Kristina Nilsson, Sten-Ove Danielson, Peter Persson, Linnea Stenklyft, Gudrun Sjödin

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kristina Nilsson, Sten-Ove Danielson, Peter Persson, Linnea Stenklyft, Gudrun Sjödin"

Transkript

1

2 2 (14)

3 3 (14) Kristina Nilsson, Sten-Ove Danielson, Peter Persson, Linnea Stenklyft, Gudrun Sjödin Motionär: Sara Häggström, Köpmanholmen & Thomas Wahlström, Skorped Fler och fler skrotbilar dumpas i skog och mark sedan skrotbilspremien togs bort Hälften av landets kommuner har uttalade problem med att skrotbilar dumpas på kommunal mark. Det visar en enkät från Håll Sverige Rent. Sedan bilskrotningspremien försvann 2007 har antalet bilar som skrotas lagligt minskat kraftigt. Dessa bilar är ett direkt miljöhot då de läcker olja och andra kemikalier. Då det dessutom ofta finns krossat glas kring dessa bilar så utgör de en direkt skaderisk för djur och människor som rör sig i dessa bilars närhet. Det är dessutom ingen trevlig syn att se hur dessa bilar förfular vår vackra natur! Jag föreslår därför att: Örnsköldsviks Arbetarekommun antar motionen och skickar den till distriktskongressen som sin egen våra riksdagsledamöter får i uppdrag att arbeta för att en s.k. skrotbilspremie på 700 kronor för varje bil som lämnas in till en auktoriserad bildemonteringsanläggning införs. Sara Häggström, Köpmanholmen & Thomas Wahlström, Skorped Föredragande: Kristina Nilsson Skrotbilspremie I motionen föreslås att en så kallad skrotbilspremie på 700 kronor införs för varje bil som lämnas in till en auktoriserad bildemonteringsanläggning. Som motionärerna skriver, utgör övergivna bilar hot mot miljön och förfular vår omgivning, varför problemet kräver en lösning. Vid partikongressen i Göteborg 2013 togs problemet upp i ett par motioner, där man krävde att premien skulle återinföras. Dessa motioner avslogs med hänvisning till att det trots allt är ett fåtal bilar som inte omhändertas, varför en skrotningspremie är en mycket dyr åtgärd för att ta hand om

4 4 (14) dessa. I våra budgetar i riksdagen har vi prioriterat ett nytt miljöbilssystem, då detta skulle leda till betydligt större positiva effekter för vår miljö än skrotningspremien. Däremot borde det vara möjligt att försöka hitta ett kostnadsneutralt system, exempelvis via en avgift vid nybilsförsäljning, för att finansiera detta. Även möjligheten att transportera bort övergivna fordon borde förenklas. Idag har polisen rätt att beordra flyttning av ett fordon bara om det är uppställt så att det utgör en omedelbar trafikfara. Att frakta bort övergivna bilar är ofta en krånglig process. Beslut fattas efter utredning om orsaken till att fordonet hamnat på platsen och om vem som är ägare samt, om ägaren hittas, efter att denne beretts tillfälle att själv omhänderta fordonet. Allt detta kräver tid och resurser. Därför måste regelsystemet bli enklare. Har ett fordon övergivits och dess ägare inte gett sig till känna, eller gått att spåra inom rimlig tid, bör man ha rätt att forsla bort den övergivna bilen. Sådana möjligheter finns redan exempelvis i Tyskland. Arbetarekommunens styrelse föreslår representantskapet: Att avslå motionen och sända den som enskild till distriktskongressen Representationskapet beslutade enligt arbetarekommunensstyrelsens förslag: Att avslå motionen och sända den som enskild till distriktskongressen Huvudföredragande: Sten-Ove Danielsson Det är helt riktigt det som motionären skriver att antalet skrotbilar har ökat sedan skrotbilspremien försvann Framförallt ser vi som bor i glesbygd att lagret av uttjänta bilar ökar på vissa fastigheter och det är inte lätt för aktuell kommuns Bygg/Miljönämnd att påverka fastighetens ägare att frakta bort dessa objekt. Tidigare när det fanns en skrotbilspremie så var det vanligt att skrotfirmor hämtade skrotbilar ute i kommunerna mot att de fick aktuell skrotpremie. Det som då gällde var att nya bilar belades med en extra skotningsavgift om 700 kr och pengarna gick till en skrotningsfond som förvaltades av Vägverket. När bilar skrotades så utbetalades 500 kr till en obesiktigad samt 1500kr till en besiktigad. Det systemet var kostnadsneutralt och detta är nog en förutsättning om vi skall kunna få tillbaka denna kloka åtgärd. Många ansåg att premien var något för låg och när man tillfälligt under 2007 införde en skrotningspremie om 4000 kr så skrotades bilar under 8 timmar!

5 5 (14) Motionen har dock två svagheter. Dels framgår det inte om förslaget är att åter införa både en skrotningsavgift och en skrotningspremie så som systemet var uppbyggt tidigare. Det andra är att motionären sätter en nivå om 700 kr och därmed kan vi bara verka för att just en skrotningspremie om just 700 kr införs, något som flera riksorganisationer anser vara en för låg siffra. En liknande motioner avslagits av Göteborgskongressen 2013 så i dagsläget blir det dessutom en omöjlig uppgift för länets riksdagsledamöter att kunna driva denna fråga framgångsrikt. Distriktsstyrelsen anser att det är bättre att motionen så som den nu är utformad avslås och att motionären återkommer inför nästa partikongress med en något annorlunda skrivning. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta: att motionen avslås. Motionär: Lena Näslund I våra hem finns idag mycket plast inte minst i all den hemelektronik som vi omger oss med. Hemelektroniken är omsluten av plast och har detaljer omslutna av plast. När mobilen och/eller plattan blir varm frigörs farliga ämnen som vi andas in. De flesta leksaker är gjorda av plast. Maten vi handlar är omsluten av plast och vi tillagar den i våra teflonpannor som innehåller plast. Våra barn är mest utsatta. Barn andas betydligt fler andetag per minut och det innebär att de får i sig mer skadliga ämnen. Att plast innehåller farliga ämnen bekräftas i en rapport från kemikalieinspektionen tidigare i år. De 15 vanligaste plasterna innehåller tillsammans 117 skadliga ämnen som kan framkalla cancer, skada arvsmassan och/ eller fruktsamheten. Vi vet idag att mäns sperma har försämrats. Den bästa plasten innehåller bara 21 farliga ämnen, den värsta innehåller 188. När vi ska välja leksaker eller andra produkter har vi ingen möjlighet att veta vad de innehåller för ämnen. Det är svårt att förstå att varför plastindustrin får fortsätta

6 6 (14) använda giftiga kemikalier i vardagsprodukter. Många av oss tror säkert att det vi köper är godkänt och säkert men så är det inte alls. Det är våra barn och deras framtid det handlar om. Jag yrkar att distriktskongressen beslutar att, i avvaktan på ett totalförbud, ge våra riksdagsledamöter och EU parlamentariker i uppdrag att snabba på processen att kräva att plastindustrin ska tala om vilka kemikalier som finns i våra varor så att vi som konsumenter har möjlighet att välja bort gifterna och skydda våra barn. Lena Näslund Föredragande: Kristoffer Park Konsumentmakt är ett viktigt verktyg för att göra våra produkter bättre. Idag är det många som läser innehållsförteckningen och väljer bort produkter. Vi är många som minns när vi konsumenter sa stopp mot förpackningar och lämnade dem i affären. Så helt klart att konsumenten kan påverka. När det gäller plast och kemikalier i plast så blir det dock lite mer komplicerat för den enskilde att ha koll på vad som är skadligt eller inte. Idag har vi i EU en märkning av skadliga ämnen i plast som heter CLP. Idag så tillkommer det nya tillsatser i plast hela tiden så att produkten får de önskade egenskaperna. Precis som motionären skriver så i de 15 vanligaste plasterna finns det 117 skadliga ämnen och då blir det otroligt rörigt för konsumenten att ha koll på vilka produkter den ska välja bort. Arbetarkommunens styrelse delar motionärens synpunkt att det är allvarligt med skadliga tillsatser i plast dock ser vi att det blir otroligt svårt för den enskilde att ha koll på vilka som är skadliga eller ej. Arbetarekommunens styrelse föreslår representantskapet: Att avslå motionen Representationskapet beslutade: Att bifalla motionen och överlämna den till distriktskongressen som sin egen. Huvudföredragande: Linnéa Stenklyft

7 7 (14) Precis som motionären beskriver så finns det fortfarande cancerogena och hormonstörande kemikalier kvar i mängder av de plastprodukter som vi kommer i kontakt med dagligen. Därför behövs det ställas krav på tillverkarna så att de produkter som kommer ut på marknaden blir säkra för konsumenterna. Distriktsstyrelsen delar motionärens synpunkt på att det tydligt ska framgå vad en produkt innehåller så att var och en ges möjlighet att göra egna val. Styrelsen kan också se de svårigheter som arbetarekommunens föredragande lyft fram, dvs. att det kan vara av betydande svårighet för den enskilde att ha kunskap om vilka tillsatser som är skadliga eller ej, men detta kan inte vara skäl till att frånta producenten dess ansvar att informera om en produkts innehåll. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta att bifalla motionen. Motionär: Olle Häggström Ordningen är återställd genom att vårt parti, nu tillsammans med vänsterpartiet och miljöpartiet har majoriteten i Landstinget Västernorrland. Ett landsting som brottas med en svag ekonomi. Hur de akuta problemen skall lösas har jag ingen direkt lösning på, utan överlåter det till våra landstingspolitiker. Däremot är jag övertygad om att en av lösningarna på sikt är ett utvecklat och intensifierat folkhälsoarbete. Under 1980 och 1990 talet hade jag förmånen genom mitt arbete i nykterhetsrörelsen att samarbeta mycket med landstinget. Enligt mitt sätt att se på det, en period när landstinget verkligen satsade på ett folkhälsoarbete. Landstinget hade en samhällsmedicinsk avdelning som arbetade både internt i organisationen men även hade ett utåtriktat arbete tillsammans med många aktörer. När jag under hösten 2014 gör en schematisk kartläggning av landstingets folkhälsoarbete, finner jag det begränsat och avlövat. Det finns flera skäl att utveckla folkhälsoarbetet En friskare befolkning gynnar såväl samhället som individen Landstingets ekonomi stabiliseras och skapar förutsättningar för ett mer proaktivt arbete. Distriktskongressen föreslås besluta:

8 8 (14) att uppdra till distriktsstyrelsen att tillsammans med vår landstingsgrupp utarbeta ett utvecklat och strategiskt folkhälsoarbete för Landstinget Västernorrland, där även kommunerna och civilsamhället involveras. Drömme den 29 november 2014 Olle Häggström Sidensjö S-förening Motionen behandlad av Sidensjö S-förening som ställer sig bakom motionen/ Christina Andersson Ordförande Föredragande: David Björklund Ett utvecklat strategiskt Folkhälsoarbete Motionären berör ett väldigt viktigt område i denna motion. Folkhälsan kan ses som ett viktigt nyckeltal i bedömningen av samhället och hur framgångsrik den samhällsdrivande politiken varit. Folkhälsan påverkas av allt från människors egna val och levnadsvanor till strukturella faktorer som ekonomiska och sociala förutsättningar, uppväxtvillkor och fysisk miljö. Folkhälsopolitiken spänner därför över flera samhällssektorer vilket innebär att verksamheter och insatser inom många områden bidrar till politikens genomförande. Inom vilka områden, vilka målgrupper och resultatmål man siktar in sig på kan ju i viss mån vara ideologiskt styrt och skilja sig åt mellan partier men nedan angivna områden torde vara aktuella för alla. Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomiska och sociala förutsättningar Barns och ungas uppväxtvillkor Hälsa i arbetslivet Miljöer och produkter Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Skydd mot smittspridning Sexualitet och reproduktiv hälsa Fysisk aktivitet Matvanor och livsmedel Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Man inser ju snabbt att politik som främjar folkhälsan måste bedrivas på hela den politiska arenan och med ett stort mått av samverkan mellan de politiska organen.

9 9 (14) Motionären vill att distriktsstyrelsen tillsammans med vår landstingsgrupp utarbetar ett utvecklat och strategiskt folkhälsoarbete för Landstinget Västernorrland, där även kommunerna och civilsamhället involveras. Då motionären inte i denna motion specificerat vad som avses i detalj så anser Arbetarkommunens styrelse att det finns, om än inte i samma format som förr, en strategisk politik för folkhälsa i Västernorrland och föreslår avslag på motionen. Arbetarekommunens styrelse föreslår representantskapet: Att avslå motionen och sända den som enskild till distriktskongressen Representationskapet beslutade enligt arbetarekommunensstyrelsens förslag: Att bifalla motionen och överlämna den till distriktskongressen som sin egen. Huvudföredragande: Linnéa Stenklyft Det finns behov av att ta ett samlat grepp för att för att påverka hälsoutvecklingen i länet, där ett brett och långsiktigt folkhälsoarbete är av största vikt. Distriktsstyrelsen delar motionärens uppfattning om att det behövs ett systematiskt och målmedvetet arbete för att uppnå en god folkhälsa. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta att bifalla motionen Motionär: Åke Nylén Sockerkonsumtionen är ett folkhälsoproblem oavsett sockerform. Det menar både forskare och Livsmedelsverket som kommer att ändra sina kostråd. Vi svenskar äter uppemot 40 kilo socker varje år, tre gånger mer än vad världshälsoorganisationen WHO rekommenderar. Varje år äter vi 17 kilo godis och choklad dubbelt så mycket som den genomsnittliga EU-medborgaren. Varje år klunkar vi i oss 90 liter läsk. Man tror att svenska barn är så feta att de riskerar att dö i förtid av cancer, diabetes eller hjärtinfarkter. Sötsaker och läsk är boven i dramat. En del äter så mycket godis och läsk att Livsmedelsverket klassar sockerkonsumtionen som ett folkhälsoproblem.

10 10 (14) Däremot är verket inte särskilt oroat över en eventuell ökning av HFCS (High Fructos Corn Syrup) i våra mat. HFCS är billigt majssocker som finns bland annat i olika läskedrycker. Skillnaden mellan vanligt socker och HFCS är inte särskilt stor även om HFCS innehåller mer fruktos som är ämnet vilket i stora mängder gör socker värre för kroppen än andra former av kolhydrater som potatis och ris. Enligt en beräkning som ledande fetma- och kostexperter presenterade på Dagens Nyheters debattsida 2010 så sjönk priset på lösgodis och läsk med 56 respektive 6 procent i förhållande till prisnivån för frukt och grönsaker mellan 1985 och Tanken på en avgift för sötningsmedel är inte ny, 2005 föreslog Livsmedelsverket införandet av en skatt på sötningsmedel. Avgifter av olika slag är effektiva för att styra konsumtionen, tobaksskatt, alkoholskatt är två exempel. Viss föda innehåller naturligt socker i form av fruktsocker, mjölksocker eller andra former av kolhydrater. Den tänkta avgiften skall inrikta sig på tillsatt sötningsmedel, som inte finns naturligt i produkterna. Till exempel vissa fabrikat av Pannbiff och Köttbullar innehåller tillsatt socker, av den enkla anledningen att vår kropp gillar snabb energi= socker. Det är ingen slump att LCHF-diet och liknande ger snabbt genomslag i viktminskning och förbättrad hälsa. Med detta som bakgrund yrkar jag att: Kongressen ger i uppdrag till riksdagsledamöterna i länet att driva frågan för ett införande av sötningsavgift. Länets riksdagsledamöter får uppdraget att göra Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström, uppmärksam på problemet och uppmana honom att agera i motionens anda. Socialdemokraterna i Ljungaverk-Borgsjö Åke Nylén Ånge Arbetarekommuns Representantskap beslutar att anta motionen som sin egen och sända den till distriktkongressen. Huvudföredragande: Peter Persson Den fråga som motionären tar upp är befogad. Det har visat sig att användandet av onaturligt socker (sötningsmedel) i kosten de senaste åren ökat markant.

11 11 (14) Därför kan införande av avgifter för tillsatta sötningsmedel vara en bra väg att börja med. Distriktsstyrelsen föreslår kongressen besluta: att bifalla motionen Motionär: Sten-Ove Danielsson Alby S-förening Det är väl känt att fysisk aktivitet gynnar hälsan. Som en åtgärd för att främja fysisk aktivitet och därmed minska sjuktalen finns möjligheten för arbetsgivare att stötta sina anställdas aktiviteter och detta kan då ske upp till en viss nivå utan att det ses som en beskattningsbar förmån. I Ånge kommun så kan de kommunanställda till exempel få ersättning på 50% på kostnader upp till 3000 kr. via friskvårdskuponger. De regler som finns hos skatteverket är dock väldigt föråldrade och det kan bara vara fördomar som gör att nästan allt är tillåtet förutom slalom, golf, ridning och segling. Sålunda så är det fullt möjligt att stötta de anställda ekonomiskt om de vill delta i nästan alla sedvanliga idrottsliga aktiviteter men även kampsporter, tex MMA där man slåss i en bur, Amerikansk fotboll med alla dess skador, bastubad, cheerleading, hypnos om den är kopplad mot stress eller rökning, rugby, skateboard-åkning och minigolf. Om vi tar golf till exempel så är det över svenskar som idag har gått den grundläggande utbildningen och har grönt kort. Varje år tar ca svenskar detta kort och invigs i en aktivitet som är både social och som främjar hälsan genom att man vid en golfrunda går 7-8 kilometer. En sport som utövas av över svenskar kan inte länge kallas överklassport och jag kan berätta att i Västernorrland så kostar ett medlemskap där man spelar obegränsat antal rundor ca 4000 kr per år. Man kan även bli medlem betydligt billigare och betala per runda. Nu gäller inte denna motion enbart golf utan motionen tar upp golf så som exempel på motion Jag föreslår därför att Länets riksdagsmän får i uppdrag att verka för att även ridsport, golf, segling och slalom skall så som andra idrotter kunna stöttas av de anställdas arbetsgivare utan att det skall ses som en beskattningsbar förmån. Sten-Ove Danielsson Alby S-förening

12 12 (14) Ånge arbetarekommuns repskap antog vid sitt möte motionen och beslutade att sända den till distriktskongressen som sin egen. Huvudföredragande: Kristina Nilsson Vår uppfattning om skatter är att vi behöver dem för att finansiera välfärden och för kollektiva investeringar i framtiden dvs. i utbildning, forskning, infrastruktur etc. Skattesystemet bör vara likformigt och neutralt till medborgarnas val av konsumtion och företags val av produktion. Stor restriktivitet bör gälla mot olika avdrag och skatteavdrag som snedvrider beskattningen och urholkar skatteintäkterna. Under åtta år av borgerlig regering har skatterna sänkts med över 130 miljarder kronor. Avdragen har blivit fler och en rad skatteavdrag har introducerats. Självklart bör arbetsgivare stödja friskvård men varför staten och inte arbetsgivaren eller den anställde själv skall betala den bör diskuteras. Friskvårdsavdraget infördes en gång som en morot för att främja motion eller friskvården som riktade sig till hela personalen. Den skulle då vara av mindre värde och av enklare slag samt fick inte bytas mot kontant ersättning. Nu har detta avdrag, som från början var tänkt för att hjälpa till att dra igång friskvårdstänket på arbetsplatserna, omvandlats till en form av självklart avdrag som ska expanderas så mycket som möjligt utan fundering kring att det ändå handlar om skattepengar om vars användning vi bör fundera. Givetvis kan man argumentera för att existerande begränsningar och gränsdragningar är föråldrade i men måste det ändå inte nu vara slut med skattesänkningar, tillförseln av olika skatteavdrag samt uttänjandet av avdragsmöjligheter? Vi behöver skatteinkomsterna för att genomföra en socialdemokratisk politik för fler jobb, en bättre skola och en värdig äldreomsorg. Det är på detta vårt fokus bör ligga och inte på skattesänkningar och utökade avdragsmöjligheter. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta att avslå motionen Syntetiska droger såsom till exempel SPICE skördar många offer och antalet unga som börjar använda det ökar i antal varje dag. Många kommer i kontakt med detta via Internet. Vid en sökning den på ordet Spice ges träffar när man söker på ordet. Söker man på Buy Spice ges träff på antal stycken.

13 13 (14) Söker man på orden: köpa Spice ges antal träffar: stycken. Detta är skrämmande! Yrkande: Därför vill jag att Sverige narkotikaklassar syntetiska droger samt inför ett förbjud av försäljning av Syntetiska droger. Sundsvall Marie Sjöbom Olsson Motionären tar upp en mycket viktigt och allvarlig fråga som är högaktuell i samhället idag. År 2009 beslutade regeringen i Sverige att sju av de cannabinoider som förekommer i Spice ska narkotikaklassas. Förordningen trädde i kraft den 15 september Klassning av preparat görs i Sverige av regeringen efter utredning av Folkhälsomyndigheten och Läkemedelsverket eller genom att preparatet blir föremål för kontroll enligt en internationell överenskommelse som Sverige har biträtt. Folkhälsomyndigheten och Läkemedelsverket arbetar ständigt med kontroller och utredningar av nya substanser som upptäcks. All narkotika är förbjuden att köpa, sälja, tillverka, förpacka, transportera och använda. I Sverige har vi en särskild lag för det, narkotikastrafflagen. I dagsläget är det stora problem att förbjuda försäljning av syntetiska droger då bl.a. Spice innehåller olika substanser som inte alla är klassificerade som narkotika. Styrelsen föreslår därför att representantskapet beslutar att anta motionen som sin egen. Representantskapet beslutade i enlighet med styrelsens förslag att skicka motionen till distriktskongressen som arbetarekommunens egen. Huvudföredragande: Gudrun Sjödin Nätdrogen spice, som är ett samlingsnamn för ett mängd narkotiska preparat som finns tillgängliga på nätet, fortsätter att öka kraftigt bland skolungdomar. Drogen är lätt att köpa via olika hemsidor och skickas med posten. Polis och tull gör vad de kan

14 14 (14) för att stoppa handeln, men nya varianter av drogen dyker ständigt upp på marknaden. Denna handel med droger kan ske helt lagligt som en följd av att narkotikan inte hinner narkotikaklassas i samma takt som de dyker upp på nätet. När narkotikaklassningen väl sker av ett preparat gör producenterna några smärre modifieringar så att det ses som ett nytt och ännu ej narkotikaklassat preparat. På så vis ligger myndigheterna hela tiden steget efter i att bekämpa handeln och användningen av narkotika. Sedan 2011 har den svenska tullen och polisen laglig rätt att beslagta syntetiska droger som ännu inte är narkotikaklassade om de bedömer att syftet med innehavet är kopplat till drogmissbruk. Efter beslut av åklagare får polisen dessutom förstöra det som beslagtagits, även om inte narkotikaklassningen av preparatet hunnit träda i kraft. Att kunna göra dessa beslag är viktigt i den svenska narkotikabekämpningen, men det räcker tyvärr inte. Det är dock viktigt att poängtera att även om rättväsendet har fått en utökad rättighet till att agera så är all hantering, användning och försäljning fortsatt laglig, givet att man följer de övriga lagar och regleringar som finns, till exempel rörande hantering av kemikalier och de lagar vi har kring skatt och moms. Ett effektivt sätt att ligga steget före och kunna komma åt innehavet, handeln och bruket av nätdroger är att införa familjeklassning av droger, där generiskt liknande molekylära produkter klassas som narkotika. Därigenom förhindras tillverkare att lansera liknande skadliga substanser. Partistyrelsen redovisade inför partikongressen 2013 att man mot denna bakgrund var beredd att pröva om en lagändring kan göras så att besläktade preparat kan klassas som grupp. Med en sådan ändring behöver inte varje preparat klassas för sig och nya preparat som kommer ut på marknaden kan omfattas av klassningen bara genom sitt släktskap med tidigare klassade preparat (familjeklassning). Det skulle kunna vara ett komplement till den så kallade Förstörelselagen som ger möjlighet att förstöra narkotikaliknande preparat som ännu inte förbjudits. Förestörelselagen kan tyckas tandlös eftersom ingen kan dömas för brott men är viktig eftersom man räddar människoliv genom att stoppa preparaten. Anledningen till att familjeklassning inte redan införts är de juridiska avgränsningssvårigheterna. Om man klassificerar i familjegrupper så kan en molekyl av någonting som ingår i familjegruppsklassificeringen ingå i någonting annat som inte har narkotisk verkan. Ansvarig minister Gabriel Wikström har inlett ett arbete med att pröva möjligheterna att hitta ett hållbart system för familjeklassning. Distriktsstyrelsen föreslår kongressen besluta att bifalla motionen

1 (10) Folkhälsoplan

1 (10) Folkhälsoplan 1 (10) Folkhälsoplan 2017-2019 2 (10) Folkhälsa i Sverige Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

Läs mer

Nationella ANDT-strategin

Nationella ANDT-strategin Nationella ANDT-strategin En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 2020 Lena Bolin; Länssamordnare ANDT lena.bolin@lansstyrelsen.se ANDT-strategin 2016-2020 Syftet

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Folkhälsoenhet Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Vad är folkhälsa? Resultatet av den sammanlagda hälsan i en befolkning. Kan mätas genom att titta på exempelvis medellivslängd, självupplevd hälsa,

Läs mer

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut För att förstå framtiden måste vi lära av historien Oavbruten ökning av medellivslängden Till

Läs mer

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsoplan Essunga kommun Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare

Läs mer

1. Så här fungerar en kommun

1. Så här fungerar en kommun LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 1. Så här fungerar en kommun Organisation och påverkan I Sverige finns 290 kommuner som har till uppgift att ta tillvara gemensamma intressen för dem som lever

Läs mer

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete Preventionscentrum Stockholm S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Carina Cannertoft Tfn: 08-508 430 28 Anders Eriksson Tfn: 08-508 430 22 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2004-12-09 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-01-28

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:97 1 (5) LS 312-3044 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:76 av Jan Liliemark (fp) om att informera om skatteutjämningssystemets avgifter på landstingets lönebesked Föredragande

Läs mer

Folkhälsoplan

Folkhälsoplan Folkhälsoplan 2007 2010 Bakgrund Folkhälsa Folkhälsa Begreppet folkhälsa används för att beskriva hela befolkningens eller olika befolkningsgruppers hälsotillstånd till skillnad från enskilda individers

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA? HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige Folkhälsostrategi 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktige 140224 Inledning En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet

Läs mer

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen Sa m ma nträdesprotokol I 2016-01-25 13 (2e) s10 Folkhälsopolicy (KS 2015. 126) Beslut Kommunstyrelsen skickar förslaget till folkhälsopolicy på remiss till nämnderna till och med den 3o

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

Motionen har behandlats vid styrelsemöte 2014-08-08, som beslutade att bifalla motionen.

Motionen har behandlats vid styrelsemöte 2014-08-08, som beslutade att bifalla motionen. Motion nr 233 Kommunala pensionärsråd och Landstings/Region pensionärsråd PRO Ale Norra - Ale, Norra Älvsborg ID529 Pensionärsråden inom landsting och kommun har under många år knappast genomsyrats av

Läs mer

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

Föräldrajuryn - om Skolan, barnen och maten

Föräldrajuryn - om Skolan, barnen och maten Föräldrajuryn - om Skolan, barnen och maten Februari 2009 Konsumentföreningen Stockholm 0 Sammanfattning Vi har ställt totalt 12 frågor till Föräldrajuryn, samtliga frågor och svar redovisas på sidorna

Läs mer

Prioriterade Folkhälsomål

Prioriterade Folkhälsomål Prioriterade Folkhälsomål I Säters kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2009-06-17, 58 SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund...1 1.1 Folkhälsa...1 2. Folkhälsomål...2 2.1 Nationella

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Länsfolkhälsorådet Gävleborg

Länsfolkhälsorådet Gävleborg Länsfolkhälsorådet Gävleborg Rapport Folkhälsa är politik 17 februari, 2012, Stadshuset Gävle (Deltagarförteckning se bilaga) Introduktion och presentation Roger Persson hälsade alla välkomna till kursen

Läs mer

Hälsoplan för Årjängs kommun

Hälsoplan för Årjängs kommun Kommunfullmäktige Birgitta Evensson, 0573-141 32 birgitta.evensson@arjang.se PLAN Antagen av KF 2018-06-18 211.10 Paragraf 94 1(8) Hälsoplan för Årjängs kommun 2(8) Inledning Befolkningens hälsa är en

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

HKB har gjorts på motionen.

HKB har gjorts på motionen. Landstingsstyrelsen PROTOKOLL 2008-12-16 LS-LED07-302 153 Hjälpmedel till personer med läs- och skrivsvårigheter. Motionssvar. LF Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige 1. Motionen bifalls.

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Förslag till ett reviderat Folkhälsopolitiskt program 2015 - Hälsa är en mänsklig rättighet Visionen År 2020 har Skellefteå kommuns invånare världens bästa hälsa 80.000 invånare år 2030 Framgångsfaktorer

Läs mer

Folkhälsoplan. Hultsfred kommuns mål 2012-2014

Folkhälsoplan. Hultsfred kommuns mål 2012-2014 Folkhälsoplan Hultsfred kommuns mål 2012-2014 1 (4) Folkhälsa i Sverige Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2008:8 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:13 av Lena-Maj Anding m.fl. (mp) om fysisk aktivitet på recept, FaR Föredragande landstingsråd: Birgitta Rydberg Ärendet Motionärerna

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1 Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken 2011-09-20 Sid 1 Folkhälsoinstitutets databaser: paketresor med all-inclusive till alla som vill njuta av tillvaron Varför paketresor? Vilka resmål

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z Hälsokonsekvensbedömning i planering Henry Stegmayr 061129 LST Z Definition av HKB En kombination av metoder genom vilka politiska beslut, program eller projekt bedöms utifrån sina möjliga effekter på

Läs mer

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 Plan för folkhälsoarbetet 2007 2011 Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 2 Foto omslag: Fysingen, Jan Franzén. Valstadagen, Franciesco Sapiensa. Grafisk form: PQ layout. 2007 Innehåll Inledning

Läs mer

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander 24 november 2010 2011-04-18 Sid 1 Uppdraget Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009; bestämningsfaktorerna och befolkningsgrupper Redovisa

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM VÄNNÄS KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM VÄNNÄS KOMMUN FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM VÄNNÄS KOMMUN 2016-2019 Foto: Elin Hedström Handlingsprogram Datum för beslut: 2016-10-31 Kommunledningskontoret Reviderad: 2016 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Giltig till:

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Presentation vid U-FOLDs seminarium Missbruk hos äldre den 21:a januari 2015 i Uppsala Marie Risbeck, enhetschef Folkhälsomyndigheten 2.

Läs mer

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. På INDIVIDNIVÅ är sambandet mellan inflytande

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Elva målområden för folkhälsoarbetet

Elva målområden för folkhälsoarbetet Elva målområden för folkhälsoarbetet Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden där man finner de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för den svenska folkhälsan. Det övergripande

Läs mer

Att Vi ska agera som en aktiv ägare och se till att de av oss gemensamt ägda bolag blir starka och konkurrenskraftiga.

Att Vi ska agera som en aktiv ägare och se till att de av oss gemensamt ägda bolag blir starka och konkurrenskraftiga. B 20 Motion till SAP kongressen 2009 Vi som tillhör de äldre i landet har med stor oro noterat att den borgerliga regeringen håller på att rasera den välfärd som vi och tidigare generationer kämpat för

Läs mer

Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun

Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun Nationella målomrm lområden 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsf rutsättningar ttningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa

Läs mer

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra

Läs mer

Yttrande över motion av Raymond Wigg m.fl. (mp) om ohälsosamma transfetter

Yttrande över motion av Raymond Wigg m.fl. (mp) om ohälsosamma transfetter HSN 2008-10-21 p 15 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Carin Bokedal Yttrande över motion av Raymond Wigg m.fl. (mp) om ohälsosamma transfetter Ärendet Landstingsstyrelsen har

Läs mer

Vad är det vi egentligen äter? Projekt om tillsatser

Vad är det vi egentligen äter? Projekt om tillsatser Vad är det vi egentligen äter? Projekt om tillsatser Inledning Vad är det egentligen vår mat innehåller, är innehållet alltid så oskyldigt som man tror? Hur ofta brukar man inte förbise innehållsförteckning

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Svar på återremiss om motion (L) om välfärdsbokslut för personer över 65 år

Svar på återremiss om motion (L) om välfärdsbokslut för personer över 65 år 2018-09-05 Kommunstyrelsen Handläggare: Anna Stadig Pilhagen Svar på återremiss om motion (L) om välfärdsbokslut för personer över 65 år Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Dnr 14OLL28 Verksamhetsberättelse 2013 Nämnden för folkhälsa ÖREBRO LÄNS LANDSTING Inledning Nämnden för folkhälsa ska känna till dagens livsvillkor, levnadsvanor och hälsoläget i befolkningen för att

Läs mer

Folkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef

Folkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef Folkhälsopolicy med riktlinjer för 2015-2019 Dokumenttyp Policy, riktlinjer För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2019 Diarienummer 2014-383-773 Uppföljning och tidplan Kommunchef

Läs mer

Motion om tillsättande av en kommunal kommission för jämlik hälsa - remissvar

Motion om tillsättande av en kommunal kommission för jämlik hälsa - remissvar HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-04-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.

Läs mer

SOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket

SOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket 1 (5) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar från Länsstyrelsen i Stockholms län, dnr 700-5233-2017 SOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska

Läs mer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

Folkhälsoutskott 13/2-2018

Folkhälsoutskott 13/2-2018 Folkhälsoutskott 13/2-2018 Landstingets fokusområden Tillsammans för Sveriges bästa kvalitet, säkerhet och tillgänglighet I vårt fokus: Bra bemötande och delaktighet Främja hälsa Digitalisering och innovativa

Läs mer

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA När människor mår bra, mår även Västra Götaland bra. JÄMLIK HÄLSA ÄR EN HJÄRTEFRÅGA Det är egentligen rätt enkelt. En region där människor trivs och är friska längre, har bättre

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:110 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2001:41 av Åke Askensten m fl (mp) om förhandlingar med regeringen/riksdagen om kompensation för vårdkostnader Föredragande landstingsråd:

Läs mer

HFS Konferens Utvecklingskraft 30 maj Regeringsuppdrag om hälsofrämjande insatser rörande mat och fysisk aktivitet vad blev resultatet?

HFS Konferens Utvecklingskraft 30 maj Regeringsuppdrag om hälsofrämjande insatser rörande mat och fysisk aktivitet vad blev resultatet? HFS Konferens Utvecklingskraft 30 maj Regeringsuppdrag om hälsofrämjande insatser rörande mat och fysisk aktivitet vad blev resultatet? Pia Lindeskog Global burden of disease, Sweden 2015 Sid 2. 2017-06-19

Läs mer

Beslut Förslag till kommunfullmäktige Motionen avslås.

Beslut Förslag till kommunfullmäktige Motionen avslås. Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2018-03-13 Sida 1(2) 61 Svar på motion - Ta fram riktlinjer för Suicidprevention i Eskilstuna kommun och sprid MHFA- första hjälpen till psykisk hälsa

Läs mer

Motioner E01 E04. Till Stockholms arbetarekommuns årsmöte 2010. Motion om hälsofrämjande krav på äldreomsorgen

Motioner E01 E04. Till Stockholms arbetarekommuns årsmöte 2010. Motion om hälsofrämjande krav på äldreomsorgen Till Stockholms arbetarekommuns årsmöte 2010 Motion om hälsofrämjande krav på äldreomsorgen Hur vi mår som äldre hänger oftast samman med de livsvillkor vi haft tidigare under livet. Den rikaste tiondelen

Läs mer

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Ve 2014-11-20 Årsrapport 2014 I denna rapport redovisas senast tillgänglig data för Umeås folkhälsoindikatorer. Rapporten har tagits fram av Miljöbarometern AB på uppdrag

Läs mer

Folkhälsostrategi

Folkhälsostrategi Fritids- och kulturförvaltningen 1(7) Datum 2015-10-13 Handläggare Er Referens Vår Referens Sandra Beletic 090/001.871-15 Folkhälsostrategi 2016-2019 Beslutsversion 2015-10-13 Diarienummer: 090/001.871-15

Läs mer

Vi kommer aldrig ikapp narkotikalangarna

Vi kommer aldrig ikapp narkotikalangarna Vi kommer aldrig ikapp narkotikalangarna Den nya narkotikalagen får lite beröm, men mest kritik. Förstörandelagen är bra medan klassningen av nya preparat tar för lång tid. Livsfarliga droger kan säljas

Läs mer

I de frågor som medlemsdiskussionerna handlar om ligger ansvaret på olika nivåer i partiorganisationen. Något förenklat kan man beskriva det så här:

I de frågor som medlemsdiskussionerna handlar om ligger ansvaret på olika nivåer i partiorganisationen. Något förenklat kan man beskriva det så här: I vårt parti kan medlemmar göra sin röst hörd i många olika sammanhang. Grundläggande för påverkan är förstås möjligheter att mötas och diskutera politiska frågor och lösningar i den socialdemokratiska

Läs mer

Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Medel för särskilda folkhälsosatsningar LULEÅ KOMMUN Dnr 1 (5) Barbro Müller Medel för särskilda folkhälsosatsningar Beslutat 2011-11-28 Reviderat 2013-02-25 Reviderat 2015-01-12 LULEÅ KOMMUN Dnr 2 (5) Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Läs mer

Yttrande över motion 2015:47 av Susanne Nordling (MP) om att permanenta Rinkebyprojektet och införa socioekonomisk viktning för BVC och MVC

Yttrande över motion 2015:47 av Susanne Nordling (MP) om att permanenta Rinkebyprojektet och införa socioekonomisk viktning för BVC och MVC Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Pia Pahlstad TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-06-21 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-08-30, P 18 1 (3) HSN 2016-0143 Yttrande över motion 2015:47 av Susanne Nordling

Läs mer

Beslut Förslag till kommunfullmäktige Motionen avslås.

Beslut Förslag till kommunfullmäktige Motionen avslås. Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2018-03-13 Sida 1(2) 61 Svar på motion - Ta fram riktlinjer för Suicidprevention i Eskilstuna kommun och sprid MHFA- första hjälpen till psykisk hälsa

Läs mer

Dagliga leveranser. Motion av Björn Tidland (SD) om revidering av regler för flyttning av fordon

Dagliga leveranser. Motion av Björn Tidland (SD) om revidering av regler för flyttning av fordon TN 28/16 Tjänsteutlåtande Trafiknämnden 2016-02-11 Diarienummer 3402/15 Dagliga leveranser Anne-Charlotte Fransson Telefon 031-368 25 54 E-post: anne-charlotte.fransson@trafikkontoret.goteborg.se Motion

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Folkhälsoprogram 2014-2017

Folkhälsoprogram 2014-2017 Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Tibro Folkhälsa 2020 Tibro kommuns folkhälsoplan

Tibro Folkhälsa 2020 Tibro kommuns folkhälsoplan Datum 2018-05-23 Ärendenr 2017-000278.77 Tibro Folkhälsa 2020 Tibro kommuns folkhälsoplan Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Sida 2 (11) Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa

Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa MILJÖMÅLSDAGARNA 2017 Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa Sara Kollberg och Ida Knutsson Sid. Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa Sara Kollberg och Ida Knutsson Folkhälsomyndigheten Nationell kunskapsmyndighet

Läs mer

Stockholms låns landsting 1(2)

Stockholms låns landsting 1(2) Stockholms låns landsting 1(2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2017-01-18 LS 2016-0265 Landstingsstyrelsen Motion 2016:6 av Anders Nilsson m.fl. (MP) om stödlinje för personer med narkotikaproblem

Läs mer

2 (7) a) Arvode 2016 Distriktsstyrelsen föreslår att distriktskongressen beslutar att arvode till revisorerna utgår med 500 kronor/revision

2 (7) a) Arvode 2016 Distriktsstyrelsen föreslår att distriktskongressen beslutar att arvode till revisorerna utgår med 500 kronor/revision 2 (7) a) Arvode 2016 Distriktsstyrelsen föreslår att distriktskongressen beslutar att arvode till revisorerna utgår med 500 kronor/revision b) Medlemsavgifter 2016 Distriktsstyrelsen föreslår att distriktskongressen

Läs mer