Nättrakasserier och näthat ett jämställdhetsmaterial

Transkript

1 Nättrakasserier och näthat ett jämställdhetsmaterial

2 Utgiven av Diskrimineringsbyrån Humanitas Kontakt: Telefon: Humanitas webbplats: Nätityders webbplats: ISBN: Författare: Tove Kättström Språkgranskning: Gun Malmros Textgranskning: Josefin Grände Illustrationer: Siri Frances Logotyp: Maja Olsson Tryck: Arkitektkopia Utgivningsår: 2014 Diskrimineringsbyrån Humanitas SIDA 1

3 Innehåll Introduktion 3 Bakgrund till projektet 3 Disposition 4 Del 1 Informationsdel 6 Nättrakasserier och näthat 6 Sexuella trakasserier 7 Kön, sexualitet och makt 8 Normer 9 Lagöversikt 11 Att anmäla näthat 14 Del 2 Skolans arbetsmiljö 17 Attityder 17 Utsatt på nätet 20 En bra sexualundervisning 23 Del 3 Att arbeta praktiskt mot näthat 26 Aktiv åskådare 27 Tjejer tillsammans 28 Frågor att diskutera inför lektionsupplägg 29 Arbetets upplägg 31 Del 4 Avslutning 34 Vad är bra med nätet? 34 Vad är önskvärt? 34 Stödsidor på nätet för unga 36 SIDA 2

4 Introduktion Det här är ett material för dig som arbetar med unga i skolan. Det bygger på en kartläggning om attityder på nätet som Nätityder gjort tillsammans med elever och personal på gymnasieskolor i Eskilstuna och Västerås. 1 Syftet med materialet är att ge kunskap om nättrakasserier och näthat med koppling till kön och sexualitet. Kunskapen från materialet ska sedan kunna användas i skolans arbete för likabehandling eller som stöd för att lägga upp lektioner om ämnet. För färdiga lektionsplaner finns metodmaterial som andra har producerat, och som vi kommer att lista längre fram i texten. Det finns ett starkt och tydligt mandat för dig som arbetar i skolan att integrera frågor om nättrakasserier och näthat i undervisningen och materialet kan vara ett kunskapsstöd för dig i det arbetet. Det kan även användas som underlag för diskussioner i arbetslaget samt i arbete med organisation och likabehandlingsplaner. Att arbeta med dessa frågor kommer i förlängningen att leda till att färre unga blir utsatta för kränkningar. Genom att lyfta samtalet till a tt handla om vilka attityder som ligger bakom kränkningarna samt informera om vilket stöd som finns, kan vi också medverka till att fler som utsatts söker hjälp. Det är ett viktigt arbete och du har möjlighet att göra skillnad! Bakgrund till projektet Under senare år har det skett en snabb utveckling av internet och nätanvändande. Internet är i dag en självklar del av många människors vardag som erbjuder stora möjligheter till kommuni - kation, social samverkan och inhämtning av information. Parallellt med det ökade nätanvändandet har det dock uppmärksammats hur nätet även används för trakasserier och hat. Framför allt tjejer och 1 Totalt deltog 22 personer i Nätityders kartläggning. Metoden för denna var således mer kvalitativ än kvantitativ. I stället för att genomföra enkätundersökningar som når många, men är svåra att göra djupgående, valde vi att föra mer djupgående samtal i mindre grupper. Det gör att det är svårt att generalisera utifrån Nätityders egna undersökning, och därför har det här materialet kompletterats med tidigare undersökningar och kunskap om unga och nätet. SIDA 3

5 kvinnor drabbas genom att exempelvis få sitt utseende kommentera t och recenserat, oönskade sexuella förfrågningar eller utsätts för hot och hat på grund av sitt kön. Nätityder är ett projekt som drivs av Diskrimineringsbyrån Huma - nitas. Det är ett jämställdhetsprojekt som tar avstamp i analysen att tjejers utsatthet på nätet inte är isolerade företeelser, utan snarare ett uttryck för attityder, värderingar och maktförhållanden i samhället. Vissa tjejer blir direkt drabbade av näthat medan andra anpassar sig medvetet eller omedvetet till priset man kan få betala för att synas på nätet. Detta gör det till ett generellt jämställdhetsproblem, och åtgärder för att minska nättrakasserier och näthat måste ha ett genusperpektiv. Genom att belysa de attityder och värderingar som ligger till grund för nättrakasserier och näthat på grund av kön eller sexualitet, kan vi också göra någonting åt dem och få hatet att minska. De s om framförallt utsätter tjejer för sexualiserade kränkningar på nätet är killar och män. Därför är ett medvetet arbete med maskulinitetsnormer ett förebyggande arbete. Projektet Nätityder är kopplat till det jämställdhetspolitiska delmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra, då rätten till kroppslig integritet givetvis också gäller på nätet. Disposition Del 1 är en informationsdel som presenterar begreppen näthat, nättrakasserier och sexuella trakasserier. I del 1 finner du också resonemang kring makt och normer som rör kön och sexualitet, samt en enkel lagöversikt och information om hur man kan anmäla nättrakasserier och näthat. Del 2 handlar om skolans arbetsmiljö, såsom attityder och jargonger, samt om att vara utsatt på nätet. Del 3 handlar om att arbeta praktiskt mot näthat utifrån några olika infallsvinklar, och här finner du också hänvisningar till andra material som innehåller mer detaljerade lektionsupplägg. Del 4 är en avslutande del och sist i materialet presenteras stödsidor för unga på nätet samt referenslista. SIDA 4

6 Vi på Diskrimineringsbyrån Humanitas hoppas du får en bra läsning! SIDA 5

7 Del 1 Informationsdel Nättrakasserier och näthat Det finns ingenting i brottsbalken som heter nättrakasserier eller näthat, men orden används för att beskriva just trakasserier och hat på nätet. Kort kan man säga att näthat är ett samlingsbegrepp för hat, hot och trakasserier som sker på eller via nätet. Det kan vara brott som begås via nätet, men också handlingar, kommentarer, material eller meddelanden som inte är brottsliga. Vi definierar här trakasserier som ett uppträdande som kränker någons värdighet och kan kopplas till någon av diskrimineringsgrunderna. 2, 3 I materialet beskrivs det näthat och de trakasserier som sker med koppling till diskrimineringsgrunden kön. Vi pratar om jämställdhet mellan könen, men vi pratar också om kön och sexualitet i en vidare bemärkelse och berör också de områden som kan kopplas till diskrimineringsgrunderna könsidentitet eller könsuttryck och sexuell läggning. 2 De sju diskrimineringsgrunderna enligt diskrimineringslagen är kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. 3 Denna definition kommer från Diskrimineringslagen. Trakasserier kan definieras olika i olika sammanhang och av olika aktörer, och en del känner istället igen begreppet som upprepade handlingar av något slag. Det här kan vara bra att tänka på när ni pratar med elever om trakasserier, och den ena definitionen behöver inte vara mer rätt än den andra. SIDA 6

8 Sexuella trakasserier Nätityder arbetar mot trakasserier på grund av kön, men också mot sexuella trakasserier. Det kan till synes verka som att det är ungefär samma sak, och många fall av sexuella trakasserier kan också vara trakasserier på grund av kön. Däremot behöver det inte per definition vara detsamma, och därför kan det vara bra att bena ut begreppet innan det är dags att fundera ut hur dessa trakasserier kan ta sig uttryck på nätet. Sexuella trakasserier behöver inte ha koppling till diskrimineringsgrunderna, utan beskrivs i diskrimineringslagen som ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet (Diskrimineringslagen 2013). En enklare förklaring går att finna i RFSU:s material om att arbeta med sexuella trakasserier i skolan, där sexuella trakasserier beskrivs som ord eller handlingar av sexuellt slag som gör att den som utsätts känner sig kränkt, rädd eller på annat sätt illa till mods (RFSU 2010). Det vanligaste är att flickor och kvinnor utsätts för sexuella trakasserier och vanligast att det är pojkar och män som utsätter andra. Pojkar kan också bli utsatta av flickor, men framför allt uts ätts pojkar av andra pojkar. Utsattheten för flickor kan också förstärkas i en ojämställd kontext (RFSU 2010). Sexuella trakasserier är per definition inte ömsesidiga och det är den som blir utsatt som avgör situationen känns det fel, så är det fel. Sexuella trakasserier kan heller inte ursäktas med att det råder en viss jargong i skolan som normaliserat dessa. Det är viktigt att förmedla till eleverna att de har rätt att känna att någonting är kränkande, även om den som utsatte dem inte själv såg det som en kränkning. Lika viktigt är det att granska vilka jargonger som pågår i skolan som skulle kunna normalisera sexuella trakasserier och sedan arbeta medvetet för att förändra dessa. SIDA 7

9 Vad kan sexuella trakasserier på nätet vara? I Nätityders samtal med elever kopplade de flesta ihop sexuella trakasserier med fysisk oönskad beröring, men också till bland annat kommentarer på nätet som kan dyka upp på olika forum, till exempel Facebook. En del av de handlingar som vi själva ser som traka sserier kan i själva verket vara brottsliga. Till exempel kan upprepade meddelanden med sexuell innebörd eller upprepade oönskade sexuella inviter vara sexuellt ofredande. Att hota att göra något sexuellt med någon annan kan vara olaga hot. Kön, sexualitet och makt Strukturer och föreställningar kring kön och sexualitet påverkar vår handlingsfrihet och makten över vår vardag. Dessa speglar sig också i vårt nätanvändande, och näthat kan användas för att befästa eller förstärka makt mellan både grupper och individer. Det är ingen slump att i ett samhälle där män som grupp har mer makt än kvinnor som grupp, möts tjejer och kvinnor av sexism på nätet och får hat s om ofta riktar in sig på deras kön. Sexuella trakasserier är vardag för många tjejer och förstärker ett redan ojämställt sammanhang. Kön och sexualitet handlar om vår identitet, vår vardag och våra livsvillkor. Maktförhållanden mellan grupper gör också avtryck i vilka normer som finns i samhället, vilka i sin tur påverkar hur vi agerar gentemot varandra. Ett exempel är stereotypa föreställningar om kvinnligt och manligt. De går ofta hand i hand med en syn på mannen som norm, där det som klassas som kvinnliga egenskaper ses som sämre. Inom genusvetenskapen finns en klassisk teori om ett genussystem i samhället som dels bygger på en manlig överordning, dels på att män och kvinnor hålls i sär i bemärkelsen att de tillskrivs olika egenskaper (Hirdman 1988). Dessa föreställningar om olika egenskaper för kvinnor och män brukar kallas för könsroller, som vi lärs in i beroende på vilket kön vi har. Numera pratar vi oftare om normer för maskulinitet och femininitet. SIDA 8

10 Normer En norm kan definieras som en oskriven regel för vad som är normalt. Det finns både bra och dåliga normer och normer som är olika beroende på situation eller sammanhang. Normer är någonting vi förhåller oss till, men de är också föränderliga. De normer kring kön och sexualitet som vi kommer att ta upp i det här materialet är främst de som vi anser är begränsande. Att ha ett normkritiskt förhållningssätt till kön och sexualitet innebär bland annat att syna normen i stället för det som avviker från den. Det som är normen nämns sällan vid namn och ses inte som en grupp på samma sätt som det som avviker. Till exempel pratar man om mannen som norm men analyserar oftast de som bryter mot normen. Det gör att vi ofta fokuserar på hur tjejer ska anpassa sig för att undvika att bli utsatta, i stället för att prata om vad det är som gör att killar och män utsätter. Ett annat exempel på norm som har med sexuell läggning att göra är heteronormen, som utgår från att personer är heterosexuella så länge de inte säger något annat. Man pratar ibland också om heteronormen som en tvåkönsnorm som utgår från att det bara finns två kön, kvinnor och män, samt att dessa ska attrahera varandra. Heteronormen värderar därmed inte bara sexuell läggning, utan osynliggör också de som varken identifierar sig som kvinna eller man. Både sexuell läggning och könsidentitet kan diskuteras i relation till heteronormen, men det är viktigt att inte blanda ihop dem. Att vara transperson säger ingenting om den sexuella läggningen, utan det går att vara transperson och heterosexuell, homosexuell, bisexuell och så vidare. Att arbeta med maskulinitetsnormer förebygger och motverkar både sexuella trakasserier och mäns våld mot kvinnor och kan även förebygga trakasserier på grund av könsidentitet, könsuttryck och sexuell läggning. SIDA 9

11 Ibland används begreppen cispersoner och transpersoner när man talar om kön och könsidentitet. En transperson har en könsidentitet och/eller ett könsuttryck som under perioder eller alltid skiljer sig från det kön som de registrerades för när de föddes. Begreppet cisperson används för att beskriva personer som inte är transpersoner. Att vara normkritisk handlar också om att ifrågasätta vem som får sätta dagordningen och varför. Vem är det som behöver bli accepterad eller tolererad för den hen är, och vem får tolerera? Det finns lätt fällor att falla i när vi inte medvetet funderar kring normen. Ett exempel finns i Skolverkets stödmaterial för sex- och samlevnadsundervisning i gymnasieskolan, där det beskrivs hur vissa skolor arbetat med hbtq 4 separerat från den vanliga sex- och samlevnadsundervisningen som utgått från heteronormen och bara fokuserat på heterosexuella relationer: I stället för att inkludera hbt i alla moment, och skapa ett tilltal som inkluderar olika sexuella identiteter, har det skapats speciella tillfällen då frågorna berörts separat. Detta gör att hbt-frågorna lyfts fram som något avvikande och något att förhålla sig till. Det grundar sig ofta på en föreställning om att alla elever i klassrummet är heterosexuella och att man pratar om några andra individer. Det kan handla om att omgivningen ska förstå, 4 Hbtq står för homo-, bi-, transsexuella och queerpersoner. Queer brukar stå för en önskan om att alla kön ska ingå eller att inte behöva definiera sig. Man kan se sin könsidentitet och/eller sin sexualitet som queer. SIDA 10

12 tolerera, acceptera och respektera den i ndivid eller grupp som bryter mot gängse normer. Man brukar kalla det för ett toleranspedagogiskt förhållningssätt, men risken är att det förs tä rker ta nkar om ett vi och dom, en uppdelning mellan de normala och de avvikande (Skolverket 2013). Lagöversikt Då det här materialet främst handlar om attityder på nätet och inte om juridik, kommer lagöversikten just att vara en översikt och en presentation av de olika skrifter och sidor som vi har utgått från i arbetet med Nätityder. Brottsbalken Samma lagar som gäller utanför nätet gäller på nätet. Enligt polisens webbplats handlar brotten på nätet ofta om olaga hot, ofredande, hets mot folkgrupp och förtal. Brott som går att koppla till det näthat som framförallt drabbar tjejer är bland annat sexuellt ofredande och försök till utnyttjande av barn för sexuell posering. Statens Medieråd representerar Sverige i en kampanj mot näthat från Europarådet som heter No Hate Speech Movement. Det är en kampanj mot näthat som speciellt inriktar sig på sexistiskt och rasistiskt näthat. På kampanjens webbplats tas en rad olika brott upp, tillsammans med exempel på hur dessa kan begås via nätet. Läs mer på Även Ungdomsstyrelsen har tagit fram en skrift om hat på nätet som nämner flera olika brott, såsom ofredande, olaga hot och hets mot folkgrupp. På kan du läsa mer och ta del av hela materialet om hat på nätet som bland annat går att använda i skolan. På samma sida finner du också en lärarhandledning till materialet som tagits fram av Diskrimineringsbyrån Uppsala. SIDA 11

13 Hatbrottslagstiftningen I Sverige finns en hatbrottslagstiftning som skyddar mot brott som grundar sig på hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, religionstillhörighet eller trosbekännelse eller sexuell läggning. Hatbrott beskrivs på polisens webbplats som ett angrepp på de mänskliga rättigheterna som strider mot principen om alla människors lika värde. Vilket brott som helst kan bedömas som ett hatbrott om det grundar sig på en negativ inställning gentemot någon av grupperna som listats ovan, och brotten olaga diskriminering och hets mot folkgrupp är hatbrott i sig. Läs mer på Nätityders fokusområden är främst hatbrott på grund av sexuell läggning, och bland unga hbtq-personer är nätet en vanlig plats för hatbrott. Detta beskrivs vidare i Ungdomsstyrelsens rapport om unga hbtq-personer och hälsa (Ungdomsstyrelsen 2012). Diskrimineringslagen Att diskriminera handlar om att någon missgynnas på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering enligt denna lag kan enbart ske inom vissa områden, såsom arbetsliv, bostadsmarknad och utbildning. För a tt något ska klassas som diskriminering enligt diskrimineringslagen förutsätter det att den som diskriminerar gör det utifrån en viss position. Till exempel kan en lärare diskriminera en elev, men en elev kan inte diskriminera en lärare eller en annan elev enligt denna lag. Diskrimineringslagen tar också upp trakasserier och sexuella trakasserier. Trakasserier är uppträdande som kränker någons värdighet och har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Till skillnad från diskriminering, kan trakasserier ske av vem som helst mot vem som helst inom verksamheten, till exempel att en elev trakasserar en annan elev. Det är trakasserier även när en elev trakasseras eller missgynnas, och det har samband med en anhörigs könsidentitet eller könsuttryck, etniska tillhörighet, religion eller SIDA 12

14 annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuella läggning (Diskrimineringsombudsmannen, Plan för skolan). Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Ibland kan sådant som uppfattas som sexuella trakasserier också vara sexualbrott, till exempel sexuellt ofredande, och bör då polisanmälas. Skollagen Enligt skollagen har skolan skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling. Skolan är dels genom diskrimineringslagen skyldig att motverka diskriminering och trakasserier, dels enligt denna skrivelse skyldig att motverka kränkande behandling som inte är diskriminering enligt diskrimineringslagen. Enligt Skolverkets allmänna råd ska trakasserier och kränkningar som begås på elevernas fritid och fortsätter i verksamheten utredas likadant som trakasserier och kränkningar som bara förekommer i verksamheten. Skolverkets allmänna råd beskriver också att gränserna mellan fritid och skola suddas ut med hjälp av internet, och att kränkningar i verksamheten ofta går hand i hand med kränkningar på nätet. Lagen gör heller ingen skillnad på om kränkningarna sker på skolgården eller på nätet (Skolverkets allmänna råd 2014). SIDA 13

15 I de anmälningar som kommer till Barn- och elevombudet är nätkränkningar ett återkommande problem och flickor är extra utsatta. Det som börjar med utfrysning under skoldagen fortsätter med elaka rykten och kränkande bilder från samma elever på nätet på kvällen. Källa: Skolverkets allmänna råd 2014 Att anmäla näthat Som beskrevs i del 1, är näthat ett samlingsbegrepp för hat, hot och trakasserier som sker på eller via nätet. Näthat kan vara många olika saker, och allt behöver inte vara brottsligt enligt svensk lag. Däremot går det ofta att anmäla på olika sätt och här nedan presenterar vi en lista med några olika åtgärder. Precis som lagöversikten, kommer det här kapitlet att ge en översikt med hänvisningar för vidare läsning. Vi vill att alla elever ska känna till sina rättigheter på internet, vart man kan anmäla näthat eller annat som kränker en, och hur man går tillväga för att anmäla. Skolan Skolan har skyldighet att motverka och åtgärda kränkningar med koppling till verksamheten. När gränserna mella n skola och fritid suddas ut med hjälp av internet, kan kränkningar som börjar i skolan fortsätta på nätet, eller tvärtom. Enligt Skolverket går kränkningar i verksamheten ofta hand i hand med kränkningar på nätet. Lagen gör heller ingen skillnad på om kränkningarna sker på skolgården eller på SIDA 14

16 nätet (Skolverkets allmänna råd 2014). Även om det ibland kan vara svårt att avgöra vad som är koppling till skolans verksamhet bör skolan ändå finnas till hands för elever som utsatts, för att stötta och hjälpa eleven att söka stöd. Vid en kränkning som faller under brottsbalken kan eleven, gärna med stöd av skolan, också polisanmäla. Sociala medier Kränkningar på sociala medier kan utövas antingen av någon som är anonym eller som använder sitt riktiga namn. Sociala medier har ofta en anmälningsfunktion, där det går att anmäla innehållet i en text, grupp, i ett kommentarsfält med mera. Om kränkningarna på nätet är brottsliga kan de också polisanmälas. Polisen För att anmäla näthat till polisen, går det bra att ringa eller besöka sin närmaste polisstation. Vid pågående brott ska man ringa 112. För att säkra bevis i ett brott som begås på nätet, kan man till exempel ta skärmdumpar, spara och skriva ut e-postkonversationer med mera. När det gäller it-relaterade brott, finns följande att läsa på polisens webbplats: När polisen till exempel utreder ett olaga hot som någon utsatts för på ett socialt forum, utreds fallet inte av en it-brottsspecialist, utan av en utredare som jobbar med utredningar av den typen av brott, i det här fallet hot. Däremot kan utredaren ta stöd från en it-specialist för att säkra bevis, spåra, identifiera gä rningspersonen eller få hjälp med andra tekniska frågor. ( Som framgår i denna beskrivning får polisen i ett brott som är tillräckligt grovt identifiera gärningspersonen genom att till exempel söka upp ip-nummer. Det är bra att vara beredd på att en elev som polisanmäler en händelse på nätet kommer att behöva stöttning före, under och efter processen. Läggs förundersökningen ner för att polisen inte beslutar om utredning, betyder det inte att brottet inte har begåtts. En person SIDA 15

17 som anmäler ett brott som inte utreds eller inte leder till fällande dom på grund av brist på bevis, kan känna sig sviken och kränkt en gång till. Polisanmälan är dock bra, oavsett om brottet utreds eller inte, då det bidrar till statistiken som kan ge en indikation till polisen om hur vanligt näthat är. SIDA 16

18 Del 2 Skolans arbetsmiljö Attityder Attityder i skolan mot människor på grund av vilka de är, kan analyseras och kopplas till diskrimineringsgrunderna. Att syna dessa attityder kan vara en del i att kartlägga hur situationen ser ut för eleverna i skolan vad gäller trakasserier och kränkande behandling. Om det till exempel råder homofobiska attityder bland eleverna, bör detta vara en varningssignal på att det förekommer trakasserier mot elever på grund av sexuell läggning. Om det finns en nedvärderande attityd mot kvinnor, kan det pågå trakasserier mot tjejer på grund av deras kön. Om dessa attityder finns och uttrycks i skolan, kan elever också bli kränkta av att höra dessa, även om de inte är riktade mot en enskild elev. Enligt Skolverkets allmänna råd mot diskriminering och kränkande behandling är personalen skyldig att vara uppmärksam på det beteendemönster och den jargong som råder mellan eleverna, som del av skolans skyldighet i att förhindra och utreda kränkningar (Skolverket 2014). I Nätityders samtal med elever och lärare var en vanlig uppfattning att attityden på nätet ofta är hård mot tjejer, speciellt vad gäller utseende och sexualitet. En kille som har mycket sex kallas för kung eller hingst, medan en tjej som har mycket sex kallas för hora eller slampa. En annan grupp som också pekades ut som extra utsatt var den som inte lever upp till heteronormen. Bög är ett vanligt skällsord för någonting som är dåligt och kan dyka upp i olika kommentarsfält. Den reklam och de annonser som kommer upp i ens flöde på sociala medier utgår ofta från att alla är heterosexuella. Samtidigt menade vissa vi pratade med att internet också kan vara en plats där man får stöd för att man vågar sticka ut från mängden och bryta mot normer. Det fanns en uppfattning om att den som syns mycket och tar plats på nätet kan få mycket stöd, men också får räkna med att få utstå trakasserier och hat. SIDA 17

19 I Ungdomsstyrelsens ungdomsenkät 2012 undersöktes hur attityder kring kön är kopplade till hur unga använder våld. Där kom det fram att för de killar som instämmer i stereotypa påståenden om köns - roller, maskulinitet och femininitet ökar risken att ha utövat en våldsam eller kränkande handling med 3,2 gånger jämfört med killar som inte håller med om dessa påståenden (Unga och våld, Ungdomsstyrelsen 2013). Det var också många i Nätityders samtal som såg en koppling mellan normer för maskulinitet och femininitet till attityder mot ickeheterosexuella och transpersoner. Detta för att man bland annat menade att det ingår i könsrollerna för män och kvinnor att de också ska vara heterosexuella. Enligt dessa roller lever då till exempel en homosexuell kille inte upp till mansnormen och bög används då med negativ klang om det som ses som feminint. Flera menade att det var en hårdare attityd mot bögpar än mot lesbiska par, men att lesbiska par i stället fick inviter från killar om att följa med hem från krogen och liknande, vilket också visade på att deras sexualitet inte togs på allvar. SIDA 18

20 SIDA 19

21 Utsatt på nätet I medier har det tidigare pratats om tjejer och kvinnor som får utstå trakasserier och hat på nätet på grund av deras kön, som tar sig uttryck i att kvinnors kroppar blir bedömda, recenserade, kritiserade och där tjejer och kvinnor berövas rätten till kroppslig integritet. Nättrakasserier och näthat finns i ungas vardag och därmed också i eller med koppling till skolan. Har man inte själv varit utsatt, har man antagligen sett eller hört om någon annan som blivit det. Känd eller anonym? Erfarenheter visar att en del personer använder sin möjlighet att vara anonym som ett verktyg för att kränka andra på nätet. Dock är det många unga personer som vet vem det är som kränker dem. När det handlar om kränkningar som börjar i skolan och fortsätter över nätet efter skoltid, kan man tänka sig att eleven som blir utsatt ofta vet vem det är som ligger bakom. I Nätityders samtal med elever och lärare tas anonymiteten upp som någonting som möjliggör hat på nätet. Som anonym behöver du inte stå för vad du gjort på samma sätt i och med att du inte behöver se personen i ögonen. Det talas ibland om att internet ses som en egen värld med egna regler, en juridisk frizon, där det som sägs och skrivs inte händer på riktigt. Dock visar Nätityders samtal att många ser det som händer på nätet som lika verkligt som det som händer utanför, även om inte alla håller med om det påståendet. Många ser en kränkning på nätet som precis lika verklig som en kränkning utanför. SIDA 20

22 Att prata om utsatthet Internet är ingen isolerad ö, utan det speglas av vilka värderingar och attityder som finns i övriga samhället. Att arbeta för ett schysstare nätklimat bör därför gå hand i hand med att syna vilka attityder som råder i samhället och arbeta med värderingar på alla arenor. Ämnen om kön, sexualitet, könsidentitet och sexuell läggning handlar om vår person och integritet. Därför är det extremt viktigt att du som pedagog markerar om någon yttrar åsikter som kränker olika samhällsgrupper. Visa att det inte är okej att säga sådant som att det är äckligt med bögar, eller att tjejer som lägger ut porriga bilder får ta att det kan hända saker sedan. Med ovanstående sagt, är det viktigt att informera eleverna om vad de har för rättigheter på nätet och visa att skolan är öppen för att stötta elever som varit utsatta för kränkningar. Tala om för eleverna att ingen har rätt att skriva vad de vill till dig, att man har rätt att säga ifrån, blocka och anmäla en person som beter sig illa. Förmedla att man har rätt att slippa uts tå kränkande behandling och att man är SIDA 21

23 värd att må bra, att lagen gäller även på internet och att man kan polisanmäla precis som när brott begås utanför nätet. Att ni i skolpersonalen visar att ni känner till, funderar kring och tar nättrakasserier och näthat på allvar samt arbetar mot det, möjliggör för elever att våga berätta om sin eller någon annans situation på nätet. Hur ni ska prata om kränkningar på nätet kan vara en avvägning beroende på situationen, vilken grupp ni har och om det finns en historia av nätkränkningar eller nätrelaterade incidenter i klassen. Statens Medieråd ger i sitt lärarmaterial för högstadiet och gymnasiet olika tips på hur man kan prata om nätet från olika aspekter och olika teman. När det gäller hat på nätet, tar de upp olika frågor att samtala kring samt vad man kan tipsa om för åtgärder vid utsatthet. De tar också upp att frågor om näthat kan kännas personliga och hur det som pedagog går att förhålla sig till det. Syftet med lektionen om näthat som ges exempel på i materialet är att Eleverna ges möjlighet att fundera på vad hat på nätet är och hur det kan uppfattas olika. De får också information om vad de kan göra om de drabbas (Statens Medieråd 2014). Skuldbelägg inte När man pratar om utsatthet för trakasserier och sexuella tra - kasserier, så måste man utgå från att det finns en eller flera elever i klassen som varit med om sådana situationer antingen på nätet, i den fysiska världen, eller både och. En diskussion får aldrig hamna i att skuldbelägga personer som utsatts eller att ifrågasätta deras reaktion på det inträffade. Förmedla att det aldrig är ens eget fel om man blir utsatt. Försök också att lyfta diskussionen till vilka strukturer, normer och värderingar som ligger bakom nättrakasserier och näthat, både för att koppla diskussionen till attityder i samhället och för att elever inte ska känna sig utpekade som individer varken de som blivit utsatta eller de som utsatt andra. Du som pedagog behöver alltså visa att du finns tillgänglig både för dem som utsatts och för dem som själva har utsatt någon. För detta kan man inleda ett samarbete med elevhälsan för beredskap om någon anförtror sig. SIDA 22

24 Vi vet sedan tidigare att sexism drabbar tjejer i vardagen; tjejer blir utsatta för sexuella trakasserier, får dras med horrykten, både på nätet och utanför, och får sina kroppar recenserade i kommentarsfält. Som tidigare nämnts, är flickor också extra uts atta enligt de anmälningar om nätkränkningar som kommer in till Barnoch elevombudet. Det är inte ovanligt att tjejer som utsätts för sexism av olika slag blir skuldbelagda av omgivningen och därför är det viktigt att motverka detta i ett jämställdhetsarbete. En bra sexualundervisning Någonting som skolan redan gör som handlar om kön och sexualitet och där Nätityders kunskap går att integrera är sexualundervisningen. Det är viktigt med en bra sexualundervisning som inte bara handlar om biologi och reproduktion utan också om relationer, känslor, samtycke och gränssättning i situationer som inte känns okej. Det är också viktigt att sexualundervisningen inte blir heteronormativ och inkluderar alla elever oavsett kön, sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Enligt skolverkets skrift om sex- och samlevnadsundervisning betonas vikten av att inkludera hbt(q) i all a moment, just för att det inte ska ses som någonting avvikande eller att man pratar om några andra som inte finns i rummet (Skolverket 2013). Det är rimligt att anta att klassen alltid representeras av olika könsidentiteter, sexuella läggningar och har olika erfarenheter i sådant som rör sex och samlevnad. Se till att hbtq inte framställs som att det handlar om de andra som inte sitter i rummet, och nämn att det går att ha fler könsidentiteter än tjej och kille. Bemöt också åsikter som tenderar att cementera könsroller för tjejer och killar eller kvinnlig och manlig sexualitet. Normkritiken är viktig även här. Till exempel kan det handla om att när man pratar om nätet, blir det mycket fokus på vad man ska akta sig för: inte lägga ut bilder, inte ha sexuella kontakter med folk man inte känner även om det inte är uttalat vet alla att man framför allt tänker på tjejerna. SIDA 23

25 Internet har gjort mycket information tillgänglig för unga om sexualitet och låter unga själva söka upp information och ställa frågor anonymt, till exempel till personal på ungdomsmottagningar runtom i landet. Samtidigt har också porrindustrin växt genom internetutvecklingen, vilket även gjort den mer tillgänglig. Utan att ta hänsyn till allt pornografiskt innehåll på nätet, som ka n variera till sin karaktär, går det i alla fall att säga att pornografin som industri sänder ut tydliga bilder av manlig och kvinnlig sexualitet, där mannen ska dominera kvinnan och där kvinnans uppgift är att vara till för mannen. Inte sällan innehåller den våld mot kvinnor och inte sällan glorifieras våldet. Det kan också ses som våld att tvinga någon att titta på pornografi. Pornografin inverkar givetvis på ungas syn på sexualitet och på kvinnosynen i samhället. Som tidigare nämnts, är det vanligt att tjejers utseende bedöms och betygssätts på nätet. Tjejer som lägger upp bilder på sig själva vittnar om att de blir kallade för horor och slampor, vilket är vanliga ord för tjejer inom porrindustrin. Att reflektera kring porrindustrin och sexualisering i det offentliga rummet handlar inte om att moralisera för eleverna, utan snarare om att få in tankar och samtal om värderingar i samhället, hur de påverkar populärkulturen, om reklamens budskap med mera. Om det här ska göras i samband med sexualundervisning eller inte får du själv bedöma. Kom ihåg att syftet med samtalen bör vara att granska de attityder och värderingar som ligger bakom det vi upplever, inte att det ska handla om enskilda personer eller aktörer i reklam eller pornografi. Det är viktigt att kunna reflektera kring vad till exempel porrindustrin förmedlar, utan att skuldbelägga de unga som tittar på pornografi, eller som själva har erfarenheter av den (ofrivilligt eller frivilligt). Sammantaget är en bra sexualundervisning viktig för att kunna utmana stereotypa föreställningar om manligt och kvinnligt och göra sig av med myter om kvinnlig och manlig sexualitet. En bra sexualundervisning är också inkluderande och normkritisk. SIDA 24

26 Tips! Bara genom språket du använder, kan du bli mer inkluderande. Ett exempel är att använda ordet partner, i stället för att automatiskt säga flickvän när ni pratar om killars relationer (om det inte finns ett syfte med övningen att ni just ska prata om en kille och hans flickvän). SIDA 25

27 Del 3 Att arbeta praktiskt mot näthat Nätityder handlar om hur attityder och värderingar i samhället uttrycks via nättrakasserier och näthat. Fokus bör därför ligga just på vilka attityder som möjliggör nättrakasserier och näthat och hur dessa kan förändras. Nedan finns några frågor som ni kan diskutera igenom i personalgruppen inför materialets användning för att skapa gemensamma strategier och handlingsberedskap för olika situationer. Sist under lektionen när ni pratar om nättrakasserier och näthat (oavsett om är vid en lektion eller flera) är det bra att skriva upp var eleverna kan söka stöd om de blivit utsatta för kränkningar, så att de personer som har erfarenheter av detta får veta vart de kan vända sig. Att visa upp en lista för hela klassen gör att de individer som varit utsatta inte blir utpekade. Även för andra i klassen kan det ha en förebyggande funktion att titta på de webbplatser som listas samt om någon vill söka hjälp för att den själv har kränkt någon. Det finns flera sätt att arbeta på, och lektionsupplägget kan variera beroende på hur många elever du har, hur lång tid ni har och vad ni vill få ut av lektionen. Se Nätityder som ett stöd i arbetet mot diskriminering och för mänskliga rättigheter. I Skolverkets allmänna råd för arbete mot diskriminering och kränkande behandling s tår följande: För att minska förekomsten av kränkningar är det viktigt att också diskutera dessa frågor med barnen och eleverna. Det är viktigt att analysera vad trygghet, jämlikhet, jämställdhet och rättvisa innebär för barnen och eleverna (Skolverket 2014). Hur kan ni analysera vad trygghet, jämlikhet, jämställdhet och rättvisa innebär för eleverna på nätet? I detta kapitel ger vi några SIDA 26

28 exempel, men det är ni som pedagoger som får avgöra vad som fungerar bäst på just er skola eller i er klass. Aktiv åskådare Det är många som någon gång har sett en annan person bli kränkt på nätet. Därför kan det vara bra att prata om nättrakasserier och näthat utifrån ett så kallat åskådarperspektiv. Alltså, vad kan jag göra om jag ser att någon annan blir kränkt på nätet? Att låta eleverna själva benämna och komma på olika sätt att stötta varandra på nätet, kan öppna upp för att de kan göra det om någon i klassen blir utsatt, men också för att det visar hur många sätt det faktiskt finns att stötta någon på. Gör gärna en egen lista i förväg så att du kan komplettera det som eleverna säger. I Nätityders samtal SIDA 27

29 kom det fram exempel på att elever gick till lärare och pratade för att de var oroliga för en annan elev efter händelser på nätet, och att det var så lärarna fick kännedom om att någon for illa. Det är en typ av handling som görs som aktiv åskådare. Det kan också tänkas ha en förebyggande poäng att reflektera kring vad man själv skulle kunna göra om någon annan blir utsatt, och att reflektera kring vilket ansvar sidor på nätet bör ha för sina användare. Att vara aktiv åskådare kan också handla om att själv anmäla stötande sidor och grupper i sociala forum, för att som utomstående hjälpa dem som riskerar att kränkas i olika forum på nätet. Ett sådant här samtal kan också kombineras med ett om hur vi önskar att det ska vara på internet och vad som krävs för att det ska bli bättre (se mer i del 6). Tjejer tillsammans Nätityder är kopplat till det jämställdhetspolitiska delmålet att samhälls- och folkhälsoproblemet mäns våld mot kvinnor ska upphöra, och som del i ungas vardag är det viktigt att arbeta med detta i skolan. Mäns våld mot kvinnor, eller sexualiserat våld som det ibland kallas, kan vara alltifrån blickar, ord, tafsningar till misshandel och våldtäkt. Uttryck för detta på nätet kan bland annat vara att få oönskade sexuella inviter, bli kontaktad av någon över nätet för att denne senare ska begå övergrepp (grooming) eller annat som kränker och inkräktar på tjejers kroppsliga integritet. Mäns våld mot kvinnor tar sig uttryck på olika sätt på nätet, och det som Nätityder främst har fokuserat på är det verbala våldet som till exempel utövas i form av kommentarer i sociala forum, där tjejer får utstå hot, hat och trakasserier just för att de är tjejer. En välbeprövad metod för att ge tjejer som grupp verktyg för att stärka varandra är att ge dem separata rum att vara i. Det kan vara för att prata, stötta varandra och för att få ha tolkningsföreträde över sina egna erfarenheter. Just när det gäller sexualiserat våld, delar många tjejer erfarenheter och ett separat rum blir en tryggare plats där det är lättare att prata om dessa saker med mindre chans att den SIDA 28

30 som utsatt dem sitter i rummet. Tjejjourer håller ofta tjejgrupper på skolor, och killarna kan också få prata i en grupp som leds av till exempel ungdomsmottagningen, eller kanske kuratorn i skolan. Att notera inför en eventuell könsuppdelning är att alla inte definierar sig som tjej eller kille. Detta kan man synliggöra inför en könsuppdelning genom att nämna att alla inte behöver definiera sig som något kön, och att man själv har rätt att definiera sin könsidentitet. Du som pedagog kan förklara varför du väljer att arbeta könsuppdelat, till exempel att du kommer att dela upp i kön eftersom vi ofta behandlas olika beroende på om vi uppfattas som tjej eller kille av samhället, och därmed kan ha olika erfarenheter av sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön. Du s om pedagog får avgöra utifrån hur situationen ser ut i din klass och vilket som är det bästa sättet att arbeta på. Ett alternativ är att till exempel ha en tjejgrupp under några veckor som träffas utanför lektionstid. I många kommuner finns en tjejjour som brukar gå att kontakta för att komma ut i skolor för att hålla tjejgrupper. Det kan vara kul för tjejerna att det kommer några utifrån som dessutom är vana vid att prata med tjejer om trakasserier, våld, relationer och annat. Tjejjourer eller andra föreningar erbjuder ibland också kurser i feministiskt självförsvar för tjejer, där de får ett eget rum att stärkas som grupp och som individer. Frågor att diskutera inför lektionsupplägg Följande frågor kan ni diskutera i er personalgrupp för att omsätta kunskapen från detta material till praktiskt arbete. För färdiga lektionsupplägg kommer vi att hänvisa till tidigare producerat material om att arbeta mot näthat. Det som Nätityder kan tillföra till de andra materialen är just vårt jämställdhetsperspektiv och fokus på trakasserier på grund av kön eller sexualitet. SIDA 29

31 Frågor att diskutera 1. Kartläggning Vad finns det för attityder i skolan kring kön, könsidentitet, sexualitet och sexuell läggning? Har det funnits ett arbete kring nätet i skolan tidigare och hur har det i så fall sett ut? Diskutera också vilket arbete ni gjort för jämlikhet mellan könen samt arbetet för jämlikhet oavsett könsidentitet eller sexuell läggning. Hur ser det ut på vår skola? Finns det en jargong som kan leda till att elever kränks i skolan eller på nätet? 2. Förutsättningar och arbetsmetoder Hur skapar vi de bästa förutsättningarna för att samtala om nättrakasserier och näthat? Vad krävs för att nå dit? Vad har vi i personalen själva för föreställningar och värderingar som påverkar vår syn på ungdomars nätanvändande? Vilka för- och nackdelar finns med att själv ha ett vuxenperspektiv på nätet? Vad finns det för normer vi har vant oss vid som har format våra åsikter? Hur undviker vi att moralisera i onödan, eller att skuldbelägga unga för deras nätanvändande, och i stället ha en konstruktiv dialog om nätet? Finns det en risk att vi omedvetet eller medvetet diskuterar tjejers nätanvändande på ett annat sätt än killars? Vad kan det leda till? SIDA 30

32 Förankring i skolans uppdrag Diskutera arbete mot nättrakasserier och näthat i förhållande till skolans ansvar att lära ut om de mänskliga rättigheterna likabehandlingsplan(er) utifrån diskrimineringslagen och skollagen skolans ansvar att förebygga och åtgärda trakasserier och kränkande behandling i verksamheten skolans ansvar att förebygga och åtgärda sexuella trakasserier. Diskutera vidare om målen att varje elev kan göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter ska respektera andra människors egenvärde och integritet ska ta avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa människor. Källa: Skolverket Arbetets upplägg Det finns olika sätt att arbeta med det här materialet med elever, också beroende på ditt syfte och mål med lektionerna. Det går att föreläsa om ämnet, men också att göra praktiska övningar på olika sätt. Det kan vara att samtala i mindre grupper, bikupor, fylla i tankebubblor på tavlan eller göra värderingsövningar. SIDA 31

33 Fundera över i vilka sammanhang som olika övningar är bra. Beroende på skolmiljön eller olika händelser i skolan bör man tänka på hur vissa saker kan anpassas, eller om de helt enkelt inte är lämpliga att ta upp vid vissa tillfällen. Diskrimineringsbyrån Uppsala beskriver i en lärarhandledning om hat på nätet: Om det till exempel just skett en näthatsrelaterad incident på skolan kan det leda till fastlåsta positioner och ställningskrig i diskussionerna. I så fall kan det bli extra viktigt att tydliggöra att ni inte ska diskutera enskilda fall på eller i anslutning till skolan (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 2014). Lektionsupplägg och övningar Förslag till lektionsupplägg och övningar finner du i följande material: Ses Offline? (Ungdomsstyrelsen 2014) Metodmaterial om unga, sex och internet. Materialet är uppdelat i fyra lektioner, varav den fjärde specifikt handlar om kränkningar, hot och trakasserier på nätet. Finns att ladda ner/beställa på Får man skriva vad man vill på nätet? (MUCF 2014) Lärarhandledning till skriften Hat på nätet (Ungdomsstyrelsen 2014) författad av Diskrimineringsbyrån Uppsala. Både skriften om hat på nätet samt lärarhandledningen till detta finns att ladda ner/beställa på Statens medieråd, Jag <3 internet för högstadiet och gymnasiet (2014) Materialet består av sju lektionsupplägg som behandlar frågor som elevernas egen nätvardag, elevernas rättigheter och skyldigheter på nätet, upphovsrätt och internetsäkerhet, hat och SIDA 32

34 mobbning på nätet och sex på nätet. Materialet finns att ladda ner på Att arbeta med sexuella trakasserier i skolan (RFSU 2010) Ett material från RFSU som kan användas som handl edning för att arbeta mot sexuella trakasserier i skolan. I materialet presenteras olika arbetsmetoder samt förslag på lektionsupplägg. Materialet finns att ladda ner på Machofabriken Machofabriken är ett metodmaterial som ger verktyg för att arbeta för jämställdhet och mot våld, med fokus på hur sociala normer för manlighet kan ifrågasättas och förändras. Hitta och beställ material på SIDA 33

35 Del 4 Avslutning Vad är bra med nätet? I samband med att ni i skolan pratar om utsatthet på nätet, kan det vara bra att också ta upp vad som är bra med nätet eller vad som skulle behöva göras för att det ska bli en schysst plats för alla att vara på. Flera samhällsfunktioner för unga är tillgängliga digitalt, såsom ungdomsmottagningen, tjejjouren, ungdomsjouren och brädspelssällskapet. Internet kan användas för att utöva sina intressen eller diskutera dem med andra i olika forum. I Ungdomsstyrelsens rapport Om unga hbtq-personer: hälsa, beskrivs det att för gruppen hbtqpersoner kan internet vara en plats där det går att vara sig själv, knyta kontakter med andra hbtq-personer och också upplevas som en frizon från heteronormen (Ungdomsstyrelsen 2012). Det finns mycket som är bra med nätet, och det är viktigt att komma ihåg när man arbetar med dessa ämnen. Vad är önskvärt? Förutom att prata om vad som redan är bra på nätet, går det också att prata om vad som är önskvärt. Det är lätt att i en diskussion om nättrakasserier och näthat landa i en känsla av att ingenting går att förändra och att det är själva internet som är boven i dramat. Men internet är här för att stanna, och lösningen på nättrakasserier och näthat kan inte vara att sluta använda internet. I sådana lägen är det viktigt att komma ihåg att det är vi människor som skriver på nätet och att människors beteende går att förändra. Prata därför också med dina elever om vad som är önskvärt på nätet. Vad vill vi att internet ska vara? I Statens Medieråds lärarmaterial om internet ges tips om att låta eleverna göra en nätkonvention. De får då utgå från Barnkonventionen och försöka omformulera rättigheterna i den till att gälla ungas liv på internet. Det kan göras i smågrupper där eleverna väljer SIDA 34

36 ut några rättigheter att fokusera på, och sedan slår man ihop gruppernas presentationer och skapar en gemensam nätkonvention för klassen (Statens Medieråd 2014). Barnkonventionen gäller personer upp till 18 år, och i gymnasieskolan kan det därför variera vilka som omfattas av den och vilka som inte gör det. Kanske går det bra att använda rättigheterna från Barnkonventionen som exempel ändå, eller så kan du utgå från ett annat dokument och använda liknande upplägg. Det som det handlar om är att prata om rättigheter. Att betona allas lika och okränkbara värde är en del i likabehandlingsarbetet och kan också förebygga att man kränker någon annan. Det är också en demokratisk rätt att just få veta om sina rättigheter. Kom ihåg att de elever ni undervisar är morgondagens vuxna och den första generation som levt hela sitt liv med internet. De har alla möjligheter att förändra internet till det bättre! SIDA 35

37 Stödsidor på nätet för unga 1000 möjligheter Barn- och elevombudet BRIS Fryshusets Nätvandrare Killfrågor.se Kränkt.se RFSL brottsofferjour Tjejjouren Ungdomsmottagningen Andra verksamheter Barn- och ungdomspsykiatrin Polisen RFSU Socialtjänsten Transformering www. transformering.se Det finns också verksamheter dit man kan vända sig för att anmäla näthat och få kostnadsfri hjälp att stämma i domstol. Två av dessa är Diskrimineringsbyrån Uppsala ( och Juridikinstitutet ( SIDA 36

38 Referenser Diskrimineringslagen (2013). Tredje upplagan. Friends (2014). Nätkränkningar. Hi rdman, Yvonne (1988), Genussystemet: teoretiska funderingar kring kvinnors sociala underordning. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (2014). Får man skriva vad man vill på nätet? RFSU (2010). Att arbeta med sexuella trakasserier i skolan. Statens medieråd (2014). Jag <3 internet för högstadiet och gymnasiet. Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola Skolverket (2013). Sex- och samlevnadsundervisning i gymnasieskolan. Sexualitet, relationer och jämställdhet i de gymnasiegemen-samma ämnena. Skolverket (2014). Skolverkets allmänna råd mot diskriminering och kränkande behandling. Ungdomsstyrelsen (2012), Om unga hbtq-personer. Hälsa. Ungdomsstyrelsen (2014). Ses Offline? Ett metodmaterial om unga, sex och internet. Ungdomsstyrelsen (2013). Unga och våld- en analys av maskulinitet och förebyggande verksamheter SIDA 37