Virpi Oksman Researcher of Mediastudies Hypermedia Laboratory University of Tampere

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Virpi Oksman Researcher of Mediastudies Hypermedia Laboratory University of Tampere"

Transkript

1 Internet och mobilen är helt livsviktiga! NÄT- OCH MOBILKULTURER BLAND UNGDOMAR I FINLAND Virpi Oksman Researcher of Mediastudies Hypermedia Laboratory University of Tampere Myndigheten för skolutveckling K ARLBEERGSVÄGEN STOCKHOLM T EL: FAX:

2 Ungdomars nätkulturer och mobilkommunikationskulturer verkar likna varandra i det att de tenderar att uppstå inom ungdomarnas egna referensgrupper, utanför de vuxnas inflytande och kontroll (se Kasesniemi och Rautiainen 2002; Oksman och Rautiainen 2002; Coogan och Kangas 2001). En skillnad är dock att medan mobiltelefonkommunikationen normalt sker inom en krets nära vänner, fungerar Internet som ett substrat för nya grupperingar, communities, av vilka en del verkar uppvisa de drag som kännetecknar motkulturer och subkulturer. Ungdomarna använder mötesplatserna på nätet för att söka besläktade själar andra som är intresserade av samma frågor och/eller har samma livssituationer som de själva och som de därför kan utbyta erfarenheter med. Detta är också signifikant på en mer allmän nivå när det gäller kärnan i det sociala samspelet och olika sätt att knyta an till dessa grupperingar. Vid Tammerfors universitet har man studerat mobil kommunikation mellan ungdomar i Finland sedan Forskningsmetoderna har främst varit intervjuer och observationer, tillsammans med material producerat av ungdomarna själva, som bildkollage och mediadagböcker. Med tiden har forskningen utökats till att också omfatta unga människors användning av Internet och andra medier. Sedan 1997 har sammanlagt intervjuer gjorts. De har omfattat hela Finland och genomförts både i städer och på landsbygden. De kontakter och det samarbete som forskningsgruppen inrättat med det internationella forskarnätverket (i Japan, Storbritannien och Tyskland) utgör en integrerad del av studien, som gör det möjligt att jämföra resultaten i de olika länderna. Under forskningsperioden har mobiltelefonanvändandet ökat bland allt yngre åldersgrupper och fått en fast position i ungdomarnas vardagsliv. Samtidigt har mobilanvändningen skiftat från att vara en ren yrkeskommunikation till ett verktyg för hantering av vardagslivet och upprätthållande av sociala nätverk. Utöver mobilkommunikationen har Internet intagit en central ställning i tonåringarnas medialiv, då det möjliggör en mångsidig produktion av innehåll och ett oberoende kulturskapande. Under forskningstiden har det visat sig fruktbart att granska både mobiltelefon- och Internetkulturen bland ungdomar under samma forskningsramar eftersom de båda ämnena har det gemensamt att de fyller en oumbärlig funktion i ungdomarnas vardagsliv. Internets dragningskraft på ungdomar har ökat väsentligt sedan Tonåringarna verkar fascinerade av de virtuella världar som erbjuds. Under 2000 blev Internet en av de mest attraktiva mediaformerna för finska ungdomar i åldergruppen (Saarela, 2000). I Finland uppstod den mobila kommunikationskulturen någon gång mellan 1995 och Textmeddelandefunktionen blev snabbt populär bland tonåringarna. De adopterade mobiltelefonanvändningen och utvecklade en egen kommunikationskultur där mobiltelefonen fungerar som ett nyttoföremål i det dagliga livet och som ett verktyg för att bygga upp sin identitet och upprätthålla de sociala nätverken.

3 Min mobil, en del av mig Jag är besatt av min mobil. Jag har den alltid i vänstra fickan, och ibland när jag pratar i den och har den i höger hand sticker jag vänstra handen i fickan och undrar var mobilen är. (Pojke, 16, västra Finland) Det är lite som med kläderna, jag har den på mig jämt. Den har blivit en sådan viktig del av en att man knappt ens tänker på att den finns där. (Flicka, 16, Lappland) För de finska ungdomarna är mobiltelefonen en organisk del av vardagslivet. Mobilen har blivit en integrerad del av tonåringens person; den kan ses som jämförbar med en kroppsdel (se Oksman och Rautiainen, 2002). Den syns inte hela tiden, utan bärs i en ficka, så nära och lättillgänglig som möjligt. De tonåringar som intervjuades hade ganska lång erfarenhet av att äga och använda mobiltelefoner oftast mellan fem och sju år. Situationen är ungefär densamma i andra nordiska länder. Exempelvis Rich Ling och Berit Yttri (2001) samt Berit Skog (2001) har studerat aspekter på mobil kommunikation bland ungdomar i Norge och Alexandra Weinlenmann (2001) har studerat svenska tonåringars mobiltelefonvanor i det dagliga livet. Enligt de finska ungdomarna är mobilen idag ett av de viktigaste kommunikationsmedlen i deras dagliga liv. Genom den befäster de sin innersta sociala krets: vänner, familj och affärskontakter. En central faktor i den mobila kommunikationen ungdomar emellan är att kommunikationsmedlet integreras i den egna livssfären och uppbyggnaden av en social identitet. Mobilen används för att fastställa vilka som hör till viktiga sociala grupperingar och hur den egna identiteten byggs upp på ett socialt plan i förhållande till andra. Dessutom är Internet en av de sociala arenor där unga människor bygger upp sin identitet, skapar nya former av grupperingar och formar egna ideologier och livsattityder. Via Internet bygger ungdomarna upp grupper eller mötesplatser (communities) som kan innefatta medlemmar från alla delar av Finland och hela världen. Ungdomarnas umgänge på Internet har långtgående effekter på deras vardagsliv liksom på deras förhållande till samhället i stort. På senare år har det uppstått ett växande intresse för olika former av Internetumgänge bland ungdomar. Nedan kommer jag att ge en närmare redogörelse för hur ungdomarnas mötesplatser på Internet ser ut.

4 Ungdomar på nätet Att tala om en enhetlig webbgeneration skulle kanske vara missvisande eftersom omfattningen och intensiteten i Internetanvändningen, liksom dess betydelse för individen varierar mycket mellan ungdomarna. En del tonåringar har till och med börjat tappa intresset för den virtuella världen. Artonåriga Mika misstänkte att den vanliga personliga hemsidan med beskrivningar av husdjur och hemsideägarens livs historia inte längre lyckas väcka utomståendes intresse: Jag tror inte det faktiskt, kanske när Internet började i början på nittiotalet och folk berättade om sig själva [på sina hemsidor], kanske en del tyckte det var intressant då. Men det är inte så mycket sånt längre, om det inte är en kändis eller så. Jag tror inte det är någon som bryr sig. (Mika, 18) Med utgångspunkt från omfattningen av ungdomarnas Internetanvändning kan de delas in i tre grupper intensiva, genomsnittliga och tillfälliga användare. En del är knappt ute på nätet alls, även om de har en anslutning hemma, medan andra använder nätet intensivt och tillbringar uppåt fem timmar om dagen med olika former av Internetaktivitet. Intensiva användare är ofta inne på tematiska IRC-kanaler (Internet Relay Chat), hobbyrelaterade diskussionsforum eller andra virtuella mötesplatser. Särskilt populära är diskussionsforum avsedda för folk med gemensamma intressen. En del av ungdomarnas Internetkommunikation sker mellan folk som redan känner varandra på platser som Habbo Hotel Kultakala. (Webbplatsens namn betyder Habbo Hotel Guldfisken. En version på engelska finns på Ofta kommer man överens i förväg med sina vänner om att träffas på en viss virtuell mötesplats. Om vi inte har bestämt något, skickar jag ett sms till mina kompisar att jag är på Guldfisken, vi ses där. Eller så mejlar jag. (Karoliina, 14) Unga människors Internetkommunikation har blivit allt mer varierad: Livet online och Internetkompisar måste inte skilja sig från kompisarna i verkliga livet och umgänget på Internet är bara ytterligare en aspekt av det dagliga livet och umgänget med andra. Virtuella platser används både för att träffa gamla kompisar och göra nya bekantskaper. Platserna kan vara virtuella mötesplatser, diskussionsgrupper och speciellt inriktade hobbygrupper. Dessa communities på Internet varierar mycket ifråga om syfte och öppenhet/anonymitet när det

5 gäller kommunikationen. Enligt ungdomarna är syftet med de flesta chattsidor bara att fördriva tiden med att prata med andra eller ta reda på den andra personens identitet för att avgöra hur intressant denna skulle vara att gå ut med. Lek med identiteter och bluffar ses som ett roligt tidsfördriv. Ungdomarna kritiserar också de stereotypa konversationerna på chattsidor, där de första frågorna alltid gäller ålder och hemort: I början är det alltid en massa bråk om hur gammal är du och så där (Anni, 14). IRC ses dock som en community som inte uppmuntrar anonymitet. Tonen i diskussionerna blir mer saklig när folk talar i sitt eget namn: exempelvis anses det olämpligt på IRC att inleda en diskussion med att fråga efter den andra personens ålder och bostadsort. IRC-communities När man diskuterar communities på Internet (vilket kan översättas som gruppering eller mötesplats) måste begreppet någonstans utgå från definitionen på en traditionell gruppering i samhället (se Jones 1997, ). En virtuell community kan vara en grupp som aldrig träffas personligen även om många IRC-communities också arrangerar träffar. Dessa virtuella mötesplatser inrättas ofta för att medlemmar ska kunna samlas kring ett gemensamt intresseområde eller uppnå ett visst mål. Att diskutera och utbyta erfarenheter om ett ämne som intresserar alla kan räcka som skäl för att upprätthålla en mötesplats. Temat tjänar till att samla likasinnade människor kring en enande faktor. Diskussionsgrupperna, IRC-kanalerna och webbplatser med ett visst tema eller ett hobbyinriktat innehåll har ökat i popularitet. Användandet av tematiska IRC-kanaler kan drastiskt öka en ung människas Internetanvändande från två timmar i veckan till flera timmar om dagen. De mest aktiva IRC-användarna övertalar ofta sina föräldrar att skaffa en fast Internetanslutning. En del tonåringarna förklarade att de ville att tematiska IRC-kanaler skulle förbli ganska små mötesplatser där alla känner varandra, för att inte nivån på konversationen skulle bli lidande. Efter att en viss tid har gått sedan den senaste inloggningen går det inte längre att logga in på IRC-kontot. Ungdomarna skapar sina egna diskussionsforum. En temabaserad webbplats kan t.ex. skapas runt en bok, en film, en TV-serie eller en popstjärna: Harry Potter, Sagan om ringen, Tori Amos. Färdigdesignat innehåll uppskattas inte automatiskt det ligger ett intresse i att själv skapa mediainnehåll (videofotografering, IRC, diskussionsforum) och på så sätt göra sig synlig. Denna form av Internetumgänge understryker känslan av gruppering och sökandet efter likasinnade. Ronja, 17, besöker många diskussionsforum på nätet, bland annat en om virtuella hästar och en IRC-kanal om Sagan om ringen. Hon är ute på nätet i omkring fyra timmar om dagen. Hon läser också mycket fantasy. Hennes familj skaffade bredbandsanslutning på hennes initiativ. Den viktigaste virtuella mötesplatsen för Ronja är Harry Potter-IRC:n där hon träffar likasinnade.

6 Ronja har funnit sin pojkvän och sin bästa kompis genom Internet. Enligt henne blir man bekant via Internet i etapper och det tar tid. Ingen personlig information lämnas till främlingar. Man börjar prata med dem eller skicka meddelanden till dem oftare. Om man bor i samma område kan man efter ett tag komma överens om att träffas. Ronja skriver och ringer till sina Internetvänner lika mycket som till andra människor hon känner, t.ex. genom skolan. Hon tycker inte alltid om att berätta för andra, särskilt föräldrarna, att hon träffar folk på nätet: Av någon anledning säger jag hellre 'det är en i Tolkiengänget' än att jag säger att vi träffades på nätet". Ett sätt att sammanföra den virtuella världen med ens eget fysiska liv är genom de träffar som anordnas av communities. Ronja har varit på ett Harry Potter-möte. Folk hade mantlar på sig och jag fick många kompisar där. Jag gillar verkligen att se att någon finns i verkligheten. Det är bra för föräldrarna också, att se att det inte bara är pedofiler eller så som är ute på nätet. Att kunna tala om för dem att jag har träffat den här personen i verkligheten. Liksom den Harry Potter-IRC Ronja beskriver är inte alla Internetcommunities baserade på de ansiktslösa diskussioner som anonymiteten medger. Det är vanligt att man träffas, och inom vissa IRC-grupper är det ganska centralt att man visar varandra ansiktet via bilder på nätet. Femtonåriga Nea berättar om en populär IRC-grupp där unga umgås med varandra via fotografier. är en webbplats där folk lägger in bilder som andra får kommentera. Den är finsk och där finns bilder på folk i åldrarna eller så. Jag hörde om den av en kompis. Där är fullt av folk, lika mycket killar som tjejer. Alla i min skola tror jag. Folk pratar med varandra genom kommentarrutorna vid bilderna. Jag har lagt in bilder på mig och fått kommentarer. Jag har träffat många på I2. Man kan skicka privata meddelanden genom att trycka på en knapp, och så finns det en liten ruta där man kan skriva om sig själv och lämna sin e-postadress om man vill. Jag har lagt ut min adress där. Ofta stannar snacket liksom kvar på I2, fast ibland träffar man någon och har sett dens bild på I2 och så kan man gå fram och säga något om det, så det är verkligen lätt att träffa folk så. Risker med nätcommunities I bästa fall är Internetcommunities en källa till vänskap, utbyte av idéer och erfarenheter och en möjlighet att ge uttryck för kreativitet (se Oksman, 2002). Det finns dock en baksida med Internetumgänget som också uppmärksammats och diskuterats mycket i finska media. Under 2003, stängdes flera chattsidor på grund av misstankar om pedofili. Händelser som dessa och det medieuppbåd som det medför har också påverkat ungdomarnas uppfattning om umgänge på

7 Internet. Många berättade att särskilt föräldrarna har blandade känslor inför vänskap och romantiska förhållanden som skapas via nätet. Det var en anledning till att ungdomarna inte sällan teg om hur ett Internetförhållande egentligen hade inletts. Den allmänna misstänksamheten mot att träffa främlingar på nätet har också ökat och tonåringarna föredrog att träffa människor de redan känner (t.ex. från skolan) eller att kommunicera inom en liten, relativt sluten krets. Femtonåriga Roosa kommenterar ovälkommen nyfikenhet på Hotell Guldfisken. De kommer bara in och frågar Var bor du? Hur gammal är du?. Man kan inte säga något till dem eftersom man inte vet vem de är, ibland kan det ju vara män i trettioårsåldern eller något. Jag säger ingenting till dem, bara Hejdå, vi ses. Det intensiva Internetumgänget bland dessa besläktade själar kan också innebära vissa risker. Är det möjligt att det intensiva deltagandet i en onlinekultur kan leda till att man okritiskt anammar gruppens värderingar, åsikter och världsåskådning och att den unga människan därmed fjärmas från principerna i det omgivande samhället? Liknande farhågor väcktes i samband med en händelse i Finland nyligen. En sprängladdning exploderade i ett affärscentrum i Vanda (Vantaa) i södra Finland den 11 oktober 2002, vilket ledde till diskussioner bland vuxna i Finland, bland annat experter inom olika områden, om farorna med Internetanvändning. Explosionen orsakade sju människors död och ett dussintal skadades. Bomben hade konstruerats av den 19-årige kemistudenten Petri Gerdt, boende i Vanda. Under flera månader före dådet hade Gerdt, eller RC som han kallade sig i en diskussionsgrupp på Internet inriktad på sprängämnen, diskuterat bombbyggarteknik med andra som intresserade sig för ämnet. Explosionen väckte oro kring döda zoner eller virtuella områden där små grupper agerar utan vuxeninflytande, fungerar enligt sina egna lagar och bildar slutna kretsar som kan bli farliga. Diskussionerna i media kring denna händelse fokuserades särskilt på Internets virtuella natur. Det antas ofta att medlemmarna i virtuella communities kanske aldrig träffas ansikte mot ansikte och att kommunikationen begränsas till elektroniskt förmedlade diskussioner om ett gemensamt intresseområde. Detta gör att de sociala reglerna och normerna för den dagliga kommunikationen inte styr utbytet av idéer inom dessa Internetcommunities, åtminstone inte i den omfattning som de påverkar aktiviteterna inom lokala grupper eller nätverk där koordinaterna för tid och plats hänger fast samman med den materiella värld vi lever i. Inom en Internetcommunity kan gränserna mellan normalt och onormalt, tillåtet och förbjudet vara andra än de gränser som gäller i den verkliga omvärld användarna lever i. Den inre kontrollen av en Internetcommunity fungerar därmed enligt andra regler än motsvarande mekanismer inom en lokal gruppering i samhället (jmf. MacKinnon 1997: ). Via Internet är det möjligt att skapa grupperingar och nätverk som förenar medlemmar från hela Finland eller hela världen. Unga Internetanvändare är ibland helt ovetande om den faktiska identiteten på den person han eller hon kommunicerar med, vilket kan göra det svårt att bedöma

8 samtalspartnerns faktiska avsikter. På Internet kan ungdomar komma in i grupper som i den verkliga världen skulle vara stängda för dem, till exempel på grund av åldersgränser. I den virtuella världen är inget område mer fjärran och därmed bättre avskärmat än andra. Mediarapporteringen tenderar till sin natur att uppmärksamma de mest alarmerande problemen, medan den vanliga kommunikationen på Internet i vardagslivet inte får lika mycket uppmärksamhet. Det skulle därför vara gynnsamt för alla parter om man via forskningen försökte få till stånd en mer detaljerad och bredare förståelse för de olika aspekterna på ungdomars dagliga Internetkommunikation. Dessutom är det viktigt att få fram mer information om hur Internet påverkar unga människors vardag, om hur ungdomarna bildar nätverk och om deras förhållanden till sina föräldrar och vuxenvärlden. När man analyserar ungdomars Internetvanor är det alltså av grundläggande betydelse att beakta deras vardagliga sociala nätverk på det stora hela. Enligt Pantzar (1996) har utnyttjandet av den nya tekniken långtgående effekter på individens dagliga liv och kulturella omgivning. Internet är en av de sociala sfärer som ungdomarna kommer att påverkas av när de bygger upp sin identitet, skapar nya former av grupperingar och grundar sin världsuppfattning. Världen styrs globalt av olika typer av nätverk, ofta bildade på ekonomiska grunder, men också politiska och kulturella grunder och grunder som bygger på olika former av identitet (jmf. Castells 1996). På mikronivå kan dessutom mekanismerna för unga människors umgänge på nätet beskrivas som byggt på en nätverksgrund, vars kärna bildas av deras identiteter och världsuppfattningar. Hur dessa nätverk tar sig uttryck och vad de har för effekt kan variera beroende på ungdomarnas livsmiljö (t.ex. var de bor). Internet är inte lika närvarande i alla ungdomars liv, och de nya formerna av umgänge och nätverksbyggande som uppstått med Internet påverkar inte hela ålderssegmentet lika starkt. De nya kommunikationsteknikerna kan förstärka skillnaderna mellan unga människor, men de kan också bidra till att föra samman ungdomar med mycket olika bakgrunder. Andra viktiga frågor i detta sammanhang är följande: Har de förändrade familjestrukturerna något samband med de nya umgängesformer ungdomarna odlar och med uppbyggandet av communities på Internet (jmf. Haddon och Silverstone 1995; Fortunati 2001)? Vilken typ av ungdomar dras till vissa arenor för ungdomskultur, där deras umgänge antar olika former, från slutna och exklusiva stadier av subkulturella grupper till virtuella arenor öppna för en större variation av åsikter? På Internet innebär umgängesförmåga förmågan att välja de mest lämpliga personerna, besläktade själar, som kommunikationspartner. Vilka effekter får dessa val när det gäller ungdomarnas anknytning till andra sociala grupperingar och samhällsstrukturer (t.ex. familjer, grannar)? Vilket tomrum fyller Internetgemenskapen i ungdomarnas liv? Hur förhåller sig Internetgrupperingen till det sociala nätverket i ungdomarnas dagliga liv med andra ord, vilken betydelse har den virtuella gemenskapen i deras liv? Utgör Internetcommunities viktiga referensgrupper som faktiskt påverkar utvecklingen av de unga medlemmarnas åsikter och syn på världen och deras handlingar? Eller utgör de bara en plattform för att få uttrycka sig i en övergående livsfas, utan att det kräver något långsiktigt engagemang? Vidare kommer det att bli

9 viktigt att bedöma graden av öppenhet i kommunikationen inom olika grupper och undersöka olika grupperingars attityder mot samhället utanför Internet. Hur förhåller sig kommunikationens natur till hur gruppens inre värden och moral utvecklas? Grupperingarna på Internet kan sägas bli alltmer profilerade, och även på en empirisk nivå i det dagliga livet återstår många av grupperingarnas kopplingar och verkningar att förklara. Tidigare har den internationella forskningen inriktats på hur identiteter och virtuella personligheter skapas inom virtuella miljöer (jmf. Turkle 1995) och användningen av Internet har undersökts som en del av ungdomars medieanvändning och mediekultur (t.ex. Livingstone 2002; Sefton- Green 1998). Den typ av forskning som diskuteras här skulle ge värdefull kunskap om de ungas nätgrupperingar och samtidigt belysa processen för uppbyggnad av sociala nätverk och världsåskådningar inom skyddade världar som är svåra att nå för utomstående och därför ofta förblir dolda för de vuxna. HÄNVISNINGAR Castells, M. (1996) The Power of Indentity. The Information Age: Economy, Blackwell. Coogan, K. och Kangas, S. (2001) Nuoret ja kommunikaatioakrobatia vuotiaiden kännykkä- ja internetkulttuurit. Nuorisotutkimus ja Elisa Communications. (Elisa tutkimuskeskus, raportti, 158) Fortunati, L. (2001) The Mobile Phone Between Orality and Writing. Ur 3rd International Conference on Uses and Services in Telecommunications. Paris: France Telecom. Haddon, L. och R. Silverstone (1995) Lone Parents and their Information and Communication Technologies. Ur SPRU CICT Report Series No. 12, Brighton: Science Policy Research Unity, University of Sussex. Jones, S. G. (red.) (1997) Virtual Culture. Identity & Communication in Cybersociety. London: Sage. Kasesniemi, E.-L. och P. Rautiainen (2002) 160 Characters. The Text Messaging Culture of Finnish Teenagers. Ur Katz J., Aakhus M. (red.) Perpetual Contact: Mobile Communication, Private Talk, Public Performance. Cambridge: Cambridge University Press Livingstone, S. (2002) Young People and New Media: Childhood and the Changing Media Environment. London: Sage. MacKinnon, R. (1997) Punishing the Persona; Correcting Stategies for the Virtual Offender. Ur Jones, S.G. (red.) Virtual Culture. Identity & Communication in Cybersociety. London: Sage.

10 Oksman, V. (2002) So I Got It Into My Head That I Should Set Up My Own Stable Creating Virtual Stables on the Internet as Girls Own Computer Culture. Ur Consalvo, M. och Paasonen, S. (red.) Women & Everyday Uses of the Internet. Agency & Identity. New York: Peter Lang Publishing Inc. Oksman, V. och Rautiainen, P. (2002). Extension of the hand: Children s and teenagers relationship with the mobile phone in Finland. Ur Leopoldina Fortunati and Raimonda Riccini (red.) The Human Body Between Technologies, Communication and Fashion, Milano: FrancoAngeli Oksman, V. och Rautiainen, P. (2002) Perhaps it is a Body Part. How the Mobile Phone Became an Organic Part of the Everyday Lives of Children and Adolescents. Ur Katz, J. (red.) Machines That Becomes Us. New Brunswick: Transaction Publishers. Oksman V. och Rautiainen, P. (2002): Den är hela livet i min hand- mobilkommunikation och familj. Ur NIKK magasin 2/2002. Nordisk institut for kvinne- og kjonnsforsking. Oksman, V. och Rautiainen, P. (2002) That s modern life for you. Mobile communication in the everyday life on children and teenagers in Finland. Acta Etnographica Hungarica. Pantzar, Mika (1996): Kuinka teknologia kesytetään: kulutuksen tieteestä kulutuksen taiteeseen. Helsinki: Hanki ja jää. Saarela, Pekka (2000): Nuorisobarometri Selvitys vuotiaiden suomalaisten nuorten asenteista. Sähköinen dokumentti: Sefton-Green, J. (1998) Digital Diversions: youth culture in the age of multimedia. London: UCL Press. Turkle, S. (1995) Life on the Screen: Identity in the Age of the Internet. New York: Simon och Schuster. Weilenmann, Alexandra (2001) Kan inte du svara? Om hur ungdomar samsas om sina mobiltelefoner. Sammanfattning av föreläsning på Telemuseum i Stockholm.

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

Sociala medier och uppdragsutbildning

Sociala medier och uppdragsutbildning Sociala medier och uppdragsutbildning Vad ska jag prata om? Utveckla dina affärer med sociala medier Vägen fram till en framgångsrik social media-strategi Uppdragsutbildning i sociala medier? Mål med föreläsningen?

Läs mer

Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv

Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv Hej! Det du håller i din hand är en hjälp till hur man som förening kan arbeta mot tobak. Det är många olika krafter som drar i våra barns uppmärksamhet -

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Delrapport. Attityder till brott och straff på nätet. Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25

Delrapport. Attityder till brott och straff på nätet. Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25 Delrapport Attityder till brott och straff på nätet Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25 Om undersökningen 2 Om undersökningen Huvudsakliga syftet med undersökningen var att ta reda på svenska ungdomars

Läs mer

Barn och medier. En lättläst broschyr

Barn och medier. En lättläst broschyr Barn och medier En lättläst broschyr Innehåll Inledning 3 Åldersgränser 4 Internet 8 Spel 14 Använder ditt barn medier för mycket? 15 Läsning 16 Alla kan vara medieproducenter 18 2 Inledning Alla barn

Läs mer

Heta argument mot tobak

Heta argument mot tobak Heta argument mot tobak Hej! Det du håller i din hand är några tips till dig som förälder. Foldern har i huvudsak bara ett syfte att hjälpa dig med argument när du ska prata med ditt barn om tobak och

Läs mer

Delrapport. Attityder till brott och brottsbekämpning. Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25

Delrapport. Attityder till brott och brottsbekämpning. Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25 Delrapport Attityder till brott och brottsbekämpning på nätet Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25 Om undersökningen Huvudsakliga syftet med undersökningen var att ta reda på svenska ungdomars attityder

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Barn och ungas medievardag i Sverige

Barn och ungas medievardag i Sverige Barn och ungas medievardag i Sverige Ann Katrin Agebäck Medierådet är en kommitté vid Kulturdepartementet som arbetar med mediepåverkan och med barn och ungas medievardag. Syftet med vårt arbete är att

Läs mer

Örebro den 28 november 2012

Örebro den 28 november 2012 Örebro den 28 november 2012 1 Statens medieråd har i uppdrag att verka för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Myndigheten ska följa medieutvecklingen

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

De största just nu är Facebook och Twitter. Även Google har lanserat ett, Google Plus.

De största just nu är Facebook och Twitter. Även Google har lanserat ett, Google Plus. Sociala medier De största just nu är Facebook och Twitter. Även Google har lanserat ett, Google Plus. Dessutom finns Linkedin, där man kan återknyta kontakten med gamla vänner och kollegor och StayFriends,

Läs mer

Umgås på nätet KAPITEL 6. Chatta via webbläsaren

Umgås på nätet KAPITEL 6. Chatta via webbläsaren KAPITEL 6 Umgås på nätet Internet håller alltmer på att utvecklas till en parallellvärld med vår vanliga tillvaro. Man spelar spel över nätet, bygger upp virtuella världar med virtuella prylar och virtuella

Läs mer

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI Madelén Falkenhäll Institutet för Privatekonomi September 2013 Månad År Institutet för Privatekonomi 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 4 NÅGRA SLUTSATSER... 5 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

NYHETSBREV September december, 2010

NYHETSBREV September december, 2010 NYHETSBREV September december, 2010 Under projektets Utmana könsroller för att motverka sexslaveri 4:e fas (september december, 2010) startades tjej- och killgruppsverksamheten i båda partnerländerna och

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Svensk Biblioteksförenings studiepaket Barn berättar En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Välkommen till studiepaketet Barn berättar! Svensk Biblioteksförening ska främja biblioteksutveckling.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: UPPNÅENDEMÅL ENGELSKA, ÅR 5 TIPS År 2 Eleven skall Tala - kunna delta i enkla samtal om vardagliga och välbekanta ämnen, - kunna i enkel

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

PROJEKTET INKLUDERING FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE 2010-2015 BENGT PERSSON JULIE ALLAN ELISABETH PERSSON

PROJEKTET INKLUDERING FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE 2010-2015 BENGT PERSSON JULIE ALLAN ELISABETH PERSSON PROJEKTET INKLUDERING FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE 2010-2015 BENGT PERSSON JULIE ALLAN ELISABETH PERSSON Essunga kommun - Enligt Högskoleverkets statistik för 2006-07 var övergången till högskolan bland 25-åringar

Läs mer

Vad svarade eleverna?

Vad svarade eleverna? Vad tycker eleverna om sina skolor? Vad svarade eleverna? Tjej 78 50 % Kille73 47 % Vill inte svara 8 5 % Vad är det bästa med din skola? att man känner alla. maten och att fröknarna har tid med en bra

Läs mer

EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR

EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKO D STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER

Läs mer

Tekniska prylar leder till gräl i de svenska villorna

Tekniska prylar leder till gräl i de svenska villorna PRESSMEDDELANDE 2011-12-12 Tekniska prylar leder till gräl i de svenska villorna Två av tio svenskar som bor i hus tycker att tekniken begränsar umgänget med familjen. Lika stor andel tycker att tekniken

Läs mer

Ungdomar och sociala medier!

Ungdomar och sociala medier! Ungdomar och sociala medier! 1 Jag har blivit retad för mig kroppsform. Folk skriver anonymt till mig att jag är ful och jag är inte värdig. Har blivit mobbad från dagis till 4-5 och då kom det på nätet

Läs mer

Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015

Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015 Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015 Marknadsföring har under de senaste 20 åren förändrats radikalt i grunden, så även inom HRTbranschen.

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

www.surfalugnt.se Sveriges Kommuner och Landsting Hansi Carlson, IT-strateg

www.surfalugnt.se Sveriges Kommuner och Landsting Hansi Carlson, IT-strateg www.surfalugnt.se IT och ungdomar världens möjlighet om vuxenvärlden engagerar sig! 2 Fråga en elev hur IT kommer att påverka.. Tänkvärt! Hur möter skolan ungdomarnas IT-verklighet? E-post och Officepaket

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Nätverka med hjärtat. och gör bättre affärer. Helene Engström. Smakprov fra n boken Nätverka med hjärtat, utgiven pa www.egetforlag.

Nätverka med hjärtat. och gör bättre affärer. Helene Engström. Smakprov fra n boken Nätverka med hjärtat, utgiven pa www.egetforlag. Nätverka med hjärtat och gör bättre affärer Helene Engström Innehåll Om nätverk...7 Nätverka med vem?...10 Nätverka lagom...12 Var hittar jag nätverk?... 15 Professionella affärsnätverk...16 Nätverka internationellt...22

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Alone together Med i sociala media och ändå ensam?"

Alone together Med i sociala media och ändå ensam? Alone together Med i sociala media och ändå ensam?" SVD, dos. Sakari Taipale" Akademiforskare" Jyväskylä universitet" sakari.taipale@jyu.fi" gsm 040 0728852" Nätets dragningskraft" Nätets (överstora) löften"

Läs mer

Facebook Twitter Instagram Pinterest Google+ Bloggar Forum sociala medier för butiker och företag

Facebook Twitter Instagram Pinterest Google+ Bloggar Forum sociala medier för butiker och företag Facebook Twitter Instagram Pinterest Google+ Bloggar Forum sociala medier för butiker och företag Sociala medier Facebook Twitter Instagram Pinterest Avenyn, Peter Tilling 2013 www.semseo.se MÅLSÄTTNING

Läs mer

2013-02-23. Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer

2013-02-23. Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer Nätmobbing Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Leg. Psykolog & Doktorand Sofia Berne Definition: En person är nätmobbad när han eller hon, flera gånger blir utsatt för elaka handlingar

Läs mer

Tema: Alla barns lika värde och rätt att bli lyssnad till DET VAR EN GÅNG...

Tema: Alla barns lika värde och rätt att bli lyssnad till DET VAR EN GÅNG... Tema: Alla barns lika värde och rätt att bli lyssnad till DET VAR EN GÅNG... Det var en gång... Alla barn är lika mycket värda. De har rätt att tänka hur de vill och säga vad de tycker. Samhället och vuxenvärlden

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

PROJEKTRAPPORT 28/2-2/3 VÄSTERÅS

PROJEKTRAPPORT 28/2-2/3 VÄSTERÅS PROJEKTRAPPORT 28/2-2/3 VÄSTERÅS FAKTA OM KONVENTET VIKTIGA DATUM Prolog 2014 hölls den 28:e februari till 2:a mars på Culturen i Västerås. Konventet hade föranmälan för deltagare samt möjlighet för allmänheten

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

ANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB.

ANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB. @ungdomsb ANALYS LEDARSKAP Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Totala respondentantalet: Online, kvantitativ 18 september 20 oktober 2014 Individer i Sverige, 15-25 år 20 973 st. (av vilka 5185 st. har

Läs mer

Det låter underbart! Och hur gör man? Om jag vill träffa en ny kompis? Ja, då får man komma till oss och då gör vi en kort intervju.

Det låter underbart! Och hur gör man? Om jag vill träffa en ny kompis? Ja, då får man komma till oss och då gör vi en kort intervju. Kompis Sverige Kan du berätta lite om Kompis Sverige? Absolut! Kompis Sverige vi jobbar med kompis förmedling. Ok! Vi vill att folk ska träffas och vi tycker idag att det är jättesvårt i Sverige att få

Läs mer

Enkätundersökning i samarbete med MSN

Enkätundersökning i samarbete med MSN Riksförbundet BRIS Enkätundersökning i samarbete med MSN I samarbete med MSN genomförde BRIS under våren 2007 en webbaserad enkät bland 14-17- åringar. Syftet var att skaffa ett bredare underlag än det

Läs mer

Ungdomar och sex på internet

Ungdomar och sex på internet Ungdomar och sex på internet Kristian Daneback Tillgång till internet 1996-2012 Internetpenetration (2012) 1. Island 97.8% 2. Norge 97.2% 3. Sverige 92.9% 14. Storbritannien 84.1% 16. Tyskland 82.7% 19.

Läs mer

Idéer för sexualundervisningen

Idéer för sexualundervisningen Idéer för sexualundervisningen Både nya och erfarna lärare kan hitta inspiration i vår idébank. Du får använda materialet fritt och kopiera våra förslag. Om du själv har goda erfarenheter eller idéer som

Läs mer

Inter IKEA Systems B.V. 2008 FRÅN EN LITEN STAD I SVERIGE TILL EN HEL VÄRLD AV BREVLÅDOR. ikea katalogen. IKEA.se

Inter IKEA Systems B.V. 2008 FRÅN EN LITEN STAD I SVERIGE TILL EN HEL VÄRLD AV BREVLÅDOR. ikea katalogen. IKEA.se Inter IKEA Systems B.V. 2008 FRÅN EN LITEN STAD I SVERIGE TILL EN HEL VÄRLD AV BREVLÅDOR. ikea katalogen IKEA.se Den 58:e IKEA katalogen trycks i 198 miljoner exemplar, på 27 språk och i 52 utgåvor. Den

Läs mer

Framtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet

Framtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet DEN RÄTTA KÄNSLAN Framtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet ut. Attityder och värderingar som

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKOD STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER I

Läs mer

Internet - en trygg plats för alla? Vem kan man lita på? Göteborgs Stad, Social Resursförvaltning Länsstyrelsen, Västra Götaland 28 januari 2015

Internet - en trygg plats för alla? Vem kan man lita på? Göteborgs Stad, Social Resursförvaltning Länsstyrelsen, Västra Götaland 28 januari 2015 Internet - en trygg plats för alla? Vem kan man lita på? Göteborgs Stad, Social Resursförvaltning Länsstyrelsen, Västra Götaland 28 januari 2015 Karin Torgny journalist kulturvetare + vårdarinna vård och

Läs mer

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Upprättad: 2013-11-21 Antagen av: kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-02-24, 6 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 3 2. Värdegrund...

Läs mer

Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2014

Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2014 Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2014 KAMPANJMANUAL 2014 2 INNEHÅLL Sid 4-8 Sid 9 Sid 10-11 Sid 12 Sid 13 Sid 14 Aktiviteter Budskap Tryckt material Digitalt material Profilprodukter Kampanjhemsida KAMPANJMANUAL

Läs mer

Filmhandledning Filmen passar för år 8- gymnasiet Tema: Idrott och hälsa, Könsroller, Jämställdhet, Tonår och Vänskap

Filmhandledning Filmen passar för år 8- gymnasiet Tema: Idrott och hälsa, Könsroller, Jämställdhet, Tonår och Vänskap ! Balettpojkarna Filmhandledning Filmen passar för år 8- gymnasiet Tema: Idrott och hälsa, Könsroller, Jämställdhet, Tonår och Vänskap Fakta om filmen Originaltitel: Balleyttguttene Regi: Kenneth Elvebakk

Läs mer

Läroplanen. Normer och värden. Kunskaper. Elevernas ansvar och inflytande 6 Skola och hem

Läroplanen. Normer och värden. Kunskaper. Elevernas ansvar och inflytande 6 Skola och hem Läroplanen 1. Skolans värdegrund och uppdrag Kursplaner Syfte Centralt innehåll 1-3 2. Övergripande mål och riktlinjer 4-6 Normer och värden 7-9 Kunskaper Kunskapskrav Elevernas ansvar och inflytande 6

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

EU KIDS ONLINE II Frågeformulär för föräldrarna 31/03/2010

EU KIDS ONLINE II Frågeformulär för föräldrarna 31/03/2010 KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKO D STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER INTERVJUAREN SKA ANTECKNA BARNETS ÅLDER OCH KÖN ÅLDER KÖN Man

Läs mer

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Den 20-22 oktober 2011 arrangerades för första gången demokratidagar i Huddinge kommun med det övergripande syftet att lyfta

Läs mer

Lärarmaterial Småungar & Medier. mediekompass

Lärarmaterial Småungar & Medier. mediekompass Lärarmaterial Småungar & Medier mediekompass Småungar & Medier att arbeta med de yngre barnens medievanor Nästan hälften av alla 2-åringar har använt datorn någon gång. Det betyder att när barnen kommer

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su. Litteracitet på flera språk Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.se Brian Street 1984, 1993 New Literacy Studies (tidigt 80 tal) New

Läs mer

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

SPF:s IT enkät hösten 2010

SPF:s IT enkät hösten 2010 SPF:s IT enkät hösten 2010 Denna enkät strävar till att kartlägga kunskaperna, intresset och behovet av IT-skolning och resurser inom Svenska pensionärsförbundets (http://www.spfpension.fi) medlemmar och

Läs mer

Jag skriver till mina systrar och bröder är ett projekt som vill lyfta frågor om det Sverige och den verklighet vi lever i, om vårt samhälle och

Jag skriver till mina systrar och bröder är ett projekt som vill lyfta frågor om det Sverige och den verklighet vi lever i, om vårt samhälle och 1 Jag skriver till mina systrar och bröder är ett projekt som vill lyfta frågor om det Sverige och den verklighet vi lever i, om vårt samhälle och varför det ser ut och fungerar som det gör. Det vill lyfta

Läs mer

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Trygghet Glädje Ansvar Respekt och hänsyn Lärande/utveckling - På Fryx är trygghet centralt för en god arbetsmiljö för elever och vuxna. Vi har ett tillåtande klimat

Läs mer

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal 2015 Revideras i december 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026 183055 Sofiagatan 6 rektor: Elisabet Enmark elisabet.enmark@geflemontessori.se

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

KLARA LIVET LÄRARHANDLEDNING NIO STÄRKANDE ÖVNINGAR

KLARA LIVET LÄRARHANDLEDNING NIO STÄRKANDE ÖVNINGAR KLARA LIVET LÄRARHANDLEDNING NIO STÄRKANDE ÖVNINGAR 1 OM KLARA LIVET Den mobilanpassade webbplatsen Klara LIVET är ett stöd för elever som vill utmana sig själva och träna sig i att må bättre. Webbplatsen

Läs mer

GIT L0012B. Implementation av geografiska informationssystem. Information inför kursstart

GIT L0012B. Implementation av geografiska informationssystem. Information inför kursstart GIT L0012B Implementation av geografiska informationssystem Information inför kursstart K U R S I N F O R M A T I O N Innehåll Registrering 2 Kursplan 2 Schema 2 Föreläsningar 2 Laborationer 2 Examination

Läs mer

2013-04-09. Vem är vi? Magnus Äng

2013-04-09. Vem är vi? Magnus Äng 1 2 Vem är vi? Magnus Äng 3 14 år 4 5 TopVisible 6 Kunder Digital byrå ü Grundandes 2012 ü 7 st i TopVisible-team ü +50 år samlad erfarenhet inom Digital Marketing ü Omsättning ca 5,1 Mkr ü Resultat ca

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola 1(5) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsdatum: 2013-04-04 Beslutande/Titel: Rektor Stefan Bengtsson Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentansvarig/Funktion: Kommunikationschef Diarienummer:

Läs mer

Lidingö Lotta Armijo Holmberg & Anja Norell

Lidingö Lotta Armijo Holmberg & Anja Norell Jacob Jacob har flera nära kompisar. De hänger mycket både i skolan och på fritiden, har många gemensamma intressen och har jättekul tillsammans. Jacobs familj tycker det är konstigt att de flesta av kompisarna

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Livet online är på riktigt KÄNN DITT MEDIA!

Livet online är på riktigt KÄNN DITT MEDIA! Livet online är på riktigt KÄNN DITT MEDIA! DU HAR RÄTTIGHETER! Du får ut mer av Internet när du håller på dina rättigheter och uppför dig ansvarsfullt. Praktiskt taget alla har tillgång till Internet

Läs mer

Engelska åk 5 höstterminen 2013

Engelska åk 5 höstterminen 2013 gelska åk 5 höstterminen 2013 Under hösten kommer vi att jobba utifrån olika temaområden i engelska. Några områden handlar om länder, intressen och partyinbjudningar. Vi utgår från ett läromedel i engelska

Läs mer

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation 2012-12-07 1 Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation Språk och kommunikation Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin

Läs mer

Morgondagens turist Hur ska besöksnäringen bemöta e-generationen?

Morgondagens turist Hur ska besöksnäringen bemöta e-generationen? Morgondagens turist Hur ska besöksnäringen bemöta e-generationen? Åsa Wallström, professor industriell marknadsföring Maria Ek Styvén, bitr. professor industriell marknadsföring Vad är e-generationen?

Läs mer

Surfa säkert. en guide för barn, ungdomar och vuxna MOT BARNSEXHANDEL WWW.ECPAT.SE

Surfa säkert. en guide för barn, ungdomar och vuxna MOT BARNSEXHANDEL WWW.ECPAT.SE Surfa säkert en guide för barn, ungdomar och vuxna MOT BARNSEXHANDEL WWW.ECPAT.SE Internet har krympt världen Aldrig tidigare har det varit så lätt att kommunicera och söka information globalt. Kontakter

Läs mer

DJUNGELPOSTEN 1, 2013. Nytt från Serraniagua i Colombia

DJUNGELPOSTEN 1, 2013. Nytt från Serraniagua i Colombia DJUNGELPOSTEN 1, 2013 Vi hoppas att du haft en härlig sommar och fått ny energi inför hösten. I detta nyhetsbrev bjuder vi på korta notiser om föreningens arbete och framförallt det viktiga arbete våra

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15 Fridhemsenheten omfattar förskolorna Fridhem och Fridhemskullen. Planen gäller till och med 2015-12-31. Vår vision På våra förskolor ska barnen

Läs mer

Tre rapporter. Föräldrar Cll barn 9-18 år Barn 0-8 år Barn 9-18 år

Tre rapporter. Föräldrar Cll barn 9-18 år Barn 0-8 år Barn 9-18 år Ungar & medier 215 Ungar & medier 215 Genomförs vartannat år Nu för sjä

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

VARNING FÖR ANTIPLUGGKULTUR

VARNING FÖR ANTIPLUGGKULTUR VARNING FÖR ANTIPLUGGKULTUR ANNE-SOFIE NYSTRÖM SNS POJKAR PÅ EFTERKÄLKEN? 9 JUNI 2014 FD i Sociologi, annesofie.nystrom@gmail.com Vik. lektor i sociologi, Mälardalens högskola Forskare i genusvetenskap,

Läs mer

Eleverna och internet 2015

Eleverna och internet 2015 Eleverna och internet 2015 Kristina Alexanderson och Pamela Davidsson iis.se Version 1.0 2015 Kristina Alexanderson och Pamela Davidsson Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Kärlek.nu Om Internet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar

Kärlek.nu Om Internet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Kärlek.nu Om Internet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi. Aukt. spec. i klin. sexologi Malmö högskola www.lofgren-martenson.com

Läs mer

Föräldrafritt på nätet

Föräldrafritt på nätet Föräldrafritt på nätet En undersökning om vad föräldrar vet om deras barn på Internet Januari 2010 Norman Data Defense Systems AB Norrköping Science Park 602 33 Norrköping www.norman.com/se Om undersökningen

Läs mer

Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter. Jonas Stier Mälardalens högskola

Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter. Jonas Stier Mälardalens högskola Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter Jonas Stier Mälardalens högskola Syfte Att belysa det internationella samarbetets processer, problem och möjligheter. Fokus Kultur som företeelse

Läs mer

PLäroplan för förskolan Lpfö 98

PLäroplan för förskolan Lpfö 98 PLäroplan för förskolan Lpfö 98 Ö 98 Lpfö 98 Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-690 91 90 Fax: 08-690 91 91 E-post: order.fritzes@nj.se www.fritzes.se Best.nr 06:937 ISBN

Läs mer

andra... då vill den andra personen plötsligt träffa dig igen.

andra... då vill den andra personen plötsligt träffa dig igen. Högkänslighet Comfort Zone, november 2008 Copyright 1999-2010 Elaine N. Aron, Ph.D. All rights reserved Copyright 2012 den svenska översättningen EM Bruhner. Alla rättigheter reserverade Fler artiklar

Läs mer

Svenskarna och internet 2015

Svenskarna och internet 2015 Svenskarna och internet 2015 Utdrag om sociala medier iis.se Version 1.0 2015 Olle Findahl och Pamela Davidsson Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen Creative Commons.

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson PiteåPanelen Rapport nr 13 Europaförslag November 2010 Eva Andersson Kommunledningskontoret Europaförslag Europaparlamentet vill utöka möjligheten för Europas medborgare att påverka Europeiska unionen.

Läs mer