Nya miljöavgifter i Finland - konsekvenser för bioenergimarknaden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nya miljöavgifter i Finland - konsekvenser för bioenergimarknaden"

Transkript

1 Tage Fredriksson Puuenergla,Träenergl rf. Wood Energy Association Nya miljöavgifter i Finland - konsekvenser för bioenergimarknaden Bakgrund till nuläget och miljörelaterade avgifter för 1998 Sedan 1990 har fossila bränslen och torv beskattats med en tilläggsaccis. Från och med 1994 har skattens storlek varit bundet till innehållet av kol och energi. Från och med 1997 befriades elproduktionen helt från miljöskatter. I stället belades konsumtion av el med skatt enligt två olika tariffer, en för industri och en för servicesektorn och privata hushåll. Frånvaron av miljöstyrning kompenserades i någon mån genom att anläggningar som använder torv och trä och har en nominell effekt under 40 MW fick ett stöd som motsvarade energiskatten enligt industrins tariffnivå. Från och med 1998 återbetalas elskatt eller understöds all träel på samma sätt oberoende av nominell effekt. Detta förutsatt att regeringens budgetförslag godkänns i riksdagsbehandling i december. Skogsindustrin och andra elproducenter/distributörer betalar alltså inte elskatt för den el de förbrukar om den produceras med trä eller träbaserade bränslen. Enligt budgetpropositioner stöds elproduktion av torv endast i anläggningar under 40 MW. Under 90-talet fram till 1998 har för biobränslen ingen märkbar förbättring skett genom beskattningen. Förhöjningarna i beskattningen omintetgjordes helt och lite till då de inhemska bränslena (torv och trä) miste det s.k. primärproduktavdraget och då mervärdesskatt infördes. Då gick närmare tjugo procent i konkurrenskraft förlorad. För torvens del mjukades detta upp genom en nedsatt tilläggsaccis. Trädbränslenas konkurrensförmåga avsågs man förbättra genom kännbart höjda miljöavgifter. En höjning i den takt och till den nivå som då avsågs har inte förverkligats. Konkurrensläget från början av 90-talet uppnåddes för trä i värmeproduktion först 1997 och när det gäller elproduktion Elproduktionens konkurrenskraft är mycket viktig med tanke på att cirka trettio procent av Finlands elkraft produceras i kombinerad el- och värmeproduktion. För torvens del kompenserades detta genom att införa en kraftigt nedsatt tilläggsaccis. Trä betalar ingen tilläggsaccis (CO 2 -skatt), torven betalar en sjättedel av tilläggsaccisen (COi-skatt) och naturgas betalar hälften av normal skatt. Från och med 1997 är endast lätt brännolja belagd med grundaccis, som bestäms enligt energi-innehållet. Om energimängden som producerats med torv i en värmeanläggning understiger MWh är torven inte belagd med tilläggsaccis. 39

2 Energiproduktionen i dag Under 1996 producerade skogsindustrin 4,7 milj. Mtoe energi av svartlut och biprodukter från skogsindustrin, vilket motsvarar 26,5 milj. m 3 virke. En milj Mtoe, dvs. 5,6 milj. m 3 virke användes i hushåll främst på lantbruk och i hus för uppvärmning (bastu 1,1 milj. m 3 ). Användningen av skogsflis i värmecentraler och vid fjärrvärme var 0,26 miljoner m\ vilket med tanke på energiförsörjningen knappast kan betecknas som betydande. I början av 80-talet var motsvarande användning 0,16 milj. m 3 och då industrins och lantbrukens flisanvändning inkluderas 0,24 milj. m 3. Trots att miljöavgifterna nästan varje år höjts, dock försiktigt, har användningen av trä som bränsle inte tagit fart. Användningspotentialen av skogsflis med beaktande av ekonomiska och miljömässiga krav på skogssektorn som ställs anses vara 21,8 TWh, av vilket endast cirka två procent utnyttjas. Den totala massan i hyggesrester är 60 TWh. Torv och trä är i högsta grad konkurrerande bränslen, men torv är tills vidare prismässigt i jämförelse med skogsflis fördelaktigare i de allra flesta fall. Trä kan konkurrera endast när det gäller den mekaniska skogsindustrins biprodukter. Torvens användning har kraftigt utökats under de senaste 15 åren. Under 1996 producerades 2,3 milj Mtoe energi av torv, ett rekord som delvis möjliggjordes av den elbrist som förekom i Sverige och Norge. Torv är i Finland ett bränsle för värme och elproduktion i inlandet i mellersta och norra Finland, där de bästa torvtäkterna finns. I södra Finland där tillgång till naturgas finns och transportsträckorna är långa är torven inte konkurrenskraftig Mera trä i framtiden Återbäringen av elskatt för el av trä från och med 1998 samtidigt som tilläggsaccisen (COi-skatten) förväntas stiga i framtiden ger möjligheter för skogsflis att knappa in på torv och olja. Nuvarande beskattning tillsammans med återbäring av elskatt ger alla förutsättningar för en klar ökning för trädbränslen, delvis på bekostnad av torv, som dock kommer att förbli ett viktigt bränsle långt framöver. En brist i finländsk energipolitik har varit den brist på förtroende för lösningarnas beständighet som varit rådande. Frågan om tryggandet av behovet av mera el är alltjämt olöst. Samanvändning av torv och trä kommer av allt att döma att öka eftersom en stor del av de befintliga anläggningarna med kombinerad el- och värmeproduktion har förutsättningar att använda bådadera. I konkurrens med traditionell oljeuppvärmning har både torv och trä förbättrat sin konkurrenskraft. Torven är ett allmänt bränsle i värmeanläggningar, men oljan är fortfarande vanligast. Trenden visar på en ökning för trädbränslenas del, men utvecklingen är relativt långsam pga. den jämförelsevis låga skattenivån. Trenden förefaller vara klar om nuvarande beskattning består, men strukturförändringen i bränslebasen är i hög grad beroende på i med vilken hastighet miljöavgifterna stiger, dock inte den tekniska utvecklingen att förglömma. I finsk energipolitik har stöd för utveckling av teknologi varit ett tyngdpunktsområde. 40

3 Accis på el och bränslen för värmeproduktion samt försörjningsberedskapsavgift Grundaccis Tilläggs-accis "COrskatt" avgift Försörjningsbe redskaps- Sammanlagt Sammanlagt mk/mwh El, p/kwh, skatteklass 1 El, p/kwh, skatteklass II Stenkol och motsv., mk/t Bränntorv, mk/mwh Naturgas, p/m3 Lätt brännolja, p/l Tung brännolja, p/kg 10,4 3,25 2,02 198,6 4,9 8,3 21,8 25,8 0,075 0, ,5 2,1 1,7 3,275 p/kwh 2,0975 p/kwh 205,6 mk/t 4,9 mk/mwh 8,8 p/m3n 34,3 p/l 27,5 p/kg 32,8 20,1 30,0 4,9 8,8 34,3 25,1 Förändringar i skatter på bränslen mk/mwh då primäravdraget (torv och trä) och importprisavdraget (för naturgas) beaktas Förändring 93/94 Förändring 94/95 mvs beaktad Förändring 1993/96 (95) Frästorv +0,1 +6,6 +6,7 Bittorv 0,0 +10,9 +10,9 Trä 0, Stenkol Naturgas Tung brännolja Lätt brännolja + 4,8 + 4,4 + 4,6 +3,8 + 6,9 + 7,4 + 6,0 + 5,8 + 11,7 + 11,8 + 10,6 + 9,6 41

4 Bränslen i separat fjärrvärmeproduktion 1994 Träavfall, flis. 15% Naturgas 6% Olja 50% Bränslets energi-innehål I sammanlagt 3300 GWh Energiförbrukning enligt energikälla, 1996 totalt 32 Mtoe Vattenkraft 9% Övriga inhemska bränslen (trä) 16% Nettoimport av elenergi 3% Kärnkraft 15% * Olja 27% 42 Naturgas 10%

5 Peter Normark Sorensen, avdellngssjef Statoll alt Fossile brensler, dagens bruk og fremtidig konkurranse med bioenergi jltogl OECD Europa, Final consumption of energy by fuel (Mtoe) Värme Elektricitet i FoTiybare i Naturgas Ohe Kul ; kst i pc! :al:14%(0,65%pa) ssil (kul olie & gas). 3% ( CRW 56% (2,56% pa) 43

6 9 Energi forbrug fordelt på segmenter (Mtoe) i 1995 (TFC) a Stationxr anvendelse af bioenergi udgar ca 14% dog ca 5% excl. skovindustn. Energi forbrug fordelt på produkter (Mtoe) i 1995 (TFC) 44

7 ttifåos Energi forbrug fordelt på produkter (Mtoe) i 1995 (TFC) OECD Eurupj Skdndindvien = St--:; Dt.0 n <co ^oo CO 0 nn ft" Wflffffiffff mm i 1 SBSS,TWTT7TW_ OtCDEufopa.00 *OC jtfc 'EA's EteC-K'jiy in+orniat'(yi H *i7 EOfjOn) po* Alternative energikilders substitution / supplement Fynngsformål - o//e -kul - g a $ Skov -s Brående ^, Pellets - Ethanol ^ Lanrfbrug ~<» Rapsolie *- RME p. - Ethanol 99- -«- Halm Affald -a Metan - ~< Forbrsending Gas -DME m~ -CNC «- Transport - diesel - benzin 44a

8 Status pågående bioprojekter Btopetiets RME 0 New Fuels BioVarme AS. Bioenergi som substitut / a* suplement. Beregnei markedsandel, givet bseredygiighed: - pt 6% / Europa - EU målsxxning om 12-15% i är 2010 Determinanter for bioenergi'ens rolle: ~ Afgiftspolitik - Volumenstyring. braklagte areal. bseredygtighod (naturens egen gödning ctr 100% cnergiomformning). transportindhold pr energienhed - Generell energipnsnivcau - Kunderncs valgkhterie ekonomi livstil Ctr 44b

9 Konkurrencedygtigheden styres af afgiftspolitik, olie incl. alt. håndtering, distribution, markedsfering etc. udger mellem 1/3 og 1/2 af den samlede oliepris til kunden, og alligevel er vi i stand til at saelge en liter fyringsolie til ca 4 kr I liter, mens en liter mineralvand hentet op fra en ren kilde i jorden skal koste omkring 10 kr +/- ef par kr. MilJQ Mikromiljo m Skandinavien Nationalt Regionalt Lokalt Makromilje 0 Verden Europa Skandinavien Nationalt Regionalt Lokalt «V. udslipskilden 44c

10 'Afgiftskilen" Éynngsone Gos fynng6oiiepn6 ind afgifter til hush SvNo&Ok Rao ie Gannemsnitug importpns di IEA medlemslancle Livstil eller problemlos energi?, Trender; - "Tilbage til naturen" - "Servicesamfund" Bxredygtig r&ssourcesnvendelse clr. "gren - for enhver pris", Liberalisering af cnergimarkederne (konkurrancen og okonomiske begrsensninger begreenser edsel omgång med energiomkostninger) 44d

11 Konklusion INGEN tvivi om at bioenergi får en stadig starre rolle i fremtidcns energiforsyning. - Skal anvendes hvor den samlede samfundsmaessige nytte optimeres (og her kan der btive kameler som skal sluges I) - Statoil er i gang medjg/bém^- aktiviteter hvor anvendelse af biobrxndsler testes. RME - Pellets til fyringsformål Ethanol til transport Nye brsendstoffer 44e

Energianskaffning, -förbrukning och -priser

Energianskaffning, -förbrukning och -priser Energi 2010 Energianskaffning, förbrukning och priser 2010, 3:e kvartalet Totalförbrukningen av energi steg med 8,8 procent under januari september Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var

Läs mer

Energianskaffning, -förbrukning och -priser

Energianskaffning, -förbrukning och -priser Energi 2011 Energianskaffning, förbrukning och priser 2010, 4:e kvartalet Totalförbrukningen av energi ökade med 9 procent år 2010 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen

Läs mer

El- och värmeproduktion 2010

El- och värmeproduktion 2010 Energi 2011 El- och värmeproduktion 2010 El- och värmeproduktionen ökade år 2010 Den inhemska elproduktionen gick upp med 12 procent, fjärrvärmeproduktionen med 9 procent och produktionen av industrivärme

Läs mer

El- och värmeproduktion 2013

El- och värmeproduktion 2013 Energi 2014 El och värmeproduktion 2013 Andelen av fossila bränslen ökade inom el och värmeproduktionen år 2013 År 2013 producerades 68,3 TWh el i Finland. Produktionen ökade med en procent från året innan.

Läs mer

Priserna på fossila bränslen och el sjunker alltjämt

Priserna på fossila bränslen och el sjunker alltjämt Energi 2014 Energipriser 2014, 3:e kvartalet Priserna på fossila bränslen och el sjunker alltjämt Priserna på fossila bränslen och el fortsatte sjunka under årets tredje kvartal. Enligt Statistikcentralens

Läs mer

Energipriser. Energipriserna fortsatte att stiga. 2011, 4:e kvartalet

Energipriser. Energipriserna fortsatte att stiga. 2011, 4:e kvartalet Energi 2012 Energipriser 2011, 4:e kvartalet Energipriserna fortsatte att stiga Enligt Statistikcentralen steg priserna på energi som används i trafiken och för uppvärmning under sista kvartalet 2011.

Läs mer

Priserna på olja och el sjönk under första kvartalet

Priserna på olja och el sjönk under första kvartalet Energi 2015 Energipriser 2015, 1:a kvartalet Priserna på olja och el sjönk under första kvartalet Enligt Statistikcentralens uppgifter sjönk konsumentpriserna på bränslen klart under första kvartalet,

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent Energi 2009 Energiförbrukning 2008 Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008 År 2008 var totalförbrukningen av energi i Finland 1,42 miljoner terajoule (TJ), vilket var 4,2 procent mindre

Läs mer

Varm början på året sänkte priset på stenkol och naturgas

Varm början på året sänkte priset på stenkol och naturgas Energi 2014 Energipriser 2014, 1:a kvartalet Varm början på året sänkte priset på stenkol och naturgas Till följd av att början av året var varmt minskade förbrukningen av stenkol och naturgas. Priset

Läs mer

El- och värmeproduktion 2009

El- och värmeproduktion 2009 Energi 2010 El och värmeproduktion 2009 Produktionen av el och industrivärme minskade år 2009 Enligt Statistikcentralens statistik över el och värmeproduktionen minskade elproduktionen och totalförbrukningen

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Finsk energipolitik efter 2020

Finsk energipolitik efter 2020 Finsk energipolitik efter 2020 Norges energidager 2016 13.10.2016 Bettina Lemström Innehåll Finlands målsättningar och åtaganden Nuläget Framtida utveckling, energi- och klimatstrategins basskenarie Eventuella

Läs mer

Priserna på oljeprodukter sjönk under sista kvartalet

Priserna på oljeprodukter sjönk under sista kvartalet Energi 2015 Energipriser 2014, 4:e kvartalet Priserna på oljeprodukter sjönk under sista kvartalet Den tydliga nedgången i importpriserna på olja bidrog till att konsumentpriserna på bränslen sjönk under

Läs mer

Energipriser. Energipriserna fortsatte att stiga. 2011, 3:e kvartalet

Energipriser. Energipriserna fortsatte att stiga. 2011, 3:e kvartalet Energi 2011 Energipriser 2011, 3:e kvartalet Energipriserna fortsatte att stiga Enligt Statistikcentralen steg priserna på energi som används i trafiken och för uppvärmning betydligt under tredje kvartalet

Läs mer

Priserna på stenkol och naturgas sjönk under andra kvartalet

Priserna på stenkol och naturgas sjönk under andra kvartalet Energi 2013 Energipriser 2013, 2:a kvartalet Priserna på stenkol och naturgas sjönk under andra kvartalet Priserna på stenkol och naturgas, som används vid el och värmeproduktionen vände nedåt under andra

Läs mer

Priserna på fossila bränslen och el sjönk under andra kvartalet

Priserna på fossila bränslen och el sjönk under andra kvartalet Energi 2014 Energipriser 2014, 2:a kvartalet Priserna på fossila bränslen och el sjönk under andra kvartalet Priserna på stenkol och naturgas inom värmeproduktionen sjönk under andra kvartalet jämfört

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning

Energiskaffning och -förbrukning Energi 213 Energiskaffning och -förbrukning 213, 2:a kvartalet Med träbränslen producerades mer energi än tidigare Korrigerad 23.9.213. Den korrigerade siffran är markerad med rött, var tidigare 33,3.

Läs mer

Energipriser. Elpriset vände nedåt. 2012, 2:a kvartalet

Energipriser. Elpriset vände nedåt. 2012, 2:a kvartalet Energi 2012 Energipriser 2012, 2:a kvartalet Elpriset vände nedåt Det totala elpriset sjönk i alla konsumentgrupper under årets andra kvartal. Konsumentpriserna på el vände nedåt efter första kvartalet.

Läs mer

Energipriserna sjönk ytterligare under tredje kvartalet

Energipriserna sjönk ytterligare under tredje kvartalet Energi 2015 Energipriser 2015, 3:e kvartalet Energipriserna sjönk ytterligare under tredje kvartalet Korrigerad 21.12.2015. De korrigerade siffrorna är markerade med rött. Enligt Statistikcentralens uppgifter

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning

Energiskaffning och -förbrukning Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011, 4:e kvartalet Totalförbrukningen av energi sjönk med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen av energi

Läs mer

Priserna på trafikbränslen ökade på grund av energiskatter

Priserna på trafikbränslen ökade på grund av energiskatter Energi 2012 Energipriser 2012, 1:a kvartalet Priserna på trafikbränslen ökade på grund av energiskatter Enligt Statistikcentralen steg priserna på trafikbränslen under första kvartalet på grund av höjningar

Läs mer

Energipriser. Energipriserna steg. 2011, 2:a kvartalet

Energipriser. Energipriserna steg. 2011, 2:a kvartalet Energi 2011 Energipriser 2011, 2:a kvartalet Energipriserna steg Enligt Statistikcentralen steg priserna på energi som används i trafiken och för uppvärmning under andra kvartalet i år. Särskilt steg konsumentpriset

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning

Energiskaffning och -förbrukning Energi 2014 Energiskaffning och -förbrukning 2014, 2:a kvartalet Totalförbrukningen av energi sjönk med 7 procent under januari-juni Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var den totala energiförbrukningen

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Cigaretter Övriga tobaksprodukter Sammanlagt

Cigaretter Övriga tobaksprodukter Sammanlagt Statsen 08. Punktskatter 01. Punktskatt på tobak Under momentet beräknas inflyta 929 000 000 euro. F ö r k l a r i n g : Skatten grundar sig på lagen om tobaksaccis (1470/1994). Enligt lagen tas för cigaretter

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning

Energiskaffning och -förbrukning Energi 2011 Energiskaffning och -förbrukning 2011, 3:e kvartalet Totalförbrukningen av energi sjönk med 2 procent under januari september Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2013

Energiskaffning och -förbrukning 2013 Energi 2014 Energiskaffning och -förbrukning 2013 Totalförbrukningen av energi på föregående års nivå år 2013 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule

Läs mer

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Department of Technology and Built Environment Energiflödesanalys av Ljusdals kommun Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Examensarbete 30 hp, D-nivå Energisystem 1 Bakgrund Beställare av denna analys

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning

Energiskaffning och -förbrukning Energi 2015 Energiskaffning och -förbrukning 2014, 4:e kvartalet Totalförbrukningen av energi sjönk med 2 procent ifjol Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen av energi

Läs mer

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda Vårt behov av energi Det moderna samhället använder enorma mängder energi. Vi behöver energikällor som producerar elektrisk ström och som ger oss värme. Bilar, båtar och flygplan slukar massor av bränslen.

Läs mer

Färdplan 2050. Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS

Färdplan 2050. Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS Färdplan 2050 Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS Nuläget - Elproduktion Insatt bränsle -Elproduktion 1 kton Fjärrvärme Insatt bränsle Utsläpp El- och Fjärrvärme

Läs mer

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2012 kap 1-4 Energiläget 2011 kap 1-2 Elcertifikatsystemet 2012 Naturvårdverket Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning

Energiskaffning och -förbrukning Energi 2016 Energiskaffning och -förbrukning 2015, 4:e kvartalet Totalförbrukningen av energi sjönk med 3 procent år 2015 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen av energi

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning

Energiskaffning och -förbrukning Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012, 4:e kvartalet Totalförbrukningen av energi sjönk med 2 procent år 2012 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen av energi

Läs mer

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Erik Larsson Svensk Fjärrvärme 1 Energisession 26 Fjärrvärmens historia i Sverige Sabbatsbergs sjukhus, första tekniska fjärrvärmesystemet år

Läs mer

Förnybarenergiproduktion

Förnybarenergiproduktion Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:

Läs mer

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Gustav Melin, SVEBIO DI-Värmedagen, Stockholm 2016-06-01 2015 var varmaste året hittills Är biomassa och

Läs mer

1993 rd - RP 89 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1993 rd - RP 89 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL 1993 rd - RP 89 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om bränsleaccis PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att energibeskattningens struktur ändras

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken Hans Nilsagård Ämnesråd, enheten för skog och klimat 1 Skogens dubbla roller för klimatet När tillväxten är större än avverkningen ökar förrådet, då

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Energiförbrukning 2009

Energiförbrukning 2009 Energi 2010 Energiförbrukning 2009 Totalförbrukningen av energi sjönk med nästan 6 procent år 2009 Enligt Statistikcentralens statistik över energiförbrukning var totalförbrukningen av energi i Finland

Läs mer

Statistik över industrins energianvändning 2010

Statistik över industrins energianvändning 2010 Energi 2011 Statistik över industrins energianvändning 2010 Återhämtningen av industriproduktionen ökade också energiförbrukningen inom industrin år 2010 Enligt Statistikcentralen ökade energiförbrukningen

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Lars Mårtensson, Miljöchef Volvo Lastvagnar AB Maria Blechingberg, Miljöcontroller Göteborg Energi AB Några få grader gör stor skillnad Förbränning

Läs mer

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1641 av Penilla Gunther (KD) Inriktningen av energipolitiken Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

Läs mer

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Förnybar värme/el mängder idag och framöver Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen

Läs mer

Bioenergi för framtiden

Bioenergi för framtiden Bioenergi för framtiden Innehållsförteckning Introduktion...... sid 3 Kort historik Neovas rötter..... sid 3 Korta fakta om bioenergi.... sid 4 Produktområden..... sid 4 Neovas kunder....... sid 5 Samverkan.........

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Behöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet 25.2.2016

Behöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet 25.2.2016 Behöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet 25.2.2016 Konsekvenserna av det tyska energibeslutet Kärnkra(en avvecklas fram 0ll år 2022 och sam0digt skulle produk0onen med kolkra(verk minska

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

Statistik över industrins energianvändning 2013

Statistik över industrins energianvändning 2013 Energi 2014 Statistik över industrins energianvändning 2013 Energianvändningen inom industrin på föregående års nivå år 2013 Enligt Statistikcentralen var energiförbrukningen inom industrin år 2013 på

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)

Läs mer

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Mårten Haraldsson. Profu. Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades Idag 19 personer.

Mårten Haraldsson. Profu. Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades Idag 19 personer. Mårten Haraldsson Delägare i forsknings och utredningsföretaget. (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987. Idag 19 personer. är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi

Läs mer

Biobränslebaserad kraftproduktion.

Biobränslebaserad kraftproduktion. Biobränslebaserad kraftproduktion. Mars 2015 Mars 2015 1 Biobränslebaserad kraftproduktion I Sverige användes under 2014: 41,2 TWh rena biobränslen av totalt 73 TWh bränslen i värme och kraftvärmeverk

Läs mer

Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi

Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi Fordonsbränsle från skogsråvara - tre huvudspår Tallolja till talloljediesel tallolja, en biprodukt vid massaproduktion,

Läs mer

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Loggor Utveckling av Skogsbränsle från Mittregionen SLU 19 Mars Magnus Matisons Projektledare Forest Refine

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Energigården. Kent-Olof Söderqvist

Energigården. Kent-Olof Söderqvist Energigården Kent-Olof Söderqvist Energigården ett program inom AGROVÄST Att vara en samordnande och pådrivande kraft för ökad produktion och användning av energi från jord, skog, sol och vind samt energieffektivisering

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Skogskonferens i Linköping 31 mars 2011 Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius

Skogskonferens i Linköping 31 mars 2011 Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius Skogskonferens i Linköping 31 mars 2011 Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius Bioenergi nationellt och regionalt Stora Enso Stora Enso Bioenergi Hållbarhet för biobränsle i Stora Enso Sammanfattning 2011-03-31

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Bränslens värmevärden, verkningsgrader och koefficienter för specifika utsläpp av koldioxid samt energipriser

Bränslens värmevärden, verkningsgrader och koefficienter för specifika utsläpp av koldioxid samt energipriser Bränslens värmevärden, verkningsgrader och koefficienter för specifika utsläpp av koldioxid samt energipriser Den här informationen innefattar uppgifter om bränslens värmevärden, typiska verkningsgrader

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin

Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Svenska Bioenergiföreningen

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Energigaserna har en viktig roll i omställningen. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Fredagen den 21 mars, 2104

Energigaserna har en viktig roll i omställningen. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Fredagen den 21 mars, 2104 Energigaserna har en viktig roll i omställningen Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Fredagen den 21 mars, 2104 Grön gas 2050 - en vision om energigasernas bidrag till Sveriges klimatmål, omställning

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Johan Sundberg, Profu Sverige: Mycket måttlig bioenergiökning

Läs mer

BiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland

BiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland BiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland Christer Pettersson, projektledare Energikontor Värmland Kort om Energikontor Värmland Energikontor Värmland är ett regionalt kunskapscentrum för

Läs mer

Bioenergi på stark frammarsch

Bioenergi på stark frammarsch Bioenergi på stark frammarsch Vid klimatkonferensen i Montreal hösten 2005 beslöt de länder som förbundit sig att uppfylla Kyotoprotokollet att arbetet skall gå vidare efter Kyotoperioden 2008-2012. Klimatförändringen

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.V.28 K(28)1917 Ärende: Statligt stöd nr N /28 - Sverige Nedsättning av koldioxidskatten för bränsle som används i anläggningar som omfattas av EU:s system för handel

Läs mer

utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF

utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF Klimatkollen 27 okt 2010 Potentialer ti och möjligheter att minska utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF Innehåll Konkurrensläget Klimatfrågan Energipriserna gp Energi och klimat LRFs strategier Livsmedel

Läs mer

Spanien. Storbritannien

Spanien. Storbritannien Energimarknad 24 Svensk kärnkraftproducerad el per invånare i jämförelse med andra länder år 21 kwh/invånare 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Sverige Belgien Finland Frankrike Slovakien Spanien Storbritannien Tyskland

Läs mer

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2001, TWh

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2001, TWh Energiläget 22 Förluster Kol och koks Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 21, TWh Elimport - elexport -7 Naturgas inkl. stadsgas Råolja och oljeprodukter 192 9 Kol Värmepump Biobränslen,

Läs mer

FAKTA OM. Från olja till bioenergi i industrin.

FAKTA OM. Från olja till bioenergi i industrin. FAKTA OM Från olja till bioenergi i industrin. 1 INNEHÅLL KORT INTRODUKTION sid 3 OM ENERGISKIFTET 2011 sid 3 VAD ÄR DET DÅ SOM HÄNDER DEN 1 JANUARI 2011? sid 3 FEM BERÖRDA GRUPPER INOM INDUSTRIN sid 4

Läs mer

Dalenbäck. Professor Profilledare Styrkeområde Energi. i skolfotboll Påskbergsskolan 1970

Dalenbäck. Professor Profilledare Styrkeområde Energi. i skolfotboll Påskbergsskolan 1970 100 % förnybart f 2050.!? Jan-Olof Dalenbäck Professor Profilledare Styrkeområde Energi Svensk mästare m i skolfotboll Påskbergsskolan 1970 Förnybar energi Konflikter! Energiutbyte? Bioenergi till allt..!?

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Basindustrin finns i hela landet

Basindustrin finns i hela landet Basindustrin finns i hela landet Viktig på orter med svag arbetsmarknad Efterfrågan på produkterna ökar varje år 375 000 direkt och indirekt sysselsatta 27 procent av varuexporten 1/3 del av industrins

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Miljöfaktaboken 2011 Värmeforsk 2012-05-23

Miljöfaktaboken 2011 Värmeforsk 2012-05-23 2011 Värmeforsk 2012-05-23 Jenny Gode Rapporten 2011 är skriven av: Jenny Gode, Fredrik Martinsson, Linus Hagberg, Andreas Öman, Jonas Höglund, David Palm. 2011 Uppskattade emissionsfaktorer för bränslen,

Läs mer