Brasilien - Säker navigering i farliga vatten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Brasilien - Säker navigering i farliga vatten"

Transkript

1 NUMMER 1, 9 MARS 2011 Brasilien - Säker navigering i farliga vatten Brasilien har haft den högsta tillväxten på 20 år under 2010 men nu återgår ekonomin till en mer stabil tillväxttakt, på grund av ekonomisk åtstramning och en stark brasiliansk valuta. Tillväxten kommer dock att vara fortsatt hög och sannolikt ligga nära potentiell tillväxttakt. Detta kommer inte att bidra till att dämpa inflationstrycket. Dessutom är inhemska fundamenta fortsatt stabila, med rekordlåg arbetslöshet, hög tillförsikt bland konsumenter och företag samt en kraftig kreditexpansion. Hög inhemsk efterfrågan och en stark real lyfter och försämrar handelsbalansen. Efter en mycket kort konjunkturnedgång som var över i början av 2009 uppgick tillväxten i Brasilien därefter till 2 procent fyra kvartal i rad. Brasilien var ett av de första länderna i området som återvände till fullt kapacitetsutnyttjande efter finanskrisen. Den snabba återhämtningen i ekonomin hade ett starkt stöd av både penning- och finanspolitik. Dessutom kunde regeringen bidra till att Brasilien slapp en djup kreditkris genom att stimulera utlåningen från statliga banker (i synnerhet den nationella utvecklingsbanken BNDES). Tack vare fortsatt tillgång på krediter och en snabb återhämtning på arbetsmarknaden, i kombination med att sociala transfereringar ökade och minimilönerna höjdes över inflationstakten, kunde hushållen fortsätta konsumera och företagen snabbt öka produktion och investeringar. Den kraftfulla hanteringen av finanskrisen har lett till en stabil återhämtning över hela linjen. De främsta bidragande faktorerna är investeringar och privat konsumtion, som gynnas av en stabil arbetsmarknad, tillfälliga skattesänkningar och en offentlig sektor som fokuserar på ökade överföringar, i synnerhet till fattiga. Faktum är att tillväxten nådde ohållbara nivåer under första halvåret 2010 med en årstakt på över 9 procent, vilket bidrog till en tillväxt för helåret på över 7,5 procent den högsta nivån på över tjugo år. Med en tillväxtpotential på runt 4,5 procent, är det inte förvånande att ekonomin visar tecken på överhettning. De finans- och penningpolitiska åtgärderna har lett till en betydligt snabbare ökning av efterfrågan än av utbudet, och detta efterfrågeöverskott har i sin tur lett till högre import. Inhemsk efterfrågan ger högre tillväxt Skillnad utbud/efterfrågan ger import För full ansvarsbegränsning hänvisas till sista sidan.

2 Tillväxten avtog markant under det tredje kvartalet, där de främsta bidragande faktorerna var industrisektorn och en stor import på grund av den starka valutan, realen. Hushållen väljer i allt högre grad importerade varor i stället för brasilianska (importen ökar med över 40 procent på årsbasis). Vi tror att det blir fortsatt trögt i industrisektorn, eftersom vi anser att möjligheterna till försvagning av realen är begränsade, trots att regeringen kämpar i det s.k. valutakriget. Men regeringen kan komma att hjälpa vissa problemdrabbade sektorer. Den har t.ex. redan hjälpt brasilianska leksakstillverkare som lyckades få fram ett beslut om högre importtullar på kinesiska leksaker. Inhemsk efterfrågan har varit mycket hög de senaste kvartalen. Om det inte hade varit för den rekordhöga importökningen, hade det varit en imponerande tillväxt även under det tredje kvartalet. Den privata konsumtionen accelererade till och med under tredje kvartalet, och även investeringarna låg på en fortsatt hög nivå. Handelssiffror tyder på att importtillväxten har börjat mattas av efter en särskilt stor import av kapitalvaror, råmaterial och insatsvaror under de senaste kvartalen. De sektorer som skyddas från utländsk konkurrens går bra. Den arbetsintensiva tjänstesektorn, som står för över 65 procent av landets ekonomi, växer kraftigt eftersom den inhemska efterfrågan är fortsatt hög och inte påverkas av den starka realen. Den snabbt växande medelklassen efterfrågar nu en mängd olika tjänster, från finans och försäkring till detaljhandel. Ett tydligt tecken på det höga trycket i tjänstesektorn är den högre inflationen i denna sektor. Efter avmattningen under det tredje kvartalet finns det tecken på att tillväxten redan har tagit fart igen under det fjärde kvartalet. Detta framgår av en plötslig uppgång i indexet över ekonomisk aktivitet, som är en approximation av BNP. Framöver förväntar vi oss att ekonomin dämpas och går mot en mer stabil tillväxttakt under 2011 och Åtstramningen sker med viss eftersläpning, vilket tillsammans med ytterligare penningpolitiska och finanspolitiska åtgärder samt åtstramad kreditpolitik och en troligen något svagare nettoexport kommer att innebära att tillväxten stannar på 4,4 procent på årsbasis nästa år. Investeringarna är även fortsättningsvis den viktigaste tillväxtfaktorn, tillsammans med privat konsumtion. En mjuklandning för Kina och bättre utsikter för USA bör ha en positiv inverkan på råvarumarknaden som blir fortsatt gynnsam för Brasiliens export. Det är viktigt att notera att en betydande del av den lägre tillväxten på årsbasis beror på ett betydligt mindre statistiskt överhäng för 2011 än för Utsikterna för 2012 är betydligt mer osäkra, eftersom de i hög grad beror på finanspolitiska åtgärder som den nya regeringen ännu inte har presenterat. Regeringens förmåga och vilja att bedriva en åtstramande finanspolitik kommer att avgöra vilka åtgärder som krävs för att stabilisera ekonomin och inflationen. När det finns mer information om regeringens budgetplaner blir det enklare att beräkna tillväxtutsikterna. Vårt grundscenario är att regeringen troligen inte helt och hållet kommer att kunna uppfylla sina löften om åtstramning och att den definitivt inte kommer att kunna förhindra ytterligare åtstramning från centralbanken. Det innebär att centralbanken får ta det största ansvaret för att stabilisera ekonomin. Centralbanken kommer sannolikt att strama åt med totalt 200 räntepunkter. Finanspolitiken kommer att bidra med åtstramningsåtgärder som är förenliga med att nå målet med ett primärt överskott på 3,0 procent av BNP. Makroekonomisk prognos Procentuell förändring p 2011p 2012p 2013p BNP Hushållens konsumtion Bruttoinvesteringar Offentlig konsumtion Export Import Inflation (IPCA, %) Bytesbalans (% BNP) Primär budgetbalans (% BNP) Källa: Handelsbanken Capital Markets och Reuters Ecowin Investeringsökningar blir mer normala Produktionen slog i kapacitetstaket 2010, och detsamma skulle kunna sägas om arbetsmarknaden, där arbetslösheten hade nått rekordlåga 5,3 procent i december Även om kapacitetsutnyttjandet minskade något under andra och tredje kvartalet, är utnyttjandegraden fortsatt hög. Med tanke på den höga totala efterfrågan i ekonomin och de bättre (men fortfarande svaga) utsikterna för exporten, tror vi att företagen generellt vill öka kapaciteten. Det är också i linje med att företagens optimism ligger över nivåerna 2008, dvs. före finanskrisen. Investeringsefterfrågan stöds i allt högre grad av en ökad tillgång på krediter från privata banker. Detta bidrar till att kompensera för en minskad tillgång på krediter från BNDES, vars budget sannolikt kommer att minskas av regeringen. Det relativa priset på kapitalvaror verkar dessutom vara lågt, på grund av kraftiga löneökningar och den starka realen, som innebär import av kapitalvaror till betydande rabatter. Vi tror på en stabil ökning av investeringarna under 2011, med en ökning på närmare 12 procent, som sedan följs av fortsatt normalisering till 8 procent under Investeringsefterfrågan beror även på regeringens ambitiösa investeringsprogram som innefattar förberedelser för fotbolls-vm 2014 och OS 2016 samt enorma investeringar av statliga Petrobras uppgående till 224 miljarder USD fram till och med Regeringen är särskilt angelägen om att öka investeringarna i infrastruktur. Den planerar att fördubbla flygplatskapaciteten under de fyra kommande åren, vilket verkligen behövs. Dessutom behövs en genomgripande uppgradering av 2 9 mars 2011

3 järnvägsnätet. Endast 30 procent av transporterna i Brasilien sker via järnväg, vilket är lite jämfört med länder av liknande storlek. Järnvägarna ägs till stor del fortfarande av staten. Den dåliga infrastrukturen kvarstår som ett av viktigaste hindren för tillväxt, eftersom den urholkar de brasilianska företagens konkurrenskraft, som är ännu viktigare nu när realen är så stark. Enligt Världsturismorganisationen (UNWTO) ligger Brasilien på plats 95 av 130 när det gäller infrastruktur för transporter. Bland råvaruproducenterna kommer investeringsefterfrågan att vara fortsatt särskilt hög. Råvarupriserna är höga och även under 2011 kommer de att främjas av en mjuklandning i Kina i kombination med en högre tillväxt i USA. Bönderna har nyligen ökat sina lån för att köpa nya maskiner, tack vare höga priser på bland annat kaffe, sojabönor och socker. Brasilien är världens näst största exportör av odlade jordbruksprodukter efter USA. Bönderna kan låna till kraftigt subventionerade räntor, till så låga nivåer som 5,5 procent enligt regeringens program för jordbrukssubventioner. Programmet finansieras av BNDES. Högre kapacitetsutnyttjande Sett i ett längre perspektiv är det värt att notera att investeringarna ökade i en både stabil och snabb takt från 2006 fram till finanskrisen. Det är den längsta perioden av stabil tillväxt i Brasilien under senare år. Annars har investeringarna varit oerhört ojämna. Vi anser att det beror på att den förre presidenten, Lula, lyckades skapa en högre stabilitet i hela ekonomin. Både företagen och hushållen har en allt längre planeringshorisont, vilket ökar investeringsviljan. En framgångsrik hantering av ekonomin under finanskrisen har ytterligare bidragit till denna utveckling. Investeringar räknat i procent av BNP ligger kvar på relativt låga 19 procent. Vi tror att investeringarna måste närma sig 25 procent för att man ska nå en långsiktigt hållbar BNP-tillväxt på över 5 procent. Hög tillförsikt bland företagen Nyvalda presidenten Dilma Rousseff har gett signaler om att hon vill satsa på åtgärder som får ned realräntorna. Det är positivt eftersom det krävs insatser för att hålla tillväxten över 5 procent på sikt, men det återstår att se om regeringen kan driva igenom de budgetminskningar som behövs för att möjliggöra en strukturellt lättare penningpolitik. Genomsnittlig utlåningsränta låg i december på 28 procent för företag och 45 procent för hushåll. Helt klart finns en enorm efterfrågepotential på lång sikt om Rousseff lyckas med att sänka realräntorna. Faktum är att en av de viktigaste utmaningarna på lång sikt i Brasilien är att öka investeringarna. För att undvika ett beroende av utländskt kapital kräver detta också att sparandet ökar från den nuvarande låga nivån. En växande medelklass bidrar till tillväxten En stabil arbetsmarknad, stigande reallöner och lättare tillgång till kredit har lett till en privat konsumtion som har ökat med en årstakt på 7 procent sedan andra kvartalet år 2009, när den två kvartal korta lågkonjunkturen var över. Detta är nästan dubbelt så högt som genomsnittlig ökning historiskt och klart över trenden, även om tillväxtsiffran har stigit rejält på senare år. Konsumtionsökningen beror delvis på fundamenta. Nästan 30 miljoner människor lämnade fattigdomen under Lulas presidentperiod och en del tog sig till och med till Brasiliens snabbt växande medelklass. De kan nu i allt högre grad köpa bilar, hus och andra konsumtionsvaror. För den relativt fattiga delen av befolkningen har statliga stöd via program som Minha Casa, Minha Vida ( Mitt hus, mitt liv ) som Lula införde varit av stor betydelse. Hushållen lånar pengar och öser tillbaka dem i den lokala ekonomin. För inte länge sedan kunde dessa hushåll inte planera framåt för att köpa t.ex. bilar eller hus. Nu har de jobb, kan handla på avbetalning och gå till banken och ta ett lån. Den privata konsumtionen skjuter i höjden. Det säljs nästan dubbelt så många bilar i Brasilien som i Indien 9 mars

4 ett av de snabbast växande tillväxtländerna, där den ökade konsumtionen ofta nämns. För bara två decennier sedan var det omöjligt att få ett femårigt lån på en bank i Brasilien. Folk var tvungna betala sina hus kontant. Nu kan egnahemsägare få bostadslån på 20 år. Med fortsatt makroekonomisk stabilitet kommer denna struktur att bestå och få fortsatt betydelse för den privata konsumtionen under åren som kommer. Jämfört med konsumenterna i Asien är det också viktigt att påpeka att brasilianer hellre slösar än sparar. Det tyder på att ökad köpkraft har en betydande multiplikatoreffekt på övriga delar av ekonomin. Att konsumtionen legat så högt på sistone har delvis berott på en kraftig ökning av utlåningen, vilket har lett till att hushållen nu lägger över 25 procent av inkomsterna på räntor och amorteringar. Särskilt har korta lån (till nästa lön) och lån mot säkerhet i bilar ökat kraftigt. Det beror i huvudsak på de extremt höga räntorna på konsumentkrediter och relativt korta löptider, eftersom hushållens skuldsättningsgrad bara ligger på närmare 40 procent i genomsnitt en nivå som är i paritet med många andra tillväxtmarknader. Bankernas genomsnittliga utlåningsränta är nästan 38 procent (över 40 procent för privathushåll och strax under 30 procent för företag). Dessutom ligger lån som andel av BNP fortfarande på en relativt låg nivå jämfört med andra utvecklade ekonomier. Det här visar på oerhört hög potential för stigande konsumtion hos hushållen om räntorna kan sänkas, vilket Rousseff också verkar ha som mål. Centralbanken införde nyligen åtgärder som syftar till att begränsa konsumtionskrediter för att undvika att ekonomin spårar ur. Vi ser detta som positivt på lång sikt för konsumenterna i Brasilien. Det är också värt att notera att kreditökningen delvis beror på att fler hushåll får tillgång till kreditmarknaderna, och inte bara på högre lån till hushåll som redan har lån. Nackdelen med otåliga hushåll är att detta ökar risken för överkonsumtion medan de samtidigt minskar mängden tillgängliga sparmedel för investeringar. Hushållen ägnar sig just nu åt en slags konsumtionsutjämning; de räknar med att inkomsterna ska stiga i framtiden och lånar pengar för att kunna öka konsumtionen redan idag. Skulle hushållens förväntningar vara överdrivet optimistiska, finns risk för överkonsumtion som kan sluta i en abrupt justering. Ett lågt sparande tyder på att investeringarna finansieras utifrån, vilket ökar landets känslighet för omvärlden. Detta är historiskt skälet till att ekonomin har gått igenom kraftfulla cykler med högkonjunktur och lågkonjunktur. Starka fundamenta hos konsumenter Inte bara lån driver upp konsumtionen Mot bakgrund av ovan nämnda problem är det positivt att centralbanken BCB och dess chef Tombini riktar in sig på kreditökningen. Att centralbanken inför åtgärder kommer att dämpa den lånefinansierade delen av konsumtionen men åtgärderna kommer inte att kunna stoppa den underliggande, fundamentalt högre efterfrågan som är följden av låg arbetslöshet, stigande löner och optimistiska konsumenter. Faktum är att åtgärderna är positiva för tillväxten på lång sikt, i och med att de dämpar kreditökningen och därmed minskar risken för en lånebubbla. I framtiden kommer konsumtionen troligen att öka i linje med de fundamentala förbättringarna på arbetsmarknaden och det kommer att begränsa konsumtionsökningen till strax under 5 procent. Den mest påtagliga effekten av åtgärderna är troligen effekten på bilförsäljningen, som har varit en stor del av kreditexpansionen. Vi förväntar oss att konsumtionen under 2011 avtar till mer stabila 4,9 procent och att det sedan blir en mindre ökning igen mars 2011

5 Nettoexporten fortfarande ett hinder Den stora nominella apprecieringen av valutan (real) i kombination med relativt hög inflation har lett till en markant försämrad konkurrenskraft för Brasilien. Realen är nästan tillbaka till den höga nivå mot USA-dollarn som rådde före finanskrisen och i reala termer är den betydligt starkare. Vi menar att realen nu är klart övervärderad. Realen har ökat i värde med 37 procent mot den kinesiska yuanen de senaste två åren. En långvarig övervärdering utan produktivitetsförbättringar leder till att Brasiliens konkurrenskraft försämras, särskilt när det gäller andra sektorer än de som exporterar råvaror. Sannolikt ökar detta risken att import på sikt ersätter försäljning av inhemskt tillverkade varor. Tillsammans med hög inhemsk efterfrågan har den starka realen lett till en betydande försämring av handelsöverskottet, som minskade med över 50 miljarder dollar Vi förväntar oss att exporten fortsätter att ha en negativ inverkan på den ekonomiska tillväxten i och med att den inhemska efterfrågan kommer att hålla uppe importen jämfört med resten av världens efterfrågan på dyra brasilianska varor. Försämring i utrikesbalans Källa: Handelsbanken Capital Markets och Reuters Ecowin Vi ser en del ljuspunkter när det gäller Brasiliens export. En mjuklandning i Kina och förväntad högre konsumtion i både USA och euroområdet kommer att gynna Brasiliens export. En mjuklandning i Kina är särskilt positiv för Brasiliens export som har blivit alltmer råvaruorienterad. Kina är nu Brasiliens viktigaste enskilda handelspartner. Brasiliens export till Kina består huvudsakligen av råvaror, medan importen från Kina till Brasilien huvudsakligen utgörs av industrivaror. Detta mönster understryker att företag i industrin har det besvärligt, särskilt i konkurrensen från Kina. Vi tror att den nya regeringen prioriterar den här frågan. Rousseff har redan antytt att hon för samtal med Kina om handelsrelationerna. Vi förväntar oss inte några väsentliga förändringar i Kinas valutapolitik. Det innebär att yuanen kommer att fortsätta att långsamt apprecieras mot den amerikanska dollarn med närmare 5 procent nästa år, vilket innebär en appreciering mot realen med nära 8 procent. Övervärderad real ger sämre konkurrenskraft Den starka realen och hög inhemsk efterfrågan har lett till att importen ökade med nästan 40 procent Vi tror att importen kommer att fortsätta att öka i en högre takt än exporten, i och med att världsekonomin håller en långsammare fart än Brasilien. Skillnaden i tillväxttakter kommer långsamt att krympa, i takt med att den inhemska efterfrågan normaliseras. Därför kommer nettoexporten att fortsätta att agera bromskloss för den totala tillväxten i ekonomin. Handels- och bytesbalansen fortsätter att försämras, men vi ser ingen överhängande risk för bytesbalansen, eftersom Brasiliens tillväxthistorik och den stora räntespreaden mot utvecklade ekonomier kommer att fortsätta att attrahera internationellt kapital. Det finns helt klart en ökad risk att drabbas av tvärstopp, eftersom bytesbalansunderskottet i allt högre grad finansieras av inflöden av spekulativt kapital snarare än av utländska direktinvesteringar som är en mer stabil finansieringskälla. Är Brasilien indraget i ett globalt valutakrig Den positiva tillväxt- och räntedifferensen mellan Brasilien och resten av världen, i kombination med en global ekonomi med hög likviditet, lockar stora flöden av utländskt kapital till Brasilien och många andra länder i området, vilket stärker deras valutor för mycket. Höga råvarupriser bidrar också till att göra Brasilien attraktivt. Extremt lätt penningpolitik i utvecklade ekonomier särskilt i USA, med dess stora kvantitativa lättnader ger en miljö där investerare flockas kring högavkastande valutor i sökandet efter avkastning. Detta har orsakat en högre appreciering av realen än vad vi tror är motiverat av fundamenta. Dessutom försämras Brasiliens och andra snabbväxande tillväxtmarknaders konkurrenskraft av den kinesiska valutastrategin att följa dollarn. Det ledde till att den brasilianska finansministern, Guido Mantega, myntade begreppet globalt valutakrig i september i fjol, och till och med varnade för att det kunde utvecklas till ett globalt handelskrig. Sedan dess 9 mars

6 har Brasilien infört en lång rad åtgärder för att försvaga den starka realen, som nu har märkbara effekter på exporten. Under 2010 minskade handelsöverskottet med 20 procent eftersom exporten inte kunde hålla jämna steg med importen medan bytesbalansunderskottet ökade till 2,5 procent av BNP från 1,5 procent Den starkare realen beror huvudsakligen på stora kapitalinflöden, särskilt portföljflöden och andra inflöden av spekulationskapital. Höga räntor och en räntehöjande penningpolitik lockar kapitalinflöden från lågränteländer. Stigande inhemska priser i Brasilien sätter ytterligare press på valutakursen. Vi anser att det inte är en starkare konkurrenskraft som är orsaken, utan snarare en bättre arbetsmarknad som bidrar till relativt sett högre löneökningar i Brasilien än hos landets huvudsakliga handelspartners. Det tyder på realen håller på att bli fundamentalt övervärderad, även om centralbanken har intervenerat kraftigt för att försöka försvaga realen. En långvarig period med övervärderad valuta kan få allvarliga konsekvenser för den långsiktiga tillväxten, och nyligen genomförda satsningar på att försvaga realen visar tydligt att Rousseff tar denna fråga på allvar. Flera satsningar har redan genomförts. För det första intervenerar centralbanken löpande genom att köpa amerikanska dollar och sälja real, och bygger därmed upp stora reserver med utländsk valuta. Regeringen försöker också begränsa inflödet genom att höja skatten på inflöden ( IOF-skatt ), t.ex. genom att tredubbla skatten på inflöden till obligationer. Fler särskilda åtgärder innefattar det nyligen införda reservkravet på 60 procent för banker i högkostnadsländer som blankar dollar mot real och att den statliga fonden Fundo Soberano do Brasil kommer att tillåtas att köpa utländsk valuta. Brasilien har varit det mest aggressiva landet i regionen när det gäller att bekämpa apprecieringstrycket, men även i andra länder börjar man trappa upp. Det är inte gratis att stoppa valutavinsterna. Att bygga upp reserver innebär att Brasilien måste emittera skuldinstrument för att betala de amerikanska dollarna. Enligt Tendencias, ett företag i São Paulo som utför ekonomiska analyser, kostar detta Brasilien motsvarande 20 miljarder dollar per år. Dessutom finns alltid risken att man skrämmer bort bra kapital. Bygger upp enorma valutareserver Vi tror inte att ovanstående åtgärder är någon långsiktig lösning för att förhindra en starkare real. Denna åsikt stöds generellt av akademiska studier som visar att kapitalkontroller är tämligen ineffektiva i ekonomier med sofistikerade finansiella system, som Brasilien. I ett globalt sammanhang är Brasilien fortsatt attraktivt för investeringar trots åtgärderna. En lösning som regeringen eftersträvar är att som tidigare nämnts strama åt finanspolitiken och lämna utrymme för en sänkning av räntan. Allt annat lika skulle detta eliminera en del av det utländska inflöde som lockas av räntedifferensen (s.k. carry trade ), vilket skulle minska pressen på realen. Men det kan också slå slint och faktiskt locka ännu mer utländskt kapital, eftersom förbättrade statsfinanser höjer Brasiliens kreditvärdighet. Dessutom skulle lägre offentliga utgifter kunna förbättra bytesbalansen, vilket skulle gynna realen. Därför kommer myndigheterna sannolikt att fortsätta bekämpa apprecieringen av valutan så länge som Kina och USA håller sina valutor alltför lågt nere. Det som sannolikt skulle kunna minska trycket på realen är lägre råvarupriser. I sitt installationstal förklarade Rousseff att hon skulle skydda landets industrier från urskillningslösa inflöden av spekulativt kapital. Även andra ledande regeringsmedlemmar har understrukit att regeringen kommer att stödja exportföretagen. En av Rousseffs insatser i valutakriget är att försöka få ned realräntan från 5 procent till 2 procent före Detta kommer främst att gynna inhemska investeringar. Det kommer också att göra kapitalinflöden från lågränteländer mindre attraktivt vilket dämpar inflödet av spekulationskapital. För att få ned realräntan planerar Rousseff nedskärningar i offentliga utgifter. Vi tror att den strategin kan slå tillbaka med avseende på realen. Om de offentliga finanserna förbättras ökar Brasiliens kreditvärdighet, vilket kan attrahera mer kapitalflöden. Dessutom kan lägre offentliga utgifter minska det rekordhöga underskottet i bytesbalansen vilket i sin tur bidrar till att hålla realen uppe. Därför måste Rousseff sannolikt 6 9 mars 2011

7 förlita sig på mer handelsrelaterade satsningar för att skydda landets företag. Det såg vi också tecken på när hon höjde importtullarna för kinesiska leksaker för att skydda brasilianska leksaksproducenter. Vi förväntar oss fler sådana insatser. Det finns betydande möjligheter att förbättra företagens långsiktiga konkurrenskraft i Brasilien. Reformer av skatter och arbetslagstiftning, förbättrad infrastruktur och minskad byråkrati skulle vara en stor stimulans för inhemska företag som konkurrerar på en internationell marknad. Enligt Världsbanken ägnar företag i OECDländer i genomsnitt 199 timmar om året på att deklarera i Brasilien tar det timmar. Denna kostnad både försämrar konkurrenskraften och är ett stort hinder för företag som vill etablera sig i Brasilien. När Steve Jobs från Apple besökte Brasilien sade han att det inte blir något Apple-kontor där på grund av Brasiliens vansinniga, superhöga skatter. Ett annat exempel är jordbruket. Det är dubbelt så produktivt som i övriga världen och det finns gott om naturresurser, men infrastrukturen är en flaskhals som försämrar en stor del av konkurrenskraften. Transportkostnaderna är nästan dubbelt så höga som i USA. Infrastrukturinvesteringar begränsas av omfattande byråkrati och miljötillstånd. Omkring 60 procent av transporterna i Brasilien sker med lastbil, jämfört med 16 procent i USA enligt Brasiliens organisation för spannmålsexportörer,men bara 12 procent av vägarna är asfalterade. Vi tror att bytesbalansunderskottet fortsätter att öka under 2011 och 2012, och når 3,2 procent respektive 3,5 procent. Det medför visserligen ett ökat beroende av utlandet, men vi är inte oroliga för underskottet utan tror att en fortsatt tillgång på utländskt kapital kommer att finansiera underskottet. En fortsatt lätt penningpolitik i utvecklade ekonomier bidrar till Brasiliens fortsatta dragningskraft, och vi tror att inflödena ligger kvar på en så pass hög nivå att ackumuleringen av reserver fortsätter Det är oroande att finansieringen tydligt har övergått från direktinvesteringar till mer kortfristiga kapitalflöden, vilket medför att realen blir känslig för s.k. sudden stops. Penningpolitiken tar ledningen som stabilisator Med tanke på våra något mindre optimistiska förväntningar på regeringens möjlighet att förbättra statsfinanserna, tror vi att centralbanken än en gång kommer att ta ledningen som den som stabiliserar ekonomin. Vi tror därför på en ganska aggressiv höjning på sammanlagt 200 punkter under första halvåret i år för att få upp styrräntan, SELIC, till 12,75 procent. Därefter tror vi att det blir uppehåll under resten av året. Höjningarna började på mötet i januari med 50 punkter, och nu har vi 100 kvar. Vi tror på en höjning med 50 punkter på vart och ett av de kommande två mötena. Ekonomin påverkas fortfarande av höjningarna med 200 punkter som genomfördes i april till juli i fjol. Men om regeringen faktiskt skulle fullfölja avsikten att minska statens utgifter betydligt är risken stor att våra förväntningar inte slår in. Regeringens budget för 2011 antar en tillväxt i ekonomin på 5,5 procent, vilket tycks ganska optimistiskt och tyder på att ytterligare åtstramningar skulle kunna behövas för att uppnå budgetmålet för Realens utveckling och omfattningen av ytterligare makrotillsynsbestämmelser för att begränsa kreditökningen blir också viktig för de penningpolitiska åtgärderna. Utsikterna för penningpolitiken år 2012 beror mycket på vilken finanspolitik som regeringen kan genomföra i år. Vi förväntar oss att realen är fortsatt stark under större delen av året även om vi anser att den är övervärderad. Valutan har fastnat i en dragkamp mellan allt sämre balanser mot utlandet, stora kapitalinflöden till följd av lätt penningpolitik i utvecklade ekonomier och statliga satsningar för att förhindra ytterligare stärkning av valutan. Vi tror att apprecieringstrycket kvarstår under 2011, vilket innebär att beslutsfattarna måste hitta nya åtgärder för att minska realens styrka. Centralbanken kommer att fortsätta sin kraftiga intervention medan beslutsfattarna skulle kunna vara frestade att införa nya och hårdare kapitalkontroller för att begränsa effekterna för inhemska företag. Troligen kommer USD/BRL att ligga i intervallet 1,65 till 1,70 under första halvåret Centralbankens signaler tyder på att den föredrar en USD/BRL på 1,70. Vi förväntar oss att underskottet i bytesbalansen blir större och att ytterligare återhämtning i utvecklade ekonomier leder till att marknaderna koncentrerar sig på global åtstramning av penningpolitiken, vilket så småningom leder till en försvagad real. Finansiell prognos 07-Feb <3mån <6mån <12mån Policyränta (SELIC) USD/BRL EUR/BRL CNY/BRL Källa: Handelsbanken Capital Markets Många av de faktorer som bidrog till en stark real under 2010 finns kvar Den globala likviditeten är sannolikt fortsatt hög eftersom vi förväntar oss en oerhört lätt penningpolitik i utvecklade ekonomier. Detta kommer att bidra till stora kapitalflöden till tillväxtmarknader särskilt till tillväxtländer med stabil politisk grund och relativt hög ekonomisk tillväxt. Kombinationen av låga räntor i utvecklade ekonomier och att Brasilien har bland världens högsta räntor bidrar till de höga kapitalinflödena. En ytterligare bidragande faktor är höga råvarupriser, något som troligen håller i sig med tanke på den fortsatta återhämtningen i USA och att Kina lyckas med sin mjuklandning. Vi förväntar oss att en stramare penningpolitik i Brasilien innebär räntehöjningar med ytterligare 100 punkter och att det fortsätter att locka utländskt kapital. Jämfört med tidigare höjningar försöker centralbanken (BCB), med chefen Alexandre 9 mars

8 Tombini, att hålla räntehöjningar till ett minimum för att undvika att locka in spekulativt kapital. Därför har BCB infört speciella åtgärder för att i huvudsak försöka dämpa kredittillväxten. Med tanke på den höga inflationsökningen och betydligt högre inflationsförväntningar, tror vi inte att de ickekonventionella åtgärderna kan få inflationen under kontroll. Men de sänder tydliga signaler om att BCB tar effekterna på valutan på allvar. Förutom höga räntor innebär goda tillväxtutsikter att investerare lockas till Brasilien. Att vi nu upplever något utan tidigare motstycke i tillväxtländerna framgår av att IMF nyligen såg mellan fingrarna med användningen av kapitalkontroller i syfte att strypa det inflöde av kapital som är på väg att skada ekonomin i Brasilien. Detta är ett tydligt avsteg från IMF:s tidigare inställning och understryker att den nuvarande situationen kräver nya åtgärder för att skydda den ekonomiska stabiliteten. De främsta riskfaktorerna i vårt huvudscenario är global riskbenägenhet och råvarupriserna. Stora inflöden av kortfristigt kapital (portföljinvesteringar och andra investeringar) har ökat Brasiliens känslighet för andra länder och inneburit att realen är mer känslig för plötsliga förändringar i riskbenägenhet. Skulle investerarna tappa förtroendet för investeringar i Brasilien blir trenden mer nedåtgående i vår prognos. Faktum är att våra analyser tyder på att det globala risksentimentet är den tveklöst viktigaste bestämningsfaktorn för realen betydligt viktigare än penningpolitik och inhemska fundamenta. Med tanke på vår tämligen positiva globala prognos förväntar vi oss inte en så markant försvagning av investerarsentimentet. En annan riskfaktor är råvarumarknaderna. Brasiliens handelsöverskott har blivit alltmer beroende av råvaror och aktiemarknaden domineras av råvaruföretag. I synnerhet har råvaruexporten till Kina blivit viktig. Råvarumarknaderna ännu en riskfaktor Realen känslig för globalt sentiment Thomas Haugaard, , Ansvarig utgivare Jan Häggström Aktuell Ekonomi Ekonomiska sekretariatet, Handelsbanken Stockholm Telefon Telefax Prenumeration 350 kr per år genom bankens kontor, bankgiro nr eller per tfn Eftertryck tillåts om källan anges. ISSN Nummer 1, Mars 2011 Denna publikation ges ut av Handelsbanken som en service åt dess kunder. Syftet är att ge allmän information och publikationen kan alltså inte ensam utgöra underlag för investeringsbeslut. Vi anser att de källor och bearbetningsmetoder vi använt oss av vid utarbetandet av analyser och prognoser är tillförlitliga. Vi påtar oss dock inget ansvar för riktigheten eller fullständigheten i prognoser eller analyser eller för eventuella brister i källmaterialet. Handelsbanken svarar inte för förluster som kan tänkas uppkomma genom att någon följer vad som sagts i denna publikation eller använder sig av däri lämnade uppgifter.

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004

Läs mer

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONIMI Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONOMISKA MÅL Makroekonomi är en analys av samhället som helhet. Den aggregerade (totala) effekten i fokus; de totala utgifterna,

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST SAMMANFATTNING De svenska bolåneräntorna förblir låga under de kommande åren och det är fortfarande mest fördelaktigt att

Läs mer

VALUTAPROGNOS OKTOBER 2014

VALUTAPROGNOS OKTOBER 2014 VALUTA OKTOBER 2014 BRASILIANSKA REAL MOT SVENSKA KRONAN INDISKA RUPIE MOT SVENSKA KRONAN BRL/SEK 3,45 3,25 3,05 2,85 2,65 2,45 INR/SEK + 8 % + 16 % 0,15 0,14 0,13 0,12 0,11 0,10 2,25 BRLSEK BRL/SEK 0,09

Läs mer

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS 23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

30 MARS, 2015: MAKRO & MARKNAD OLIKA VÄRLDAR I BRIC

30 MARS, 2015: MAKRO & MARKNAD OLIKA VÄRLDAR I BRIC 30 MARS, 2015: MAKRO & MARKNAD OLIKA VÄRLDAR I BRIC Vikten av konsumenten lyfts ofta fram när man pratar om den amerikanska ekonomin. Det är dock inte lika vanligt att dess europeiske motsvarighet får

Läs mer

VALUTAPROGNOS FEBRUARI 2015

VALUTAPROGNOS FEBRUARI 2015 VALUTA FEBRUARI 2015 3.40 3.30 3.20 3.10 3.00 2.90 2.80 2.70 BRASILIANSKA REAL MOT SVENSKA KRONAN BRL/SE K 0.17 0.16 0.15 0.14 0.13 0.12 0.11 0.10 INDISKA RUPIE MOT SVENSKA KRONAN INR/SE + 9,2% K + 16,3%

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige

Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige John Hassler Prins Bertil Seminariet Göteborg 2016 Världskonjunkturen Lägre tillväxt förutspås för kommande år. EU och USA kommer inte tillbaks till trend

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT 21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT En enig FOMC-direktion valde att höja räntan i USA med 25 baspunkter till 0,25-0,50%. Räntehöjningen var till största del väntad eftersom ekonomin

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Finansiella risker och lösningar

Finansiella risker och lösningar Finansiella risker och lösningar Jonas Rybring, Deputy General Manager Swedbank Shanghai Branch Shanghai 2008-03-10 1 Lång erfarenhet i Kina Swedbank har gjort affärer i Kina i över 20 år Representationskontor

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Bryssel, 05 maj 2015 Den ekonomiska tillväxten i Europeiska unionen drar nytta av ekonomisk

Läs mer

ANFÖRANDE. Det ekonomiska läget. Ännu inget slut på finanskrisen. 1. Den internationella utvecklingen

ANFÖRANDE. Det ekonomiska läget. Ännu inget slut på finanskrisen. 1. Den internationella utvecklingen ANFÖRANDE DATUM: 2008-08-21 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Svante Öberg Malmö SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Fortsatt skakig global konjunktur

Fortsatt skakig global konjunktur Fortsatt skakig global konjunktur Industriarbetsgivarna, uppdatering av konjunkturläget den 15 december 2015 Under hösten har mönstret från de senaste fem åren upprepats: I takt med att året fortskrider

Läs mer

Den inhemska ekonomin är akilleshälen

Den inhemska ekonomin är akilleshälen Swedbank Östersjöanalys Nr 22 21 December Ryssland Den inhemska ekonomin är akilleshälen Den senaste tidens ekonomiska utveckling i Ryssland har varit positiv. Återhämtningen i energipriserna har stabiliserat

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Denna övning syftar till att öka förståelsen

Läs mer

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??

Läs mer

Nyckeltal 2010 (prog.) 2009 2008

Nyckeltal 2010 (prog.) 2009 2008 Sid. 1(5) Moskva Anders Eriksson Rysk ekonomi september 2010 Den ryska ekonomin visar åter tillväxt, prognosen för 2010 är 4%. Tillväxten avmattas dock, försiktighet råder och ovissheten om styrkan i återhämtningen

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Fortfarande för högt ställda förväntningar på ekonomisk tillväxt i USA

Fortfarande för högt ställda förväntningar på ekonomisk tillväxt i USA Swedbank Analys Nr 1 20 januari 2011 Fortfarande för högt ställda förväntningar på ekonomisk tillväxt i USA Avtagande effekter från ekonomisk-politiska stimulanser samt flera orsaker till en fortsatt stigande

Läs mer

9 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTORNA ÅT OLIKA HÅLL I DECEMBER

9 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTORNA ÅT OLIKA HÅLL I DECEMBER 9 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTORNA ÅT OLIKA HÅLL I DECEMBER Alla väntar på den, men den har skjutits på framtiden många gånger. Nu behöver vi antagligen inte vänta länge till. I december kommer

Läs mer

Bostadspriserna i Sverige

Bostadspriserna i Sverige Bostadspriserna i Sverige 56 Trots att svensk ekonomi befinner sig i en djup lågkonjunktur ökar bostadspriserna. Det finns tecken på att bostadspriserna för närvarande ligger något över den nivå som är

Läs mer

17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS

17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS 17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS Flera centralbanker bedriver en mycket expansiv penningpolitik för att ge stöd åt den ekonomiska utvecklingen och för att inflationen skall stiga.

Läs mer

Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA

Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA Swedbank Analys Nr 4 18 november 2008 Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA Till skillnad från OECD och IMF som förutser att USA:s ekonomi krymper nästa år, räknar ekonomerna i National

Läs mer

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Finanskriser: Bad policy, bad bankers and bad luck 2 The new normal Dopad BNP-tillväxt The great moderation Hög privat skuldsättning Låg offentlig

Läs mer

Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015

Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015 Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015 Magdalena Andersson 2014-10-13 AGENDA Prognos för svensk ekonomi och offentliga finanser Offentligfinansiella osäkerheter Finanspolitiska ramverket

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

12 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD AVMATTNING INTE KOLLAPS

12 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD AVMATTNING INTE KOLLAPS 12 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD AVMATTNING INTE KOLLAPS Global tillväxt är fortfarande god även om den har tappat en del fart på slutet. Finansiella marknader är nu oroliga för en kollaps i Kina och

Läs mer

Ekonomisk rapport. Utgåva 6 / ,5E 7,5E

Ekonomisk rapport. Utgåva 6 / ,5E 7,5E konomisk rapport 30 Utgåva 6 / 2016 6 3,5 6 80 100% 53% 6 7,5 Den ekonomiska och monetära utvecklingen Översikt Vid sitt penningpolitiska sammanträde den 8 september 2016 utvärderade CB-rådet de ekonomiska

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

31 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄDSLA, INGET ANNAT

31 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄDSLA, INGET ANNAT 31 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄDSLA, INGET ANNAT Det blev endast en ytterst kort period av optimism efter att oron för Grekland lagt sig. Finansmarknadernas rörelser har de senaste veckorna präglats

Läs mer

Ekonomisk översikt. Hösten 2016

Ekonomisk översikt. Hösten 2016 Ekonomisk översikt Hösten 2016 Innehåll Till läsaren........................................ 3 Sammanfattning..................................... 4 Hemlandet........................................ 6

Läs mer

2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter

2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter 1. Vad räknas inte till privata investeringar? A) Nyproduktion av bostäder B) En ökning av lager C) Nyproducerade fabriker D) Företags inköp av begagnade maskiner 2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde?

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005 Räkna med minskad husköpkraft när räntorna stiger! I takt med att ränteläget stiger de närmaste åren riskerar den svenska husköpkraften att dämpas. Idag

Läs mer

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland?

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Pentti Hakkarainen Finlands Bank Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Mariehamn, 15.8.2016 15.8.2016 1 Ekonomiska utsikter för euroområdet 15.8.2016 Pentti Hakkarainen 2 Svagare

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) mars 2016

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) mars 2016 Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) mars 2016 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 10 100 mnkr. Det är en ökning med 305 mnkr sedan förra månaden. Räntan

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik Ruta MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV :S EXPERTER Det ekonomiska läget är för närvarande mycket osäkert i och med att det är avhängigt av både framtida penningpolitiska beslut och

Läs mer

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Det ekonomiska läget och penningpolitiken Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska

Läs mer

Inlämningsuppgift

Inlämningsuppgift Inlämningsuppgift 3 40994 41000 37853 Uppg. 20 Finanskrisen 2008-09 Island - varför klarade Island av finanskrisen? Frågeställning Vi har valt att undersöka varför Island lyckades återhämta sig så pass

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 2016

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 2016 Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 216 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 4 365 mnkr. Totalt är det är en ökning med 9 mnkr sedan förra månaden, 77% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Bra, men inte tillräckligt

Bra, men inte tillräckligt Bra, men inte tillräckligt Den kinesiska centralbanken meddelade i juni att den har för avsikt att öka flexibiliteten i landets växelkursregim. Ett positivt men blygsamt och otillräckligt första steg för

Läs mer

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum?

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum? Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december 2006 Vad driver tillväxten i Baltikum? Utmärkande för de baltiska staterna är den starka expansionen inom handel- och transportsektorn. Den svarar för en betydligt

Läs mer

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016 Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 525 mnkr. Totalt är det är en minskning med 108 mnkr sedan förra månaden,

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) november 2010

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) november 2010 Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) november 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 11 644 mnkr. Det är en ökning med 23 mnkr sedan förra månaden.

Läs mer

Vart är världen på väg? Globala utsikter & riksbanksutmaningar. Robert Bergqvist Västerås 7 oktober 2015

Vart är världen på väg? Globala utsikter & riksbanksutmaningar. Robert Bergqvist Västerås 7 oktober 2015 Vart är världen på väg? Globala utsikter & riksbanksutmaningar Robert Bergqvist Västerås 7 oktober 2015 Fågelperspektivet Global konjunktur & finansiella slutsatser Svensk ekonomi & riksbanksutmaningar

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik Ruta MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV :S EXPERTER :s experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserade på de uppgifter som fanns tillgängliga

Läs mer

22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER

22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER 22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER Året har inletts med fallande aktiekurser och marknadssentimentet har varit ordentligt nedtryckt, dock har börsen återhämtat

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 9 500 företagare, varav ca 900 i Skåne

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 8500 företagare, varav ca 850 i Skåne

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR SAMMANFATTNING Återhämtningen i svensk ekonomi har tappat fart till följd av den mycket tröga utvecklingen på många av landets viktigaste exportmarknader.

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder januari 2014

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder januari 2014 Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder januari 214 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 4 525 mnkr.det är en ökning med 122 mnkr sedan förra månaden, 74% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa Den 26 oktober 2016 släpper Industriarbetsgivarna sin konjunkturrapport 2016:2. Nedanstående är en försmak på den rapporten. Global konjunktur: The New Normal är här för att stanna Efter en tillfällig

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 8500 företagare, varav ca 270 i Kalmar

Läs mer

Skuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus!

Skuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus! Swedbank Analys Nr 12 3 december 2009 Skuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus! Småhuspriserna har stigit ca 7 % jämfört med bottennivån första kvartalet. Kredittillväxten

Läs mer

Tio år efter finanskrisen

Tio år efter finanskrisen Swedbank Östersjöanalys Nr 16 18 augusti 28 Ryssland Tio år efter finanskrisen Rysslands ekonomi har stärkts betydligt det senaste decenniet, medelklassen ökar i antal och landets valutareserver är idag

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

Förste vice riksbankschef Svante Öberg Kulturens hus, Luleå

Förste vice riksbankschef Svante Öberg Kulturens hus, Luleå ANFÖRANDE DATUM: 2009-08-18 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Svante Öberg Kulturens hus, Luleå SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Swedbank Analys Nr 28 5 december 2006 Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Andelen småföretag som planerar att skära sina kostnader har minskat till 36 % från 45 % våren 2005.

Läs mer

Vad händer om huspriserna i USA rasar?

Vad händer om huspriserna i USA rasar? Fördjupning i Konjunkturläget januari 28 (Konjunkturinstitutet) Internationell konjunkturutveckling 3 FÖRDJUPNING Vad händer om huspriserna i USA rasar? En simulering av ett 3-procentigt husprisfall i

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 9 500 företagare, varav ca 250 i Senaste

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010 Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 11 600 mnkr. Det är en ökning med 15 mnkr sedan förra månaden.

Läs mer

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden Fördjupning i Konjunkturläget januari 8 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden I denna fördjupning används världsmodellen NiGEM och Konjunkturinstitutets

Läs mer

Makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet av Eurosystemets experter

Makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet av Eurosystemets experter Makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet av Eurosystemets experter Eurosystemets experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserat på de uppgifter

Läs mer

GLOBAL TILLVÄXT OCH ÖKADE INKOMSTER TEMAN UNDER 2011

GLOBAL TILLVÄXT OCH ÖKADE INKOMSTER TEMAN UNDER 2011 Pressmeddelande Bank of America Merrill Lynch Financial Centre 2 King Edward Street London EC1A 1HQ For ytterligare information, kontakta: Fredrik Wincrantz Burson-Marsteller för Merril Lynch Wealth Management

Läs mer

Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring?

Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring? KONJUNKTURINSTITUTET 14 mars 16 Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring? Jesper Hansson Sammanfattning av Konjunkturläget, december 15 Svensk ekonomi växer snabbt och är på väg in i högkonjunktur

Läs mer

Makrokommentar. April 2016

Makrokommentar. April 2016 Makrokommentar April 2016 Positiva marknader i april April var en svagt positiv månad på de internationella finansmarknaderna. Oslo-börsen utvecklades dock starkt under månaden och gick upp med fem procent.

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010 Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 633 mnkr. Det är en ökning med 40 mnkr sedan förra månaden, och 45% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Månadskommentar oktober 2015

Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade

Läs mer

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB oktober 2010

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB oktober 2010 Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB oktober 2010 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 691 mnkr och stadens borgensåtagande var 1 mnkr för bolaget. Den totala skulden

Läs mer

Vart tar världen vägen?

Vart tar världen vägen? Vart tar världen vägen? SBR, 24 november 2015 Klas Eklund Senior economist Stor ekonomisk osäkerhet USA: konjunkturen OK Europa och Japan: svagt Kina och Emerging Markets: bromsar in Ny fas i den globala

Läs mer