrgrupp som utgjordes av lokala aktörer vid ELY ry och söndagsskolsekreteraren vid Vasa finska församling. Församlingens sektorer för ungdomsarbete och diakoni fungerade som samarbetsparter i projektet. Projektets målgrupper var barn, unga och äldre samt invånare och dagklienter på servicehus och vårdanstalter. Den största målgruppen var barn i daghemsålder. Under projektet arrangerades totalt 65 musikstunder på ungefär 50 olika platser. Information till allmänheten spreds via medierna. Mål Målet och det främsta temat för projektet var att förebygga utslagning. En av de viktigaste delområdena i projektet var allsång som användes som ett medel för att stärka den sociala samhörigheten och gemenskapskänslan. Med hjälp av DVD-karaokeskivan Laula kanssani kommer sångintresset förhoppningsvis att leva kvar även efter att projektet har avslutats. Förhoppningen var att sångintresset skulle bli bestående. Dessutom betonade man vikten av att stödja den finska allsångstraditionen och förmedla denna från en generation till följande. Den anställda projektarbetaren ställde som sin individuella ambition att utvecklas som musiker och förkovra sig i att arbeta med grupper i olika åldrar. Genomförande Musikstunderna planerades i samarbete med projektarbetaren och styrgruppen och anpassades enligt respektive målgrupp. Musikstunderna arrangerades på daghem, skolor, äldreboenden och anstalter för äldre i Vasaregionen som omfattades av projektet. Under musikstunderna sjöng man och lyssnade till sånger med företrädesvis kristet budskap. Förutom levande musik som trakterades av musikern användes under musikstunderna även en karaoke-dvd med sångtexter. Verksamheten bestod dels av allsångsstunder under ledning av projektarbetaren, dels av trubadurframträdanden av honom. För allsången utnyttjades DVD-karaokeskivan Laula kanssani som utgivits inom ELY ry:s projekt. Deltagarna kunde också framföra önskemål om andra sånger. I sångstunderna på daghemmen betonades deltagandet i aktiviteter där man inte behöver tävla med varandra. Man hoppades på att deltagarna skulle känna samhörighet med en grupp. 21

22 Inom projektet samarbetade man också med Vasa kulturverkets projekt Perspektiv från sängen, som genomfördes med två bäddavdelningar för äldre på Vasa stadssjukhus (se s. 32). Turo Skogberg besökte bägge avdelningarna några gånger och arrangerade allsångsstunder i dagrummen på avdelningarna. Han gick också runt på avdelningen och uppträdde i patientrummen om patienten önskade det eller var alltför svag för att flyttas till dagrummet. I projektet ingick också gemensam verksamhet för olika grupper. En grupp daghemsbarn besökte ett äldreboende för en gemensam sångstund. Projektets DVD-skivor lämnades på avdelningarna och enheterna för eventuell senare användning. Utmaningar under projektet I början av projektet var det svårt att engagera olika enheter i verksamheten. Åldersspridningen i skolorna var ofta stor och musikstunderna måste sammanställas så att de var intressanta både för yngre och äldre deltagare. Uppnående av målen Projektet fick ett gott mottagande av deltagarna. Att sjunga tillsammans bidrog till känslan av samhörighet. Efter de första svårigheterna kom det fler bokningar på musikstunder än vad som kunde genomföras. Det har uttryckts önskemål om fortsättning. Speciellt på Vasa stadssjukhus var man glada över att musikern uppträdde också i patientrummen. Musikstunden blev på så sätt en varm tillställning, och också de patienter som inte själva kunde ta sig till dagrummet kunde delta. Kontinuitet Ett antal DVD-karaokeskivor för Laula kanssani lämnades på alla platser som deltog i projektet. Om man önskar kan sångstunderna inkluderas som en bestående del i vardagen. DVD-skivan skapar en tydlig stomme för en sångstund. Projektet Laula kanssani fortsätter i Österbotten våren 2011 med sångstunder i skolor och bland personer i rusmedelsrehabilitering och bland äldre. 22

23 7.3 K.H. Renlunds museum Mellersta Österbottens landskapsmuseum, Karleby, Konst ger välfärd till äldre Projektet Konst ger välfärd till äldre genomfördes vid K.H. Renlunds museum Mellersta Österbottens landskapsmuseum i Karlebyregionen. För projektet anställdes Pilvi Kivijärvi, som har yrkeshögskoleexamen i bildkonst. Förutom projektarbetaren deltog museilektorn och tidvis också annan personal vid K.H. Renlunds museum i planeringen och de praktiska arrangemangen för projektet. Målgruppen för projektet var invånare, dagklienter och personalen på äldreboenden. Sammanlagt ca 170 personer omfattades av verksamheten. Information till allmänheten spreds via medierna. Mål Genom projektet ville man utveckla museipedagogiken vid K.H. Renlunds museum genom att i högre grad rikta verksamheten till äldre personer. Målet var att öka äldre personers deltagande i konst- och kulturbetonad service i regionen och att förbättra tillgången till denna service. Avsikten var att utställningarna med hjälp av en virtuell guidning också skulle kunna göras tillgängliga för personer som inte själv kan besöka museet. Man hoppades på att de virtuella guidningarna skulle bli en bestående del av museets verksamhet efter att projektet avslutats. Under projektet arrangerades konstworkshopar för att liva upp vardagen för invånarna och dagklienterna på servicehusen. Projektet var också tänkt att skapa ett avbrott i vardagen för de anställda. Genomförande Projektet bestod av tre delområden Virtuella guidningar i museets utställningar Stimulerande aktiviteter med kulturinnehåll i konstworkshopar Ambulerande konstutställning i de enheter som omfattades av projektet Projektarbetaren informerade de enheter som deltog i projektet om verksamheten. De virtuella guidningarna och utställningen togs till fem kommunala servicehus. Konstworkshopar arrangerades i servicehuset Tervakartano i Karleby. 23

24 24 Ett arbete av en av deltagarna i Perhonjokilaakson kuvataideyhdistys ry:s projekt

25 Virtuella guidningar Projektarbetaren sammanställde en virtuell guidning till utställningarna i K.H. Renlunds museum. Guidningen är en diaserie på en halv timme om museets basutställning, ITEkonst (särlingskonst), borgerskapets liv på 1800-talet och stadslivet på 1700-talet. Till bilderna fogades ett referat som spelats in i den verkliga miljön. Guidningen visas på beställning på önskad ort. Den virtuella guidningen utgör ett underlag som gör det lättare att utarbeta virtuella presentationer av framtida utställningar. Konstworkshopar I workshoparna deltog grupper som samlades inom dagverksamheten varje vecka. Verksamheten planerades i möjligaste mån så att workshoparna sattes in t.ex. efter kaffestunden. Det var viktigt att verksamheten anpassades till rutinerna på anstalten. Deltagarna i workshoparna skapade bl.a. autobiografiska collage och målade med schabloner. Utgångspunkten i workshoparna var ofta ITE-konst (särlingskonst) som enligt projektarbetaren lämpade sig väl för detta. Att skapa konst kändes främmande för många äldre. Många ansåg att tröskeln var hög, eftersom de senast sysslat med målning i skolan. Genom att visa exempel av konst som skapats av folkkonstnärer kunde man sänka tröskeln till deltagande i kreativ verksamhet. Det lades stor vikt vid workshoparnas sociala roll. Det fanns personer som inte ville delta i de egentliga aktiviteterna, men som ändå trivdes i workshoparna tack vare den sociala dimensionen. Workshoparna gav också dessa personer stimulans och variation i vardagen. Ambulerande konstutställningar Pilvi Kivijärvi sammanställde av sina egna målningar en utställning som ambulerade i servicehusens allmänna utrymmen. Utmaningar under projektet Sommaren 2010 arbetade projektarbetaren i Perhonjokilaakson kuvataideyhdistys ry:s projekt (se s. X), vars största målgrupp var invånare i äldreboenden. Denna erfarenhet var av nytta eftersom workshoparna i det aktuella projektet stötte på liknande utmaningar. Inställningen hos de anställda på enheterna varierade stort. Om det fanns en aktivitetsledare på äldreboendet, var det lättare att starta en workshop. På de enheter där personalen förhöll sig positivt till workshoparna var det lätt att verkställa dem. Mest problematiska i praktiken var de workshopar där en del av deltagarna led av minnessjukdomar. I dessa fall var personalens närvaro i workshoparna av största vikt. Uppnående av målen Genom projektet förbättrade man målgruppens tillgång till konst och kultur. De virtuella guidningarna blev en permanent del av verksamheten vid K.H. Renlunds museum. 25

26 Deltagarna erbjöds aktiviteter och stimulans med kulturinnehåll. Projektet fick ett positivt mottagande och det har framförts förhoppningar om fortsättning. Ledarna av dagaktiviteterna fick genom projektet nya idéer som de kan använda utöver den sedvanligan aktiverande verksamheten. Kontinuitet De virtuella utställningarna kan göras tillgängliga t.ex. för sjukhus och skolor. De kan också användas i undervisningssyfte för att beskriva Finlands historia, lokalhistoria och konsthistoria. K.H. Renlunds museum sysselsätter praktikanter som i framtiden kan använda det färdiga underlaget för att sammanställa virtuella guidningar till nya utställningar. På många anstalter var man vana vid musikuppträdanden och pjäser och lekar framförda av skolelever. I detta projekt tog man fasta på aktiviteten inom de visuella konsterna. Jag skulle gärna se att konstnärer, fotografer, studerande inom kulturområdet m.fl. modigt lägger fram sina verk i serviceboenden. Konst piggar upp sinnet för alla och ett nytt blickfång ger något nytt att prata om. Pilvi Kivijärvi Bloggen för K.H.Renlunds museum, december Kulturväsendet i Kaustby kommun, Kaustby Projektet genomfördes vid kulturväsendet i Kaustby kommun För projektet anställdes två amatörteaterledare som utbildats vid Mellersta Österbottens yrkeshöskola: Annukka Valo för tiden och Anna-Kaisa Kettunen för tiden För projektet tillsattes en styrgrupp vars ordförande var tf. bildningsdirektör i Kaustby kommun och tillika rektor inom den grundläggande utbildningen. I styrgruppen ingick även en specialklasslärare och en handledare inom serviceboende. Österbottens konstkommission utsåg kommissionens ordförande, skådespelaren och regissören Eija-Irmeli Lahti till expertmedlem i styrgruppen. Verksamheten i projektet riktades till flera olika målgrupper, från förskoleåldern till åldringar. Information till allmänheten spreds via medierna. Mål Mål och centrala teman för projektet var att öka den sociala gemenskapen och förebygga utslagning. 26

27 Verksamheten skulle ge bättre kommunikativa färdigheter och introducera nya perspektiv och metoder på inlärning. Mål per målgrupp Barn Verksamheten med barn fokuserade på övningar som skulle utveckla barnens egna uttryckskapacitet, tänkande och färdigheter att fungera och interagera i en grupp. Unga Verksamheten med unga fokuserade på teman och ämnesområden som är aktuella bland dagens unga. Jaguppfattning och självkänsla är frågor som alltid är aktuella bland unga och som många kämpar med. Dessvärre är det alltför sällan som man diskuterar och dryftar dessa frågor. Avsikten med workshoparna som riktade sig till unga i högstadieåldern var framför allt att väcka diskussion och tankar kring dessa teman. Äldre Avsikten med workshoparna för äldre var att ge dem som har historier och minnen att berätta en känsla av att bli hörda. Man ville också uppmuntra dem att berätta om sina personliga minnen och dela med sig av dem. Fokus låg också på att teckna ned kulturarv. Annukka Valo, Anna-Kaisa Kettunen, Projektrapport Ett av målen för projektarbetarna var att göra amatörteaterledarens yrke bättre känt och åskådliggöra på vilka områden en amatörteaterledare kan vara verksam. Genomförande I projektet tog man kulturbetonade aktiviteter i form av dramaworkshopar ut till skolorna och servicecenter för äldre i Kaustby kommun. Sammanlagt arrangerades workshopar på 10 olika platser. I början av projektet kartlade man vilken typ av verksamhet de deltagande enheterna önskade sig. Det var emellertid svårt för de deltagande enheterna att framföra konkreta önskemål om innehållet, eftersom de inte var insatta i amatörteaterledarens professionella spektrum. En del av de deltagande skolorna medverkade i antimobbningsprogrammet KiVa Skola. De önskade sig följaktligen att man skulle ta upp teman kring mobbning och att vara annorlunda. Projektarbetarna planerade och handledde dramaworkshopar. För gymnasieelever arrangerades tillvalskurser i kreativt skrivande. 27

28 I workshoparna användes flera olika tekniker för dramaövningar som anpassades enligt målgrupp. Workshoparna genomfördes på de deltagande enheterna, och i projektet i Kaustby genomförde workshopgrupperna också gemensamma projekt. Eleverna vid musikgymnasiet uppförde gamla låtar för invånarna på servicecentret Iltarusko, och därefter samlade man in och dokumenterade åldringarnas minnen av lekar, dikter, ramsor och sånger från deras ungdom. Tillsammans med eleverna vid förskolan Lähdehaka utarbetade man det dokumenterade materialet till ett provstycke och de nya minnena fördes tillbaka till servicecentret. På så sätt sattes berättelserna i cirkulation i syfte att brygga klyftan mellan generationerna. På elevernas och skolans önskan utarbetades en kortfilm i två skolor. Utmaningar under projektet I vissa fall hade skolorna utifrån workshoparna samlat stora grupper med stor åldersspridning. Skolorna önskade att eleverna på så sätt skulle lära känna varandra bättre. Handledarna hade i uppgift att utforma aktiviteterna så att de lämpade sig för elever i både ÅK 1 och ÅK 6. Inom projektet arbetade två handledare, och den ena började den 1 november Till dess svarade den handledare som arbetat i projektet från början ensam för grupperna. Speciellt processdramat var en mycket krävande uppgift för en handledare. Med två handledare hade det varit möjligt att skapa mer bredd i workshopaktiviteterna och det hade varit lättare att hantera olika situationer. Enligt projektarbetarna skulle det ha varit bra om läraren för vissa grupper hade varit närvarande i workshopen eller lämnat mer detaljerad information om klassen. Uppnående av målen De aktiviteter som arrangerades inom ramen för projektet fick ett positivt mottagande av deltagarna. Lärarna vid de deltagande skolorna intresserade sig för att i den egna undervisningen tilllämpa de metoder som amatörteaterledarna använde. Det framfördes önskemål om dramaworkshopar t.ex. i samband med personalmöten. Genom projektet kunde man också öka kännedomen om amatörteaterledarnas olika möjligheter att tillhandahålla välfärdstjänster. Kontinuitet Samarbetsprojektet mellan äldre och förskolebarn lyckades väl och torde få en uppföljare. Tillvalskurserna i kreativt skrivande i gymnasiet kommer eventuellt att fortsätta också efter projektet. 28

29 Ett arbete av en av deltagarna i Tännekki tairetta projektet 29

30 7.5 Samkommunen Kaksineuvoinen, Kauhava Tännekki Tairetta Projektet Tännekki Tairetta genomfördes vid samkommunen Kaksineuvoinen För projektet anställdes kandidaten i bildkonstfostran Elina Partanen. För projektet tillsattes en styrgrupp, med planeringschefen för samkommunen Kaksineuvoinen som ordförande. Styrgruppen bestod av olika aktörer inom praktiska arrangemang, representanter för administrationen, personalen på de berörda enheterna och en representant för målgruppen. Dessutom samarbetade man med kulturinstanserna i medlemskommunerna. Målgruppen för projektet var klienterna och personalen vid verksamhetsställena inom samkommunens social- och primärhälsovård. Aktiviteterna riktades till äldre, personer med utvecklingsstörningar, personer inom mentalrehabilitering, barn och klienter inom familjearbetet. Man fokuserade speciellt på personer som inte omfattades av det traditionella konst- och kulturutbudet. Verksamhet inom Tännekki Tairetta arrangerades vid åtta olika enheter på sammanlagt 12 olika verksamhetsställen i fem kommuner (Kauhava, Ylihärmä, Alahärmä, Lappajärvi och Evijärvi). Sammanlagt 256 personer deltog i aktiviteterna inom projektet. Information till allmänheten spreds via medierna. Projektets namn, Tännekki Tairetta, tog fasta på ett par grundläggande idéer. För det första associerade det till samkommunens område genom den finska dialekten. För det andra var namnet formulerat så, att det kunde uppfattas som en befallning, en begäran eller en neutral fras om att man tillhandahåller konst till människor och platser där konst saknas, men gärna skulle få finnas. Elina Partanen, Slutrapport för projektet Tännekki Tairetta, Mål Målet för projektet var att främja deltagarnas välbefinnande med hjälp av konst och kultur. Målen för programmet Kultur ger hälsa och välfärd styrde målsättningen och genomförandet av projektet. Ett av de viktigaste målen var att införa konstbetonad verksamhet i vardagen på verksamhetsställena för social- och hälsovården inom samkommunen. Man ville introducera kreativitet i vardagen och bryta upp rutinerna. Man ville ge personalen på enheterna verktyg för att utveckla aktiviteter med konst- och kultursubstans och fortsätta med verksamheten efter projektet. Det viktigaste fokusområdet 30

31 var utveckling av konstaktiviteter för äldre och för invånarna på vårdanstalter. Samtidigt ville man stödja de anställdas arbetshälsa. Projektets mål per målgrupp Konstaktiviteter för äldre Aktivera minnet och funktionsförmågan Höja det psykiska välbefinnandet Utveckla färdigheterna att uttrycka sig själv Skapa social gemenskap och motarbeta ensamhet Skapa upplevelser och iakttagelser Konstaktiviteter för personer med utvecklingsstörningar och personer inom mentalrehabilitering Skapa social gemenskap och gruppsamhörighet Utveckla färdigheterna att uttrycka sig själv; tillägna sig nya kunskaper och färdigheter Ge gruppen större synlighet i omgivningen Öka deltagandet för individerna, i gemenskapen och i samhället Skapa upplevelser och iakttagelser Konstaktiviteter för daghemsbarn Införa ny teknik Använda dramapedagogik Skapa upplevelser och iakttagelser Vårdpersonalen Göra det lättare för personalen att arrangera konstaktiviteter i framtiden Bygga vidare på konstaktiviteterna Införa nya tekniker som verktyg i vardagen Introducera konstaktiviteter som något kreativt och roligt som bidrar till arbetshälsan Bryta upp rutiner Utveckla det egna arbetet med mer innovativa inslag Elina Partanen, Slutrapport för projektet Tännekki Tairetta, Genomförande I inledningsskedet intervjuade projektarbetaren de anställda på enheterna. Att engagera de anställda och låta dem komma till tals ansågs vara viktigt, eftersom de var insatta i rutinerna och klienterna på sina arbetsplatser. Intervjuerna användes som underlag vid planeringen av projektaktiviteterna. Konstaktiviteter arrangerades på social- och primärhälsovårdens verksamhetsställen i olika delar av samkommunen. Aktiviteterna arrangerades vid enheterna. 31

32 32 Tännekki tairetta projektet, Lappajärvi aktivitetscenter. Foto Elina Partanen

33 Genomförandet styrdes av ett bildkonstpedagogiskt grepp. Att deltagarna fick göra och uppleva tillsammans ansågs vara viktigare än det konstnärliga resultatet. Man fokuserade på tillämpningar av konst, utan att frånse konstens egenvärde. Utöver att man deltog i aktiviteterna tillsammans med deltagarna handledde man också de anställda på enheterna i att anordna aktiviteter med konstbetoning. I projektets slutskede kartlade man uppträdande konstnärer och andra leverantörer av kulturtjänster i området. Förteckningen upprättades med hjälp av kulturinstruktören i Kauhajoki stad. Man samlade en lista över kulturleverantörerna och kartlade de enheter inom social- och primärhälsovården som var villiga att ta emot kulturaktiviteter. För projektet startades en blogg som beskriver projektet och dess verksamhet genom bilder och rapporter. Bilderna och resultaten av projektet samlades till en utställning som ska visas på olika enheter. Projektarbetaren planerade och handledde aktiviteter för målgrupperna i form av konstworkshopar. Aktiviteterna anpassades för respektive grupp. Äldre Konstaktiviteterna för äldre bestod av bl.a. teckning, målning och modellering. Verksamheten borde planeras med tanke på deltagarnas eventuella minnessjukdomar och nedsatta fysiska kapacitet. Man kunde m.a.o. inte utgå från det som man gjort föregående gång. Personer med utvecklingsstörningar och personer i mentalrehabilitering Huvudvikten i aktiviteterna för personer med utvecklingsstörningar och personer inom mentalrehabilitering låg på miljökonst och kollektivkonst. Till exempel på aktivitetscentret i Lappajärvi skapade man pilskulpturer på centrets gård. Skulpturerna planerades och skapades gemensamt. Sedan firade man de färdiga skulpturerna med en fest och berättade en historia om dem med hjälp av skuggteater. Barn På personalens önskan arrangerades aktiviteterna med barnen under temat dockteater. I daghemmet Pellavatie inleddes projektet med skuggteater. Dockorna tillverkades av personalen och barnen på daghemmet. Projektet avslutades med en dockteaterdag på daghemmet, där man visade en pjäs som de anställda hade skapat. Sedan fick barnen hitta på en berättelse för de dockor som de tillverkat och visa en egen föreställning. 33

34 Klientfamiljer för familjearbetet inom socialvården Klientfamiljerna inom familjearbetet fick delta i en temadag med konstaktiviteter för hela familjen. Under dagen skapade man en kollektiv målning. Utbildning för personalen Vårdpersonalen inom äldreomsorgen och hälsovården fick delta i konstbetonad handledning i aktiverande verksamhet, 1 3 gånger per enhet. Tillsammans med personalen och utifrån de idéer som lämnats av de anställda utarbetades en plan för fortsatta stimulerande aktiviteter med konstbetoning för varje avdelning. I slutskedet av projektet arrangerades en utbildningsdag om stimulerande konstaktivteter i vården. Under utbildningen presenterades resultaten av projektet. De anställda som arbetar med äldre, personer i mentalrehabilitering eller personer med utvecklingsstörningar fick utifrån erfarenheterna från projektet handledning i att utveckla sådana former av stimulerande aktiviteter som de kan genomföra på sina egna enheter framöver. Utmaningar under projektet En utmaning för aktiviteterna vid hälsovårdens enheter var att personalen byttes ut ofta och arbetade i skift, vilket gjorde det svårt att bygga upp en smidig och fortlöpande verksamhet. Också aktiviteterna på daghemmet försvårades av att personalen byttes ut ofta. Daghemmet tillämpade skiftesvård, vilket innebar att det inte var samma barn på plats varje vecka. Det var således inte lätt att engagera deltagarna i verksamheten. Deltagarnas eventuella minnessjukdomar utgjorde självfallet en utmaning. Verksamheten borde planeras så att man varje gång började om från början. I serviceboendet i Evijärvi lyckades man inte aktivera invånarna. Verksamheten för äldre riktades inom projektet uppifrån ned. Kunde man ha engagerat de äldre i att själva utveckla och framföra idéer för konstaktiviteterna? Det hade varit svårt pga. den korta tidsramen och projektets uppbyggnad, där en projektarbetare genomförde olika former av konstaktiviteter i olika delar av samkommunen. Elina Partanen, Slutrapport för projektet Tännekki Tairetta, Uppnående av målen Projektet verkade inom ett vidsträckt område och berörde många olika målgrupper. Som helhet betraktat ansågs projektet ha lyckats. På praktiskt taget alla enheter förhöll sig deltagarna positivt till konstaktiviteterna. Aktiviteterna under projektet gjorde attityderna gentemot konstverksamhet mer positiva. Konstbetonade aktiviteter upplevdes inte som besvärliga, utan som meningsfull verksamhet 34