BREDBAND VARFÖR DÅ? inneklimat. larm tvättstugebokning lås- och passersystem. demokratiutveckling. TV distansutbildning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BREDBAND VARFÖR DÅ? inneklimat. larm tvättstugebokning lås- och passersystem. demokratiutveckling. TV distansutbildning"

Transkript

1 FRAMTIDENS HYRESBOENDE TV tele distansutbildning demokratiutveckling larm tvättstugebokning lås- och passersystem inneklimat BREDBAND VARFÖR DÅ? rapport från SABOs IT- och bredbandsgrupp

2 Rapport från SABOs IT- och bredbandsgrupp Maj 2004

3 Förord SABOs IT-stöd till medlemmarna har utvecklats och breddats de senaste tio åren, i takt med den allmänna IT-utvecklingen. Inom bredbandsområdet har behovet av stöd varit särskilt stort, främst inom områdena rådgivning och avtal. Med hjälp av externa konsulter har SABO tagit fram ett antal rapporter om tjänster, teknik, affärsutveckling och lokal samverkan inom bredbandsområdet. Vi har även genomfört flera konferenser med inriktning på IT och bredband. Inom ramen för trepartsöverenskommelsen mellan SABO, Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna sker dessutom en samverkan inom IT-området, som bl.a. handlar om lokal samverkan kring bredbandsutveckling och nya tjänster i bredbandsnäten. Behovet av stöd till medlemmarna i IT-frågor är emellertid inte tillfredsställt med detta, och för att ta redan på mer om vad som bör göras nu och framöver tillsatte SABO 2003 en IToch bredbandsgrupp med representanter för nio SABO-företag. Gruppens uppdrag har varit följande: att göra en allmän bedömning av företagens situation vad gäller IT och bredband att undersöka vad SABO-medlemmarna har nytta av att arbeta med, utveckla och påverka IT- och bredbandsområdet gemensamt att lämna förslag på ett begränsat antal områden som SABO bör prioritera samt motivera dessa prioriteringar att inom varje prioriterat område göra en lägesbeskrivning och redovisa ett förslag till målsättning för arbetet att lämna konkreta förslag till projekt (t.ex. utvecklingsprojekt, konferenser, kalkyloch avtalsmallar samt andra former för företagsstöd). Frågor som är kopplade är till bredbandsutvecklingen har framstått som de mest angelägna. IT- och bredbandsgruppen har därför valt att koncentrera sig på detta område och att avstå från frågor som rör intern IT-utveckling. Denna rapport behandlar således endast bredbandsfrågor, och inom detta område har gruppen fördjupat sig i tre delområden: tjänster, infrastruktur och affärsmodeller. I rapporten redovisar gruppen nuläget samt framtidsutsikter, idéer och förslag kring dessa tre delområden. Gruppen för också en diskussion om varför bostadsföretagen över huvud taget bör bry sig om bredbandsfrågan, och man föreslår några grundläggande utgångspunkter för den framtida diskussionen. För innehållet i rapporten står IT- och bredbandsgruppen. Med denna rapport avslutas gruppens arbete. SABO:s projektledare för detta utvecklingsprojekt har varit Anders Johansson. Stockholm i maj 2004 Jörgen Mark-Nielsen Branschutveckling, SABO 2 (23)

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD... 2 IT- OCH BREDBANDSGRUPPEN... 4 SAMMANFATTNING... 5 SUMMARY IN ENGLISH INLEDNING... 7 Vad har hänt?... 7 Behöver vi bry oss? NULÄGET... 9 Tjänster Hyresgästtjänster Fastighetstjänster Samhällstjänster Infrastruktur De olika teknikerna Affärsmodeller UTGÅNGSPUNKTER FÖR FRAMTIDSDISKUSSIONEN VAD BÖR GÖRAS? Teknikutvecklingen Tjänster Infrastruktur Affärsmodeller Fastighetsägaren Stadsnät Kommunikationsoperatör (KO) Tjänsteleverantör Kommentarer Passiva och/eller aktiva nät? ORDLISTA FÖRKLARINGAR (23)

5 IT- och bredbandsgruppen Vilket behov av stöd och erfarenhetsutbyte har SABO-företagen när det gäller IT och bredband? SABO:s IT- och bredbandsgrupp har haft i uppdrag att under ett år skaffa sig en bild av nuläget och vad som väntar inom den närmaste framtiden, samt utarbeta förslag på hur SABO bör stödja sina medlemsföretag i dessa frågor och hur erfarenhetsutbytet mellan företagen kan utvecklas. Gruppen har bestått av följande personer: Pär Nyberg, VD, Kopparstaden AB (ordförande) Claes Engerstam, enhetschef, AB Svenska Bostäder Helene Jacobson, IT-chef, Fastighets AB Förvaltaren Jon-Leo Rikhardsson, VD, Gnestahem AB Mikael Söderberg, distriktschef, Byggnads AB Mimer Nils-Erik Blomdahl, administrativ chef, AB Hudiksvallsbostäder Ola Gräsberg, utvecklingschef, AB Sollentunahem Per Rasck, utvecklings- och IT-chef, Familjebostäder i Göteborg AB Peter Danielsson, administrativ chef, AB Landskronahem Anders Johansson, projektledare, SABO. Gruppen började sitt arbete med att analysera vilka områden som är mest angelägna för medlemsföretagen och var nyttan av samarbete är störst. De prioriterade områdena delades upp i två grupper bredband och intern IT-utveckling. Gruppen valde därefter att koncentrera sig på bredbandsfrågor och har inom detta område prioriterat följande frågor: bredbandstjänster bredbandsinfrastruktur affärsmodeller för bredband. Inledningsvis analyserades utvecklingen av tjänster och efterfrågan på bandbredd i näten. Därefter gjordes en genomgång av infrastrukturen, för att se hur väl de olika teknikerna klarar utvecklingen av tjänster och förväntad efterfrågan på bandbredd. Avslutningsvis studerades vilka affärsmodeller som bäst svarar mot gruppen slutsatser vad gäller tjänster och infrastruktur. Arbetet har bedrivits i mindre arbetsgrupper och med stöd av externa experter som medverkat i gruppens seminarier. Denna rapport sammanfattar IT- och bredbandsgruppens syn på utvecklingen inom bredbandsområdet och konsekvenserna för SABO-företagen. Ibland har det varit nödvändigt att använda tekniska termer. För att underlätta läsningen finns därför en ordlista längst bak i rapporten. Den som vill fördjupa sig i frågor om infrastruktur, tjänster eller TV kan ta del av de underlagsrapporter som tagits fram under arbetets gång. Gruppen har även tagit fram en kalkylmall (i Excel) för kostnadsberäkning av investeringar i bredbandsinfrastruktur. Följande rapporter och underlag finns tillgängliga på SABOnet: Infrastruktur, teknik, roller och lösningar för bredband i flerfamiljfastigheter Kabel-tv marknadsaktörer och utveckling Tjänstescanning bredband Investeringskalkyl för bredband. 4 (23)

6 Sammanfattning IT och bredband påverkar vårt arbets- och vardagsliv allt mer, samtidigt som det allt mer övergår från att ha varit en teknikfråga till att nu också vara en fråga om användning, användbarhet och nytta. Det är inte omöjligt att vi inom några år kommer att se på ITbaserade funktioner på samma självklara sätt som vi i dag ser på elektricitet. Som en del av den här utvecklingen sker en sammansmältning (konvergens) av såväl infrastruktur som tekniker för tjänster som telefoni, TV och data, vilket ger förutsättningar för nya tillämpningar och användningsområden. En viktig del av utvecklingen är i vilken mån våra hyresgäster efterfrågar dessa nya tjänster i den takt som tjänsterna utvecklas. Tjänsteutvecklingen påverkar efterfrågan på kapacitet i bredbandsnäten, och det ställer i sin tur ökade krav på infrastrukturen i och omkring våra hus. I den analys som SABO:s IT- och bredbandsgrupp har gjort av den möjliga utvecklingen fram till 2010 talar det mesta för att efterfrågan på bandbredd (kapacitet) i bredbandsnäten fortsatt kommer att utvecklas snabbt. Därför det finns goda skäl för SABO-företagen att engagera sig i den lokala utbyggnaden och utvecklingen inom bredbandsområdet. För att dels få inflytande, dels få möjlighet att ställa krav krävs dock någon form av kontroll över de egna näten. Många SABO-företag har erfarenhet från utbyggnaden av kabel-tv nät och från den första vågen av bredbandsutbyggnad. Man har också erfarenhet av de inlåsningseffekter, samt de bristande möjligheter att påverka utbudet och utvecklingen, som blev resultatet av detta. När SABO-företagen bygger nya nät bör dessa klara minst 100 Mbit/s. Företagen bör också ställa krav på öppenhet och valfrihet för hyresgästerna när det gäller valet av tjänster samt konkurrens bland tjänsteleverantörer. Detta gör att bostadsföretagen måste fundera över den roll man själv vill ha på kort och lång sikt, vilken affärsmodell som ger förutsättningar för finansiering av utbyggnaden och vilka lokala parter man ska samarbeta med. Behovet av standardisering och rollutveckling inom området är stort. Flera frågor kräver att inblandade aktörer anstränger sig för att hitta lösningar som leder till mer enhetliga och standardiserade lokala och regionala bredbandsmodeller. SABO-företagen kan tillsammans påverka utvecklingen, för att skapa rimliga ekonomiska förutsättningar för en utbyggnad av näten, samtidigt som man skapar valfrihet och konkurrens till nytta för hyresgästerna till rimliga kostnader. SABO måste hitta en position som gör att vi inte blir inblandade i den dagliga hanteringen, samtidigt som vi bidrar till en positiv utveckling av både intressanta och prisvärda tjänster för våra hyresgäster. Kan vi dessutom bli den part som gör det möjligt för kommunen och samhället att erbjuda tjänster som bidrar till en positiv samhällsutveckling har vi kommit långt. Mycket av det här är möjligt att uppnå, men det krävs engagemang och vilja samt att SABO-företagen är överens vilken utveckling som är önskvärd. 5 (23)

7 Summary in english IT and Broadband gets by the time a larger influence on working and home life, at the same time as it more and more has grown from a technical issue into a question of use, usability advantage. In a few years it is possible that we look at different IT-functions the way we look at electricity today. As a part of the progress there is a merging of infrastructure, technique and content for telephone, TV and computers, so-called convergence which creates opportunities for new applications and fields of applications. An important part is the demand for new content among our tenants and simultaneously the development of new content, which will influence demand for more broadband capacity. This will lead to rise of standards for the infrastructure we have inside and around our houses. In the analysis which SABOs IT and Broadband group has made of the progress until year 2010, most says that the demand of bandwidth (capacity) in broadband net will continue to growth fast, why there is reason for the SABO-companies to engage in the local expansion and development in the field of broadband. To get influence and to have the possibility to claim for demand you need to have control over the infrastructure inside and around the houses. Many SABO-companies has experience from building cable-tv net and from the first wave of building new broadband net and are familiar with the effect to be locked in and the deficient possibilities to have influence on selection and the development as a result of this. When the SABO companies build new net they therefore must be able to carry at least 100 mbit/s. The companies also have to put demand on openness and freedom of choice for the tenants regarding content and competition among the content providers. This has affect on the SABO-companies who have to reflect over the roll they will have in short and long run, which business models gives opportunities for financing the expansion and local partners to cooperate with. The need for standardisation and to develop new rolls is increasing in the field and involved organisations has to make an effort to find solutions who make it possible to get more integrated and standardised local and regional broadband models. The SABOcompanies can together have influence on the development so that we can create reasonable economical conditions for expansion of our net and at the same time create freedom of choice and competition in advantage for our tenants to a reasonable cost. We must find a position in which we don t need to bee involved in daily matters at the same time as we promote a positive process of interesting and affordable content to our tenants. Can we furthermore be the part who makes it possible for the community and the society to offer content which contribute a positive progress of the society then we have made a good work. A lot of this is possible to reach but there is a need to bee dedicated and to have a good will together with that the SABO-companies have to agree over witch progress they will have. 6 (23)

8 1 Inledning Vad har hänt? SABO-företagens beroende av IT har ökat under de senaste 15 åren, i takt med den allmänna IT-utvecklingen. Inledningsvis var IT enbart ett stöd i företagets interna arbete. Den snabba utvecklingen av Internet och hemdatorernas utbredning har dock lett till att IT växt som kommunikationsstöd. IT är nu en väg till information och tjänster för gemene man. De senaste åren har bredbandsutvecklingen uppmärksammats särskilt dels genom den ekonomiska turbulens som påverkat området, dels genom det statliga stöd som erbjuds för att bygga ut olika typer av nät. Detta stöd börjar nu ge effekt lokalt, och därmed ökar kraven på uppkoppling av slutkunder. I det läget är det naturligt att det lokala SABOföretaget är den mest strategiska parten för att skapa förutsättningar för trafik, och därmed ekonomi, i ett stadsnät 1. Utvecklingen av Internet började i mitten av 1990-talet och bredbandsutvecklingen började ta fart omkring Bredband 2 har fått en spridning till cirka 25 procent av hushållen på 5 år, och utvecklingen förväntas bli fortsatt stark de kommande åren. Utvecklingen av Internet och bredband kan jämföras med TV-utvecklingen under 1960-talet eller med mobiltelefonins expansion under 1990-talet. För att få en mer långsiktig syn på utvecklingen har gruppen valt att analysera tjänste- och bandbreddsutvecklingen fram till Orsaken till detta tidsval är främst att vi på ett tillfredställande sätt kan identifiera utvecklingen av tjänster och efterfrågan på bandbredd fram till denna tidpunkt. Under denna period genomförs dessutom samtidigt övergången från analog till digital TV-distribution, vilket med stor sannolikhet kommer att påverka användningen av bredbandsnäten. Rapporten har till uppgift att visa varför det är viktigt att satsa, vilka val som fastighetsägaren har att göra när han ska investera i bredbandsanslutning till sina fastigheter samt konsekvenserna av dessa val. Behöver vi bry oss? Behöver vi egentligen bry oss om bredband och teknik över huvud taget? Löser det sig inte ändå? Med dagens infrastruktur kan SABO-företagen ge kunderna kabel-tv och ett antal tvkanaler. Ibland kan man byta kabel-tv-operatör, men oftast är man bunden till en operatör. Hyresgästerna kan i regel inte välja vilka program de vill ha i sitt basutbud och om de vill ha fler kanaler finns ibland möjligheten till ett antal färdigpaketerade tillval. Via kabel-tv-nätet finns dessutom möjligheten att ge hyresgästerna en fast uppkoppling till Internet med en begränsad hastighet. Detta kräver dock en investering i digitalisering och returaktivering 3 av nätet. Telenätet är också en möjlig väg för en del av hyresgäster att få fast uppkoppling till Internet, men då med begränsad hastighet. På några orter kan hyresgästerna få tillgång till Internet via radiolanteknik även här med begränsad hastighet. 1 Ordet stadsnät används genomgående i rapporten för de lokala och regionala nät som fastighetsnät och områdesnät kan ansluta sig till. 2 Bredband i det här fallet kallas allt som är snabbare än ISDN dvs. 128 kbit/s. 3 Returaktivering innebär att det är möjligt att skicka datatrafik i båda riktningarna i nätet. 7 (23)

9 Inte i något av dessa fall finns det dock någon garanti för tillräcklig kapacitet och konkurrens mellan nättjänsterna. Det går inte heller att på ett tillfredställande sätt garantera tillgången till befintliga och framtida samhällstjänster. När man vill kommunicera med digital utrustning i lägenheter eller fastigheter måste man i regel bygga ett speciellt nät för varje funktion. Det finns i dag ingen infrastruktur som stöder all utrustning på ett rationellt sätt, eftersom varje leverantör ofta har ett eget sätt att kommunicera. I dag finns inte heller någon möjlighet att nå alla hyresgäster digitalt för att informera och kommunicera eller för att skicka meddelanden till trappuppgångar eller lägenheter. Samhällsutvecklingen och befolkningsstrukturen, med en allt mer åldrande befolkning, medför att många fler kommer att bo kvar hemma längre, med större krav på vård och omsorg i hemmet. Fler pensionärer gör att en minskad andel av befolkningen finns i arbetslivet. De möjligheter som finns med IT gör dock att förväntningarna är stora när det gäller förbättrad trygghet, övervakning, tillgänglighet, säkerhet m.m. i hemmet. Diagram 1 Antalet pensionärer samt antalet personer över 75 år i Sverige, år därav 75+ år Källa: SCB Kommentar: 40-talisterna är en stor grupp i samhället, och åldersförändringen i gruppen påverkar andelen sysselsatta och på sikt även vård och omsorg. Det finns många tjänster som ställer krav på ny infrastruktur i våra hus och hem, och för flera av dessa tjänster är det kunden själv som väljer vilken tjänst hon eller han vill ansluta sig till. En förutsättning för utvecklingen är dock att det finns ett säkert och snabbt nät tillgängligt och att en teknisk plattform etableras som gör det möjligt för olika tjänster att fungera tillsammans. SABO-företagen har tillsammans en betydande möjlighet att påverka utvecklingen och ta initiativ, så att vi kan skapa en konkurrens i tjänsteledet och samtidigt ge kommunerna och övriga samhällsfunktioner möjlighet att erbjuda nödvändig service på ett mer kostnadseffektivt sätt än i dag. Vi kan också bilda den kritiska massa som behövs för att skapa nya standarder och för att marknaden ska agera så att den stöder våra målsättningar. 8 (23)

10 2 Nuläget Samhällets satsning på IT och bredband formulerades i IT-propositionen Ett IT-samhälle för alla som presenterades i mars Genom att avsätta 5,25 miljarder kronor under en femårsperiod till utbyggnad av IT-infrastrukturen nationellt, regionalt, lokalt och i fastigheter, ville regeringen stimulera en utbyggnad på de platser där inte marknaden antogs klara detta på kommersiella grunder. När beslutet togs fanns en dock tro på att marknaden skulle klara av utbyggnaden i stora delar av landet, och att samhället enbart skulle behöva göra insatser där marknadskrafterna inte räckte till, dvs. i glesbygden. Flertalet av de aktörer som investerade i bredbandsutbyggnaden har dock inte orkat med att investera på det sätt som regeringen och marknaden bedömde. Den regionala och lokala bredbandsutbyggnaden har därför främst skett i samhällets regi eller med hjälp av samhällsstöd. Nästan alla Sveriges kommuner har tagit fram IT-infrastrukturplaner. Flertalet av dessa är godkända av respektive länsstyrelse och utgör underlag för upphandling och byggande av kommunala bredbandsnät. Bland de krav som regeringen angett ska vara uppfyllda vid upphandling av stadsnät är att det ska vara en öppen ledning som erbjuds på icke diskriminerande villkor. Många lokala och regionala nät är under utbyggnad, och de närmaste två åren beräknas samhällets bidrag ha lett till att flertalet kommuner har byggt mer eller mindre omfattande stadsnät som ger möjlighet till uppkoppling av fastigheter via fastighets- och områdesnät. De bidrag som samhället satsar för att stimulera utbyggnaden förväntas bli förbrukade, med undantag av skattereduktion 4 till fastighetsägare. Konstruktionen av skattereduktionen för fastighetsägare med höga beloppsgränser gör att möjligheten att få del av denna är mycket begränsad för SABO-företagen. Det är dock troligt att delar av skattereduktionen kommer att omfördelas av regeringen till utbyggnad av stadsnät. Rätt hanterat kan omfördelningen underlätta utbyggnaden av fastighets- och områdesnät. Den tjänsteutveckling som många trodde på och investerade i har än så länge främst begränsats till fast Interntuppkoppling. Många intressanta tjänster har blivit tillgängliga via Internet, och efterfrågan på uppkoppling med högre bandbredd växer hela tiden. Både kommersiella aktörer och samhället lägger ner betydande resurser på nya tjänster och på att effektivisera och förbättra verksamheten. Omkring 75 procent av de svenska hushållen har i dag tillgång till dator hemma. Av dessa har ungefär 65 procent uppkoppling mot Internet via fast uppkoppling eller modem. Andelen hushåll med fast uppkoppling 5 är i dag drygt 31 procent. Under 2004 väntas en stark tillväxt av fasta Internetuppkopplingar ofta med krav på hög bandbredd. När det finns tillgång till ett bredbandsnät med hög prestanda är anslutningsgraden i regel betydligt högre, vilket framgår av ett exempel från Landskronahem där drygt 36 procent av hushållen är anslutna; tillväxten är för närvarande cirka 2 procent per år. I Sollentuna är Sollentunahems fastighetsnät anslutet till ett öppet operatörsneutralt nät med flera Internetoperatörer som konkurrerar. Där är anslutningsgraden 43 procent. Den högsta månadskostnaden för bredbandsuppkoppling i Sollentunanätet är 195 kronor. 4 Skattereduktion för fastighetsägare betalas ut vid högre kostnader än kr per bredbandsanslutning och ges med 50 procent av utgifterna däröver, dock med högst kr per anslutning. Bidrag utgår inte till s.k. aktiv utrustning. 5 Fast uppkoppling avser alla typer av uppkopplingar med högre hastighet än ISDN (128 kbit/s). 9 (23)

11 Diagram 2 Bredbandsanslutningar hos AB Landskronahem Bredbandsanslutningar hos AB Landskronahem 60,0 % anslutning 50,0 40,0 30,0 24,3 Prishöjning från 225 -> 345 SEK/mån 38,0 34,5 36,7 39,0 41,2 43,4 45,7 47,9 50,1 20,0 18,1 12,0 10,0 0,1 0, År Faktiskt andel anslutna Januarivärden Prognos Kommentar: I samband med prishöjningen 2002 från 225 kronor till 345 kronor per månad sjönk antalet anslutningar med knappt 4 procent. Nätet drivs för närvarande av Bredbandsbolaget. Tjänster Eftersom tjänsterna är grunden för både infrastruktursatsningen och valet av affärsmodell, redovisas först några befintliga tjänster. Sedan redovisas ett antal tjänster som förmodligen kommer inom en snar framtid och som vi föreslår bostadsföretagen att intresserar sig för till att börja med. Befintliga och kommande tjänster ligger sedan till grund för våra förslag när det gäller infrastruktur och affärsmodeller. De tjänster som redovisas kan grovt indelas i tre huvudområden: hyresgästtjänster fastighetstjänster samhällstjänster. Hyresgästtjänster Den viktigaste gruppen för SABO-företagen är hyresgästerna. Utan tillräckligt bra tjänster som hyresgästerna vill använda och betala för, är det ingen idé att satsa vidare. I dagsläget finns ett antal tjänster som redan är i drift och flera andra tjänster som testas eller är under utveckling. Det finns flera olika tjänsteleverantörer på marknaden i dag, och ännu fler är på gång. De tjänster, förutom Internetsurfning, som infrastrukturen måste kunna hantera i dag eller de närmaste åren är följande: 10 (23)

12 IP-tv, där tv-kanaler tas emot med hjälp av IP-teknik via bredbandsnätet. Flera leverantörer kan konkurrera med varandra i samma nät, vilket gör att hyresgästerna själva fritt kan välja vilka kanaler de vill hyra. Video on Demand (VoD), vilket innebär att hyresgästen kan se valfri film i realtid genom att hyra den från en leverantör via bredbandsnätet. IP-telefoni, dvs. telefoni via dataförbindelse. Direktkonversation via multimedia, dvs. chat med text, bild och ljud. Filbyte (peer to peer) och ökad lokal digital kommunikation. Resursbokning, dvs. bokning av tvättstuga, bastu, föreningslokal, bilpool m.m. via lokalt nätverk, mobilt eller via Internet. Larm, t.ex. vad gäller brand, inbrott och fukt. Övervakning, där hyresgästen t.ex. kan öppna entréporten via en skärm i lägenheten eller övervaka sin bil i garaget, sitt källarförråd eller vinden allt med hjälp av en kamera som finns utplacerad i dessa utrymmen. Det kan också avse kontroll och övervakning av om ytterdörren är låst, spisen är avstängd, belysningen på/av m.m. Nätverksspel, där flera användare kan spela samma spel mot eller med varandra i realtid i nätet. Klimat- och komfortstyrning, dvs. en möjlighet för hyresgästen att styra sin förbrukning av el, vatten, värme och därmed styra sin kostnad. Kommunikation med fastighetsägaren för att beställa service m.m. Starka aktörers (bl.a. Microsoft och flera stora japanska elektronikföretag) satsning och vilja att koppla samman TV och datateknik kommer dessutom att ge förutsättningar för en stark utveckling med många nya tjänster och förändrade konsumtionsbeteenden. Fastighetstjänster En ökad individualisering ställer krav på en väl utbyggd infrastruktur. Som fastighetsägare har man stor nytta av en väl utbyggd infrastruktur. En stabil och ständigt uppkopplad kommunikation till och från fastigheterna är viktig framöver, när styrning och uppföljning i realtid kan bli mer intressant. Tjänster som vi kommer ha nytta av är följande: Bokning, där man kan kommunicera och boka tider med hyresgästerna. Larm, på samma sätt för hyresgästerna fast på fastighetsnivå, t ex. vid brand, inbrott eller fukt. Övervakning via kameror av olika utrymmen. Klimat och energi, t.ex. genom insamling av data från undercentraler, övervakning samt styrning av dessa system. 11 (23)

13 Passersystem, där man kan tänka sig elektroniska passersystem till alla utrymmen i fastigheterna. Kommunikation, t.ex. möjligheten att kommunicera mellan fastighetsägare och hyresgäst via lägenhetsterminaler. Samhällstjänster Den tredje gruppen av intressenter är samhället. Här sker tjänsteutvecklingen framför allt inom vård och omsorg samt när det gäller 24-timmarsmyndigheten. Att man som hyresgäst kan kommunicera med sin vårdcentral eller att kan få tillgång till övervakning och larm vid vård i hemmet är också viktiga tjänster framöver. Tjänsterna finns främst inom följande områden: Vård och omsorg, där det kan handla om att kunna kommunicera med vårdcentralen eller om att få övervakning och larm vid vård eller omsorg i hemmet. Distansutbildning, t.ex. möjligheten till livslångt lärande utan att behöva flytta till särskilda studieorter. 24-timmarsmyndigheten, dvs. möjlighet att nyttja samhällstjänster dygnet runt, på ett samordnat sätt. Demokratiutveckling, genom ökad delaktighet lokalt, regionalt, nationellt och inom EU. Infrastruktur Skillnaden mellan vilken service olika SABO-företag erbjuder sina hyresgäster inom TV och bredband är stor från att man inte kan erbjuda kabel-tv 6 och fast Internetanslutning över huvud taget, till att man har anslutit lägenheterna med fiberkablage med hög kapacitet. Bilden när det gäller Internetanslutning skiljer sig. I SABO:s bredbandsenkät från 2001 uppger de svarande SABO-företagen följande. För tillgodose de kortsiktiga behoven angav företagen: Kabel-tv-nätet 44 procent ADSL via telenätet 31 procent Nytt bredbandsnät 25 procent Radiolan 7 0,1 procent. För de framtida behoven angav företagen: Nytt bredbandsnät 87 procent Kabel-tv-nätet 8 procent ADSL via telenätet 5 procent Radiolan 0,2 procent. Figur 1 Bredbandsnätens uppbyggnad och nätdelarnas namn 6 Cirka 98 procent av SABO-företagen erbjuder i dag kabel-tv. 7 Radiolan = trådlös kommunikation. 12 (23)

14 Kommentar: Figuren illustrerar bredbandsnätens olika delar från lägenheten och ut till Internet. På vägen är många aktörer och ägare inblandade. De olika teknikerna Generellt sett finns det fem olika sätt att transportera data till hemmen: LAN-teknik, xdsl-teknik, radiolan, kabel-tv och elnätet. Det traditionella LAN-nätet med Ehternet-teknik används i nästan alla kontorsmiljöer och i strukturerade bredbandsnät. Tekniken är välkänd och installation, drift och teknisk support erbjuds av flera konkurrerande företag. Det är lätt att garantera bandbredd, säkerhet och kvalitet i detta nät. Om fastighetsägaren äger eller kontrollerar nätet är det dessutom lätt att ställa krav på leverantörerna av tjänster, vilket bäddar för hyresgästernas valfrihet och konkurrens i tjänsteledet. Med xdsl-teknik, radiolan, kabel-tv nät och elnät utgör kapaciteten en begränsning både praktiskt och teoretiskt när det gäller att ge hyresgästerna tillgång till alla tjänster i nätet. Jämfört med LAN-nätet är marknaden begränsad; det är få och specialiserade leverantörer som erbjuder installation, drift och support. Dessutom ägs eller kontrolleras dessa nät i regel av andra aktörer, vilket gör att fastighetsägarens möjlighet att ställa krav på trafiken i stort sett är obefintlig. Fastighetsägaren kommer inte heller att kunna ställa krav på valfrihet för slutkunden, kunna använda nätet till egen trafik eller telemetri eller få möjlighet att ta del av de intäkter som slutkunderna skapar åt tjänsteleverantörerna. Hyresgästerna kan dock få tillgång till fast Internetuppkoppling utan att behöva blockera telefonen och till fast månadskostnad. 13 (23)

15 Med xdsl finns dessutom en begränsning i hur många hyresgäster som kan abonnera på fast Internetuppkoppling samtidigt. Mellan 50 och 70 procent är en rimlig bedömning, beroende på kvaliteten på telefonnätet. Diagram 2 Telenätet, bandbredd och avstånd för olika tekniker Bandbredd, Mbps VDSL 12 8 ADSL2+ ADSL ADSL2 Källa: PO Andersson, Ericson 1 Km 2 Km 3 Km 4 Km 5 Km 6 Km Kommentar: Olika xdsl-teknik ger olika förutsättningar för avstånd och bandbredd i olika riktningar. Elnätstekniken är fortfarande i stort sett oprövad i större sammanhang. Hittills har dock kapaciteten i näten varit låg. (Läs mer om infrastruktur och teknik i gruppens underlagsrapport Infrastruktur, teknik, roller och lösningar för bredband i flerbostadsfastigheter.) Kabel-tv-nät kräver digitalisering och returaktivering av nätet innan det går att använda för fast uppkoppling mot Internet. Den tekniska utvecklingen är snabb och olinjär. De val som görs grundar sig på den befintliga kunskapen vid varje tidpunkt. Det gör att det ofta är svårt att göra det bästa teknikvalet. Strategin för val bör därför i första hand styras av de behov av kapacitet och funktion man ser framför sig. Affärsmodeller Frågan om affärsmodeller behandlas här med syftet att visa de ekonomiska möjligheterna med nya bredbandsnät i fastigheterna. För närvarande har omkring 45 SABO-företag installerat nya nät i hela eller delar av sitt bestånd. Av dessa är det omkring 10 som har operatörsneutrala lösningar. De flesta har valt att installera nya kopparnät (kat 5 6), men några företag har fastighetsnät med optisk fiber. Valet av nät har ekonomisk betydelse. En installation av fibernät är en större investering än en installation av kopparnät. Den större investeringen kan dock kompenseras av längre livslängd och därmed möjlighet till längre avskrivningstider. Driftskostnaderna kan också 14 (23)

16 skilja sig åt, men det är osäkert vilket teknikval som ger de långsiktigt lägsta driftskostnaderna. För fastighetsägaren finns i princip tre vägar till intäkter för att täcka kostnaderna för de nya näten: Ta betalt av alla hyresgästerna direkt genom en hyreshöjning 8. Bara låta dem som väljer att använda nätet betala 9. Det kan ske genom en nätavgift eller genom att betrakta användningen av nätet som ett tillval. Hyra ut nätet till en operatör och på det sättet få del av de pengar som hyresgästerna betalar för att köpa tjänsterna. Alla tre vägarna kan behöva nyttjas, om fastighetsägaren ska uppnå tillräcklig lönsamhet. I dag finns inte någon väl etablerad affärsmodell för bredbandsnät, som fastighetsägaren kan använda för en investeringskalkyl. Vissa SABO-företag har träffat avtal 10 med hyresgästerna om att höja hyran för att hyresgästerna får tillgång till bredband. Andra tillämpar modellen att ta betalt av de hyresgäster som ansluter sig till nätet, nätavgift eller tillval 11. Exemplen på företag som får näthyra av någon operatör är dock få. Genom att fastighetsägaren engagerar sig i utbyggnaden av öppna bredbandsnät, och dessutom ställer krav på konkurrens i tjänsteledet, får hyresgästerna tillgång till fler tjänster och till ett bättre pris än marknaden erbjuder i motsvarande monopolnät. 3 Utgångspunkter för framtidsdiskussionen Vad bör vi sträva efter på bredbandsområdet? Som en utgångspunkt för framtidsdiskussionen föreslår IT- och bredbandsgruppens följande målsättningar: Hyresgästerna ska ha full valfrihet när det gäller tjänster och tjänsteleverantörer. Hyresgästerna ska ha tillgång till avancerade samhällstjänster. Det ska råda fri konkurrens inom tv-området. Bostadsföretagen bör undvika att själva bli tjänstemäklare eller fungera som ett filter gentemot tjänstemarknaden. Bostadsföretagen ska själva kunna kommunicera med sina hyresgäster genom den nya tekniken. Bostadsföretagen ska kunna nå och styra utrustning i fastigheter och lägenheter. Infrastrukturen ska möjliggöra ett tryggt kvarboende i den invanda miljön. Ska detta uppnås måste SABO-företagen engagera sig i utbyggnaden av bredband dels genom att investera och kontrollera utbyggnaden av fastighets- och områdesnät, dels genom att ställa krav på öppenhet, valfrihet och konkurrens vid anslutning till stadsnät. 8 Detta kan antigen ske genom en avtalad hyreshöjning för bredband eller genom att bredband ingår som en post i samband med den årliga översynen av hyran. 9 Lägenheten ansluts till nätet i samband med att tjänsten görs tillgänglig för hyresgästen. Av rationella skäl kan det dock finnas anledning att bygga ut nätet till alla lägenheter och lokaler på en gång. 10 Ett sådant exempel är Svenska Bostäder i Stockholm som tecknat avtal om en hyreshöjning med 47 kr per lägenhet och månad för tillgång till ett operatörsneutralt bredbandsnät. 11 Landskronahem betraktar bredband som tillval och hyresgästen betalar 25 kr per månad för tillgång till bredband. Därefter får hyresgästen möjlighet att ansluta sig till Bredbandsbolagets tjänst som f.n. kostar 320 kr per månad. 15 (23)

17 De nät som företagen bygger bör ha en minsta kapacitet på 100 Mbit/s 12 per lägenhet eller lokal, och de bör dimensioneras för att klara flera samtidiga tv-kanaler och multimedia av god kvalitet. Dessutom bör nätet byggas på ett sådant sätt att olika tjänster från olika leverantörer kan finnas i nätet samtidigt och att bostadsföretagens egna tjänster och framtida samhällstjänster kan ingå på ett säkert sätt. Finansiering av näten kan förutom genom egna besparingar ske på följande sätt: En överenskommelse träffas med hyresgästerna om höjning av hyran. Bredband erbjuds som en tillvalstjänst vilken betalas av användarna. Provision ges från operatörer och tjänsteleverantörer i nätet. 4 Vad bör göras? Teknikutvecklingen Teknikutvecklingen inom IT och Internet har sedan mitten av 1960-talet följ Moores lag, dvs. att kapaciteten hos halvledarkretsar fördubblas var 18:e månad 13. De faktorer som främst påverkar bandbreddsbehovet för digitala nättjänster är följande: antalet uppkopplade hushåll antalet individer och datorer i hushållet uppkopplad tid hemarbete det uppkopplade hemmet, dvs. komponenter (sensorer m.m.) kopplade till nätet datatrafik och hastighet konvergens mellan medier, dvs. att tv, dator och telefon använder samma IP teknik 14 tjänsteutbud. Komprimeringstekniken är viktig främst för överföring av bilder, dvs. tv och olika slag av multimedia. Komprimeringstekniken har över en längre tid utvecklas långsammare än kravet på ökad bandbredd. Gruppens bedömning är därför att utvecklingen av bandbredd kommer att påverka hyresgästernas efterfrågan i större utsträckning än vad bättre komprimeringsteknik och ny standardisering möjliggör. En viktig faktor för utvecklingen av tjänster, och därmed även för bandbreddsutvecklingen i nät, är den så kallade nätverkseffekten 15. Den kan delas upp i direkta och indirekta effekter: Direkta effekter innebär att kvaliteten på tjänsterna påverkas av antalet personer som är anslutna till nätverket. 12 Kopparnät av kategori 5e, 6 eller 7 eller fibernät. 13 Gordon E Moore, grundare av Intel. Moores lag säger att kapaciteten hos halvledarkretsar fördubblas var 18:e månad. Ofta lägger man dessutom till att priset halveras. Gordon Moore formulerade sin lag 1965 i artikeln Cramming more components onto integrated circuits. Då räknade Moore med att kapaciteten skulle fördubblas årligen, men efter empiriska observationer ändrade Moore fördubblingstakten till 18:e artonde månad. Lagen har stämt bra sedan början av 1960-talet. Moores lag är inte direkt översättningsbar till bandbreddsefterfrågan, men den ger en indikation på utvecklingen över tiden. 14 IP = Internet Protocol. 15 Katz & Sharpiro, (23)

18 Indirekta effekter innebär att konsumtionen av en viss tjänst ökar konsumtionen av en annan kompletterande tjänst. För att uppnå nätverkseffekter behövs betydligt större sammanbundna nät än ett normalt SABO-företag eller en normal svensk kommun använder. En väg att lösa problemet och påskynda utvecklingen är att koppla samman flera bostadsföretags nät eller att samverka med olika stadsnät för att uppnå nog många kunder. Tjänster Det finns flera problem i dagsläget med befintliga eller framtida tjänster. Framför allt är inte sambandet mellan tjänster, infrastruktur och affärsmodeller helt klarlagt. I många fall är det en ren kostnadsfråga vilken infrastruktur som byggs i fastigheterna, vilka tjänster som utvecklas och hur dessa sprids till kunderna. Många tjänster som man i dag vet fungerar finns bara som test- eller pilotinstallationer, och utvecklingen stupar ofta på bristande infrastruktur i fastigheterna eller på oklara affärsmodeller. Ytterligare ett problem är att fastighetsföretag handlar upp tjänster och gör tester som ingen annan vet om, dvs. skapar egna bredbands- eller tjänsteöar. För att skapa synergieffekter är det viktigt att fastighetsföretagen strävar åt samma håll, samarbetar och informerar varandra. En annan viktig faktor är leverantörernas vilja (eller ovilja) att leverera tjänster oberoende av varandra och på konkurrerande villkor i de olika näten. Just oberoendet är en viktig faktor för fastighetsägarna och för hyresgästernas möjlighet att fritt välja digitala leverantörer till de olika tjänsterna. Alla tjänster kräver inte bredband i dagsläget, men vårt förslag är ändå att man bygger en bredbandsinfrastruktur i fastigheterna för framtidens tjänster. Då skapas dessutom större möjligheter för oberoende, eftersom ingen enstaka leverantör får monopol på infrastrukturen eller tjänsterna, vilket i regel är fallet vad gäller tele- och kabel-tv-näten i fastigheterna i dag. I vissa fall kan dock ett beroende vara önskvärt, för att bygga upp strukturen och få igång ett antal tjänster. Först senare, när avtalstiden löpt ut, kan man eftersträva ett oberoende nät och möjlighet till flera olika tjänsteleverantörer. Infrastruktur Utvecklingen går med stor sannolikhet mot samma bärare av all signalbunden kommunikation, nämligen IP-nätet, i vilket data, telefoni, TV och övriga digitala tjänster kommer att samsas. Kapaciteten i fastighetsnäten behöver enligt vår bedömning byggas för minst 100 Mbit/s till varje lägenhet och lokal, vilket är standard för lokala nät. Motiven för detta är främst följande: Hyresgästen ska fritt kunna välja vilka tjänster han eller hon vill köpa, och av vem. Samhällstjänster inom vård, omsorg, utbildning etc. kommer att finnas i nätet, liksom lokala kommunikationscentra för t.ex. hyresgäster och olika föreningar. Fastighetsägaren behöver använda nätet för information till och kommunikation med sina hyresgäster och för olika telemetritjänster. TV kommer att bli tillgängligt via bredbandsnäten. 17 (23)

19 Dessutom kommer grundtjänster i boendet att byggas ut med tillvalstjänster som bekostas av den boende själv, av arbetsgivaren eller av samhället. Allt måste kunna fungera tillsammans utan att påverka andra tjänster negativt, och gärna utifrån samma plattform. Behovet av kapacitet och funktionalitet styr kraven på hur man ska bygga och organisera sitt nät. Om vi förutsätter att målen är att skapa valfrihet för slutkunden, att skapa möjlighet för fastighetsägaren att styra utrustningar i näten, kommunicera med sina hyresgäster, samt att möjliggöra för kvalificerade tjänster inom vård och omsorg i hemmen, så kommer vissa behov av kapacitet och styrmöjligheter uppstå. I dag används PAL-teknik för överföring av tv till hushållen. Den tekniken använder en bandbredd på 4 5 Mbit/s för varje tv-program. Kravet på bättre tv-bild och ljud skapar dock efterfrågan på ny teknik och ny tv-standard. På den amerikanska och den europeiska marknaden erbjuds i dag högupplöst tv, s.k. HDTV 16, med betydligt bättre bild och ljudkvalitet än vi är vana vid i Sverige i dag. För att kunna transportera flera samtidiga program med högupplösta video- och tv-bilder (HDTV) eller multimedia till hyresgästen behövs en bandbredd på Mbit/s till varje lägenhet eller lokal. Med en öppen stadsnätstruktur skapas en neutral infrastruktur med nya möjligheter som är tillgängliga för alla. Bland annat kan olika TV-leverantörer ansluta sig till överlämningspunkterna via stadsnätet. På detta vis kan även upphandling av tv ske i konkurrens. Dagens trender hos hemanvändaren är att filbytestrafiken ökar, dvs. att man hämtar och lämnar ut musik, bilder och filmer till och från omvärlden. Det betyder att behovet av kapacitet ut från användaren blir lika stort som behovet in. Detta innebär i sin tur att synkron (likformig) trafik är att föredra. För att kunna använda nätet för uppkoppling till olika kontor och för telemetri (dvs. att kunna läsa av och styra utrustning), krävs att strukturen görs på ett sådant sätt att fastighetsägaren enkelt kan komma åt sina noder. För att kunna nå detta krävs att nätet kan erbjuda s.k. VLAN-funktionalitet, så att den informationsmängd som transporteras kan hållas avskild från det mer publika nätet. Det är viktigt att fastighetsägaren själv kan administrera den här delen av nätet. För att kunna lita på den uppkopplade utrustningen som ska användas inom vård och omsorg i hemmet, måste nätet vara pålitligt och säkert mot intrång och störningar. Även här kommer sannolikt kravet på VLAN. Som vi ser det, går det att på ett tillfredställande sätt räkna ut framtida behov av bandbredd och kvalitet, och sammantaget pekar kraven på att den framtidssäkra lösningen ligger i ett strukturerat datanät som kan leverera 100 Mbit/s till varje lägenhet och lokal och som har stöd för VLAN. Affärsmodeller Samtidigt som tjänsteutvecklingen kräver betydande satsningar på infrastruktur är det viktigt att etablera fungerande och standardiserade affärsmodeller där alla inblandade parters behov tillgodoses. 16 HDTV high-definition television, dvs. högupplöst digital-tv. 18 (23)

20 För att kunna skapa valfrihet i nätet behövs olika roller i skilda delar av nätet. Nedan följer en genomgång av berörda parter och deras roller i bredbandsnätet och vad varje part kan göra för att utveckla fungerande affärsmodeller inom området. Fastighetsägaren Fastighetsägaren ansluter sina lägenheter, lokaler m.m. via en kopparkabel (kat 5 e utp eller kat 6) eller fiber till en kopplingsplats i fastigheten. Eventuellt förbinds fastigheten med andra näraliggande fastigheter via ett områdesnät som oftast ligger på egen mark. Fastigheten eller området ansluts sedan till ett stadsnät. Fastighetsägaren, som bekostat fastighets- och områdesnäten, upplåter sitt nät till ett stadsnät eller en kommunikationsoperatör (KO) 17 eventuellt mot en avgift per anslutning eller uppkopplad kund. Till upplåtelsen kopplas villkoren för att näten ska drivas av en KO och att tjänster ska finnas tillgängliga för slutkunden. Upplåtelsen gäller förslagsvis 3 5 år. Fastighetsägaren har rätt att trafikera nätet för sina behov av kommunikation i den egna organisationen, för telemetri samt för kommunikation med hyresgästerna. Stadsnät Stadsnätet ansluter fastighetsnäten och områdesnäten till en punkt där anslutning sker till tjänsteleverantörer för Internet, tv m.m. Stadsnätet handlar upp KO, med krav om att ett minsta antal tjänsteleverantörer ska finnas tillgängliga i nätet samt att alla tjänsteleverantörer som uppfyller tekniska och etiska krav ska få trafikera nätet. Slutkunderna ska kunna använda samtliga tjänster som finns tillgängliga i nätet. Stadsnätet kan upplåtas till KO med eller utan den aktiva utrustningen. KO ersätter stadsnätet med en summa per uppkopplat objekt eller på annat sätt. Prissättningen mot tjänsteleverantörerna får inte vara diskriminerande och ska vara förutsägbar. Stadsnätet ska heller inte konkurrera med KO. Kommunikationsoperatör (KO) En KO ansvarar för trafiken mellan tjänsteleverantörerna och slutkunderna. KO sluter avtal med tjänsteleverantören och hanterar den aktiva utrustningen i nätet. KO förser fastighetsägaren med uppgifter om antal uppkopplade noder samt med e-postadress, nätadress m.m. till fastighetsägarens kunder. Mikrobetalningar och tjänstefakturering kan ske via KO. I KO:s roll ingår att garantera att slutkunden kan byta tjänsteleverantör t.ex. via en s.k. påloggningsportal, där även fastighetsägaren kan lämna meddelanden till en eller flera slutkunder. KO ska inte konkurrera med tjänsteleverantörerna. Supporten i nätet kan ske via KO. 17 Förkortningen KO används genomgående i rapporten för kommunikationsoperatör. Läs mera om KO under i ordlistan, sist i rapporten. 19 (23)

21 Tjänsteleverantör Tjänsteleverantören levererar tjänster t.ex. Internet, IP-tv och IP-telefon till slutkunderna. Tjänsteleverantören ersätter KO med en fast summa per uppkopplad kund eller med en procentsats av intäkterna från slutkunderna samt förser KO med anslutningsuppgifter. Figur 2 Kommunikationsoperatörsmodell Tjänsteleverantör Ekonomiska transaktioner Hyresgästen Fastighetsägaren Kommunikationsoperatör (KO) Investering Aktiv utrustning? Investering Fastighetsnät Områdesnät Aktiv utrustning? Kommentarer Beroende på olika lokala förutsättningar kan de olika rollerna i nätet gå in i varandra: Fastighetsägaren kan själv bygga och driva ett stadsnät. Fastighetsägaren kan handla upp KO. Stadsnätet kan vara hyrt av en tjänsteleverantör eller av tredje part. Stadsnätet kan vara KO. KO kan erbjuda egna tjänster. Fastighetsägaren kan bygga lokalt nät och själv sköta kommunikationen och leverera tjänster. En tjänsteleverantör kan bygga fastighets-, områdes- och stadsnät, själv sköta kommunikation och vara den enda tjänsteleverantören. Poängen är att alltid se de olika rollerna i nätet. Uppdelningen gör att man någorlunda tryggt kan skriva avtal och låta den optimala strukturen växa fram efterhand som förutsättningarna tillåter det. Bristen på väl etablerade och accepterade affärsmodeller är ett av hindren för utvecklingen på bredbandsmarknaden. För fastighetsägaren är det svårt att göra en investeringskalkyl om man är osäker på vem som ska betala vem för vad, och hur stora betalningsströmmarna kan bli. Detsamma gäller för den som ska etablera sig som neutral KO på bredbandsnät en roll som är ny. För tjänsteleverantörerna är det svårt att få ekonomi i bredbandstjänster om man måste anpassa sig till en stor variation av affärsmodeller, vilket skapar dyrbar administration. Både för KO och tjänsteleverantörer krävs stor volym för att uppnå god ekonomi. Bredbandsnäten etableras just nu som avgränsade öar med olika tekniska förutsättningar 20 (23)

22 och med olika affärsmodeller. Inget nät har i dag ett tjänsteutbud som ligger i närheten av det vi vill se. Ur fastighetsägarens perspektiv är det viktigt att det etableras affärsmodeller som kan ge tillräckliga intäkter, för att man ekonomiskt ska kunna försvara investeringar i fastighetsnät. Fastighetsnäten är en stor del av de investeringar som måste göras för att skapa en ny bredbandsinfrastruktur. Kontrollen över fastighetsnäten ger fastighetsägaren en stark ställning på bredbandsmarknaden, eftersom de ger den tillgång till slutkunder som alla på marknaden behöver. Konkurrens mellan tjänsteleverantörer har visat sig ge möjlighet till bättre priser och större utbud av tjänster än motsvarande monopolnät. Det säkraste sättet att uppnå den kontrollen är att själv investera i och äga fastighetsnäten och eventuella områdesnät. I princip kan det vara möjligt att låta någon annan investera i fastighetsnäten eller områdesnät, men fastighetsnäten är att betrakta som fastighetstillbehör och tillhör därför fastighetsägaren. Genom ett avtal får den som investerar i fastighetsnätet rätt att använda nätet under en begränsad tid, varefter nyttjanderätten återigen övergår till fastighetsägaren. En finansieringslösning kräver dock att man redan från början har omgärdat den med avtalsklausuler som gör att fastighetsägaren inte blir låst i sina handlingsalternativ, även om kontrollen formellt har överlämnats till den som finansierat hela eller del av nätet. Ett sådant avtal måste hantera både fastighetsnät och områdesnät fram till överlämningspunkten till ett öppet nät. I ett senare skede kan dock ett byte av tjänsteleverantör medföra problem, i och med att hyresgästerna kan ha vant sig vid ett visst tjänsteutbud från en viss leverantör. För att successivt kunna bygga ett nät, och i väntan på att stadsnätet byggs ut, kan fastighetsägaren bygga ett fastighetsnät och gruppansluta detta via xdsl-teknik, radiolan eller kabel-tv-näten. Hyresgästen kan då erbjudas en fast uppkoppling, fast med begränsad kapacitet. Passiva och/eller aktiva nät? Att investera i ett fastighetsnät medför en liten ekonomisk risk för fastighetsägaren. Med fastighetsnät menar vi i första hand passiva nät i form av kanalisation och kablage av koppartråd eller optisk fiber samt korskopplingsplats. Väljer man att gå högre upp i värdekedjan vad gäller kapacitet och tjänster, så ökar den ekonomiska risken och komplexiteten, vilket kräver allt mer av den egna organisationen. För att få fram tjänster till hyresgästerna kan det vara nödvändigt att investera i aktiv utrustning som sköter datatrafiken i fastighetsnätet. Valet av aktiv utrustning påverkar i sin tur möjligheten att distribuera tjänster, graden av öppenhet, konkurrensen i nätet, valfriheten för hyresgästen m.m. Investerar fastighetsägaren i aktiv utrustning minskar samtidigt kravet på risktagande från en KO. Detta kan kunna underlätta för nya företag, som vill etablera sig i den nya rollen som neutral KO. Risktagandet, förknippat med den aktiva utrustningen, har flera dimensioner. Man kan välja fel teknik och därmed tvingas byta ut utrustningen i förtid. Valet av teknik kan också 21 (23)

Synen på stadsnäten Hur öka affärerna mellan fastighetsägare och stadsnät

Synen på stadsnäten Hur öka affärerna mellan fastighetsägare och stadsnät Synen på stadsnäten Hur öka affärerna mellan fastighetsägare och stadsnät Anders Johansson SABO 2010-04-15 SABO och medlemmarna SABO är en intresseorganisation för de kommunala bostadsföretagen Medlemmarna

Läs mer

BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11

BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11 BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11 Detaljerad information Bakgrund En av bostadsrättsföreningens viktigaste uppgifter är att tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen. De boende

Läs mer

Åtta goda skäl. att välja Stadsnät.

Åtta goda skäl. att välja Stadsnät. Åtta goda skäl att välja Stadsnät. Snabbt & prisvärt Mycket mer än bara bredband. Stadsnätet är ett fiberoptiskt kommunikationsnät i Västerås och Hallstahammar. Via en och samma anslutning kan du välja

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2012-03-28 Diarienr: XXXX.XXX 1(5) KOMMUNLEDNING Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2(5) Innehållsförteckning Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 1 Förord 3 Mål 3 Extern kommunikationsoperatör

Läs mer

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN NU startar vi arbetet för att ordna bredband via fiber, fibernät. Frågorna om fibernätet har varit många. Den vanligaste frågan har varit vad det kostar, en fråga som det inte

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020

Läs mer

MEG. Bredband utan begränsningar. phone 0:- Välkommen till ViaEuropa!

MEG. Bredband utan begränsningar. phone 0:- Välkommen till ViaEuropa! Bäst på bredband! Bredband utan begränsningar Internet har utvecklats explosionsartat under det senaste decenniet. 80 procent av alla hushåll har någon form av uppkoppling till Internet idag och det blir

Läs mer

VI FIRAR. 5000 kr. Nu bygger vi fibernät! BREDBAND TILL ALLA. Du kan vara med och påverka vilka områden vi bygger ut först... + Månadsavgift på 150 kr

VI FIRAR. 5000 kr. Nu bygger vi fibernät! BREDBAND TILL ALLA. Du kan vara med och påverka vilka områden vi bygger ut först... + Månadsavgift på 150 kr VI FIRAR BREDBAND TILL ALLA 5000 kr + Månadsavgift på 150 kr Nu bygger vi fibernät! Du kan vara med och påverka vilka områden vi bygger ut först... Ronneby Miljö & Teknik och Karlshamn Energi har tecknat

Läs mer

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Varför är det så viktigt med fiber? Det blir roligare med internet när det fungerar med full fart. Och så fort informationsöverföringen sker via fiber,

Läs mer

BREDBANDSANSLUTNING TILL BRF ANNANDAGEN - Detaljerad information (kompletterar informationen i kallelsen)

BREDBANDSANSLUTNING TILL BRF ANNANDAGEN - Detaljerad information (kompletterar informationen i kallelsen) Bilaga II BREDBANDSANSLUTNING TILL BRF ANNANDAGEN - Detaljerad information (kompletterar informationen i kallelsen) Styrelsen i bostadsrättsföreningen Annandagen har utvärderat möjligheten att köpa bredbandsuppkoppling

Läs mer

VI FIRAR. 5000 kr. Nu bygger vi fibernät! BREDBAND TILL ALLA FRÅN FÖRSTA KONTAKT TILL ANSLUTNING

VI FIRAR. 5000 kr. Nu bygger vi fibernät! BREDBAND TILL ALLA FRÅN FÖRSTA KONTAKT TILL ANSLUTNING FRÅN FÖRSTA KONTAKT TILL ANSLUTNING VI FIRAR BREDBAND TILL ALLA 5000 kr + Månadsavgift på 150 kr 1. Intresseanmälan Villaägaren anmäler intresse via formulär på bredbandnu.se 2. Område & prisbild Villaägaren

Läs mer

8 goda skäl att välja Karlskronas stadsnät

8 goda skäl att välja Karlskronas stadsnät 8 goda skäl att välja Karlskronas stadsnät Vårt ansvar en fungerande vardag för dig Stadsnätet är ett fiberoptiskt kommunikationsnät i Karlskrona kommun. Via en och samma anslutning kan du välja mellan

Läs mer

Välkommen till Stadsholmens fibernät

Välkommen till Stadsholmens fibernät Visste du att... Fiber är idag den överlägset bästa och mest framtidssäkra tekniken för fasta bredbandsuppkopplingar. I fibern sänds data med optisk ljus, dvs med ljusets hastighet. Det gör att man kan

Läs mer

Bergslagens digitala agenda!

Bergslagens digitala agenda! FIBERNÄT I BULLERBYN M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K

Läs mer

Ett nytt sätt att se på TV

Ett nytt sätt att se på TV Ett nytt sätt att se på TV OC1 Reviderad oktober 2009 Att titta på TV är viktigt! Att titta på TV är viktigt! Konsumtionen av media idag motsvarar nästan vår totala livslängd i början av 1700-talet. TV

Läs mer

Din förening är värd det bästa

Din förening är värd det bästa Tv, bredband och telefoni Passersystem Digital tvättstugebokning Din förening är värd det bästa Bra & kunnig kundservice Upplev mer igår, idag och imorgon Låt oss sträcka lite på ryggen. Det är vi som

Läs mer

Valfrihet! Möjligheter på väg till dig

Valfrihet! Möjligheter på väg till dig närmar det Nu sig Möjligheter på väg till dig Valfrihet! Nätbyggnationen löper fram genom områdena och EHB har snart ett nytt och kvalitativt områdes- och fastighetsnät som kommunikationsoperatören Open

Läs mer

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI 264 hushåll i Diö säger Ja till fiber! - För oss är valet enkelt vi längtar efter att få in uppkoppling via fiber. Att försöka spå om framtiden

Läs mer

Varför bredband på landsbygden?

Varför bredband på landsbygden? BREDBAND I RAMSBERG M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K

Läs mer

Internet Telefoni TV

Internet Telefoni TV Internet Telefoni TV I öppna Stadsnätet är konkurrensen fri Vi erbjuder valfrihet Valfrihet ger dig låga priser Ett öppet nät med full konkurrens på lika villkor. Ett nät som inte ägs av en tjänsteleverantör

Läs mer

Bredband Gotland. sockenmodellen. Version 2011-05-10

Bredband Gotland. sockenmodellen. Version 2011-05-10 Bredband Gotland sockenmodellen Version 2011-05-10 Sockenmodellen ALLA FÅR VARA MED ALLA HJÄLPS ÅT ALLA SKALL HA RÅD Sockenmodellen är ett kostnadseffektivt sätt att bygga och driva optiska fibernät i

Läs mer

Anslut världen på dina villkor. Med Öresundskraft stadsnät

Anslut världen på dina villkor. Med Öresundskraft stadsnät Anslut världen på dina villkor Med Öresundskraft stadsnät Frihetsfibern Öresundskraft stadsnät är det självklara alternativet för dig som inser att en bra digital uppkoppling är lika viktig som vattnet

Läs mer

10 frågor och svar om. bredband

10 frågor och svar om. bredband 10 frågor och svar om bredband Bredband var för några år sedan ett i det närmaste okänt begrepp för de flesta av oss. I dag tävlar företagen om att erbjuda de snabbaste bredbandsuppkopplingarna till hushåll

Läs mer

Bredband Gotland - Sockenmodellen

Bredband Gotland - Sockenmodellen Bredband Gotland - Sockenmodellen ALLA FÅR VARA MED ALLA HJÄLPS ÅT ALLA SKALL HA RÅD Sockenmodellen är ett kostnadseffektivt sätt att bygga och driva optiska fibernät i de områden där de stora kommersiella

Läs mer

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun Dokumentsdatum 1 (6) Strategi för arbete med utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter i Älmhults kommun Dokumentsdatum 2 (6) Policy för utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter Utgångspunkt

Läs mer

Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi och klargör:

Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi och klargör: 1 Inledning Bilaga 7, Verksamhetsdirektiv, är kommunens direktiv till den enhet som har hand om bredbandsnät och samordning av bredbandsnät i kommunen. Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi

Läs mer

Kramnet Networks & ICT

Kramnet Networks & ICT Kramnet Networks & ICT Hur ser samarbetet ut mellan ITC och Kramnet Networks? I dagsläget har ICT ett väl utbyggt fiber nät som sträcker sig runt om i Sverige. Kramnet Networks har en komplett portfölj

Läs mer

Förslag till lösningar för framtidens Kabel-TV och Bredband i Segelkobben. Presentation för medlemmarna 11 mars 2009

Förslag till lösningar för framtidens Kabel-TV och Bredband i Segelkobben. Presentation för medlemmarna 11 mars 2009 Förslag till lösningar för framtidens Kabel-TV och Bredband i Segelkobben Presentation för medlemmarna 11 mars 2009 1 Uppdrag Kabel-TV Samfällighetens uppdrag. Bredband Intresseföreningens uppdrag. Beslut

Läs mer

Upplev mer igår, idag och imorgon

Upplev mer igår, idag och imorgon Upplev mer igår, idag och imorgon Utvecklingen accelererar. Allt går snabbare. Allt blir bättre. Tekniken, underhållningen, kvaliteten. Där vi en gång bara hade två statliga kanaler i en stor, klumpig

Läs mer

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2014-08-18 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Allmän bakgrund till Bredbandsstrategi Storfors kommun. Betydelsen av IT, Internet och bredband för utvecklingen av ett hållbart samhälle

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

Arbetsgruppens presentation 2014-01-26

Arbetsgruppens presentation 2014-01-26 Arbetsgruppens presentation 2014-01-26 1.Kommunalt vatten och avlopp? 2.Mobilt bredband, affärsmodell och kostnader 3.Anslutningar och teknik 4.Handlingsplan Kommunalt vatten och avlopp? JESSICA RYTTER

Läs mer

BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström

BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström 1 Styrgruppsmöte 4:e sep Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: BREDBANDSSKOLA Från skoj och ploj till samhällsnytta med Patrik Forsström Mälarenergi Ett tidsperspektiv på

Läs mer

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI 2 Innehåll Sida 1 Mål 3 2 Syfte 3 3 Nuläge 3 4 Övergripande handlingsplan 4 4.1 Medverkan/delaktighet 4 4.2 Projektets genomförande 5 5 Definitioner av ord och begrepp 6

Läs mer

Nu bygger vi bredband i Hökhult

Nu bygger vi bredband i Hökhult Nu bygger vi bredband i Hökhult UppCom erbjuder dig att ansluta dig till bredband via optofiber. Byggstart kommer att ske under hösten. Förväntad tid för arbetet är ca 8 veckor. Ett nät flera tjänster

Läs mer

Det är några av de frågeställningar som det här dokumentet tar upp.

Det är några av de frågeställningar som det här dokumentet tar upp. Bakgrund och syfte Många samfälligheter och bostadsrättsföreningar har koppar- eller koaxnät som börjar närma sig slutet av dess livslängd. Föreningarna står inför ett antal beslut där det gäller att identifiera

Läs mer

När fibern kom till byn

När fibern kom till byn När fibern kom till byn 1 Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor på större orter. Det är livskvalitet samt en nödvändighet

Läs mer

Bredbandsgruppens syfte: Att hitta den internetuppkoppling med bäst pris i förhållande till prestanda

Bredbandsgruppens syfte: Att hitta den internetuppkoppling med bäst pris i förhållande till prestanda Bredbandsgruppens syfte: Att hitta den internetuppkoppling med bäst pris i förhållande till prestanda Historik Bredbandsgruppen bildas av Jonas Svedberg och Kristofer Norén under årsmötet 2013. Målet är

Läs mer

Bredband - resultat av samverkan

Bredband - resultat av samverkan Kulturriket i Bergslagen Bredband - resultat av samverkan Internetuppkoppling har blivit allt viktigare för medborgare och företagare Kraven Kraven på att kunna ta del av information, ha kontakt med myndigheter

Läs mer

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun Riktlinje 2010-11-30 Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun KS-594/2010 Beslutad av kommunstyrelsen den 30 november 2010. Signalerna från regeringen och EU om företagens och medborgarnas

Läs mer

IT-infrastrukturplan

IT-infrastrukturplan IT-infrastrukturplan Version: 002 IT Strategiskt Centrum IT-infrastrukturplan för Lomma kommun Antagen av kommunstyrelsen 2007-10-03 IT-infrastrukturplan Peter Nisula 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...3

Läs mer

Wexnet visar vägen till framtidens kommunikation

Wexnet visar vägen till framtidens kommunikation Wexnet visar vägen till framtidens kommunikation Öppet stadsnät valfrihet I det öppna stadsnätet Wexnet väljer du själv vilka tjänsteleverantörer du önskar utifrån dina önskemål och behov. Det innebär

Läs mer

Sammanfattning infomöte

Sammanfattning infomöte Sammanfattning infomöte Den 9 juni kl 19.00 var alla vikabor inbjudna av Vika Byaråd till informationsmöte i Vika bygdegård om förutsättningarna för Vikaborna att bli uppkopplade med fiber. Efter genomgång

Läs mer

Utredning om KabelTV och bredband

Utredning om KabelTV och bredband Utredning om KabelTV och bredband Bakgrund Vår nuvarande leverantör av kabeltv, ComHem AB, har sagt upp sitt avtal med oss till 2004-11-15. Man har gjort det mot två bakgrunder: 1. Vårt nät är gammalt

Läs mer

Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner

Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner Nästa generations bredbandsnät. Kommunerna i Töreboda och Mariestad har tagit initiativ till utbyggnad av ett gemensamt regionnät.

Läs mer

BÄSTA BREDBANDET INSTALLERA I DITT HUS! Bredband i världsklass! Uppgradera ditt hus och släpp in framtiden!

BÄSTA BREDBANDET INSTALLERA I DITT HUS! Bredband i världsklass! Uppgradera ditt hus och släpp in framtiden! INSTALLERA BÄSTA BREDBANDET I DITT HUS! Bredband i världsklass! Uppgradera ditt hus och släpp in framtiden! Blixtsnabbt, stabilt bredband Bättre TV 3 Prisvärd telefoni Nu kan du ansluta Bredband via fiberoptik

Läs mer

ICT-mognad. En undersökning av Acreo om ICT-situationen i Sveriges kommuner ACREO. den 12 januari 2012 Skriven av: Crister Mattsson & Marco Forzati

ICT-mognad. En undersökning av Acreo om ICT-situationen i Sveriges kommuner ACREO. den 12 januari 2012 Skriven av: Crister Mattsson & Marco Forzati ICT-mognad En undersökning av Acreo om ICT-situationen i Sveriges kommuner ACREO den 12 januari 2012 Skriven av: Crister Mattsson & Marco Forzati 0 ICT-mognad En undersökning av Acreo om ICT-situationen

Läs mer

Informationsmöte Västanvik 2013-09-05

Informationsmöte Västanvik 2013-09-05 Informationsmöte Västanvik 2013-09-05 Torsby kommuns bredbandsstrategi Regeringens mål för år 2020 är att 90 % av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100Mbit/s. Kommunfullmäktige

Läs mer

STADSNÄT. Frågor och svar. stadsnat.dalaenergi.se

STADSNÄT. Frågor och svar. stadsnat.dalaenergi.se STADSNÄT Frågor och svar stadsnat.dalaenergi.se Innehåll Vad är egentligen ett öppet nät?...3 Vad är ett fibernät?...3 Är nätet framtidssäkert?...3 Villaanslutning...4 Flerbostadshus...8 Företagsfastigheter...9

Läs mer

Innehåll. Om Stadsnät

Innehåll. Om Stadsnät 2 Innehåll Beställa och komma igång 4 Starta bredbandet idag 5 Ansluta 6 Bredband 7 Bredband Telefon 8 Bredband Telefon Tv 9 Bra att veta 10 Ordlista 11 Om Stadsnät Stadsnät är ett öppet nät byggt med

Läs mer

Bredband via fiber i byn. framtiden är här

Bredband via fiber i byn. framtiden är här Bredband via fiber i byn framtiden är här 1 När fibern kom till byn... Ett modernt landsbygdsboende, att ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor

Läs mer

TV/Internet/Tele via fiber till Saxebäcken. - en ljusare vardag

TV/Internet/Tele via fiber till Saxebäcken. - en ljusare vardag TV/Internet/Tele via fiber till Saxebäcken Fibertekniken Mycket framtidssäker I princip inga hastighetsbegränsningar Håller på att ersätta andra infrastrukturer som telefonnät (koppar) och TV-nät (koaxial)

Läs mer

itux Ekhagens Samfällighet, Oktober 2013

itux Ekhagens Samfällighet, Oktober 2013 itux Ekhagens Samfällighet, Oktober 2013 Kriterier för öppna bredbands och TV-nät Enskilda hushåll ska själva kunna välja av de tjänsteutbud som marknaden erbjuder oberoende av vad andra hushåll I samma

Läs mer

Hej! En bra början kan vara att läsa igenom följande dokument. Mvh Bertil Olsson Sekreterare i BIK. Vad är BIK?

Hej! En bra början kan vara att läsa igenom följande dokument. Mvh Bertil Olsson Sekreterare i BIK. Vad är BIK? Hej! Det har kommit in en massa frågor till BIK (Bredband i Kungälv Ekonomiska förening) avseende bredbandsutbyggnaden med fiber i Kungälvs kommun. Jag har satt ihop en information om lite av varje. Jag

Läs mer

Nu kommer fibernätet till: Laholm

Nu kommer fibernätet till: Laholm Nu kommer fibernätet till: Laholm En utbyggnad som förändrar Sverige Sveriges tredje största stadsnät 100% fokus på stadsnät och telekom Erfarenhet och kompetens Öppenhet, Helhetsgrepp, Närhet och Flexibilitet

Läs mer

Vi satsar på Öppet Stadsnät i Segmon!

Vi satsar på Öppet Stadsnät i Segmon! Vi satsar på Öppet Stadsnät i Segmon! Vilka är vi? En grupp människor som sedan ett par år tillbaka arbetat för en levande landsbygd i Segmon. En landsbygd som klarar framtidens krav Består av 4 olika

Läs mer

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun 2014-11-11 1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx Förslag, daterat 2014-11-11 Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun Bakgrund Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige, med det

Läs mer

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2012-06-25 Mönsterås Kommuns strategi för elektronisk kommunikation Mönsterås Kommun vill verka för att kommunens

Läs mer

Byalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten

Byalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten Byalagsfiber med Skanova Så här får byalaget fiber utanför tätorten Med oss som samarbetspartner får ni ett högklassigt fibernät Nu kan vi dra fiber för bredband, tv och telefoni åt dig som bor på landsbygden!

Läs mer

Fiber till landsbygden

Fiber till landsbygden Fiber till landsbygden Fibernät för framtiden Optisk fiber är den bästa lösningen för riktigt snabbt bredband, Internet, telefoni och TV. För framtidens TV och tjänster över Internet behöver äldre teknik

Läs mer

Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare?

Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare? Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare? David Troëng david.troeng@pts.se PTS en myndighet med sektorsansvar PTS bildades 1992 Samlat sektorsansvar för: Postområdet och Området

Läs mer

! " # " $ % & ' " ) )

!  #  $ % & '  ) ) Hur kan ett mycket stort utbud av TV-kanaler distribueras till hushållen? Vilka förutsättningar måste uppfyllas för att möjliggöra valfrihet? Vad behöver göras? ! " # " $ % & ' $( " ) ) *+ , Vill ha möjlighet

Läs mer

Bredband via fiber. Du hänger väl med... ...när fibern kommer till Råby. haka på. Till lägre kostnad!

Bredband via fiber. Du hänger väl med... ...när fibern kommer till Råby. haka på. Till lägre kostnad! Bredband via fiber Du hänger väl med......när fibern kommer till Råby I Nyköpings centralort levererar det kommunala bolaget Gästabudstaden fibernät till bostäder och företag. Nu pågår även en utbyggnad

Läs mer

Trygghetslarm en vägledning

Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm är en av flera insatser som bidrar till att ge trygghet för ett stort antal äldre och personer med funktionsnedsättning. I ordet trygghet

Läs mer

för fastighetsägare och installatörer

för fastighetsägare och installatörer Installationsguide för fastighetsägare och installatörer Stadsnät, områdesnät, fastighetsnät och bostadsnät SplitVision är Borås öppna stadsnät. Vårt fibernät är väl utbyggt i Borås och öppet för alla

Läs mer

Kommunernas roll på bredbandsmarknaden

Kommunernas roll på bredbandsmarknaden Kommunernas roll på bredbandsmarknaden Om vikten av att planera, underlätta och stödja Jacob Bolin Karlstad den 9 maj Vad bör en kommun göra? Kartlägg bredbandstillgång och inventera behov Kommunfullmäktige

Läs mer

framtidens bredband! Stadsnät från Borlänge Energi

framtidens bredband! Stadsnät från Borlänge Energi framtidens bredband! Stadsnät från Borlänge Energi Fritt stadsnät i Sedan 95:-/mån Vi bjuder också på anslutningsavgiften Runt år 1800 kom telegrafen, 50 år senare telefonen. Två apparater som gjorde det

Läs mer

Användar guide för Stadsnät

Användar guide för Stadsnät Användar guide för 1 2 Innehåll Beställa och komma igång 4 Starta bredbandet idag 5 Ansluta 6 Bredband 7 Bredband Telefon 8 Bredband Telefon Tv 9 Bra att veta 10 Ordlista 11 Om är ett öppet nät byggt med

Läs mer

Hela landsbygden ska med!

Hela landsbygden ska med! Hela landsbygden ska med! När elen drogs in i stugorna på 50-talet var det ingen som kunde förutse hur mycket den kan användas till...... och idag vet vi att nya tjänster och användningsområden är på väg!

Läs mer

DIGITAL INFRASTRUKTUR REKOMMENDATIONER

DIGITAL INFRASTRUKTUR REKOMMENDATIONER DIGITAL INFRASTRUKTUR REKOMMENDATIONER 2014-03-02 Arbetsgrupp: Christina Lundholm, Nicklas Lemon, Lars-Erik Lundmark, Marie Rosfors VARFÖR ÄR DETTA VIKTIGT? Många i föreningen har uttryckt missnöje hur

Läs mer

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi Härryda kommun 2013-2020 Sida 2 (7) Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING... 3 2.1 NATIONELL BREDBANDSSTRATEGI...

Läs mer

Qmarket Fiber från Qmarket. Information utbyggnad fibernät Smedjebacken 2015-01-27

Qmarket Fiber från Qmarket. Information utbyggnad fibernät Smedjebacken 2015-01-27 Information utbyggnad fibernät Smedjebacken 2015-01-27 Agenda 1. Varför fibernät? 2. Erbjudande fiberanslutning 3. Ekonomi 4. Tjänster 5. Lösning i fastighet Kortfakta om Zitius 250 000 fiberanslutna

Läs mer

Uppgradering av central antennanläggning för Samfälligheten Ollonborren. Material inför extra årsmöte den 20 september

Uppgradering av central antennanläggning för Samfälligheten Ollonborren. Material inför extra årsmöte den 20 september Uppgradering av central antennanläggning för Samfälligheten Ollonborren Material inför extra årsmöte den 20 september Vårt analoga nät behöver uppgraderas Det analoga TV-nätet minskar i betydelse hos kabel-tv

Läs mer

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefon ADSL. Trygghetslarm

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefon ADSL. Trygghetslarm Fibernät? Varför? Dagens samhälle har nyttjat de s.k. kopparledningarna i ca 100 år. En teknik som börjar fasas ur. Tekniskt så blir det en flaskhals med tanke på morgondagens behov. Idag Detta är vad

Läs mer

Offert om uppgradering av föreningens kabel-tv nät

Offert om uppgradering av föreningens kabel-tv nät 2012-02-05 A-119313 Inger Legemark 08-553 633 39 inger.legemark@comhem.com Villaförening Dungen C/o Thomas Lindgren JAKOBSLUNDSVÄGEN 34 141 71 SEGELTORP Offert om uppgradering av föreningens kabel-tv nät

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Page 1 of 17 Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Område: Mervärdesskatt Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening

Läs mer

Wexnet bygger ett täckande fibernät för framtiden

Wexnet bygger ett täckande fibernät för framtiden Wexnet visar vägen till framtidens kommunikation Vi på Wexnet tror att fri konkurrens leder till bättre kvalitet, bättre service och lägre priser. Vi sätter kunden i centrum! Wexnet bygger ett täckande

Läs mer

Tillgänglighet till bredband. Camilla Nyroos PTS, Konsumentmarknadsavdelningen 13 april 2011

Tillgänglighet till bredband. Camilla Nyroos PTS, Konsumentmarknadsavdelningen 13 april 2011 Tillgänglighet till bredband Camilla Nyroos PTS, Konsumentmarknadsavdelningen 13 april 2011 Disposition Regeringens bredbandsstrategi PTS Bredbandskartläggning bredbandstäckning i Sverige och Kalmar i

Läs mer

Bredband i en mindre kommun en smal sak? Claes Andersson VD, Teleservice Bredband Skåne AB Kommunhuset i Sjöbo, 2011-09-16

Bredband i en mindre kommun en smal sak? Claes Andersson VD, Teleservice Bredband Skåne AB Kommunhuset i Sjöbo, 2011-09-16 Bredband i en mindre kommun en smal sak? Claes Andersson VD, Teleservice Bredband Skåne AB Kommunhuset i Sjöbo, 2011-09-16 Agenda Teleservice Önskemål och förslag Bra och dåligt om stöd Förslag Hur har

Läs mer

SB Bredband snabbast i huset!

SB Bredband snabbast i huset! hässelby, blackeberg, bromma, järva 31/5 2010 hässelby, järva, blackeberg, bromma SB Bredband snabbast i huset! AB Svenska Bostäder, Vällingbyplan 2 Box 95, 162 12 Vällingby Du vet väl att du redan har

Läs mer

LUNDS ENERGI ÖPPET STADSNÄT

LUNDS ENERGI ÖPPET STADSNÄT LUNDS ENERGI ÖPPET STADSNÄT Jenny Emanuelsson Kraftringen Service AB 2008-10-09 Entreprenadbolaget inom Lunds Energikoncernen. Elkraft Belysning Värme/kyla/gas IT-kommunikation Affärsutveckling, byggnation

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI. Gnosjö kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15.

BREDBANDSSTRATEGI. Gnosjö kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15. BREDBANDSSTRATEGI Gnosjö kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15. Innehållsförteckning Bredbandsstrategins syfte... 3 Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Nulägesbeskrivning... 6 Optofibernät...

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

LivingMAN. - eller konsten att bygga ett fibernät och driva det. Om Mälarenergi Stadsnät i Västerås. Alf Edgren, ECTAB

LivingMAN. - eller konsten att bygga ett fibernät och driva det. Om Mälarenergi Stadsnät i Västerås. Alf Edgren, ECTAB - eller konsten att bygga ett fibernät och driva det Om Mälarenergi Stadsnät i Västerås Alf Edgren, ECTAB Vaasa 2010-03-17 1 Om Mälarenergi och ME Stadsnät AB Fjärrvärme, Vatten, Elproduktion, Eldistribution

Läs mer

Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Fiber för bredband Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor på större orter. Det är livskvalitet. Ludvika framtidens, tillväxtens

Läs mer

SB Bredband snabbast i huset!

SB Bredband snabbast i huset! Söderort maj 2010 Söderort SB Bredband snabbast i huset! AB Svenska Bostäder, Vällingbyplan 2 Box 95, 162 12 Vällingby Du vet väl att du redan har ett av Sveriges kraftfullaste bredbandsnät i din lägenhet?

Läs mer

Bredband via fiber i byn. -framtiden är här. tingsryd.se. bild: Scanpix foto: Sofia Sabel

Bredband via fiber i byn. -framtiden är här. tingsryd.se. bild: Scanpix foto: Sofia Sabel Bredband via fiber i byn -framtiden är här tingsryd.se bild: Scanpix foto: Sofia Sabel När fibern kom till byn Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till

Läs mer

Bredbandsundersökning 2013. Statistikrapport 2012-2013

Bredbandsundersökning 2013. Statistikrapport 2012-2013 Bredbandsundersökning - synen på bredbandsfrågor bland politiker och tjänstemän i Sveriges kommuner. Statistikrapport - Svenska Stadsnätsföreningen Swedish Local Fibre Alliance www.ssnf.org Ansvarig utgivare:

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN 1(5) 2013-08-21 BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN FÖRORD Detta dokument utgör bredbandsstrategi för Svedala kommun framarbetat av en arbetsgrupp bestående av förtroendevalda och tjänstemän. Dokumentets

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening som verkar för att dess medlemmar

Läs mer

Bredband via fiber i byn. -framtiden är här. tingsryd.se. bild: Scanpix foto: Sofia Sabel

Bredband via fiber i byn. -framtiden är här. tingsryd.se. bild: Scanpix foto: Sofia Sabel Bredband via fiber i byn -framtiden är här tingsryd.se bild: Scanpix foto: Sofia Sabel När fibern kom till byn Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till

Läs mer

Är förändring nödvändigt?

Är förändring nödvändigt? Är förändring nödvändigt? Comhem levererar idag ett antal analoga tv kanaler till varje hushåll i föreningen. Alla som inte får en privat faktura av comhem idag har enbart det analoga utbudet. Det betalas

Läs mer

Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet

Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet En sund konkurrens leder till att varor och tjänster utvecklas gynnsamt för konsumenterna. Detta gäller även bredbandsmarknaden. Dan Sjöblom, generaldirektör

Läs mer

Klart du ska välja fiber!

Klart du ska välja fiber! Klart du ska välja fiber! Vi får ofta frågor om varför det är så bra med bredband via fiber. Här berättar vi mer om hur det fungerar och vilka fördelar fiber har både ekonomiskt och tekniskt. Förhoppningsvis

Läs mer

Välkomna. Affärsidé. Jan-Erik Lindroth Affärsområdeschef. Jon Pallin - Projektledare

Välkomna. Affärsidé. Jan-Erik Lindroth Affärsområdeschef. Jon Pallin - Projektledare Välkomna Jan-Erik Lindroth Affärsområdeschef Jon Pallin - Projektledare Affärsidé Borlänge Energi erbjuder Borlänges fastighetsägare energi, vatten och stadsnät samt tar hand om avfall och avlopp samt

Läs mer

uppcom. i samarbete med

uppcom. i samarbete med Välkomna Marie Johansson UppCom Anette Larsson - UppCom Åke Johansson - UppCom Mats Bildh - Wexnet Fel väg Rätt väg UppCom Redan 2002 påbörjades utbyggnaden av det öppna fibernätet av Uppvidinge kommun.

Läs mer

ÖPPET. STADSNÄT Snabbaste vägen in i framtiden

ÖPPET. STADSNÄT Snabbaste vägen in i framtiden ÖPPET STADSNÄT Snabbaste vägen in i framtiden En sak kan vi vara helt säkra på det kommer aldrig att gå långsammare! Nä, snabbare och snabbare det är tidens melodi. Idag är du glad för 100 Mbit/s men snart

Läs mer

VALFRIHET FÖR VILLAÄGARE

VALFRIHET FÖR VILLAÄGARE VALFRIHET FÖR VILLAÄGARE Framtidssäker infrastruktur för snabba kommunikationer, Internet, tv, telefoni, data, spel, nytta och nöje. Välkommen till Dala Energi Stadsnät. DIGITAL-TV, INTERNET, JOBBET OCH

Läs mer

Fallstudie. SABO:s projekt i Västerås och Halmstad

Fallstudie. SABO:s projekt i Västerås och Halmstad 2012-11-25 Patrik Forsström e-centret AB Fallstudie SABO:s projekt i Västerås och Halmstad SABO:s utvecklingsprojekt BoIT Bostaden är i dag mer än bara en bostad, den är en bostadsplats, en studieplats,

Läs mer