som följesla Whiplashskadorna ökar i

Transkript

1 som följesla Whiplashskadorna ökar i

2 Skrota nollvisonen och börja om Siewert Öholm och Gunnar Falkemark ryter till sidan 4 ' Godkände prov utan att vara på plats Förarprövare i Arboga polkanmäld Smällen som påverkat - Harald för alltid Tema: whiplish sidan 10' En livsviktig timme Besöket i säkerhetshallen ger resultat Klent intresse för mon tering i dldre bilar Trendbrott i Göteborg Hårdare tag för mopedister Pricksystem et -en idé som försvann sidan 6 sidan 26 Bromsprov flyttas till halk/riskutbildningen sid 16 sid 28 Abu Dhabi ökenäventyr med mersmak sid 20 sid 30 Ökad bilism i Vitryssland sid 24 sid 34 sid 25 Ecodriving på racerbanan lockade i Härnösand sid 36 SVERIGES TRAFIKSKOLORS RIKSFORBUND STR-aktuellt Medlemstidning för Sveriges Trafikskolors Riksförbund Adress: Jarvgatan LANDSKROYA Telefon: Fax: E-post: info@str.se Utgivare: Lars Gustavsson Redaktör: Gunlög Stjerna Tradgardstorps gard Landeryd Linköping Tel:Ol , Mobil: e-post: gunlog.stjerna@str.se I redaktionen medverkar Redakta Reportage med text och bild. l detta nummer: Ingrid AhIström,Catarina Gisby, Johan Granath,Staffan Gustavsson, Britta Lineback, Mark Olson Tryck: Trycksaker AB, Norrköping ISSN: Vill du prenumerera? Kontakta STR Service AB Tel: O O0 Fax: Pris: För icke medlemmar:250 kr/&. Layoutloriginal: Forma Viva, Linköping Manusstopp för tidning nr 4.10 nov 2004 Omslagsfoto: Staffan Gustavsson

3 egeringen öppnar dörren för verkningsfulla åtgärder mot unga förares rattfylleri i R, östens trafiksäkerhetsproposition. En obligatorisk introduktionsutbildning för handledare och elev föreslås, liksom en utökad risk- utbildning om alkohol och droger. Men nu sander regeringen förbryllande budskap. På Trafiknykterhetens dag bytte trafikminister Ulrica Messing och justitieminister Thomas Bodström fot i en gemensam debattartikel. Introduktionskvallen för handledare och elev har aven den förvandlats till m en utbildning om risker med alkohol och droger i trafiken. LEDARE Politiska budskap som förbryllar I Vad ar det egentligen regeringen vill? Det är här jag blir oroad. Inte för det som ska förmedlas till de blivande förarna, där ar ambitionen god. Utan för det satt man vill göra det på. Samstämmig forskning säger idag att den privata övningskörningen maste struktureras upp. Problemet med mangdträningen ar inte kvantiteten, utan kvaliteten. Samt att olyckor intraffar, som kostar liv. En åtgärd ar att ge handledare och elev en bättre start. Introduktionsutbildningen, där både elev och handledare ska delta, borde fokusera på metodik, struktur, ansvar och risker. Mycket mer hinner man inte med på tre timmar. Självklart ska alkoholproblemen belysas, men de är inte det primära i detta skede. Alkohol och droger ar ett så stort trafiksakerhetsproblem att det maste tas på betydligt större allvar. Här räcker det inte med några stank av information. Har kravs åtgärder som sätter spår och ger intryck. Det är här Vägverket kommer in i bilden. Vägverket vet vad som behöver göras. Det står i en färsk rapport från Kommunicera AB, gjord på uppdrag av Vägverket: Det går inte att nå de unga med enbart information och masskommunikation. Det kravs dialog och samtal också. Information ar envägskommunikation, dialog ställer krav på aktivt lyssnande och respekt för individens egna tankar och funderingar. I rapporten efterlyser tillfrågade ungdomar mer av dialog och personliga samtal, som de menar ar långt ef- fektivare nar det galler att skapa förtroende och påverka värderingar och beteenden. Ända planerar Vägverket att reducera alkoholutbildningen till ytterligare ett delmal i halklriskutbildningen. Det är så L verket tolkar uppdraget i proppen. Men I pedagogiskt lämnar lösningen mycket övrigt att önska. Risken är stor att alkoholinformationen drunknar i all övrig kunskap eleverna ska ta till sig på i halkbanan. Alla pedagoger vet att för många budskap vid ett och samma tillfälle säilan leder till varaktig inlärning eller påverkan. Enda fördelen är att det blir lätt att administrera. HalWriskövningarna ar redan obligatoriska och ett tillkommande delmal kan enkelt prickas av. Ekonomiskt sker ingen förändring. Kostnaden för eleven blir minst lika stor, om inte större, som nar undervisningen ges på trafikskolan på hemmaplan. P3 trafikskolan kan dessutom samtal och individanpassad praktisk utbildning förstärkas av temakvallar i mindre grupper, där emotionella budskap i film och möten med rattfylleriets offer anpassas efter mottagarna, genom gruppdiskussioner och värderingsövningar. På så satt får ungdomarna möjlighet att reflektera över sina attityder och trana sin emotionella förmåga. Tillsammans med alkolaset i övningsbilen, som alla STRanslutna trafikskolor ska ha år 2007, ger kontakten mellan trafiklärare och elev bra möjligheter till återkommande diskussioner med ungdomarna, som är framtidens kravställare när det galler trafiksäkerhet. Införandet av en obligatorisk alkoholundervisning är en mycket god idé, som inte får förfuskas på grund av kortsiktigt tankande, där pedagogiska vinster får sta tillbaka för administrativt enkla lösningar. Dock kvarstår frågan: vad är det egentligen regeringen vill? Lars Gustavsson Lagledare och förbundsordförande

4 Siewert Öholm och Gunnar Falkemark: ''Skrota nollvisionen I" och börja om. Det här med nollvision later ju så bra. - Men en sådan vision betyder ingenting om det inte laggs ned kraft p3 att förverkliga den, menar Gunnar Falkemark, docent i statsvetenskap. - Erkänn att nollvisionen är en bluff och börja om från början, säger debattören och journalisten Siewert Oholm. Debattören och journalisten Siewert Öholm vill tillsatta en trafiknykterhetskommission, och ge den en stor budget. Gunnar Falkemark fick rubriker i SA gott som alla Sveriges tidningar när han i somras förklarade nollvisionen död. Falkemark är forskare vid Göteborgs universitet och har studerat väg- och transportpolitik under manga år. Siewert Oholm är känd från mängder av debattprogram i teve. I tio år höll han också i debatterna på MHF:s aterkommande seminarier i Tylösand. Han var i Tylösand även i år, men inte som moderator utan som talare. I sitt föredrag hävdade han att nollvisionen kapsejsat. "Allt annat är snack och undanflykter", sa Siewert Oholm. Är det verkligen rimligt att dödforklara nollvisionen? -Vi har haft nollvisionen i sju år och har snarare fler omkomna i trafiken nu än när visionen uttalades, säger Gunnar Falkemark. Politikerna lägger inte ned särskilt mycket kraft pa att förverkliga den, anser han. Visionen är i själva verket ingenting annat än symbolpolitik. - Man vagar inte vidta Atgärder som verkligen skulle ha effekt. Vilken typ av åtgärder skulle det vara? -Till att börja med borde bötesbeloppen vid fortkörning bade höjas och inkomstrelateras. I dag är bötessummorna sa låga att höginkomsttagare förhaller sig likgiltiga till om de åker fast eller inte. Kombinera flera atgarder Samtidigt som man höjer böterna maste dessutom hastighetsövervakningen utökas rejält, tillägger Falkemark. - Kombinationen av dessa tvi åtgärder är viktig. Kampanjer för att påverka attityder gör ingen nytta, men det ekonomiska spraket förstår alla. Vad anser du om att man Överväger att höja hastighetsbegränsningarna på vissa motorvägar, från 110 till 120 eiier 130 kilometer i timmen? -Det tyckerjag är vansinnigt. Många kalkylerar ju med att man kan köra upp till 30 kilometer över tilliten hastighetsgräns utan att förlora körkortet. Skulle man plötsligt fa åka 130 pil en motorväg skulle många köra i 160. Att köra för fort är märkligt nog ett brott som många stoltserar med, konstaterar Gunnar Falkemark. - Ingen skulle drömma om annat än att skämmas över att bli tagen pa bar gärning vid till exempel snatteri. Men att bli tagen för fortkörning är närmast en merit. Debattören Siewert Öholm vill inte gå sa långt som till att dödförklara nollvisionen. Men han tycker som sagt att den har kapsejsat. Han anser att visio- Varför accepteras massdödandet i trafiken? undrar Gunnar Falkemark, statsvetare från Göteborg. Ingen skulle acceptera att så dnga dog varje dr inom flyget eller på vdra arbetsplatse~ betonar han. nen har förflyttat fokus från verklighet till dröm; att det är för mycket vision och för lite trovärdighet. - Det är fler döda i trafiken i dag än "Det ar fler döda i trafiken idag an nar nollvisionen infördes." när nollvisionen infördes 1997, men Vägverket vill få oss att tro annat genom att förändra statistiken. Förr ingick även de som dött av sjukdom i trafikolycksstatistiken. Det gör de inte numera, så pa papperet kan det se ut som

5 att antalet döda har sjunkit sedan nollvisionen infördes. När nollvisionsbegreppet uppfanns blev genomslaget enormt. - Men en vision är ju ingenting värd om den inte backas upp av handling. Att saga ''jag har en vision" är inte mer värt an när Sickan i Jönsson-ligan säger "jag har en plan". Nollvisionen - en bubbla Siwert Oholm menar att det finns en tyst överenskommelse mellan politiker och ansvariga vagtrafikmyndigheter att inte sticka hål på den bubbla som han menar att nollvisionen är. -Politikerna har fatt ett ord att leka med, och Claes Tingvall på Vägverket kan åka till Paris och New York för att tala om hur bra vi är pa trafiksäkerhet i Sverige. I själva verket kör våra ungdomar ihjäl sig mer an nagonsin, och allt fler gör det med alkohol i kroppen. Tre av fyra i åldern 15 till 24 år som dör i singelolyckor möter döden berusade. Av samtliga åringar som dör i trafiken - oavsett typ av olycka och oavsett om den yngre personen kör eller är passagerare - är varannan full. - Om man pa allvar tar tag i fylleridöden, då kunde man åtminstone börja tala om att närma sig nollvisionen, säger Siewert Oholm. "Satsa p8 trafiknykterhet" Oholms förslag är att det borde tillsattas en trafiknykterhetskommission, en avdelning eiler enhet som "får korta beslutsvagar och en chef som kan fatta självständiga beslut". En sådan kommission skulle kunna fungera ungefar som Vagtrafikinspektionen gör, men den måste fi betydligt mer pengar an vad trafiknykterhetsarbetet som helhet får i dag, understryker han. -Vagverket lägger ner mer pengar pi att bygga övergångsställen åt grodor an på att vidta trafiknykterhetsåtgärder. Vad tycker du att man ska göra med noiivisionen? - Erkänna att den är en bluff och börja om från början, sluta flumma med ord och romantiska formuleringar och formulera tydligare, kiarare målsättningar från år till år. Catarina Gisby u Lars Bergfalk, Vdgtrafkinspektionen, Ulrica Messing, trajik- och infiastrukturminister och Monica Öhman, NTF; satterfidgetecken för Siewert Öholmsförslag om att tillsatta en tra$knykterhetskommission. "En ny organisation ar ingen lösning" Tillsatt en trafiknykterhetskommission,föreslår debattören och journalisten Siewert Oholm. Det skulle kunna vara en vag att gå för att möta det ökande rattfylleriet på våra vägar. Förslaget får både ros och ris. Förre statsministern Ingvar Carlsson, -Jag är mycket skeptisk till att man ordförande i Whiplashkommissionen, försöker lösa de växande problemen tror att det kan vara en bra idé. genom att skapa en ny organisation, - Jag ställer mig positiv, är hans säger han. kommentar. mm- Något avgörande maste ju göras, "Vi borde litnyttjd menar han. Med tanke på den allt större importen av vin, sprit och öl, de organisationer samt de laga alkoholskatter som inom vi redan ha r." en snar framtid förmodligen är verklighet, så skulle en kommission kunna vara ett satt att möta det ökade flödet av alkohol i trafiken. Skilda &sikter inom (s) Trafik- och infrastrukturministern Ulrica Messing är inte lika positiv som sin partikollega. - Det är viktigt att arbeta målinriktat och att insatser görs på manga omriden. Jag är inte säker pi att en kommission är hela lösningen, men jag är beredd att Överväga alla de förslag som finns. Vägtrafikinspektionens högste chef, Lars Bergfalk, är väldigt tydlig med att han inte tycker att det är någon bra idé att inrätta en trafiknykterhetskommission. - Vi borde utnyttja de organisationer vi redan har; Vägverket, Polisen och skolsystemet. Det är där vi ska se till att lösa alkoholfragorna, inom den befintliga strukturen. NTF har inte tagit stallning Monica Ohman, NTF, berättar att hon var i Tylösand och hörde Siewert Oholm lagga fram sitt förslag. - Men vi har inte hunnit diskutera det här inom NTF och har därför inte tagit ställning till om vi tycker det är en bra eller dilig idé. Vi ser förslaget som &got vi får ha med oss i vårt fortsatta alkoholarbete. Catarina Gisby

6 1 rörarelever begär u =--A,dhd via facket i Körkortsforordningen fåt' frän kritik i skrivelse w. inte. fhtt ut sina k6rkort efter f6yaild*gen genom km elmer ~~~m i &boy hm via sitt fack, Oberoende Fackförewgem ~ e n ~ l ~ ~ ~ ofc, i ~ begärt t j skadestand. ~ n, Desutom *w facket fr? tik mot kiirko&förordningen oh menar att exaniinationen ghttme.. Förarprövare i Arboga polisanmäld Godkande prov utan att vara på plats Förarprövaren på komvux i Arboga godkände flera förarprov utan att narvara.arboga kommun som är huvudman för utbildningen ar nu polisanmäld liksom förarprovaren. Komvux i Arboga tillhandahåller körkortsutbildning för tunga behörigheter som lastbil och buss. Utbildningen är dock utlagd p4 entreprenad till företaget Grip i Arboga AB, som ägs av utbildningsföretaget UVS... Historien med de elever som godkänts utan att förarprövaren varit närvarande rullades upp under sommaren, när Vägverket rutinmässigt kontrollerade anmälningar om godkända förarprov. -Han har inte varit p4 plats och enligt flera av de berörda eleverna har han aldrig traffat dem, säger Bength Eriksson p4 Vägverkets trafikregister i Orebro. Det visade sig efter ytterligare kontroll att förarprövaren, som arbetade halvtid, har examinerat närmare 700 behörigheter under en 18-manadersperiod. Bength Eriksson är noga med att påpeka att det i många fall rör sig om flera behörigheter för en och samma person. Men att det ända är närmast omöjligt att examinera så många under normala förhallanden. Förarprövaren avstängd - Det är inte rimligt. Den här utbildningen har bedrivits p4 ett felaktigt satt, som aldrig varit avsett. Examinationsrätten har använts som handelsvara. Dec är tyvärr ett problem som sannolikt finns på fler stallen. Ytterligare en märklig omständighet

7 Skandalen i Arboga har fatt stor uppmärksamhet av pressen i sommar är att förarprövaren har ett anställningsbevis från Arboga kommun, men han har inte fått någon lön därifrån. Sannolikt är han avlönad av Grip i Arboga, vilket är felaktigt, enligt Bength Eriksson. - Det kan vara en jävsituation. Att vara förarprövare är en offentlig uppgift som inte kan delegeras. Mister sitt förordnande Vägverket accepterar tills vidare inga prov av den aktuelle förarprövaren, som sannolikt kommer att mista sitt förordnande att förrätta förarprov. Hela historien är dessutom föremål för polisutredning. PA gymnasie- och komvuxprogram med fordonsinriktning kan lärare fa förordnande att examinera förarprov. Ett villkor är dock att läraren undervisar de elever han eller hon sedan ska examinera. - Man maste undervisa, men det är inte reglerat i vilken omfattning. Komvux i Arboga har inte bara bedrivit utbildning på hemmaplan, utan ocksa gjort det i andra delar av landet. Detta ar märkligt tycker Bength Eriksson. som tror att kommunen kan ha blivit förd bakom ljuset av det företag som haller utbildningen. -Man maste fraga sig varför Arboga kommun bedriver utbildning i Stockholm och SkAne. Under sommaren kartlade Vägverket alla godkända - förarprov, som hade koppling till utbildningsföretaget UVS. Kartläggningen visade att nästan alla förarprov hade godkänts av den nu avstängde förarprövaren. Förda bakom ljuset Sven Hultman är jurist pa Vägverket i Borlänge. Enligt honom har också två andra förarprövare vid komvux i Arboga fått sina förordnanden ifrågasatta. -Vi har meddelat dem att förordnandena inte är giltiga förrän de är anstallda av kommunen. De har yttrat sig och hävdar att de är anställda, men det anser inte vi. Att lärarna använt sina förordnanden "Man måste fråga sig varför Arboga kommun bedriver utbildning i "ockholm och Skåne." på andra orter är i sig inget konstigt, enligt Sven Hultman, eftersom den skola de varit verksamma på har riksintag. - SA länge de examinerar elever på den egna skolan är det helt i sin ordning. Märkligt manga Däremot menar han att det ar egendomligt när lärare vid gymnasier och kom-, 1

8 vux hinner med så många förarprov som varit fallet i Arboga. -Det finns i och för sig ingen restriktion för hur många man får examinera. Jag kan bara konstatera att det är märkligt att dessa lärare, som dessutom har undervisningsskyldighet, hinner göra så många fler prov än vägverkets egen personal. Han känner inte till något fall som i omfattning liknar det i Arboga. - Det ar allvarligt och darför har vi gjort polisanmälan. Vi vill att polisen går till botten med detta. Missbruk av förarprövningsratten har enligt Sven Hultrnan i stort sett bara noterats på skolor med korta utbildningar, som har karaktär av uppdragsutbild- ning. Han menar därför att en lämplig åtgärd vore att bara ge förordnande som förarprövare för utbildningar som är längre an ett år. -Vi kommer att föreslå det till regeringen. Det kravs mycket arbete för en sådan förändring, men vi anser att det verkligen kravs. Johan Granath Ojämna villkor - fortfarande Trafikskolor kan inte konkurrera med gymnasiet Gymnasieskolor med yrkesförarutbildning gynnas på trafikskolornas bekostnad. Det fastslog Konkurrensrådet redan 2001 och uppmanade regeringen att agera. Men nästan inget har hant under de tre år som gått. I dag saljer statliga myndigheter, kommuner och landsting i allt större om fattning varor och tjänster som reda1 tillhandahålls av privata aktörer. Kon kurrensvillkoren för dessa riskerar där "~rkestörarutbildning' bed rivs i kom munal med att försämras, eftersom offentlig regi på över 100 verksamhet till större delen finansiera g y m nasieskolor.u via skattsedeln. s- ' ' ' ' ' ' "' ' Yrkesföramtbildning för buss ocl. lastbil är ett omrade där skattefinansie- -erad och privat verksamhet konkurrerar. Yrkesförarutbildning bedrivs i kommunal regi på över 100 gymnasieskolor om skolornas ratt att ha egna förarprö- i landet. Tillräckligt belyst? I ett yttrande från 2001 skriver Konkurrensrådet, som år 2003 blev en del av Konkurrensverket, att det bör ifrågasattas om konkurrensaspekterna belysts tillräckligt i de lagar som berör trafikutbildning. Till exempel anses det vara en klar konkurrensfördel för gymnasieskoloma att ha egna förarprövare, eftersom de därigenom slipper köa till Vagverkets förarprov: "För ett åkeri, som önskar köpa en utbildningsinsats med examen, kan anlitandet av en gymnasieskola innebära en tidsvinst på flera manader jämfört med att anlita en privat trafikskola", skriver Konkurrensrådet. Ridet anser det heller inte klarlagt vare gäller uppdragsutbildningar. Sådana utbildningar bör dessutom bara komma i fråga om det finns särskilda skal, till exempel brist på privata utförare. I gränslandet Christian Berger på Konkurrensverket anser att utbildning ar en svår fraga i relation till konkurrenslagen. - Det är definitivt i gränslandet, men tillatet. Han berättar att Konkurrensverket i oktober kommer att lamna förslag på åtgärder som ska förbättra marknadens funktion nar det galler privata och offentliga aktörer. - Vi kommer att lamna ett förslag till näringsdepartementet, men det handlar om konkurrenssituationen mellan pri- F vat och offentligt i allmänhet. Vi föreslår inga specifika åtgärder för förarutbildning eller annan utbildning. PA näringsdepartementet, som ansvarar för både trafikutbildning och konkurrensfrågor, ar det svårt att fa veta om något konkret gjorts efter dåvarande Konkurrensrådets uppmaning. Ett 10- tal telefonsamtal till olika enheter och avdelningar inom departementet ger inte mycket kött på benen. - Det har nog inte hant så mycket. Det som är på gång är de förslag på åtgärder som Konkurrensverket lämnar till näringsdepartementet i höst, säger Siv Gustavsson, departementsrad på enheten för transportpolitik. En del har ändå hant På Skolverket, som har delat tillsynsansvar med Vägverket i frågan om förarutbildning, har vissa saker dock hant. Anledningen är en fortbildning som Skolverket, tillsammans med Vägverket, låg bakom Ar Utbildningen riktade sig till lärare med förordnande att förrätta förarprov och innehöll ett kunskapsprov, som bara ett fåtal av 1ararna klarade. Kursen avbröts efter bara ett par omgångar. De upptäckta kunskapsbristerna hos lärarna ledde till en obligatorisk grund- b

9 Missnöjd elev stämmer kommunen En av de elever, som inte fått ut något körkort efter utbildning vid komvux i Arboga, har stämt kommunen, uppger Nerikes Allehanda. Eleven, en 37-åring man från Spånga i Stockholm, gick utbildningen hos Körkortsproffsen, som är underleverantör till Grip i Arboga. Grip i Arboga sköter i sin tur förarutbildningen åt komvux på entreprenad. Mannen ar en av flera elever, som fick sina förarprov godkända utan att den av komvux förordnade förarprövaren var närvarade. Tvingades tacka nej Den 25 maj gjorde 37-åringen sitt slutprov och godkändes. Han sökte därefter flera arbeten och blev erbjuden ett av dem. Anställningen skulle gälla från den 21 juni med en månadslön på kronor. Strax efter att mannen gjort sitt slutprov upptäckte Vägverket att den förarprövare, som skulle godkänt honom, inte varit närvarande. Något körkort kunde dkrför inte utfärdas och han tvingades tacka nej till jobbet. Arboga kommun är ytterst ansvarig för verksamheten vid komvux och stams nu av SpAngabon. Via sin advokat kräver han ersättning motsvarande den lön han skulle haft som anställd chaufför, det vill saga kronor i manaden. Mannen är arbetslös och anser att anledningen till detta är försumlighet från Arboga kommun. Ersättning kravs Skadeståndsanspråk har aven riktats mot Vägverket av andra elever som inte fått ut sina körkort trots godkända prov. Det ar Oberoende Fackföreningens Centralorganisation, OFC, som för flera medlemmars räkning kräver ersättning för förlorad arbetsinkomst. Johan Granath Handsfree inte bättre an vanlig mo bil laggande utbildning för att höja deras kompetens, berättar Jan Sydhoff, ansvarig för skolverkets avdelning för styrdokument. - Kraven på lärarna skärptes, och i dag är de betydligt mer kompetenta tack vare det. rat brev till alla skolor i landet som har transportprogram. För att klargöra vad som gäller. Det finns inga skäl att ifrågasatta ratten för gymnasieskolor att ha egen examination av förarprov, anser han. Däremot måste tillsynen skärpas så att reglerna inte utnyttjas. Tillsynen maste skarpas Beträffande körkortsskandalen i Ar- Regelverket är också tydligt i frå- - gan om vem som får, och vem som boga har Skolverket, i egenskap av inte får, examinera vid transportuttillsynsmyndighet, haft personal på bildningarnas forarprov, menar Jan plats för att ta reda på vad som gått fel. Sydhoff. Jan Sydhoff är dock inte detaljinsatt i - Det som hänt i Arboga berodde Handsfree fallet. knappast på ett misstag. Det framgår eller inte - ingen skillnad -Jag kan inte uttala mig om Arboga. tydligt och klart vem som har den räti sakerhet Men som en reaktion på det som hant ten. menar skickade vi ett ganska skarpt formule- Johan Granath forskarn. Du bör inte prata i mobiltelefon nar du kor bil.och tro inte att det ar säkrare med handsfree. Du paverkas precis lika negativt,visar en studie från Vag- och transportforskingsinstitutet,\frl. VTI-studien genomfördes i körsimulator. Förarnas körprestation påverkades negativt vare sig de pratade i mobiltelefon på "vanligt" satt eller i en så kallad handsfree. Sjäiva tyckte bilförarna att det var skillnad. De upplevde att de körde battre när de pratade i handsfree jämfört med när de pratade med mobiltelefonen tryckt mot örat. Men forskarna kunde inte upptacka några viisentliga awikelser. Vägverket gick redan förra året ut och varnade för att handsfree kan invagga förare i ett slags falsk trygghet. Redan då förstod man At vilket h%ll VT1:s studie lutade. I ett pressmeddelande från juni 2003 konstaterade Vagverkets generaldirektör Ingemar Skogö att Vägverket omöjligt kunde stäila krav på handsfree i bilar "eftersom studien påvisar att det saknas stöd för att detta skulle kunna ge trafiksäkerhetsvinster". Något förbud mot att tala i telefon i bil överhuvudtaget är inte aktuellt. Däremot finns det tankar p& att om den som talar i telefon orsakar en olycka så ska det ses som en försvårande omständighet och ge ett hårdare straff. Catarina Gisby

10 som påverkat Harald för alltid Whiplashskadan förändrade livet för Harald Wilen. Det var meningen att han skulle ta över trafikskolan han arbetade på, men i stället tvingades han att lämna den. I dag är han 37 och håller på att skola om sig till gymnasielärare. Harald Wilén, för många kanske känd under det tidigare efternamnet Waak, 1 började arbeta som trafiklärare i Trelle- 1 borg Jag var ung, bara 2 1, berättar han. Från Trelleborg bar det vidare till Malmö. Där fick han så småningom jobb pli Eriklusts trafikskola. En dag 1992, på den gamla landsvägen mellan Malmö och Staffanstorp, väntade Harald och en elev på att få göra en vänstersväng. Hastighetsbegränsningen på vägen var 90 kilometer i timmen. Det var inte mycket trafik vid tillfallet. Smällen ett faktum I backspegeln ser Harald en bil komma i full fart. Den visar inte nagra som helst tecken pa att sakta in eller väja At höger för att kunna köra om på trafikskolebilens högra sida. - "Nu händer det, nu händer det!", tänkte jag. Sekunden senare var smällen ett faktum. "Jag utgick j U fra ii att nacken skulle bli battre, inte sämre." II - Han som körde pillade tydligen med bilens cigarrettändare eller något. Han upptäckte alldeles för sent vad som höll på att ske. Bromsspåren var bara sju meter, inte mycket att komma med. Smäilen tog mest på Haralds sida, höger bak. Eleven verkade klara sig ganska bra. (Det är okänt om hon fatt några besvär senare i livet.) Harald däremot kände sig stel och öm i nacke och rygg. Han åkte till akutmottagningen och blev un- dersökt, men skickades hem med lite värktabletter. - Problemen var inte heller så stora i början. Ville jobba Efter någon manad fick han en mycket kraftig nackspärr, han som tidigare aldrig haft ont i nacken överhuvudtaget. Med hjälp av akupunktur hävdes spärren. Harald fortsatte att arbeta som trafiklärare. Nacken värkte av och till. -Men jag utgick ju från att den skulle bli battre, inte sämre. Efter en hård inbromsning i en korsning, för att förhindra en kollision med en bil som körde mot rött, hade Harald Wilén påtagliga nackbesvär i ett halvår. Ändå var han aldrig sjukskriven. - Jag var ung, jag ville jobba. Det fanns också en frihet på trafikskolan. Mådde jag inte bra en dag så kunde jag gå hem och vila för att ta igen den arbetstimmen någon annan dag. Ingen tyckte att Försäkringskassan behövde

11 Harald Wilkn är 37 år: Whiplashskadan fick han när han var 25. Det finns dagar narjag gråter av smärta narjag rakar mig med rakapparaten, säger han. blandas in. Men det talade emot mig se- kurs för att kunna stå som utbildnings- gjorde sig alltmer påmind. Minsta lilla nare - att jag inte varit formellt sjuk- ansvarig. Ägaren och Harald var över- inbromsning kunde vara förödande. skriven. ens om att han skulle ta över trafik- -Till slut insag bade ägaren och jag Harald Wilén hade vid det har laget skolan den dag det var dags för trafik- att det aldrig skulle g&. Jag gjorde min börjat arbeta pi3 Slottsstadens trafiksko- skoleagaren att dra sig tillbaka. sista dag som trafiklärare den 30 juni la. Han hade gatt en utbildningsledar- Det var bara det att skadan i nacken b

12 WHIPLASH - VANLIGASTE ARBETSSKADAN Harald Wilén jobbade i ---.ängsta som trafiklärare -för länge, förstod han efier8t. Nu utbildar han sig till lärare med historia som huvudämne. - Utbildningen är spännande, och jag hoppas jag omskolar mig till ett yrke som min nacke klarar av, säger han. Det finns nagra saker som Harald andra sitt beslut, men de säger benhårt faktiskt fortsatte att vara trafiklärare ef- Wilén ångrar. nej. "Du har ju skrivit på", är svaret jag ter trafikolyckan som orsakade whip- Den första är att han envisades med får. Och ja, jag skrev på. Jag fick lashskadan. att inte vara sjukskriven. den gången och tyckte att det var en bra - Små händelser som inte skulle ha - När jag ansökte om att få whiplash- ersättning då, men den summan är in- spelat någon roll annars fick allvarliga skadan klassad som arbetsskada fick genting med tanke på de problem jag konsekvenser för mig; den där hårda jag inte det, bland annat pa grund av att har i dag. inbromsningen i korsningen och andra jag bevisligen fortsatt att jobba och inte Den tredje saken han ångrar ar att han inbromsningar efter det. Jag borde ha sjukskrivit mig. slutat i tid, men visste inte bättre. Borde väntat med ersättning Den andra är att han tog ut ersättning 1 - från sin privata olycksfallsförsäkring i Ny utbildning Vi vandrar med Harald genom lärarhögskolans vindlande korridorer. Han ett för tidigt skede. ar tvungen att komma ut och hämta oss - Det hade bara gatt ett par år och för- inför vårt möte, för här är stört omöjligt säkringsbolaget slog da fast att jag hade mm att hitta utan guide. en invaliditetsgrad på 5 procent. Jag ac- "Jag borde ha utat Han utbildar sig sedan två år till lära- cepterade det. Men mina problem har re med inriktningen "individ och sam- ju bara blivit värre sedan dess. I cirka i tid, men visste inte halle" för grundskolans senare år och två års tid harjag med hjälp av en advo- bättre." gymnasiet. Utbildningen är på fyra och kat försökt få försäkringsbolaget att I ett halvt år. Huvudämnet är historia.

13 "Förr idrottade han mycket. Det har han slutat med helt." -Jag tycker att det arjatteroligt att gå har, säger han. Utbildningen är spännande och jag hoppas att jag omskolar mig till ett yrke som jag klarar av, med tanke på nacken menar jag. Om han ligger ner på rygg kan han inte få upp huvudet av egen kraft. Han måste ta sina händer till hjalp. Han vågar inte lyfta sina söner, Erik, fem och ett halvt, och Elliot, två och ett halvt, än mindre brottas med dem eller kasta boll. 'Bilarna måste göras säkrare II Whiplashkommissionen vill se buttre bilar, vård och ersättningar I maj nasta år kommer Whiplashkommissionen med sin slutrapport.ordföranden,förre statsministern Ingvar Carlsson, berättar redan nu att man identifierat tre huvudområden där åtgärder måste sättas in. Lyfter ingenting längre Häromdagen skulle han reklamera en gjutjärnspanna på Duka. Då upptäckte han att han inte kunde lyfta upp pannan på den höga disken. - Överhuvudtaget är lyft ingenting för mig. Han är tvungen att be grannarna om hjälp när trädgårdsmöblerna ska ut för sommaren, eller om teven behöver flyttas. Förr idrottade han mycket. Det har han slutat med helt. Cykla kan han fortfarande, men bara om han får cykla på en "gubbacykel" - hans egna ord - där han sitter alldeles rak i kroppen. -Dagligen och stundligen tanker jag på att hålla nacken i rak linje med ryggen, påpekar Harald. Jag har alltid ont nar jag vrider på huvudet, oavsett åt vilket håll det är. Och jag ar hela tiden rädd för att allting ska bli mycket värre. Med tanke på vad han berättar är det fantastiskt att han lyckas hålla sig vid så gott mod, för han verkar ha nära till skratt och det finns ingenting av bitterhet hos honom. -Det är ju helt enkelt så att det här ar en skada som jag måste leva med, säger Harald Wilén. Men visst inverkar den på humöret. Tyvärr är det val familjen som får ta de flesta stötarna. Ibland tycker jag synd om min fru. Text: Catarina Gisby Foto: Staffan Gustavsson För det första måste alla bilar göras säkrare. -Det finns forskning som visar att man med säkrare bilar kan minska whiplashskadorna med procent, säger Ingvar Carlsson. Vad säger bilindustrin? - Den reagerar positivt, tycker jag. Volvo och Saab ligger ju redan ganska långt framme, och de biltillverkare som ligger lite efter inom det har området verkar ha förstått att det är dags att reagera. Obefintlig forskning Vidare ar det enligt kommissionen viktigt att minska lidandet för de "Varden måste komma in snabbare an vad den gör nu." personer som ändå drabbas av whiplashskador. - Vården måste komma in snabbare an vad den gör nu. Då ökar chanserna att leva ett bättre liv efter, skadan. Tyvärr är det väldigt dåligt med utvärderingen av de olika metoder och rehabiliteringar som man i dag använder sig av. Forskningen är så gott som obefintlig. Varför är det sh? -Ja, det är konstigt. Vi vet inte. Hur ar det i andra länder? - Det är samma sak dar. Internationellt står man inför samma problem som vi. Krångligt fa ersättning Det tredje huvudområde som kommissionen identifierat berör de ersättningar som betalas ut i samband med whiplashskador. Kommissionen menar att ersättningssystemen som finns ar alldeles för krångliga. De måste bli smidigare. I Whiplashkommissionen sitter representanter för Riksförsäkringsverket, försäkringskassorna, Statens beredning för medicinsk utvärdering, försäkringsbranschen och Riksförbundet för trafik- och polioskadade. Kommissionen bildades i juli 2002 mot bakgrund av att antalet whiplashskador ökar. Avslutas juni nasta år Under åren som kommissionen funnits har den bland annat initierat forskning, uppdaterat statistik och utvärderat vård och rehabilitering i Sverige. I maj nasta år levererar kommissionen sin slutrapport och i juni avslutar den sitt arbete. Catarina Gisby b

14 4 -- a WHIPLASH ---A-.. - VANLIGASTE ARBETSSKADAN "'Narjag stiger ur sangen ser jag ut som en gammal gubbe" Whiplashskadade Anders Nilsson i Umeå ar sjukskriven på heltid sedan november förra året. - Det ar ett helvete, säger han. Han är bara 30 år och vill inget hellre an att jobba. Olyckan inträffade i slutet av Jag befann mig i en bil med en elev. Vi stod i msningstid på en påfartsstracka med väjningsplikt. Plötsligt kom en annan bil bakifrån i hög fart och körde rakt in i oss. Tappade känsel Efter olyckan hade Anders ont i nacken i ett halvår. Därefter började han sakta men säkert tappa känseln i landryggen. - Aldrig att jag trodde att en whiplashskada kunde få återverkningar i landryggen, men enligt min läkare ar det på det viset för upp till en tredjedel av alla whiplashpatienter, berättar Anders Nilsson. I två Ars tid arbetade en sjukgymnast med att dra hans kropp rak. Under den här perioden kunde han jobba hjälpligt. Ett problem var dock att avsaknaden av känsel spred sig ner i benen. Av den anledningen gick Anders till en sjukgymnast som arbetar enligt den så kallade Feldenkrais-metoden. Hon lyckades med konststycket att ge honom kanseln i benen och ryggen tillbaka - men då blev smärtorna avsevärt påtagligare. Tränar - i annat yrke I höstas blev det stört omöjligt att fortsatta arbeta. - Det är hemskt. Jag har så jäkla svårt att vara sjukskriven, säger Anders. Just nu arbetstränar han, på eget initiativ. Men inte på trafikskolan, utan som energiborrare. - Sådana som installerar bergvärme, du vet. Det är ett väidigt rörligt jobb. Jag måste röra på mig. Varje morgon är jag ute och går en timme för att komma igång. När jag stiger ur sangen på morgonen ser jag ut som en gammal gubbe. Maste ta sig tillbaka I en bil kan han sitta max en timma, oftast inte mer an en halvtimma. - Men jag är delägare i Centrala trafikskolan här i Umeå. Jag måste tillbaka till den på något vis, jag vet bara inte hur. Till råga p& allt ligger han i tvist med sitt försäkringsbolag. - De tror inte på min läkare när han säger att problemen hänger ihop med whiplashskadan. Jag blir så less på alltihop. Catarina Gisby "Jag måste ta mig tillbaka till trafikskolan på något vis, jag vet bara inte hur." "Jag har lurt mig att leva med min skada Ove Ahberg hör till de lyckliga Det var på Valborgsmässoafton Ingen av de inblandade fick några som har kunnat fortsätta att Klockan var ett. Ove Åhberg satt med livshotande skador. Eleven klarade sig arbeta efter sin whiplashskada. en av de sista eleverna för dagen i bilen. bättre an sin lärare; större delen av smalsmartfri ar han emellertid inte. På kvällen skulle de ha gäster hemma. len tog på den högra sidan där Ove satt. Då, vid ett trafikljus på en 70-vag, Och han går till en sjukgymbrakade en bil in i trafikskolebilen. Bak- Skulle ha främmande nast tre gånger i veckan. ifrån, naturligtvis. - Jag minns att jag åkte ambulans till - Det var en 74-årig man som satt vid sjukhuset. Nar jag var dar tjatade jag ratten i den andra bilen. Det fanns inga bara om att jag måste hem för vi skulle bromsspår överhuvudtaget. Den äldre ju ha främmande. Jag var omtöcknad föraren hade inte sett någonting. förstås. Läkaren sa att jag åtminstone

15 'lag trodde det var en hjurntumör" Vid sex olika tillfallen blev Britt Hansson,STR:s lokalordförande i Göteborg, påkörd i jobbet, men det skulle ta flera år innan hon satte olyckorna i samband med sina sjukdomssymtom. -Jag trodde att jag hade en tumör i hjärnan, säger hon. Den första olyckan skedde i slutet av 70-talet när en folkvagns-pick up som slalomkörde rammade Britt Hanssons trafikskolebil. Men den värsta olyckan var den andra, och den inträffade i början av 80-talet. Britt satt med en relativt färsk elev i bilen. På en 50-sträcka tvärbromsade flickan, plötsligt och utan förvarning. - Jag kunde inte få bort bromsen på henne. I backspegeln såg jag hur ett militärfordon dundrade in i oss. Det knakade till i nacken. Jag trodde att jag skulle kvavas, berättar Britt. Pakörd fyra ganger Britt Hansson fördes till sjukhus, men på röntgen kunde man inte se någonting. Ytterligare fyra påkörningar, bakifrån och från sidan, skulle det bli. -Varje gång brände det till i nacken. Britt fick huvudvärk allt oftare. Synen blev samre. 1988, nar hon inte kunde vrida på huvudet, var hon övertygad om att det satt en tumör bakom höger öra. Hon kom i kontakt med en naprapat. - Han frågade mig om jag hade varit med om någon trafikolycka. Det var första gången jag gjorde kopplingen mellan det onda och alla de påkörningar jag varit med om. Man visste ju inte så mycket om whiplash på den tiden. Fyra års utredning Symtomen blev fler och värre. Britts tänder började lossna (fyra operationer krävdes för att få dem att stanna kvar), och hon kunde inte lyfta höger arm. -Jag kunde inte ens vrida om nyckeln i tandlåset, förklarar hon. Efter åtskilliga besök hos läkare, naprapater och sjukgymnaster slogs det fast att Britt drabbats av en arbetsskada. Utredningen som skulle konstatera detta tog fyra år. - Idag är jag förtidspensionerad på halvtid. Det var inte något jag ville egentligen, men jag var tvungen att ge mig. Jag klarade bara inte av att arbeta heltid. Hon är nöjd med hur Försäkringskassan behandlat henne, trots att dess handläggare ställt ingående frågor om såväl hennes psykiska halsa som hennes äktenskap. -De måste ju fråga, säger Britt. Men jag hade inte några som helst problem privat. Det låg henne i fatet att hon aldrig sjukskrivit sig när hon haft ont. -Jag jobbade på och så försökte jag ta igen mig på helgerna. Man är ju uppfostrad på det viset. Har accepterat Britt Hansson har accepterat att hon är en av de whiplashpatienter som aldrig blir riktigt bra. Vissa dagar måste alla gardiner vara neddragna, och hon går inte så gärna på fester med mycket folk. Hon medicinerar ständigt mot högt blodtryck. -Jag äger fortfarande Utgårds trafikskola, men min son tar över mer och mer av verksamheten. Jag klarar av att ha högst 5-6 lektioner på en dag, men vissa dagar klarar jag inte av att ha någon alls. Catarina Gisby trots att smärtan alltid finns kvar" var tvungen att ta mig ner från båren för egen maskin, annars fick jag allt snällt stanna kvar. Efter några timmar kunde jag ställa mig upp, och då fick jag åka hem. Men middagen var vi ju förstås tvungna att ställa in. Aldrig helt smärtfri Han var sjukskriven i några dagar. Sedan började han jobba igen. -Jag var stel i nacken, men de verkli- ga problemen kom först två, tre månader senare. Då fick jag väldig huvudvärk och kunde nästan inte vrida huvudet åt höger. Så har situationen varit sedan dess. - Ibland ar det bättre, ibland ar det samre, men jag ar aldrig helt smärtfri. Jag går till en sjukgymnast tre gånger i veckan och behandlas med både laser och akupunktur. Ove Ahberg gick i pension för sex år sedan, men fortsätter att jobba så länge trafikskolan - Centrala trafikskolan i Umeå - behöver honom. Glad när det fungerar - Jag trivs jättebra med mitt jobb. Jag har sagt åt dem att skicka hem mig, men det gör de inte... Så länge det fungerar ar jag glad. Jag har lärt mig att leva med min skada. Catarina Gisby b

16 VANLIGASTE ARBETSSKADAN Klent intresse för montering av whiplashskydd i äldre bilar Bilindustrin vill hellre satsa på nyförsäljning Whiplashskydd som eftermonteras i gamla bilar skulle kunna halvera skaderisken.men intresset fran biltillverkarna är ljummet. - Industrin ar mest intresserad av att sälja nya bilar, säger Anders Kullgren,forskningschef på Fol ksam. Whiplash - eller de så kallade pisksnärtskadorna - ökar. Av trafikskador, som leder till invaliditet, står de enligt NTF för 70 procent. I antal personer räknat betyder det att cirka personer invalidiseras på grund av whiplashskador varje år. Många som drabbas ar trafiklärare. Whiplash ar den vanligaste arbetsskadan i branschen. Den här typen av skador uppstod som fenomen i början av 80-talet, ironiskt nog som ett resultat av att bilstolarna förbättrades. Whiplashskador är sällan synliga, ens vid röntgen. Äldre bilstolar var vekare, vilket var bra ur whiplashsynvinkel. A andra sidan var de veka bilstolarna sämre i nastan alla andra avseenden. De tålde i stort sett ingenting vid kollisioner. Människor drabbades av svåra skador eller dog. Krav ställdes därför på stabilare och starkare stolar, och med dem kom pisksnartskadorna. Varierande symtom I början var kunskapen om skadorna liten. Det fanns läkare som påstod att om personer hade besvär efter mer an sex månader efter en olycka, så var problemen med största sannolikhet psykiska. Med åren har man förstått att det tvärtom kan vara så att problemen ökar med åren. Whiplashskadan uppstår oftast i samband med trafikolyckor och da vid påkörningar bakifrån, men den kan uppstå aven vid andra typer av kollisioner och i helt andra situationer, till exempel på nöjesfalt eller vid överfall. I I I bilolyckan kastas huvudet häftigt bakåt, från överkroppen, och slungas sedan framåt med en kraftig snärt. Symtomen som följer kan variera. Flertalet blir till att börja med stela och ömma och får ont i nacken. Huvudvärk och domningar i armar och händer är också ganska vanligt. Andra symtom ar ryggont, ljud- och ljuskänslighet, minnes- och koncentrationsproblem, yrsel och balansrubbningar. En del får problem med tänderna, vilket förklaras med att nerver skadats vid olyckan och av minskande näringstillförsel. Skador som inte syns Whiplashskador ar sällan synliga, ens vid röntgen. Det medför extra svårigheter för de drabbade. Många sjuka känner sig ifrågsatta och tycker att bevisbördan ligger på dem. - Det finns mycket tyckande och för lite medicinsk forskning kring whiplash, säger Gunilla Sogell, som driver den så kallade Whiplashstiftelsen. Det är en insamlingsstiftelse som hon startade 1995 efter att själv ha fått en skada Många som drabbas tar kontakt med mig. Det ar tydligt att kvaliteten på den vård man får efter en skada är väldigt ojämn. Man ska helt enkelt ha tur och komma till ratt läkare. Ointresserad bilindustri Anders Kullgren är forskningschef pi Folksam. Han är också av den åsikten att det återstar mycket att göra nar det galler den medicinska forskningen kring whiplashskador. Däremot har man kommit ganska langt nar det galler forskning kring teknik som ska förhindra att den har typen av skador överhuvudtaget uppstår. I febmari i år avslöjade försaksingsbolaget Folksam och Autoliv att de i ett gemensamt projekt tagit fram ett nytt, enkelt och billigt whiplashskydd som skulle kunna monteras in inte bara i nya bilar utan aven i gamla Toyota Corolla i årsmodellerna 93 till 97 utrustades år 2001 med skyddet. När utvärderingen gjordes hade 58 bakandeskollisioner med bilarna inträffat. Dessa kollisioner jämfördes med 82 liknande krockar med Corolla-modeller utan skydd. Det visade sig att skaderisken nastan halverades med de eftermonterbara whiplashskydden. -Vi vill gärna få ut de har skydden på marknaden, men det går trögt, säger Anders Kullgren.

17 F,' 2-4 ' k..>q, J&,m.P Varför? - Bilindustrin ar inte tillräckligt intresserad, tyvärr. Man verkar vara inriktad på att sälja nya bilar, och det är val på ett Tester har visat att skaderisken satt förståeligt, men personligen tycker jag att man aven bor- nästa n bl i r ha Iverad de de kanna ett visst ansvar när det galler den tidigare försäljningen. Så jag kan inte gå in på en bilverkstad och få ett whiplashskydd inmonterat i min åtta år gamla bil? - Nej, det kan du inte. I eftermonterbara whiplashskydden. hjärtat nar det galler nybilstillverkningen, till exempel Saab Positiv utveckling och Volvo, och de uppnår ocksa goda resultat. Å andra sidan Tillsammans med Vägverket har Folksam också testat da- finns det tillverkare som hittills inte gjort särskilt mycket åt gens bilstolars förmåga att förhindra whiplashskador. whiplash, som Mercedez och BMW. - Har är utvecklingen positiv. Det finns de som satsar hel- Catarina Gisby

18 Franskt besök på Gillinge I september besökte Frankrikes transportminister Gilles de Robien Gillinge, tillsammans med representanter från svenska näringsdepartementet. de Robien - med ett stort antal tjänsteman i släptåg - var har för att titta på olika lösningar för trafiksäkrare transporter. På Gillingebanan fick ministern prova på hur det är att köra på halkbana med och utan ABS-bromsar, något han tydligen uppskattade. Fransmännen uppges också ha varit intresserade av och velat veta mer om den framtida, svenska obligatoriska alkoholutbildningen. CG Optiker vill ha syn test för alla Optikern Maria Forsgren i Skellefteå tycker att syntest borde vara obligatoriska i samband med att körkortet förnyas, vilket för den enskilde innebär vart tionde år. För Västerbottens Folkblad berättar hon att hon ofta möter kunder som har så dålig syn att de borde ha glasögon i trafiken. Det vägrar de att ha. Och pa deras körkort står det ingenting om att de är tvungna att ha synhjälpmedel nar de kör bil. - Jag förstår inte varför det inte görs något, säger Maria Forsgren. De här personerna är ju en fara i trafiken. På vägverket menar man att det inte ar aktuellt med obligatoriska syntester. - Det finns viktigare saker att göra, säger Hans Mattson på körkortssektionen till STR-aktuellt. - Att kontrollera alla ar för dyrt och opraktiskt i förhållande till den nytta det skulle göra, fortsätter han. Vi vet av erfarenhet från tester med yrkesförare att ytterst få fall fångas upp vid olika former av masskontroller. CG Viktig film om kollisioner Banverkets film "Det händer inte mig" har nyligen distribuerats till alla STR:s skolor. Det ar en film som handlar om vilka krafter som är inblandade nar olika fordon kolliderar med tåg vid järnvagsövergångar. Den handlar också om vad man kan tanka på för att undvika den här typen av kollisioner. Filmen känns aktuell med tanke på den svåra tågolyckan vid Nosaby utanför Kristianstad i Skåne nyligen, dar två personer dog och över fyrtio manniskor skadades nar Kustpilen på väg från Malmö till Karlskrona krockade med en lastbil. STR uppmanar alla trafiklärare: ta tillfallet i akt och visa filmen för era elever! CG Gravid fick ratt i Mnsratten En höggravid trafiklärare kan få havandeskapspenning om hon har svårt att sköta sitt arbete. Det har länsrätten i Uppsala beslutat. Kvinnan tyckte att arbetet blev alltför påfrestande när graviditeten narmade sig sitt slutskede, och begärde havandeskapspenning. Jobbet i trafiken utsatte henne för extra många faror, menade hon. Även moment i arbetet, som tvärbromsningar i hög hastighet och snabba ingrepp om elever gjorde felmanövrar, var svårare att klara av på grund av den stora magen. Långa dagar i bilen gjorde också att hon fick sammandragningar och hade svårt att gå upprätt. Försäkringskassan i Uppsala tyckte dock inte att besvären var tillräckliga för att motivera havandeskapspenning, skriver Uppsala Nya Tidning. Det anser däremot Länsrätten i Uppsala, som ger kvinnan rätt. Beslutet baseras bland annat på ett läkarintyg, där läkaren anser att kvinnan inte bör jobba de sista två månaderna före förlossningen. BL Unga man i allt fler singelolyckor Allt fler unga män omkommer i singelolyckor med bil på kommunernas gatunät. Svenska Kommunförbundet betecknar det som en överraskande förändring av trafiksäkerheten.. Antalet omkomna bilister i singelolyckor på det kommunala vägnätet har ökat kraftigt under första halvåret 2004, från sju till sjutton. De flesta omkomna var unga, elva man och en kvinna i åldern år. - Unga man är vanligtvis tekniskt skickliga förare, men omdömet i trafiken brister alltför ofta, säger Jan Söderström, chef för Svenska Kommunförbundets gatu- och fastighetssektion. Om problemet ska lösas hjälper knappast fysiska förändringar i tätorterna, utan det krävs snarare lagstiftning och övervakning, menar Jan Söderström. Han föreslår restriktioner för nyblivna körkortsinnehavare och en ökad övervakning av nykterheten. Totalt omkom 49 personer på det kommunala vägnätet under årets första sex månader. Det ar sju fler än under samma tid förra året. Ljuset i mörkret ar att färre gående och cyklister, så kallade oskyddade trafikanter, har förolyckats. Dar är det en minskning från 19 till 14 omkomna. -Det visar att de hastighetsdämpande åtgärderna, som t ex gupp och rondeller, har en inverkan, säger Jan Söderström. Han menar att detta styrks av att tre av de fem cyklisterna omkom i singelolyckor, och förmodligen hade klarat livet om de hade haft hjälm. Trafiksäkerheten för barn ar oförändrat hög. En pojke har omkommit då han på cykel blev påkörd av ett tåg. Dödsolyckor med fotgängare drabbar framför allt äldre, sju av nio var över 65 år gamla. Trafiksäkerheten för äldre fotgängare ar ett problem i gatumiljön som också kräver ökad uppmärksamhet, menar Kommunförbundets sektionschef Jan Söderström. I A

19 Sverige omkört i nollvisionen E tta i klassen nar det galler visionär teori. Men snart på jumboplats i verklighetens Nollvision. Nar Frankrikes transportminister besökte oss i september, utnämnde han Sverige till guldmedaljör i trafiksäkerhet. Ett välförtjänt betyg, om det ar visionskraft och god vilja som raknas. Men ett uppenbart överbetyg, om måttstocken är f&- re döda och svårt skadade. för allt Island, men också Finland, om stadigt sjunkande olyckstal under 2000-talet. I Norge tar politikerna krafttag mot de ungas trafikdöd. Den grundläggande utbildning på 17 timmar för alla körkortsaspiranter, som infördes för ett år sedan, kompletterades fredagen den l oktober med ett regeringsbeslut om en ny kursplan. Tanken bakom den är att alla moment i förarutbildningen, som man vet att förarproven inte klarar av att mata på ett tillförlitligt satt, ska säkras genom obligatorisk utbildning. I Danmark har man utökat prövo- Sverige lanserade Nollvisionen, Etta i klassen när det galler och har lyckats val med marknads- visionär teori. Men snart på föringen.nationellt.menisynner- jumboplatsiverklighetens tiden för f&ska körkortsinne- het internationellt. Våra nordiska havare från två till tre år och grannländer tog till sig tankarna Nollvision. arbetar aktivt med tankar på d redan i slutet av 90-talet. Förra året pricksystem för trafikförseelföljde EU efter. Till år 2010 ska dödstalen i Europatrafiken ser. I Island jobbar man på samma spår, men med både mohalveras. rot och piska: färska körkortsinnehavare som är prickfria - första året, belönas med en halvering av prövotiden. De som Egentligen säljer Nollvisionen sig själv. Ingen kan med he- kör för fort, slarvar med bältet eller gör sig skyldiga till andra dern i behåll havda att någon enda medmänniska ska behöva trafikförseelser får istället utökad prövotid. Tanken bakom dö eller förlora sin halsa i trafiken. Som politiskt budskap ar koncepten i båda länderna är att man maste kommunicera det genialt, och djupt mänskligt. med ungdomarna, för att uppnå önskat beteende i trafiken. Samhället måste reagera på ett felaktigt beteende, tydligt och snabbt, men också uppmärksamma och belöna när någon gör Men som alltid när det galler löften om bättre förhållanden kommer räkenskapens dag. Den då krav stalls på resultat, inte bara vackra ord. Det ar dar vi ar nu. Nog borde val sju år racka för att någonting ska markas i verklighetens skörd av döda och svårt skadade i trafiken? Hittills gör det inte det, annat an när de galler gruppen 65+, enligt Vagtrafikinspektionen. För våra svenska ungdomar ar olycksutvecklingen skrammande. 42 procent fler dödade är inte särskilt val i samklang med Nollvisionen. Därför är det synd att Vägverket inte tar intryck av våra nordiska grannländers framgångsrika arbete med de unga förarnas olycksutveckling. På ett nordiskt seminarium om förarutbildning i Helsingfors i manadsskiftet informerade fram- ratt. Den trista slutsatsen av seminariet för svensk del är att vi återigen blir omkörda av andra länder. Mycket prat men lite verkstad ger oss snart en tydlig A jumboplats, i vår hittills "basta gren": trafiksäkerhet. l

20 Trendbrott i Göteborg Lägre hastighet och skilda körbanor skyddar gående och cyklister Finns det nagot recept för färre trafikolyckor? I Göteborg har antalet svårt skadade i trafiken minskat med 60 procent. Det galler oskyddade trafikanter - gående och cyklister. Olyckor med yngre förare ar fortfarande ett svart problem. I början av 90-talet beslutade trafiknämnden i Göteborg att En kraftig nedgång skedde under åren , säger forsförsöka få ned antalet svart skadade och döda med 60 procent karen Hans Thulin, VTI, som sammanstäiler en rapport om till &r 2005, vilket man lyckats med. Tidigare var Göteborg Göteborgs trafiksäkerhetsarbete mer olycksdrabbat än både Malmö och Stockholm. VTI har analyserat resultatet av Atgarderna med utgångs- - Det är ett unikt resultat. Det mest anmärkningsvärda är punkt från trafikdata, uppgifter om gatunätet, statistik över den stora minskningen av antalet svåra personskadeolyckor. sjukvårdsregistrerade olyckor och polisrapportering.