och ojämställda uppväxtvillkor En rapport om hur vi kan öka jämställdheten bland unga i Kalmar län och Eksjö kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "och ojämställda uppväxtvillkor En rapport om hur vi kan öka jämställdheten bland unga i Kalmar län och Eksjö kommun"

Transkript

1 och ojämställda uppväxtvillkor En rapport om hur vi kan öka jämställdheten bland unga i Kalmar län och Eksjö kommun

2

3 Regionförbundet i Kalmar län är en politiskt styrd organisation som arbetar med tillväxt- och utvecklingsfrågor i Kalmar län. Organisationen är offentligt finansierad och ägs av länets 12 kommuner samt landstinget. Målgrupperna utgör offentliga aktörer, näringslivet, ideell verksamhet och länsinvånarna. Regionförbundet erbjuder nätverk, samordning och ekonomiskt stöd för att uppnå konkreta mål som gagnar den regionala utvecklingen. Regionförbundet är en samlande kraft för regional utveckling. Lupp, lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en nationell ungdomsenkät som tillhandahålls av Ungdomsstyrelsen. 10 av 12 kommuner i Kalmar län samt Eksjö kommun genomförde gemensamt enkäten hösten 2012 med samtliga elever i årskurs 8 och år 2 på gymnasiet under ledning av Regionförbundet. Sammanlagt svarade 3879 elever på enkäten. Resultatet har bearbetats och analyserats av Linnéuniversitetets Mats Trondman och Carolin Andersson och har visat att villkoren för tjejer och killar i länet skiljer sig mycket åt. Luppresultat från hela Sverige finns i databasen w-lupp hos Ungdomsstyrelsen. Jämställdhet och jämlikhet är två begrepp som beskriver ett tillstånd som politiken strävar efter. Det vidare begreppet jämlikhet betyder att jämlika människor ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter. Jämställdhet är lite smalare och avser jämlikhet mellan könen (kvinnor och män ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter). Jämställdhetsperspektiv är ett bra sätt att utveckla verksamheter och organisationer eftersom statistik i Sverige ska delas upp på kön, (könsuppdelad statistik), samt att medborgarservicen ska vara jämställd (jämställdhetsintegrering). Politik och jämställdhet ur ett politiskt perspektiv kan vi då mäta jämställdhet, både över tid och för att jämföra sig med andra, förbättra medborgarservice samt demokrati och representation detta görs genom strategin jämställdhetsintegrering. Jämställdhetsperspektivets utmaning ligger i att det utgår ifrån biologiskt kön, vilket gör att transpersoner kan hamna utanför eller i kläm. I Luppen finns dock möjlighet att välja annan könstillhörighet vilket inkluderar fler. Det är viktigt att komma ihåg att alla inte ryms i begreppen killar och tjejer se jämställdhetsbegreppets möjligheter samt begränsningar för politiska åtgärder. I Bilaga 2 finns en ordlista tillgänglig för läsaren där fler begrepp förklaras.

4 Innehållsförteckning 1. Uppdragets bakgrund 5 Ungdomsstyrelsen, Lupp och jämställdhet Uppdragets syfte Rapportens disposition 2. Framgångsfaktorer för politiken och övergripande rekommendationer 6 Kalmar läns framgångsfaktorer Övergripande rekommendationer 3. Fokusområden 7 1. Fokusområde: Fritid 2. Fokusområde: Skola 3. Fokusområde: Politik, samhälle och inflytande 4. Fokusområde: Trygghet 5. Fokusområde: Hälsa 6. Fokusområde: Arbete 7. Fokusområde: Framtid 4. Jämställdhetsanalysens utgångspunkter 17 Politiska mål och insatser som utgångspunkter för analysen Jämställd tillväxt Tillväxt, ungdomar och jämställdhet 5. Jämställdhetsanalysens metodik 19 Kvantitativa och kvalitativa värden Könsanalys samt genusanalys Kvantitativa variabler för analysen Salutogent perspektiv 6. Nästa steg: Målgruppsinriktade presentationer Avslutning 21 Bilaga 1 Material Bilaga 2 Ordlista Bilaga 3 Fokusområdenas rekommendationer sammanställda 4

5 1. Uppdragets bakgrund Kalmar läns resultat från Luppundersökningarna har tidigare bearbetats under tre rubriker av forskare på Linnéuniversitetet. Där fastställdes en betydande skillnad mellan killar och tjejer när det gäller bland annat hur stressade de uppfattar sig och hur ofta detta tar sig uttryck i ont i magen eller i huvudvärk. Regionförbundet ville inte släppa denna insikt utan istället undersöka vilka insatser som skulle främja jämställdhet mellan killar och tjejer och anlitade därför Add Gender AB för att genomföra en jämställdhetsanalys med fokus på konkreta rekommendationer för politiken. Add Gender har sedan tidigare erfarenhet av att arbeta med ungdomar, både vad gäller fritidsverksamheter, idrott, föreningsliv, tjejjoursrörelsen och folkbildningen. Också från fritidsgårdar specifikt där en av rapportförfattarna, Jenny Claesson, har gjort en grundlig analys av fritidsgårdar ur ett jämställdhetsperspektiv. Vår andra rapportförfattare, Pernilla Alexandersson har även djupgående kompetens inom stress kopplat till jämställdhet då hon skrivit en bok om utbrändhet och ojämställdhet. Ungdomsstyrelsen, Lupp och jämställdhet Ungdomsstyrelsen som ligger bakom Luppen har under 2013 gått ut med en förfrågan till Sveriges samtliga kommuner om vilka som gjort bearbetningar eller analyser utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Det var endast två aktörer som kom in med ett positivt svar i fall de gjort en jämställdhetsanalys av Luppen. Ungdomsstyrelsen kommer även under 2014 att satsa på jämställdhetsanalyser av Luppresultaten och lyfta fram förebilder. Att Regionförbundet Kalmar län nu investerar i att främja jämställdheten mellan pojkar och flickor med utgångspunkt i Luppresultatet är en stor chans för Regionförbundet Kalmar län att ligga i framkant. Uppdragets syfte Syftet med uppdraget som resulterat i denna rapport var att anlägga ett jämställdhetsperspektiv på de kvantitativa skillnader som finns mellan flickor och pojkar i Luppresultatet från 2012 samt att ta fram rekommendationer för att främja kvalitativa jämställdhetsåtgärder och villkor för länets (och Eksjö kommuns) ungdomar. Rapporten levererades i januari Rapportens disposition Denna rapport är upplagd så att den inleds med detta kapitel (1) som handlar om denna jämställdhetsanalys av Lupp samt bakgrunden till den. Under kapitel 2: Framgångsfaktorer för politiken och övergripande rekommendationer presenteras en sammanställning av resultatet i form av framgångsfaktorer och de övergripande rekommendationer som analysen har lett fram till. Under nästföljande kapitel (3) presenteras samtliga sju fokusområden för Luppanalysen. Under varje fokusområde finns de relaterade rekommendationerna. Detta kapitel efterföljs av en fördjupning i Jämställdhetsanalysen utgångspunkter (kapitel 4) samt Jämställdhetsanalysens metodik (kapitel 5). Rapportens sista delar finner du en genomgång av Nästa steg (kapitel 6) samt en avslutning (kapitel 7). Bilagorna 1-3 innehåller material, ordlista samt en sammanställning av fokusområdena med tillhörande rekommendationer. 5

6 2. Framgångsfaktorer för politiken och övergripande rekommendationer För att främja jämställdhet mellan killar och tjejer i Kalmar län och Eksjö kommun så behövs en tolkning av siffrorna i Luppen. Att endast titta på skillnader gör lite för att förändra dessa skillnader. Här krävs att politiker fattar beslut på bra grunder och ett långsiktigt arbete med mål och uppföljning. Detta är ett smörgåsbord för politiker och regionala aktörer att hämta konkreta rekommendationer från till sina framtida åtgärder inom fokusområdena. Här redovisas en sammanställning av resultatet av denna jämställdhetsanalys genom att först lista Kalmar län och Eksjö kommuns framgångsfaktorer, det som är unikt för regionen utifrån Luppresultatet och övrigt genomgånget material, ur ett kombinerat ungdoms- och jämställdhetsperspektiv. Efter framgångsfaktorerna listas övergripande rekommendationer. Vi har utgått från de fokusområden som lyfts fram i Regionförbundets egen skrift om Lupp: Från LUPP till handling: Fritid, Skola, Trygghet, Hälsa och Politik, samhälle och inflytande. Rekommendationer specifika för fokusområdena hittar du under dessa. Där redovisas även analys inom ytterligare två fokusområden, Arbete och Framtid, som på grund av rapportens avgränsningar saknar rekommendationer. Regionförbundet Kalmar läns framgångsfaktorer i korsningen mellan ungdomspolitik och jämställdhetspolitik Regionförbundet Kalmar län investerar i jämställdhetsintegrering av offentlig service. Tryggheten i form av om killar och tjejer vågar gå ut är bättre än riksgenomsnittet för både åk 8 och år 2. Regionförbundet Kalmar län har tagit fram Från LUPP till handling. Regionförbundet Kalmar län efterlyser samverkan inom ungdomsfrågor, till exempel mellan bostadsbolag, tekniska kontoret och hyresgästföreningen. Regionförbundet Kalmar län förespråkar helhetsgrepp där kommuner inom samma region jämförs. Mognadsnivån på samtalet om jämställd tillväxt och ungdomsfrågor är tack vare initiativet och slutförandet av denna analys på en högre nivå än tidigare. Regionförbundet har en checklista för jämställdhetsintegrering. Övergripande rekommendationer Inkludera både killar och tjejer i jämställdhetsarbetet glöm inte killarna. Dela upp målgruppen ungdomar eller barn i tjejer, killar och annan könstillhörighet för att hitta nya mönster, anpassa mål och insatser i större utsträckning inom politiken exempelvis i RUS:en dominerar ungdomar. Samla in och kommunicera berättelser om Kalmar läns jämställdhetsarbete för tjejer, killar samt ungdomar. Besluta om riktvärden för Luppresultatet, både för jämförelser med andra regioner och för jämförelser över tid. Personalen betyder mest! Sörj för att alla som träffar killar och tjejer i Kalmar län och Eksjö kommun ger ett respektfullt bemötande och har en grundläggande kompetens i jämställdhet och likabehandling. Klargör och målsätt vad goda livsvillkor för tjejer och killar i Kalmar län och Eksjö kommun är. 6

7 3. Fokusområden En av de viktigaste slutsatserna när man arbetar med ungdomar är att alla ungdomar ska känna sig sedda. Detta kan man uppnå på olika sätt, inom fritidsgårdarna kan det handla om att hälsa på alla som kommer in genom dörren, i skolan eller föreningen kan det handla om att gå en talarrunda så att alla får säga något eller att alla i samband med besök hos skolsköterskan även får träffa kurator för att minska tröskeln att ta kontakt med alla delar av skolhälsan. För att skapa överblick i detta viktiga arbete används här samma fokusområden som Från LUPP till Handling. Samtliga fokusområden berörs men extra fokus läggs på Fritid, Skola, Politik, samhälle och inflytande, Trygghet samt Hälsa. Fokusområden: 1. Fritid 2. Skola 3. Politik samhälle och inflytande 4. Trygghet 5. Hälsa 6. Arbete 7. Framtid För varje fokusområde har vi sedan valt ut några relevanta frågor i Luppen och tagit fram dessa ur w-luppen för Kalmar län, Eksjö kommun, samt ett drygt tiotal kommuner i Gävleborg och Skåne för både åldersgruppen åk 8 på högstadiet samt år 2 på gymnasiet. Med statistiken som grund har mönster kopplats till befintligt material, aktuell forskning samt våra erfarenheter som jämställdhetsexperter. Tendenser och mönster är viktigare än siffror i denna rapport. Under varje fokusområde beskrivs kopplingen till politiken samt ett nuläge. Det är detta som framgångsfaktorerna och rekommendationerna i denna rapport bygger på. 1. Fokusområde: Fritid Fritid är viktigt för lärande och självförverkligande och en viktig del av fritiden för ungdomar är idrotten. Fritid ur ett ungdomspolitiskt perspektiv handlar därför om lokalt fritidsutbud, fysisk aktivitet, balans mellan tid för återhämtning och fritidsaktivitet. Ett av delmålen i jämställdhetspolitiken är jämn fördelning av makt och inflytande och därför är detta fokusområde viktigt för en jämställd ungdomspolitik. Kultur, fritidsgårdar och tillgången till fritid och verksamhet skapar möjligheter till makt och inflytande över sitt eget liv och samhället man lever i. Nuläge fokusområde Fritid: De redan gjorda Luppbearbetningarna visar att en strävan efter fritidsbalans mellan fritidsaktiviteter och skolarbete är något som ungdomar ofta är medvetna om. Här är vuxnas uppmärksamhet viktig och handlar om att de ska förstå och uppmärksamma ungas strävan efter fritidsbalans. Gällande fritidsutbud visar Luppbearbetningen om hälsa att när unga kommer till en plats, en verksamhet eller en aktivitet så upplever de omedelbart en tillhörighet och delaktighet. Därför upplevs en aktiv kommun med ett starkt utbud av inkluderande platser, verksamheter och aktiviteter för ungdomar som en attraktiv kommun i utveckling. 1 1 STRESSADE UNGA - En redovisning av Luppundersökningen 2012 i Kalmar län och Eksjö kommun. 7

8 Dock väljer fortfarande killar och tjejer olika idrotter och fritidsverksamheter och det kan behövas jämställdhetsutbildningar för föreningsverksamheterna i Kalmar län och Eksjö kommun. Det handlar inte om att tvinga ungdomar att välja otraditionella fritidssysselsättningar utan att göra fler val möjliga för fler. Även fritidsgårdarna kan arbeta med utbildning av personal, möblering och bemötande för att locka fler killar, tjejer och unga med annan könstillhörighet till sina verksamheter. Enligt Barnkonventionen har alla barn rätt till fritid och vila men många unga, framförallt tjejer lever i en hederskultur som gör att de efter skolan har ett arbetspass i hemmet som gör det svårt att hitta fritid eller tid för läxor. Även om det inte är så många som uppger att de till exempel inte får gifta sig eller bli sambo med vem de vill så är det viktigt att se och stötta de elever som lever med hedersproblematik (siffror på detta under fokusområde Framtid). Detta gäller även killar. Rekommendationer fokusområde Fritid: Genomför en Gender Budgeting-analys på kulturstöd samt fritidsstöd och sätt jämställdhetsmål utifrån resultatet. Mer information hittar du i Bilaga 2. Utbilda ledare och ideella ledare i idrottsvärlden i Barnkonventionen och jämställdhet. Genomför en kartläggning av kön i några utvalda åldersgrupper på några idrottsföreningar i regionen. Utbilda fritidsgårdspersonal i Barnkonventionen och jämställdhet. Identifiera de största hindren för ungdomar att testa olika fritidsaktiviteter och försök minimera dem. Titta till exempel på kostnader, kollektivtrafik, förebilder och liknande. Sammanställ vilka förebilder som finns inom olika fritidsaktiviteter, hur ser representationen ut på hemsidor, broschyrer och så vidare. Börja med Regionförbundet Kalmars läns sida, sedan kommunernas hemsidor och gå vidare till föreningar och fritidsgårdar. Inventera vilka kanaler ungdomar använder, finns information om Kalmar län och Eksjö kommuns fritidsaktivitetsutbud där? Utbilda föreningar i jämställdhet och inkludering. Utbilda personal på fritidsgårdarna i jämställdhet och lär dem att se över fritidsgårdarna ur ett jämställdhetsperspektiv. Anlägg ett hedersperspektiv på fritid, använd till exempel materialet Lås Upp. Kombinera flera av diskrimineringsgrunderna för att få en mer komplex bild av hur unga väljer fritidssysselsättning. 2. Fokusområde: Skola Skola som fokusområde ur ett politiskt perspektiv handlar om skolklimat, kunskapsutveckling, relationer, omsorg och ansvarstagande och studievägledning och kombinerat med jämställdhet blir det extra viktigt att förstå de lokala framgångsfaktorerna och sprida dessa. Det vill säga att inte stirra sig blind på de rikstäckande och regiontäckande könsskillnaderna utan gå in på en mikronivå och finna lösningar som på ett lokalt område kan ge mycket positiva resultat. Det har också visat sig att det kan skilja sig mycket mellan olika kommuner i samma region. Det är därför viktigt att varje kommun tittar på sina egna siffror i w-lupp och gör sig en bild av hur det ser ut just för oss. 8

9 Nuläge fokusområde Skola: Inom området skola finns det flera rikstäckande könsskillnader för ungdomar som varit statistiskt säkerställda över en längre tid. Dessa är könsbundna studieval, att killar generellt har sämre resultat än tjejer inom skolsystemet samt att stress ständigt tycks öka bland just unga tjejer. Däremot finns det också exempel på hur relativt små insatser har fått stora konsekvenser för elever och då särskilt killars resultat i skolan (bra exempel är till exempel Frejaskolan i Gnesta och Nossebro skola). Det är tydligt, enligt Fokus 13, att dessa könsskillnader har två unika egenskaper. För det första så är det så att de könsskillnader som finns inom skolan är starkt påverkade av social bakgrund. Det vill säga att i vissa fall är ungdomens socioekonomiska bakgrund starkare än könstillhörighet då det gäller resultat och studieval. För det andra så är det just inom skolområdet vi finner att lokala normer i skolorna påverkar starkt resultatet inom de olika könsskillnaderna. Detta visar även Regionförbundet Kalmar läns Luppbearbetningar. Diskrimineringslagen föreskriver aktiva åtgärder i arbetslivet och de ska i sin tur säkerställa människors lika rättigheter och möjligheter på arbetsplatsen och främja dessa i och med ett målinriktat arbete. Inom utbildningssektorn förskola, skola, högskola och vuxenutbildning handlar dessa aktiva åtgärder om att både främja dessa lika rättigheter och möjligheter och också att förebygga och förhindra trakasserier. Utbildningssamordnare är enligt Diskrimineringslagen skyldiga att bedriva ett målinriktat arbete även för barnen, eleverna eller studenternas lika rättigheter. Skolorna ska därför i en likabehandlingsplan beskriva sitt arbete mot diskriminering och trakasserier som har samband med fem av de sju diskrimineringsgrunderna (de olika diskrimineringsgrunderna och vilka som gäller för utbildningssamordnare hittar du i Bilaga 2). Rekommendationer fokusområde Skola: Se till att likabehandlingsplaner finns på plats på alla skolor och att dessa tagits fram med elevinflytande. Gör en könsanalys av taltid i klassrummen och använd som samtalsunderlag i klasserna (eventuellt med ett antal stödfrågor). Synliggör möjligheterna med skolhälsan och identifiera eventuella hinder för både tjejer och killar att besöka denna. Hjälp lärare att följa läroplanen när det kommer till jämställdhet och genus och uppmuntra dem att se könsmönster. Kanske behövs utbildning, en konferens eller ett diskussionsforum där lärare kan erfarenhetsutbyta. Utbilda all skolhälsans personal i jämställdhet och genus. Utbilda all skolhälsans personal i HBTQ-frågor och de förutsättningar som finns för dessa ungdomar. Introducera all skolpersonal i grunderna i normkritik. Utbilda studievägledare i hur vår könssegregerade arbetsmarknad ser ut och hur en genusmedveten studievägledning är möjlig. Gör en trygghetsutredning med jämställdhetsperspektiv av skolmiljön för båda åldersgrupperna. Anlägg ett hedersperspektiv på skola och läxor, kanske finns det möjlighet att schemalägga läxtid för några elever? 9

10 3. Fokusområde: Politik, samhälle och inflytande Delaktighet handlar om delaktighet och möjlighet till påverkan i skola, på fritiden och i kommunen som politisk och beslutsfattande organisation. Inom Politik, samhälle och inflytande som fokusområde sammanfaller de jämställdhetspolitiska målen med de ungdomspolitiska målen allra bäst. Nuläge fokusområde Politik, samhälle och inflytande: Klassrummet beskrivs i Ungdomsstyrelsens övergripande Fokus 13 som ett laddat område för just tjejer som vill göra sin röst hörd. Och vi vet från forskning och utredningar att taltiden för killar och tjejer är skevt fördelad. 2 När tjejer använder lika mycket taltid som killar så tycker både killar och tjejer att tjejerna tagit över helt. Stressade unga är betydligt färre om möjlighetsstrukturen för delaktighet är stark än om den är frånvarande. 3 Särskilt så är fallet för flickor, vilket kan hänga ihop med de maktstrukturer som finns i vårt samhälle där tjejer är medvetna om att deras makt att påverka eller höras ofta är mindre än killars. Tittar vi till exempel på föreningsverksamhet så finns det betydligt färre tjejer och kvinnor i styrelser än det finns killar och män. Fritidsgårdarna är det oftast fler killar som besöker och deras röst väger ofta tyngre när det kommer till hur pengar spenderas och vilka filmer och spel som ska köpas in. Finns det killgrupper och tjejgrupper på fritidsgården så tenderar killgruppen att ha större ekonomiska resurser, en bra jämförelse är att killgruppen kör gokart och tjejgruppen stannar på gården och bakar. 4 När det kommer till inflytande och skolvärlden är det viktigt att demokratiska principer är rådande och att det finns ett starkt värdegrundsarbete för att säkerställa ett inkluderande inflytande. Även vuxnas ansvar att inkludera unga i inflytande måste poängteras. På samma sätt som det är svårt för kvinnor att förändra ojämställdheten i börsbolagens ledningar utan att de män som idag finns där engagerar sig, så behöver de som har makten (oftast vuxna) bjuda in och dela med sig. I Luppen uppger de allra flesta i båda åldersgrupperna att de anser sina möjligheter att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen som ganska små och trots att skillnaden är liten mellan killar och tjejer och så skiljer det sig ordentlig i en kategori. Det är dubbelt så många killar som svarar mycket stora möjligheter, men det är endast några få procent som har valt detta svar. Det är intressant att det ibland dem är så stor skillnad på hur tjejer och killar upplever sina möjligheter till inflytande. Sveriges ungdomsråd jämförde hur ungdomar skattar sin upplevda möjlighet att påverka med vuxnas upplevda möjlighet att påverka inom olika ämnen och kom fram till att upplevelsen att kunna påverka inte riktigt följde med var man 2 Flickor och pojkar i skolan - hur jämställt är det? SOU 2009:64 3 STRESSADE UNGA - En redovisning av Luppundersökningen 2012 i Kalmar län och Eksjö kommun. 4 Fritidsgårdar och jämställdhet Undersökning kring fritidsgårdar och jämställdhet i Botkyrka kommun av Jenny Claesson, Add Gender. 10

11 befann sig. 5 Ungdomar upplevde till exempel inte att de kunde påverka skolan, vilket inte heller vuxna upplevde att de kunde. De vuxna upplevde dock att de kunde påverka arbetsplatser, vilket i hög utsträckning är där vuxna befinner sig på dagarna. Ungdomar i demokratin - En rapport om ungdomars politiska deltagande av Sveriges Ungdomsråd I Kalmar arrangeras varje år ett ungdomsforum, där ungdomar eller politiker väcker frågor som är viktiga för ungdomar, bland annat för att kommunen ska få kännedom om ungdomars åsikter. Genom föreningen KUMULUS som driver projektet Skaka om kan unga mellan år låta göra sin röst hörd genom att skapa en innovativ plattform utifrån deras egna villkor. I korthet kommer länets kommuner att bygga upp ett nytt verktyg tillsammans med unga för att öka kunskapen om inflytande och underlätta beslutsvägen för de mellan år. Projektet bygger på att unga enklare ska kunna påverka via en portal på Internet kopplat till sociala medierna och fungera som ett komplement till befintliga metoder som byggs på med tiden. Förslag som lämnas in ska sedan kunna göras om till medborgarförslag för kommunen eller länet utifrån antalet likes. Därefter ska det ske en snabb återkoppling från kommunen. Så här står det på hemsidan: Visionen är att det byggs upp ett nätverk av unga, beslutsfattare och andra aktörer i Kalmar län. Ungdomarna ska känna att de kan påverka, vara delaktig i utvecklingsfrågor och upplevas som meningsfulla. De ska även känna att de vet hur de går tillväga för att påverka och vara en del av samhällets utveckling. Ungdomarna blir därmed även en resurs för beslutsfattare och andra aktörer så att Kalmar läns unga är en viktig röst att lyssna på. 6 5 Ungdomar i demokratin - En rapport om ungdomars politiska deltagande av Sveriges Ungdomsråd

12 Man ska vara medveten om att det finns en risk med demokratiprojekt för unga är att ungdomar tränas i specialvarianter och får svårare med politiskt deltagande som vuxna om arbetssätten skiljer sig för mycket. 7 Rekommendationer fokusområde Politik, samhälle och inflytande: Gör politik relevant för ungdomar genom exempel på frågor som påverkar deras vardag. Diskutera makt och demokrati med ungdomar och stimulera dem att ta del i beslutsfattande. Se över vilka plattformar det finns för påverkan olika plattformar är olika laddade för tjejer och killar och en mångfald av plattformar är därför viktigt. Utbilda lokalpolitiker i Barnkonventionen. Utbilda lokalpolitiker i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Se över vilka förebilder som finns tillgängliga för unga som vill öka sitt inflytande. Fortsätt arrangera ungdomsforum där ungdomar eller politiker väcker frågor som är viktiga för ungdomar. Stötta KUMULUS och projektet Skaka om och ge dem i uppdrag att utreda hur man kan säkerställa en övergång till vuxet engagemang i poltiken. Låt skolklasser besöka kommunhuset och se hur lokalpolitiker arbetar, eller låt lokalpolitiker besöka skolor för att berätta om sitt arbete, (se till att både kvinnor och män representerar politiken). Berätta berättelser om ungas inflytande på beslut och visa arenor där ungas inflytande är möjligt. 4. Fokusområde: Trygghet Trygghet handlar både om trygghet hemma och i skolan. Det ska påpekas att det här handlar om upplevd trygghet som ungdomarna själva har tagit ställning till i olika påståenden. Nuläge fokusområde Trygghet: Enligt Ungdomsstyrelsens Fokus 13 så är HBTQ-ungdomar samt de unga med en funktionsnedsättning särskilt utsatta för våld och kränkningar. Trygghet handlar förstås om mer än om våld och utsatthet men just i korsningen mellan ungdomspolitik och jämställdhetspolitik blir detta av extra stor vikt då det jämställdhetspolitiska delmålet stoppa mäns våld mot kvinnor samt att rätten till kroppslig integritet är det högst prioriterade jämställdhetspolitiska målen. Dessutom har man sett i forskning att otrygghet hos ungdomar speciellt påverkar tjejers rörelsemönster. 8 7 Ungdomar i demokratin - En rapport om ungdomars politiska deltagande av Sveriges Ungdomsråd. 8 NTU Om utsatthet, trygghet och förtroende av BRÅ. 12

13 Tjejers och unga kvinnors rädsla är inte statistiskt underbyggd men inte desto mindre reell, det är faktiskt så att killar och unga män löper större risk att råka ut för överfall, misshandel eller rån utomhus av någon de inte känner. Tjejer och unga kvinnor borde därför vara mer rädda hemma hos sig själva eller hos bekanta med folk de känner väl, rent statistiskt. Så är alltså inte fallet och tjejer och unga kvinnors otrygghet påverkar i sin tur beteendemönster och rörelsefrihet. Detta är ett stort jämställdhetsproblem i vårt samhälle. De kommuner som finns med från Regionförbundet Kalmar läns Luppresultat 2013 påvisar en lägre siffra än både riksgenomsnittet och Gävleborgs deltagande kommuner under 2013 gällande tjejers rädsla för att gå ut. Gävleborgs deltagande kommuner ligger över riksgenomsnittet för detta område så här har Regionförbundet Kalmar län verkligen en framgångsfaktor att bygga vidare på. Däremot behöver man bestämma sig för vilket riktvärde man ska ha inom trygghet, är det så att alla ungdomar ska våga gå ut eller kan man acceptera en viss otrygghet eller tveksamhet kring detta? I Gävle kommun år 2 på gymnasiet var 87 procent av dem som inte vågade gå ut tjejer och 13 procent killar och i åk 8 var 71 procent av dem som inte vågade gå ut tjejer och 29 procent killar. I Kalmar län år 2 på gymnasiet var 61 procent av dem som inte vågade gå ut tjejer, 31 procent killar och 8 procent hade annan könstillhörighet och i åk 8 var 67procent av dem som inte vågade gå ut tjejer, 29 procent killar och 4 procent hade annan könstillhörighet. I sammanställningen från hela Sverige finns inte samma ålderskategorier men för gymnasiet år 1-3 så var 68 procent av dem som inte vågade gå ut tjejer, 25 procent killar och 6 procent hade annan könstillhörighet och i åk 7-9 var 70 procent av dem som inte vågade gå ut tjejer, 25 procent killar och 5 procent hade annan könstillhörighet. Det förslag om samverkan som finns i Från LUPP till Handling är också en framgångsfaktor för Regionförbundet. Om det blir verklighet på riktigt är det en stor möjlighet inte minst för tryggheten för tjejer, killar och de med annan könstillhörighet. Rekommendationer fokusområde Trygghet: Gymnasietiden är risktid för sexuellt våld både som offer samt förövare ta det på allvar. Utbilda lärare både på gymnasieskolor och högstadiet i kön och genus. Utbilda lärare både på gymnasieskolor och högstadiet i hur de kan ta fram aktuell statistik om unga och trygghet (kränkningar, diskriminering och sexuellt våld). Se till att alla personal som möter unga killar och tjejer bemöter dem med respekt. Aktivt värdegrundsarbete, handlingsplaner och konsekvenser är viktiga delar av ett sådant arbete. Se till att det finns en handlingsplan mot sexuella trakasserier där lagen kräver det. Ta fram riktvärden i hur trygga tjejer respektive killar ska känna sig i 13

14 exempelvis frågan om att våga gå ut. Genomför en trygghetsutredning av Kalmar län och Eksjö kommun ur ett ungdomsperspektiv (Var känner sig killar och tjejer trygga respektive otrygga? Vad kan göras för att förändra situationen? Se över belysning, hemvägar, fritidsaktiviteter, kollektivtrafik med mera.) Se över om det finns redan gjorda initiativ och förstudier gällande stadsplanering ur ett jämställdhetsperspektiv. 5. Fokusområde: Hälsa Hälsa handlar om självupplevd hälsa men också hälsa mellan raderna och skillnader mellan könen i förhållande till ont i magen, huvudvärk, upplevelse av stress och liknande. Nuläge fokusområde Hälsa: Ur ett statistiskt perspektiv om man ser till nationella siffror redovisade i Ungdomsstyrelsens Fokus13 så har killar ett bättre hälsotillstånd, det vill säga att de är i större utsträckning nöjda med sin hälsa än vad tjejer är. De rör sig också oftare, eller tränar i alla fall fler gånger per vecka än vad tjejerna gör. Att vara med, känna sig trygg och ha roligt ger en positiv känsla och ett rikt fritidsutbud reducerar stress hos både flickor och pojkar. Den stressande slutsatsen ifrån rapporten om hälsa är att fyra av tio flickor (40%) i Kalmar län och Eksjö kommun är stressade. Motsvarande andel för pojkar är 20 procent. Andelen stressade flickor är alltså dubbelt så stor som andelen stressade pojkar. När det gäller de icke stressade är förhållandet det omvända. Nästan sex av tio pojkar (57 procent) är inte stressade. Bland flickorna utgör de icke stressade 36 procent. Där konstateras också att fler ungdomar i Kalmar län och Eksjö kommun är stressade än riskgenomsnittet 27 procent av flickorna stressade och 13 procent av pojkarna. Där andelen stressade unga är lägst är också könsskillnaderna minst. 9 Ungdomar som är missnöjda med sina kompisrelationer är mer stressade. Särskilt pojkar. Forskning visar att killar och män är sämre på att stötta varandra i motgångar och att detta får konsekvenser i livets olika delar. Bland annat kan man koppla konkurser och allvarliga arbetsplatsolyckor till detta då de är överrepresenterade av män. Att inte be om hjälp eller diskutera känslor och problem för ödesdigra konsekvenser i livet för killar och män. 9 STRESSADE UNGA - En redovisning av Luppundersökningen 2012 i Kalmar län och Eksjö kommun. 14

15 Lupptabell 2012 Kalmar län Rekommendationer fokusområde Hälsa: Skolhälsovården ska vara tillgänglig, se till att den finns på skolan eller skolområdet. Utbilda personal som träffar killar och unga män i materialet Machofabriken. Gör ett besök hos kuratorn obligatoriskt i samband med besök hos skolsköterska för hälsokontroll. Det skulle göra att färre tjejer och kanske främst killar inte känner sig sedda. Använd killar i större utsträckning som målgrupp för reklam för psykisk hälsa. Starta killgrupper på skolor och ungdomsmottagningar för att diskutera känslor och kompisrelationer. Utgå ifrån flera aspekter av killar och tjejers liv för att få en helhetsbild av vad som stressar dem. 6. Fokusområde: Arbete Killar kan tänka sig att återvända för arbete i högre grad än tjejer år 2 gymnasiet i Regionförbundet Kalmar län. Beror det på att det finns fler arbeten för denna grupp? Vi har en mycket könssegregerad arbetsmarknad i Sverige så även i Kalmar län - och därmed traditionella kvinnojobb och traditionella mansjobb. Det finns många frågor som med ett jämställdhetsperspektiv kan ge nya insikter och därmed målbilder. Förslag på frågor att ställa är: Vilka branscher kan unga/killar/tjejer tänka sig att arbeta inom i regionen idag? Vad finns det för förebilder? Vilka företag anställer unga/killar/tjejer i regionen idag? Vem tar arbeten inom hemtjänst och som personliga assistenter? 15

16 Vilka är de stora arbetsgivarna för ungdomar/killar/tjejer utan utbildning, med gymnasieutbildning och med examen från högskola och universitet. Vilka gymnasieinriktningar finns idag i regionen? Hur stämmer de överens med vilka branscher och företag som finns lokalt? Hur resonerar skolan kring det här på en tioårsperiod? Vilken kompetens kommer att behövas då? Framtidsspaningar tyder på att fler kommer att utbilda sig på högskola och universitet, särskilt kvinnor och att dessa människor kommer söka sig till andra städer för att studera och till större städer för att bo och leva. Det är också där jobben finns. I en av bearbetningarna av Luppresultatet framgår att av de nya arbeten som skapats i Sverige mellan 2006 och 2012 så fanns 93 procent i Stockholm, Västra Götaland, Skåne eller Uppsala. Kalmar län hade istället en minskning med 0,3 procent och tillhör de fem svagaste länen i Sverige. Om tjejer och killar ska kunna se en framtid i Kalmar län och Eksjö kommun behövs det en förändring på arbetsmarknaden och fler kunskapstunga företag. Hur ser arbetsmöjligheterna ut för killar och tjejer idag och om tio år? 7. Fokusområde: Framtid Många kan tänka sig att lämna regionen, detsamma är sant för vissa kommuner i Region Skåne och i Region Gävleborg. Unga människor flyttar främst till storstadsområdena och trenden är att fler blir kvar där efter familjebildande. Men många återvänder också till sin uppväxtstad. Som påpekades under fokusområde Arbete så handlar det mycket om att det finns arbeten som passar en alltmer utbildad grupp människor. För HBTQ-ungdomar lockar storstaden kanske ännu mer för att hitta fler att identifiera sig med eller att man flyttar ifrån en familj som inte stöttar. Många ungdomar i Kalmar uppger dock att de får gifta sig eller bli sambo med vem de vill i framtiden. Kalmar län har färre än riskgenomsnittet som svarar nej på den frågan. Detta tyder på att även ungdomar som lever i hederskulturer torde vara färre i Kalmar län än i Sverige i stort. I Gävle åk 8 är det 1,2 procent av tjejerna och 2,8 procent av killarna som svarar att de inte får gifta sig med vem de vill. År 2 på gymnasiet är det 0,8 procent av tjejerna och 2,1 procent av killarna som svarar att de inte får gifta sig med vem de vill. Siffrorna för Kalmar län i årskurs 8 är 0,8 procent av tjejerna och 2,1 procent av killarna och på år 2 gymnasiet, 0,5 procent av tjejerna och 1,7 procent av killarna. För hela Sverige är det 1,4 procent av tjejerna och 2 procent av killarna i åk 7-9 som uppger att de inte får gifta sig med vem de vill och på gymnasiet är 1 procent av tjejerna och 2,8 procent av killarna som uppger detta. I Luppbearbetningen om hälsa framkommer att andelen stressade unga är ganska konstant oavsett om de haft sommarjobb, blivit mobbade eller utifrån andra parametrar. 10 Det tyder på att det handlar om mer genomgående strukturer än om specifika förutsättningar. Här kan genusperspektivet vara en hjälp i att förstå hur 10 STRESSADE UNGA - En redovisning av Luppundersökningen 2012 i Kalmar län och Eksjö kommun. 16

17 strukturer påverkar killar, tjejer och de med annan könstillhörighet. Här behövs visioner för att förstå och mäta vad som i praktiken är goda livsvillkor för tjejer respektive killar i Kalmar län och Eksjö kommun. 4. Jämställdhetsanalysens utgångspunkter För att förstå vad denna analys har för utgångspunkter har vi under detta stycke samlat de olika politiska mål som motiverar denna jämställdhetsanalys och det politiska arbete som följer i kölvattnet av den. Politiska mål och insatser som utgångspunkter för analysen Den nationella ungdomspolitiken har två övergripande mål: alla ska ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd alla ungdomar ska ha verklig tillgång till inflytande. Sveriges jämställdhetspolitiska mål: att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det finns också fyra jämställdhetspolitiska delmål: 1. en jämn fördelning av makt och inflytande 2. ekonomisk jämställdhet 3. en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet 4. mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Regionförbundet Kalmar läns mål för jämställdhet i den regionala utvecklingsstrategin: arbetsmarknaden ska bli mer integrerad en mer jämlik och jämställd offentlig organisation alla i länet ska ges möjlighet att ta del av och utöva kultur. Regionala insatser kring ungdomar och jämställdhet: I relation till dessa mål finns en föreslagen insats i Kalmar läns handlingsplan för jämställd regional tillväxt under det prioriterade området Befolkning och välfärd: att analysera luppresultatet ur ett jämställdhetsperspektiv och därefter vidta åtgärder. Denna analys är förstås en delinsats i denna gemensamma insats och en av utgångspunkterna till det fortsatta arbetet. Jämställd tillväxt Det finns ingen entydig definition av vad som menas med jämställd tillväxt, och därför ingen metod för hur exempelvis ett regionförbund kan avgöra om det bidrar till jämställd tillväxt eller inte. Därför kan begreppet lätt förvirra när det ska användas på en konkret taktisk nivå i politikernas vardag. 17

18 Enligt Tillväxtverkets skrift Att välja jämställdhet består den hållbara tillväxten av tre dimensioner: ekonomi, miljö och social hållbarhet (där jämställdhet utgör en del). Här finns det tre olika ambitionsnivåer. 11 Restriktiv definition av jämställd tillväxt Jämställdhet är bra, men vi saknar kunskap om vad det innebär och det har dessutom låg relevans för genomförandet av vårt uppdrag. Vi uppmanar självfallet våra stödmottagare att beakta jämställdhetsdimensionen i sitt arbete. Den restriktiva definitionen återspeglar ett försiktigt och begränsat förhållningssätt och det arbete som sker genomförs oftast parallellt i relation till det som man ser som den ordinarie verksamheten, alternativt i tillfälliga konstruktioner. Proaktiv definition av jämställd tillväxt I vårt uppdrag ingår att arbeta för både jämställdhet och tillväxt. Ojämställdhet är en bromskloss för ekonomisk tillväxt och ökad jämställdhet inom vårt verksamhetsområde är en viktig förutsättning för att på sikt öka den ekonomiska tillväxten. På den proaktiva nivån görs det ett arbete som många skulle kalla för gott nog. Strategier finns och åtgärder görs och regionen och dess aktörer är ansvarstagande. Själva förhållningssättet är dock ett problemfokuserat förhållningssätt, man ska förhindra och förebygga ojämställdhet. Detta utestänger den viktiga drivkraften som finns i att se jämställdhet inte enbart som ett problem (ojämställdhet) utan som något som i sig innehåller lösningar. Avancerad definition av jämställd tillväxt Vi kan inte nå jämställd tillväxt innan samhället som tillväxten sker i är jämställt. Vi har brutit ned jämställdhetsmålen inom vårt verksamhetsområde och i all vår verksamhet arbetar vi för att de ska uppnås. Utan denna fokusering kan vi aldrig nå vårt uppdrag om jämställd (hållbar) tillväxt Därför är den mest önskvärda positionen den avancerade definitionen. Här är kunskaps- och energinivån högst och arbetet pågår både på den strategiska nivån och på den mer verksamhetstaktiska. Jämställd tillväxt är nämligen ekonomisk tillväxt och den skapas av människor som verkar i regionen; deras kompetens, deras attityder och deras insatser. Tillväxt, ungdomar och jämställdhet Mognadsnivåerna inom förståelse för jämställd tillväxt är mycket relevanta i relation till ungdomspolitiska åtgärder med ett jämställdhetsperspektiv. Detta för att det är stor skillnad på att arbeta med att främja lika villkor mellan killar och tjejer på en reaktiv, proaktiv eller avancerad nivå. Regionförbundet Kalmar län bör eftersträva den avancerade nivån inom så många fokusområden för denna rapport, som möjligt. På så sätt kan ungdomspolitik och jämställdhetspolitik kopplas till tillväxt för regionen i styrdokument såsom exempelvis RUS:en. 11 Samtliga tre beskrivningar är citerade ur: Att välja jämställdhet av Tillväxtverket 18

19 5. Jämställdhetsanalysens metodik Analysen bygger på Luppens resultat 2012 och 2013 ur w-luppen (Luppresultatens databas) och statistik och fördjupad kunskap från två av de genomförda Luppbearbetningarna från Linnéuniversitetet. Ett urval av Luppens frågor har sammanställts och jämförts med andra regioner samt nationellt. Här har skillnader och likheter både mellan killar och tjejer och mellan lokal, regional och riksnivå uppmärksammats. Utöver det så har Kalmar läns handlingsplan för regional jämställd tillväxt , och RUS för Kalmar län samt Ungdomsstyrelsens skrift Fokus13 unga och jämställdhet använts för den kvalitativa förståelsen. Samtligt material som använts för att göra analysen finns samlade i Bilaga 1. Kvantitativa och kvalitativa värden Syftet med både materialval och val av analysmetod har varit att bredda förståelsen för ungdomars vardag i Kalmar län utifrån ett jämställdhetsperspektiv för att sedan kunna överföra det till rekommendationer för det politiska arbetet i länet. Rapportens huvudfokus ligger på den kvalitativa förståelsen för hur könsstatistik kan göras användbar genom att anlägga ett genusperspektiv på de kvantitativa slutsatserna, för ökad jämställdhet mellan tjejer och killar i regionen. Könsanalys samt genusanalys Skillnaden mellan en könsanalys och en genusanalys av kvantitativa samt kvalitativa data är att en könsanalys endast ser till representation. Alltså att statistik delas upp på kön. En könsanalys visar mönster och skillnader men säger ingenting om varför dessa skillnader finns eller hur politiker och andra aktörer kan arbeta för att minska dem. En genusanalys däremot utgår ifrån genusteori att könsmönster är något vi kan påverka - och kopplar ihop statistiken med de strukturer vi hela tiden skapar i vårt samhälle. Genom att lägga till denna aspekt kan vi också första mönster och skillnader i ljuset av genusteorin och därmed också formulera mer framgångsrika strategier för förändring. Kvantitativa variabler för analysen Utvalda åldersgrupper: Årskurs 8 på högstadiet År 2 på gymnasiet Utvalda jämförelseområden: Region Skåne är ett utvalt jämförelseområde eftersom detta är den närmsta storstadsregionen och därför nära kopplat till utflyttning av ungdomar från Kalmar län till närbelägna områden. Tyvärr har det inte genomförts Luppanalyser på många år för storstadskommunerna i Region Skåne men analysresultatet har ändå tagit hänsyn till storstadens lockelse för unga. Region Gävleborg eftersom det är en region i Sverige som har kommit långt med arbetet med jämställd tillväxt på en strategisk nivå och dessutom en region med avflyttning såsom Kalmar. Hela Sverige vissa siffror är jämförda utifrån ett sammanslaget riksperspektiv, det blir då ett urval med de kommuner som svarat på Luppen de aktuella åren 2012 och

20 I de fall då siffrorna ur befintliga rapporter är uppdelade i de olika åldersgrupperna kommer detta att redovisas. I nyframtagen data från w-lupp kommer siffrorna att redovisas i samtliga åldersgrupper, då detta är möjligt. Salutogent perspektiv Med salutogent perspektiv menas att fokus läggs på framgångsfaktorer och friskhet istället för att leta problem. Här har vi i relation till fokusområdena och rekommendationerna tittat på vad som fungerat i andra regioner eller jämställdhetsprojekt för ungdomar och identifierat framgångsfaktorer unika för Kalmar län och Eksjö kommun. 6. Nästa steg målgruppsinriktade presentationer I Kalmar läns handlingsplan för jämställd regional tillväxt finns ett mål under det prioriterade området Befolkning och välfärd som lyder att analysera luppresultatet ur ett jämställdhetsperspektiv och därefter vidta åtgärder. Slutsatserna i denna rapport behöver därför tillgängliggöras för intressenter, exempelvis politiker, ungdomssamordnare och höga tjänstemän. Föreslaget sätt är att göra detta genom presentationer, som målgruppsanpassas. Dessa presentationer kommer även innehålla en kort kompetensutvecklingsdel med begreppsdefinitioner och grunderna och förutsättningarna för jämställdhets- och ungdomspolitik samt jämställd tillväxt. Regionala insatser kring ungdomar och jämställdhet En lokal handlingsplan är ett bra sätt att fånga upp dessa åtgärder för att främja jämställdhet mellan tjejer och killar och under presentationerna inkluderas förslag på hur en handlingsplan kan se ut. Upplägg presentationer (ca 1 timme): Presentation av Add Gender och föreläsare Presentation av resultaten och tillvägagångssätt Genomgång av de vanligaste begreppen: jämställdhet, jämlikhet, genus med flera Genomgång av vad jämställdhetsintegrering är Genomgång av rekommendationer, fokusområden och framgångsfaktorer för fortsatt arbete Förslag på hur en enkel handlingsplan för fortsatt arbete kan se ut Tid för frågor Presentationerna kommer att genomföras under våren 2014 i Kalmar. 20

21 7. Avslutning Det är fantastiskt att se den utveckling och kompetenshöjning som hela tiden sker i Sverige när det kommer till jämställdhet och mekanismer för att främja densamma. Add Gender är så oerhört tacksamma över att få verka i en tid då förändringen är synlig och visionen om en framtid jämställd är möjlig. Regionförbundet Kalmar län visar tydligt att man vill vara en region i framkant när det gäller jämställdhet och det tror vi är smart både strategiskt, för tillväxten, och attraktivt för de människor som bor, vill bo och kommer att bo i regionen. Vi hoppas att denna rapport hjälper er att ta ännu ett steg mot framtiden. Tack för förtroendet! Jenny Claesson, marknadschef och konsult Pernilla Alexandersson, vd och grundare Add Gender AB januari

22 BILAGA 1 Material Från LUPP till handling av Regionförbundet Kalmar län. Ungdomsenkäten Lupp unga år 2013 Ungdomsstyrelsen. Ungdomsenkäten Lupp unga år 2013 Ungdomsstyrelsen. Ungdomsenkäten Lupp unga vuxna år 2013 Ungdomsstyrelsen. Stressade unga hur andelen unga som är stressade kan bli färre en redovisning av Luppundersökningen 2012 i Kalmar län och Eksjö kommun, av Caroline Andersson och Mats Trondman, Linnéuniversitetet. Flyttro, flyttparadox och livsekvation om unga presumtiva flyttare, stannare och återvändare i Kalmar län och Eksjö kommun av Mats Trondman och Caroline Andersson, Linnéuniversitetet. Fokus 13 Analys av ungas jämställdhet Ungdomsstyrelsen. Jämställd regional tillväxt Handlingsplan för Kalmar län Regionförbundet i Kalmar län. Unga med attityd Ungdomsstyrelsens attityd- och värderingsguide RUS Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län Ungdomsstyrelsens sammanställning av tips för Lupparbete från deltagande kommuner av Ungdomsstyrelsen powerpointpresentation Unga vuxna i Gävleborg 2011 resultat av en enkätstudie och förslag på insatsområden av Dalarnas forskningsråd. Flickor och pojkar i skolan - hur jämställt är det? Delbetänkande av DEJA Delegationen för jämställdhet i skolan SOU 2009:64. Ungdomar i demokratin - En rapport om ungdomars politiska deltagande av Sveriges Ungdomsråd. NTU Om utsatthet, trygghet och förtroende av BRÅ. Att välja jämställdhet av Tillväxtverket. Undersökning kring ungdomars fritidsvanor i Botkyrka kommun 2010 av Jenny Claesson, Add Gender. Fritidsgårdar och jämställdhet Undersökning kring fritidsgårdar och jämställdhet i Botkyrka kommun av Jenny Claesson, Add Gender Övrigt material som det hänvisas till i rapporten: Machofabriken (http://machofabriken.se/) Lås Upp (http://www.lasupp.nu/) 22

23 BILAGA 2 Ordlista Diskriminering Att personer eller grupper indirekt eller direkt utsätts för orättvis behandling på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsförmåga, ålder, könsidentitet eller könsuttryck. Utbildningssamordnare är inte skyldiga att arbeta förebyggande för att förhindra diskriminering som har samband med könsidentitet eller könsuttryck samt ålder. Fritidsgård Kommunal eller föreningsdriven fritidsverksamhet för ungdomar, vanligtvis kostnadsfri och ofta i anslutning till skolor. Gender Budgeting Metod för att synliggöra människorna bakom siffrorna i en budget. Hur fördelas offentliga resurser mellan könen? Hur möter det kvinnors och mäns, flickors och pojkars behov? Och vilka blir effekterna? Det är grundläggande frågor i ett Gender Budgetarbete. Läs mer på: Genus Syftar på det sociala könet, eller det sätt på vilket vi gör kön i samhället. Det handlar till exempel om hur vi hela tiden skapar normer för manligt och kvinnligt i vår vardag genom kroppsspråk, val av kläder, yrken, intressen och så vidare. Hur genus konstrueras beror på historiska, sociala och kulturella sammanhang. Vad som anses vara manligt eller kvinnligt är därigenom någonting som ständigt förändras. HBTQ Ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner och queers. I många sammanhang talar man om hbt-personer, men det blir allt vanligare att man inkluderar queers i paraplygreppet. Kön Begreppet kön är en socialt konstruerad kategori som används för att dela in människor i grupperna kvinnor och män. Kön kan brytas ned i fyra olika delar: Biologiskt kön Definieras utifrån inre och yttre könsorgan, könskromosomer och hormonnivåer. Biologiskt kön avgörs av hur den fysiska kroppen ser ut. Juridiskt kön Det kön som står registrerat i folkbokföringen, i pass eller legitimation. Juridiskt kön framgår också av en siffra i personnumret. I Sverige finns två bara juridiska kön:»man«eller»kvinna«. Alla barn som föds tilldelas ett juridiskt kön, baserat på ens biologiska kön. Könsidentitet En persons självupplevda kön, det vill säga det kön du känner dig som. Ingen kan bestämma detta åt någon annan, och var och en har rätt att själv avgöra vilken könsidentitet man har. Könsuttryck Hur en person uttrycker sitt kön. Det gör du till exempel genom kläder, kroppsspråk, frisyr, socialt beteende, röst samt om och hur du sminkar dig. Likabehandlingsplan I lagen om likabehandling förbjuds diskriminering på följande grunder: kön, könstillhörighet/uttryck, ålder, etniskt eller nationellt ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd, funktionshinder, sexuell läggning samt någon annan orsak som gäller någons person (till exempel förmögenhet, graviditet, familjeförhållanden). Hur detta ska säkerställas sammanställs i en likabehandlingsplan. Mångfald Ursprungligen bejakande av skillnader mellan olika etniciteter, för ett Sverige där invandrare kan leva på lika villkor. Med tiden har begreppet utvecklats till att omfatta olikheter generellt, både utifrån individuella skillnader och skillnader som är relaterade till grupptillhörighet. Mångfald är ett tillstånd. BILAGA 3 23

Processtöd jämställdhetsintegrering

Processtöd jämställdhetsintegrering Processtöd jämställdhetsintegrering i nationella och regionala Socialfondsprojekt Anna-Elvira Cederholm Före ansökan (ide -fas) Förberedelser Mobilisering Genomförande o avslutande Efter projektet Tillgängligt

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Jämställdhetsintegrering

Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering Illustration: Nina Hemmingsson ESF Jämt ESF Jämt är ett av de processtöd som finns knutna till socialfonden ESF Jämt tillhandahåller kostnadsfritt stöd till potentiella och beviljade

Läs mer

Ungas fritid. Oscar Svensson oscar.svensson@ungdomsstyrelsen.se

Ungas fritid. Oscar Svensson oscar.svensson@ungdomsstyrelsen.se Ungas fritid Oscar Svensson oscar.svensson@ungdomsstyrelsen.se Den nationella ungdomspolitiken Övergripande mål Alla unga ska ha verklig tillgång till välfärd Alla unga ska ha verklig tillgång till inflytande

Läs mer

Likabehandling - handlingsplan 2013-2015

Likabehandling - handlingsplan 2013-2015 Likabehandling - handlingsplan 2013-2015 Vi vill motverka diskriminering av människor på grund av kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder,

Läs mer

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner p.2014.808 Dnr.2011/354 Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-04-08 59 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete Mång falds check underlag för ett normkreativt arbete Inledning Vi förhåller oss alla dagligen (o)medvetet till normer. Eftersom normer oftast är outtalade är de svåra att se. De är ännu svårare att se

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Ett jämställt Värmland

Ett jämställt Värmland Jämställdhetsstrategi för Värmlands län Ett jämställt Värmland Utgivare Länsstyrelsen Värmland 651 86 Karlstad 010-224 70 00 varmland@lansstyrelsen.se grafisk form Julia Runervik ISSN nr 0284-6845 publ.nr

Läs mer

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan...

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... Likabehandlingsplan Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... 3 DEFINITION AV BEGREPP... 4 FRÄMJANDE INSATSER... 5 KARTLÄGGNING...

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSARBETE SOM KONKURRENSFÖRDEL

JÄMSTÄLLDHETSARBETE SOM KONKURRENSFÖRDEL JÄMSTÄLLDHETSARBETE SOM KONKURRENSFÖRDEL DOKUMENTATION FRÅN WORKSHOP! SCHYST-KONFERENSEN 2014-10-15! STOCKHOLM REGION VÄRMLAND! www.addgender.se Pernilla Alexandersson Add Gender Workshopledare Marianne

Läs mer

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Regionernas roll? Nationella styrdokument Ungdomspolitiken Barnrättspolitiken Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och

Läs mer

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle 1. VISION Hjoggböle är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och känner sig trygga. Där personal och barn känner arbetsglädje

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Processtöd jämställdhetsintegrering ESF Jämt * Är ett av de processtöd som finns knutna till Europeiska socialfonden * Tillhandahåller kostnadsfritt

Läs mer

Återrapport av uppdrag om utredning av möjligheter till främjande av jämställdhet inom föreningslivet

Återrapport av uppdrag om utredning av möjligheter till främjande av jämställdhet inom föreningslivet Tjänsteutlåtande Fritidssamordnare 2015-04-27 Erik Hjelmfors 08-590 971 56 Dnr: Erik.hjelmfors@upplandsvasby.se KFN/2014:79 34701 Kultur- och fritidsnämnden Återrapport av uppdrag om utredning av möjligheter

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Solbackens förskola (I enlighet med 6 kap. 8 i skollagen och 3 kap. 16 i diskrimineringslagen) Mål Alla barn på förskolan Solbacken skall känna

Läs mer

Levnadsvillkor för unga med funktionsnedsättning

Levnadsvillkor för unga med funktionsnedsättning Levnadsvillkor för unga med funktionsnedsättning Den nationella ungdomspolitiken 2 övergripande mål Alla unga ska ha verklig tillgång till välfärd Alla unga ska ha verklig tillgång till inflytande 5 huvudområden

Läs mer

Barn- och ungdomspolitiskt program. Eksjö kommun

Barn- och ungdomspolitiskt program. Eksjö kommun Barn- och ungdomspolitiskt program Eksjö kommun Barn och ungdomar känner stolthet och glädje över sin hemort Antaget av kommunfullmäktige 2007-01-25, 121 Innehållsförteckning INLEDNING OCH BAKGRUND...

Läs mer

Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna.

Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna. LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN SPARVEN 2014-2015 Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna. Förskolans allmänna förebyggande arbete:

Läs mer

Svenska Boxningsförbundets LIKABEHANDLING

Svenska Boxningsförbundets LIKABEHANDLING 1 Svenska Boxningsförbundets LIKABEHANDLING 2 Svenska Boxningsförbundets värdegrund All verksamhet sker utifrån ett utövarperspektiv All verksamhet inom Svenska Boxningsförbundet sker med utövarens bästa

Läs mer

Jämställdhetsintegrering av styrdokument

Jämställdhetsintegrering av styrdokument Jämställdhetsintegrering av styrdokument Jämställdhetsintegrering förbättrar verksamheters resultat Jämställdhetsintegrering är en strategi för jämställdhetsarbete som syftar till att förbättra verksamheters

Läs mer

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Unga, sex och nätet Om Ungdomsstyrelsen Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Tar fram och förmedlar kunskap om det civila samhällets

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING 100510 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING GÄRDETS FÖRSKOLA Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.

Läs mer

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet 1-5 år Läsår: 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 2015-08-14 Förvaltningen för Livslångt lärande TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 Förskolan vilar på demokratins grund.

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falu förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Lingåsen År 2015/2016 Grunduppgifter Ansvariga för planen är: förskolechef pedagoger Planen gäller från 2015-10-01 Planen gäller

Läs mer

Likabehandlingspolicy för Region Skåne

Likabehandlingspolicy för Region Skåne Likabehandlingspolicy för Region Skåne Ingen är vaccinerad mot diskriminering. Att reagera på det faktum att någon är annorlunda är naturligt. Det är när man börjar agera utifrån en rädsla för det som

Läs mer

Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa. Folkhälsoplan 2015-2018. Vimmerby kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249

Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa. Folkhälsoplan 2015-2018. Vimmerby kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249 Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa Folkhälsoplan 2015-2018 Vimmerby kommun Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249 Folkhälsoplanen 2015-2018 Folkhälsoplanens mål och därmed handlingsplan bygger

Läs mer

Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016

Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016 Tjänsteskrivelse 1 (1) 2015-11-25 SN 2015.0188 Handläggare Anders Hedåberg Socialnämnden Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016 Sammanfattning Enligt diskrimineringslagen så ska arbetsgivaren

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp 2015/2016 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Fyren i Stenstorp Lagstiftning Förskolan

Läs mer

MÅNGFALDSPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen den 19 april 2010. Dnr KS 2010:231

MÅNGFALDSPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen den 19 april 2010. Dnr KS 2010:231 MÅNGFALDSPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN Antagen av kommunstyrelsen den 19 april 2010 Dnr KS 2010:231 Fotografier på framsidan Kompisar: Foto Shayfoto Kille pluggar: Foto Anna Wahlström Fotbollsmatch: Foto

Läs mer

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY HSB Skåne Beslutad av styrelsen -09-11 Beslutad: -09-11 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Övergripande mål 3 1.1 Definition av begrepp 3 Rekrytering 4 3 Löner 4 4 Utbildning och

Läs mer

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY HSB Skåne 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Övergripande mål 3. Definition av begrepp 3 2 Rekrytering 4 3 Löner 4 4 Utbildning och kompetensutveckling 5 5 Arbetsmiljö och arbetsförhållanden

Läs mer

Här presenteras resultatet av väggtidningarna som

Här presenteras resultatet av väggtidningarna som TÄNK OM OCH GÖR DET JÄMT en dag om jämställdhet 11 oktober 2006 Här presenteras resultatet av väggtidningarna som arbetades fram vid grupparbetet under konferensen om jämställdhet 11 oktober på Borgen.

Läs mer

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd Processkartläggning Trappsteg 5 6 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och modeller för

Läs mer

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat:

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat: Utbildningsfolder: Bakgrund Gävle kommun har beslutat att ta ett helhetsgrepp kring likabehandling och jämställd idrott. Syftet är att arbetet som sker föreningsvis ska stärka idrottsföreningarna genom

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling MAJÅKERS FÖRSKOLE OMRÅDE MAJÅKERS FÖRSKOLA

Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling MAJÅKERS FÖRSKOLE OMRÅDE MAJÅKERS FÖRSKOLA Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling MAJÅKERS FÖRSKOLE OMRÅDE MAJÅKERS FÖRSKOLA 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Vad gäller för dig som förälder? 2. Vår definition av diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande Deltagarmål Ha kännedom om hur normer påverkar vår arbetsmiljö och vårt bemötande

Läs mer

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Styrdokument Trakasserier och kränkande särbehandling Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Beslutat av rektor 2012-08-21 Dnr HIG 2012/1028 1 Trakasserier och kränkande

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Genusperspektiv på ANDT

Genusperspektiv på ANDT Genusperspektiv på ANDT Jessika Svensson, Folkhälsomyndigheten Projektledarutbildning ANDT, Stockholm ANDT 2015-09-01 Innehåll Inte fördjupning i de enskilda sakområdena Relevansen för det förebyggande

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015 Plan mot kränkande behandling Strands förskolor 2014-2015 Innehållsförteckning Till dig som vuxen 3 Syfte med planen mot kränkande behandling 3 Definition på kränkande behandling enligt skollagen 3 Strands

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Kronans Fritidshem 2014

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Kronans Fritidshem 2014 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Kronans Fritidshem 2014 Likabehandling en del av skolans dagliga arbete Likabehandlingsarbetet ska genomsyra hela verksamheten och avspeglas i förhållningssätt,

Läs mer

IDROTT OCH JÄMSTÄLLDHET EN GUIDE

IDROTT OCH JÄMSTÄLLDHET EN GUIDE IDROTT OCH JÄMSTÄLLDHET EN GUIDE ORDLISTA 4R Ett verktyg för att uppnå jämställdhet inom en organisation Feminism Det finns många definitioner av feminism men en allmän definition är strävande efter jämställdhet

Läs mer

SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET

SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET 1 I Karlskrona vill vi att alla föreningar är öppna för alla på lika villkor Öppet för alla innebär att vi visar respekt

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Mångfald... 4 Syfte...

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM Som vuxna har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende om inte, kan det tolkas som att vi accepterar beteendet. Innehåll

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 1. Bakgrund Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 Grunden för jämställdhets- och mångfaldsarbetet vid Högskolan i Skövde är likabehandling och att alla anställda och studenter ska

Läs mer

Laxens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Laxens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Laxens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Hbt-policy för Stockholms läns landsting.

Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Denna policy är fastställd i landstingsfullmäktige 2011-12-06 och ska gälla 2012 2016 Inledning Enligt beslut i Stockholms läns landstings fullmäktige 2011-01-18

Läs mer

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12.

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12. Likabehandlingsplan Stenbitens förskola 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2014.12.05 2015.12.05 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition av diskriminering, trakasserier

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration

Läs mer

Checklista för jämställdhetsanalys

Checklista för jämställdhetsanalys PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Checklista för jämställdhetsanalys Utveckla verksamheten med jämställdhet Det här är Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) checklista för att integrera jämställdhet i

Läs mer

Ungdomspolitiskt handlingsprogram Nordanstigs kommun 2011

Ungdomspolitiskt handlingsprogram Nordanstigs kommun 2011 Ungdomspolitiskt handlingsprogram Nordanstigs kommun 2011 Ungas politiska intresse och engagemang väcks till liv genom diskussioner om politik och andra samhällsfrågor. Här spelar inte bara föreningslivet

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Förskolan Bjursens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Bjursens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Bjursens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015-2016

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015-2016 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015-2016 Bullerbyns förskola Innehållsförteckning Skolledningens ställningstagande... 2 Vision... 2 Lagutrymmen /Definitioner av begrepp... 2 Utvärdera

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2014/2015

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2014/2015 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2014/2015 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

POLICY. Policy. mot. diskriminering i arbetslivet

POLICY. Policy. mot. diskriminering i arbetslivet POLICY Policy mot diskriminering i arbetslivet Kommunen Hudiksvalls kommun strävar efter att tillvarata samtliga medarbetares resurser. Vi ska främja och uppmuntra medarbetarnas individualiteter och olikheter

Läs mer

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och elevers lika rättigheter förebygga och förhindra trakasserier och

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2013

LIKABEHANDLINGSPLAN 2013 LIKABEHANDLINGSPLAN 2013 PUMPMAKARGÅRDENS FÖRSKOLA ANSVARIG: MARIA ASKENBERG Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Ulrika Ågren Likabehandlingsansvarig

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Sandbyhovs förskolor

Plan mot kränkande behandling. Sandbyhovs förskolor Plan mot kränkande behandling Sandbyhovs förskolor Läsåret 2010/2011 Likabehandlingsplan Innehåll: 1. Inledning Bakgrund och syfte Hur är planen framtagen Definitioner av diskriminering och kränkande behandling

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falu förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Elsborgs förskoleenhet Förskolan Glashyttan År 2015/2016 Grunduppgifter Ansvariga för planen är: förskolechef Lars Hökpers Linda Alamo, Anna-Karin

Läs mer

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran Likabehandlingsplan Syrsans förskola Avdelning Myran Förebyggande handlingsplaner och åtgärder mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbing. Inledning Likabehandlingsarbetet handlar

Läs mer

Likabehandlingsplan för Grebbestads Folkhögskola

Likabehandlingsplan för Grebbestads Folkhögskola Uppgiftslämnare Hans Erik Petersson E-post hans-erik.petersson@vgregion.se Telefon 0525-19921 Likabehandlingsplan för Grebbestads Folkhögskola Vision är en jämställd arbetsplats och en skola fri från diskriminering

Läs mer

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplanen 1 Likabehandlingsplanen 1. Inledning 1.1 Verksamhetens ställningstagande 1.2 Till dig som vårdnadshavare 2. Syfte och åtgärder 2.1 Syftet med lagen 2.2 Aktiva åtgärder 2.3 Ansvarsfördelning 2.4 Förankring

Läs mer

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechefen samt förskolans barnutvecklingsgrupp.

Läs mer

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Syfte Bild av ungdomars levnadsvillkor i Karlskrona Hur förhåller sig Karlskrona kommuns satsningar - till de nationella

Läs mer

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Inledning Den 1:a April 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falu förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan.. År 2015/2016 Grunduppgifter Ansvariga för planen är: Förskolechef: Marit Pedagoger:Rosita, Anna-Karin,Sanna,Linnea, Josephine,Lisa,

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling RUDSÄNGENS FÖRSKOLA Smörblomman/Diamanten november 2012- november 2013 1. Vision

Läs mer

lustfyllt livslångt lärande utbildningsplan 2012-2015

lustfyllt livslångt lärande utbildningsplan 2012-2015 Genom utmaningar och upplevelser i en trygg och jämställd miljö har varje elev utvecklat sina kunskaper, sin lust till livslångt lärande och sig själv som individ i vårt demokratiska samhälle lustfyllt

Läs mer

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Gimo Skolområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Verksamhetsår 2016 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800 6 kap. 6-10 ) förbjuder

Läs mer

Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011

Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011 Dokumenttyp: Målprogram Ansvarig: Hållbarhetssamordnare Fastställd: Remiss Dnr:. Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011 Tingsryds kommuns Ungdomspolitiska program - att vara ung i Tingsryds kommun

Läs mer

Bessemerskolan - Estetiska programmet Estetik och medias plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolan - Estetiska programmet Estetik och medias plan mot diskriminering och kränkande behandling Bessemerskolan - Estetiska programmet Estetik och medias plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasium Läsår: Grunduppgifter Verksamhetsformer som

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling 2014-06-24 Reviderad 2015-06-22 Verksamhetens namn Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Likabehandlingsplanen syftar till att främja barns

Läs mer