UTMANINGAR FÖR UTBILDNINGEN I VASA

Transkript

1 UTMANINGAR FÖR UTBILDNINGEN I VASA OAJ:N VAASAN PAIKALLISYHDISTYS RY OAJ:S LOKALFÖRENING I VASA RF

2 INNEHÅLL FÖRORD... 3 BAKGRUND... 4 KRAV FRÅN OAJ:S LOKALFÖRENING I VASA... 5 UTMANINGAR FÖR FOSTRAN OCH UTBILDNING I VASA... 6 PERSONALPOLITIK INOM UNDERVISNINGSSEKTORN... 8 ARBETSSKYDD... 9 SEKTORIELLA UTMANINGAR SMÅBARNSFOSTRAN OCH FÖRSKOLEUNDERVISNING GRUNDLÄGGANDE UNDERVISNING GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNING Kuula-institutet Övrig grundläggande konstundervisning FRITT BILDNINGSARBETE GYMNASIEUTBILDNING - DAGGYMNASIER YRKESUTBILDNING PÅ ANDRA STADIET Vasa yrkesinstitut (VYI) Yrkesakademin i Österbotten HÖGRE UTBILDNING Vasa yrkeshögskola Yrkeshögskolan Novia Vasa universitet VUXENUTBILDNING Vuxengymnasier Vasa vuxenutbildningscenter MEDLEMSFÖRENINGARNA I OAJ:S LOKALFÖRENING I VASA RF KONTAKTUPPGIFTER... 31

3 3 FÖRORD Detta ställningstagande för utmaningarna inom utbildningen i Vasa för åren grundar sig på åsikter från styrelsen i OAJ:s lokalförening i Vasa och dess medlemsföreningar. Som bakgrundsmaterial användes OAJ:s målprogram för åren samt OAJ:s mål för kommunalvalet Systemet för fostran och utbildning har en central betydelse för utvecklingen i Vasa stad och hela regionen. Vår regions framtid ligger hos de unga. Därför är det viktigt att deras uppväxt- och utbildningsförhållanden är så gynnsamma som möjligt. Samtidigt förutsätter tryggandet och utvecklingen av företagens verksamhetsförutsättningar ett täckande system för livslångt lärande samt stärkande av befintliga och nya kunskapsområden. Vasa har goda möjligheter att utvecklas till ett viktigt två- och flerspråkigt centrum för lärande och kultur. Systemet för fostran och utbildning i Vasa står på en stadig grund. Däremot finns det oroväckande mycket som bör rättas till. I detta dokument har vi sammanställt de största utmaningarna och målen som bör rättas till inom olika utbildningsområden och vid olika läroanstalter som stöd för prioriteringen. Genom vårt ställningstagande önskar vi ge mera information till beslutsfattare och påverkare samt lyfta fram expertåsikter från dem som arbetar med fostran och utbildning till den allmänna diskussionen. OAJ:S LOKALFÖRENING I VASA RF Styrelsen

4 4 BAKGRUND Utbildningen i Finland har fått ett stort internationellt erkännande. De viktigaste faktorerna som förklarar de goda resultaten är att lärarna är kompetenta och engagerar sig i sitt arbete. En finländsk lärare är en välutbildad expert inom fostran, lärande och undervisning. Personalen som arbetar med fostran och undervisning i Vasa är motiverad, har en hög arbetsmoral och beredskap att utveckla sektorn för fostran och undervisning. Vasa är en internationell stad för utbildning med ett mångsidigt utbildningsutbud. För det växande Vasa är det därför av avgörande vikt att invånarna i vår region har goda studiemöjligheter både på de båda inhemska språken och allt mer även på andra språk. Studerande och utbildning ger associationer till utveckling, livskraft och livslångt lärande. Sådana sinnesbilder är positiva med tanke på Vasaregionens attraktionskraft. Handelns och industrins kraftiga tillväxt medför tillsammans med pensioneringen ett stort behov av arbetskraft. Det är möjligt att locka tusentals familjer till Vasa endast om det förutom arbetsplatser även erbjuds högklassiga bastjänster och goda utbildningsmöjligheter.

5 5 KRAV FRÅN OAJ:S LOKALFÖRENING I VASA Det är viktigt att staden investerar de pengar som kommer från staten för undervisning på just undervisning samt gör en extra satsning enligt sitt eget tema som utbildningsstad. För att en hög pedagogisk kvalitet ska kunna tryggas bör barngrupperna i varje daghem ha två barnträdgårdslärare, varav minst en har en högskoleutbildning. Den bestående gruppstorleken inom grundskolan får under inga omständigheter överstiga 18 elever i årskurs 1-2 och 20 elever i andra årskurser. I undervisning som är farlig med tanke på arbetssäkerhet får grupperna inte överstiga 16 elever. Närundervisningen inom yrkesutbildningen på andra stadiet bör omfatta minst 32 veckotimmar. Vid varje daghem bör det finnas en närvarande föreståndare och i skolorna en rektor, som svarar för pedagogiken och förvaltningen och som har tillräckligt med resurser för uppgiften. Alla förmän bör utbildas och erbjudas stöd i förmansfärdigheter. Elever och personal bör garanteras trygga och hälsosamma utrymmen. Högklassig fostran och utbildning kräver även fungerande stödtjänster. Personalen inom området för fostran och undervisning bör erbjudas en möjlighet till regelbunden fortbildning. Integreringen av personer med invandrarbakgrund förutsätter märkbara resurser inom småbarnsfostran samt grundutbildning, fortbildning och vuxenutbildning. Yrkeshögskoleutbildningen i Vasa bör tryggas för att garantera att det finns tillgång på experter för industrin, affärslivet samt social- och hälsovården.

6 6 UTMANINGAR FÖR FOSTRAN OCH UTBILDNING I VASA En högklassig småbarnsfostran och utbildning hör till rättigheterna för varje barn och ung person i Vasa. Utbildning är den viktigaste bastjänsten i Vasa. Varje kommunal beslutsfattare ansvarar för att barn och unga i Vasa har goda utgångspunkter för sitt liv genom en högklassig småbarnsfostran och grundutbildning. Både ungdomar och vuxna utsätts för press och många typer av hot. Experter inom fostran ser i sin vardag tydligt de ökande problemen inom familjerna. Därför har undervisningssektorn ända från småbarnsfostran till vuxenutbildningen en betydande samhällelig uppgift. Lärarna bör tryggas en möjlighet att beakta elevers individuella förutsättningar genom att en tillräcklig mängd närundervisning och handledning säkras och genom att lärarna får tillräckligt med tid för planering samt genom att hålla undervisningsgrupperna små på alla nivåer av skolan. Små undervisningsgrupper har den största betydelsen för svagare elevers lärande och på så sätt på förverkligandet av en jämställd utbildning. I grupper inom allmän undervisning undervisas även elever som är i behov av speciellt stöd samt elever med olika språk- eller kulturbakgrund. Vasa bör ordna gemensam undervisning enligt elevernas förutsättningar på så sätt att läraren verkligen har möjlighet att möta eleven, och att var och en känner sig accepterad och respekterad inom sin skolgemenskap. Tillräckligt med resurser bör reserveras för stöd- och specialundervisningen. Elever som kräver särskilt stöd bör garanteras en tillräcklig specialundervisning. Specialundervisning i klasser samt specialskolor bör bevaras som möjlighet för sådana barn för vilka det är det bästa alternativet. Erbjudande av stöd i ett tidigt skede av lärandet och skolgången förebygger utslagning, som är både medmänskligt och ekonomiskt sett dyrt samt minskar behovet av korrigerande åtgärder som kräver mycket resurser.

7 7 Det lönar sig för Vasa att investera i utbildning eftersom den alltid betalar sig tillbaka. Utbildning är en framtidsinvestering för Vasa. Beslutsfattarna bör bygga upp framtiden genom värderingar som främjar välmående bland barn och unga. En högklassig utbildning lockar skattebetalare till Vasa och ger oss konkurrensfördelar. Nedskärningar som riktas till utbildning förblir för sin del inte osedda av den aktiva delen av invånarna eller experter inom utbildningsområdet som söker sig till Vasa för att arbeta. Skolor och läroanstalter garanterar en tillgänglig utbildning, stärker Vasas livs- och köpkraft samt lockar hit ungdomar och barnfamiljer. Utbildning på det andra stadiet, dvs utbildning vid gymnasier och yrkesläroanstalter, har en stor kulturpolitisk betydelse för Vasa. Yrkesläroanstalter och högskolor producerar kunnig arbetskraft för Vasas och dess arbetslivs behov. De fungerar även som aktörer inom forskning, utveckling och innovativ verksamhet i vår region. Genom ett högklassigt och omfattande utbud av arbetarinstitut främjas boendetrivseln samt välfärden och hälsan bland människor i alla åldrar. Vasa gynnas av att seniormedborgarnas funktionsförmåga bevaras och förbättras samt när kompetensen bland befolkningen i arbetsför ålder förnyas. Genom den grundläggande konstundervisningen breddas kompetensen inom olika konstområden samtidigt som det främjar kreativiteten och utvecklingen av uttrycksförmågan utanför skolan. En högklassig lärandemiljö Lagen förutsätter att elever och personal garanteras trygga och hälsosamma utrymmen. Problem som orsakas av dålig inomhusluft är ett allvarligt hot mot alla som använder utrymmen i skolor och daghem även i Vasa. Utrymmenas kondition bör granskas regelbundet och behövliga reparationer bör utföras så snabbt som möjligt. En mångsidig och modern lärandemiljö främjar lärande, kreativitet och motivation. Vasa bör se till att undervisningsutrustningen vid skolor och läroanstalter är tidsenlig. Datautrustning kräver ständig uppdatering.

8 8 PERSONALPOLITIK INOM UNDERVISNINGSSEKTORN Personalens storlek Personalmängden inom fostran och utbildning bör dimensioneras enligt det verkliga behovet så att dagvårds- och studieförhållandena och kvaliteten av lärandet blir tryggade. Snuttjobb bör undvikas. Stora undervisningsgrupper och mindre närundervisning får inte användas som sparåtgärder. För att garantera kvaliteten av undervisningen samt arbetsfriden bör lärare som är frånvarande från sitt arbete på grund av sjukdom eller utbildning alltid ersättas med så kompetenta vikarier som möjligt. Det system som används för att skaffa vikarier bör vara snabbt och lätt att använda. Dessutom bör möjligheterna att anställa reservlärare på heltid övervägas inom de utbildningsområden som har ett ständigt behov av vikarier. Tillgång på arbetskraft Den stora pensioneringsvågen har börjat. Vasa bör säkra tillgången på behörig och entusiastisk undervisningspersonal genom att erbjuda bättre, mera lockande och tryggare förhållanden än i de konkurrerande kommunerna. Permanenta arbetsförhållanden är ett betydande trumfkort. Timlärare som anställs för hela arbetsåret och som arbetar som heltidsanställda timlärare bör även få lön för sommaren eftersom de arbetat hela året på samma sätt som fast anställda lärare. Ledarskap Ett uppmuntrande och rättvist ledarskap är av stor betydelse när det gäller de anställdas motivation, välmående i arbetet och arbetsgemenskapens atmosfär. Alla förmän bör få fortbildning och stöd i att lyssna på personalen och i att leda expertorganisationer. Uppnåendet av målen förutsätter att förmännen samarbetar med personalen. Regelbundna utvecklingsdiskussioner samt en analytisk behandling av resultat från arbetshälsoenkäter och förverkligande av gemensamt utarbetade utvecklingsplaner stöder utnyttjandet av personalens kompetens.

9 9 Ett välfungerande informationsflöde är en del av en fungerande förvaltning och ett gott ledarskap. Förtroende och gemenskap ökar när projekt som är under beredning presenteras öppet i tid och när beslut som fattats delges snabbt. Lärarnas representation bör garanteras i alla utvecklings- och ledningsgrupper inom sektorn för fostran och utbildning samt i läroanstalternas utvecklings- och ledningsgrupper. Vasa stad som arbetsgivare Enligt OAJ:s lokalförening i Vasa har Vasa stad mycket att förbättra som arbetsgivare inom sektorerna för fostran och utbildning. Då en väl utarbetad personalstrategi anammas och följs skapas förutsättningar för Vasa att vara en jämlik, ansvarsfull och konkurrenskraftig arbetsgivare. Då Lillkyro och eventuella andra kommuner sammanslås med Vasa står stadens arbetsgivarbild inför utmaningar. Nya arbetstagare bör kunna känna sig välkomna att arbeta i Vasa, och vid sammanslagningsförhandlingar bör man utöver villkor för arbetsförhållandet även trygga åtminstone nuvarande förtroendemans- och arbetsskyddsfullmäktigtjänster. ARBETSSKYDD Arbetsgivaren svarar för arbetsskydd och Vasa stads engagemang i ärendet framkommer bl.a. i att staden fått en tredje heltidsanställd arbetsskyddsfullmäktig. När även bildningsväsendet fick en egen arbetsskyddsfullmäktige fr.o.m kan arbetsskyddets ansvarsområden delas jämnare mellan tre fullmäktige. Arbetsskyddets mål är att varje arbetsdag ska genomföras på ett tryggt, hälsosamt och produktivt sätt. På så sätt tryggas en lång arbetskarriär och en önskan om att uppnå pensionsåldern som en välmående och frisk person. Det är en utmaning att främja arbetsskydd och arbetshälsa. Betoningen borde ligga på förebyggande verksamhet och inte på verksamhet som korrigerar problem som redan uppstått. Arbetsgivaren är skyldig att säkerställa att arbetsförhållandena och -sätten samt arbetsgemenskapens verksamhet i vardagen utvecklas på arbetsplatsen. Belastningen i arbetet och förmågan att orka i arbetet inverkar på arbetskarriärernas längd. En lärares befattningsbeskrivning består inte längre endast av att undervisa, utan en betydande del av arbetet går åt till att trygga arbetsron och till disciplinära åtgärder, vilket försvåras av att grupperna är stora. Förmågan att klara av sitt arbete

10 10 äventyras på grund av den större arbetsbördan och den ojämna fördelningen av arbetet under läsåret samt arbetets kravnivå. Stora grupper är en säkerhetsrisk även inom yrkesutbildningen där det finns ett behov av att övervaka arbetet. Arbetsgivaren bör med andra ord beakta aspekter i anknytning till arbetet, arbetsförhållanden och den övriga arbetsmiljön samt arbetstagarens personliga förutsättningar. Arbetsförhållandenas fysiska och psykiska belastningsfaktorer och risker bör utredas och åtgärder bör vidtas för att undanröja felen. Handlingsprogrammet för arbetarskyddet, den riskbedömning som ingår i programmet samt planering av verksamheten är den bästa metoden för att främja och övervaka arbetsplatsens verksamhet inom arbetarskydd och arbetsförmåga. Olämpligt bemötande Olämpligt bemötande, arbetsplatsmobbning och trakasserier förekommer även inom utbildningsbranschen. Trakasserierna riktas ofta till en persons personlighet eller privatliv såsom egenskaper, karaktär, utseende, intressen, familjeförhållanden osv. Det kan framkomma bl.a. i form av nedlåtande, förnedrande, retande eller skuldbeläggande prat, spridande av felaktiga rykten, olämpliga befallningar, lagstridiga ändringar i avtalsvillkor, hot, social eller fysisk isolering från andra osv. Gemensamt för alla typer av trakasserier är att den andra inte accepteras såsom han/hon är. Det är arbetsgivarens uppgift att få slut på trakasserierna och arbetsgivaren har även ansvar för att ingripa efter att trakasserierna kommit till förmännens vetskap. Arbetsgivaren bör främja såväl sina förhållanden till arbetstagarna som arbetstagarnas interna förhållanden. Detta innebär åtgärder som främjar ett gott arbetsklimat och där ingår bl.a. att informera om uppförande som tjänar arbetets syften, om saklig och öppen växelverkan samt samarbete. Arbetsgivaren bör bemöta sina anställda på ett jämlikt sätt, och en fortgående växelverkan med personalen samt fastställande av personalens behov och förväntningar utgör grunden för allt. Problem med inomhusluft Inomhusluften i daghem, skolor och läroinrättningar är på tapeten även i Vasa. Det är den huvudsakliga orsaken till besök vid arbetshälsovården. Utbildningsanordnaren bör säkerställa att arbetsförhållandena är av hög kvalitet och att arbetsmiljön är hälsosam och trygg. Arbetsgivaren bär med andra ord huvudansvaret när problem

11 11 med inomhusluft upptäcks. Det är viktigt att arbetshälsovården och fastighetsägaren deltar i samarbetet för att utredningar ska kunna göras och för att åtgärder ska kunna påbörjas. Öppen informering från arbetsgivarens håll förebygger och hindrar rykten och en misstänksam atmosfär från att sprida sig på arbetsplatsen. Information är en viktig del av processen vid lösning av problem med inomhusluft för att personalen ska förstå att frågan har tagits på allvar och att åtgärder vidtagits. SEKTORIELLA UTMANINGAR 1 SMÅBARNSFOSTRAN OCH FÖRSKOLEUNDERVISNING Allmänt Målsättningen med förskolepedagogiken är att på ett mångsidigt sätt stärka barnets uppväxt och utveckling samt stöda barnets inlärning och läroprocesser samt skapa en grund för problemlösningsfärdigheter med hjälp av fantasi och kreativitet. Förskolepedagogiken skapar en grund för livslångt lärande. Förskolepedagogiken berör 0 6-åriga barn som är i dagvård och den innehåller förskoleundervisning. Förskoleundervisningens uppgift är att främja barnets uppväxt och inlärningsförutsättningar. Genom förskoleundervisning kan man stärka och följa barnets sociala, färdighetsmässiga, kunskapsmässiga och fysiska utveckling. I förskoleundervisningen stöder man barnets känslomässiga utveckling samt förebygger och ger stöd vid eventuella inlärningssvårigheter. Inom småbarnsfostran handhas den förskolepedagogiska verksamheten av utiprofessionella arbetsgrupper, och för den didaktiska och pedagogiska sakkunskapen ansvarar barnträdgårdslärare i alla åldersgrupper. Personal I Vasa administreras förskoleundervisningen av förskole-och grundskolenämnden, vilket har visat sig vara en mycket bra lösning. Högt utbildade arbetstagares insats inom förskoleundervisningen uppskattas av staden genom att ge vakanser för fler än en barnträdgårdslärare per grupp av barn. Personalen är välvilligt inställd till utveckling, och barnträdgårdslärarnas arbetssituation är bra. Lönen borde ännu justeras, för att vi skall kunna locka magistrar inom förskolepedagogik till staden samt att de barnträdgårdslärare som redan har ett arbetsförhållande skall stanna inom branschen.

12 12 Specialpedagogik Utmaningen ges i stället till specialförskolepedagogiken. Det finns ett behov av effektivare organisation, så att man skulle ha en specialförskolepedagogiska enhet. Antalet ambulerande specialbarnträdgårdslärare och talterapeuter bör ökas samt att småbarnsfostran skulle ha tillgång till en egen barnpsykolog. Det finns även behov för en egen svenskspråkig specialgrupp. Barn med invandrarbakgrund ökar och undervisningen står inför nya utmaningar för att dessa barn skall ha möjlighet till känslan av att Vasa är deras hemstad. Verksamhet Verksamheten med att planera förskolepedagogiken har fått en bra start, men den skulle behöva fortgående verksamhetsformer för att utvecklas, som till exempel en fast anställd mentor för planering av förskolepedagogiken. Ledning Daghemsföreståndarna med administrativa uppgifter har fortsättningsvis för mycket arbete. För att Vasa stad skall vara en attraktiv arbetsgivare borde lönen motsvara arbetsuppgifterna och ansvaret. Kontorspersonal Daghemmen behöver också kontorspersonal, så att daghemspersonalen skulle kunna koncentrera sig på sina expertuppgifter inom fostran. Till uppdatering av personalens adb-kunskaper går det fortfarande onödigt mycket arbetstid åt och utbildning behövs även i framtiden. Personalen behöver fler datorer för att kunna sköta allt arbete som åläggs dem. Utrymmen Den positiva utmaningen inom förskoleundervisningen är att det finns många barn under dessa år. Utrymmena fylls och nya arbetstagare anställs. Utmaningen är att kunna ordna fasta och långvariga daghemslösningar, som till exempel nya daghem med nya byggnader och utbildad personal. Om man ändå besluter sig för att använda hyrda utrymmen, ligger utmaningen i att göra en klar arbetsfördelning mellan hyresvärden och hyresgästen bland annat i fråga om service på fastigheten och lösö-

13 13 ret. Barnes säkerhet ligger i vågskålen. Under de senaste åren och under de kommande åren har Vasa stad byggt och ska bygga nya daghem. Många av de tillfälliga lösningarna med gruppfamiljedagvård i hyreshus, har avslutats och barnen har fått plats på de nya daghemmen. 2 GRUNDLÄGGANDE UNDERVISNING Av budgeten för den grundläggande undervisningen går ca 80 % åt till lönekostnader. Om utgifterna skärs ner kommer det direkt att medföra konsekvenser för antalet undervisningstimmar, vilket i sin tur även påverkar klasstorlekarna. Under de senaste åren har resurserna påverkats på ett avgörande sätt av den stegvisa resursökningen som förhandlats fram med staden och finansieringen som beviljats av staten för att göra undervisningsgrupperna mindre. På så sätt har den genomsnittliga klasstorleken förblivit rimlig, även om det funnits för mycket alltför stora undervisningsgrupper. Skolorna har även kunnat skaffa nya läroböcker och återanvändningen av uråldriga böcker har minskat. Datatekniken har varit möjlig att förnya och i så gott som varje klass finns en dataprojektor och dokumentationskamera. Det har även varit möjligt att skaffa interaktiva skrivtavlor till flera skolor. Stora elevmängder Stora elevmängder kommer under de närmaste åren att vara den största utmaningen inom den grundläggande utbildningen. Vasa är en stad med flyttningsvinst och skolorna bör därför kunna fungera med ökande elevmängder. Det innebär flera klasser som behöver behöriga lärare. Lärarna måste få lön och budgeten inom den grundläggande utbildningen bör därför ökas i framtiden. Lyckligtvis har Vasa ett tätt skolnät. En jämn fördelning av elever i olika skolor gynnar alla. I fortsättningen bör staden däremot vara beredd på att till och med bygga nya skolor och skaffa flyttbara skolbyggnader på en del skolors gårdar. Innan sådana utrymmen planeras bör däremot alla andra lösningar utredas. En så kort bilväg som möjligt kan inte vara det enda kriteriet för att en skola ska fyllas till bredden medan grannskolan njuter av små klasser.

14 14 Specialundervisning I och med reformen av lagen om grundläggande utbildning får elever som behöver särskilt stöd för det mesta stanna i sin egen lokala skola. Eleverna får stöd i sina egna klasser. En modern undervisning kräver att eleven beaktas individuellt. Därför borde klasserna få flera lärare. Det bör även finnas tillräckligt med speciallärare för att klasslärare eller ämneslärare ska kunna stödas i sitt arbete. Elever med invandrarbakgrund I Vasa finns fler elever med invandrarbakgrund i förhållande till andra stora städer. De behöver speciellt mycket stöd i sina studier för att integreringen ska främjas och för att de ska tryggas en lyckad väg genom skolan och studierna. Även av denna orsak är det viktigt att klasserna inte är för stora. 3 GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNING 3.1 Kuula-institutet Allmänt Kuula-institutet är en tvåspråkig läroanstalt som erbjuder fördjupad musik- och dansundervisning inom den grundläggande undervisningen. Cirka 50 lärare arbetar årligen med cirka elever i olika åldrar för att utveckla elevernas beredskap för ett kreativt och mångsidigt musik- och dansintresse samt för yrkesstudier inom området. Utrymmen År 2011 fick Kuula-institutet nya ändamålsenliga utrymmen i anknytning till Vöyrinkaupungin koulu. Efter flera års väntan har Kuula-institutet fått en egen sal, Toivo Kuula-salen, och läroanstaltens hela verksamhet har kunnat koncentreras till ett och samma ställe. Salen har varit i flitig användning och för första gången har det varit möjligt att genomföra tvärkonstnärliga projekt.

15 15 Undervisningens resurser Under de senaste åren har längden av undervisningstimmarna skärts ner på grund av stadens sparåtgärder. Samtidigt har läroinnehållet i den riksomfattande läroplanen utvidgats på många sätt. Lektionernas längd, speciellt i den inledande undervisningen, borde vara möjliga att fastställa på pedagogiska grunder. Eventuella kommande kommunsammanslagningar bör beaktas i utdelningen av resurser så att den sker på ett jämlikt sätt. Genom att hålla terminsavgifterna så låga som möjligt kan även mindre bemedlades möjligheter att ha en hobby tryggas, och samtidigt förebyggs utslagning av unga. 3.2 Övrig grundläggande konstundervisning Allmänt Vaasa-opisto och Vasa Arbis ordnar undervisning i bildkonst, handarbete och teaterkonst på allmän nivå. Inom nutidsdans erbjuds undervisning på fördjupad nivå. Varje år deltar cirka barn och unga i en konsthobby och utvecklar samtidigt sina grundfärdigheter på ett mångsidigt sätt. Studierna kan inledas vid 5-års ålder och det är möjligt att fortsätta ända till 18-års ålder. På så sätt får eleverna en beredskap att söka sig till yrkesstudier inom olika konstämnen. Den grundläggande konstundervisningen för småbarn förverkligas så att daghemmen har möjlighet att köpa ett 6-8 timmars testpaket med valbara konstämnen för sina förskolegrupper. Syftet är att alla barn i Vasa ska kunna bekanta sig med konst genom att prova. Utrymmen Staden har satsat på utrymmen för grundläggande konstundervisning: i slutet av januari 2012 blev grundrenoveringen av tidernas första utrymmen, som planerats enkom för den grundläggande konstundervisningen, färdiga på kasernområdet. Kasern 11 erbjuder utmärkta förutsättningar för en modern och högklassig konstundervisning både vad gäller möblemang och teknik. Utrymmena kan hyras även för grupper med annat ändamål än grundläggande konstundervisning.

16 16 Kasern 11 är ett centrum för grundläggande konstundervisning. Samtidigt förs även den grundläggande konstundervisningen till andra stadsdelar genom att ordna eftermiddagsverksamhet i skolorna. Det är viktigt att barn och unga kan delta i den grundläggande konstundervisningen oberoende var de bor. Undervisningens resurser För den pedagogiska och verksamhetsmässiga planeringen av den grundläggande konstundervisningen, som finansieras med statsandel samt för koordineringen, utvecklingen och en stor del av förvaltningen ansvarar för tillfället en heltidsanställd lärare. Vid sidan av den planerande läraren erbjuds undervisning av cirka 15 timlärare. Vid Kasern 11 arbetar dessutom en vaktmästare. Timlärarens uppgift är endast att undervisa de timmar som det avtalats om. Verksamheten utvecklas och behöver nya anställda. En kommunsammanslagning med Lillkyro ökar trycket på att utvidga verksamheten till den nya stadsdelen. Den grundläggande konstundervisningen har förutsättningar att erbjuda tjänster på ett större område än för närvarande, oberoende om kommunsammanslagningarna genomförs eller inte. I framtiden borde det utöver timlärarna även finnas lärare som arbetar på heltid. I första skedet behövs en planerande lärare inom bildkonst eftersom ämnet är det största till elevantalet. Inom den grundläggande konstundervisningen planeras ett nytt ämne, audiovisuell konst. Konstämnet i fråga sammanfogar alla andra undervisningsämnen inom den grundläggande konstundervisningen, och möjliggör ett samarbete mellan konstämnena i större utsträckning än för närvarande. I framtiden planeras även den grundläggande konstundervisningen att utvecklas till ett ämne på fördjupad nivå. Grundläggande konstundervisning har erbjudits under tjugo år i Vasa. Planerna på att ordna undervisningen som samarbete mellan olika förvaltningskommuner torde även vara nationellt sett unika. I Vasa stads servicestrategi lyfts den grundläggande konstundervisningen fram som en attraktionsfaktor: verksamheten borde utvidgas till olika stadsdelar och allt fler barn borde ges möjlighet att delta i verksamheten. Det är dessutom förmånligt för staden att ordna tjänsten: statsandelarna täcker i praktiken kostnaderna för verksamheten. De nya utrymmena har ökat intresset för den grundläggande konstundervisningen; även bl.a. personer med funktionshinder har nu möjlighet att delta i verksamheten.

17 17 4 FRITT BILDNINGSARBETE Allmänt Vasa stad upprätthåller två läroanstalter för fritt bildningsarbete; finskspråkiga Vaasa-opisto och svenskspråkiga Vasa Arbis. Dessutom deltar Vasa stad som medlem i en stödförening som upprätthåller det regionala sommaruniversitetet i Vasa. Instituten är självständiga förvaltningskommuner. Institutens verksamhet grundar sig på lokala bildnings- och utbildningsbehov. Institutens starka sidor är att de har möjlighet att reagera snabbt på utbildningsbehov samt att de har en nära kontaktyta till såväl kommunorganisationen, den tredje sektorn som stadsborna. Cirka 15 % av vasaborna deltar årligen i kurser på Vaasa-opisto och Arbis. Instituten ökar det psykiska kapitalet och kompetensen samt bidrar till att öka gemenskapen i staden. Instituten gör det möjligt för stora mängder av människor att ha en kultur- och konsthobby. Resurser I regeringsprogrammet har det fria bildningsarbetet reserverats en viktig roll för att öka den bildningsmässiga jämlikheten, för att stöda ett aktivt medborgarskap, för att fungera som medborgarsamhällets skola samt för att stärka den demokratiska och sociala kohesionen. En av institutens starka sidor är att de är lättillgängliga. Instituten kan i framtiden fungera som en typ av "inkastare till utbildning", dvs få personer som hotas av utbildningsmässig utslagning att söka sig till en utbildning. Problemet är dock statsekonomins tillstånd som lett till minskade statsandelar för instituten. Institutens finansiering genom statsandelar är timbaserad. Varje lektion i instituten ger statsandelar till stadens kassa och lättar på så sätt t.ex. underhållskostnaderna för institutens fastigheter. Kundutmaningar I Vasa bildar invandrarna en växande, men även utmanande målgrupp för det fria bildningsarbetet. Instituten är en naturlig plats för möten mellan olika kulturer, en plats där personer från främmande kulturer kan bli delaktiga i den finska kulturen, där ett livslångt lärande är en självklar del av vardagen. År 2012 färdigställs en särskild mångkulturell strategi vid Vaasa-Opisto. Mångkulturell kompetens är en utma-

18 18 ning för utvecklingen av institutens personal. Utvecklingsutmaningen kommer att försöka delas med bl.a. medborgarorganisationer och frivilliga genom en kurskamratsverksamhet. När de stora åldersklasserna pensioneras kommer stora mängder av utbildad seniorbefolkning att söka sig till instituten. Hälsofrämjande utbildning har blivit en viktig del av institutens samhällsmässiga uppgift. Inom området i fråga har goda upplevelser fåtts genom samarbete över förvaltningskommunernas gränser och genom samarbete med den tredje sektorn. Lagen om fritt bildningsarbete strävar mot att förverkliga och öka jämlikheten och medborgaraktiviteten i samhället. För att förverkliga detta mål bör Vasa stad i egenskap av upprätthållare av instituten satsa på att öka hinderslösheten i läromiljöerna. Förutom byggnadsstrategiska förändringar innebär detta även att t.ex. hörselskadade och dyslektiker beaktas i läromiljöerna och vid utnyttjandet av kommunikationsteknologin. Framtiden De närmaste åren torde påverka organiseringen av det fria bildningsarbetet nationellt och även i Vasa. Ju närmare styrningen och beslutsfattandet är dem som förverkligar verksamheten, desto snabbare kan de reagera och desto bättre kan de svara mot växlande och aktuella utmaningar. En framtida utmaning inom hela branschen är tillgången på en kompetent undervisningspersonal som är insatt i det fria bildningsarbetet. 5 GYMNASIEUTBILDNING - DAGGYMNASIER Vaasan lyseon lukio och Vasa gymnasium bör fortsättningsvis utvecklas som allmänbildande läroanstalter som leder till studentexamen och förbereder för studier vid universitet och yrkeshögskolor. Som stöd för utvecklingsarbetet bör förvaltningen på det andra stadiet trygga en tillräcklig sakkunskap inom gymnasieväsendet. Gymnasiecampusenheten på Kyrkoesplanaden har sanerats för Vaasan lyseon lukio och Vasa gymnasium. Utrymmena är tidsenliga och utrustade med modern undervisningsteknologi. Betonandet av språkbad, som förverkligas gemensamt mellan de båda gymnasierna samt Vaasan lyseon lukios egna prioriteringar bör vidareutvecklas för att de ska ha ett högklassigt innehåll, vara intressanta och locka nya studerande till Vasa.

19 19 Det bör strävas efter att bevara den högklassiga gymnasieutbildningen. Även i framtiden behövs tillräckligt med resurser för att gruppstorlekarna kan bildas så att de stöder lärande inom olika ämnen. Behovet av särskilt stöd ökar ständigt. Specialundervisningen bör få egna tilläggsresurser. Gymnasiernas samarbete med universitetet och yrkeshögskolan är nyttigt för gymnasieeleverna. Även s.k. kombistuderande som avlägger studentexamen inom yrkesutbildningen bör erbjudas naturliga möjligheter till studier samt tillräckligt med stödåtgärder. 6 YRKESUTBILDNING PÅ ANDRA STADIET 6.1 Vasa yrkesinstitut (VYI) Studerande Studerande söker sig till olika grundexamina och utbildningsprogram i vågor och favorityrkena varierar. För stor uppmärksamhet bör inte fästas vid en kortvarig minskning av sökande, utan utbudet bör fortsättningsvis bevaras omfattande och mångsidigt. Social- och hälsovårdsbranschen samt skönhetsvårdsbranschen inklusive hårvård verkar behålla sina stora sökandemängder från år till år. Det finns behov av större satsningar på utbildningar som baserar sig på studentexamen och inom flera grundexamina än för närvarande. Avbrott i studierna så att studierna inte fortsätter i någon annan läroinrättning har ökat på ett oroväckande sätt. Det finns allt fler orsaker som leder till avbrutna studier och orsakerna är allt svårare. För att kunna erbjuda stöd i ett tidigt skede och stöda de studerande under sina studier krävs tid och en kompetent undervisnings-, handlednings- och övrig personal samt samarbete med aktörer inom såväl grundutbildningen som social- och hälsovården. Studiehandledare och kuratorer Studiehandledningens och kuratorverksamhetens resurser bör ökas för att minska och hindra avbrott i studierna. Grupphandledare bör tryggas tillräckliga resurser och kontinuerlig utbildning i att handleda ungdomar. Även möjligheterna att delta i arbetslivsperioder hjälper lärare inom yrkesutbildningen att upprätthålla en högklassig och aktuell undervisning. Kunskap om arbetslivet och nätverkande med branschen

20 20 är av största vikt för att kunna svara på branschens behov av arbetskraft i framtiden både vad gäller mängd och kvalitet. Ändringar i yrkeshögskolornas nybörjarplatser Ändringar i yrkeshögskolornas nybörjarplatser inverkar sannolikt på nybörjarplatserna på det andra stadiet i det förhållande som de minskas eller ökas. Det återstår att se hur utvecklingen av Vasa yrkeshögskola inverkar på Vasa yrkesinstituts verksamhet och sökandemängder. Minskade nybörjarplatser inverkar direkt och på ett betydande sätt på sysselsättningen bland lärare. Undervisningspersonal Redan i flera års tid har det varit en utmaning att få kompetenta lärare till branscher som har en hög lönenivå i arbetslivet. Situationen kommer att nå sin kulmen när lärarna inom yrkesutbildningen pensioneras i synnerhet inom tekniska branscher, men det samma kommer säkert att gälla även andra utbildningsområden. Vasa yrkesinstitut bör vara rädd om sin image som arbetsgivare till exempel genom att värna om den befintliga personalens trivsel i arbetet och om atmosfären för att locka kompetenta lärare till VYI även i fortsättningen. Utveckling av undervisningen Investeringar i lärares utbildning och arbetsverktyg bör ske med försiktighet, men med beaktande av tiden och utvecklingen av tekniken. Den tvåspråkiga och delvis redan trespråkiga utbildningen bör kunna fortsätta vid yrkesinstitutet. 6.2 Yrkesakademin i Österbotten Utveckling av undervisning Eftersom elevgrupperna blir alltmer heterogena är det viktigt att man beaktar gruppstorleken. Vid införandet av nya läroplaner betonas starkt den studerandes rätt till branschanpassad undervisning men detta har väsentligt försvårats pga. att man i kostnadsbesparande syfte slagit samman studerande från olika branscher. För att säkra kvaliteten på utbildningen borde detta absolut undvikas. Stora undervisningsgrupper försvårar därmed i väsentlig grad undervisningspersonalens möjligheter att förverkliga målsättningarna i läroplanerna.

21 21 Närundervisningens timresursering borde höjas till minst 32 veckotimmar per studievecka för att man ska uppnå läroplanens målsättning. Att förlägga utbildningen på distans i sk nätverksmiljö förutsätter att även de upphovsrättsliga spelreglerna med äganderätt till materialet först klargörs mellan parterna samt att tillräcklig resursering ges åt handledande lärare för att kvaliteten på utbildningen inte skall lida. Vid utvecklandet av nya lärmiljöer behöver tillräckligt med resurser ges åt undervisningspersonal. Krav på att i allt högre grad dokumentera skolans verksamhet i skriftlig form har medfört att resursering till de administrativa stödfunktionerna ökat. Då även undervisningspersonal i allt högre grad involverats i administrativa uppgifter bör man beakta detta i resursering av lärarens arbete. Samtidigt riskerar stödfunktionernas andel av skolornas totala budgeter att ytterligare öka vilket medför minskad resurstilldelning till skolornas kärnverksamhet. För att yrkesutbildningen även i fortsättningen skall uppfattas som attraktiv förutsätter det att man i allt högre grad beaktar studerandes individuella behov och att man i utbildningsenheterna även har tillgång till modern och ändamålsenlig utrustning som förbereder de studerande för arbetslivet. Detta medför även att undervisningspersonal ges möjlighet att få nödvändig fortbildning i användning av ny utrustning. Arbetsgivarna förutsätter även att de studerande besitter nödvändiga grundkunskaper och insikter inför sina perioder av inlärning i arbete. 7 HÖGRE UTBILDNING 7.1 Vasa yrkeshögskola Efter att Vasa yrkeshögskola varit i Vasa stads ägo i 15 års tid fattades ett beslut om att ändra yrkeshögskolan till ett aktiebolag från och med början av år Delägarna i aktiebolaget är Vasa stad, Vasa universitet, Österbottens förbund, Österbottens handelskammare och Svenska Handelshögskolan. I samband med bolagiseringen överlät Vasa stad lösöret till yrkeshögskolan medan fastigheterna fortsättningsvis ägs av staden. Till följd av bolagiseringen övergick personalen till EK:s Kollektivavtal för den privata undervisningsbranschen (numera Bildningsarbetsgivarna r.f.), vilket medförde nya arbetsvillkor såväl för lärarna som förvaltnings- och stödtjänstspersonalen. Även nya lokala avtal undertecknades och alla heltidsanställda lärare övergick till en årlig arbetstid på timmar.

22 22 Enligt Undervisnings- och kulturministeriets utvecklingsplan bör yrkeshögskolorna spara in 126 miljoner euro och dra ner på nybörjarplatser. Effekten av de minskade nybörjarplatserna motsvarar cirka hälften av sparbehovet och resten måste sparas in med andra metoder. Enligt OAJ:s beräkningar har yrkeshögskolorna cirka anställda och personalens löner motsvarar 70 % av yrkeshögskolornas utgifter. Om hela inbesparingen skulle ske från lönerna, skulle det motsvara 20 % av personalkostnaderna och gälla arbetstagare på nationell nivå. Vad gäller den strukturella utvecklingen har Vasa yrkeshögskola inlett utredningar om att samarbeta både med de tre yrkeshögskolorna i regionen och i synnerhet de högskolor som ligger på Brändö. För att uppnå inbesparingar inleds samarbetsförhandlingar under hösten Undervisning och utbildningsprogram I praktiken riktas alla minskningar av nybörjarplatser som föreslagits från statens håll till enheten för affärsekonomi och turism: enligt förslaget ska 25 platser inom affärsekonomi, 15 platser inom informationsbehandling och 51 platser inom turismen minskas. Dessutom riktas kravet på att flytta den svenskspråkiga undervisningen till enspråkiga läroanstalter till just enheten för affärsekonomi och turism, där svenskspråkig undervisning erbjuds. Enligt det beslut som redan fattats kommer inga studerande att antas till utbildningsprogrammet för informationsbehandling under hösten Å andra sidan har den tekniska enheten fått 20 nya nybörjarplatser. Enligt en riktgivande men grov uppskattning kommer nerläggningen av en undervisningsgrupp att motsvara en lärares arbetsinsats på årsnivå. I praktiken flerdubblas konsekvenserna eftersom det inte kommer att finnas någon första eller andra årskurs följande år. Under det tredje året finns inte ens en tredje årskurs. Nedskärningarnas konsekvenser kan däremot inte endast riktas till undervisningspersonalen. Om undervisningen minskar förändras även stödtjänsternas roll inom undervisningen. Yrkeshögskolans verksamhet och personal bör med andra ord granskas som en helhet: i takt med att undervisningen minskar måste även utgifterna inom stödtjänsterna och all övrig verksamhet vid skolan minska. Även de nuvarande personalresurserna inklusive kompetenskartläggningar och pensioneringar bör kännas till. Inom enheten för social- och hälsovård riktas trycket däremot till den ständigt ökande mängden av sökande och på så sätt till behovet av att öka antalet nybörjarplatser. Inom social- och hälsovården råder en ständig brist på utbildad arbetskraft

23 23 och därför borde ett mångsidigare utbildningsutbud och en ökning av utbildningsplatserna övervägas allvarligt. I takt med att den åldrande befolkningen ökar borde ungdomsutbildningen och fortbildningen profileras inom välfärdstjänster för äldre. Den pågående planeringen inom Medibothnia-projektet tillsammans med Novia ger perspektiv på utvecklingssamarbetet. Styrelsen vid Vasa yrkeshögskola har tagit ställning till den pågående situationen. Styrelsen är till exempel oroad över den svenska utbildningens situation och har konstaterat att en förflyttning av den till Novia inte är en trygg lösning, utan faran är att utbildningen flyttas bort helt från Vasa. Styrelsen har även på många sätt tagit ställning för turismundervisningen. Utrymmeslösningar Vasa stadsfullmäktige fattade vid sitt möte ett beslut om att koncentrera Vasa yrkeshögskolas verksamhet till Brändö. Svenskspråkiga yrkesinstitutet flyttar till Kungsgården efter att utrymmena blivit färdiga och SÖFUK (Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur) erbjuder lediga utrymmen på Brändö för yrkeshögskolorna. Eftersom Vasa universitet redan finns på området skapas förutsättningar för ett väldigt mångsidigt högskolecampus. Målet med åtgärderna är att stärka Vasas ställning som en tvåspråkig universitetsoch högskolestad, att på lång sikt trygga tillgången på arbetskraft inom industrin och servicebranschen, att möjliggöra en effektiv undervisnings- och forskningsverksamhet samt att utveckla och stärka den starka läro- och forskningsmiljön på Brändö campusområde. För att uppnå målen grundades Fastighets Ab Brändö Campus under våren Arbetsgruppen som utreder utrymmesbehovet föreslår följande tre möjliga alternativ för yrkeshögskolan: 1. Verksamheten koncentreras till fastigheten vid Wolffskavägen och till Medibothnia. 2. Fastigheten vid Wolffskavägen byggs ut. 3. Tilläggsutrymmen i Fabriikki grundrenoveras så att de kan användas vid sidan av fastigheten vid Wolffskavägen och Medibothnia.

24 24 Byggnadsarbetena i A-delen av fastigheten längs Wolffskavägen torde inledas sommaren 2013 och hela projektet väntas bli färdigt i början av år Genom att indela arbetet i etapper kan delar av byggnaden användas under grundrenoveringen. Förändringar och informering Kommunikation och dialog är av största vikt när det gäller beslut om inbesparingar, strukturell utveckling samt utbildnings- och utrymmesfrågor. Det är viktigt att kommunikationen sker på ett öppet sätt och att personalens åsikter beaktas. Hittills har kommunikationen skett vid informationsmöten som ordnats separat. För att personalen ska uppleva en trygg existens i arbetsgemenskapen är det fortsättningsvis viktigt att representanter för personalen deltar då verksamheten planeras och då beslut fattas. Endast en engagerad personal kan med sin insats påverka bäst på undervisningens nivå och på arbetsgemenskapens atmosfär samt på så sätt på utbildningen av blivande experter. 7.2 Yrkeshögskolan Novia Bakgrund Yrkeshögskolan Novia är med sammanlagt ca 4000 studerande och en personalstyrka på 400 den största svenskspråkiga yrkeshögskolan i vårt land. Verksamhetsområdet finns längs den finlandssvenska kusten vid fem skilda campus/enheter. Två av dessa finns i Vasa. Enheten Seriegatan inom social- och hälsovård samt skönhetsbranschen och enheten Wolffskavägen inom teknik. På kasernområdet i Vasa finns scenkonstprogrammet som tillhör kulturutbildningen i Jakobstad/Nykarleby. Novia har på de bägge enheterna i Vasa ett engelskspråkigt utbildningsprogram. Utbildningar som leder till högre yrkeshögskoleexamen finns både inom social- och hälsovård och miljöteknik. Inom varje enhet verkar också en forsknings- och utvecklingsenhet som bedriver tillämpad forskning och utför utvecklingsarbeten i syfte att stöda och betjäna yrkeshögskoleundervisningen och den regionala utvecklingen. Unika program Novias utbildningsutbud är mångsidigt och i utbudet ingår ett antal program som är unika för det svenskspråkiga Finland. I Vasa har vi bland annat utbildningsprogrammet för bioanalytik samt radiografi och strålbehandling.

25 25 Utmaningar Många av utbildningsprogrammen i Vasa är små då de inte når upp till ministeriets krav på 40 nybörjarplatser/år. Det finns hot om nedläggningar och sammanslagning av program, även om deras existens är försvarbar med tanke på att utbildningen sker på svenska och i huvudsak för regionen. Inom vissa utbildningsprogram finns det behov av att utöka nuvarande antal nybörjarplatser. Utmaningarna inom yrkeshögskolan Novia är framförallt sparkraven. Det leder till nedskärningar i resurser för undervisning och krav på större studerandegrupper. Personalen förväntas dessutom vara aktiva med egen forskning och publikationsverksamhet, ökat deltagande i CLL- verksamheten (centret för livslångt lärande), vilket innebär nya tilläggsuppgifter såsom försäljning av utbildning, samt att öka internationaliseringen. Inom social- och hälsovården strävar vi till att uppnå avtal om kostnadsfria praktikperioder med de sjukhus och hälsovårdcentraler som finns i närregionen. Detta är en stor kostnad för utbildningsenheten. Många studeranden, speciellt social- och hälsovårdsstuderanden, arbetar mycket vid sidan av studierna i och med att de är lätt att få arbete inom den egna kommande branschen då bristen på vårdpersonal i nejden är stor. Det leder tyvärr i sin tur till förlängda studietider vilket i sig inte är önskvärt med tanke på försämrad statistik på nationell nivå. Denna statistik utgör en av de mätare som ministeriet använder vid jämförandet av yrkeshögskolor och finansiering. 7.3 Vasa universitet Vasa universitet är ett universitet som är inriktat på affärsverksamhet som siktar mot internationell och regional växelverkan. Universitetets centrala prioriteringsområden är 1) Mångspråkighet och mångkultur, 2) Ledning av resurser och prestanda, 3) Förnyande av produkter, tjänster och funktioner och 4) Ny energiteknik och - ekonomi. Lagstiftningen för universiteten förnyades i samband med universitetsreformen som då trädde i kraft. Enligt universitetslagen är universiteten självständiga offentligrättsliga anstalter eller privaträttsliga stiftelser enligt stiftelselagen, och så-

26 26 ledes står universiteten inte längre under statens budgetekonomi. I och med den nya universitetslagen har sättet att sköta ekonomin samt personalens ställning ändrats: ekonomin sköts på ett företagsmässigt sätt och personalens tjänsteförhållanden har ändrats till arbetsavtalsförhållanden. Ett exempel på den företagsmässiga verksamheten är resultatlönesystemet som gäller hela personalen från och med år 2013 och om vars ibruktagande styrelsen för Vasa universitet har fattat ett beslut. Ny finansieringsmodell Universiteten får en ny finansieringsmodell. I förslaget på finansieringsmodell som utarbetats av en arbetsgrupp som tillsatts av undervisnings- och kulturministeriet betonas vikten av kvalitet, resultat och internationalism. I arbetsgruppens förslag skulle finansiering inte längre riktas enligt examensmål, och vikten av vetenskapliga publikationer skulle ökas jämfört med tidigare. I den föreslagna modellen finns tre huvuddelar: utbildning (41 % av grundfinansiering), forskning (34 % av grundfinansiering) samt övriga mål inom utbildnings- och vetenskapspolitiken (25 % av grundfinansiering). Enligt den nya modellen betonas forskningspublikationernas kvalitet och internationella karaktär, vilket skapar en press på personer med undervisningsbetonade uppgifter: utöver undervisningen borde de dessutom bedriva forskning och producera publikationer. Universitetens prioriteringsområden, deras regionala slagkraft och internationalitet bör beaktas i forskningen. Den nationella klassificeringen av olika publikationsforum skapar en oro om hur skillnader mellan olika branscher tas i beaktande och hur noggrant klassificeringen i allmänhet kan göras. Den internationella aspekten som betonas i finansieringsmodellen avspeglas i undervisningspersonalens arbete bl.a. genom ökade internationella undervisningsoch forskningsprojekt samt ökad byråkrati. Samtidigt bör undervisningspersonalen se till att utbildningen är effektiv och säkra att de studerande framskrider i sina studier ett av finansieringsmodellens viktigaste kriterier är mängden studerande som avlägger minst 55 studiepoäng per år. I och med universitetsreformen har pressen ökat och för att uppnå resultat används olika kvantitativa och kvalitativa mätare som väcker frågor om vart mätningarna riktas.

27 27 Ministeriet riktar finansiering till universitetet i en helhet som grundar sig på föregående års studieresultat. Universitetet fattar själv beslut om hur finansieringen fördelas inom universitetet. Heterogena undervisningsgrupper Numera söker studerande till kandidats- och magisterutbildningar vid universiteten från väldigt olika utgångslägen och längs olika vägar: i samma undervisningsgrupp kan det finnas studerande som inlett universitetsstudierna direkt efter gymnasiet, studerande som hunnit längre i studierna (t.ex. studerande som kommit den s.k. öppna vägen), studerande som varit länge i arbetslivet som skaffar sig en ny utbildning osv. Ur lärarens perspektiv är det samtidigt både en rikedom och en utmaning. Läraren bör kunna beakta studerandenas behov och kunna anpassa sin undervisning så att den passar alla. Pedagogiska lösningar som använts tidigare lämpar sig nödvändigtvis inte för att undervisa en heterogen grupp. Pedagogiskt ledarskap krävs även i allt större utsträckning av universitetslärarna. Universitetsundervisningen grundar sig på forskning och av denna orsak har lärarna sällan tillgång till färdiga uppgiftsböcker med färdiga svarsalternativ. Lärarna producerar väldigt ofta allt undervisningsmaterial själva från början till slut. Material produceras allt oftare för att användas i till exempel kurser på webben och därför bör lärarna även ständigt utveckla sina data- och kommunikationstekniska kunskaper och sin nätpedagogiska kompetens. Språkundervisningens utmaningar Studierna i främmande språk i grundskolorna och gymnasierna har blivit ensidigare. Majoriteten av eleverna i grundskolan läser minsta möjliga antalet språk, dvs två språk, varav det ena är det andra inhemska och det andra så gott som alltid engelska. De ungas ensidigare språkkunskaper och smalare språkval inverkar även på språkstudier som erbjuds av universiteten och högskolorna: blir det tillräckligt med studerande till fördjupade språkkurser eller bör resurser ökas till nybörjarkurser och grundkurser? Hurdana konsekvenser har den snävare språkundervisningen för till exempel näringslivet?