OM NI FRÅGAR OSS. Unga under LUPP i Uddevalla kommun. Rapport LUPP 2013 Uddevalla kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "OM NI FRÅGAR OSS. Unga under LUPP i Uddevalla kommun. Rapport LUPP 2013 Uddevalla kommun"

Transkript

1 OM NI FRÅGAR OSS Unga under LUPP i Uddevalla kommun Rapport LUPP 2013 Uddevalla kommun

2 Rapport LUPP (58) Kommunen genomförde LUPP 2013 inom ramen för EU-projektet "Engagera Mera som Uddevalla kommun driver tillsammans med Fredrikstad kommune i Norge. För rapporteringen upphandlades konsultbolaget Sweco Strategy AB. Seniorkonsult Magnus Björkström har producerat hela rapporten. Konsult Emma Andersson har bistått med analys av öppna svar. Slutrapport LUPP 2013 Maj 2013 Projektledare: Valentina Velasquez & Maria Lehto Kultur och fritid, Uddevalla kommun Text & analys: Magnus Björkström Seniorkonsult & Emma Andersson Konsult, Sweco Strategy AB

3 Rapport LUPP (58) Innehållsförteckning Förord... 4 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (Lupp)... 5 Metod och data... 6 Läsanvisningar Demokrati och inflytande... 8 Förutsättningar för inflytande... 9 Områden för inflytande Inflytande i skolan Skola Fördjupning om nöjdhet med skolsituationen Fritid Fritidsaktiviteter som saknas i Uddevalla Hälsa och levnadsvillkor Trygghet Hälsa Fördjupad analys av stress och psykisk ohälsa Alkohol, narkotika och tobak Framtiden Utveckling de senaste tre åren Sweco Strategys förslag till åtgärder Förslag: Inflytande Förslag: Trygghet Förslag: Kompetensförsörjning Bilaga 1. Regressionsanalys... 52

4 Rapport LUPP (58) Förord Ettusenåttahundranittioen ungdomar har tyckt till om Uddevalla För andra gången genomfördes under hösten 2013 undersökningen LUPP 1 för åk 8 i grundskolan och år 1 i gymnasieskolan. Det ni nu håller i handen är en nulägesrapport men lika mycket en framtidsrapport om hur ungas situation i Uddevalla upplevs och kan utvecklas. Se rapporten som en kunskapsbank som ska användas som underlag för diskussioner och samtal, men också som en hjälp för beslutsfattare och de som arbetar nära våra barn och unga med den fortsatta utvecklingen av de verksamheter och miljöer där unga befinner sig. Den absoluta majoriteten av ungdomarna beskriver att de mår bra och har en positiv bild av framtiden. Samtidigt finns angelägna resultat som vittnar om att det finns problematik som vi tillsammans behöver ta tag i. Resultatet både från denna undersökning, och den som gjordes 2010, kommer att vara ett värdefullt och avgörande material i framtagandet av det Ungdomspolitiskta Handlingsprogrammet. Ett varmt tack till alla ni ungdomar som har tagit er tid att fylla i enkäten. Tack också till all personal som har hjälpt till att förankra och stöttat i genomförandet av Luppenkäten Katarina Hansson Tf. Kultur och fritidschef Uddevalla kommun Citat ur LUPP 2013: Vad vill du påverka? Hur folk ser på ungdomar. Det är typ som att man måste vara 16 för att de ska lyssna och 25 för att man ska vara intelligent nog för att ens åsikt ska vara bra överhuvudtaget. Kille, åk 8 1 Lokal uppföljning av ungdomspolitik

5 Rapport LUPP (58) Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (Lupp) Lupp är en enkät för att kommuner, stadsdelar eller regioner ska få kunskap om ungas situation, deras erfarenheter och synpunkter. Enkäten vänder sig till tre målgrupper unga år, unga år samt unga vuxna år och innehållet spänner över ett brett område som på ett eller annat sätt berör ungas situation. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, tidigare Ungdomsstyrelsen, erbjuder enkäten för att stötta kommuner i utvecklingen och i driften av en kunskapsbaserad och sektorsövergripande ungdomspolitik. Meningen är att beslut som berör unga i kommunen ska bygga på aktuell kunskap om ungas situation, erfarenheter och åsikter. Lupp är en metod för att få ett brett grepp om ungas situation lokalt. Det betyder att enkäten ger kunskap om ungas villkor utifrån en mängd aspekter och arenor. En styrka med Lupp är att alla deltagande kommuner gör samma enkät. Det betyder att det efteråt är möjligt att jämföra med andra kommuner. I den här rapporten jämförs dock inte Uddevalla med andra kommuner. Däremot jämförs svaren från 2013 med svaren från En enkät av det här slaget är omfattande på bredden. Det innebär att många områden scannas av översiktligt vilket i sin tur kan leda till frågor som enkäten inte ger svar på. Enkäten ger en nulägesbild snarare än att den ger svar på varför det ser ut som det gör. Om mer kunskap om ett specifikt och avgränsat område önskas så får man använda andra verktyg som är utarbetade för just den frågeställningen.

6 Rapport LUPP (58) Metod och data Det praktiska arbetet med Lupp har bestått av ett nära samarbete mellan Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och Uddevalla kommun. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har för undersökningen tillhandahållit webbformulär och efter insamling färdiga datafiler. Insamlad data finns även tillgänglig i onlineverktyget W-lupp för den som vill göra ytterligare analyser utöver de som presenteras i den här rapporten. Enkäten genomfördes under skoltid i klassrum under november I årskurs åtta fanns ansvariga för kommunens Lupp med i klassrummet. Nästan alla elever använde sig av webbformuläret. De som av olika anledningar inte kunde besvara enkäten digitalt gjorde den i pappersform och personal från kommunen skrev in dessa enkätsvar i efterhand. På gymnasieskolan gick kommunen ut till alla i årskurs ett med god hjälp och samordning från det kommunala gymnasiekontoret. De fristående gymnasieskolor som deltagit har genomfört enkätundersökningen på egen hand. Underlaget har varit samtliga i årskurs åtta respektive årskurs ett. Det är således totalundersökningar som producerats och slumpmässiga urval har inte förekommit. Metoden för datainsamling år 2010 var liknande som år Svarsfrekvenser Åk 8 relativ svarsfrekvens 87% 86% Åk 8 urval Åk 8 svar Åk 1 relativ svarsfrekvens 66% 73% Åk 1 urval Åk 1 svar Svarsfrekvenserna är genomgående tillräckligt höga för att underlaget ska bedömas som representativt. I den här typen av skolundersökningar beror bortfallet på att hela klasser inte har haft möjlighet att delta i enkäten. Den typen av bortfall är mer slumpmässigt och mindre problematiskt i jämförelse med när enskilda individer aktivt väljer att avstå. I de fall frågor redovisas per skola utgår Stenbackeskolan (åk 8), Uddevalla praktiska gymnasium (åk 1) samt Plusgymnasiet (åk 1) på grund av för låga svarsfrekvenser och för osäker representativitet.

7 Rapport LUPP (58) Ungdomarna är genom hela rapporten presenterade per könstillhörighet. I enkäten 2013 var det möjligt att ange könstillhörighet enligt: tjej kille annan könstillhörighet (personer som inte är eller inte känner sig tillhöra könen tjej eller kille) Det var i de olika enkäterna nio respektive elva elever som markerade alternativet annan könstillhörighet. Det låga antalet gör att det tredje alternativet för könstillhörighet inte kan redovisas. En konsekvens av att alla frågor är uppdelade per könstillhörighet är att den grupp som markerat annan könstillhörighet helt försvinner i redovisningen. Eftersom gruppen är av mycket begränsad omfattning hade den inte påverkat bilden av situationen för ungdomarna även om den hade varit kvar. Läsanvisningar I flera fall är svarsskalor för attityder reducerade till ett värde i stället för de ursprungliga fyra eller fem värdena. Det är, om inte formuleringarna i rapportens tabeller antyder annat, alltid de två positiva värdena som är sammanslagna och presenterade. Skalan med värdena mycket bra, ganska bra, varken bra eller dåligt, dåligt och mycket dåligt är då reducerad till mycket bra + ganska bra. Övriga värden utgör andelen upp till 100 procent och behöver inte presenteras i en grupp. Anledningen till dikotomiseringen är att underlätta en överblick. Bedömningen är att detta inte förvanskar underlaget eftersom värdena i en attitydskala redan från början är svårtydda.

8 Rapport LUPP (58) 1. Demokrati och inflytande Med delaktighet menar Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor, före detta Ungdomsstyrelsen, en situation där unga ingår i någon form av beslutsgemenskap med mer eller mindre jämlika villkor med övriga deltagare, men där de inte nödvändigtvis direkt påverkar beslutsfattandet. Vanligtvis handlar det om ungas subjektiva känsla av att vara delaktig i ett sammanhang eller i en process. Begreppet inflytande definieras, av samma myndighet, som enskilda personers eller gruppers påverkan på aktörer i sin omvärld. En sådan påverkan kan utövas medvetet eller omedvetet, passivt eller aktivt, smalt eller brett. 2 De definitionerna av inflytande och delaktighet är de som ligger till grund för de frågeställningar som har använts i och med Luppenkäterna. I mindre kommuner är invånarnas engagemang för ortens utveckling av stor betydelse för hur ortens framtid kommer att te sig. Ungdomarnas inställning till orten, och deras möjligheter att delta i och påverka utvecklingen, har i detta sammanhang både en praktisk och en symbolisk betydelse. De inflytelserika nätverken i mindre kommuner riskerar att domineras av traditionella synsätt och värderingar, både i frågan om hur dialogen om samhällsutveckling ska gå till och om vilka som ska få möjlighet att delta i samtalen. Det är sällan fråga om medvetna ställningstaganden, utan det handlar om värderingar och uppfattningar som tar sig uttryck i till exempel förväntningar på vilka som är att räkna med, vilka som uppmuntras att delta och vilka sätt att kommunicera som blir godtagna. Nationellt och regionalt finns en medvetenhet om att befintliga nätverk i många mindre samhällen behöver förnyas för att regionerna inte ska sacka efter i samhällsutvecklingen. Det innebär att nya nätverk och nya relationer måste utformas och att nya aktörer måste tillkomma. 3 I slutet av den här rapporten föreslår Sweco Strategy hur Uddevalla skulle kunna utveckla sitt arbete med demokrati och inflytande. 2 Ungdomsstyrelsen, Fokus 10 En analys av ungas inflytande, 2010, Stockholm 3 Ibid.

9 Rapport LUPP (58) Förutsättningar för inflytande En förutsättning för ett utvecklat inflytandearbete är att ungdomarna faktiskt vill ha inflytande och att de vill engagera sig. Precis som vuxna har ungdomar fullt upp med sina intressen och åtaganden. Många kanske dessutom är nöjda med den demokrati som de upplever och ser därför inte behov av att själva engagera sig politiskt. I diagram 1.1. redovisas hur stora andelar som vill vara med och påverka kommunala frågor. 100% Diagram 1.1. Vill vara med och påverka i frågor som rör den kommun där hen bor 80% 60% 40% 20% 42% 43% 44% 40% 37% 31% Alla 0% Åk 8 Åk 1 I Uddevalla finns ett utbrett intresse av att vara med och påverka i kommunen. Omkring fyrtio procent vill vara med och skillnader mellan högstadiet och gymnasiet är marginell. I högstadiet är skillnader mellan killar och tjejer små medan skillnaderna i gymnasiet är desto större. En betydligt större andel av tjejerna i gymnasiet vill vara med och påverka jämfört med av killarna i samma ålder.

10 Rapport LUPP (58) I nästa diagram redovisas ungdomarnas tro på möjligheten att föra fram åsikter till de som bestämmer i kommunen. Diagram 1.2. Tror på goda möjligheter att föra fram åsikter till de som bestämmer i kommunen. Åk 8 och åk 1. 17% Den utbredda viljan att vara med och påverka ser inte ut att vara styrd av en positiv tro på möjligheterna. Färre än var femte tror på goda möjligheter att föra fram åsikter till de som bestämmer i kommunen. Den låga andelen signalerar en tillitsproblematik som även om den inte är befogad ändå är problematisk eftersom ungdomarna inte tror på att beslutsfattare är intresserade av att ta till sig åsikter. Det finns här inga skillnader mellan tjejer och killar eller mellan olika åldersgrupper. En viktig förutsättning för att unga ska kunna påverka är att de vet hur de ska gå till väga. I tabell 1.3. redovisas en mängd möjliga kanaler att använda för att utöva inflytande. Procentsatserna anger andelen av samtliga ungdomar i undersökningen och inte enbart av de som vill vara med och påverka. Det fanns möjlighet att markera flera alternativ.

11 Rapport LUPP (58) Tabell 1.3. Vart unga vänder sig för att Åk 8 Åk 1 påverka Någon som hen känner Alla 30% 22% 30% 24% 30% 19% Internet/sociala medier Alla 17% 13% 16% 14% 18% 12% Politiskt parti eller politiskt ungdomsförbund Alla 11% 12% 9% 13% 13% 12% Förening eller organisation Alla 9% 7% 9% 7% 8% 8% Tjänstemän eller politiker Alla 8% 8% 6% 7% 10% 8% Någon organiserad ungdomsgrupp som jobbar med inflytande Alla 8% 7% 7% 7% 8% 8% Annat Alla 6% 4% 6% 5% 5% 3% Vet inte Alla 38% 40% 44% 43% 31% 37% Ungdomarna vänder sig främst till en personlig kontakt om de vill påverka. Sociala medier kommer som nästa alternativ vilket är något som visar vilken status dessa medier har idag och vilka förväntningar unga har på dem. De traditionella formella kanalerna för inflytande; politiska partier, föreningar, organiserade ungdomsgrupper, tjänstemän och politiker är inte särskilt populära alternativ för inflytande. En utmaning för dessa är att i större utsträckning verka via sociala medier. Sociala medier kan rätt hanterade vara lämpliga verktyg för kommunikations- och inflytandearbete. Mest anmärkningsvärt i tabell 1.3. är att över en tredjedel inte vet var de ska vända sig om de vill påverka. Upplevelsen av okunskap är stor bland såväl tjejer som killar men större bland tjejerna.

12 Rapport LUPP (58) En möjlig förklaring skulle kunna vara att de som inte vill vara med och påverka utgör större delen av de som inte vet var de ska vända sig. I diagram 1.4. jämförs gruppen som vill vara med och påverka med den grupp som inte är intresserad av det. Diagram 1.4.Andel som vet vart de ska vända sig för att påverka Åk 8 Åk Vill inte vara med och påverka Vill vara med och påverka I diagramet ser vi att kunskapen om vart de ska vända sig för att påverka är ungefär lika utbredd bland de som vill vara med och påverka som bland dem som inte vill. Slutsatsen av det är att intresset av att påverka inte påverkar kunskapen om vart hen ska vända sig för att realisera sin önskan. Tabell 1.5. Vill träffa politiker i kommunen Åk 8 Åk 1 Alla 17% 19% 18% 21% 15% 17% Nära var femte vill träffa en politiker i kommunen. Andelen visar en stor potential för att utveckla ett brett ungdomsinflytande där politiker och unga möts.

13 Rapport LUPP (58) I tabell 1.6. redovisas de som inte är intresserade av att påverka. Tabell 1.6. Ungdomar som inte vill påverka Åk 8 Åk 1 Vill inte vara med och påverka i frågor som rör den kommun där hen bor Alla 58% 63% 57% 56% 60% 69% Anledning till att inte vilja påverka: kan för lite om hur hen ska göra Alla 22% 18% 26% 18% 17% 18% Anledning till att inte vilja påverka: är inte tillräckligt intresserad Alla 32% 35% 32% 32% 32% 37% Anledning till att inte vilja påverka: har inte tid Alla 14% 16% 13% 16% 15% 16% Anledning till att inte vilja påverka: tror inte att det spelar någon roll Alla 20% 20% 18% 18% 23% 22% Anledning till att inte vilja påverka: annan anledning Alla 5% 6% 3% 3% 7% 8% Andelarna baseras på alla svarande och inte enbart på de som inte vill vara med och påverka Bristande intresse är den vanligaste anledningen till att inte vilja vara med och påverka. Tron på egen kunskapsbrist är ytterligare en vanlig anledning men mest problematiskt är att var femte tror att det inte spelar någon roll om de försöker. I högstadiet är det fler tjejer än killar som uppger att de kan för lite för att vilja påverka. I övrigt är uppfattningarna på liknande nivåer oavsett könstillhörighet eller ålder. Områden för inflytande I följande tabeller och figurer redovisas de politikområden som ungdomarna prioriterar högst och som de helst vill påverka inom. I tabell 1.7. listas de områden i enkäten som ungdomarna skulle prioritera högst om de själva var politiker.

14 Åk 8 Skola Åk 1 Skola Rapport LUPP (58) Tabell 1.7. Rangordning av områden som ungdomarna anser borde vara prioriterade 41% Arbete mot kriminalitet 36% Skapa arbeten för unga 31% Arbete för att minska användandet av alkohol och droger 27% Arbete mot främlingsfientlighet och rasism 27% Hälsa 24% Äldreomsorg 20% Idrottsanläggningar 19% Motverka diskriminering av olika grupper i samhället 17% Arbete för miljön 17% Ställen där ungdomar kan träffas 17% Bostäder 15% Pengar till föreningar 12% Arbete för jämställdhet 12% Kollektivtrafik, till exempel bussar och tåg 11% Barnomsorg 10% Gator, vägar och cykelbanor 9% Pengar till kultur 6% Arbete för integration 2% 44% Skapa arbeten för unga 41% Arbete mot kriminalitet 33% Arbete mot främlingsfientlighet och rasism 25% Hälsa 25% Äldreomsorg 25% Idrottsanläggningar 19% Kollektivtrafik, till exempel bussar och tåg 18% Bostäder 17% Motverka diskriminering av olika grupper i samhället 16% Arbete för att minska användandet av alkohol och droger 16% Ställen där ungdomar kan träffas 16% Arbete för miljön 14% Barnomsorg 14% Arbete för jämställdhet 12% Pengar till föreningar 10% Gator, vägar och cykelbanor 8% Pengar till kultur 3% Arbete för integration 3% Ungdomarna i Uddevalla prioriterar i stort sett samma områden oavsett könstillhörighet och ålder. Skillnader mellan killar och tjejer redovisas inte här eftersom det inte finns några relevanta skillnader. Skola och arbete tillsammans med arbete mot kriminalitet är högst prioriterade. Kollektivtrafik är på många sätt viktigt för unga men i Uddevalla är den frågan inte särskilt högt prioriterad. Gymnasieungdomarna vill i något högre grad än högstadieungdomarna satsa på kollektivtrafiken. Arbete för integration och pengar till kultur är lägst prioriterat i båda ålderskategorierna vilket tyder på att ungdomarna i Uddevalla inte ser några större problem där. Att områdena är lågt prioriterade i frågan om att satsa på dem betyder inte att ungdomarna tycker att de saknar betydelse. Tolkningen är istället att ungdomarna inte ser akuta behov av ytterligare satsningar.

15 Rapport LUPP (58) I enkäten fanns även en fråga med öppet svar om vad ungdomarna i Uddevalla vill ha inflytande över. I figurerna är textmassorna analyserade. Ord som förekommer ofta får större utrymme. Öppna svar ska inte ses som lika tydliga som kryss i fasta svarsalternativ. Olika formuleringar kan användas även om respondenter menar samma sak. Figur Det som ungdomarna vill påverka FIGUR 1.8: Vad unga vill påverka enligt tjejer åk 8. Svar från 69 % av respondenterna. FIGUR 1.9: Vad unga vill påverka enligt killar åk 8. Svar från 69 % av respondenterna. FIGUR 1.10: Vad unga vill påverka enligt tjejer åk 1. Svar från 74 % av respondenterna. FIGUR 1.11: Vad unga vill påverka enligt killar åk 1. Svar från 78 % av respondenterna. Ungdomarna i Uddevalla vill ha inflytande över pengar. Detta är ett mönster som återkommer hos både tjejer och killar i båda åldergrupperna (åk 8 och åk 1). När det kommer till viljan att ha inflytande över pengar handlar det exempelvis om möjlighet att påverka kommunens budget, prioriteringar och vad saker kostar i samhället. Som exempel är det några av tjejerna i åk 8 som svarar att de vill vara med och påverka hur mycket pengar som ska gå till kulturverksamhet och till föreningar i kommunen. Bland killarna i samma åldersgrupp är det några som nämner att de vill vara med och

16 Rapport LUPP (58) påverka hur mycket pengar som ska läggas på föreningsliv och på idrottsaktiviteter såsom fotboll, fotbollsplaner etcetera. Viljan att ha inflytande över kommunens pengar är framträdande i svaren även bland de äldre ungdomarna. Några av de äldre eleverna nämner bland annat att de vill vara med och påverka kommunens satsningar på ungdomar, skola och äldreomsorg. När det kommer till vad ungdomar vill ha inflytande över är även skolan återkommande i många av svaren. Bland de yngre ungdomarna är det framförallt tjejerna som nämner att de vill vara med och påverka miljön i skolan. Bland annat nämns möjligheten att påverka hur skolorna och undervisningen sköts. Några av tjejerna nämner även att de vill vara med och påverka arbetet mot mobbning och rasism. Viljan att påverka frågor relaterade till skolan och skolmiljön är även framträdande bland de äldre eleverna. Önskan om mer inflytande över pengar och skola är inte något unikt för Lupp-undersökningen. Dessa aspekter nämns även i Uddevalla kommuns Matchmakingprojekt där unga och politiker har diskuterat vad unga i kommunen vill ha inflytande över. Budgetintresset framträder dock tydligare i Lupp-enkäten. I varken de fasta eller de öppna svaren i tabellerna/figurerna framställs kollektivtrafik eller kultur som områden som ungdomarna prioriterar. I Uddevalla kommuns Matchmakingprojekt lyfts dessa områden högt. Skillnaderna är viktiga att beakta när dessa visar att en representativ undersökning ger andra svar jämfört med åsikter som kommer fram i en diskussionskontext. I diskussioner kan retoriskt starka sätta agendan på ett sätt som påverkar fortsatta diskussioner avsevärt. Diskussioner med ett urval av unga är synnerligen viktiga och det som kommer fram ska tas på största allvar men däremot inte ses som representativt för hela ungdomsgruppen.

17 Rapport LUPP (58) Inflytande i skolan Skolan är den arena där unga vistas oftast förutom i hemmet. Ett väl fungerande elevinflytande kan därför anses vara den viktigaste delen av ungas inflytande. I enkäten har olika delar av livet i skolan listats och eleverna har fått svara på hur mycket de vill ha inflytande i och hur mycket de får ha inflytande i respektive område. I tabell redovisas svaren. Tabell Elevinflytande Vill ha inflytande i: Får ha inflytande i: Åk 8 Åk 1 Åk 8 Åk 1 Vad de får lära sig Alla 75% 73% 33% 38% 76% 76% 25% 33% 74% 71% 43% 42% Vilka böcker/läromedel de ska ha Alla 59% 52% 19% 22% 58% 54% 15% 18% 60% 50% 25% 27% Hur de ska arbeta Alla 79% 79% 35% 48% 85% 86% 37% 50% 71% 73% 34% 46% Skolmiljön inne Alla 69% 68% 29% 39% 72% 71% 24% 36% 64% 65% 35% 42% Skolmiljön ute Alla 61% 56% 25% 32% 59% 57% 18% 29% 62% 55% 34% 35% Reglerna i skolan Alla 65% 59% 24% 29% 67% 62% 20% 25% 62% 57% 29% 33% Läxorna Alla 73% 76% 26% 37% 77% 84% 24% 41% 69% 70% 28% 34% Proven Alla 71% 75% 26% 33% 77% 82% 23% 34% 65% 68% 29% 33% Skolmaten Alla 72% 74% 20% 22% 76% 78% 17% 19% 68% 70% 25% 25% Schemat Alla 72% 76% 15% 31% 77% 80% 13% 30% 67% 72% 18% 33%

18 Vad de får lära sig Vad de får lära sig Vilka böcker/lär omedel de ska ha Vilka böcker/lär omedel de ska ha Hur de ska arbeta Hur de ska arbeta Skolmiljön inne Skolmiljön inne Skolmiljön ute Skolmiljön ute Reglerna i skolan Läxorna Proven Skolmaten Reglerna i skolan Läxorna Proven Skolmaten Schem at Schem at Rapport LUPP (58) Eleverna vill ha inflytande i allt som det frågas om i enkäten. Generellt vill tjejer ha lite mer inflytande jämfört med killar samtidigt som de upplever mindre inflytande. Såväl tjejer som killar upplever betydligt mindre inflytande i förhållande till hur mycket inflytande de vill ha. I diagram 1.13 redovisas skillnaderna mellan att vilja ha och att uppleva inflytande inom respektive område. Diagram Differens mellan önskat och upplevt inflytande Uddevalla åk 8 Uddevalla åk 1 49% 40% 65% 50% 44% 45% 59% 59% 35% 35% 54% 48% 41% 36% 53% 43% 33% 24% 47% 36% 29% 21% 41% 28% 29% 23% 48% 35% 37% 26% 49% 36% 35% 23% 43% 36% 31% 28% 51% 43%

19 Rapport LUPP (58) Att det finns en skillnad mellan hur mycket inflytande ungdomarna vill ha och hur mycket de upplever att de får är inte särskilt anmärkningsvärt. Dessvärre är skillnaderna mycket stora vilket redovisas i diagrammet. Dessutom upplever tjejer ett betydligt större glapp mellan vill och får jämfört med killar. Varför tjejer vill ha mer inflytande och varför de upplever mindre går inte att få svar på via enkäten. En förklaring till att glappet är större bland tjejer är att en önskan om mer inflytande kan skapa ett större missnöje med det faktiska inflytandet och därmed blir differensen större mellan vill och får. Elevinflytande är ett brett område och enkätens frågor är detaljerade. För att underlätta jämförelser mellan skolor 4 har ett index byggts utifrån elevernas uppfattning om hur mycket inflytande de får. Ett index är en sammanslagning av flera frågor. Samtliga frågor som finns i frågebatteriet om hur mycket de får ha inflytande över är med i indexet. De värden som ingår i indexet är de positiva vilket innebär väldigt mycket och ganska mycket. Indexet är testat enligt gängse statistiska metoder med faktoranalyser 5. Samtliga frågor passar in i indexet eftersom de teoretiskt och statistiskt mäter olika dimensioner av samma sak, det vill säga elevinflytande. Indexet sträcker sig från noll till ett hundra vilket innebär att ett upplevt inflytande inom ett område ger tio punkter. Värdet 100 skulle innebära att alla elever upplever att de har bra inflytande i alla delar som det frågas om i enkäten. Enkätfrågor Svarsskala Uteslutna svar Vad de får lära sig Vilka böcker/läromedel de ska ha Hur de ska arbeta Skolmiljön inne Skolmiljön ute Reglerna i skolan Läxorna Proven Skolmaten Schemat Väldigt mycket eller Ganska mycket Ganska lite Väldigt lite Ingenting 4 Skolor som utgår på grund av för låga svarsfrekvenser och för osäker representativitet: Stenbackeskolan (åk 8), Uddevalla praktiska gymnasium och Plusgymnasiet. 5 Den ena metoden som har användes var Faktoranalys med Varimax rotation som visade att frågorna kunde konstruera enbart en variant av index tillsammans. Den andra metoden var en reliabilitetsanalys som gav ett Chronbachs Alpha värde på över 0,9 vilket anger att indexet håller samman mycket starkt och således mäter en faktor.

20 Fridaskolan Agneberg Akademi Sinclair Margretegä rde Thoren Innovation Västerskol an Linneaskolan Norgårdenskolan Ramnerödskolan Äsperödskolan Alla skolor Östrabo Yrkes Alla skolor Rapport LUPP (58) Diagram Upplevt elevinflytande per skola Upplevt elevinflytande per skola. Åk 8 Upplevt elevinflytande per skola. Åk School Östrabo Det är ingen skola som utmärker sig markant men skillnaden mellan de skolor som har lägst och de som har högst är ändå stor. Som förväntat är det på många håll skillnader mellan killar och tjejer. Ansvariga för respektive skola kan använda Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors verktyg W-lupp för att mer detaljerat se elevernas upplevelser på sin skola.

21 Rapport LUPP (58) 1. Skola Det här kapitlet belyser de delar av skolsituationen som är utöver elevinflytandet. En trivsam skolmiljö med uppskattad pedagogik och kompetenta lärare är sannolikt en stark framgångsfaktor för att skapa nöjda medborgare och en framtida kompetent arbetskraft. I Tabell 2.1. redovisas många skilda aspekter av skolmiljön. Tabell 2.1. Situationen i skolan Åk 8 Åk 1 Åk 8 Åk 1 Nöjd med skolsituationen Alla 77% 79% Skolan agerar om en Alla 53% 51% lärare kränker en elev 76% 80% 53% 50% 78% 77% 54% 52% Det är bra stämning i skolan Alla 76% 83% Våld är ett problem Alla 12% 5% 76% 82% 7% 3% 75% 84% 18% 8% Mobbning är ett problem Alla 15% 8% Pojkar får bättre möjligheter Alla 9% 4% än flickor 16% 6% 11% 3% 14% 9% 7% 5% Skolan agerar om en elev mobbar en annan elev Alla 56% 52% Flickor får bättre möjligheter Alla 17% 8% än pojkar 52% 49% 9% 3% 60% 55% 27% 13% Främlingsfientlighet är ett problem Alla 10% 6% Har fått veta vad elever Alla 40% 42% ska ha inflytande över 10% 4% 42% 38% 10% 9% 38% 46% Sexuella trakasserier är ett problem Elever och lärare bemöter varandra med respekt Alla 16% 6% Skolan uppmuntrar att Alla 40% 46% 14% 4% aktivt vara med i elev- /klassråd 37% 46% 18% 8% 44% 47% Alla 67% 76% Elevrådet lyssnas på Alla 52% 51% och tas på allvar 69% 76% 48% 50% 65% 77% 56% 52% De flesta är nöjda med det mesta. Man får dock inte glömma bort den minoritet som ser stora problem. Många i högstadiet upplever problem med mobbning och många killar i högstadiet ser problem med våld. I övrigt syns inga märkvärdiga skillnader mellan killar och tjejer.

22 Rapport LUPP (58) I nästa tabell ger eleverna sitt utlåtande om skolans resurser. Tabell 2.2. Bedömning av Åk 8 Åk 1 Åk 8 Åk 1 skolans resurser Bra skolmiljö Alla 67% 79% Bra möjlighet till extra Alla 70% 75% hjälp 67% 78% 69% 73% 68% 79% 73% 76% Bra skolbibliotek Alla 69% 65% Bra elevhälsovård Alla 65% 69% 72% 70% 62% 69% 66% 61% 69% 69% Bra skolmat Alla 47% 51% Bra tillgång till datorer Alla 65% 80% 49% 51% 63% 81% 45% 52% 67% 78% Bra undervisning Alla 76% 82% Bra lärare Alla 71% 82% 75% 82% 71% 82% 77% 83% 71% 82% Majoriteten av eleverna är nöjda med allt utom skolmaten. Missnöjet med skolmaten är liknande bland tjejer och killar i alla åldrar i Uddevalla. Gymnasieeleverna är generellt något nöjdare med det mesta jämfört med högstadieeleverna men det syns ingen anmärkningsvärd skillnad mellan killar och tjejer. Fördjupning om nöjdhet med skolsituationen De frågor som ställs om skolsituationen är av mycket olika karaktär och lämpar sig bättre att studeras var för sig än att de slås samman i ett index. En central frågeställning är om hen är nöjd med skolsituationen. Det är rimligt att ett positivt svar på den frågan sammanfattar en situation som består av nöjdhet med såväl miljö och pedagogik utifrån de preferenser som individen har.

23 Nöjd i allmänhet med skolsituation Rapport LUPP (58) I diagram 2.3. har en bivariat regressionsanalys gjorts för att se om elevinflytandet har ett eventuellt samband med nöjdheten med den personliga skolsituationen. Diagram 2.3. Sambandsanalys inflytande och nöjdhet med skolsituation Åk 8 Åk Index elevinflytande (Regressionslinje koefficient 0,45 resp. 0,61. Sig ***0,000) Regressionsanalysen visar ett stabilt samband och linjens lutning betyder att nästan alla är nöjda med skolsituationen även om de inte upplever något starkt inflytande det upplevda elevinflytandet ser ut att ha betydelse för att få eleverna att bli helt nöjda med skolsituationen

24 Rapport LUPP (58) I följande diagram belyses fyra centrala faktorer inom skolan grupperat per skola. Diagram 2.4. Nöjda med skolsituationen Thoren Innovation School (åk 1) Östrabo Yrkes (åk 1) Östrabo (åk 1) Fridaskolan (åk 8) 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Linneaskolan (åk 8) Norgårdenskolan (åk 8) Ramnerödskolan (åk 8) Margretegärde (åk 1) Västerskolan (åk 8) Akademi Sinclair (åk 1) Agneberg (åk 1) Äsperödskolan (åk 8)

25 Rapport LUPP (58) Diagram 2.5. Upplever en bra stämning i skolan Thoren Innovation School (åk 1) Östrabo Yrkes (åk 1) Östrabo (åk 1) Fridaskolan (åk 8) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Linneaskolan (åk 8) Norgårdenskolan (åk 8) Ramnerödskolan (åk 8) Margretegärde (åk 1) Västerskolan (åk 8) Akademi Sinclair (åk 1) Agneberg (åk 1) Äsperödskolan (åk 8) Diagram 2.6. Nöjda med undervisningen Thoren Innovation School (åk 1) Östrabo Yrkes (åk 1) Östrabo (åk 1) Fridaskolan (åk 8) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Linneaskolan (åk 8) Norgårdenskolan (åk 8) Ramnerödskolan (åk 8) Margretegärde (åk 1) Västerskolan (åk 8) Akademi Sinclair (åk 1) Agneberg (åk 1) Äsperödskolan (åk 8)

26 Rapport LUPP (58) Diagram 2.7. Nöjda med skolmiljön Thoren Innovation School (åk 1) Östrabo Yrkes (åk 1) Östrabo (åk 1) Fridaskolan (åk 8) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Linneaskolan (åk 8) Norgårdenskolan (åk 8) Ramnerödskolan (åk 8) Margretegärde (åk 1) Västerskolan (åk 8) Akademi Sinclair (åk 1) Agneberg (åk 1) Äsperödskolan (åk 8) Sweco kan konstatera att det råder betydande skillnader mellan skolor. Det går inte att se en könstillhörighetsrelaterad systematik eftersom det varierar om det är tjejer eller killar som upplever situationen som bra eller mindre bra. Eleverna i årskurs åtta i Fridaskolan har värderat situationen lågt i samtliga fyra frågor medan eleverna i Västerskolan och i Thoren Innovation School har värderat allt högt. I övrigt så har respektive skola både högt och lågt. De fyra diagramen innehåller tillsammans mycket information och vad siffrorna betyder förstås bäst lokalt. Respektive skola bör se över sin situation och planera för de vilka positiva bitar samt svagheter som ska förstärkas. Jämförelsen mellan skolor visar att det är fullt möjligt för de skolor med låga värden att förbättra situationen.

27 Rapport LUPP (58) 2. Fritid Fritiden utgör en betydelsefull del av människors liv. Inte bara för det värde som aktiviteterna representerar i sig utan också för att hur individen väljer att tillbringa sin fritid påverkar livet även på andra områden. Fritiden har fått en allt större betydelse där idealet idag är en aktiv fritid där individen ges möjlighet att utveckla sig själv, engagera sig och få värdefulla erfarenheter. Vad som är möjligt att göra på den fritiden bestäms mycket av de resurser individen har tillgång till. Fritiden kan också utgöra en central aspekt av människors identitet. Fritiden kan med andra ord betraktas som en investering, medveten eller omedveten, för framtiden. Motsatsen till detta skulle vara att fritiden endast fungerar som konsumtion, med litet värde för framtiden. Tidigare var utbildning ett av de tydligaste särskiljande dragen i ungdomsgruppen. Idag har valet av fritidsaktiviteter och kamrater kommit att spela en större roll i ungdomars profilering 6. Forskning från Örebro universitet visar att ungdomar som idrottar trivs bättre i skolan, har ökad självkänsla och får minskad risk att drabbas av depression 7. Vidare dricker idrottande ungdomar mindre alkohol och begår färre brott än jämnåriga ungdomar som inte idrottar eller är engagerade i föreningar. Forskningsresultaten visar också att ungdomar som börjar med en idrott vänder sin utveckling. Depressiva symptom minskar markant och ungdomarna får en bättre självkänsla. De trivs bättre i skolan och undviker att hamna i problem med lagen. Däremot visade det sig att ungdomar som lägger av med idrotten gick i motsatt riktning. Ungdomar som slutade med idrott fick i större utsträckning problem med depression, alkohol och brottslighet. De uppvisade till och med sämre resultat än ungdomar som aldrig hade idrottat 8. En undersökning av Ungdomsstyrelsen visade att stora andelar unga upplever att de till följd av det egna kulturutövandet hade förbättrat sitt självförtroende, utvecklat sin förmåga till empati, fått nya vänner, en bättre hälsa samt bättre skolresultat. Denna positiva självskattning gällde både tjejer och killar. De upplevda positiva konsekvenserna av kulturutövandet var särskilt starka för hälsan 9. Sweco vill understryka att kultur inte nödvändigtvis är en fritidssyssla men för många unga är kultur kopplat till fritid. 6 Johnsson, G, Rotad, rotlös, rastlös Ung mobilitet i tid och rum, 2003, Umeå universitet 7 Med detta menas att ungdomarna deltar i organiserad idrott. Det vill säga där det finns vuxnas närvaro, regelbundna och schemalagda träffar och utvecklande aktiviteter. 8 Özdemir M, Stattin H, Är idrott nyttigt? 2012, SISU 9 Ungdomsstyrelsen, NÄR VAR HUR om ungas kultur. En analys av ungas kulturutövande på fritiden, 2011

28 Rapport LUPP (58) I tabell 3.1. tittar vi närmare på ungdomarnas förutsättningar för fritid. Tabell 3.1. Förutsättningar för fritid Åk 8 Åk 1 Har tillräckligt mycket fritid Alla 70% 63% 62% 56% 79% 70% Nöjd med fritidsutbudet Alla 70% 65% 66% 60% 75% 70% Önskar göra fritidssysselsättning som många andra i samma ålder gör, men hen eller familjen har inte råd Alla 11% 15% 11% 17% 11% 13% De flesta är nöjda med såväl tid till fritid och med det fritidsutbud som finns i Uddevalla. na är markant mer nöjda än tjejerna med tiden och utbudet medan det är mer jämställt när det handlar om att inte ha råd till vissa sysselsättningar. De äldre upplever mindre tid till fritid än de yngre och fler i den gruppen är även missnöjda med fritidsutbudet. Att de äldre är mer missnöjda är inget unikt för Uddevalla. Så ser det ut i de flesta kommuner som gjort enkäten.

29 Rapport LUPP (58) Fritidsaktiviteter som saknas i Uddevalla I enkäten fanns möjlighet att i med öppna svar uppge vilka fritidsaktiviteter som saknas. I figurerna är textmassorna analyserade. Ord som förekommer ofta får större utrymme. Öppna svar ska inte ses som lika tydliga som kryss i fasta svarsalternativ. Olika formuleringar kan användas även om respondenter menar samma sak. Figur Fritidsaktiviteter som saknas i Uddevalla FIGUR 3.2. Fritidaktiviteter som saknas enligt tjejer åk 8. Svar från 56 % av respondenterna FIGUR 3.3. Fritidaktiviteter som saknas enligt killar åk 8. Svar från 51 % av respondenterna. FIGUR 3.4. Fritidaktiviteter som saknas enligt tjejer åk 1. Svar från 66 % av respondenterna. FIGUR 3.5. Fritidaktiviteter som saknas enligt killar åk 1. Svar från 70 % informanterna. När det kommer till avsaknad av fritidsaktiviteter är det många av tjejerna i högstadiet som nämner att de skulle vilja att det fanns fler affärer och möjligheter till shopping i Uddevalla. Många av tjejerna nämner även att de önskar fler samlingsplatser där man kan umgås tillsammans med vänner. Olika typer av idrottsaktiviteter är också frekvent återkommande, bland annat nämns dans, gym, och simning i många av svaren.

30 åk 1 åk 1 åk 8 åk 8 Rapport LUPP (58) Bland killarna i högstadiet är det många som efterfrågar fler idrottsaktiviteter såsom fotbollsturneringar, basket och tillgång till ishall. Bland ungdomarna i gymnasiet finns liknande mönster. Många av de äldre ungdomarna, både tjejer och killar, nämner exempelvis att de önskar fler idrottsaktiviteter och större utbud av fritidsaktiviteter. I jämförelse mellan åldersgrupperna är önskan om platser att umgås på mer framträdande i svaren hos de äldre ungdomarna. I tabell 3.6. är arenor för att träffa kompisar listade i rangordning. Tabell 3.6. Arenor för att träffa kompisar Hemma hos varandra (83%) I galleria eller i köpcentrum (28%) I centrum/på stan (27%) I en idrottshall/sporthall eller på annat ställe i samband med idrott (15%) Utomhus (13%) På ett café (8%) Någon annanstans (6%) På ett ungdomens hus, en fritidsgård eller liknande (3%) I en föreningslokal (0%) Hemma hos varandra (72%) I en idrottshall/sporthall eller på annat ställe i samband med idrott (27%) Utomhus (21%) I centrum/på stan (18%) Någon annanstans (12%) På ett ungdomens hus, en fritidsgård eller liknande (11%) I galleria eller i köpcentrum (3%) I en föreningslokal (2%) På ett café (0%) Hemma hos varandra (85%) I galleria eller i köpcentrum (22%) I centrum/på stan (22%) På ett café (13%) I en idrottshall/sporthall eller på annat ställe i samband med idrott (12%) Utomhus (11%) Någon annanstans (10%) På ett ungdomens hus, en fritidsgård eller liknande (2%) På en restaurang, pub, bar eller liknande (2%) I en föreningslokal (1%) Hemma hos varandra (67%) Utomhus (30%) I en idrottshall/sporthall eller på annat ställe i samband med idrott (21%) I centrum/på stan (18%) Någon annanstans (14%) På ett ungdomens hus, en fritidsgård eller liknande (10%) I galleria eller i köpcentrum (3%) På ett café (3%) På en restaurang, pub, bar eller liknande (3%) I en föreningslokal (1%) Hemma hos varandra är den i särklass vanligaste mötesplatsen för alla grupper som redovisas. Idrottsanläggningar är en klart vanligare mötesplats för killar än för tjejer. Den könsrelaterade snedfördelningen där är inget unikt för Uddevalla men det finns kommuner där skillnaderna inte är anmärkningsvärda. Här är det frågan om en sned resursfördelning när killar mer än tjejer tar del av de dyra idrottsanläggningarna. I Uddevalla är det betydligt vanligare bland tjejer än bland killar att träffas i galleria, i köpcentrum, på stan eller på ett café.

31 Rapport LUPP (58) 3. Hälsa och levnadsvillkor I det här kapitlet ska hälsa och levnadsvillkor belysas. Inom temat ryms självskattad hälsa, stress, trygghet samt bruk av alkohol, narkotika och tobak. Vi börjar med trygghet. Trygghet Tabell 4.1. Upplevelser det senaste halvåret Åk 8 Åk 1 Har inte vågat gå ut Alla 6% 7% 8% 10% 4% 4% Någon har hotat Alla 8% 9% 8% 7% 8% 11% Någon har stulit Alla 10% 9% 6% 7% 13% 10% Har blivit utsatt för misshandel Alla 3% 2% 3% 3% 2% 2% Har blivit utsatt för sexuellt våld/utnyttjande Alla 2% 2% 3% 3% 0% 1% Inget av detta har hänt Alla 77% 76% 78% 77% 75% 74% Ett litet fåtal har blivit utsatta för det som det frågats om i enkäten men det är ändå högst problematiskt. Skillnaderna mellan tjejer och killar är inte särskilt stora eftersom det handlar om så små andelar. Det syns inte heller några större skillnader mellan åldersgrupperna. I enkäten listades flera olika platser där ungdomarna kunde tänkas vara otrygga. Det fanns tre svarsalternativ: alltid trygg, oftast trygg samt inte trygg. I tabell 4.2. är de som svarat inte trygg redovisade. Nästan alla är trygga i hemmet, i bostadsområdet på dagen och i skolan. Endast enstaka procent har nej på frågan om de är trygga där så de alternativen redovisas inte i tabellen.

32 Rapport LUPP (58) Tabell 4.2. Platser där ungdomarna inte är trygga Åk 8 Åk 1 På ungdomens hus, fritidsgård eller liknande Alla 10% 9% 12% 11% 7% 7% På stan eller i centrum Alla 5% 6% 3% 8% 6% 4% På buss, tåg eller liknande Alla 6% 5% 7% 8% 4% 2% På nätet Alla 6% 6% 7% 8% 4% 3% På uteställen Alla --- 5% --- 8% --- 3% I bostadsområde på kväll/natt Alla 6% 8% 8% 12% 4% 4% är mer otrygga än killar. De sammanhang som är anmärkningsvärda är bostadsområdet på kvällen och natten samt på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande. Det är tjejerna som är otrygga där och att så många som var tionde inte är trygga bör betraktas som problematiskt. I nästa tabell redovisas hur situationen gällande mobbning ser ut. Frågan löd Har du blivit mobbad eller utfryst det senaste halvåret? De procentsatser som anger hur många som blivit mobbade på respektive plats utgår från alla respondenter och inte enbart från de som har blivit mobbade.

33 Rapport LUPP (58) Tabell 4.3. Utsatthet för mobbning Åk 8 Åk 1 Har blivit mobbad eller utfryst det senaste halvåret Alla 15% 12% 21% 14% 9% 9% Hände i klassrummet Alla 6% 4% 8% 6% 3% 3% Hände på rasterna i skolan Alla 10% 5% 15% 6% 5% 4% Hände på nätet/i mobilen Alla 4% 3% 6% 3% 2% 3% Mobbning förekommer i relativt stor utsträckning när fler än var tionde har blivit utsatt det senaste halvåret. Det är fler tjejer än killar som har blivit mobbade. Platser där mobbningen förekommer är i skolan och på nätet eller i mobilen. Platser där mobbningen enligt enkäten var obefintlig eller marginell med bara några enstaka procent var i hemmet, i annans bostad, ute i bostadsområdet, till eller från skolan, på träningen, i föreningslokal, på ungdomens hus, på uteställe, på stan och inom kollektivtrafiken. Dessa är därför inte redovisade i tabellen. Mobbning i samband med lagidrotter är uppmärksammat i debatten men enkäten ger inget stöd för det när såväl träningar och föreningslokaler ser ut att vara i stort sett fria från mobbning. I diagram 4.4. redovisas andelen mobbade per skola och per utbildningsinriktning. Observera att diagramet sträcker sig till maximalt 50 % vilket gör att skillnader kan se större ut här än i andra diagram. Anledningen till att axeln inte är längre är för att det skulle bli svårt att se linjen om axeln gick till 100 %.

34 Rapport LUPP (58) Diagram 4.4. Har blivit mobbad senaste halvåret. Skola och utbildningsinriktning Östrabo Yrkes (åk 1) Studieförberedande utb Yrkesförberedande utb Fridaskolan (åk 8) 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Linneaskolan (åk 8) Norgårdenskolan (åk 8) Ramnerödskolan (åk 8) Östrabo 1 (åk 1) Västerskolan (åk 8) Thoren Innovation School (åk 1) Äsperödskolan (åk 8) Margretegärde (åk 1) Akademi Sinclair (åk 1) Agneberg (åk 1) Skillnaderna mellan skolor är anmärkningsvärda. Vissa skolor har betydligt större problem med mobbning än andra. Överlag är det vanligare att tjejer blir mobbade än att killar blir det och i vissa skolor är skillnaderna mycket stora. De tjejer som i minst utsträckning har blivit mobbade är de som går studieförberedande utbildningar på gymnasiet. Att bli utsatt för orättvis behandling är något annat än mobbning även om det finns vissa likheter. Orättvis behandling kan inträffa enstaka gånger medan mobbning är mer systematiskt. I enkäten löd frågan om orättvis behandling: Har du det senaste halvåret upplevt orättvis behandling på ett sätt så att du har mått riktigt dåligt? De procentsatser som anger hur många som blivit orättvist behandlade av någon specifik samt varför de blev det utgår från alla respondenter och inte enbart från de som har blivit orättvist behandlade.

35 Rapport LUPP (58) Tabell 4.5. Orättvis behandling Åk 8 Åk 1 Har det senaste halvåret upplevt orättvis behandling på ett sätt så att hen har mått riktigt dåligt Alla 42% 33% 52% 43% 30% 24% Orättvist behandlad av skolans personal Alla 13% 6% 15% 7% 11% 6% Orättvist behandlad av andra elever Alla 12% 8% 14% 10% 10% 6% Orättvist behandlad av annan person Alla 15% 14% 24% 18% 5% 9% Orättvist behandlad av "annan" Alla 11% 7% 15% 10% 6% 4% Orättvist behandlad p.g.a. utseende Alla 9% 6% 13% 7% 6% 5% Orättvist behandlad av annan anledning Alla 22% 14% 30% 20% 13% 9% Vet inte varför hen blev orättvist behandlad Alla 7% 7% 9% 9% 6% 6% Precis som när det handlar om mobbning är det avsevärt fler tjejer som har blivit utsatta. Nära dubbelt så många. Sammanhang som var möjliga att ange för orättvis behandling men som ingen eller några enstaka procent uppgett är sjukvården, polisen/rättsväsende, socialtjänsten och organisation/förening. Diverse anledningar som inte nämnvärt har angivits som orsaker till orättvis behandling är bakgrund/hudfärg, kön/könsidentitet, sexuell läggning, ålder, funktionsnedsättning och religion. Orättvisorna baseras således inte på de lagstadgade diskrimineringsgrunderna.

36 Rapport LUPP (58) Hälsa Definitionen av hälsa är svår och omfattande. I litteratur från forskare, myndigheter och civil sektor trängs de olika perspektiven på hälsa och summerat kan sägas att det mesta i människans levnadsförhållanden, biologiskt och psykosocialt, påverkar någon form av hälsa samtidigt som hälsan påverkar individens förutsättningar att påverka sina levnadsförhållanden. Med den bakgrunden försöker vi oss inte på någon ytterligare definition i den här rapporten men kan konstatera att en god hälsa är synnerligen viktig och det bör finnas många angreppssätt för att förbättra folkhälsan. En enkät begränsar sig till den självskattade hälsan. Självskattad hälsa är ofta använd inom forskning och den har visat sig vara en tillförlitlig indikator för framtida hälsa 10. Den egna bedömningen kan därför inte avfärdas som att spegla skillnader mellan individuella preferenser. I det här kapitlet ska biologiska och psykologiska aspekter av hälsa redovisas. I tabell 4.6. redovisas bland annat den självskattade hälsan som inte är definierad mer noggrant. Frågan i enkäten löd Hur bedömer du din hälsa, om du ser tillbaka på det senaste halvåret? Den frågeställningen är jämförbar med de övergripande frågorna som ställs av SCB, Folkhälsoinstitutet med flera och som har visat sig ha ett gott prognostiskt värde. Tabell 4.6. Åk 8 Åk 1 Bra självbedömd hälsa Alla 76% 67% 75% 64% 77% 70% Tränar hårt minst en gång per vecka Alla 85% 77% 86% 75% 85% 78% Hoppar över frukost flera gånger i veckan Alla 24% 33% 27% 33% 21% 33% Hoppar över lunch flera gånger i veckan Alla 11% 11% 12% 15% 10% 8% Hoppar över middag/kvällsmat flera gånger i veckan Alla 7% 9% 8% 11% 7% 7% 10 Andreasson, A (2012) Betydelsen av självskattad hälsa. Stockholm: Stressforskningsinstitutet/Stockholms Universitet

37 Rapport LUPP (58) Ungdomarna skattar sin egen hälsa som god. I Uddevalla är det inga stora skillnader mellan killar och tjejer men gymnasieeleverna skattar hälsan något lägre jämfört med de yngre och skillnader mellan killar och tjejer blir också något större där. Även om en stor majoritet skattar sin hälsa som god är det fler än var fjärde som inte gör det. Ungdomarna motionerar regelbundet och inte heller där syns några anmärkningsvärda skillnader mellan killar och tjejer. Mellan en fjärdedel och en tredjedel hoppar ofta över frukosten. hoppar oftare över måltider jämfört med killar men skillnaderna är inte jättestora. I tidigare Luppundersökning i Uddevalla visade det sig att många unga upplever stressrelaterade symptom alldeles för ofta. I tabell 4.7. redovisas sex olika symptom utifrån enkätfrågor som liknar frågor som använts i utredningar på högre nivå. I den statliga utredningen Ungdomar, stress och psykisk ohälsa 11 användes liknande symptom av läkaren och professorn Sven Bremberg för att sammanfatta stress och psykisk ohälsa. Att frågorna är använda tidigare säkerställer att vi använder oss av valida mått trots bristande medicinsk kompetens. Tabell 4.7. Symptom av stress och psykisk ohälsa Huvudvärk minst en gång per vecka Åk 8 Åk 1 Alla 34% 35% 42% 43% 25% 27% Ont i magen minst en gång per vecka Alla 25% 28% 33% 36% 17% 21% Stressad minst en gång per vecka Alla 57% 57% 70% 69% 43% 46% Svårt att somna minst en gång per vecka Alla 39% 44% 48% 47% 30% 40% Trött på dagarna minst en gång per vecka Alla 71% 75% 80% 79% 60% 71% Sovit dåligt minst en gång per vecka Alla 38% 44% 46% 47% 29% 42% 11 SOU 2006/77

38 Rapport LUPP (58) Inga nämnvärda åldersskillnader syns men däremot finns skillnader mellan killar och tjejer. Betydligt fler tjejer jämfört med killar upplever symptomen regelbundet. Skillnaderna mellan killar och tjejer är inte unikt för Uddevalla. I såväl Ungdomar, stress och psykisk ohälsa 12 som i Ungdomsstyrelsens Fokus 07 En analys av ungas hälsa och utsatthet 13 uppvisas liknande skillnader på nationell nivå. I tabell 6.1. i slutet av rapporten redovisas nuläget jämfört med för tre år sedan och i flera avseenden är symptomen mindre vanliga idag jämfört med vid förra mättillfället tre år tidigare. Trots förbättringarna är situationen fortfarande problematisk för ungdomarna när de upplever ohälsa allt för ofta. Fördjupad analys av stress och psykisk ohälsa För att komma vidare i analysen har en regressionsanalys gjorts som ett försök till att spåra påverkningsbara orsaker till symptomen. Här redovisas en sammanfattning av analysen. Den fullständiga redovisningen återfinns i bilaga 1. En central frågeställning är om könstillhörighet är den starka förklarande orsaken eller om det finns starkare faktorer som förklarar stress och psykisk ohälsa. En regressionsanalys är en statistisk beräkning av hur olika faktorer påverkar mätvariabeln, i det här fallet stress och psykisk ohälsa. Faktorernas betydelse beräknas var för sig samt tillsammans. Fördelen med att göra en multivariat beräkning där faktorerna kontrolleras tillsammans är att skensamband kan undvikas. Exempel: ett skensamband skulle kunna vara att tjejer har sämre hälsa och förklaringen tros ligga i könstillhörigheten när den egentliga orsaken är att särskilt tjejerna hoppar över för många måltider och därför lider av näringsbrist. I en multivariat analys jämförs tjejer och killar med varandra utifrån att de har svarat likadant gällande hur de hoppar över måltider. Om måltiderna är den huvudsakliga orsaken till ohälsa och att skillnader mellan killar och tjejer inte består förutsatt att de äter likadant så blir inte könstillhörighet signifikant i modellen. På det sättet kan man kontrollera för flera tänkbara faktorer på samma gång. Regressionsanalysen är inte en beskrivande metod utan syftet är att analysera samband. 12 Ibid. 13 Ungdomsstyrelsen (2007) Fokus 07 En analys av ungas hälsa och utsatthet. Stockholm: Ungdomsstyrelsen

39 Rapport LUPP (58) För att kunna mäta stress och psykisk ohälsa utifrån enkätfrågorna har ett sammanfattande index använts. Indexet är en sammanslagning av följande enkätfrågor: Huvudvärk Ont i magen Känt dig stressad Svårt att somna Trött under dagarna Sovit dåligt på natten De frågor som har använts för att hitta tänkbara förklaringar till ohälsa är: Hoppar över frukost flera ggr/v Hoppar över lunch flera ggr/v Hoppar middag/kvällsmat flera ggr/v Hoppar över frukost och lunch flera ggr/v Tränar hårt minst en g/v Röker flera ggr/v Snusar flera ggr/v Har blivit mobbad det senaste halvåret Attitydvariabler, som exempelvis frågor om inflytande, är allt för subjektiva och svårtolkade för att ta med i en analys där psykisk ohälsa ska förklaras. Med det inte sagt att exempelvis inflytande saknar betydelse för psykisk ohälsa, det finns bara inte möjlighet att göra den analysen med de frågor som finns ställda i enkäten. Ytterligare motivering till valet av kontrollvariabler finns i bilaga 1. Slutsatsen av regressionsanalysen är att kostvanor, rökning och utsatthet för mobbning var och en har stark betydelse för stress och psykisk ohälsa. Givet att tjejer och killar har samma levnadsförhållanden inom de kontrollvariabler (kostvanor med mera) som tagits upp så har tjejer ändå sämre värden för stress och psykisk ohälsa i jämförelse med killarna. Vi har alltså inte med hjälp av kontrollvariablerna lyckats hitta någon förklaring till att tjejer upplever stress och psykisk ohälsa mer än killar. Av de variabler som använts förklarar slarv med måltider mest av den psykiska ohälsan såväl för tjejer som för killar. Utöver de frågor som finns tillgängliga i enkäten finns en mängd olika faktorer som sannolikt har betydelse för stress och psykisk ohälsa. Familjeförhållanden, kompisrelationer och inte minst personliga karaktärsdrag är sådant som inte fångas upp med enkäten och som därför inte kan analyseras i den här rapporten.

40 Rapport LUPP (58) Alkohol, narkotika och tobak Gällande Alkohol, narkotika och tobak har vi valt att belysa andelar som brukar regelbundet respektive andelar som inte brukar över huvud taget. Regelbundet tobaksbruk är avgränsat till minst en gång per vecka och regelbundet bruk av alkohol är avgränsat till minst en gång per månad. Tabell Alkohol och tobak Åk 8 Åk 1 Röka cigaretter Aldrig Alla 90% 75% Minst en gång per vecka 4% 11% Aldrig 89% 73% Minst en gång per vecka 5% 10% Aldrig 92% 77% Minst en gång per vecka 3% 12% Snusa Aldrig Alla 95% 87% Minst en gång per vecka 2% 8% Aldrig 97% 94% Minst en gång per vecka 2% 3% Aldrig 93% 81% Minst en gång per vecka 4% 13% Dricka folköl Aldrig Alla 92% 76% Minst en gång per månad 6% 12% Aldrig 94% 83% Minst en gång per månad 4% 8% Aldrig 88% 71% Minst en gång per månad 9% 17% Dricka starköl, starkcider, alkoläsk, vin eller sprit Aldrig Alla 87% 51% Minst en gång per månad 8% 30% Aldrig 87% 47% Minst en gång per månad 9% 31% Aldrig 87% 56% Minst en gång per månad 6% 28%

41 Rapport LUPP (58) Bruk av alkohol och tobak blir vanligare när ungdomarna börjar i gymnasiet. Det är vanligare bland gymnasiekillar att snusa men i övrigt syns inga märkvärdiga skillnader mellan killar och tjejer gällande tobaksbruk. En tredjedel av ungdomarna i årskurs ett dricker alkohol åtminstone en gång per månad. Något fler killar jämfört med tjejer dricker alkohol varje månad. I tabell redovisas hur stor andel som har använt narkotika. I enkäten frågas det om hen har använt narkotika och därefter kommer en följdfråga med olika alternativ för att ange preparat. Ett dilemma är att endast de som svarat att de använt narkotika får följdfrågan. Dilemmat är att fler kan ha brukat narkotiska preparat, lagliga eller olagliga, utan att de själva och deras kompisar definierar det som narkotika. Det tillkommer ständigt nya preparat på marknaden och det tar tid innan preparaten blir narkotikaklassade och förbjudna. Om frågan redan från början hade handlat om olika preparat, såväl legala som illegala, så hade bruksfrekvensen kunnat vara högre. Tabell Har använt Åk 8 Åk 1 narkotika Total Fler än en gång 3% 5% En gång 2% 2% Aldrig 95% 93% Fler än en gång 3% 4% En gång 3% 3% Aldrig 94% 93% Fler än en gång 2% 6% En gång 1% 1% Aldrig 96% 93% Den andel som har använt narkotika fler än en gång är liten men den bör ändå tas på allvar. Narkotika är orsak till omfattande problem i samhället och den narkotikarelaterade brottsligheten är en betydande del av all kriminalitet 14. En något större andel av gymnasieeleverna jämfört med de yngre har använt narkotika flera gånger. 14 Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (2007) Fokus på narkotika. Lissabon: ECNN

42 Rapport LUPP (58) 4. Framtiden Luppenkäten är ett utmärkt verktyg för att ta tempen på ungdomarnas syn på framtiden. Många frågor är ställda om framtida förväntningar om studier, arbete samt om flytt från kommunen. De flesta av frågorna handlar om en tro på vad som kommer att hända efter gymnasiet. För dem som går första året på gymnasiet kan den framtiden tyckas vara fjärran och för dem i årskurs åtta är framtiden naturligtvis ännu mer abstrakt. Vi redovisar därför enbart gymnasieelevernas svar. Unga i Sverige har gemensamt att de efter gymnasiet, samt i vissa fall redan innan, aktivt måste ta ställning till vad de ska göra i framtiden. För unga boende i mindre orter innebär detta beslut också att bestämma om de ska flytta från eller stanna kvar på hemorten, vilket inte nödvändigtvis gäller den som är uppvuxen i en större stad. Dessa val påverkas i stor utsträckning av vad man bör göra. Rådande ideal säger att unga bör skaffa en utbildning, åka ut och resa och etablera sig på arbetsmarknaden innan det är dags att bilda familj. Andra livsval som att bilda familj tidigt eller att skaffa ett arbete för försörjning ses inte som lika positivt utan snarare som passivt och mindre ambitiöst. Ungas möjlighet till inträde och etablering på arbetsmarknaden är en central fråga för deras tillgång till välfärd och inflytande. Under senare decennier har ungdomars situation på arbetsmarknaden förändrats. Ungdomars etableringsålder har ökat, arbetslösheten är högre och arbetsmarknaden är mer instabil. Det är vanligt att ungas anställningar är kortvariga och tillfälliga. Kraven på utbildning har ökat och unga har svårare att ta sig in på arbetsmarknaden i dag jämfört med tidigare. Ungdomsstyrelsens attityd- och värderingsstudie från 2013 visar att unga mellan 16 och 29 år värderar ekonomisk trygghet och fast anställning högre idag jämfört med tidigare. För dem som studerar vidare eller planerar att studera vidare svarar tre fjärdelar att motivet till vidare studier är att studierna ger goda möjligheter till att få ett bra jobb 15. En viktig slutsats av det är att Uddevalla kommun inte behöver se ungas flytt på grund av studier som en flykt från Uddevalla. Med en bra arbetsmarknad är det rimligt att många återvänder efter avslutade studier. 15 Ungdomsstyrelsen (2013) Unga med attityd Stockholm: Ungdomsstyrelsen

43 Rapport LUPP (58) I följande tabeller ska vi titta närmare på hur unga i Uddevalla ser på framtiden. Tabell 5.1. Vill helst göra efter gymnasiet (åk 1) Studera på högskola eller universitet i Sverige Alla 19% 21% 18% Studera utomlands 9% 11% 6% Studera på Komvux 1% 0% 2% Studera på folkhögskola 0% 0% 0% Jobba här i kommunen eller i en kommun i närheten 15% 9% 21% Jobba någon annanstans i Sverige 8% 6% 10% Jobba utomlands 13% 14% 12% Resa 18% 26% 10% Annat 6% 4% 7% Vet inte 11% 8% 14% Studieambitionerna är i nivå med de flesta kommuner som har använt enkäten Ungefär lika många vill jobba efter gymnasiet och nära hälften av dem jobbar gärna utomlands. är överrepresenterade i önskan om att studera medan killarna hellre jobbar efter gymnasiet. Tabell 5.2. Tron på att flytta från Alla kommunen (åk 1) Tror att hen kommer att flytta 57% 61% 53% Tror inte att hen kommer att flytta 12% 11% 12% Vet inte 31% 28% 35% De flesta killar och tjejer tror att de kommer att flytta från kommunen. Endast var tionde tror att de inte kommer att flytta. Även här är siffrorna lika som i de allra flesta kommuner som har gjort Lupp. Det är i vissa kommuner en starkt övervägande andel tjejer som tror att de kommer att flytta men i Uddevalla är skillnaderna mellan killar och tjejer inte särskilt stora.

44 Rapport LUPP (58) I tabell 5.3. ser vi varför de tror att de kommer att flytta. Andelarna baseras på hela underlaget och inte enbart på de som tror att de kommer att flytta. Tabell 5.3. Anledning till att Alla flytta (åk 1) Jobb 24% 22% 25% Studier 18% 24% 13% Flick-/pojkvän eller kompisar 6% 8% 5% Släkt och familj 2% 2% 3% Bostadssituationen i kommunen 3% 3% 3% Större möjlighet att utöva mina fritidsaktiviteter 6% 5% 7% Vill prova på något nytt 18% 24% 13% Annat 6% 6% 5% Vet inte 2% 2% 3% Som följd av att de flesta vill studera eller jobba efter gymnasiet så är det av samma anledningar som ungdomarna tror att de kommer att flytta. Fördelningen mellan killar och tjejer ser också ut på samma sätt. Bortsett från jobb och studier så är det många som helt enkelt vill prova något nytt. En av fem ingår i den kategorin och betydligt fler tjejer än killar uppger den anledningen till att flytta från Uddevalla.

45 Rapport LUPP (58) I tabell 5.4. redovisas var potentialerna för befolkningstillväxten finns. Även i den tabellen baseras andelarna på alla respondenter och inte enbart på de som tror att de kommer att flytta. Tabell 5.4. Attraktivt med att bo i Uddevalla Anledning till att flytta tillbaka Anledning till att bo kvar Alla Alla Jobb 11% 8% 13% 8% 6% 10% Studier 2% 3% 2% 9% 11% 7% Flick-/pojkvän eller kompisar 12% 11% 13% 22% 21% 24% Släkt och familj 25% 32% 19% 45% 53% 38% Närheten till naturen 3% 3% 2% 8% 9% 8% Närheten till stan 0% 0% 1% 3% 2% 4% Lätt att få egen bostad 3% 2% 3% 3% 3% 3% Större möjlighet att utöva mina fritidsaktiviteter 1% 0% 1% 1% 1% 1% Bättre miljö för mina barn att växa upp i 6% 7% 4% 7% 9% 5% Annat 4% 5% 3% 7% 7% 7% Vet inte 11% 11% 10% 19% 16% 23% Närheten till nära och kära är den främsta anledningen till att bo kvar i eller att flytta tillbaka till Uddevalla. Såväl killar som tjejer ser det som främsta anledning till att bo i Uddevalla men för tjejerna är behovet starkare. En av tio ser även den lokala arbetsmarknaden som en anledning till att flytta tillbaka. Som så många andra kommuner ser Uddevalla ut att få en större andel äldre invånare på sikt. För att kunna försörja de äldre och för att upprätthålla det lokala näringslivet är det av stor betydelse att de yngre stannar kvar i kommunen alternativt att de utbildar sig och/eller skaffar yrkeskompetens på annan ort för att senare flytta tillbaka. Kommunikationslösningar för att kunna resa till andra orter eller för att helt eller delvis kunna vara stationerad i Uddevalla samtidigt som arbetsplatsen är på annan ort kan vara framgångsrika vägar.

46 Rapport LUPP (58) 5. Utveckling de senaste tre åren I det här kapitlet lyfter vi nyckelvariabler från de fem tidigare kapitlen. Vi jämför enkätsvaren från år 2013 med svaren från år Valet av frågor för jämförelse har utgått från att de är centrala inom sitt område, att de kan fungera som indikatorer för åtgärder och att de är mätbara. Mätbarheten bygger på att frågorna finns med i aktuella årgångar och att frågorna inte är omstrukturerade så mycket att det inte går att jämföra. Frågor som tidigare fanns med i Lupp och som var centrala för kommunen men som inte längre ställs är: - Planerad utbildningsnivå samt - Var ungdomarna helst vill bo om tio år Frågor som är viktiga för kommunen och som ställdes 2013 men som inte finns bakåt i historien är: Nöjd med skolsituationen Jobb är anledning till att bo kvar i kommunen Studier är anledning till att bo kvar i kommunen Sweco uppmärksammar de sistnämnda frågorna så att Uddevalla i kommande Luppundersökningar ska analysera förändringar över tid gällande dessa. I tabell 6.1. redovisas förändringar som vi nu känner till. I de färgade cellerna syns anmärkningsvärda förändringar. I övriga områden är läget likadant 2013 som 2010.

47 Rapport LUPP (58) Tabell 6.1. Förändringer de tre senaste åren Åk Tror på goda möjligheter att föra fram åsikter till de som bestämmer i kommunen Vill vara med och påverka i frågor som rör den kommun där hen bor Åk Åk Åk Alla 15% 17% 12% 17% 11% 17% 9% 18% 19% 18% 16% 15% Alla 45% 42% 41% 37% 47% 43% 41% 44% 43% 40% 42% 31% Vet inte vart hen ska vända sig för att påverka Alla 48% 38% 50% 40% Index elevinflytande (alla frågor som fångar vad eleverna får bestämma om) 51% 44% 54% 43% 44% 31% 45% 37% Alla Bra skolmiljö Alla 69% 67% 84% 79% 72% 67% 83% 78% 67% 68% 85% 79% Har tillräckligt mycket fritid Alla 76% 70% 59% 63% 71% 62% 55% 56% 81% 79% 64% 70% Nöjd med fritidsutbudet Alla 78% 70% 65% 65% 74% 66% 61% 60% 82% 75% 70% 70% Har blivit mobbad eller utfryst det senaste halvåret Alla 14% 15% 11% 12% 16% 21% 12% 14% 13% 9% 10% 9% Huvudvärk minst en gång per vecka Alla 36% 34% 43% 35% 45% 42% 50% 43% 27% 25% 32% 27% Ont i magen minst en gång per vecka Alla 24% 25% 30% 28% 28% 33% 34% 36% 20% 17% 25% 21% Svårt att somna minst en gång per vecka Alla 44% 39% 47% 44% 49% 48% 51% 47% 39% 30% 42% 40% Stressad minst en gång per vecka Alla 59% 57% 65% 57% 71% 70% 75% 69% 45% 43% 51% 46% Trött på dagarna minst en gång per vecka Alla 77% 71% 85% 75% 82% 80% 89% 79% 71% 60% 80% 71%

48 Rapport LUPP (58) Sovit dåligt minst en gång per vecka Alla 41% 38% 49% 44% 46% 46% 51% 47% 36% 29% 45% 42% Röker cigaretter minst en gång per vecka Alla 4% 4% 19% 11% 3% 5% 18% 10% 5% 3% 19% 12% Tror eller är osäker på om hen kommer att flytta från kommunen Studera på högskola eller universitet i Sverige eller studera utomlands efter gymnasiet Alla 88% 88% 90% 88% 90% 89% 92% 89% 85% 88% 86% 88% Alla % 28% % 32% % 24% Utvecklingen ser god ut i Uddevalla. I ett område identifieras en svag negativ utveckling och det är upplevelsen av vad eleverna får bestämma om i skolan. Medelvärdet i det indexet har minskat lite. Samtidigt syns en markant förbättring när andelen som tror på goda möjligheter att föra fram sina åsikter har blivit större. Gruppen som inte vet var de ska vända sig för att påverka har samtidigt blivit mindre vilket är positivt för inflytande- och tillitsarbetet. Områden som 2010 pekades ut som särskilt problematiska var de inom stress och psykisk ohälsa. Nästan samtliga områden där har haft en markant positiv utveckling de senaste tre åren även om ytterligare förbättringar är önskvärda. Inom det urval av frågor som vi gjort tidsserier av syns inga anmärkningsvärda försämringar inom något som rör stress och psykisk ohälsa.

49 Rapport LUPP (58) Sweco Strategys förslag till åtgärder Sweco Strategy har identifierat tre områden att ge förslag inom. De tre områdena är Inflytande Trygghet Kompetensförsörjning Stress och psykisk ohälsa har fått stort utrymme i rapporten men Sweco har inga särskilda förslag att ge utifrån de erfarenheter vi har. Förslag som i tidigare utredningar har lagts för att främja ungas psykiska hälsa har rört stora övergripande välfärdsfrågor och där tror vi inte att vi kan bidra med ytterligare förslag utifrån de budgetramar som mottagande förvaltning har. Andra förslag har varit omfattande och rört en lång rad områden för att förhoppningsvis kunna påverka hälsoläget. En rapport med förslag som Uddevalla kommun kan ta till sig är Stockholms läns Landstings Tio åtgärder för att främja unga vuxnas psykiska hälsa 16. De förslag som följer bedömer vi som rimliga att genomföra på kort sikt och med befintlig budget. Förslag: Inflytande Inflytande och delaktighet är i grund och botten en demokratifråga. Många vill kunna påverka i kommunala frågor och träffa politiker, men en stor majoritet tror inte att det finns direkta möjligheter att framföra sina åsikter. Detta är allvarligt, inte minst ur demokratisynpunkt. Skolan är det forum där man har möjlighet att nå alla ungdomar och inte bara dem som redan är engagerade i demokratifrågor. Det är viktigt att öka kunskapen om vårt demokratiska system och att genom insatser i skolan öka känslan av inflytande och delaktighet. Att minska distansen till lokalpolitiken och intresseorganisationer genom att skapa personliga möten och kontakter är nödvändigt för att vända den pessimistiska synen på sin egen möjlighet till att framföra åsikter. För att öka kontakten mellan unga och beslutsfattare är det viktigt att kommunen inte begränsar sig till att möta ungdomsråd och liknande. Kontaktytan måste vara större så att fler unga känner att det finns öppna kanaler. Det finns ett flertal goda exempel på hur detta har gjorts runt om i landet. Under 2013 genomfördes i Kiruna som en del av medborgardialogen i kommunens visionsarbete den så kallade gymnasiesatsningen. Skolklasser fick diskutera samhällsfrågor genom att svara på frågor och rösta på förslag genom mobiltelefoner och mentometerknappar. Tekniken visar resultatet av klassens omröstning live vilket leder till inledande diskussioner om t.ex. jämställdhet, sociala skillnader eller 16 Stockholms läns landsting (2009) Tio åtgärder för att främja unga vuxnas psykiska hälsa

50 Rapport LUPP (58) demokrati. De tre frågor som ungdomarna gav flest röster och kommentarer, bearbetades och formulerades som medborgarförslag. De togs senare upp i kommunfullmäktige. Kirunas exempel visar på ett relativt enkelt sätt att skapa engagemang för samhällsfrågor. Betydelsefullt är också att ungdomarnas diskussioner lett fram till något konkret och att de tas på allvar. Exemplet från Kiruna är särskilt relevant eftersom kommuner med den metoden kan involvera många och inte bara de som är särskilt intresserade. Vad gäller skillnaden mellan tjejer och killars känsla av inflytande i skolan är det viktigt att ta det på allvar. Varför upplever tjejerna sitt inflytande som mindre? Enkäten ger inga svar på det så kommunen måste undersöka vidare för att ta reda på vad skillnaderna beror på och vad de ger uttryck för. Valrörelsen 2014 är en bra utgångspunkt för insatser riktade mot ungdomar och kommunens politiska partier skulle kunna använda Lupp som grund för att föra en dialog med ungdomar. I den kommunikationen finns möjlighet att visa att politiken inte är en sluten värld och att politiker är intresserade av att ta vara på ungas åsikter, kunskaper och erfarenheter. Unga ser sociala medier som en viktig kanal för att kunna påverka. Kommunen bör profilera sig inom sociala medier för att på så sätt bygga en medborgardialog där medborgarna upplever att det finns en aktiv mottagare bakom användaren i forumet. Swecos erfarenhet av insatser i form av till exempel medborgardialoger är att det är viktigt att det som sägs tolkas och översätts för att bli relevant i sitt sammanhang. Åsikter som framkommer från barn och unga är ofta uttryck för ett behov som inte alltid uttrycks i klartext. Det behövs därför en bearbetningsprocess för att få förståelse för vilka erfarenheter, behov och drivkrafter som ligger bakom de ungas åsikter. Förslag måste konkretiseras för att kunna realiseras. Professionella måste erbjuda bryggan mellan ungdomarnas viljor och åsikter till realiserbara förslag. Att skapa forum för barns och ungas intresse för delaktighet och engagemang och att ta frågan på allvar är centralt för att säkra den politiska återväxten i kommunen. Förslag: Trygghet Enkäten visar att det är i de egna bostadsområdena som tjejer upplever otrygghet. Det är enligt enkäten en av tio tjejer som är otrygga men sannolikt varierar frekvensen mellan olika bostadsområden vilket då innebär att otryggheten är större i vissa områden och mindre i andra. Trygghetsvandringar ger unga möjligheten att själva visa och berätta på vilka platser och i vilka sammanhang de känner sig otrygga. Kanske finns det platser där man skulle kunna arbeta med mer belysning eller ta bort buskage, kanske ger det information om grupper/personer vars närvaro eller frånvaro stör, påverkar trygghetskänslan eller dylikt? Trygghetsvandringar ger dessutom, om de utförs på ett bra sätt, positiva effekter i form av ökad dialog mellan unga och beslutsfattare och en känsla av delaktighet och möjlighet att påverka. Uddevalla kommun har satsat mycket på trygghetsvandringar för att vidare förstå otryggheten och för att samtidigt knyta kontakt med ungdomar i olika bostadsområden. Sweco föreslår att kommunen fortsätter med trygghetsvandringarna och fokuserar ytterligare på vilka satsningar som skulle

51 Rapport LUPP (58) kunna göras för att förändra den fysiska miljön. Allt för många uppger att de har blivit mobbade. Plats för mobbning är i skolan. Det skulle därmed vara betydelsefullt att komplettera frågan om mobbning och kränkningar i skolan med att kartlägga och dokumentera lärarnas perspektiv på samma fråga. Vad behöver de för att kunna agera? Förslag: Kompetensförsörjning Enkäten visar att en klar majoritet av ungdomarna är potentiella egenföretagare. Frågan är hur man fångar upp den potentialen och låter viljan finnas kvar för att senare i livet kunna bli realiserad? Hur uppmuntrar och stöttar man unga entreprenörer? Det är även viktigt att uppmuntra unga till fortsatta studier antingen via högskolor eller via yrkesförberedande utbildningar. Sweco tog nyligen fram rapporten Socioekonomisk analys Norra Mellansverige där en rad initiativ för att inspirera unga till alternativa livsval fördes fram. Grunden för den framtida kompetensförsörjningen läggs under skolåren. Förslagen här under är inspirerade av förslagen från Socioekonomisk analys Norra Mellansverige. Skapa jobbmässor för barn där man får prova på olika yrken i en lekfull miljö. Här finns också möjlighet att jobba med att luckra upp könsroller och föreställningar om vem som kan göra vad i arbetslivet. Jobbmässor är relativt vanliga för studenter där arbetsgivare ska marknadsföra sig mot en redan inriktad målgrupp. Poängen med att ha jobbmässa för barn är att det finns möjlighet att påverka attityder innan de är cementerade. Fler unga i Uddevalla bör se kommunens arbetsmarknad som en anledning till att bo kvar eller till att flytta tillbaka. Arrangera besök av yrkesprofessionella i skolor. Barn och unga får vara medskapande i ett projekt som speglar ett yrke men samtidigt anknyter till lokal identitet och de lokala behoven inom ett visst område. Ett exempel är Sweco-projektet Arkitekter i skolan som genomfördes med stor framgång i mellanstadieskolor i Helsingborg år Informera aktivt unga i studieovana hemmiljöer om högskolornas verksamhet. Ett väletablerat exempel är mångfaldsbyrån ESMeralda som finansieras av Uppsala universitet och Uppsala kommun och arbetar för att uppmärksamma och motverka den sociala och etniska snedrekryteringen till högskolan. Studentambassadörer besöker skolklasser i Uppsala kommun och pratar om hur det är att studera på högskola. Uppdraget är att förmedla att högskolan är en möjlighet för alla, oavsett bakgrund. Ge ökad status för prao-tiden: utnyttja denna period framtidsstrategiskt för att introducera ungdomarna för kommunens bristyrken. Gör det för att ge praktisk erfarenhet av och intresse för dessa yrken. Blanda flickors och pojkars prao-platser på ett sätt som utmanar traditionella genusmönster i yrkeslivet. Visa på egenföretagande som ett möjligt karriärval och erbjud resurser som kan stötta i att främja ungdomars egna idéer och entreprenörskapsanda.

52 Rapport LUPP (58) Bilaga 1. Regressionsanalys För att kunna sammanfatta stress och psykisk ohälsa utifrån enkätfrågorna har ett index konstruerats. Indexet är en sammanslagning av följande enkätfrågor och svar: Enkätfrågor Huvudvärk Ont i magen Känt dig stressad Svårt att somna Trött under dagarna Sovit dåligt på natten Svarsskala Varje dag (4) Flera gånger i veckan (3) En gång i veckan (2) Någon gång i månaden (1) Mer sällan eller aldrig (0) För att indexet ska vara intuitivt är skalan mellan noll och fyra och har därmed samma omfång som svarsskalorna i enkäten. Indexet är kontrollerat med en faktoranalys 17 där allt talar för att enkätfrågorna statistiskt mäter olika dimensioner av samma sak. Teoretiskt är det stress och psykisk ohälsa som mäts. Om ungdomarna på individnivå generellt hade svarat helt olika på frågorna, exempelvis att ofta ha ont i huvudet samtidigt som sällan ha några av de övriga symptomen, hade faktoranalysen visat att frågorna inte passat ihop. Med samvariationen mellan frågorna i indexet har vi därför nu ett tillförlitligt och sammanfattande mått att utgå från i analysen. Tabell 4.8. Index stress och Åk 8 Åk 1 psykisk ohälsa (0-4). Medelvärden. Alla 1,7 1,7 1,9 1,9 1,4 1,5 De mått på levnadsförhållanden som valts för analys utgår från att de ska finnas i datamaterialet samt att de teoretiskt ska kunna hävdas vara orsak till ohälsa och inte en uppenbar konsekvens av ohälsan. Attitydvariabler, som exempelvis frågor om inflytande, 17 Den ena metoden som har användes var Faktoranalys med Varimax rotation som visade att frågorna kunde konstruera enbart en variant av index tillsammans. Den andra metoden var en reliabilitetsanalys som gav ett Chronbachs Alpha värde på över 0,9 vilket anger att indexet håller samman mycket starkt och således mäter en faktor.

53 Rapport LUPP (58) är allt för subjektiva och svårtolkade för att ta med i en analys där psykisk ohälsa ska förklaras. Med det inte sagt att exempelvis inflytande saknar betydelse för psykisk ohälsa, det finns bara inte möjlighet att göra den analysen med de frågor som finns ställda i enkäten. De frågor som används är: Hoppar över frukost flera ggr/v Hoppar över lunch flera ggr/v Hoppar middag/kvällsmat flera ggr/v Hoppar över frukost och lunch flera ggr/v Tränar hårt minst en g/v Röker flera ggr/v Snusar flera ggr/v Har blivit mobbad det senaste halvåret Samtliga kontrollvariabler, eventuellt förutom mobbning, mäter något som påverkar individen kontinuerligt. Att röka eller snusa någon enstaka gång eller att hoppa över måltider sällan är något som inte kan tänkas påverka den dagliga hälsan nämnvärt. En fråga som av samma anledning inte är med är alkoholkonsumtion. Ett kontinuerligt alkoholmissbruk kan visserligen orsaka problem men i den här åldern är missbruk synnerligen ovanligt. Att ta med alkoholkonsumtion i analysen skulle därför riskera att alkoholens problem skulle underskattas.

Om ni frågar oss. Unga under LUPP i Uddevalla kommun

Om ni frågar oss. Unga under LUPP i Uddevalla kommun Om ni frågar oss Unga under LUPP i Uddevalla kommun 1 Förord Ettusenåttahundranittioen ungdomar har tyckt till om Uddevalla. För andra gången genomfördes under hösten 2013 undersökningen LUPP1 för åk 8

Läs mer

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal

Läs mer

Kallelse Föredragningslista 2014-09-09. Sammanträdesrum Kasen 13:00 torsdagen den 18 september 2014 Ordförande

Kallelse Föredragningslista 2014-09-09. Sammanträdesrum Kasen 13:00 torsdagen den 18 september 2014 Ordförande Kallelse Föredragningslista 1(3) 2014-09-09 Sammanträde Barn och utbildningsnämnden OBS!!! Plats och tid Sammanträdesrum Bäve 08:30 torsdagen den 18 september 2014 Sammanträdesrum Kasen 13:00 torsdagen

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3 X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 3 YR5U3 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med mera.

Läs mer

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009 Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat

Läs mer

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Innehåll Inledning 3 Bakgrund.... 3 Uppdragets syfte och inriktning. 3 Metod. 4 Definitioner.... 4 Enkätresultat.. 4 Fritid 5 7 Hur mycket fritid har ungdomar... 5 Var träffas

Läs mer

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15 X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 GVC5A15 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med

Läs mer

LUPP om Trygghet och hälsa

LUPP om Trygghet och hälsa LUPP om Trygghet och hälsa LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

LUPP I SOLLEFTEÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sollefteå åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I SOLLEFTEÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sollefteå åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I SOLLEFTEÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Sollefteå åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008 Resultat tfå från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet Förord öod De flesta människors vardag påverkas av beslut

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP UNDERSÖKNINGEN I NÄSSJÖ 2014 LUPP 2014 Nässjö Kommun POPULÄRVERSION LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken: Populärversion

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 MARKS KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 MARKS KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 MARKS KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Titel: Lokal Uppföljning av Ungdomspolitiken Författare: Cecilia Helander, Enkätfabriken Uppdragsgivare: Marks

Läs mer

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Syfte Bild av ungdomars levnadsvillkor i Karlskrona Hur förhåller sig Karlskrona kommuns satsningar - till de nationella

Läs mer

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som

Läs mer

LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014

Läs mer

LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken

LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken LUPP 2010 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING...3 BAKGRUND... 4 Boende... 4 Sysselsättning... 5 FRITID... 5 Tid för fritid... 5 Intressanta saker

Läs mer

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP SKOLÅR 7 9 1 X SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID SKOLA POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN

Läs mer

Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet

Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet Röd C23 M93 Y85 K17 R169 G42 B43 Blå C94 M93 Y5 K1 R58 G58 B142 Guld C M33 Y55 K7 R193 G158 B119 ATT VARA UNG I Rättvik LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 år 8 grundskolan åk

Läs mer

LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014

Läs mer

LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID

LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN FRITID SKOLA POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET ARBETE FRAMTID Inledning 3 Fritid...4 Skola...8 Politik & Inflytande...15 Hälsa & Trygghet...19 Arbete.. 26 Framtid..28 LUPP 2010

Läs mer

X Unga vuxna 19-25 år

X Unga vuxna 19-25 år X Unga vuxna 19-25 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 LKOJ4 Ungdomsenkäten LUPP Ålder 19-25 Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 VANSBRO KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 VANSBRO KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 VANSBRO KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Titel: Lokal Uppföljning av Ungdomspolitiken Författare: Cecilia Helander, Enkätfabriken Uppdragsgivare: Vansbro

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! 1 Ungdomar vår framtid För att skapa en framgångsrik kommun behöver vi beslutsfattare veta en hel del om hur medborgarna ser på sin vardag. Med sådana kunskaper som

Läs mer

Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback

Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback R A P P O RT F R Å N F O U J Ä M T 2010:7 Lupp Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback Lupp Lokal uppföljning

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2014

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2014 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad Mirela Aljic och Christine Olsson Skanna QR-koden eller läs mer om Ung i Landskrona på landskrona.se Förord Undertecknade vill rikta ett stort tack

Läs mer

Vad tycker Tjörns unga?

Vad tycker Tjörns unga? Vad tycker Tjörns unga? Kultur- och fritidsförvaltningen 2014-10-21 Tjörn Möjligheternas ö Innehåll 1 Bakgrund 3 2 Luppenkätens frisvar, årskurs 8 4 3 Återkoppling efter Luppen, årskurs 8 6 4 Luppenkätens

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 SKÖVDE KOMMUN APRIL 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 SKÖVDE KOMMUN APRIL 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 SKÖVDE KOMMUN APRIL 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Titel: Lokal Uppföljning av Ungdomspolitiken Författare: Cecilia Helander, Enkätfabriken Uppdragsgivare: Skövde

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29 X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF29 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur unga

Läs mer

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 13-16 år

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 13-16 år Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 13-16 år Här har vi sammanställt vilka förändringar som gjorts i Lupp-enkäten 2015 jämfört med enkäten som gällde 2014. I vänster kolumn finns 2014 års enkät

Läs mer

Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09

Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Foto: Arash Atri / Bildarkivet.se Omslagsfoto: August Åberg / Bildarkivet.se Lupp - en väg till ökad

Läs mer

Där livet är härligt!

Där livet är härligt! Där livet är härligt! Att vara ung i Tingsryds kommun! Rapport om Ungdomsstyrelsens enkätundersökning Lupp 2010 Sammanställd av: Lars-Olof Johansson, Barn- och utbildningsförvaltning I samarbete med: Tim

Läs mer

Att vara ung i Borås Stad

Att vara ung i Borås Stad Att vara ung i Borås Stad s LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 i Borås åk 8 grundskolan åk 2 gymnasiet Foto: Superstudio INNEHÅLL 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 18 Hälsa och trygghet

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2014 Stockholmsenkäten 14 Elevundersökning i årskurs 9 och årskurs 2 gymnasiet Elevundersökningens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer Ge en uppfattning om

Läs mer

Förord. Åke Nyström Ungdomssamordnare Mora kommun

Förord. Åke Nyström Ungdomssamordnare Mora kommun 2 Förord Under många år har Mora kommun arbetat med olika metoder och verktyg för ungas inflytande och delaktighet. Ett verktyg är Ungdomsstyrelsens enkätundersökning Lupp (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken).

Läs mer

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid Strömsunds Kommun Strömsund är den nordligaste av länets kommuner och sträcker sig ifrån Östersunds kommun i söder till den västerbottniska och norska fjällvärden i norr. Kommunen är 10 600m² stor och

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I NÄSSJÖ 2014 LUPP 2014 Nässjö Kommun LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken

Läs mer

RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I TANUM 2014 LUPP 2014. Tanums Kommun POPULÄRVERSION

RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I TANUM 2014 LUPP 2014. Tanums Kommun POPULÄRVERSION RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I TANUM 2014 LUPP 2014 Tanums Kommun POPULÄRVERSION Titel: Författare: Uppdragsgivare: Populärversion: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken

Läs mer

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Att vara ung i Bengtsfors LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 11 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Innehåll 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Hälsa och trygghet Framtid

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP UNDERSÖKNINGEN I BURLÖV 2014 LUPP 2014 Burlövs Kommun LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2012

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2012 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad Elvir Mesanovic, elvir.mesanovic@landskrona.se Skanna QR-koden eller läs mer om Ung i Landskrona på landskrona.se Förord Undertecknad vill rikta

Läs mer

LUPP 2010. Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3

LUPP 2010. Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3 LUPP 2010 Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3 Innehåll 1 BAKGRUND...3 2 FRITID...4 2.1 Hur mycket fritid har ungdomarna?...4 2.2 Fritidsutbudet...5 2.3 Här träffar man sina kompisar...5

Läs mer

UNG I ESLOV. Lupp 2009

UNG I ESLOV. Lupp 2009 UNG I ESLOV Lupp 09 Fritid 4 Skola 7 Politik & inflytande 11 Hälsa & trygghet 17 UNG I ESLÖV - LUPP 09 Ansvarig utgivare: Peter Juterot Tel: 0413-62656 E-post: peter.juterot@eslov.se Arbete 24 Framtid

Läs mer

LUPP om Inflytande. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012. Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet. www.laholm.

LUPP om Inflytande. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012. Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet. www.laholm. LUPP om Inflytande LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första gången

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I TANUM 2014 LUPP 2014 Tanums Kommun LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora LIV & HÄLSA UNG 2014 Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora SYFTE MED DAGEN Ge kunskap om hur barn och unga i länsdelen och kommunerna beskriver sina livsvillkor, levnadsvanor och

Läs mer

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29 REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN Liv & Hälsa Ung År 2013 Kristina Neskovic 2014-01-29 I rapporten redovisas tabeller i ett urval frågor från enkätundersökningen Liv & Hälsa Ung 2013. Jämförelser görs mellan

Läs mer

ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP ÅLDER 19 25 1 X ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Kramfors kommun 2008

Resultat från Luppundersökningen. Kramfors kommun 2008 Resultat från Luppundersökningen Kramfors kommun 2008 Januari 2009 Först av allt riktas ett stort TACK till alla ungdomar i Kramfors som tog sig tid och engagemang att besvara LUPP-enkäten! Ett tack riktas

Läs mer

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år Här har vi sammanställt vilka förändringar som gjorts i Lupp-enkäten 2015 jämfört med enkäten som gällde 2014. I vänster kolumn finns 2014 års enkät

Läs mer

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av UNG I MORA LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 3 Internationella

Läs mer

Förord. Slutligen, ett stort TACK till alla som deltagit i undersökningen!

Förord. Slutligen, ett stort TACK till alla som deltagit i undersökningen! Förord På andra raden i Växjö kommuns mångfaldsprogram 2010-2014, Olikheter som berikar, kan man läsa att makt och inflytande ska delas rättvist i alla delar av samhällslivet. Det är i grunden givetvis

Läs mer

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Nybro kommun www.nybro.se Enkät som fylldes i av åk 8 och åk 2 på gymnasiet vecka 42 och 43, 2012 Inflytande och delaktighet,

Läs mer

Ungdomar sätter Kalmar. lupp. under luppen

Ungdomar sätter Kalmar. lupp. under luppen Ungdomar sätter Kalmar lupp under luppen Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Kalmar kommun 2008 B Kommunen under ungas lupp arn och unga är framtiden. Så brukar vi uttrycka oss och så är det! Men barn

Läs mer

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för Tryggare mötesplatser för OM MUCF Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger bidrag till föreningsliv,

Läs mer

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Lupprapport LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet 4 8 12 16 Innehåll Fritid Skola Inflytande Hälsa och trygghet Framtid och arbete INLEDNING

Läs mer

Tjörns ungdomar 2011. LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka.

Tjörns ungdomar 2011. LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka. Tjörns ungdomar 2011 LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka. Förord 2011 deltog för första gången Tjörns kommuns ungdomar på högstadiet

Läs mer

Att vara ung i LULEÅ. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 2014 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet

Att vara ung i LULEÅ. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 2014 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet Att vara ung i LULEÅ Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 14 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet INNEHÅLL 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande och politik 16 Hälsa och trygghet

Läs mer

Att vara ung i Ludvika LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken

Att vara ung i Ludvika LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken Att vara ung i Ludvika LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Dalarna ska bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion - och Ludvika ska vara Dalarnas bästa ungdomskommun.

Läs mer

Smedjebacken. från LUPP till handling

Smedjebacken. från LUPP till handling Smedjebacken från LUPP till handling 2010 INNEHÅLL Från Lupp till handling... 4 Bokstäverna A-H motsvarar frågekategorier som återkommer i tabellerna. Årskurs 7-9 A Inledande frågor... 5 B Fritid... 6

Läs mer

Ung i Ljusdal. Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006

Ung i Ljusdal. Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006 Ung i Ljusdal Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006 Inledning Syfte och metod 3 Svarsfrekvens 3 Bakgrundsfakta Ljusdals kommun 3 Sammanfattande diskussion 4 Enkätresultat Bakgrund

Läs mer

StoraOms06Out.indd 1 2007-08-19 19:16:05

StoraOms06Out.indd 1 2007-08-19 19:16:05 06 StoraOms06Out.indd 1 2007-08-19 19:16:05 Maria har ordet Det här är Ludvika kommuns andra LUPP-rapport (LUPP 2006). Den första kom för ett år sedan (LUPP 2005). LUPP står för Lokal uppföljning av den

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

ATT VARA UNG I VIMMERBY KOMMUN

ATT VARA UNG I VIMMERBY KOMMUN ATT VARA UNG I VIMMERBY KOMMUN 2007 Undersökning baserad på ungdomsenkäten Lupp www.astridlindgrenshembygd.se Jonas Bjälesjö Rockcity Box 170 57721 Hultsfred 0495-69645 0703-148266 1 jonas.bjalesjo@etn.lu.se

Läs mer

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP Ung i Lindesberg Resultat från LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Politiken efterlyser ungdomsperspektiv kartläggning bland kommunens ungdomar blir underlag för framtida beslut I september

Läs mer

Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011

Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011 Dokumenttyp: Målprogram Ansvarig: Hållbarhetssamordnare Fastställd: Remiss Dnr:. Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011 Tingsryds kommuns Ungdomspolitiska program - att vara ung i Tingsryds kommun

Läs mer

1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4

1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4 Landskrona stad i samarbete med studerande på Masters nivå vid Lunds universitet. Maj 2010 1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4 2. BAKGRUND... 4 2.1 Nationell ungdomspolitik... 4 2.2

Läs mer

UNG I DALS-EDS KOMMUN

UNG I DALS-EDS KOMMUN 2007:13 UNG I DALS-EDS KOMMUN RESULTAT FRÅN ENKÄTUNDERSÖKNINGAR INOM PROJEKTET LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIK (LUPP) UTVÄRDERINGSENHETEN UPPSALA KOMMUNS GEMENSAMMA UTVÄRDERINGSRESURS Innehållsförteckning

Läs mer

1 INLEDNING 1 1.1 BAKGRUND TILL LUPP 1 1.2 ENKÄTENS UTFORMNING 1 2 UNGDOMARS FRITID 3

1 INLEDNING 1 1.1 BAKGRUND TILL LUPP 1 1.2 ENKÄTENS UTFORMNING 1 2 UNGDOMARS FRITID 3 1 INLEDNING 1 1.1 BAKGRUND TILL LUPP 1 1.2 ENKÄTENS UTFORMNING 1 2 UNGDOMARS FRITID 3 2.1 FRITID 3 2.2 FÖRENINGSDELTAGANDE 6 2.3 INTERNATIONELL ERFARENHET 7 3 DET POLITISKA INTRESSET 8 4 VARDAGEN I SKOLAN

Läs mer

LUPP. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken GÄVLE. Nordanstig. Ljusdal. Hudiksvall. Ovanåker Bollnäs. Söderhamn. Ockelbo. Sandviken Gävle.

LUPP. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken GÄVLE. Nordanstig. Ljusdal. Hudiksvall. Ovanåker Bollnäs. Söderhamn. Ockelbo. Sandviken Gävle. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ljusdal Nordanstig Hudiksvall GÄVLE LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Hösten 2013 genomfördes en enkät i årskurs 8 samt årskurs 2 på gymnasiet

Läs mer

Levnadsvillkor för unga med funktionsnedsättning

Levnadsvillkor för unga med funktionsnedsättning Levnadsvillkor för unga med funktionsnedsättning Den nationella ungdomspolitiken 2 övergripande mål Alla unga ska ha verklig tillgång till välfärd Alla unga ska ha verklig tillgång till inflytande 5 huvudområden

Läs mer

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29 X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF29 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur unga

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Nöjdhetsmätning bland besökare på parklekar, mötesplatser, träffpunkter och ungdomens hus i Skärholmen.

Nöjdhetsmätning bland besökare på parklekar, mötesplatser, träffpunkter och ungdomens hus i Skärholmen. -- FRYSHUSET I SKÄRHOLMEN TRIVSELENKÄT Nöjdhetsmätning bland besökare på parklekar, mötesplatser, träffpunkter och ungdomens hus i Skärholmen. Linda Peltonen, Nabila Abdul Fattah, Hicham Souadi Innehållsförteckning

Läs mer

BRIS 2007 BRIS hade 21 401 kontakter med barn och unga under 2007. Så här var rangordningen på orsak till kontakten.

BRIS 2007 BRIS hade 21 401 kontakter med barn och unga under 2007. Så här var rangordningen på orsak till kontakten. BRIS 2007 BRIS hade 21 401 kontakter med barn och unga under 2007. Så här var rangordningen på orsak till kontakten. 1. Familjekonflikter, med underteman missbruk och skilsmässa 2. Emotionell omsorgssvikt

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

Ungdomspolitiskt handlingsprogram Nordanstigs kommun 2011

Ungdomspolitiskt handlingsprogram Nordanstigs kommun 2011 Ungdomspolitiskt handlingsprogram Nordanstigs kommun 2011 Ungas politiska intresse och engagemang väcks till liv genom diskussioner om politik och andra samhällsfrågor. Här spelar inte bara föreningslivet

Läs mer

Lupp (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken)

Lupp (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) Lupp (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) En jämförelse mellan Lupp 2010 och Lupp 2013 Kvalitets- och utvecklingsenheten Ungdomssamordnare Frida Stoltz April 2014 II 1. INLEDNING... 1 2. SYFTE... 2

Läs mer

Stadskontoret. Ung i Malmö. Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir. Stadskontoret.

Stadskontoret. Ung i Malmö. Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir. Stadskontoret. Stadskontoret Ung i Malmö Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir Stadskontoret Malmö Stad 2 FÖRORD Ungdomars delaktighet, engagemang och inflytande i

Läs mer

Lupp-enkäten 2004. Rapport

Lupp-enkäten 2004. Rapport 2005-08-22 Lupp-enkäten 2004 Rapport 1 (48) Innehållsförteckning INLEDNING 4 Bakgrund 4 Metod 5 SAMMANFATTNING 6 DISKUSSION 7 RESULTAT GRUNDSKOLAN ÅK 8 8 Om skolan 8 Hur är det på din skola? 8 Politik,

Läs mer

Ungdomspolitiskt program för Karlskrona kommun

Ungdomspolitiskt program för Karlskrona kommun Ungdomspolitiskt program för Karlskrona kommun Gäller från och med 2012-10-18 2 Ungdomspolitiskt program Ungdomsrådet, som tidigare kallades ungdomsdemokratigruppen, där också framtagandet av ett ungdomspolitiskt

Läs mer

Att vara ung i Ystads kommun

Att vara ung i Ystads kommun 212 Att vara ung i Ystads kommun Lupprapport Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 211 i Ystads kommun åk 8 212-1-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 4 Metod 5 Fritid 6 Skola

Läs mer

Ungas fritid. Oscar Svensson oscar.svensson@ungdomsstyrelsen.se

Ungas fritid. Oscar Svensson oscar.svensson@ungdomsstyrelsen.se Ungas fritid Oscar Svensson oscar.svensson@ungdomsstyrelsen.se Den nationella ungdomspolitiken Övergripande mål Alla unga ska ha verklig tillgång till välfärd Alla unga ska ha verklig tillgång till inflytande

Läs mer

UNG I MORA. Rapport om LUPP-undersökningen i Mora kommun år 2006

UNG I MORA. Rapport om LUPP-undersökningen i Mora kommun år 2006 UNG I MORA Rapport om LUPP-undersökningen i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 4 Internationella

Läs mer

LUPP 2014 Åk 7-9. Torben Stenberg, Folkhälsoplanerare 2015-01-26

LUPP 2014 Åk 7-9. Torben Stenberg, Folkhälsoplanerare 2015-01-26 LUPP 2014 Åk 7-9 Torben Stenberg, Folkhälsoplanerare 2015-01-26 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...sid 4 2 Inledning...sid 5 3 Metod...sid 5 4 Resultat...sid 6 4.1 Fritid...sid 6 4.2 Skola...sid

Läs mer

LUPP. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken HUDIKSVALL. Nordanstig. Ljusdal. Hudiksvall. Ovanåker Bollnäs. Söderhamn. Ockelbo. Sandviken Gävle.

LUPP. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken HUDIKSVALL. Nordanstig. Ljusdal. Hudiksvall. Ovanåker Bollnäs. Söderhamn. Ockelbo. Sandviken Gävle. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ljusdal Nordanstig HUDIKSVALL LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Hösten 2013 genomfördes en enkät i årskurs 8 samt årskurs 2 på gymnasiet i

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i grundskolan årskurs. 8 och gymnasiet årskurs 2

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i grundskolan årskurs. 8 och gymnasiet årskurs 2 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i grundskolan årskurs 8 och gymnasiet årskurs 2 INNEHÅLL Fritid 6-8 Skola 9-11 Inflytande 12-14 Hälsa 15-16 Trygghet 18-18 Arbete 19 Framtid 20 UNG UNDER LUPP ÖRNSKÖLDSVIK

Läs mer

UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011

UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011 UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011 U N G D OM S E N K Ä TE N L U P P 2 0 1 1 SAMMANFATTNING BAKGRUND Karlstads kommun har den 7 november-7 december 2011

Läs mer

Lupp 2008 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN

Lupp 2008 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN Lupp 2008 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN rapport lupp 2008 LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (21) Sammanfattning av Lupp- enkäten 2008 Den fjärde luppundersökningen med nära

Läs mer

Liv & Hälsa ung för alla

Liv & Hälsa ung för alla Liv & Hälsa ung för alla Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan Metod- och resultatrapport från länsövergripande pilotstudie våren 2014. Kort version med diskussionsfrågor Inledning

Läs mer

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner p.2014.808 Dnr.2011/354 Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-04-08 59 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen

Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen 2006 Kommunledningsförvaltningen Sammanfattning Östersunds kommun genomförde Ungdomsstyrelsens enkätundersökning LUPP hösten 2006. 530 ungdomar i årskurs

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Bättre liv och mer lust för unga.

Bättre liv och mer lust för unga. Bättre liv och mer lust för unga. Säg STOPP Kulturskolan har tagit fram ett antimobbningprogram som heter Säg STOPP. Med hjälp av en film och en temateater har man fått elever i årskurs 4 att aktivt börja

Läs mer