Anonymitet i gemenskaper på nätet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anonymitet i gemenskaper på nätet"

Transkript

1 Vi är inte speciellt anonyma på nätet, inte ens i de forum där anonymiteten sägs vara som störst. I själva verket är de flesta användare identifierbara och möjliga att spåra av den som är tillräckligt motiverad att lägga ned tid på detta. Det har Malin Svenningsson kommit fram till i sin forskning. Hon är fil.dr. i kommunikationsvetenskap och verksam som lärare och forskare vid avdelningen medie- och kommunikationsvetenskap, Karlstads universitet. Artikeln ingår i Att skapa lärgemenskaper och mötesplatser på nätet den tredje delen i antologin om lärgemenskaper från OLC-gruppen vid IT-universitetet i Göteborg. Boken har nyligen publicerats (Studentlitteratur) och recenseras i detta nummer av tidskriften. Anonymitet i gemenskaper på nätet Malin Svenningsson I mitten av 1990-talet lanserades en reklamkampanj för ett företag som erbjöd snabbare internetuppkoppling. Kampanjen innehöll bland annat en reklamfilm vars handling var ungefär såhär: En ung, vacker kvinna berättar i telefon för sin väninna att hon har träffat en kille på nätet, och att de nu stämt träff och ska dejta i verkligheten. Väninnan är förstås nyfiken och frågar: Men hur ser han ut då? Njae, jag vet inte svarar tjejen men jag har hans hemsida här, jag ska kolla!. TVtittaren får se hemsidan laddas ner, och man ser en bild på en man med mycket fördelaktigt yttre. Flickan avslutar snabbt samtalet och rusar iväg till sin träff utan att vänta på att hela hemsidan ska laddas ner. TV-tittaren får emellertid se den, och man får nu se att den stilige mannen i själva verket bara är en affisch på väggen, under vilken hemsidans verklige ägare sitter en medelålders, fet och orakad man i nätbrynja som sitter och rapar med en ölburk i handen. Denna reklamfilm fångar på ett träffsäkert sätt upp allmänhetens föreställningar om internet som mötesplats, så som de såg ut vid den tiden. Allt sedan internets tidigaste barndom har en av de aspekter som fascinerat människor allra mest varit möjligheten att interagera med andra människor utan att synas och utan att höras. Det var framför allt anonymiteten, och olika aspekter av den, som gav upphov till såväl skräckscenarier som utopiska visioner om det nya mediet. Detta gällde förstås lekmän, som kan ses i exemplet ovan, och i vandringssägner, skämt och seriestrippar på samma tema. Ett välkänt exempel är den skämtteckning där en hund, sittandes framför sin uppkopplade dator, konstaterar att On the Internet, nobody knows you re a dog ¹. Även forskare lockades av det nya mediets potential och skrev rapporter med fantasieggande titlar som Anonymity is part of the magic och Will the real body please stand up?. Under internets första tid dominerades forskningen av tekniskt och ekonomiskt orienterade studier. Under 1990-talet kom så en forskningsinriktning att utvecklas som mer betonade internet som ett socialt och kulturellt fenomen, och det var då man började intressera sig för aspekter som identitet och kroppslighet. Ett av de ämnen

2 som tidigt upptäckte det nya mediet var utbildningsvetenskap, och man gjorde tidigt studier om hur datormedierad kommunikation (med sina speciella egenskaper) skulle påverka lärandesituationer. I dessa diskussioner togs aspekter som rörde identitet, anonymitet och kroppslöshet och dess konsekvenser för interaktionen ibland upp. Det fanns emellertid ingen konsensus på området, utan forskare såväl som lekmän kom med rapporter från endera extremen. Den kroppslösa miljön tillskrevs antingen oerhört negativa eller fantastiskt positiva egenskaper och konsekvenser. Efterhand som vi vande oss vid internet kom frågorna om identitet att överskuggas av andra frågor. Man blev mer intresserad av frågor om vem som hade tillgång, och framför allt, vad man hade möjlighet att få tillgång till på nätet. Fokus för de upprörda diskussionerna och de moraliska panikerna kom i tur och ordning att förflyttas till frågor om IT-underklass och internetterrorism, om porrsurfande och pedofiler samt, naturligtvis, piratkopiering av musik och filmer. Diskussionen om identitet(er) på nätet kom helt enkelt av sig, utan att vi någonsin fick ett svar på hur det egentligen förhåller sig. Nu, då nyhetens behag har lagt sig, vi har vant oss vid det nya mediet och det ingår i vår vardag, är det kanske dags att nyansera diskussionen. När vi sett att världen i stort sett är sig lik, även efter internetrevolutionen, är tiden mogen för oss att se vad anonymiteten och kroppslösheten på nätet innebär för vårt sätt att kommunicera och förhålla oss till varandra. Det här är kanske speciellt intressant att fundera över för den som står i begrepp att utforma en lärgemenskap på nätet. Vilken grad av anonymitet ska tillåtas? Ska studenterna tillåtas att använda nicknames (pseudonymer) eller inte? Vad får graden av anonymitet för konsekvenser för samspelet mellan studenterna och mellan studenter och lärare? Denna text kommer att ge en kort översikt av forskning som gjorts på området, där i huvudsak tre olika perspektiv kan urskiljas. Vidare förs ett resonemang om vad vi egentligen menar med anonymitet, och om hur anonyma vi egentligen är när vi befinner oss på nätet. Slutligen kommer några försiktiga slutsatser att dras utifrån de resonemang som förts. Tre perspektiv på anonymitet på nätet Den möjlighet till anonymitet som ges i internetkommunikation var en av de aspekter som diskuterades allra flitigast under 1990-talet, och det var också då som den mesta forskningen som finns på detta område gjordes. Men vad var det då som sades? Här kan man framför allt urskilja tre perspektiv. Mindre information om den sociala kontexten Det första perspektivet representeras av teorier som social context cues och därmed relaterade teorier. Eftersom det ansågs vara den icke-verbala informationen som bär på information som rör relationer, och vi i datormedierad kommunikation har tillgång till ett mindre spektrum av sådan information än vid kommunikation som sker ansikte mot ansikte, så slog teorin om social context cues fast att datormedierad kommunikation har mindre socioemotionellt innehåll och att de som kommunicerar med varandra alltså kommer att ha en större känsla av anonymitet, och mindre medvetenhet om och känslighet inför andra, allt eftersom den mängd social information som överförs minskar. Enligt teorin om social context cues innebär det faktum att kommunikationen sker via ett medium där varken mänskliga kroppar eller röster finns med alltså att kommunikationen blir begränsad. I och med att vi inte har tillgång till de sociala ledtrådar som annars ges via syn- och hörselintryck, så kommer kommunikationen att bli sakorienterad och opersonlig. Det hävdades därför att datormedierad kommunikation helt enkelt inte lämpar sig för personlig

3 kommunikation, utan bara för korta PM och strikta affärsmässiga meddelanden. Idag vet vi att ingenting kan vara mer felaktigt. Visst används datormedierad kommunikation, som e-post och mejllistor, för yrkesmässiga kontakter och målorienterad kommunikation. Men vi ser också ett enormt uppsving i antalet forum som används av individer på deras fritid, för att umgås socialt med andra. Det kan röra sig om allt från diskussionsgrupper om fritidsintressen såsom fiske eller fotboll till stödgrupper för cancersjuka. Men det vi framför allt ser mycket av är de datorstödda gemenskaper som används av allt fler individer för att umgås socialt, träffa nya människor och hålla kontakt med människor de redan är bekanta med. Webbgemenskapen Lunarstorm till exempel, har 1,2 miljon aktiva trots att vi rör oss med ett mindre spektrum av sociala ledtrådar så leder detta inte nödvändigtvis till att interaktionen blir mindre social eller mindre personlig. användare och är Nordens mest besökta webbsajt². Det kan alltså slås fast att trots att vi rör oss med ett mindre spektrum av sociala ledtrådar så leder detta inte nödvändigtvis till att interaktionen blir mindre social eller mindre personlig. Men visst är det så att kommunikationsmediet har vissa förutsättningar som andra medier inte har. Det är dock inte så fruktbart att helt enkelt nöja sig med att kalla kommunikationen begränsad. I så fall kan lika gärna talad kommunikation sägas vara begränsad eftersom vi inte har möjlighet att, som i till exempel e-post, spara dialogerna. Vi bör kanske i stället nöja oss med att säga att kommunikation i olika medier helt enkelt har olika förutsättningar. Kritiker till teorin om social context cues menade till exempel att social information visst kan överföras, det tar bara lite längre tid än vid kommunikation ansikte mot ansikte. För att minska denna tidsåtgång uppfanns vissa strategier avsedda att kompensera för den information som annars faller bort. Det är i detta ljus vi ska se uppkomsten av smileys och andra grafiska paralingvistiska signaler som i viss mån kan ersätta tonfall och kroppsspråk. Mindre stabila identiteter Det andra perspektivet representeras framför allt av postmodernistiska forskare som såg jaget som fragmenterat och sönderfallande, och bestående av många beståndsdelar. Människor var inte nödvändigtvis vare sig kvinnor, män, gamla, unga, vackra, fula, handikappade, vita, färgade, utan bara människor, som alla hade flytande och föränderliga identiteter. Gemensamt för forskare inom detta paradigm är att de (ibland kanske något naivt) såg internet som en väg till frigörelse från gamla, begränsande strukturer och hierarkier. På nätet kunde vi alla äntligen befrias från dessa begränsande kategorier och etiketter. På nätet hade alla människor möjligheter att omskapa sina identiteter och bli något som helt skilde sig från de roller de tidigare varit förpassade till. Huruvida de nya identiteterna stämde överens med förhållandena i den fysiska verkligheten spelade inte så stor roll. Möjligheterna att på nätet frigöra sig från den fysiska (begränsande) kroppen var något som hyllades, framför allt av forskare, vars sympatier låg hos människor som av ena eller andra skälet skulle finna sig förfördelade i den fysiska verkligheten (till exempel kvinnor, handikappade, människor av annan ras än kaukasisk, könsöverskridare, eller människor som på annat vis avviker från det mönster enligt vilket vita västerländska heterosexuella medelklassmän ses som norm). Men dessa vinster i empowerment³ för tidigare missgynnande grupper gällde, trodde man, inte bara för själva tillvaron på nätet. De vinster som uppnåddes i och med

4 internets anonymiserande egenskaper trodde man i förlängningen faktiskt kunde leda till minskade fördomar mot dessa avvikare, och på sikt ett mer jämlikt samhälle. Det faktum att de avvikande egenskaperna inte syns på nätet gör att vi kan få kontakt med individer vi annars inte skulle ha börjat prata med eftersom vi på grundval av deras fysiska egenskaper kanske skulle ha gjort bedömningen att det ändå inte fanns något gemensamt. Om de fysiska egenskaperna däremot är osynliga blir vi inte utsatta, och utsätter inte heller andra, för fördomar baserade på sådana egenskaper. En viktig kritik till det perspektiv som presenterats är dock att dessa resonemang bygger på att egenskaperna verkligen är osynliga. Det faktum att det på nätet inte syns vilken grupp i samhället vi tillhör leder inte till någon verklig och varaktig frigörelse, utan det är bara det faktum att alla kan framstå som om de vore medlemmar av en högstatusgrupp, och dölja sina verkliga fysiska egenskaper, som skapar ett sken av jämlikhet. I det ögonblick vi tar steget utanför nätet, i det ögonblick det avslöjas att vi i själva verket är något annat än det andra trott, förändras deras bild och bedömningar av oss. Ett exempel på det ges i den ofta citerade historien om Julie. I korthet handlar historien om en medelålders manlig psykiater som på nätet utgett sig för att vara en äldre handikappad kvinna, Julie. I denna roll fick han många nära vänner på nätet, och också många djupa förtroenden. När Julies sanna identitet slutligen avslöjades förtäljer historien om hur svikna och förrådda hans nätvänner kände sig. Visserligen kan detta sägas vara en omvänd historia, eftersom det var en vit, västerländsk högutbildad man (en person som befinner sig relativt högt upp i hierarkin) som utgett sig för att vara en äldre handikappad kvinna (en person vars egenskaper placerar henne relativt långt ner i hierarkin, åtminstone i vår tids västerländska samhälle). I det här fallet rörde dock de upprörda känslorna det faktum att psykiatern i rollen som handikappad kvinna fått förtroenden som han med största säkerhet inte hade fått annars. Det berodde troligen också på hans yrkesmässiga status, och på att han använt den information han fått i diskussionerna på nätet i sitt yrke som psykiater. Det är förmodligen inte roligt att ha gett förtroenden till någon man betraktat som en väninna och sedan få veta att denna person i själva verket är en psykiater som analyserat och utvärderat det man sagt i förtroende. Det finns också andra historier som berättar om hur människor som mötts och blivit kära i varandra på nätet blivit besvikna under första mötet i fysisk person. I vissa fall har de kunnat komma över sådana besvikelser och ändå fortsätta relationen, och i andra fall har besvikelsen lett till en varaktig brytning. Oavsett vilken konsekvensen blir är poängen att det så gott som alltid rört sig om ett trots allt. De fysiska egenskaperna upphör med andra ord inte att vara viktiga för vilka vi väljer att ha en romantisk relation med, skillnaden består snarare i vilka egenskaper som vi lär känna först och faller för de inre eller de yttre. Mindre socialt tryck Det tredje perspektivet har vissa anknytningar till teorin om social context cues som nämndes ovan. Frånvaron av social information antogs nämligen också leda till en minskad respekt inför auktoriteter och följaktligen en mer jämlik status mellan deltagare i diskussioner. Eftersom vi bryr oss mindre om vad andra människor tycker och tänker om oss får också det sociala trycket minskad betydelse. Enligt detta sätt att se det gör gör anonymiteten att vi kan bli djärvare när vi interagerar på nätet, och våga mera, i flera avseenden. Vi får bland annat mindre respekt för auktoriteter, mindre respekt för regler anonymiteten alltså att vi kan bli djärvare när vi interagerar på nätet, och våga mera, i flera avseenden. Vi får bland annat mindre respekt för auktoriteter, mindre

5 respekt för regler, färre hämningar och en känsla av säkerhet som beror på avsaknaden av fysiska repressalier som följd av det vi gör och säger på nätet. Detta kan få flera olika konsekvenser, både positiva och negativa. Det kan å ena sidan leda till mer jämlika diskussionsklimat, då vår rädsla minskar för att yttra oss i diskussioner, att gå emot strömmen och säga emot chefen, läraren, eller andra auktoriteter eller dominanta personer. Det kan också leda till att vi öppnar oss på ett tidigare stadium, anförtror oss till varandra och därmed också upplever en stor närhet till andra användare. Men å andra sidan så kan de färre hämningarna och den minskade respekten för regler också leda till flaming och andra otrevliga beteenden 4. Att rädslan för repressalier minskar om man inte är identifierbar är väl i och för sig inte så konstigt, men det verkar faktiskt som om den minskade rädslan inte enbart har med anonymiteten att göra. Det verkar som om även det faktum att interaktionen sker i ett kropps- och röstlöst medium påverkar. En anekdot handlar till exempel om en anställd på ett företag som skickade ut ett argt mejl till hela företagets e-postlista, detta trots att han mycket väl var identifierbar i sin verkliga identitet. I många fall kan det alltså vara så att vi får en känsla av att vara skyddade bakom datorskärmen, trots att vi kanske inte är det. När vi skriver e-post eller meddelanden till en nyhetsgrupp eller chattkanal så känns det helt enkelt mer privat än att skicka ett brev till andra typer av offentliga forum, och det är lätt att glömma bort att meddelandet kan komma att läsas av många personer under lång tid efter att det skrevs. En tillbakablick på begreppet anonymitet Som vi ser i genomgången ovan så har begreppen kroppslöshet och anonymitet ofta varit tätt förknippade med varandra, och ibland har det varit oklart vad som egentligen åsyftats. I forskningen om dessa områden har begreppen många gånger till och med använts synonymt med varandra. Så, vad menar vi egentligen när vi säger att vi är anonyma på nätet? Och vad menar vi för den delen med anonymitet över huvudtaget? Låt oss börja med en ordboksdefinition. Ordet anonym betyder ungefär utan namn, och detta är också vad som återspeglas i den definition som ges av Svenska akademiens ordlista: person som inte uppgivit sitt namn, okänd till namnet m.m.. Det här ger väl egentligen inte så mycket hjälp, utan det verkar som om vi ändå blir tvungna att ringa in begreppet ytterligare. Anonymitet innebär att det finns vissa saker vi inte vet om varandra, till exempel namn. Men det finns också ytterligare egenskaper som kan räknas in i en definition av anonymitet, till exempel adress. Eventuellt kan även egenskaper såsom utseende, ålder, kön, bostadsort, sysselsättning och socialgrupp inbegripas. Enligt detta sätt att se det innebär anonymitet alltså att vi inte är identifierbara och möjliga att spåra och hitta igen för dem vi kommer i kontakt med. En anonym person är någon vars väg korsar vår, där vi vet att om vi någonsin kommer att mötas igen så beror det enbart på slumpen. Denna definition gäller för miljöer utanför nätet. Men hur låter sig denna definition appliceras på miljöer på nätet? Om vi börjar med själva namnet, så interagerar vi ju ofta med människor vars (riktiga) namn är okända för oss på nätet. Andra aspekter som refererar till de identiteter vi har utanför nätet är ju också oftast osynliga, som kön, ålder, ras och utseende. Enligt definitionen ovan så skulle vi alltså vara anonyma på nätet, och detta har ju också ofta antagits i diskussioner om internetkommunikationens natur. Men stämmer då detta verkligen? Många gånger kan vi ju faktiskt interagera med människor där vi inte känner till aspekterna ovan, men där vi ändå inte anser dem vara anonyma. Här har vi i stället användarnamn och alias som fungerar som identifieringsmekanism. Namnet blir då en ersättning för ett ansikte, något som ska förmedla ett första intryck och som

6 man känner igen nästa gång man träffas. Vad vi ser på nätet bör kanske inte benämnas anonymitet, utan snarare pseudonymitet, detta för att vi ofta faktiskt känner till andra användares namn, även om dessa namn inte är desamma som i livet utanför nätet. Användarnamn kan förstås bytas, vilket gör möjligheten att vara anonym (i bemärkelsen inte möjlig att spåra) större. Men bara för att möjligheten finns är det inte alls säkert att människor verkligen utnyttjar den. På 1990-talet antogs det ofta att bara för att möjligheten fanns att på nätet uppträda som något man inte var så skulle alla göra det. En stor amerikansk undersökning som gjordes 1998 visade dock att detta inte alls var fallet. Den allra största delen av (de amerikanska) internetanvändarna, visade undersökningen, ljuger inte om vilka de är, och de har inte heller flera olika identiteter För den som är mån om att kunna fortsätta besöka och använda en internetgemenskap kan det med andra ord vara lika viktigt att anpassa sig efter rådande normer för uppträdande som i livet utanför nätet. som de växlar mellan. Detta är något som återkommer i annan forskning. I många sammanhang så verkar det tvärtom som att människor vill bli kända och igenkända av andra. Detta gäller i synnerhet för de miljöer på nätet som kretsar kring det sociala umgänget, och då speciellt om chansen (eller risken) finns att umgänget kan komma att leda till ett möte i fysisk person. Har man då ljugit om vem man är så förloras all den tillit man byggt upp i umgänget på nätet. För att summera: i de flesta internetmiljöer för socialt umgänge etablerar användarna relationer till andra användare och de är angelägna om att kunna komma tillbaka och umgås med dem under de användarnamn de gjort sig kända med. Det är med andra ord inte alls säkert att våra egenskaper från livet utanför nätet alltid är så centrala för om vi är identifierbara eller inte. Anonymitet kanske inte enbart eller ens huvudsakligen beror på vad vi egentligen vet om varandras identiteter i livet utanför nätet, utan de identiteter vi har på nätet kan vara nog så viktiga i detta sammanhang. Här kan man i stället se det som att om vi känner till andras användarnamn, deras alias eller nicknames, så är de identifierbara för oss, åtminstone så länge vi fortsätter att röra oss i samma internetmiljö. Även om andra inte vet vilka vi är i de identiteter vi har utanför nätet så är vi ändå kända (och igenkända) av dem och därmed infinner sig en viss social kontroll. För den som är mån om att kunna fortsätta besöka och använda en internetgemenskap kan det med andra ord vara lika viktigt att anpassa sig efter rådande normer för uppträdande som i livet utanför nätet. Diskussionen om anonymitet är nära förknippad med diskussioner om vad det innebär att vara sig själv och att spela en roll. Användare av chatt, till exempel, verkar reflektera relativt mycket kring sådana frågor, och många hävdar att de inte spelar roller, utan oftast är sig själva. Det verkar emellertid som att olika användare till viss del lägger in olika betydelse i begreppet. Det finns inte heller någon klar konsensus om var gränsen går för vad som är accepterat att göra. Det finns accepterade skäl för att växla mellan olika användarnamn, till exempel att man är ny och vill pröva sig fram till det namn som leder till bäst chanser att få kontakt med andra, eller att man kanske går ut på nätet för att leta efter en specifik person men inte har tid och/eller lust att prata med andra användare. Detta anses som regel inte vara att ljuga om vem man är. Vissa användare går dock längre. Det anses till exempel i allmänhet inte förkastligt att ljuga om aspekter som kön om det görs för att undvika trakasserier, oönskad uppmärksamhet eller helt enkelt otrevligt bemötande. Andra användare är ännu mer toleranta och anser att oavsett vilken orsaken är, så är det inte speciellt allvarligt att ljuga om egenskaper från livet utanför

7 nätet, såsom ålder, yrke och kön. Enligt detta sätt att se det ligger personligheten i stället i sättet att vara, att tänka och att bete sig. Man är då sig själv så länge man inte gör sig till och beter sig på ett sätt som inte stämmer överens med ens sanna personlighet. Fabulerandet kan ibland snarare fylla en lekfull funktion där användarna utgår från att de förr eller senare kommer att bli avslöjade, och där det snarare ses som en sport och utmaning att försöka hålla masken så länge som möjligt, medan de samtidigt försöker avslöja andras försök att dra omgivningen vid näsan. Denna praktik kan i sin förlängning ses som en demonstration av mediekompetens som i allmänhet ses som statusfylld i vissa av de internetforum som kretsar kring social interaktion. Anonymitet i olika internetmiljöer Diskussioner om anonymitet på nätet bygger ofta på ett antagande om att vi är helt anonyma. Som vi sett i diskussionen ovan är dock sådana antaganden problematiska. Faktum är ju att vi oftast inte är anonyma. En viktig aspekt att ta med i beräkningen är att olika typer av datormedierad kommunikation, och olika internetmiljöer, tillåter olika grader av anonymitet. Om vi tar exempel från tre olika typer av internetmiljöer som används för flerpartssamtal så kan vi se en fallande grad av möjlighet till anonymitet 5. Om vi börjar med en typ av miljö som chatt, så har vi i de flesta chattkanaler möjlighet att dölja så gott som alla identitetsmarkörer som kan användas för att identifiera en fysisk person i livet utanför nätet: namn, ålder, kön, utseende, bostadsort, sysselsättning och socialgrupp. Som diskuterats ovan betyder detta dock inte att vi är helt anonyma i många fall ersätts de uppräknade identitetsmarkörerna av andra markörer. Vi har nämnt användarnamn, men också sådant som IP-adress till den dator man ansluter sig från skulle kunna användas som identifierande information. Om vi går vidare till en annan typ av internetmiljö, nämligen e-postlistor, så ser vi ett kommunikationsmedium med något annorlunda egenskaper, jämfört med chatt. Här har användarna möjlighet att dölja vissa egenskaper: ålder, utseende, socialgrupp och bostadsort. En viktig skillnad är dock att e-postadressen avslöjas. E-postadressen i sig gör det ju möjligt att komma i kontakt med personer i efterhand, men beroende på vad det är för e-postadress kan också egenskaper som nationalitet, namn, kön och sysselsättning komma att avslöjas. E-postadressen har också betydelse för vad vi vet om andra på nätet, och vad vi får för intryck av dem. Beroende på vad e-postlistans syfte och ämne är kan också olika e-postadresser få konsekvenser för hur den enskilde användaren bemöts och betraktas. Det är då speciellt domännamnet som är av intresse det vill säga det företag eller den organisation som användaren i fråga är knuten till. Som regel betraktas användare med e-postadresser med ett universitet eller museum som domän som mer trovärdiga än användare med hotmail-, spray- eller andra gratisadresser. Men å andra sidan tillåter gratisadresser mycket mer anonymitet, i betydelsen att den oftast ger färre ledtrådar till vem man är i sin identitet utanför nätet. Vissa användare väljer därför att växla mellan olika e-postadresser: en mer officiell som ger trovärdighet och status, och en som de använder då de inte vill att vem som helst ska kunna spåra dem. Om vi slutligen ser på den typ av datorstödd miljö som används i samband med distansundervisning så har vi ytterligare identifikationsmöjligheter. De plattformar som används för distansundervisning kan i och för sig se olika ut men som regel innebär de faktiskt inte speciellt stora möjligheter till anonymitet. Detta beror förstås också på hur utbildningen är upplagd. Vissa distanskurser är upplagda med introduktionsdagar där alla deltagare träffas i fysisk person. I de fallen får vi anta

8 att alla variabler är kända: namn, ungefärlig ålder, kön, utseende, bostadsort och sysselsättning. Möjligen kan faktorer som socialgrupp döljas men det är troligt att också detta kan skymta fram i sätt att klä sig och bete sig. Om kursen inte har en gemensam introduktionsträff kan fler egenskaper hållas hemliga, men även då avslöjas mycket. Det är till exempel i många lärgemenskaper praxis att lägga in ett foto på sig själv och kanske också skriva några rader om sig själv och sin bakgrund. Egenskaper som avslöjas genom detta förfarande är namn, kön, utseende, och, naturligtvis beroende på att fotot man publicerar är av någotsånär färskt datum, ungefärlig ålder. Beroende på vad användaren själv väljer att berätta brukar även bostadsort och andra demografiska aspekter att dyka upp, liksom familjesituation och fritidsintressen. Den nuvarande sysselsättningen är ju per automatik redan känd eftersom alla studerar tillsammans. I de forum där man inte behöver tillhandahålla foto och bakgrundsfakta kan det däremot finnas viss möjlighet till anonymitet. Men även här finns uppgifter om användarnas riktiga namn med och därmed får vi veta vilket kön de har 6. Men namn kan faktiskt ge mer information än vad vi många gånger är medvetna om: det kan till exempel ge ledtrådar till ungefärlig ålder (generation), och ibland etnicitet. Vi ser med andra ord att i de allra flesta fall så är vi faktiskt inte speciellt anonyma när vi interagerar på nätet. I många forum avkrävs vi information om oss själva, och i de fall vi inte självmant tillhandahåller sådan information går det ändå att lista ut mycket med ledning av den information som ges via domännamn, e-postadresser och IP-adresser. Flera forskare pekar också på att människors språkstil och sätt att uttrycka sig i tal och skrift avslöjar mycket om vilka de är, där egenskaper som till exempel klass, kön och till och med ras befunnits vara mer eller mindre inskrivna i vårt sätt att uttrycka oss i språket. Vi ser med andra ord att i de allra flesta fall så är vi faktiskt inte speciellt anonyma när vi interagerar på nätet. I många forum avkrävs vi information om oss själva, och i de fall vi inte självmant tillhandahåller sådan information går det ändå att lista ut mycket med ledning av den information som ges via domännamn, e-postadresser och IP-adresser. Slutsatser Frågan som inledningsvis ställdes i denna text gällde vilka konsekvenser anonymiteten och kroppslösheten på nätet får, och vad de innebär för vårt sätt att kommunicera och förhålla oss till varandra. I det avseendet vänder sig kapitlet speciellt till personer som står i begrepp att utforma datorstödda lärgemenskaper. En första slutsats får nog bli att talet om anonymitet i gemenskaper på internet alltid varit och fortfarande är något överdrivet, för faktum är att vi oftast inte är speciellt anonyma på nätet, inte ens i de forum där anonymiteten sägs vara som störst. Om vi ser på många forum för internetkommunikation så ser vi att det inte alls är frågan om någon anonymitet i egentlig mening, då de flesta användare faktiskt är identifierbara och möjliga att spåra för den som bara är tillräckligt motiverad att lägga ner lite tid och ansträngning på att spåra dem. Så för den som står i begrepp att fatta beslut om vilken grad av anonymitet som ska tillåtas i en lärgemenskap måste slutsatsen bli att

9 oavsett om man tillåter nicknames (pseudonymer) eller inte så är användarna ändå inte anonyma, och således kommer det att finnas en viss social kontroll användarna emellan. Diskussioner i internetforum, liksom andra arenor för interaktion mellan människor, kan visserligen urarta ändå, men det är troligt att graden av anonymitet har mindre att göra med detta än faktorer som närvaron av en moderator i diskussionerna, eller lärares och handledares närvaro och engagemang och förmåga att tidigt ta tag i och reda ut konflikter. Men låt oss också återgå till den forskningsgenomgång som gjordes ovan och utvärdera de tre perspektiv som försökt förklara vad internet får för konsekvenser för kommunikationen, när vi nu sett att vi faktiskt inte är så anonyma som tidigare antagits. 1. Om vi börjar med att se på teorin om social context cues så ser vi att i och med att vi faktiskt har tillgång till ganska många sociala ledtrådar så kommer kommunikationen inte att bli opersonlig. Det är visserligen sant att vi har tillgång till mindre kontextualiserande information, som kan hjälpa oss att tolka situationen och bete oss på det sätt som förväntas i samtalet. Exempel på sådan information är tonfall och kroppsspråk. Av denna anledning innebär datormedierad kommunikation större risker för missförstånd än talad kommunikation. Men smileys och andra grafiska paralingvistiska signaler, som uppfunnits för att kompensera för bortfallet av kroppsspråk och tonfall, kan i viss mån motverka sådana missförstånd. Det är också så att merparten av de studier som gjort om detta genomfördes i slutet av 80-talet eller början av 90-talet, då de flesta användare var helt ovana vid internetmediet. Dagens användare, som många gånger är uppvuxna med tekniken, verkar dock ha internaliserat tolkningsstrategier som låter dem läsa in många av de här aspekterna så att säga mellan raderna. 2. Vi övergår så till att se på det perspektiv som representerades av postmoderna idéer om flytande identiteter och potentialen till frigörelse från gamla maktstrukturer baserade på egenskaper såsom kön, klass och ras. Frågan är om det faktum att kommunikationen sker på nätet verkligen leder till minskade fördomar. Som sagt var är vi inte speciellt anonyma. Det finns alltid sätt att lista ut ledtrådar till andras identitet. På samma sätt som vana användare internaliserat tolkningsstrategier som låter dem se ickeverbal information genom andras sätt att uttrycka sig genom språket, så verkar de många gånger se egenskaper hos de andra användare de kommer i kontakt med. I en studie hävdar till exempel användare att de i själva verket känner på sig om personer de samtalar med verkligen är det de utger sig för att vara, med avseende på kön, ålder och klass. Användarna uttrycker det som att det är något de känner på sig, att det är något som inte stämmer. Samtalspartnern beter sig och uttrycker sig helt enkelt inte på det vis som man skulle förvänta sig från en person med den bakgrunden. På det viset kan internet ibland faktiskt bidra till att förstärka rådande stereotyper om till exempel manligt och kvinnligt, i och med att de individer som bryter mot det förväntade mönstret blir betraktade som bedragare. Det verkar också som att våra fördomar och förutfattade meningar styr de intryck vi får av andra användare och hur vi klassificerar dem. En person som tar (sexuella) initiativ och/eller beter sig på ett aggressivt sätt antas till exempel oftast vara en man, oavsett vad användarnamnet antyder och oavsett vad de faktiska fysiska egenskaperna är. Interaktionen på nätet kan alltså i själva verket, tvärtom mot vad som tidigare antagits, leda till ökade fördomar och en ökad segregering. 3. Vi går slutligen över till att se på frågan om huruvida vi möjligen blir djärvare och vågar mera (på gott och ont) när vi interagerar på nätet. Helt klart finns det ett

10 minskat socialt tryck på oss jämfört med utanför nätet, men det är viktigt att tänka över i vilket sammanhang interaktionen sker. Som konstaterades ovan: huruvida vi beter oss på ett icke önskvärt sätt hänger inte alltid samman med vad vi vet om varandras identiteter utanför nätet, utan mer på i vilken mån vi har etablerat relationer till andra användare och hur angelägna vi är att kunna komma tillbaka och interagera med dem under samma användarnamn. Men det verkar också som att det faktum att vi är fysiskt skyddade på vår sida av datorskärmen faktiskt påverkar vad vi gör och vågar göra. En försiktig slutsats kan alltså vara att vi inte blir mindre personliga och sociala när vår kommunikation sker via datorer, att vi inte kan frigöra oss från de maktstrukturer som existerar i världen utanför nätet, men att interaktionen på nätet faktiskt i vissa fall kan leda till ett mer jämlikt diskussionsklimat. Det sistnämnda är förstås någonting som i synnerhet torde gynna lärandegemenskaper. Det kan möjligen vara så att diskussionsklimatet blir friare ju mer anonyma vi är, men mycket talar ändå för att enbart det faktum att vi är fysiskt skyddade, och kanske att vi slipper se andras reaktioner direkt, gör att vi vågar yttra oss även då vi inte är säkra på hur det vi säger ska uppfattas av gruppen. ¹ Denna skämtteckning publicerades ursprungligen i The New Yorker (5 juli 1993), och har sedan dess återgetts i många skilda sammanhang. ² Siffran är enligt Lunarstorms egen statistik gjord 2005, där aktiva användare definieras som användare som loggat in under de senaste fyra månaderna. ³ Empowerment är ett svåröversatt ord som ofta använts inom genusvetenskapen, och som ordagrant betyder att ge power. Det som gör ordet svåröversatt är att det engelska ordet power förutom makt även omfattar betydelser som kraft. Empowerment handlar alltså om en process där svaga och förfördelade grupper i samhället ges mer makt, men framför allt mer kraft och inflytande över sina egna liv. 4 Flaming innebär att sända meddelanden med argt, fientligt och/eller stötande innehåll. Gränsen är visserligen flytande mellan ett gräl fört via e-post och flaming, och det är förmodligen också så att olika personer definierar det olika. Men man kan säga att ett gräl blir till flaming om kontrahenterna går ifrån sakfrågan och huvudsakligen ägnar sig åt att förolämpa och smutskasta varandra. 5 Samtliga exempel gäller här för den aktive användaren. En annan situation möter den passiva användaren, ( lurker på internetslang) som nöjer sig med att sitta tyst i bakgrunden och bara läsa det andra skriver utan att själv ge sig till känna. 6 Såvida de inte har ett könsneutralt namn, eller ett namn vars könstillhörighet andra i lärgemenskapen inte känner till (t.ex. ett utländskt namn eller ett dopnamn som getts av fantasifulla föräldrar).

11 Referenser Berge, Z. L. (1994). Electronic discussion groups. Communication Education, 43 (2), Cherny, L. (1999). Conversation and Community. Chat in a Virtual World. Stanford: CSLI Publications. Donath, J. S. (1999). Identity and Deception in the Virtual Community. I: M. A. Smith & P. Kollock (Red.), Communities in Cyberspace. London: Routledge. Dubrovsky, V. J., Kiesler, S. & Sethna, B.N. (1991). The Equalization Phenomenon: Status Effects in Computer-Mediated and Face-to-Face Decision-Making Groups. Human- Computer Interaction, 6, Haraway, D. (1991). Simians, Cyborgs, and Women: The Reinvention of Nature. London: Free Association Books. Herring, S. (1994). Gender Differences in Computer-Mediated Communication: Bringing Familiar Baggage to the New Frontier. Keynote talk at panel entitled Making the Net *Work*: Is there a Z39.50 in gender communication? American Library Association annual convention, Miami, June 27. Hård af Segerstad, Y. (2000). Swedish Chat Rooms. M/C: A Journal of Media and Culture 3(4). Tillgänglig på Lasko-Harvill, A. (1998). Identitet och Mask i den Virtuella Verkligheten. Montage no 44 45, Ma, R. (1996). Computer-Mediated Conversations as a New Dimension of Intercultural Communication between East Asian and North American College Students. I: S. Herring (Eds.), Computer-Mediated Communication. Linguistic, Social and Cross-Cultural Perspectives. Amsterdam: John Benjamins Publishing Company. McComb. M. (1994). Benefits of computer-mediated communication in college courses. Communication Education, 43, Myers, D. (1987). Anonymity is Part of the Magic: Individual Manipulation of Computer- Mediated Communication Contexts. Qualitative Sociology 19 (3), Nakamura, L. (2000). Race in/for Cyberspace: Identity Tourism and Racial Passing on the Internet. I: D. Bell & B. Kennedy (Eds.), The Cybercultures Reader. London: Routledge. Patterson, H. (1996). Computer-Mediated Groups. A Study of a Culture in Usenet. Dissertation. Texas A&M University. Schiano, D. J. & White, S. (1998). The First Noble Truth of CyberSpace: People are People (Even When They MOO). Paper presented at the CHI conference Los Angeles, CA April Severinson Eklundh, K. (1986). Dialogue Processes in Computer-Mediated Communication. A Study of Letters in the COM System. Dissertation. Linköping Studies in Arts and Science 6. Sproull, L. & Kiesler, S. (1991). Connections. New Ways of Working in the Networked Organization. Cambridge: MIT Press.

12 Sundén, J. (2002a). Cyberbodies: Writing gender in digital self-presentations. I: J. Fornäs, K. Klein, M. Ladendorf, J. Sundén & M. Sveningsson (Red.), Digital Borderlands: Cultural Studies of Identity and Interactivity on the Internet. Amherst: Peter Lang Publishing. Sundén, J. (2002b). Material Virtualities. Approaching Online Textual Embodiment. Amherst: Peter Lang Publishing. Sveningsson, M. (2001a). Creating a Sense of Community. Experiences from a Swedish Web Chat. Dissertation. Linköping: Linköping Studies in Art and Science 233. Sveningsson, M. (2001b). An Antisocial Way to Meet. Social Representations of the Internet. I: M. Chaib (Red.), Perspectives on Human-Computer Interactions. A Multidisciplinary Approach. Lund: Studentlitteratur. Sveningsson, M. (2002). Cyberlove. Creating Romantic Relationships on the Net. I: J. Fornäs, K. Klein, M. Ladendorf, J. Sundén & M. Sveningsson (Red.), Digital Borderlands: Cultural Studies of Identity and Interactivity on the Internet. Amherst: Peter Lang Publishing. Sveningsson, M., Lövheim, M. & Bergquist, M. (2003). Att fånga nätet: Kvalitativa Metoder för Internetforskning. Lund: Studentlitteratur. Stone, R. A. (1991). Will the Real Body Please Stand Up? I: M. Benedikt (Red.). Cyberspace: First Steps. Cambridge, Mass.: MIT Press. Stone, R. A. (1995). The War of Desire and Technology at the Close of the Mechanical Age. Cambridge, Mass.: MIT Press. Turkle, S. (1995). Life on the Screen. New York: Simon and Schuster. Van Gelder, L. (1996). The Strange Case of the Electronic Lover. I: C. Dunlop and R. Kling (Red.) Computerization and Controversy: Value Conflicts and Social Choices, edited by. London: Academic Press. Walther, J. (1992). Interpersonal Effects in Computer-Mediated Communication: A Relational Perspective. Communication Research, 19 (1),

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

Hur jag jobbat. funderingar. Johanna Ellström

Hur jag jobbat. funderingar. Johanna Ellström Hur jag jobbat Först så läste jag igenom uppgiften då det är viktigt för mig att alltid ha fokus på vad det är uppgiften (eller det kommunikativa problemet som ska lösas) är för att bäst få fram vad kunden

Läs mer

Kärlek.nu Om Internet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar

Kärlek.nu Om Internet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Kärlek.nu Om Internet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi. Aukt. spec. i klin. sexologi Malmö högskola www.lofgren-martenson.com

Läs mer

Umgås på nätet KAPITEL 6. Chatta via webbläsaren

Umgås på nätet KAPITEL 6. Chatta via webbläsaren KAPITEL 6 Umgås på nätet Internet håller alltmer på att utvecklas till en parallellvärld med vår vanliga tillvaro. Man spelar spel över nätet, bygger upp virtuella världar med virtuella prylar och virtuella

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

- Språk och kön - Hemtentamen i feministisk filosofi HT 2005 Anna Schön

- Språk och kön - Hemtentamen i feministisk filosofi HT 2005 Anna Schön - Språk och kön - Hemtentamen i feministisk filosofi HT 2005 Anna Schön - Språk och kön - - Män, kvinnor och språket - Få ämnen är så svåra att behandla som språket och dess influenser. Detta hävdar jag

Läs mer

Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015

Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015 Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015 Marknadsföring har under de senaste 20 åren förändrats radikalt i grunden, så även inom HRTbranschen.

Läs mer

En kort vägledning för vuxna. 2015 ConnectSafely.org

En kort vägledning för vuxna. 2015 ConnectSafely.org En kort vägledning för vuxna Ta del av mer råd och tips kring ungas användning av nätet på www.surfalugnt.se 2015 ConnectSafely.org Fem vanliga frågor från vuxna om Instagram 1. Varför gillar tonåringar

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

En annorlunda examination.

En annorlunda examination. Jonas Paulsson CSCW 790423-0559 Labb 6 Högklintavägen 7 172 64 Sundbyberg En annorlunda examination. Om Moosamarbete på universitetsnivå. Bakgrund En MOO är en objekt orienterad MUD. En MUD Multi User

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Barn och medier. En lättläst broschyr

Barn och medier. En lättläst broschyr Barn och medier En lättläst broschyr Innehåll Inledning 3 Åldersgränser 4 Internet 8 Spel 14 Använder ditt barn medier för mycket? 15 Läsning 16 Alla kan vara medieproducenter 18 2 Inledning Alla barn

Läs mer

TVÅ SPRÅK ELLER FLERA?

TVÅ SPRÅK ELLER FLERA? TVÅ SPRÅK ELLER FLERA? Råd till flerspråkiga familjer De råd som ges i den här broschyren grundar sig på aktuell kunskap om barns tvåspråkiga utveckling och bygger på de senaste forskningsrönen, förslag

Läs mer

Diskussionsfrågor Lärarhandledning

Diskussionsfrågor Lärarhandledning Diskussionsfrågor Lärarhandledning Skolpolicy vill uppmuntra diskussioner kring Internet, dataspel och spelberoende. Vi tror att det ökar medvetenheten om nätets faror och fallgropar. Diskussionerna kan

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning.

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning. Finn din kärna Allt fler styr med självledarskap. Självkännedom och förmågan att kunna leda dig själv gör det lättare att kunna se klart och att leda andra som chef. Självledarskap handlar om att behärska

Läs mer

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan Identitet Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan 1. måndag 27/4 lektion 2. måndag 4/5 lektion 3. OBS! fredag 8/5 lektion 4. måndag 11/5 lektion 5. måndag 18/5 studiedag 6. måndag 25/5 lektion för

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT 2

EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Gruppmedlemmar: Helene Brogeland Alejandra Leyton-Espinoza Ida Karlsson EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Strategisk kommunikation distans VT2013 (1MK162) 2013-04-24 Innehåll 1. Begrepp inom målgruppsanalysen... 3

Läs mer

Bakgrund Vad säger forskningen? Att levandegöra nätet Vad tyckte studenterna. Nästa steg. Lärandemiljön. spelar den någon roll?

Bakgrund Vad säger forskningen? Att levandegöra nätet Vad tyckte studenterna. Nästa steg. Lärandemiljön. spelar den någon roll? Lärandemiljön spelar den någon roll? Kursen Utvecklingsarbete Syfte Mål Bakgrunden Kursen Utvecklingsarbete Syfte Mål Kursen Sociologi helt på nätet, nivå A-D Inga möten på campus Textbaserad, ingen variation

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

1 Börja samtalet med tjejerna idag! EnRigtigMand.dk. Äger alla rättigheter

1 Börja samtalet med tjejerna idag! EnRigtigMand.dk. Äger alla rättigheter 1 Börja samtalet med tjejerna idag! Starta samtalet en kort introduktion Denna bok är skrivit med ett syfte. Syftet är att ge dig de redskapen som krävs, för att träffa människor. Varken mer eller mindre.

Läs mer

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som

Läs mer

2013-02-23. Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer

2013-02-23. Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer Nätmobbing Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Leg. Psykolog & Doktorand Sofia Berne Definition: En person är nätmobbad när han eller hon, flera gånger blir utsatt för elaka handlingar

Läs mer

Normer och makt. Träff

Normer och makt. Träff 12 Normer och makt 2. Träff Mål för den andra träffen är att få förståelse för vad normer är och hur de uppstår få förståelse för hur normer och makt hänger ihop med diskriminering? (Plats för eventuellt

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll Professionella samtal verktyg för effektiv kontroll Kontroll är möte mellan människor Det viktigaste verktyg vi har är samtalet Nå företagarna Målet positiva möten, men ändå kontroll Få fram information,

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

Vardagens ålderism och konsekvenser för människors tillvaro

Vardagens ålderism och konsekvenser för människors tillvaro Vardagens ålderism och konsekvenser för människors tillvaro Material från två olika studier: 1) GERDA-enkäten (2005) 2) Fokusgruppintervjustudie (2007-2008) Vad är ålderism? 1 Iversen, Larsen & Solem (

Läs mer

7. Filmen berättar på olika sätt om ett sexualiserat samhälle där olika typer av gränser hela tiden överskrids. Hur berättar filmen om detta?

7. Filmen berättar på olika sätt om ett sexualiserat samhälle där olika typer av gränser hela tiden överskrids. Hur berättar filmen om detta? TRUST Annie är 14 år och har träffat Charlie online. De är lika gamla, båda spelar volleyboll och han är den första kille som förstår henne. Hon berättar inget om honom för sina föräldrar, inte heller

Läs mer

Dataförmedlad kommunikation och sociala medier, 7,5 hp

Dataförmedlad kommunikation och sociala medier, 7,5 hp Kursplan Utbildning på forskarnivå Dataförmedlad kommunikation och sociala medier, 7,5 hp Computer Mediated Communication and Social Media, 7,5 credits Kurskod 20IK020 Forskarutbildningsämne Informatik

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 I detta dokument beskrivs aktiviteter där vi ska kunna följa processer med arbetet med de horisontella skallkraven från ESF inom Plug

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Kärlekens språk En analys

Kärlekens språk En analys (publ. i Ottar - boktidningen om sexualitet samlevnad samhälle Nr 3/1988) Kärlekens språk En analys AV JENS ALLWOOD 1 "Det är, åtminstone i de bästa faserna, frågan om en så total och öppen kommunikation

Läs mer

Fakta och diskussion om fildelning, upphovsrätt och om hur ett schysst beteende ger ett schysstare Internet

Fakta och diskussion om fildelning, upphovsrätt och om hur ett schysst beteende ger ett schysstare Internet Fakta och diskussion om fildelning, upphovsrätt och om hur ett schysst beteende ger ett schysstare Internet Innehåll Vad handlar egentligen nätpiratsfrågan om? Upphovrätten att leva på sin idé Netikett

Läs mer

Kommunika)on som verktyg inom ledarskap

Kommunika)on som verktyg inom ledarskap Kommunika)on som verktyg inom ledarskap Vad är kommunika)on? Ordet kommunika)on kan härledas från la)nets communicare som betyder dela, meddela, förena, göra gemensamt. Mo#agaren är avgörande I all kommunika)on

Läs mer

Lotto, ett skicklighetsspel!

Lotto, ett skicklighetsspel! 79 Lotto, ett skicklighetsspel! Jan Grandell KTH 1. Inledning. Du håller nog med om att om man köper en lott så är det bara en fråga om tur om man vinner och hur mycket man vinner. På samma sätt håller

Läs mer

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

Internetbaserad språkundervisning

Internetbaserad språkundervisning Internetbaserad språkundervisning Kalle Larsen Lärare i engelska och italienska Spånga gymnasium, Stockholm Något ständigt aktuellt i den internationella engelskundervisning av idag som ofta återspeglas

Läs mer

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor Människan och samhället Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor mår bra. I ett bra samhälle överensstämmer människan och samhället. Överensstämmelsen

Läs mer

ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET. Bokleffe i Älvdalen

ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET. Bokleffe i Älvdalen ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET Bokleffe i Älvdalen 1 Det är såklart viktigt att alla människor läser, inte bara unga män. Men denna kategori ligger extra risigt till när det gäller läsning. 2 3 Bokleffe

Läs mer

Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng

Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Participatory Research Doktorandkurs/praktikerkurs vid Mälardalens högskola, Eskilstuna Hur forska i samverkan och samproduktion mellan högskola och samhälle?

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen. Göra Plats! består av två delar men har det gemsamma målet att öka stödet och möjligheterna för nyanlända hbtq-personer att få sina rättigheter tillgodosedda, genom: Öka kompetensen genom utbildning. Skapa

Läs mer

Jämlik medborgarservice. En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta

Jämlik medborgarservice. En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta Jämlik medborgarservice En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta Jämlik medborgarservice, hur arbetar vi för det? Dialog och services vision Dialog och service har en vision

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns

Läs mer

ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27.

ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27. ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27. Bakgrund Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för såväl privatpersoner som företag

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Barn lär av barn. Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr

Barn lär av barn. Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr Barn lär av barn Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr Måste inte vara problematiskt Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Vad gjorde ni för

Läs mer

Kurs-PM. Mediernas utveckling och förändring VT 2008. Tobias Olsson och Lowe Hedman

Kurs-PM. Mediernas utveckling och förändring VT 2008. Tobias Olsson och Lowe Hedman Kurs-PM Mediernas utveckling och förändring VT 2008 Tobias Olsson och Lowe Hedman Innehåll Sida Detaljschema 3 Föreläsningarna 4 Seminarieer 4 Examination 5 Kursplan 6 Litteraturlista 7 2 Detaljschema

Läs mer

Regler och riktlinjer för internetscouting

Regler och riktlinjer för internetscouting Regler och riktlinjer för internetscouting Som scouter försöker vi leva våra liv efter scoutlagen, löftet och mottot. När vi är på internet kan vi kalla detta för nätetikett. Internetscouting är lärorikt

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White

Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White www.atriumforlag.se info@atriumforlag.se Innehåll Om boken 2 Om författaren 2 Ingångar till läsningen 3 Analys Berättare Karaktärer Läsdagbok Språket Teman 4

Läs mer

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Organisationen 25 bibliotek knutna till en fakultet, institution eller centrumbildning - ansvar för den dagliga verksamheten till studenter

Läs mer

Kunskapsbakgrund Växthuset

Kunskapsbakgrund Växthuset Kunskapsbakgrund Växthuset Faktablad om diskrimineringsgrunderna Broschyren har givits ut med stöd av EU-kommissionens generaldirektorat för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter. Innehållet

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Trygghet i den digitala skolmiljön. -likabehandlingsarbete överallt, genom utbildning och samverkan

Trygghet i den digitala skolmiljön. -likabehandlingsarbete överallt, genom utbildning och samverkan Trygghet i den digitala skolmiljön -likabehandlingsarbete överallt, genom utbildning och samverkan Syfte Stärka skolpersonal i arbetet med att göra elevers digitala skolmiljö trygg Göra likabehandling

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

IBK Härnösands Jämställdhetsplan

IBK Härnösands Jämställdhetsplan Sida 1 av 5 IBK Härnösands Jämställdhetsplan Riksidrottsförbundets inriktning Inom idrottsrörelsen har det pågått ett medvetet jämställdhetsarbete sedan Riksidrottsförbundets (RF:s) stämma 1977. Idrotten

Läs mer

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist i klinisk sexologi Hemsida: www.lofgren-martenson.com

Läs mer

Mellangårdens förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling.

Mellangårdens förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling. Mellangårdens förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling. Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola. Ansvariga för planen: Förskolechefen. Vår vision:

Läs mer

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV. Elva tester som utmanar och utvecklar. Kjell Ekstam. Argument Förlag

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV. Elva tester som utmanar och utvecklar. Kjell Ekstam. Argument Förlag LÄR KÄNNA DIG SJÄLV Elva tester som utmanar och utvecklar Kjell Ekstam Argument Förlag Testa din självkänsla Här nedan finns 25 frågor som du ska besvara med ett kryss i ja-, nej- eller osäkerrutan. Tänk

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet

Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet Olof Sundin, Lunds universitet & Göteborgs universitet, olof.sundin@gu.se Helena Francke, Högskolan i Borås, helena.francke@hb.se The Linnaeus

Läs mer

MYRAS PAPPA? Lärarmaterial VEM AR. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Inger Granberg

MYRAS PAPPA? Lärarmaterial VEM AR. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Inger Granberg Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Inger Granberg Vad handlar boken om? Boken handlar om Myra. En dag får hon ett brev från någon som påstår att han är hennes biologiska pappa. Myra blir ledsen och förtvivlad.

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

www.surfalugnt.se Sveriges Kommuner och Landsting Hansi Carlson, IT-strateg

www.surfalugnt.se Sveriges Kommuner och Landsting Hansi Carlson, IT-strateg www.surfalugnt.se IT och ungdomar världens möjlighet om vuxenvärlden engagerar sig! 2 Fråga en elev hur IT kommer att påverka.. Tänkvärt! Hur möter skolan ungdomarnas IT-verklighet? E-post och Officepaket

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

SECRET LOVE LÄRARHANDLEDNING

SECRET LOVE LÄRARHANDLEDNING SECRET LOVE LÄRARHANDLEDNING OM UTSTÄLLNINGEN Secret Love är en unik konstutställning om tabubelagd kärlek. Utställningen vill berätta och utmana våra föreställningar både om kärlek och om Kina. Ett land

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Kommunikation Kommunikation mellan människor? Vad är kommunikation? Karlbergsgymnasiet Åmål Jonas Angerud

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Kommunikation Kommunikation mellan människor? Vad är kommunikation? Karlbergsgymnasiet Åmål Jonas Angerud Bild 1 Kommunikation Kommunikation mellan människor? Karlbergsgymnasiet Åmål Jonas Angerud Bild 2 Vad är kommunikation? Överallt där vi möts kommunicerar vi öppna eller dolda budskap. Det går helt enkelt

Läs mer

Working with parents. Models for activities in science centres and museums

Working with parents. Models for activities in science centres and museums Working with parents. Models for activities in science centres and museums 1 Index PRATA OM VETENSKAP FLYTA OCH SJUNKA... 3 1. Kort översikt över workshopens aktiviteter... 3 2. Mål och syfte... 3 3. Viktiga

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Normer och värden

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 Jämställdhet handlar inte om att välja bort utan om att lyfta fram mer till förmån för alla. Jämställdhet mellan könen är ett viktigt krav från demokratisk utgångspunkt och

Läs mer

Likabehandlingsplan. Knappen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

Likabehandlingsplan. Knappen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Likabehandlingsplan Knappen 2014 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning Vision..2 Kartläggning/nulägesanalys.2 Förankring av likabehandlingsplanen..4 Åtgärder.5 kompetensutveckling.6

Läs mer

Utan blommor dog mammutarna ut

Utan blommor dog mammutarna ut Krönikan är en kortare typ av tidningstext där en krönikör för fram sina egna åsikter och tankar i ett dagsaktuellt ämne. De flesta stora tidningar och tidskrifter publicerar flera krönikor inom olika

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Internet - en trygg plats för alla? Vem kan man lita på? Göteborgs Stad, Social Resursförvaltning Länsstyrelsen, Västra Götaland 28 januari 2015

Internet - en trygg plats för alla? Vem kan man lita på? Göteborgs Stad, Social Resursförvaltning Länsstyrelsen, Västra Götaland 28 januari 2015 Internet - en trygg plats för alla? Vem kan man lita på? Göteborgs Stad, Social Resursförvaltning Länsstyrelsen, Västra Götaland 28 januari 2015 Karin Torgny journalist kulturvetare + vårdarinna vård och

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12.

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12. Likabehandlingsplan Stenbitens förskola 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2014.12.05 2015.12.05 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition av diskriminering, trakasserier

Läs mer

most memorable and eyeopening

most memorable and eyeopening DISKUSSIONSUNDERLAG Planerar någon i klassen/publiken att åka ut och "backpacka"? Vart och varför? Vad är målet med resan? Äventyr/Vila upp sig/se hur andra lever/få nya vänner/lära känna en ny kultur?

Läs mer

Bra konvertering Grunden till en lönsam affär för alla parter. A. Lägg grunden: Prioritera Strukturera - Fokusera

Bra konvertering Grunden till en lönsam affär för alla parter. A. Lägg grunden: Prioritera Strukturera - Fokusera Bra konvertering Grunden till en lönsam affär för alla parter. Bra konverteringsgrad är det superlim som binder ihop alla parter i en lönsam affär. Annonsörer som kan räkna hem sina kampanjer, återförsäljare

Läs mer

Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier

Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier Thomas Nilsson Sekreterare SLUTRAPPORT Datum 2011-11-14 1 (6) Sociala medier och medborgardialog Uppdrag I december 2010 beslutade regionfullmäktige

Läs mer