Utredning av projekten för välfärdstjänster inom Österbottens konstkommission

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utredning av projekten för välfärdstjänster inom Österbottens konstkommission"

Transkript

1 Utredning av projekten för välfärdstjänster inom Österbottens konstkommission

2 Österbottens konstkommission Rantalinna, Strandgatan Vasa

3 Förord Den finska folkmedicinen baserar sig på läkande örter och välgörande ordalydelser. Elias Lönnrot tog i sin Afhandling om Finnarnes Magiska Medicin inte upp de finländska örternas medicinska effekter, trots att han var väl insatt i ämnet, utan talade om det hälsogivande ordets kraft. Han skrev så här: Livet föreställdes överallt vara utsatt för faror, som av onda, både synliga och osynliga varelser, tillställdes för människan. Aldrig borde man därför vara oberedd och värnlös emot sådana fientliga stämplingar. Det ursprungligaste, varmedelst man sökte motverka sådant, var otvivelaktigt böner och offer till åskilliga gudomligheter och tjusning (lumous). De gudamakter, vilka i detta hänseende oftast anlitades var Ukko, Väinämöinen, Luonnotar (naturens dotter), Päivätär (soldottern), Ahti (en sjögud), Mannun isäntä ja eukko (jordens husbonde och värdinna), Noron neito (däldens jungfru) m.m. Ordets helande kraft inrymdes speciellt i magiska formler, vars kärna var ursprungsordet. Om man kände till det ondas ursprung, hittade man också orden för att bota det. Ordets kraft i sång och musik tog sig uttryck i projekten under paraplyprogrammet Kultur ger hälsa och välfärd, men man tog också tillvara potentialen inom andra konstområden, företrädesvis scenkonsten och bildkonsten. I maj 2010 gav Undervisningsministeriet de regionala konstkommissionerna ett uppdrag som visserligen låg utanför deras resultatavtal, men var dessoaktat angenämt: att till aktörerna i regionen dela ut de anslag som i statens tilläggsbudget har anvisats för sysselsättning av unga konstnärer och kulturarbetare. Österbottens konstkommission delade i juni 2010 ut anslaget till nio aktörer anställde Lotta Häggström till sitt kansli för att utreda projekten och utarbeta den föreliggande rapporten. Österbottens konstkommission har verkat inom ramen för Kultur ger hälsa och välfärd sedan Att framkalla konstupplevelser och frammana de kreativa krafter som finns inuti alla människor bidrar till välbefinnandet. Subjektiva och aktiva konstupplevelser kan medvetet användas i att förebygga och behandla sjukdomar och främja välbefinnandet. Kommissionen beslutade att låta utreda aktörernas utgångspunkter och målsättningar, hur dessa realiserades hos bidragsmottagarna och hur projekten förhöll sig till de mål som fastställts i Undervisningsministeriets handlingsprogram Kultur ger hälsa och välfärd Man ville i synnerhet göra aktörerna medvetna om Undervisningsministeriets ovannämnda rapport. Det visade sig att en del av aktörerna var insatta i de ambitioner som skrivits in i rapporten och hade redan innan ansökningen av bidragen inleddes i maj 2010 uppställt egna mål och vidtagit åtgärder härefter. 3

4 Dessa aktörer klarade bäst av att anpassa sig till den mycket korta tidsfristen för ansökningarna. Bidrag tilldelades också aktörer vars projekt utgick från de sysselsatta unga och deras utbildningsbakgrund, vilket förhindrade en mer övergripande målsättning i enlighet med Kultur ger hälsa och välfärd-programmet. Den nu genomförda projektserien bidrog till informationsspridningen om temat. Kommunernas möjligheter att verkligen agera för att stärka konstens välfärdseffekter illustreras av samkommunen Kaksineuvoinens projekt Tännekki tairetta ( Hit med konst ) som utgick från samkommunens egna, övergripande handlingsprogram. Vasa stads projekt Perspektiv från sängen var fortsättning på ett redan välutvecklat projekt. Det var den enda av de sökande som redan i projektets ansökningsskede informerade och engagerade patienternas närstående. Projektet gick ut på att förmedla upplevelser till sängbundna patienter som inte har möjligheter att röra på sig för att pigga upp sig. Resultaten av projektet var på många sätt positiva: attityderna mjukades upp och det uppstod en grund för fortsatt verksamhet som t.o.m. i viss utsträckning har blivit av. Visserligen aktualiserades frågan som blir oundviklig då man serverar aktiviteter till personer som ibland är allvarligt sjuka. Vem definierar vilken typ av konst som är välgörande och helande? Har konstnärerna, när de agerar i helande och vårdande syfte, ett annat ansvar än i sin normala verksamhet? På vilket sätt? I de flesta projekt uppställdes som mål att utarbeta en handlingsmodell som möjliggör fortsatt verksamhet efter att projektet avslutats. Detta var också målet för den föreliggande utredningen. Den visar att det för utvecklingen av handlingsmodeller krävs omfattande samarbete, sakkunnig handledning, mer forskningsinsatser och människofokuserad, samordnad målsättning. Inom Österbottens konstkommissions område arbetar Yrkeshögskolan Novia i Jakobstad med att lägga upp studiehelheter så att skolan kan fungera som samordnare av projekt, nätverk och forskning inom ämnesområdet, förutsatt att det går att uppbåda den finansiering som behövs. I sitt eget projekt tog Novia genuin och levande österbottnisk folkmusik till vårdanstalter. Ett stort tack till Lotta Häggström som sammanställde de splittrade välfärdsfrämjande insatserna till en helgjuten rapport. På Elias Lönnrots födelsedag, den 9 april 2011 Raija Nummijärvi generalsekreterare, Österbottens konstkommission 4

5 Ett arbete av en av deltagarna i Tännekki tairetta projektet 5

6 Innehåll Förord 3 Innehåll 6 1. Inledning 9 2. Bakgrund Projekt för utveckling av välfärdsservicen Utgångsläge Regional fördelning Styrgrupper Projektarbetare Målgrupper Mål för projekten Genomförande Styrgruppens betydelse Projektarbetare Samarbete Verkställandemiljö Engagerande verksamhet Konstens egenvärde Kontinuitet Presentation av projekten Ab Yrkeshögskolan vid Åbo Akademi Nykarleby, Musik i vården 18 Mål 18 Genomförande 18 Utmaningar under projektet 20 Uppnående av målen 20 Kontinuitet 20 Övrigt Evankelinen lähetysyhdistys ELY ry, Tammerfors 20 Mål 21 Genomförande 21 Utmaningar under projektet 22 6

7 Uppnående av målen 22 Kontinuitet K.H. Renlunds museum Mellersta Österbottens landskapsmuseum, Karleby, Konst ger välfärd till äldre 23 Mål 23 Genomförande 23 Utmaningar under projektet 25 Uppnående av målen 25 Kontinuitet Kulturväsendet i Kaustby kommun, Kaustby 26 Mål 26 Genomförande 27 Utmaningar under projektet 28 Uppnående av målen 28 Kontinuitet Samkommunen Kaksineuvoinen, Kauhava Tännekki Tairetta 30 Mål 30 Genomförande 31 Utmaningar under projektet 34 Uppnående av målen 34 Kontinuitet Perhonjokilaakson kuvataideyhdistys ry, Vetil 35 Mål 36 Genomförande 36 Utmaningar under projektet 36 Uppnående av målen 37 Kontinuitet Seinäjoki stad 37 Mål 37 Genomförande 38 Utmaningar under projektet 40 Uppnående av målen 40 7

8 Kontinuitet Tikanoja konsthem, Vasa 40 Mål 41 Genomförande 41 Utmaningar under projektet 43 Uppnående av målen 43 Kontinuitet Vasa stad/kulturverket, Perspektiv från sängen 45 Mål 45 Genomförande 46 Utmaningar under projektet 48 Uppnående av målen 48 Kontinuitet Utmaningar för projekten Utmaningar för projektarbetarna Uppnående av målen Främja välfärden för målgrupperna med hjälp av konst och kultur Bättre tillgång till konst och kultur Deltagande i konst- och kulturbetonade välfärdstjänster Stärka den sociala gemenskapen och förebygga utslagning Liva upp vardagen på enheter inom social- och hälsovården Engagera de anställda och stödja deras arbetshälsa Utveckling av verksamhetskoncept Mera samarbete mellan aktörer De sysselsatta i projekten Anknytning av projekten till programmet Kultur ger hälsa och välfärd Anknytning av projekten till åtgärdsförslagen i programmet 56 8

9 1. Inledning I statens första tilläggsbudget i maj 2010 anvisades Undervisnings- och kulturministeriets anslag till de regionala konstkommissionerna. Genom ett brev av Centralkommissionen för konst den 19 april 2010 tilldelades Österbottens konstkommission sammanlagt euro av det anslagna beloppet. Konstkommissionen delade ut bidrag inom sitt verksamhetsområde i syfte att verkställa Undervisningsministeriets program Kultur ger hälsa och välfärd Undervisningsministeriets publikationer 2010:1 Syftet med programmet är att främja välfärden och hälsan med hjälp av kultur och konst och att öka delaktigheten på invid-, gemenskaps- och samhällsnivå. De tre fokusområdena för programmet är 1) kulturell delaktighet och social gemenskap i vardagliga funktioner och miljöer, 2) konst och kultur i social- och hälsovården och 3) bättre hälsa i arbetslivet med hjälp av konst och kultur. I programmet räknas det upp 18 åtgärdsförslag som har delats upp enligt tema: 1) lagstiftning, förvaltning och finansiering, 2) samarbete mellan offentliga, privata och tredje sektorn, 3) mer forskning och större kunskapsunderlag, 4) utbildning och 5) informationsspridning. Österbottens konstkommission har beviljat totalt ,00 euro i bidrag för sysselsättning av unga konstnärer, producenter och andra konstutövare och för utveckling av välfärdstjänster. Med hjälp av bidragen har man inom området kunnat sysselsätta 10 unga i olika projekt och en ungdom för att utreda genomförandet av projekten och förhållandet mellan projekten och Undervisningsministeriets program Kultur ger hälsa och välfärd. Projekten genomfördes mellan den 15 juni 2010 och den 20 maj Österbottens konstkommission anställde för tiden medieassistent Lotta Häggström för att utreda de utvecklingsprojekt för välfärdstjänsterna som genomförts på konstkommissionens område. Enligt uppdraget skulle hon utarbeta en rapport över projektens utgångsläge, ambitioner, genomförande, samarbetsmodeller, utmaningar, måluppfyllelse och eventuella fortsättning. I rapporten tas det upp projektens anknytning till Undervisningsministeriets åtgärdsprogram Kultur ger hälsa och välfärd

10 10 Ett arbete av en av deltagarna i Perhonjokilaakson kuvataideyhdistys ry:s projekt

11 2. Bakgrund Österbottens konstkommission har redan tidigare engagerat sig i temat Kultur ger hälsa och välfärd, både i sin egen verksamhet och i form av bidrag. Det viktigaste verksamhetsåret var inledningen 1999, under rubriken Vanhassa vara parempi Man vet vad man har men inte vad man får. Under temaåret arrangerade bl.a. bildkonstnär Vaula Sippola målarworkshopar för äldre. Workshoparna arrangerades under fyra månader på sex äldreboenden i Vasa, Kauhajoki, Östermark, Perho och Seinäjoki. Genom programmet Kultur ger hälsa och välfärd får Österbottens konstkommissions insatser för utveckling av välfärdsservicen en mer övergripande kontext än de tidigare projekten. Centrala teman för projekten är deltagande, samhörighet och tillämpningar av konst. Hanna-Liisa Liikanen och Markku T. Hyyppä diskuterar i sin bok Kulttuuri ja terveys François Matarassos undersökning om engagerande konst: Enligt resultaten ökade konstutövande människors välbefinnande och fick dem att känna sig lyckligare och friskare. Därigenom kunde man i forskningen identifiera konstens sociala effekter. Människor hittade nya vänner via konsten och lärde sig också nytt om andra kulturer. Många började också självständigt leta efter nya upplevelser och mål i livet och aktiverade sig i samhället. Deltagandet i konstutövandets process upplevdes som viktigare än konsten i sig. Hyyppä, Liikanen, Kulttuuri ja terveys, Edita 2005, s. 125 I många projekt lyfte man fram konstens funktion som en källa för egenmakt. Konst kan hjälpa individen eller samhället genom att stimulera ibruktagningen av nya resurser och indirekt stärka livshanteringen och anpassningen till sociala förändringar. De insikter av egenmakt (empowerment) som föds genom konstutövande kan tillgodogöras inom socialoch hälsovården. Cecilia von Brandenburg, UVM 2008:12, s. 20. Den största målgruppen i projekten var de äldre. Flera projekt fokuserade på invånarna i serviceboenden, deltagarna i dagverksamhet och långvårdspatienterna på sjukhus. Hyyppä och Liikanen konstaterar: Konst och kultur kan användas till att bredda metodurvalet inom vården och skapa avbrott i vardagen på anstalterna. Bildkonst, musik eller drama som stöd för rehabiliteringen öppnar nya möjligheter att påverka det sociala, psykiska och fysiska välbefinnandet hos patienterna. Med konstens medel går det att stimulera ett äldre eller försvagat minne. Fester är ett sätt att höja sig över vardagen också i vårdenheterna. Hyyppä, Liikanen, Kulttuuri ja terveys, Edita 2005, s. 134 Ett återkommande tema i de projekt som riktade sig till barn och unga var förebyggande av utslagning. Hyyppä konstaterar följande: Om socialt engagemang och kulturella aktiviteter utgör en del av befolkningens grundläggande 11

12 kultur, stödjer de barns möjligheter att under uppväxten anamma en känsla av samhörighet och ömsesidig tillit. Taide keskellä elämää, Like 2007, s I många projekt förekom samarbete och nätverkande med befintliga lokala och regionala aktörer och aktörer inom den tredje sektorn. Den tredje sektorn har lyfts fram i debatten om hur de välfärdshöjande tjänster som medborgarna behöver ska kunna tryggas även framöver. Man har insett att medborgarsamhällets funktioner är mer än pyssel och fritidssysselsättning: de spelar en viktig samhällspolitisk roll. Medborgarsamhället kommer att stå i en alltmer viktig position i framtiden, eftersom det genererar det allra viktigaste för det mänskliga livet, nämligen psykiskt välbefinnande och socialt kapital. Cecilia von Brandenburg, UVM 2008:12, s Projekt för utveckling av välfärdsservicen Österbottens konstkommissions vidsträckta verksamhetsområde är tvåspråkigt och omfattar tre landskap. Nästan en femtedel av invånarna i området (Södra Österbotten, Österbotten och Mellersta Österbotten) är svensktalande. Mest svensktalande, omkring hälften av invånarna, finns i Österbotten (Statistikcentralen 2010). Österbottens konstkommission beviljade bidrag till nio projekt. Bidrag kunde beviljas endast sammanslutningar med rättslig handlingsförmåga och ansökningarna skulle hänföra sig till specifika mål. Bidraget betalades i form av sysselsättningsbidrag som täckte 80 procent av lönen för den anställda ungdomen. Fyra av de nio projekten omfattades av det kommunala kultur- och bildningsväsendet. Två bidragsmottagande projekt gällde museiverksamheten. De övriga tre hänförde sig till en läroanstalt, en missionsförening inom den evangelisk-lutherska kyrkan och en lokal bildkonstförening. Projekten kan betraktas ur flera olika perspektiv Främja välfärden med hjälp av konst och kultur Sysselsätta unga konst- och kulturutövare Möjliggöra möten mellan kulturprofessionella och samarbete med professionella inom andra branscher Bygga nätverk med lokala aktörer Utgångsläge Utgångsläget för projekten varierade. I vissa projekt hade projektgenomföraren, t.ex. ett museum, redan etablerat sig som en leverantör av kulturservice. I dessa fall gjorde bidraget det möjligt att vidareutveckla den befintliga verksamheten, fördjupa perspektivet och bredda utbudet. I andra projekt, som t.ex. inom Vasa stad, hade man redan under en längre tid arbetat systematiskt för att tillhandahålla välfärdsservice med konstens och kulturens medel. Med hjälp av bidraget var det möjligt att verkställa ett projekt som planerats redan länge. I vissa projekt medverkade helt nya aktörer.

13 3.2 Regional fördelning K.H. Renlunds museum Mellersta Österbottens landskapsmuseum Projektet Konst ger välfärd till äldre Karleby Kaustby kommun kulturväsendet Perhonjokilaakson kuvataideyhdistys ry Vetil Yrkeshögskolan Novia Projektet Musik i vården Jakobstad Samkommunen Kaksineuvoinen Projektet Tännekki tairetta Kauhava Evankelinen lähetysyhdistys -Ely ry Vasa Tikanoja konsthem och Kuntsi museum för modern konst Vasa Projektet Perspektiv från sängen Vasa stad / kulturverket Seinäjoki stads och invandrarcentrets projekt Inom flera av projekten finns det också verksamhet i de omgivande kommunerna. Därigenom främjades utbudet av och tillgången till kulturella och konstnärliga välfärdstjänster också på mindre orter. 3.3 Styrgrupper Konstkommissionen krävde i sitt beslut om beviljande av bidrag att projekten skulle ha en styrgrupp. Kommissionen utsåg en expertmedlem till styrgrupperna, antingen generalsekreteraren, en kommissionsmedlem eller länskonstnären. Projekten gavs möjlighet att vid behov konsultera den medlem som kommissionen utsett. 13

14 För alla projekt tillsatte man likväl ingen egentlig styrgrupp. I dessa projekt bistods projektarbetaren av ett nätverk, t.ex. av personer inom den sökande organisationen. I de projekt där det fanns en styrgrupp ålades gruppen att planera och genomföra projektet tillsammans med projektarbetaren. Styrgruppen bestod ofta av ledande personer inom den sökande organisationen och representanter för olika samarbets- och målgrupper. Det ansågs vara viktigt att man lyssnade på personalen vid den organisation som var föremål för projektet. 3.4 Projektarbetare De personer som sysselsattes i projekten var alla under 30 år. De fick framför sig ett brett arbetsfält. Utöver samarbetet med målgruppen skulle de ofta också planera verksamheten, informera om projektet, kartlägga samarbetsparter, organisera aktiviteter och sköta andra uppgifter som anknöt till projektet. Fördelning av yrkeskompetensen hos de sysselsatta 3 Yrkeshögskoleexamina för amatörteaterledare 2 Yrkeshögskoleexamina i bildkonst 2 Yrkeshögskoleexamina för musikpedagog 1 Kandidatexamen i konstfostran 1 Yrkeshögskoleexamen för kulturproducent 1 Musiker Fördelningen av de sysselsattas yrkeskompetens avspeglar utbildningsutbudet inom kulturområdet i det aktuella verksamhetsområdet. I projekten arbetade tre amatörteaterledare som fått sin utbildning vid Mellersta Österbottens yrkeshögskola. Likaså tre personer hade utbildats vid Yrkeshögskolan Novia: två musikpedagoger och en från utbildningsprogrammet i bildkonst. 4. Målgrupper Den gemensamma nämnaren för projekten var att man ville bjuda sådana målgrupper på konst och kultur som normalt inte får tillgång till dessa. I många projekt riktades verksamheten till flera olika målgrupper av vilka den största var äldre personer. Projekten genomfördes vid olika social- och hälsovårdsenheter och i skolor. Också personalen vid anstalterna och de äldres närstående fick ta del av verksamheten. Fördelning av målgrupperna Äldre utgjorde målgruppen i sammanlagt åtta projekt. Dessa fokuserade på invånarna i serviceboenden, deltagarna i dagverksamhet och långvårdspatienterna på sjukhus. Ett projekt riktades till äldre som inte deltog i vårdtjänster. 14

15 Barn och unga utgjorde målgruppen för fem projekt som riktade sig till grupper i skolor, daghem och klubbar för barn och unga. Ett projekt fokuserade på invandrarbarn. Invånarna och dagklienterna på ett aktivitetscenter för utvecklingsstörda och rehabiliteringsklienterna med psykiska problem utgjorde målgruppen för tre projekt. Invandrarkvinnor och småbarnsföräldrar tillsammans med sina barn utgjorde målgruppen för var sitt projekt. 5. Mål för projekten Målet för projekten var att främja målgruppernas välbefinnande med hjälp av konst och kultur, öka tillgången till konst och kultur och aktivera deltagandet i konst- och kulturbetonade välfärdstjänster. Centrala teman stärka den sociala gemenskapen förebygga utslagning liva upp vardagen genom de projekt som genomfördes på vårdanstalter konsten som en källa för egenmakt; nämndes i målsättningarna i flera projekt utveckla ett handlingskoncept som möjliggör kontinuitet efter avslutat projekt; fastställdes som mål i flera projekt i bästa fall främja också arbetshälsan för de anställda på de social- och hälsovårds enheter och skolor som omfattades av projekten öka samarbetet mellan olika aktörer; fastställdes som mål i en del av projekten De unga som sysselsattes i projekten nämnde som sina personliga mål bl.a. att utvecklas professionellt inom kulturområdet och tillämpa sin yrkeskompetens i en ny arbetsmiljö. 6. Genomförande 6.1 Styrgruppens betydelse Styrgrupperna spelade en betydande roll i att projektet kunde genomföras smidigt. Aktiviteterna inom projekten planerades i samarbete med styrgrupperna eller stödpersonerna. Också de anställda vid de involverade instanserna och andra medverkande fick komma till tals under projektet. Genom samarbete var det möjligt att skapa en fungerande helhet. 15

16 6.2 Projektarbetare Projektarbetarnas bidrag var ytterst viktigt för att projektet skulle lyckas. De utgick från sin personliga yrkeskompetens och anpassade arbetsmetoderna enligt respektive målgrupp. Man strävade efter att beakta deltagarnas särdrag, såsom demens, nedsatt tal- eller rörelseförmåga eller den breda ålderspridningen i målgrupperna. 6.3 Samarbete I projekten samarbetade man ofta med befintliga lokala och regionala aktörer och aktörer inom den tredje sektorn. Exempelvis i Seinäjoki samarbetade man med barn- och ungdomsnätverket för rytmmusik Louhimo, som administreras av stadens kulturväsende. Genom samarbetet utgjorde projektet och dess intressenter en bredare helhet. Samarbetet kan beskrivas t.ex. med de många samarbetsparterna i projektet Perspektiv från sängen. Grundläggande konstundervisning Vasa Stad Vasa Hussektor Ikäkeskus Nordiska konstskolan Företag i Vasaregionen: Oy Escarmat Ltd Stockmann Beauty Projektet Perspektiv från sängen Vasa Konstförening rf Konsti ry Finlands Sennenhundar rf/hali-bernit Länskonstnären för bildkonst ELY ry:s projekt för kulturella välfärdstjänster Lokala yrkeskonstnärer WATT Danskonstnärerna i regionen Wasa rf Konstkommissionens utredare arrangerade möten för projektarbetarna på konstkommissionens kansli i november 2010 och januari Trots att projekten var olika arbetade de sysselsatta unga med rätt så likadana uppgifter. På mötena kunde de sätta sig in i de andra projekten och byta erfarenheter av arbetet och därigenom skapa ett eget nätverk. 6.4 Verkställandemiljö Aktiviteterna i projekten genomfördes på två olika sätt. I de flesta fall begav man sig ut till dem vars välbefinnande man ville höja, dvs. till kommunala servicehem, daghem, skolor 16

17 och aktivitetscenter för utvecklingsstörda. I en del av aktiviteterna sammankallade man deltagarna på ett museum eller i en skola. 6.5 Engagerande verksamhet I projekten arrangerades huvudsakligen engagerande konst- och kulturaktiviteter samvaro och social gemenskap var en viktig ingrediens. I många projekt ingick workshopar. Att deltagarna fick uppleva konst och göra något tillsammans ansågs vara viktigare än att uppnå en konstnärligt gediget slutresultat, vilket är poängen då det är fråga om att höja välbefinnandet och inte om professionellt konstutövande. Innehållet i workshoparna styrdes av den sysselsatta ungdomens yrkesområde. Inom projekten arrangerades konst- och kulturaktiviteter av många olika slag: bl.a. konst- och dramaworkshopar, allsång, miljökonstverk, kortfilmer och musicerande i band. Seinäjoki stads projekt tog fasta på ett sociokulturellt arbetssätt. Avsikten var att aktiviteterna med invandrarkvinnor skulle ge upphov till en självgående grupp. 6.6 Konstens egenvärde Konst och kultur användes som instrument för att uppnå målen, dock utan att frånse konstens värde i sig. Inom projekten arrangerades utställningar och musikstunder. Exempelvis i projektet Perspektiv från sängen ingick ett moment där man livade upp anstaltsmiljön genom att ställa ut verk av professionella konstnärer i ett konstgalleri som inrättades i patientrummen. I K.H. Renlunds museums projekt Konst ger välfärd till äldre lät man målningar av projektarbetaren cirkulera i de allmänna utrymmena i äldreboenden. 6.7 Kontinuitet I en del av projekten var avsikten att skapa ett verksamhetskoncept som skulle möjliggöra en viss kontinuitet av verksamheten efter att finansieringen från Österbottens konstkommission har avslutats. För att trygga kontinuiteten på anstalterna delade man ut verktyg till personalen för konstoch kulturbetonad verksamhet inom ramen för de stimulerande aktiviteterna. Koncepten utformades som så tydliga och lätt realiserbara att det inte skulle medföra extra arbete för personalen. Bland annat i samkommunen Kaksineuvoinens projekt Tännekki Tairetta gav man personalen handledning, organiserade en temadag och tillsammans med personalen utarbetade en fortsättningsplan för konst- och kulturbetonad verksamhet i enheterna. 17

18 Den virtuella utställningsguiden som utarbetades inom K.H. Renlunds museums projekt Konst ger välfärd till äldre kan beställas även efter att projektet avslutats. Guiden kommer också att tillhandahållas i skolor och på sjukhus. Som ett resultat av projektet är det nu lätt att utarbeta nya virtuella guider till kommande utställningar. 7. Presentation av projekten 7.1 Ab Yrkeshögskolan vid Åbo Akademi Nykarleby, Musik i vården Projektet genomfördes vid Yrkeshögskolan Novia För projektet anställdes musikpedagogerna Martina Krooks och Desirée Saarela-Portin, som utbildats vid YH Novia. Målgruppen var de intagna, klienterna inom dagverksamheten, personerna inom mentalvårdsrehabilitering och patienterna på barnavdelningarna på vårdanstalterna och servicehusen i Jakobstadsregionen. I målgruppen ingick också personalen på dessa enheter. Sammanlagt arrangerades verksamhet på ungefär 20 platser i Pedersöre, Larsmo och Jakobstad. Information till allmänheten spreds via medierna. Mål Målet för projektet var att ta ut levande musik till målgrupper som normalt inte har tillgång till det. Man ville skapa ett avbrott i vardagen på anstalterna och ge åhörarna förnimmelser och upplevelser. Avsikten var också att stärka engagemanget och den sociala samhörigheten och att förbättra de anställdas arbetshälsa. Genomförande Man bjöd på musikstunder på vårdanstalter, servicehus och sjukhusets barnavdelning i Jakobstadsregionen. Musikstunderna planerades och genomfördes av projektarbetarna. I planeringen utgick de från målgruppernas eventuella specialbehov och anpassade musikstunderna enligt behoven och önskemålen hos varje grupp. Största delen av deltagarna var svenskspråkiga, men framförandena och allsångerna kunde också genomföras på finska. 18

19 Ett arbete av en av deltagarna i Seinäjoki stads projekt 19

20 Bägge projektarbetarna hade inriktat sig på folkmusik i sina studier, vilket också betonades i projektet. Projektarbetarna sammanställde ett allsångshäfte med traditionella folkvisor och låtar från trakten. Häftet delades ut till deltagarna på musikstunderna. Programmet under musikstunderna bestod av både allsång och projektarbetarnas uppträdanden. Utmaningar under projektet Projektet genomfördes på ett vidsträckt område. På grund av att avstånden var långa och verksamheten måste anpassas till enheternas dagsscheman, kunde man ha musikstunder endast på en plats per dag. Uppnående av målen Under projektet gjorde man levande musik tillgänglig genom att föra ut musik till sådana målgrupper som normalt inte har denna möjlighet. Verksamheten hade också en social dimension. Att samlas för en gemensam musikstund skapade omväxling i vardagen också för dem som inte aktivt deltog i sången. Verksamheten skapade också ett avbrott i vardagen för personalen, som kunde delta i musikstunderna om de ville. På detta sätt bidrog projektet till personalens arbetshälsa. De traditionella folkmelodierna och sånger som ibland sjöngs på traktens dialekt stimulerade minnet och väckte diskussioner. Verksamheten kan också anses ha bidragit till den musikaliska folktraditionen. Kontinuitet Verksamheten kan inte fortsätta efter projektet utan att man anställer kunniga musikpedagoger. Övrigt Novia har fått ett positivt beslut för det ESF-finansierade projektet Art Goes Work i södra Finland. Avsikten med projektet är att sysselsätta konstnärer i företag, ta ut konst till arbetsplatser och använda konsten som en metod för att främja arbetshälsan. I projektet ingår en forskningsdel som också kommer att inkludera forskningsmaterial om en arbetsplatskonstnär i Jakobstadsregionen. 7.2 Evankelinen lähetysyhdistys ELY ry, Tammerfors 20 Projektet genomfördes vid Evankelinen lähetysyhdistys ELY ry i Vasa ELY ry är en missionsförening som verkar inom den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Som projektarbetare anställdes musiker Turo Skogberg.

21 Utgångspunkten för projektet var föreningens projekt Laula kanssani, och man ville vidareutveckla konceptet också i Österbotten. För projektet tillsattes en styrgrupp som utgjordes av lokala aktörer vid ELY ry och söndagsskolsekreteraren vid Vasa finska församling. Församlingens sektorer för ungdomsarbete och diakoni fungerade som samarbetsparter i projektet. Projektets målgrupper var barn, unga och äldre samt invånare och dagklienter på servicehus och vårdanstalter. Den största målgruppen var barn i daghemsålder. Under projektet arrangerades totalt 65 musikstunder på ungefär 50 olika platser. Information till allmänheten spreds via medierna. Mål Målet och det främsta temat för projektet var att förebygga utslagning. En av de viktigaste delområdena i projektet var allsång som användes som ett medel för att stärka den sociala samhörigheten och gemenskapskänslan. Med hjälp av DVD-karaokeskivan Laula kanssani kommer sångintresset förhoppningsvis att leva kvar även efter att projektet har avslutats. Förhoppningen var att sångintresset skulle bli bestående. Dessutom betonade man vikten av att stödja den finska allsångstraditionen och förmedla denna från en generation till följande. Den anställda projektarbetaren ställde som sin individuella ambition att utvecklas som musiker och förkovra sig i att arbeta med grupper i olika åldrar. Genomförande Musikstunderna planerades i samarbete med projektarbetaren och styrgruppen och anpassades enligt respektive målgrupp. Musikstunderna arrangerades på daghem, skolor, äldreboenden och anstalter för äldre i Vasaregionen som omfattades av projektet. Under musikstunderna sjöng man och lyssnade till sånger med företrädesvis kristet budskap. Förutom levande musik som trakterades av musikern användes under musikstunderna även en karaoke-dvd med sångtexter. Verksamheten bestod dels av allsångsstunder under ledning av projektarbetaren, dels av trubadurframträdanden av honom. För allsången utnyttjades DVD-karaokeskivan Laula kanssani som utgivits inom ELY ry:s projekt. Deltagarna kunde också framföra önskemål om andra sånger. I sångstunderna på daghemmen betonades deltagandet i aktiviteter där man inte behöver tävla med varandra. Man hoppades på att deltagarna skulle känna samhörighet med en grupp. 21

22 Inom projektet samarbetade man också med Vasa kulturverkets projekt Perspektiv från sängen, som genomfördes med två bäddavdelningar för äldre på Vasa stadssjukhus (se s. 32). Turo Skogberg besökte bägge avdelningarna några gånger och arrangerade allsångsstunder i dagrummen på avdelningarna. Han gick också runt på avdelningen och uppträdde i patientrummen om patienten önskade det eller var alltför svag för att flyttas till dagrummet. I projektet ingick också gemensam verksamhet för olika grupper. En grupp daghemsbarn besökte ett äldreboende för en gemensam sångstund. Projektets DVD-skivor lämnades på avdelningarna och enheterna för eventuell senare användning. Utmaningar under projektet I början av projektet var det svårt att engagera olika enheter i verksamheten. Åldersspridningen i skolorna var ofta stor och musikstunderna måste sammanställas så att de var intressanta både för yngre och äldre deltagare. Uppnående av målen Projektet fick ett gott mottagande av deltagarna. Att sjunga tillsammans bidrog till känslan av samhörighet. Efter de första svårigheterna kom det fler bokningar på musikstunder än vad som kunde genomföras. Det har uttryckts önskemål om fortsättning. Speciellt på Vasa stadssjukhus var man glada över att musikern uppträdde också i patientrummen. Musikstunden blev på så sätt en varm tillställning, och också de patienter som inte själva kunde ta sig till dagrummet kunde delta. Kontinuitet Ett antal DVD-karaokeskivor för Laula kanssani lämnades på alla platser som deltog i projektet. Om man önskar kan sångstunderna inkluderas som en bestående del i vardagen. DVD-skivan skapar en tydlig stomme för en sångstund. Projektet Laula kanssani fortsätter i Österbotten våren 2011 med sångstunder i skolor och bland personer i rusmedelsrehabilitering och bland äldre. 22

23 7.3 K.H. Renlunds museum Mellersta Österbottens landskapsmuseum, Karleby, Konst ger välfärd till äldre Projektet Konst ger välfärd till äldre genomfördes vid K.H. Renlunds museum Mellersta Österbottens landskapsmuseum i Karlebyregionen. För projektet anställdes Pilvi Kivijärvi, som har yrkeshögskoleexamen i bildkonst. Förutom projektarbetaren deltog museilektorn och tidvis också annan personal vid K.H. Renlunds museum i planeringen och de praktiska arrangemangen för projektet. Målgruppen för projektet var invånare, dagklienter och personalen på äldreboenden. Sammanlagt ca 170 personer omfattades av verksamheten. Information till allmänheten spreds via medierna. Mål Genom projektet ville man utveckla museipedagogiken vid K.H. Renlunds museum genom att i högre grad rikta verksamheten till äldre personer. Målet var att öka äldre personers deltagande i konst- och kulturbetonad service i regionen och att förbättra tillgången till denna service. Avsikten var att utställningarna med hjälp av en virtuell guidning också skulle kunna göras tillgängliga för personer som inte själv kan besöka museet. Man hoppades på att de virtuella guidningarna skulle bli en bestående del av museets verksamhet efter att projektet avslutats. Under projektet arrangerades konstworkshopar för att liva upp vardagen för invånarna och dagklienterna på servicehusen. Projektet var också tänkt att skapa ett avbrott i vardagen för de anställda. Genomförande Projektet bestod av tre delområden Virtuella guidningar i museets utställningar Stimulerande aktiviteter med kulturinnehåll i konstworkshopar Ambulerande konstutställning i de enheter som omfattades av projektet Projektarbetaren informerade de enheter som deltog i projektet om verksamheten. De virtuella guidningarna och utställningen togs till fem kommunala servicehus. Konstworkshopar arrangerades i servicehuset Tervakartano i Karleby. 23

24 24 Ett arbete av en av deltagarna i Perhonjokilaakson kuvataideyhdistys ry:s projekt

25 Virtuella guidningar Projektarbetaren sammanställde en virtuell guidning till utställningarna i K.H. Renlunds museum. Guidningen är en diaserie på en halv timme om museets basutställning, ITEkonst (särlingskonst), borgerskapets liv på 1800-talet och stadslivet på 1700-talet. Till bilderna fogades ett referat som spelats in i den verkliga miljön. Guidningen visas på beställning på önskad ort. Den virtuella guidningen utgör ett underlag som gör det lättare att utarbeta virtuella presentationer av framtida utställningar. Konstworkshopar I workshoparna deltog grupper som samlades inom dagverksamheten varje vecka. Verksamheten planerades i möjligaste mån så att workshoparna sattes in t.ex. efter kaffestunden. Det var viktigt att verksamheten anpassades till rutinerna på anstalten. Deltagarna i workshoparna skapade bl.a. autobiografiska collage och målade med schabloner. Utgångspunkten i workshoparna var ofta ITE-konst (särlingskonst) som enligt projektarbetaren lämpade sig väl för detta. Att skapa konst kändes främmande för många äldre. Många ansåg att tröskeln var hög, eftersom de senast sysslat med målning i skolan. Genom att visa exempel av konst som skapats av folkkonstnärer kunde man sänka tröskeln till deltagande i kreativ verksamhet. Det lades stor vikt vid workshoparnas sociala roll. Det fanns personer som inte ville delta i de egentliga aktiviteterna, men som ändå trivdes i workshoparna tack vare den sociala dimensionen. Workshoparna gav också dessa personer stimulans och variation i vardagen. Ambulerande konstutställningar Pilvi Kivijärvi sammanställde av sina egna målningar en utställning som ambulerade i servicehusens allmänna utrymmen. Utmaningar under projektet Sommaren 2010 arbetade projektarbetaren i Perhonjokilaakson kuvataideyhdistys ry:s projekt (se s. X), vars största målgrupp var invånare i äldreboenden. Denna erfarenhet var av nytta eftersom workshoparna i det aktuella projektet stötte på liknande utmaningar. Inställningen hos de anställda på enheterna varierade stort. Om det fanns en aktivitetsledare på äldreboendet, var det lättare att starta en workshop. På de enheter där personalen förhöll sig positivt till workshoparna var det lätt att verkställa dem. Mest problematiska i praktiken var de workshopar där en del av deltagarna led av minnessjukdomar. I dessa fall var personalens närvaro i workshoparna av största vikt. Uppnående av målen Genom projektet förbättrade man målgruppens tillgång till konst och kultur. De virtuella guidningarna blev en permanent del av verksamheten vid K.H. Renlunds museum. 25

26 Deltagarna erbjöds aktiviteter och stimulans med kulturinnehåll. Projektet fick ett positivt mottagande och det har framförts förhoppningar om fortsättning. Ledarna av dagaktiviteterna fick genom projektet nya idéer som de kan använda utöver den sedvanligan aktiverande verksamheten. Kontinuitet De virtuella utställningarna kan göras tillgängliga t.ex. för sjukhus och skolor. De kan också användas i undervisningssyfte för att beskriva Finlands historia, lokalhistoria och konsthistoria. K.H. Renlunds museum sysselsätter praktikanter som i framtiden kan använda det färdiga underlaget för att sammanställa virtuella guidningar till nya utställningar. På många anstalter var man vana vid musikuppträdanden och pjäser och lekar framförda av skolelever. I detta projekt tog man fasta på aktiviteten inom de visuella konsterna. Jag skulle gärna se att konstnärer, fotografer, studerande inom kulturområdet m.fl. modigt lägger fram sina verk i serviceboenden. Konst piggar upp sinnet för alla och ett nytt blickfång ger något nytt att prata om. Pilvi Kivijärvi Bloggen för K.H.Renlunds museum, december Kulturväsendet i Kaustby kommun, Kaustby Projektet genomfördes vid kulturväsendet i Kaustby kommun För projektet anställdes två amatörteaterledare som utbildats vid Mellersta Österbottens yrkeshöskola: Annukka Valo för tiden och Anna-Kaisa Kettunen för tiden För projektet tillsattes en styrgrupp vars ordförande var tf. bildningsdirektör i Kaustby kommun och tillika rektor inom den grundläggande utbildningen. I styrgruppen ingick även en specialklasslärare och en handledare inom serviceboende. Österbottens konstkommission utsåg kommissionens ordförande, skådespelaren och regissören Eija-Irmeli Lahti till expertmedlem i styrgruppen. Verksamheten i projektet riktades till flera olika målgrupper, från förskoleåldern till åldringar. Information till allmänheten spreds via medierna. Mål Mål och centrala teman för projektet var att öka den sociala gemenskapen och förebygga utslagning. 26

27 Verksamheten skulle ge bättre kommunikativa färdigheter och introducera nya perspektiv och metoder på inlärning. Mål per målgrupp Barn Verksamheten med barn fokuserade på övningar som skulle utveckla barnens egna uttryckskapacitet, tänkande och färdigheter att fungera och interagera i en grupp. Unga Verksamheten med unga fokuserade på teman och ämnesområden som är aktuella bland dagens unga. Jaguppfattning och självkänsla är frågor som alltid är aktuella bland unga och som många kämpar med. Dessvärre är det alltför sällan som man diskuterar och dryftar dessa frågor. Avsikten med workshoparna som riktade sig till unga i högstadieåldern var framför allt att väcka diskussion och tankar kring dessa teman. Äldre Avsikten med workshoparna för äldre var att ge dem som har historier och minnen att berätta en känsla av att bli hörda. Man ville också uppmuntra dem att berätta om sina personliga minnen och dela med sig av dem. Fokus låg också på att teckna ned kulturarv. Annukka Valo, Anna-Kaisa Kettunen, Projektrapport Ett av målen för projektarbetarna var att göra amatörteaterledarens yrke bättre känt och åskådliggöra på vilka områden en amatörteaterledare kan vara verksam. Genomförande I projektet tog man kulturbetonade aktiviteter i form av dramaworkshopar ut till skolorna och servicecenter för äldre i Kaustby kommun. Sammanlagt arrangerades workshopar på 10 olika platser. I början av projektet kartlade man vilken typ av verksamhet de deltagande enheterna önskade sig. Det var emellertid svårt för de deltagande enheterna att framföra konkreta önskemål om innehållet, eftersom de inte var insatta i amatörteaterledarens professionella spektrum. En del av de deltagande skolorna medverkade i antimobbningsprogrammet KiVa Skola. De önskade sig följaktligen att man skulle ta upp teman kring mobbning och att vara annorlunda. Projektarbetarna planerade och handledde dramaworkshopar. För gymnasieelever arrangerades tillvalskurser i kreativt skrivande. 27

28 I workshoparna användes flera olika tekniker för dramaövningar som anpassades enligt målgrupp. Workshoparna genomfördes på de deltagande enheterna, och i projektet i Kaustby genomförde workshopgrupperna också gemensamma projekt. Eleverna vid musikgymnasiet uppförde gamla låtar för invånarna på servicecentret Iltarusko, och därefter samlade man in och dokumenterade åldringarnas minnen av lekar, dikter, ramsor och sånger från deras ungdom. Tillsammans med eleverna vid förskolan Lähdehaka utarbetade man det dokumenterade materialet till ett provstycke och de nya minnena fördes tillbaka till servicecentret. På så sätt sattes berättelserna i cirkulation i syfte att brygga klyftan mellan generationerna. På elevernas och skolans önskan utarbetades en kortfilm i två skolor. Utmaningar under projektet I vissa fall hade skolorna utifrån workshoparna samlat stora grupper med stor åldersspridning. Skolorna önskade att eleverna på så sätt skulle lära känna varandra bättre. Handledarna hade i uppgift att utforma aktiviteterna så att de lämpade sig för elever i både ÅK 1 och ÅK 6. Inom projektet arbetade två handledare, och den ena började den 1 november Till dess svarade den handledare som arbetat i projektet från början ensam för grupperna. Speciellt processdramat var en mycket krävande uppgift för en handledare. Med två handledare hade det varit möjligt att skapa mer bredd i workshopaktiviteterna och det hade varit lättare att hantera olika situationer. Enligt projektarbetarna skulle det ha varit bra om läraren för vissa grupper hade varit närvarande i workshopen eller lämnat mer detaljerad information om klassen. Uppnående av målen De aktiviteter som arrangerades inom ramen för projektet fick ett positivt mottagande av deltagarna. Lärarna vid de deltagande skolorna intresserade sig för att i den egna undervisningen tilllämpa de metoder som amatörteaterledarna använde. Det framfördes önskemål om dramaworkshopar t.ex. i samband med personalmöten. Genom projektet kunde man också öka kännedomen om amatörteaterledarnas olika möjligheter att tillhandahålla välfärdstjänster. Kontinuitet Samarbetsprojektet mellan äldre och förskolebarn lyckades väl och torde få en uppföljare. Tillvalskurserna i kreativt skrivande i gymnasiet kommer eventuellt att fortsätta också efter projektet. 28

29 Ett arbete av en av deltagarna i Tännekki tairetta projektet 29

30 7.5 Samkommunen Kaksineuvoinen, Kauhava Tännekki Tairetta Projektet Tännekki Tairetta genomfördes vid samkommunen Kaksineuvoinen För projektet anställdes kandidaten i bildkonstfostran Elina Partanen. För projektet tillsattes en styrgrupp, med planeringschefen för samkommunen Kaksineuvoinen som ordförande. Styrgruppen bestod av olika aktörer inom praktiska arrangemang, representanter för administrationen, personalen på de berörda enheterna och en representant för målgruppen. Dessutom samarbetade man med kulturinstanserna i medlemskommunerna. Målgruppen för projektet var klienterna och personalen vid verksamhetsställena inom samkommunens social- och primärhälsovård. Aktiviteterna riktades till äldre, personer med utvecklingsstörningar, personer inom mentalrehabilitering, barn och klienter inom familjearbetet. Man fokuserade speciellt på personer som inte omfattades av det traditionella konst- och kulturutbudet. Verksamhet inom Tännekki Tairetta arrangerades vid åtta olika enheter på sammanlagt 12 olika verksamhetsställen i fem kommuner (Kauhava, Ylihärmä, Alahärmä, Lappajärvi och Evijärvi). Sammanlagt 256 personer deltog i aktiviteterna inom projektet. Information till allmänheten spreds via medierna. Projektets namn, Tännekki Tairetta, tog fasta på ett par grundläggande idéer. För det första associerade det till samkommunens område genom den finska dialekten. För det andra var namnet formulerat så, att det kunde uppfattas som en befallning, en begäran eller en neutral fras om att man tillhandahåller konst till människor och platser där konst saknas, men gärna skulle få finnas. Elina Partanen, Slutrapport för projektet Tännekki Tairetta, Mål Målet för projektet var att främja deltagarnas välbefinnande med hjälp av konst och kultur. Målen för programmet Kultur ger hälsa och välfärd styrde målsättningen och genomförandet av projektet. Ett av de viktigaste målen var att införa konstbetonad verksamhet i vardagen på verksamhetsställena för social- och hälsovården inom samkommunen. Man ville introducera kreativitet i vardagen och bryta upp rutinerna. Man ville ge personalen på enheterna verktyg för att utveckla aktiviteter med konst- och kultursubstans och fortsätta med verksamheten efter projektet. Det viktigaste fokusområdet 30

31 var utveckling av konstaktiviteter för äldre och för invånarna på vårdanstalter. Samtidigt ville man stödja de anställdas arbetshälsa. Projektets mål per målgrupp Konstaktiviteter för äldre Aktivera minnet och funktionsförmågan Höja det psykiska välbefinnandet Utveckla färdigheterna att uttrycka sig själv Skapa social gemenskap och motarbeta ensamhet Skapa upplevelser och iakttagelser Konstaktiviteter för personer med utvecklingsstörningar och personer inom mentalrehabilitering Skapa social gemenskap och gruppsamhörighet Utveckla färdigheterna att uttrycka sig själv; tillägna sig nya kunskaper och färdigheter Ge gruppen större synlighet i omgivningen Öka deltagandet för individerna, i gemenskapen och i samhället Skapa upplevelser och iakttagelser Konstaktiviteter för daghemsbarn Införa ny teknik Använda dramapedagogik Skapa upplevelser och iakttagelser Vårdpersonalen Göra det lättare för personalen att arrangera konstaktiviteter i framtiden Bygga vidare på konstaktiviteterna Införa nya tekniker som verktyg i vardagen Introducera konstaktiviteter som något kreativt och roligt som bidrar till arbetshälsan Bryta upp rutiner Utveckla det egna arbetet med mer innovativa inslag Elina Partanen, Slutrapport för projektet Tännekki Tairetta, Genomförande I inledningsskedet intervjuade projektarbetaren de anställda på enheterna. Att engagera de anställda och låta dem komma till tals ansågs vara viktigt, eftersom de var insatta i rutinerna och klienterna på sina arbetsplatser. Intervjuerna användes som underlag vid planeringen av projektaktiviteterna. Konstaktiviteter arrangerades på social- och primärhälsovårdens verksamhetsställen i olika delar av samkommunen. Aktiviteterna arrangerades vid enheterna. 31

32 32 Tännekki tairetta projektet, Lappajärvi aktivitetscenter. Foto Elina Partanen

33 Genomförandet styrdes av ett bildkonstpedagogiskt grepp. Att deltagarna fick göra och uppleva tillsammans ansågs vara viktigare än det konstnärliga resultatet. Man fokuserade på tillämpningar av konst, utan att frånse konstens egenvärde. Utöver att man deltog i aktiviteterna tillsammans med deltagarna handledde man också de anställda på enheterna i att anordna aktiviteter med konstbetoning. I projektets slutskede kartlade man uppträdande konstnärer och andra leverantörer av kulturtjänster i området. Förteckningen upprättades med hjälp av kulturinstruktören i Kauhajoki stad. Man samlade en lista över kulturleverantörerna och kartlade de enheter inom social- och primärhälsovården som var villiga att ta emot kulturaktiviteter. För projektet startades en blogg som beskriver projektet och dess verksamhet genom bilder och rapporter. Bilderna och resultaten av projektet samlades till en utställning som ska visas på olika enheter. Projektarbetaren planerade och handledde aktiviteter för målgrupperna i form av konstworkshopar. Aktiviteterna anpassades för respektive grupp. Äldre Konstaktiviteterna för äldre bestod av bl.a. teckning, målning och modellering. Verksamheten borde planeras med tanke på deltagarnas eventuella minnessjukdomar och nedsatta fysiska kapacitet. Man kunde m.a.o. inte utgå från det som man gjort föregående gång. Personer med utvecklingsstörningar och personer i mentalrehabilitering Huvudvikten i aktiviteterna för personer med utvecklingsstörningar och personer inom mentalrehabilitering låg på miljökonst och kollektivkonst. Till exempel på aktivitetscentret i Lappajärvi skapade man pilskulpturer på centrets gård. Skulpturerna planerades och skapades gemensamt. Sedan firade man de färdiga skulpturerna med en fest och berättade en historia om dem med hjälp av skuggteater. Barn På personalens önskan arrangerades aktiviteterna med barnen under temat dockteater. I daghemmet Pellavatie inleddes projektet med skuggteater. Dockorna tillverkades av personalen och barnen på daghemmet. Projektet avslutades med en dockteaterdag på daghemmet, där man visade en pjäs som de anställda hade skapat. Sedan fick barnen hitta på en berättelse för de dockor som de tillverkat och visa en egen föreställning. 33

34 Klientfamiljer för familjearbetet inom socialvården Klientfamiljerna inom familjearbetet fick delta i en temadag med konstaktiviteter för hela familjen. Under dagen skapade man en kollektiv målning. Utbildning för personalen Vårdpersonalen inom äldreomsorgen och hälsovården fick delta i konstbetonad handledning i aktiverande verksamhet, 1 3 gånger per enhet. Tillsammans med personalen och utifrån de idéer som lämnats av de anställda utarbetades en plan för fortsatta stimulerande aktiviteter med konstbetoning för varje avdelning. I slutskedet av projektet arrangerades en utbildningsdag om stimulerande konstaktivteter i vården. Under utbildningen presenterades resultaten av projektet. De anställda som arbetar med äldre, personer i mentalrehabilitering eller personer med utvecklingsstörningar fick utifrån erfarenheterna från projektet handledning i att utveckla sådana former av stimulerande aktiviteter som de kan genomföra på sina egna enheter framöver. Utmaningar under projektet En utmaning för aktiviteterna vid hälsovårdens enheter var att personalen byttes ut ofta och arbetade i skift, vilket gjorde det svårt att bygga upp en smidig och fortlöpande verksamhet. Också aktiviteterna på daghemmet försvårades av att personalen byttes ut ofta. Daghemmet tillämpade skiftesvård, vilket innebar att det inte var samma barn på plats varje vecka. Det var således inte lätt att engagera deltagarna i verksamheten. Deltagarnas eventuella minnessjukdomar utgjorde självfallet en utmaning. Verksamheten borde planeras så att man varje gång började om från början. I serviceboendet i Evijärvi lyckades man inte aktivera invånarna. Verksamheten för äldre riktades inom projektet uppifrån ned. Kunde man ha engagerat de äldre i att själva utveckla och framföra idéer för konstaktiviteterna? Det hade varit svårt pga. den korta tidsramen och projektets uppbyggnad, där en projektarbetare genomförde olika former av konstaktiviteter i olika delar av samkommunen. Elina Partanen, Slutrapport för projektet Tännekki Tairetta, Uppnående av målen Projektet verkade inom ett vidsträckt område och berörde många olika målgrupper. Som helhet betraktat ansågs projektet ha lyckats. På praktiskt taget alla enheter förhöll sig deltagarna positivt till konstaktiviteterna. Aktiviteterna under projektet gjorde attityderna gentemot konstverksamhet mer positiva. Konstbetonade aktiviteter upplevdes inte som besvärliga, utan som meningsfull verksamhet 34

Varför kultur i Falkenbergs förskolor och skolor?

Varför kultur i Falkenbergs förskolor och skolor? Tjänsteskrivelse Datum 2015-04-07 Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Handlingsplan för mer och bättre kultur för barn och elever i barn- och utbildningsnämndens verksamheter Handlingsplanen

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun

Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun 2014-2015 Kulturgarantin för Vimmerby kommun I Vimmerby kommun

Läs mer

Hälsa 2015 Broschyrer 2001:8swe

Hälsa 2015 Broschyrer 2001:8swe Folkhälsoprogrammet Hälsa 2015 Broschyrer 2001:8swe Folkhälsoprogrammet Hälsa 2015 Principbeslutet om folkhälsoprogrammet Hälsa 2015, som statsrådet godkände i maj 2001, drar upp linjerna för vår nationella

Läs mer

Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM)

Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM) Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM) Innehåll 1. Bakgrund och behov 2. Målsättningar och målgrupp 3. Samarbetsorganisationer och samarbetsparter 4. Projektets resultat

Läs mer

Teater för Äldre 2012 2014 METODER FÖR DRAMA OCH TEATERPEDAGOGIK INOM ÄLDREOMSORGEN

Teater för Äldre 2012 2014 METODER FÖR DRAMA OCH TEATERPEDAGOGIK INOM ÄLDREOMSORGEN 2012 2014 METODER FÖR DRAMA OCH TEATERPEDAGOGIK INOM ÄLDREOMSORGEN 1 Introduktion Vi mår alla bättre om vi är aktiva genom eget skapande och har en meningsfull vardag med stimulerande innehåll. Många äldre

Läs mer

Läroplan för grundundervisning i bildkonst

Läroplan för grundundervisning i bildkonst Läroplan för grundundervisning i bildkonst Grundläggande konstundervisning i Korsholm grundar sig på lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998) och förordningen om grundläggande konstundervisning

Läs mer

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21

Läs mer

Säkerhetsplan för kommunerna i Mellersta Österbotten och för Kronoby kommun 2010 2015 GENOMFÖRANDEPLAN

Säkerhetsplan för kommunerna i Mellersta Österbotten och för Kronoby kommun 2010 2015 GENOMFÖRANDEPLAN Säkerhetsplan för kommunerna i Mellersta Österbotten och för Kronoby kommun 2010 2015 GENOMFÖRANDEPLAN INNEHÅLL 1. Målen för säkerhetsplanen, innehållet i åtgärdsprogrammet, de ansvariga personerna för

Läs mer

Plan för kultur på äldreboenden. Kultur- och fritidsförvaltningen Maria Bäckersten 2014-05-12. Tjörn Möjligheternas ö

Plan för kultur på äldreboenden. Kultur- och fritidsförvaltningen Maria Bäckersten 2014-05-12. Tjörn Möjligheternas ö Plan för kultur på äldreboenden Kultur- och fritidsförvaltningen Maria Bäckersten 2014-05-12 Tjörn Möjligheternas ö Sida 2 (12) Innehåll 1 Uppdrag 5 2 Mål 6 3 Inledning 7 4 Förutsättningar 8 5 Metod och

Läs mer

BORGÅ STAD. Undervisningsplan enligt den allmänna lärokursen inom grundundervisningen i konst

BORGÅ STAD. Undervisningsplan enligt den allmänna lärokursen inom grundundervisningen i konst BORGÅ STAD Undervisningsplan enligt den allmänna lärokursen inom grundundervisningen i konst stad / Bildningsnämnden 4.9.2007 1. VERKSAMHETSPRINCIPEN...2 2. VÄRDERINGARNA OCH UNDERVISNINGENS ALLMÄNNA MÅLSÄTTNINGAR,

Läs mer

Laurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING Partnerskap

Laurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING Partnerskap Laurea Julkaisut I Laurea Publications Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty LBD4ALL-BRUKSANVISNING Copyright Skribenter och Yrkeshögskolan Laurea 2014 Publikationen har fått Europeiska kommissionens

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Kulturskolans roll i samhället Ditte Winqvist Finlands Kommunförbund Sakkunnig i kulturfrågor

Kulturskolans roll i samhället Ditte Winqvist Finlands Kommunförbund Sakkunnig i kulturfrågor Kulturskolans roll i samhället 02.02.2016 Ditte Winqvist Finlands Kommunförbund Sakkunnig i kulturfrågor Grundtanken Kulturen är en del av alla människors vardag och alla har rätt till kulturservice oberoende

Läs mer

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem Luossavaaraskolans fritidshem; planen uppförd juni 2014 Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem Ett dokument med fritidsverksamhetens syfte, mål och metod. Luossavaaraskolans fritidshem, juni 2014

Läs mer

KALLELSESIDA Kommungården, sessionssalen

KALLELSESIDA Kommungården, sessionssalen KALLELSESIDA Utfärdat den 19.11.2009 1 Sammanträdestid Måndagen den kl. 10.00 Sammanträdesplats Kommungården, sessionssalen Ärendets nr Ärende 63 Laglighet och beslutförhet 64 Protokolljustering 65 Uppgörande

Läs mer

Tillvalsämnen i Dalsbruks skola åk 8-9

Tillvalsämnen i Dalsbruks skola åk 8-9 Tillvalsämnen i Dalsbruks skola åk 8-9 Åk 8 ÅK 8-9 Här följer en kort presentation av våra tillvalsämnen. Informationen är skriven av de lärare som för tillfället undervisar i ämnet. För närmare information

Läs mer

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag 1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs

Läs mer

Handlingsplan avseende Skapande skola år i Gislaveds kommun

Handlingsplan avseende Skapande skola år i Gislaveds kommun 2014-01-31 1 [5] Handlingsplan avseende Skapande skola år 2014-2015 i Gislaveds kommun Gislaveds kommuns handlingsplan har sin utgångspunkt i läroplanen och barnoch utbildningsförvaltningens strategi,

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Följande ämnen kan väljas som tillval i åk 8 BILDKONST MUSIK GYMNASTIK. Följande ämnen kan väljas som tillval för åk 8-9.

Följande ämnen kan väljas som tillval i åk 8 BILDKONST MUSIK GYMNASTIK. Följande ämnen kan väljas som tillval för åk 8-9. Bästa vårdnadshavare, Vi önskar få in elevernas val av tillval inom vecka 9 (veckan efter sportlovet). Valet görs på valkortet som lämnas in åt elevhandledaren. Eleven väljer mellan bildkonst och musik

Läs mer

MUSIK. Läroämnets uppdrag

MUSIK. Läroämnets uppdrag 1 MUSIK Läroämnets uppdrag Musikundervisningens uppdrag är att skapa förutsättningar för mångsidig musikalisk aktivitet och ett aktivt kulturellt deltagande. Undervisningen hjälper eleven tolka musikens

Läs mer

plan modell policy program regel riktlinje rutin strategi taxa Barnkulturplan för Svenljunga kommun ... Beslutat av: Kommunfullmäktige

plan modell policy program regel riktlinje rutin strategi taxa Barnkulturplan för Svenljunga kommun ... Beslutat av: Kommunfullmäktige plan modell policy program regel riktlinje rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2016-09-12 119 Ansvarig: Kulturchef Revideras: Vid behov Följas

Läs mer

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster 1 Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna social- och hälsotjänster till rimliga kostnader.

Läs mer

Förord. Programmet ska främja samverkan mellan föreningsliv och den kommunala äldreomsorgen. Alla förslag i programmet är lika viktiga.

Förord. Programmet ska främja samverkan mellan föreningsliv och den kommunala äldreomsorgen. Alla förslag i programmet är lika viktiga. 1 Förord Det här är Linköpings kommuns program för utveckling av det sociala innehållet i vardagen för personer som är äldre. Programmet beskriver hur Linköping ska arbeta för att möta äldres sociala behov.

Läs mer

Meddelandeblad. Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående

Meddelandeblad. Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående Meddelandeblad Mottagare: kommunstyrelser, äldre- och handikappnämnder, äldre- och handikappförvaltningar, socialförvaltningar, högskolor; FoU-enheter, länsstyrelser; länsförbund, landsting, pensionärsorganisationer,

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet Morgon- och eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen Beskrivning

Läs mer

Strategi 2016 2020. Njur- och leverförbundet. www.musili.fi www.munuainen.fi www.maksa.fi

Strategi 2016 2020. Njur- och leverförbundet. www.musili.fi www.munuainen.fi www.maksa.fi Strategi 2016 2020 12/2015 Njur- och leverförbundet stöder insjuknade, transplanterade och deras anhöriga. Förbundet delar ut tillförlitlig information om sjukdomar och behandling. I medlemsföreningarna

Läs mer

Merservice inom LSS och särskilda boenden

Merservice inom LSS och särskilda boenden Merservice inom LSS och särskilda boenden Anställningsenheten, JobbMalmö Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-22 1.2 Jahangir Hosseinkhah Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen

Läs mer

Projekt Hälsa och rörelse

Projekt Hälsa och rörelse SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING FÖRSKOLA OCH FRITID TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) DNR. 2.1./566-2012 2012-08-23 Handläggare: Daniel Björkegren Telefon: 08-508 24 024 Till Skärholmens stadsdelsnämnd Förvaltningens

Läs mer

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Animation med äldre. Slutrapport från projektet 2012-2013, KUR 2011_5966

Animation med äldre. Slutrapport från projektet 2012-2013, KUR 2011_5966 Animation med äldre Slutrapport från projektet 2012-2013, KUR 2011_5966 Stanislaw Przybylski, projektledare Projektägare: Folkhälsosektionen, Landstinget i Jönköpings län Paula Bergman, Eva Timén Innehållsförteckning

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

RP 175/2006 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har antagits och blivit stadfästa.

RP 175/2006 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har antagits och blivit stadfästa. RP 175/2006 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om vissa stipendier och understöd åt författare och översättare samt upphävande av 3 i lagen om vissa stipendier

Läs mer

PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR)

PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR) PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR) En gemensam plan gjord av Dragsfjärd, Kimito och Västanfjärd kommun. I arbetsgruppen har suttit tjänstemän från daghemmen, familjedagvården och rådgivningarna på ön.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 16/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 och 5 a lagen om organisering av konstens främjande PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster 1 Utkast till lag 21.12.2016: Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna social- och

Läs mer

ETIK för FRITIDS- LEDARE

ETIK för FRITIDS- LEDARE ETIK för FRITIDS- LEDARE KC KUNSKAPSCENTRUM FÖR FRITIDSLEDARSKAP Kunskapscentrum för fritidsledarskap har under flera år arbetat för att skapa samsyn kring fritidsledarens yrkesidentitet, såsom människosyn,

Läs mer

Våra barn, vuxna som föräldrar och vuxna som personal i och kring skolan formar den miljö som möjliggör att ALLA barn kan nå sina mål.

Våra barn, vuxna som föräldrar och vuxna som personal i och kring skolan formar den miljö som möjliggör att ALLA barn kan nå sina mål. Våra barn, vuxna som föräldrar och vuxna som personal i och kring skolan formar den miljö som möjliggör att ALLA barn kan nå sina mål. Vi tar ALLA ansvar för allas rätt till trygghet, självkänsla, medkänsla

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA Eftermiddagsverksamheten skall stödja och förebygga barnets välmående, samt genom meningsfull och mångsidig verksamhet skapa förutsättningar för växande

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN 2011-2012 1. ENHET Daghemmet Äppelgården Piennarlenkki 6 01840 Klaukkala tel. 040 317 2644 paivakoti.appelgarden@nurmijarvi.fi 2. TIDSPERIOD FÖR VERKSAMHETEN Verksamhetsplanen

Läs mer

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER Dikt av Bengt Bratt för att illustrera hur vi definierar kultur när vi arbetar med kultur och hälsa. Kultur är att arbeta, bo och bygga. Kultur är skrattet och gråten tillsammans.

Läs mer

Språket inom social- och hälsovård

Språket inom social- och hälsovård Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets

Läs mer

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2015

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2015 1(7) Verksamhet Konstfrämjandet Skåne är en ideell förening med en omfattande verksamhet. Vi har länge arbetat med att sätta fokus på samtidskonsten i Skåne och Malmö och att ge befolkningen tillgång till

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Inledning Med det här dokumentet vill vi visa på kulturens 1 - kulturarvens 2 och konstarternas 3 - betydelse för ett samhälle som blickar framåt och vill växa.

Läs mer

MÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD

MÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD MÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD Korsholms familjedagvård erbjuder småbarnsfostran i en hemlik och trygg miljö. Målet med en kvalitativ vård och fostran är att ge barnen en lycklig

Läs mer

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN 1. CENTRALA PRINCIPER 1.1 VÄRDEGRUND Vi vårdar och uppfostrar barnen, i samarbete med föräldrarna i en trygg och stödjande miljö. Vi värdesätter barnens

Läs mer

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer från Shutterstock.com

Läs mer

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Kalmar November 2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för, i bland annat kulturplanerna, själva ska få komma till tals.

Läs mer

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen 5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt

Läs mer

Handlingsplan Antagen av kommittén

Handlingsplan Antagen av kommittén Handlingsplan 2013 Antagen av kommittén 2012-11- 14 Inledning Mittnordenkommittén är ett gemensamt samarbetsorgan inom de mittnordiska regionerna belägna från den ryska gränsen i öst till Atlanten i väst.

Läs mer

Laurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING Projekt- och teamarbete

Laurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING Projekt- och teamarbete Laurea Julkaisut I Laurea Publications Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty LBD4ALL-BRUKSANVISNING Projekt- och teamarbete Copyright Skribenter och Yrkeshögskolan Laurea 2014 Publikationen har

Läs mer

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola www.ops-tyokalupakki.fi/vasa En välmående skola Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola helhetssyn på lärandet 15.4.2015 Helsingfors 16.4.2015 Åbo

Läs mer

Läroplan för den grundläggande konstundervisningen i Hantverk

Läroplan för den grundläggande konstundervisningen i Hantverk Läroplan för den grundläggande konstundervisningen i Hantverk Grundläggande konstundervisning i Korsholm grundar sig på lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998) och förordningen om grundläggande

Läs mer

Varför kultur i Falkenbergs skolor och barnomsorg?

Varför kultur i Falkenbergs skolor och barnomsorg? Tjänsteskrivelse Datum 2010-06-23 Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Handlingsplan för mer och bättre kultur för barn och elever i barn- och utbildningsnämndens verksamheter Handlingsplanen

Läs mer

Återkommande teman är kommunikation, livsstil och hälsa. Ofta deltar vi i konferens- och utbildningssammanhang.

Återkommande teman är kommunikation, livsstil och hälsa. Ofta deltar vi i konferens- och utbildningssammanhang. Tor & David Med gitarr på ryggen gav vi oss ut på en tandemcykelturne sommaren 1995. Sedan dess har vi gjort över 1200 uppträdande i vitt skilda miljöer och sammanhang. Under åren har underhållningen

Läs mer

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Momenten 30 och 31 i detta kapitel omfattas av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992). Dessutom

Läs mer

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning Inriktningsdokument 2014-05-26 Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning KS 2014/0236 Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2014. Inriktningen gäller för hela den kommunala

Läs mer

Kultur- och fritidspolitisk plan för Höganäs

Kultur- och fritidspolitisk plan för Höganäs Kultur- och fritidspolitisk plan för Höganäs Vision, mål, inriktning, prioriteringar och handlingsplan för att Spela samman! Visionen Spela samman! Vår vision för vår verksamhet är att den ska bidra till

Läs mer

Tillvalsämnen för årskurs 4-6

Tillvalsämnen för årskurs 4-6 Tillvalsämnen för årskurs 4-6 Årskurs 4 Årskurs 5 Årskurs 6 Tillvalsämnets namn FRÅN IDÉ TILL PRODUKT FRÅN IDÉ TILL PRODUKT FRÅN IDÉ TILL PRODUKT Man skapar nytt eller förändrar det gamla i designens tecken.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget

Läs mer

FRÅN IDÉ TILL PRODUKT

FRÅN IDÉ TILL PRODUKT TILLVALSÄMNEN FÖR ÅK 6 LÄSÅR 2016 2017 FRÅN IDÉ TILL PRODUKT Man skapar nytt eller förändrar det gamla i designens tecken. Målsättning: en estetisk och användbar produkt. M1 handleda eleven i att bekanta

Läs mer

Kultur och värdeskapande. Kulturproduktionens villkor Karlstad 1 oktober 2015

Kultur och värdeskapande. Kulturproduktionens villkor Karlstad 1 oktober 2015 Kultur och värdeskapande Kulturproduktionens villkor Karlstad 1 oktober 2015 Kultur och värdeskapande Utgångspunkten är helt och hållet ekonomisk. Kostnaden för de använda resurserna jämförs med värdet

Läs mer

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag SAMHÄLLSLÄRA Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i samhällslära är att stödja elevens tillväxt till en aktiv, ansvarsfull och företagsam person. Elevens vägleds att agera enligt demokratins värden

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

- KLYS Manifest KLYS

- KLYS Manifest KLYS KLYS Manifest KLYS Förverkliga kultursamhället! Vi vill att så många som möjligt ska ta del av så mycket kultur som möjligt. Vi vill ha ett brett, mångfacetterat, nyskapande och kvalitativt kulturutbud.

Läs mer

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006 INLEDNING Fri tid är den tid, då du själv väljer vad du vill göra. Föreningslivet i Malmö - vid sidan av våra stora Kulturinstitutioner och det fria kultur- och idrottslivet - har mycket att erbjuda medborgarna.

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program

Funktionshinderpolitiskt program Dnr 2013/46 Id 50165 Funktionshinderpolitiskt program 2016-2020 Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-27 173 Funktionshinderpolitiskt program för Vimmerby kommun Funktionshinderpolitik handlar om mer än

Läs mer

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Skapande skola- projekt 2014-2015

Skapande skola- projekt 2014-2015 Skapande skola- projekt 2014-2015 Allt är möjligt på teatern VEM HÅLLER I SKAPANDE SKOLA- PROJEKTET? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i Teater Eksems skapande skola- projekt.

Läs mer

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2017

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2017 1(6) Verksamhet Konstfrämjandet Skåne är en ideell förening med en omfattande verksamhet. Vi har länge arbetat med att sätta fokus på samtidskonsten i Skåne och Malmö och att ge befolkningen tillgång till

Läs mer

Detaljerad kursplan. Dokumentet finns under Alla filer och länkar i Schoolsoft/Flexus samt gås igenom i anslutning till kursstart av läraren.

Detaljerad kursplan. Dokumentet finns under Alla filer och länkar i Schoolsoft/Flexus samt gås igenom i anslutning till kursstart av läraren. Ämnesfördjupning Kursens syfte är att förstärka och fördjupa den studerandes kunskaper om konstnärliga tekniker och den kreativa processen. Efter slutförd kurs ska den studerande: - förstå samspelet mellan

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

Anvisningar om barnets plan för småbarnspedagogik

Anvisningar om barnets plan för småbarnspedagogik 20.6.2017 Anvisningar om barnets plan för småbarnspedagogik Syftet med barnets plan för småbarnspedagogik (nedan barnets plan) är att sätta upp gemensamma mål och komma överens om hur barnets individuella

Läs mer

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Karleby stadsfullmäktige behandlade 17.3.2014 25 arbetshälsoenkäten som gjordes

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING GS1. Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper. Läs varje beskrivning och ringa in det alternativ på varje rad som visar hur mycket varje person liknar eller

Läs mer

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar 2015-10-26 1 (12) Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar Innehåll Innehållet i detta dokument... 2 Allmänt om intervjuerna... 3 Vad är en intervju?... 3 Syfte med intervjuer i

Läs mer

Kulturen i Örnsköldsvik

Kulturen i Örnsköldsvik Kulturen i Örnsköldsvik -barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation - rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet - uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter

Läs mer

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression Projektet Masto för att minska arbetsoförmåga som beror på depression Stöd för den arbetsföra befolkningens psykiska hälsa och arbetsförmåga För att främja välbefinnande i arbetslivet ska projektet Masto

Läs mer

Vägen till yrkeskunskap inom kultur

Vägen till yrkeskunskap inom kultur Utbildningsprogram > Vägen till yrkeskunskap inom kultur Yrkesinriktade grundexamina Grundexamen inom hantverk och konstindustri Grundexamen i audiovisuell kommunikation Grundexamen i visuell framställning

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Kulturpedagogiska projekt

Kulturpedagogiska projekt Kulturpedagogiska projekt VEM HÅLLER I KULTURPROJEKTEN? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i de kulturpedagogiska projekten. Susanna har flera års erfarenhet av att leda kurser

Läs mer

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning SVAR PÅ REGERINGSUPP 1 (26) Avdelningen för analys och prognos Karin Mattsson 69161/2011 Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid

Läs mer

YH Novia - En föregångare för mångprofessionell kompetensutveckling inom social- och hälsovården

YH Novia - En föregångare för mångprofessionell kompetensutveckling inom social- och hälsovården YH Novia - En föregångare för mångprofessionell kompetensutveckling inom social- och hälsovården Mångprofessionell social- och hälsovård resursförstärkande arbetssätt Åbo, 30.10-1.11.2012 Eva Juslin, Pia

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg 2012-10-01 2 Mål för fritidshemmen i Skinnskattebergs kommun Utarbetad maj 2006, reviderad hösten 2012 Inledning Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet

Läs mer

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Lokal överenskommelse i Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-03-15 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2016

Verksamhetsplan 2015-2016 Verksamhetsplan 2015-2016 Riksorganisationen Reacta Reacta är en ideell riksorganisation bestående av ca 20 lokalföreningar & hälsoråd, med totalt 2000 unga medlemmar. Föreningar som ansluter sig till

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Förvaltningarnas arbete skall utvecklas och ge resultat i en högre effektivitet och bättre kommunikation med Salemsborna. Den

Läs mer