Projektsekreterare Merja Leminen har svarat för att den praktiska sidan av ärendena sköts smidigt. Ett varmt tack till Merja för det!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektsekreterare Merja Leminen har svarat för att den praktiska sidan av ärendena sköts smidigt. Ett varmt tack till Merja för det!"

Transkript

1 1

2 2 Tack! Den särskilda kommunindelningsutredningen för Vasaregionen är färdig att överlämnas för behandling till förtroendepersonerna i de tio kommunerna i regionen. Vi har haft ungefär 10 månader tid att utarbeta ett förslag, ett samgångsavtal och den underliggande utredningsdelen. Trots att en betydande del av arbetstiden inföll under semesterperioden, har projektet slutförts med planenligt innehåll och i enlighet med det uppgjorda tidsschemat. Detta har varit möjligt endast tack vare att de anställda i de deltagande kommunerna, experterna, har visat vilja. Att vid sidan av sitt eget arbete utföra en relativt omfattande utredning, och till råga på allt tillsammans med kolleger från grannkommunerna, kräver särskild ansvarskänsla och förmåga att tänja sig. Vi vill rikta ett varmt tack till alla tjänsteinnehavare och anställda som deltagit. Om det uppstår ett nytt Vasa har kommunen goda möjligheter att lyckas med stöd av sin yrkesskickliga personal. Utredningsprojektet har inneburit extra verksamhet och långa möten även för beslutsfattarna i kommunerna i regionen. Särskilt samarbetsdelegationen och demokrati- och framtidsarbetsgruppen har blivit tvungna att bekanta sig inte bara med den egna kommunens frågor utan även hela regionens frågor ur många olika infallsvinklar. Även om känslorna ibland kan hetta till i en sådan situation har beslutsfattarna kunnat framföra sakliga argument och göra ingående analyser av materialet som producerats. Ett tack till alla dem! Det har varit av avgörande vikt för att projektet ska lyckas att Vasa stads utvecklingschef Risto Känsälä ställde upp som generalsekreterare för projektet. Hans ingående kännedom om regionen och långa erfarenhet av kommunalförvaltningen har hjälpt kommunindelningsutredarna att förstå utvecklingen och den lokala tankevärlden i Vasaregionen. Det är inte många som i slutet av sin arbetskarriär blir tvungna att tänja sig till långa dagar och hantera och förvalta mycket stora sakområden. Vi tror att Risto till och med har njutit av dessa arbetsfyllda månader. Tack Risto för det! Projektsekreterare Merja Leminen har svarat för att den praktiska sidan av ärendena sköts smidigt. Ett varmt tack till Merja för det! Vasa Jan-Erik Enestam kommunindelningsutredare Ossi Repo kommunindelningsutredare

3 3 1. Uppdrag Finansministeriet tillsatte (FM/2537/ /2013) en särskild kommunindelningsutredning för tio kommuner, dvs. kommunerna Storkyro, Korsnäs, Laihela, Malax, Korsholm och Vörå samt städerna Kaskö, Kristinestad, Närpes och Vasa. Orsaken till tillsättandet var Vasa stadsfullmäktiges förslag om en särskild kommunindelningsutredning omfattande sju kommuner (Vasa, Korsholm, Laihela, Malax, Vörå, Storkyro och Korsnäs). Ministeriet ansåg att grunderna enligt 15 i kommunstrukturlagen (ärendets omfattning eller svårighetsgrad) existerar och förordnade att utöver de sju kommunerna i Vasaregionen ska även kommunerna i den sydösterbottniska kustregionen delta i utredningen. Ministeriet tillsatte pol. mag. Jan- Erik Enestam och licentiaten i samhällsvetenskaper Ossi Repo till utredare. Utredningsarbetet inleddes den 7 april 2014 och skulle avslutas senast den 31 december 2014 om inte extra tid behövs av en särskild orsak. Utredningsuppdraget har definierats på följande sätt i ministeriets beslut: Utredarna ska genomföra en i 16 i kommunstrukturlagen avsedd särskild kommunindelningsutredning. Utredningen ska resultera i information på basis av vilken man kan bedöma förutsättningarna att sammanslå de ovan nämnda kommunerna eller delar av kommunerna till en eller flera kommuner. Utredningen ska i enlighet med 4 b 3 mom. i kommunstrukturlagen inbegripa åtminstone en plan för hur förvaltningen och servicen ska ordnas samt servicen produceras på utredningsområdet, en utredning om sammanslagningens konsekvenser för kommunernas samarbete, en redogörelse för den ekonomiska situationen, en bedömning av hur invånarnas möjligheter att delta och påverka samt närdemokrati ska förverkligas samt en detaljerad bedömning av fördelarna och nackdelarna med en kommunsammanslagning. I utredningen ska särskilt regionens livskraft och konkurrenskraft granskas. I utredningen ska även bedömas förverkligandet av de språkliga rättigheterna. Om kommunindelningsutredarna på grundval av utredningen anser att det är nödvändigt att ändra kommunindelningen, ska de lägga fram ett förslag om ändring i kommunindelningen för fullmäktige i de kommuner som berörs av ändringen. Utredarna ska till sitt förslag foga ett sammanslagningsavtal som avses i 8 i kommunstrukturlagen. Vid behov kan utredarna lägga fram förslag om kommunal folkomröstning till ministeriet enligt 16 i kommunstrukturlagen. 2. Organisering av utredningen Utredarna har i enlighet med sitt uppdrag varit i tjänsteförhållande till Finansministeriet. Kontaktperson vid ministeriet har varit översinspektör Suvi Savolainen. Vasaregionens samarbetsdelegation har fungerat som förhandlingsorganet som styr utredningen. Till samarbetsdelegationens möten har även kallats fullmäktigegruppernas ordförande från samtliga kommuner. Den viktigaste koordinerande gruppen har

4 4 varit en beredningsgrupp som bestått av kommundirektörerna. Beredningsgruppen har även behandlat frågor i anknytning till regionens livskraft. Demokrati- och framtidsarbetsgruppen, som består av förtroendepersoner som kommunerna utsett, har behandlat frågor som gäller förvaltning, närdemokrati, språkliga frågor, förhållandet mellan landsbygden och städerna, skärgårdsärenden och närtjänster. De övriga utredningsarbetsgrupperna har bestått av kommunernas tjänsteinnehavare. Arbetsgrupperna är följande: ekonomiarbetsgruppen, personalarbetsgruppen, arbetsgruppen för reformen av servicestrukturen inom social- och hälsovården, arbetsgruppen för bildningsväsende och arbetsgruppen för den tekniska sektorn. Vidare har en separat ICT-arbetsgrupp utfört beredningsarbete. Personalen har varit representerad i samtliga grupper. Arbetsgruppernas roll i förhållande till kommunindelningsutredarna har varit i enlighet med utredningens uppdrag, det vill säga att de har bidragit med lokal expertis och hjälp. 3. Framskridandet av arbetet Utredningsarbetet inleddes i enlighet med beslutet den 7 april 2014 varefter genast den 10 april 2014 kommunindelningsutredarna och kommundirektörerna höll ett förberedande möte vid vilket avtalades om organiseringen och programmeringen av utredningen samt om arbetet i praktiken. De beredande arbetsgrupperna inledde sitt arbete och ministeriet beställde av FCG nödvändiga statistikanalyser och ekonomiska analyser som grupperna kan använda och som grund för deras arbete. Vasaregionens samarbetsdelegation som fungerat som ett viktigt diskussionsforum sammanträdde två gånger under arbetets gång (20.5. och ). Arbetsgrupperna skulle framföra sina mellanrapporter före slutet av september och sina slutrapporter före den inom vilket tidsschema de i regel även höll sig. Den största faktorn som bromsade beredningen var att det fram till början av december rådde osäkerhet beträffande organiseringen av förvaltningen av social- och hälsovården. Arbetsgruppernas rapporter har fogats som bilagor till denna utredningsdel. De utgör en väsentlig del av dess innehåll. Kommunindelningsutredarna besökte alla kommuner och fullmäktige samt offentliga tillställningar som var öppna för allmänheten på både våren och hösten och träffade skilt beslutsfattarna i kommunerna. Information om hur arbetet framskred gavs regelbundet. 4. Tidigare utredningar och bakgrundsmaterial Efter att ramlagen om Paras-projektet trädde i kraft har i Vasaregionen från och med 2007 utförts ett stort antal utredningar som hänför sig till kommunalt samarbete och kommunsammanslagningar. År 2007 uppgjordes en stadsregionsplan enligt Paras-lagstiftningen som endast behandlade samarbetsformerna mellan kommunerna och kommunvisa genomförandeplaner i anslutning till dem. Utifrån Paraslagstiftningen uppstod även samarbetsområdena för den grundläggande hälso- och sjukvården i regionen

5 5 (Vörå-Maxmo-Oravais-Korsholm år 2009; Vasa-Laihela-Lillkyro också år 2009 och det s.k. K5-området, dvs. Närpes, Kristinestad, Malax, Korsnäs och Kaskö år 2008). Vasa stad har år 2007 ensam utarbetat en utredning som täcker Vasa och Kyroland ekonomiska regioner Vasa och Vasaregionen, bakgrundsutredning över alternativ för kommunstrukturen. Utredningen har utarbetats parallellt med stadsområdesplanen. I regionen har utförts separata utredningar av kommunsammanslagningar när Vörå och Maxmo slogs samman 2007 och när Vörå-Maxmo och Oravais gick samman och blev Vörå kommun Däremot ledde inte Kyrolands kommunsammanslagningsutredning (Laihela, Storkyro, Lillkyro) år 2007 eller förutredningen av Malax och Korsnäs kommunsammanslagning år 2009 till sammanslagningar. År 2009 färdigställdes i Vasaregionen en av regionens samarbetsdelegation beställd och styrd omfattande och grundlig utredning Kommun- och servicestrukturen i Vasaregionen Utredningen omfattade hela det nuvarande utredningsområdet även om Storkyro inte alls deltog och Laihela och Kaskö deltog endast delvis. Utredarna Anita Niemi-Iilahti och Siv Sandberg analyserade läget i regionen utifrån fyra utvärderingskriterier (demokrati, ekonomi, funktion och språk) och ansåg att modellen med två kommuner var det bästa alternativet. De nya kommunerna skulle bildas i Vasaregionen och den sydösterbottniska kustregionen. Utredningen ledde inte till kommunsammanslagningar, men som en följd av den utfördes på initiativ av Lillkyro en kommunsammanslagningsutredning mellan Vasa och Lillkyro år I utredningen konstaterades att alla förutsättningar för en sammanslagning enligt kommunindelningslagen existerar. Efter en särskild kommunindelningsutredning (Vasa, Lillkyro, Korsholm, utredare Harry Bondas) föreslog Vasa och Lillkyro en kommunsammanslagning som förverkligades från och med början av Det var nödvändigt att göra en särskild kommunindelningsutredning eftersom kommunerna inte hade en gemensam gräns. I del II Regional genomgång av utredningen En livskraftig kommun- och servicestruktur som uppgjorts av Finansministeriets arbetsgrupp för kommunförvaltningens struktur år 2012 ingår en omfattande och grundlig analys av landskapet Österbotten. Strukturarbetsgruppen har utifrån sin utredning föreslagit tre särskilda kommunindelningsutredningar för Österbotten, en i Jakobstadsregionen, en annan i Vasaregionen och en tredje i den sydösterbottniska kustregionen. Kommunstrukturlagen som trädde i kraft år 2013 förutsätter att kommunerna ska utreda bildandet av en ny kommun om även en av de fem i lagen nämnda utredningsgrunderna uppfylls. Ministeriet har konstaterat att alla kommuner i landskapet Österbotten omfattas av utredningsskyldigheten. Enligt ministeriet bildar Vasa, Storkyro, Laihela, Malax och Korsholm ett enhetligt område i Vasaregionen enligt kriterierna för pendling och samhällsstruktur. De övriga kommunernas utredningsskyldighet beror i första hand på ett litet befolkningsunderlag.

6 6 År 2013 bereddes en ändring av kommunstrukturlagen som skulle ha gett statsrådet utvidgade befogenheter i vissa särskilda fall i kommunsammanslagningar i stadsregioner. Befogenheterna gällande tvångssammanslagningar skulle endast ha gällt kommuner som uppfyller kriterierna för en stadsregion som i lagen definierats stramt. Enligt regeringens förslagsutkast uppfyllde endast Korsholms kommun dessa kriterier i Vasa pendlingsregion. Regeringen beslöt i början av 2014 att inte förelägga riksdagen förslaget. I Vasaregionen har i samarbete mellan kommunerna även färdigställts en strukturmodell som granskar markanvändningen, boendet och trafiken fram till Den omfattar inte den sydösterbottniska kustregionen. En livskraftsstrategi som genomförs i samarbete mellan kommunerna i regionen och utvecklingsbolaget VASEK är även under beredning. Avsikten är att den ska färdigställas år Den beredande arbetsgruppen har för kommunindelningsutredningens behov separat granskat livskraftsfrågor också gällande den sydösterbottniska kustregionen även om själva strategiarbetet endast gäller kommunerna i Vasaregionen. Utredningarna har utgjort bakgrundsmaterial till en särskild kommunindelningsutredning. De viktigaste utredningarna kan anses vara Niemi-Iilahtis och Sandbergs utredning år 2009 Kommun- och servicestrukturen i Vasaregionen 2025 och Finansministeriets grundliga bakgrundsutredningar (rapporten En livskraftig kommun- och servicestruktur av arbetsgruppen för kommunförvaltningens struktur samt regeringspropositioner och utkast till dem som beretts av ministeriet).

7 7 Det har även i övrigt funnits tillgång till stora mängder bakgrundsmaterial. Av källorna kan nämnas Miljöministeriets mångsidiga Alli-kartor (underlag för utvecklingsbilden av regionstrukturen och trafiksystemet i Finland från år 2013) och jämförelserna av stadsregionernas konkurrenskraft som uppgjorts av Timo Aro samt vissa delar av Finlands Kommunförbunds projekt Arttu och bakgrundsmaterialet för Vasaregionens strukturmodell. FCG har separat uppgjort ett omfattande paket av statistikjämförelser och prognoser som grund för utredningsarbetet och därtill har specialplanerare Jonas Nylén vid Vasa stad och stadens service för geografisk information producerat statistik- och kartmaterial som underlag för utredningen. Det har alltså redan före den särskilda kommunindelningsutredningen funnits mycket stora mängder analyserad information, statistiskt material och prognoser om utredningsområdet. Allt detta material har man eftersträvat att utnyttja så mycket som möjligt. 5. Utredningsområdet Enligt statistiken för år 2013 uppgick befolkningsmängden i hela utredningsområdet till lite över och den kommer enligt Statistikcentralens prognos att öka till nästan fram till år Tillväxten koncentrerar sig till Vasa, Korsholm och Laihela. Antalet personer i arbetsför ålder (17 64-åringar) växer under samma period endast med enligt prognoserna och tillväxt förekommer endast i Vasa, Korsholm och Laihela. Andelen finskspråkig befolkning i hela området är ungefär 54 procent (ca ) och svenskspråkig cirka 40,5 procent, medan andelen som talar något annat språk är ungefär 5,5 procent. I området finns sex tvåspråkiga kommuner, två enspråkigt svenska kommuner (Närpes och Korsnäs som har ansökt om att bli tvåspråkiga) samt två enspråkigt finska kommuner (Laihela och Storkyro). Språkförhållandena i de olika kommunerna framgår av kartan här intill.

8 8 Bild 2. Befolkningen och språkförhållanden Befolkningens åldrande är den största faktorn som inverkar på servicebehovet eftersom antalet över 65- åringar förutspås fram till år 2040 växa med cirka varav ungefär är över 85-åringar. Ökningen av mängden äldre är proportionellt störst i Kaskö och Korsholm och minst i Närpes och Vörå. Befolkningen i utredningsområdet är relativt frisk eftersom FPA:s åldersstandardiserade sjuklighetsindex ligger med undantag av Storkyro och Kaskö på en lägre nivå än i hela landet. De lägsta indexsiffrorna finns i Korsholm och Malax. Ungdomsåldersklasserna växer lite men tillväxten är måttlig och proportionellt betraktad störst i Korsholm och Laihela.

9 9 Bild 3. Befolkningsutveckling på långt sikt Befolkningens utbildningsnivå i utredningsområdet motsvarar ungefär genomsnittet i hela landet. Andelen invånare som avlagt en examen är endast i Vasa och Korsholm större än i hela landet i genomsnitt medan andelen är mindre i de övriga kommunerna. Andelen invånare som avlagt examen har ökat i samma takt som i hela landet men är i utredningsområdet lägre än till exempel i de ekonomiska regionerna i de nationella delcentrumen Uleåborg, Jyväskylä eller Tammerfors. Skillnaderna mellan inkomster som beskattas i kommunalbeskattningen är rätt stora i området. Endast i Korsholm och Vasa överskrider inkomsterna landets medelnivå medan alla de övriga kommunerna ligger under den. Korsholm och Laihela har klarat sig bäst i flyttningsrörelsen inom landet på 2000-talet. De största flyttningsströmmarna har kommit från centralstaden Vasa. Vasa har först under de senaste åren fått en positiv flyttningsbalans. Befolkningsökningen i Vasa har grundat sig på antalet födda och invandring. Enligt Statistikcentralen finns det sammanlagt över arbetsplatser i utredningsområdet av vilka cirka finns i Vasa. Självförsörjningsgraden i fråga om arbetstillfällen i Vasa är en av de högsta i landet. Av branscherna finns det flest arbetsplatser (ca ) inom industrin och hälso- och socialbranschen (ca ). De näst största branscherna är parti- och detaljhandel (ca 5 700), utbildning (ca 4 700) samt lantbruk, skogsbruk och fiskeri (ca 3 200). Enligt statistiken för år 2011 fanns 33 procent av arbetsplatserna

10 10 i området inom den offentliga sektorn. Inom hela utredningsarbetet har arbetsplatserna ökat med totalt under åren I Vasa har de under samma period ökat med men minskat i vissa kommuner i området, mest i Kristinestad (-616)) och Kaskö (-338). Arbetslöshetsgraden har traditionellt hört till de lägsta i landet. Den var 7,8 procent i mars 2014, det vill säga 4,2 procentenheter lägre än i hela landet och tydligt lägre än arbetslöshetsgraden i Jyväskylä, Uleåborg, Tammerfors och Seinäjoki ekonomiska regioner som var med i jämförelsen. Andelen långtidsarbetslösa har ökat i de flesta kommunerna i regionen. Enligt Statistikcentralen uppgick den sysselsatta befolkningen i utredningsområdet till ungefär år 2011 av vilka nästan i Vasa. Mängden sysselsatt befolkning ökade på 2000-talet proportionellt sett mest i Korsholm, Laihela och Vasa. De sju kommunerna i Vasaregionen bildar ett tydligt eget pendlingsområde. Pendlingen till centralstaden Vasa från de övriga kommunerna i regionen var år 2011 (procent av den sysselsatta arbetskraften i kommunen): - Korsholm 60 % (ca personer) - Laihela 47 % (ca personer) - Malax 31 % - Storkyro 25 % - Vörå 18 % - Korsnäs 15 % Från kommunerna i den sydösterbottniska kustregionen var pendlingen till Vasa mindre (ca 3 6 procent). Procent av den sysselsatta arbetskraften år 2011 Bild 4. Pendling från kustregionens kommuner (FCG:s material)

11 11 6. Livskraft och konkurrenskraft Regionens livskraft och konkurrenskraft grundar sig på den samlade effekten av flera faktorer. Forskare Timo Aro har utrett regionernas konkurrenskraft med hjälp av flera variabler. Enligt honom avses med regional konkurrenskraft regionernas förmåga att åstadkomma, locka till sig och upprätthålla verksamhet som ökar regionens ekonomiska välfärd och den regionala (totala) välfärden som uppstår genom detta. Aro har konstaterat att beräknad med tio olika faktorer som hänför sig till befolkningen, ekonomin och sysselsättningen har landskapet Österbottens (inkluderar utöver utredningsområdet även Jakobstadsregionen) konkurrenskraft under perioden varit tredje bäst av alla landskap genast efter Nyland och Birkaland. Betraktat på ekonomisk regionnivå har Vasa ekonomiska region vid varje granskningstidpunkt (1995, 2000, 2008 och 2012) placerat sig bland de bästa. Timo Aro och Anna Laiho har år 2013 uppgjort en analys av den demografiska konkurrenskraften hos fem stora stadsregioner. Vasa ekonomiska region är en av regionerna som varit föremål för undersökningen. De har bland annat jämfört sysselsättningsgraderna i stadsregionerna, andelen högutbildade av befolkningen, industrins andel av omsättningens värdeökning, arbetets lönsamhet, andelen nystartade företag och inflyttningsdragkraften. I denna jämförelse placerar sig Vasa ekonomiska region bäst av de granskade ekonomiska regionerna. I undersökningen analyseras även den selektiva flyttningsrörelsen inom regionen som varit ofördelaktig särskilt för Vasa. Ett bevis på Vasaregionens nationella betydelse är till exempel det att staden och dess samarbetsparter har tillsammans med elva andra ekonomiska regioner tagits med i förfarandet för tillväxtavtal och att Vasa tack vare stadens viktiga energikluster har valts till en av de fem regioner som leder programmet INKA (Innovativa städer). Säkerställandet av regionens livskraft och konkurrenskraft har nästan utan undantag nämnts i olika kommunsammanslagningsutredningar som den viktigaste orsaken till en sammanslagning. I 2 i kommunstrukturlagen nämns det som det första målet för utveckling av kommunstrukturen. Kommunförbundets specialexpert Arto Koski har i sin typindelning av kommunsammanslagningar 2014 konstaterat att säkerställandet av livskraft får desto större betydelse ju mindre tvingande situationen är och ju tidigare kommunsammanslagningen planeras. En svag ekonomi och tjänster får inte all uppmärksamhet. I del II Regional genomgång av utredningen En livskraftig kommun- och servicestruktur som uppgjorts av Finansministeriets arbetsgrupp för kommunförvaltningens struktur konstateras att en central fråga med tanke på områdets (Österbottens) livskraft och ekonomiska framgång är hur Vasas ställning ska tryggas i den nationella konkurrensen mellan de stora stadsregionerna. I Vasaregionen håller kommunerna och regionens utvecklingsbolag VASEK på med att i samarbete utarbeta en ny livskraftsstrategi som enligt planerna ska bli färdig våren Arbetsgruppen som bereder strategin (ordförande är Susanna Slotte-Kock, utvecklingsdirektör för Vasa) fick i uppdrag att för kommunindelningsutredningen utarbeta bifogade mellanrapport som omfattar även den sydösterbottniska

12 12 kustregionen. Rapporten har även behandlats av kommunstrukturutredningens beredningsgrupp (ordförande Vasa stadsdirektör Tomas Häyry) som ansåg att de viktigaste målen för näringskraftpolitiken är a) tillgång till kompetent arbetskraft, b) logistik, c) innovationsverksamhet samt c) mångsidiga näringar. 7. Samhällsstruktur Ett av de viktigaste kriterierna för kommunstrukturreformen har varit befolkningens kontinuerliga flyttningsrörelse och koncentration till de stora stadsregionerna och ett behov av gemensam planering och gemensamma beslut i hela regionen till följd av utvecklingen. Som grundmaterial för denna utredning har använts samhällsstrukturutredningen från 2009 som täcker hela utredningsområdet med undantag av Storkyro som vid tidpunkten inte var med i utredningen. Därtill har områdets samhällsstruktur analyserats grundligt i den utredning som arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur utförde Arbetsgruppen för den tekniska sektorn (ordförande Markku Järvelä, branschdirektör för Vasa tekniska sektor) har utnyttjat bland annat detta material och även samlat in ny information. Vidare har arbetsgruppen haft tillgång till den nyligen färdigställda strukturmodellen för Vasaregionen 2040 som inte inkluderar den sydösterbottniska kustregionen. Inte en enda av kommunerna har behandlat strukturmodellen ännu och det innebär en stor utmaning att genomföra den utan ett gemensamt beslut. I rapporten som gjorts av arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur konstateras att förhållandet mellan Vasa och Korsholm är särskilt problematiskt med tanke på samhällsstrukturen eftersom Korsholms centrala tätort är belägen endast cirka 4 kilometer från Vasa centrum och har vuxit ihop med Vasa i likhet med vissa andra av Korsholms tätorter. Det samma hade konstaterats i samband med beredningen av den så kallade tvångsparagrafen till kommunstrukturlagen som sedermera förfallit. Korsholm var den enda kommunen i Österbotten på vilken den så kallade tvångsparagrafen kunde ha tillämpats enligt de kriterier som bereddes. Av rapporten som arbetsgruppen för den tekniska sektorn utarbetat framgår att tätorterna i regionen har vuxit och att befolkningsmängderna i glesbygden har minskat. Samhällsstrukturen är kraftigt splittrad endast i närområdena kring Vasa. Eftersom splittringsutvecklingen har negativa följder för samhällsekonomin har uppmärksamhet fästs vid fenomenet i den strategiska generalplanen för Korsholm. Utvecklingen av samhällsstrukturen i Vasaregionen granskas även i publikationen Kaupunkiseutujen kasvukivut II (Stadsregionernas växtvärk) som ingår I programmet Arttu. Arbetsgruppen för den tekniska sektorn har kartlagt de nuvarande systemen i kommunernas tekniska tjänster. I dess rapport framförs även en på informationen som kommunerna gett baserad uppskattning av kommunernas sammanlagda behov av nyinvesteringar (227 milj. ) och renoveringsbehov (141 milj. ) åren I den tidigare

13 13 utredningen som gjordes 2009 utvärderas även vissa andra kostnader. Vid tidpunkten uppskattades att kostnaderna för överdimensioneringen av bostadsområden till följd av kommunernas inbördes konkurrens uppgick till minst 10 milj.. Effektiviseringsutrymmet genom regional profilering av arbetsplatsområdena uppskattades vara ungefär 6 milj.. Siffrorna är fortfarande riktgivande. I utredningen har vid sidan av stadsregionens samhällsstrukturproblem som en röd tråd även löpt förhållandet mellan staden och landsbygden och skärgårdsområdena. Utredningsområdet har en mycket mångsidig region- och samhällsstruktur. Vasa är centrum för en framgångsrik exportindustri vars effekter sträcker sig i form av pendling och motsvarande långt över förvaltningsgränserna. I regionen finns mångsidig kärnlandsbygd som karaktäriseras inte bara av jord- och skogsbruk utan även av stark specialodling (odling under glas och potatisodling) och många småföretagare. Boendelandsbygden finns särskilt längs huvudvägarna som förmedlar pendlingstrafiken. Malax, Korsholm och Vörå har ett vidsträckt skärgårdsområde. Unescos världsarvsområde ligger i Korsholms skärgård. Förhållandet mellan staden och landsbygden samt skärgårdsfrågor har behandlats i arbetsgruppen Demokrati och framtid (ordförande Lorenz Uthardt, ordförande för kommunfullmäktige i Malax). Utredarna har försökt finna en förvaltningslösning som säkerställer en jämbördig utveckling av landsbygden och skärgårder och deras näringar. På grund av detta innehåller förslaget en särskild utvecklingsenhet för landsbygds- och skärgårdsfrågor. 8. Ekonomi FCG har på beställning av ministeriet utarbetat ekonomistatistik och prognoser som grund för utredningen. Dessa har utgjort grundmaterialet för ekonomiarbetsgruppens (ordförande Korsholms ekonomidirektör Rabbe Eklund) arbete. Arbetsgruppen har även haft tillgång till uträkningar av de ekonomiska effekterna av statsandelsreformen som publicerades våren 2014 och uträkningar av de ekonomiska effekterna av strukturomvandlingen inom social- och hälsovården som blev offentliga Ekonomiarbetsgruppen har i sin rapport konstaterat att ekonomin i kommunerna i utredningsområdet snabbt har försvagats och fortsätter att bli svagare. Många kommuner kommer inom kort att överskrida vissa, men inte nödvändigtvis alla av de gränsvärden som fastställs för kriskommuner.

14 14 Bild 5. Uppfyllande av kriskommunskriterier år De sammanräknade värdena är okontrollerade. FCG:s kalkyler sträcker sig fram till De visar att en uppgång av verksamhetsbidraget med 2,2 procent leder till att kommunernas sammanlagda skuldmängd kommer att stiga till 1,2 miljarder euro under översiktsperioden, om inget görs. Detta innebär ett 4 procentenheters tryck på skatteprocenten från och med Det största trycket skulle finnas i Kristinestad och Kaskö. I arbetsgruppens rapport uppskattas trycket att höja inkomstskatten enligt följande: SORTERAT ENLIGT INKOMSTSKATTESATSEN 2015 Skatt 2015 Kommun Inkomstskattesats Beräknad skatt 2021 Beräknad skatt 2029 Höjning Inkomstskattesats Höjning från 2015 Inkomstskattesats Höjning från 2021 sammanlagt Vasa 19,50 23,20 3,70 25,70 2,50 6,20 "7 kommuner" 20,16 22,50 2,34 25,10 2,60 4,94 "Alla 10" 20,30 22,60 2,30 25,50 2,90 5,20 Korsholm 20,75 21,25 0,50 23,65 2,40 2,90 Korsnäs 21,00 21,60 0,60 25,60 4,00 4,60 Vörå 21,00 24,60 3,60 28,00 3,40 7,00 Kaskö 21,00 28,70 7,70 37,20 8,50 16,20 Närpes 21,00 21,20 0,20 24,40 3,20 3,40 "3 städer" 21,20 23,54 2,34 28,54 5,00 7,34 Storkyro 21,50 21,80 0,30 25,70 3,90 4,20 Laihela 21,50 22,35 0,85 25,75 3,40 4,25 Malax 21,50 24,00 2,50 27,20 3,20 5,70 Kristinestad 21,50 25,40 3,90 32,70 7,30 11,20

15 15 Bild 6. Ekonomiarbetsgruppens uppskattning om kommunalskattesatsens utveckling (baserar sig på FCG:s skattetrycksberäkningar) Kommunerna ordnats enligt skattesatsen år Ändringarna i enlighet med den nya modellen för organisering av social- och hälsovården fördelas ojämnt över utredningsområdet enligt uppskattningar. Endast Vasa, Malax och Kaskö drar nytta av reformen, med andra ord minskar deras finansieringsandel. Alla de övriga kommunerna förlorar och de största förlorarna är Kristinestad och Kaskö. Arbetsgruppen har beräknat den samlade effekten av social- och hälsovårdens strukturreform och statsandelsreformen i hela regionen. Kalkylerna har samlats i följande tabell: Kommun invånarantal Stasandelar SOHÄdifferens SOHÄ + statsandelar euro per invånare ger på 13 år Alla kommuner städer SORTERAT ENLIGT EURO PER INVÅNARE Kristinestad Korsnäs Närpes Storkyro Korsholm Vörå Laihela Kaskö Malax Vasa Bild 7. Ekonomigruppens beräkningar gällande statsandelsreformens och social- och hälsovårdsreformens inverkningar på ekonomin i utredningsområdets kommuner (Beräkningarna är PRELIMINÄRA och baserar sig i fråga om social- och hälsovårdsreformen på kommunspecifika beräkningar som publicerades i början av december.) Arbetsgruppen anser att en kommun i utredningsområdet skulle vara en fördelaktig lösning ur ett ekonomiskt perspektiv. Den nya kommunen som bildas av de sju kommunerna i Vasaregionen skulle i viss utsträckning vara starkare än en helhet bestående av tio kommuner. En sammanslagning av kommunerna i den sydösterbottniska kustregionen är däremot inte motiverad varken ur ett ekonomiskt eller demografiskt perspektiv. Utgående från kalkylerna och prognoserna som har framförts är det klart att stora spar- och effektiviseringsbehov är aktuella i varje kommun och de blir inte mindre med anledning av social- och

16 16 hälsovårdsreformen. Beräkningarna visar även att det tryck som riktas mot ekonomin kunde skötas lättare om kommungränserna inte existerade. 9. Personal Medlemmarna i personalarbetsgruppen (ordförande Korsnäs ekonomichef Caroline Westerdahl) har utgjorts av en arbetstagarrepresentant och en arbetsgivarrepresentant från varje kommun. Arbetsgruppen har i sitt arbete även utgått från den statistik och de prognoser fram till år 2029 som ministeriet beställt av FCG. Siffrorna som presenteras är riktgivande och de är förenade med många begränsningar som framförs i rapporten. Kommunerna i hela utredningsområdet har över anställda. Den största enskilda personalgruppen utgörs av lärare och personal inom småbarnsfostran. Om social- och hälsovårdspersonalen övergår till den nya organisationen av utbildningsanordnare betyder det att det totala antalet anställda minskar med cirka 40 procent. Bild 8. Personalrekryterinsbehov fram till år 2025

17 17 Enligt FCG:s prognoser är personalrekryteringsbehovet om produktiviteten ökar med 0,5 procent sammanlagt personer före år Den största utmaningen ligger i att få personal till åldringsvården. Om hälso- och sjukvårdspersonalen flyttar över till en annan organisation, överförs även rekryteringsbehovet men det försvinner inte. Det är skäl att notera att rekryteringsbehovet i det nuvarande sjukvårdsdistriktet inte har varit föremål för granskning. Arbetsgruppen har i sin rapport räknat upp såväl positiva sidor med en kommunslagning som utmaningar. En kommunsammanslagning är förenad med en kostnadsdryg harmonisering av de anställdas löner som leder till att lönerna för alla som utför samma arbete ska ligga på samma nivå. Detta genomförs i allmänhet i faser. Kommunsammanslagningar leder till ett lagenligt uppsägningsskydd på fem år. Det är även skäl att notera att förändringar i samband med en sammanslagning ska enligt lagen förberedas tillsammans med personalen. När man jämför kommunernas rekryteringsbehov med den prognostiserade ökningen av arbetskraft i regionen (befolkningen i arbetsför ålder ökar med 3 000) och det prognostiserade behovet av arbetskraft inom näringslivet i regionen (enligt livskraftsstrategin en uppgång med arbetsplatser), kan man konstatera att tillgången till den arbetskraft som behovet förutsätter kräver en stark inflyttning till området eller andra åtgärder. 10. ICT-utredning En separat ICT-utredning utarbetades med stöd av ministeriet i syfte att kartlägga dataadministrationens läge i kommunerna och utvärdera effekterna av en eventuell sammanslagning av kommunerna. En arbetsgrupp bestående av representanter för kommunerna (ordförande Vasa stads dataadministrationsdirektör Christer Levander) anlitade som konsult Tiera som ägs av kommunerna. I utredningen deltog utöver kommunerna även Vasa sjukvårdsdistrikt. I beskrivningen av nuläget konstateras att antalet ICT-anställda är 79 och att ICT-budgeterna uppgår till sammanlagt 17,17 milj. av vilken summa Vasa stad och sjukvårdsdistrikt täcker största delen (80 procent av budgeten och 75 procent av personalen). Inom ICT-branschen förekommer det ganska lite samarbete över kommungränserna (med undantag av sjukvårdsdistriktet), systemfältet är splittrat, antalet applikationer är stort och även antalet ICT-leverantörer är stort. På grund av detta skulle en sammanslagning av dataadministrationerna till en början ge upphov till stora tilläggskostnader som dock inom några år skulle betala sig tillbaka i form av minskade kostnader för datasystem och informationsteknologi. Vid en samgång uppskattas verksamhetsutgifterna ligga på en cirka 20 procent lägre nivå än utan kommunsammanslagningar. I rapporten bedöms även att en fullständig integrering av dataadministrationen inte är möjlig utan kommunsammanslagningar. Kostnadsbesparingarna för dataadministrationen anses inte vara en avgörande faktor som motiverar kommunsammanslagningar. En sammanslagning av dataadministrationen leder snarare till en kvalitetseffekt: bättre ICT-kunnande och

18 18 bättre utnyttjande av dataadministrationen och informationstekniken. Detta är inte en oviktig synpunkt eftersom informationsteknik och digitalisering uppskattas i framtiden ha en mycket stark inverkan på kommunernas tjänsteproduktion. Kommunerna måste då ha ICT-kompetens som stöder utvecklingen. Bildandet av ett produktionsområde för social- och hälsovården bidrar till att märkbart öka behovet av en harmonisering av dataadministrationen och informationstekniken. 11. Ordnande av social- och hälsovård Ordnandet av social- och hälsovården har från och med våren 2014 beretts av en av Vasa sjukvårdsdistrikt tillsatt arbetsgrupp (ordförande Vasa vård- och omsorgsdirektör Jukka Kentala). Arbetsgruppen kompletterades med en representant för Storkyro för denna utredning. Det material som arbetsgruppen producerat kan läsas på Vasa sjukvårdsdistrikts nätsidor på adressen Ovetskap om innehållet i lagen om ordnande av social- och hälsovård har kastat en skugga över hela utredningsarbetet. Regeringen lämnade propositionen till en lag om ordnande av social- och hälsovård först den 4 december Enligt lagförslaget kommer landskapet Österbotten att höra till Åbo social- och hälsovårdsområde. Ansvaret för ordnande av hälso- och sjukvårdstjänster i området överförs från och med början av 2017 till Vasa sjukvårdsdistrikt eller en ny motsvarande samkommun. Samtidigt med överföringen av ansvaret för ordnande övergår även ungefär 40 procent av kommunernas personal till samkommunens tjänst. I den nya modellen betalar kommunerna till social- och hälsovårdsområdena en avgift som baserar sig på invånarantalet och befolkningens behov av tjänster. De kommunspecifika kalkylerna har också blivit offentliga den 4 december 2014 och de har behandlats ovan i ekonomiarbetsgruppens rapport tillsammans med förändringarna av statsandelarna. Förändringarna är stora. Vissa beskrivningar av tjänsternas placering och tillgången till dem har uppgjorts för kommunindelningsutredningen. På följande kartor beskrivs tillgången till hälsotjänster i form av exempel när kriteriet som används är en körsträcka på minuter. Även om diagrammen inte berättar något om tjänsternas innehåll eller kvalitet och det inte är möjligt att dra några slutsatser på basis av dem, ger de dock en orsak att utreda om det i tjänsterna i regionen finns överlappningar till följd av kommungränserna eller någon annan orsak.

19 19 Bild 9. Tillgänglighet med personbil 15 min från hälsocentral/-station Bild min tillgänglighetszoner med personbil från hälsocentral/-station

20 20 Överföringen av ansvaret för ordnande av social- och hälsovården ger en orsak att på nytt överväga kommunernas roll och grunderna för kommunsammanslagningar. I ekonomiavsnittet konstateras att det med tanke på ekonomin finns grunder för samgångar. Man kan också föreställa sig att en större kommun i Vasaregionen kan göra sin röst hörd och få bättre intresseövervakning i besluten som samkommunen i social- och hälsovårdsområdet fattar när befolkningstyngdpunkten i området finns i regionerna kring Åbo och Björneborg. En samkommun som svarar för ordnandet kan ha en liknande inverkan. 12. Bildningstjänster Arbetsgruppen för bildningsväsendet (ordförande Åsa Snickars, direktör för bildningsväsendet i Närpes) har kartlagt bildningstjänsterna i utredningsområdet, deras organisering, kostnader och personal. Arbetsgruppen har konstaterat att ungefär 78 procent av budgeterna för bildningsväsendet är bundet till lagstadgade uppgifter. Arbetsgruppen har konstaterat att det vid en eventuell kommunsammanslagning är viktigt att närservice finns på ett rimligt avstånd och att skolresorna inte blir oskäligt långa och att det finns tillgång till vissa specialtjänster. Det har även ansetts vara viktigt att invånarna har möjlighet att delta. I livskraftsavsnittet konstateras att tillgången till kompetent arbetskraft är ytterst viktig för regionens konkurrenskraft och livskraft. Allt övrigt med undantag av småbarnsfostran och grundläggande utbildning och delvis gymnasieutbildning koncentreras starkt till Vasa. Vasa är en stor ordnare av utbildning på andra stadiet (gymnasieutbildning, yrkesutbildning, yrkesinriktad vuxenutbildning, läroavtalsutbildning). På den svenskspråkiga sidan har yrkesutbildning på andra stadiet koncentrerats till samkommunen SÖFUK. I Vasa finns dessutom bland annat två yrkeshögskolor (VAMK och Novia), Vasa universitet, Åbo Akademis enheter, Svenska Handelshögskolans enhet och Helsingfors universitets tvåspråkiga juristutbildning. Staden och regionen har alltså mycket stora utbildningspolitiska intressen för vars skötsel en större kommun skulle ha bättre resurser och större vikt än nu. Flera utbildningsområden har uppstått och de har till en början, och delvis även idag, upprätthållits med donatonsmedel som samlats in i regionen. En större helhet skulle ha bättre möjlighet att göra bland annat regionala satsningar av denna typ. De aktuella projekten på riksnivå, exempelvis ändringarna i nätverket av utbildningsordnare, skulle vara lättare att hantera. I Vasa finns många sådana konstinstitutioner som betjänar ett större område och vars ägarbas borde vara större och likaså utbildningen på stadiet. Den av Österbottens förbund tillsatta så kallade Norrbackkommittén gjorde på sin tid redan ett förslag om detta. Endast Wasa Teater förvaltas av samkommunen SÖFUK trots att Vasa betalar 75 procent av dess kommunandelar. För närvarande upprätthåller Vasa stad ensam bland annat stadsteatern, stadsorkestern och flera muséer.

21 Kommunernas samverkan Samverkan mellan kommunerna i regionen har inte separat kartlagts i anslutning till denna utredning. En rätt omfattande beskrivning av samarbetsformerna (Storkyro saknas) ingår i utredningen som gjordes 2009 (Niemi-Iilahti och Sandberg) och en mer förenklad beskrivning ingår i den regionala genomgången som Arbetsgruppen för kommunförvaltningens struktur gjorde år Samarbetsformerna har antagligen efter dessa utredningar blivit något fler (som exempel Vasaregionens gemensamma avfallsnämnd eller Vasa och Korsholms gemensamma logistikbolag). I undersökningen Kaupunkiseutujen kasvukivut II (Stadsregionernas växtvärk II) som ingår i programmet Arttu rapporteras utifrån intervjuer om kraftiga motsättningar särskilt mellan Vasa och Korsholm. Samverkansförhållande och -traditioner mellan kommunerna är viktiga bestämmare av kommunstrukturens inriktning. Uppmärksamhet bör fästas inte bara vid dessa utan även vid nationell och internationell samverkan och nätverkande. Det är klart att en större kommun har bättre resurser för dylik verksamhet som i de flesta fall syftar till att främja näringslivets verksamhetsförutsättningar samt regionens livskraft och konkurrenskraft. Ett exempel kan vid sidan av intressebevakning på riksnivå även vara främjande av projekt på EU-nivå, deltagande i internationella organisationers verksamhet eller till exempel ett fartygsbolag och ett hamnbolag som ägs gemensamt av Vasa och Umeå. En större kommun skulle även göra det möjligt att avveckla vissa samkommuner och organisationer för samverkan. 14. Tryggandet av de språkliga rättigheterna Såsom framgått av beskrivningen av regionen är utredningsområdet tvåspråkigt. Där finns tvåspråkiga kommuner men även enspråkigt svenska och enspråkigt finska kommuner. Närpes och Korsnäs har visserligen ansökt om att bli tvåspråkiga. Av denna orsak har tryggandet av de språkliga rättigheterna varit ett tema som löpt som en röd tråd genom hela utredningen. I programmet Arttu som utvärderade Finlands Kommunförbunds projekt Paras framförs följande aspekter på tryggandet av de språkliga rättigheterna i samband med kommunstrukturreformen: Gällande utveckling av språkförhållandena handlar det på en allmän nivå om två faktorer; dels utnyttjande och utveckling av tvåspråkiga kommuners framgångsfaktorer, dels om beaktande av språkdimensionen i de olika faserna av förnyelseprocessen. De viktigaste synpunkterna är: Det viktigaste på lång sikt är att göra kommunerna mer lockande särskilt i fråga om företagsverksamheten och arbetskraften. Att utnyttja och vårda samarbetstraditionen även inom ramen för de nya strukturerna. Att utnyttja kompletterande sätt att organisera tjänster även beträffande språkliga tjänster.

22 22 En tydlig definition av det språkliga ansvaret såväl på en politisk som på en administrativ nivå. Att utnämna ansvariga personer. Detta är av största vikt även vid organiseringen av tjänster som riktas till invandrargrupper. Att beakta den språkliga dimensionen i sammanslutningsavtal och i samarbets- och köptjänstavtal. Särskild uppmärksamhet på organisering av språkliga tjänster i kommuncentrets kransområden. Att utnyttja den lokala anknytningen utgör en viktig resurs i de tvåspråkiga områdena oberoende av lösningarna gällande kommunstrukturen. Det borde finnas mera experimentvilja både vid tillämpning av sätten att organisera kompletterande tjänster och deltagandeformer. Också i detta hänseende är en lokal anknytning och identifikation med kommunerna viktiga resurser i de tvåspråkiga områdena. Utredarna har utöver språklagen, kommunallagen och nationalspråksstrategin även haft tillgång till bland annat Finlands Kommunförbunds handbok Nationalspråksstrategin Praktiska verktyg för kommuner och samkommuner från år 2014 och Social- och kommunalhögskolans utvärderingsrapport om förvaltningslösningar i tvåspråkiga kommuner från år De språkliga rättigheterna har även behandlats i stor omfattning i utredningsdelen i rapporten av arbetsgruppen för kommunförvaltningens struktur. Forskaren Kjell Herberts har år 2009 gjort en omfattande utredning som bakgrund för den dåvarande PARAS-utredningen (Niemi-Iilahti och Sandberg) om språkförhållandena och kommunsammanslagningsalternativen i området som nu är föremål för utredning. Hans viktigaste iakttagelse är att de språkliga rättigheterna tillgodoses i allmänhet på ett bra sätt, om språkminoritetens relativa andel av befolkningen är minst 30 procent. Demokrati- och framtidsarbetsgruppen har på sina möten behandlat språkfrågor och kommunindelningsutredarna har i sitt förslag tagit i beaktande aspekter som gäller tryggandet av de språkliga rättigheterna. Det faktum att det redan finns kommuner i området som fungerar bra på två språk torde underlätta situationen. 15. Närdemokrati Den gällande kommunallagen och det nya förslaget till kommunallag förutsätter att en kommun på många sätt ska främja förverkligandet av kommuninvånarnas möjligheter att påverka. I lagen uppräknas exempel på sådana åtgärder. I den nya kommunallagen ges även en tydligare möjlighet att bilda regionala organ och stadgas om deras uppgifter. I samband med stora kommunsammanslagningar när antalet fullmäktige som valts genom val minskar, är det nödvändigt att utveckla kompenserande former för upprätthållandet av kommuninvånarnas möjligheter att påverka. Utredarna har haft tillgång till Pihlajas och Sandbergs täckande framställning Regional demokrati? Verksamhetsmodellerna för närdemokrati i Finland från år 2012 och har känt till flera kommunsammanslagningsutredningars förverkligade och icke-förverkligade modeller för

23 23 närdemokrati. De närmaste exemplen har varit Lillkyro kommundelsnämnd som bildades i samband med samgången av Vasa och Lillkyro 2013 samt den tillsvidare icke-förverkligade modellen enligt kommunindelningsutredningen för Joensuu (utredare Ossi Repo). Kommunindelningsutredarna har från första början utgått från att det inte är möjligt att bilda en ny kommun i regionen som är föremål för utredning om det inte finns en fungerande regional förvaltningsmodell. Utgångspunkten är att vissa ärenden måste skötas i kommunens gemensamma beslutssystem men att det även finns frågor som kan avgöras i kommundelarna. En regional förvaltning kan motiveras även med tanke på tryggandet av de språkliga rättigheterna. Utredarna har föreslagit en modell enligt vilken den regionala förvaltningens organ väljs till var och en av de tidigare kommunerna genom val i samband med kommunalvalet och de skulle kallas för närfullmäktige. Till närfullmäktige kunde vid sidan av ett intresseövervakningsuppdrag i det egna området i enlighet med kommunallagen även ges förvaltningsuppgifter som hänför sig till närtjänster i området och beslutanderätt. Demokrati- och framtidsarbetsgruppen har ingående behandlat frågor om närtjänster och ansett dem och lösningar inställda på att bevara dem vara av största vikt. Närfullmäktige skulle ha egen beredande personal och deras ordförande en särskild ställning. Med hjälp av närfullmäktige skulle kommunens samtliga uppgifter inte behöva koncentreras till fullmäktige, styrelsen eller sektornämnderna. Med hjälp av dem kan man på ett naturligt sätt skapa en arbetsfördelning dels mellan uppgifter som kräver enhetliga förfaranden, dels uppgifter i vilka det är skäl att beakta de särskilda dragen hos kommunens delområde. Närfullmäktige skulle erbjuda en möjlighet att förverkliga en decentraliserad tillväxtstrategi och förhindra utvecklingsskillnader inom kommunen. Med hjälp av dem skulle det också vara möjligt att samordna storlekens logik som betonar effektivitet och närhet till medborgarna. Med hjälp av närfullmäktige har man en möjlighet att förhindra bristen på demokrati inom kommunen och en eventuell legitimitetskris. Bildandet av närfullmäktige innebär inte ett större antal tjänster, men det skulle öka antalet medborgare som deltar i kommunens beslut vilket i annat fall minskar radikalt i samband med en kommunsammanslagning. Bevarandet av språket som används i de olika regionerna är också en viktig aspekt i detta sammanhang, på samma sätt som till exempel när enspråkigt finskspråkiga Lillkyro gick samman med Vasa. Grundandet av närfullmäktige kräver en ändring av den nya kommunallagen. Förslaget är under beredning vid ministeriet. Det har nyligen framkommit att även i den särskilda kommunindelningsutredningen för huvudstadsregionens metropolområde som offentliggjordes den 5 december 2014 föreslås en motsvarande förvaltningsmodell som baserar sig på närfullmäktige. 16. Kommunindelningsutredarnas syner på nya Vasas möjligheter och styrkor Nya Vasa kan utvecklas till ledare av samarbetsnätet för västra Finland och bli en betydande samarbetspartner med inriktning på närområdet i Sverige (Umeå). Nya Vasa kan bilda nätverk i syfte att utveckla sina fyra utvecklingskorridorer och sina trafikriktningar. (Björneborg-Åbo, Karleby-Uleåborg, Seinäjoki-Jyväskylä/Tammerfors och särskilt över Kvarken i riktning mot Umeå).

24 24 Nya Vasa skulle samla regionen med tanke på pendling och näringspolitik och göra de nuvarande utvecklingsapparaterna för företagsverksamheten enklare. Nya Vasa kan utveckla specialkompetens i landsbygds- och skärgårdsfrågor. Nya Vasa kan gå i spetsen för närdemokratiutvecklingen i Finland Den nuvarande kommunalförvaltningen blir avsevärt lättare. Nya Vasa har en stabilare ekonomi än separata kommunekonomier. Nya Vasa gör det möjligt att rationalisera investeringsplaner. Nya Vasa gör det möjligt att avveckla lokala och regionala samarbetsorganisationer varvid deras förvaltning blir överskådligare. Nya Vasa har en stark inverkan i samkommunen för produktionsområdet av social- och hälsovårdstjänster och kan inverka avsevärt bättre i samkommunen för det västra social- och hälsovårdsområdet. Nya Vasa är ett mycket intensivt pendlings- och besökstrafikområde. Med tanke på pendling hör Korsholm och Laihela absolut till samma helhet som nuvarande Vasa. Av arbetskraften i Korsholm pendlar 60 procent och i Laihela 47 procent till Vasa. Samhällsstrukturen är på många ställen mycket tät (sammanvuxen) över de nuvarande kommungränserna. Det största problemet för kranskommunparen, det vill säga hålbrödskommunerna, uppstår på grund av att de upprätthåller överlappande serviceenheter. Detta innebär avsevärt slöseri med ekonomiska och mentala resurser. (Kyösti Tornberg, Kuntajako ja kunnallinen pakkoliitos, SLY sarja A N:o 322, 2014) Nya Vasa erbjuder en lösning på problemet såväl för Kaskö och Närpes som för Korsholm och Vasa. Nya Vasa kan säkerställa invånarnas tjänster på ett hållbart sätt och även garantera deras kvalitet särskilt beträffande närtjänster, men även beträffande årsklasserna 7 9 och utbildning på andra stadiet långt in i framtiden i enlighet med den nuvarande språkfördelningen. Nya Vasa skulle ge bättre förutsättningar för övergripande planering av utbudet av gymnasieutbildning. I nya Vasa är det möjligt att bygga oavbrutna utbildningstjänster från småbarnsfostran till yrkeshögskoleutbildning och universitet. Nya Vasa kan säkerställa och till och med utvidga fritidstjänsterna och särskilt kulturtjänsterna (teater, stadsorkester, fotbolls- och ishockeylag i mästerskapsligan etc.) Allt som allt kan nya Vasa genomföra en rationalisering av tjänsteproduktionen och avveckla överlappande tjänster. De samlade resurserna i en större kommun skulle ge bättre möjligheter att planera markanvändningen och genomföra planerna på ett spänstigt sätt bland annat genom markupphandling. I den oundvikliga konkurrensen om arbetskraft mellan regionerna är nya Vasa mer lockande än en region med tio kommuner. Ny organisering möjliggör systematisk utveckling av lönsamheten.

SÄRSKILD KOMMUNINDELNINGSUTREDNING: VASA STAD, LILLKYRO KOMMUN OCH KORSHOLMS KOMMUN

SÄRSKILD KOMMUNINDELNINGSUTREDNING: VASA STAD, LILLKYRO KOMMUN OCH KORSHOLMS KOMMUN SÄRSKILD KOMMUNINDELNINGSUTREDNING: VASA STAD, LILLKYRO KOMMUN OCH KORSHOLMS KOMMUN SLUTRAPPORT 30 november 2011 Vaasa, Vähäkyrö ja Mustasaari Väestö: syyskuu 2011 Vasa, Lillkyro och Korsholm Befolkningen:

Läs mer

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ordnandet av social-

Läs mer

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,

Läs mer

Landskapsbesök i Mellersta Österbotten 25.4.2012 Aktuella kommunärenden

Landskapsbesök i Mellersta Österbotten 25.4.2012 Aktuella kommunärenden Landskapsbesök i Mellersta Österbotten 25.4.2012 Aktuella kommunärenden Kristina Wikberg, direktör Finlands Kommunförbund Finlands Kommunförbund Kommunförbundet är en tvåspråkig intresseorganisation för

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad.

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 1(7) VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT 1.1.2012 GRUNDAVTAL 1 KAPITLET SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 2 Uppgifter Samkommunen har

Läs mer

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen 1 Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att språklagen ändras. Enligt

Läs mer

Med övriga kommuner kan samkommunen ingå avtal om skötsel av frivilliga uppgifter mot full ersättning.

Med övriga kommuner kan samkommunen ingå avtal om skötsel av frivilliga uppgifter mot full ersättning. ÖSTERBOTTENS FÖRBUND POHJANMAAN LIITTO GRUNDAVTAL I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Samkommunen för Österbottens förbund. Namnet kan även användas i formen Österbottens förbund.

Läs mer

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg Statsandelar statsbidrag statsunderstöd Statsandelsreform Mars 2013 Mikael Enberg Skattefinansiering år 2011, md Ersättning för lagstadgade uppgifter Statsandelar 7,7 KOMMUNER skatteink. 19,1 1,7 STATEN

Läs mer

Kommunreformerna utmanar ledarskapet

Kommunreformerna utmanar ledarskapet Kommunreformerna utmanar ledarskapet - iakttagelser från forskningen Nordic Conference: Courage in Social Work Arbetsgrupp 30: Ledningen av socialt arbete i förändring Helsingfors 12.6.2015 Marianne Pekola-Sjöblom

Läs mer

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Karleby stadsfullmäktige behandlade 17.3.2014 25 arbetshälsoenkäten som gjordes

Läs mer

Lag. I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

Lag. I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: Lag om en kommun- och servicestrukturreform Given i Helsingfors den 9 februari 2007 1 kap. Lagens syfte och tillämpningsområde 1 Lagens syfte Syftet med denna

Läs mer

Grundavtal för Kårkulla samkommun

Grundavtal för Kårkulla samkommun Grundavtal för Kårkulla samkommun 1 kap. SAMKOMMUNEN 1 Samkommunens namn och hemort Samkommunens namn är Kårkulla samkommun och dess hemort är Väståbolands stad. Samkommunens arbetsspråk är svenska. 2

Läs mer

November 02, 2009. samhlära1.notebook

November 02, 2009. samhlära1.notebook PRESIDENTBESLUT Huvudregeln är att presidenten fattar beslut i statsrådet (regeringens sammanträden) presidentföredragningen. Den minister till vars område ett ärende hör, framlägger ett beslutsförslag

Läs mer

Kommunreform och vårdreform från 2005 2015 inte lätt

Kommunreform och vårdreform från 2005 2015 inte lätt Kommunreform och vårdreform från 2005 2015 inte lätt År 2005 kommun- och servicereformen: stora kommuner eller samarbetsformer mellan kommunerna (reg. Vanhanen I och II Parasramlagen: 169/20017) År 2010:

Läs mer

MAL-planen för VÄSTRA NYLAND

MAL-planen för VÄSTRA NYLAND MAL-planen för VÄSTRA NYLAND ARBETSPROGRAM 15.1.2007 1. Beskrivning av arbetet 2. Innehållet i planen 3. Tidtabellen för arbetet 4. Organisering av arbetet 1. BESKRIVNING AV ARBETET Projektet för en reform

Läs mer

Kuntaliitto Kommunförbundet

Kuntaliitto Kommunförbundet Kuntaliitto Kommunförbundet Kommunerna ansvarar för basservicen och sörjer för invånarnas välfärd www.kommunerna.net Kommunens organisation FULLMÄKTIGE Revisionsnämnden KOMMUNSTYRELSEN NÄMNDERNA Primära

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet

Läs mer

Anita Lehikoinen Kanslichef

Anita Lehikoinen Kanslichef Strukturen och finansieringen inom gymnasieutbildningen och andra stadiets yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildning samt det fria bildningsarbetet förnyas Anita Lehikoinen Kanslichef Centrala beredningar

Läs mer

VASAREGIONENS SÄRSKILDA KOMMUNINDELNINGSUTREDNING 2014

VASAREGIONENS SÄRSKILDA KOMMUNINDELNINGSUTREDNING 2014 VASAREGIONENS SÄRSKILDA KOMMUNINDELNINGSUTREDNING 2014 Personalarbetsgruppens slutrapport 5.11.2014 1. Inledning... 2 2. Personalarbetsgruppens uppdrag och arbetsplan... 4 2.1 Avgränsningar... 4 3. Antalet

Läs mer

Språket inom social- och hälsovård

Språket inom social- och hälsovård Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets

Läs mer

Ett språk eller två?

Ett språk eller två? Jan-Erik Enestam Marcus Henricson 1 2015 Ett språk eller två? Förvaltningsmodeller för tvåspråkiga kommuner Magma-studie 1 2015 Ett språk eller två? Förvaltningsmodeller för tvåspråkiga kommuner Utgivare:

Läs mer

SVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM

SVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM Stadsstyrelsen 360 04.11.2013 SVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM STST 360 Beredning och tilläggsuppgifter: utbildningsdirektör Jari Kettunen,

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

BILAGA 1. Avbrott i yrkesutbildningen

BILAGA 1. Avbrott i yrkesutbildningen BILAGA 1 Orienterande och förberedande utbildning inför den grundläggande i promemorian av Arbetsgruppen för utveckling av övergången mellan grundläggande utbildning och utbildning på andra stadiet: (Undervisningsministeriets

Läs mer

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Regeringsprogrammets insatsområden bekämpning av fattigdom, ojämlikhet och utslagning stabilisering av den offentliga ekonomin

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

UTREDNING AV KOMMUNSTRUKTUREN I KARLEBYREGIONEN

UTREDNING AV KOMMUNSTRUKTUREN I KARLEBYREGIONEN UTREDNING AV KOMMUNSTRUKTUREN I KARLEBYREGIONEN Halsuan kunta Kaustisen kunta Karleby stad Kronoby kommun Lestijärven kunta Perhon kunta Toholammin kunta Vetelin kunta 17.12.2014 Jarmo Asikainen Anni Antila

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

- Ca 70 000 svenskspråkiga personer som direkt berör av en funktionsnedsättning, inberäknat närstående.

- Ca 70 000 svenskspråkiga personer som direkt berör av en funktionsnedsättning, inberäknat närstående. Utlåtande, STM 022:00/2013 Social- och hälsovårdsministeriet PB 33 00023 Statsrådet SAMS - Samarbetsförbundet kring funktionshinder (SAMS) och Finlands Svenska Handikappförbund (FSH) tackar för möjligheten

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Vanda stad A 6 : 2009 Statistik och forskning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Prognos för hela staden 2009 2040 Prognos för storområdena 2009-2019 A6:2009 ISBN 978-952-443-304-4

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av 13 aravalagen och av 9 lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017. En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier

Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017. En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017 En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier Ny Kommun 2017 Kuntaliitto Julkaisun ostikko Den finländska kommunen en framgångshistoria

Läs mer

Huvudsaklig verksamhet och yrkesställning, preliminära uppgifter. Arbetslösheten bland högutbildade ökade med omkring 30 procent från år 2012

Huvudsaklig verksamhet och yrkesställning, preliminära uppgifter. Arbetslösheten bland högutbildade ökade med omkring 30 procent från år 2012 Befolkning 2014 Sysselsättning 2013 Huvudsaklig verksamhet och yrkesställning, preliminära uppgifter Arbetslösheten bland högutbildade ökade med omkring 30 procent från år Enligt de preliminära uppgifterna

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

FINANSIERING AV SAKKUNNIGTJÄNSTER FÖR ICT-STÖD I KOMMUN- OCH SERVICESTRUKTURFÖRÄND- RINGAR

FINANSIERING AV SAKKUNNIGTJÄNSTER FÖR ICT-STÖD I KOMMUN- OCH SERVICESTRUKTURFÖRÄND- RINGAR 1 (5) ANVISNING VM139:00/2013 30.4.2014 FINANSIERING AV SAKKUNNIGTJÄNSTER FÖR ICT-STÖD I KOMMUN- OCH SERVICESTRUKTURFÖRÄND- RINGAR 1. ICT-stöd i kommun- och servicestrukturförändringar Regeringen genomför

Läs mer

3.12.2007 OM 3/58/2007. Till miljöministeriet och ämbetsverk inom dess förvaltningsområde

3.12.2007 OM 3/58/2007. Till miljöministeriet och ämbetsverk inom dess förvaltningsområde JUSTITIEMINISTERIET 3.12.2007 OM 3/58/2007 Till miljöministeriet och ämbetsverk inom dess förvaltningsområde REKOMMENDATION OM TILLÄMPNINGEN AV SPRÅKLAGEN I ÄRENDEN ENLIGT MILJÖSKYDDSLAGEN OCH VATTENLAGEN

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till utveckling av lagstiftningen om bostadssparpremiesystemet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om bostadssparpremier,

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES

Läs mer

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 Kristdemokraternas kommunprogram 2012-2016 Innehåll 1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 3. SERVICEN SKALL PRODUCERAS NÄRA MÄNNISKAN...5 3.1. Ordnandet

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser MARKNADSÖVERSIKT 1/2012 Hushållens internetförbindelser Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande av Kommunikationsverket som källa. MARKNADSÖVERSIKT

Läs mer

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03. Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014 Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.00/2014 Landskapsstyrelsen 10.3.2014 17 Enligt 68 i kommunallagen skall bokslutet

Läs mer

AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019

AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019 2015 AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019 Nylands förbund Foton: Tuula Palaste-Eerola Helsingfors 2015 Uudenmaan liitto // Nylands förbund Uusimaa Regional Council

Läs mer

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare Resumé 283/54/04 BEVILJANDET OCH ANVÄNDNINGEN AV KOMMUNERNAS FINANSIERINGSUNDERSTÖD ENLIGT PRÖVNING Huvudfrågorna vid revisionen har varit att klargöra grunderna för beviljande av kommunernas finansieringsunderstöd

Läs mer

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a.

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a. Vård- och omsorgsnämnden 11 29.01.2015 Vård- och omsorgsväsendets dispositionsplan för år 2015 Vård- och omsorgsnämnden 11 Kommunfullmäktige godkände 29.11.2014 128 budgeten för år 2015 och ekonomiplanen

Läs mer

Migrationsinstitutet

Migrationsinstitutet Krister Björklund Forskare Migrationsinstitutet Eriksgatan 34 20100 Åbo Tel. 02-2840453, 040-7478953 krister.bjorklund@utu.fi Migrationsinstitutet http://www.migrationinstitute.fi Tio procent av Närpes

Läs mer

ZEF Report - generated on 20.02.2009

ZEF Report - generated on 20.02.2009 ZEF Report - generated on 20.02.2009 Namn Antal deltagare Påbörjade (%) Avslutade (%) fullmäktige 20 13 (65.0) 10 (50.0) valtuusto 27 19 (70.4) 16 (59.3) Sammanlagt 47 32 (68.1) 26 (55.3) A. Dina egna

Läs mer

Befolkningens utbildningsstruktur 2013

Befolkningens utbildningsstruktur 2013 Utbildning 2014 Befolkningens utbildningsstruktur 2013 Unga kvinnor högt utbildade, den mest välutbildade befolkningen bor i Nyland Före utgången av år 2013 hade 3 164 095 personer avlagt examen inom gymnasieutbildning,

Läs mer

Upphandlingen av experttjänster på finansbranschen

Upphandlingen av experttjänster på finansbranschen Resumé 14 /54/05 Upphandlingen av experttjänster på finansbranschen Statens ägande av bolag har administrerats av olika ministerier. De flesta bolag har hört till handels- och industriministeriets, kommunikationsministeriets

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Kommunfullmäktigeledamoten fattar också beslut i pensionsfrågor En fullmäktigeledamot är med och fattar strategiska beslut som inverkar

Läs mer

Skattefinansieringen år 2014, md

Skattefinansieringen år 2014, md Skattefinansieringen år 2014, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 1,5 STATEN skatteinkomster 39,3 27,8 1,5 18,2 6,4 2,4 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

Österbotten. Lokalisering av kommersiella tjänster i landskapet

Österbotten. Lokalisering av kommersiella tjänster i landskapet Österbotten Lokalisering av kommersiella tjänster i landskapet Österbotten Lokalisering av kommersiella tjänster i landskapet Rapport: Tuomas Santasalo Ky Utgivare: Österbottens förbund 2010 Nr: 69 S ISBN:

Läs mer

Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk

Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk 1 Inofficiell översättning Finlandssvensk samling rf 2008 Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk FINLAND Regeringens svar på tilläggsfrågorna November 2006 DEL 3 SVENSKA SPRÅKET Frågorna

Läs mer

Pargas stad ombeds att i sitt utlåtande särskilt svara på följande frågor:

Pargas stad ombeds att i sitt utlåtande särskilt svara på följande frågor: Stadsstyrelsen 58 17.03.2014 Utlåtande om Egentliga Finlands landskapsstrategi 1088/00.04.01/2014 Stadsstyrelsen 58 Beredare Näringslivschef Tomas Eklund, tfn 040 488 5675 Föredragande Stadsdirektör Folke

Läs mer

Den nya kommunallagen

Den nya kommunallagen Den nya kommunallagen Översättarseminarium Borgå 21-22.4.2015 Välkommen Kursinnehåll Utgångspunkter för den nya kommunallagen Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser Vad förändras och vad är som förut?

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

Styrelsen för ÅLANDS POLISMYNDIGHET nr 1/2015

Styrelsen för ÅLANDS POLISMYNDIGHET nr 1/2015 1 Styrelsen för ÅLANDS POLISMYNDIGHET nr 1/2015 PROTOKOLL Datum Fredag 16.1.2015 Plats och tid: Polishuset kl. 09.00-12.00 Närvarande: Åke Mattsson ordförande Annika Hambrudd viceordförande Kurt Forsman

Läs mer

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om statens pensioner och av 5 och 6 i lagen om statens pensionsfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDST- JÄNSTER I ÖSTRA NYLAND

PROJEKTPLAN FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDST- JÄNSTER I ÖSTRA NYLAND PROJEKTPLAN FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDST- JÄNSTER I ÖSTRA NYLAND 2 Innehåll 1 Uppdrag och bakgrund till projektet 3 2 Aktuella lagstiftningsprojekt 3 3 Administrativa lösningar för social- och hälsovårdstjänsterna

Läs mer

BORGÅ STADS LINJER FÖR FRAMTIDEN FÖR YRKESUTBILDNINGEN PÅ ANDRA STADIET

BORGÅ STADS LINJER FÖR FRAMTIDEN FÖR YRKESUTBILDNINGEN PÅ ANDRA STADIET Stadsstyrelsen 257 15.09.2014 Stadsstyrelsen 312 27.10.2014 Stadsstyrelsen 374 22.12.2014 Stadsstyrelsen 25 02.02.2015 BORGÅ STADS LINJER FÖR FRAMTIDEN FÖR YRKESUTBILDNINGEN PÅ ANDRA STADIET STST 15.09.2014

Läs mer

kommuninvånarna Meddelande om en rådgivande folkomröstning Käännä

kommuninvånarna Meddelande om en rådgivande folkomröstning Käännä MeDdelande till kommuninvånarna om en eventuell kommunsammanslagning av Sjundeå kommun, Nummi-Pusula kommun och Lojo stad 1.1.2013. Meddelande om en rådgivande folkomröstning Käännä Bästa sjundeåbo Med

Läs mer

Begäran om utlåtande SHM

Begäran om utlåtande SHM 1(13) Begäran om utlåtande SHM Anvisningar: I den elektroniska enkäten kan man röra sig fram och tillbaka genom att trycka på Föregående- och Nästa-knapparna. Det är möjligt att gå framåt i enkäten utan

Läs mer

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. För Kimito centrum i Kimitoöns kommun uppgörs en rättsverkande delgeneralplan.

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. För Kimito centrum i Kimitoöns kommun uppgörs en rättsverkande delgeneralplan. KIMITOÖNS KOMMUN DELGENERALPLAN FÖR KIMITO CENTRUM PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING 1 Planläggningsområde och planens syfte För Kimito centrum i Kimitoöns kommun uppgörs en rättsverkande delgeneralplan.

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 357/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om grundläggande yrkesutbildning, av 11 i lagen

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

INGÅ KYRKSLÄTT - SJUNDEÅ UTREDNING OM KOMMUNSAMMANSLAGNING, I SKEDET Mellanrapport

INGÅ KYRKSLÄTT - SJUNDEÅ UTREDNING OM KOMMUNSAMMANSLAGNING, I SKEDET Mellanrapport INGÅ KYRKSLÄTT - SJUNDEÅ UTREDNING OM KOMMUNSAMMANSLAGNING, I SKEDET Mellanrapport Innehållsförteckning: 1. Inledning 2. Utgångspunkter för sammanslagning av kommunerna 3 2.1. Kommun- och servicestrukturreformen

Läs mer

Höjning av grundkapital

Höjning av grundkapital Landskapsfullmäktige 17 08.12.2010 Höjning av Nylands förbunds grundkapital och anslutning av nya medlemskommuner 65/00/00/00/2010 RMV 17 Inledning Statsrådet har genom sitt beslut av 22.10.2009 beslutat

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 107/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i mervärdesskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I denna proposition föreslås att mervärdesskattelagen

Läs mer

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 1 Framtidens utmaningar befolkningen åldras behov av välfärdstjänster växer hela tiden ekonomiska och andra resursser räcker inte

Läs mer

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen.

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen. INTERN TILLSYN VID ÖSTERBOTTENS FÖRBUND 1. Bestämmelser i instruktioner Enligt 1 i revisionsstadgan för Österbottens förbund ordnas tillsynen av samkommunens förvaltning och ekonomi så att den externa

Läs mer

Hur gick det sen? Kommunreformen i Finland i stormens öga

Hur gick det sen? Kommunreformen i Finland i stormens öga Nordisk Administrativt Tidsskrift nr. 1/2012, 89. årgang 51 Hur gick det sen? Kommunreformen i Finland i stormens öga Av jur.lic., Kari Prättälä Nordisk Administrativt Tidsskrift nr. 1/2012, 89. årgang

Läs mer

Propositionens huvudsakliga innehåll, viktigaste förslag och språkliga konsekvenser

Propositionens huvudsakliga innehåll, viktigaste förslag och språkliga konsekvenser 1 Propositionens huvudsakliga innehåll, viktigaste förslag och språkliga konsekvenser Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagstiftning om revidering av regionförvaltningen PROPOSITIONENS

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 101/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om offentlig upphandling PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om offentlig

Läs mer

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatt ändras

Läs mer

Beställaransvarslagen och upphandlingslagen

Beställaransvarslagen och upphandlingslagen Beställaransvarslagen och upphandlingslagen Riktlinjer för samordningen av skyldigheterna i beställaransvarslagen och upphandlingslagen Rådgivningsenheten för offentlig upphandling Helsingfors 7.7.2008

Läs mer

RP 277/2006 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 september 2007.

RP 277/2006 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 september 2007. RP 277/2006 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 46 i utlänningslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att utlänningslagen ändras.

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

Tehy för hälsa & välbefinnande

Tehy för hälsa & välbefinnande Tehy för hälsa & välbefinnande Innehåll 3 Välbefinnande som uppgift 5 Effektivitet och vänlighet vi tehyiter 7 Tehys sak är en viljefråga 9 Tehy är aktivt och effektivt 11 Tehy gör världen bättre 13 Tehy

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till kommunallag och vissa lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att det stiftas en ny kommunallag,

Läs mer

Sökande till utbildning 2009

Sökande till utbildning 2009 Utbildning 2010 Sökande till utbildning 2009 Direkt placering i fortsatta studier var år 2009 svårare än året innan både för dem som gick ut grundskolans nionde klass och för nya studenter Enligt Statistikcentralen

Läs mer

En kvinna som chef på en regionutvecklingsmyndighet

En kvinna som chef på en regionutvecklingsmyndighet En kvinna som chef på en regionutvecklingsmyndighet Regionalutvecklingsdirektör Varpu Rajaniemi 1.10.2012 Österbottens förbund Pohjanmaan liitto Österbottens förbund En samkommun för de 16 kommunerna i

Läs mer

Energiska. Vasaregionen

Energiska. Vasaregionen Energiska Vasaregionen BILD: Pekka Mäkynen Välkommen till Vasaregionen Energisk Mångsidig Multimodal Kunnig Öppen Unik 3 Det här är Vasaregionen. Läs vidare för att se vad vi menar med de här orden. BILD:

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR METALLKLUSTRET I ÖSTERBOTTEN

PROJEKTPLAN FÖR METALLKLUSTRET I ÖSTERBOTTEN 1(12) PROJEKTPLAN FÖR METALLKLUSTRET I ÖSTERBOTTEN Österbottens förbund kommer att finansiera ett kluster (utvecklingsprojekt för metallbranschen) som har en utbredning ifrån Kristinestad till och med

Läs mer

En utvärdering av verksamheten vid finlandssvenska folkbibliotek 2000 - Barbro Wigell-Ryynänen, UVM

En utvärdering av verksamheten vid finlandssvenska folkbibliotek 2000 - Barbro Wigell-Ryynänen, UVM En utvärdering av verksamheten vid finlandssvenska folkbibliotek 2000 - Barbro Wigell-Ryynänen, UVM Artikeln har tidigare publicerats i SFV:s kalender 2001. Det svenska biblioteksdistriktet omfattar biblioteks-

Läs mer

06.05.2008 Uppgifter om Tid Tisdagen den 6 maj 2008 kl. 19:15 19:25

06.05.2008 Uppgifter om Tid Tisdagen den 6 maj 2008 kl. 19:15 19:25 1 Uppgifter om Tid Tisdagen den 6 maj 2008 kl. 19:15 19:25 sammanträdet Plats Kommunalgården Närvarande ledamöter (samt anteckning om vem som fungerade som ordförande) Sjövall Edgar - ordförande Andersson

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 32 och 35 a lagen om olycksfallsförsäkring PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås en sådan ändring av

Läs mer

Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig?

Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig? VANLIGA FRÅGOR OM SAMARBETSLAGEN Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig? Frågan gäller tillämpning av arbetsavtalslagen och hör till

Läs mer

Anvisning 10/2013 1 (6)

Anvisning 10/2013 1 (6) Anvisning 10/2013 1 (6) Enligt sändlista Kommunerna och sjukvårdsdistrikten är skyldiga enligt lag att ordna jour dygnet runt för mun- och tandvård Valvira påminner hälsovårdscentralerna och sjukvårdsdistrikten

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Kommunernas bruk av sociala medier Enkätresultat Finlands Kommunförbund 8.11.2011. Publicerat 8.11.2011 Finlands Kommunförbund 2011

Kommunernas bruk av sociala medier Enkätresultat Finlands Kommunförbund 8.11.2011. Publicerat 8.11.2011 Finlands Kommunförbund 2011 Kommunernas bruk av sociala medier Enkätresultat Finlands Kommunförbund 8.11.2011 Publicerat 8.11.2011 Finlands Kommunförbund 2011 Om enkäten Enkäten om hur kommunerna använder sociala mediar är den första

Läs mer

Esbo stad Protokoll 49. Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 49. Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1 Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1 1058/12.01.00/2014 49 Svar på fullmäktigemotion gällande möjligheter att grunda en nordisk skola inom det finska skolväsendet Beredning och upplysningar: Ilpo

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 282/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och i lagen om aktiebolag PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om aktiebolag

Läs mer

Åtgärdsprogram 2013. Stadsstyrelsen 142 10.06.2013 Kulturnämnden 70 14.08.2013 564/02.00/2013. Stadsstyrelsen 10.06.2013 142

Åtgärdsprogram 2013. Stadsstyrelsen 142 10.06.2013 Kulturnämnden 70 14.08.2013 564/02.00/2013. Stadsstyrelsen 10.06.2013 142 Åtgärdsprogram 2013 564/02.00/2013 Stadsstyrelsen 10.06.2013 142 Beredare och föredragande: Stadsdirektör Folke Öhman, tfn 040 707 3155 Kommunernas ekonomi uppvisar bekymmersamma siffror och varken skatteinkomsterna

Läs mer