TEMA Mediakunskap & reklam

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TEMA Mediakunskap & reklam"

Transkript

1 Sida 1 MEDIECENTER VÄRMLAND Datum Vår beteckning MV TEMA Mediakunskap & reklam Detta temablad innehåller förslag på filmer samt några länktips från Internet. Här finns vårt material samlat och ni kan välja vad ni vill använda i er undervisningen eller i projektet ni jobbar med. Allt material är indelat efter respektive målgrupp och de lånas som vanligt avgiftsfritt från Mediecenter Värmland! OBS! På vissa filmer är lånetiden begränsad! Under länktipsen hittar ni tips på sidor som kan vara nyttiga att samla information ifrån inför temaarbetet. Hur beställer man? Beställ på det sätt som passar dig! Via telefon, , brev eller via vår internetkatalog. Du är givetvis även välkommen hit på ett personligt besök! Längst ned på sidan finner du alla uppgifter om oss! Ett tips är att beställa fler ex t ex en klassuppsättning av vissa program under temaperioden. OBS! Detta gäller endast filmer och CD med kopieringsrätt! Förslag på hur dessa medier kan användas och bearbetas i klassen hittar Du i slutet av temapaketet. I vår datastuga finns tre multimediadatorer där ni i lugn och ro kan se över ett brett utbud av pedagogiska dataprogram. Läs mer under fliken Datastuga på vår hemsida Har Du tips på andra temaområden som Du skulle vilja jobba med? Hör gärna av Dig, så hjälper vi till att söka bland våra egna medier och vi kan även hjälpa till med lämpliga länkar via Internet. Region Värmland - kommunalförbund Postadress MEDIECENTER VÄRMLAND Box Karlstad Besöksadress Lagergrens gata 4 Telefon E-post Webbplats Orgnr Bankgiro

2 Mediecenter Värmland Förskola 12 år V8619 MediaSmart - Lär eleverna att kritiskt granska reklam - år 1-3 Läromedlet MediaSmart för lågstadiet omfattar fyra lektioner som var och en tar upp olika aspekter av det reklam- och informationssamhälle vi lever i. Materialet är uppbyggt för att det ska vara flexibelt och enkelt att använda. Ladda ner det bifogade häftet där du hittar alla uppgifter/lektioner. På DVD-skivan hittar du alla tillhörande reklamexempel. Lektioner: 1: Vad är reklam? 2: Kändisar och reklam 3: Killar och tjejer i reklam 4: Loggor och varumärken. Produktionsår: Målgrupp: 6-9 år. Utförande: DVD V8089 Evas funkarprogram. del 2 Eva Funk tar reda på hur saker och ting fungerar. I fem avsnitt berättar hon, med hjälp av sina förstorade modeller, om olika saker i vår omvärld. Avsnitten handlar om: 1: Filmtricks, 2: Pengar, 3: Mikro, 4: Tyg, 5: Flyg. Produktionsår: Speltid: 65 min. Målgrupp: 7-12 år. Utförande: DVD. V8620 MediaSmart - Lär elever att kritiskt granska reklam - år 4-6 Läromedlet MediaSmart för mellanstadiet omfattar åtta lektioner som var och en tar upp olika aspekter av det reklam- och informationssamhälle vi lever i. Materialet är uppbyggt för att det ska vara flexibelt och enkelt att använda. Ladda ner det bifogade häftet där du hittar alla uppgifter/lektioner. På DVD-skivan hittar du alla tillhörande reklamexempel. Lektioner: 1: En introduktion till reklamens värld 2: Att granska reklam och dess huvudsyften 3: Reklam, barn och ungdomar 4: Kändisar i reklamen 5: Tjejer och killar i reklamen 6: Internet och sociala medier 7: Regler och lagar kring reklam - vad kan du göra? 8: Gör en reklamkampanj. Produktionsår: Målgrupp: år. Utförande: DVD U Är det sant? Samlingsdvd Nyhetsankaret Anna Ankare tycker själv att hon leder Sveriges bästa nyhetsprogram. Men sanningen är den att både hon eller hennes reporter Jenny Josefsson gör alla tänkbara misstag. De kollar inte sina källor, blir lurade av företag att göra smygreklam, köper manipulerade bilder, gör nyheter om oviktiga saker och ifrågasätter inte könsdiskriminerande uppgifter. Men hoppet är inte helt ute. I varje program får de vägledning av en okänd sanningsröst och lär sig av sina misstag. De får träffa verkliga experter som hjälper dem att i slutändan få ihop just Sveriges bästa nyhetsprogram. Programmet som hela tiden ställer frågan: Är det sant? Syftet med serien är att eleverna ska förstå hur media fungerar, att uppmana till källkritiskt tänkande och att ge dem en förståelse för sin egen roll som publicister på bloggar och i sociala medier. Produktionsår: Speltid: 6x15 min. Målgrupp: år. Utförande: DVD Innehåller följande delar: U Är det sant? Källkritik*) Är allt som sägs och skrivs sant? Vad betyder det egentligen att vara källkritisk? Och hur vet man om man kan lita på en källa? Nyhetsankaret Anna Ankare får lära sig varför det är så viktigt att vara källkritisk. Reportern Jenny Josefsson går på en riktig journalistnit när hon missar källkritiken och gör ett nyhetsinslag som bygger på illvilliga rykten. Källkritikexperten Andreas Widholm förklarar skillnaden mellan en primärkälla och en sekundärkälla. Historiska reportern reser tillbaka till år 1520 för att träffa en trovärdig källa. Och så får vi lära oss de fem superfrågorna man ska ställa för att få fram sanningen. U Är det sant? Reklam*) Hur fungerar reklam? Och får man göra smygreklam? Nyhetsankaret Anna Ankare får veta varför man inte kan dricka läsk i tv hur som helst. Reportern Jenny Josefsson försöker bevisa att vi inte blir påverkade av reklam, men experten Nina Åkestam förklarar hur det egentligen ligger till med den saken. Den historiska reportern reser tillbaka i tiden till år 79 för att ta reda på hur länge reklamen har funnits.

3 Mediecenter Värmland U Är det sant? Nyheter*) Vem bestämmer vad som är en nyhet? Nyhetsankaret Anna Ankare får veta att hon inte kan läsa en nyhet om sin egen hund för det intresserar bara henne. Reportern Jenny Josefsson hittar ingen katastrof eller någon drabbad att göra nyheter om, men upptäcker till slut en brinnande papperslapp i Nässjö som hon rapporterar om som det viktigaste som hände den dagen. Nyhetsexperten Ester Pollack förklarar vad som är en nyhet och vem som bestämmer vad som blir en nyhet. Historiska reportern reser tillbaka till 1600-talet och hälsar på redaktionen på Sveriges första tidning. Och så får vi veta att det är viktigt att så många olika åsikter som möjligt kommer fram i en nyhet. U Är det sant? Att fuska med bilder*) Måste bilder och foton vara sanna eller får man ändra och fuska i dem? Nyhetsankaret Anna Ankare får lära sig att man inte får manipulera med bilder i nyheter. Reportern Jenny Josefsson blir lurad att göra en nyhet om ett flygande tefat några amatörfotografer påstår sig ha sett i Bollnäs. Bildexperten Johan Miderberg förklarar varför man inte ska tro på alla foton och filmer man ser. Vi får reda på hur mycket man kan ändra på ett foto. Och så reser den historiska reportern tillbaka till 1800-talet för att ta reda på hur länge man har manipulerat med fotografier. U Är det sant? Tjejer och killar i media*) Hur skildras tjejer och killar i media? Reportern Jenny Josefsson blir lurad av en professor som hävdar att killar och tjejer är från olika planeter. Experten Anja Hirdman berättar om hur killar och tjejer skildras olika i media och varför det är så. Vi får också veta hur många av de som intervjuas i nyheterna som är kvinnor. Historiska reportern reser tillbaka till 1700-talet och får se hur man tyckte att män skulle se ut då. Nyhetsankaret Anna Ankare får veta att allt inte kan vara som det var förr. För om inte tiderna inte förändrades skulle hon inte få vara nyhetsankare idag. Förr var det nämligen bara män som läste nyheterna i tv. U Är det sant? Att vara på internet*) Får man låtsas att man är någon annan på internet? Är det tillåtet att mobbas på nätet? Och hur länge har bloggar funnits egentligen? Nästan två miljarder människor i världen har tillgång till internet och många skriver och lägger upp bilder varje dag. Reportern Jenny Josefsson har fått en intervju med vad hon tror är världens populäraste bloggare men som visar sig vara någon helt annan. Experten Sofia Mirjamsdotter berättar om vad som är bra med att finnas på nätet, men också vilka risker man inte ska ta. Vi får veta vilka lagar det finns om vad man får och inte får göra på internet. Och så reser historiska reportern tillbaka till vikingatiden för att ta reda på hur länge bloggar har funnits. U Banderoll: om Idol *) Vi granskar tv-succén Idol. Vilka är showens stora vinnare? Och hur kommer det sig att vi tycker att det är så roligt att se andra människor göra bort sig och bli hånade i tv? Vi frågar Kishti Tomita och Peter Swartling i Idoljuryn hur hårda de egentligen får vara mot de ungdomar som söker till programmet. Dessutom får 13-åriga Adam, Karin och Hanna vara med och se hur en audition går till i verkligheten. Produktionsår: Speltid: 13 min. Målgrupp: år. Utförande: DVD. V8215 Ipred, nedladdning och upphovsrätt kampen om kopiorna *) Ipred, nedladdning och upphovsrätt - kampen om kopiorna Striden om upphovsrätten pågår för fullt. Rätten att själv bestämma över vem som får kopiera och dela med sig av ens verk har mer eller mindre försvunnit. Många ser Internet som en källa av gratis film och musik och tycker det är helt okej att bara ladda ner. Men musiker, distributörer och filmmakare känner sig bestulna på inkomster. Lag och moral går inte riktigt ihop här. Men handlar det bara om förlorad inkomst? Påverkas din rätt till ett privatliv på nätet? Vissa hävdar att rätten till fri information hotas av lagförslag som värnar om upphovsrätten. Hur långt kan man gå för att sätta dit fildelare? Produktionsår: Speltid: 13 min. Målgrupp: år. Utförande: DVD. V8118 Lär dig videofilma *) Instruktionsfilmen ger dig tips och råd så att du kan bli en bättre videofilmare. Filmen lär dig videokamerans funktioner samt grunderna i filmteknik så att du får ett bättre resultat. Kapitelindelad för att underlätta undervisningen. Produktionsår: Speltid: Målgrupp: från 10 år. Utförande: DVD.

4 Mediecenter Värmland U Mediedjungeln Samlings-DVD Hur fungerar medier egentligen? Är allt som står i tidningarna sant? Och hur framställs killar och tjejer i reklam och i filmer? I serien får vi bl.a. se hur man gör nyhetsprogram, såpor och reklamfilm. Produktionsår: Speltid: 10x15 min. Målgrupp: år. Innehåller följande program: U Mediedjungeln: Om Internet *) Får man skriva vad man vill på Internet? Har Internet och demokrati med varandra att göra? Hur gör man sin egen tidning? Vad är det som händer när man skickar ett mejl? Mediedjungeln om Internet besöker Internettidningen Sourze där vem som helst får vara med och skriva artiklar, men får man skriva vad som helst på Internet? Möte även med 13-åriga Liv Nordmark som är en baddare på HTML-kodning och gör sin egen tidning på nätet. Skicka mejl gör ju många av oss varje dag, men hur funkar det egentligen? Visste du att ett mejl mellan Sverige och Australien för det mesta kommer fram på bara någon sekund? U Mediedjungeln: Om radio *) I Mediedjungeln om radio får vi se hur radioprogrammet Ketchup blir till, från morgonmöte till direktsändning. Vi träffar programledare, producent och reporter. Programmets unga reportrar testar något så visuellt som att vara stuntmän i direktsänd radio. Vi får även se hur det går till att klippa ett reportage i datorn. Hur funkar radio tekniskt? Det får vi veta i animationen som visar radiovågornas resa från studion hem till din radioapparat. Vi besöker Radioteaterns studio där vi får se hur det går till att skapa egna ljud. En häst är egentligen två kokosnötter. Som Anton, reporter i Ketchup, säger: bra radio handlar om att skapa bilder i huvudet på folk. U Mediedjungeln: Om kvällstidningar *) Vad är en kvällstidning? Hur jobbar en tidningsreporter? Vilken funktion har bilden i en kvällstidning? Vad är en löpsedel? I Mediedjungeln om kvällstidningar följer vi med en stressad journalist ut på uppdrag. Vi får kika in i tidningens bildarkiv och se hur en redigerare arbetar. Chefredaktören Otto Sjöberg svarar på frågor om varför löpsedlarna alltid är så snaskiga. Dessutom får vi några tips om hur man ska tänka när man skriver en tidningsartikel. Det kan faktiskt vara lika enkelt som att äta en glass... U Mediedjungeln: Om reklam *) Med vilka medel kan man skapa en succé? Vi har skapat vårt eget jeansmärke och nu ska vi försöka skapa en försäljningssuccé. Vi träffar reklammakare och ser hur de tänker när de ska sälja en produkt. Nästan överallt nås vi av reklamens lockrop... Går det att stå emot? Reklam ser olika ut beroende vad som ska säljas. Mediedjungeln reder ut begrepp som livsstilsreklam, målgrupp, image, varumärke. Vi besöker Konsumentverket, där vi får veta vad som är tillåtet i reklam. U Mediedjungeln: Om nyheter *) Vi möter programledare, redaktör och reporter och ser hur deras arbete går till. Ett reportage vi ser på Tv som är en minut långt har ett flertal personer arbetat med, en hel dag. Vi lär oss nyhetsord och får veta varför programledaren är sminkad. Nyhetsvärdering diskuteras också. Frågan vad är en nyhet? stöts och blöts. Dessutom avslöjas nyhetsuppläsarnas alla knep; Jarl Alfredius har inte så bra minne som man kan tro. U Mediedjungeln: Om killar och tjejer i media *) Mediedjungeln om killar och tjejer i media. Killar och tjejer framställs olika i reklam, tvprogram och i tidningar. Vi träffar Naomi som går i sexan. Hon är feminist och kämpar för att killar och tjejer ska behandlas lika. Hon är trött på att media ständigt förmedlar bilden att tjejer ska vara smala och snygga och att det enda tjejer tänker på är smink, kläder och killar. Hon är lika upprörd över att killar förväntas vara tuffa och hårda och dansar man balett som kille blir man kallad bög. Vi träffar även medieforskaren Anja Hirdman som ger tips om hur vi kan tolka bilderna vi möts av i media. U Mediedjungeln: Om såpa Mediedjungeln om såpa. Vad är en såpa, vad är det som göra att vi blir så fast i såporna och vem är det som kommer på alla skumma intriger? Och varför heter det såpa? Följ med bakom kulisserna på såpan Nya Tider. Karin Hagås är femton år och såpaskådis (spelar Emma i Nya Tider) och vi följer henne under en arbetsdag i såpafabriken. Vi ser hur såpans värld är uppbyggd och hur högt tempot är. Dessutom får vi också en historisk återblick, såpan skapades föra att sälja tvål till hemmafruar. Slutligen får vi tips om vilka ingredienser som bör finnas med för att man ska skapa en riktigt rafflande såpa

5 Mediecenter Värmland U Mediedjungeln: Om journalistik *) Vad gör en journalist, vad är yttrandefrihet och hur kan du göra för att påverka? Vi följer med en radioreporter en dag på jobbet och ser hur en dag för en journalist kan se ut. I programmet diskuteras frågor gällande medias makt och vi träffar Felix som går i femman. Han tröttnade på skolmaten och skrev ett brev till politikerna. Innan han visste ordet av var han med både i tidningar och på tv U Mediedjungeln: Om TV *) Vi får se vad som händer i kontrollrummet; vi träffar bildproducent, scripta, mixer och studioman. Vi möter programledarna och ser att det är mycket fusk inblandat när man gör tv. En tolvåring tittar i genomsnitt 1,5 timme på tv varje dag. Vi ställer oss frågan hur världen och vår vardag skulle se ut om tv inte fanns... U Mediedjungeln: Om film Följ med bakom kulisserna på en filminspelning och se hur regissör, fotograf, skådespelare m.fl. arbetar. Vem gör vad och varför tar det så lång tid att spela in en film? Vi avslöjar även några av filmmakarnas knep för att göra scener spännande, läskiga eller romantiska. Vi visar även hur man kan använda olika bildvinklar för att få personer att se farliga eller rädda ut. U Mellan raderna: Journalistik Per Bengtsson *) Som reporter på en tidning arbetar man med texter varje dag. Man hittar på frågor, man intervjuar och skriver det som man vill ska stå i tidningen. Men för att artikeln som skrivs i tidningen ska bli bra krävs att man följer vissa regler. Vi följer journalisten Per Bengtsson på Kamratposten när han ska göra ett reportage. Produktionsår: Speltid: 4 min. Målgrupp: år. Utförande: DVD. U Mellan raderna: Reklam Anna Ander *) Reklam finns nästan överallt: på tv, i radio, i tidningar, på Internet och på bussen. Men vem är det som gör all reklam? Och hur går det till? Vi träffar copywritern Anna Ander som berättar vilka knep reklambyråerna tar till för att få oss att vilja köpa saker. Vi får veta vad en copywriter och en art director gör och Anna berättar hur man gör den bästa reklamen. Och hur är det egentligen, kan man lita på det som står i reklam? Produktionsår: Speltid: 4 min. Målgrupp: år. Utförande: DVD. U REC Samlings-DVD Bli bättre på att göra film! REC är serien för alla som har tillgång till datorer, mobiltelefoner och kameror, men kanske inte vet hur man använder dem för att producera filmer och annat kul. Vi går bland annat igenom foto, klippning, ljudeffekter, redigering, manusarbete och animation. Dessutom delar professionella filmarbetare med sig av sina bästa tips på hur dina filmer blir strået vassare. Efteråt är det bara att ta upp mobilkameran och testa själv. Då är det din tur att trycka på Rec! Programledare: Elsa Billgren. Produktionsår: Speltid: 11x9 min. Målgrupp: år. Samlings-DVD:n innehåller följande program: U REC: Animation *) Några av Sveriges främsta animatörer visar hur du enkelt skapar animerade filmer, utan avancerad teknik och med prylar du har hemma. Jonas Odell, flerfaldigt prisbelönad för sina kortfilmer och musikvideor, tipsar om hur du kan tänka när du animerar i datorn. Leranimatörerna Cecilia Actis och Mia Hulterstam visar hur det går till att animera i lera och berättar hur man med små knep kan göra sina figurer ännu mer levande. Vi tittar också på animationer som har gjort succé på nätet, som holländske Jelle Van Duns film My animated world där han har animerat sig själv. Det blir också klipp från musikvideor av Kristofer Ström, Andreas Nilson och Johannes Nyholm. U REC: Specialeffekter *) Två av Sveriges bästa effektmakare tipsar om hur man gör sina egna specialeffekter. Maskören Göran Lundströms specialitet är att få det overkliga att se verkligt ut. Han är den som filmare kontaktar när de vill ha en talande hamster till reklamfilmen eller en närbild på en avsliten hand. Han visar hur man blandar eget blod, skapar realistiska sår och gör trovärdiga zombiesminkningar. Johan Harnesk jobbar med alla typer av specialeffekter på film. Han visar oss några effektiva men ofarliga effekter man kan testa i sina egna filmer. Det blir bland annat skotträffar, demonstration av hur man får blod att sippra snyggt och hur man gör när man krossar glas på film.

6 Mediecenter Värmland U REC: Manus *) Vad ska man tänka på när man skriver manus till sin film? Vad ska stå i manuset och hur ska man börja? Vi träffar regissören och manusförfattaren Ruben som förklarar vilka knep man kan ta till för att få dialogen att kännas äkta. Han berättar också var man kan hitta idéer till filmscener och hur du jobbar vidare, från idé till ett fungerande filmmanus. Manusförfattaren Malin Lagerlöf berättar hur man lägger upp sitt manus på bästa sättet. Hur börjar man sin historia? Hur gör man den mer spännande? Och vad ska egentligen ett bra slut innehålla? U REC: Ljud *) Hur får man bra ljud när man filmar själv? Och hur gör man om ljudet man spelade in inte blev så lyckat? Ljudteknikern Annika Thedvall är van att fixa bästa ljudet i de mest skiftande miljöer. Hon berättar hur man får med sig bra ljud från inspelningsplatsen, vad som är bra att tänka på när man väljer plats och hur man kan trolla bort ljud man inte vill ha med från inspelningen. Effektmakaren Ulf Olausson jobbar med att förbättra och förstärka ljud på film och TV, efter att allt är inspelat. Han delar med sig av tips på hur man gör egna ljudeffekter med hjälp av prylar man har hemma. U REC: Regi och skådespeleri *) Hur får man publiken att tro på det som händer i en film? Vi träffar regissören Josef Fares som avslöjar sina bästa regiknep. Bland annat får vi veta hur viktigt det är med bra stämning på inspelningen - att ett gott skratt förbättrar filmen. På inspelningen av filmen Prinsessa träffar vi både regissören Teresa Fabik och skådespelaren Maria Lundqvist. Teresa berättar hur man pratar med skådespelarna för att de ska förstå vad man vill och Maria delar med sig av tips på hur man lever sig in i en roll och får publiken att tro att man är någon annan än sig själv. U REC: Musik på film *) Hur ska man tänka när man väljer musik till sin film? Vi träffar kompositören Jennie Löfgren som visar hur rätt filmmusik kan göra publiken gladare, räddare eller sorgsnare än de annars skulle ha blivit. Hon tipsar också om hur du kan skapa filmmusik själv. Vi följer också med in i multiinstrumentalisten Matti Byes studio där han med hjälp av instrument, leksaker och andra prylar skapar filmisk musik. Matti berättar också hur man kan göra om man vill komponera filmmusik men inte kan spela något instrument. U REC: Klippning *) Det är i klipprummet som filmen får liv och sin slutgiltiga form - klipparen har med andra ord mycket makt. Men hur går man tillväga när man klipper? Och vad finns det för knep för att göra filmen mer spännande? Vi träffar två av Sveriges främsta klippare, Dragan Stankovic och Petra Ahlin, som tipsar hur man med hjälp av klippning faktiskt kan styra vad någon säger, hur man klipper fram ett budskap och hur man väljer klipptempo beroende på genre. U REC: Kamera *) Det är enklare än man tror att filma som ett proffs! Vi träffar filmfotograferna Jens Fischer och Ragna Jorming som delar med sig av sina bästa knep hur man får till riktigt bra bilder. De berättar hur man som fotograf behöver känna till vad det blir för skillnad om man håller kameran högt upp, till skillnad från långt ner, att man behöver filma en mix av täta och vida bilder och att man kan göra snygga åkningar med hjälp av en kundvagn eller skateboard. U REC: Ljus *) Hur ljussätter man en film med hjälp av lamporna i sitt rum? Hur får man det att se ut som natt när det är dag? TV-fotografen Eva Benesch och ljussättaren Magnus Karlsson berättar hur du sätter ljus som ett proffs på dina egna filmer. Eva tipsar om hur man utnyttjar solljuset på bästa sätt och förklarar varför folk ibland blir helt svarta i ansiktet när man filmar dem. Hon visar också hur man får till ett snyggt ljus inomhus, med hjälp av tre lampor. Magnus tipsar om hur man bara med hjälp av ljuset kan trolla fram effekter som att en person står vid en eld eller en swimmingpool och visar han hur man kan använda skuggor för att skapa illusioner eller dramatik i sina bilder. U REC: Programlederi *) Hur gör man för att bli en bra programledare? Hur vet man vilken ton man ska ha, och hur man gör en bra intervju? Två av Sveriges mest framgångsrika programledare, Katarina Sandström och Kitty Jutbring, delar med sig av sina knep. Dessutom låter vi dem byta program med varandra för att undersöka vad som egentligen gör en bra programledare. Katarina brukar vi se som nyhetsuppläsare i Rapport. Funkar hennes programledarstil i Bobster? Hon provar att leda Kittys relationsprogram Hasses brorsas låtsassyrras kompis medan Kitty får försöka berätta om dagens viktigaste händelser i Rapport. U REC: Ett förord till dig som pedagog *) Vi tittar in bakom kulisserna på produktionen av serien REC. Producenten Maria Bertell och mediepedagogen Anna Wetterblad berättar om tankarna bakom serien och hur man kan arbeta med programmen i skolan.

7 Mediecenter Värmland V8417 Filmens första år - en resa genom stumfilmen En filmantologi med klipp från fyrtio filmer från filmhistoriens första århundrande, fram till ljudfilmens genombrott. Urvalet av filmer ger ett exempel på hur den nya konstformen film utvecklar genrer och berättarmedel som formas i nära samspel med tekniktuvecklingen och det omgivande samhället. Filmklippen är på skivan indelade i fem kategorier som är "Pionjärer", "Sverige", "Övriga Europa", "USA" och "Dokumentärer och experimentfilm". Ett omfattande handledningsmaterial finns att gratis ladda ner på Målgrupp: från 10 år. V5852 Reklamfilmens historia - De första ljudfilmerna (30-talet) De första ljudfilmerna från 30-talet och filmer från krigsåren med dess ransoneringar, ersättningsvaror etc. fram till freden. Produktionsår: Speltid: 22 min. Målgrupp: från 10 år. Utförande: DVD. DV324 Roligt helt enkelt om att göra animerad film i särskolan Under våren 2005 arbetade särskolor och små undervisningsgrupper med att göra animerad film. Projektet genomfördes inom ramen för det treåriga nationella uppdrag Film i Värmland haft från kulturdepartementet. I denna bok berättar vi om hur projektet var organiserat och om reaktioner från elever, lärare och personal. Du möter också animatören Naomi Rhodin, som hjälpt eleverna att förverkliga sina filmidéer. Elevernas filmer finns på medföljande DVD som också innehåller ett reportage från arbetet på Norrstrandsskolan i Karlstad. Målgrupp: från 0 år. Utförande: DVD+bok år V8417 Filmens första år - en resa genom stumfilmen En filmantologi med klipp från fyrtio filmer från filmhistoriens första århundrande, fram till ljudfilmens genombrott. Urvalet av filmer ger ett exempel på hur den nya konstformen film utvecklar genrer och berättarmedel som formas i nära samspel med tekniktuvecklingen och det omgivande samhället. Filmklippen är på skivan indelade i fem kategorier som är "Pionjärer", "Sverige", "Övriga Europa", "USA" och "Dokumentärer och experimentfilm". Ett omfattande handledningsmaterial finns att gratis ladda ner på Målgrupp: från 10 år. V8621 MediaSmart - lär eleverna att kritiskt granska reklam - år 7-9 Läromedlet MediaSmart för högstadiet omfattar fem lektioner som var och en tar upp olika aspekter av det reklam- och informationssamhälle vi lever i. Materialet är uppbyggt för att det ska vara flexibelt och enkelt att använda. Ladda ner det bifogade häftet där du hittar alla uppgifter/lektioner. På DVDskivan hittar du alla tillhörande reklamexempel. Lektioner: 1: En introduktion till reklamens värld 2: Etik och genus - vad kan du göra? 3: Kändisar och sponsring 4: Internet och sociala medier 5: Gymnasievalet - att välja rätt. Produktionsår: Målgrupp: år. V6824 Reklamfilmens fantastiska värld Innehåller 3 delar: Reklamdelen - allmänt om reklam, lagstiftning och köpprocess. Analysdelen - grundkurs i filmanalys. Övningsdelen - innehåller 76 kända reklamfilmer som kan analyseras utifrån målgrupp, genre och dramaturgi. Produktionsår: Speltid: 57 min. Målgrupp: år. Utförande: DVD. V6902 Reklamfilmens historia Tar upp reklamfilmer från krigsslutet och 10 år framåt. Produktionsår: Speltid: 24 min. Målgrupp: från 13 år. Utförande: DVD.

8 Mediecenter Värmland V5852 Reklamfilmens historia - De första ljudfilmerna (30-talet) De första ljudfilmerna från 30-talet och filmer från krigsåren med dess ransoneringar, ersättningsvaror etc. fram till freden. Produktionsår: Speltid: 22 min. Målgrupp: från 10 år. Utförande: DVD. V7187 Reklamfilmens historia De gyllene åren (70-talet) Berättar om när svensk reklamfilm nådde stora framgångar vid de internationella festivalerna i Cannes och Venedig. Ett mera flexibelt visningssystem infördes och kampen med andra medier ökade. Intervjuer varvas med filmexempel. Produktionsår: Speltid: 27 min. Målgrupp: från 13 år. Utförande: DVD. V7185 Reklamfilmens historia Det glada 50-talet Intervjuer med kända regissörer varvas med tidstypiska reklamfilmer. Hur många vet t.ex. att Nils Ferlin skrivit manus till reklamfilmer? Produktionsår: Speltid: 24 min. Målgrupp: från 13 år. Utförande: DVD. V5226 Reklamfilmens historia Det var en gång (Stumfilmstiden tal) En berättelse om reklamfilmens barndom. Produktionsår: Speltid: 18 min. Målgrupp: från 13 år. Utförande: DVD. V7186 Reklamfilmens historia Ordning och reda (60-talet) Birger Walles berättar kort om redovisning, kontroll av biljettförsäljning, effektmätningar och jämförelser med andra media. Kända regissörer redogör och visar sina reklamfilmer från 60- talet. Produktionsår: Speltid: 26 min. Målgrupp: från 13 år. Utförande: DVD. V8445 Hur köper vi? Känslor, varumärken och vårt undermedvetna*) Annonsörer och marknadsförare behöver inte hypnotisera oss eller skicka storslagna meddelanden för att få oss att köpa. Allt de behöver göra är att förstå saker om hur vi fattar beslut, saker som inte ens vi vet om oss själva. I detta program ska vi titta närmare på reklam och hur marknadsförare på olika sätt påverkar oss till köp. På vägen kanske du lär dig något - om dig själv. Vad leder oss egentligen till hur vi fattar våra beslut att köpa något? Programmet har kapitel för lättare navigering: - Hjärninkräktarna anfaller - Hjärta eller hjärna? - Att fatta beslut - mentala genvägar - Märkesnamn och inramningar. Produktionsår Speltid: 20 min. Målgrupp: från 13 år. Utförande: DVD V8613 Berätta allt? En film om Facebook, bloggar och internet*) Vad vet människor om dig egentligen? Förr låste man in dagboken. Idag bloggar man om sitt liv och vill att så många som möjligt ska läsa den. Var går skillnaden mellan det man bloggar om och det man bör hålla för sig själv? Tittar arbetsgivare på vad vi gör på nätet? Kan bilder och kommentarer finnas kvar länge? och vara sökbara? Vad kan det få för följder? Hur är det att vara bloggkändis? Är det bara positivt - eller finns det en annan sida? I filmen medverkar kända bloggare och berättar sin syn om "att synas på nätet" och vi får även höra vad arbetsgivare tycker. Filmens syfte är - Att beskriva bloggkultur på nätet - Att diskutera "öppenhet" på nätet - Att lära skillnaden personligt och privat - Konsekvenser av nätet. Produktionsår: 20111, Speltid: 15 min. Målgrupp: år. Utförande: DVD V7875 Faror på nätet: sexiga bilder och grooming Faror på nätet: grooming & nakenbilder tar framför allt upp och förklarar vad grooming är, hur man kan skydda sig och riskerna med att lägga ut bilder på sig själv och använda webcam. En programledare guidar tittarna genom filmen som bland annat bygger på intervjuer med såväl ungdomar själva, som med vuxna experter som poliser, psykologer och kommunikationskonsulter. Produktionsår: Speltid: 20 min. Målgrupp: från 13 år. Utförande: DVD.

9 Mediecenter Värmland V8215 Ipred, nedladdning och upphovsrätt kampen om kopiorna *) Ipred, nedladdning och upphovsrätt - kampen om kopiorna Striden om upphovsrätten pågår för fullt. Rätten att själv bestämma över vem som får kopiera och dela med sig av ens verk har mer eller mindre försvunnit. Många ser Internet som en källa av gratis film och musik och tycker det är helt okej att bara ladda ner. Men musiker, distributörer och filmmakare känner sig bestulna på inkomster. Lag och moral går inte riktigt ihop här. Men handlar det bara om förlorad inkomst? Påverkas din rätt till ett privatliv på nätet? Vissa hävdar att rätten till fri information hotas av lagförslag som värnar om upphovsrätten. Hur långt kan man gå för att sätta dit fildelare? Produktionsår: Speltid: 13 min. Målgrupp: år. Utförande: DVD. V7932 Konspiration 58/Kometen Dokumentär. Två filmer av Johan Löfstedt. KSP58: 1958 var ett händelserikt år för Sverige. Det var fotbolls-vm det året och dessutom fick TV sitt stora genombrott. Konspiration 58 handlar om det stora idrottsevenemanget och personerna som var där. Men framför allt är det en film om de som hävdar att det aldrig var ett fotbolls-vm i Sverige 1958.Konspiration 58 ställer viktiga frågor och får tittarna att fundera på om tv alltid förmedlar en sann och objektiv bild av händelsernas förlopp. KOMETEN: Stockholm En komet är på väg mot jorden. En man med en smalfilmskamera dokumenterar staden och dess invånare dagarna före jordens undergång. En poetisk stumfilmsdokumentär om kärlek och längtan i en värld av kaos. Produktionsår: Speltid: min. Målgrupp: från 13 år. Utförande: DVD. U Ramp: Hur gör man en film på 24 timmar? Programmet är inspelat i Örebro under Noo-festivalen. En filmtävling som bygger på att göra film under 24 timmar. Vi har följt med ett av lagen under arbetet och kampen mot klockan. Kajsa Antonell har även träffat: Pia Tjäder, en 19-årig filmtalang som skrivit manus och regisserat novellfilmen Älskade pappa. Hennes första film med professionella skådespelare och professionellt team. Erik Ohlsson, gitarrist i Millencolin. Bandet som är superstjärnor utomlands men relativt anonyma i Sverige. Erik pratar om sitt skateboardintresse och om hur man gör skatefilm. Ramp ger också tips på hur du gör dina egna filmeffekter, som blod, explosioner och regn. Produktionsår: Speltid: 28 min. Målgrupp: år. Utförande: DVD. U Ramp: Vill du vinna en Oscar? Josef Fares och Ella Lemhagen, båda regissörer, diskuterar film och filmproduktion tillsammans med Rikard, Claes och Lia, unga amatörfilmare. Hur gör man, vad kostar det och vad ska man tänka på för att bli en bra regissör. Vi visar korta bitar ur de medverkandes filmer. Josef Fares demonstrerar pistoltricket från sin actionfilm. Cecilia Lindén, maskör, Seth Ericson, stuntman visar exempel på hur de arbetar. På allt fler platser övervakas vi av kameror. Emma, elevrådsrepresentant Jakobsbergsskolan, och Anna, elev, har olika uppfattning om det är bra eller inte. I Jakobsbergsskolan har man bestämt sig för att sätta upp kameror för att kunna ingripa vid bråk, och mobbning t. ex. Programledare: Kajsa Antonell. Produktionsår: Speltid: 29 min. Målgrupp: år. Utförande: DVD. U Ramp Höjdare: Könsroller *) Vad är manligt och vad är kvinnligt? Måste vi följa de stereotypa könsrollerna eller får tjejer också vara kåta, strunta i skönhetsidealen och ta plats? Många av våra föreställningar om hur vi bör vara kommer från media. Vi får höra mer om hur de som skapar reklam och musikvideor tänker omkring könsroller och träffar Mia Engberg som gjort en sexfilm som utgår från vad tjejer tänker på. Tjejerna i aktionsgruppen Unfucked Pussy gjorde en kupp mot skönhetsidealen och stormade en Fröken Sverige tävling. Produktionsår: Speltid: 28 min. Målgrupp: år. Utförande: DVD.

10 Mediecenter Värmland U Mediatiden Samlingsdvd En kritisk granskning av media med fokus på unga. Dagens unga är ofta missnöjda med traditionella medier. Vi tar upp pressetik, yttrandefrihet, censur, medborgarjournalistik, propaganda och källor. Vi möter ungdomar med anhöriga som fängslats för sin journalistik. Samt unga som informerar sig om hemlandet på nätet och testar olika identiteter i videobloggar. Produktionsår: Speltid 5x30 min. Målgrupp: år. Utförande: DVD Innehåller följande delar: U Mediatiden:Farlig rapportering är det värt det? *) Möte med Betlehem, dotter till journalisten Dawit Isaak. Hon delar med sig av sina drömmar och tankar kring journalistik. Betlehem har inte träffat sin pappa sedan 2001 då han greps hemma, när familjen satt och åt frukost. Vi får också träffa journalisten Martin Schibbye som satt fängslad i Etiopien med kollegan Johan Persson. Är det värt att utsätta sig för livsfarliga risker för att ta reda på sanningen när man jobbar som journalist? U Mediatiden: Utöya*) Om pressetik. Hur journalistiken hanterar gärningsmän, offer och anhöriga vid våldsdåd. Ska man publicera bilder på tonåringar som precis överlevt en massaker? Är det rätt att intervjua människor i chock? Jorid var med på Utøya sommaren Hon berättar varför hennes vän anmälde Verdens Gang till pressombudsmannen. Samtal med Hanne Skartveit, politisk redaktör på Verdens Gang. Mattias Carlsson var först på plats vid Utøya och rapporterade från en liten båt medan gärningsmannen var igång. Hur klarade han av att bibehålla sin professionella roll? U Mediatiden: Arabiska våren*) Hur viktigt är det att få säga vad man tycker och tänker? Vad betyder propaganda? Och vad händer när styrande gör det omöjligt för invånarna att kommunicera med omvärlden? Vi träffar syskonen Mohamed och Salsabil Barani från Helsingborg. De var på väg att flytta till Libyen när revolutionen stoppade alla planer. Istället fick de följa utvecklingen via Al-Jazeera, Youtube och Facebook och skaffade sig på så sätt mer information om situationen i Libyen än vad deras släktingar på plats hade. Ett annat land som haft problem med bristande yttrandefrihet är Ryssland. Där möter vi den 20-åriga demokratiaktivisten Vera Kichanova som har blivit känd som någon som vågar kritisera den ryska statsmakten. Efter att ha deltagit i protester mot en extremt hård lag mot homosexuella har hon svartlistats av landets president. U Mediatiden: Vem är du på nätet?*) Vem är du på nätet? Och vem vill du vara? Följ med Catarina Hsu till Dreamhack, en av världens största datorspelsträffar. Hör vad hennes spelkompisar säger när de får veta att hon är tjej. Patrick Bach är producent för det svenska datorspelet Battlefield 3. Han berättar varför alla spel ser ut på ungefär samma sätt. Och hur de måste lägga till ljudeffekter i datorspelen eftersom verkligheten inte är tillräckligt verklig. Dessutom träffar vi programledaren Gina Derawi, som berättar om alla roller och identiteter som hon har testat i sina videobloggar, forskaren Peder Stenberg och spelkritikern Susanne Möller. U Mediatiden: Vem kan man lita på?*) Dagens unga är ofta missnöjda med traditionella medier. Hur ser medievanorna ut för de unga? Läser de dagstidningar och ser nyheter på tv? Vilka kanaler skapar de ungas världsbild? Traditionellt sett har journalisten stått för urvalet av information. Efterfrågas inte längre denna kompetens? Wikileaks publicerar allt utan urval. Möte med ung kille som kom i kontakt med gruppen Anonymous på Flashback, där han läste om Operation Payback. Han tycker att Wikileaks är viktigt, för all information kommer fram. Han anser Wikileaks publicerar information som övrig media inte riktigt vågar befatta sig med. Men vem orkar gå igenom allt osorterat material på internet, för att kunna bilda sig en uppfattning? Vi besöker också Island, yttrandefrihetens paradis.

11 Mediecenter Värmland U Ramp om medier Samlings-DVD Ramp om medier är ett upplysande reportageprogram, som manar ungdomar till kritiskt tänkande. Serien består av 8 dokumentära program som går att använda fristående från varandra. Handledning och en speciell pedagogwebb finns som stöd för lärarna. Ramp om medier avslöjar hur det egentligen går till bakom kulisserna på tv:s talkshows, dokusåpor och kvällstidningsredaktioner. Kan en dokusåpa fungera som terapi för unga tittare? Innehåller ett nyhetsreportage samma dramaturgi som ett underhållningsprogram? Produktionsår: Speltid: 8x30 min. Målgrupp: år. Innehåller följande program: U Ramp om medier: Sex, lögner och dokusåpa*) I Ramp om dokusåpor får du följa med bakom kulisserna på dokusåpan Baren och möta en av programmets reportrar, Sonny Erhadsson, under ett arbetspass. I kontrollrummet kan han i monitorerna se vad alla deltagarna gör under dagen. Vi möter också Martina Jacobaeus som tidigare varit redaktör och reporter för Big Brother, Baren och Radio. Hon berättar bl.a. hur man som reporter nästan kan lägga orden i munnen på deltagarna för att man så gärna vill att de säger en bestämd sak, hur man i redigeringen klipper fram en bimbo och hur man väljer ut vem som ska få vara med bland alla som söker till en dokusåpa. U Ramp om medier: Fetma säljer*) Vilka är det som får komma till tals i debattprogram? Vi följer med bakom kulisserna på debattprogrammet Diskus, som sänds i TV4. Det är sista programmet för Jennie Dielemans, en av programledarna, som sagt upp sig. Vi träffar även Hannah Widell från Hannahs show som jämför sig med sina föregångare Ricki Lake och Jerry Springer i USA. U Ramp om medier: Britney & Co*) På Sheraton Hotel sitter de av filmbolaget noggrant utvalda journalisterna i kö för få träffa världsstjärnan i exakt 7 minuter. Sverigebesöket fick ett enormt genomslag i tv, radio och tidningar. Möt bl.a. Cicci Renström-Suurna från TV4 Nyheterna och Dan Panas från Aftonbladet och hör deras motiveringar till varför bevakningen av Britney Spears besök är viktigt för tittarna. Ramp följer också ett skivbolags arbete med ett ungt tjejband, som väntas bli morgondagens stjärnor. Gruppen intervjuas av P3, TV4, Power Hit Radio och Aftonbladet, men hur lyckas skivbolaget få journalister att skriva artiklar och göra intervjuer med ett band som ingen ännu hört talas om? Hör skivbolagsrepresentanterna som berättar om sina strategier och möt musikjournalisten Håkan Lagher som anser att journalister sitter i knät på skivbolagen, men som samtidigt tror att en ny motståndsrörelse håller på att växa fram. U Ramp om medier: Barbie, Ken och porr*) Ramp är också med på en workshop där kvinnor med hårt lindade bröst och hoprullad strumpa innanför gylfen erövrar det manliga inom sig. Handledning och en speciell pedagogwebb finns som stöd för lärare på U Ramp om medier: Klassresan*) När Josefsson återvänder blir det nya förvecklingar när han kallar ungdomsledaren för gangster! Veronica Orostica Roa - tidningen Shoo i Fittja: Det går inte ihop att en person som är så karismatisk och så duktig på att ställa frågor kan vara så sämst när det gäller samhället. Två uppmärksammade våldtäkter skedde dels i Rissne och dels på Cypern. I medierna skildrades Cypern-fallet som en sexlek som kanske aldrig ägt rum. Rissne-fallet väckte frågor i medierna och redaktionerna skickade reportrarna till förorten för att skildra stämningen i kollektivet och för att ta reda på hur dom tänker där ute. När sådana här saker händer kan jag känna det i luften bland mina kolleger hur det finns nåt slags nästan jaktinstinkt, att ja nu har de slagit till igen dom här vidriga männen, dom här vidriga konstiga människorna från konstiga kulturer, nu måste vi göra någonting om det. Det säger Christian Catomeris, som jobbar som redaktör på SVT nyheter och fakta. U Ramp om medier: I nyhetsträsket*) Ramp är med när Kalla Faktas reporter Joachim Dyfvermark gör sig i ordning inför en inspelning med dold kamera. Är det OK att till vilket pris som helst få en intervju med en person som precis förlorat en anhörig? När en människa drabbas av katastrof kommer snabbt nästa när medierna börjar ringa. Vanmakt är vad folk känner, enligt pressombudsmannen Olle Stenholm

12 Mediecenter Värmland U Ramp om medier: Mest pengar vinner*) I Ramp om medier berättar Tor Enqvist hur en politisk debatt på Sergels torg kan användas att sälja Motorolas mobiltelefoner. Han berättar även varför Robinssonvinnaren Jan Emanuel Johansson är ett bra verktyg för att lobba åt Hill & Knowlton-kunden Djurens rätt. Tor Enqvist skötte Jan Emanuel Johanssons personvalskampanj. Han är ett starkt varumärke efter Robinssonvinsten, men det gäller att fylla det med ett innehåll. Och det är ju en uppgift då att tillgodose att media får den bilden, men också att lyfta fram en politisk idériktning som gör att han kan uppfattas som att han har någonting som han står bakom, sade Tor Enqvist under kampanjen. Arbetet har gett resultat. Nyblivne riksdagsledamoten Jan Emanuel Johansson har hittills skrivit nio motioner med djurrättsanknytning U Ramp om medier: Makt media mäktigast*) Finns det sätt att nå ut i mediebruset om man har något viktigt man vill säga och inte är med i en dokusåpa eller så? Vi följer konstnären Fia Sandlund, en av tjejerna i den feministiska aktionsgruppen Unfucked Pussy, i hennes kampanj för att få en offentlig plats uppkallad efter sin utvecklingsstörde lillebror och lär oss hur man arbetar mot medier för att skapa ett tryck mot politikerna. DV324 Roligt helt enkelt om att göra animerad film i särskolan Under våren 2005 arbetade särskolor och små undervisningsgrupper med att göra animerad film. Projektet genomfördes inom ramen för det treåriga nationella uppdrag Film i Värmland haft från kulturdepartementet. I denna bok berättar vi om hur projektet var organiserat och om reaktioner från elever, lärare och personal. Du möter också animatören Naomi Rhodin, som hjälpt eleverna att förverkliga sina filmidéer. Elevernas filmer finns på medföljande DVD som också innehåller ett reportage från arbetet på Norrstrandsskolan i Karlstad. Målgrupp: från 0 år. Utförande: DVD+bok. Gy & Vux V8445 Hur köper vi? Känslor, varumärken och vårt undermedvetna*) Annonsörer och marknadsförare behöver inte hypnotisera oss eller skicka storslagna meddelanden för att få oss att köpa. Allt de behöver göra är att förstå saker om hur vi fattar beslut, saker som inte ens vi vet om oss själva. I detta program ska vi titta närmare på reklam och hur marknadsförare på olika sätt påverkar oss till köp. På vägen kanske du lär dig något - om dig själv. Vad leder oss egentligen till hur vi fattar våra beslut att köpa något? Programmet har kapitel för lättare navigering: - Hjärninkräktarna anfaller - Hjärta eller hjärna? - Att fatta beslut - mentala genvägar - Märkesnamn och inramningar. Produktionsår Speltid: 20 min. Målgrupp: från 13 år. Utförande: DVD V8613 Berätta allt? En film om Facebook, bloggar och internet*) Vad vet människor om dig egentligen? Förr låste man in dagboken. Idag bloggar man om sitt liv och vill att så många som möjligt ska läsa den. Var går skillnaden mellan det man bloggar om och det man bör hålla för sig själv? Tittar arbetsgivare på vad vi gör på nätet? Kan bilder och kommentarer finnas kvar länge? och vara sökbara? Vad kan det få för följder? Hur är det att vara bloggkändis? Är det bara positivt - eller finns det en annan sida? I filmen medverkar kända bloggare och berättar sin syn om "att synas på nätet" och vi får även höra vad arbetsgivare tycker. Filmens syfte är - Att beskriva bloggkultur på nätet - Att diskutera "öppenhet" på nätet - Att lära skillnaden personligt och privat - Konsekvenser av nätet. Produktionsår: 20111, Speltid: 15 min. Målgrupp: år. Utförande: DVD

13 Mediecenter Värmland V7875 Faror på nätet: sexiga bilder och grooming Faror på nätet: grooming & nakenbilder tar framför allt upp och förklarar vad grooming är, hur man kan skydda sig och riskerna med att lägga ut bilder på sig själv och använda webcam. En programledare guidar tittarna genom filmen som bland annat bygger på intervjuer med såväl ungdomar själva, som med vuxna experter som poliser, psykologer och kommunikationskonsulter. Produktionsår: Speltid: 20 min. Målgrupp: från 13 år. Utförande: DVD. V8215 Ipred, nedladdning och upphovsrätt kampen om kopiorna *) Ipred, nedladdning och upphovsrätt - kampen om kopiorna Striden om upphovsrätten pågår för fullt. Rätten att själv bestämma över vem som får kopiera och dela med sig av ens verk har mer eller mindre försvunnit. Många ser Internet som en källa av gratis film och musik och tycker det är helt okej att bara ladda ner. Men musiker, distributörer och filmmakare känner sig bestulna på inkomster. Lag och moral går inte riktigt ihop här. Men handlar det bara om förlorad inkomst? Påverkas din rätt till ett privatliv på nätet? Vissa hävdar att rätten till fri information hotas av lagförslag som värnar om upphovsrätten. Hur långt kan man gå för att sätta dit fildelare? Produktionsår: Speltid: 13 min. Målgrupp: år. Utförande: DVD. V8417 Filmens första år - en resa genom stumfilmen En filmantologi med klipp från fyrtio filmer från filmhistoriens första århundrande, fram till ljudfilmens genombrott. Urvalet av filmer ger ett exempel på hur den nya konstformen film utvecklar genrer och berättarmedel som formas i nära samspel med tekniktuvecklingen och det omgivande samhället. Filmklippen är på skivan indelade i fem kategorier som är "Pionjärer", "Sverige", "Övriga Europa", "USA" och "Dokumentärer och experimentfilm". Ett omfattande handledningsmaterial finns att gratis ladda ner på Målgrupp: från 10 år. V8929 Mentala genvägar - om hur du fattar beslut*) Forskning om den mänskliga hjärnan har nyligen påvisat ett antal mentala genvägar som vi använder när vi fattar beslut. Vi använder dem dagligen, oftast helt omedvetet. Man kan se dem som motsvarigheter till döda vinklar och de ingår i hjärnans sätt att arbeta. I den här filmen undersöker vi fem av de här osynliga verktygen, fem genvägar: Förväntan, tro, tillgänglighet, förankring och imitation.. Produktionsår: Speltid: 17 min. Målgrupp: från 14 år. Utförande: DVD. V8697 Född att köpa - kommersialiseringen av vår barndom Barn i västvärlden föds in i sin framtida roll att bli storkonsumenter. I filmen möter vi forskare och författare som är oroade över den hårda kommersialiseringen av vår barndom. Produktionsår: Speltid: 50 min. Målgrupp: från 15 år. Utförande: DVD. V8698 Returning Fire - Krigsspel och verklighet Försäljningen av tv-spel och pc-spel med krigstema har intäktsmässigt för länge sedan gått om även de största Hollywoodsuccéer. De mest avancerad krigsspelen är lika sofistikerade som beroendeframkallande. Den amerikanska armén använder själva datorspel för att rekrytera folk. Ibland är dock gränsen mellan fiktion och verklighet oklar. Medan krigsspelen blir allt mer verklighetstrogna anser vissa att de ändå distanserar spelarna ifrån krigets brutala verklighet och konsekvenser. Filmen väcker frågor som: Hur påverkar krigsspelen vår inställning till krig? Hur påverkas vår förmåga att förstå offren i våra virtuella krig? I den här filmen träffar vi tre människor som introducerat nya former av aktivism för att påverka krigsspelskulturen. De har bl.a. infiltrerat krigsspel för att väcka debatt och för att få både spelare och icke-spelare att stanna upp och tänka efter. Produktionsår: Speltid: 35 min. Målgrupp: från 15 år. Utförande: DVD. V8758 Page One - Inside the New York Times*) Dokumentär. I denna tid när internet har blivit vår största nyhetskälla och ett stort antal tidningar går i konkurs, skildrar Page One medieindustrins förändring och vad som står på spel om den grävande journalistiken försvinner. Filmen utspelar sig i stormens öga, eller, beroende på hur man ser det, på nyhetsrapporteringens mest heliga mark, aldrig tidigare har någon filmare fått obegränsad tillgång till New York Times nyhetsredaktion under ett helt år. Produktionsår: Speltid: 88 min. Målgrupp: från 15 år. Utförande: DVD.

14 Mediecenter Värmland V8757 The Greatest Movie Ever Sold*) Dokumentär. Den hyllade filmmakaren och mästerprovokatören Morgan Spurlock (Super Size Me) återvänder till bioduken med en undersökning av produktplacering, marknadsföring och reklam genom att göra en film helt finansierad av...produktplaceringar, marknadsföring och reklam. Han använder sig av sin humor och självutlämnande filmstil för att lyckas dissekera reklambranschen och säljer sin personliga integritet till den högstbjudande för att kunna finansiera projektet - han söker belysa det fula och dolda i vår reklamfinansierade värld genom att göra den första docbustern. Produktionsår: Speltid: 90 min. Målgrupp: från 15 år. Utförande: DVD. V7745 Democrazy in film making Om det internationella filmlägret i Värmland i juni ungdomar från Ungern, Norge, Rumänien och Sverige delades upp i olika grupper. Varje grupp arbetade fram ett manus tillsammans i en demokratisk process. När manuset var klart samlades man i respektive landsgrupp för att diskutera den process som hade ägt rum, på det egna språket. Hur och om man kommit överens i grupperna och hur deltagarna upplevde manusprocessen, som tog drygt två dagar. Under de tre följande dagarna spelade grupperna in var sin kortfilm, och därefter klipptes filmerna under tre dagar. Även efter dessa moment stannade vi upp för att prata om hur arbetet hade framskridit. Efter redigeringsfasen hölls diskussionen i produktionsgrupperna på engelska, som var det språk som användes under lägret. Det hela avslutades med en filmvisning! DVD:n innehåller de 4 kortfilmerna, videodagbok, stillbilder m.m. Målgrupp: från 16 år. V7932 Konspiration 58/Kometen Dokumentär. Två filmer av Johan Löfstedt. KSP58: 1958 var ett händelserikt år för Sverige. Det var fotbolls-vm det året och dessutom fick TV sitt stora genombrott. Konspiration 58 handlar om det stora idrottsevenemanget och personerna som var där. Men framför allt är det en film om de som hävdar att det aldrig var ett fotbolls-vm i Sverige 1958.Konspiration 58 ställer viktiga frågor och får tittarna att fundera på om tv alltid förmedlar en sann och objektiv bild av händelsernas förlopp. KOMETEN: Stockholm En komet är på väg mot jorden. En man med en smalfilmskamera dokumenterar staden och dess invånare dagarna före jordens undergång. En poetisk stumfilmsdokumentär om kärlek och längtan i en värld av kaos. Produktionsår: Speltid: min. Målgrupp: från 13 år. Utförande: DVD. U Nyhetsjournalistik: Tio gyllene regler 1: Engagera dig! Journalistikens kraftkälla är den enskilde reporterns engagemang i yrket och uppdraget. Det blir nyheter endast om det finns en nyfiken reporter som berättar om det som har hänt. Programledare: Erik Fichtelius. Produktionsår: Speltid: 14 min. Målgrupp: från 16 år. Utförande: DVD. U Nyhetsjournalistik: Tio gyllene regler 2: Rapportera det viktiga! Nyhetsreportern ska prioritera det som har betydelse för medborgarna, så att de kan förstå och orientera sig i sin omvärld. Reportern ska informera, granska och kommentera förhållanden som påverkar människors levnadsvillkor. Programledare: Erik Fichtelius. Produktionsår: Speltid: 14 min. Målgrupp: från 16 år. Utförande: DVD. U Nyhetsjournalistik: Tio gyllene regler 3: Arbeta systematiskt! Kreativitet förutsätter ordning. Varje redaktion och reporter måste organisera informationsflödet, så att man har koll på de ämnen och områden man ska rapportera om. Bygg upp och vårda ett nät av källor. Programledare: Erik Fichtelius. Produktionsår: Speltid: 14 min. Målgrupp: från 16 år. Utförande: DVD. U Nyhetsjournalistik: Tio gyllene regler 4: Var konkret! Våga utgå från den egna vardagen. Använd detaljer och undvik omöjliga abstraktioner. Var korrekt, kort, klar och konkret. Programledare: Erik Fichtelius. Produktionsår: Speltid: 14 min. Målgrupp: från 16 år. Utförande: DVD.

15 Mediecenter Värmland U Nyhetsjournalistik: Tio gyllene regler 5: Förbered och lyssna! En intervju ska vara väl förberedd med öppna, neutrala och enkla frågor. Hur känns det? Lyssna på svaren och var beredd på det oväntade. Strukturera intervjun i en dramaturgisk framåtrörelse med självklar början och slut. Vad ska du göra nu?. Programledare: Erik Fichtelius. Produktionsår: Speltid: 14 min. Målgrupp: från 16 år. Utförande: DVD. U Nyhetsjournalistik: Tio gyllene regler 6: Låt det hända! Fånga ögonblicket. Våga vara lyhörd för situationens eget förlopp. Använd radiomikrofonen som kamera. Använd TV-bilden för att berätta. Programledare: Erik Fichtelius. Produktionsår: Speltid: 14 min. Målgrupp: från 16 år. Utförande: DVD. U Nyhetsjournalistik: Tio gyllene regler 7: Vårda språket! Bejaka din personlighet. En nyhetsreporter måste vara tydlig och korrekt men också våga improvisera och vara spontan. Uppträd inte som en uppstoppad nyhetsmöbel. Programledare: Erik Fichtelius. Produktionsår: Speltid: 14 min. Målgrupp: från 16 år. Utförande: DVD. U Nyhetsjournalistik: Tio gyllene regler 8: Gör nya versioner! Nyheterna måste ständigt uppdateras och förnyas. Varje nyhet har mängder av infallsvinklar. Gör om och lägg till så att lyssnarna/tittarna blir nyfikna på den spännande fortsättningen. Reducera - koka bort det onödiga och spara det bästa. Programledare: Erik Fichtelius. Produktionsår: Speltid: 14 min. Målgrupp: från 16 år. Utförande: DVD. U Nyhetsjournalistik: Tio gyllene regler 10: Häng med! Bejaka det nya, använd dig av den nya teknikens möjligheter. Yrkesroller och medier smälter samman vilket ställer högre krav på journalistiken. Nyhetsförmedlaren måste försvara sitt oberoende när makten över informationen revolutioneras. Programledare: Erik Fichtelius. Produktionsår: Speltid: 14 min. Målgrupp: från 16 år. Utförande: DVD. V6902 Reklamfilmens historia Tar upp reklamfilmer från krigsslutet och 10 år framåt. Produktionsår: Speltid: 24 min. Målgrupp: från 13 år. Utförande: DVD. V5852 Reklamfilmens historia - De första ljudfilmerna (30-talet) De första ljudfilmerna från 30-talet och filmer från krigsåren med dess ransoneringar, ersättningsvaror etc. fram till freden. Produktionsår: Speltid: 22 min. Målgrupp: från 10 år. Utförande: DVD. V7187 Reklamfilmens historia De gyllene åren (70-talet) Berättar om när svensk reklamfilm nådde stora framgångar vid de internationella festivalerna i Cannes och Venedig. Ett mera flexibelt visningssystem infördes och kampen med andra medier ökade. Intervjuer varvas med filmexempel. Produktionsår: Speltid: 27 min. Målgrupp: från 13 år. Utförande: DVD. V7185 Reklamfilmens historia Det glada 50-talet Intervjuer med kända regissörer varvas med tidstypiska reklamfilmer. Hur många vet t.ex. att Nils Ferlin skrivit manus till reklamfilmer? Produktionsår: Speltid: 24 min. Målgrupp: från 13 år. Utförande: DVD. V5226 Reklamfilmens historia Det var en gång (Stumfilmstiden tal) En berättelse om reklamfilmens barndom. Produktionsår: Speltid: 18 min. Målgrupp: från 13 år. Utförande: DVD. V7186 Reklamfilmens historia Ordning och reda (60-talet) Birger Walles berättar kort om redovisning, kontroll av biljettförsäljning, effektmätningar och jämförelser med andra media. Kända regissörer redogör och visar sina reklamfilmer från 60- talet. Produktionsår: Speltid: 26 min. Målgrupp: från 13 år. Utförande: VHS.

16 Mediecenter Värmland V6824 Reklamfilmens fantastiska värld Innehåller 3 delar: Reklamdelen - allmänt om reklam, lagstiftning och köpprocess. Analysdelen - grundkurs i filmanalys. Övningsdelen - innehåller 76 kända reklamfilmer som kan analyseras utifrån målgrupp, genre och dramaturgi. Produktionsår: Speltid: 57 min. Målgrupp: år. Utförande: DVD. DV324 Roligt helt enkelt om att göra animerad film i särskolan Under våren 2005 arbetade särskolor och små undervisningsgrupper med att göra animerad film. Projektet genomfördes inom ramen för det treåriga nationella uppdrag Film i Värmland haft från kulturdepartementet. I denna bok berättar vi om hur projektet var organiserat och om reaktioner från elever, lärare och personal. Du möter också animatören Naomi Rhodin, som hjälpt eleverna att förverkliga sina filmidéer. Elevernas filmer finns på medföljande DVD som också innehåller ett reportage från arbetet på Norrstrandsskolan i Karlstad. Målgrupp: från 0 år. Utförande: DVD+bok. V7360 Surplus Den globala köplusten har varit låg sedan 11 september. Ett snabbt krig mot Irak sägs vara det enda sättet att återställa det. Liksom vår lycka. Men är shopping vår räddning? Har vi nåt val? Vi är terroriserade till att vara konsumenter. Varför väcker konsumtionssamhället sådan vrede? Hur kommer det sig att möjligheten att konsumera inte är en källa till glädje? Och varför känner vi i väst ibland en sådan tomhet mitt i vårt överflöd? Om en vanlig 30 sekunder lång reklamfilm vill få dig att köpa, så kommer Surplus att få dig att tänka varje gång du går in i en affär... Produktionsår: Speltid: 54 min. Målgrupp: från 16 år. Utförande: DVD. U Medialized Varför tar medierna upp vissa ämnen men inte andra? I en skildring och problematisering av den globala mediebranschen tar vi oss till över 15 länder där vi möter journalister, mediekonsumenter och de som försöker påverka och styra medierna. Hur kan medierna vinkla reportage? Och hur ser arbetssituationen ut för journalister runt om i världen? Syftet med serien är att göra tittaren mer mediekritiskt inställd genom att förstå under vilka förutsättningar som den medialiserade verkligheten skapas. U Medialized Your place or mine?*) Konflikten mellan israeler och palestinier har pågått i nära ett sekel och fördjupas genom att de båda gruppernas medier skildrar konflikten på så olika sätt. Efter att i tre veckor ha filmat i Israel och på Gazaremsan klippte vi ur samma råmaterial ihop två versioner - en israelvänlig och en palestinavänlig. Washington Posts korrespondent Janine Zacharia berättar om sitt arbete och svårigheten att skildra denna brännheta konflikt. Produktionsår: 2011 Speltid: 30 min. Målgrupp: från 16 år. Utförande: DVD U Medialized The power of pictures*) En bild lär kunna säga mer än tusen ord. Men hur resonerar de fotografer som försöker påverka med sina bilder? Vi möter Nick Ut som tog det berömda fotografiet på en napalmskadad flicka under Vietnamkriget. Parisfotografen Katrin Jacobson använder sig av konstfotografi i kampen mot övergrepp på barn. Den israeliske människorättskämpen Yoav Gross förser palestinier på Västbanken med kameror så att de ska kunna skydda sig mot bosättare. Produktionsår: 2011 Speltid: 30 min. Målgrupp: från 16 år. Utförande: DVD. U Medialized - A thread in the web*) De sociala medierna har de senaste åren revolutionerat all mediekonsumtion. Facebook och Twitter har blivit maktfaktorer och gett politiska rörelser ny kraft. Företagen har också insett vilken potential de sociala medierna har att nå ut till rätt målgrupp. Vi möter rödskjortor i Bangkok, Tea Party-rörelsen i Tennessee i USA, bloggare i Egypten och swingdansare i Sverige som alla når ut med sina olika budskap via de sociala medierna. Produktionsår: 2011 Speltid: 30 min. Målgrupp: från 16 år. Utförande: DVD

17 Mediecenter Värmland U Medialized Nothing but the truth*) Hur mycket av det media återger är färgat av journalisternas egna åsikter eller av aktörer som vill påverka medierna i olika riktningar? I USA blir media alltmer politiserat. Möt den amerikanske radioprataren Steve Gill vars program är uttalat konservativt och filmskaparna på Citizens United som gör filmer med ett uttalat högerorienterat budskap. De tidigare Fox News-medarbetarna Jeff Cohen och Jane Akre berättar hur journalisterna blir styrda. I Israel har armén gått ännu ett steg längre och startat ett eget produktionsbolag och en Youtubekanal för att gå förbi journalisterna och ge mediekonsumenterna sin egen syn på olika skeenden i Mellanösternkonflikten. Kritikerna kallar det propaganda. Produktionsår: 2011 Speltid: 30 min. Målgrupp: från 16 år. Utförande: DVD U Medialized What s on tonight? *) Vad är det egentligen som avgör vad som passar i in i TV? Samtidigt som Egypten skakades av demonstrationer våren 2011 var det upplopp i den indiska staden Hyderabad, där en grupp separatister som stöds av 40 miljoner indier kräver en egen delstat. Egypten skildrades i tusentals TV-inslag världen över, men Indien fick knappt någon uppmärksamhet alls. Varför? Journalisten Claes JB Löfgren berättar om sitt arbete och om den nyhetsvärdering som journalister världen över gör varje dag. Den amerikanska journalistprofessorn Marcia Ladendorf är kritiskt till utvecklingen inom TV. Hon menar att mediet numera mest innehåller uppseendeväckande skandaler för att fånga människors uppmärksamhet till reklam. Vi besöker även den amerikanska TV-stationen Fox11 i Tucson Arizona som berättar om nyhetsvärdering. Produktionsår: 2011 Speltid: 30 min. Målgrupp: från 16 år. Utförande: DVD Garage om film*) Garage om film är ett forum för filmskapare! Vi visar massor av film som ungdomar producerat. Filmarna kommer själva till studion och delar med sig av sina erfarenheter, galna idéer och framtidsdrömmar. Alla program har ett tema. Vi ger många konkreta tips på hur man kan göra film med enkla medel. UR vill inspirera ungdomar att berätta sina egna historier, ur den egna verkligheten, och ge dem verktyg att göra det så bra som möjligt. Totalt 31 program á minuter. Målgrupp: från 16 år. Utförande: DVD. Titlar/innehåll hittar du på U Garage Älska film!!*) En serie som vill förmedla inspiration till eget filmskapande och väcka lust att titta på film. Vi recenserar och analyserar inte, utan lyfter fram kärleken till film och vill väcka lusten till bildberättande, vare sig man vill göra skräckfilm eller politiska dokumentärer. Serien ger också mediekritisk kunskap eftersom den speglar processen bakom kulisserna. Det handlar om allt från manus, skådespeleri, bildspråk, dokumentärer, regi, effekter till ljud och hur man får sin film visad. 8 program á 30 min. Målgrupp: från 16 år. Utförande DVD. Titlar/innehåll hittar du på U Garage Guld*) Denna programserie består av utvalda delar ur Garage om films fyra säsonger och Garage Älska film. Delarna kan bestå av fristående reportage eller inslag från studion som knyts ihop av ett gemensamt tema. Programmen är samlade under tre huvudteman: dokumentärfilm, animation och produktion. 10 program á 30 min. Målgrupp: från 16 år. Utförande: DVD.. Titlar/innehåll hittar du på

18 Mediecenter Värmland U Programmen som förändrade TV*) Programmen som fyller våra tv-apparater har genomgått en otrolig utveckling under mediets relativt korta historia. Vissa produktioner har varit viktigare än andra och fört utvecklingen i en ny riktning. Och det är om dem den här serien kretsar kring. Vi återbesöker platserna där några av tv-historiens viktigaste program gjordes, och träffar manusförfattarna, producenterna, programledarna och skådisarna som var med om att skapa mediets mest avgörande ögonblick. Vi gör djupdykningar i olika genrer, t.ex. reality, drama, talkshow och uppmärksammar såväl gamla klassiker som Sesame Street och Hill Street Blues, som modernare exempel som The Ali G Show och Expedition Robinson. Produktionsår: Speltid: 8x30 min. Målgrupp: gymn & vux. Utförande: DVD Serien sänds under vårterminen 2014, så alla programrubriker är inte fastställda!! Titlar/innehåll hittar du på U TV-historia Samlingsdvd Stig Hadenius, professor i journalistik, guidar oss genom televisionens och radions utveckling i Sverige under 1900-talet. Berättelsen görs levande med hjälp av arkivmaterial. Produktionsår: Speltid: 5x10 min. Målgrupp: gymn & vux. Utförande: DVD Innehåller följande delar: U TV-historia Från 20-talet till 1950-talet*) I samband med första världskriget uppstod ett ökat behov av information hos svenskarna, och i dagstidningarna följde man noggrant med i krigets utveckling. Men år 1925 presenterades ett nytt medium - rundradion. Med sitt ganska seriösa innehåll framstod radion i hög grad som folkbildande, och radion blev en succé från allra första början. Sändningarna sköttes av Televerket och programinnehållet skapades av Radiotjänst AB. Men inte långt efter låg televisionen i startgroparna. Ett nytt världskrig skulle dock försena de första televisionsförsöken. När man under 1956 till slut började sända över hela landet var intresset ganska ljummet, åtminstone från statsmakternas sida. Stig Hadenius, professor i journalistik, berättar om åren mellan radions och televisionens uppkomst. U TV-historia 50-talet*) När televisionen utvecklades i mitten av 1950-talet var succén inte given. Den ansågs i vissa kretsar vara fördummande, och man talade om dumburken - en kulturfara. Men när TV 1958 presenterat ett egenproducerat Shakespearedrama - Hamlet - samt full bevakning av VM i fotboll, vann det nya mediet en djupare respekt. Stig Hadenius, professor i journalistik, berättar om televisionens framväxt i Sverige. U TV-historia 60-talet*) Stig Hadenius, professor i journalistik, berättar om televisionens utveckling i Sverige. Under 1960-talet etablerades och utvecklades televisionen, och mediet fick en viss auktoritet var det allmänna samtalsämnet hos svenskarna. Programmen som visades på kvällen diskuterades på arbetsplatserna följande dag. Nästa steg var att utveckla färg-tv och en ny kanal, och frågan om den nya kanalen skulle vara reklamfinansierad eller inte stöttes och blöttes i regeringen introducerades färg-tv samtidigt som den nya kanalen TV2 sjösattes. U TV-historia 70-talet*) Stig Hadenius, professor i journalistik, berättar om televisionens utveckling i Sverige. När TV2 startade 1969 innebar det massanställning av ny, ung personal. Ganska snart började tittarna undra över de samhällsreportage som visades i TV2. Man talade om den röda kanalen. Under 1970-talet utvidgades TV-verksamheten med regionala redaktioner som skapade ett lokalt färgat programutbud och egna nyhetssändningar. U TV-historia 80-talet*) Med 1980-talet följde en genomgripande förändring av medielandskapet. Videon utvecklades, dels för programinspelning men också som uppspelning för hemmabruk. Kabel och satelliter gav fler kanaler. Efter 1970-talets samhällstillvända program började nu mer underhållning att efterfrågas av tv-publiken. När TV 3 och Nordic Channel startade satellitsändningar över Skandinavien mot slutet av 1980-talet var tv-monopolet brutet. Stig Hadenius, professor i journalistik, berättar om utvecklingen mot reklam-tv i Sverige.

19 Mediecenter Värmland U Kate! Så skapas en ikon*) Supermodellen Kate Moss har blivit förebild för en hel generation. Ingen annan modell har setts på så många tidningsomslag; hon har massor av fans bland både kvinnor och män och de stora modehusen vill att hennes namn och ansikte kopplas ihop med just deras märke. Konstnärer och fotografer som Lucian Freud, Daniele Buetti, Albert Watson och Peter Lindbergh har alla förtrollats av Kates dragningskraft och bidrar till att öka hennes status som ikon. Men varför behöver vi en sådan ikon? Hur kan en kvinna som Kate Moss bli så avgudad och beundrad? Produktionsår: Speltid: 50 min. Målgrupp: gymn & vux. Utförande: DVD U Samtal med: Leif Furhammar om svensk tv-historia *) Utvecklingen av det svenska tv-utbudet under de senaste femton åren speglar en förskjutning av normer och värderingar i samhället i stort. Det hävdar filmprofessorn och tv-kritikern Leif Furhammar som intervjuas apropå sin nyutkomna bok om televisionens utveckling efter monopolets fall. Produktionsår: Speltid: 14 min. Målgrupp: från 19 år. Utförande: DVD. U Television bakom rutan Samlings-DVD Om allt det arbete man aldrig får se i rutan. Vi träffar regissörer, bildproducenter, perukmakare, maskörer och andra som arbetar med tv-produktion som berättar om sina yrken. Vi träffar också tv-personligheter som Karin Falk, Martin Timell och Kattis Ahlström som berättar om misstag och blunders, om rampfeber och jobbet som programledare. Vi leds också genom tv-historien, från 40-talet och fram till dagens television. (Obs! Del 3 i serien har utgått) Produktionsår: Speltid: 28 min. Målgrupp: gymn & vux. Utförande: DVD. Innehåller följande program: U Television bakom rutan I första programmet får Andreas Ibohm hjälp av en professionell stylist för att hitta sin programledarstil. Inte helt lätt i dagens trenddjungel. Vi tittar också på hur i TV:s utveckling har sett ut i Sverige och startar en serie inslag om TV-historia. U Television bakom rutan Programledaren Andreas Ibohm funderar över vad det är för konventioner som gäller när man är står framför kameran. Vad är det som skiljer en hallåa från en nyhetspresentatör? Hur pratar man i TV egentligen? U Television bakom rutan Det var 70-tal i Sverige och TV2 fick rykte om sig att vara väldigt vänstervridet. Jan Guillou har efteråt sagt att rekryteringen av de nya medarbetarna var som en FNL-demonstration som marscherade in i tv-huset. U Television bakom rutan Vad finns kvar från de gamla TV-program som för länge sedan har sänts? Var finns pannkakan från vilse i pannkakan? Andreas letar fram en topp-tio-lista bland svenskt tvrekvisita. U Television bakom rutan I drygt fyrtio år har Arne Weise arbetat i allmänhetens tjänst. Han har lett frågesportsprogram med mångmiljonpublik och han har tröstat de ensamma på julafton. U Television bakom rutan I detta programmet blir vår programledare Andreas skjuten av pyroteknikern Hans Harnesk. Hans visar också hur man skapar olika typer av explosioner på film. U Television bakom rutan Sista delen. Vi får möta Gun Hägglund - världens första kvinnliga nyhetsuppläsare. Andreas får dessutom besök av Peter Settman och Martin Timell. U Vet hut! Medier och konsumtion Vet hut! står för Vet Hållbar UTveckling och är en ungdomsserie om viktiga samtids- och framtidsfrågor. I del 1 diskuteras om och hur medier bidrar till konsumtionssamhället. I ett reportage följer Herman med stockholmskillarna Hugo och Vincent och pratar om prylar, pengar och modeförebilder. Och så träffar han Expressen Fredags förra chefredaktör Ebba von Sydow. Under sin tid på tidningen har hon ökat bilagans läsarandel med 44% genom att ha med allt fler kändisar och hon har också sagt att hon ser som sin arbetsuppgift att få folk att köpa samma saker som hon. I studion medverkar Fridas mode- och skönhetsredaktör, Helena som försöker att köpa så lite som möjligt och Suzan som skrivit en uppsats om hur kändisar bidrar till konsumtion. Produktionsår: Speltid: 45 min. Målgrupp: gymn & vux. Utförande: DVD.

20 Mediecenter Värmland Tips på länkar FotoFinnaren är en växande bildbank som har kommit till för att lärare och elever lätt ska kunna hitta bildmaterial att använda i undervisning och skolarbete. Bilderna får användas fritt för skolbruk. Bakom Mediekompass står svenska medieföretag och TU (tidningsutgivarna). Mediekompass hette tidigare Tidningen i skolan. Mediekompass uppgift är att hjälpa skolan med undervisning om och med medier och dagstidningar på alla nivåer, från årskurs ett till vuxenutbildningen i praktiskt taget alla ämnen. Mediekompass.se vänder sig i första hand till lärare. Här hittar du som undervisar lektionstips för både yngre och ändra elever varje vecka under terminstid, och här finns också nutidskryss. Förmedlar nyheter om vad som händer inom en föränderlig medievärld samt ger exempel på medieinslag som kan användas i undervisningen i de flesta ämnen. Skolverket har regeringens uppdrag att utveckla IT- och medieanvändningen i förskola och skola. Multimediabyrån är en del av detta uppdrag och erbjuder pedagoger inspirations- och stödmaterial för att kunna utveckla ett mediepedagogiskt förhållningssätt i undervisningen. Det kan bland annat innebära att eleverna i större utsträckning får använda digitala verktyg för sitt skapande och berättande. Här får du kunskap om allt som behövs för att du ska kunna surfa säkert. Förslag på hur dessa medier kan användas och bearbetas i klassen Med hjälp av filmerna och Internetlänkarna kan man få många tips och förslag på hur man kan jobba vidare i klassen med olika arbeten inom temat. Finns möjligheten att låna digitalkamera, videokamera och datorer m m på skolan, så kan man testa och öva på dessa, efter man kollat på några av filmerna hur man skall gå tillväga vid filmning. Att göra en tidning brukar ofta också vara ett bra sätt att lära sig att jobba inom mediebranschen. Spela in röster och ljud kan göras på många olika sätt då man lär sig hur man ska förhålla sig till mikrofoner och högtalare m m. Har Du tips på andra temaarbeten som Du skulle vilja jobba med? Hör gärna av Dig, så försöker vi hjälpa till genom att söka bland våra egna medier som vi lånar ut och även genom att plocka ut lämpliga länktips via Internet.

MEDIATIDEN HANDLEDNING PEDAGOG: DAVID ÖRBRING

MEDIATIDEN HANDLEDNING PEDAGOG: DAVID ÖRBRING MEDIATIDEN HANDLEDNING PEDAGOG: DAVID ÖRBRING 1 MEDIATIDEN INLEDNING I dagens samhälle finns en mängd olika media som ger oss massor av information. Programserien Mediatiden handlar om vår samtid med fokus

Läs mer

Att berätta en historia för film, 3 timmars verkstad Vi går igenom filmens berättarspråk och eleverna får göra synopsis och bildmanus.

Att berätta en historia för film, 3 timmars verkstad Vi går igenom filmens berättarspråk och eleverna får göra synopsis och bildmanus. Skapande skola Film Att göra film är en fantastik lärprocess. Att göra film är språkutvecklande och engagerande, utmärkt för redovisningar, bra som underlag för diskussioner och det främjar ett mediekritiskt

Läs mer

Bild- och videoteknik. Adi & Mak Omanovic Föreläsning 1 - Förproduktion

Bild- och videoteknik. Adi & Mak Omanovic Föreläsning 1 - Förproduktion Bild- och videoteknik Adi & Mak Omanovic Föreläsning 1 - Förproduktion Förproduktion Idé Synopsis Treatment Manus Storyboard Budget Casting Team Teknik Idé Jag har en grym filmidé! Filmidé Story, scen,

Läs mer

Utvärdering 2012 - deltagare

Utvärdering 2012 - deltagare Utvärdering 12 - deltagare 145 deltagare Tycker du att det har varit kul att vara på kollo? (%) 1 8 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Det har varit kul för det är fina lokaler och bra utrustning.

Läs mer

paket SKAPANDE SKOLA 2013-2014

paket SKAPANDE SKOLA 2013-2014 Filmpedagogiska paket z z SKAPANDE SKOLA 2013-2014 Förord För att inspirera er att arbeta med Skapande skola har vi tillsammans med filmpedagogerna i Värmland plockat ut några exempel på hur filmpedagogiskt

Läs mer

FÅNGAD AV NÄTET EN FILM OM NÄTMOBBNING

FÅNGAD AV NÄTET EN FILM OM NÄTMOBBNING FÅNGAD AV NÄTET EN FILM OM NÄTMOBBNING >>Fångad av nätet

Läs mer

Nothing but the truth

Nothing but the truth Nothing but the truth I avsnittet Nothing but the truth visas hur nyheter väljs ut och vinklas. Många vill föra fram sina budskap, paketerade som nyheter. Hur mycket av det media återger är färgat av journalisternas

Läs mer

MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER

MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER Vad är massmedia? Media är ett sätt att ge människorna information och kunskap om världen. MEN HUR FÅR MAN UT INFORMATION DÅ? Genom bl.a. TV, datorer, internet, tidningar,

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är.

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är. Sociala medier Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN 1 RADIOSKRIVARKLUBBEN Radioskrivarklubben är ett projekt som UR drivit sedan mitten av 1990-talet. Målet

Läs mer

FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET. illustration: Fibben Hald

FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET. illustration: Fibben Hald FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET illustration: Fibben Hald Detta är ett material till dig som lärare att använda före eller efter ni sett föreställningen Ägget på Unga

Läs mer

En liten introduktion till www.sli.se/avkarlstad

En liten introduktion till www.sli.se/avkarlstad Sida 1(9) Mediecenter Värmland Lena Bengtsson, 054-7011062 lena.bengtsson@regionvarmland.se Datum 2015-05-07 En liten introduktion till www.sli.se/avkarlstad Region Värmland - kommunalförbund Postadress

Läs mer

Nätverket Möte med Media* har här samlat material som kanske ge inspiration under ett skolprojekt.

Nätverket Möte med Media* har här samlat material som kanske ge inspiration under ett skolprojekt. SKAPANDE SKOLA Arbeta med film- och medier i skolan Skapande Skola ger möjligheter att arbeta mer med kultur i skolan. Film och rörliga bilder tycker många elever och pedagoger är extra spännnade och utvecklande

Läs mer

Lärarhandledning till: Serien Kom ketchup

Lärarhandledning till: Serien Kom ketchup Lärarhandledning till: Serien Kom ketchup Muntligt berättande och dramaturgi för åk 2-3. 10 program musik à 9 minuter Beställningsnummer tv101233 Projektledare: Malin Nygren Producent: Kalle Brunelius

Läs mer

Varför arbetar vi med det här?

Varför arbetar vi med det här? Reklam Varför arbetar vi med det här? För att lära sig att analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner. För att lära sig att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.

Läs mer

Att skapa berättelser för Mervetande

Att skapa berättelser för Mervetande Att skapa berättelser för Mervetande En berättelse bör skapas utifrån en struktur för att ge bäst effekt. Nedan ser du ett exempel på disposition utifrån retorikens regler. Disposition 1. Väck uppmärksamhet,

Läs mer

LEVA LIVET 2. Arbetsblad. Vem är jag? (sidan 2) 1 Presentera dig själv. Vem är du? Måla en bild av dig.

LEVA LIVET 2. Arbetsblad. Vem är jag? (sidan 2) 1 Presentera dig själv. Vem är du? Måla en bild av dig. Vem är jag? (sidan 2) 1 Presentera dig själv. Vem är du? Måla en bild av dig. 2 Skriv och berätta om vad du kan, vad du vill och om annat som finns i ditt inre rum. Jag är rädd (sidan 4) 1 Läs sidan 4.

Läs mer

Ramp svenska som andraspråk

Ramp svenska som andraspråk AV-nr 100009tv1-4 sas Om serien Ramp svenska som andraspråk Porträtt Handledning av Pia Minati Ramp svenska som andraspråk Porträtt är fyra program som kommer från tv-serien Sve-à-long och som har bearbetats

Läs mer

Ett samarbete mot utanförskap och mobbning

Ett samarbete mot utanförskap och mobbning Lärarhandledning Ett samarbete mot utanförskap och mobbning Gilla: Hata Horan har kommit till genom ett samarbete mellan Johanna Nilsson, Pocketförlaget och Friends. Vi vill att du som läser ska bli berörd,

Läs mer

Bättre webb för barn och unga!

Bättre webb för barn och unga! Bättre webb för barn och unga! Utdrag av bilagor till rapporten Genomlysning av webbinfo om psykisk ohälsa för barn och unga för projektet Psynk i november 2014 Bilagorna är personabeskrivningar, anvisning

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Utvärdering 2013 deltagare Filmkollo 2.0

Utvärdering 2013 deltagare Filmkollo 2.0 Utvärdering 13 deltagare Filmkollo 2. 66 deltagare Tycker du att det har varit kul att vara på kollo? (%) 1 8 6 4 98 2 Ja Nja Nej Varför eller varför inte? - För att kollot är så galet roligt! :D - För

Läs mer

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL TILL LÄRAREN Vi hälsar dig och din klass varmt välkomna till Byteatern Kalmar Länsteater och föreställningen ANTIGONE. Vi hoppas att ni kommer att få en härlig teaterupplevelse

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

"Fucking Åmål" fyller 15 år!

Fucking Åmål fyller 15 år! "Fucking Åmål" fyller 15 år! Av Alexander Dunerfors Lukas Moodysson delar med sig av 15 saker du kanske inte visste om Sveriges bästa ungdomsfilm. Den 23 oktober 1998 hölls premiär för tonårsdramat som

Läs mer

Kultur kan ju verkligen vara allting, kultur är ju museum, bild, form, text. Man kan ju säga att kultur är allting. Tycker jag.

Kultur kan ju verkligen vara allting, kultur är ju museum, bild, form, text. Man kan ju säga att kultur är allting. Tycker jag. Arbetsgruppen för Regionalt handlingsprogram för Barn och ungas kultur och fritid UNGKULTURDIALOG Ungdomsfullmäktige, Göteborg 1 mars 2007 Under 1,5 timme samtalade vi med representanter från Göteborgs

Läs mer

Lärarmaterial Småungar & Medier. mediekompass

Lärarmaterial Småungar & Medier. mediekompass Lärarmaterial Småungar & Medier mediekompass Småungar & Medier att arbeta med de yngre barnens medievanor Nästan hälften av alla 2-åringar har använt datorn någon gång. Det betyder att när barnen kommer

Läs mer

Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik

Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik www.fungerandemedier.se Han lanserade både retoriken och dramaturgin Aristoteles, född 384 före 0, insåg potentialen i att använda hjärnans

Läs mer

skolmaterial som underlättar ditt JoBB

skolmaterial som underlättar ditt JoBB skolmaterial som underlättar ditt JoBB Gratis skolmaterial för alla åldrar om konsumenträttigheter, privatekonomi och reklam. Gratis skolmaterial och färdiga lektioner. www.konsumentverket.se/skola är

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Jag är jävligt nöjd nu

Jag är jävligt nöjd nu Jag är jävligt nöjd nu Alexandra Dahlström om att vara kaxig, jättekär och vuxen: Jag har längtat Alexandra Dahlström har blivit 25 år gammal. Och bestämt sig. Nu satsar hon allt på skådespelandet och

Läs mer

VAD Förstå vad content marketing är och varför behovet är så stort just nu.

VAD Förstå vad content marketing är och varför behovet är så stort just nu. VAD Förstå vad content marketing är och varför behovet är så stort just nu. HUR 1. Hur skiljer sig content marketing från traditionell reklam? 2. Varför snackar alla om content marketing? 3. Så bygger

Läs mer

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger - att lära av varandra".

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Övningar kommunikationsplattformen

Övningar kommunikationsplattformen Övningar kommunikationsplattformen Hisspitchen att prata om Scouterna på ett enhetligt sätt Hur visar vi bäst att Scouterna är aktiva, engagerande och äkta? Väcker du/vi associationer till spänning, gemenskap

Läs mer

VAD SKULLE DU GÖRA OM DU SKULLE DÖ? Projektbeskrivning 2003-10-07

VAD SKULLE DU GÖRA OM DU SKULLE DÖ? Projektbeskrivning 2003-10-07 VAD SKULLE DU GÖRA OM DU SKULLE DÖ? Projektbeskrivning 2003-10-07 Mattias Sandström Öregrundsgatan 11/004 11559 Stockholm mattias@beauty.se 073-9344500 Vad skulle du göra om du skulle dö? Det är frågan

Läs mer

Utvärdering 2013 deltagare Filmkollo Original

Utvärdering 2013 deltagare Filmkollo Original Utvärdering 2013 deltagare Filmkollo Original 128 deltagare Tycker du att det har varit kul att vara på kollo? (%) 100 80 60 40 20 0 98 2 0 Ja Nja Nej Varför eller varför inte? - Jag har träffat jättemycket

Läs mer

- Varför vill ni ändra på något? Finns det bättre alternativ ni kan föreslå till det ni vill ändra på?

- Varför vill ni ändra på något? Finns det bättre alternativ ni kan föreslå till det ni vill ändra på? Påverka! Hur påverka? Att påverka saker som besluts och ändra på olika saker känns ibland svårare än det egentligen är. Då man vill påverka lönar det sig ofta att följa en enkel modell: 1. Samla argument:

Läs mer

Medieprogrammet. sturegymnasiet

Medieprogrammet. sturegymnasiet Medieprogrammet sturegymnasiet medieprogrammet kommunicerar mera Medieprogrammet vänder sig till dig som vill syssla med kommunikation i olika former. Du får en utbildning som ger högskolebehörighet,

Läs mer

SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se a v ti k A SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 AKTIVA De aktiva är de som arrangerar aktiviteter i SSU-klubben och bär

Läs mer

Lathund för tipsare. Vill du lämna information till media? Läs det här först för att få koll på läget.

Lathund för tipsare. Vill du lämna information till media? Läs det här först för att få koll på läget. Lathund för tipsare Vill du lämna information till media? Läs det här först för att få koll på läget. 1 Först 1.1 Vill du vara anonym? Den journalist eller redaktion du kontaktar är enligt lag skyldig

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Utvärdering 2014 deltagare Filmkollo

Utvärdering 2014 deltagare Filmkollo Utvärdering 2014 deltagare Filmkollo 209 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 100 80 60 40 20 0 98 2 Ja Nej Varför eller varför inte? Det är väldigt professionellt och man lär sig så mycket samtidigt

Läs mer

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper I detta arbetsområde fokuserar vi på media och dess makt i samhället. Eleven ska lära sig ett kritiskt förhållningssätt till det som skrivs samt förstå

Läs mer

En värld på nätet Facebook ht 2010

En värld på nätet Facebook ht 2010 En värld på nätet Facebook ht 2010 Under det här kurstillfället ska vi bekanta oss närmare med Facebook. Alla har fått en första grundläggande manual till Facebook. Med hjälp av den och det här dokumentet

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Flicka försvunnen - funderingsfrågor, diskussionsfrågor, och skrivövning Ämne: Svenska, SVA Årskurs: 7-9, gymn, vux Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Introduktion Flicka

Läs mer

165 hässelby. Regissören Mia Engberg växte själv upp intill Hässelby Gård och det här är hennes skildring av den nya generationens förortsbarn.

165 hässelby. Regissören Mia Engberg växte själv upp intill Hässelby Gård och det här är hennes skildring av den nya generationens förortsbarn. 165 hässelby De heter Ayesha, Julio och Frazze. De har sina rötter i olika länder och de bor i höghusen kring Hässelby Gård, långt från de larmförsedda villorna och drömmen om ett integrerat samhälle.

Läs mer

TV-produktion / OB-teknik

TV-produktion / OB-teknik TV-produktion / OB-teknik Nils Wennerstrand P KTH/CSC Medieteknik TV-produktion / OB-teknik Studions tekniska delar, funktioner och bemanning Teknikrummets tekniska delar, funktioner och bemanning Redaktionella

Läs mer

Man blir ju trött av att jobba!

Man blir ju trött av att jobba! Förord Ni undrar säkert varför jag skriver en bok, och framför allt varför ni ska ödsla er tid och läsa den? Jag är ju som vilken mamma som helst. Jag arbetar, hämtar, lämnar, hjälper till med läxor, lagar

Läs mer

En kort vägledning för vuxna. 2015 ConnectSafely.org

En kort vägledning för vuxna. 2015 ConnectSafely.org En kort vägledning för vuxna Ta del av mer råd och tips kring ungas användning av nätet på www.surfalugnt.se 2015 ConnectSafely.org Fem vanliga frågor från vuxna om Instagram 1. Varför gillar tonåringar

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Innehållsfrågor till boken Hungerspelen

Innehållsfrågor till boken Hungerspelen Innehållsfrågor till boken Hungerspelen 1. Beskriv Katniss Everdeen så utförligt du kan. 2. Varför är hon så duktig på att jaga? 3. Vem är Prim och varför heter hon så? 4. Berätta hur det ser ut och fungerar

Läs mer

Julshow 2013 alla 3-6

Julshow 2013 alla 3-6 2013 / 2014 Spela i band åk 4-6 Om du redan spelar något instrument och kan det lite så är det här valet för dig. Tillsammans med Lasse väljer du och resten av bandet ut vilka låtar ni vill spela. Replokalen

Läs mer

EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR

EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKO D STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER

Läs mer

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords 1 Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords Visste du att anledningen till att de flesta inte tjänar pengar med Adwords är för att du troligtvis fallit offer för alla de lögner som cirkulerar på

Läs mer

Reklamfilmsutredningen 2009 (RFU 2009)

Reklamfilmsutredningen 2009 (RFU 2009) Reklamfilmsutredningen 2009 (RFU 2009) En kartläggning av svensk reklamfilmsproduktion AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT HUI har genomfört en branschanalys i tvådelar: En kvantitativ analys av de ekonomiska

Läs mer

Studiehandledning. Kortfilm. på dina villkor. gör en annan värld möjlig

Studiehandledning. Kortfilm. på dina villkor. gör en annan värld möjlig Studiehandledning Kortfilm på dina villkor gör en annan värld möjlig Kortfilm på dina villkor Studiehandledning Studiehandledningen är ett stöd för dig som cirkelledare och innehåller tankar om hur man

Läs mer

Populärt på internet. 56 Kampanjguide

Populärt på internet. 56 Kampanjguide Populärt på internet Omsättningen på vad som är inne på nätet är ganska stor. Nedan finns ett par populära webbplatser och så kallade communities (nätmötesplatser) där det finns möjlighet att bedriva kampanj

Läs mer

Lärarhandledning. Ungar & Medier 2010

Lärarhandledning. Ungar & Medier 2010 Lärarhandledning Ungar & Medier 2010 Lärarhandledning till Medierådets Ungar & Medier 2010 Medier påverkar unga människors liv och unga påverkar mediernas utveckling. Mediekompass har tagit fram en lärarhandledning

Läs mer

En liten bok om #NÄTKÄRLEK

En liten bok om #NÄTKÄRLEK En liten bok om #NÄTKÄRLEK Vi behöver mer nätkärlek! Kommentarer som smärtar. En bild som sprids. En grupp du inte får vara med i. Eller meddelanden fyllda med hat och hot. Kränkningar på nätet tar många

Läs mer

Flytta hemifrån Lärarhandledning

Flytta hemifrån Lärarhandledning Flytta hemifrån Lärarhandledning Flytta hemifrån är en programserie bestående av 6 program som givits ut av UR. Programmen vänder sig främst till ungdomar i skolår 9 och gymnasiet och de behandlar olika

Läs mer

Photo Story 3. Manual till Photo Story 3 1

Photo Story 3. Manual till Photo Story 3 1 Photo Story 3 Manual till Photo Story 3 1 1. Programförklaring...3 Tips på användning... 4 2. 1 - Starta nytt projekt...4 3. 2 - Importera bilder...5 Leta efter bilder... 5 Tidslinjen... 6 4. 3 - Lägga

Läs mer

Barn och medier. En lättläst broschyr

Barn och medier. En lättläst broschyr Barn och medier En lättläst broschyr Innehåll Inledning 3 Åldersgränser 4 Internet 8 Spel 14 Använder ditt barn medier för mycket? 15 Läsning 16 Alla kan vara medieproducenter 18 2 Inledning Alla barn

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En guide av Mats Wurnell www.matswurnell.net Om denna introduktion Se denna guide som en introduktion till pr och mediebearbetning. Den hjälper er att

Läs mer

Datakidz. 4 vänner, 63 tangenter, 1 uppdrag En serie om barn, datorer och Internet

Datakidz. 4 vänner, 63 tangenter, 1 uppdrag En serie om barn, datorer och Internet Datakidz 4 vänner, 63 tangenter, 1 uppdrag En serie om barn, datorer och Internet Idé: Datakidz handlar om vad man kan göra med datorer och IT, inte hur man gör exakt. Det är ingen data- eller Internetkurs

Läs mer

Dödskallar, dukade bord och andra saker Tema 1: Kan saker betyda något?

Dödskallar, dukade bord och andra saker Tema 1: Kan saker betyda något? Dödskallar, dukade bord och andra saker Tema 1: Kan saker betyda något? Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Konsten att bedöma bilder & ge konstruktiv kritik

Konsten att bedöma bilder & ge konstruktiv kritik Konsten att bedöma bilder & ge konstruktiv kritik Varför ska vi bedöma bilder och hur kan vi som fotografer utvecklas av det? Sammanställt av Eds Fotoklubb www.edsfotoklubb.se Frågan varför och hur vi

Läs mer

Vem bestämmer vad du tänker? studiecirkel i mediekritik

Vem bestämmer vad du tänker? studiecirkel i mediekritik studiehandledning STUDIEHANDLEDNING Vem bestämmer vad du tänker? studiecirkel i mediekritik GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG 1 Vem bestämmer vad du tänker? Studiehandledning Den här studiehandledningen är ett

Läs mer

Lärarhandledning: Civilkurage

Lärarhandledning: Civilkurage Lärarhandledning: Civilkurage Denna lärarhandledning styr inte dig som lärare utan ska ses just som en handledning, klassens behov och de ramfaktorer som råder är självklart viktiga. Handledningen innefattar

Läs mer

I en klass för sig Om att vara ung och gå i särskola. Författare: Clara Holmberg

I en klass för sig Om att vara ung och gå i särskola. Författare: Clara Holmberg AV-nr 101022tv 1-3 I en klass för sig I en klass för sig Om att vara ung och gå i särskola Författare: Clara Holmberg Inledning: Programserien vill inspirera till diskussion kring olika teman, stärka identiteten

Läs mer

OS Extra, Sveriges Radio P4 Stockholm, 2012-08-02, inslag om försäljning av guld på Internet; fråga om opartiskhet och saklighet

OS Extra, Sveriges Radio P4 Stockholm, 2012-08-02, inslag om försäljning av guld på Internet; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT 2012-12-10 Dnr: 12/01582 SAKEN OS Extra, Sveriges Radio P4 Stockholm, 2012-08-02, inslag om försäljning av guld på Internet; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget fälls. Granskningsnämnden

Läs mer

Boktips. En god läshöst önkar vi er! /Martina och Petra. (hcf) Diktatorn Författare: Ulf Stark Illustratör: Linda Bondestam

Boktips. En god läshöst önkar vi er! /Martina och Petra. (hcf) Diktatorn Författare: Ulf Stark Illustratör: Linda Bondestam Boktips Äntligen, äntligen, äntligen kommer vi med våra nya lästips lagom till höstlovet. Hoppas ni kan hitta något mysigt ställe att krypa upp, ner eller in i och läsa lite bra böcker nu när vädret är

Läs mer

Kalle med klänning och Kalle som Lucia (Hcf bilderbok) Författare: Anette Skåhlberg Illustratör: Katarina Dahlquist

Kalle med klänning och Kalle som Lucia (Hcf bilderbok) Författare: Anette Skåhlberg Illustratör: Katarina Dahlquist Nytt år och nya boktips från Martina och Petra! Skriv gärna till oss och lämna förslag eller kommentarer genom att skicka ett mail till petra.ljungberg@laholm.se Kalle med klänning och Kalle som Lucia

Läs mer

Föräldrajuryn om marknadsföring av livsmedel till barn

Föräldrajuryn om marknadsföring av livsmedel till barn Föräldrajuryn om marknadsföring av livsmedel till barn Oktober 2005 Konsumentföreningen Stockholm 0 Sammanfattning Konsumentföreningen Stockholm, KfS, har genomfört en undersökning bland medlemmarna i

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

inför din fotografering

inför din fotografering Skriv Ut & Spara Bra att veta inför din fotografering Att anlita en professionell fotograf LILLA SCP- SKOLAN När du anlitar en professionell fotograf får du kunskap, erfarenhet och högkvalitativa bilder

Läs mer

1. Låt mej bli riktigt bra

1. Låt mej bli riktigt bra 1. Låt mej bli riktigt bra Rosa, hur ser en vanlig dag i ditt liv ut? Det är många som är nyfikna på hur en världsstjärna har det i vardagen. Det börjar med att min betjänt kommer in med frukost på sängen.

Läs mer

RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING

RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING 1 RÖSTMÄKLARNA SYFTE OCH MÅL Serien Röstmäklarna är ett av flera program i UR:s utbud som syftar till att väcka intresse för och ge kunskap om demokratifrågor. Studier visar

Läs mer

Funkibatorsk ativitetsprogram. Aktivitetsprogram

Funkibatorsk ativitetsprogram. Aktivitetsprogram Aktivitetsprogram Häng med på Funkibators aktivitetsprogram! Det är roligt att röra på sig, kroppen tycker om det och det är kul att lära sig nya saker. Ibland bubblar det i armar och ben när man spelat

Läs mer

Dramats form Var sak har sin tid. anslag presentation fördjupning

Dramats form Var sak har sin tid. anslag presentation fördjupning Dramats form Var sak har sin tid. På samma sätt som det är viktigt i vilken ordning bilderna i en scen klipps efter varan- dra, så är det av betydelse också i vilken ordning saker händer i filmen. För

Läs mer

Del 2 Underhållning och kultur

Del 2 Underhållning och kultur Del 2 Underhållning och kultur 7. UNDERHÅLLNING Musik, film, radio, tv, böcker. Det är lätt att gå vilse bland alla medierelaterade sajter på Internet. Det här avsnittet guidar dig till några av skatterna.

Läs mer

Teknikskifte. i Sveriges skolor UR online med digital teknik

Teknikskifte. i Sveriges skolor UR online med digital teknik Teknikskifte i Sveriges skolor UR online med digital teknik Den nya tekniken Nedsläckningen av det analoga marknätet för televisionen har börjat. 2008 ska hela Sverige ha bytt till digitalt marknät. Teknikskiftet

Läs mer

Massmedier. Inledning

Massmedier. Inledning Massmedier Inledning Ordet medium kommer från latin och betyder mitten, centrum eller förmedlare. I plural (när det är flera) säger man media eller medier. Medier är egentligen bara olika kanaler eller

Läs mer

Tjej och entreprenör Lektionsmaterial för årskurs 7-9

Tjej och entreprenör Lektionsmaterial för årskurs 7-9 Tjej och entreprenör Lektionsmaterial för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Företagsamheten.se Tjej och entreprenör I de flesta skildringar av den svenska ekonomiska historien är det männen som dominerar.

Läs mer

Unga i media Vi pratar om dem men sällan med dem

Unga i media Vi pratar om dem men sällan med dem 1 Unga i media Vi pratar om dem men sällan med dem Unga får sällan komma till tals i mediernas dagliga rapportering. Och ofta talar vuxna om unga, men de får sällan själva uttala sig. Det visar en ny undersökning

Läs mer

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information. Granska informationen Bearbeta informationen. Presentera ny kunskap

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information. Granska informationen Bearbeta informationen. Presentera ny kunskap INFOKOLL Att söka, bearbeta och presentera information på ett effektivt sätt är avgörande när du arbetar med projekt, temaarbeten och fördjupningar. Slutmålet är att du ska få ny kunskap och mer erfarenheter.

Läs mer

6. SVENSKA OCH BILD ÅK 5

6. SVENSKA OCH BILD ÅK 5 6. SVENSKA OCH BILD ÅK 5 6.1. Elevenkät, Svenska i skolan Vad tycker du? Sätt kryss i de rutor som stämmer med vad du tycker. Hur viktigt är det att (mycket viktigt, ganska viktigt, inte särskilt viktigt,

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

lär dig söka och publicera på världens största videocommunity!

lär dig söka och publicera på världens största videocommunity! lär dig söka och publicera på världens största videocommunity! En guide av Jennifer Erlandsson och Youtube en stor community där du kan titta på och dela med dig av videoklipp. Det är ett utmärkt ställe

Läs mer

Ungas attityder till att vittna

Ungas attityder till att vittna Ungas attityder till att vittna - En enkätundersökning bland 1 650 ungdomar i Stockholms län som besökte Ung08 i augusti 2007 Inledning Våga Vittna är ett arbete för att starta en dialog med ungdomar om

Läs mer

En serie om demokratibegreppet

En serie om demokratibegreppet AV-nummer: 101659tv 1 5 Programlängd: 5 x 10 min. En serie om demokratibegreppet Inledning Om serien Vem bestämmer? Vem bestämmer? är en fiktiv dokusåpa som på ett humoristiskt sätt vrider och vänder på

Läs mer