Utvecklingsprogram

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvecklingsprogram 2008-2010"

Transkript

1 1 Utvecklingsprogram Arbetsgruppen för specialidrott och -motion November 2008

2 2 Idrott och motion för specialgrupper i Korsholm Utvecklingsprogram November 2008 INNEHÅLL 1) Idrott och motion för specialgrupper i Korsholm? 3 2) Fritidssektorns roll 3 Vem arrangerar specialmotion och hur understöds de av kommunen? 4 Vilka utrymmen kan användas för specialmotion? 5 Hur får specialgrupperna veta vad som ordnas? 6 Hur utbildas specialmotionsgruppernas instruktörer? 7 3) Social- och hälsovårdens roll 7 Vilka grupper kan värvas med i motionen vid hälsovårdscentralen och i öppenvården? 7 Hur kan de som bor på institutioner delta i motionsverksamheten? 8 Hur utbildas social- och hälsovårdens anställda för rehabilitering genom motion och idrott? 9 4) Skolans roll 9 Hur ordnas gymnastikundervisningen för elever i specialgrupperna? 9 Hur fortbildar sig gymnastiklärarna? 9 Hur utnyttjas skolans klubbtimmar för motion och idrott för elever i specialgrupper? 10 5) Andra förvaltningsformer 10 Vuxeninstitutets specialmotionsgrupper och framtidsplaner? 10 Samarbete med tekniska sektorn kring lokaliteter och transporter? 10 Samarbete med läroinrättningar som utbildar idrottsledare och hälsovårdspersonal? 11 6) Organisation och resurser 11 Arbetsgruppen för specialidrott och -motion: Verksamhet och sammansättning? 11 Resurser för specialidrott och -motion i årsbudgeten för respektive sektor? 11 Hur följa upp genomslagskraften och resultaten av verksamheten? 12 7) Åtgärdsförslag i sammandrag: Hur utveckla motion och idrott för specialgrupper i Korsholm? 13 Bilaga: Specialidrottsinstruktörens arbetsuppgifter 15 UTVECKLINGSPROGRAMMET är sammanställt av fritidsavdelningens arbetsgrupp för projektet Idrott och motion för specialgrupper i kommunerna TEXT & BILDER: Anders Vestergård Pärmbilder från friskvårdsdagen i Botniahallen : Intresserade besökare prövar sittdans och inomhuscurling. Gästföreläsaren Ingvar Helsing tillsammans med Carola Lithén och äldrerådets ordförande Pehr-Göran Näsman. Helsing, som mist sitt ena ben i en trafikolycka, berättade om vägen tillbaka, där han får god hjälp av att motionera.

3 3 1) Idrott och motion för specialgrupper i Korsholm? Över korsholmare mer än en fjärdedel av alla som bor i kommunen ingår i specialgrupper. De är pensionärer, långtidssjuka eller handikappade, som ofta behöver stöd och service utöver det normala utbudet. Det här gäller också motion och idrott, som aktiverar både kropp och själ och bidrar till minskade vårdoch rehabiliteringskostnader. Samtidigt kan motionen bjuda på glädje, gemenskap och samhörighet för alla som tar del. Enligt idrottslagen ska kommunerna jämbördigt ge hela befolkningen möjlighet att motionera. Närmare 100 kommuner i Finland har en egen idrottsinstruktör för specialgrupperna. I genomsnitt satsar kommunerna i vårt land euro per år på specialmotion. I Korsholm har den summan länge legat på 0. Därför deltar Korsholm nu i projektet Idrott och motion för specialgrupper i kommunerna Det görs i samarbete mellan undervisningsministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, Finlands kommunförbund, Idrottsvetenskapliga sällskapet och åtta kommuner med över invånare. Samtliga kommuner har saknat organiserad, regelbunden idrotts- och motionsverksamhet för specialgrupper eller varit i behov av att utveckla denna. I Korsholm bildades en arbetsgrupp för projektet under försommaren Den har förstärkts med sakkunniga från olika sektorer. I arbetsgruppen ingår: Carola Lithén (ordförande), viceordförande i kommunstyrelsen, ordförande för Handikappföreningen i Österbotten Elisabeth Wiklund (sekreterare), idrottsinstruktör, kontaktperson för projektet Bengt-Johan Ljung, fysioterapeut vid hälsovårdscentralen, medlem i handikapprådet Viola Mitts, ledare för dagcentralen, sekreterare i äldrerådet Maire Nordberg, medlem i fritidsnämnden och handikapprådet, samt i Vasanejdens MS-förening John Nordblad, 65+coach, Folkhälsan i Österbotten Susann Nyman, studiesekreterare vid vuxeninstitutet Rudolf Vestergård, pensionerad verksamhetsledare för Förbundet De Utvecklingsstördas Väl i Österbotten och DUV i Vasanejden Ann-Charlotte Willför, hälsovårdare på Folkhälsan i Österbotten, ordförande i Föreningen Folkhälsan i Korsholm. Arbetsgruppens målsättning är att bredda motions- och idrottsutbudet för specialgrupperna i kommunen, med kompetenta ledare och i organiserade former där olika sektorer samverkar, även med utomstående aktörer. Som bas för detta gjordes en kartläggning av specialgrupperna och de idrotts- och motionsmöjligheter som erbjuds dem i Korsholm våren På basen av kartläggningen och arbetsgruppens initiativ föreslog fritidsnämnden i Korsholm i oktober 2008 att en tjänst som specialidrottsinstruktör skulle inrättas i kommunen och besättas från och med Förslaget ska behandlas i kommunstyrelsen i november Det utvecklingsprogram som du läser nu ger en bild av idrottsinstruktörens arbetsuppgifter och förslag på hur vi förbättrar möjligheterna för specialgrupperna i kommunen att motionera och idrotta åren ) Fritidssektorns roll I kartläggningen av idrott och motion för specialgrupper i Korsholm som färdigställdes i juni 2008 presenterades utbudet på motionsgrupper i kommunen våren Korsholms kommuns fritidsavdelning, som ansvarar för idrotts- och motionsverksamheten i kommunen, ordnar inga aktiviteter för specialgrupper. Då andra sektorer har motionsgrupper och behovet inte förefallit särskilt stort har det enligt fritidssekreterare Caroline Lund inte varit aktuellt att starta någon verksamhet. Om fritidsavdelningen kan starta specialmotionsgrupper beror helt på om det finns en specialidrottsinstruktör I dagsläget finns varken resurser eller personal för att inleda ny verksamhet. Det här utvecklingsprogrammet är enligt Caroline Lund ett viktigt dokument i det fortsatta arbetet med specialidrott i kommunen.

4 4 Vem arrangerar specialmotion och hur understöds de av kommunen? De specialmotionsarrangemang som erbjöds i Korsholm våren 2008 fördelades mellan fem aktörer. Specialmotionsgrupper i Korsholm våren 2008 Arrangör Grupper Deltagare Hälsovårdscentralen 5 45 Vuxeninstitutet Folkhälsan Föreningar 5 43 Totalt Kommunens hälsovårdscentral hade fem grupper på pensionärshem runt om i kommunen, med fokus på träning för att förebygga fall. Grupperna är kostnadsfria och öppna också för yngre personer som till exempel återhämtar sig från sjukdomar eller olyckor. Hälsovårdscentralen hade också 15 rehabiliteringsgrupper, sex av dem för barn, där det krävdes läkarremiss för att få delta. Här deltog totalt omkring 120 personer, som tränade i hälsovårdscentralens gymnastiksal. Hälsovårdscentralens tre fysioterapeuter och två konditionsskötare leder grupperna, men har bett fritidsavdelningens idrottsinstruktör om hjälp för att klara av allt under säsongen Korsholms vuxeninstitut arrangerade tio grupper, alla öppna för allmänheten. Hälften av grupperna riktade sig uttryckligen till seniorer, med gymnastik eller dans. Två innehöll vattengymnastik, två ryggymnastik och en var en lättare form av yoga. I samtliga grupper var huvudspråket svenska. + Genom aktiv medverkan i den kommunala projektarbetsgruppen har vuxeninstitutet hösten 2008 kunnat öka sitt utbud från tio till 17 kurser för specialgrupper, varav tre på finska. För att finna kompetenta ledare och utrymmen efterlyses hjälp från fritidsavdelningen. + Alla 63-åringar och äldre, pensionärer och arbetslösa får under läsåret en studiesedel som täcker kostnaden för en gymnastikkurs. Undervisningsministeriet stöder sedeln, som också gäller icke-korsholmare. Folkhälsan har eget hus i Korsholm, med simbassäng, gym och gymnastiksal. Där verkade fem grupper våren Fyra av dem var vattengymnastikgrupper en för reumatiker, en för 65-åringar och äldre och två för synskadade. Grupperna för synskadade var tack vare specialbidrag kostnadsfria för deltagarna. Folkhälsan har också utbildat så kallade 65+coacher, ledare som själva vanligen är pensionärer och går stavgång eller gymnastiserar med en grupp seniorer varje vecka. Våren 2008 verkade nio sådana grupper runt om i Korsholm, utan kostnad för de sammanlagt 142 deltagarna. Folkhälsans huvudspråk är svenska. + Också Folkhälsan har tack vare projektarbetsgruppen ett ökat utbud, med åtta grupper hösten I Folkhälsans hus ordnade också Norrvalla-Folkhälsan Rehab Center Korsholm vattengymnastikgrupper, där det krävdes läkarremiss för att delta. Handikappföreningarna som verkar i Korsholm hade, enligt en enkät i slutet av år 2007, åtminstone fem egna motionsgrupper i kommunen under våren Vasanejdens CP-förening och De Utvecklingsstördas Väl i Vasanejden ordnade simning, Reumaföreningen Dolores reumagymnastik och Vasanejdens MSförening ordnade både vattengymnastik och konditionssalsträning. Tre av grupperna har ledare som föreningarna själva engagerat, två saknar ledare. MS-föreningen och Vasa ryggförening har länge efterlyst en ryggymnastikgrupp med finska som huvudspråk, men en ledare för denna saknas fortfarande. I samtliga fem handikappgrupper som omnämns här betalar deltagarna eller föreningarna alla eller en del av kostnaderna. Föreningar med hemort i Korsholm kan få bidrag från fritidsnämnden, men ingen av specialföreningarna har hittills ansökt om det. Föreningar med Vasa eller andra grannkommuner som hemort och verksamhet och medlemmar i Korsholm kan få bidrag från kommunstyrelsen. År 2007 fick bland annat Vasanejdens CP-förening, Vasanejdens MS-förening och Vasa svenska synskadade 100 euro vardera i allmänna verksamhetsbidrag. Specifika bidrag för motion och idrott ska sökas hos fritidsnämnden. Det är värt att notera att ingen av de 34 grupper som omnämns här är permanent. Alla ordnades under vårterminen eller kortare tid, för att därefter utvärderas. Nio av grupperna, som lockade en dryg tredjedel av alla deltagare, var Folkhälsans 65+grupper. De leds av de äldre själva, ofta med stavgång på programmet.

5 5 Vuxeninstitutet behöver hjälp med att finna ledare och utrymmen. Hälsovårdscentralen behöver ledarhjälp. Föreningarna efterlyser ledare, också finskspråkiga, och lägre avgifter för deltagare och hyror. Det egentliga ansvaret för motion och idrott har fritidsavdelningen och där behövs en specialidrottsinstruktör som ledare, för att utbilda och sporra nya ledare, koordinera och utveckla verksamheten! Samla specialföreningarnas motionsansvariga en gång varje år, för att utbyta information, respons och önskemål. Ordna träffen tillsammans med Vasa stad, turvis i Vasa och Korsholm. Vilka utrymmen kan användas för specialmotion? I Korsholm finns ett 80-tal anläggningar som byggts eller iordningställts för idrott och motion. Färre än tio är anpassade för dem som tar sig fram med rullstol. Botniahallen i Smedsby är Finlands största idrotts- och allaktivitetshall. Där finns fullstor fotbollsplan och löpbanor på 400 meter som också används för stavgång, cykling, inlines-, rullskid- och rullstolsåkning. I hallen går det dessutom att spela volleyboll och sittvolleyboll, innebandy, badminton, ultimate frisbee, stjärtboll och bordtennis på ett handikappanpassat spelbord. En ramp gör det möjligt att ta sig in på idrottsarenan med rullstol. En hiss underlättar färden till gym, duschar och omklädningsrum i bottenvåningen. Därtill finns en toalett för rörelsehindrade. + Botniahallen utsågs år 1998 till årets motionslokalitet av Finlands Invalidförbund. Botniahallen ägs av Korsholms kommun och Vasa stad genom samkommunen Vasaregionens idrottshallar. Hallen är öppen från september till mitten av juni, men stängd för idrott under mässor och andra evenemang. Specialgrupper har inga specialpriser på inträdesavgiften till hallen. Utvecklingsstörda som har det vänkort som introducerades år 2008 kan ta med en stödperson som då går in gratis. Centralplanen i Smedsby är granne med Botniahallen och omklädningsrum, duschar och den toalett för rörelsehindrade som finns där kan användas då hallen är öppen. Centralplanen har en fullstor fotbollsplan och löpbanor på 400 meter med komplett friidrottsutrustning. Korsholms idrottspark i Smedsby, med en motionsbana som vintertid används som skidspår, får som bäst ett nytt tidtagartorn med handikapptoalett. Idrottsparken är granne med Botniahallen och Centralplanen. BK-vallen i Jungsund med gräsplan för fotboll har också ett servicehus med omklädnings- och duschrum där det går att ta sig in med rullstol. Idrottsområdet i Replot får just nu en ny sportstuga, med toalett, omklädnings- och duschrum anpassade för rörelsehindrade. Därutöver finns motionsutrymmen i följande lokaliteter i Smedsby som samtliga har handikappanpassade omklädningsrum och toaletter: Folkhälsans hus har både gymnastiksal, konditionssal och simbassäng. Gymnastiksalen, med viss gympautrustning, har plats för upp till 12 deltagare. Konditionssalen har ett tiotal träningsapparater för tio användare i gången. Den så kallade terapibassängen rymmer upp till 12 simmare åt gången, med bastu- och duschutrymmen för både damer och herrar. Korsholms dagcentral, som är granne med Folkhälsans hus, har en festsal som också kan användas som gymnastiksal. Även här finns bastu. Vuxeninstitutet har en nybyggd (2007) spegelsal som är dubbelt större än ett vanligt klassrum. Yoga, sittdans och folkdans arrangeras i spegelsalen.

6 6 Hälsovårdscentralen har en gymnastiksal med utrustning och plats för 20 deltagare. Salen kan delas i två skilda utrymmen, med viss konditionssalsutrustning i den ena delen. Hälsovårdscentralens sal är i regel inte öppen för allmänheten. Åldringshemmet Solgård, som är granne med hälsovårdscentralen, har en liten konditionssal med träningsapparatur som lämpar sig för äldre. Denna är enbart öppen för personal och egna klienter men kunde enligt socialcentralens avdelningschef Gunilla Bertell även användas av andra, om det finns ledare. Därtill finns ytterligare 12 idrottsplaner, 28 rinkar och isbanor då det finns is, 13 motionsbanor som fungerar som skidspår då snömängden är tillräcklig, och åtta naturstigar eller vandringsleder i Korsholm. I kommunen finns också 18 skolgymnastiksalar, 25 ungdoms- och hembygdslokaler, 12 simstränder, en utebassäng och ett flertal cykelrutter. De här har inte anpassats för specialgrupper. Tack vare projektet Idrott och motion för specialgrupper har Korsholms kommun också gjort ett avtal med Vasa simhall, som ger alla korsholmare i specialgrupper 20 procents rabatt på simning eller träning i simhallens konditionssal och gratis inträde för en stödperson. Pensionärer får en rabatt på 30 procent. Då idrotts- och motionsanläggningar förnyas och byggs i kommunen framöver är det skäl att notera och anpassa dem också enligt specialgruppernas behov. Det här gäller även ute i byarna. Nu finns nio av tio handikappanpassade anläggningar i kommunens centrum Smedsby. Sedan sommaren 2008 får korsholmare i specialgrupper rabatt i Vasa simhall och stödpersoner har fritt inträde. Det är dags att arbeta för motsvarande system i idrottsanläggningarna i Korsholm börjande från Botniahallen, som Finlands Invalidförbund år 1998 utsåg till årets motionslokalitet. I den enkät som gjordes bland specialföreningarna i slutet av år 2007 efterlystes ett gym med lättare utrustning. Det finns vid åldringshemmet Solgård, men enbart för de egna invånarna och personalen. Ordna ledare och ge möjlighet även för andra att använda konditionssalen på Solgård. Utred möjligheterna att göra det samma i gymnastiksalen/konditionssalen på hälsovårdscentralen. Hur får specialgrupperna veta vad som ordnas? Hösten 2008 gjordes för första gången en sammanställning för allmänheten över motionsutbudet för specialgrupper i Korsholm. Denna publicerades på svenska och på finska i vuxeninstitutets kursprogram, i tryckt form såväl som på internet. Utbudet, tillsammans med en presentation av projektet Idrott och motion för specialgrupper, fick en synlig plats. Kurser och grupper i regi av vuxeninstitutet och Folkhälsan lyftes fram, liksom evenemangen Full fart till sjöss i Vasa och Friskvårdsdagen i Botniahallen där projektarbetsgruppen medverkade. Samma presentation publicerades också i kommunens informationstidning, tvåspråkiga KorsholmsNytt Mustasaaren Uutiset. Den tryckta presentationen utdelas därtill vid evenemang, som de ovannämnda Full fart till sjöss och friskvårdsdagen, där Korsholms arbetsgrupp fanns på plats, för att informera och presentera möjligheterna till specialmotion i kommunen. Vid friskvårdsdagen 29.9, med de äldre i fokus, kunde de omkring besökarna testa en del av den utrustning för specialgrupper som kan lånas från kommunens fritidsavdelning och utrustning och aktiviteter som Malike och Vasa stad erbjuder. Alla intresserade kunde också delta i stolgymnastik och en sittdansövning. I arbetsgruppens regi ordnades en föreläsning där en man som förlorat sitt ena ben i en trafikolycka berättade hur han rehabiliterar sig, bland annat med god hjälp av att motionera. Ett informationsbrev inklusive motionskalendern för specialgrupper sändes senare under hösten till alla specialföreningar och publicerades också på fritidsavdelningens hemsidor, där informationen kontinuerligt ska uppdateras. Planera, informera och uppdatera specialmotionsprogrammet i kommunen varje höst och vår: 1) Gör en förteckning över alla kurser, grupper och evenemang, 2) Presentera denna i vuxeninstitutets program, på fritidsavdelningens hemsidor för specialmotion (www.korsholm.fi/specialmotion),

7 7 i brev till alla föreningar, i kommunens informationstidning, 3) Delta aktivt i evenemang, som äldrerådets friskvårdsdag: informera med skriftligt material och muntligen, presentera möjligheterna med specialmotionsutrustning, pröva på-aktiviteter och instruktörer på plats. Informera om lämpliga anläggningar och rabatter i program, på uppdaterade hemsidor och i brev. Be varje förening namnge en kontaktperson för motion- och idrottsinformation och skapa en e- postlista där alla föreningar snabbt kan få information och informera om evenemang som är öppna för alla. Skapa en bank med kontaktuppgifter till alla specialmotionsledare i området, redo att leda grupper. Hur utbildas specialmotionsgruppernas instruktörer? De som under våren 2008 ledde motion och träning för specialgrupper i Korsholm var, på respektive plats: Hälsovårdscentralen: Tre fysioterapeuter och två konditionsskötare. Vuxeninstitutet: En idrottsinstruktör, en yogainstruktör, två klasslärare, två seniorer och några väldigt intresserade. Folkhälsan: Lärare, lärarstuderande, dansinstruktörer och Folkhälsan-utbildade 65+coacher. Norrvalla-Folkhälsan: Sju fysioterapeuter, en konditionsskötare, två ergoterapeuter. Kommunens fritidsavdelning har hittills inte deltagit i utbildningen av instruktörer för specialgrupper enligt fritidssekreterare Caroline Lund eftersom avdelningen inte har några egna grupper. Instruktörerna på vuxeninstitutets kurser har inte heller fått någon enhetlig specialgruppsutbildning. Med inspiration från specialmotionsarbetsgruppen ordnade vuxeninstitutet våren 2008 en sittdanskurs för ledare sannolikt den första ledarkursen för specialmotion som arrangerats i Korsholm. Tack vare denna kunde fem sittdanskurser startas i vuxeninstitutets regi och två vid Folkhälsan hösten Tack vare projektet Idrott och motion för specialgrupper i kommunerna kunde tre korsholmare delta i en utbildningsdag kring specialmotion för barn i projektkommunen Nurmo våren Under hösten planeras också en utbildningsdag kring seniormotion i samarbete med det nationella projektet, Nurmo och Äldreinstitutet (Ikäinstituutti). Ordna informations- och inspirationssamlingar för alla som leder specialmotionsgrupper i kommunen minst en gång om året, innan kurserna startar på hösten. Håll regelbunden kontakt. Förbättra samarbetet med de skolor i området som utbildar idrotts- och specialgruppsledare, för att locka och säkra tillgången på kompetenta ledare. Upprätthåll kontakten med de utbildare som redan skolat specialmotionsledare i kommunen, till exempel från Liikuntaa Kaikille Lapsille och Äldreinstitutet (Ikäinstituutti). Informera aktivt om nya utbildningstillfällen i kommunen. 3) Social- och hälsovårdens roll Vilka grupper kan värvas med i motionen vid hälsovårdscentralen och i öppenvården? Korsholms hälsovårdscentral ordnar motion på fem pensionärshem i kommunen, där också yngre deltagare som rehabiliterar sig efter sjukdom eller olycka är välkomna. Därtill finns ett tiotal motionsgrupper för personer med läkarremiss. Målet för alla utom grupperna med särskild diagnos är att deltagarna kan fortsätta träna i öppna grupper, till exempel i vuxeninstitutets regi. Där är utbudet ändå i huvudsak riktat till äldre. Enligt fysioterapeut Bengt-Johan Ljung finns förhoppningar om att kunna ordna nya remissgrupper för knäopererade, höftopererade och patienter med kroniska rygg- och nackbesvär. Dessutom finns efterfrågan på motorikgrupper utan läkarremiss för 4-6-åringar, i förebyggande syfte. Det här är en viktig ålder då bland annat skelettet utvecklas men idrottsföreningarna sällan erbjuder verksamhet. Därmed kunde det här vara en ny målgrupp för specialidrottsinstruktören.

8 8 Socialcentralen i Korsholm försöker inom sin omsorgsverksamhet aktivera de äldre genom promenader, lättare gymnastik och sittdans. Det här erbjuds genom de gymnastikgrupper som hälsovårdscentralens fysioterapiavdelning med hjälp av fritidsavdelningens idrottsinstruktör ordnar på pensionärshemmen i kommunen. Hemservicepersonalen leder i mån av möjlighet lite lättare gymnastik i sina dagcentergrupper. Inom hemservicen i Smedsby leder en av hemvårdarna en gymnastikgrupp för klienterna en gång i veckan. Enligt avdelningschef Gunilla Bertell, med ansvar för äldreomsorg och hemservice i kommunen, är det viktigt också för de äldre som bor hemma och får kommunal service att träna och upprätthålla balansen och fingerfärdigheten. Överlag är det viktigt för klienterna att bibehålla smidighet, muskelstyrka och balans och komma ut i friska luften. Eftersom den egna personalens tid inte räcker till är hjälp från en utbildad instruktör mycket välkommen. Enligt Bertell är det också angeläget att nå närståendevårdarna som sköter anhöriga i det egna hemmet och ofta är pensionärer. Det samma gäller andra äldre, som inte har någon kontakt med hemservicen. Olika slags grupper och alternativa motionsformer behövs, beroende på individernas nivå och kondition. Viktigt är att det är roligt att delta i motion som motiverar deltagarna att vara med och röra på sig. Säkra att de yngre som insjuknat eller skadats och deltagit i hälsovårdens grupper kan fortsätta motionera och vet vilka möjligheter som finns efteråt, utan läkarremiss, bland annat i öppna grupper på pensionärshem. Erbjud fler öppna specialmotionsgrupper också för andra än seniorer. Hälsovårdscentralen vill starta nya remissgrupper för knäopererade, höftopererade och patienter med kroniska rygg- och nackbesvär. En motorikgrupp för 4-6-åringar, i förebyggande syfte, efterfrågas också. Här finns nya uppgifter för specialidrottsinstruktören, för att underlätta arbetsbördan för fysioterapipersonalen. Socialcentralen vill nå ut till de äldre som bor hemma och närståendevårdarna, som ofta är pensionärer. Folkhälsan och vuxeninstitutet kan hjälpa närståendevårdarna med en specialmotionsgrupp. För de äldre är det viktigt att träna smidighet, balans och muskelstyrka och röra sig utomhus. Grupper på olika nivåer behövs med motionsformer som är roliga och motiverande. Också här kan specialinstruktören hjälpa. Hur kan de som bor på institutioner delta i motionsverksamheten? Fysioterapiavdelningen vid Korsholms hälsovårdscentral, med tre fysioterapeuter och två konditionsskötare, kan enligt Bengt-Johan Ljung bistå personalen på institutionerna med konsultation, utbildning och handledning för att främja motionsverksamheten där. På åldringshemmet Solgård i Smedsby finns konditionsskötare, medan boendeenheterna för äldre (Aspgården i Replot och Helmiina, Solhörnan och Folkhälsans gruppboende i Smedsby) saknar sådana resurser. Boendeenheterna har främst dementa invånare, men på Solhörnan bor också andra äldre som enligt Gunilla Bertell vore betjänta av motion med kompetenta ledare. Överlag upplever personalen det svårt att motivera klienterna att röra på sig. Bertell räknar med att kommunens socialvård säkert har nytta av en specialidrottsinstruktör, som kan ställa upp både som handledare och som ledare och anpassa motionen utgående från individernas funktionsförmåga. Kårkulla samkommun, som erbjuder vård och service för specialgrupper i Svenskfinland, har tre boendeenheter i Korsholm. Där välkomnar personalen initiativet till organiserade motionsaktiviteter som hittills varit sällsynta i kommunen. De hoppas att en idrottsträff kunde ordnas varannan eller varje vecka, också sommartid. Deltagarna kunde gärna delas in i grupper, så att alla kan vara med på sin egen nivå. Om aktiviteterna ordnas längre bort behövs hjälp med transporter. Hälsovårdscentralens fysioterapipersonal kan erbjuda utbildning och handledning för personalen vid institutionerna för att främja motionsverksamheten där.

9 9 Socialcentralen välkomnar kompetenta handledare och ledare, gärna i form av en specialidrottsinstruktör som kan anpassa motionsprogrammet enligt individernas funktionsförmåga. På Kårkullas boendeenheter ser man fram emot organiserade motionsaktiviteter för specialgrupperna. Olika grupper, så att alla kan delta på egen nivå, efterlyses. Arbetsgruppen för idrott och motion för specialgrupper i Korsholm föreslår att alla äldreboenden i kommunen gör balansbanor, antingen inomhus eller utomhus. En färsk, enkel modell finns i Folkhälsans hus i Smedsby. Hur utbildas social- och hälsovårdens anställda för rehabilitering genom motion och idrott? Personalen vid hälsovårdscentralens fysioterapiavdelning deltar i allmänna utbildningsdagar, kurser och seminarier som ordnas av specialgruppsorganisationerna. Ibland kan motion och idrott finnas med på programmet där, och någon enstaka gång har det varit huvudtemat. Fysioterapipersonal har också delat med sig av sina lärdomar till andra anställda inom hälso- och socialvården, till exempel då klienter flyttar hem. Inom den sociala sektorn har ingen i personalen deltagit i motionsrehabiliteringsutbildning på arbetstid. Enligt Gunilla Bertell har personalen inte mycket tid för att leda motionsverksamhet, därför vore det bra med en specialidrottsinstruktör som hade huvudansvaret och kunskapsbasen. Då kunde personalen också delta i kurser eller handledning där de lär sig aktivera och uppmuntra sina klienter till att motionera på olika sätt. Hälsovårdscentralens fysioterapipersonal deltar i viss mån i utbildning med specialmotion som tema och delar med sig av sina kunskaper till andra personalgrupper. Det här kan göras ännu aktivare fysioterapeuterna kunde till exempel delta i utbildning kring motion för de som rehabiliterar sig efter mentala svårigheter. På socialcentralen är utbildning i specialmotion sällsynt och särskild handledning i hur man aktiverar och motiverar klienterna efterlyses. En specialidrottsinstruktör med bred kunskap i ämnet kan också utbilda och arrangera utbildning för övrig personal i kommunen. 4) Skolans roll Hur ordnas gymnastikundervisningen för elever i specialgrupperna? Alla skolelever i Korsholm är integrerade i gymnastikgrupperna. En del elever har assistent och ett anpassat program. De elever som går i specialskolorna i Vasa deltar i den anpassade gymnastikundervisningen där. Under läsåret går 12 elever från Korsholm i svenskspråkiga Mussor skola med årskurserna 1-10 och tre elever i finska Isolahden koulu. En del av dessa sammanlagt 15 elever är gravt rörelsehindrade. Robert Bergkulla, som är gymnastiklärare i Korsholms högstadium och Korsholms gymnasium, har under sina mer än tio år som lärare aldrig haft någon elev som behövt specialundervisning. Den enda som behövt assistent var en blind elev. Normalt deltar alla elever i gymnastikundervisningen. De som behöver kan få ett lite lättare program. Hur fortbildar sig gymnastiklärarna? I årskurs 1-6 och i det finska högstadiet ansvarar skolornas klasslärare för gymnastikundervisningen. En del av klasslärarna är specialiserade i gymnastik. De deltar i fortbildning enligt egna önskemål. I årskurserna 7-9 i det svenska högstadiet har kommunen tre lektorer i gymnastik och idrott, som också undervisar gymnasieeleverna. De fortbildar sig enligt egna önskemål, bland annat genom finska gymnastiklärarförbundets kurser. Korsholms kommun uppmuntrar lärare att delta i fortbildning och skolorna har haft möjlighet att delta i kostnaderna.

10 10 Hur utnyttjas skolans klubbtimmar för motion och idrott för elever i specialgrupper? Skolorna i Korsholm har ingen nämnvärd klubbverksamhet och inga klubbtimmar i motion och idrott. Däremot har idrottsledaren Peter Back från fritidsavdelningsen och fysioterapeut Bengt-Johan Ljung från hälsovårdscentralen ordnat lekfulla idrottsaktiviteter för högstadieelever och förskolebarn. I Korsholms högstadium har de skapat en B-tillvalskurs med rubriken Idrottsglädje och en öppen grupp kallad Drop In där deltagarna samlas efter skolan. I båda grupperna är huvudsaken att ha roligt, pröva på olika idrotter och upprätthålla konditionen. Deltagarna är överlag elever som inte idrottar aktivt. Sexåringarna i kommunens förskolor har fått delta i roliga motorikövningar, i förebyggande syfte. De har dessutom fått besöka Botniahallen och pröva på lätta träningar där. Det här är verksamhet som också bör förunnas elever i specialgrupper. Gymnastiklärare Robert Bergkulla välkomnar en specialidrottsinstruktör, som kunde ta sig an dem och bredda undervisningen för dem. Arbeta för klubbverksamhet, som sporrar specialgruppselever att motionera och sköta sin kondition. Det här är en uppgift för en specialidrottsinstruktör, i samarbete med gymnastiklärare och fritidsledare. 5) Andra förvaltningsformer Vuxeninstitutets specialmotionsgrupper och framtidsplaner? Korsholms vuxeninstitut har varit en drivande kraft i projektet Idrott och motion för specialgrupper i Korsholm och har tack vare det kunnat öka sitt utbud från tio till 17 specialmotionskurser hösten Det mesta av institutets program bygger på förslag från kommuninvånarna. Kurser planeras årligen utgående från efterfrågan och beroende på om lämpliga ledare och utrymmen finns att tillgå. Vuxeninstitutet har ingen heltidslärare för motion utan är beroende av ledare som anställs på timbasis läsårsvis för en eller flera kurser. För tillfället planeras ingen utökning av antalet kurser till nästa år. Vuxeninstitutet är en viktig motionsarrangör och samarbetspart, med resurser för ledare och hyror och läsåret även statsstödda studiesedlar till pensionärer. Fritidsavdelningens och specialidrottsinstruktörens roll är att bistå med ledare och lokaler för specialmotionsgrupperna. Samtidigt kan både fritidsavdelningen och specialmotionsarbetsgruppen ge förslag kring kursutbudet till institutet. Vuxeninstitutet kan också betala för specialidrottsinstruktörens tjänster. Samarbete med tekniska sektorn kring lokaliteter och transporter? Den största idrottsanläggningen i Korsholm, Botniahallen, ägs och hyrs ut av samkommunen Vasaregionens idrottshallar. Skolorna och dess gymnastiksalar ägs av kommunen och de hyrs ut av fritidsavdelningen. Här finns alltså möjlighet att ordna förhållandevis goda träningstider också för specialgrupperna. Föreningar och grupper som verkar i Korsholm kan använda gymnastiksalarna gratis då de har minst en ansvarig ledare och två tredjedelar av deltagarna är under 18 år. Specialgrupperna, som även inkluderar äldre kommuninvånare, skulle gynnas av motsvarande subventioner och fram för allt ledare. Transportbehovet är stort i vidsträckta Korsholm. Från Björköby i nordvästra skärgården till Botniahallen i Smedsby är avståndet närmare 50 kilometer. Med bättre transporter skulle användningen av anläggningarna öka. I grannkommunen Vasa finns bland annat den handikappvänliga simhallen, där korsholmarna nu får rabatter, och bowlinghallen, som också skulle locka fler besökare med ordnade transporter. I Korsholm finns en Byabuss, som trafikerar på vissa rutter och också på beställning. Bussen kunde

11 11 eventuellt utnyttjas, såvida det inte inkräktar på de normala rutterna, men den är inte heller helt handikappanpassad. I dagsläget ska transporter till motions- och idrottsaktiviteter alltså i första hand ordnas med taxi, privat eller av institutionerna. Granska prissättningen på träningstider i Botniahallen och de kommunala anläggningarna: Specialgrupperna kan vara förtjänta av samma rabatter som unga under 18 år. Undersök möjligheterna att ordna samtransporter till idrottsanläggningar både inom och utanför kommungränserna. Samarbete med läroinrättningar som utbildar idrottsledare och hälsovårdspersonal? Korsholms kommuns socialcentral samarbetar med flera läroinrättningar inom social- och hälsovården. Främst gäller det Yrkesakademin i Österbotten (tidigare Svenska yrkesinstitutet) och yrkeshögskolan Novia (tidigare Svenska yrkeshögskolan) i Vasa, vars studerande praktiserar inom kommunens socialvård. Med läroinrättningar som utbildar idrottslärare och -ledare har socialcentralen inte haft några kontakter. Enligt avdelningschef Gunilla Bertell kan det vara möjligt att erbjuda blivande idrottslärare och -ledare oavlönade praktikplatser inom vården ifall de och deras skolor är intresserade. Kommunens hälsovårdscentral tar emot praktikanter från bland annat Yrkesakademin i Österbotten, Novia, Norrvalla-Folkhälsan i Vörå (massörsutbildning), Nylands svenska yrkeshögskola Arcada i Helsingfors (fysioterapeuter) och motsvarande skolor i bland annat Seinäjoki, Björneborg och Umeå. Ofta är det fråga om studerande med rötter eller livskamrater i Korsholm eller grannkommunerna. De svenska skolorna i Korsholm har praktikanter från Åbo Akademis lärarutbildning i Vasa, också inom skolgymnastiken. Studerande från det sociala området vid Novia i Vasa ställde upp som medhjälpare vid Friskvårdsdagen i Korsholm hösten 2008, efter en förfrågan från specialmotionsarbetsgruppen. Novia har också studerande som är intresserade av att leda specialmotionsgrupper. Marknadsför specialmotionsaktiviteterna till läroinrättningarna i närområdet: Här kan intresserade studerande få värdefull praktik och mer långsiktiga engagemang som ledare. 6) Organisation och resurser Arbetsgruppen för specialidrott och -motion: Verksamhet och sammansättning? Arbetsgruppen i Korsholm är redo att fortsätta i nuvarande sammansättning projektperioden ( ) till slut. I dagsläget har arbetsgruppen medlemmar från fritidsnämnden, handikapprådet, hälsovårdscentralen, socialcentralen och äldrerådet, vuxeninstitutet, Folkhälsan, handikapporganisationerna och kommunstyrelsen. Ge arbetsgruppen fortsatt mandat till slutet av projektperioden och år Då är det dags att utvärdera läget och göra eventuella förändringar. En arbetsgrupp behövs även framöver, för att säkra utvecklingen av specialidrott och -motion i kommunen och verka som rådgivande organ för specialidrottsinstruktören. Resurser för specialidrott och -motion i årsbudgeten för respektive sektor? Budgetförslagen för följande år ska i regel vara klara i början av september, för behandling i nämnder och kommunstyrelse under de närmaste månaderna och slutliga beslut i fullmäktige i december.

12 12 Hösten 2008 var läget inom de olika sektorerna i Korsholm följande: Vuxeninstitutet har inga öronmärkta resurser för specialmotion och -idrott, utan dessa ingår i den totala budgeten. För motion för specialgrupper, med externa ledare, används under läsåret : Löner inklusive sociala avgifter 12500, hyror 2500, reseersättningar 1700, administration 800 = euro. Hälsovårdscentralen har ingen budget för specialmotion och -idrott utöver lönerna till tre fysioterapeuter, två konditionsskötare och i viss mån de kommunala livsstilsrådgivarna, som delvis också arbetar inom området. Socialcentralen har inga skilda poster för motion. Budgetmedlen går helt och hållet till vård och omsorg där en liten del gymnastik ingår. Skolsektorn har inga budgetmedel reserverade för specialundervisning i gymnastik och idrott. Äldrerådet har än så länge ingen egen budget, men fick ett anslag på euro från kommunstyrelsen för Friskvårdsdagen 2008 och gjorde ett litet plus på arrangemanget. Fritidsavdelningen har inför år 2009 föreslagit att specialidrott tas med som en ny verksamhetsform i kommunen, med egen budget. Förslaget inkluderar att en specialidrottsinstruktör anställs på heltid från och med I den föreslagna årsbudgeten om totalt euro har 2000 euro reserverats för verksamhet och 1000 euro för att subventionera besök i Vasa simhall för specialgrupperna. Tanken är att bland annat vuxeninstitutet och Folkhälsan ska kunna köpa tjänster av specialidrottsinstruktören. Fritidsnämnden har godkänt förslaget, som gått vidare till kommunstyrelse och fullmäktige. Flera sektorer, som hälsovården, socialvården och vuxeninstitutet, har efterlyst hjälp från fritidsavdelningen för att klara och utveckla sin motionsverksamhet för specialgrupperna. Genom att anställa en specialidrottsinstruktör kan avdelningen möta efterfrågan och delvis också finansiera uppdraget. Hur följa upp genomslagskraften och resultaten av verksamheten? Fritidsavdelningen följer upp sina aktiviteter genom verksamhetsberättelser och deltagarstatistik. Det här kan tillämpas även vad gäller specialmotionen. En aktiv dialog mellan ledarna, deltagarna och andra engagerade parter är också viktig. Specialmotionen i Korsholm bör redovisas med verksamhetsberättelse och deltagarstatistik, precis som fritidsavdelningens andra aktiviteter. En aktiv och öppen dialog mellan ledarna, deltagarna och andra engagerade är också viktig för att utvärdera och utveckla aktiviteterna.

13 13 7) Utvecklingsprogam Åtgärdsförslag i sammandrag: Hur utveckla motion och idrott för specialgrupper i Korsholm? Fritidssektorns roll Vem arrangerar specialmotion och hur understöds de av kommunen? Den verksamhet som fritidsavdelningen egentligen har ansvar för sköts nu av hälsovårdscentralen, vuxeninstitutet och specialföreningarna som behöver hjälp med att finna kompetenta ledare och utrymmen. Föreningarna efterlyser också lägre avgifter för deltagare och hyror. Här behövs en specialidrottsinstruktör som ledare, för att utbilda och sporra andra ledare, koordinera och utveckla verksamheten! Samla specialföreningarnas motionsansvariga en gång per år, för att utbyta information, respons och idéer. Ordna träffen tillsammans med Vasa stad, turvis i Vasa och Korsholm. Vilka utrymmen kan användas för specialmotion? Allaktivitetshallen Botniahallen, Folkhälsans hus med simbassäng, gym och gymnastiksal, dagcentralens festsal, hälsovårdscentralens gymnastiksal och Solgårds gym hör till de handikappvänligaste anläggningarna för motion och idrott. Säkra att specialgrupperna kan träna i dessa och informera om det. Anpassa idrotts- och motionsanläggningar som förnyas och byggs i Korsholm enligt specialgruppernas behov även i byarna. Nu finns nio av tio handikappanpassade anläggningar i kommuncentrum Smedsby. Sedan sommaren 2008 får korsholmare i specialgrupper rabatt i Vasa simhall och stödpersoner har fritt inträde. Arbeta för motsvarande system i idrottsanläggningarna i den egna kommunen börjande från Botniahallen, som Finlands Invalidförbund år 1998 utsåg till årets motionslokalitet. Hur får specialgrupperna veta vad som ordnas? Planera, informera och uppdatera specialmotionsprogrammet i kommunen varje höst och vår: 1) Gör en förteckning över kurser, grupper, evenemang, lämpliga anläggningar, utrustning, rabatter, ledare. 2) Presentera denna på fritidsavdelningens hemsidor (med nya adressen: i vuxeninstitutets program, i brev till alla föreningar, i kommunens informationstidning, 3) Delta aktivt i evenemang, som äldrerådets friskvårdsdag: informera med skriftligt material och muntligen, presentera möjligheterna med specialmotionsutrustning, pröva på-aktiviteter och instruktörer på plats. Uppdatera hemsidorna så snart något nytt dyker upp eller ändras. Informera om det viktigaste per brev. Be varje förening namnge en kontaktperson för motion- och idrottsinformation och skapa en e-postlista där alla föreningar snabbt kan få information och själva informera om sådant som är öppet för alla. Skapa en bank med kontaktuppgifter till alla specialmotionsledare i området, redo att leda grupper. Hur utbildas specialmotionsgruppernas instruktörer? Ordna informations- och inspirationssamlingar för alla som leder specialmotionsgrupper i kommunen minst en gång om året, åtminstone innan kurserna startar på hösten. Håll regelbunden kontakt till ledarna. Förbättra samarbetet med de skolor i området som utbildar idrotts- och specialgruppsledare, för att locka och säkra tillgången på kompetenta ledare. Upprätthåll också kontakten med Äldreinstitutet. Utnyttja det nationella specialmotionsnätverk där Korsholm nu ingår och informera om lämpliga utbildningar däri. Blicka också mot Sverige, ifall det som erbjuds på svenska i Finland inte räcker till. Social- och hälsovårdens roll Vilka grupper kan värvas med i motionen vid hälsovårdscentralen och i öppenvården? På hälsovårdscentralen finns tiotalet motionsgrupper för personer med läkarremiss och flera efterlyses för knäopererade, höftopererade och patienter med kroniska rygg- och nackbesvär. För att förverkliga alla behövs en ansvarsfördelning mellan fysioterapipersonalen och specialidrottsinstruktören. En förebyggande motorikgrupp för 4-6-åringar efterfrågas också och kan vara en viktig grupp för specialidrottsinstruktören. Socialcentralen vill nå ut till äldre som bor hemma och till närståendevårdarna, som ofta är pensionärer. Folkhälsan och vuxeninstitutet kan hjälpa till att ordna en motionsgrupp för närståendevårdarna. För de äldre är det viktigt att träna smidighet, balans och muskelstyrka och röra sig utomhus. Flera grupper behövs, på olika nivåer med motionsformer där det är roligt och motiverande att delta. Säkra att de yngre som insjuknat eller skadats och deltagit i hälsovårdens grupper kan fortsätta motionera och vet vilka möjligheter som finns efteråt, utan läkarremiss, bland annat i grupper på pensionärshem.

14 14 Hur kan de som bor på institutioner delta i motionsverksamheten? Hälsovårdscentralens fysioterapipersonal kan hjälpa med handledning för personalen vid institutionerna. Socialcentralen välkomnar kompetenta handledare och ledare, gärna i form av en specialidrottsinstruktör som kan anpassa motionsprogrammet enligt individernas funktionsförmåga. Vid Kårkullas boendeenheter ser man fram emot organiserade motionsaktiviteter för specialgrupperna. Olika grupper, så att alla kan delta på egen nivå, efterlyses. Arbetsgruppen för idrott och motion för specialgrupper i Korsholm föreslår att alla äldreboenden i kommunen gör balansbanor, inomhus eller utomhus. En färsk modell finns i Folkhälsans hus i Smedsby. Hur utbildas social- och hälsovårdens anställda för rehabilitering genom motion och idrott? Hälsovårdscentralens fysioterapigrupp deltar ibland i utbildning med specialmotion som tema och delar med sig av sina kunskaper till andra i personalen. Det kan göras ännu aktivare. På socialcentralen är dylik utbildning sällsynt och särskild handledning i hur man aktiverar och motiverar klienterna efterlyses. En specialidrottsinstruktör med bred kunskap i ämnet kan också utbilda och arrangera utbildning för övrig personal i kommunen. Skolans roll Hur undervisas specialgruppseleverna i gymnastik? Hur fortbildas gymnastiklärarna? Hur utnyttjas skolans klubbtimmar för motion och idrott för elever i specialgrupper? Grundskoleleverna i Korsholm är integrerade i den vanliga gymnastikundervisningen och har, om så behövs, enbart lite lättare program. Elever med särskilda behov går i specialskolor i Vasa. Lärarna de som är specialiserade kan delta i det nationella gymnastiklärarförbundets fortbildning. Klubbverksamhet saknas helt. Arbeta för klubbverksamhet, som sporrar specialgruppselever att motionera och idrotta. Det här är en uppgift för en specialidrottsinstruktör, i samarbete med lärare och fritidsledare. Andra förvaltningsformer Vuxeninstitutets specialmotionsgrupper och framtidsplaner? Vuxeninstitutet är med 17 kurser hösten 2008 den största specialmotionsarrangören i Korsholm. Här finns resurser för ledare och hyror och läsåret statsstödda studiesedlar till alla pensionärer. Här har fritidsavdelningen en mycket bra samarbetspart, och får bistå med att ordna ledare och lokaler. Tillsammans med den lokala specialmotionsarbetsgruppen kan kursutbudet, som är öppet för alla, utvecklas ytterligare. Vuxeninstitutet kan också vara med och bekosta specialidrottsinstruktörens tjänster. Samarbete med tekniska sektorn kring lokaliteter och transporter? Granska prissättningen på träningstider i Botniahallen och de kommunala anläggningarna: Specialgrupperna kan vara förtjänta av samma rabatter som unga under 18 år. Undersök möjligheten att ordna transporter till idrottsanläggningar inom och utanför kommungränserna. Samarbete med läroinrättningar som utbildar idrottsledare och hälsovårdspersonal? Stärk samarbetet och marknadsför specialmotionsaktiviteterna till läroinrättningarna i närområdet: Här kan intresserade studerande få värdefull praktik och mer långsiktiga engagemang som ledare. Organisation och resurser Arbetsgruppen för specialidrott och -motion: Verksamhet och sammansättning? Ge arbetsgruppen fortsatt mandat till slutet av projektperioden år Då ska läget utvärderas och eventuella förändringar göras. En arbetsgrupp behövs även framöver, för att säkra utvecklingen av specialidrott och -motion i kommunen och verka som rådgivande organ för specialidrottsinstruktören. Resurser för specialidrott och -motion i årsbudgeten för respektive sektor? Flera sektorer, som hälsovården, socialvården och vuxeninstitutet, har efterlyst hjälp från fritidsavdelningen för att klara och utveckla sin motionsverksamhet för specialgrupperna. Genom att anställa en specialidrottsinstruktör kan avdelningen möta efterfrågan och delvis finansiera tjänsten. Hur följa upp genomslagskraften och resultaten av verksamheten? Specialmotionen i Korsholm bör redovisas med verksamhetsberättelse och deltagarstatistik, precis som fritidsavdelningens andra aktiviteter. En aktiv och öppen dialog mellan ledarna, deltagarna och alla engagerade är viktig för att utvärdera och utveckla verksamheten.

15 15 BILAGA Specialidrottsinstruktörens arbetsuppgifter På basen av Kartläggningen av idrott och motion för specialgrupper i Korsholm 2008, kommunens Utvecklingsprogram för specialmotion och -idrott och nationella exempel: Specialidrottsinstruktören Utvecklar motions- och idrottsverksamheten för specialgrupperna i kommunen enligt de ramar som fritidsnämnden godkänt; Planerar och genomför motionsaktiviteter för specialgrupper som handikappade, kroniskt sjuka, äldre (pensionärer) och veteraner, personligen och genom att engagera andra ledare på timbasis. Håller kontakt med ledarna och ordnar årligen en inspirations- och informationssamling för dem; Håller kontakt med handikapp-, patient-, pensionärs- och andra specialföreningar som verkar i kommunen och arrangerar och/eller har deltagare i specialmotionsevenemang. Håller en uppdaterad adresslista över föreningarnas motionsansvariga och ordnar turvis och tillsammans med Vasa stad en årlig samling för att utbyta idéer och erfarenheter med dessa. Hjälper vid behov med att planera och arrangera motionsaktiviteter i föreningarna och hitta ledare för dem; Planerar, uppdaterar och informerar om motionsprogrammet, lämpliga anläggningar, utrustning, rabatter och tillgängliga ledare för specialgrupperna i kommunen via fritidsavdelningens hemsida, brev till föreningarna, vuxeninstitutets kursprogram och lokala medier; Utvecklar motionsutbudet för specialgrupper tillsammans med vuxeninstitutet, socialcentralen, hälsovårdscentralen och skolorna i kommunen, med beredskap att leda en del av deras grupper. Hjälper vid behov de andra enheterna att finna lokaler och ledare för specialmotionsverksamhet. Informerar om utbildning kring specialmotion för personalen och externa specialmotionsledare; Behandlar ansökningar och besluter om subventionering av simhallsbesök för kommuninvånare i specialgrupper. Behandlar och beviljar lån av fritidsavdelningens idrottsutrustning för specialgrupper. Besluter tillsammans med andra ansvariga om nyanskaffningar eller köptjänster för specialidrotten; Ger råd till förvaltningsenheterna vid planeringen av idrotts- och motionsanläggningar som också ska anpassas för specialgrupper; Utför andra uppgifter som bestäms av fritidsnämnden och fritidssekreteraren.

Kartläggning. Juni 2008

Kartläggning. Juni 2008 1 Kartläggning Juni 2008 2 Idrott och motion för specialgrupper i Korsholm En kartläggning Juni 2008 INNEHÅLL 1) Idrott och motion för specialgrupper i Korsholm? 3 2) Vilka specialgrupper finns i Korsholm?

Läs mer

idrott och motion ger hälsa och var och en bör känna sitt samhällsansvar och sköta om sin kropp en sund själ i en sund kropp

idrott och motion ger hälsa och var och en bör känna sitt samhällsansvar och sköta om sin kropp en sund själ i en sund kropp TRO = idrott och motion ger hälsa och var och en bör känna sitt samhällsansvar och sköta om sin kropp en sund själ i en sund kropp HOPP = hopp om bästa landets bästa idrottsservice 2015 KÄRLEK = när arbete,

Läs mer

Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM)

Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM) Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM) Innehåll 1. Bakgrund och behov 2. Målsättningar och målgrupp 3. Samarbetsorganisationer och samarbetsparter 4. Projektets resultat

Läs mer

Reserapport. Av Jens Smedlund Sg 1/03

Reserapport. Av Jens Smedlund Sg 1/03 Reserapport Av Jens Smedlund Sg 1/03 Jag gjorde min praktik i Innovation, evidens och prevention sjukgymnasten i samhället i Finland. Närmare sagt i Vörå som är 4 mil norrut från Vasa. Praktikplatsen hette

Läs mer

PERS NLIG ASSISTANS FÖR STÖRRE DELAKTIGHET OCH FLERE ALTERNATIV

PERS NLIG ASSISTANS FÖR STÖRRE DELAKTIGHET OCH FLERE ALTERNATIV PERS NLIG ASSISTANS FÖR STÖRRE DELAKTIGHET OCH FLERE ALTERNATIV :) VAD ÄR PERSONLIG ASSISTANS? Personlig assistans ordnas för personer med grav funktionsnedsättning som på grund av ett långvarigt handikapp

Läs mer

IDROTTSTJÄNSTERNAS LEDDA VERKSAMHET HÖSTEN 2015 VÅREN 2016

IDROTTSTJÄNSTERNAS LEDDA VERKSAMHET HÖSTEN 2015 VÅREN 2016 IDROTTSTJÄNSTERNAS LEDDA VERKSAMHET HÖSTEN 2015 VÅREN 2016 HÖJ PULSEN INFÖR HÖSTEN OCH ANMÄLAN TILL GRUPPER I augusti förändras simhallen till en motionsoas för två dagar! Hämta vår säsongbroschyr, beställ

Läs mer

Rörliga röster avgör Idrottsgemenskapens budskap inför kommunalvalet 2012

Rörliga röster avgör Idrottsgemenskapens budskap inför kommunalvalet 2012 Rörliga röster avgör Idrottsgemenskapens budskap inför kommunalvalet 2012 Liikkuvat Rörliga äänet röster ratkaisevat. avgör. Rörliga röster avgör Bästa kommunalvalskandidat, Motion och idrott är dagliga

Läs mer

Ålands Reumaförening r.f. Verksamhetsplan 2015

Ålands Reumaförening r.f. Verksamhetsplan 2015 Ålands Reumaförening r.f. Verksamhetsplan 2015 FÖRENINGENS VERKSAMHETSIDÉ Reumaföreningen på Åland vill fortsätta att främja folkhälsan och arbeta för att lindra och minska de reumatiska sjukdomarna och

Läs mer

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 Social- och hälsovårdsväsendet i Vasa/Socialarbete och familjeservice/ Handikappservice PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 ALLMÄNT OM PERSONLIG

Läs mer

Hälsomotion Lokala rekommendationer. Sammandrag Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2000:20 ISSN 1236-2050 ISBN 952-00-0901-9.

Hälsomotion Lokala rekommendationer. Sammandrag Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2000:20 ISSN 1236-2050 ISBN 952-00-0901-9. Hälsomotion Lokala rekommendationer. Sammandrag Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2000:20 ISSN 1236-2050 ISBN 952-00-0901-9 Sammandrag Expertarbetsgrupper som sammankallats av Finlands Hjärtförbund

Läs mer

Kriterier för hemvården fr. o. m

Kriterier för hemvården fr. o. m Kriterier för hemvården fr. o. m 1.1 2017 Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Soite Kriterier för hemvården Funktionsförmåga Servicebehov Servicemängd Målsättning för servicen Serviceform

Läs mer

Din fritid. vårt jobb. Umeå fritid

Din fritid. vårt jobb. Umeå fritid Din fritid vårt jobb Umeå fritid Umeå kommun den nordliga kraften Med dynamisk tillväxt, attraktiv kompetens och livsmiljö. År 2050 har Umeå 200 000 invånare Umeå fritid Vad lovar vi Umeåborna Med gemensamma

Läs mer

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen karlstad Friskvården i Värmland

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen karlstad Friskvården i Värmland Verksamhetsberättelse Friskvårdscentralen karlstad Friskvården i Värmland 2015 Utgiven av Friskvården i Värmland Layout: Anna Lind Hedin, Friskvården i Värmland Kontakta Friskvården i Värmland Box 10,

Läs mer

Förslag till nytt idrottspolitiskt program för Stockholms stad

Förslag till nytt idrottspolitiskt program för Stockholms stad SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING ADMINISTRATIVA AVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-07-05 Handläggare: Carola Östling Telefon: 08-508 15 055 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2012-08-28 Förslag till

Läs mer

Nu är det dags att söka sig ut i vårsolen och samla poäng i motionskampanjen!

Nu är det dags att söka sig ut i vårsolen och samla poäng i motionskampanjen! Medlemsblad 01/15 Nu är det dags att söka sig ut i vårsolen och samla poäng i motionskampanjen! Innehåll Ledare..... s. 3 Cirkus Musikul.........s. 4 Motionskampanj 23.3-22.4...s. 5-7 Kallelse till årsmöte....s.8-9

Läs mer

IFFK Verksamhetsplan 2016

IFFK Verksamhetsplan 2016 IFFK Verksamhetsplan 2016 Verksamhetsplan 2016 IF Finströms Kamraterna r.f. kommer att bedriva verksamhet inom juniorfotboll, friidrott, bordtennis, innebandy samt lek och rörelse. Föreningen kommer även

Läs mer

SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET

SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET Principer för verksamheten 2011-2015 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Klubbverksamhet... 3 Samarbete... 3 Mål... 4 Kvalitetskriterier... 4 Tidpunkt och längd... 4 Ansvar och försäkringar...

Läs mer

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,

Läs mer

Distribuerat dem för kännedom

Distribuerat dem för kännedom Motion och idrott i kommunernas verksamhet 2016 Med denna blankett samlar vi in information om hela kommunens verksamhet för att främja motion och idrott samt utveckla motion som främjar hälsan och välbefinnandet.

Läs mer

Jag skulle vilja vara målvakt i innebandyn. Men att övertala mamma och pappa så att jag får det är svårt, trots att jag vet att jag skulle klara det.

Jag skulle vilja vara målvakt i innebandyn. Men att övertala mamma och pappa så att jag får det är svårt, trots att jag vet att jag skulle klara det. Jag skulle vilja vara målvakt i innebandyn. Men att övertala mamma och pappa så att jag får det är svårt, trots att jag vet att jag skulle klara det. Citat ur Barn äger Idrott Fakta i korthet Det är tio

Läs mer

Tillgänglig kultur- och fritidsverksamhet

Tillgänglig kultur- och fritidsverksamhet 2009-07-06 Sidan 1 av 6 Dnr remissversion Tillgänglig kultur- och fritidsverksamhet Efter en motion till kommunfullmäktige tillsattes en arbetsgrupp med uppgift att ta fram en handlingsplan gällande kultur-

Läs mer

Värdegrund bygger på oss

Värdegrund bygger på oss VERKSAMHETSPLAN 2013 Vision: I StHIF står idrotten i centrum och är ett medel för delaktighet och utveckling. Strategiska mål StHIF erbjuder utveckling och utbildning på ett professionellt plan Beckis

Läs mer

Nya vindar inom omsorgen

Nya vindar inom omsorgen Nya vindar inom omsorgen Handikappservicen i Svenskfinland en förundersökning ur kommunens synvinkel Ann-Marie Lindqvist politices licentiat Vad? En förundersökning om handikappservice på svenska för personer

Läs mer

Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från

Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från BILAGA 1 2009-10-19 Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från uppsökaren Helen Westergren Tyresö kommun har genomfört en uppsökande verksamhet bland personer 80 år och äldre i Tyresö, personer

Läs mer

Bilder: Tuula Palaste-Eerola

Bilder: Tuula Palaste-Eerola Bilder: Tuula Palaste-Eerola Synlighet åt regionala aktörer! Nylandsveckan är en evenemangsvecka som Nylands förbund koordinerar och där syftet är att ge synlighet åt nyländska aktörer och arbete som gjorts

Läs mer

ÄRENDE FDUV:s kommentar gällande Kårkulla samkommuns boendeplan 2012 2020

ÄRENDE FDUV:s kommentar gällande Kårkulla samkommuns boendeplan 2012 2020 Till Kårkulla samkommun ÄRENDE FDUV:s kommentar gällande Kårkulla samkommuns boendeplan 2012 2020 FDUV är en nationell intresseorganisation för svenskspråkiga personer med utvecklingsstörning och deras

Läs mer

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv

Läs mer

Verksamhetsplan 2017

Verksamhetsplan 2017 Verksamhetsplan 2017 FÖRENINGENS VERKSAMHETSIDÉ Reumaföreningen på Åland vill arbeta för att främja folkhälsan och för att lindra och minska de reumatiska sjukdomarna och övriga sjukdomar i stöd- och rörelseorganen.

Läs mer

Finlands Svenska Orienteringsförbund r.f.

Finlands Svenska Orienteringsförbund r.f. Finlands Svenska Orienteringsförbund r.f. Helsingfors 12.02.2014 Föreningsbrev 1/2014 Hoppas utvecklingen aldrig tar slut! Nu tänkte jag inte på VALO som har hittat nya former utan på FSO som förbund och

Läs mer

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen hammarö Friskvården i Värmland

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen hammarö Friskvården i Värmland Verksamhetsberättelse Friskvårdscentralen hammarö Friskvården i Värmland 2015 Utgiven av Friskvården i Värmland Layout: Anna Lind Hedin, Friskvården i Värmland Kontakta Friskvården i Värmland Box 10, 651

Läs mer

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Inledning Målsättningarna för den svenska handikappolitiken är ambitiösa. Under många år och inom en rad olika områden

Läs mer

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen Forshaga Friskvården i Värmland

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen Forshaga Friskvården i Värmland Verksamhetsberättelse Friskvårdscentralen Forshaga Friskvården i Värmland 2015 Utgiven av Friskvården i Värmland Layout: Anna Lind Hedin, Friskvården i Värmland Kontakta Friskvården i Värmland Box 10,

Läs mer

Utlåtande kring regeringens proposition om socialvårdslag och därtill hörande lagar

Utlåtande kring regeringens proposition om socialvårdslag och därtill hörande lagar 27.6.2014 TILL SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIET Ärende Bakgrund Allmänt Utlåtande kring regeringens proposition om socialvårdslag och därtill hörande lagar FDUV, eller Förbundet De Utvecklingsstördas

Läs mer

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen Munkfors Friskvården i Värmland

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen Munkfors Friskvården i Värmland Verksamhetsberättelse Friskvårdscentralen Munkfors Friskvården i Värmland 2015 Utgiven av Friskvården i Värmland Layout: Anna Lind Hedin, Friskvården i Värmland Kontakta Friskvården i Värmland Box 10,

Läs mer

MOTION KÄNNS BRA. effekter, men förvänta dig inga mirakel. Effekterna av motionen märks så småningom. 2 Ledvänlig motion

MOTION KÄNNS BRA. effekter, men förvänta dig inga mirakel. Effekterna av motionen märks så småningom. 2 Ledvänlig motion Ledvänlig motion MOTION KÄNNS BRA Människan är skapad för att röra på sig. Även om psoriasis ofta medför många olika ledsymptom, såsom stelhet och smärta i lederna, så kan och bör man ändå motionera. Anpassa

Läs mer

HÖJ PULSEN TILL HÖSTEN 13.8. OCH 17.8.

HÖJ PULSEN TILL HÖSTEN 13.8. OCH 17.8. HÖJ PULSEN TILL HÖSTEN 13.8. OCH 17.8. I augusti förändras simhallen till en motionsoas för två dagar! Hämta vår säsongbroschyr och delta i utlottningen av motionspriser! Beställ tid till motionsrådgivning,

Läs mer

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen kil Friskvården i Värmland

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen kil Friskvården i Värmland Verksamhetsberättelse Friskvårdscentralen kil Friskvården i Värmland 2015 Utgiven av Friskvården i Värmland Layout: Anna Lind Hedin, Friskvården i Värmland Kontakta Friskvården i Värmland Box 10, 651 02

Läs mer

Nr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Målet för undervisningen är att Fysisk funktionsförmåga

Nr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Målet för undervisningen är att Fysisk funktionsförmåga GYMNASTIK Läroämnets uppdrag Målet med gymnastikundervisningen är att påverka elevens välbefinnande genom att stöda såväl ett positivt förhållningssätt till den egna kroppen som den fysiska, sociala och

Läs mer

"Vi rör på oss tillsammans och stärker samtidigt självbilden, delaktigheten samt tillämpar lärda färdigheter."

Vi rör på oss tillsammans och stärker samtidigt självbilden, delaktigheten samt tillämpar lärda färdigheter. GYMNASTIK Läroämnets uppdrag Målet med gymnastikundervisningen är att påverka elevens välbefinnande genom att stöda såväl ett positivt förhållningssätt till den egna kroppen som den fysiska, sociala och

Läs mer

Invånarenkät om likabehandling, sammanfattning

Invånarenkät om likabehandling, sammanfattning Invånarenkät om likabehandling, sammanfattning Enkäten genomfördes i oktober-november 2016. 355 svar = 6,4 % av invånarna = 16 % av hushållen Diagrammen visar antal av dem som svarat Befolkningen i Malax

Läs mer

Samtalsgruppen i Malax firade 20-årsjubileum

Samtalsgruppen i Malax firade 20-årsjubileum Medlemsblad 01/14 Samtalsgruppen i Malax firade 20-årsjubileum Innehåll Ledare..... s. 3 Årsmöte......s. 4-5 Samtalgruppen i Malax fyllde 20 år.s. 6 Motionskampanj 11.3-10.4...s. 7-9 www.vasanejden.duv.fi....s.10

Läs mer

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Innehållsförteckning 1. Småbarnsfostran 2 2. Småbarnsfostran i Korsholms kommun 3 2.1. Syftet med småbarnsfostran 4 2.2. Målet för småbarnsfostran 4 2.3. Korsholms kommuns organisation

Läs mer

RP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008.

RP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008. RP 34/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 29 b i socialvårdslagen samt om ändring av folkhälsolagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I propositionen

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning om främjande av idrott I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av idrottslagen (390/2015): 1 kap. Statens idrottsråd 1 Tillsättande av statens idrottsråd och dess sektioner,

Läs mer

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen Grums Friskvården i Värmland

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen Grums Friskvården i Värmland Verksamhetsberättelse Friskvårdscentralen Grums Friskvården i Värmland 2015 Utgiven av Friskvården i Värmland Layout: Anna Lind Hedin, Friskvården i Värmland Kontakta Friskvården i Värmland Box 10, 651

Läs mer

64 Ändring av tjänstebeteckningen för byråsekreteraren vid enheten för personalservice till utbildningssekreterare

64 Ändring av tjänstebeteckningen för byråsekreteraren vid enheten för personalservice till utbildningssekreterare 282/2014 64 Ändring av tjänstebeteckningen för byråsekreteraren vid enheten för personalservice till utbildningssekreterare sförslag Gemensamma kyrkofullmäktige ändrar tjänstebeteckningen för byråsekreteraren

Läs mer

HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD

HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD Syfte och mål Syftet med denna plan är att skapa gemensamma verksamhetsförutsättningar och principer för ordnande av handledning. Detta grundar sig på respekt för den handleddes

Läs mer

Sammanställning av förebyggande hembesök, personer födda 1935

Sammanställning av förebyggande hembesök, personer födda 1935 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (14) Dnr: ON 16/172 ÄO Omsorgsnämnden Sammanställning av förebyggande hembesök, personer födda 1935 Enkätundersökningen Inför de förebyggande hembesöken till de personer som är födda

Läs mer

VANDAUNGDOMARNA OCH DERAS FRITID EN UNDERSÖKNING OM HOBBYER, VÄNNER OCH TVÅSPRÅKIGHET I VANDA

VANDAUNGDOMARNA OCH DERAS FRITID EN UNDERSÖKNING OM HOBBYER, VÄNNER OCH TVÅSPRÅKIGHET I VANDA VANDAUNGDOMARNA OCH DERAS FRITID EN UNDERSÖKNING OM HOBBYER, VÄNNER OCH TVÅSPRÅKIGHET I VANDA EN UNDERSÖKNING OM VANDAUNGDOMARNAS FRITID Ungdomsarbete kommer i många former: som öppna ungdomsgårdar var

Läs mer

Fritids- plan 2009-2013. Landskrona stad

Fritids- plan 2009-2013. Landskrona stad Fritids- 2009-2013 plan Landskrona stad Plan för idrott och friluftsliv i Landskrons stad 2009-2013 BAKGRUND Idrotten i samhället Statens stöd till idrotten Målet med den nationella idrottspolitiken är:

Läs mer

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2 GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Uppdraget i gymnastikundervisningen är att påverka elevernas välbefinnande genom att stödja den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan och en positiv inställning

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 47, 2011-10-17. Bjurholms kommun FRISKVÅRDSPROGRAM. För samtliga anställda med månadslön

Antagen av kommunfullmäktige 47, 2011-10-17. Bjurholms kommun FRISKVÅRDSPROGRAM. För samtliga anställda med månadslön [Skriv text] ARARBLKJS Antagen av kommunfullmäktige 47, 2011-10-17 Bjurholms kommun FRISKVÅRDSPROGRAM För samtliga anställda med månadslön 2011 2014 Innehåll Inledning... 3 Friskvårdspolicy... 4 Syfte...

Läs mer

Statsrådets principbeslut. om utvecklingslinjerna för hälsomotion. Broschyrer 2002:2swe

Statsrådets principbeslut. om utvecklingslinjerna för hälsomotion. Broschyrer 2002:2swe Statsrådets principbeslut om utvecklingslinjerna för hälsomotion Broschyrer 2002:2swe 18.4.2002 Statsrådets principbeslut om utvecklingslinjerna för hälsomotion Enligt regeringsprogrammet skall framför

Läs mer

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen årjäng Friskvården i Värmland

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen årjäng Friskvården i Värmland Verksamhetsberättelse Friskvårdscentralen årjäng Friskvården i Värmland 2015 Utgiven av Friskvården i Värmland Layout: Anna Lind Hedin, Friskvården i Värmland Kontakta Friskvården i Värmland Box 10, 651

Läs mer

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården 2008 2011 Hälsa och trygghet för alla Kaste-programmet är social- och hälsovårdsministeriets lagstadgade

Läs mer

Finlands Svenska Brandoch Räddningsförbund. Strategi för 2016 2020

Finlands Svenska Brandoch Räddningsförbund. Strategi för 2016 2020 Finlands Svenska Brandoch Räddningsförbund Strategi för 2016 2020 Godkänd av FSB:s allmänna möte den..2015 12.09.2015 Version 2 FSB styrelseseminarium M/S Mariella 12.08.2015 Version 1 FSB INNEHÅLL FSB

Läs mer

Anvisningar och regler Med reservation för ändringar

Anvisningar och regler Med reservation för ändringar Anvisningar och regler 11.8.2014 Med reservation för ändringar Innehållsförteckning Fritidsbyråns anvisningar... 1 Ansökningstider för regelbundna hallturer görs enligt följande:... 2 Anvisningar och regler

Läs mer

Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården.

Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården. Språkprogram Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården. Arbetsgruppen för språkprogrammet Vasa centralsjukhus, Vasa 6.6.2011

Läs mer

Förebyggande Hembesök I Lunds kommun

Förebyggande Hembesök I Lunds kommun Förebyggande Hembesök I Lunds kommun Årsrapport 2015 Personer födda 1935 Elisabeth Bennet Bakgrund Det förebyggande hembesöket har varit en permanent verksamhet i Lunds kommun sedan 2011. Syftet med hembesöken

Läs mer

Promemoria om avgifter för vård i serie/11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/december 2009

Promemoria om avgifter för vård i serie/11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/december 2009 Promemoria Sinikka Huhtala 5.10.2009 Bilaga till Finlands Kommunförbunds cirkulär 29/80/2009 Promemoria om avgifter för vård i serie/11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/december

Läs mer

Helsingfors en motionsstad

Helsingfors en motionsstad Helsingfors en motionsstad Motionstjänster i Helsingfors Det stora utbudet av motionstjänster i Helsingfors ger obegränsade möjligheter till idrott och motion runt året, ute och inomhus. Helsingforsarna

Läs mer

ESBO STAD SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSEKTORN Familje- och socialservice Äldreomsorgen INSTRUKTION OM STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD

ESBO STAD SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSEKTORN Familje- och socialservice Äldreomsorgen INSTRUKTION OM STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD ESBO STAD SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSEKTORN Familje- och socialservice Äldreomsorgen INSTRUKTION OM STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD Social- och hälsovårdsnämnden Godkänd 18.5.2006, trädde i kraft 1.6.2006 Godkänd

Läs mer

ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén

ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén Verksamhet Den äldrepolitiska strategin som är uppgjord för åren 2011-2015 och godkänd av stadsfullmäktige 13.4.2011,

Läs mer

SVAR TILL FULLMÄKTIGE ERKKI NIEMINENS INITIATIV OM IDROTTSKORT FÖR SENIORER

SVAR TILL FULLMÄKTIGE ERKKI NIEMINENS INITIATIV OM IDROTTSKORT FÖR SENIORER Kultur- och fritidssektionen 71 20.12.2007 Bildningsnämnden 8 23.01.2008 Stadsstyrelsen 67 11.02.2008 Kultur- och fritidssektionen 4 27.03.2008 SVAR TILL FULLMÄKTIGE ERKKI NIEMINENS INITIATIV OM IDROTTSKORT

Läs mer

Socialarbete och familjeservice/handikappservice. GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD fr.o.m. 1.11.2009

Socialarbete och familjeservice/handikappservice. GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD fr.o.m. 1.11.2009 Socialarbete och familjeservice/handikappservice GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD fr.o.m. 1.11.2009 Långtidssjuka eller handikappade barn och unga under 18 år, samt utvecklingsstörda personer

Läs mer

ÄLDREOMSORG 1.3.2015

ÄLDREOMSORG 1.3.2015 ÄLDREOMSORG 1.3.2015 ÄLDREOMSORG Verksamheten omfattar olika serviceformer vars syfte är att stöda hemmaboende äldre och handikappade så att de kan bo kvar i sin hemmiljö så länge det är ändamålsenligt

Läs mer

SPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN

SPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN 1 SPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN BAKGRUNDSINFORMATION OM MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN (verksamhet från år 2017) - karta över regionen,

Läs mer

ÄLDREOMSORGEN Vård och omsorg i Ängelholms kommun

ÄLDREOMSORGEN Vård och omsorg i Ängelholms kommun ÄLDREOMSORGEN Vård och omsorg i Ängelholms kommun Äldreomsorgen i Ängelholm I Ängelholms kommun är vi cirka 700 medarbetare som jobbar med att ge stöd genom kommuens vård- och omsorgstjänster. För att

Läs mer

Svenska folkets träning med motionsgympa, aerobics och styrketräning

Svenska folkets träning med motionsgympa, aerobics och styrketräning Svenska folkets träning med motionsgympa, aerobics och styrketräning 1 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND... 3 2. METOD... 3 3. RESULTAT... 3 3.1 TRÄNINGSTID... 4 3.2 MOTIV TILL TRÄNING... 6 3.3 VAL AV TRÄNINGSPASS...

Läs mer

Stöd och säkerhet VAR INTE ENSAM

Stöd och säkerhet VAR INTE ENSAM Stöd och säkerhet VAR INTE ENSAM 1. REGIONINSTRUKTÖREN STÖDER KÅRLEDNINGEN 1.1. Regioninstruktörens uppdrag 1.2. Personlig kontakt 1.3. Regioninstruktörerna fungerar parvis 1.4. Regioninstruktörens uppgift

Läs mer

Jörgen Tisell, vice ordförande SS04 December 2014

Jörgen Tisell, vice ordförande SS04 December 2014 Jörgen Tisell, vice ordförande SS04 December 2014 Sammanfattning En simhall är stadens mest omtyckta friskvårdsanläggning, här samsas barn, ungdomar och vuxna i en rad olika aktiviteter som simskola, skolsim,

Läs mer

Kom med på bio och se en fartfylld och rolig film!

Kom med på bio och se en fartfylld och rolig film! Medlemsblad 01/16 Kom med på bio och se en fartfylld och rolig film! Innehåll Ledare..... s. 3 Biodag: Alvin och gänget, Gasen i botten s. 4 Motionskampanj 8.4-7.5...s. 5-7 Kallelse till årsmöte....s.8-9

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Översikt Ungdomarna delas in i sex olika kategorier utifrån om och hur de är fysiskt aktiva. Utfallet av indelningen är följande.

Översikt Ungdomarna delas in i sex olika kategorier utifrån om och hur de är fysiskt aktiva. Utfallet av indelningen är följande. Ungdomsbarometern På uppdrag av Riksidrottsförbundet har Ungdomsbarometern under ett antal år gjort undersökningar kring ungdomars attityder och inställning till idrott och fysisk aktivitet. Under hösten

Läs mer

Vad tycker Tjörns unga?

Vad tycker Tjörns unga? Vad tycker Tjörns unga? Kultur- och fritidsförvaltningen 2014-10-21 Tjörn Möjligheternas ö Innehåll 1 Bakgrund 3 2 Luppenkätens frisvar, årskurs 8 4 3 Återkoppling efter Luppen, årskurs 8 6 4 Luppenkätens

Läs mer

Genomförande av skyldigheterna i äldreomsorgslagen i Karleby och i Kronoby. Maija Juola Servicedirektör för äldreomsorg 29.5.2015

Genomförande av skyldigheterna i äldreomsorgslagen i Karleby och i Kronoby. Maija Juola Servicedirektör för äldreomsorg 29.5.2015 Genomförande av skyldigheterna i äldreomsorgslagen i Karleby och i Kronoby Maija Juola Servicedirektör för äldreomsorg 29.5.2015 Procedurbestämmelser Äldreomsorgslagen medförde inga subjektiva nya rättigheter

Läs mer

Inger Nygård informerar om framtiden för VIRTU-projektet kl 12.30 innan mötet börjar.

Inger Nygård informerar om framtiden för VIRTU-projektet kl 12.30 innan mötet börjar. AGENDA Agenda för styrelsemöte vid Ålands kommunförbund. Tid: Måndag 20 augusti 2012, kl 13.00 14.15 Plats: Högskolan Norra, Neptunigatan 17 Inger Nygård informerar om framtiden för VIRTU-projektet kl

Läs mer

GRANKULLA STAD VETERANHANDLEDNING 2016

GRANKULLA STAD VETERANHANDLEDNING 2016 GRANKULLA STAD VETERANHANDLEDNING 2016 INNEHÅLL ÖVERSIKT SAMARBETE MELLAN STADEN OCH VETERANERNA SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER A. Specialtjänster för krigsinvalider Rehabilitering Hälsokontroller Kommunala

Läs mer

Språket inom social- och hälsovård

Språket inom social- och hälsovård Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets

Läs mer

Idrottspolitiskt program Mariestads kommun

Idrottspolitiskt program Mariestads kommun Idrottspolitiskt program Mariestads kommun Antaget av kommunfullmäktige Mariestad 2015-05-25 Sida: 2 (7) Idrottspolitiskt program för Mariestads kommun Kommunfullmäktiges beslut 90/15 Syftet med det idrottspolitiska

Läs mer

Promemoria om avgifter för vård i serie / 11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/november 2011

Promemoria om avgifter för vård i serie / 11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/november 2011 Promemoria Bilaga till Finlands Kommunförbunds cirkulär 24/80/2011 Sinikka Huhtala 25.11.2011 Promemoria om avgifter för vård i serie / 11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/november

Läs mer

Fysiska aktiviteter FYSISKA AKTIVITETER. Zumba och Linedance

Fysiska aktiviteter FYSISKA AKTIVITETER. Zumba och Linedance Fysiska aktiviteter Zumba och Linedance Vad innebar Vi träffas ett par gånger i veckan och dansar tillsammans med en instruktör. Hittills har vi testat att hålla kurser i både Zumba och Linedance. Vi dansar

Läs mer

ÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE

ÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE 4900 Nr 1241 Bilaga ÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE 1. Institutionsvård Vård som ordnas för en person är alltid institutionsvård då vården har ordnats

Läs mer

sla~ynm... SPORT RCRD my III STOCKHOLM SPORT ACADEMY IF VERKSAMHETSBERATTELSE

sla~ynm... SPORT RCRD my III STOCKHOLM SPORT ACADEMY IF VERKSAMHETSBERATTELSE sla~ynm......... SPORT RCRD my III STOCKHOLM SPORT ACADEMY IF VERKSAMHETSBERATTELSE STOCKHOLM SPORT ACADEMY IF I dagsloget or Stockholm Sport Academy IF's huvudsakliga verksamhet parkour-, fotboll- och

Läs mer

OM UTVECKLINSLINJERNA FÖR MOTION OCH KOST SOM FRÄMJAR HÄLSA

OM UTVECKLINSLINJERNA FÖR MOTION OCH KOST SOM FRÄMJAR HÄLSA Social- och hälsovårdministeirets broschyrer 2008:10swe Statsrådets principbeslut OM UTVECKLINSLINJERNA FÖR MOTION OCH KOST SOM FRÄMJAR HÄLSA SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIET Handlingsplanen för principbeslutet

Läs mer

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen Kristinehamn Friskvården i Värmland

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen Kristinehamn Friskvården i Värmland Verksamhetsberättelse Friskvårdscentralen Kristinehamn Friskvården i Värmland 2015 Utgiven av Friskvården i Värmland Layout: Anna Lind Hedin, Friskvården i Värmland Kontakta Friskvården i Värmland Box

Läs mer

Stadgar Godkända av årsmötet 5.5.2007 Registrerade 5.11.2007

Stadgar Godkända av årsmötet 5.5.2007 Registrerade 5.11.2007 Stadgar Godkända av årsmötet 5.5.2007 Registrerade 5.11.2007 STADGAR FÖR NATUR OCH MILJÖ R.F. 1 Namn och hemort Föreningens namn är Natur och Miljö r.f. Föreningens hemort är Helsingfors stad och dess

Läs mer

RP 154/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och 6 e i lagen om skada, ådragen i militärtjänst

RP 154/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och 6 e i lagen om skada, ådragen i militärtjänst Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och 6 e i lagen om skada, ådragen i militärtjänst PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen

Läs mer

MÅL ÅTGÄRDER ANSVARSSEKTOR TIDTABELL

MÅL ÅTGÄRDER ANSVARSSEKTOR TIDTABELL ÅTGÄRDSFÖRSLAG 1. FÖREBYGGANDE ARBETE MÅL ÅTGÄRDER ANSVARSSEKTOR TIDTABELL 1.1 Effektivisera det förebyggande arbetet Åtgärderna indelas enligt åldern: 1) Spädbarn, 0 2 år 2) Barn i lekåldern, 3 5 år 3)

Läs mer

Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun

Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun Åtta enkla, konkreta och varsamma verktyg som bygger broar mellan människor i och utan funktionssvårigheter Det ska vara lätt att leva i Lund för alla

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Tyresö Förenings Råd för året 2009

Verksamhetsberättelse för Tyresö Förenings Råd för året 2009 Verksamhetsberättelse för Tyresö Förenings Råd för året 2009 Tyresö Förenings Råd till gagn för Tyresös kultur- och idrottsliv Så här har föreningsrådet tagit form Under en föreningskonferens till Åland

Läs mer

Rapport och statistik Aktivering och fysioterapi i hemmiljö 2016

Rapport och statistik Aktivering och fysioterapi i hemmiljö 2016 De Sjukas Väl i Huvudstadsregionen rf Rapport och statistik Aktivering och fysioterapi i hemmiljö 2016 De Sjukas Väl i huvudstadsregionen rf är en förening inom tredje sektorn, som samarbetar med den svenska

Läs mer

KRITERIER OCH VERKSAMHETSPRINCIPER FÖR DAGVERKSAMHETEN

KRITERIER OCH VERKSAMHETSPRINCIPER FÖR DAGVERKSAMHETEN KRITERIER OCH VERKSAMHETSPRINCIPER FÖR DAGVERKSAMHETEN 1.4.2015 1 Innehåll 1. DAGVERKSAMHET FÖR ÄLDRE... 2 2. BLI KUND... 2 3. GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV DAGVERKSAMHET... 2 3.1 Dagverksamhet ordnas för

Läs mer

Idrottspolitiskt program Hudiksvalls kommun

Idrottspolitiskt program Hudiksvalls kommun Idrottspolitiskt program 2011-2020 Hudiksvalls kommun Förstasidesbilder: Inga Britt Jonsson Sören Olofsson Antaget av kommunfullmäktige den 29 november 2010. Innehållsförteckning Syfte... 1 Metod... 2

Läs mer

Bidrag till frivilligorganisationer år 2009

Bidrag till frivilligorganisationer år 2009 NORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING KANSLISTABEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-02-27 Handläggare: Gunilla Schedin Telefon: 508 09 015 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Förvaltningens förslag till beslut Verksamhetsbidrag

Läs mer

!!!!!!!!!!Välkommen!!!!!!!!!till!!!!!!!!!!!Svenska!samskolan!!!!!!!!i!!!!!!!!!!!Tammerfors!!

!!!!!!!!!!Välkommen!!!!!!!!!till!!!!!!!!!!!Svenska!samskolan!!!!!!!!i!!!!!!!!!!!Tammerfors!! Välkommen till Svenskasamskolan i Tammerfors 1 Välkommentillskolanihöst Attbörjaskolanärenstorhändelsebådeförbarnetochförfamiljen.Enspännandeochnytidbörjar.Imånga familjerfunderarmanombarnetkanalltdetsomkrävsavenlitenskolelev.grundskolanharändratmycketpå

Läs mer

Rosersbergs IK. Den stora klubben i det lilla samhället. Alla får vara med!

Rosersbergs IK. Den stora klubben i det lilla samhället. Alla får vara med! Rosersbergs IK Den stora klubben i det lilla samhället Alla får vara med! rosersbergsik.se Det du håller i din hand är information till dig som aktiv, ledare/ tränare, förälder, medlem eller blivande medlem.

Läs mer

FORTBILDNING HÖSTEN 2015. Svenska skolan för synskadade. www.speres.fi www.blindskolan.fi

FORTBILDNING HÖSTEN 2015. Svenska skolan för synskadade. www.speres.fi www.blindskolan.fi www.speres.fi www.blindskolan.fi FORTBILDNING HÖSTEN 2015 SPERES I 040 809 17 53 Svenska skolan för synskadade I 040 809 17 54 Parisgränden 2 A 2, 00560 Helsingfors Svenska skolan för synskadade PRAKTISK

Läs mer

Tillämpning av den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män i Österbottens kommuner Sinikka Mikola. Korsholms kulturhus

Tillämpning av den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män i Österbottens kommuner Sinikka Mikola. Korsholms kulturhus Tillämpning av den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män i Österbottens kommuner Sinikka Mikola Österbottens förbund den 21 september 2012 Korsholms kulturhus Innehåll De finska

Läs mer

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN Träder i kraft 1.1.2013 INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN I KAPITLET GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN 1 Grundtrygghetsnämnden och sektionerna Grundtrygghetsnämnden verkar inom grundtrygghetens

Läs mer