Virpi Oksman Researcher of Mediastudies Hypermedia Laboratory University of Tampere

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Virpi Oksman Researcher of Mediastudies Hypermedia Laboratory University of Tampere"

Transkript

1 Internet och mobilen är helt livsviktiga! NÄT- OCH MOBILKULTURER BLAND UNGDOMAR I FINLAND Virpi Oksman Researcher of Mediastudies Hypermedia Laboratory University of Tampere Myndigheten för skolutveckling K ARLBEERGSVÄGEN STOCKHOLM T EL: FAX:

2 Ungdomars nätkulturer och mobilkommunikationskulturer verkar likna varandra i det att de tenderar att uppstå inom ungdomarnas egna referensgrupper, utanför de vuxnas inflytande och kontroll (se Kasesniemi och Rautiainen 2002; Oksman och Rautiainen 2002; Coogan och Kangas 2001). En skillnad är dock att medan mobiltelefonkommunikationen normalt sker inom en krets nära vänner, fungerar Internet som ett substrat för nya grupperingar, communities, av vilka en del verkar uppvisa de drag som kännetecknar motkulturer och subkulturer. Ungdomarna använder mötesplatserna på nätet för att söka besläktade själar andra som är intresserade av samma frågor och/eller har samma livssituationer som de själva och som de därför kan utbyta erfarenheter med. Detta är också signifikant på en mer allmän nivå när det gäller kärnan i det sociala samspelet och olika sätt att knyta an till dessa grupperingar. Vid Tammerfors universitet har man studerat mobil kommunikation mellan ungdomar i Finland sedan Forskningsmetoderna har främst varit intervjuer och observationer, tillsammans med material producerat av ungdomarna själva, som bildkollage och mediadagböcker. Med tiden har forskningen utökats till att också omfatta unga människors användning av Internet och andra medier. Sedan 1997 har sammanlagt intervjuer gjorts. De har omfattat hela Finland och genomförts både i städer och på landsbygden. De kontakter och det samarbete som forskningsgruppen inrättat med det internationella forskarnätverket (i Japan, Storbritannien och Tyskland) utgör en integrerad del av studien, som gör det möjligt att jämföra resultaten i de olika länderna. Under forskningsperioden har mobiltelefonanvändandet ökat bland allt yngre åldersgrupper och fått en fast position i ungdomarnas vardagsliv. Samtidigt har mobilanvändningen skiftat från att vara en ren yrkeskommunikation till ett verktyg för hantering av vardagslivet och upprätthållande av sociala nätverk. Utöver mobilkommunikationen har Internet intagit en central ställning i tonåringarnas medialiv, då det möjliggör en mångsidig produktion av innehåll och ett oberoende kulturskapande. Under forskningstiden har det visat sig fruktbart att granska både mobiltelefon- och Internetkulturen bland ungdomar under samma forskningsramar eftersom de båda ämnena har det gemensamt att de fyller en oumbärlig funktion i ungdomarnas vardagsliv. Internets dragningskraft på ungdomar har ökat väsentligt sedan Tonåringarna verkar fascinerade av de virtuella världar som erbjuds. Under 2000 blev Internet en av de mest attraktiva mediaformerna för finska ungdomar i åldergruppen (Saarela, 2000). I Finland uppstod den mobila kommunikationskulturen någon gång mellan 1995 och Textmeddelandefunktionen blev snabbt populär bland tonåringarna. De adopterade mobiltelefonanvändningen och utvecklade en egen kommunikationskultur där mobiltelefonen fungerar som ett nyttoföremål i det dagliga livet och som ett verktyg för att bygga upp sin identitet och upprätthålla de sociala nätverken.

3 Min mobil, en del av mig Jag är besatt av min mobil. Jag har den alltid i vänstra fickan, och ibland när jag pratar i den och har den i höger hand sticker jag vänstra handen i fickan och undrar var mobilen är. (Pojke, 16, västra Finland) Det är lite som med kläderna, jag har den på mig jämt. Den har blivit en sådan viktig del av en att man knappt ens tänker på att den finns där. (Flicka, 16, Lappland) För de finska ungdomarna är mobiltelefonen en organisk del av vardagslivet. Mobilen har blivit en integrerad del av tonåringens person; den kan ses som jämförbar med en kroppsdel (se Oksman och Rautiainen, 2002). Den syns inte hela tiden, utan bärs i en ficka, så nära och lättillgänglig som möjligt. De tonåringar som intervjuades hade ganska lång erfarenhet av att äga och använda mobiltelefoner oftast mellan fem och sju år. Situationen är ungefär densamma i andra nordiska länder. Exempelvis Rich Ling och Berit Yttri (2001) samt Berit Skog (2001) har studerat aspekter på mobil kommunikation bland ungdomar i Norge och Alexandra Weinlenmann (2001) har studerat svenska tonåringars mobiltelefonvanor i det dagliga livet. Enligt de finska ungdomarna är mobilen idag ett av de viktigaste kommunikationsmedlen i deras dagliga liv. Genom den befäster de sin innersta sociala krets: vänner, familj och affärskontakter. En central faktor i den mobila kommunikationen ungdomar emellan är att kommunikationsmedlet integreras i den egna livssfären och uppbyggnaden av en social identitet. Mobilen används för att fastställa vilka som hör till viktiga sociala grupperingar och hur den egna identiteten byggs upp på ett socialt plan i förhållande till andra. Dessutom är Internet en av de sociala arenor där unga människor bygger upp sin identitet, skapar nya former av grupperingar och formar egna ideologier och livsattityder. Via Internet bygger ungdomarna upp grupper eller mötesplatser (communities) som kan innefatta medlemmar från alla delar av Finland och hela världen. Ungdomarnas umgänge på Internet har långtgående effekter på deras vardagsliv liksom på deras förhållande till samhället i stort. På senare år har det uppstått ett växande intresse för olika former av Internetumgänge bland ungdomar. Nedan kommer jag att ge en närmare redogörelse för hur ungdomarnas mötesplatser på Internet ser ut.

4 Ungdomar på nätet Att tala om en enhetlig webbgeneration skulle kanske vara missvisande eftersom omfattningen och intensiteten i Internetanvändningen, liksom dess betydelse för individen varierar mycket mellan ungdomarna. En del tonåringar har till och med börjat tappa intresset för den virtuella världen. Artonåriga Mika misstänkte att den vanliga personliga hemsidan med beskrivningar av husdjur och hemsideägarens livs historia inte längre lyckas väcka utomståendes intresse: Jag tror inte det faktiskt, kanske när Internet började i början på nittiotalet och folk berättade om sig själva [på sina hemsidor], kanske en del tyckte det var intressant då. Men det är inte så mycket sånt längre, om det inte är en kändis eller så. Jag tror inte det är någon som bryr sig. (Mika, 18) Med utgångspunkt från omfattningen av ungdomarnas Internetanvändning kan de delas in i tre grupper intensiva, genomsnittliga och tillfälliga användare. En del är knappt ute på nätet alls, även om de har en anslutning hemma, medan andra använder nätet intensivt och tillbringar uppåt fem timmar om dagen med olika former av Internetaktivitet. Intensiva användare är ofta inne på tematiska IRC-kanaler (Internet Relay Chat), hobbyrelaterade diskussionsforum eller andra virtuella mötesplatser. Särskilt populära är diskussionsforum avsedda för folk med gemensamma intressen. En del av ungdomarnas Internetkommunikation sker mellan folk som redan känner varandra på platser som Habbo Hotel Kultakala. (Webbplatsens namn betyder Habbo Hotel Guldfisken. En version på engelska finns på Ofta kommer man överens i förväg med sina vänner om att träffas på en viss virtuell mötesplats. Om vi inte har bestämt något, skickar jag ett sms till mina kompisar att jag är på Guldfisken, vi ses där. Eller så mejlar jag. (Karoliina, 14) Unga människors Internetkommunikation har blivit allt mer varierad: Livet online och Internetkompisar måste inte skilja sig från kompisarna i verkliga livet och umgänget på Internet är bara ytterligare en aspekt av det dagliga livet och umgänget med andra. Virtuella platser används både för att träffa gamla kompisar och göra nya bekantskaper. Platserna kan vara virtuella mötesplatser, diskussionsgrupper och speciellt inriktade hobbygrupper. Dessa communities på Internet varierar mycket ifråga om syfte och öppenhet/anonymitet när det

5 gäller kommunikationen. Enligt ungdomarna är syftet med de flesta chattsidor bara att fördriva tiden med att prata med andra eller ta reda på den andra personens identitet för att avgöra hur intressant denna skulle vara att gå ut med. Lek med identiteter och bluffar ses som ett roligt tidsfördriv. Ungdomarna kritiserar också de stereotypa konversationerna på chattsidor, där de första frågorna alltid gäller ålder och hemort: I början är det alltid en massa bråk om hur gammal är du och så där (Anni, 14). IRC ses dock som en community som inte uppmuntrar anonymitet. Tonen i diskussionerna blir mer saklig när folk talar i sitt eget namn: exempelvis anses det olämpligt på IRC att inleda en diskussion med att fråga efter den andra personens ålder och bostadsort. IRC-communities När man diskuterar communities på Internet (vilket kan översättas som gruppering eller mötesplats) måste begreppet någonstans utgå från definitionen på en traditionell gruppering i samhället (se Jones 1997, ). En virtuell community kan vara en grupp som aldrig träffas personligen även om många IRC-communities också arrangerar träffar. Dessa virtuella mötesplatser inrättas ofta för att medlemmar ska kunna samlas kring ett gemensamt intresseområde eller uppnå ett visst mål. Att diskutera och utbyta erfarenheter om ett ämne som intresserar alla kan räcka som skäl för att upprätthålla en mötesplats. Temat tjänar till att samla likasinnade människor kring en enande faktor. Diskussionsgrupperna, IRC-kanalerna och webbplatser med ett visst tema eller ett hobbyinriktat innehåll har ökat i popularitet. Användandet av tematiska IRC-kanaler kan drastiskt öka en ung människas Internetanvändande från två timmar i veckan till flera timmar om dagen. De mest aktiva IRC-användarna övertalar ofta sina föräldrar att skaffa en fast Internetanslutning. En del tonåringarna förklarade att de ville att tematiska IRC-kanaler skulle förbli ganska små mötesplatser där alla känner varandra, för att inte nivån på konversationen skulle bli lidande. Efter att en viss tid har gått sedan den senaste inloggningen går det inte längre att logga in på IRC-kontot. Ungdomarna skapar sina egna diskussionsforum. En temabaserad webbplats kan t.ex. skapas runt en bok, en film, en TV-serie eller en popstjärna: Harry Potter, Sagan om ringen, Tori Amos. Färdigdesignat innehåll uppskattas inte automatiskt det ligger ett intresse i att själv skapa mediainnehåll (videofotografering, IRC, diskussionsforum) och på så sätt göra sig synlig. Denna form av Internetumgänge understryker känslan av gruppering och sökandet efter likasinnade. Ronja, 17, besöker många diskussionsforum på nätet, bland annat en om virtuella hästar och en IRC-kanal om Sagan om ringen. Hon är ute på nätet i omkring fyra timmar om dagen. Hon läser också mycket fantasy. Hennes familj skaffade bredbandsanslutning på hennes initiativ. Den viktigaste virtuella mötesplatsen för Ronja är Harry Potter-IRC:n där hon träffar likasinnade.

6 Ronja har funnit sin pojkvän och sin bästa kompis genom Internet. Enligt henne blir man bekant via Internet i etapper och det tar tid. Ingen personlig information lämnas till främlingar. Man börjar prata med dem eller skicka meddelanden till dem oftare. Om man bor i samma område kan man efter ett tag komma överens om att träffas. Ronja skriver och ringer till sina Internetvänner lika mycket som till andra människor hon känner, t.ex. genom skolan. Hon tycker inte alltid om att berätta för andra, särskilt föräldrarna, att hon träffar folk på nätet: Av någon anledning säger jag hellre 'det är en i Tolkiengänget' än att jag säger att vi träffades på nätet". Ett sätt att sammanföra den virtuella världen med ens eget fysiska liv är genom de träffar som anordnas av communities. Ronja har varit på ett Harry Potter-möte. Folk hade mantlar på sig och jag fick många kompisar där. Jag gillar verkligen att se att någon finns i verkligheten. Det är bra för föräldrarna också, att se att det inte bara är pedofiler eller så som är ute på nätet. Att kunna tala om för dem att jag har träffat den här personen i verkligheten. Liksom den Harry Potter-IRC Ronja beskriver är inte alla Internetcommunities baserade på de ansiktslösa diskussioner som anonymiteten medger. Det är vanligt att man träffas, och inom vissa IRC-grupper är det ganska centralt att man visar varandra ansiktet via bilder på nätet. Femtonåriga Nea berättar om en populär IRC-grupp där unga umgås med varandra via fotografier. är en webbplats där folk lägger in bilder som andra får kommentera. Den är finsk och där finns bilder på folk i åldrarna eller så. Jag hörde om den av en kompis. Där är fullt av folk, lika mycket killar som tjejer. Alla i min skola tror jag. Folk pratar med varandra genom kommentarrutorna vid bilderna. Jag har lagt in bilder på mig och fått kommentarer. Jag har träffat många på I2. Man kan skicka privata meddelanden genom att trycka på en knapp, och så finns det en liten ruta där man kan skriva om sig själv och lämna sin e-postadress om man vill. Jag har lagt ut min adress där. Ofta stannar snacket liksom kvar på I2, fast ibland träffar man någon och har sett dens bild på I2 och så kan man gå fram och säga något om det, så det är verkligen lätt att träffa folk så. Risker med nätcommunities I bästa fall är Internetcommunities en källa till vänskap, utbyte av idéer och erfarenheter och en möjlighet att ge uttryck för kreativitet (se Oksman, 2002). Det finns dock en baksida med Internetumgänget som också uppmärksammats och diskuterats mycket i finska media. Under 2003, stängdes flera chattsidor på grund av misstankar om pedofili. Händelser som dessa och det medieuppbåd som det medför har också påverkat ungdomarnas uppfattning om umgänge på

7 Internet. Många berättade att särskilt föräldrarna har blandade känslor inför vänskap och romantiska förhållanden som skapas via nätet. Det var en anledning till att ungdomarna inte sällan teg om hur ett Internetförhållande egentligen hade inletts. Den allmänna misstänksamheten mot att träffa främlingar på nätet har också ökat och tonåringarna föredrog att träffa människor de redan känner (t.ex. från skolan) eller att kommunicera inom en liten, relativt sluten krets. Femtonåriga Roosa kommenterar ovälkommen nyfikenhet på Hotell Guldfisken. De kommer bara in och frågar Var bor du? Hur gammal är du?. Man kan inte säga något till dem eftersom man inte vet vem de är, ibland kan det ju vara män i trettioårsåldern eller något. Jag säger ingenting till dem, bara Hejdå, vi ses. Det intensiva Internetumgänget bland dessa besläktade själar kan också innebära vissa risker. Är det möjligt att det intensiva deltagandet i en onlinekultur kan leda till att man okritiskt anammar gruppens värderingar, åsikter och världsåskådning och att den unga människan därmed fjärmas från principerna i det omgivande samhället? Liknande farhågor väcktes i samband med en händelse i Finland nyligen. En sprängladdning exploderade i ett affärscentrum i Vanda (Vantaa) i södra Finland den 11 oktober 2002, vilket ledde till diskussioner bland vuxna i Finland, bland annat experter inom olika områden, om farorna med Internetanvändning. Explosionen orsakade sju människors död och ett dussintal skadades. Bomben hade konstruerats av den 19-årige kemistudenten Petri Gerdt, boende i Vanda. Under flera månader före dådet hade Gerdt, eller RC som han kallade sig i en diskussionsgrupp på Internet inriktad på sprängämnen, diskuterat bombbyggarteknik med andra som intresserade sig för ämnet. Explosionen väckte oro kring döda zoner eller virtuella områden där små grupper agerar utan vuxeninflytande, fungerar enligt sina egna lagar och bildar slutna kretsar som kan bli farliga. Diskussionerna i media kring denna händelse fokuserades särskilt på Internets virtuella natur. Det antas ofta att medlemmarna i virtuella communities kanske aldrig träffas ansikte mot ansikte och att kommunikationen begränsas till elektroniskt förmedlade diskussioner om ett gemensamt intresseområde. Detta gör att de sociala reglerna och normerna för den dagliga kommunikationen inte styr utbytet av idéer inom dessa Internetcommunities, åtminstone inte i den omfattning som de påverkar aktiviteterna inom lokala grupper eller nätverk där koordinaterna för tid och plats hänger fast samman med den materiella värld vi lever i. Inom en Internetcommunity kan gränserna mellan normalt och onormalt, tillåtet och förbjudet vara andra än de gränser som gäller i den verkliga omvärld användarna lever i. Den inre kontrollen av en Internetcommunity fungerar därmed enligt andra regler än motsvarande mekanismer inom en lokal gruppering i samhället (jmf. MacKinnon 1997: ). Via Internet är det möjligt att skapa grupperingar och nätverk som förenar medlemmar från hela Finland eller hela världen. Unga Internetanvändare är ibland helt ovetande om den faktiska identiteten på den person han eller hon kommunicerar med, vilket kan göra det svårt att bedöma

8 samtalspartnerns faktiska avsikter. På Internet kan ungdomar komma in i grupper som i den verkliga världen skulle vara stängda för dem, till exempel på grund av åldersgränser. I den virtuella världen är inget område mer fjärran och därmed bättre avskärmat än andra. Mediarapporteringen tenderar till sin natur att uppmärksamma de mest alarmerande problemen, medan den vanliga kommunikationen på Internet i vardagslivet inte får lika mycket uppmärksamhet. Det skulle därför vara gynnsamt för alla parter om man via forskningen försökte få till stånd en mer detaljerad och bredare förståelse för de olika aspekterna på ungdomars dagliga Internetkommunikation. Dessutom är det viktigt att få fram mer information om hur Internet påverkar unga människors vardag, om hur ungdomarna bildar nätverk och om deras förhållanden till sina föräldrar och vuxenvärlden. När man analyserar ungdomars Internetvanor är det alltså av grundläggande betydelse att beakta deras vardagliga sociala nätverk på det stora hela. Enligt Pantzar (1996) har utnyttjandet av den nya tekniken långtgående effekter på individens dagliga liv och kulturella omgivning. Internet är en av de sociala sfärer som ungdomarna kommer att påverkas av när de bygger upp sin identitet, skapar nya former av grupperingar och grundar sin världsuppfattning. Världen styrs globalt av olika typer av nätverk, ofta bildade på ekonomiska grunder, men också politiska och kulturella grunder och grunder som bygger på olika former av identitet (jmf. Castells 1996). På mikronivå kan dessutom mekanismerna för unga människors umgänge på nätet beskrivas som byggt på en nätverksgrund, vars kärna bildas av deras identiteter och världsuppfattningar. Hur dessa nätverk tar sig uttryck och vad de har för effekt kan variera beroende på ungdomarnas livsmiljö (t.ex. var de bor). Internet är inte lika närvarande i alla ungdomars liv, och de nya formerna av umgänge och nätverksbyggande som uppstått med Internet påverkar inte hela ålderssegmentet lika starkt. De nya kommunikationsteknikerna kan förstärka skillnaderna mellan unga människor, men de kan också bidra till att föra samman ungdomar med mycket olika bakgrunder. Andra viktiga frågor i detta sammanhang är följande: Har de förändrade familjestrukturerna något samband med de nya umgängesformer ungdomarna odlar och med uppbyggandet av communities på Internet (jmf. Haddon och Silverstone 1995; Fortunati 2001)? Vilken typ av ungdomar dras till vissa arenor för ungdomskultur, där deras umgänge antar olika former, från slutna och exklusiva stadier av subkulturella grupper till virtuella arenor öppna för en större variation av åsikter? På Internet innebär umgängesförmåga förmågan att välja de mest lämpliga personerna, besläktade själar, som kommunikationspartner. Vilka effekter får dessa val när det gäller ungdomarnas anknytning till andra sociala grupperingar och samhällsstrukturer (t.ex. familjer, grannar)? Vilket tomrum fyller Internetgemenskapen i ungdomarnas liv? Hur förhåller sig Internetgrupperingen till det sociala nätverket i ungdomarnas dagliga liv med andra ord, vilken betydelse har den virtuella gemenskapen i deras liv? Utgör Internetcommunities viktiga referensgrupper som faktiskt påverkar utvecklingen av de unga medlemmarnas åsikter och syn på världen och deras handlingar? Eller utgör de bara en plattform för att få uttrycka sig i en övergående livsfas, utan att det kräver något långsiktigt engagemang? Vidare kommer det att bli

9 viktigt att bedöma graden av öppenhet i kommunikationen inom olika grupper och undersöka olika grupperingars attityder mot samhället utanför Internet. Hur förhåller sig kommunikationens natur till hur gruppens inre värden och moral utvecklas? Grupperingarna på Internet kan sägas bli alltmer profilerade, och även på en empirisk nivå i det dagliga livet återstår många av grupperingarnas kopplingar och verkningar att förklara. Tidigare har den internationella forskningen inriktats på hur identiteter och virtuella personligheter skapas inom virtuella miljöer (jmf. Turkle 1995) och användningen av Internet har undersökts som en del av ungdomars medieanvändning och mediekultur (t.ex. Livingstone 2002; Sefton- Green 1998). Den typ av forskning som diskuteras här skulle ge värdefull kunskap om de ungas nätgrupperingar och samtidigt belysa processen för uppbyggnad av sociala nätverk och världsåskådningar inom skyddade världar som är svåra att nå för utomstående och därför ofta förblir dolda för de vuxna. HÄNVISNINGAR Castells, M. (1996) The Power of Indentity. The Information Age: Economy, Blackwell. Coogan, K. och Kangas, S. (2001) Nuoret ja kommunikaatioakrobatia vuotiaiden kännykkä- ja internetkulttuurit. Nuorisotutkimus ja Elisa Communications. (Elisa tutkimuskeskus, raportti, 158) Fortunati, L. (2001) The Mobile Phone Between Orality and Writing. Ur 3rd International Conference on Uses and Services in Telecommunications. Paris: France Telecom. Haddon, L. och R. Silverstone (1995) Lone Parents and their Information and Communication Technologies. Ur SPRU CICT Report Series No. 12, Brighton: Science Policy Research Unity, University of Sussex. Jones, S. G. (red.) (1997) Virtual Culture. Identity & Communication in Cybersociety. London: Sage. Kasesniemi, E.-L. och P. Rautiainen (2002) 160 Characters. The Text Messaging Culture of Finnish Teenagers. Ur Katz J., Aakhus M. (red.) Perpetual Contact: Mobile Communication, Private Talk, Public Performance. Cambridge: Cambridge University Press Livingstone, S. (2002) Young People and New Media: Childhood and the Changing Media Environment. London: Sage. MacKinnon, R. (1997) Punishing the Persona; Correcting Stategies for the Virtual Offender. Ur Jones, S.G. (red.) Virtual Culture. Identity & Communication in Cybersociety. London: Sage.

10 Oksman, V. (2002) So I Got It Into My Head That I Should Set Up My Own Stable Creating Virtual Stables on the Internet as Girls Own Computer Culture. Ur Consalvo, M. och Paasonen, S. (red.) Women & Everyday Uses of the Internet. Agency & Identity. New York: Peter Lang Publishing Inc. Oksman, V. och Rautiainen, P. (2002). Extension of the hand: Children s and teenagers relationship with the mobile phone in Finland. Ur Leopoldina Fortunati and Raimonda Riccini (red.) The Human Body Between Technologies, Communication and Fashion, Milano: FrancoAngeli Oksman, V. och Rautiainen, P. (2002) Perhaps it is a Body Part. How the Mobile Phone Became an Organic Part of the Everyday Lives of Children and Adolescents. Ur Katz, J. (red.) Machines That Becomes Us. New Brunswick: Transaction Publishers. Oksman V. och Rautiainen, P. (2002): Den är hela livet i min hand- mobilkommunikation och familj. Ur NIKK magasin 2/2002. Nordisk institut for kvinne- og kjonnsforsking. Oksman, V. och Rautiainen, P. (2002) That s modern life for you. Mobile communication in the everyday life on children and teenagers in Finland. Acta Etnographica Hungarica. Pantzar, Mika (1996): Kuinka teknologia kesytetään: kulutuksen tieteestä kulutuksen taiteeseen. Helsinki: Hanki ja jää. Saarela, Pekka (2000): Nuorisobarometri Selvitys vuotiaiden suomalaisten nuorten asenteista. Sähköinen dokumentti: Sefton-Green, J. (1998) Digital Diversions: youth culture in the age of multimedia. London: UCL Press. Turkle, S. (1995) Life on the Screen: Identity in the Age of the Internet. New York: Simon och Schuster. Weilenmann, Alexandra (2001) Kan inte du svara? Om hur ungdomar samsas om sina mobiltelefoner. Sammanfattning av föreläsning på Telemuseum i Stockholm.

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv

Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv Hej! Det du håller i din hand är en hjälp till hur man som förening kan arbeta mot tobak. Det är många olika krafter som drar i våra barns uppmärksamhet -

Läs mer

Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015

Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015 Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015 Marknadsföring har under de senaste 20 åren förändrats radikalt i grunden, så även inom HRTbranschen.

Läs mer

Facebook Twitter Instagram Pinterest Google+ Bloggar Forum sociala medier för butiker och företag

Facebook Twitter Instagram Pinterest Google+ Bloggar Forum sociala medier för butiker och företag Facebook Twitter Instagram Pinterest Google+ Bloggar Forum sociala medier för butiker och företag Sociala medier Facebook Twitter Instagram Pinterest Avenyn, Peter Tilling 2013 www.semseo.se MÅLSÄTTNING

Läs mer

Barn och medier. En lättläst broschyr

Barn och medier. En lättläst broschyr Barn och medier En lättläst broschyr Innehåll Inledning 3 Åldersgränser 4 Internet 8 Spel 14 Använder ditt barn medier för mycket? 15 Läsning 16 Alla kan vara medieproducenter 18 2 Inledning Alla barn

Läs mer

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKOD STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER I

Läs mer

Nätverka med hjärtat. och gör bättre affärer. Helene Engström. Smakprov fra n boken Nätverka med hjärtat, utgiven pa www.egetforlag.

Nätverka med hjärtat. och gör bättre affärer. Helene Engström. Smakprov fra n boken Nätverka med hjärtat, utgiven pa www.egetforlag. Nätverka med hjärtat och gör bättre affärer Helene Engström Innehåll Om nätverk...7 Nätverka med vem?...10 Nätverka lagom...12 Var hittar jag nätverk?... 15 Professionella affärsnätverk...16 Nätverka internationellt...22

Läs mer

Livet online är på riktigt KÄNN DITT MEDIA!

Livet online är på riktigt KÄNN DITT MEDIA! Livet online är på riktigt KÄNN DITT MEDIA! DU HAR RÄTTIGHETER! Du får ut mer av Internet när du håller på dina rättigheter och uppför dig ansvarsfullt. Praktiskt taget alla har tillgång till Internet

Läs mer

Sociala medier och uppdragsutbildning

Sociala medier och uppdragsutbildning Sociala medier och uppdragsutbildning Vad ska jag prata om? Utveckla dina affärer med sociala medier Vägen fram till en framgångsrik social media-strategi Uppdragsutbildning i sociala medier? Mål med föreläsningen?

Läs mer

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

Relationsseminarierna Universitetslektor Camilla Granholm

Relationsseminarierna Universitetslektor Camilla Granholm Den virtuella dimensionen i barn och ungdomars liv möjligheter och risker: en kort inblick i hur barn och ungdomar använder modern informationsteknologi och sociala medier Relationsseminarierna5-7.9.2016

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Delrapport. Attityder till brott och straff på nätet. Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25

Delrapport. Attityder till brott och straff på nätet. Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25 Delrapport Attityder till brott och straff på nätet Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25 Om undersökningen 2 Om undersökningen Huvudsakliga syftet med undersökningen var att ta reda på svenska ungdomars

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

Dialogkort om internet

Dialogkort om internet Dialogkort om internet Dialogkorten är ett verktyg framtaget av Medierådet för att stödja diskussioner kring barns och ungdomars användning av internet. Använd korten för att utbyta erfarenheter med varandra;

Läs mer

VARFÖR DELTAR FOLK I DELTAGANDE MEDIER? GEMENSKAP GEMENSKAP

VARFÖR DELTAR FOLK I DELTAGANDE MEDIER? GEMENSKAP GEMENSKAP VARFÖR DELTAR FOLK I DELTAGANDE MEDIER? Tiotusenkronorsfrågan: Vad är det som får folk att skicka sin musik till AllEars, lägga upp sina bilder på Bilddagboken, leverera nyheter till CurrentTV, skapa machinima-filmer

Läs mer

Ungdomar och sociala medier!

Ungdomar och sociala medier! Ungdomar och sociala medier! 1 Jag har blivit retad för mig kroppsform. Folk skriver anonymt till mig att jag är ful och jag är inte värdig. Har blivit mobbad från dagis till 4-5 och då kom det på nätet

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Framtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet

Framtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet DEN RÄTTA KÄNSLAN Framtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet ut. Attityder och värderingar som

Läs mer

PROJEKTRAPPORT 28/2-2/3 VÄSTERÅS

PROJEKTRAPPORT 28/2-2/3 VÄSTERÅS PROJEKTRAPPORT 28/2-2/3 VÄSTERÅS FAKTA OM KONVENTET VIKTIGA DATUM Prolog 2014 hölls den 28:e februari till 2:a mars på Culturen i Västerås. Konventet hade föranmälan för deltagare samt möjlighet för allmänheten

Läs mer

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist i klinisk sexologi Hemsida: www.lofgren-martenson.com

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

De största just nu är Facebook och Twitter. Även Google har lanserat ett, Google Plus.

De största just nu är Facebook och Twitter. Även Google har lanserat ett, Google Plus. Sociala medier De största just nu är Facebook och Twitter. Även Google har lanserat ett, Google Plus. Dessutom finns Linkedin, där man kan återknyta kontakten med gamla vänner och kollegor och StayFriends,

Läs mer

Populärt på internet. 56 Kampanjguide

Populärt på internet. 56 Kampanjguide Populärt på internet Omsättningen på vad som är inne på nätet är ganska stor. Nedan finns ett par populära webbplatser och så kallade communities (nätmötesplatser) där det finns möjlighet att bedriva kampanj

Läs mer

Elever som zappar skolan 131011

Elever som zappar skolan 131011 Elever som zappar skolan 131011 Projekt på Almåsskolan 2007-2010 Titti Ljungdahl Skolutvecklare Bakgrund Våren 2007 c:a 10 elever med mycket stor frånvaro, de flesta flickor. Tidigare skolgång hade fungerat

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Vad svarade eleverna?

Vad svarade eleverna? Vad tycker eleverna om sina skolor? Vad svarade eleverna? Tjej 78 50 % Kille73 47 % Vill inte svara 8 5 % Vad är det bästa med din skola? att man känner alla. maten och att fröknarna har tid med en bra

Läs mer

Hat och kränkningar. på internet. En vägledning till föräldrar och andra vuxna nära barn.

Hat och kränkningar. på internet. En vägledning till föräldrar och andra vuxna nära barn. Hat och kränkningar på internet En vägledning till föräldrar och andra vuxna nära barn www.statensmedierad.se 1 Till dig som är förälder HEJ! Är du orolig när ditt barn är på internet? Vad är ditt ansvar

Läs mer

Barn lär av barn. Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr

Barn lär av barn. Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr Barn lär av barn Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr Måste inte vara problematiskt Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Vad gjorde ni för

Läs mer

Lidingö Lotta Armijo Holmberg & Anja Norell

Lidingö Lotta Armijo Holmberg & Anja Norell Jacob Jacob har flera nära kompisar. De hänger mycket både i skolan och på fritiden, har många gemensamma intressen och har jättekul tillsammans. Jacobs familj tycker det är konstigt att de flesta av kompisarna

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Kärlek.nu Om Internet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar

Kärlek.nu Om Internet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Kärlek.nu Om Internet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi. Aukt. spec. i klin. sexologi Malmö högskola www.lofgren-martenson.com

Läs mer

www.surfalugnt.se Sveriges Kommuner och Landsting Hansi Carlson, IT-strateg

www.surfalugnt.se Sveriges Kommuner och Landsting Hansi Carlson, IT-strateg www.surfalugnt.se IT och ungdomar världens möjlighet om vuxenvärlden engagerar sig! 2 Fråga en elev hur IT kommer att påverka.. Tänkvärt! Hur möter skolan ungdomarnas IT-verklighet? E-post och Officepaket

Läs mer

EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR

EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKO D STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER

Läs mer

Tekniska prylar leder till gräl i de svenska villorna

Tekniska prylar leder till gräl i de svenska villorna PRESSMEDDELANDE 2011-12-12 Tekniska prylar leder till gräl i de svenska villorna Två av tio svenskar som bor i hus tycker att tekniken begränsar umgänget med familjen. Lika stor andel tycker att tekniken

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

LÄSGUIDE till Boken om Liten

LÄSGUIDE till Boken om Liten LÄSGUIDE till Boken om Liten LÄSGUIDE till Boken om Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken om Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen samtala

Läs mer

Enkätundersökning i samarbete med MSN

Enkätundersökning i samarbete med MSN Riksförbundet BRIS Enkätundersökning i samarbete med MSN I samarbete med MSN genomförde BRIS under våren 2007 en webbaserad enkät bland 14-17- åringar. Syftet var att skaffa ett bredare underlag än det

Läs mer

Nätkulturer 7,5 hp Uppsala universitet Institutionen för utbildning, kultur och medier Monica Langerth Zetterman

Nätkulturer 7,5 hp Uppsala universitet Institutionen för utbildning, kultur och medier Monica Langerth Zetterman Nätkulturer 7,5 hp 2009-09-17 Uppsala universitet Institutionen för utbildning, kultur och medier Monica Langerth Zetterman Du kommer den här första gången få behålla rollen som participant, vilket innebär

Läs mer

Rosa utmaningar Ana Rodríguez García http://anarodriguezgarcia.com Mars 2015

Rosa utmaningar Ana Rodríguez García http://anarodriguezgarcia.com Mars 2015 http://anarodriguezgarcia.com Mars 2015 Inledningen Rosa Den farliga färgen (Ambjörnsson, 2011) här hjälpt mig förstå färgen rosa från ett nytt perspektiv. Rosa är en symbol som är laddat med starka känslor

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Familjecentraler Brukarundersökning 2010

Familjecentraler Brukarundersökning 2010 Familjecentraler Brukarundersökning 2010 Dnr 2/7 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Genomförande... 3 Resultat... 4 Stöd från personal... 4 Frågor... 4 Råd och stöd... 4 Olika delar samlade i samma lokal...

Läs mer

Internet - en trygg plats för alla? Vem kan man lita på? Göteborgs Stad, Social Resursförvaltning Länsstyrelsen, Västra Götaland 28 januari 2015

Internet - en trygg plats för alla? Vem kan man lita på? Göteborgs Stad, Social Resursförvaltning Länsstyrelsen, Västra Götaland 28 januari 2015 Internet - en trygg plats för alla? Vem kan man lita på? Göteborgs Stad, Social Resursförvaltning Länsstyrelsen, Västra Götaland 28 januari 2015 Karin Torgny journalist kulturvetare + vårdarinna vård och

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Gunilla Preisler, professor emerita Maria Midbøe, leg. psykolog

Gunilla Preisler, professor emerita Maria Midbøe, leg. psykolog Gunilla Preisler, professor emerita Maria Midbøe, leg. psykolog Deba%en om språkinlärning hos barn med cochleaimplantat Deba%en om språkinlärning hos barn med cochleaimplantat Har handlat om Deba%en om

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6 Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur

Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur Eva Ärlemalm-Hagsér Förskollärare, doktorand vid Göteborgs universitet samt universitetsadjunkt Mälardalens högskola Innehåll Förskolans roll för en hållbar nutid

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Idéer för sexualundervisningen

Idéer för sexualundervisningen Idéer för sexualundervisningen Både nya och erfarna lärare kan hitta inspiration i vår idébank. Du får använda materialet fritt och kopiera våra förslag. Om du själv har goda erfarenheter eller idéer som

Läs mer

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

FÅNGAD AV NÄTET EN FILM OM NÄTMOBBNING

FÅNGAD AV NÄTET EN FILM OM NÄTMOBBNING FÅNGAD AV NÄTET EN FILM OM NÄTMOBBNING >>Fångad av nätet

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Morgondagens turist Hur ska besöksnäringen bemöta e-generationen?

Morgondagens turist Hur ska besöksnäringen bemöta e-generationen? Morgondagens turist Hur ska besöksnäringen bemöta e-generationen? Åsa Wallström, professor industriell marknadsföring Maria Ek Styvén, bitr. professor industriell marknadsföring Vad är e-generationen?

Läs mer

EU KIDS ONLINE II Frågeformulär för föräldrarna 31/03/2010

EU KIDS ONLINE II Frågeformulär för föräldrarna 31/03/2010 KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKO D STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER INTERVJUAREN SKA ANTECKNA BARNETS ÅLDER OCH KÖN ÅLDER KÖN Man

Läs mer

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad 2016-2017 Skutan Skeppet Glommagården Adolfsbergsskolans förskola 1 Vår verksamhetsidé Alla barn och vuxna ska känna sig välkomna i vår verksamhet. Det

Läs mer

Föräldrafritt på nätet

Föräldrafritt på nätet Föräldrafritt på nätet En undersökning om vad föräldrar vet om deras barn på Internet Januari 2010 Norman Data Defense Systems AB Norrköping Science Park 602 33 Norrköping www.norman.com/se Om undersökningen

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Läs mer

Delrapport. Attityder till brott och brottsbekämpning. Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25

Delrapport. Attityder till brott och brottsbekämpning. Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25 Delrapport Attityder till brott och brottsbekämpning på nätet Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25 Om undersökningen Huvudsakliga syftet med undersökningen var att ta reda på svenska ungdomars attityder

Läs mer

Vet hur man hittar en lockande och förståndig flicka i ditt land

Vet hur man hittar en lockande och förståndig flicka i ditt land Vet hur man hittar en lockande och förståndig flicka i ditt land Vänskap & dating är en viktig del av en individs liv som det är en av de vanligaste sätten att slappna av och minska ansträngande stressen

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

starten på ett livslångt lärande

starten på ett livslångt lärande starten på ett livslångt lärande stodene skolområde Lusten till kunskap Alla barn föds nyfikna. Det är den starkaste drivkraften för allt lärande. Det vill vi ta vara på. Därför arbetar Stodene skolområde

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Björkbacken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Delrapport. Attityder till och erfarenheter av kränkningar på nätet. Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25

Delrapport. Attityder till och erfarenheter av kränkningar på nätet. Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25 Delrapport Attityder till och erfarenheter av kränkningar på nätet Svenska Stöldskyddsföreningen 20-0-25 Om undersökningen 2 Om undersökningen 4 Huvudsakliga syftet med undersökningen var att ta reda på

Läs mer

Sexualitet och kärlek ur ett samspelsperspektiv

Sexualitet och kärlek ur ett samspelsperspektiv Får jag lov? Om kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist i klinisk sexologi

Läs mer

2013-02-23. Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer

2013-02-23. Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer Nätmobbing Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Leg. Psykolog & Doktorand Sofia Berne Definition: En person är nätmobbad när han eller hon, flera gånger blir utsatt för elaka handlingar

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

Våga Visa kultur- och musikskolor

Våga Visa kultur- och musikskolor Våga Visa kultur- och musikskolor Kundundersökning 04 Värmdö kommun Genomförd av CMA Research AB April 04 Kön Är du 37 6 34 65 39 60 3 69 0% 0% 40% 60% 0% 0% Kille Tjej Ej svar Våga Visa kultur- och musikskolor,

Läs mer

Wordpress och Sociala medier av Sanna Ohlander 110407. STAFFANSTORP Framtidens kommun

Wordpress och Sociala medier av Sanna Ohlander 110407. STAFFANSTORP Framtidens kommun STAFFANSTORP Framtidens kommun 1 Innehållsförteckning Det nya informationssamhället sid 3 Staffanstorps kommun framtidens kommun sid 4 Det sociala medier i korta drag sid 5 Vad är wordpress sid 6 Att skriva

Läs mer

Kunskap äger. VAs ungdomsstudie i korthet. VA-rapport 2007:8

Kunskap äger. VAs ungdomsstudie i korthet. VA-rapport 2007:8 Kunskap äger VAs ungdomsstudie i korthet VA-rapport 2007:8 Kortfakta om VAs ungdomsstudie Studiens övergripande syfte är att öka kunskapen om ungas syn på vetenskap och kunskap, samt om hur de utvecklar

Läs mer

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö

Läs mer

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste

Läs mer

Barns och ungdomars engagemang

Barns och ungdomars engagemang Barns och ungdomars engagemang Delaktighet definieras av WHO som en persons engagemang i sin livssituation. I projektet har vi undersökt hur barn och ungdomar med betydande funktionshinder är engagerade

Läs mer

LÄSGUIDE till Boken Liten

LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen prata om viktiga

Läs mer

Umgås på nätet KAPITEL 6. Chatta via webbläsaren

Umgås på nätet KAPITEL 6. Chatta via webbläsaren KAPITEL 6 Umgås på nätet Internet håller alltmer på att utvecklas till en parallellvärld med vår vanliga tillvaro. Man spelar spel över nätet, bygger upp virtuella världar med virtuella prylar och virtuella

Läs mer

Idéhäfte VocaFlexibel Bärbar och tålig samtalsapparat med bra ljud

Idéhäfte VocaFlexibel Bärbar och tålig samtalsapparat med bra ljud Idéhäfte VocaFlexibel Bärbar och tålig samtalsapparat med bra ljud Version januari 2011 Innehåll Att tala med en talapparat... 3 Kom ihåg... 3 VocaFlexibel är en samtalsapparat!... 3 Varför är VocaFlexibel

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

#SEX I SKOLAN. En rektorshearingsguide för elevkårer om sexualundervisningen

#SEX I SKOLAN. En rektorshearingsguide för elevkårer om sexualundervisningen #SEX I SKOLAN En rektorshearingsguide för elevkårer om sexualundervisningen KNOW IT OWN IT! Rätten till bra sex- och samlevnadsundervisning! Vad är en rektorshearing? Syftet med rektorshearingen är i första

Läs mer

Ungdomars psykiska mående

Ungdomars psykiska mående Ungdomars psykiska mående Elina Hermanson MD, Barn- och ungdomsläkare Hanaholmen 10.10.2013 Kärlek Känslan av att vara behövd Gruppens acceptans Diskurs om.. I. Ungdomens utvecklingsuppgifter II.Ungdomens

Läs mer

Tonårsekonomi 2009 En undersökning om tonåringars fickpengar, konsumtion och sparande. Ingela Gabrielsson Privatekonom Nordea 2009-11-12

Tonårsekonomi 2009 En undersökning om tonåringars fickpengar, konsumtion och sparande. Ingela Gabrielsson Privatekonom Nordea 2009-11-12 Tonårsekonomi 2009 En undersökning om tonåringars fickpengar, konsumtion och sparande Ingela Gabrielsson Privatekonom Nordea 2009-11-12 Sammanfattning Tonåringars ekonomi är sämre nu än. De har idag omkring

Läs mer

Om fritidshemmet och vår verksamhet

Om fritidshemmet och vår verksamhet Enligt Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Om fritidshemmet och vår verksamhet Fritidshemmet spelar en väsentlig roll i barns tillvaro idag. Vår verksamhet är ett betydelsefullt

Läs mer

MOBILTELEFONI. Julia Kleiman, Frida Lindbladh & Jonas Khaled. tisdag 15 maj 12

MOBILTELEFONI. Julia Kleiman, Frida Lindbladh & Jonas Khaled. tisdag 15 maj 12 MOBILTELEFONI Julia Kleiman, Frida Lindbladh & Jonas Khaled Introduktion Det var först år 1956 som företaget TeliaSonera och Ericsson som skapade mobiler i bilen som man kunde prata i telefon i på det

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Trygghet i den digitala skolmiljön. -likabehandlingsarbete överallt, genom utbildning och samverkan

Trygghet i den digitala skolmiljön. -likabehandlingsarbete överallt, genom utbildning och samverkan Trygghet i den digitala skolmiljön -likabehandlingsarbete överallt, genom utbildning och samverkan Syfte Stärka skolpersonal i arbetet med att göra elevers digitala skolmiljö trygg Göra likabehandling

Läs mer

Higher education meets private use of social media technologies PERNILLA

Higher education meets private use of social media technologies PERNILLA Higher education meets private use of social media technologies Research questions R1. How do students perceive the use of social media in their learning environment in higher educa9on? R2. Do students

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer