Utredning av projekten för välfärdstjänster inom Österbottens konstkommission

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utredning av projekten för välfärdstjänster inom Österbottens konstkommission"

Transkript

1 Utredning av projekten för välfärdstjänster inom Österbottens konstkommission

2 Österbottens konstkommission Rantalinna, Strandgatan Vasa

3 Förord Den finska folkmedicinen baserar sig på läkande örter och välgörande ordalydelser. Elias Lönnrot tog i sin Afhandling om Finnarnes Magiska Medicin inte upp de finländska örternas medicinska effekter, trots att han var väl insatt i ämnet, utan talade om det hälsogivande ordets kraft. Han skrev så här: Livet föreställdes överallt vara utsatt för faror, som av onda, både synliga och osynliga varelser, tillställdes för människan. Aldrig borde man därför vara oberedd och värnlös emot sådana fientliga stämplingar. Det ursprungligaste, varmedelst man sökte motverka sådant, var otvivelaktigt böner och offer till åskilliga gudomligheter och tjusning (lumous). De gudamakter, vilka i detta hänseende oftast anlitades var Ukko, Väinämöinen, Luonnotar (naturens dotter), Päivätär (soldottern), Ahti (en sjögud), Mannun isäntä ja eukko (jordens husbonde och värdinna), Noron neito (däldens jungfru) m.m. Ordets helande kraft inrymdes speciellt i magiska formler, vars kärna var ursprungsordet. Om man kände till det ondas ursprung, hittade man också orden för att bota det. Ordets kraft i sång och musik tog sig uttryck i projekten under paraplyprogrammet Kultur ger hälsa och välfärd, men man tog också tillvara potentialen inom andra konstområden, företrädesvis scenkonsten och bildkonsten. I maj 2010 gav Undervisningsministeriet de regionala konstkommissionerna ett uppdrag som visserligen låg utanför deras resultatavtal, men var dessoaktat angenämt: att till aktörerna i regionen dela ut de anslag som i statens tilläggsbudget har anvisats för sysselsättning av unga konstnärer och kulturarbetare. Österbottens konstkommission delade i juni 2010 ut anslaget till nio aktörer anställde Lotta Häggström till sitt kansli för att utreda projekten och utarbeta den föreliggande rapporten. Österbottens konstkommission har verkat inom ramen för Kultur ger hälsa och välfärd sedan Att framkalla konstupplevelser och frammana de kreativa krafter som finns inuti alla människor bidrar till välbefinnandet. Subjektiva och aktiva konstupplevelser kan medvetet användas i att förebygga och behandla sjukdomar och främja välbefinnandet. Kommissionen beslutade att låta utreda aktörernas utgångspunkter och målsättningar, hur dessa realiserades hos bidragsmottagarna och hur projekten förhöll sig till de mål som fastställts i Undervisningsministeriets handlingsprogram Kultur ger hälsa och välfärd Man ville i synnerhet göra aktörerna medvetna om Undervisningsministeriets ovannämnda rapport. Det visade sig att en del av aktörerna var insatta i de ambitioner som skrivits in i rapporten och hade redan innan ansökningen av bidragen inleddes i maj 2010 uppställt egna mål och vidtagit åtgärder härefter. 3

4 Dessa aktörer klarade bäst av att anpassa sig till den mycket korta tidsfristen för ansökningarna. Bidrag tilldelades också aktörer vars projekt utgick från de sysselsatta unga och deras utbildningsbakgrund, vilket förhindrade en mer övergripande målsättning i enlighet med Kultur ger hälsa och välfärd-programmet. Den nu genomförda projektserien bidrog till informationsspridningen om temat. Kommunernas möjligheter att verkligen agera för att stärka konstens välfärdseffekter illustreras av samkommunen Kaksineuvoinens projekt Tännekki tairetta ( Hit med konst ) som utgick från samkommunens egna, övergripande handlingsprogram. Vasa stads projekt Perspektiv från sängen var fortsättning på ett redan välutvecklat projekt. Det var den enda av de sökande som redan i projektets ansökningsskede informerade och engagerade patienternas närstående. Projektet gick ut på att förmedla upplevelser till sängbundna patienter som inte har möjligheter att röra på sig för att pigga upp sig. Resultaten av projektet var på många sätt positiva: attityderna mjukades upp och det uppstod en grund för fortsatt verksamhet som t.o.m. i viss utsträckning har blivit av. Visserligen aktualiserades frågan som blir oundviklig då man serverar aktiviteter till personer som ibland är allvarligt sjuka. Vem definierar vilken typ av konst som är välgörande och helande? Har konstnärerna, när de agerar i helande och vårdande syfte, ett annat ansvar än i sin normala verksamhet? På vilket sätt? I de flesta projekt uppställdes som mål att utarbeta en handlingsmodell som möjliggör fortsatt verksamhet efter att projektet avslutats. Detta var också målet för den föreliggande utredningen. Den visar att det för utvecklingen av handlingsmodeller krävs omfattande samarbete, sakkunnig handledning, mer forskningsinsatser och människofokuserad, samordnad målsättning. Inom Österbottens konstkommissions område arbetar Yrkeshögskolan Novia i Jakobstad med att lägga upp studiehelheter så att skolan kan fungera som samordnare av projekt, nätverk och forskning inom ämnesområdet, förutsatt att det går att uppbåda den finansiering som behövs. I sitt eget projekt tog Novia genuin och levande österbottnisk folkmusik till vårdanstalter. Ett stort tack till Lotta Häggström som sammanställde de splittrade välfärdsfrämjande insatserna till en helgjuten rapport. På Elias Lönnrots födelsedag, den 9 april 2011 Raija Nummijärvi generalsekreterare, Österbottens konstkommission 4

5 Ett arbete av en av deltagarna i Tännekki tairetta projektet 5

6 Innehåll Förord 3 Innehåll 6 1. Inledning 9 2. Bakgrund Projekt för utveckling av välfärdsservicen Utgångsläge Regional fördelning Styrgrupper Projektarbetare Målgrupper Mål för projekten Genomförande Styrgruppens betydelse Projektarbetare Samarbete Verkställandemiljö Engagerande verksamhet Konstens egenvärde Kontinuitet Presentation av projekten Ab Yrkeshögskolan vid Åbo Akademi Nykarleby, Musik i vården 18 Mål 18 Genomförande 18 Utmaningar under projektet 20 Uppnående av målen 20 Kontinuitet 20 Övrigt Evankelinen lähetysyhdistys ELY ry, Tammerfors 20 Mål 21 Genomförande 21 Utmaningar under projektet 22 6

7 Uppnående av målen 22 Kontinuitet K.H. Renlunds museum Mellersta Österbottens landskapsmuseum, Karleby, Konst ger välfärd till äldre 23 Mål 23 Genomförande 23 Utmaningar under projektet 25 Uppnående av målen 25 Kontinuitet Kulturväsendet i Kaustby kommun, Kaustby 26 Mål 26 Genomförande 27 Utmaningar under projektet 28 Uppnående av målen 28 Kontinuitet Samkommunen Kaksineuvoinen, Kauhava Tännekki Tairetta 30 Mål 30 Genomförande 31 Utmaningar under projektet 34 Uppnående av målen 34 Kontinuitet Perhonjokilaakson kuvataideyhdistys ry, Vetil 35 Mål 36 Genomförande 36 Utmaningar under projektet 36 Uppnående av målen 37 Kontinuitet Seinäjoki stad 37 Mål 37 Genomförande 38 Utmaningar under projektet 40 Uppnående av målen 40 7

8 Kontinuitet Tikanoja konsthem, Vasa 40 Mål 41 Genomförande 41 Utmaningar under projektet 43 Uppnående av målen 43 Kontinuitet Vasa stad/kulturverket, Perspektiv från sängen 45 Mål 45 Genomförande 46 Utmaningar under projektet 48 Uppnående av målen 48 Kontinuitet Utmaningar för projekten Utmaningar för projektarbetarna Uppnående av målen Främja välfärden för målgrupperna med hjälp av konst och kultur Bättre tillgång till konst och kultur Deltagande i konst- och kulturbetonade välfärdstjänster Stärka den sociala gemenskapen och förebygga utslagning Liva upp vardagen på enheter inom social- och hälsovården Engagera de anställda och stödja deras arbetshälsa Utveckling av verksamhetskoncept Mera samarbete mellan aktörer De sysselsatta i projekten Anknytning av projekten till programmet Kultur ger hälsa och välfärd Anknytning av projekten till åtgärdsförslagen i programmet 56 8

9 1. Inledning I statens första tilläggsbudget i maj 2010 anvisades Undervisnings- och kulturministeriets anslag till de regionala konstkommissionerna. Genom ett brev av Centralkommissionen för konst den 19 april 2010 tilldelades Österbottens konstkommission sammanlagt euro av det anslagna beloppet. Konstkommissionen delade ut bidrag inom sitt verksamhetsområde i syfte att verkställa Undervisningsministeriets program Kultur ger hälsa och välfärd Undervisningsministeriets publikationer 2010:1 Syftet med programmet är att främja välfärden och hälsan med hjälp av kultur och konst och att öka delaktigheten på invid-, gemenskaps- och samhällsnivå. De tre fokusområdena för programmet är 1) kulturell delaktighet och social gemenskap i vardagliga funktioner och miljöer, 2) konst och kultur i social- och hälsovården och 3) bättre hälsa i arbetslivet med hjälp av konst och kultur. I programmet räknas det upp 18 åtgärdsförslag som har delats upp enligt tema: 1) lagstiftning, förvaltning och finansiering, 2) samarbete mellan offentliga, privata och tredje sektorn, 3) mer forskning och större kunskapsunderlag, 4) utbildning och 5) informationsspridning. Österbottens konstkommission har beviljat totalt ,00 euro i bidrag för sysselsättning av unga konstnärer, producenter och andra konstutövare och för utveckling av välfärdstjänster. Med hjälp av bidragen har man inom området kunnat sysselsätta 10 unga i olika projekt och en ungdom för att utreda genomförandet av projekten och förhållandet mellan projekten och Undervisningsministeriets program Kultur ger hälsa och välfärd. Projekten genomfördes mellan den 15 juni 2010 och den 20 maj Österbottens konstkommission anställde för tiden medieassistent Lotta Häggström för att utreda de utvecklingsprojekt för välfärdstjänsterna som genomförts på konstkommissionens område. Enligt uppdraget skulle hon utarbeta en rapport över projektens utgångsläge, ambitioner, genomförande, samarbetsmodeller, utmaningar, måluppfyllelse och eventuella fortsättning. I rapporten tas det upp projektens anknytning till Undervisningsministeriets åtgärdsprogram Kultur ger hälsa och välfärd

10 10 Ett arbete av en av deltagarna i Perhonjokilaakson kuvataideyhdistys ry:s projekt

11 2. Bakgrund Österbottens konstkommission har redan tidigare engagerat sig i temat Kultur ger hälsa och välfärd, både i sin egen verksamhet och i form av bidrag. Det viktigaste verksamhetsåret var inledningen 1999, under rubriken Vanhassa vara parempi Man vet vad man har men inte vad man får. Under temaåret arrangerade bl.a. bildkonstnär Vaula Sippola målarworkshopar för äldre. Workshoparna arrangerades under fyra månader på sex äldreboenden i Vasa, Kauhajoki, Östermark, Perho och Seinäjoki. Genom programmet Kultur ger hälsa och välfärd får Österbottens konstkommissions insatser för utveckling av välfärdsservicen en mer övergripande kontext än de tidigare projekten. Centrala teman för projekten är deltagande, samhörighet och tillämpningar av konst. Hanna-Liisa Liikanen och Markku T. Hyyppä diskuterar i sin bok Kulttuuri ja terveys François Matarassos undersökning om engagerande konst: Enligt resultaten ökade konstutövande människors välbefinnande och fick dem att känna sig lyckligare och friskare. Därigenom kunde man i forskningen identifiera konstens sociala effekter. Människor hittade nya vänner via konsten och lärde sig också nytt om andra kulturer. Många började också självständigt leta efter nya upplevelser och mål i livet och aktiverade sig i samhället. Deltagandet i konstutövandets process upplevdes som viktigare än konsten i sig. Hyyppä, Liikanen, Kulttuuri ja terveys, Edita 2005, s. 125 I många projekt lyfte man fram konstens funktion som en källa för egenmakt. Konst kan hjälpa individen eller samhället genom att stimulera ibruktagningen av nya resurser och indirekt stärka livshanteringen och anpassningen till sociala förändringar. De insikter av egenmakt (empowerment) som föds genom konstutövande kan tillgodogöras inom socialoch hälsovården. Cecilia von Brandenburg, UVM 2008:12, s. 20. Den största målgruppen i projekten var de äldre. Flera projekt fokuserade på invånarna i serviceboenden, deltagarna i dagverksamhet och långvårdspatienterna på sjukhus. Hyyppä och Liikanen konstaterar: Konst och kultur kan användas till att bredda metodurvalet inom vården och skapa avbrott i vardagen på anstalterna. Bildkonst, musik eller drama som stöd för rehabiliteringen öppnar nya möjligheter att påverka det sociala, psykiska och fysiska välbefinnandet hos patienterna. Med konstens medel går det att stimulera ett äldre eller försvagat minne. Fester är ett sätt att höja sig över vardagen också i vårdenheterna. Hyyppä, Liikanen, Kulttuuri ja terveys, Edita 2005, s. 134 Ett återkommande tema i de projekt som riktade sig till barn och unga var förebyggande av utslagning. Hyyppä konstaterar följande: Om socialt engagemang och kulturella aktiviteter utgör en del av befolkningens grundläggande 11

12 kultur, stödjer de barns möjligheter att under uppväxten anamma en känsla av samhörighet och ömsesidig tillit. Taide keskellä elämää, Like 2007, s I många projekt förekom samarbete och nätverkande med befintliga lokala och regionala aktörer och aktörer inom den tredje sektorn. Den tredje sektorn har lyfts fram i debatten om hur de välfärdshöjande tjänster som medborgarna behöver ska kunna tryggas även framöver. Man har insett att medborgarsamhällets funktioner är mer än pyssel och fritidssysselsättning: de spelar en viktig samhällspolitisk roll. Medborgarsamhället kommer att stå i en alltmer viktig position i framtiden, eftersom det genererar det allra viktigaste för det mänskliga livet, nämligen psykiskt välbefinnande och socialt kapital. Cecilia von Brandenburg, UVM 2008:12, s Projekt för utveckling av välfärdsservicen Österbottens konstkommissions vidsträckta verksamhetsområde är tvåspråkigt och omfattar tre landskap. Nästan en femtedel av invånarna i området (Södra Österbotten, Österbotten och Mellersta Österbotten) är svensktalande. Mest svensktalande, omkring hälften av invånarna, finns i Österbotten (Statistikcentralen 2010). Österbottens konstkommission beviljade bidrag till nio projekt. Bidrag kunde beviljas endast sammanslutningar med rättslig handlingsförmåga och ansökningarna skulle hänföra sig till specifika mål. Bidraget betalades i form av sysselsättningsbidrag som täckte 80 procent av lönen för den anställda ungdomen. Fyra av de nio projekten omfattades av det kommunala kultur- och bildningsväsendet. Två bidragsmottagande projekt gällde museiverksamheten. De övriga tre hänförde sig till en läroanstalt, en missionsförening inom den evangelisk-lutherska kyrkan och en lokal bildkonstförening. Projekten kan betraktas ur flera olika perspektiv Främja välfärden med hjälp av konst och kultur Sysselsätta unga konst- och kulturutövare Möjliggöra möten mellan kulturprofessionella och samarbete med professionella inom andra branscher Bygga nätverk med lokala aktörer Utgångsläge Utgångsläget för projekten varierade. I vissa projekt hade projektgenomföraren, t.ex. ett museum, redan etablerat sig som en leverantör av kulturservice. I dessa fall gjorde bidraget det möjligt att vidareutveckla den befintliga verksamheten, fördjupa perspektivet och bredda utbudet. I andra projekt, som t.ex. inom Vasa stad, hade man redan under en längre tid arbetat systematiskt för att tillhandahålla välfärdsservice med konstens och kulturens medel. Med hjälp av bidraget var det möjligt att verkställa ett projekt som planerats redan länge. I vissa projekt medverkade helt nya aktörer.

13 3.2 Regional fördelning K.H. Renlunds museum Mellersta Österbottens landskapsmuseum Projektet Konst ger välfärd till äldre Karleby Kaustby kommun kulturväsendet Perhonjokilaakson kuvataideyhdistys ry Vetil Yrkeshögskolan Novia Projektet Musik i vården Jakobstad Samkommunen Kaksineuvoinen Projektet Tännekki tairetta Kauhava Evankelinen lähetysyhdistys -Ely ry Vasa Tikanoja konsthem och Kuntsi museum för modern konst Vasa Projektet Perspektiv från sängen Vasa stad / kulturverket Seinäjoki stads och invandrarcentrets projekt Inom flera av projekten finns det också verksamhet i de omgivande kommunerna. Därigenom främjades utbudet av och tillgången till kulturella och konstnärliga välfärdstjänster också på mindre orter. 3.3 Styrgrupper Konstkommissionen krävde i sitt beslut om beviljande av bidrag att projekten skulle ha en styrgrupp. Kommissionen utsåg en expertmedlem till styrgrupperna, antingen generalsekreteraren, en kommissionsmedlem eller länskonstnären. Projekten gavs möjlighet att vid behov konsultera den medlem som kommissionen utsett. 13

14 För alla projekt tillsatte man likväl ingen egentlig styrgrupp. I dessa projekt bistods projektarbetaren av ett nätverk, t.ex. av personer inom den sökande organisationen. I de projekt där det fanns en styrgrupp ålades gruppen att planera och genomföra projektet tillsammans med projektarbetaren. Styrgruppen bestod ofta av ledande personer inom den sökande organisationen och representanter för olika samarbets- och målgrupper. Det ansågs vara viktigt att man lyssnade på personalen vid den organisation som var föremål för projektet. 3.4 Projektarbetare De personer som sysselsattes i projekten var alla under 30 år. De fick framför sig ett brett arbetsfält. Utöver samarbetet med målgruppen skulle de ofta också planera verksamheten, informera om projektet, kartlägga samarbetsparter, organisera aktiviteter och sköta andra uppgifter som anknöt till projektet. Fördelning av yrkeskompetensen hos de sysselsatta 3 Yrkeshögskoleexamina för amatörteaterledare 2 Yrkeshögskoleexamina i bildkonst 2 Yrkeshögskoleexamina för musikpedagog 1 Kandidatexamen i konstfostran 1 Yrkeshögskoleexamen för kulturproducent 1 Musiker Fördelningen av de sysselsattas yrkeskompetens avspeglar utbildningsutbudet inom kulturområdet i det aktuella verksamhetsområdet. I projekten arbetade tre amatörteaterledare som fått sin utbildning vid Mellersta Österbottens yrkeshögskola. Likaså tre personer hade utbildats vid Yrkeshögskolan Novia: två musikpedagoger och en från utbildningsprogrammet i bildkonst. 4. Målgrupper Den gemensamma nämnaren för projekten var att man ville bjuda sådana målgrupper på konst och kultur som normalt inte får tillgång till dessa. I många projekt riktades verksamheten till flera olika målgrupper av vilka den största var äldre personer. Projekten genomfördes vid olika social- och hälsovårdsenheter och i skolor. Också personalen vid anstalterna och de äldres närstående fick ta del av verksamheten. Fördelning av målgrupperna Äldre utgjorde målgruppen i sammanlagt åtta projekt. Dessa fokuserade på invånarna i serviceboenden, deltagarna i dagverksamhet och långvårdspatienterna på sjukhus. Ett projekt riktades till äldre som inte deltog i vårdtjänster. 14

15 Barn och unga utgjorde målgruppen för fem projekt som riktade sig till grupper i skolor, daghem och klubbar för barn och unga. Ett projekt fokuserade på invandrarbarn. Invånarna och dagklienterna på ett aktivitetscenter för utvecklingsstörda och rehabiliteringsklienterna med psykiska problem utgjorde målgruppen för tre projekt. Invandrarkvinnor och småbarnsföräldrar tillsammans med sina barn utgjorde målgruppen för var sitt projekt. 5. Mål för projekten Målet för projekten var att främja målgruppernas välbefinnande med hjälp av konst och kultur, öka tillgången till konst och kultur och aktivera deltagandet i konst- och kulturbetonade välfärdstjänster. Centrala teman stärka den sociala gemenskapen förebygga utslagning liva upp vardagen genom de projekt som genomfördes på vårdanstalter konsten som en källa för egenmakt; nämndes i målsättningarna i flera projekt utveckla ett handlingskoncept som möjliggör kontinuitet efter avslutat projekt; fastställdes som mål i flera projekt i bästa fall främja också arbetshälsan för de anställda på de social- och hälsovårds enheter och skolor som omfattades av projekten öka samarbetet mellan olika aktörer; fastställdes som mål i en del av projekten De unga som sysselsattes i projekten nämnde som sina personliga mål bl.a. att utvecklas professionellt inom kulturområdet och tillämpa sin yrkeskompetens i en ny arbetsmiljö. 6. Genomförande 6.1 Styrgruppens betydelse Styrgrupperna spelade en betydande roll i att projektet kunde genomföras smidigt. Aktiviteterna inom projekten planerades i samarbete med styrgrupperna eller stödpersonerna. Också de anställda vid de involverade instanserna och andra medverkande fick komma till tals under projektet. Genom samarbete var det möjligt att skapa en fungerande helhet. 15

16 6.2 Projektarbetare Projektarbetarnas bidrag var ytterst viktigt för att projektet skulle lyckas. De utgick från sin personliga yrkeskompetens och anpassade arbetsmetoderna enligt respektive målgrupp. Man strävade efter att beakta deltagarnas särdrag, såsom demens, nedsatt tal- eller rörelseförmåga eller den breda ålderspridningen i målgrupperna. 6.3 Samarbete I projekten samarbetade man ofta med befintliga lokala och regionala aktörer och aktörer inom den tredje sektorn. Exempelvis i Seinäjoki samarbetade man med barn- och ungdomsnätverket för rytmmusik Louhimo, som administreras av stadens kulturväsende. Genom samarbetet utgjorde projektet och dess intressenter en bredare helhet. Samarbetet kan beskrivas t.ex. med de många samarbetsparterna i projektet Perspektiv från sängen. Grundläggande konstundervisning Vasa Stad Vasa Hussektor Ikäkeskus Nordiska konstskolan Företag i Vasaregionen: Oy Escarmat Ltd Stockmann Beauty Projektet Perspektiv från sängen Vasa Konstförening rf Konsti ry Finlands Sennenhundar rf/hali-bernit Länskonstnären för bildkonst ELY ry:s projekt för kulturella välfärdstjänster Lokala yrkeskonstnärer WATT Danskonstnärerna i regionen Wasa rf Konstkommissionens utredare arrangerade möten för projektarbetarna på konstkommissionens kansli i november 2010 och januari Trots att projekten var olika arbetade de sysselsatta unga med rätt så likadana uppgifter. På mötena kunde de sätta sig in i de andra projekten och byta erfarenheter av arbetet och därigenom skapa ett eget nätverk. 6.4 Verkställandemiljö Aktiviteterna i projekten genomfördes på två olika sätt. I de flesta fall begav man sig ut till dem vars välbefinnande man ville höja, dvs. till kommunala servicehem, daghem, skolor 16

17 och aktivitetscenter för utvecklingsstörda. I en del av aktiviteterna sammankallade man deltagarna på ett museum eller i en skola. 6.5 Engagerande verksamhet I projekten arrangerades huvudsakligen engagerande konst- och kulturaktiviteter samvaro och social gemenskap var en viktig ingrediens. I många projekt ingick workshopar. Att deltagarna fick uppleva konst och göra något tillsammans ansågs vara viktigare än att uppnå en konstnärligt gediget slutresultat, vilket är poängen då det är fråga om att höja välbefinnandet och inte om professionellt konstutövande. Innehållet i workshoparna styrdes av den sysselsatta ungdomens yrkesområde. Inom projekten arrangerades konst- och kulturaktiviteter av många olika slag: bl.a. konst- och dramaworkshopar, allsång, miljökonstverk, kortfilmer och musicerande i band. Seinäjoki stads projekt tog fasta på ett sociokulturellt arbetssätt. Avsikten var att aktiviteterna med invandrarkvinnor skulle ge upphov till en självgående grupp. 6.6 Konstens egenvärde Konst och kultur användes som instrument för att uppnå målen, dock utan att frånse konstens värde i sig. Inom projekten arrangerades utställningar och musikstunder. Exempelvis i projektet Perspektiv från sängen ingick ett moment där man livade upp anstaltsmiljön genom att ställa ut verk av professionella konstnärer i ett konstgalleri som inrättades i patientrummen. I K.H. Renlunds museums projekt Konst ger välfärd till äldre lät man målningar av projektarbetaren cirkulera i de allmänna utrymmena i äldreboenden. 6.7 Kontinuitet I en del av projekten var avsikten att skapa ett verksamhetskoncept som skulle möjliggöra en viss kontinuitet av verksamheten efter att finansieringen från Österbottens konstkommission har avslutats. För att trygga kontinuiteten på anstalterna delade man ut verktyg till personalen för konstoch kulturbetonad verksamhet inom ramen för de stimulerande aktiviteterna. Koncepten utformades som så tydliga och lätt realiserbara att det inte skulle medföra extra arbete för personalen. Bland annat i samkommunen Kaksineuvoinens projekt Tännekki Tairetta gav man personalen handledning, organiserade en temadag och tillsammans med personalen utarbetade en fortsättningsplan för konst- och kulturbetonad verksamhet i enheterna. 17

18 Den virtuella utställningsguiden som utarbetades inom K.H. Renlunds museums projekt Konst ger välfärd till äldre kan beställas även efter att projektet avslutats. Guiden kommer också att tillhandahållas i skolor och på sjukhus. Som ett resultat av projektet är det nu lätt att utarbeta nya virtuella guider till kommande utställningar. 7. Presentation av projekten 7.1 Ab Yrkeshögskolan vid Åbo Akademi Nykarleby, Musik i vården Projektet genomfördes vid Yrkeshögskolan Novia För projektet anställdes musikpedagogerna Martina Krooks och Desirée Saarela-Portin, som utbildats vid YH Novia. Målgruppen var de intagna, klienterna inom dagverksamheten, personerna inom mentalvårdsrehabilitering och patienterna på barnavdelningarna på vårdanstalterna och servicehusen i Jakobstadsregionen. I målgruppen ingick också personalen på dessa enheter. Sammanlagt arrangerades verksamhet på ungefär 20 platser i Pedersöre, Larsmo och Jakobstad. Information till allmänheten spreds via medierna. Mål Målet för projektet var att ta ut levande musik till målgrupper som normalt inte har tillgång till det. Man ville skapa ett avbrott i vardagen på anstalterna och ge åhörarna förnimmelser och upplevelser. Avsikten var också att stärka engagemanget och den sociala samhörigheten och att förbättra de anställdas arbetshälsa. Genomförande Man bjöd på musikstunder på vårdanstalter, servicehus och sjukhusets barnavdelning i Jakobstadsregionen. Musikstunderna planerades och genomfördes av projektarbetarna. I planeringen utgick de från målgruppernas eventuella specialbehov och anpassade musikstunderna enligt behoven och önskemålen hos varje grupp. Största delen av deltagarna var svenskspråkiga, men framförandena och allsångerna kunde också genomföras på finska. 18

19 Ett arbete av en av deltagarna i Seinäjoki stads projekt 19

20 Bägge projektarbetarna hade inriktat sig på folkmusik i sina studier, vilket också betonades i projektet. Projektarbetarna sammanställde ett allsångshäfte med traditionella folkvisor och låtar från trakten. Häftet delades ut till deltagarna på musikstunderna. Programmet under musikstunderna bestod av både allsång och projektarbetarnas uppträdanden. Utmaningar under projektet Projektet genomfördes på ett vidsträckt område. På grund av att avstånden var långa och verksamheten måste anpassas till enheternas dagsscheman, kunde man ha musikstunder endast på en plats per dag. Uppnående av målen Under projektet gjorde man levande musik tillgänglig genom att föra ut musik till sådana målgrupper som normalt inte har denna möjlighet. Verksamheten hade också en social dimension. Att samlas för en gemensam musikstund skapade omväxling i vardagen också för dem som inte aktivt deltog i sången. Verksamheten skapade också ett avbrott i vardagen för personalen, som kunde delta i musikstunderna om de ville. På detta sätt bidrog projektet till personalens arbetshälsa. De traditionella folkmelodierna och sånger som ibland sjöngs på traktens dialekt stimulerade minnet och väckte diskussioner. Verksamheten kan också anses ha bidragit till den musikaliska folktraditionen. Kontinuitet Verksamheten kan inte fortsätta efter projektet utan att man anställer kunniga musikpedagoger. Övrigt Novia har fått ett positivt beslut för det ESF-finansierade projektet Art Goes Work i södra Finland. Avsikten med projektet är att sysselsätta konstnärer i företag, ta ut konst till arbetsplatser och använda konsten som en metod för att främja arbetshälsan. I projektet ingår en forskningsdel som också kommer att inkludera forskningsmaterial om en arbetsplatskonstnär i Jakobstadsregionen. 7.2 Evankelinen lähetysyhdistys ELY ry, Tammerfors 20 Projektet genomfördes vid Evankelinen lähetysyhdistys ELY ry i Vasa ELY ry är en missionsförening som verkar inom den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Som projektarbetare anställdes musiker Turo Skogberg.

21 Utgångspunkten för projektet var föreningens projekt Laula kanssani, och man ville vidareutveckla konceptet också i Österbotten. För projektet tillsattes en styrgrupp som utgjordes av lokala aktörer vid ELY ry och söndagsskolsekreteraren vid Vasa finska församling. Församlingens sektorer för ungdomsarbete och diakoni fungerade som samarbetsparter i projektet. Projektets målgrupper var barn, unga och äldre samt invånare och dagklienter på servicehus och vårdanstalter. Den största målgruppen var barn i daghemsålder. Under projektet arrangerades totalt 65 musikstunder på ungefär 50 olika platser. Information till allmänheten spreds via medierna. Mål Målet och det främsta temat för projektet var att förebygga utslagning. En av de viktigaste delområdena i projektet var allsång som användes som ett medel för att stärka den sociala samhörigheten och gemenskapskänslan. Med hjälp av DVD-karaokeskivan Laula kanssani kommer sångintresset förhoppningsvis att leva kvar även efter att projektet har avslutats. Förhoppningen var att sångintresset skulle bli bestående. Dessutom betonade man vikten av att stödja den finska allsångstraditionen och förmedla denna från en generation till följande. Den anställda projektarbetaren ställde som sin individuella ambition att utvecklas som musiker och förkovra sig i att arbeta med grupper i olika åldrar. Genomförande Musikstunderna planerades i samarbete med projektarbetaren och styrgruppen och anpassades enligt respektive målgrupp. Musikstunderna arrangerades på daghem, skolor, äldreboenden och anstalter för äldre i Vasaregionen som omfattades av projektet. Under musikstunderna sjöng man och lyssnade till sånger med företrädesvis kristet budskap. Förutom levande musik som trakterades av musikern användes under musikstunderna även en karaoke-dvd med sångtexter. Verksamheten bestod dels av allsångsstunder under ledning av projektarbetaren, dels av trubadurframträdanden av honom. För allsången utnyttjades DVD-karaokeskivan Laula kanssani som utgivits inom ELY ry:s projekt. Deltagarna kunde också framföra önskemål om andra sånger. I sångstunderna på daghemmen betonades deltagandet i aktiviteter där man inte behöver tävla med varandra. Man hoppades på att deltagarna skulle känna samhörighet med en grupp. 21

22 Inom projektet samarbetade man också med Vasa kulturverkets projekt Perspektiv från sängen, som genomfördes med två bäddavdelningar för äldre på Vasa stadssjukhus (se s. 32). Turo Skogberg besökte bägge avdelningarna några gånger och arrangerade allsångsstunder i dagrummen på avdelningarna. Han gick också runt på avdelningen och uppträdde i patientrummen om patienten önskade det eller var alltför svag för att flyttas till dagrummet. I projektet ingick också gemensam verksamhet för olika grupper. En grupp daghemsbarn besökte ett äldreboende för en gemensam sångstund. Projektets DVD-skivor lämnades på avdelningarna och enheterna för eventuell senare användning. Utmaningar under projektet I början av projektet var det svårt att engagera olika enheter i verksamheten. Åldersspridningen i skolorna var ofta stor och musikstunderna måste sammanställas så att de var intressanta både för yngre och äldre deltagare. Uppnående av målen Projektet fick ett gott mottagande av deltagarna. Att sjunga tillsammans bidrog till känslan av samhörighet. Efter de första svårigheterna kom det fler bokningar på musikstunder än vad som kunde genomföras. Det har uttryckts önskemål om fortsättning. Speciellt på Vasa stadssjukhus var man glada över att musikern uppträdde också i patientrummen. Musikstunden blev på så sätt en varm tillställning, och också de patienter som inte själva kunde ta sig till dagrummet kunde delta. Kontinuitet Ett antal DVD-karaokeskivor för Laula kanssani lämnades på alla platser som deltog i projektet. Om man önskar kan sångstunderna inkluderas som en bestående del i vardagen. DVD-skivan skapar en tydlig stomme för en sångstund. Projektet Laula kanssani fortsätter i Österbotten våren 2011 med sångstunder i skolor och bland personer i rusmedelsrehabilitering och bland äldre. 22

23 7.3 K.H. Renlunds museum Mellersta Österbottens landskapsmuseum, Karleby, Konst ger välfärd till äldre Projektet Konst ger välfärd till äldre genomfördes vid K.H. Renlunds museum Mellersta Österbottens landskapsmuseum i Karlebyregionen. För projektet anställdes Pilvi Kivijärvi, som har yrkeshögskoleexamen i bildkonst. Förutom projektarbetaren deltog museilektorn och tidvis också annan personal vid K.H. Renlunds museum i planeringen och de praktiska arrangemangen för projektet. Målgruppen för projektet var invånare, dagklienter och personalen på äldreboenden. Sammanlagt ca 170 personer omfattades av verksamheten. Information till allmänheten spreds via medierna. Mål Genom projektet ville man utveckla museipedagogiken vid K.H. Renlunds museum genom att i högre grad rikta verksamheten till äldre personer. Målet var att öka äldre personers deltagande i konst- och kulturbetonad service i regionen och att förbättra tillgången till denna service. Avsikten var att utställningarna med hjälp av en virtuell guidning också skulle kunna göras tillgängliga för personer som inte själv kan besöka museet. Man hoppades på att de virtuella guidningarna skulle bli en bestående del av museets verksamhet efter att projektet avslutats. Under projektet arrangerades konstworkshopar för att liva upp vardagen för invånarna och dagklienterna på servicehusen. Projektet var också tänkt att skapa ett avbrott i vardagen för de anställda. Genomförande Projektet bestod av tre delområden Virtuella guidningar i museets utställningar Stimulerande aktiviteter med kulturinnehåll i konstworkshopar Ambulerande konstutställning i de enheter som omfattades av projektet Projektarbetaren informerade de enheter som deltog i projektet om verksamheten. De virtuella guidningarna och utställningen togs till fem kommunala servicehus. Konstworkshopar arrangerades i servicehuset Tervakartano i Karleby. 23

24 24 Ett arbete av en av deltagarna i Perhonjokilaakson kuvataideyhdistys ry:s projekt

25 Virtuella guidningar Projektarbetaren sammanställde en virtuell guidning till utställningarna i K.H. Renlunds museum. Guidningen är en diaserie på en halv timme om museets basutställning, ITEkonst (särlingskonst), borgerskapets liv på 1800-talet och stadslivet på 1700-talet. Till bilderna fogades ett referat som spelats in i den verkliga miljön. Guidningen visas på beställning på önskad ort. Den virtuella guidningen utgör ett underlag som gör det lättare att utarbeta virtuella presentationer av framtida utställningar. Konstworkshopar I workshoparna deltog grupper som samlades inom dagverksamheten varje vecka. Verksamheten planerades i möjligaste mån så att workshoparna sattes in t.ex. efter kaffestunden. Det var viktigt att verksamheten anpassades till rutinerna på anstalten. Deltagarna i workshoparna skapade bl.a. autobiografiska collage och målade med schabloner. Utgångspunkten i workshoparna var ofta ITE-konst (särlingskonst) som enligt projektarbetaren lämpade sig väl för detta. Att skapa konst kändes främmande för många äldre. Många ansåg att tröskeln var hög, eftersom de senast sysslat med målning i skolan. Genom att visa exempel av konst som skapats av folkkonstnärer kunde man sänka tröskeln till deltagande i kreativ verksamhet. Det lades stor vikt vid workshoparnas sociala roll. Det fanns personer som inte ville delta i de egentliga aktiviteterna, men som ändå trivdes i workshoparna tack vare den sociala dimensionen. Workshoparna gav också dessa personer stimulans och variation i vardagen. Ambulerande konstutställningar Pilvi Kivijärvi sammanställde av sina egna målningar en utställning som ambulerade i servicehusens allmänna utrymmen. Utmaningar under projektet Sommaren 2010 arbetade projektarbetaren i Perhonjokilaakson kuvataideyhdistys ry:s projekt (se s. X), vars största målgrupp var invånare i äldreboenden. Denna erfarenhet var av nytta eftersom workshoparna i det aktuella projektet stötte på liknande utmaningar. Inställningen hos de anställda på enheterna varierade stort. Om det fanns en aktivitetsledare på äldreboendet, var det lättare att starta en workshop. På de enheter där personalen förhöll sig positivt till workshoparna var det lätt att verkställa dem. Mest problematiska i praktiken var de workshopar där en del av deltagarna led av minnessjukdomar. I dessa fall var personalens närvaro i workshoparna av största vikt. Uppnående av målen Genom projektet förbättrade man målgruppens tillgång till konst och kultur. De virtuella guidningarna blev en permanent del av verksamheten vid K.H. Renlunds museum. 25

26 Deltagarna erbjöds aktiviteter och stimulans med kulturinnehåll. Projektet fick ett positivt mottagande och det har framförts förhoppningar om fortsättning. Ledarna av dagaktiviteterna fick genom projektet nya idéer som de kan använda utöver den sedvanligan aktiverande verksamheten. Kontinuitet De virtuella utställningarna kan göras tillgängliga t.ex. för sjukhus och skolor. De kan också användas i undervisningssyfte för att beskriva Finlands historia, lokalhistoria och konsthistoria. K.H. Renlunds museum sysselsätter praktikanter som i framtiden kan använda det färdiga underlaget för att sammanställa virtuella guidningar till nya utställningar. På många anstalter var man vana vid musikuppträdanden och pjäser och lekar framförda av skolelever. I detta projekt tog man fasta på aktiviteten inom de visuella konsterna. Jag skulle gärna se att konstnärer, fotografer, studerande inom kulturområdet m.fl. modigt lägger fram sina verk i serviceboenden. Konst piggar upp sinnet för alla och ett nytt blickfång ger något nytt att prata om. Pilvi Kivijärvi Bloggen för K.H.Renlunds museum, december Kulturväsendet i Kaustby kommun, Kaustby Projektet genomfördes vid kulturväsendet i Kaustby kommun För projektet anställdes två amatörteaterledare som utbildats vid Mellersta Österbottens yrkeshöskola: Annukka Valo för tiden och Anna-Kaisa Kettunen för tiden För projektet tillsattes en styrgrupp vars ordförande var tf. bildningsdirektör i Kaustby kommun och tillika rektor inom den grundläggande utbildningen. I styrgruppen ingick även en specialklasslärare och en handledare inom serviceboende. Österbottens konstkommission utsåg kommissionens ordförande, skådespelaren och regissören Eija-Irmeli Lahti till expertmedlem i styrgruppen. Verksamheten i projektet riktades till flera olika målgrupper, från förskoleåldern till åldringar. Information till allmänheten spreds via medierna. Mål Mål och centrala teman för projektet var att öka den sociala gemenskapen och förebygga utslagning. 26

27 Verksamheten skulle ge bättre kommunikativa färdigheter och introducera nya perspektiv och metoder på inlärning. Mål per målgrupp Barn Verksamheten med barn fokuserade på övningar som skulle utveckla barnens egna uttryckskapacitet, tänkande och färdigheter att fungera och interagera i en grupp. Unga Verksamheten med unga fokuserade på teman och ämnesområden som är aktuella bland dagens unga. Jaguppfattning och självkänsla är frågor som alltid är aktuella bland unga och som många kämpar med. Dessvärre är det alltför sällan som man diskuterar och dryftar dessa frågor. Avsikten med workshoparna som riktade sig till unga i högstadieåldern var framför allt att väcka diskussion och tankar kring dessa teman. Äldre Avsikten med workshoparna för äldre var att ge dem som har historier och minnen att berätta en känsla av att bli hörda. Man ville också uppmuntra dem att berätta om sina personliga minnen och dela med sig av dem. Fokus låg också på att teckna ned kulturarv. Annukka Valo, Anna-Kaisa Kettunen, Projektrapport Ett av målen för projektarbetarna var att göra amatörteaterledarens yrke bättre känt och åskådliggöra på vilka områden en amatörteaterledare kan vara verksam. Genomförande I projektet tog man kulturbetonade aktiviteter i form av dramaworkshopar ut till skolorna och servicecenter för äldre i Kaustby kommun. Sammanlagt arrangerades workshopar på 10 olika platser. I början av projektet kartlade man vilken typ av verksamhet de deltagande enheterna önskade sig. Det var emellertid svårt för de deltagande enheterna att framföra konkreta önskemål om innehållet, eftersom de inte var insatta i amatörteaterledarens professionella spektrum. En del av de deltagande skolorna medverkade i antimobbningsprogrammet KiVa Skola. De önskade sig följaktligen att man skulle ta upp teman kring mobbning och att vara annorlunda. Projektarbetarna planerade och handledde dramaworkshopar. För gymnasieelever arrangerades tillvalskurser i kreativt skrivande. 27

28 I workshoparna användes flera olika tekniker för dramaövningar som anpassades enligt målgrupp. Workshoparna genomfördes på de deltagande enheterna, och i projektet i Kaustby genomförde workshopgrupperna också gemensamma projekt. Eleverna vid musikgymnasiet uppförde gamla låtar för invånarna på servicecentret Iltarusko, och därefter samlade man in och dokumenterade åldringarnas minnen av lekar, dikter, ramsor och sånger från deras ungdom. Tillsammans med eleverna vid förskolan Lähdehaka utarbetade man det dokumenterade materialet till ett provstycke och de nya minnena fördes tillbaka till servicecentret. På så sätt sattes berättelserna i cirkulation i syfte att brygga klyftan mellan generationerna. På elevernas och skolans önskan utarbetades en kortfilm i två skolor. Utmaningar under projektet I vissa fall hade skolorna utifrån workshoparna samlat stora grupper med stor åldersspridning. Skolorna önskade att eleverna på så sätt skulle lära känna varandra bättre. Handledarna hade i uppgift att utforma aktiviteterna så att de lämpade sig för elever i både ÅK 1 och ÅK 6. Inom projektet arbetade två handledare, och den ena började den 1 november Till dess svarade den handledare som arbetat i projektet från början ensam för grupperna. Speciellt processdramat var en mycket krävande uppgift för en handledare. Med två handledare hade det varit möjligt att skapa mer bredd i workshopaktiviteterna och det hade varit lättare att hantera olika situationer. Enligt projektarbetarna skulle det ha varit bra om läraren för vissa grupper hade varit närvarande i workshopen eller lämnat mer detaljerad information om klassen. Uppnående av målen De aktiviteter som arrangerades inom ramen för projektet fick ett positivt mottagande av deltagarna. Lärarna vid de deltagande skolorna intresserade sig för att i den egna undervisningen tilllämpa de metoder som amatörteaterledarna använde. Det framfördes önskemål om dramaworkshopar t.ex. i samband med personalmöten. Genom projektet kunde man också öka kännedomen om amatörteaterledarnas olika möjligheter att tillhandahålla välfärdstjänster. Kontinuitet Samarbetsprojektet mellan äldre och förskolebarn lyckades väl och torde få en uppföljare. Tillvalskurserna i kreativt skrivande i gymnasiet kommer eventuellt att fortsätta också efter projektet. 28

29 Ett arbete av en av deltagarna i Tännekki tairetta projektet 29

30 7.5 Samkommunen Kaksineuvoinen, Kauhava Tännekki Tairetta Projektet Tännekki Tairetta genomfördes vid samkommunen Kaksineuvoinen För projektet anställdes kandidaten i bildkonstfostran Elina Partanen. För projektet tillsattes en styrgrupp, med planeringschefen för samkommunen Kaksineuvoinen som ordförande. Styrgruppen bestod av olika aktörer inom praktiska arrangemang, representanter för administrationen, personalen på de berörda enheterna och en representant för målgruppen. Dessutom samarbetade man med kulturinstanserna i medlemskommunerna. Målgruppen för projektet var klienterna och personalen vid verksamhetsställena inom samkommunens social- och primärhälsovård. Aktiviteterna riktades till äldre, personer med utvecklingsstörningar, personer inom mentalrehabilitering, barn och klienter inom familjearbetet. Man fokuserade speciellt på personer som inte omfattades av det traditionella konst- och kulturutbudet. Verksamhet inom Tännekki Tairetta arrangerades vid åtta olika enheter på sammanlagt 12 olika verksamhetsställen i fem kommuner (Kauhava, Ylihärmä, Alahärmä, Lappajärvi och Evijärvi). Sammanlagt 256 personer deltog i aktiviteterna inom projektet. Information till allmänheten spreds via medierna. Projektets namn, Tännekki Tairetta, tog fasta på ett par grundläggande idéer. För det första associerade det till samkommunens område genom den finska dialekten. För det andra var namnet formulerat så, att det kunde uppfattas som en befallning, en begäran eller en neutral fras om att man tillhandahåller konst till människor och platser där konst saknas, men gärna skulle få finnas. Elina Partanen, Slutrapport för projektet Tännekki Tairetta, Mål Målet för projektet var att främja deltagarnas välbefinnande med hjälp av konst och kultur. Målen för programmet Kultur ger hälsa och välfärd styrde målsättningen och genomförandet av projektet. Ett av de viktigaste målen var att införa konstbetonad verksamhet i vardagen på verksamhetsställena för social- och hälsovården inom samkommunen. Man ville introducera kreativitet i vardagen och bryta upp rutinerna. Man ville ge personalen på enheterna verktyg för att utveckla aktiviteter med konst- och kultursubstans och fortsätta med verksamheten efter projektet. Det viktigaste fokusområdet 30

31 var utveckling av konstaktiviteter för äldre och för invånarna på vårdanstalter. Samtidigt ville man stödja de anställdas arbetshälsa. Projektets mål per målgrupp Konstaktiviteter för äldre Aktivera minnet och funktionsförmågan Höja det psykiska välbefinnandet Utveckla färdigheterna att uttrycka sig själv Skapa social gemenskap och motarbeta ensamhet Skapa upplevelser och iakttagelser Konstaktiviteter för personer med utvecklingsstörningar och personer inom mentalrehabilitering Skapa social gemenskap och gruppsamhörighet Utveckla färdigheterna att uttrycka sig själv; tillägna sig nya kunskaper och färdigheter Ge gruppen större synlighet i omgivningen Öka deltagandet för individerna, i gemenskapen och i samhället Skapa upplevelser och iakttagelser Konstaktiviteter för daghemsbarn Införa ny teknik Använda dramapedagogik Skapa upplevelser och iakttagelser Vårdpersonalen Göra det lättare för personalen att arrangera konstaktiviteter i framtiden Bygga vidare på konstaktiviteterna Införa nya tekniker som verktyg i vardagen Introducera konstaktiviteter som något kreativt och roligt som bidrar till arbetshälsan Bryta upp rutiner Utveckla det egna arbetet med mer innovativa inslag Elina Partanen, Slutrapport för projektet Tännekki Tairetta, Genomförande I inledningsskedet intervjuade projektarbetaren de anställda på enheterna. Att engagera de anställda och låta dem komma till tals ansågs vara viktigt, eftersom de var insatta i rutinerna och klienterna på sina arbetsplatser. Intervjuerna användes som underlag vid planeringen av projektaktiviteterna. Konstaktiviteter arrangerades på social- och primärhälsovårdens verksamhetsställen i olika delar av samkommunen. Aktiviteterna arrangerades vid enheterna. 31

32 32 Tännekki tairetta projektet, Lappajärvi aktivitetscenter. Foto Elina Partanen

33 Genomförandet styrdes av ett bildkonstpedagogiskt grepp. Att deltagarna fick göra och uppleva tillsammans ansågs vara viktigare än det konstnärliga resultatet. Man fokuserade på tillämpningar av konst, utan att frånse konstens egenvärde. Utöver att man deltog i aktiviteterna tillsammans med deltagarna handledde man också de anställda på enheterna i att anordna aktiviteter med konstbetoning. I projektets slutskede kartlade man uppträdande konstnärer och andra leverantörer av kulturtjänster i området. Förteckningen upprättades med hjälp av kulturinstruktören i Kauhajoki stad. Man samlade en lista över kulturleverantörerna och kartlade de enheter inom social- och primärhälsovården som var villiga att ta emot kulturaktiviteter. För projektet startades en blogg som beskriver projektet och dess verksamhet genom bilder och rapporter. Bilderna och resultaten av projektet samlades till en utställning som ska visas på olika enheter. Projektarbetaren planerade och handledde aktiviteter för målgrupperna i form av konstworkshopar. Aktiviteterna anpassades för respektive grupp. Äldre Konstaktiviteterna för äldre bestod av bl.a. teckning, målning och modellering. Verksamheten borde planeras med tanke på deltagarnas eventuella minnessjukdomar och nedsatta fysiska kapacitet. Man kunde m.a.o. inte utgå från det som man gjort föregående gång. Personer med utvecklingsstörningar och personer i mentalrehabilitering Huvudvikten i aktiviteterna för personer med utvecklingsstörningar och personer inom mentalrehabilitering låg på miljökonst och kollektivkonst. Till exempel på aktivitetscentret i Lappajärvi skapade man pilskulpturer på centrets gård. Skulpturerna planerades och skapades gemensamt. Sedan firade man de färdiga skulpturerna med en fest och berättade en historia om dem med hjälp av skuggteater. Barn På personalens önskan arrangerades aktiviteterna med barnen under temat dockteater. I daghemmet Pellavatie inleddes projektet med skuggteater. Dockorna tillverkades av personalen och barnen på daghemmet. Projektet avslutades med en dockteaterdag på daghemmet, där man visade en pjäs som de anställda hade skapat. Sedan fick barnen hitta på en berättelse för de dockor som de tillverkat och visa en egen föreställning. 33

34 Klientfamiljer för familjearbetet inom socialvården Klientfamiljerna inom familjearbetet fick delta i en temadag med konstaktiviteter för hela familjen. Under dagen skapade man en kollektiv målning. Utbildning för personalen Vårdpersonalen inom äldreomsorgen och hälsovården fick delta i konstbetonad handledning i aktiverande verksamhet, 1 3 gånger per enhet. Tillsammans med personalen och utifrån de idéer som lämnats av de anställda utarbetades en plan för fortsatta stimulerande aktiviteter med konstbetoning för varje avdelning. I slutskedet av projektet arrangerades en utbildningsdag om stimulerande konstaktivteter i vården. Under utbildningen presenterades resultaten av projektet. De anställda som arbetar med äldre, personer i mentalrehabilitering eller personer med utvecklingsstörningar fick utifrån erfarenheterna från projektet handledning i att utveckla sådana former av stimulerande aktiviteter som de kan genomföra på sina egna enheter framöver. Utmaningar under projektet En utmaning för aktiviteterna vid hälsovårdens enheter var att personalen byttes ut ofta och arbetade i skift, vilket gjorde det svårt att bygga upp en smidig och fortlöpande verksamhet. Också aktiviteterna på daghemmet försvårades av att personalen byttes ut ofta. Daghemmet tillämpade skiftesvård, vilket innebar att det inte var samma barn på plats varje vecka. Det var således inte lätt att engagera deltagarna i verksamheten. Deltagarnas eventuella minnessjukdomar utgjorde självfallet en utmaning. Verksamheten borde planeras så att man varje gång började om från början. I serviceboendet i Evijärvi lyckades man inte aktivera invånarna. Verksamheten för äldre riktades inom projektet uppifrån ned. Kunde man ha engagerat de äldre i att själva utveckla och framföra idéer för konstaktiviteterna? Det hade varit svårt pga. den korta tidsramen och projektets uppbyggnad, där en projektarbetare genomförde olika former av konstaktiviteter i olika delar av samkommunen. Elina Partanen, Slutrapport för projektet Tännekki Tairetta, Uppnående av målen Projektet verkade inom ett vidsträckt område och berörde många olika målgrupper. Som helhet betraktat ansågs projektet ha lyckats. På praktiskt taget alla enheter förhöll sig deltagarna positivt till konstaktiviteterna. Aktiviteterna under projektet gjorde attityderna gentemot konstverksamhet mer positiva. Konstbetonade aktiviteter upplevdes inte som besvärliga, utan som meningsfull verksamhet 34

Plan för kultur på äldreboenden. Kultur- och fritidsförvaltningen Maria Bäckersten 2014-05-12. Tjörn Möjligheternas ö

Plan för kultur på äldreboenden. Kultur- och fritidsförvaltningen Maria Bäckersten 2014-05-12. Tjörn Möjligheternas ö Plan för kultur på äldreboenden Kultur- och fritidsförvaltningen Maria Bäckersten 2014-05-12 Tjörn Möjligheternas ö Sida 2 (12) Innehåll 1 Uppdrag 5 2 Mål 6 3 Inledning 7 4 Förutsättningar 8 5 Metod och

Läs mer

Språket inom social- och hälsovård

Språket inom social- och hälsovård Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM)

Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM) Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM) Innehåll 1. Bakgrund och behov 2. Målsättningar och målgrupp 3. Samarbetsorganisationer och samarbetsparter 4. Projektets resultat

Läs mer

Vill du vara en Kulturarvsskapare?

Vill du vara en Kulturarvsskapare? Vill du vara en Kulturarvsskapare? Tävling för barn och unga: Kulturarvsskaparna Sverige Berätta historien om ett föremål och dela den med hela Europa din grupp kan vinna 500 euro! HUSHÅLLSPAPPER, MOBILTELEFONER,

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Lovisa stads plan för småbarnsfostran

Lovisa stads plan för småbarnsfostran Det här är Lovisa stads plan för småbarnsfostran. Den baserar sig på de riksomfattande grunderna för småbarnsfostran. Planen uppdateras vart annat år och godkänns av bildningsnämnden. Dagvårdsenheterna

Läs mer

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Karleby stadsfullmäktige behandlade 17.3.2014 25 arbetshälsoenkäten som gjordes

Läs mer

Forskning och utveckling En del av vardagen vid yrkeshögskolan Mångprofessionell social- och hälsovård resursförstärkande arbetssätt

Forskning och utveckling En del av vardagen vid yrkeshögskolan Mångprofessionell social- och hälsovård resursförstärkande arbetssätt Forskning och utveckling En del av vardagen vid yrkeshögskolan Mångprofessionell social- och hälsovård resursförstärkande arbetssätt Åbo, 30.10-1.11.2012 Överlärare Pia Liljeroth PD, barnmorska Innehåll

Läs mer

Fastställd av barn- och utbildningsnämnden 2013-09-03 89

Fastställd av barn- och utbildningsnämnden 2013-09-03 89 Fastställd av barn- och utbildningsnämnden 2013-09-03 89 K u l t u r p l a n 2 0 1 3 (revidering kulturplan 2009) Vision Under sin förskole och skoltid ska varje barn/ungdom Västerviks kommun möta ett

Läs mer

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer från Shutterstock.com

Läs mer

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN 1 RADIOSKRIVARKLUBBEN Radioskrivarklubben är ett projekt som UR drivit sedan mitten av 1990-talet. Målet

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010

Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010 Kompendium åk 1-3 Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010 Namn: Klass: Övergripande tema mål: Med detta tema vill vi att eleverna skall få kunskap, insikt och förståelse gällande:

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Lärande för och med barn inom idrotten

Lärande för och med barn inom idrotten Lärande för och med barn inom idrotten Barnkultur ger barn möjlighet att få lära och växa genom lärande med många sinnen och utifrån sina förutsättningar och mognad. Alla barn är aktiva och lär med och

Läs mer

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård Studerandevård Studerandevården är en allt viktigare del av gymnasiets grundverksamhet. Med studerandevård avses främjande

Läs mer

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2015

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2015 1(7) Verksamhet Konstfrämjandet Skåne är en ideell förening med en omfattande verksamhet. Vi har länge arbetat med att sätta fokus på samtidskonsten i Skåne och Malmö och att ge befolkningen tillgång till

Läs mer

YH Novia - En föregångare för mångprofessionell kompetensutveckling inom social- och hälsovården

YH Novia - En föregångare för mångprofessionell kompetensutveckling inom social- och hälsovården YH Novia - En föregångare för mångprofessionell kompetensutveckling inom social- och hälsovården Mångprofessionell social- och hälsovård resursförstärkande arbetssätt Åbo, 30.10-1.11.2012 Eva Juslin, Pia

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Återkommande teman är kommunikation, livsstil och hälsa. Ofta deltar vi i konferens- och utbildningssammanhang.

Återkommande teman är kommunikation, livsstil och hälsa. Ofta deltar vi i konferens- och utbildningssammanhang. Tor & David Med gitarr på ryggen gav vi oss ut på en tandemcykelturne sommaren 1995. Sedan dess har vi gjort över 1200 uppträdande i vitt skilda miljöer och sammanhang. Under åren har underhållningen

Läs mer

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid.

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid. Ansökan VG regionen mars 2010 Makt och maktlöshet nio röster från Västra Götaland Ett skrivprojekt för ny dramatik. Sammanfattning Under 2010 2011 vill Barnteaterakademin utveckla sitt uppdrag vad gäller

Läs mer

SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se a v ti k A SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 AKTIVA De aktiva är de som arrangerar aktiviteter i SSU-klubben och bär

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Lotta Malm Projektledare Projekt BRA-grupper

Läs mer

SMÅBARNSFOSTRAN. Information till småbarnsföräldrar. Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje?

SMÅBARNSFOSTRAN. Information till småbarnsföräldrar. Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje? Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje? Vad ligger bakom lek och rörelse? Varifrån glädje i delaktighet? SMÅBARNSFOSTRAN Information till småbarnsföräldrar Syftet med detta häfte är att informera föräldrar

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Skapande skola- projekt 2014-2015

Skapande skola- projekt 2014-2015 Skapande skola- projekt 2014-2015 Allt är möjligt på teatern VEM HÅLLER I SKAPANDE SKOLA- PROJEKTET? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i Teater Eksems skapande skola- projekt.

Läs mer

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER Dikt av Bengt Bratt för att illustrera hur vi definierar kultur när vi arbetar med kultur och hälsa. Kultur är att arbeta, bo och bygga. Kultur är skrattet och gråten tillsammans.

Läs mer

Förbundet Finlands Svenska Synskadade

Förbundet Finlands Svenska Synskadade Förbundet Finlands Svenska Synskadade Vad är FSS? Förbundet Finlands Svenska Synskadade rf. (FSS) är en intresse- och serviceorganisation av svenskspråkiga synskadade i Finland. Av landets omkring 80 000

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder Jag kallar er vänner Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder 1 Biblisk grund Den missionssyn som vuxit fram i Svenska Missionskyrkan när det gäller relationen till kyrkor

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Vägen till yrkeskunskap inom kultur

Vägen till yrkeskunskap inom kultur Utbildningsprogram > Vägen till yrkeskunskap inom kultur Yrkesinriktade grundexamina Grundexamen inom hantverk och konstindustri Grundexamen i audiovisuell kommunikation Grundexamen i visuell framställning

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation 2012-12-07 1 Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation Språk och kommunikation Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression Projektet Masto för att minska arbetsoförmåga som beror på depression Stöd för den arbetsföra befolkningens psykiska hälsa och arbetsförmåga För att främja välbefinnande i arbetslivet ska projektet Masto

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING 31.8.2010 Vårdrekommendation för vårdpersonal

AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING 31.8.2010 Vårdrekommendation för vårdpersonal 1 AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING 31.8.2010 Vårdrekommendation för vårdpersonal Författare: Hannula Leena, (arbetsgruppens ordförande),

Läs mer

Kulturföretag inom Ljusdals kommun

Kulturföretag inom Ljusdals kommun Förstudie Kulturföretag inom Ljusdals kommun En förstudie om förutsättningar för samverkan för företag inom området kultur inom Ljusdals kommun Maria Sellberg 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Plan för småbarnsfostran

Plan för småbarnsfostran Plan för småbarnsfostran Hembacka daghem 1 Hembacka daghem är ett daghem i Liljendal, Lovisa. Daghemmet har två avdelningar, lilla sidan med 12 platser för 1-3 åringar och stora sidan med 20 platser för

Läs mer

KFUK-KFUM. Huvudbudskap är som tidigare: Var med och skapa mening för stunden och framtiden.

KFUK-KFUM. Huvudbudskap är som tidigare: Var med och skapa mening för stunden och framtiden. KFUK-KFUM Idéförklaring Kampanj 2011 Arbetsdokument senast uppdaterad 2011-03-07 Bakgrund och syfte Kampanjidén för KFUK-KFUM utgår från verksamhetsidén: Vi erbjuder mötesplatser där unga människor kan

Läs mer

Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar.

Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar. Ung Företagsamhet Fyrbodal jobbar med att få fler företagsamma barn och ungdomar. I drygt 30 år har vi jobbat med UF-företag på gymnasienivå. Nu gör vi en nysatsning där elever och ni lärare på grundskolan

Läs mer

Skolverkets förslag till nya ämnesplaner för gymnasieskolan (GY 2011)

Skolverkets förslag till nya ämnesplaner för gymnasieskolan (GY 2011) 2010-06-28 Till SKOLVERKET FI Dnr 10-871 Respektive kontaktpersoner för ämnesplaner: e-post: sa.gy2011@skolverket.se Johan Linder e-post: na.gy2011@skolverket.se Johan Börjesson e-post: es.gy2011@skolverket.se

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Gällivare Kommun Socialförvaltningen, Äldreomsorgen Verksamhetsplan för sociala aktiviteter inom särskilda boenden. 2012

Gällivare Kommun Socialförvaltningen, Äldreomsorgen Verksamhetsplan för sociala aktiviteter inom särskilda boenden. 2012 Gällivare Kommun Socialförvaltningen, Äldreomsorgen Verksamhetsplan för sociala aktiviteter inom särskilda boenden. 2012 Äldreomsorgen i Gällivare Kommun Gällivare Kommun och socialnämnden ser det sociala

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning Rapport 2015-05-19 Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning KS 2013/0967 Resultatet av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning rapporterades till projektgrupp

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

Nya vindar inom omsorgen

Nya vindar inom omsorgen Nya vindar inom omsorgen Handikappservicen i Svenskfinland en förundersökning ur kommunens synvinkel Ann-Marie Lindqvist politices licentiat Vad? En förundersökning om handikappservice på svenska för personer

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Kulturpedagogiska projekt

Kulturpedagogiska projekt Kulturpedagogiska projekt VEM HÅLLER I KULTURPROJEKTEN? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i de kulturpedagogiska projekten. Susanna har flera års erfarenhet av att leda kurser

Läs mer

Att växa med kultur. Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun

Att växa med kultur. Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun Att växa med kultur Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Ersta diakoni är en fristående organisation som bedriver sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning utifrån en kristen helhetssyn på människan. Tryck:

Läs mer

Skapande skola- projekt 2014-2015. Allt är möjligt på teatern

Skapande skola- projekt 2014-2015. Allt är möjligt på teatern Skapande skola- projekt 2014-2015 Allt är möjligt på teatern VEM HÅLLER I SKAPANDE SKOLA- PROJEKTEN? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i skapande skola- projekten. Susanna har

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Laurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING En forskningsinriktad ansats

Laurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING En forskningsinriktad ansats Laurea Julkaisut I Laurea Publications Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty LBD4ALL-BRUKSANVISNING En forskningsinriktad ansats Copyright Skribenter och Yrkeshögskolan Laurea 2014 Publikationen

Läs mer

Katrinebergs folkhögskola. Kursmål. Linje: Praktisk linje. Kursplan, se nedan

Katrinebergs folkhögskola. Kursmål. Linje: Praktisk linje. Kursplan, se nedan Katrinebergs folkhögskola Kursmål Linje: Praktisk linje Utbildningens målsättning är att deltagarna stärks och utvecklas till självständiga samhällsmedborgare inom områdena Ett eget boende Arbete/sysselsättning

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

hemtjänsterna i skick

hemtjänsterna i skick hemtjänsterna i skick hemtjänsterna i skick Vi har i Finland lyckats i vårt gemensamma mål, möjligheten ett njuta av allt längre liv med god hälsa och livskvalitet. Å andra sidan är vi den nation i europa

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 213/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 1 lagen om vissa stipendier och understöd åt författare och översättare PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Ämnet estetisk kommunikation behandlar kommunikationsprocesser och interaktion mellan människor med hjälp av olika estetiska uttrycksformer. Ämnet handlar om att tolka budskap som

Läs mer

2013-03-04. Dockteater Amusé, enskild firma 130 000 kr KUN 2013/46 ARTLAB, enskild firma 50 000 kr KUN 2013/108

2013-03-04. Dockteater Amusé, enskild firma 130 000 kr KUN 2013/46 ARTLAB, enskild firma 50 000 kr KUN 2013/108 Enheten för kultur- och föreningsstöd KUN 2013-03-14, p 10 KUN 2013/100 Handläggare: Margareta Wennerberg Projektstöd Kultur i Vården 2013 1 Förslag till beslut Förvaltningen föreslår kulturnämnden besluta

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer