Brasilien - Säker navigering i farliga vatten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Brasilien - Säker navigering i farliga vatten"

Transkript

1 NUMMER 1, 9 MARS 2011 Brasilien - Säker navigering i farliga vatten Brasilien har haft den högsta tillväxten på 20 år under 2010 men nu återgår ekonomin till en mer stabil tillväxttakt, på grund av ekonomisk åtstramning och en stark brasiliansk valuta. Tillväxten kommer dock att vara fortsatt hög och sannolikt ligga nära potentiell tillväxttakt. Detta kommer inte att bidra till att dämpa inflationstrycket. Dessutom är inhemska fundamenta fortsatt stabila, med rekordlåg arbetslöshet, hög tillförsikt bland konsumenter och företag samt en kraftig kreditexpansion. Hög inhemsk efterfrågan och en stark real lyfter och försämrar handelsbalansen. Efter en mycket kort konjunkturnedgång som var över i början av 2009 uppgick tillväxten i Brasilien därefter till 2 procent fyra kvartal i rad. Brasilien var ett av de första länderna i området som återvände till fullt kapacitetsutnyttjande efter finanskrisen. Den snabba återhämtningen i ekonomin hade ett starkt stöd av både penning- och finanspolitik. Dessutom kunde regeringen bidra till att Brasilien slapp en djup kreditkris genom att stimulera utlåningen från statliga banker (i synnerhet den nationella utvecklingsbanken BNDES). Tack vare fortsatt tillgång på krediter och en snabb återhämtning på arbetsmarknaden, i kombination med att sociala transfereringar ökade och minimilönerna höjdes över inflationstakten, kunde hushållen fortsätta konsumera och företagen snabbt öka produktion och investeringar. Den kraftfulla hanteringen av finanskrisen har lett till en stabil återhämtning över hela linjen. De främsta bidragande faktorerna är investeringar och privat konsumtion, som gynnas av en stabil arbetsmarknad, tillfälliga skattesänkningar och en offentlig sektor som fokuserar på ökade överföringar, i synnerhet till fattiga. Faktum är att tillväxten nådde ohållbara nivåer under första halvåret 2010 med en årstakt på över 9 procent, vilket bidrog till en tillväxt för helåret på över 7,5 procent den högsta nivån på över tjugo år. Med en tillväxtpotential på runt 4,5 procent, är det inte förvånande att ekonomin visar tecken på överhettning. De finans- och penningpolitiska åtgärderna har lett till en betydligt snabbare ökning av efterfrågan än av utbudet, och detta efterfrågeöverskott har i sin tur lett till högre import. Inhemsk efterfrågan ger högre tillväxt Skillnad utbud/efterfrågan ger import För full ansvarsbegränsning hänvisas till sista sidan.

2 Tillväxten avtog markant under det tredje kvartalet, där de främsta bidragande faktorerna var industrisektorn och en stor import på grund av den starka valutan, realen. Hushållen väljer i allt högre grad importerade varor i stället för brasilianska (importen ökar med över 40 procent på årsbasis). Vi tror att det blir fortsatt trögt i industrisektorn, eftersom vi anser att möjligheterna till försvagning av realen är begränsade, trots att regeringen kämpar i det s.k. valutakriget. Men regeringen kan komma att hjälpa vissa problemdrabbade sektorer. Den har t.ex. redan hjälpt brasilianska leksakstillverkare som lyckades få fram ett beslut om högre importtullar på kinesiska leksaker. Inhemsk efterfrågan har varit mycket hög de senaste kvartalen. Om det inte hade varit för den rekordhöga importökningen, hade det varit en imponerande tillväxt även under det tredje kvartalet. Den privata konsumtionen accelererade till och med under tredje kvartalet, och även investeringarna låg på en fortsatt hög nivå. Handelssiffror tyder på att importtillväxten har börjat mattas av efter en särskilt stor import av kapitalvaror, råmaterial och insatsvaror under de senaste kvartalen. De sektorer som skyddas från utländsk konkurrens går bra. Den arbetsintensiva tjänstesektorn, som står för över 65 procent av landets ekonomi, växer kraftigt eftersom den inhemska efterfrågan är fortsatt hög och inte påverkas av den starka realen. Den snabbt växande medelklassen efterfrågar nu en mängd olika tjänster, från finans och försäkring till detaljhandel. Ett tydligt tecken på det höga trycket i tjänstesektorn är den högre inflationen i denna sektor. Efter avmattningen under det tredje kvartalet finns det tecken på att tillväxten redan har tagit fart igen under det fjärde kvartalet. Detta framgår av en plötslig uppgång i indexet över ekonomisk aktivitet, som är en approximation av BNP. Framöver förväntar vi oss att ekonomin dämpas och går mot en mer stabil tillväxttakt under 2011 och Åtstramningen sker med viss eftersläpning, vilket tillsammans med ytterligare penningpolitiska och finanspolitiska åtgärder samt åtstramad kreditpolitik och en troligen något svagare nettoexport kommer att innebära att tillväxten stannar på 4,4 procent på årsbasis nästa år. Investeringarna är även fortsättningsvis den viktigaste tillväxtfaktorn, tillsammans med privat konsumtion. En mjuklandning för Kina och bättre utsikter för USA bör ha en positiv inverkan på råvarumarknaden som blir fortsatt gynnsam för Brasiliens export. Det är viktigt att notera att en betydande del av den lägre tillväxten på årsbasis beror på ett betydligt mindre statistiskt överhäng för 2011 än för Utsikterna för 2012 är betydligt mer osäkra, eftersom de i hög grad beror på finanspolitiska åtgärder som den nya regeringen ännu inte har presenterat. Regeringens förmåga och vilja att bedriva en åtstramande finanspolitik kommer att avgöra vilka åtgärder som krävs för att stabilisera ekonomin och inflationen. När det finns mer information om regeringens budgetplaner blir det enklare att beräkna tillväxtutsikterna. Vårt grundscenario är att regeringen troligen inte helt och hållet kommer att kunna uppfylla sina löften om åtstramning och att den definitivt inte kommer att kunna förhindra ytterligare åtstramning från centralbanken. Det innebär att centralbanken får ta det största ansvaret för att stabilisera ekonomin. Centralbanken kommer sannolikt att strama åt med totalt 200 räntepunkter. Finanspolitiken kommer att bidra med åtstramningsåtgärder som är förenliga med att nå målet med ett primärt överskott på 3,0 procent av BNP. Makroekonomisk prognos Procentuell förändring p 2011p 2012p 2013p BNP Hushållens konsumtion Bruttoinvesteringar Offentlig konsumtion Export Import Inflation (IPCA, %) Bytesbalans (% BNP) Primär budgetbalans (% BNP) Källa: Handelsbanken Capital Markets och Reuters Ecowin Investeringsökningar blir mer normala Produktionen slog i kapacitetstaket 2010, och detsamma skulle kunna sägas om arbetsmarknaden, där arbetslösheten hade nått rekordlåga 5,3 procent i december Även om kapacitetsutnyttjandet minskade något under andra och tredje kvartalet, är utnyttjandegraden fortsatt hög. Med tanke på den höga totala efterfrågan i ekonomin och de bättre (men fortfarande svaga) utsikterna för exporten, tror vi att företagen generellt vill öka kapaciteten. Det är också i linje med att företagens optimism ligger över nivåerna 2008, dvs. före finanskrisen. Investeringsefterfrågan stöds i allt högre grad av en ökad tillgång på krediter från privata banker. Detta bidrar till att kompensera för en minskad tillgång på krediter från BNDES, vars budget sannolikt kommer att minskas av regeringen. Det relativa priset på kapitalvaror verkar dessutom vara lågt, på grund av kraftiga löneökningar och den starka realen, som innebär import av kapitalvaror till betydande rabatter. Vi tror på en stabil ökning av investeringarna under 2011, med en ökning på närmare 12 procent, som sedan följs av fortsatt normalisering till 8 procent under Investeringsefterfrågan beror även på regeringens ambitiösa investeringsprogram som innefattar förberedelser för fotbolls-vm 2014 och OS 2016 samt enorma investeringar av statliga Petrobras uppgående till 224 miljarder USD fram till och med Regeringen är särskilt angelägen om att öka investeringarna i infrastruktur. Den planerar att fördubbla flygplatskapaciteten under de fyra kommande åren, vilket verkligen behövs. Dessutom behövs en genomgripande uppgradering av 2 9 mars 2011

3 järnvägsnätet. Endast 30 procent av transporterna i Brasilien sker via järnväg, vilket är lite jämfört med länder av liknande storlek. Järnvägarna ägs till stor del fortfarande av staten. Den dåliga infrastrukturen kvarstår som ett av viktigaste hindren för tillväxt, eftersom den urholkar de brasilianska företagens konkurrenskraft, som är ännu viktigare nu när realen är så stark. Enligt Världsturismorganisationen (UNWTO) ligger Brasilien på plats 95 av 130 när det gäller infrastruktur för transporter. Bland råvaruproducenterna kommer investeringsefterfrågan att vara fortsatt särskilt hög. Råvarupriserna är höga och även under 2011 kommer de att främjas av en mjuklandning i Kina i kombination med en högre tillväxt i USA. Bönderna har nyligen ökat sina lån för att köpa nya maskiner, tack vare höga priser på bland annat kaffe, sojabönor och socker. Brasilien är världens näst största exportör av odlade jordbruksprodukter efter USA. Bönderna kan låna till kraftigt subventionerade räntor, till så låga nivåer som 5,5 procent enligt regeringens program för jordbrukssubventioner. Programmet finansieras av BNDES. Högre kapacitetsutnyttjande Sett i ett längre perspektiv är det värt att notera att investeringarna ökade i en både stabil och snabb takt från 2006 fram till finanskrisen. Det är den längsta perioden av stabil tillväxt i Brasilien under senare år. Annars har investeringarna varit oerhört ojämna. Vi anser att det beror på att den förre presidenten, Lula, lyckades skapa en högre stabilitet i hela ekonomin. Både företagen och hushållen har en allt längre planeringshorisont, vilket ökar investeringsviljan. En framgångsrik hantering av ekonomin under finanskrisen har ytterligare bidragit till denna utveckling. Investeringar räknat i procent av BNP ligger kvar på relativt låga 19 procent. Vi tror att investeringarna måste närma sig 25 procent för att man ska nå en långsiktigt hållbar BNP-tillväxt på över 5 procent. Hög tillförsikt bland företagen Nyvalda presidenten Dilma Rousseff har gett signaler om att hon vill satsa på åtgärder som får ned realräntorna. Det är positivt eftersom det krävs insatser för att hålla tillväxten över 5 procent på sikt, men det återstår att se om regeringen kan driva igenom de budgetminskningar som behövs för att möjliggöra en strukturellt lättare penningpolitik. Genomsnittlig utlåningsränta låg i december på 28 procent för företag och 45 procent för hushåll. Helt klart finns en enorm efterfrågepotential på lång sikt om Rousseff lyckas med att sänka realräntorna. Faktum är att en av de viktigaste utmaningarna på lång sikt i Brasilien är att öka investeringarna. För att undvika ett beroende av utländskt kapital kräver detta också att sparandet ökar från den nuvarande låga nivån. En växande medelklass bidrar till tillväxten En stabil arbetsmarknad, stigande reallöner och lättare tillgång till kredit har lett till en privat konsumtion som har ökat med en årstakt på 7 procent sedan andra kvartalet år 2009, när den två kvartal korta lågkonjunkturen var över. Detta är nästan dubbelt så högt som genomsnittlig ökning historiskt och klart över trenden, även om tillväxtsiffran har stigit rejält på senare år. Konsumtionsökningen beror delvis på fundamenta. Nästan 30 miljoner människor lämnade fattigdomen under Lulas presidentperiod och en del tog sig till och med till Brasiliens snabbt växande medelklass. De kan nu i allt högre grad köpa bilar, hus och andra konsumtionsvaror. För den relativt fattiga delen av befolkningen har statliga stöd via program som Minha Casa, Minha Vida ( Mitt hus, mitt liv ) som Lula införde varit av stor betydelse. Hushållen lånar pengar och öser tillbaka dem i den lokala ekonomin. För inte länge sedan kunde dessa hushåll inte planera framåt för att köpa t.ex. bilar eller hus. Nu har de jobb, kan handla på avbetalning och gå till banken och ta ett lån. Den privata konsumtionen skjuter i höjden. Det säljs nästan dubbelt så många bilar i Brasilien som i Indien 9 mars

4 ett av de snabbast växande tillväxtländerna, där den ökade konsumtionen ofta nämns. För bara två decennier sedan var det omöjligt att få ett femårigt lån på en bank i Brasilien. Folk var tvungna betala sina hus kontant. Nu kan egnahemsägare få bostadslån på 20 år. Med fortsatt makroekonomisk stabilitet kommer denna struktur att bestå och få fortsatt betydelse för den privata konsumtionen under åren som kommer. Jämfört med konsumenterna i Asien är det också viktigt att påpeka att brasilianer hellre slösar än sparar. Det tyder på att ökad köpkraft har en betydande multiplikatoreffekt på övriga delar av ekonomin. Att konsumtionen legat så högt på sistone har delvis berott på en kraftig ökning av utlåningen, vilket har lett till att hushållen nu lägger över 25 procent av inkomsterna på räntor och amorteringar. Särskilt har korta lån (till nästa lön) och lån mot säkerhet i bilar ökat kraftigt. Det beror i huvudsak på de extremt höga räntorna på konsumentkrediter och relativt korta löptider, eftersom hushållens skuldsättningsgrad bara ligger på närmare 40 procent i genomsnitt en nivå som är i paritet med många andra tillväxtmarknader. Bankernas genomsnittliga utlåningsränta är nästan 38 procent (över 40 procent för privathushåll och strax under 30 procent för företag). Dessutom ligger lån som andel av BNP fortfarande på en relativt låg nivå jämfört med andra utvecklade ekonomier. Det här visar på oerhört hög potential för stigande konsumtion hos hushållen om räntorna kan sänkas, vilket Rousseff också verkar ha som mål. Centralbanken införde nyligen åtgärder som syftar till att begränsa konsumtionskrediter för att undvika att ekonomin spårar ur. Vi ser detta som positivt på lång sikt för konsumenterna i Brasilien. Det är också värt att notera att kreditökningen delvis beror på att fler hushåll får tillgång till kreditmarknaderna, och inte bara på högre lån till hushåll som redan har lån. Nackdelen med otåliga hushåll är att detta ökar risken för överkonsumtion medan de samtidigt minskar mängden tillgängliga sparmedel för investeringar. Hushållen ägnar sig just nu åt en slags konsumtionsutjämning; de räknar med att inkomsterna ska stiga i framtiden och lånar pengar för att kunna öka konsumtionen redan idag. Skulle hushållens förväntningar vara överdrivet optimistiska, finns risk för överkonsumtion som kan sluta i en abrupt justering. Ett lågt sparande tyder på att investeringarna finansieras utifrån, vilket ökar landets känslighet för omvärlden. Detta är historiskt skälet till att ekonomin har gått igenom kraftfulla cykler med högkonjunktur och lågkonjunktur. Starka fundamenta hos konsumenter Inte bara lån driver upp konsumtionen Mot bakgrund av ovan nämnda problem är det positivt att centralbanken BCB och dess chef Tombini riktar in sig på kreditökningen. Att centralbanken inför åtgärder kommer att dämpa den lånefinansierade delen av konsumtionen men åtgärderna kommer inte att kunna stoppa den underliggande, fundamentalt högre efterfrågan som är följden av låg arbetslöshet, stigande löner och optimistiska konsumenter. Faktum är att åtgärderna är positiva för tillväxten på lång sikt, i och med att de dämpar kreditökningen och därmed minskar risken för en lånebubbla. I framtiden kommer konsumtionen troligen att öka i linje med de fundamentala förbättringarna på arbetsmarknaden och det kommer att begränsa konsumtionsökningen till strax under 5 procent. Den mest påtagliga effekten av åtgärderna är troligen effekten på bilförsäljningen, som har varit en stor del av kreditexpansionen. Vi förväntar oss att konsumtionen under 2011 avtar till mer stabila 4,9 procent och att det sedan blir en mindre ökning igen mars 2011

5 Nettoexporten fortfarande ett hinder Den stora nominella apprecieringen av valutan (real) i kombination med relativt hög inflation har lett till en markant försämrad konkurrenskraft för Brasilien. Realen är nästan tillbaka till den höga nivå mot USA-dollarn som rådde före finanskrisen och i reala termer är den betydligt starkare. Vi menar att realen nu är klart övervärderad. Realen har ökat i värde med 37 procent mot den kinesiska yuanen de senaste två åren. En långvarig övervärdering utan produktivitetsförbättringar leder till att Brasiliens konkurrenskraft försämras, särskilt när det gäller andra sektorer än de som exporterar råvaror. Sannolikt ökar detta risken att import på sikt ersätter försäljning av inhemskt tillverkade varor. Tillsammans med hög inhemsk efterfrågan har den starka realen lett till en betydande försämring av handelsöverskottet, som minskade med över 50 miljarder dollar Vi förväntar oss att exporten fortsätter att ha en negativ inverkan på den ekonomiska tillväxten i och med att den inhemska efterfrågan kommer att hålla uppe importen jämfört med resten av världens efterfrågan på dyra brasilianska varor. Försämring i utrikesbalans Källa: Handelsbanken Capital Markets och Reuters Ecowin Vi ser en del ljuspunkter när det gäller Brasiliens export. En mjuklandning i Kina och förväntad högre konsumtion i både USA och euroområdet kommer att gynna Brasiliens export. En mjuklandning i Kina är särskilt positiv för Brasiliens export som har blivit alltmer råvaruorienterad. Kina är nu Brasiliens viktigaste enskilda handelspartner. Brasiliens export till Kina består huvudsakligen av råvaror, medan importen från Kina till Brasilien huvudsakligen utgörs av industrivaror. Detta mönster understryker att företag i industrin har det besvärligt, särskilt i konkurrensen från Kina. Vi tror att den nya regeringen prioriterar den här frågan. Rousseff har redan antytt att hon för samtal med Kina om handelsrelationerna. Vi förväntar oss inte några väsentliga förändringar i Kinas valutapolitik. Det innebär att yuanen kommer att fortsätta att långsamt apprecieras mot den amerikanska dollarn med närmare 5 procent nästa år, vilket innebär en appreciering mot realen med nära 8 procent. Övervärderad real ger sämre konkurrenskraft Den starka realen och hög inhemsk efterfrågan har lett till att importen ökade med nästan 40 procent Vi tror att importen kommer att fortsätta att öka i en högre takt än exporten, i och med att världsekonomin håller en långsammare fart än Brasilien. Skillnaden i tillväxttakter kommer långsamt att krympa, i takt med att den inhemska efterfrågan normaliseras. Därför kommer nettoexporten att fortsätta att agera bromskloss för den totala tillväxten i ekonomin. Handels- och bytesbalansen fortsätter att försämras, men vi ser ingen överhängande risk för bytesbalansen, eftersom Brasiliens tillväxthistorik och den stora räntespreaden mot utvecklade ekonomier kommer att fortsätta att attrahera internationellt kapital. Det finns helt klart en ökad risk att drabbas av tvärstopp, eftersom bytesbalansunderskottet i allt högre grad finansieras av inflöden av spekulativt kapital snarare än av utländska direktinvesteringar som är en mer stabil finansieringskälla. Är Brasilien indraget i ett globalt valutakrig Den positiva tillväxt- och räntedifferensen mellan Brasilien och resten av världen, i kombination med en global ekonomi med hög likviditet, lockar stora flöden av utländskt kapital till Brasilien och många andra länder i området, vilket stärker deras valutor för mycket. Höga råvarupriser bidrar också till att göra Brasilien attraktivt. Extremt lätt penningpolitik i utvecklade ekonomier särskilt i USA, med dess stora kvantitativa lättnader ger en miljö där investerare flockas kring högavkastande valutor i sökandet efter avkastning. Detta har orsakat en högre appreciering av realen än vad vi tror är motiverat av fundamenta. Dessutom försämras Brasiliens och andra snabbväxande tillväxtmarknaders konkurrenskraft av den kinesiska valutastrategin att följa dollarn. Det ledde till att den brasilianska finansministern, Guido Mantega, myntade begreppet globalt valutakrig i september i fjol, och till och med varnade för att det kunde utvecklas till ett globalt handelskrig. Sedan dess 9 mars

6 har Brasilien infört en lång rad åtgärder för att försvaga den starka realen, som nu har märkbara effekter på exporten. Under 2010 minskade handelsöverskottet med 20 procent eftersom exporten inte kunde hålla jämna steg med importen medan bytesbalansunderskottet ökade till 2,5 procent av BNP från 1,5 procent Den starkare realen beror huvudsakligen på stora kapitalinflöden, särskilt portföljflöden och andra inflöden av spekulationskapital. Höga räntor och en räntehöjande penningpolitik lockar kapitalinflöden från lågränteländer. Stigande inhemska priser i Brasilien sätter ytterligare press på valutakursen. Vi anser att det inte är en starkare konkurrenskraft som är orsaken, utan snarare en bättre arbetsmarknad som bidrar till relativt sett högre löneökningar i Brasilien än hos landets huvudsakliga handelspartners. Det tyder på realen håller på att bli fundamentalt övervärderad, även om centralbanken har intervenerat kraftigt för att försöka försvaga realen. En långvarig period med övervärderad valuta kan få allvarliga konsekvenser för den långsiktiga tillväxten, och nyligen genomförda satsningar på att försvaga realen visar tydligt att Rousseff tar denna fråga på allvar. Flera satsningar har redan genomförts. För det första intervenerar centralbanken löpande genom att köpa amerikanska dollar och sälja real, och bygger därmed upp stora reserver med utländsk valuta. Regeringen försöker också begränsa inflödet genom att höja skatten på inflöden ( IOF-skatt ), t.ex. genom att tredubbla skatten på inflöden till obligationer. Fler särskilda åtgärder innefattar det nyligen införda reservkravet på 60 procent för banker i högkostnadsländer som blankar dollar mot real och att den statliga fonden Fundo Soberano do Brasil kommer att tillåtas att köpa utländsk valuta. Brasilien har varit det mest aggressiva landet i regionen när det gäller att bekämpa apprecieringstrycket, men även i andra länder börjar man trappa upp. Det är inte gratis att stoppa valutavinsterna. Att bygga upp reserver innebär att Brasilien måste emittera skuldinstrument för att betala de amerikanska dollarna. Enligt Tendencias, ett företag i São Paulo som utför ekonomiska analyser, kostar detta Brasilien motsvarande 20 miljarder dollar per år. Dessutom finns alltid risken att man skrämmer bort bra kapital. Bygger upp enorma valutareserver Vi tror inte att ovanstående åtgärder är någon långsiktig lösning för att förhindra en starkare real. Denna åsikt stöds generellt av akademiska studier som visar att kapitalkontroller är tämligen ineffektiva i ekonomier med sofistikerade finansiella system, som Brasilien. I ett globalt sammanhang är Brasilien fortsatt attraktivt för investeringar trots åtgärderna. En lösning som regeringen eftersträvar är att som tidigare nämnts strama åt finanspolitiken och lämna utrymme för en sänkning av räntan. Allt annat lika skulle detta eliminera en del av det utländska inflöde som lockas av räntedifferensen (s.k. carry trade ), vilket skulle minska pressen på realen. Men det kan också slå slint och faktiskt locka ännu mer utländskt kapital, eftersom förbättrade statsfinanser höjer Brasiliens kreditvärdighet. Dessutom skulle lägre offentliga utgifter kunna förbättra bytesbalansen, vilket skulle gynna realen. Därför kommer myndigheterna sannolikt att fortsätta bekämpa apprecieringen av valutan så länge som Kina och USA håller sina valutor alltför lågt nere. Det som sannolikt skulle kunna minska trycket på realen är lägre råvarupriser. I sitt installationstal förklarade Rousseff att hon skulle skydda landets industrier från urskillningslösa inflöden av spekulativt kapital. Även andra ledande regeringsmedlemmar har understrukit att regeringen kommer att stödja exportföretagen. En av Rousseffs insatser i valutakriget är att försöka få ned realräntan från 5 procent till 2 procent före Detta kommer främst att gynna inhemska investeringar. Det kommer också att göra kapitalinflöden från lågränteländer mindre attraktivt vilket dämpar inflödet av spekulationskapital. För att få ned realräntan planerar Rousseff nedskärningar i offentliga utgifter. Vi tror att den strategin kan slå tillbaka med avseende på realen. Om de offentliga finanserna förbättras ökar Brasiliens kreditvärdighet, vilket kan attrahera mer kapitalflöden. Dessutom kan lägre offentliga utgifter minska det rekordhöga underskottet i bytesbalansen vilket i sin tur bidrar till att hålla realen uppe. Därför måste Rousseff sannolikt 6 9 mars 2011

7 förlita sig på mer handelsrelaterade satsningar för att skydda landets företag. Det såg vi också tecken på när hon höjde importtullarna för kinesiska leksaker för att skydda brasilianska leksaksproducenter. Vi förväntar oss fler sådana insatser. Det finns betydande möjligheter att förbättra företagens långsiktiga konkurrenskraft i Brasilien. Reformer av skatter och arbetslagstiftning, förbättrad infrastruktur och minskad byråkrati skulle vara en stor stimulans för inhemska företag som konkurrerar på en internationell marknad. Enligt Världsbanken ägnar företag i OECDländer i genomsnitt 199 timmar om året på att deklarera i Brasilien tar det timmar. Denna kostnad både försämrar konkurrenskraften och är ett stort hinder för företag som vill etablera sig i Brasilien. När Steve Jobs från Apple besökte Brasilien sade han att det inte blir något Apple-kontor där på grund av Brasiliens vansinniga, superhöga skatter. Ett annat exempel är jordbruket. Det är dubbelt så produktivt som i övriga världen och det finns gott om naturresurser, men infrastrukturen är en flaskhals som försämrar en stor del av konkurrenskraften. Transportkostnaderna är nästan dubbelt så höga som i USA. Infrastrukturinvesteringar begränsas av omfattande byråkrati och miljötillstånd. Omkring 60 procent av transporterna i Brasilien sker med lastbil, jämfört med 16 procent i USA enligt Brasiliens organisation för spannmålsexportörer,men bara 12 procent av vägarna är asfalterade. Vi tror att bytesbalansunderskottet fortsätter att öka under 2011 och 2012, och når 3,2 procent respektive 3,5 procent. Det medför visserligen ett ökat beroende av utlandet, men vi är inte oroliga för underskottet utan tror att en fortsatt tillgång på utländskt kapital kommer att finansiera underskottet. En fortsatt lätt penningpolitik i utvecklade ekonomier bidrar till Brasiliens fortsatta dragningskraft, och vi tror att inflödena ligger kvar på en så pass hög nivå att ackumuleringen av reserver fortsätter Det är oroande att finansieringen tydligt har övergått från direktinvesteringar till mer kortfristiga kapitalflöden, vilket medför att realen blir känslig för s.k. sudden stops. Penningpolitiken tar ledningen som stabilisator Med tanke på våra något mindre optimistiska förväntningar på regeringens möjlighet att förbättra statsfinanserna, tror vi att centralbanken än en gång kommer att ta ledningen som den som stabiliserar ekonomin. Vi tror därför på en ganska aggressiv höjning på sammanlagt 200 punkter under första halvåret i år för att få upp styrräntan, SELIC, till 12,75 procent. Därefter tror vi att det blir uppehåll under resten av året. Höjningarna började på mötet i januari med 50 punkter, och nu har vi 100 kvar. Vi tror på en höjning med 50 punkter på vart och ett av de kommande två mötena. Ekonomin påverkas fortfarande av höjningarna med 200 punkter som genomfördes i april till juli i fjol. Men om regeringen faktiskt skulle fullfölja avsikten att minska statens utgifter betydligt är risken stor att våra förväntningar inte slår in. Regeringens budget för 2011 antar en tillväxt i ekonomin på 5,5 procent, vilket tycks ganska optimistiskt och tyder på att ytterligare åtstramningar skulle kunna behövas för att uppnå budgetmålet för Realens utveckling och omfattningen av ytterligare makrotillsynsbestämmelser för att begränsa kreditökningen blir också viktig för de penningpolitiska åtgärderna. Utsikterna för penningpolitiken år 2012 beror mycket på vilken finanspolitik som regeringen kan genomföra i år. Vi förväntar oss att realen är fortsatt stark under större delen av året även om vi anser att den är övervärderad. Valutan har fastnat i en dragkamp mellan allt sämre balanser mot utlandet, stora kapitalinflöden till följd av lätt penningpolitik i utvecklade ekonomier och statliga satsningar för att förhindra ytterligare stärkning av valutan. Vi tror att apprecieringstrycket kvarstår under 2011, vilket innebär att beslutsfattarna måste hitta nya åtgärder för att minska realens styrka. Centralbanken kommer att fortsätta sin kraftiga intervention medan beslutsfattarna skulle kunna vara frestade att införa nya och hårdare kapitalkontroller för att begränsa effekterna för inhemska företag. Troligen kommer USD/BRL att ligga i intervallet 1,65 till 1,70 under första halvåret Centralbankens signaler tyder på att den föredrar en USD/BRL på 1,70. Vi förväntar oss att underskottet i bytesbalansen blir större och att ytterligare återhämtning i utvecklade ekonomier leder till att marknaderna koncentrerar sig på global åtstramning av penningpolitiken, vilket så småningom leder till en försvagad real. Finansiell prognos 07-Feb <3mån <6mån <12mån Policyränta (SELIC) USD/BRL EUR/BRL CNY/BRL Källa: Handelsbanken Capital Markets Många av de faktorer som bidrog till en stark real under 2010 finns kvar Den globala likviditeten är sannolikt fortsatt hög eftersom vi förväntar oss en oerhört lätt penningpolitik i utvecklade ekonomier. Detta kommer att bidra till stora kapitalflöden till tillväxtmarknader särskilt till tillväxtländer med stabil politisk grund och relativt hög ekonomisk tillväxt. Kombinationen av låga räntor i utvecklade ekonomier och att Brasilien har bland världens högsta räntor bidrar till de höga kapitalinflödena. En ytterligare bidragande faktor är höga råvarupriser, något som troligen håller i sig med tanke på den fortsatta återhämtningen i USA och att Kina lyckas med sin mjuklandning. Vi förväntar oss att en stramare penningpolitik i Brasilien innebär räntehöjningar med ytterligare 100 punkter och att det fortsätter att locka utländskt kapital. Jämfört med tidigare höjningar försöker centralbanken (BCB), med chefen Alexandre 9 mars

8 Tombini, att hålla räntehöjningar till ett minimum för att undvika att locka in spekulativt kapital. Därför har BCB infört speciella åtgärder för att i huvudsak försöka dämpa kredittillväxten. Med tanke på den höga inflationsökningen och betydligt högre inflationsförväntningar, tror vi inte att de ickekonventionella åtgärderna kan få inflationen under kontroll. Men de sänder tydliga signaler om att BCB tar effekterna på valutan på allvar. Förutom höga räntor innebär goda tillväxtutsikter att investerare lockas till Brasilien. Att vi nu upplever något utan tidigare motstycke i tillväxtländerna framgår av att IMF nyligen såg mellan fingrarna med användningen av kapitalkontroller i syfte att strypa det inflöde av kapital som är på väg att skada ekonomin i Brasilien. Detta är ett tydligt avsteg från IMF:s tidigare inställning och understryker att den nuvarande situationen kräver nya åtgärder för att skydda den ekonomiska stabiliteten. De främsta riskfaktorerna i vårt huvudscenario är global riskbenägenhet och råvarupriserna. Stora inflöden av kortfristigt kapital (portföljinvesteringar och andra investeringar) har ökat Brasiliens känslighet för andra länder och inneburit att realen är mer känslig för plötsliga förändringar i riskbenägenhet. Skulle investerarna tappa förtroendet för investeringar i Brasilien blir trenden mer nedåtgående i vår prognos. Faktum är att våra analyser tyder på att det globala risksentimentet är den tveklöst viktigaste bestämningsfaktorn för realen betydligt viktigare än penningpolitik och inhemska fundamenta. Med tanke på vår tämligen positiva globala prognos förväntar vi oss inte en så markant försvagning av investerarsentimentet. En annan riskfaktor är råvarumarknaderna. Brasiliens handelsöverskott har blivit alltmer beroende av råvaror och aktiemarknaden domineras av råvaruföretag. I synnerhet har råvaruexporten till Kina blivit viktig. Råvarumarknaderna ännu en riskfaktor Realen känslig för globalt sentiment Thomas Haugaard, , Ansvarig utgivare Jan Häggström Aktuell Ekonomi Ekonomiska sekretariatet, Handelsbanken Stockholm Telefon Telefax Prenumeration 350 kr per år genom bankens kontor, bankgiro nr eller per tfn Eftertryck tillåts om källan anges. ISSN Nummer 1, Mars 2011 Denna publikation ges ut av Handelsbanken som en service åt dess kunder. Syftet är att ge allmän information och publikationen kan alltså inte ensam utgöra underlag för investeringsbeslut. Vi anser att de källor och bearbetningsmetoder vi använt oss av vid utarbetandet av analyser och prognoser är tillförlitliga. Vi påtar oss dock inget ansvar för riktigheten eller fullständigheten i prognoser eller analyser eller för eventuella brister i källmaterialet. Handelsbanken svarar inte för förluster som kan tänkas uppkomma genom att någon följer vad som sagts i denna publikation eller använder sig av däri lämnade uppgifter.

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Den inhemska ekonomin är akilleshälen

Den inhemska ekonomin är akilleshälen Swedbank Östersjöanalys Nr 22 21 December Ryssland Den inhemska ekonomin är akilleshälen Den senaste tidens ekonomiska utveckling i Ryssland har varit positiv. Återhämtningen i energipriserna har stabiliserat

Läs mer

Finansiella risker och lösningar

Finansiella risker och lösningar Finansiella risker och lösningar Jonas Rybring, Deputy General Manager Swedbank Shanghai Branch Shanghai 2008-03-10 1 Lång erfarenhet i Kina Swedbank har gjort affärer i Kina i över 20 år Representationskontor

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Lönebildningsrapporten 211 73 FÖRDJUPNING Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Den svenska kronan har efter 199-talskrisen varit undervärderat i ett långsiktigt perspektiv. Svagheten har avspeglat

Läs mer

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Månadskommentar Augusti 2015

Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar augusti 2015 Ekonomiska läget Konjunkturoron förstärktes under augusti drivet av utvecklingen i Kina. En fortsatt svag utveckling för det preliminära inköpschefsindexet

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Sammanfattning Fyra år efter den stora recessionens början befinner sig euroområdet fortfarande i kris. BNP och BNP per capita ligger under nivån

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Politik, valutor, krig

Politik, valutor, krig Weekly Market Briefing nr. 4-2013 Politik, valutor, krig Japans valutaförsvagning väcker ont blod...... och pressar våra investeringar i Korea Rapportfloden i USA bjuder på ljusglimtar 1 Alla fonder Skarp

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Konjunkturen och de finansiella marknaderna

Konjunkturen och de finansiella marknaderna Konjunkturen och de finansiella marknaderna Länsförsäkringar Kapitalförvaltning 1 Agenda Kapitalförvaltningens huvudscenario* Global tillväxt, Kapacitetsutnyttjande Inflation Arbetsmarknad Centralbankspolitik

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer

Kinas ekonomi första kvartalet 2004: Överhettningens vägval

Kinas ekonomi första kvartalet 2004: Överhettningens vägval Telemeddelande (A) Sid. 1(8) Mnr PEKI/20040513-1 2004-05-13 Peking Ambassaden i Peking Erik Widman UD-ASO Dnr 51 Kinas ekonomi första kvartalet 2004: Överhettningens vägval Sammanfattning Den kinesiska

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Makroanalys april-juni 2012

Makroanalys april-juni 2012 Makroanalys april-juni 2012 GLOGBALT Det har nu gått mer än 2 år sedan den europeiska skuldkrisen blossade upp på allvar våren 2010. Internationella stödprogram till Grekland, Irland, Portugal och nu senast

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år):

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år): Makroekonomiska begrepp, balanser och samband Förkortningar: Y: BNP = Nationalinkomst C: Privat konsumtion G: Offentlig konsumtion KONS =C+G = total konsumtion I: Investeringar X: Export M: Import S: Sparande

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 27 februari 2012 Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Makrofokus Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Det tyska IFO-indexet

Läs mer

Kursnamn/benämning Makroekonomi

Kursnamn/benämning Makroekonomi Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen 2008-11-07 Sal TER1 Tid 8-13 Kurskod 730G49 Provkod EXAM Kursnamn/benämning Makroekonomi Institution

Läs mer

Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24. Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 166

Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24. Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 166 Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24 Peking Sara Dahlsten UD-ASO Dnr 166 Kinas valutapolitik några argument för och emot kraven på flexibel växelkurs eller omfattande revalvering

Läs mer

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012 Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2 Sidan 1 Riksbankens Groundhog Day Sidan 3 Liten ljusning på bostadsmarknaden Riksbankens Groundhog Day Vi håller fast vid prognosen att styrräntan kommer att sänkas till

Läs mer

Makroanalys juli-okt 2012

Makroanalys juli-okt 2012 Makroanalys juli-okt 2012 Globalt Den globala återhämtningen har drabbats av nya bakslag främst på grund av politiska låsningar och handlingsförlamning i Europa och USA. Tillväxten är inte självgående

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Nya stimulanser på väg

Nya stimulanser på väg 1/5 Makroanalys januari 2015 We will do what we must to raise inflation and inflation expectations as fast as possible. MARIO DRAGHI (ECB), 2014-11-21 Nya stimulanser på väg De europeiska ekonomierna fortsätter

Läs mer

Makrokommentar. November 2013

Makrokommentar. November 2013 Makrokommentar November 2013 Fortsatt positivt på marknaderna Aktiemarknaderna fortsatte uppåt i november. 2013 ser därmed ut att kunna bli ett riktigt bra år för aktieinvesterare världen över. De nordiska

Läs mer

Valutabevis. Låt dina pengar upptäcka världen!

Valutabevis. Låt dina pengar upptäcka världen! Valutabevis Låt dina pengar upptäcka världen! Valutabevis Låt dina pengar upptäcka världen! Reporäntan i dag: 0 % Så här fungerar valutabevis Löptid på cirka två år Nominellt belopp 10 000 kr/post Fyra

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer I denna studie kommer vi fram till att störningar i efterfrågan och utbud på bostäder förklarar en mycket liten del av fluktuationerna i svensk inflation och BNP. Vi finner dock

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Portföljförvaltning Försäkring

Portföljförvaltning Försäkring Portföljförvaltning Försäkring Förvaltarkommentar december 2012 Innehåll: Trender och Makroekonomi Analys ränteutveckling Portföljutveckling december 2012 Portföljutveckling 2012 Portföljförändringar Konkurrentjämförelse

Läs mer

Konjunktur och räntor Nummer 1 12 mars 2009

Konjunktur och räntor Nummer 1 12 mars 2009 Konjunktur och räntor Nummer mars 9 Sidan Långsam uppgång efter höstens ras Sidan Låg styrränta under lång tid Sidan Vändningen dröjer i USA Sidan 7 Ojämn återhämtning i svensk ekonomi Långsam uppgång

Läs mer

Makroanalys januari-mars 2012

Makroanalys januari-mars 2012 Makroanalys januari-mars 2012 GLOBALT Tillväxtutsikterna har försämrats i stora delar av världen. Världsbanken och IMF reviderar ned sina globala BNP-prognoser för 2012 och 2013. Världsbanken hänvisar

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam Konjunkturläget december 2011 33 FÖRDJUPNING Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam I denna fördjupning beskrivs det euroländerna redan gjort för att hantera skuldkrisen i euroområdet

Läs mer

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA FRÅN MIKRO TILL MAKRO MIKRO: MARKNADER, INDIVIDUELLT BETEENDE MAKRO: SAMMAN LAGDA RESULTAT, AGGREGERAD NIVÅ, SAMHÄLLET LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA,

Läs mer

Bedömare som i dag vill fördela "skulden" för krisen mellan olika aktörer bör därför inte glömma bort de utländska långivarnas missbedömningar.

Bedömare som i dag vill fördela skulden för krisen mellan olika aktörer bör därför inte glömma bort de utländska långivarnas missbedömningar. DN DEBATT: "Domedagsprofetiorna kommer för tidigt". Assar Lindbeck och Dan Lindbeck analyserar den asiatiska finanskrisen: Västländernas skuld får inte glömmas bort. Asiatiska företag och banker har underskattat

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 6 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Sysselsättningen i USA

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Global Fastighet Utbetalning 2008 AB. Kvartalsrapport september 2013

Global Fastighet Utbetalning 2008 AB. Kvartalsrapport september 2013 Global Fastighet Utbetalning 2008 AB Kvartalsrapport september 2013 innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Drift, förvaltning och finansiering 5 Allmänt om bolaget 6 Marknadskommentar

Läs mer

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden

Läs mer

Bättre avkastning vid uppgång eller skydd vid nedgång

Bättre avkastning vid uppgång eller skydd vid nedgång www.handelsbanken.se/certifikat TILLVÄXTCERTIFIKAT USA OCH indexcertifikat USA Bättre avkastning vid uppgång eller skydd vid nedgång sista dag för köp är den 17 januari 2010 Marknadsläget just nu Återhämtningen

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2011-08-15 Publicerad i augusti 2011 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Innehåll Den ekonomiska

Läs mer

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Hägringar Jobbskaparna och jobbkaparna Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv Mars 2010 Konsoliderad bruttoskuld, andel av BNP 140 120 100 80 60

Läs mer

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2 1 Samhällsekonomi Strävansmål: Du skall efter kursen ha kunskaper om hur beslut om ekonomi kan påverka dig, det svenska samhället och i förlängningen resten av världen Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4 Bedömningsmatris

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige Juli/Augusti 2003 Valutawarranter sverige in troduktion Valutamarknaden är en av de mest likvida finansiella marknaderna, där många miljarder omsätts i världens olika valutor varje dag. Marknaden drivs

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 1. Kombinera rätt (3 poäng) a) Kombinera med ett streck land och offentlig skuld av BNP. (1 poäng) USA Japan Finland 1 2 3 Offentlig skuld 250 200 % av BNP 1

Läs mer

Sveriges bytesbalansöverskott. Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006

Sveriges bytesbalansöverskott. Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006 Sveriges bytesbalansöverskott Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006 Sveriges bytesbalansöverskott Inledning och bakgrund - Data - Global obalans? Orsaker till bytesbalansöverskott

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

Högt sparande i Kina och oljeproducerande länder har bidragit till låga räntor och kreditexpansion i ett antal länder

Högt sparande i Kina och oljeproducerande länder har bidragit till låga räntor och kreditexpansion i ett antal länder ANFÖRANDE DATUM: 2009-05-06 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Avanza Bank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i Sverige var tillfälligt stark under tredje kvartalet. Den europeiska skuldkrisen sätter tydliga avtryck i efterfrågetillväxten och konjunkturen vänder nu ner med stigande

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

Kapitel 8. Öppna ekonomier

Kapitel 8. Öppna ekonomier Kapitel 8 Öppna ekonomier Hela analysen hittills gäller enbart för autarkier, dvs slutna ekonomier som inte handlar med omvärlden. En riktigt stor och mångfasetterad ekonomi till exempel USA:s kan i många

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008 n Ekonomiska kommentarer I den dagliga nyhetsrapporteringen avses med begreppet ränta så gott som alltid den nominella räntan. Den reala räntan är emellertid mer relevant för konsumtions- och investeringsbeslut.

Läs mer

Bra tillväxt 2010, men svagare 2011

Bra tillväxt 2010, men svagare 2011 Konjunkturprognos 21-211 19 januari 21 Bra tillväxt 21, men svagare 211 Världsekonomin växer med 4 procent 21. Efter att ha minskat med nästan 1 procent 29 så växer global BNP med 4 procent mellan 29 och

Läs mer

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Föreläsning III i) Avvägning inflation, arbetslöshet ii) Penningpolitik i) Samband mellan inflation och arbetslöshet

Läs mer

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund 21 augusti 2015 AGENDA Det ekonomiska läget Världen Sverige Inriktningen för politiken Sammanfattning

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen

Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen Konjunkturläget mars 11 1 FÖRDJUPNING Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen På år har den svenska bytesbalansen gått från att visa ett underskott på nära miljarder

Läs mer

VECKOBREV v.3 jan-15

VECKOBREV v.3 jan-15 0 0,001 Makro Veckan Valutakaos som uppstod gått efter att Schweiziska centralbanken slopade det valutagolv mot euron om 1.20 som infördes 2011. Schweizerfrancen sågs under eurokrisen som en säker hamn

Läs mer

VECKOBREV v.19 maj-13

VECKOBREV v.19 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Under den händelsefattiga gånga veckan hölls ett G7-möte där det framkom att länderna inte fördömer den expansiva politiken som flera centralbanker bedriver. Japans ultralätta

Läs mer

Ekonomisk politik. r e f ll e x STORDIAUNDERLAG

Ekonomisk politik. r e f ll e x STORDIAUNDERLAG 1 Ekonomisk politik STORDIAUNDERLAG Ekonomisk-politiska mål 2 Ekonomisk-politiska medel 2 Arbetslöshet 3 Inflation 3 Finanspolitik 4 Penningpolitik 5 Exempel på penningpolitik 6 Phillipskurvan 7 Nairu,

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1 MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1 Eurosystemets experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserade på de uppgifter

Läs mer