Kristina Nilsson, Sten-Ove Danielson, Peter Persson, Linnea Stenklyft, Gudrun Sjödin

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kristina Nilsson, Sten-Ove Danielson, Peter Persson, Linnea Stenklyft, Gudrun Sjödin"

Transkript

1

2 2 (14)

3 3 (14) Kristina Nilsson, Sten-Ove Danielson, Peter Persson, Linnea Stenklyft, Gudrun Sjödin Motionär: Sara Häggström, Köpmanholmen & Thomas Wahlström, Skorped Fler och fler skrotbilar dumpas i skog och mark sedan skrotbilspremien togs bort Hälften av landets kommuner har uttalade problem med att skrotbilar dumpas på kommunal mark. Det visar en enkät från Håll Sverige Rent. Sedan bilskrotningspremien försvann 2007 har antalet bilar som skrotas lagligt minskat kraftigt. Dessa bilar är ett direkt miljöhot då de läcker olja och andra kemikalier. Då det dessutom ofta finns krossat glas kring dessa bilar så utgör de en direkt skaderisk för djur och människor som rör sig i dessa bilars närhet. Det är dessutom ingen trevlig syn att se hur dessa bilar förfular vår vackra natur! Jag föreslår därför att: Örnsköldsviks Arbetarekommun antar motionen och skickar den till distriktskongressen som sin egen våra riksdagsledamöter får i uppdrag att arbeta för att en s.k. skrotbilspremie på 700 kronor för varje bil som lämnas in till en auktoriserad bildemonteringsanläggning införs. Sara Häggström, Köpmanholmen & Thomas Wahlström, Skorped Föredragande: Kristina Nilsson Skrotbilspremie I motionen föreslås att en så kallad skrotbilspremie på 700 kronor införs för varje bil som lämnas in till en auktoriserad bildemonteringsanläggning. Som motionärerna skriver, utgör övergivna bilar hot mot miljön och förfular vår omgivning, varför problemet kräver en lösning. Vid partikongressen i Göteborg 2013 togs problemet upp i ett par motioner, där man krävde att premien skulle återinföras. Dessa motioner avslogs med hänvisning till att det trots allt är ett fåtal bilar som inte omhändertas, varför en skrotningspremie är en mycket dyr åtgärd för att ta hand om

4 4 (14) dessa. I våra budgetar i riksdagen har vi prioriterat ett nytt miljöbilssystem, då detta skulle leda till betydligt större positiva effekter för vår miljö än skrotningspremien. Däremot borde det vara möjligt att försöka hitta ett kostnadsneutralt system, exempelvis via en avgift vid nybilsförsäljning, för att finansiera detta. Även möjligheten att transportera bort övergivna fordon borde förenklas. Idag har polisen rätt att beordra flyttning av ett fordon bara om det är uppställt så att det utgör en omedelbar trafikfara. Att frakta bort övergivna bilar är ofta en krånglig process. Beslut fattas efter utredning om orsaken till att fordonet hamnat på platsen och om vem som är ägare samt, om ägaren hittas, efter att denne beretts tillfälle att själv omhänderta fordonet. Allt detta kräver tid och resurser. Därför måste regelsystemet bli enklare. Har ett fordon övergivits och dess ägare inte gett sig till känna, eller gått att spåra inom rimlig tid, bör man ha rätt att forsla bort den övergivna bilen. Sådana möjligheter finns redan exempelvis i Tyskland. Arbetarekommunens styrelse föreslår representantskapet: Att avslå motionen och sända den som enskild till distriktskongressen Representationskapet beslutade enligt arbetarekommunensstyrelsens förslag: Att avslå motionen och sända den som enskild till distriktskongressen Huvudföredragande: Sten-Ove Danielsson Det är helt riktigt det som motionären skriver att antalet skrotbilar har ökat sedan skrotbilspremien försvann Framförallt ser vi som bor i glesbygd att lagret av uttjänta bilar ökar på vissa fastigheter och det är inte lätt för aktuell kommuns Bygg/Miljönämnd att påverka fastighetens ägare att frakta bort dessa objekt. Tidigare när det fanns en skrotbilspremie så var det vanligt att skrotfirmor hämtade skrotbilar ute i kommunerna mot att de fick aktuell skrotpremie. Det som då gällde var att nya bilar belades med en extra skotningsavgift om 700 kr och pengarna gick till en skrotningsfond som förvaltades av Vägverket. När bilar skrotades så utbetalades 500 kr till en obesiktigad samt 1500kr till en besiktigad. Det systemet var kostnadsneutralt och detta är nog en förutsättning om vi skall kunna få tillbaka denna kloka åtgärd. Många ansåg att premien var något för låg och när man tillfälligt under 2007 införde en skrotningspremie om 4000 kr så skrotades bilar under 8 timmar!

5 5 (14) Motionen har dock två svagheter. Dels framgår det inte om förslaget är att åter införa både en skrotningsavgift och en skrotningspremie så som systemet var uppbyggt tidigare. Det andra är att motionären sätter en nivå om 700 kr och därmed kan vi bara verka för att just en skrotningspremie om just 700 kr införs, något som flera riksorganisationer anser vara en för låg siffra. En liknande motioner avslagits av Göteborgskongressen 2013 så i dagsläget blir det dessutom en omöjlig uppgift för länets riksdagsledamöter att kunna driva denna fråga framgångsrikt. Distriktsstyrelsen anser att det är bättre att motionen så som den nu är utformad avslås och att motionären återkommer inför nästa partikongress med en något annorlunda skrivning. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta: att motionen avslås. Motionär: Lena Näslund I våra hem finns idag mycket plast inte minst i all den hemelektronik som vi omger oss med. Hemelektroniken är omsluten av plast och har detaljer omslutna av plast. När mobilen och/eller plattan blir varm frigörs farliga ämnen som vi andas in. De flesta leksaker är gjorda av plast. Maten vi handlar är omsluten av plast och vi tillagar den i våra teflonpannor som innehåller plast. Våra barn är mest utsatta. Barn andas betydligt fler andetag per minut och det innebär att de får i sig mer skadliga ämnen. Att plast innehåller farliga ämnen bekräftas i en rapport från kemikalieinspektionen tidigare i år. De 15 vanligaste plasterna innehåller tillsammans 117 skadliga ämnen som kan framkalla cancer, skada arvsmassan och/ eller fruktsamheten. Vi vet idag att mäns sperma har försämrats. Den bästa plasten innehåller bara 21 farliga ämnen, den värsta innehåller 188. När vi ska välja leksaker eller andra produkter har vi ingen möjlighet att veta vad de innehåller för ämnen. Det är svårt att förstå att varför plastindustrin får fortsätta

6 6 (14) använda giftiga kemikalier i vardagsprodukter. Många av oss tror säkert att det vi köper är godkänt och säkert men så är det inte alls. Det är våra barn och deras framtid det handlar om. Jag yrkar att distriktskongressen beslutar att, i avvaktan på ett totalförbud, ge våra riksdagsledamöter och EU parlamentariker i uppdrag att snabba på processen att kräva att plastindustrin ska tala om vilka kemikalier som finns i våra varor så att vi som konsumenter har möjlighet att välja bort gifterna och skydda våra barn. Lena Näslund Föredragande: Kristoffer Park Konsumentmakt är ett viktigt verktyg för att göra våra produkter bättre. Idag är det många som läser innehållsförteckningen och väljer bort produkter. Vi är många som minns när vi konsumenter sa stopp mot förpackningar och lämnade dem i affären. Så helt klart att konsumenten kan påverka. När det gäller plast och kemikalier i plast så blir det dock lite mer komplicerat för den enskilde att ha koll på vad som är skadligt eller inte. Idag har vi i EU en märkning av skadliga ämnen i plast som heter CLP. Idag så tillkommer det nya tillsatser i plast hela tiden så att produkten får de önskade egenskaperna. Precis som motionären skriver så i de 15 vanligaste plasterna finns det 117 skadliga ämnen och då blir det otroligt rörigt för konsumenten att ha koll på vilka produkter den ska välja bort. Arbetarkommunens styrelse delar motionärens synpunkt att det är allvarligt med skadliga tillsatser i plast dock ser vi att det blir otroligt svårt för den enskilde att ha koll på vilka som är skadliga eller ej. Arbetarekommunens styrelse föreslår representantskapet: Att avslå motionen Representationskapet beslutade: Att bifalla motionen och överlämna den till distriktskongressen som sin egen. Huvudföredragande: Linnéa Stenklyft

7 7 (14) Precis som motionären beskriver så finns det fortfarande cancerogena och hormonstörande kemikalier kvar i mängder av de plastprodukter som vi kommer i kontakt med dagligen. Därför behövs det ställas krav på tillverkarna så att de produkter som kommer ut på marknaden blir säkra för konsumenterna. Distriktsstyrelsen delar motionärens synpunkt på att det tydligt ska framgå vad en produkt innehåller så att var och en ges möjlighet att göra egna val. Styrelsen kan också se de svårigheter som arbetarekommunens föredragande lyft fram, dvs. att det kan vara av betydande svårighet för den enskilde att ha kunskap om vilka tillsatser som är skadliga eller ej, men detta kan inte vara skäl till att frånta producenten dess ansvar att informera om en produkts innehåll. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta att bifalla motionen. Motionär: Olle Häggström Ordningen är återställd genom att vårt parti, nu tillsammans med vänsterpartiet och miljöpartiet har majoriteten i Landstinget Västernorrland. Ett landsting som brottas med en svag ekonomi. Hur de akuta problemen skall lösas har jag ingen direkt lösning på, utan överlåter det till våra landstingspolitiker. Däremot är jag övertygad om att en av lösningarna på sikt är ett utvecklat och intensifierat folkhälsoarbete. Under 1980 och 1990 talet hade jag förmånen genom mitt arbete i nykterhetsrörelsen att samarbeta mycket med landstinget. Enligt mitt sätt att se på det, en period när landstinget verkligen satsade på ett folkhälsoarbete. Landstinget hade en samhällsmedicinsk avdelning som arbetade både internt i organisationen men även hade ett utåtriktat arbete tillsammans med många aktörer. När jag under hösten 2014 gör en schematisk kartläggning av landstingets folkhälsoarbete, finner jag det begränsat och avlövat. Det finns flera skäl att utveckla folkhälsoarbetet En friskare befolkning gynnar såväl samhället som individen Landstingets ekonomi stabiliseras och skapar förutsättningar för ett mer proaktivt arbete. Distriktskongressen föreslås besluta:

8 8 (14) att uppdra till distriktsstyrelsen att tillsammans med vår landstingsgrupp utarbeta ett utvecklat och strategiskt folkhälsoarbete för Landstinget Västernorrland, där även kommunerna och civilsamhället involveras. Drömme den 29 november 2014 Olle Häggström Sidensjö S-förening Motionen behandlad av Sidensjö S-förening som ställer sig bakom motionen/ Christina Andersson Ordförande Föredragande: David Björklund Ett utvecklat strategiskt Folkhälsoarbete Motionären berör ett väldigt viktigt område i denna motion. Folkhälsan kan ses som ett viktigt nyckeltal i bedömningen av samhället och hur framgångsrik den samhällsdrivande politiken varit. Folkhälsan påverkas av allt från människors egna val och levnadsvanor till strukturella faktorer som ekonomiska och sociala förutsättningar, uppväxtvillkor och fysisk miljö. Folkhälsopolitiken spänner därför över flera samhällssektorer vilket innebär att verksamheter och insatser inom många områden bidrar till politikens genomförande. Inom vilka områden, vilka målgrupper och resultatmål man siktar in sig på kan ju i viss mån vara ideologiskt styrt och skilja sig åt mellan partier men nedan angivna områden torde vara aktuella för alla. Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomiska och sociala förutsättningar Barns och ungas uppväxtvillkor Hälsa i arbetslivet Miljöer och produkter Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Skydd mot smittspridning Sexualitet och reproduktiv hälsa Fysisk aktivitet Matvanor och livsmedel Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Man inser ju snabbt att politik som främjar folkhälsan måste bedrivas på hela den politiska arenan och med ett stort mått av samverkan mellan de politiska organen.

9 9 (14) Motionären vill att distriktsstyrelsen tillsammans med vår landstingsgrupp utarbetar ett utvecklat och strategiskt folkhälsoarbete för Landstinget Västernorrland, där även kommunerna och civilsamhället involveras. Då motionären inte i denna motion specificerat vad som avses i detalj så anser Arbetarkommunens styrelse att det finns, om än inte i samma format som förr, en strategisk politik för folkhälsa i Västernorrland och föreslår avslag på motionen. Arbetarekommunens styrelse föreslår representantskapet: Att avslå motionen och sända den som enskild till distriktskongressen Representationskapet beslutade enligt arbetarekommunensstyrelsens förslag: Att bifalla motionen och överlämna den till distriktskongressen som sin egen. Huvudföredragande: Linnéa Stenklyft Det finns behov av att ta ett samlat grepp för att för att påverka hälsoutvecklingen i länet, där ett brett och långsiktigt folkhälsoarbete är av största vikt. Distriktsstyrelsen delar motionärens uppfattning om att det behövs ett systematiskt och målmedvetet arbete för att uppnå en god folkhälsa. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta att bifalla motionen Motionär: Åke Nylén Sockerkonsumtionen är ett folkhälsoproblem oavsett sockerform. Det menar både forskare och Livsmedelsverket som kommer att ändra sina kostråd. Vi svenskar äter uppemot 40 kilo socker varje år, tre gånger mer än vad världshälsoorganisationen WHO rekommenderar. Varje år äter vi 17 kilo godis och choklad dubbelt så mycket som den genomsnittliga EU-medborgaren. Varje år klunkar vi i oss 90 liter läsk. Man tror att svenska barn är så feta att de riskerar att dö i förtid av cancer, diabetes eller hjärtinfarkter. Sötsaker och läsk är boven i dramat. En del äter så mycket godis och läsk att Livsmedelsverket klassar sockerkonsumtionen som ett folkhälsoproblem.

10 10 (14) Däremot är verket inte särskilt oroat över en eventuell ökning av HFCS (High Fructos Corn Syrup) i våra mat. HFCS är billigt majssocker som finns bland annat i olika läskedrycker. Skillnaden mellan vanligt socker och HFCS är inte särskilt stor även om HFCS innehåller mer fruktos som är ämnet vilket i stora mängder gör socker värre för kroppen än andra former av kolhydrater som potatis och ris. Enligt en beräkning som ledande fetma- och kostexperter presenterade på Dagens Nyheters debattsida 2010 så sjönk priset på lösgodis och läsk med 56 respektive 6 procent i förhållande till prisnivån för frukt och grönsaker mellan 1985 och Tanken på en avgift för sötningsmedel är inte ny, 2005 föreslog Livsmedelsverket införandet av en skatt på sötningsmedel. Avgifter av olika slag är effektiva för att styra konsumtionen, tobaksskatt, alkoholskatt är två exempel. Viss föda innehåller naturligt socker i form av fruktsocker, mjölksocker eller andra former av kolhydrater. Den tänkta avgiften skall inrikta sig på tillsatt sötningsmedel, som inte finns naturligt i produkterna. Till exempel vissa fabrikat av Pannbiff och Köttbullar innehåller tillsatt socker, av den enkla anledningen att vår kropp gillar snabb energi= socker. Det är ingen slump att LCHF-diet och liknande ger snabbt genomslag i viktminskning och förbättrad hälsa. Med detta som bakgrund yrkar jag att: Kongressen ger i uppdrag till riksdagsledamöterna i länet att driva frågan för ett införande av sötningsavgift. Länets riksdagsledamöter får uppdraget att göra Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström, uppmärksam på problemet och uppmana honom att agera i motionens anda. Socialdemokraterna i Ljungaverk-Borgsjö Åke Nylén Ånge Arbetarekommuns Representantskap beslutar att anta motionen som sin egen och sända den till distriktkongressen. Huvudföredragande: Peter Persson Den fråga som motionären tar upp är befogad. Det har visat sig att användandet av onaturligt socker (sötningsmedel) i kosten de senaste åren ökat markant.

11 11 (14) Därför kan införande av avgifter för tillsatta sötningsmedel vara en bra väg att börja med. Distriktsstyrelsen föreslår kongressen besluta: att bifalla motionen Motionär: Sten-Ove Danielsson Alby S-förening Det är väl känt att fysisk aktivitet gynnar hälsan. Som en åtgärd för att främja fysisk aktivitet och därmed minska sjuktalen finns möjligheten för arbetsgivare att stötta sina anställdas aktiviteter och detta kan då ske upp till en viss nivå utan att det ses som en beskattningsbar förmån. I Ånge kommun så kan de kommunanställda till exempel få ersättning på 50% på kostnader upp till 3000 kr. via friskvårdskuponger. De regler som finns hos skatteverket är dock väldigt föråldrade och det kan bara vara fördomar som gör att nästan allt är tillåtet förutom slalom, golf, ridning och segling. Sålunda så är det fullt möjligt att stötta de anställda ekonomiskt om de vill delta i nästan alla sedvanliga idrottsliga aktiviteter men även kampsporter, tex MMA där man slåss i en bur, Amerikansk fotboll med alla dess skador, bastubad, cheerleading, hypnos om den är kopplad mot stress eller rökning, rugby, skateboard-åkning och minigolf. Om vi tar golf till exempel så är det över svenskar som idag har gått den grundläggande utbildningen och har grönt kort. Varje år tar ca svenskar detta kort och invigs i en aktivitet som är både social och som främjar hälsan genom att man vid en golfrunda går 7-8 kilometer. En sport som utövas av över svenskar kan inte länge kallas överklassport och jag kan berätta att i Västernorrland så kostar ett medlemskap där man spelar obegränsat antal rundor ca 4000 kr per år. Man kan även bli medlem betydligt billigare och betala per runda. Nu gäller inte denna motion enbart golf utan motionen tar upp golf så som exempel på motion Jag föreslår därför att Länets riksdagsmän får i uppdrag att verka för att även ridsport, golf, segling och slalom skall så som andra idrotter kunna stöttas av de anställdas arbetsgivare utan att det skall ses som en beskattningsbar förmån. Sten-Ove Danielsson Alby S-förening

12 12 (14) Ånge arbetarekommuns repskap antog vid sitt möte motionen och beslutade att sända den till distriktskongressen som sin egen. Huvudföredragande: Kristina Nilsson Vår uppfattning om skatter är att vi behöver dem för att finansiera välfärden och för kollektiva investeringar i framtiden dvs. i utbildning, forskning, infrastruktur etc. Skattesystemet bör vara likformigt och neutralt till medborgarnas val av konsumtion och företags val av produktion. Stor restriktivitet bör gälla mot olika avdrag och skatteavdrag som snedvrider beskattningen och urholkar skatteintäkterna. Under åtta år av borgerlig regering har skatterna sänkts med över 130 miljarder kronor. Avdragen har blivit fler och en rad skatteavdrag har introducerats. Självklart bör arbetsgivare stödja friskvård men varför staten och inte arbetsgivaren eller den anställde själv skall betala den bör diskuteras. Friskvårdsavdraget infördes en gång som en morot för att främja motion eller friskvården som riktade sig till hela personalen. Den skulle då vara av mindre värde och av enklare slag samt fick inte bytas mot kontant ersättning. Nu har detta avdrag, som från början var tänkt för att hjälpa till att dra igång friskvårdstänket på arbetsplatserna, omvandlats till en form av självklart avdrag som ska expanderas så mycket som möjligt utan fundering kring att det ändå handlar om skattepengar om vars användning vi bör fundera. Givetvis kan man argumentera för att existerande begränsningar och gränsdragningar är föråldrade i men måste det ändå inte nu vara slut med skattesänkningar, tillförseln av olika skatteavdrag samt uttänjandet av avdragsmöjligheter? Vi behöver skatteinkomsterna för att genomföra en socialdemokratisk politik för fler jobb, en bättre skola och en värdig äldreomsorg. Det är på detta vårt fokus bör ligga och inte på skattesänkningar och utökade avdragsmöjligheter. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta att avslå motionen Syntetiska droger såsom till exempel SPICE skördar många offer och antalet unga som börjar använda det ökar i antal varje dag. Många kommer i kontakt med detta via Internet. Vid en sökning den på ordet Spice ges träffar när man söker på ordet. Söker man på Buy Spice ges träff på antal stycken.

13 13 (14) Söker man på orden: köpa Spice ges antal träffar: stycken. Detta är skrämmande! Yrkande: Därför vill jag att Sverige narkotikaklassar syntetiska droger samt inför ett förbjud av försäljning av Syntetiska droger. Sundsvall Marie Sjöbom Olsson Motionären tar upp en mycket viktigt och allvarlig fråga som är högaktuell i samhället idag. År 2009 beslutade regeringen i Sverige att sju av de cannabinoider som förekommer i Spice ska narkotikaklassas. Förordningen trädde i kraft den 15 september Klassning av preparat görs i Sverige av regeringen efter utredning av Folkhälsomyndigheten och Läkemedelsverket eller genom att preparatet blir föremål för kontroll enligt en internationell överenskommelse som Sverige har biträtt. Folkhälsomyndigheten och Läkemedelsverket arbetar ständigt med kontroller och utredningar av nya substanser som upptäcks. All narkotika är förbjuden att köpa, sälja, tillverka, förpacka, transportera och använda. I Sverige har vi en särskild lag för det, narkotikastrafflagen. I dagsläget är det stora problem att förbjuda försäljning av syntetiska droger då bl.a. Spice innehåller olika substanser som inte alla är klassificerade som narkotika. Styrelsen föreslår därför att representantskapet beslutar att anta motionen som sin egen. Representantskapet beslutade i enlighet med styrelsens förslag att skicka motionen till distriktskongressen som arbetarekommunens egen. Huvudföredragande: Gudrun Sjödin Nätdrogen spice, som är ett samlingsnamn för ett mängd narkotiska preparat som finns tillgängliga på nätet, fortsätter att öka kraftigt bland skolungdomar. Drogen är lätt att köpa via olika hemsidor och skickas med posten. Polis och tull gör vad de kan

14 14 (14) för att stoppa handeln, men nya varianter av drogen dyker ständigt upp på marknaden. Denna handel med droger kan ske helt lagligt som en följd av att narkotikan inte hinner narkotikaklassas i samma takt som de dyker upp på nätet. När narkotikaklassningen väl sker av ett preparat gör producenterna några smärre modifieringar så att det ses som ett nytt och ännu ej narkotikaklassat preparat. På så vis ligger myndigheterna hela tiden steget efter i att bekämpa handeln och användningen av narkotika. Sedan 2011 har den svenska tullen och polisen laglig rätt att beslagta syntetiska droger som ännu inte är narkotikaklassade om de bedömer att syftet med innehavet är kopplat till drogmissbruk. Efter beslut av åklagare får polisen dessutom förstöra det som beslagtagits, även om inte narkotikaklassningen av preparatet hunnit träda i kraft. Att kunna göra dessa beslag är viktigt i den svenska narkotikabekämpningen, men det räcker tyvärr inte. Det är dock viktigt att poängtera att även om rättväsendet har fått en utökad rättighet till att agera så är all hantering, användning och försäljning fortsatt laglig, givet att man följer de övriga lagar och regleringar som finns, till exempel rörande hantering av kemikalier och de lagar vi har kring skatt och moms. Ett effektivt sätt att ligga steget före och kunna komma åt innehavet, handeln och bruket av nätdroger är att införa familjeklassning av droger, där generiskt liknande molekylära produkter klassas som narkotika. Därigenom förhindras tillverkare att lansera liknande skadliga substanser. Partistyrelsen redovisade inför partikongressen 2013 att man mot denna bakgrund var beredd att pröva om en lagändring kan göras så att besläktade preparat kan klassas som grupp. Med en sådan ändring behöver inte varje preparat klassas för sig och nya preparat som kommer ut på marknaden kan omfattas av klassningen bara genom sitt släktskap med tidigare klassade preparat (familjeklassning). Det skulle kunna vara ett komplement till den så kallade Förstörelselagen som ger möjlighet att förstöra narkotikaliknande preparat som ännu inte förbjudits. Förestörelselagen kan tyckas tandlös eftersom ingen kan dömas för brott men är viktig eftersom man räddar människoliv genom att stoppa preparaten. Anledningen till att familjeklassning inte redan införts är de juridiska avgränsningssvårigheterna. Om man klassificerar i familjegrupper så kan en molekyl av någonting som ingår i familjegruppsklassificeringen ingå i någonting annat som inte har narkotisk verkan. Ansvarig minister Gabriel Wikström har inlett ett arbete med att pröva möjligheterna att hitta ett hållbart system för familjeklassning. Distriktsstyrelsen föreslår kongressen besluta att bifalla motionen

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

1. Så här fungerar en kommun

1. Så här fungerar en kommun LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 1. Så här fungerar en kommun Organisation och påverkan I Sverige finns 290 kommuner som har till uppgift att ta tillvara gemensamma intressen för dem som lever

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:97 1 (5) LS 312-3044 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:76 av Jan Liliemark (fp) om att informera om skatteutjämningssystemets avgifter på landstingets lönebesked Föredragande

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:110 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2001:41 av Åke Askensten m fl (mp) om förhandlingar med regeringen/riksdagen om kompensation för vårdkostnader Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Vad är det vi egentligen äter? Projekt om tillsatser

Vad är det vi egentligen äter? Projekt om tillsatser Vad är det vi egentligen äter? Projekt om tillsatser Inledning Vad är det egentligen vår mat innehåller, är innehållet alltid så oskyldigt som man tror? Hur ofta brukar man inte förbise innehållsförteckning

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

Motionen har behandlats vid styrelsemöte 2014-08-08, som beslutade att bifalla motionen.

Motionen har behandlats vid styrelsemöte 2014-08-08, som beslutade att bifalla motionen. Motion nr 233 Kommunala pensionärsråd och Landstings/Region pensionärsråd PRO Ale Norra - Ale, Norra Älvsborg ID529 Pensionärsråden inom landsting och kommun har under många år knappast genomsyrats av

Läs mer

2 (7) a) Arvode 2016 Distriktsstyrelsen föreslår att distriktskongressen beslutar att arvode till revisorerna utgår med 500 kronor/revision

2 (7) a) Arvode 2016 Distriktsstyrelsen föreslår att distriktskongressen beslutar att arvode till revisorerna utgår med 500 kronor/revision 2 (7) a) Arvode 2016 Distriktsstyrelsen föreslår att distriktskongressen beslutar att arvode till revisorerna utgår med 500 kronor/revision b) Medlemsavgifter 2016 Distriktsstyrelsen föreslår att distriktskongressen

Läs mer

Folkhälsoarbete i Östersund

Folkhälsoarbete i Östersund Folkhälsoarbete i Östersund Vad är hälsa? Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. (WHO 1948) Hälsa är en resurs för en handlande människa att nå något annat.

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

PROTOKOLL. Landstingets kansli 2014-04-01 FU 2/2014 Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08

PROTOKOLL. Landstingets kansli 2014-04-01 FU 2/2014 Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08 1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08 Folkhälsoutskottet Tid Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare Tisdagen den 1 april 2014 kl.13.15

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Inledning Undersökningen genomfördes mellan den 14 juli och den 20 augusti. En påminnelse skickades ut till dem som inte svarade i första omgången. Syftet var

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun Folkhälsa Folkhälsomål för Umeå kommun Inledning I Umeå kommun vill vi arbeta för ett långsiktigt hållbart samhälle. Kommunens övergripande mål är att skapa en attraktiv kommun där människor har förutsättningar

Läs mer

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Falköpings kommun

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Falköpings kommun FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Folkhälsoarbete i Folkhälsorådet i Falköping 1 är ett samverkansorgan mellan och Västra Götalandsregionen vars syfte är att initiera, utveckla och samordna det tvärsektoriella

Läs mer

Helsingborgs stad juni 2005 Arbetsmaterial Kerstin Månsson

Helsingborgs stad juni 2005 Arbetsmaterial Kerstin Månsson Helsingborgs stad juni 2005 Kerstin Månsson Arbetsmaterial Inledning Begreppet hälsa skall här läsas och förstås i sitt allra vidaste sammanhang, vilket gör att begrepp som folkhälsa, välfärd och hållbar

Läs mer

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD Verksamhetsplan 2012 GULLSPÅNGS KOMMUN INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOLKHÄLSA... 3 FOLKHÄLSOARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN... 3 FOLKHÄLSORÅDET... 5 FOLKHÄLSORÅDETS UPPGIFT...

Läs mer

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar G Landstinget Halland Landstingskontoret Agneta Overgaard, utvecklare Folkhälsoenheten Processavdelningen Tfn 035-13 48 73 agneta.overgaard @Ithal I and.se aiecta d l,s 0703/2. Datum Diarienummer 2007-03-12

Läs mer

Vi träffade Wenche Fredriksen som är norska tullverkets chef för kontrollverksamheten vid Svinesund, Fredrikstad och Rygge flygplats.

Vi träffade Wenche Fredriksen som är norska tullverkets chef för kontrollverksamheten vid Svinesund, Fredrikstad och Rygge flygplats. Ingen narkotika inga missbrukare Om det inte finns någon narkotika så finns det inte några missbrukare. Så enkelt är det i teorin, men verkligheten ser annorlunda ut. Narkotika måste bekämpas på många

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Motion nr 205 Utveckla PRO:s HEMFÖRSÄKRING. PRO Haga-Malmaberg - Västerås, Västmanland. Område: PRO:s organisation Underområde: Försäkringar

Motion nr 205 Utveckla PRO:s HEMFÖRSÄKRING. PRO Haga-Malmaberg - Västerås, Västmanland. Område: PRO:s organisation Underområde: Försäkringar Motion nr 205 Utveckla PRO:s HEMFÖRSÄKRING PRO Haga-Malmaberg - Västerås, Västmanland ID574 Utveckla PRO:s HEMFÖRSÄKRING PRO: medlemsförsäkringar är till delar unika i sin omfattning. Olycksfallsförsäkringen

Läs mer

Rutin mot droger. Sektor utbildning. Antaget av sektor utbildnings ledningsgrupp 2015-08-17

Rutin mot droger. Sektor utbildning. Antaget av sektor utbildnings ledningsgrupp 2015-08-17 Rutin mot droger Sektor utbildning Antaget av sektor utbildnings ledningsgrupp 2015-08-17 Sida: 2 (7) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1. Syfte... 3 1.2 Ansvar... 3 2. Definition av droger... 3

Läs mer

Larm med sjukvårdsåtgärd i väntan på ambulans (IVPA = I Väntan På Ambulans)

Larm med sjukvårdsåtgärd i väntan på ambulans (IVPA = I Väntan På Ambulans) Hälso- och sjukvård DIVISION MEDICINSK SERVICE DATUM DIARIENR Kerstin Hansson 2007-05-28 Till Hälso- och sjukvårdsnämnden Larm med sjukvårdsåtgärd i väntan på ambulans (IVPA = I Väntan På Ambulans) Bakgrund

Läs mer

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd 2015-01-31 Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985 Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd SvDH:s synpunkter på remissen: Svensk Dagligvaruhandel har

Läs mer

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete Tobaksfri kommun en del i ett hälsofrämjande arbete 1 Denna broschyr är en kort sammanfattning av de viktigaste delarna i rapporten Tobaksfri kommun en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet.

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna

Läs mer

Område: Konsument Underområde: Kontanthantering. Motion nr 107 Grundläggande betaltjänster. PRO Folkunga - Mjölby, Östergötland. Motivering.

Område: Konsument Underområde: Kontanthantering. Motion nr 107 Grundläggande betaltjänster. PRO Folkunga - Mjölby, Östergötland. Motivering. Motion nr 107 Grundläggande betaltjänster PRO Folkunga - Mjölby, Östergötland ID540 Folkunga PRO, Väderstad, Mjölby kommun har under de senaste åren upplevt en klar försämring i de grundläggande betaltjänster,

Läs mer

Måltidspedagogik i vardagen

Måltidspedagogik i vardagen Hanna Sepp, FD Måltidspedagogik i vardagen Upplägg Folkhälsomål Miljökvalitetsmål Läroplan & allmänna råd för pedagogisk omsorg Känt Gott 1 Folkhälsomål 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Elin Rapp. Sten-Ove Danielsson. Hans-Erik Beck

Elin Rapp. Sten-Ove Danielsson. Hans-Erik Beck 1 (13) Plats och tid för sammanträdet Beslutande Övriga deltagare Justeringens plats och tid Paragrafer Underskrifter Ånge kommunkontor, rum Flataklocken, tisdagen den 23 augusti 2011 kl. 9.00 12.00, 13.00

Läs mer

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT.

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI 3 Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. 4 SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI Innehåll 1. Förord...5 2. Inledning...6 3. Bakgrund...7

Läs mer

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar för en god hälsa i Mora kommun krävs samarbete mellan kommunala verksamheter, hälso- och sjukvård,

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Upprättad: 2014-06-02 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 82 Kontaktperson: Mikael Lundgren Innehållsförteckning VISION... 3 VÄRDEGRUND... 3

Läs mer

Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer

Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer ÄRENDE 8 LF februari 2012 Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Motion från Kristina Winberg, SD Yttrande

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Folkhälsopolitiskt. program

Folkhälsopolitiskt. program Folkhälsopolitiskt program 1 2 Alla har rätt till ett gott liv En god hälsa är för de flesta av oss något som vi värdesätter mycket högt. Alltför ofta är den goda hälsan något som vi tar för givet ända

Läs mer

i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år.

i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Rösta på oss! i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Partierna har lämnat sina texter till Lättläst-tjänsten på Centrum för lättläst och vi har

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1

Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1 Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa 2011-05-05 Sid 1 Folkhälsopolitiken Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor

Läs mer

Om skattebrotten som kostat staten en halv miljard kronor Svensk Servicehandel & Fast Food

Om skattebrotten som kostat staten en halv miljard kronor Svensk Servicehandel & Fast Food Pengarna som gick upp i rök Om skattebrotten som kostat staten en halv miljard kronor Svensk Servicehandel & Fast Food Om Svensk Servicehandel & Fast Food Svensk Servicehandel & Fast Food är en branschorganisation

Läs mer

STARK TILLSAMMANS. Handels kongress 2016 GRESS. Vår kongress

STARK TILLSAMMANS. Handels kongress 2016 GRESS. Vår kongress r a t S ill t k m m sa ans 16 KON 20 GRESS Vår kongress Handels 25:e kongress hålls i april 2016. Temat är: Alla medlemmar berörs på ett eller annat sätt av Handels kongress, vare sig man är aktiv eller

Läs mer

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Maj 2006 Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Rapport inför miljöpartiets kongress 25-28 maj Innehåll Inledning. 3 Om ursprungsmärkning.. 5 Om betydelsen av att kunna göra medvetna val..

Läs mer

något handlingsprogram mot mobbning inför valet?

något handlingsprogram mot mobbning inför valet? Sammanställning av enkätsvar från riksdagspartierna om mobbning i arbetslivet 1. Har ert parti tagit fram något handlingsprogram mot mobbning inför valet? : Arbetet mot mobbing i olika former är viktigt.

Läs mer

Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013

Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013 Tjänsteskrivelse 2013-04-15 Handläggare: Cecilia Ljung Dnr: 2013.0048 Folkhälsonämnden Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013 Sammanfattning Folkhälsonämnden bjuder in till den årliga folkhälsokonferensen

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Unga och droger ett sammandrag 2011-02-22

Unga och droger ett sammandrag 2011-02-22 Unga och droger ett sammandrag 2011-02-22 Det hölls en temadag i stadsdelen Majorna i Göteborg, på Dalheimers Hus, den 22 februari på temat Unga och droger och med underrubriken Om konsekvenser när droger

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Andra ekonomi- och avgiftsfrågor motionerna B247 B255

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Andra ekonomi- och avgiftsfrågor motionerna B247 B255 Utlåtande Andra ekonomi- och avgiftsfrågor motionerna B247 B255 LO-bank I motion B247 föreslås att en utredning ska tillsättas under kongressperioden med syfte att undersöka möjligheterna till en gemensam

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

Planeringsdelegationen 1-15

Planeringsdelegationen 1-15 PROTOKOLL 1(6) Diarienummer Plats: Landstingets kansli, sal A Närvarande: Håkan Jansson (M), ordförande Maria Frisk (KD) Rune Backlund (C) Lena Skaring Thorsén Marcus Eskdahl (S) Carina Ödebrink (S) Övriga:

Läs mer

Sammanställning av samrådsremiss: Folkhälsoplan för Borlänge Kommun 2008-2011.

Sammanställning av samrådsremiss: Folkhälsoplan för Borlänge Kommun 2008-2011. Sammanställning av samrådsremiss: Folkhälsoplan för Borlänge Kommun 2008-2011. Borlänge kommun har på uppdrag av kommunstyrelsen tagit fram ett förslag till folkhälsoplan för Borlänge Kommuns långsiktiga,

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 2 Bakgrund I Eda kommun verkar samverkansgruppen Edas Ansvar, vilken är tvärsektoriell

Läs mer

Ökad jämställdhet för utländska medborgare

Ökad jämställdhet för utländska medborgare Ökad jämställdhet för utländska medborgare De får inte jobba som domare och inte rösta i riksdagsvalet. Inte heller får de byta kön. Utländska medborgare som lever i Sverige saknar fortfarande vissa rättigheter.

Läs mer

Passion för livet SenioriForm. Högskolan 20130312

Passion för livet SenioriForm. Högskolan 20130312 Passion för livet Högskolan 20130312 Introduktion Hälsa - ohälsa Frisk- sjuk Varför ska vi röra oss och belasta kroppen? Motivation och bryta vanor Säkerhet Inre miljö Utemiljö Fallolyckor i hemmet. Förebyggande

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid

Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid Kommunstyrelsen 2009-09-14 176 455 Arbets- och personalutskottet 2009-08-31 173 377 Dnr 09.524-02 septks15 Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid Ärendebeskrivning Forskning visar att

Läs mer

Kemikalieveckan 2015

Kemikalieveckan 2015 Miljökontoret Rapport 2015-09-29 Kemikalieveckan 2015 - fokus på barns hälsa och säkerhet Rapporten upprättad av: Linn Andersen Kristin Svee 2 (9) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund

Läs mer

National Prevention Strategy

National Prevention Strategy National Prevention Strategy Patrik Johansson, MD, MPH University of Nebraska Medical Center, College of Public Health, Member The Advisory Group on Prevention, Health Promotion, Integrative and Public

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Goda levnadsvanor gör skillnad

Goda levnadsvanor gör skillnad HFS Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Goda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Ökad livskvalitet för äldre

Ökad livskvalitet för äldre Stockholm 29 augusti 2010 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den kommande rödgröna regeringsplattformen 2/9 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den rödgröna regeringsplattformen

Läs mer

Svar på motion om att servera ekologisk frukt i förskolan

Svar på motion om att servera ekologisk frukt i förskolan l. SALA KOMMUN oilaga KS 2015/65/1 1 (2) 2015 03 19 D!AR!ENR: 2014/823 ~. KOMMUNSTYRELSEN Carola Gunnarsson Svar på motion om att servera ekologisk frukt i förskolan Erik Åberg (MP) inkom den 18 juni 2014

Läs mer

Protokoll från sammanträde med folkhälsoutskottet

Protokoll från sammanträde med folkhälsoutskottet Kansliavdelningen, Annika Lundgren 2005-06-14 FU 5/05 Protokoll från sammanträde med folkhälsoutskottet Tid Tisdagen den 14 juni kl. 9.00-15.00 Plats Närvarande ledamöter Kronobergsrummet, Ledningsenheten,

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Kommunstyrelsens arbetsutskott 2010-08-18 1 (9) Plats och tid Sammanträdesrum Häverö, kl 09.00-09.55 ande Övriga deltagande Kjell Jansson (M), ordförande Berit Jansson (C) Hans Andersson (FP) Olle Jansson

Läs mer

Distriktskongress 2013

Distriktskongress 2013 Distriktskongress 2013 Lördagen den 27 april Ronneby Motioner jämte utlåtanden 2 (8) Motion nr 1 En trygg och modern A-kassa En trygg och modern a-kassa är en viktig del av den svenska modellen. Den svenska

Läs mer

PROTOKOLL 1 (14) 2014-02-11

PROTOKOLL 1 (14) 2014-02-11 PROTOKOLL 1 (14) 2014-02-11 Konsumentnämnden Plats och tid Kontorshuset Hjorten kl. 10.00-12.05 ande Valter Stenberg (S), ordförande Inger Lundqvist (FP) Ann-Sofi Sehlstedt (S) Lars-Eric Lidman (S) Tjänstgörande

Läs mer

Kommissionens förslag om näringspåståenden och hälsopåståenden ska ge konsumenterna bättre information och harmonisera marknaden

Kommissionens förslag om näringspåståenden och hälsopåståenden ska ge konsumenterna bättre information och harmonisera marknaden IP/03/1022 Bryssel den 16 juli 2003 Kommissionens förslag om näringspåståenden och hälsopåståenden ska ge konsumenterna bättre information och harmonisera marknaden Europeiska kommissionen antog i dag

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Dnr: 602/05 Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Folkhälsoperspektivet Antagen av kommunfullmäktige 2006-01-26 Komplement till Folkhälsopolicy för Laholm 2003-2008 FOLKHÄLSOPERSPEKTIVET Folkhälsoperspektivet

Läs mer

Återsändande av tredjelandsmedborgare via Sverige

Återsändande av tredjelandsmedborgare via Sverige Socialförsäkringsutskottets betänkande 2005/06:SfU3 Återsändande av tredjelandsmedborgare via Sverige Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2004/05:168 Återsändande av

Läs mer

Motion om inventering av kemikalier på förskolor och handlingsplan för att uppnå en giftfri förskolemiljö. KS 2014-182

Motion om inventering av kemikalier på förskolor och handlingsplan för att uppnå en giftfri förskolemiljö. KS 2014-182 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-10-21 307 Motion om inventering av kemikalier på förskolor och handlingsplan för att uppnå en giftfri förskolemiljö.

Läs mer

Ökad livskvalitet för äldre

Ökad livskvalitet för äldre Stockholm 29 augusti 2010 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den kommande rödgröna regeringsplattformen 2/9 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den rödgröna regeringsplattformen

Läs mer

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger LÄNSSTYRELSEN 2011-04-01 1(5) Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger 1. Skånesamverkan mot droger Under namnet Skånesamverkan mot droger, SMD samverkar Länsstyrelsen, Region Skåne, Kommunförbundet

Läs mer

FOLKHÄLSORAPPORT 2011

FOLKHÄLSORAPPORT 2011 FOLKHÄLSORAPPORT 2011 KORTVERSION ESLÖVS KOMMUN Inledning Riksdagen antog 2003 det övergripande nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela

Läs mer

ALKOHOL- & DROGPOLICY

ALKOHOL- & DROGPOLICY ALKOHOL- & DROGPOLICY FÖR VÄXJÖ KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-20 gruppen som dricker allra mest har ökat markant alkohol- och drogpolicy för växjö kommun ALKOHOL- OCH DROGPOLICY för Växjö

Läs mer