Projektsekreterare Merja Leminen har svarat för att den praktiska sidan av ärendena sköts smidigt. Ett varmt tack till Merja för det!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektsekreterare Merja Leminen har svarat för att den praktiska sidan av ärendena sköts smidigt. Ett varmt tack till Merja för det!"

Transkript

1 1

2 2 Tack! Den särskilda kommunindelningsutredningen för Vasaregionen är färdig att överlämnas för behandling till förtroendepersonerna i de tio kommunerna i regionen. Vi har haft ungefär 10 månader tid att utarbeta ett förslag, ett samgångsavtal och den underliggande utredningsdelen. Trots att en betydande del av arbetstiden inföll under semesterperioden, har projektet slutförts med planenligt innehåll och i enlighet med det uppgjorda tidsschemat. Detta har varit möjligt endast tack vare att de anställda i de deltagande kommunerna, experterna, har visat vilja. Att vid sidan av sitt eget arbete utföra en relativt omfattande utredning, och till råga på allt tillsammans med kolleger från grannkommunerna, kräver särskild ansvarskänsla och förmåga att tänja sig. Vi vill rikta ett varmt tack till alla tjänsteinnehavare och anställda som deltagit. Om det uppstår ett nytt Vasa har kommunen goda möjligheter att lyckas med stöd av sin yrkesskickliga personal. Utredningsprojektet har inneburit extra verksamhet och långa möten även för beslutsfattarna i kommunerna i regionen. Särskilt samarbetsdelegationen och demokrati- och framtidsarbetsgruppen har blivit tvungna att bekanta sig inte bara med den egna kommunens frågor utan även hela regionens frågor ur många olika infallsvinklar. Även om känslorna ibland kan hetta till i en sådan situation har beslutsfattarna kunnat framföra sakliga argument och göra ingående analyser av materialet som producerats. Ett tack till alla dem! Det har varit av avgörande vikt för att projektet ska lyckas att Vasa stads utvecklingschef Risto Känsälä ställde upp som generalsekreterare för projektet. Hans ingående kännedom om regionen och långa erfarenhet av kommunalförvaltningen har hjälpt kommunindelningsutredarna att förstå utvecklingen och den lokala tankevärlden i Vasaregionen. Det är inte många som i slutet av sin arbetskarriär blir tvungna att tänja sig till långa dagar och hantera och förvalta mycket stora sakområden. Vi tror att Risto till och med har njutit av dessa arbetsfyllda månader. Tack Risto för det! Projektsekreterare Merja Leminen har svarat för att den praktiska sidan av ärendena sköts smidigt. Ett varmt tack till Merja för det! Vasa Jan-Erik Enestam kommunindelningsutredare Ossi Repo kommunindelningsutredare

3 3 1. Uppdrag Finansministeriet tillsatte (FM/2537/ /2013) en särskild kommunindelningsutredning för tio kommuner, dvs. kommunerna Storkyro, Korsnäs, Laihela, Malax, Korsholm och Vörå samt städerna Kaskö, Kristinestad, Närpes och Vasa. Orsaken till tillsättandet var Vasa stadsfullmäktiges förslag om en särskild kommunindelningsutredning omfattande sju kommuner (Vasa, Korsholm, Laihela, Malax, Vörå, Storkyro och Korsnäs). Ministeriet ansåg att grunderna enligt 15 i kommunstrukturlagen (ärendets omfattning eller svårighetsgrad) existerar och förordnade att utöver de sju kommunerna i Vasaregionen ska även kommunerna i den sydösterbottniska kustregionen delta i utredningen. Ministeriet tillsatte pol. mag. Jan- Erik Enestam och licentiaten i samhällsvetenskaper Ossi Repo till utredare. Utredningsarbetet inleddes den 7 april 2014 och skulle avslutas senast den 31 december 2014 om inte extra tid behövs av en särskild orsak. Utredningsuppdraget har definierats på följande sätt i ministeriets beslut: Utredarna ska genomföra en i 16 i kommunstrukturlagen avsedd särskild kommunindelningsutredning. Utredningen ska resultera i information på basis av vilken man kan bedöma förutsättningarna att sammanslå de ovan nämnda kommunerna eller delar av kommunerna till en eller flera kommuner. Utredningen ska i enlighet med 4 b 3 mom. i kommunstrukturlagen inbegripa åtminstone en plan för hur förvaltningen och servicen ska ordnas samt servicen produceras på utredningsområdet, en utredning om sammanslagningens konsekvenser för kommunernas samarbete, en redogörelse för den ekonomiska situationen, en bedömning av hur invånarnas möjligheter att delta och påverka samt närdemokrati ska förverkligas samt en detaljerad bedömning av fördelarna och nackdelarna med en kommunsammanslagning. I utredningen ska särskilt regionens livskraft och konkurrenskraft granskas. I utredningen ska även bedömas förverkligandet av de språkliga rättigheterna. Om kommunindelningsutredarna på grundval av utredningen anser att det är nödvändigt att ändra kommunindelningen, ska de lägga fram ett förslag om ändring i kommunindelningen för fullmäktige i de kommuner som berörs av ändringen. Utredarna ska till sitt förslag foga ett sammanslagningsavtal som avses i 8 i kommunstrukturlagen. Vid behov kan utredarna lägga fram förslag om kommunal folkomröstning till ministeriet enligt 16 i kommunstrukturlagen. 2. Organisering av utredningen Utredarna har i enlighet med sitt uppdrag varit i tjänsteförhållande till Finansministeriet. Kontaktperson vid ministeriet har varit översinspektör Suvi Savolainen. Vasaregionens samarbetsdelegation har fungerat som förhandlingsorganet som styr utredningen. Till samarbetsdelegationens möten har även kallats fullmäktigegruppernas ordförande från samtliga kommuner. Den viktigaste koordinerande gruppen har

4 4 varit en beredningsgrupp som bestått av kommundirektörerna. Beredningsgruppen har även behandlat frågor i anknytning till regionens livskraft. Demokrati- och framtidsarbetsgruppen, som består av förtroendepersoner som kommunerna utsett, har behandlat frågor som gäller förvaltning, närdemokrati, språkliga frågor, förhållandet mellan landsbygden och städerna, skärgårdsärenden och närtjänster. De övriga utredningsarbetsgrupperna har bestått av kommunernas tjänsteinnehavare. Arbetsgrupperna är följande: ekonomiarbetsgruppen, personalarbetsgruppen, arbetsgruppen för reformen av servicestrukturen inom social- och hälsovården, arbetsgruppen för bildningsväsende och arbetsgruppen för den tekniska sektorn. Vidare har en separat ICT-arbetsgrupp utfört beredningsarbete. Personalen har varit representerad i samtliga grupper. Arbetsgruppernas roll i förhållande till kommunindelningsutredarna har varit i enlighet med utredningens uppdrag, det vill säga att de har bidragit med lokal expertis och hjälp. 3. Framskridandet av arbetet Utredningsarbetet inleddes i enlighet med beslutet den 7 april 2014 varefter genast den 10 april 2014 kommunindelningsutredarna och kommundirektörerna höll ett förberedande möte vid vilket avtalades om organiseringen och programmeringen av utredningen samt om arbetet i praktiken. De beredande arbetsgrupperna inledde sitt arbete och ministeriet beställde av FCG nödvändiga statistikanalyser och ekonomiska analyser som grupperna kan använda och som grund för deras arbete. Vasaregionens samarbetsdelegation som fungerat som ett viktigt diskussionsforum sammanträdde två gånger under arbetets gång (20.5. och ). Arbetsgrupperna skulle framföra sina mellanrapporter före slutet av september och sina slutrapporter före den inom vilket tidsschema de i regel även höll sig. Den största faktorn som bromsade beredningen var att det fram till början av december rådde osäkerhet beträffande organiseringen av förvaltningen av social- och hälsovården. Arbetsgruppernas rapporter har fogats som bilagor till denna utredningsdel. De utgör en väsentlig del av dess innehåll. Kommunindelningsutredarna besökte alla kommuner och fullmäktige samt offentliga tillställningar som var öppna för allmänheten på både våren och hösten och träffade skilt beslutsfattarna i kommunerna. Information om hur arbetet framskred gavs regelbundet. 4. Tidigare utredningar och bakgrundsmaterial Efter att ramlagen om Paras-projektet trädde i kraft har i Vasaregionen från och med 2007 utförts ett stort antal utredningar som hänför sig till kommunalt samarbete och kommunsammanslagningar. År 2007 uppgjordes en stadsregionsplan enligt Paras-lagstiftningen som endast behandlade samarbetsformerna mellan kommunerna och kommunvisa genomförandeplaner i anslutning till dem. Utifrån Paraslagstiftningen uppstod även samarbetsområdena för den grundläggande hälso- och sjukvården i regionen

5 5 (Vörå-Maxmo-Oravais-Korsholm år 2009; Vasa-Laihela-Lillkyro också år 2009 och det s.k. K5-området, dvs. Närpes, Kristinestad, Malax, Korsnäs och Kaskö år 2008). Vasa stad har år 2007 ensam utarbetat en utredning som täcker Vasa och Kyroland ekonomiska regioner Vasa och Vasaregionen, bakgrundsutredning över alternativ för kommunstrukturen. Utredningen har utarbetats parallellt med stadsområdesplanen. I regionen har utförts separata utredningar av kommunsammanslagningar när Vörå och Maxmo slogs samman 2007 och när Vörå-Maxmo och Oravais gick samman och blev Vörå kommun Däremot ledde inte Kyrolands kommunsammanslagningsutredning (Laihela, Storkyro, Lillkyro) år 2007 eller förutredningen av Malax och Korsnäs kommunsammanslagning år 2009 till sammanslagningar. År 2009 färdigställdes i Vasaregionen en av regionens samarbetsdelegation beställd och styrd omfattande och grundlig utredning Kommun- och servicestrukturen i Vasaregionen Utredningen omfattade hela det nuvarande utredningsområdet även om Storkyro inte alls deltog och Laihela och Kaskö deltog endast delvis. Utredarna Anita Niemi-Iilahti och Siv Sandberg analyserade läget i regionen utifrån fyra utvärderingskriterier (demokrati, ekonomi, funktion och språk) och ansåg att modellen med två kommuner var det bästa alternativet. De nya kommunerna skulle bildas i Vasaregionen och den sydösterbottniska kustregionen. Utredningen ledde inte till kommunsammanslagningar, men som en följd av den utfördes på initiativ av Lillkyro en kommunsammanslagningsutredning mellan Vasa och Lillkyro år I utredningen konstaterades att alla förutsättningar för en sammanslagning enligt kommunindelningslagen existerar. Efter en särskild kommunindelningsutredning (Vasa, Lillkyro, Korsholm, utredare Harry Bondas) föreslog Vasa och Lillkyro en kommunsammanslagning som förverkligades från och med början av Det var nödvändigt att göra en särskild kommunindelningsutredning eftersom kommunerna inte hade en gemensam gräns. I del II Regional genomgång av utredningen En livskraftig kommun- och servicestruktur som uppgjorts av Finansministeriets arbetsgrupp för kommunförvaltningens struktur år 2012 ingår en omfattande och grundlig analys av landskapet Österbotten. Strukturarbetsgruppen har utifrån sin utredning föreslagit tre särskilda kommunindelningsutredningar för Österbotten, en i Jakobstadsregionen, en annan i Vasaregionen och en tredje i den sydösterbottniska kustregionen. Kommunstrukturlagen som trädde i kraft år 2013 förutsätter att kommunerna ska utreda bildandet av en ny kommun om även en av de fem i lagen nämnda utredningsgrunderna uppfylls. Ministeriet har konstaterat att alla kommuner i landskapet Österbotten omfattas av utredningsskyldigheten. Enligt ministeriet bildar Vasa, Storkyro, Laihela, Malax och Korsholm ett enhetligt område i Vasaregionen enligt kriterierna för pendling och samhällsstruktur. De övriga kommunernas utredningsskyldighet beror i första hand på ett litet befolkningsunderlag.

6 6 År 2013 bereddes en ändring av kommunstrukturlagen som skulle ha gett statsrådet utvidgade befogenheter i vissa särskilda fall i kommunsammanslagningar i stadsregioner. Befogenheterna gällande tvångssammanslagningar skulle endast ha gällt kommuner som uppfyller kriterierna för en stadsregion som i lagen definierats stramt. Enligt regeringens förslagsutkast uppfyllde endast Korsholms kommun dessa kriterier i Vasa pendlingsregion. Regeringen beslöt i början av 2014 att inte förelägga riksdagen förslaget. I Vasaregionen har i samarbete mellan kommunerna även färdigställts en strukturmodell som granskar markanvändningen, boendet och trafiken fram till Den omfattar inte den sydösterbottniska kustregionen. En livskraftsstrategi som genomförs i samarbete mellan kommunerna i regionen och utvecklingsbolaget VASEK är även under beredning. Avsikten är att den ska färdigställas år Den beredande arbetsgruppen har för kommunindelningsutredningens behov separat granskat livskraftsfrågor också gällande den sydösterbottniska kustregionen även om själva strategiarbetet endast gäller kommunerna i Vasaregionen. Utredningarna har utgjort bakgrundsmaterial till en särskild kommunindelningsutredning. De viktigaste utredningarna kan anses vara Niemi-Iilahtis och Sandbergs utredning år 2009 Kommun- och servicestrukturen i Vasaregionen 2025 och Finansministeriets grundliga bakgrundsutredningar (rapporten En livskraftig kommun- och servicestruktur av arbetsgruppen för kommunförvaltningens struktur samt regeringspropositioner och utkast till dem som beretts av ministeriet).

7 7 Det har även i övrigt funnits tillgång till stora mängder bakgrundsmaterial. Av källorna kan nämnas Miljöministeriets mångsidiga Alli-kartor (underlag för utvecklingsbilden av regionstrukturen och trafiksystemet i Finland från år 2013) och jämförelserna av stadsregionernas konkurrenskraft som uppgjorts av Timo Aro samt vissa delar av Finlands Kommunförbunds projekt Arttu och bakgrundsmaterialet för Vasaregionens strukturmodell. FCG har separat uppgjort ett omfattande paket av statistikjämförelser och prognoser som grund för utredningsarbetet och därtill har specialplanerare Jonas Nylén vid Vasa stad och stadens service för geografisk information producerat statistik- och kartmaterial som underlag för utredningen. Det har alltså redan före den särskilda kommunindelningsutredningen funnits mycket stora mängder analyserad information, statistiskt material och prognoser om utredningsområdet. Allt detta material har man eftersträvat att utnyttja så mycket som möjligt. 5. Utredningsområdet Enligt statistiken för år 2013 uppgick befolkningsmängden i hela utredningsområdet till lite över och den kommer enligt Statistikcentralens prognos att öka till nästan fram till år Tillväxten koncentrerar sig till Vasa, Korsholm och Laihela. Antalet personer i arbetsför ålder (17 64-åringar) växer under samma period endast med enligt prognoserna och tillväxt förekommer endast i Vasa, Korsholm och Laihela. Andelen finskspråkig befolkning i hela området är ungefär 54 procent (ca ) och svenskspråkig cirka 40,5 procent, medan andelen som talar något annat språk är ungefär 5,5 procent. I området finns sex tvåspråkiga kommuner, två enspråkigt svenska kommuner (Närpes och Korsnäs som har ansökt om att bli tvåspråkiga) samt två enspråkigt finska kommuner (Laihela och Storkyro). Språkförhållandena i de olika kommunerna framgår av kartan här intill.

8 8 Bild 2. Befolkningen och språkförhållanden Befolkningens åldrande är den största faktorn som inverkar på servicebehovet eftersom antalet över 65- åringar förutspås fram till år 2040 växa med cirka varav ungefär är över 85-åringar. Ökningen av mängden äldre är proportionellt störst i Kaskö och Korsholm och minst i Närpes och Vörå. Befolkningen i utredningsområdet är relativt frisk eftersom FPA:s åldersstandardiserade sjuklighetsindex ligger med undantag av Storkyro och Kaskö på en lägre nivå än i hela landet. De lägsta indexsiffrorna finns i Korsholm och Malax. Ungdomsåldersklasserna växer lite men tillväxten är måttlig och proportionellt betraktad störst i Korsholm och Laihela.

9 9 Bild 3. Befolkningsutveckling på långt sikt Befolkningens utbildningsnivå i utredningsområdet motsvarar ungefär genomsnittet i hela landet. Andelen invånare som avlagt en examen är endast i Vasa och Korsholm större än i hela landet i genomsnitt medan andelen är mindre i de övriga kommunerna. Andelen invånare som avlagt examen har ökat i samma takt som i hela landet men är i utredningsområdet lägre än till exempel i de ekonomiska regionerna i de nationella delcentrumen Uleåborg, Jyväskylä eller Tammerfors. Skillnaderna mellan inkomster som beskattas i kommunalbeskattningen är rätt stora i området. Endast i Korsholm och Vasa överskrider inkomsterna landets medelnivå medan alla de övriga kommunerna ligger under den. Korsholm och Laihela har klarat sig bäst i flyttningsrörelsen inom landet på 2000-talet. De största flyttningsströmmarna har kommit från centralstaden Vasa. Vasa har först under de senaste åren fått en positiv flyttningsbalans. Befolkningsökningen i Vasa har grundat sig på antalet födda och invandring. Enligt Statistikcentralen finns det sammanlagt över arbetsplatser i utredningsområdet av vilka cirka finns i Vasa. Självförsörjningsgraden i fråga om arbetstillfällen i Vasa är en av de högsta i landet. Av branscherna finns det flest arbetsplatser (ca ) inom industrin och hälso- och socialbranschen (ca ). De näst största branscherna är parti- och detaljhandel (ca 5 700), utbildning (ca 4 700) samt lantbruk, skogsbruk och fiskeri (ca 3 200). Enligt statistiken för år 2011 fanns 33 procent av arbetsplatserna

10 10 i området inom den offentliga sektorn. Inom hela utredningsarbetet har arbetsplatserna ökat med totalt under åren I Vasa har de under samma period ökat med men minskat i vissa kommuner i området, mest i Kristinestad (-616)) och Kaskö (-338). Arbetslöshetsgraden har traditionellt hört till de lägsta i landet. Den var 7,8 procent i mars 2014, det vill säga 4,2 procentenheter lägre än i hela landet och tydligt lägre än arbetslöshetsgraden i Jyväskylä, Uleåborg, Tammerfors och Seinäjoki ekonomiska regioner som var med i jämförelsen. Andelen långtidsarbetslösa har ökat i de flesta kommunerna i regionen. Enligt Statistikcentralen uppgick den sysselsatta befolkningen i utredningsområdet till ungefär år 2011 av vilka nästan i Vasa. Mängden sysselsatt befolkning ökade på 2000-talet proportionellt sett mest i Korsholm, Laihela och Vasa. De sju kommunerna i Vasaregionen bildar ett tydligt eget pendlingsområde. Pendlingen till centralstaden Vasa från de övriga kommunerna i regionen var år 2011 (procent av den sysselsatta arbetskraften i kommunen): - Korsholm 60 % (ca personer) - Laihela 47 % (ca personer) - Malax 31 % - Storkyro 25 % - Vörå 18 % - Korsnäs 15 % Från kommunerna i den sydösterbottniska kustregionen var pendlingen till Vasa mindre (ca 3 6 procent). Procent av den sysselsatta arbetskraften år 2011 Bild 4. Pendling från kustregionens kommuner (FCG:s material)

11 11 6. Livskraft och konkurrenskraft Regionens livskraft och konkurrenskraft grundar sig på den samlade effekten av flera faktorer. Forskare Timo Aro har utrett regionernas konkurrenskraft med hjälp av flera variabler. Enligt honom avses med regional konkurrenskraft regionernas förmåga att åstadkomma, locka till sig och upprätthålla verksamhet som ökar regionens ekonomiska välfärd och den regionala (totala) välfärden som uppstår genom detta. Aro har konstaterat att beräknad med tio olika faktorer som hänför sig till befolkningen, ekonomin och sysselsättningen har landskapet Österbottens (inkluderar utöver utredningsområdet även Jakobstadsregionen) konkurrenskraft under perioden varit tredje bäst av alla landskap genast efter Nyland och Birkaland. Betraktat på ekonomisk regionnivå har Vasa ekonomiska region vid varje granskningstidpunkt (1995, 2000, 2008 och 2012) placerat sig bland de bästa. Timo Aro och Anna Laiho har år 2013 uppgjort en analys av den demografiska konkurrenskraften hos fem stora stadsregioner. Vasa ekonomiska region är en av regionerna som varit föremål för undersökningen. De har bland annat jämfört sysselsättningsgraderna i stadsregionerna, andelen högutbildade av befolkningen, industrins andel av omsättningens värdeökning, arbetets lönsamhet, andelen nystartade företag och inflyttningsdragkraften. I denna jämförelse placerar sig Vasa ekonomiska region bäst av de granskade ekonomiska regionerna. I undersökningen analyseras även den selektiva flyttningsrörelsen inom regionen som varit ofördelaktig särskilt för Vasa. Ett bevis på Vasaregionens nationella betydelse är till exempel det att staden och dess samarbetsparter har tillsammans med elva andra ekonomiska regioner tagits med i förfarandet för tillväxtavtal och att Vasa tack vare stadens viktiga energikluster har valts till en av de fem regioner som leder programmet INKA (Innovativa städer). Säkerställandet av regionens livskraft och konkurrenskraft har nästan utan undantag nämnts i olika kommunsammanslagningsutredningar som den viktigaste orsaken till en sammanslagning. I 2 i kommunstrukturlagen nämns det som det första målet för utveckling av kommunstrukturen. Kommunförbundets specialexpert Arto Koski har i sin typindelning av kommunsammanslagningar 2014 konstaterat att säkerställandet av livskraft får desto större betydelse ju mindre tvingande situationen är och ju tidigare kommunsammanslagningen planeras. En svag ekonomi och tjänster får inte all uppmärksamhet. I del II Regional genomgång av utredningen En livskraftig kommun- och servicestruktur som uppgjorts av Finansministeriets arbetsgrupp för kommunförvaltningens struktur konstateras att en central fråga med tanke på områdets (Österbottens) livskraft och ekonomiska framgång är hur Vasas ställning ska tryggas i den nationella konkurrensen mellan de stora stadsregionerna. I Vasaregionen håller kommunerna och regionens utvecklingsbolag VASEK på med att i samarbete utarbeta en ny livskraftsstrategi som enligt planerna ska bli färdig våren Arbetsgruppen som bereder strategin (ordförande är Susanna Slotte-Kock, utvecklingsdirektör för Vasa) fick i uppdrag att för kommunindelningsutredningen utarbeta bifogade mellanrapport som omfattar även den sydösterbottniska

12 12 kustregionen. Rapporten har även behandlats av kommunstrukturutredningens beredningsgrupp (ordförande Vasa stadsdirektör Tomas Häyry) som ansåg att de viktigaste målen för näringskraftpolitiken är a) tillgång till kompetent arbetskraft, b) logistik, c) innovationsverksamhet samt c) mångsidiga näringar. 7. Samhällsstruktur Ett av de viktigaste kriterierna för kommunstrukturreformen har varit befolkningens kontinuerliga flyttningsrörelse och koncentration till de stora stadsregionerna och ett behov av gemensam planering och gemensamma beslut i hela regionen till följd av utvecklingen. Som grundmaterial för denna utredning har använts samhällsstrukturutredningen från 2009 som täcker hela utredningsområdet med undantag av Storkyro som vid tidpunkten inte var med i utredningen. Därtill har områdets samhällsstruktur analyserats grundligt i den utredning som arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur utförde Arbetsgruppen för den tekniska sektorn (ordförande Markku Järvelä, branschdirektör för Vasa tekniska sektor) har utnyttjat bland annat detta material och även samlat in ny information. Vidare har arbetsgruppen haft tillgång till den nyligen färdigställda strukturmodellen för Vasaregionen 2040 som inte inkluderar den sydösterbottniska kustregionen. Inte en enda av kommunerna har behandlat strukturmodellen ännu och det innebär en stor utmaning att genomföra den utan ett gemensamt beslut. I rapporten som gjorts av arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur konstateras att förhållandet mellan Vasa och Korsholm är särskilt problematiskt med tanke på samhällsstrukturen eftersom Korsholms centrala tätort är belägen endast cirka 4 kilometer från Vasa centrum och har vuxit ihop med Vasa i likhet med vissa andra av Korsholms tätorter. Det samma hade konstaterats i samband med beredningen av den så kallade tvångsparagrafen till kommunstrukturlagen som sedermera förfallit. Korsholm var den enda kommunen i Österbotten på vilken den så kallade tvångsparagrafen kunde ha tillämpats enligt de kriterier som bereddes. Av rapporten som arbetsgruppen för den tekniska sektorn utarbetat framgår att tätorterna i regionen har vuxit och att befolkningsmängderna i glesbygden har minskat. Samhällsstrukturen är kraftigt splittrad endast i närområdena kring Vasa. Eftersom splittringsutvecklingen har negativa följder för samhällsekonomin har uppmärksamhet fästs vid fenomenet i den strategiska generalplanen för Korsholm. Utvecklingen av samhällsstrukturen i Vasaregionen granskas även i publikationen Kaupunkiseutujen kasvukivut II (Stadsregionernas växtvärk) som ingår I programmet Arttu. Arbetsgruppen för den tekniska sektorn har kartlagt de nuvarande systemen i kommunernas tekniska tjänster. I dess rapport framförs även en på informationen som kommunerna gett baserad uppskattning av kommunernas sammanlagda behov av nyinvesteringar (227 milj. ) och renoveringsbehov (141 milj. ) åren I den tidigare

13 13 utredningen som gjordes 2009 utvärderas även vissa andra kostnader. Vid tidpunkten uppskattades att kostnaderna för överdimensioneringen av bostadsområden till följd av kommunernas inbördes konkurrens uppgick till minst 10 milj.. Effektiviseringsutrymmet genom regional profilering av arbetsplatsområdena uppskattades vara ungefär 6 milj.. Siffrorna är fortfarande riktgivande. I utredningen har vid sidan av stadsregionens samhällsstrukturproblem som en röd tråd även löpt förhållandet mellan staden och landsbygden och skärgårdsområdena. Utredningsområdet har en mycket mångsidig region- och samhällsstruktur. Vasa är centrum för en framgångsrik exportindustri vars effekter sträcker sig i form av pendling och motsvarande långt över förvaltningsgränserna. I regionen finns mångsidig kärnlandsbygd som karaktäriseras inte bara av jord- och skogsbruk utan även av stark specialodling (odling under glas och potatisodling) och många småföretagare. Boendelandsbygden finns särskilt längs huvudvägarna som förmedlar pendlingstrafiken. Malax, Korsholm och Vörå har ett vidsträckt skärgårdsområde. Unescos världsarvsområde ligger i Korsholms skärgård. Förhållandet mellan staden och landsbygden samt skärgårdsfrågor har behandlats i arbetsgruppen Demokrati och framtid (ordförande Lorenz Uthardt, ordförande för kommunfullmäktige i Malax). Utredarna har försökt finna en förvaltningslösning som säkerställer en jämbördig utveckling av landsbygden och skärgårder och deras näringar. På grund av detta innehåller förslaget en särskild utvecklingsenhet för landsbygds- och skärgårdsfrågor. 8. Ekonomi FCG har på beställning av ministeriet utarbetat ekonomistatistik och prognoser som grund för utredningen. Dessa har utgjort grundmaterialet för ekonomiarbetsgruppens (ordförande Korsholms ekonomidirektör Rabbe Eklund) arbete. Arbetsgruppen har även haft tillgång till uträkningar av de ekonomiska effekterna av statsandelsreformen som publicerades våren 2014 och uträkningar av de ekonomiska effekterna av strukturomvandlingen inom social- och hälsovården som blev offentliga Ekonomiarbetsgruppen har i sin rapport konstaterat att ekonomin i kommunerna i utredningsområdet snabbt har försvagats och fortsätter att bli svagare. Många kommuner kommer inom kort att överskrida vissa, men inte nödvändigtvis alla av de gränsvärden som fastställs för kriskommuner.

14 14 Bild 5. Uppfyllande av kriskommunskriterier år De sammanräknade värdena är okontrollerade. FCG:s kalkyler sträcker sig fram till De visar att en uppgång av verksamhetsbidraget med 2,2 procent leder till att kommunernas sammanlagda skuldmängd kommer att stiga till 1,2 miljarder euro under översiktsperioden, om inget görs. Detta innebär ett 4 procentenheters tryck på skatteprocenten från och med Det största trycket skulle finnas i Kristinestad och Kaskö. I arbetsgruppens rapport uppskattas trycket att höja inkomstskatten enligt följande: SORTERAT ENLIGT INKOMSTSKATTESATSEN 2015 Skatt 2015 Kommun Inkomstskattesats Beräknad skatt 2021 Beräknad skatt 2029 Höjning Inkomstskattesats Höjning från 2015 Inkomstskattesats Höjning från 2021 sammanlagt Vasa 19,50 23,20 3,70 25,70 2,50 6,20 "7 kommuner" 20,16 22,50 2,34 25,10 2,60 4,94 "Alla 10" 20,30 22,60 2,30 25,50 2,90 5,20 Korsholm 20,75 21,25 0,50 23,65 2,40 2,90 Korsnäs 21,00 21,60 0,60 25,60 4,00 4,60 Vörå 21,00 24,60 3,60 28,00 3,40 7,00 Kaskö 21,00 28,70 7,70 37,20 8,50 16,20 Närpes 21,00 21,20 0,20 24,40 3,20 3,40 "3 städer" 21,20 23,54 2,34 28,54 5,00 7,34 Storkyro 21,50 21,80 0,30 25,70 3,90 4,20 Laihela 21,50 22,35 0,85 25,75 3,40 4,25 Malax 21,50 24,00 2,50 27,20 3,20 5,70 Kristinestad 21,50 25,40 3,90 32,70 7,30 11,20

15 15 Bild 6. Ekonomiarbetsgruppens uppskattning om kommunalskattesatsens utveckling (baserar sig på FCG:s skattetrycksberäkningar) Kommunerna ordnats enligt skattesatsen år Ändringarna i enlighet med den nya modellen för organisering av social- och hälsovården fördelas ojämnt över utredningsområdet enligt uppskattningar. Endast Vasa, Malax och Kaskö drar nytta av reformen, med andra ord minskar deras finansieringsandel. Alla de övriga kommunerna förlorar och de största förlorarna är Kristinestad och Kaskö. Arbetsgruppen har beräknat den samlade effekten av social- och hälsovårdens strukturreform och statsandelsreformen i hela regionen. Kalkylerna har samlats i följande tabell: Kommun invånarantal Stasandelar SOHÄdifferens SOHÄ + statsandelar euro per invånare ger på 13 år Alla kommuner städer SORTERAT ENLIGT EURO PER INVÅNARE Kristinestad Korsnäs Närpes Storkyro Korsholm Vörå Laihela Kaskö Malax Vasa Bild 7. Ekonomigruppens beräkningar gällande statsandelsreformens och social- och hälsovårdsreformens inverkningar på ekonomin i utredningsområdets kommuner (Beräkningarna är PRELIMINÄRA och baserar sig i fråga om social- och hälsovårdsreformen på kommunspecifika beräkningar som publicerades i början av december.) Arbetsgruppen anser att en kommun i utredningsområdet skulle vara en fördelaktig lösning ur ett ekonomiskt perspektiv. Den nya kommunen som bildas av de sju kommunerna i Vasaregionen skulle i viss utsträckning vara starkare än en helhet bestående av tio kommuner. En sammanslagning av kommunerna i den sydösterbottniska kustregionen är däremot inte motiverad varken ur ett ekonomiskt eller demografiskt perspektiv. Utgående från kalkylerna och prognoserna som har framförts är det klart att stora spar- och effektiviseringsbehov är aktuella i varje kommun och de blir inte mindre med anledning av social- och

16 16 hälsovårdsreformen. Beräkningarna visar även att det tryck som riktas mot ekonomin kunde skötas lättare om kommungränserna inte existerade. 9. Personal Medlemmarna i personalarbetsgruppen (ordförande Korsnäs ekonomichef Caroline Westerdahl) har utgjorts av en arbetstagarrepresentant och en arbetsgivarrepresentant från varje kommun. Arbetsgruppen har i sitt arbete även utgått från den statistik och de prognoser fram till år 2029 som ministeriet beställt av FCG. Siffrorna som presenteras är riktgivande och de är förenade med många begränsningar som framförs i rapporten. Kommunerna i hela utredningsområdet har över anställda. Den största enskilda personalgruppen utgörs av lärare och personal inom småbarnsfostran. Om social- och hälsovårdspersonalen övergår till den nya organisationen av utbildningsanordnare betyder det att det totala antalet anställda minskar med cirka 40 procent. Bild 8. Personalrekryterinsbehov fram till år 2025

17 17 Enligt FCG:s prognoser är personalrekryteringsbehovet om produktiviteten ökar med 0,5 procent sammanlagt personer före år Den största utmaningen ligger i att få personal till åldringsvården. Om hälso- och sjukvårdspersonalen flyttar över till en annan organisation, överförs även rekryteringsbehovet men det försvinner inte. Det är skäl att notera att rekryteringsbehovet i det nuvarande sjukvårdsdistriktet inte har varit föremål för granskning. Arbetsgruppen har i sin rapport räknat upp såväl positiva sidor med en kommunslagning som utmaningar. En kommunsammanslagning är förenad med en kostnadsdryg harmonisering av de anställdas löner som leder till att lönerna för alla som utför samma arbete ska ligga på samma nivå. Detta genomförs i allmänhet i faser. Kommunsammanslagningar leder till ett lagenligt uppsägningsskydd på fem år. Det är även skäl att notera att förändringar i samband med en sammanslagning ska enligt lagen förberedas tillsammans med personalen. När man jämför kommunernas rekryteringsbehov med den prognostiserade ökningen av arbetskraft i regionen (befolkningen i arbetsför ålder ökar med 3 000) och det prognostiserade behovet av arbetskraft inom näringslivet i regionen (enligt livskraftsstrategin en uppgång med arbetsplatser), kan man konstatera att tillgången till den arbetskraft som behovet förutsätter kräver en stark inflyttning till området eller andra åtgärder. 10. ICT-utredning En separat ICT-utredning utarbetades med stöd av ministeriet i syfte att kartlägga dataadministrationens läge i kommunerna och utvärdera effekterna av en eventuell sammanslagning av kommunerna. En arbetsgrupp bestående av representanter för kommunerna (ordförande Vasa stads dataadministrationsdirektör Christer Levander) anlitade som konsult Tiera som ägs av kommunerna. I utredningen deltog utöver kommunerna även Vasa sjukvårdsdistrikt. I beskrivningen av nuläget konstateras att antalet ICT-anställda är 79 och att ICT-budgeterna uppgår till sammanlagt 17,17 milj. av vilken summa Vasa stad och sjukvårdsdistrikt täcker största delen (80 procent av budgeten och 75 procent av personalen). Inom ICT-branschen förekommer det ganska lite samarbete över kommungränserna (med undantag av sjukvårdsdistriktet), systemfältet är splittrat, antalet applikationer är stort och även antalet ICT-leverantörer är stort. På grund av detta skulle en sammanslagning av dataadministrationerna till en början ge upphov till stora tilläggskostnader som dock inom några år skulle betala sig tillbaka i form av minskade kostnader för datasystem och informationsteknologi. Vid en samgång uppskattas verksamhetsutgifterna ligga på en cirka 20 procent lägre nivå än utan kommunsammanslagningar. I rapporten bedöms även att en fullständig integrering av dataadministrationen inte är möjlig utan kommunsammanslagningar. Kostnadsbesparingarna för dataadministrationen anses inte vara en avgörande faktor som motiverar kommunsammanslagningar. En sammanslagning av dataadministrationen leder snarare till en kvalitetseffekt: bättre ICT-kunnande och

18 18 bättre utnyttjande av dataadministrationen och informationstekniken. Detta är inte en oviktig synpunkt eftersom informationsteknik och digitalisering uppskattas i framtiden ha en mycket stark inverkan på kommunernas tjänsteproduktion. Kommunerna måste då ha ICT-kompetens som stöder utvecklingen. Bildandet av ett produktionsområde för social- och hälsovården bidrar till att märkbart öka behovet av en harmonisering av dataadministrationen och informationstekniken. 11. Ordnande av social- och hälsovård Ordnandet av social- och hälsovården har från och med våren 2014 beretts av en av Vasa sjukvårdsdistrikt tillsatt arbetsgrupp (ordförande Vasa vård- och omsorgsdirektör Jukka Kentala). Arbetsgruppen kompletterades med en representant för Storkyro för denna utredning. Det material som arbetsgruppen producerat kan läsas på Vasa sjukvårdsdistrikts nätsidor på adressen Ovetskap om innehållet i lagen om ordnande av social- och hälsovård har kastat en skugga över hela utredningsarbetet. Regeringen lämnade propositionen till en lag om ordnande av social- och hälsovård först den 4 december Enligt lagförslaget kommer landskapet Österbotten att höra till Åbo social- och hälsovårdsområde. Ansvaret för ordnande av hälso- och sjukvårdstjänster i området överförs från och med början av 2017 till Vasa sjukvårdsdistrikt eller en ny motsvarande samkommun. Samtidigt med överföringen av ansvaret för ordnande övergår även ungefär 40 procent av kommunernas personal till samkommunens tjänst. I den nya modellen betalar kommunerna till social- och hälsovårdsområdena en avgift som baserar sig på invånarantalet och befolkningens behov av tjänster. De kommunspecifika kalkylerna har också blivit offentliga den 4 december 2014 och de har behandlats ovan i ekonomiarbetsgruppens rapport tillsammans med förändringarna av statsandelarna. Förändringarna är stora. Vissa beskrivningar av tjänsternas placering och tillgången till dem har uppgjorts för kommunindelningsutredningen. På följande kartor beskrivs tillgången till hälsotjänster i form av exempel när kriteriet som används är en körsträcka på minuter. Även om diagrammen inte berättar något om tjänsternas innehåll eller kvalitet och det inte är möjligt att dra några slutsatser på basis av dem, ger de dock en orsak att utreda om det i tjänsterna i regionen finns överlappningar till följd av kommungränserna eller någon annan orsak.

19 19 Bild 9. Tillgänglighet med personbil 15 min från hälsocentral/-station Bild min tillgänglighetszoner med personbil från hälsocentral/-station

20 20 Överföringen av ansvaret för ordnande av social- och hälsovården ger en orsak att på nytt överväga kommunernas roll och grunderna för kommunsammanslagningar. I ekonomiavsnittet konstateras att det med tanke på ekonomin finns grunder för samgångar. Man kan också föreställa sig att en större kommun i Vasaregionen kan göra sin röst hörd och få bättre intresseövervakning i besluten som samkommunen i social- och hälsovårdsområdet fattar när befolkningstyngdpunkten i området finns i regionerna kring Åbo och Björneborg. En samkommun som svarar för ordnandet kan ha en liknande inverkan. 12. Bildningstjänster Arbetsgruppen för bildningsväsendet (ordförande Åsa Snickars, direktör för bildningsväsendet i Närpes) har kartlagt bildningstjänsterna i utredningsområdet, deras organisering, kostnader och personal. Arbetsgruppen har konstaterat att ungefär 78 procent av budgeterna för bildningsväsendet är bundet till lagstadgade uppgifter. Arbetsgruppen har konstaterat att det vid en eventuell kommunsammanslagning är viktigt att närservice finns på ett rimligt avstånd och att skolresorna inte blir oskäligt långa och att det finns tillgång till vissa specialtjänster. Det har även ansetts vara viktigt att invånarna har möjlighet att delta. I livskraftsavsnittet konstateras att tillgången till kompetent arbetskraft är ytterst viktig för regionens konkurrenskraft och livskraft. Allt övrigt med undantag av småbarnsfostran och grundläggande utbildning och delvis gymnasieutbildning koncentreras starkt till Vasa. Vasa är en stor ordnare av utbildning på andra stadiet (gymnasieutbildning, yrkesutbildning, yrkesinriktad vuxenutbildning, läroavtalsutbildning). På den svenskspråkiga sidan har yrkesutbildning på andra stadiet koncentrerats till samkommunen SÖFUK. I Vasa finns dessutom bland annat två yrkeshögskolor (VAMK och Novia), Vasa universitet, Åbo Akademis enheter, Svenska Handelshögskolans enhet och Helsingfors universitets tvåspråkiga juristutbildning. Staden och regionen har alltså mycket stora utbildningspolitiska intressen för vars skötsel en större kommun skulle ha bättre resurser och större vikt än nu. Flera utbildningsområden har uppstått och de har till en början, och delvis även idag, upprätthållits med donatonsmedel som samlats in i regionen. En större helhet skulle ha bättre möjlighet att göra bland annat regionala satsningar av denna typ. De aktuella projekten på riksnivå, exempelvis ändringarna i nätverket av utbildningsordnare, skulle vara lättare att hantera. I Vasa finns många sådana konstinstitutioner som betjänar ett större område och vars ägarbas borde vara större och likaså utbildningen på stadiet. Den av Österbottens förbund tillsatta så kallade Norrbackkommittén gjorde på sin tid redan ett förslag om detta. Endast Wasa Teater förvaltas av samkommunen SÖFUK trots att Vasa betalar 75 procent av dess kommunandelar. För närvarande upprätthåller Vasa stad ensam bland annat stadsteatern, stadsorkestern och flera muséer.

21 Kommunernas samverkan Samverkan mellan kommunerna i regionen har inte separat kartlagts i anslutning till denna utredning. En rätt omfattande beskrivning av samarbetsformerna (Storkyro saknas) ingår i utredningen som gjordes 2009 (Niemi-Iilahti och Sandberg) och en mer förenklad beskrivning ingår i den regionala genomgången som Arbetsgruppen för kommunförvaltningens struktur gjorde år Samarbetsformerna har antagligen efter dessa utredningar blivit något fler (som exempel Vasaregionens gemensamma avfallsnämnd eller Vasa och Korsholms gemensamma logistikbolag). I undersökningen Kaupunkiseutujen kasvukivut II (Stadsregionernas växtvärk II) som ingår i programmet Arttu rapporteras utifrån intervjuer om kraftiga motsättningar särskilt mellan Vasa och Korsholm. Samverkansförhållande och -traditioner mellan kommunerna är viktiga bestämmare av kommunstrukturens inriktning. Uppmärksamhet bör fästas inte bara vid dessa utan även vid nationell och internationell samverkan och nätverkande. Det är klart att en större kommun har bättre resurser för dylik verksamhet som i de flesta fall syftar till att främja näringslivets verksamhetsförutsättningar samt regionens livskraft och konkurrenskraft. Ett exempel kan vid sidan av intressebevakning på riksnivå även vara främjande av projekt på EU-nivå, deltagande i internationella organisationers verksamhet eller till exempel ett fartygsbolag och ett hamnbolag som ägs gemensamt av Vasa och Umeå. En större kommun skulle även göra det möjligt att avveckla vissa samkommuner och organisationer för samverkan. 14. Tryggandet av de språkliga rättigheterna Såsom framgått av beskrivningen av regionen är utredningsområdet tvåspråkigt. Där finns tvåspråkiga kommuner men även enspråkigt svenska och enspråkigt finska kommuner. Närpes och Korsnäs har visserligen ansökt om att bli tvåspråkiga. Av denna orsak har tryggandet av de språkliga rättigheterna varit ett tema som löpt som en röd tråd genom hela utredningen. I programmet Arttu som utvärderade Finlands Kommunförbunds projekt Paras framförs följande aspekter på tryggandet av de språkliga rättigheterna i samband med kommunstrukturreformen: Gällande utveckling av språkförhållandena handlar det på en allmän nivå om två faktorer; dels utnyttjande och utveckling av tvåspråkiga kommuners framgångsfaktorer, dels om beaktande av språkdimensionen i de olika faserna av förnyelseprocessen. De viktigaste synpunkterna är: Det viktigaste på lång sikt är att göra kommunerna mer lockande särskilt i fråga om företagsverksamheten och arbetskraften. Att utnyttja och vårda samarbetstraditionen även inom ramen för de nya strukturerna. Att utnyttja kompletterande sätt att organisera tjänster även beträffande språkliga tjänster.

22 22 En tydlig definition av det språkliga ansvaret såväl på en politisk som på en administrativ nivå. Att utnämna ansvariga personer. Detta är av största vikt även vid organiseringen av tjänster som riktas till invandrargrupper. Att beakta den språkliga dimensionen i sammanslutningsavtal och i samarbets- och köptjänstavtal. Särskild uppmärksamhet på organisering av språkliga tjänster i kommuncentrets kransområden. Att utnyttja den lokala anknytningen utgör en viktig resurs i de tvåspråkiga områdena oberoende av lösningarna gällande kommunstrukturen. Det borde finnas mera experimentvilja både vid tillämpning av sätten att organisera kompletterande tjänster och deltagandeformer. Också i detta hänseende är en lokal anknytning och identifikation med kommunerna viktiga resurser i de tvåspråkiga områdena. Utredarna har utöver språklagen, kommunallagen och nationalspråksstrategin även haft tillgång till bland annat Finlands Kommunförbunds handbok Nationalspråksstrategin Praktiska verktyg för kommuner och samkommuner från år 2014 och Social- och kommunalhögskolans utvärderingsrapport om förvaltningslösningar i tvåspråkiga kommuner från år De språkliga rättigheterna har även behandlats i stor omfattning i utredningsdelen i rapporten av arbetsgruppen för kommunförvaltningens struktur. Forskaren Kjell Herberts har år 2009 gjort en omfattande utredning som bakgrund för den dåvarande PARAS-utredningen (Niemi-Iilahti och Sandberg) om språkförhållandena och kommunsammanslagningsalternativen i området som nu är föremål för utredning. Hans viktigaste iakttagelse är att de språkliga rättigheterna tillgodoses i allmänhet på ett bra sätt, om språkminoritetens relativa andel av befolkningen är minst 30 procent. Demokrati- och framtidsarbetsgruppen har på sina möten behandlat språkfrågor och kommunindelningsutredarna har i sitt förslag tagit i beaktande aspekter som gäller tryggandet av de språkliga rättigheterna. Det faktum att det redan finns kommuner i området som fungerar bra på två språk torde underlätta situationen. 15. Närdemokrati Den gällande kommunallagen och det nya förslaget till kommunallag förutsätter att en kommun på många sätt ska främja förverkligandet av kommuninvånarnas möjligheter att påverka. I lagen uppräknas exempel på sådana åtgärder. I den nya kommunallagen ges även en tydligare möjlighet att bilda regionala organ och stadgas om deras uppgifter. I samband med stora kommunsammanslagningar när antalet fullmäktige som valts genom val minskar, är det nödvändigt att utveckla kompenserande former för upprätthållandet av kommuninvånarnas möjligheter att påverka. Utredarna har haft tillgång till Pihlajas och Sandbergs täckande framställning Regional demokrati? Verksamhetsmodellerna för närdemokrati i Finland från år 2012 och har känt till flera kommunsammanslagningsutredningars förverkligade och icke-förverkligade modeller för

23 23 närdemokrati. De närmaste exemplen har varit Lillkyro kommundelsnämnd som bildades i samband med samgången av Vasa och Lillkyro 2013 samt den tillsvidare icke-förverkligade modellen enligt kommunindelningsutredningen för Joensuu (utredare Ossi Repo). Kommunindelningsutredarna har från första början utgått från att det inte är möjligt att bilda en ny kommun i regionen som är föremål för utredning om det inte finns en fungerande regional förvaltningsmodell. Utgångspunkten är att vissa ärenden måste skötas i kommunens gemensamma beslutssystem men att det även finns frågor som kan avgöras i kommundelarna. En regional förvaltning kan motiveras även med tanke på tryggandet av de språkliga rättigheterna. Utredarna har föreslagit en modell enligt vilken den regionala förvaltningens organ väljs till var och en av de tidigare kommunerna genom val i samband med kommunalvalet och de skulle kallas för närfullmäktige. Till närfullmäktige kunde vid sidan av ett intresseövervakningsuppdrag i det egna området i enlighet med kommunallagen även ges förvaltningsuppgifter som hänför sig till närtjänster i området och beslutanderätt. Demokrati- och framtidsarbetsgruppen har ingående behandlat frågor om närtjänster och ansett dem och lösningar inställda på att bevara dem vara av största vikt. Närfullmäktige skulle ha egen beredande personal och deras ordförande en särskild ställning. Med hjälp av närfullmäktige skulle kommunens samtliga uppgifter inte behöva koncentreras till fullmäktige, styrelsen eller sektornämnderna. Med hjälp av dem kan man på ett naturligt sätt skapa en arbetsfördelning dels mellan uppgifter som kräver enhetliga förfaranden, dels uppgifter i vilka det är skäl att beakta de särskilda dragen hos kommunens delområde. Närfullmäktige skulle erbjuda en möjlighet att förverkliga en decentraliserad tillväxtstrategi och förhindra utvecklingsskillnader inom kommunen. Med hjälp av dem skulle det också vara möjligt att samordna storlekens logik som betonar effektivitet och närhet till medborgarna. Med hjälp av närfullmäktige har man en möjlighet att förhindra bristen på demokrati inom kommunen och en eventuell legitimitetskris. Bildandet av närfullmäktige innebär inte ett större antal tjänster, men det skulle öka antalet medborgare som deltar i kommunens beslut vilket i annat fall minskar radikalt i samband med en kommunsammanslagning. Bevarandet av språket som används i de olika regionerna är också en viktig aspekt i detta sammanhang, på samma sätt som till exempel när enspråkigt finskspråkiga Lillkyro gick samman med Vasa. Grundandet av närfullmäktige kräver en ändring av den nya kommunallagen. Förslaget är under beredning vid ministeriet. Det har nyligen framkommit att även i den särskilda kommunindelningsutredningen för huvudstadsregionens metropolområde som offentliggjordes den 5 december 2014 föreslås en motsvarande förvaltningsmodell som baserar sig på närfullmäktige. 16. Kommunindelningsutredarnas syner på nya Vasas möjligheter och styrkor Nya Vasa kan utvecklas till ledare av samarbetsnätet för västra Finland och bli en betydande samarbetspartner med inriktning på närområdet i Sverige (Umeå). Nya Vasa kan bilda nätverk i syfte att utveckla sina fyra utvecklingskorridorer och sina trafikriktningar. (Björneborg-Åbo, Karleby-Uleåborg, Seinäjoki-Jyväskylä/Tammerfors och särskilt över Kvarken i riktning mot Umeå).

24 24 Nya Vasa skulle samla regionen med tanke på pendling och näringspolitik och göra de nuvarande utvecklingsapparaterna för företagsverksamheten enklare. Nya Vasa kan utveckla specialkompetens i landsbygds- och skärgårdsfrågor. Nya Vasa kan gå i spetsen för närdemokratiutvecklingen i Finland Den nuvarande kommunalförvaltningen blir avsevärt lättare. Nya Vasa har en stabilare ekonomi än separata kommunekonomier. Nya Vasa gör det möjligt att rationalisera investeringsplaner. Nya Vasa gör det möjligt att avveckla lokala och regionala samarbetsorganisationer varvid deras förvaltning blir överskådligare. Nya Vasa har en stark inverkan i samkommunen för produktionsområdet av social- och hälsovårdstjänster och kan inverka avsevärt bättre i samkommunen för det västra social- och hälsovårdsområdet. Nya Vasa är ett mycket intensivt pendlings- och besökstrafikområde. Med tanke på pendling hör Korsholm och Laihela absolut till samma helhet som nuvarande Vasa. Av arbetskraften i Korsholm pendlar 60 procent och i Laihela 47 procent till Vasa. Samhällsstrukturen är på många ställen mycket tät (sammanvuxen) över de nuvarande kommungränserna. Det största problemet för kranskommunparen, det vill säga hålbrödskommunerna, uppstår på grund av att de upprätthåller överlappande serviceenheter. Detta innebär avsevärt slöseri med ekonomiska och mentala resurser. (Kyösti Tornberg, Kuntajako ja kunnallinen pakkoliitos, SLY sarja A N:o 322, 2014) Nya Vasa erbjuder en lösning på problemet såväl för Kaskö och Närpes som för Korsholm och Vasa. Nya Vasa kan säkerställa invånarnas tjänster på ett hållbart sätt och även garantera deras kvalitet särskilt beträffande närtjänster, men även beträffande årsklasserna 7 9 och utbildning på andra stadiet långt in i framtiden i enlighet med den nuvarande språkfördelningen. Nya Vasa skulle ge bättre förutsättningar för övergripande planering av utbudet av gymnasieutbildning. I nya Vasa är det möjligt att bygga oavbrutna utbildningstjänster från småbarnsfostran till yrkeshögskoleutbildning och universitet. Nya Vasa kan säkerställa och till och med utvidga fritidstjänsterna och särskilt kulturtjänsterna (teater, stadsorkester, fotbolls- och ishockeylag i mästerskapsligan etc.) Allt som allt kan nya Vasa genomföra en rationalisering av tjänsteproduktionen och avveckla överlappande tjänster. De samlade resurserna i en större kommun skulle ge bättre möjligheter att planera markanvändningen och genomföra planerna på ett spänstigt sätt bland annat genom markupphandling. I den oundvikliga konkurrensen om arbetskraft mellan regionerna är nya Vasa mer lockande än en region med tio kommuner. Ny organisering möjliggör systematisk utveckling av lönsamheten.

SÄRSKILD KOMMUNINDELNINGSUTREDNING: VASA STAD, LILLKYRO KOMMUN OCH KORSHOLMS KOMMUN

SÄRSKILD KOMMUNINDELNINGSUTREDNING: VASA STAD, LILLKYRO KOMMUN OCH KORSHOLMS KOMMUN SÄRSKILD KOMMUNINDELNINGSUTREDNING: VASA STAD, LILLKYRO KOMMUN OCH KORSHOLMS KOMMUN SLUTRAPPORT 30 november 2011 Vaasa, Vähäkyrö ja Mustasaari Väestö: syyskuu 2011 Vasa, Lillkyro och Korsholm Befolkningen:

Läs mer

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP 16.8.2007/rlö.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP Om lämnandet av de viktigaste uppgifterna i den utredning och den genomförandeplan som avses i 10 i lagen om en kommun- och servicestrukturreform till statsrådet.

Läs mer

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ordnandet av social-

Läs mer

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,

Läs mer

Begäran om utlåtande SHM

Begäran om utlåtande SHM Begäran om utlåtande SHM 1. Organisationens officiella namn Namn - Närpes stad 2. Namn på den som skrivit in svaren Namn - Hans-Erik Lindqvist 3. Kontaktuppgifter till ansvarspersonen Namn Ställning i

Läs mer

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen 1 Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att språklagen ändras. Enligt

Läs mer

Social- och hälsovårdsministeriet Helsingfors, 14.10.2014

Social- och hälsovårdsministeriet Helsingfors, 14.10.2014 Social- och hälsovårdsministeriet Helsingfors, 14.10.2014 Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om utkastet till regeringens förslag till lag om ordnandet av social- och hälsovården Hänvisning:

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

Kommunförbundet och servicestrukturreformen

Kommunförbundet och servicestrukturreformen Kommunförbundet och servicestrukturreformen Tarja Myllärinen Direktör, social och hälsovåd Finlands Kommunförbund Kommunreformen och strukturreformen i samma takt Ansvaret för ordnandet av uppgifter och

Läs mer

NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN. Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet

NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN. Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet Ärende: Utlåtande om utkastet till regeringens proposition till landskapsreform och reform av ordnandet

Läs mer

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken Regeringens riktlinjer 7.11.2015 Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken I regeringsförhandlingarna beslöt regeringen att de självstyranden områdenas antal ska vara

Läs mer

Begäran om utlåtande SHM

Begäran om utlåtande SHM 1(11) Begäran om utlåtande SHM Anvisningar: I den elektroniska enkäten kan man röra sig fram och tillbaka genom att trycka på Föregående- och Nästa-knapparna. Det är möjligt att gå framåt i enkäten utan

Läs mer

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2017 Kommunerna i Svenskfinland 2017 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns

Läs mer

Språket inom allmän förvaltning

Språket inom allmän förvaltning Språket inom allmän förvaltning Här nedan kan man läsa i korthet om språkliga rättigheterna inom allmänna förvaltningen, samt kommuninvånares syn på hur de förverkligats: Språket vid myndigheterna Statens

Läs mer

Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar

Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar 1 Finlands Kommunförbund 8.10.2010 Henrik Rainio, Jouko Heikkilä Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar Vid en höjning av skattesatsen kan

Läs mer

Landskapsbesök i Mellersta Österbotten 25.4.2012 Aktuella kommunärenden

Landskapsbesök i Mellersta Österbotten 25.4.2012 Aktuella kommunärenden Landskapsbesök i Mellersta Österbotten 25.4.2012 Aktuella kommunärenden Kristina Wikberg, direktör Finlands Kommunförbund Finlands Kommunförbund Kommunförbundet är en tvåspråkig intresseorganisation för

Läs mer

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad.

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 1(7) VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT 1.1.2012 GRUNDAVTAL 1 KAPITLET SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 2 Uppgifter Samkommunen har

Läs mer

Hans Frantz Styrelseordförande i Vasa sjukvårdsdistrikt

Hans Frantz Styrelseordförande i Vasa sjukvårdsdistrikt Hans Frantz Styrelseordförande i Vasa sjukvårdsdistrikt Utmaningarna är många inför genomförandet av Sote-reformen Kanske flera här än inom många andra områden i landet Vi har landets friskaste befolkning

Läs mer

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Karleby stadsfullmäktige behandlade 17.3.2014 25 arbetshälsoenkäten som gjordes

Läs mer

Demokrati, representation och deltagande efter en kommunsammanslagning och lite om kommunindelningsutredningar i allmänhet

Demokrati, representation och deltagande efter en kommunsammanslagning och lite om kommunindelningsutredningar i allmänhet Demokrati, representation och deltagande efter en kommunsammanslagning och lite om kommunindelningsutredningar i allmänhet ÅLANDS LAGTING 13.6.2017 KOMMUNINDELNINGSUTREDARE SIV SANDBERG SIV.SANDBERG@ABO.FI

Läs mer

Med övriga kommuner kan samkommunen ingå avtal om skötsel av frivilliga uppgifter mot full ersättning.

Med övriga kommuner kan samkommunen ingå avtal om skötsel av frivilliga uppgifter mot full ersättning. ÖSTERBOTTENS FÖRBUND POHJANMAAN LIITTO GRUNDAVTAL I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Samkommunen för Österbottens förbund. Namnet kan även användas i formen Österbottens förbund.

Läs mer

RP 107/2008 rd. kommunalval som kommunerna kommer överens om. Minst en fjärdedel av fullmäktigeledamöterna

RP 107/2008 rd. kommunalval som kommunerna kommer överens om. Minst en fjärdedel av fullmäktigeledamöterna RP 107/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 25 i kommunindelningslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att kommunindelningslagen

Läs mer

Vuxenutbildningen i Svenskfinland

Vuxenutbildningen i Svenskfinland Vuxenutbildningen i Svenskfinland 25 64-åringar 9,0 % 27,5 % 4,8 % 8,9 % 3,0 % 4,7 % 1,3 % 2,9 % Källa: Statistikcentralen Innehåll Vuxenutbildningen i Svenskfinland 261 Inledning 264 1 Beskrivning av

Läs mer

Pendling och arbetsplatssufficiens i Vasaregionen

Pendling och arbetsplatssufficiens i Vasaregionen Pendling och arbetsplatssufficiens i Vasaregionen Specialplanerare Jonas Nylén, Stadsutvecklingen, 24.11.2014 Pendling till och från Vasa åren 1995 2013 *) Den stora ökningen i antalet pendlare från Vasa

Läs mer

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 17.11.2014 Sida 1 / 1 4477/02.03.01/2014 Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen 299 320 3.11.2014 17.11.2014 144 Kommunal- och fastighetsskattesatserna för år 2015 Beredning och upplysningar: Pekka

Läs mer

SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016

SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016 Remissenkät 3110/00.04.00/2016 Svarstid (UTC+2) 26.10.2016 10:30:33 SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016 1. BAKGRUNDSINFORMATION Officiellt namn på den som svarar Namn på den person som antecknat svaret

Läs mer

Kommunreformerna utmanar ledarskapet

Kommunreformerna utmanar ledarskapet Kommunreformerna utmanar ledarskapet - iakttagelser från forskningen Nordic Conference: Courage in Social Work Arbetsgrupp 30: Ledningen av socialt arbete i förändring Helsingfors 12.6.2015 Marianne Pekola-Sjöblom

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 61/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om tillämpning av vissa förpliktelser i enligt lagen om en kommun- och servicestrukturreform och lag om upphävande av 2 a i socialvårdslagen

Läs mer

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg Statsandelar statsbidrag statsunderstöd Statsandelsreform Mars 2013 Mikael Enberg Skattefinansiering år 2011, md Ersättning för lagstadgade uppgifter Statsandelar 7,7 KOMMUNER skatteink. 19,1 1,7 STATEN

Läs mer

Programmet för utvärdering av strukturreformen ARTTU

Programmet för utvärdering av strukturreformen ARTTU Programmet för utvärdering av strukturreformen ARTTU ARTTU-kommunerna I forskningsprogrammet för utvärdering av strukturreformen deltar 40 kommuner. Det är fråga om kommuner som har gått samman, samarbetskommuner,

Läs mer

RP 25/2015 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt år 2015.

RP 25/2015 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt år 2015. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av kommunstrukturlagen och om upphävande av 5 mom. i ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring och temporär ändring av kommunindelningslagen

Läs mer

Pendling och arbetsplatssufficiens i Vasaregionen

Pendling och arbetsplatssufficiens i Vasaregionen Pendling och arbetsplatssufficiens i Vasaregionen Specialplanerare Teemu Saarinen, Stadsutvecklingen, 24.10.2016 Pendling till och från Vasa åren 1995 2014 *) Den stora ökningen i antalet pendlare från

Läs mer

Esbo stad Protokoll 76. Fullmäktige 20.05.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 76. Fullmäktige 20.05.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 20.05.2013 Sida 1 / 1 3456/00.04.01/2012 Stadsstyrelsen 154 6.5.2013 76 Utlåtande om metropolområdets förutredning Beredning och upplysningar: Mari Immonen, tfn 09 816 22252 Markku Takala,

Läs mer

Hur motsvarar planerna lagens mål?

Hur motsvarar planerna lagens mål? 4 Slutsatser Utarbetandet av en plan för stadsregionen enligt ramlagen har huvudsakligen främjat det kommunala samarbetet i regionerna. Även samordningen av markanvändning, boende och trafik på regional

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta

Läs mer

RP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen

RP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att familjevårdslagen ändras. Enligt förslaget

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

BESLUT. DNr 4.10.2013. Fastställelse av etapplandskapsplan 1 för Österbotten BESLUT SOM FÖRTS FÖR FASTSTÄLLELSE

BESLUT. DNr 4.10.2013. Fastställelse av etapplandskapsplan 1 för Österbotten BESLUT SOM FÖRTS FÖR FASTSTÄLLELSE BESLUT Givet efter anslag 4.10.2013 DNr YM4/5222/2012 ÄRENDE Fastställelse av etapplandskapsplan 1 för Österbotten BESLUT SOM FÖRTS FÖR FASTSTÄLLELSE PLANENS INNEHÅLL UTLÅTANDEN Österbottens förbunds landskapsfullmäktiges

Läs mer

RP 114/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av markanvändningsoch bygglagen

RP 114/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av markanvändningsoch bygglagen Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av markanvändningsoch bygglagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att markanvändnings- och bygglagen

Läs mer

Grundavtal för Kårkulla samkommun

Grundavtal för Kårkulla samkommun Grundavtal för Kårkulla samkommun 1 kap. SAMKOMMUNEN 1 Samkommunens namn och hemort Samkommunens namn är Kårkulla samkommun och dess hemort är Väståbolands stad. Samkommunens arbetsspråk är svenska. 2

Läs mer

November 02, 2009. samhlära1.notebook

November 02, 2009. samhlära1.notebook PRESIDENTBESLUT Huvudregeln är att presidenten fattar beslut i statsrådet (regeringens sammanträden) presidentföredragningen. Den minister till vars område ett ärende hör, framlägger ett beslutsförslag

Läs mer

Regionförvaltningsreformen

Regionförvaltningsreformen Regionförvaltningsreformen Lägesöversikt januari 2016 9.2.2016 1 Juha Sipiläs regeringsprogram Ett separat beslut som förenklar organiseringen av den offentliga regionförvaltningen (staten, regionerna

Läs mer

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME MED BORGÅ MÅTT TILL SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN TIDNINGEN UUSIMAAS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSAFTON 1.3.

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME MED BORGÅ MÅTT TILL SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN TIDNINGEN UUSIMAAS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSAFTON 1.3. SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME MED BORGÅ MÅTT TILL SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN TIDNINGEN UUSIMAAS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSAFTON 1.3.2017 Källa: Timo Aro UTGÅNGSPUNKTER FÖR BORGÅ En av de mest

Läs mer

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland STRATEGI 2007 2017 För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland Innehåll 1 Mission...2 2 Vision...2 3 Strategiska verksamhetslinjer 2007-2017...3 3.1 Delta i utvecklandet

Läs mer

MAL-planen för VÄSTRA NYLAND

MAL-planen för VÄSTRA NYLAND MAL-planen för VÄSTRA NYLAND ARBETSPROGRAM 15.1.2007 1. Beskrivning av arbetet 2. Innehållet i planen 3. Tidtabellen för arbetet 4. Organisering av arbetet 1. BESKRIVNING AV ARBETET Projektet för en reform

Läs mer

Språkliga rättigheter

Språkliga rättigheter Språkliga rättigheter Språkförhållanden och språklagstiftning I Finlands talas 148 språk som modersmål. Av landets befolkning har 4,5 procent ett annat modersmål än finska eller svenska. År 2013 var ryska,

Läs mer

RP 74/2006 rd. I propositionen föreslås att lagen om grunderna

RP 74/2006 rd. I propositionen föreslås att lagen om grunderna RP 74/2006 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om grunderna för utvecklande av den statliga lokalförvaltningen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen

Läs mer

Innehåll. 1 Inledning... 3. 2 Markanvändning och planläggning... 4

Innehåll. 1 Inledning... 3. 2 Markanvändning och planläggning... 4 Slutrapport av en gemensam lokalarbetsgrupp för anordnare av yrkesutbildning på andra stadiet och Borgå stad 20.2.2013 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Markanvändning och planläggning... 4 3 Olika synvinklar

Läs mer

FÖR VASAREGIONEN 2007 2010

FÖR VASAREGIONEN 2007 2010 Bilaga 5 / Vasaregionens programdokument 12/2006 FÖR VASAREGIONEN 2007 2010 Vasaregionens regioncentrumprogram siktar under programperioden 2007 2010 på att utveckla regionens näringsliv och i synnerhet

Läs mer

Kuntaliitto Kommunförbundet

Kuntaliitto Kommunförbundet Kuntaliitto Kommunförbundet Kommunerna ansvarar för basservicen och sörjer för invånarnas välfärd www.kommunerna.net Kommunens organisation FULLMÄKTIGE Revisionsnämnden KOMMUNSTYRELSEN NÄMNDERNA Primära

Läs mer

Hörnstenarna i social- och hälsovårds-reformen. understatssekreterare Tuomas Pöysti

Hörnstenarna i social- och hälsovårds-reformen. understatssekreterare Tuomas Pöysti Hörnstenarna i social- och hälsovårds-reformen understatssekreterare 1 Hörnstenarna i det nya social- och hälsovårdssystemet 1. Stark organisation 18 landskap 2. Integration av tjänster tjänsterna formas

Läs mer

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden Statsandelsreformen Kommunförbundets ställningstaganden Strukturen och de allmänna riktlinjerna Kommunförbundet anser att systemets struktur och i huvudsak också kriterierna och helheten är lyckade och

Läs mer

Målsättningar för den regionala kommunikationen

Målsättningar för den regionala kommunikationen Målsättningar för den regionala kommunikationen 202020 Vasaregionens image bland Finlands topp 6 regioner En nationellt stark bild av Vasaregionen som sysselsättare av kunniga personer i synnerhet inom

Läs mer

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013.

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 12 och 12 d i lagen om skatteredovisning och av 124 och 124 a i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Anita Lehikoinen Kanslichef

Anita Lehikoinen Kanslichef Strukturen och finansieringen inom gymnasieutbildningen och andra stadiets yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildning samt det fria bildningsarbetet förnyas Anita Lehikoinen Kanslichef Centrala beredningar

Läs mer

Fakta om ungdomsgarantin

Fakta om ungdomsgarantin 9.4.2014 Fakta om ungdomsgarantin Slutrapporten över det forskningsinriktade stödet för ungdomsgarantin publicerades den 1 april 2014. Nedan presenterade fakta bygger till stora delar på nämnda rapport.

Läs mer

Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program. Överdirektör Riitta Kaivosoja

Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program. Överdirektör Riitta Kaivosoja Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program Överdirektör Riitta Kaivosoja 10.2.2016 Varför ett museipolitiskt program? Vi behöver en gemensam vision om museiverksamheten

Läs mer

RP 303/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av museilagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 303/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av museilagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 303/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av museilagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att det till museilagen fogas en

Läs mer

Kommunreform och vårdreform från 2005 2015 inte lätt

Kommunreform och vårdreform från 2005 2015 inte lätt Kommunreform och vårdreform från 2005 2015 inte lätt År 2005 kommun- och servicereformen: stora kommuner eller samarbetsformer mellan kommunerna (reg. Vanhanen I och II Parasramlagen: 169/20017) År 2010:

Läs mer

RP 272/2006 rd. Det föreslås att 23 a i lagen om finansiering

RP 272/2006 rd. Det föreslås att 23 a i lagen om finansiering Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 23 a och 28 i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att

Läs mer

RP 149/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 149/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 149/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av lagen om skatteredovisning samt ändring och temporär ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 37/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 20 lagen om statliga affärsverk PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att övergångsbestämmelsen

Läs mer

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES

Läs mer

1 Syftet med detta avtal är att förbättra de kommunala arbetsplatsernas konkurrenskraft och tillgången till kompetent personal under de kommande

1 Syftet med detta avtal är att förbättra de kommunala arbetsplatsernas konkurrenskraft och tillgången till kompetent personal under de kommande KA BILAGA 2 TILL CIRKULÄR 1/2003 1 (5) TILLÄMPNINGSDIREKTIV FÖR AVTALET OM UTVECKLING AV DET KOMMUNALA LÖNESYSTEMET 2003 2007 1 Utgångspunkter Syftet med detta avtal är att förbättra de kommunala arbetsplatsernas

Läs mer

Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården.

Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården. Språkprogram Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården. Arbetsgruppen för språkprogrammet Vasa centralsjukhus, Vasa 6.6.2011

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 53/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av kommunindelningslagen, upphävande

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

Gränsöverskridande hälsovårdstjänster / den utländska personalens språkkunsskap (tjänster skaffas från ett annat land)

Gränsöverskridande hälsovårdstjänster / den utländska personalens språkkunsskap (tjänster skaffas från ett annat land) Gränsöverskridande hälsovårdstjänster / den utländska personalens språkkunsskap (tjänster skaffas från ett annat land) Nordisk tillsynskonferens 2015 Helsingfors den 2 Oktober Parallellsession C1 Chef

Läs mer

PROMEMORIA 1 (8) 28.3.2006 PERSONALENS STÄLLNING VID KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR OCH VID FÖRÄNDRINGAR I SAMKOMMUNER

PROMEMORIA 1 (8) 28.3.2006 PERSONALENS STÄLLNING VID KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR OCH VID FÖRÄNDRINGAR I SAMKOMMUNER PROMEMORIA 1 (8) PERSONALENS STÄLLNING VID KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR OCH VID FÖRÄNDRINGAR I SAMKOMMUNER Beredningen av kommun- och servicestrukturreformen är i full gång, men vad reformen kommer att få för

Läs mer

Rapport!om!den!svenskspråkiga!yrkesutbildningen! med!förslag!till!förändringar!

Rapport!om!den!svenskspråkiga!yrkesutbildningen! med!förslag!till!förändringar! Lärarensmotto:Manlärsålängemanharelever Rapportomdensvenskspråkigayrkesutbildningen medförslagtillförändringar OleNorrback Utredningsman 9.1.2015 Innehåll Uppdraget...4 Nulägetinomsvenskspråkigyrkesutbildning...5

Läs mer

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas RP 53/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om temporär ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

U 73/2016 rd. elektroniska publikationer)

U 73/2016 rd. elektroniska publikationer) Statsrådets skrivelse till riksdagen om förslag till rådets direktiv (om mervärdesskattesats på elektroniska publikationer) I enlighet med 96 2 mom. i grundlagen översänds till riksdagen Europeiska kommissionens

Läs mer

Tävlingsprogrammet presenteras närmare vid styrelsens sammanträde.

Tävlingsprogrammet presenteras närmare vid styrelsens sammanträde. Samkommunstämman 22.04.2010 s. 8 Styrelsen 30.03.2010, 10 7 TÄVLINGSPROGRAM, CAMPUS PROJEKTET På basis av de diskussioner som förts mellan samkommunen och NAI Premises har bolaget uppgjort (under arbete)

Läs mer

1(8) Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018. Beskrivning och motivering av informationsbehovet:

1(8) Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018. Beskrivning och motivering av informationsbehovet: 2.1.1 Hur ser situationen för digital pedagogik, nya läromedel och lärandemiljöer ut för närvarande och vilka förutsättningar finns för att utveckla dem? Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018 Beskrivning

Läs mer

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER... 2 1.1 Samkommun... 2 1.2 Medlemskommuner... 2 1.3 Samkommunens uppgifter... 2 1.4 Samkommunens utbildningsenheter... 2 1.5 Undervisningsspråk... 3 2 SAMKOMMUNENS ORGAN... 3 2.1

Läs mer

Lag. I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

Lag. I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: Lag om en kommun- och servicestrukturreform Given i Helsingfors den 9 februari 2007 1 kap. Lagens syfte och tillämpningsområde 1 Lagens syfte Syftet med denna

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet I din egenskap av kommunfullmäktigeledamot fattar du beslut också i pensionsfrågor Som ledamot är du med och fattar strategiska beslut

Läs mer

Så här blir du företagare. Företagarnas egen organisation. Lokalföreningar 397 Regionala organisationer 20 Branschorganisationer 64

Så här blir du företagare. Företagarnas egen organisation. Lokalföreningar 397 Regionala organisationer 20 Branschorganisationer 64 Så här blir du företagare Du behöver en bra idé. Grunda ett företag. Förverkliga med iver. Fortsätt med passion. Företagarna i Finland hjälper under företagandets olika skeden. Företagarnas egen organisation

Läs mer

Beslut. Lag. om ändring av universitetslagen

Beslut. Lag. om ändring av universitetslagen RIKSDAGENS SVAR 60/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av universitetslagen och till lag om införande av en lag om ändring av universitetslagen Ärende Regeringen

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

LANDSKAPS- PLANEN VAD ÄR EN LANDSKAPSPLAN?

LANDSKAPS- PLANEN VAD ÄR EN LANDSKAPSPLAN? LANDSKAPS- PLANEN VAD ÄR EN LANDSKAPSPLAN? Nylands förbund 2016 2 PLANLÄGGNINGEN PÅ LANDSKAPSNIVÅ är en planeringsprocess som tar beslut om markanvändningens riktlinjer för ett landskap eller för flera

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet

Läs mer

Språket inom småbarnfostran och utbildning

Språket inom småbarnfostran och utbildning Språket inom småbarnfostran och utbildning Det finska utbildningssystemet består av tre stadier. Det första stadiet gäller grundläggande utbildning, det andra stadiet gymnasie- och yrkesutbildning, och

Läs mer

KOMMUN- OCH SERVICESTRUKTUREN I VASAREGIONEN 2025 Anita Niemi-Iilahti Siv Sandberg

KOMMUN- OCH SERVICESTRUKTUREN I VASAREGIONEN 2025 Anita Niemi-Iilahti Siv Sandberg KOMMUN- OCH SERVICESTRUKTUREN I VASAREGIONEN 2025 Anita Niemi-Iilahti Siv Sandberg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Anita Niemi-Iilahti Siv Sandberg Kommun- och servicestrukturen i Vasaregionen 2025 KAPITEL 1 1. Inledning

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

Malax. Kommunrapport

Malax. Kommunrapport Malax Kommunrapport Bakgrund och genomförande 1/2 Syftet med undersökningen var att utreda vad medlemmar i Företagarna i Finland anser om kommunernas näringspolitik samt om utvecklingen av samarbetet mellan

Läs mer

Resumé D.nr: 259/54/02 FOLKHÖGSKOLESYSTEMET

Resumé D.nr: 259/54/02 FOLKHÖGSKOLESYSTEMET Resumé D.nr: 259/54/02 FOLKHÖGSKOLESYSTEMET I Finland finns runt om i landet totalt 91 folkhögskolor. Den första folkhögskolan grundades redan år 1888. De till merparten privata folkhögskolorna har under

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av 4 och i lagen om stöd för närståendevård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att närståendevårdares rätt till

Läs mer

Två förvaltningsspråk. Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi

Två förvaltningsspråk. Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi Två förvaltningsspråk Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi Ole Norrback, Vbl 20.01.2012 Två likvärdiga förvaltningsspråk i samma kommun kunde trygga

Läs mer

Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017. En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier

Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017. En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017 En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier Ny Kommun 2017 Kuntaliitto Julkaisun ostikko Den finländska kommunen en framgångshistoria

Läs mer

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla Social- och hälsovårdsministeriet Strategi för social- och hälsovårdspolitiken Socialt hållbart Finland 2020: behandlar alla samhällsmedlemmar jämlikt, stärker

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till utveckling av lagstiftningen om bostadssparpremiesystemet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om bostadssparpremier,

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Kommunfullmäktigeledamoten fattar också beslut i pensionsfrågor En fullmäktigeledamot är med och fattar strategiska beslut som inverkar

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Tillämpningsområde

Lag. om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Tillämpningsområde Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) 1 1 mom.

Läs mer

RP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008.

RP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008. RP 34/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 29 b i socialvårdslagen samt om ändring av folkhälsolagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I propositionen

Läs mer

EN BÄTTRE VARDAG MED ARKEA!

EN BÄTTRE VARDAG MED ARKEA! EN BÄTTRE VARDAG MED ARKEA! Den rådande verksamhetsmiljön och framtidsutsikter Social- och hälsovårds reformen Åldrande Kommunen "Den kommunala ekonomin skärps: Den statliga finansieringen av kommunal

Läs mer

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 1 Framtidens utmaningar befolkningen åldras behov av välfärdstjänster växer hela tiden ekonomiska och andra resursser räcker inte

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 129/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 145/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av ikraftträdelsebestämmelsen i lagen om ändring av lagen om allmänna vägar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I

Läs mer

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012 UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET 12.11.2010 AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012 GEMENSAMMA MÅLSÄTTNINGAR

Läs mer