Upplevelser och attityder av sexuella närmanden via Internet hos ungdomar.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Upplevelser och attityder av sexuella närmanden via Internet hos ungdomar."

Transkript

1 Mälardalens högskola Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Upplevelser och attityder av sexuella närmanden via Internet hos ungdomar. Ann-Charlott Forsgren Annika Sandberg C-uppsats i psykologi, HT 2009 Handledare: Lena Almqvist Examinator: Pia Wennerholm

2 1 Upplevelser och attityder av sexuella närmanden via Internet hos ungdomar * Ann-Charlott Forsgren Annika Sandberg Sexuella närmanden som sker via nätet är dokumenterat i ett flertal studier. Dessa närmanden kan se ut på olika sätt, ofta i form av trakasserier. Anonymitet är en förutsättning för att kunna utsätta andra för sexuella närmanden. Bakom en dataskärm kan individer låtsas vara någon annan och därmed tänja på gränserna. Människor använder internet i olika syften, bland annat för att finna sexuella partners och kärlekspartners. Syftet med denna studie är att undersöka ungdomars attityder gentemot sexuella närmanden via internet. En gymnasieskola valdes ut där 170 elever (76 killar samt 86 tjejer) i årskurs ett (n=90) och tre (n=72) fick svara på en enkät. Resultatet visade främst signifikanta skillnader mellan könen i hur respondenterna reagerade och agerade när de blivit utsatt för sexuella närmanden via chattar och forum. Tjejer tenderar att i större utsträckning reagera negativt än killar. Keywords: attitudes, sexual approach, chat, community, adolescent. Skillnader i aktiviteter online bland ungdomar och attityder Ungdomar använder internet till att kommunicera, spela spel och finna information. Flertalet studier har gjorts kring detta ämne i flera olika länder, bland annat en taiwanesisk studie som kartlagt pojkar och flickors skillnader i internetanvändande. De flesta pojkar och flickor använde sig av internet en till fem timmar per vecka, medan 10% av pojkarna spenderade över tio timmar i veckan. Det förekom ingen skillnad i motiven hos ungdomarna i varför de använde sig av internet. Lin och Yu (2008) kom fram till tre huvudsakliga punkter; för att samla information, för att hålla kontakten samt för att undvika att bli uttråkad. Det visade sig att flickor i större utsträckning och tid använder sig av internet för att samla information, medans pojkar använder sig av internet för att inte bli uttråkade genom att spela spel. Man kunde också se att flickor mailade mer än pojkar. Gemensamt för könen var dock att de dagligen använder sig av internet. Gross (2004) undersökte huruvida ungdomar i USA spenderar sin tid online, samt vem de utger sig för att vara på nätet. I användandet av internet (tid online) förekom ingen könsskillnad (mellan sjundeklassare och tiondeklassare). De ungdomar som inte spelade spel online, kommunicerade istället via internet, till exempel via chattar. Ungdomar i dag ägnar sig inte bara åt en sak när de sitter vid datorn, utan multitaskar, det vill säga att de gör flera saker samtidigt. Ett exempel på detta var att de chattar samtidigt som de laddar ned musik och letar efter nyttig information till ett skolarbete. I studien kom Gross även fram till att ungdomarna inte spenderade speciellt mycket tid till att kommunicera med främlingar, utan snarare med vänner som de träffar offline (i verkligheten) * Undersökningen var möjlig att utföra tack vare stort engagemang och ett gott samarbete från ansvarig rektor, biträdande rektor, kurator, programansvariga samt lärare på skolan. Ett stort tack till Er!

3 2 också (totalt 84%). Det som ungdomarna i huvudsak använder internet till var att kommunicera med vänner och familj, spela spel, maila, ladda ned musik och information. Chatta innebär att två eller flera personer "pratar" med varandra genom att skriva korta textmeddelanden på datorer. Programmet som används fungerar så att alla deltagare i ett samtal ser vad de andra skriver. Ordet chatta kommer från engelskans chat, som betyder småprata (http://www.ne.se/enkel/chatta). Lee och Conroy (2005) genomförde en studie om attityder kring internet och konsumtion av varor. Syftet var att ta reda på ungdomars färdigheter, kunskaper och attityder som är relevanta för deras funktion som konsumenter på internet. Internet hade i huvudsak två funktioner för ungdomar: (1) det är ett socialt verktyg, det främjar sociala och mänskliga interaktioner eller (2) internet är en plats för konsumtion (konsumtion av varor och tjänster via internet). När det gäller internet som ett socialt verktyg så kan det exempelvis handla om tillhörighet (medlemskap) i olika virtuella spel och klubbar, som främjar den sociala inlärningen samt sociala relationer och kommunikation. Dessa internetkontakter och kommunikationsmöjligheter leder till information och nya idéer. Internet möjliggör utbyte av information mellan kulturer och invånare i andra länder. Där har de möjlighet att diskutera, få nya (virtuella) vänner och spela spel online. På detta vis upptäcker de och lär sig nya saker, en form av inlärning. I studien såg man tydligt att internet är ett viktigt verktyg för att upprätthålla kontakt med vänner och familj, både dem som befinner sig lokalt (nära) och dem som bor långt bort. Via mail och chattar kan de kommunicera, men det är endast ett komplement till telefon och fysiska träffar, snarare än att de skulle ersätta dem helt. Sociala relationer: internet beskrivs som en väg till att skapa kontakt, det uppmuntrar till nya bekantskaper. Individerna tillåts att få både socialt stöd och känslomässigt stöd, det möjliggör att bandet med avlägsna släktingar och vänner kan fortsätta och bli starkare på grund av internets tillgänglighet, dess snabbhet och effektivitet. Internet ses som ett enklare alternativ många gånger än vanlig postgång och/eller telefonsamtal. Inte bara de redan existerande kontakterna underhålls utan även möjligheten att träffa nya människor. Enligt Ajzen (2001) är en attityd en sammankoppling mellan handlingar och/eller objekt och en utvärdering. Det är alltså ett sätt att utvärdera ett objekt, en handling eller person, antingen negativt eller positivt. Att säga att cigaretter är farligt och ohälsosamt är ett uttryck för en attityd gentemot rökning. Attityder består av tre komponenter, en kognitiv komponent (en tro om något), en beteendemässig komponent (rökning bör undvikas) samt en känslomässig eller utvärderingskomponent (tycker att rökning är dåligt). Hur människor presenterar sig på nätet Attribut som ålder, kön och fysiskt utseende spelar stor roll för ungdomar när de presenterar sig själva på internet. Internet ger dem möjligheten att vara anonyma och på så vis kan dem styra presentationen av sig själva på ett helt annat sätt än i verkligheten. De kunde prova på en annan roll, ibland till och med att prova på att vara av det motsatta könet. Pojkar tenderar att presentera de fysiska attributen i större utsträckning, medans flickor använder sig av mer verbala och symboliska presentationer. (Calvert, Mahler, Zehnder, Jenkins, & Lee, 2003). Sexuella närmanden och trakasserier på nätet

4 3 Sexuella trakasserier förekommer på nätet. Enligt Barak (2005) finns olika typer av sexuella trakasserier i det verkliga livet som även existerar på internet. Barak har definierat en av dem som könstrakasserier och dessa sker mest mot kvinnor. Detta definieras som ovälkomna verbala och/eller visuella kommentarer samt anmärkningar som kränker den person (som blivit utsatt) på grund av dennes kön. Det kan till exempel vara att man lägger upp pornografiska bilder där de är menade att förolämpa. Vidare nämns oönskad sexuell uppmärksamhet, vilket är beteenden som uttryckligt syftar på sexuella antydningar från den person som utsätter en annan person för uppmärksamheten. Det kan till exempel vara att en person säger något verbalt som refererar till sexuella aktiviteter. Sexuella närmanden är enligt egen definition något som kan uppfattas som både positivt och negativt, beroende på hur det mottages av den som blir utsatt för det. Ett sexuellt närmande via internet kan ske via bild, ljud eller text, där en person närmar sig en annan individ på ett sexuellt sätt. Det behöver alltså inte vara så att människor reagerar negativt på detta. Sexuella trakasserier är annorlunda på den punkten då det endast ses som en negativ handling. Hur ser de sexuella aktiviteterna ut på nätet? En stor svensk enkätstudie genomfördes på nätportalen som behandlade sexuella aktiviteter på internet. Cooper, Månsson, Daneback, Tikkanen och Ross (2003) lyckades få en någorlunda jämn fördelning på könen på de deltagande, samt en åldersfördelning som sträcker sig över hela spannet, det vill säga från tonåringar till pensionärer. Den jämna åldersfördelningen har varit svår att uppnå i tidigare studier som handlar om just detta ämne, men som också genomförs via enkäter som fylls i på internet. Tre fjärdedelar av respondenterna uppgav att dem när de är ute på internet söker efter aktiviteter som är relaterade till sex och kärlek, medan en fjärdedel uppgav att de inte hade några sådana avsikter alls när de använder sig av internet. Kvinnors mest dominerande aktivitet var att flirta över nätet (46%), medan männens mest dominerande aktivitet var att titta på erotiska bilder och filmer (69%). Andra aktiviteter på nätet som var populära bland kvinnor var att upprätthålla kontakten med en redan existerande sexpartner eller kärlekspartner, samt att besöka olika dejting/kontakt-sidor och sexannonser. Mäns konsumtion av pornografi tycks avta med åldern, och det är de yngre åldersgrupperna som ägnar sig åt detta. Även andra aktiviteter på nätet tycks minska med åldern, såsom att upprätthålla kontakten med en kärlek eller sexpartner samt att chatta. Kvinnor i åldrarna sökte efter kärlekskontakter, samt män i åldrarna Att chatta på nätet var vanligare bland yngre män (18-24 år) än bland de äldre, samt kvinnor i åldrarna 35-48, samt kvinnor i åldrarna år. Onlinedejting gör det lättare att träffa nya människor Traditionell dejting i verkligheten skiljer sig på många vis från online dejting. När människor träffas i verkligheten börjar det med att de befinner sig i varandras närhet och direkt kan iaktta andra individer. Då kan fysisk attraktion uppstå, samt en vilja att få veta mer om den andre för att se om det finns några likheter eller gemensamma intressen. Onlinedejting, eller internetdejting börjar oftast som ett utbyte av meddelanden sinsemellan två parter, där man redan i ett tidigt skede beskriver och berättar om sig själv. Detaljer om individen som i traditionell dejting kommer fram först senare, kommer fram betydligt tidigare via onlinedejting (Rosen, Cheever, Cummings, & Felt, 2008).

5 4 För att ytterligare definiera vad som menas med onlinedejting i just denna studie har en egen definition gjorts: Onlinedejting sker via internet, på exempelvis ett Community där individer utbyter meddelanden och/eller pratar med varandra via chattar. Community (eng.), nätgemenskap, nätmötesplats, Internetbaserad sammanslutning av individer med gemensamt intresse; varierar i bl.a. storlek, tillgänglighet och syfte (http://www.ne.se/lang/community/ ). Det finns också speciella sajter (till exempel som specialiserat sig på att föra människor samman genom att människor registrerar sig och skapar en personlig profil på hemsidan. Där kan människor söka efter en person som de tycker verkar vara intressant utifrån personens presentation. Därefter kontaktas personen och kommunikation kan starta mellan dem (om de båda vill det). Precis som ett samtal i verkligheten, fast via internet. Om tycke uppstår kan de inblandade stämma en träff eller så kallad dejt. Couch och Liamputtong (2008) undersökte hur människor försöker träffa partners att ha sex med i verkligheten, via onlinedejting-sidor och chattar. Orsakerna till varför de dejtade online, hur länge de använt sig av internetdejting undersöktes, hur ofta och vad de gillade samt ogillade med internetdejting. Orsakerna till att de just dejtade online varierade en hel del. Vissa letade till exempel efter en själsfrände, en del efter sex, en del efter att ha kul, en del för att det var avslappnande, en del för att förhindra att bli uttråkad och/eller för att det verkade som ett lätt sätt att träffa nya människor. För de flesta så verkade det som att onlinedejting ändrade deras liv och var lättare än vanlig dejting för att jobbet tog upp mycket av tiden eller att de hade barn och inte hade tid att dejta på annat sätt. De ville dejta för att de flesta av deras kompisar funnit partners eller för att de flyttat till en ny stad. Alltså gillade de onlinedejting för att de av någon anledning inte hade tid att gå ut så mycket som de gjort förut. Hur länge de använt sig av onlinedejting skiljde sig mycket, det var alltifrån två månader till fyra år. Det visade sig även att hur ofta och hur intensivt de dejtade berodde på vilka erfarenheter de fått av dejtingen. Även andra faktorer såsom hur mycket fritid de hade eller hur gärna de ville hitta ett förhållande. Dejtingsajterna som de besökte skiljde sig åt, vissa fokuserade enbart på sex medan andra var mer inriktade på vänskap eller/och romantiska förhållanden. Alla deltagarna i studien hade använt sig av mer än en dejtingsajt. Deltagarna tillfrågades också vad de gillade samt ogillade när det kom till att dejta på internet. Dessa gillanden/ogillanden influerade deras tillvägagångssätt när de använde dessa olika sajter. Några bra saker var: de fick en chans att leta efter potentiella kontakter och dejter som nöje, att det var ett bra sätt att fördriva tiden, att det var snabbt och enkelt, plus att det var ett sätt att träffa människor och att få bra vänner på. Det kunde också vara så att om man fick nobben vid första kontakt online så tog man det inte alls lika hårt eller uppfattade det som lika sårande som det kan vara i verkligheten. De flesta deltagarna ansåg att det sämsta med online dejting var att personer lätt kan skaffa en falsk profil, ljuga om vem de är samt använda falska foton. Avståndet mellan människor rent geografiskt kunde vara både en begränsning och möjlighet. Det negativa var att det är svårt att träffas om de bodde lång ifrån varandra, men också en möjlighet att få kommunicera med människor som befinner sig i andra världsdelar. Genom studien kom man fram till att själva meningen med onlinedejting generellt är att träffa människor som man har haft kontakt med via dejtingsidor. Kvinnor flirtar mer på nätet och männen tittar på bilder med erotiska inslag, båda könen använder sig dock av flera olika sajter med olika teman. Öppenhet på nätet

6 5 Ben-Ze ev (2003) fann att det förekommer en öppenhet på nätet, att människor inte räds att vara öppna med sitt privatliv, känslor och närhet. Studien vittnar om att människor tenderar att vara mer privata på internet än i verkliga livet då man kan bestämma mer vad som ska sägas och att det inte är ansikte mot ansikte. Om man ser det ur en moralisk vinkel så är internet ett ställe där man i större grad känner sig fri att göra det man önskar eftersom normerna är mindre strikta. Anonymiteten gör att både sändaren och mottagaren lättare kan överskrida dessa normer och problemet är att dessa överskridanden är svåra att avslöja via internet. Detta kan i sin tur leda till starka känslor som hat uppstår och är i vissa fall mer starka över internet. Människor är mindre rädda och mer öppna med sitt privatliv och sina åsikter på ett annat sätt än i verkligheten. Internet ses mer som en fantasivärld. Anonymitet och frihet En del människor väljer att vara någon annan och anonymitet gör att människor vågar mer på internet. Det undersöktes hur ungdomar väljer att presentera sina profiler på internet, då anonymitet gör att de kan utforska och leka med sin identitet utan att det får konsekvenser. Det vanligaste var att de låtsas vara äldre än de egentligen är (Gross, 2004). Communitys som skapas expanderar snabbt när många människor med liknande intressen samlas på ett och samma ställe. Internet leder således till en form av socialiseringsprocess, som är fylld av frihet på grund av anonymiteten och detta inger en känsla av kontroll. Det kom fram i denna studie att ungdomar (13-19 år) på ett annat sätt vädrar sina åsikter och ifrågasätter mer, detta leder till att forma och skapa nya attityder till olika ämnen/saker/åsikter och så vidare. Ungdomarna är inte längre passiva mottagare av information, de kan sålla och välja vilket innebär att de är mer aktiva i sin inlärning. De lär sig av erfarenheterna när de får testa sig fram och göra sina egna misstag (Lee & Conroy, 2005). Pornografi på nätet och dess inverkan Ungdomar hanterar intrycken från pornografin via nätet på olika sätt. Peter och Valkenburg (2006) behandlar frågan om ungdomars attityder till sex ändras beroende på hur mycket de utsätter sig för sexuellt material online. Studien visade att sexuellt material online, ändrade attityder och kön har ett samband. Ålder visade sig dock inte vara relevant i sammanhanget. Män tenderade att uppleva det sexuella materialet mer verkligt än kvinnor. Män nyttjade oftare sexuellt material online än kvinnor. Denna ökade exponering var associerad med en högre upplevd realism av materialet som i sin tur resulterade i en förändring av männens attityder till sex, då männen jämför sex i det verkliga livet med sex som förekommer inom pornografiskt material. Hur människor hanterar intrycken från pornografin Häggström-Nordin, Sandberg, Hanson och Tydén (2006) kom fram till att det finns flera olika sätt att hantera all information som är tillgänglig för oss, och som i detta fall handlar om pornografi. Man har delat in attityder och strategier i kategorier. Först beskrivs den liberala gruppen, som tycks anse att det är helt okej med konsumtion och produktion av pornografi, samt deltagande i pornografi, så länge det är lagligt och att det självklart inte handlar om barnpornografi. Vidare har man funnit en normaliseringsgrupp, som ser pornografi som en del

7 6 av deras liv, att det är något vanligt och normalt. Gruppen som benämns som distans, är de som inte tar pornografin så hårt och seriöst, utan kan tydligt skilja på verklighet och fiktion. Gruppen feministerna ser pornografin ur en politisk och social kontext, att det är ett maktmedel över kvinnor. Pornografi är negativt i deras tycke. Gruppen konservativa anser att sexualitet är något som utövas inom ett äktenskap eller i en relation, och ser endast de negativa konsekvenserna av pornografin. De respondenter som deltog uppgav att pornografi kan fungera som kunskapskälla eller inspiration, men de tror också att det kan bidra till en snedvriden bild av sexualitet. Syfte och frågeställningar Många studier har undersökt varför ungdomar använder internet och vad de gör på internet. Gross (2004) har sett att kommunikation, spela spel, leta efter information och ladda ned musik är vanligt förekommande bland ungdomar. Det finns både fördelar och nackdelar med kommunikation över internet. Enligt Ben-Ze ev (2003) finns det risker i och med att anonymiteten gör människor modigare på nätet. Via anonymiteten som förekommer på internet vågar människor i större utsträckning göra saker som de kanske inte annars skulle. Skam förekommer inte i lika stor utsträckning på internet som i det verkliga livet. Vi har valt att undersöka vilka attityder ungdomar har gentemot sexuella närmanden som sker via internet. Studiens syfte: Att ta reda på vilka attityder och upplevelser flickor och pojkar har i gymnasiets första och tredje år gentemot sexuella närmanden som sker via internet. Frågeställningar: (1) Till vad använder ungdomar chattar och forum på internet, och förekommer det några skillnader mellan kön samt årskurs? (2) Hur reagerar ungdomar på sexuella närmanden som sker via internet, och förekommer det några skillnader mellan kön samt årskurs? (3) Hur agerar ungdomarna efter att de blivit utsatta för sexuella närmanden via internet, och förekommer det några skillnader mellan kön samt årskurs? Vi har inte funnit några tidigare studier som kan besvara vårt syfte eller våra frågeställningar. Därför tror vi att denna studie kan bidra med information om gymnasieelevers attityder till sexuella närmanden. Deltagare Metod Elever på en gymnasieskola i en mindre svensk stad tillfrågades om de ville delta i en enkätundersökning. Skolan valdes ut utifrån ett tillgänglighetsurval, där totalt elva klasser deltog i undersökningen. Klasserna valdes ut av programansvariga på skolan utifrån önskemålet att få gymnasieklasser från årskurs ett samt årskurs tre, detta för att få två grupper av olika åldrar samt för att kunna göra en jämförande studie. 170 respondenter deltog, varav åtta respondenters enkäter togs bort på grund av ofullständigt ifyllda formulär samt fel årskurs (årskurs två som inte var intressant för denna studie). 86 tjejer (53.1%) samt 76 killar (46.9%), varav 90 respondenter (55.6%) gick i årskurs ett samt 72 respondenter (44.4%) i årskurs tre deltog i studien. Åldrarna sträckte sig mellan 15 och 19 år. Ingen ersättning utgick till deltagarna. Material

8 7 En enkät utformades och pilottestades på totalt åtta personer. Enkäten bestod av indelade frågeområden som behandlade bakgrund och i vilket syfte de besökte chattar och forum. Sedan behandlades frågeområdet sexuella närmanden via internet och sist generella uppfattningar kring detta. Enkäten bestod av både kryssningsalternativ och skattningsskalor. Exempel på frågor är Har du någonsin blivit utsatt för sexuella närmanden via Internet (t ex via en chatt)? (exempel: någon du har chattat med har börjat tala om eller anspelat på sexuella samtal), där svarsalternativen var ja eller nej. Nästa exempel är: Hur vanligt tror du att det är att andra människor chattar på internet för sexuella syften? där deltagarna fick ringa in en siffra på skattningsskala 1-7, där 1 var Inte alls vanligt och 7 var Väldigt vanligt. Ett missivbrev utformades som delades ut till respondenterna tillsammans med enkäten. I missivbrevet informerades respondenterna om konfidentialitet, frivillighet, informerat samtycke samt kontaktuppgifter till undersökningsledare, handledaren för studien samt kurator på den aktuella skolan beskrevs. Procedur Enkäten pilottestades på totalt åtta personer i liknande åldrar som studien vände sig till. Detta gjordes för att ta reda på om enkäten var lättförståelig samt om det behövdes göra ändringar eller tillägg. Det visade sig att det saknades en del chattar och forum, som sedan lades till i enkäten. En del omformuleringar av frågor i enkäten gjordes också. Klasserna som valts ut för studien besöktes under en period av fyra dagar där enkäter delades ut till de totalt elva klasser som deltog. Den elfte och sista klassen delgavs enkäterna av en programansvarig lärare då vi inte kunde närvara den dagen. Senare samma dag hämtade vi de enkäter vi fått hjälp med att dela ut. Innan enkäten delades ut presenterades studiens syfte muntligt och information om de forskningsetiska kraven, samt att deltagarna efter ifyllande av enkät kunde vända sig till skolans kurator om de hade några frågor eller funderingar kring ämnet som studien behandlar. Därefter ombads deltagarna att läsa igenom missivbrevet noggrant innan de besvarade enkäten. Enkäterna samlades in efter att deltagarna fyllt i dem, och sorterades in i respektive årskurs. Pilottest utfördes på enkäten för att säkerställa enkätens reliabilitet, det vill säga att den behandlar rätt frågor som kan svara på studiens syfte. En reversed item utfördes för att se om respondenterna var konsekventa i sina svar, det vill säga om de verkligen läste frågorna ordentligt eller kryssade i svarsalternativen på måfå. För att säkerställa validitet kunde respondenterna redan i början på enkäten fylla i vilken årskurs de gick i. Årskurs två fanns med som svarsalternativ, trots att denna årskurs inte var intressant för denna studie. Därmed kunde dessa respondenters svar räknas som bortfall, samt att undersökningen genomfördes med rätt målgrupp. Resultat Studien visade att respondenternas tillgång till internet varierade, den största andelen hade tillgång till internet hemifrån (98.8%), via skolan (66%), hos kompisar (55.6%), resultaten innebär att respondenterna kunde kryssa i fler än ett alternativ, därav kan respondenterna ange att de har tillgång till internet både hemifrån, i skola och hos kompisar och så vidare. Totalt 156 respondenter (96.3%) svarade att de använder sig att chattar och forum, varav 86 tjejer (53.1%) och 76 killar (46.9%). Fyra respondenter (2.5%) angav dock att de inte använder sig av chattar och forum.

9 8 Ungdomar använder chattar och forum mest för att hålla kontakten med vänner och familj, för att se hela fördelningen, se nedan. Tabell 1 Vad ungdomar använder chattar och forum till, angett i medelvärden i en skala på 1-7. Använder chattar och forum till Tjejer Killar Åk 1 Åk3 Träffa nya människor 3,33 3,32 3,52 3,14 Hålla kontakt med vänner och familj 6,24 5,61 5,98 5,88 För att flirta 1,96 2,56 2,21 3,32 För att hitta sexuella partners 1,03 1,48 1,23 1,28 TvåvägsANOVOR utfördes för att ta reda på vad ungdomar använder chattar och forum till. Respondenterna kunde kryssa i en skala 1-7 för varje påstående, där 1 motsvarar instämmer inte alls och 7 motsvarar instämmer helt. På dessa 5 ANOVOR gjordes en Bonferronikorrigering för att ta bort risken för masssignifikans, som är ganska stor när man gör 5 ANOVOR istället för en. Istället för.05 så hade vi.013 som alpha värde. ANOVA 1: För att träffa nya människor: inga signifikanta värden uppstod. Kön: F(1,160)=.00, p>.013. Årskurs: F(1,160)=2.03, p>.013. Kön*årskurs: F(1,160)=1.94, p>.013. Oberoende variabler var kön (tjej och kille) och årskurs (årskurs ett och årskurs tre), beroende variabel var för att träffa nya människor. Detta var en mellangruppsdesign. ANOVA 2: För att hålla kontakten med vänner och familj: där förekom en huvudeffekt på kön. F(1, 161)=8.67, p<.013. Effektstyrka: 5.2% (vilket är en liten effektstyrka). Tjejerna (M=6.26, SD=1.18) ville i högre grad hålla kontakt med vänner och familj än killarna (M=5.61, SD=1.73). Ingen interaktionseffekt förekom mellan årskurs och kön F(1,161)=3.19, p>.013, inte heller någon huvudeffekt på årskurs F(1,161)=.23, p>.013. Oberoende variabler var kön (tjej och kille) och årskurs (årskurs ett och årskurs tre), beroende variabel var för att hålla kontakt med vänner och familj. Detta var en mellangruppsdesign. ANOVA 3: För att flirta med andra människor: där förekom en huvudeffekt på kön. F(1, 162)=6.58, p<.013. Effektstyrka: 4.0% (vilket är en liten effektstyrka). Killarna (M=2.57, SD=1.66) använde sig i större grad av chattar och forum för att flirta än vad tjejer (M=1.97, SD=1.26) gjorde. Ingen interaktionseffekt förekom mellan årskurs och kön F(1, 162)=.14, p>.013, inte heller huvudeffekt på årskurs F(1,162)=.17, p>.013. Oberoende variabler var kön (tjej och kille) och årskurs (årskurs ett och årskurs tre), beroende variabel var för att flirta med andra människor. Detta var en mellangruppsdesign. ANOVA 4: För att hitta sexuella partners: där förekom en huvudeffekt på kön. F(1, 160)=12.29, p <.013. Effektstyrka: 7.3% (vilket är en medelstor effektstyrka). Killar (M=1.48, SD=1.16) använde sig mer av chattar och forum för att hitta sexuella partners än tjejer (M=1.02, SD=.15). Ingen interaktionseffekt förekom mellan årskurs och kön F(1.160)=.01, p>.013, inte heller någon huvudeffekt på årskurs F(1.160)=.15, p>.013. Oberoende variabler var kön (tjej och kille) och årskurs (årskurs ett och årskurs tre), beroende variabel var för att hitta sexuella partners. Detta var en mellangruppsdesign. ANOVA 5: De som inte hade en avsikt att flirta (reversed item): där fanns en tendens till huvudeffekt på kön. F(1, 156)=5.74, p>.013. Effektstyrka: 3.6%. Tjejerna (M=4.34, SD=2.41) var dem som hade minst avsikt att flirta medan killarna (M=3.44, SD=2.22) hade något mer avsikt att flirta. Ingen interaktionseffekt förekom mellan årskurs och kön F(1,156)=.42, p>.013, inte heller huvudeffekt på årskurs F(1.156)=16, p>.013. Oberoende variabler var kön (tjej och kille) och årskurs (årskurs ett och årskurs tre), beroende variabel var har ingen avsikt att flirta. Detta var en mellangruppsdesign. Respondenterna tillfrågades om de någonsin blivit utsatta för sexuella närmanden via internet. Totalt 89 respondenter (54.9%) angav att de har utsatts för det, varav 60 respondenter var tjejer och 29 respondenter var killar. 72 respondenter (44.4%) angav att de inte blivit

10 9 utsatta för det. En respondent valde att inte svara på frågan. Internt bortfall stort då det var många som inte blivit utsatta. De respondenter som instämde på påståendet om att det sexuella närmandet var obehagligt, var totalt 19.1 % medan 16.7% inte instämmer. M=3.71 på skalstegen 1-7. Ett stort internt bortfall då totalt 34% valde att inte svara på den frågan. Tabell 2 Korstabell. Hur respondenter reagerat då de utsatts för sexuella närmanden via internet. Angett i antal. Kön Årskurser Reaktion på sexuella närmanden Tjejer Killar Åk 1 Åk 3 Ingen känsla alls (neutral) Fick inga obehagskänslor Blev glad Kände sig smickrad Fick obehagskänslor Blev rädd Blev arg Kände sig kränkt För att ta reda på hur ungdomarna upplevde det sexuella närmandet kunde de kryssa i olika svarsalternativ som beskrev reaktioner. Detta analyserades med hjälp av korstabeller med chi2 och förväntad frekvens kombinerat med kön och årskurs, dock analyserades kön och årskurs enskilt. Jag fick obehagskänslor, där det fanns en skillnad mellan könen. Chi2 (1, n=162)=17.81, p<.05 (.000). Tjejer hade högre svarsfrekvens på detta alternativ. Det fanns dock ingen skillnad mellan årskurserna. Jag blev rädd, där det förekom en skillnad mellan könen. Chi2 (1, n=162)=6.78, p<.05 (.009). Även här hade tjejer högre svarsfrekvens än killar. Det förekom ingen skillnad på årskurserna. Jag blev arg, där det fanns en skillnad mellan könen. Chi2 (1, n=162)=20.67, p<.05 (.000). Tjejer hade högre svarsfrekvens även här. Dock ingen skillnad mellan årskurserna. Jag kände mig kränkt, där det fanns en skillnad mellan könen. Chi2 (1,n=162)=6.47, p<.05 (.011). Tjejer hade högre svarsfrekvens än killar. Det förekom dock ingen skillnad mellan årskurserna. Tabell 3 Korstabell. Hur respondenterna agerat efter det att de blivit utsatt för sexuella närmanden. Angett i antal. Kön Årskurser Agerande efter sexuella närmandet Tjejer Killar Åk 1 Åk 3 Fortsatte kontakt och har idag kontakt Fortsatte kontakt men avslutade till slut Ville inte, men fortsatte ändå Avslutade kontakten på en gång För att ta reda på vad ungdomarna gjorde efter att de blivit utsatta för sexuella närmanden via chattar och forum utfördes korstabeller med Pearson chi2 samt förväntad frekvens, kombinerat med kön och årskurs, dock analyserades kön och årskurs enskilt. Jag ville fortsätta kontakten och vi har fortfarande kontakt, där det förekom en skillnad mellan tjejer och killar då det var endast killar som kryssat i detta svar. Chi2 (1, n=162)= 9.52, p<.05 (.002). På årskurser kunde man också se en signifikans. Chi2 (1, n=1629= 10.52,

11 10 p<.05 (.001). Det var årskurs tre som hade högst svarsfrekvens. Jag fortsatte ha kontakt men avslutade den tillslut, där det förekom en skillnad mellan könen då killar hade en högre svarsfrekvens än tjejer. Chi2 (1, n=162)= 5.62, p<.05 (.018). Det förekom ingen skillnad på årskurserna. Jag ville inte fortsätta men gjorde det ändå, där det inte förekom någon skillnad i vare sig kön eller årskurs. Jag avslutade kontakten på en gång, där det förekom en skillnad mellan könen där det var mest tjejer som kryssat i det svarsalternativet (totalt 57 tjejer och 10 killar). Chi2 (1, n=162)= 46.94, p<.05 (.000). Det förekom ingen skillnad mellan årskurserna. För att få reda på ungdomars attityder gällande sexuella närmanden och om det är lätt att kontakta människor på nätet i sexuella syften, ombads respondenterna kryssa i ja eller nejalternativ. Totalt svarade 92.0% ja, och 6.8% nej. 1.2% valde att inte svara alls. 96.2% av tjejerna i årskurs ett tror att det är lätt att kontakta människor i sexuella syften över internet, tjejerna i årskurs tre var alla överens om att det är lätt (100%). Killar i årskurs ett (86.8%) tror också att fallet är så, samt killar i årskurs tre där 84.2% tror likadant. Resultatet visar också att det är mer tjejer än killar som blir utsatta för sexuella närmanden via internet (dock ingen signifikant skillnad), tjejer i årskurs tre var det 70.6% som blivit utsatta, i årskurs ett var det 69.2%. Killar i årskurs tre var 42.1% och i årskurs ett var 34.2%. Respondenterna tillfrågades om huruvida det är vanligt att människor kontaktar andra på nätet i sexuella syften. En skala där 1 Inte alls vanligt till 7 Väldigt vanligt utformades, där M=5,52 och SD=1,27. En tvåvägsanova utfördes för att se om de fanns skillnader i kön och årskurs. Det förekom inga signifikanta skillnader. Diskussion Syftet med denna studie var att undersöka vilka attityder ungdomar har gentemot sexuella närmanden som sker via internet. Frågeställningen som behandlar kön och årskurs har varit två viktiga komponenter i de övriga frågeställningarna, då man via kön och årskurs kan utläsa skillnader och/eller likheter. Första frågeställningen undersöker vad ungdomar använder chattar och forum på internet till. I vår studie kan vi se att chattar och forum har funktionen att hålla kontakt med vänner och familj och framförallt tjejer hade högre svarsfrekvens på denna fråga. Gross (2004) nämner att ungdomar använder sig av chattar för att hålla kontakt, då främst med vänner och familj, men inte med främlingar. Cooper et al. (2003) gjorde en omfattande studie som fick tydliga resultat om hur människor spenderar sin tid på nätet. Där såg man klart att flirta och hitta nya sexuella kontakter var vanligt förekommande. I vår studie kunde vi se att killar i något större grad använder sig av internet för att flirta än tjejer. Av resultaten i studien visar det sig att killar använder chattar och forum för att hitta sexuella partners i större utsträckning än tjejer. Kan detta bero på att killar kanske vågar kontakta tjejer i sådana syften än vad tjejer vågar? I denna studie undersöktes om ungdomarna blivit utsatta för sexuella närmanden och det visade sig att 60 tjejer och 29 killar blivit utsatta. Detta innebär att merparten av tjejerna i vår studie faktiskt har blivit utsatta för sexuella närmanden via internet (60/86). Kan dessa siffror bero på att tjejer i större utsträckning vågar medge att de blivit utsatta för sexuella närmanden än vad killar gör? Eller kan detta bero på att tjejer är mer utsatta? Detta är frågor som kan vara intressanta att vidare undersöka. Nästa frågeställning var hur ungdomar reagerar på sexuella närmanden som sker via internet. Reaktioner på de sexuella närmandena varierade mellan könen, dock var reaktioner som obehagskänslor, rädsla, ilska ( jag blev arg ) samt en känsla av att bli kränkt de reaktioner där det fanns signifikanta skillnader mellan tjejer och killar. Tjejer tenderade att reagera med negativa känslor i större utsträckning än killar. Killarna hade mest svarsfrekvens

12 11 på Ingen känsla alls (neutral) på denna fråga, detta var dock endast en tendens och inte en signifikant skillnad. Det skulle kunna indikera på en attityd gentemot sexuella närmanden som sker via internet. Tjejer verkar alltså i större utsträckning ha en mer negativ attityd till ovälkomna närmanden som sker via internet. Den sista frågeställningen undersökte hur ungdomar agerar efter att det blivit utsatta för sexuella närmanden via internet. Det vanligaste agerandet efter det sexuella närmandet bland tjejer (alltså de tjejer som angivit att de blivit utsatta för sexuella närmanden via internet, 57 av 61) var att avsluta kontakten på en gång. Detta är en tydlig reaktion som uppstår av de negativa känslorna efter att de blivit utsatta, samt att detta är mer tydligt hos tjejer och att de agerar därefter. Man kan se att killar var dem som fortsatte att ha kontakt, samt att de avslutade den till slut. Vi kom därmed fram till att killars attityder (i denna studie) gentemot sexuella närmanden skiljer sig från tjejernas, då killarna reagerade och agerade med mindre negativa känslor. Många av respondenterna angav att de trodde att det var lätt att kontakta andra människor i sexuella syften, både i första och tredje året på gymnasiet var det över 80% som ansåg att fallet var så, både bland tjejer och killar. Om det är vanligt att människor kontaktar andra på nätet i sexuella syften, fick ett medelvärde som kan ses som högt i en skala på 1-7. Detta betyder att respondenterna tror att det är vanligt. Dessa två frågeområden tar upp huruvida ungdomarna tror att det är ute i verkligheten på internet vad gäller sexuella närmanden. Utifrån resultaten på dessa två frågor (som nämnts ovan) kan man se att det är en uppfattning av omgivningen och därmed en attityd. Anonymiteten är en gemensam nämnare för många av studierna. Detta är dock inget som undersökts i denna studie, men alldeles säkerligen en bidragande orsak till varför människor vågar utsätta andra människor för sexuella närmanden. Internet och anonymiteten ger människor möjlighet att testa andra roller eller identiteter (Calvert, Mahler, Zehnder, Jenkins & Lee, 2003; Gross, 2004). Enligt Ajzen (2001) så är attityder föränderliga till viss del. Något som kan vara intressant i en studie som denna är att mäta liknande attityder över tid. Göra en studie där man följer respondenterna över en längre period för att se om attityderna förändras gentemot sexuella närmanden via internet. Attityder kan förändras via nya kunskaper och mognad. Ytterligare ett förslag är att man tar in faktorer som familjebakgrund och genusstudier. Metoddiskussion Valet av skola för studien gjordes utifrån ett tillgänglighetsurval, då det var svårt att få andra skolor att delta. Skolan som deltog i denna studie valdes ut utifrån deras engagemang och intresse. På grund av detta blev antalet respondenter något begränsat, då det upplevs som ett stort antal elever ur en och samma skola, jämfört med om man haft tillgång till flera skolor samtidigt. Vi tror att denna studie kan vara en start till en om möjligt större studie med fler deltagare och mer tid till att utföra studien. En bidragande orsak till att andra skolor avböjde deltagandet i studien tror vi delvis beror på tidpunkten på terminen, då var nära terminsslut och storhelger. Antalet deltagande respondenter ansågs många till en början, men kan ändå vara för få för att på ett rättvist sätt representera hur det ser ut bland ungdomar i stort, det vill säga viss risk för Typ II-fel föreligger. Detta medför även att denna studie inte kan generaliseras på övriga skolor. Designen på enkäten kunde möjligen ha sett annorlunda ut för att få en tätare svarsfrekvens på vissa frågor. Exempel fråga 13, som istället för att kryssa i ett eller flera svarsalternativ, kunde istället svarsalternativen delats upp i enskilda ja- och nej-frågor. Reversed item utfördes med hjälp av fråga åtta och tio. Resultatet visar att många av respondenterna inte var

13 12 konsekventa i sina svar. Detta kan bero på att det var svårt att förstå eller att de i all hast bara kryssat i ett svar utan att reflektera över det (dock var detta inget som framstod som ett problem när enkäten pilottestades). Bonferroni test utfördes på de fem ANOVOR som handlade om vad ungdomar brukar använda chattar och forum till. Detta gjordes för att säkerställa att de signifikanta resultaten inte var ett resultat av massignifikans (Typ-I fel). Alltså räknades en ny signifikansnivå ut som var mer extrem för att mer säkert veta att det verkligen var skillnader mellan grupperna. Det var svårt att definiera begrepp som sexuella närmanden, chatta och onlinedejting, då främst de två sista eftersom detta är så pass nya begrepp. Sexuella närmanden är också svårt att definiera då det inte alltid behöver innebära något negativt, det kan i mottagarens ögon vara något positivt. När man letar efter just denna benämning så har det varit väldigt svårt, eftersom det som sexuella närmanden refereras till är just sexuella trakasserier. Slutsats Slutsatsen i denna studie är att internet fungerar som ett socialt verktyg för ungdomar. Killar tenderar att använda chattar och forum för att flirta och leta efter sexuella partners, medans tjejer använder chattar och forum för att hålla kontakt med vänner och familj. När killar utsätts för sexuella närmanden tenderar de att reagera neutralt, det är alltså inte lika stötande för dem. Tjejer är i större utsträckning utsatta för sexuella närmanden via chattar och forum och detta resulterar i känslor som ilska, rädsla, obehag och en känsla av att bli kränkt. Oftast väljer tjejerna att omgående avsluta kontakten som utsatt dem för detta. Slutligen kan man se att ungdomar tror att det är både lätt och vanligt att kontakta människor i sexuella syften via chattar och forum. Vi tycker att det är intressant hur olika tjejer och killar reagerar på sexuella närmanden, även det faktum att det verkar som att tjejer i större utsträckning utsätts för det. Vad kan ligga bakom detta? Referenser Ajzen, I. (2001). Nature and operation of attitudes. Annual Review of Psychology, 52, doi: /annurev.psych Barak, A. (2005). Sexual harassment on the internet. Social Science Computer Review, 23(1), doi: / Ben-Ze'ev, A. (2003). Privacy, emotional closeness, and openness in cyberspace. Computers in Human Behavior, 19(4), doi: /s (02)00078-x Calvert, S. L., Mahler, B. A., Zehnder, S. M., Jenkins, A., & Lee, M. S. (2003). Gender differences in preadolescent children's online interactions: Symbolic modes of selfpresentation and self-expression. Journal of Applied Developmental Psychology, 24(6), doi: /j.appdev Cooper, A. L., Månsson, S., Daneback, K., Tikkanen, R., & Ross, M. W. (2003). Predicting the future of internet sex: Online sexual activities in sweden. Sexual and Relationship Therapy.Special Issue: Cybersex, 18(3), doi: / Couch, D., & Liamputtong, P. (2008). Online dating and mating: The use of the internet to meet sexual partners. Qualitative Health Research, 18(2), doi: /

14 13 Gross, E. F. (2004). Adolescent internet use: What we expect, what teens report. Journal of Applied Developmental Psychology: An International Lifespan Journal, 25(6), Hämtad från: Häggström-Nordin, E., Sandberg, J., Hanson, U., & Tydén, T. (2006). 'It's everywhere!' young swedish people's thoughts and reflections about pornography. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 20(4), doi: /j x. Lee, C. K. C., & Conroy, D. M. (2005). Socialisation through consumption: Teenagers and the internet. Australasian Marketing Journal (AMJ), 13(1), Hämtas från: Lin, C., & Yu, S. (2008). Adolescent internet usage in taiwan: Exploring gender differences. Adolescence, 43(170), Hämtad från: Nationalencyklopedin. Hämtad 22 januari 2010 via Mälardalens Högskola: Nationalencyklopedin. Hämtad 22 januari 2010 via Mälardalens Högskola: Peter, J., & Valkenburg, P. M. (2006). Adolescents' exposure to sexually explicit online material and recreational attitudes toward sex. Journal of Communication, 56(4), doi: /j x. Rosen, L. D., Cheever, N. A., Cummings, C., & Felt, J. (2008). The impact of emotionality and self-disclosure on online dating versus traditional dating. Computers in Human Behavior, 24(5), doi: /j.chb

Sex på internet. Kristian Daneback. www.gu.se

Sex på internet. Kristian Daneback. www.gu.se Sex på internet Kristian Daneback Aktiviteter man ägnar sig åt på internet, fördelat efter kön i åldersgruppen 18-24 år (2009) Kvinnor (%) Män (%) Läser erotiska texter 41 42 Tittar på pornografi 35 88

Läs mer

Ungdomar och sex på internet

Ungdomar och sex på internet Ungdomar och sex på internet Kristian Daneback Tillgång till internet 1996-2012 Internetpenetration (2012) 1. Island 97.8% 2. Norge 97.2% 3. Sverige 92.9% 14. Storbritannien 84.1% 16. Tyskland 82.7% 19.

Läs mer

Kärlek.nu Om Internet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar

Kärlek.nu Om Internet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Kärlek.nu Om Internet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi. Aukt. spec. i klin. sexologi Malmö högskola www.lofgren-martenson.com

Läs mer

Delrapport. Attityder till brott och straff på nätet. Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25

Delrapport. Attityder till brott och straff på nätet. Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25 Delrapport Attityder till brott och straff på nätet Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25 Om undersökningen 2 Om undersökningen Huvudsakliga syftet med undersökningen var att ta reda på svenska ungdomars

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Delrapport. Attityder till brott och brottsbekämpning. Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25

Delrapport. Attityder till brott och brottsbekämpning. Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25 Delrapport Attityder till brott och brottsbekämpning på nätet Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25 Om undersökningen Huvudsakliga syftet med undersökningen var att ta reda på svenska ungdomars attityder

Läs mer

Idéer för sexualundervisningen

Idéer för sexualundervisningen Idéer för sexualundervisningen Både nya och erfarna lärare kan hitta inspiration i vår idébank. Du får använda materialet fritt och kopiera våra förslag. Om du själv har goda erfarenheter eller idéer som

Läs mer

2013-02-23. Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer

2013-02-23. Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer Nätmobbing Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Leg. Psykolog & Doktorand Sofia Berne Definition: En person är nätmobbad när han eller hon, flera gånger blir utsatt för elaka handlingar

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

1) FRÅGOR OM RESPONDENTENS SOCIAL-DEMOGRAFISKA DATA: - Hur gammal är du?... år (= öppen fråga)

1) FRÅGOR OM RESPONDENTENS SOCIAL-DEMOGRAFISKA DATA: - Hur gammal är du?... år (= öppen fråga) 1. Typer av enkätfrågor - När man gör en frågeformulär, vill man gärna få den att påminna om vanlig interaktion dvs man frågar inte svåra och/eller delikata frågor i början, utan först efter att ha samtalat

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Ses offline? Om sex, gränssä1ning och ungas utsa1het på nätet. Josefin Grände www.josefingrande.se

Ses offline? Om sex, gränssä1ning och ungas utsa1het på nätet. Josefin Grände www.josefingrande.se Ses offline? Om sex, gränssä1ning och ungas utsa1het på nätet. Josefin Grände www.josefingrande.se Se mig Unga om sex och internet www.ungdomsstyrelsen.se Någon på nätet försökt få en att prata om sex/skicka

Läs mer

Tyresö kommun. Föräldrar Förskola. 1582 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Mars 2013

Tyresö kommun. Föräldrar Förskola. 1582 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Mars 2013 Tyresö kommun Föräldrar Förskola 1582 respondenter Brukarundersökning Genomförd av CMA Research AB Mars 2013 Fakta om undersökningen Bakgrund Flera kommuner genomför årligen en kundundersökning i förskola,

Läs mer

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Bakgrund Ett samarbetsavtal mellan Lindeskolan och forskargruppen Center for Health and Medical Psychology

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

NÄRHET ELLER DISTANS

NÄRHET ELLER DISTANS NÄRHET ELLER DISTANS Konsekvenser av digital internkommunikation Sveriges Kommuner och Landsting 2014-11-25 Catrin Johansson Professor i organisationers kommunikation Mittuniversitetet SOCIALA MEDIER

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Unga, sex och nätet Om Ungdomsstyrelsen Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Tar fram och förmedlar kunskap om det civila samhällets

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare. Aktuell rapport bygger på en utförligare rapport, Gymnasieelevers psykiska hälsa i Skövde år 2, skriven av A. Boij AB - Idé och produktutveckling, ISBN 978-91-977837-5-6, vilka genomförde undersökningen.

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING TRIS tjejers rätt i samhället TRIS Bildades 2002 i Uppsala. Ideell organisation. Partipolitiskt och religiöst obunden. Arbetar för barn, ungdomars och kvinnors rättigheter. TVÅ VIKTIGA FRÅGOR Är det något

Läs mer

Umgås på nätet KAPITEL 6. Chatta via webbläsaren

Umgås på nätet KAPITEL 6. Chatta via webbläsaren KAPITEL 6 Umgås på nätet Internet håller alltmer på att utvecklas till en parallellvärld med vår vanliga tillvaro. Man spelar spel över nätet, bygger upp virtuella världar med virtuella prylar och virtuella

Läs mer

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans Innehåll Om undersökningen Om respondenterna Resultat i sammandrag Resultat från undersökningen Synen på mångfald och diskriminering Jobb och företagande

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: VILL DU?

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: VILL DU? 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: VILL DU? MÅLGRUPP: ÅRSKURS 7-9 LÄRANDEMÅL Utveckla sin förmåga att uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta,

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

MÄN ÄR FRÅN FOURSQUARE, KVINNOR FRÅN FACEBOOK

MÄN ÄR FRÅN FOURSQUARE, KVINNOR FRÅN FACEBOOK MÄN ÄR FRÅN FOURSQUARE, KVINNOR FRÅN FACEBOOK HUR MÄN OCH KVINNORS ANVÄNDANDE AV SOCIALA MEDIER SKILJER SIG OCH VAD DE EFTERFRÅGAR AV VARUMÄRKEN ONLINE. 6 SEPTEMBER 2012 Den här presentationen handlar

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Antal pedagogisk personal: 24 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 79% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till

Läs mer

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal 2015 Revideras i december 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026 183055 Sofiagatan 6 rektor: Elisabet Enmark elisabet.enmark@geflemontessori.se

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008 Resultat tfå från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet Förord öod De flesta människors vardag påverkas av beslut

Läs mer

Elevernas likabehandlingsplan

Elevernas likabehandlingsplan Elevernas likabehandlingsplan Beringskolan augusti - 2011 Du och jag och alla barn har rätt att leva i trygghet. ALLA HAR RÄTT ATT VARA MED! Alla är lika viktiga oavsett ålder! Alla behövs! Vad kan du

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

2010-08-30. Segmentering. Vad är segmentering? Dagens agenda

2010-08-30. Segmentering. Vad är segmentering? Dagens agenda Dagens agenda Segmentering Hur det fungerar i teorin och i verkligheten i industrin Vad är segmentering? Hur kan man segmentera? Att segmentera i tre steg Segmentering i praktiken Per Åsberg, 7 september

Läs mer

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8 KROKOM2500, v1.0, 2012-02-29 RAPPORT ENKÄT 1 (10) Datum 6/5 2013 Barn och utbildningsnämnden Monica Andersson IT-pedagog 0640-16 377, monica.andersson@krokom.se Rapport från satsningen En dator per elev

Läs mer

2. Skriv en sammanfattning av nyheten med dina egna ord. Välj tre olika kategorier, alltså denna termin gör du tre nyheter!

2. Skriv en sammanfattning av nyheten med dina egna ord. Välj tre olika kategorier, alltså denna termin gör du tre nyheter! Veckans nyheter Följ med i veckans nyheter och händelser genom att se på nyhetssändningar, läsa dagstidningar och lyssna på radions nyheter. Du ska välja ut sådant som har med samhällsfrågor att göra dvs

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson PiteåPanelen Rapport nr 13 Europaförslag November 2010 Eva Andersson Kommunledningskontoret Europaförslag Europaparlamentet vill utöka möjligheten för Europas medborgare att påverka Europeiska unionen.

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

Segmentering. i industrin. Dagens agenda. Vad är segmentering? Hur kan man segmentera? Att segmentera i tre steg. Prolog: Om mig själv

Segmentering. i industrin. Dagens agenda. Vad är segmentering? Hur kan man segmentera? Att segmentera i tre steg. Prolog: Om mig själv Segmentering Hur det fungerar i teorin och i verkligheten i industrin Per Åsberg, 5 september 2011 Dagens agenda Vad är segmentering? Hur kan man segmentera? Att segmentera i tre steg Segmentering e e

Läs mer

Lärarhandledning. Ungar & Medier 2010

Lärarhandledning. Ungar & Medier 2010 Lärarhandledning Ungar & Medier 2010 Lärarhandledning till Medierådets Ungar & Medier 2010 Medier påverkar unga människors liv och unga påverkar mediernas utveckling. Mediekompass har tagit fram en lärarhandledning

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Hur jämställd är landsbygden? En enkät från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva

Hur jämställd är landsbygden? En enkät från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva Hur jämställd är landsbygden? En enkät från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva Foto: Jörgen Wiklund 1 Innehåll Inledning sid. 3 Resultat sid. 4 Slutord sid. 11 Appendix 1: Frågor och grafer sid.

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

Vara kommun. Fritidsgårdar Våren 2014

Vara kommun. Fritidsgårdar Våren 2014 Vara kommun Fritidsgårdar Våren 24 Presentation Om undersökningen Sammanfattning Resultat NFI (Nöjd Fritidsgård Index) Per fråga Om undersökningen Undersökningen riktades till personer som besöker Vara

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Det handlar om kärlek. Läsåret 2013/2014

Det handlar om kärlek. Läsåret 2013/2014 Det handlar om kärlek Läsåret 2013/2014 I samarbete med 2 Sammanfattning av resultatet Totalt har 2 716 elever svarat på enkäten före skolveckan och 1 698 elever har svarat på enkäten efter skolveckan.

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

ABF Huddinges kvalitetsmätning av studiecirklar 2011. Inger Sahlin ABF Huddinge Kommunalvägen 26 141 61 Huddinge

ABF Huddinges kvalitetsmätning av studiecirklar 2011. Inger Sahlin ABF Huddinge Kommunalvägen 26 141 61 Huddinge ABF Huddinges kvalitetsmätning av studiecirklar 211 Inger Sahlin ABF Huddinge Kommunalvägen 26 141 61 Huddinge Huddinge, september 211 1 SAMMANFATTNING Redovisningen av ABF Huddinges kvalitetsmätning av

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Umeå Universitet 041025 Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Grupp 3: Christina Grahn, dit01cgn@cs.umu.se Dan Kindeborg, di01dkg@cs.umu.se David Linder, c01dlr@cs.umu.se Frida Bergman, dit01fbn@cs.umu.se

Läs mer

Björn Wickström, projektledare Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun bjorn.wickstrom@ostersund.se

Björn Wickström, projektledare Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun bjorn.wickstrom@ostersund.se SIS 27 september 2011 Trygghet, Hälsa och Trivsel i Skolan Vad kan vi lära av Östersundsprojektet? (UHU) Björn Wickström, projektledare Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun bjorn.wickstrom@ostersund.se

Läs mer

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare Ungdomarna i STOPP ett projekt mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering Inledning Under våren 2010 beslutade Inga Johansson

Läs mer

Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014

Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014 Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Tjänsteskrivelse Enkätundersökning till elever i gymnasiet åk 1

Tjänsteskrivelse Enkätundersökning till elever i gymnasiet åk 1 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2013-04-11 DNR UN 2013.093 SUSANNE MALMER SID 1/1 KVALITETSHANDLÄGGARE 08-58 78 52 15 SUSANNE.MALMER@VALLENTUNA.SE UTBILDNINGSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

Uppdragsgivare. Behov

Uppdragsgivare. Behov Uppdragsgivare Vi har fått i uppdrag av ett utbildningsföretag att utveckla ett program för att lärare på bästa sätt ska kunna undervisa och utbilda gymnasieelever i presentationsteknik. Utbildningsföretaget

Läs mer

Tillsammans är man mindre ensam? En studie om kvinnor och mäns attityd till social interaktion för trivsel på arbetsplatsen

Tillsammans är man mindre ensam? En studie om kvinnor och mäns attityd till social interaktion för trivsel på arbetsplatsen Linköpings universitet 2009-05-27 IBL, Psykologi 2 B-uppsats Handledare: Magnus Emilsson Tillsammans är man mindre ensam? En studie om kvinnor och mäns attityd till social interaktion för trivsel på arbetsplatsen

Läs mer

ANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB.

ANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB. @ungdomsb ANALYS LEDARSKAP Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Totala respondentantalet: Online, kvantitativ 18 september 20 oktober 2014 Individer i Sverige, 15-25 år 20 973 st. (av vilka 5185 st. har

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Ska vi ses? Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Mårten Melin

Ska vi ses? Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Mårten Melin sidan 1 Författare: Mårten Melin Vad handlar boken om? Maria sitter på tåget och ska åka till sin mormor i Göteborg. Mittemot Maria sitter en jättesnygg tjej som läser dikter. Det brukar Maria också göra.

Läs mer

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Kevingeskolan - Elever åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 59 respondenter

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Kevingeskolan - Elever åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 59 respondenter Danderyds kommun Kevingeskolan - Elever åk 5 59 respondenter Kundundersökning 2015 Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015 Våga Visa 2015, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms län

Läs mer

Nätbaserat stöd för närstående till personer med psykisk ohälsa

Nätbaserat stöd för närstående till personer med psykisk ohälsa Nätbaserat stöd för närstående till personer med psykisk ohälsa Mötesplats välfärdsteknologi och e-hälsa, 2015-01-21 Sigrid Stjernswärd - Lunds universitet Sigrid Stjernswärd Source: 2015 National Suicide

Läs mer

BILAGA 1. FRÅGEFORMULÄR gällande skolelevers datorvanor (åk 3-9) 1. Kön Pojke Flicka. 2. Årskurs

BILAGA 1. FRÅGEFORMULÄR gällande skolelevers datorvanor (åk 3-9) 1. Kön Pojke Flicka. 2. Årskurs BILAGA 1. FRÅGEFORMULÄR gällande skolelevers datorvanor (åk 3-9) 1. Kön Pojke Flicka 2. Årskurs Kryssa för endast ett svarsalternativ per fråga om inget annat nämns! 3. Hur länge sitter du vid datorn i

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

FRCK Diskrimineringspolicy

FRCK Diskrimineringspolicy FRCK Diskrimineringspolicy Innehåll Inledning... 2 Styrning för diskrimineringspolicyn... 2 Jämställdhetsarbete... 2 :... 2... 2... 2 Mångfaldsarbete... 2... 2 Kompetensutveckling... 3 Arbetsförhållanden...

Läs mer

Makt, kultur, sexualitet

Makt, kultur, sexualitet Makt, kultur, sexualitet Hur hänger det ihop? Handledning för dialog med ungdomar Ett dialogprojekt med ungdomar från gymnasieskolor i Göteborg av ungdomsmottagningarna i Göteborg 2006 Makt, kultur, sexualitet

Läs mer

Människa-Dator Interaktion

Människa-Dator Interaktion Människa-Dator Interaktion Uppgift 1, Datainsamling Utbildningsföretag vill ha programvara (Håkan Johansson) Produkter på marknaden: 3 st gratisprogram för elearning/webkonferans: Yugma Låter dig köra

Läs mer

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson AVmedia dagen 20151027 Ses offline Milla Skoglund Stina Nilsson Varför "ses offline"? AVmedia utbildning Många kränkningar på nätet, Trygghets gruppen Lektion 1 Kontrakt Kontrakt Kontrakt SES OFFLINE?

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Ekebyskolan - Elever åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 64 respondenter

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Ekebyskolan - Elever åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 64 respondenter Danderyds kommun Ekebyskolan - Elever åk 5 64 respondenter Kundundersökning 2015 Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015 Våga Visa 2015, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms län genomför

Läs mer

Arbetsutvecklingsrapport

Arbetsutvecklingsrapport Arbetsutvecklingsrapport Brukarundersökning inom daglig verksamhet En länsgemensam brukarundersökning för personer som har insatser enligt LSS Författare: Eva Rönnbäck Rapport: nr 2011:1 ISSN 1653-2414

Läs mer

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Ekebyskolan - Föräldrar åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 37 respondenter

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Ekebyskolan - Föräldrar åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 37 respondenter Danderyds kommun Ekebyskolan - Föräldrar åk 5 37 respondenter Kundundersökning 215 Pilen Marknadsundersökningar Mars 215 Våga Visa 215, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms län genomför

Läs mer

Sexualitet och kärlek ur ett samspelsperspektiv

Sexualitet och kärlek ur ett samspelsperspektiv Får jag lov? Om kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist i klinisk sexologi

Läs mer

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet Systerskap för att främja unga tjejers hälsa Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet 1 Genusinriktad ANDT-prevention Under 2011 påbörjades

Läs mer

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Vendestigen - Elever åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 12 respondenter

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Vendestigen - Elever åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 12 respondenter Danderyds kommun Vendestigen - Elever åk 5 12 respondenter Kundundersökning 215 Pilen Marknadsundersökningar Mars 215 Våga Visa 215, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms län genomför

Läs mer

Den gränslösa arbetsplatsen

Den gränslösa arbetsplatsen Manpower Work life Rapport 2011 Den gränslösa arbetsplatsen Tidigare Work Life studier visar att gränsen mellan privat och professionellt liv suddas ut på arbetsmarknaden, mycket tack vare sociala mediers

Läs mer

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale Dagens datum: 1. Initialer på personen som skattas: Ålder: 2. Ansvarig läkare: Kön? Ringa in korrekt svar 3. Man 4. Kvinna Civilstånd? Ringa in korrekt svar

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Vad är det för skillnad på att strula och hångla?

Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Om man mår dåligt och inte vill prata med någon face to face vad gör man då? Hjälp kondomen sprack i går när jag och min flickvän hade sex, har hört att

Läs mer

VAD HÄNDER PÅ NÄTET?

VAD HÄNDER PÅ NÄTET? Folkhälsans förbund r.f. VAD HÄNDER PÅ NÄTET? En kartläggning av finlandssvenska barns och ungdomars erfarenheter av andras och eget beteende på internet 2014 Stina Forsberg och Sarah Storm Innehåll Inledning...

Läs mer

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Ösbyskolan - Föräldrar åk 2. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 22 respondenter

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Ösbyskolan - Föräldrar åk 2. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 22 respondenter Danderyds kommun Ösbyskolan - Föräldrar åk 2 22 respondenter Kundundersökning 2015 Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015 Våga Visa 2015, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms län

Läs mer

GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR?

GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR? YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR? Examensarbete 35 poäng Författare: Lena Gräsberg Paula Salloum Handledare: Doris Karlsson Våren 2015

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Värmdö kommun. Kundundersökning 2015. Brunns skola - Föräldrar åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 47 respondenter

Värmdö kommun. Kundundersökning 2015. Brunns skola - Föräldrar åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 47 respondenter Värmdö kommun Brunns skola - Föräldrar åk 5 respondenter Kundundersökning 2015 Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015 Våga Visa 2015, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms län genomför

Läs mer

Facebook-grupp organiserar hatattacker mot feminister

Facebook-grupp organiserar hatattacker mot feminister Facebook-grupp organiserar hatattacker mot feminister Nyheter Nu kan Nyheter24 berätta om en ny sluten Facebook-grupp som skriver rasistiska och sexistiska inlägg, sprider hat, hänger ut feminister och

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

European Family Empowerment. Enkät till ungdomar

European Family Empowerment. Enkät till ungdomar European Family Empowerment Enkät till ungdomar ANONYMITET Ingen annan än vi forskare kommer att kunna se dina svar. Dina svar kommer att kodas och kommer inte att visas för någon annan. Resultatet kommer

Läs mer

Enkätundersökning i samarbete med MSN

Enkätundersökning i samarbete med MSN Riksförbundet BRIS Enkätundersökning i samarbete med MSN I samarbete med MSN genomförde BRIS under våren 2007 en webbaserad enkät bland 14-17- åringar. Syftet var att skaffa ett bredare underlag än det

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT 2

EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Gruppmedlemmar: Helene Brogeland Alejandra Leyton-Espinoza Ida Karlsson EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Strategisk kommunikation distans VT2013 (1MK162) 2013-04-24 Innehåll 1. Begrepp inom målgruppsanalysen... 3

Läs mer