mars i blått Sverige Kvinnokamp i tre generationer Reinfeldts plan vinna kvinnorna S-kvinnors tidning JÄMSTÄLLDHET DET BLÅ SVERIGE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "mars i blått Sverige Kvinnokamp i tre generationer Reinfeldts plan vinna kvinnorna S-kvinnors tidning JÄMSTÄLLDHET DET BLÅ SVERIGE"

Transkript

1 S-kvinnors tidning Nummer 1 mars 2008 ÅRGÅNG 104 JÄMSTÄLLDHET Kvinnokamp i tre generationer 8 DET BLÅ SVERIGE Reinfeldts plan vinna kvinnorna mars i blått Sverige

2 Prenumerera på Första numret av Morgonbris kom i november 1904 och gavs ut av Kvinnornas Fackförbund. Anna Sterky var tidningens första redaktör. Allt sedan starten har Morgonbris haft en av huvudrollerna i det socialdemokratiska kvinnoförbundet som ett ansikte utåt, som debattforum och ett kitt mellan medlemmarna. Morgonbris är inte bara en tidning för S-kvinnors medlemmar utan också en tidning för alla kvinnor som är intresserade av politik och jämställdhet. Aktuella frågor tas upp ur ett jämställdhetsperspektiv. Det kan handla om såväl hälsa, kultur som arbetsliv. Följ med i den feministiska debatten. Ge bort en helårsprenumeration för endast 160 kr! Ring eller e-posta Ja tack, jag vill ha Morgonbris ett helt år (5 nr) för endast 160 kr. Frankeras ej Namn: Adress: Postnr: Ort: Telefon: Till AiP Media AiP Media betalar portot Svarspost Kundnr STOCKHOLM

3 En kall vår i det blå Sverige INNEHÅLL NR 1 Det har inte varit någon kall vinter. Och 8e mars, som alltid är iskallt, kanske också kommer att gå i vårens tecken. Trots att det är en tuff tid i det borgerliga Sverige, där vi snart kommer att få se effekterna på jämställdheten av regeringens politik. Kvinnor som inte får heltidsjobb men som ändå inte kan få a- kassa. Kvinnor vars sjukpenning och a-kassa sänks. Och som får ta städjobb hos privatpersoner med dålig lön och usla arbetsvillkor. För att inte tala om vårdnadsbidraget. I den verkligheten känns det som att den varma vintern blir kylig igen. Särskilt om man tänker på att värmen kanske beror på klimatförändringarna, som den borgerliga regeringen inte heller tar riktigt på allvar verkar det som. Det finns mycket att protestera mot denna internationella kvinnodag. Mycket som höll på att bli bättre, men som åter försämras. I det här numret av Morgonbris tar vi pulsen på det blå Sverige, träffar Wanja Lundby-Wedin och får höra om riskerna med ytterligare en blå valseger. Och kartlägger Fredrik Reinfeldts charmkampanj bland vårdens kvinnor. I Stockholm däremot kommer Nalin Pekgul att vänta på landstingsrådet Filippa Reinfeldt för att få debattera privatiseringarna och konkurrensutsättningen i vården. Än har Filippa Reinfeldt inte antagit utmaningen. Vi möter också tre generationer S-kvinnor, Margareta Winberg, Johanna Graf och Kata Hansson, som berättar om hur jämställdheten i partiet och samhället ser ut. Visst märker man att saker förändras, men samtidigt är det tydligt att många problem fortfarande finns kvar. Själv flydde jag faktiskt från vintern, även om den nu inte blev så fasligt kall. Jag tillbringade tre månader i Egyptens huvudstad Kairo, vilken ni också kan läsa en liten rapport från i detta nummer av Morgonbris. Trevlig läsning. Foto: Ylva Säfvelin 18 Foto: Hanna Finmo Foto: Ulla Richter 22 NALIN HAR ORDET Rea inte ut vården!... 4 AKTUELLT Regeringens handlingsplam mot våld saknar nya förslag tycker S-kvinnors företrädare... 5 FACKORDFÖRANDE Som ung kvinnlig ordförande för SKTF driver Eva Nordmak gärna jämställdhet som hjärtefråga... 6 OPPOSITION Nalin Pekgul och Stina Olsson jobbar i ett piggt kvinnoförbund som utnyttjar oppositionen för att värva... 8 TRE GENERATIONER Vad är förändrat och vad finns kvar? Tre generationer S-kvinnor jämför sina erfarenheter SVERIGE I BLÅTT Wanja Lundby-Wedin om opposition och regeringens politik mot kvinnorna STATSMINISTER Reinfeldt flirtar med lågavlönade kvinnor men luras de av hans utsträckta hand? Foto: Pernilla Rydell-Olsson MODERNT? Moderna museet i Stockholm har för få kvinnor i sina samlingar, men nu ska det bli ändring...18 HANNA FINMO CHEFREDAKTÖR Under alla år i politiken jagade jag makten, men den gled iväg någon annanstans. Margareta Winberg ANNIKA BAUDE Minnesbok om en feministisk pionjär...20 KORSORD EGYPTEN Möt Hala Aly som bedriver feministisk kamp i motvind i ett fattigt område i Kairo INTERNATIONELLT S-kvinnor vill ha större delaktighet i de internationella frågorna runtom i landet DEBATT Sd ett hot mot jämställdheten FÖRETAGARE Glöm inte bort småföretagarfrågorna, skriver tre S-kvinnor och småföretagare ARBETSGRUPPER Nu är arbetet i gång i förbundets nya grupper men det finns fortfarande möjlighet att aktivera sig AKTUELLT I FÖRBUNDET Omslagsbild: Hanna Finmo 3 Morgonbris nummer ett tvåtusenåtta 3

4 NALIN HAR ORDET Bra vård bara för vissa i Filippa Reinfeldtland AKTUELLT S-kvinnor om rege ri Hopkok u Offentligt finansierad vård drivs allt mer i privat regi. Vårdkoncerner med kapitalstarka ägare ser en växande marknad för sjukvårdstjänster och ökar sina marknadsandelar. Även andelen privat finansierad vård ökar. Borgarna har drivit på denna utveckling som stämmer bra med deras ideologi. Vi socialdemokrater har hittills bildat en motvillig eftertrupp men ändå vartefter accepterat privata vårdgivare, stora vårdbolag inte undantagna. Frågan är hur långt kan vi gå utan att den jämlika vården raseras. Med borgarna i regeringsställning accelererar privatiseringen av sjukvården. Filippa Reinfeldt, sjukvårdslandstingsråd i Stockholms län, är ordförande i moderaternas nya arbetsgrupp för kvalitet och mångfald i vården. Statsminister Fredrik Reinfeldt reser land och rike runt och lovar förbättrad vårdkvalitet. Men fagra löften kan inte skyla över att vårdresurser förs över från fattiga till rika i borgerligt styrda landsting samtidigt som villkoren för de anställda försämras. Expressen fångade i en ledare situationen för oss som tillhör Stockholms läns landsting: Vad medborgarna ser är en statsminister F Reinfeldt som reser runt i sjukvården och talar varmt om välfärden. Steget efter kommer landstingsrådet F Reinfeldt och släcker lyset. Vi S-kvinnor står för att sjukvård av hög kvalitet ska vara tillgänglig för alla. Inför ett framtida regimskifte måste vi ta ställning till viktiga principfrågor som exempelvis till hur långt vi vill tillåta privatiseringar, formerna för upphandling, behovet av ökade resurser till vården. I dag måste vi visa att borgarna med vackert tal om valfrihet och mångfald i sjukvården försöker dölja att deras politik också kommer att leda till att vården blir ojämlik. Inför ett framtida regimskifte måste S-kvinnor ta ställning till hur långt vi vill tillåta privatiseringar och former för upphandling av vården. I Stockholm har jag utmanat Filippa Reinfeldt på debatt om varför människor i Tensta inte ska ha rätt till lika god vård som de som bor i hennes egen kommun Täby. Filippa Reinfeldt talar om valfrihet men hela hennes politik bygger på att bedriva god sjukvård för de lönsamma. Befolkningen i Tensta och Rinkeby hör inte till de gynnade, för dem gäller sjukvård till lägsta pris. Sjukvården i socialt utsatta områden som Tensta och Rinkeby har redan drabbats hårt av att den borgerliga landstingsmajoriteten omfördelade sjukvårdsanslaget och tog bort extraanslaget till primärvården i socioekonomiskt utsatta områden. Nu ska hälso- och sjukvårdsnämnden i Stockholms läns landsting ta ställning till ett förslag om upphandling av psykiatrisk vård. Tensta, där jag bor och där jag har arbetat som sjuksköterska, ingår i detta nya privatiseringsexperiment. Den samverkan som utvecklats mellan primärvård, psykiatri och socialtjänst raseras. Till dem som drabbas hör invandrartjejerna. Flippa Reinfeldt grymma politik slår hårt mot de mest utsatta av landstingets innevånare. Hon arbetar hårt på sin mjuka image som bullbakande mamma men i sin profession är Filippa Reinfeldt en hjärtlös politiker som kommer att förstöra livet för många invandrartjejer. N A L I N P E K G U L F Ö R B U N D S - O R D F Ö R A N D E Regeringens handlingsprogram för att motverka mäns våld mot kvinnor består av 56 olika punkter och har en budget på 800 miljoner kronor. Många är kritiska till bristen på konkreta förslag och att programmet inte anger hur pengarna ska fördelas. Kritiken gäller även att regeringen inte beskriver våldet som en del i en strukturell könsmaktsordning. T E X T: S O F I A C H E R I F Handlingsprogrammet är ett hopkok av de åtgärder som föreslagits och innehåller inget nytt, säger Ann-Christine Furustrand, ersättare i S-kvinnors förbundsstyrelse. En punkt slår fast att kommunerna ska stimuleras att utveckla ett jämställdhets- och brottsförebyggande perspektiv i samhällsplaneringen. Ann-Christine Furustrand menar att behovet av mer press på kommunerna är särskilt angeläget. Detta som en person som själv är kommunpolitiskt aktiv i Österåker utanför Stockholm. Det är angeläget. På många håll gör man alldeles för lite. Men hur ska det gå till? Det säger man inget om. Förra året föreslog Ann-Christine Furustrand sin hemkommun Österåker att kommunen skulle bjuda in Claes Borgström, dåvarande JämO, för att berätta om hur kommunen kan jobba mot våldet. Men det förslaget avvisades. En av de 56 punkterna handlar om att stödet till kvinnojourerna ska öka. Men hur mycket och när är inte klart än. Det är något som Socialstyrelsen ska utreda. Totalt har Socialstyrelsen fått 16 olika utredningsuppdrag. Carina Ohlsson, ordförande i Sveriges kvinnojourers riksförbund, SKR, tycker att utredningsområdena är bra. Men i en del av punkterna skulle man ha kunnat gå direkt från ord till handling. Nu kommer det att ta flera år in åtgärderna kom- 4 Morgonbris nummer ett tvåtusenåtta

5 ringens handlingsprogram: utan nyheter mer till stånd, säger Carina Ohlsson som även är riksdagsledamot och ledamot i S-kvinnors förbudsstyrelse. Regeringens handlingsprogram mot våld mot kvinnor är tandlöst, tycker S-kvinnors företrädare. Hon är också kritisk till att endast män som redan finns inom kriminalvården får del av förebyggande utbildningar i regeringens förslag. Både Ann-Christine Furustrand och Carina Ohlsson hade velat se åtgärder för hur skolan ska jobba med jämställdhetsperspektivet och det förebyggande arbetet. Även socialdemokraterna i riksdagen pekar på en rad brister i handlingsprogrammet. De socialdemokratiska ledamöterna i det sammansatta justitie- och socialutskottet har skrivit en kommittémotion där de totalt föreslår 21 förändringar av programmet. En av punkterna gäller att regeringen inte skriver en rad om könsmaktsordningen i programmet. Detta våld är ett allvarligt hinder för den fortsatta utvecklingen mot jämställdhet. Det är inte ett våld som vilket som helst där en man slår en man på torget, säger Elisebeht Markström (s), vice ordförande i sammansatta justitie- och socialutskottet. Hon menar att denna grundläggande förförståelse är avgörande för hur olika åtgärder mot mäns våld mot kvinnor faller ut. Om de olika myndigheterna och personalen inte ser brottet som en del i könsmaktsordningen utan ser varje fall som ett enskilt problem så är risken stor att man missar målet. Detta tillsammans med att regeringen inte tar avstamp i tidigare beslut och utredningar innebär ett steg bakåt för arbetet mot mäns våld mot kvinnor, menar Elisebeht Markström. Regeringens handlingsprogram behandlas i. Riksdagen ska behandla programmet i april Individuella löner lägre Kommuner med individuell lönesättning i äldreomsorgen har inte högre löner i snitt. Det visar en granskning som Kommunalarbetaren har gjort. Det är i stället lokalt bestämda lägstalöner som lyfter kommunens vårdlöner. Att få upp lönerna var ett framträdande argument när Kommunal 1993 svängde lönepolitik. Tarifflöner och lönetrappor ansågs vara ett hinder för bättre löneutveckling. Ett argument var att man efter ett antal år slog i lönetaket och inte kom längre. Man sneglade Foto: AiBild på tjänstemännen som hade individuella löner och bättre löneutveckling. Ett tungt argument var att individuella löner skulle stimulera till utveckling i yrket. Och då antogs att arbetsgivaren skulle ge medlemmarna en bättre löneutveckling. Men någon sådan effekt kan alltså inte visas. Genomsnittslönerna i kommuner som har individuell lönesättning 2006 var kronor och i kommuner utan individuell lönesättning var snittlönen en hundralapp högre. Privat städhjälp i stället för hemtjänst I stället för kommunalt subventionerad hemtjänst ska behövande gamla i Östra Göinge kommun också kunna anlita hemhjälp från lokala serviceföretag, uppger tidningen Kommunalarbetaren. Det har de styrande socialdemokraterna i kommunen bestämt. Om fler gamla utnyttjar hushållsnära tjänster med 50-procentigt skatteavdrag innebär det att kommunens hemtjänst avlastas, säger Bengt Nilsson, avdelningschef för äldreomsorgen i Östra Göinge. Han säger att kommunen har problem med att rekrytera undersköterskor. Om hemtjänsten får mindre belastning innebär det en besparing för kommunen och kostnaden för dem som behöver hemtjänst blir ungefär densamma. Socialdemokraterna på riksnivå är dock kritiska till beslutet. Vi varnade för den här utvecklingen, säger Lars Johansson (s), vice ordförande i riksdagens skatteutskott. Den med bäst ekonomi får den bästa hjälpen, säger han till Sveriges Radio. Stödtelefon för våldsutsatta kvinnor Kvinnofridslinjen, en nationell stödtelefon för våldsutsatta kvinnor, öppnade i december på Nationellt centrum för kunskap om mäns våld mot kvinnor, NCK. Stödtelefonen är bemannad dygnet runt av utbildad personal som kan ge personligt stöd och information om vilken hjälp som finns att få på olika orter. Samtal inom Sverige är gratis. Det här ökar samhällets ansvarstagande på ett sätt som egentligen borde ha skett för länge sedan. Ideella kvinnojourer och brottsofferjourer utför fortfarande en stor del av det stödjande och rådgivande arbetet för våldsutsatta kvinnor och deras anhöriga, säger Åsa Witkowski, verksamhetschef för Kvinnofridslinjen. NCK är en del av Uppsala universitet och har en klinisk enhet vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Vid årsskiftet fick kvinnofridslinjen redan ta emot 100 krissamtal om dagen. Telefonnumret är Wallström nätverkar Margot Wallström är ny ordförande i Council of Women World Leaders, vilket är ett internationellt nätverk för nuvarande och tidigare kvinnliga presidenter och premiärministrar och som i dagsläget har 36 medlemmar. Morgonbris nummer ett tvåtusenåtta 5

6 Ny sammanhållen diskrimineringslag Regeringen överlämnade i januari en remiss till Lagrådet med förslag till en ny sammanhållen diskrimineringslag. Den nya lagen ersätter jämställdhetslagen och sex andra diskrimineringslagar och föreslås träda i kraft 1 januari Diskrimineringslagen ska motverka diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Två nya diskrimineringsgrunder föreslås: Ålder och könsöverskridande identitet eller uttryck. Det blir alltså förbjudet att till exempel neka någon anställning med hänvisning till ålder. I dag är lagstiftningen uppdelad på flera lagar och skyddet mot diskriminering är olika långtgående beroende på vilken diskrimineringsgrund det handlar om, säger integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni. Regeringen föreslår också att en ny myndighet, Diskrimineringsombudsmannen, inrättas för tillsynen över den nya lagen. Genom den nya ombudsmannen avvecklas verksamheten hos de nuvarande fyra ombudsmännen mot diskriminering. Ny dskrimineringsgrund. Kvinnors arbetsliv på ny webbsida Kvinnohistoriska samlingarna vid Göteborgs universitetsbibliotek lanserar nu en ny portal om svenska kvinnor i arbete. Vi hoppas att webbplatsen kommer att bli till nytta för studerande och lärare vid gymnasier, folkhögskolor, universitet och högskolor och för alla som är intresserade av kvinnohistoria, säger Inger Eriksson, föreståndare för Kvinnohistoriska samlingarna. Den nya portalen innehåller en nyskriven historik som redogör för hur kvinnornas deltagande inom olika arbetsområden har utvecklats. Vi porträtterar också framträdande kvinnor inom olika yrkesområden och facklig verksamhet., säger Inger Eriksson. Adressen till hemsidan är: AKTUELLT Kamp mot osakliga löner När Eva Nordmark var nyvald ordförande i SKTF sa hon i sin programförklaring att jämställdhet var hennes hjärtefråga. I dag, tre år senare, är mäns och kvinnors lika villkor på arbetsmarknaden en hjärtefråga också i förbundet. T E X T: U L L A R I C H T E R Ett uttryck för det är den rapport om lönekartläggning i kommuner och landsting som förbundet presenterade nyligen. Drygt 80 procent genomför sådana kartläggningar, vilket föreskrivs i jämställdhetslagen. De resterande kommunerna uppger att de är på gång med sina kartläggningar. Vår rapport visar att det är en effektiv metod att komma till rätta med osakliga löneskillnader och lönediskriminering av kvinnor, säger Eva Nordmark. När orättvisorna blir synliga går det också att göra något åt dem. I hälften av de undersökta kommunerna har osakliga skillnader upptäckts. Att visa en tydlig jämställdhetsprofil kan vara ett sätt att få tillbaka medlemmar och att locka En ny lag ska förbjuda reklam med könsdiskriminerande utformning. Det föreslår den särskilde utredaren Eva Maria Svensson när hon i januari överlämnade sitt slutbetänkande till integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni. Som Morgonbris skrev i senaste numret finns i dag näringslivets egna råd, ERK, som jobbar för att branschen själva ska ta ansvar nya, eftersom SKTF liksom många andra fackförbund tappade många medlemmar under förra året. I synnerhet om vi upplevs som viktiga utifrån unga kvinnors perspektiv. Unga går inte med i facket lika självklart. Den målgrupp som vi riktar in oss på är mellan 20 och 35 år. Visst kan det ha betydelse att jag är en ung SKTFordförande. Andelen kvinnliga medlemmar i SKTF är runt 80 procent. Redan för många år sedan började SKTF att driva frågan om lönekartläggningar i kommuner och landsting. Nu har alltså ett av Sveriges stora kvinnoförbund fått svart på vitt på att det är ett bra redskap för att komma rätta till med lönediskriminering av kvinnor. Men Eva Nordmark sticker inte under stol med att det finns en debatt om huruvida förbundet ska hålla på med lönekartläggningar. Både statliga och privata arbetsgivare har uttalat att de anser det vara för mycket arbete som ger för lite. Därför är jag jätteglad att arbetsgivarna inom vårt område, nämligen Sveriges Kommuner och Landsting, inte har ifrågasatt löne- Utredning föreslår lagstiftning m för att få bort reklam som kränker kvinnor eller män. Men den särskilda utredning som nu är färdig tycker alltså inte att det räcker. Enligt kommittédirektiven till utredningen råder en bred enighet om att könsdiskriminerande reklam är problematisk och icke önskvärd. Enligt utredningens lagförslag förbjuds reklam med en könsdiskriminerande utformning. I lagen definieras detta som en skildring 6 Morgonbris nummer ett tvåtusenåtta

7 KRÖNIKA Foto: Ulla Richter/AiBIld Jämställdhet är en av hjärtfrågorna för Eva Nordmark, ordförande för SKTF. Hon är glad att ha arbetsgivarsidan med sig på frågan om lönekartläggningar. kartläggningarna. De måste vara bra förebilder eftersom både kommuner och landsting är stora kvinnoarbetsplatser. I de kommuner där lönekartläggningar genomförs hittar man osakliga skillnader i drygt hälften. Och överallt blir orättvisorna åtgärdade. Särskilt glädjande är det, tycker Eva Nordmark, att många har lyft frågan till kommunfullmäktigenivå och tagit beslut om att göra strukturella förändringar som att höja en hel yrkesgrupp lönemässigt. Men att leva upp till principen lika lön för likvärdigt arbete är ingen lättlöst problematik. Vi jämför lönerna i våra yrkesgrupper med motsvarigheterna i den privata sektorn. Till exempel har vi gjort jämförelser när det gäller personalchefer och ekonomer. Men vilket nästa steg blir efter att rapporten mot sexistisk reklam av könsegenskaper eller könsroller vilken allmänt sett uppfattas som kränkande för kvinnor eller män. Utredningen föreslår att Konsumentombudsmannen ska utöva tillsyn över att lagen följs samt att den ska träda i kraft 1 januari S-kvinnors ansvariga i förbundsstyrelsen, Ann-Christine Furustrand och Inga-Lill om lönekartläggningarna låter sig inte konkretiseras i några enkla punkter, tycker Eva Nordmark. Det är ett löpande arbete som aldrig får avstanna. Nya kommer in på arbetsplatserna och får sina löner satta. Då kan saker och ting hända. Ibland hör medlemmar av sig när de tycker att deras ansvar på jobbet ökar men att lönen inte hänger med. Det tålmodiga fackliga jämställdhetsarbetet måste fortsätta, det är Eva Nordmarks bestämda uppfattning. Det jag önskar är att alla politiker engagerar sig och tar täten i det lokala jämställdhetsarbetet. Jämnare fördelning mellan mammor och pappor i föräldraförsäkringen är därför en nyckel. Men också att jämställdhetsarbetet börjar redan på dagis där könsrollerna grundläggs. Röhr. De kommenterade lagförslaget på följande sätt: Eftersom vi länge har kämpat mot könsdiskriminerande reklam välkomnar vi lagförslaget. Det är hög tid att vi får en lag som förbjuder detta. Reklambranschens självsanering kan inte sägas ha fungerat. I ett upplyst samhälle ska inte kvinnor och män behöva bli diskriminerade i reklam. The Media is the Message, Reinfeldt! Tidningen Café har gjort en omvandling och kom i december ut i ny förpackning. Den marknadsför sig som en finare herrtidning och sparar inte på resurserna. I handen får man ett tjockt magasin på glansigt papper och med en lyxig känsla. Målgruppen är den vågade urbane mannen. Det är herrmode, bilar och brudar... lättklädda eller avklädda sådana. Det som fångar blicken i decembernumret är att hela framsidan och ett av de största reportagen i tidningen, upptas av... statsministern! Jag tittar igen. Jo, det är Fredrik Reinfeldt, statsminister för det land som kanske kommit längst i kampen för jämställdhet. Vad vill han ge för signaler? En stylad statsminister i början av tidningen och en serie bilder av nakna kvinnor i slutet. Fredrik Reinfeldt har nyligen försökt att ge sken av att han är ledsen att många av de satsningar regeringen genomför tillfaller män. När han ställd inför det faktum att det endast är 34 procent av satsningarna i statens budget för 2008 som tillfaller kvinnor så lägger han huvudet på sned och säger bekymrat att nu är det kvinnornas tur. Men, the media is the message och genom Fredrik Reinfeldts framträdande i Café bidrar han till att befästa och acceptera uppfattningar om kvinnan som objekt. Han bidrar likaså till att ge ett godkännande till den ökade sexualiseringen av det offentliga rummet. Genom att låta sig exponeras i denna typ av herrtidning förlorar statsministern all sin trovärdighet gällande jämställdhetspolitiken. Kanske är det tänkt att genom att exponeras i Café ska Fredrik Reinfeldt bygga sin image. Eller är det bara så enkelt att karln är desperat. Med vikande opinionssiffror och ett ifrågasatt ledarskap gör han kanske vad som helst för att folk ska tycka om honom och för att fila på sin folkliga profil. Jag förundras över hur han kan tänka så fel. V E R O N I C A PA L M S - K V I N N A O C H R I K S D A G S L E D A M O T Reinfeldt ger sken av att vara ledsen över att hans satsningar tillfaller män. Morgonbris nummer ett tvåtusenåtta 7

8 Utrikesfödda kvinnor har svårt att få jobb Svensk arbetsmarknadspolitik lyckas dåligt med utrikes födda och speciellt med kvinnorna. De får det allt svårare på den svenska arbetsmarknaden, enligt en rapport från LO om Statens politik för integration och mot etnisk diskriminering. Det saknas helt enkelt resurser, säger Dan Andersson, LOs chefsekonom. I vår svenska arbetsmarknadsmodell ingår att individer som står långt från arbetsmarknaden ska få kompetensutveckling för att öka sina chanser att få och behålla ett arbete. Den tanken är inte omsatt i handling när det gäller utlandsfödda. Nedskärningen av de arbetsmarknadspolitiska programmen har drabbat dem som har svagast ställning på arbetsmarknaden. Det är rimligt och tro att det finns en klar överrepresentation av utrikesfödda i denna grupp. På så sätt missgynnas integrationen. Enligt rapporten finns det även en skillnad mellan utrikesfödda män och utrikesfödda kvinnor när det handlar om arbetslöshet. SKL säger ja till vårdnadsbidrag Sveriges Kommuner och Landsting anser att förslaget som ger kommunerna möjlighet att införa vårdnadsbidrag i huvudsak är positivt. Vårdnadsbidraget ger föräldrarna en större valfrihet vilket är bra samt utgår på ett tydligt sätt från ett barnperspektiv, säger Anders Andersson, gruppledare för (kd) i Sveriges Kommuner och Landsting. Förslaget kan dock medföra en del negativa följder. Bland de synpunkter som SKL framför är att det föreslagna systemet är krångligt. Det krävs att kommunen upprättar omfattande och detaljerade riktlinjer för villkor för bidraget, rutiner för utbetalningar och kontroll. Förslaget saknar också en redovisning av de ekonomiska konsekvenserna vilket innebär att kommunerna inte vet dessa innan propositionen läggs fram i mars. Ledamöterna från s, v och mp reserverade sig mot beslutet. Ett införande av vårdnadsbidrag innebär återgång till en omodern familjepolitik som utgör hinder för jämställdhet, försämrar kvalitén i förskolan, begränsar arbetskraftutbudet och medför en mycket omfattande kommunalekonomisk påfrestning. Därför avvisar vi införandet av vårdnadsbidrag, skriver representanter för socialdemokraterna i SKL i ett pressmeddelande. AKTUELLT Kvinnornas talan i det blå Sverige Filippa Reinfeldt visar att hon struntar i Tenstaborna, när hon inte vågar komma hit och debattera med mig, säger Nalin Pekgul. Det är torsdagkväll och folk strömmar upp ur tunnelbanan på väg hem från jobbet över februarislaskiga Tensta torg. S-kvinnor har dragit igång sin kampanj mot privatiseringarna i vården och mot det så kallade Vårdval Stockholm som kommer att pågå under hela våren. T E X T O C H F O T O : H A N N A F I N M O Förbundsordförande och sekreterare som kompletterar varandra. Jag har jobbat här på Vårdcentralen och jag vet hur det fungerar. Du kommer in på måndagsmorgonen och det sitter fullt med människor i väntrummet. Många av dem pratar inte så bra svenska, och kunde annars kanske ha ringt först och kollat av om de verkligen behövde komma in med sitt sjuka barn. Men de känner sig kanske inte säkra på att prata svenska på telefonen, eller så är de rädda för att något ska hända deras barn. Det är tungt att jobba på en vårdcentral i ett område där många har svåra erfarenheter av tortyr och förföljelse i hemlandet, och där många inte pratar jättebra svenska, säger Nalin Pekgul. De som bor här kanske inte protesterar lika högt som andra, så därför tror den borgerliga majoriteten att de kan försämra deras vård hur som helst. Det är därför vi från S-kvinnor vill att Filippa Reinfeldt ska komma. Kampanjen mot privatiseringarna i vården är bara en av S-kvinnors aktiviteter som drar igång under våren. Nu har Nalin Pekgul och förbundssekreterare Stina Olsson jobbat ihop i mer än ett halvår och de känner att de fått bra ordning på rutinerna. Vi har egentligen aldrig gjort någon formell uppdelning, ändå kompletterar vi varandra väldigt bra. Nalin tar hand om det politiska och jag ser till att allting funkar administrativt, säger Stina Olsson. Det är otroligt skönt att ha tid för politiken och veta att allting fungerar, säger Nalin Pekgul. Det nya är också det arbetssätt vi startat, med arbetsgrupper på olika teman, säger Stina Olsson. Det är bra i opposition att kunna jobba på att synliggöra de politiska skillnader som finns i Sverige. Och det är viktigt för vårt allra viktigaste mål att skaffa fler medlemmar. Det är vår nästa stora projekt, säger Nalin Pekgul. Vi har bra underlag för att värva medlemmar, säger Stina Olsson. När vi är ute på något, när vi driver politik, så är det mycket folk som kommer fram och vill vara med, men det mås- 8 Morgonbris nummer ett tvåtusensåtta

9 Den borgerliga politiken försämrar särskilt för kvinorna, säger Nalin Pekgul på Tensta torg. Därför har S-kvinnor ett särskilt ansvar för att föra fram den. te fungera i alla led. Det måste finnas klubbar de kan introduceras helt, och såväl unga som gamla, invandrade och svenskar måste känna sig hemma. Det kan handla om småsaker, som att tidigare har du fått ett brev från Marita Ulvskog där det står "Hej och välkommen till socialdemokraterna", fast du gått med i S- kvinnor. Och att även unga tjejer ska känna sig trygga i rollen som ordförande eller kassör. Nu ska vi satsa på utbildning för dem så att de ska känna sig vana. Att jobba i opposition är ett bra tillfälle att få nya människor att intressera sig för politik, tycker Nalin Pekgul. Det är fruktansvärt att se vad de gör med landet och här i Stockholm. Men nu har vi en chans att jobba internt i partiet och att visa folk att det är skillnad på politiker och politiker. Människorna här i Tensta till exempel de vet inte riktigt vilka som bestämmer över sjukvården eller vilken skillnad det gör hur man röstar i olika val. Och det är dessa människor som behöver politiken mest. Den borgerliga regeringens politik försämrar särskilt mycket för just kvinnor, anser hon. Kvinnors arbetsmarknad påverkas otroligt mycket av alla utförsäljningarna. I den privatiserade vården där allt handlar om att tjäna pengar får de det väldigt tufft. Vårdnadsbidraget gör att kvinnor ska vara hemma och kommer att förlora i framtiden vad det gäller pension och sämre löneutveckling när de kommer tillbaka till jobbet, säger Nalin Pekgul. Allt det vi socialdemokrater jobbade för, och ändå var på ganska god väg med, även om det fattades en del. Vi jobbade ändå med att visa att kvinnor också är familjeförsörjare och män också är omsorgsgivare men nu känns det som om regeringen skickar oss tillbaka till 50-talet. Den jämställdhetspolitik som regeringen trots allt bedriver ger hon inte heller mycket för: När det gäller jämställdhetsbonusen till exempel tror jag inte kommer att ge någon direkt effekt för jag tror inte att det handlar om just pengar när man bestämmer vem som ska vara hemma, utan om värderingar. Det är därför vi ska driva en individualiserad föräldraförsäkring. Vissa enskilda saker de gör kan ju vara bra, men är de i grund och botten har en helt annan förklaringsmodell än vad vi har och vägrar erkänna att det handlar om strukturer i samhället så blir det ganska ointressant faktiskt, säger Stina Olsson. En av de absolut viktigaste frågorna som S- kvinnor hoppas att socialdemokraterna kommer att driva vid en eventuell valvinst 2010 är en individualiserad föräldraförsäkring. Därför starter de en föreläsningsserie på 8e mars för att sätta igång en debatt som ska pågå fram till 2009 års partikongress. Vi måste hålla igång debatten fram till kongressen, så att det blir ett bra beslut där. Men jag tycker också det är positivt att Veronica Palm nyligen blev vice ordförande i socialförsäkringsutskottet, där ju de här frågorna ligger. Hon har ju drivit de frågorna länge, säger Nalin Pekgul. Vi går också ut med ett material om klimatfrågan, där jag tycker att det saknats ett genusperspektiv bland annat. Det är roligt i S- kvinnor nu, för nu får vi prata politik. Och Nalin Pekgul kommer att vänta på Filippa Reinfeldt flera torsdagar framöver i Tensta för att prata om privatiseringar i vården och dess konsekvenser för ytterstadsborna och för de kvinnor som arbetar i vården. Det är också en otroligt viktig fråga som vi måste ta tag i om vi vinner nästa val. Kvinnors arbetsvillkor på privatiserade arbetsplatser samt att se till att äntligen få en lag om rätt till heltid, säger Nalin Pekgul. Morgonbris nummer ett tvåtusenåtta 9

10 3generationer kvinnokamp Tre S-kvinnor i olika livsfaser träffas för att prata jämställdhet. Det är Margareta Winberg, före detta ordförande i S-kvinnor, s-minister och Sveriges ambassadör i Brasilien, Johanna Graf, oppositionsråd i Solna, och Kata Hansson, tidigare ordförande för S-kvinnors Avantgardeklubb och just nu föräldraledig. De har ibland olika infallsvinklar på politiken. Men när det gäller vilken som är den viktigaste framtidsfrågan är de helt överens. T E X T & F O T O : U L L A R I C H T E R Tre S-kvinnor samtalar om politik och jämställdhet: M När Margareta blev aktiv i politiken var barnomsorgen en av de hetaste politiska frågorna. Allmän förskola för 4 6-åringar skulle införas från Men flera år tidigare såg Margareta vilket behov som fanns hos familjerna på den jämtländska landsbygden där hon bodde då. Hon la förslag i sin s-förening att en förskoledelegation skulle inrättas. Det ledde till fullmäktigebeslut och Margareta var en av dem som fick i uppdrag att ordna det hela. Sen gjorde hon allt från att utse platsen för dagiset till att anställa personal och köpa leksaker. Då lärde hon sig att politik är att göra. När Johanna i början på 1990-talet engagerade sig på allvar i kommunpolitiken hemma i Solna handlade diskussionerna mycket om varannan damernas och om nomineringar till olika uppdrag. Det fanns en grupp lite äldre män som kallades Björnligan. De styrde och ställde med det mesta. Men de insåg behovet av fler kvinnor i politiken. Så en dag blev Johanna uppringd av en av dem, som sa att de tänkte initiera en ny grupp; tjejer i politiken. Johanna och hennes jämnåriga runt 30 tyckte det var en bra idé, men samtidigt bildade de också ett nätverk med Björnligans kvinnliga jämnåriga, 50-plussarna de som var tänkta att ta över bullbakandet till föreningsmötena efter kvinnorna i generationen före dem. Kata tycker att hon alltid funnits med i politiken. Med två föräldrar som tagit med henne på politiska möten sen hon var en tvärhand hög, har hon vuxit upp med det som varit aktuellt i debatten. När hon pluggade var hon studentpolitiker under en tid. Men det var jämställdhetsfrågorna som fick henne att bli aktiv i början på Hon hittade sin hemvist i Stockholmsbaserade Avantgarde. Hon minns att diskussionen under en tid nästan uteslutande handlade om hur förslaget om individualiserad föräldraförsäkring skulle föras in i debatten. Då var det en som sa att det förstår man ju att Mikael (Damberg) inte kan komma för han har ju fått barn. Micke kunde ju inte rå för det, men han hade då bara ett barn och ett finmaskigt nätverk runt sig. Senare gällde det också att få inskrivet i partiprogrammet att s är ett feministiskt parti. Har ni blivit utsatta för förtryck i partisammanhang någon gång? Margareta: Jag har några roliga minnen av det. Under en tid jobbade jag som politisk sekreterare innan jag kom till riksdagen. Landstingsrådet var mycket nöjd med mig och vid ett tillfälle ville han verkligen uttrycka sin 10 Morgonbris nummer ett tvåtusenåtta

11 Margareta Winberg, Johanna Graf och Kata Hansson. uppskattning och sa: Margareta, du är väldigt duktig, men egentligen skulle du vara hemma och föda många barn. Det här var 1978 och då hade jag redan tre barn. Johanna: Det var när jag var ensamstående trebarnsmamma, jobbade som politiskt sakkunnig på utbildningsdepartementet, satt som andre vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Solna och gick på så många möten jag kunde och alla ändå förväntade sig att jag skulle komma på precis alla partimöten. Då var det en person som sa att det förstår man ju att Mikael (Damberg) inte kan komma för han har ju fått barn. Micke kunde ju inte rå för det, men han hade då bara ett barn och ett finmaskigt nätverk runt sig. Så småningom såg jag att det fanns ett mönster. Han har ju fått barn, hette det alltid om killarna. Annars har jag haft det bra och till och med Björnligan har gjort mycket för jämställdheten hos oss. Kata: Jag började ju som aktiv i en kvinnoklubb, dessutom en som provocerade en hel del, och har ofta känt att man tittat lite snett på oss. Nu kommer hon igen och ska sätta igång med sitt prat om jämställdhet. Förtrycket är väldigt subtilt många gånger. Bara den där blicken Gud vad jobbig hon är. Hur tycker ni att det är att vara kvinna i politiken i dag? I regeringen, kommunen och arbetarekommunen? Margareta: Jag har ju lämnat politiken. Men om jag ska säga något om regeringen så konkurrerar man mycket mer där än till exempel i riksdagen. Riksdagen var roligast för där jobbade vi oftast i grupp. I regeringen var man väldigt utsatt, värst förstås när det blåste och ingen tog hand om en. Man konkurrerar om statsministerns och finansministerns gunst och om utrymmet i medierna. Jag brukar jämföra med Gnosjö, där småföretagen samverkar men konkurrerar. Så är det i regeringen. Man tar inte råd av varandra utan kör sitt eget race, förhoppningsvis inom sitt eget fackområde. Johanna: Mest utmärkande, om vi ska utgå från kön, tycker jag är att så många fortfarande kommenterar utseendet, och bara när det gäller kvinnor. Partikamrater kan diskutera min klädstil och från politiska motståndare har jag fått frågan varför jag har korta kjolar. Du är kvinna och så ser du bra ut också, har jag fått höra. Skulle man sagt så till en man? Aldrig! Kata: Kan du verkligen ha politiska uppdrag nu när du fått barn, har jag fått höra. När jag berättar att jag snart ska börja jobba, tänker folk inte på att det är naturligt att barnets pappa ska vara hemma. Vi ska dela lika. Sen tänker folk ett steg till och konstaterar att min son inte ska gå på dagis med sina sex månader och vem ska då vara hemma. Han har ju en pappa, brukar jag säga då. Morgonbris nummer ett tvåtusenåtta 11

12 Är det självklart i dag att ha lika mycket inflytande som de manliga kollegorna? Margareta: När det gäller makt finns alltid en informell struktur. Det är det gamla klassiska, män förstår män och män bildar nätverk med män, oavsett hur många kvinnor som finns med. Även om vi var hälften-hälften i regeringen var det viktigt vem som var ledare. En manlig ledare väljer förstås vem han talar med och då blir det männen runt honom som ingår i den innersta kretsen. Jag jagade makten under alla år i politiken, men jag kom aldrig ikapp den. Inte ens som adjungerad i partiets verkställande utskott. Makten gled i väg någon annanstans. FAKTA/Margareta Winberg Ålder: 60. Bor: Lägenhet i Östersund. Familj: Sambo, tre egna barn och många barnbarn, egna och bonusbarnbarn. Politiskt uppdrag: Styrelseledamot i Vaplans kvinnoklubb. Senaste bok: Erik Åsards bok om Hillary Clinton. Roligast i politiken: 1994 års valrörelse när jag som ordförande för S-kvinnor turnerade landet runt med Göteborgstanterna Ortrud och Alfild och deras ståupp-föreställning. Värst i politiken: När jag var arbetsmarknadsminister och arbetslösheten var den högsta sedan andra världskriget. Fritid: Åker till min fjällstuga eller Skåne, åker skidor och läser mycket böcker. Dold talang: Gillar att bygga om hus. Aktuell: Skriver på sina memoarer och en barnbok. Johanna: Jag tänker på tjejnätverket i Solna. Vi gjorde en enkät till alla medlemmar där vi frågade vad de gjorde när de ville förändra något. Skrev de en motion, tog upp det på s-föreningen, eller något annat? 98 procent svarade att de pratade med kommunalrådet direkt. Nu är jag den personen. Och vi har en kvinnlig ordförande i arbetarekommunen. Det är så självklart att vi har makten, så till och med de äldre männen i fullmäktige stöttar oss. Men när det gäller män från en annan kultur får man vara mycket bitchigare, ta till brösttoner och peka med hela handen. Men det får man ta. Kata: På den lokala politiska nivån tycker jag det fungerar bra. Det som däremot fortfarande är ett generellt problem i politiken tycker jag är att män tar sig, men också ges, ett självklart utrymme på arbetsplatserna, på politiska möten och i debatten. När en man talar är resten tysta. Den manliga normen lever fortfarande och är så tydlig, även om vi ständigt jobbar för att förändra den starka kultur där mannen är strukturellt överordnad. Margareta: Där ser man skillnaden. När man som du Johanna sitter i toppen på en organisation blir det annorlunda. Man ska ha ordförandeposten och därmed problemformuleringsföreträdet. Blir det då skillnad nu när en kvinna är partiordförande? Märks det i politiken? Margareta: Det hoppas jag och det tror jag. Till en början hade Mona Sahlin en enkel resa, men sen har hon genomlevt rejäla motlut. Hon är S-kvinna och har säkert också under de senare åren sett vad patriarkatet kan göra. Jag tror det blir annorlunda. Johanna: Ibland när det sitter en man på toppen är det lätt att som kvinna förväxla ledarskapsmakten med patriarkatet. När Mona Sahlin är ledare och utför samma makthandlingar hon måste också peka med hela handen ibland kan vi tycka det är bra för att det är en kvinna som bestämmer. Men om en man hade gjort samma sak, skulle vi kanske ha sagt FAKTA/Johanna Graf Ålder: 46. Bor: Lägenhet i Solna. Familj: Tre tonårspojkar. Politiskt uppdrag: Oppositionsråd (s) i Solna. Roligast i politiken: Min första valrörelse när vi målade valstugan röd med vita knutar (sen började alla partier måla sina valstugor). Värst i politiken: Meningslösa möten. Fritid: Satsar på att också träffa vänner utanför politiken. Senaste bok: Alkemisten av Paolo Coelho. Dold talang: Bra på att meka och renovera båtar. Aktuell som: En av de mest lästa s-tjej-bloggarna. att det är typiskt män. Därför tycker jag att man ska vara rättvis och ärlig och se vad som är vad. Hade Mona hetat Göran och en som hette Pernilla Nuder blivit sparkad, då hade säkert klagomålen varit fler. Margareta: Nej, det tror inte jag, det var väl ingen som sa att Göran Persson var en riktig patriark som skickade mig till Brasilien. Johanna och Kata: Jo, det sa många. Margareta: Men det var inget som jag hörde, ingen vågade säga det offentligt i så fall. Sen kunde Göran stå i tv och säga att nu har gamla Margareta gjort sitt, nu är hon trött. Johanna: Skiftet är kanske inte lika mycket mellan en kvinna, Mona Sahlin, och en man Göran Persson, som mellan en person från en förfluten tid till en som lever i nuet. Viktiga årtal för jämställdheten 1964 P-piller godkänns i Sverige Särbeskattning mellan makar införs som huvudregel Förbud mot könsdiskriminering vid statlig anställning Moderskapspenningen blir föräldraförsäkring som ger föräldrarna rätt att dela ledigheten när de får barn Fri abort till och med tolfte havandeskapsveckan införs Rätt till sex timmars arbetsdag för småbarnsföräldrar Jämställdhetsombudsmannen, JämO, införs. Lag mot könsdiskriminering i arbetslivet träder i kraft. Äktamakeprövning för studiemedel avskaffas. Ny lag om tronföljd, förstfödda dottern eller sonen till monarken ska ärva tronen Kvinnomisshandel och misshandel på allmän plats faller under allmänt åtal Militära tjänster öppnas för kvinnor (vissa undantag kvarstod till 1989). Nytt jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK Make/maka ärver före 12 Morgonbris nummer ett tvåtusenåtta

13 Kata: Än märks inte så mycket på det politiska engagemanget, men jag tycker det märks på en känsla. Den hoppas jag att Mona Sahlin kan förvalta, känslan av att vi strävar framåt och inte sitter fast i hur det var 2000 eller Känner ni som kvinnor att ni identifierar er med Mona Sahlin i politiken? Margareta: Det kan inte jag säga att jag gör, för vi pratar väldigt olika politiska språk. Unga i min närhet brukar säga till mig att Monas språk går hem i deras generation. Säger de det så är det väl så. Johanna: Jag känner igen mig, hon pratar som en från samma generation som jag. Kata: Hennes sätt att tala är också en del i hennes ledarstil, hon pratar så att folk förstår. Inte bara kvinnor som är aktiva i partiet, utan också andra tror jag känner igen sig i de bilder som hon målar. Mona Sahlin brukar ju tala om den strukturella ojämställdheten som ett steg vidare i analysen. Ser ni uttryck för det runt omkring er? Margareta: Det har vi pratat om länge. Det var därför jag fick så mycket stryk i debatten om könskriget, diskussionen handlade ju om huruvida strukturen fanns eller inte. Eller om det i själva verket handlade om individuell ojämställdhet. Under det stora kvinnomötet i Beijing 1995 var vi överens om att världen såg ut så och att det var en strukturell ojämställdhet som härskade, könsmaktordningen. I vårt feministiska manifest från 1993 fanns detta med men uttryckt i andra ord. Johanna: Jag tror att det också är en fråga om landet och staden. Jag har varit med om att kvinnorna sitter för sig och männen för sig på fester till exempel. När jag då stormar in som Stockholmstjej på landsbygden, slår mig ner och tar plats, tycker tjejerna att jag är konstig och att jag sviker dem. Här i storstaden är det annorlunda. De flesta jag känner har delat på föräldraledighet och annat. Här pratar killarna barn och tjejerna pratar jobb. Margareta: Men det är inte representativt. Även i storstaden finns högutbildade och lågutbildade, som har olika syn. En person i min närhet tittade konstigt på mig när jag sa att jag värnar om min karriär. Nej, det tänker inte jag på nu, sa hon. Karriär får min man göra, min karriär är med barnen. Då bli man häpen minst sagt. FAKTA/Kata Hansson Ålder: 30. Bor: Villa i Mälarhöjden i Stockholm. Familj: Sambo och sexmånadersbaby. Politiskt uppdrag: Ersättare i stadsdelsnämnden Liljeholmen-Hägersten. Roligast i politiken: I början på 2000-talet när jag var med i Avantgarde och vi lyckades få upp frågan om individualiserad föräldraförsäkring i hetluften. Senaste bok: Hanna Olssons Catrine och rättvisan. Fritid: Är mammaledig och har inte mycket fritid. Dold talang: Spelar klassisk gitarr. Aktuell: Har just börjat i s-riksdagsgruppens kansli. Johanna: Jag var Tupperware-försäljare en gång och kom därför in i många hem. Då upplevde jag att många kvinnor behandlade sina män som barn. Mannen kunde till exem- pel komma och fråga var tejpen fanns eller hans strumpor. Eller Det är bäst att han får hållas där ute i garaget, han smutsar bara ner här inne. Någon sa att män aldrig blir äldre än tolv år. Herregud, vem vill vara gift med någon som aldrig blir vuxen? Kata: Ja, det tror jag att Johanna har väldigt rätt i, att det är skillnad på landsbygd och storstad. Därför att vi möter olika vardagar. På en mindre ort är de traditionella förväntningarna på män och kvinnor ofta starkare än i en storstad. Till exempel att du som mamma tar ut hela föräldraförsäkringen och hela ansvaret för hemmet, din man jobbar heltid. Samhället har förändrats, men man har inte alltid hängt med i tänket. I storstaden möter män och kvinnor helt andra förväntningar. Man kan hamna i diskussionssfärer där det inte heller är så högt i tak alla gånger. Nu är jag väldigt trygg i min föräldraroll, men det kan bli svårigheter åt andra hållet, när förväntningarna är att det ska vara så jättejämställt. Då kan man bli ifrågasatt för det i stället. Det är också en intressant diskussion, tycker jag. Vad behöver göras för att jämställdhetsarbetet ska utvecklas i partiet och S-kvinnor? Margareta: För det första behövs en kraftig uppryckning så att vi får en jämställdhetspolitik. Den saknar jag väldigt mycket. Jag saknar också kvinnoförbundet. Det gjorde jag också som minister, jag kände ingen blåslampa i baken från något håll, allra minst från kvinnoförbundet, tyvärr. Sedan håller jag fortfarande fast vid den fråga jag började driva 1999, den individualiserade föräldraförsäkringen. Johanna: Det har blivit fult att göra saker kollektivt som kvinnor. Jämställdheten framställs som ett ansvar för den enskilda individen. Kvinnor slår sig inte ihop och ställer krav. I dag hade det varit omöjligt att bilda nätverket tjejer i politiken som vi gjorde i början av 1990-talet. Det är upp till dig själv och lyckas du inte har du bara dig själv att skylla. Därför funderar jag väldigt mycket på kvinnoförbundet och kvinnoklubbarna. Håller de på att dö gemensamma barn. Betänkandet Varannan damernas om kvotering till statliga styrelser och nämnder presenteras. Sambolagen träder i kraft En man som misshandlat en kvinna kan dömas till besöksförbud. Rätt till målsägarbiträde vid vissa sexualbrott och (i undantagsfall) vid misshandel Socialdemokraterna inför Varannan damernas på valsedlar och i alla grupper som utses av partiet Sveriges riksdag blir världens mest jämställda med 144 kvinnor av de 349 ledamöterna Förordning om positiv särbehandling vid tillsättande av professorer och forskarassistenter. Lagstadgat krav om lönekartläggning på alla arbetsplatser med fler än tio anställda. Pappamånaden införs i föräldraförsäkringen, 30 dagar måste tas ut av pappan Kvinnomaktutredningens slutbetänkande Ty makten är din Lagen om förbud mot könsköp träder i kraft, liksom lagen om kvinnofrid Lagen om likabehandling av studenter i högskolan införs för att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, sexuell läggning och funktionshinder. Morgonbris nummer ett tvåtusenåtta 13

14 ut? I vår kvinnoklubb är medelåldern över 80 år. Fast jag förstår att man inte kan skylla på dem. De unga kvinnorna är inte med, för de tror att de måste fixa allt på egen hand. Min andra käpphäst är individualiserad föräldraförsäkring, inte minst ur ett rent ekonomistiskt perspektiv. Familjer som inte är jämställda skiljer sig oftare, det visar statistiken. Så dels är det bra för familjer om skilsmässorna minskar, dels för statskassan, eftersom både sjukskrivningarna och den psykiska ohälsan skulle minska om kvinnor slapp dubbeljobb och missade chanser i arbetslivet. Samhället har helt enkelt inte råd med ojämställda relationer. Jag saknar också kvinnoförbundet. Det gjorde jag också som minister, jag kände ingen blåslampa i baken från något håll, allra minst från kvinnoförbundet, tyvärr. DET BLÅ SVERIGE Lundby-Wedin om regeringens politik: Kvinnor största förlorarna Margareta: Det du säger tycker jag är väldigt klokt för inom socialdemokratin har vi haft en benägenhet att skylla kvinnors ohälsa på förhållanden på arbetsplatsen. Vi har aldrig riktigt velat se att det finns en väldig brist i hemmet. Givetvis är det en kombination, men kvinnors ibland tredubbla börda, är det som skapar ohälsan. Kvinnomaktmaktutredningen från 1997 som jag fick anledning att citera för ett tag sedan, konstaterade att kvinnor i jämställda förhållanden upplever att de har bättre sex. För män är det tvärt om! Kata: Individualiserad föräldraförsäkring är för mig det viktigaste. Att få barn tydliggör verkligen behovet. En person i min närhet tittade konstigt på mig när jag sa att jag värnar om min karriär. Nej, det tänker inte jag på nu, sa hon. Karriär får min man göra, min karriär är med barnen. Då bli man häpen minst sagt. Föräldraförsäkringen måste delas rakt av så att det inte blir något snack. Johanna: Individualiserad föräldraförsäkring är nyckeln därför att det inte är den enskildes ansvar. Av precis samma skäl som att du inte bestämmer själv om du har bilbälte på dig eller inte. En bekant till mig sa att hon inte skaffat barn för att lämna bort dem. Men det har din man gjort, blev mitt svar. Han jobbade för dem båda. Margareta, Johanna och Kata: Den tredelade föräldraförsäkringen kan vara ett steg på vägen, men är inte lösningen. LOs ordförande Wanja Lundby- Wedin instämmer i S-kvinnors slogan Rea inte ut kvinnorna som en protest mot den borgerliga regeringens politik. Det är precis vad som pågår, menar hon och ser många exempel från sin fackliga utgångspunkt. T E X T & F O T O : U L L A R I C H T E R Regeringen för en tvärtom-politik. I stället för att rusta för att de arbetslösa ska kunna ta ett jobb, rear man ut arbetskraften. Arbetsmarknadspolitiken är borta i de borgerligas värld, allt handlar om att göra det billigare för arbetsgivarna. Med en sådan politik blir kvinnor förlorarna. Wanja Lundby-Wedin förklarar hur hon menar. Kvinnor jobbar oftare deltid och har oftare otrygga anställningar, vilket gör att de är mer utsatta. Vi har alltid slagits mot den strukturella ojämlikheten, det vill säga den genusordning där kvinnor i allt väsentligt har en sämre position. Vi har bekämpat skillnaderna genom bättre välfärd och mer jämlikhet. Regeringen gör tvärtom. Därför blir kvinnorna förlorare. Ständigt kommer nya rapporter om hur många som lämnat facket och a-kassan. Ännu har LO inte hunnit göra någon exakt analys av könsfördelningen. Men om Wanja Lundby- Wedin ska gå på känn ser hon i huvudsak två grupper som lämnar försäkringen. En är de som är tryggast på arbetsmarknaden, de äldre som inte tror att de riskerar att bli arbetslösa och därför inte tycker att de behöver vara med längre. De straffar inte bara sig själva, utan också det fackliga kollektivet, som försvagas. Det är viktigt att komma ihåg att arbetslöshetsförsäkringen hjälper till att hålla uppe de lägsta lönerna. Om många inte har en försäkring kan det leda till att de tvingas ta jobb till löner långt under kollektivavtalen. Den andra gruppen, menar Lundby-Wedin, är långtidssjukskrivna och förtidspensionärer som går ur a-kassan av ekonomiska skäl. Just den här gruppen är den som behöver arbetslöshetsförsäkringen allra mest, men deras marginaler krymper när avgiften ökat samtidigt som deras ersättningar minskar. Och några skattesänkningar får de inte del av. Två och ett halvt år av regeringens mandatperiod är kvar, mycket hinner hända. Konsekvenserna av ytterligare en borgerlig valseger blir förödande, menar Lundby-Wedin. Då har 14 Morgonbris nummer ett tvåtusenåtta

15 Wanja Lundby-Wedin ser två grupper som lämnar a-kassan; de mest trygga och de som behöver den mest. en nivå etablerats på vad arbetsgivare är beredda att betala när arbetskraften reas ut. Samtidigt får sänkningen av nivåerna i a-kassan fullt genomslag, så att de arbetslösa tvingas acceptera lägre löner när de får ett jobb. Grupper som har en svag förankring på arbetsmarknaden kommer att drabbas, till exempel de med otrygga anställningar. När man ser till klass drabbas arbetare hårdast, kvinnor om man ser till kön och kvinnor med utländsk bakgrund om man utgår från ursprung. Diskrimineringen slår alltså till i flera dimensioner för dem. Problemet är, konstaterar Lundy-Wedin, att det är svårt att förändra politiken. LO kan inte intervenera i politiska beslut och till exempel förändra arbetsmarknadspolitiken. Vi jobbar med opinionsbildning och försöker på alla sätt göra vår röst hörd i relation till regeringen. Vi skriver remissvar, sedan blir det ofta en hearing där regeringens vilja att verkligen lyssna är minimal. Vad vi får är bara hej och tack för visat intresse. Förslagen kommer i snabb takt. Det är ett märkligt sätt att agera som strider mot den demokratiska tradition vi har haft i alla år. Men det LO kan göra är att stärka kvinnors position genom åtgärder som facket råder över, till exempel använda fackets roll som part Lönen den ska parterna på arbetsmarknaden hantera. Jag önskar mig inte politiker som går ut och lovar löneökningar för olika grupper. på arbetsmarknaden och i avtalsrörelsen kräva mer till kvinnodominerade sektorer. I våra övergripande förhandlingar med Svenskt Näringsliv om den svenska arbetsmarknadsmodellen kommer vi till exempel att ta upp en diskussion om rätten till heltid. Vi önskade ju lagstiftning under den socialdemokratiska regeringen, men det blev inget. Då måste vi fråga oss om vi kan lita på lagstiftarna eller om vi ska gå avtalsvägen. Politiker kan fatta beslut som påverkar vill- koren i jobbet för kvinnor, till exempel möjligheter till kompetensutveckling, utbildning och ökad anställningstrygghet. Men lönen den ska parterna på arbetsmarknaden hantera. Jag önskar mig inte politiker som går ut och lovar löneökningar för olika grupper. Bland det första en socialdemokratisk regering efter valet 2010 ska ta itu med är att återställa nivån i a-kassan. Det är viktigt både för den som förlorat jobbet och för dem som har jobb. Lundby-Wedin, som är ledamot i socialdemokraternas verkställande utskott, har varit med och diskuterat strategin om att återställa nivån i a-kassan. Det är viktigt med en ekonomisk politik som leder till fler jobb, men sen behövs en arbetsmarknadspolitik som rustar människor så att de kan ta de jobb som finns. En ordentlig satsning på vuxenutbildning måste göras. Det som varit så värdefullt för kvinnor. I kunskapslyftet var kvinnornas andel var 65 procent. Sen skulle jag önska att en kommande s- regering tog tag i föräldraförsäkringen. Den process som var kring föräldraförsäkringen på förra partikongressen vill jag inte ha en gång till. Nu ska vi ha en öppen debatt. LO står bakom förslaget om en tredelad försäkring; en tredjedel till vardera föräldrarna och en tredjedel som familjerna själva fördelar mellan sig som det passar dem bäst. Wanja Lundby-Wedin avvisar alternativet med den individualiserade föräldraförsäkringen, som innebär att föräldrarna dela lika. Poängen är inte millimeterrättvisa, säger hon. Det ser olika ut i olika familjer. Det tredelade alternativet är det som är politiskt möjligt. Morgonbris nummer ett tvåtusenåtta 15

16 DET BLÅ SVERIGE Reinfeldts flirt med kvinnorna Fredrik Reinfeldt (m) träffar personalen under ett besök på Det betyder så väldigt mycket för människor att det finns en väl fungerande sjukvård känslan av trygghet och välfärd. Vi vill gärna se till att det blir mer attraktivt att jobba i sjukvården. T E X T : J A N S Ö D E R S T R Ö M Nej, det är inte Mona Sahlin som är ute och valtalar utan statsminister Fredrik Reinfeldt. Varje vecka träffar han vård- eller omsorgspersonal. Denna dag (30/1) har Reinfeldts välfärdsturné kommit till Kärnsjukhuset i Skövde var det jobben som var budskapet är det välfärden som moderaterna ska vinna s-väljare på. På den moderata stämman i Gävle i höstas, förklarade Reinfeldt att välfärden går före sänkt värnskatt. Strax därefter kom utspelet att Stockholms sjukvårdslandstingsråd Filippa Reinfeldt utreder den moderata vårdpolitiken med brasklappen att partiet tidigare i alltför hög grad prioriterat privatiseringar. Nu ska kvaliteten vara det viktiga, inte driftsformen. En ny mer jämställd moderat vårdpolitik ska utformas kvinnor ska inte få sämre vård än män, och sjukvården ska bli mer attraktiv som arbetsgivare. Temat vid Reinfeldts arbetsplatsbesök är utveckling av vården och organisationen. Patienten i centrum. Nya arbetsformer och större inflytande för personalen. Undertonen är att den offentliga sektorn varit illa skött (av socialdemokraterna) och behöver moderniseras befrias från politikerna (s). Reinfeldt lyssnar, förstår, ser problem. Detta med att ta sin utgångspunkt hos patienten har inte alltid varit gällande inom sjukvården, säger Reinfeldt på Kärnsjukhuset i Skövde. Om resurserna till sjukvården, säger han: Jag lägger hellre mer resurser på kvaliteten i sjukvården att utvecklas än ger mer i bidrag till dem som inte arbetar. Det är ingen tillfällighet att Reinfeldt riktar sin kvinnoflirt mot anställda inom vård och omsorg. Hälften av Sveriges yrkesarbetande kvinnor jobbar inom den offentliga sektorn. Många av dem är missnöjda med sin arbetsmiljö och sina arbetsvillkor. Det är dessa kvinnors verklighet, dessa kvinnors vardagsproblem som moderaterna nu kommunicerar att de tar på allvar. Socialdemokraterna hade tolv år, vad hände? Socialdemokraterna och facket tar Reinfeldts kvinnoflirt på allvar och försöker mota Olle i grind. Under hösten har Kommunal hårdkampanjat mot regeringens politik med torsdagsdemonstrationer under parollen Kamp för rättvisa. Mona Sahlin satte vid årets första partiledardebatt allt på ett kort: vården i Stockholms län. Filippa Reinfeldt är socialdemokraternas nya högerspöke. Filippa Reinfeldt totalprivatiserade Täby, inklusive Tibble gymnasium. Filippa Reinfeldt säljer nu ut vården i landstinget, öppnar för gräddfiler och inför Vårdval Stockholm som missgynnar utsat-... samtalar med en äldre finsktalande dam på äldreboende dan) på förskolan Myrstacken, båda i Vingåker. 16 Morgonbris nummer ett tvåtusenåtta

17 ök på äldreboendet Sofia Magdalena i Gävle och... boendet Humlegården och med Catharina Meyerberg (ne- Fredrik Sandberg/Scanpix Pontus Lundahl/Scanpix Pontus Lundahl/Scanpix FAKTA/Så förlorar kvinnorna Ändrad beräkning av arbetslöshetsförsäkringen. Sjukfrånvaro och vård av sjukt barn sänker a-kassenivån. Kvinnor står för två tredjedelar av sjuk- och vabdagarna. Rätt till deltidsstämpling begränsas från 300 dagar till 75 dagar. Åtta av tio deltidsarbetslösa är kvinnor. Längre visstidsanställningar från 14 månader till 24 månader under en femårsperiod. Kvinnor har oftare visstidsjobb än män. Vårdnadsbidrag. En kvinnofälla där deltidsarbetande kvinnor kommer att sluta jobba istället för att gå upp till heltid. Risk för nedskärning inom barnomsorgen. Sänkta ersättningsnivåer i socialförsäkringssystemen. Förmögenhetsskatten avskaffas. Det tjänar männen över två miljarder kronor mer på än kvinnorna. Fastighetsskatten sänks kraftigt för de dyraste villorna. Männen äger fler dyra fastigheter. Nedskärningen inom vuxenutbildningen drabbar främst kvinnor som utgör två tredjedelar av de studerande. Mötena med medlemmarna i Kommunal handlar inte om dem, deras verklighet och vardag, utan om att polera på moderaternas image i en viktig väljargrupp för att kunna vinna valet Kommunals ordförande Ylva Thörn ta vårdtunga områden. Efter påstötning från landstingsledningen i Stockholm, beslutade den socialdemokratiska partiledningen att tillsätta en särskild sjukvårdspolitisk arbetsgrupp. Den ska, under ledning av Sörmlands landstingsråd Åsa Kullgren, som även är ordförande för S-kvinnor i Flen, redan i år komma med ett nytt programförslag. Under tiden reser Reinfeldt vidare på sin Fredriksgata genom landet, lyssnar, ser kvinnors problem. Mina besök i vården visar att de enheter där man har stor påverkansmöjlighet och bättre kontakt över gränser upplever personalen att man kommer mer till sin rätt. Där är både patienter och personal mer nöjda, säger han på Strängnäs Vårdcentral (6/2). Socialdemokraterna vill att valrörelsen 2010 ska handla om de faktiska försämringar för kvinnor som regeringens politik lett till (se nedan). Reinfeldt kommer att möta detta med att en nödvändig men svår förändringsprocess har inletts. Kvinnor får jobb och sänkt skatt. Privatiseringarna är inget systemskifte utan till för att ge personalen mer att säga till om. Det gäller för socialdemokraterna att inte fastna i ett ensidigt kritiserande utan också visa att partiet vill förnya, förändra, utveckla. Mona Sahlin har redan förnyat partiets skolpolitiska budskap. Vårdpolitiken är på gång. 8 februari antog partistyrelsen ett nytt handlingsprogram för kommunala mönsterarbetsplatser som tagits fram i samarbete med Kommunal. Här finns partiskiljande frågor, främst rätt till heltid som man tydligt deklarerar kräver lagstiftning. Frågan om rätten till heltid blir en viktigare valfråga mot bakgrund av de försämringar som regeringen genomfört för de deltidsarbetslösa. När möjligheten att deltidsstämpla 7 april begränsas från 300 till 75 dagar är det kvinnorna som ramlar genom skyddsnätet. I slutet av 2008 får vi se effekterna av detta. Nästan åttio procent av de deltidsarbetslösa är kvinnor. Det är kvinnor främst i låglöneyrken inom Handels, Kommunal, Fastighets samt Hotell och Restaurang. Fredrik Reinfeldt har inlett en charmoffensiv. Men ju närmare valet vi kommer lär det även bli tuffare tag. Det har Kommunal redan känt på. Mötena med medlemmarna i Kommunal handlar inte om dem, deras verklighet och vardag, utan om att polera på moderaternas image i en viktig väljargrupp för att kunna vinna valet 2010, kommenterade Kommunals ordförande Ylva Thörn Reinfeldts turné. Moderaternas svar på det är att försöka ställa sig på välfärdsarbetarnas sida och ifrågasätta vilken sida Kommunal står på. Attacken kom dock inte från Fredrik Reinfeldt utan från ordförandena i de borgerliga kvinnoförbunden som i januari anklagade Kommunal för att vara en socialistisk kampanjmaskin. Kvartetten hade hittat en av förbundets gamla stadgar som säger att Kommunal ska också verka för en samhällsutveckling på demokratisk socialistisk grundval. Kommunal slåss mot en politik som har gett undersköterskan nästan kronor mer i plånboken varje månad, förklarade den borgerliga kvinnokvartetten. Den politiska kampen om kvinnorna har börjat. Morgonbris nummer ett tvåtusenåtta 17

18 KULTUR Moderna på konstnärlig kvinnojakt Kvinnorna utgjorde kanske inte hälften av konstnärskåren under 1900-talets första hälft, men så få som man kan få intryck av på Moderna museet var de inte. Museet jobbar därför sedan ett par år med att få en bättre representativitet i samlingarna. T E X T & F O T O : Y L V A S Ä F V E L I N Det är viktigt att det blir en mer balanserad syn på vad som är viktigt och intressant, säger Ann-Sofi Noring, chef för konst och förmedling på det 50-årsfirande museet. Museerna har till uppgift att visa den bästa och mest intressanta konsten eller föremålen, och deras samlingar blir därför också en måttstock på vad som är bra och intressant. Just därför har man ansvar att se till att samlingarna ger en rättvisande bild. När det gäller konst som har köpts in på senare år ser könsbalansen bra ut, enligt Ann- Sofi Noring. Nu för tiden är man uppmärksam på att det är en viktig aspekt. Inköpen av kvinnliga konstnärer under museets tidiga år var däremot inte alltid så genomtänkta. Ann- Sofi Noring drar sig till minnes när hon frågade den gamle museichefen Pontus Hultén hur det kom sig att museet faktiskt hade köpt in ett verk av Lee Boutecou. Hon var där, svarade han om den amerikanska konstnären som rörde sig i samma kretsar som till exempel Andy Warhol. Ann-Sofi Noring tror egentligen inte på att fylla i luckor. Vilka luckor man ser beror på med vilka ögon man tittar. I Moderna museets samlingar finns till exempel många konstnärer från USA och Frankrike; det var centrala platser i konstlivet. Det går inte att fylla ut med andra platser bara för utfyllandets skull. Man kan inte rätta till historien men man kan försöka upprätta någon form av balans när det är uppenbart att det finns en snedfördelning, säger hon. Om en samling ska visa den viktiga konsten, den som gestaltar våra drömmar och vårt hopp och vårt tankeliv och uttryck för historien, vore det konstigt att välja bort hälften av konstnärskåren. Ska man vara petig var inte hälften av konstnärskåren på det tidiga 1900-talet kvinnor. Men det finns de facto många fler kvinnliga konstnärer än vi visar och det måste vi komma till rätta med. Moderna museet har därför sedan våren 2006 arbetat med det andra önskemuseet. Det startade med en debattartikel av museichefen Lars Nittve och målet är att samla in 50 miljoner kronor att köpa in konst för. Det är inte kvinnliga konstnärer i allmänhet, det handlar om konst fram till runt 1960-talet, men framför allt handlar det om att hitta det bästa. Konstnärer som har börjat uppmärksammas mer och mer, helt enkelt eftersom de verkade under en period när de kvinnliga konstnärerna inte uppmärksammades lika mycket som männen. Det årliga anslaget skulle inte förslå, att komplettera samlingarna med tidiga kvinnliga konstnärer är dyrt; ett verk av Lioubov Popova, som står på önskelistan, kan gå på runt 15 Dorothea Tannings Don Juans frukost, 1972, ingår i Ann 18 Morgonbris nummer ett tvåtusenåtta

19 Sömnlöshet, Dorothea Tanning USA. miljoner kronor. Inte ens om museet lyckas få sina 50 miljoner kronor skulle det räcka till något stort antal verk; varannan damernas på utställningsväggarna blir det inte. Mängden blir inte jättestor men det får en tyngd, säger Ann-Sofi Noring. Insikten om behovet av att komplettera samlingarna väcktes när Moderna museet i början av 2000-talet var tvunget att gå i exil från sin nya museibyggnad, som sanerades från mögelangrepp. Museet huserade ett par år vid Klarabergsviadukten i Stockholm. Både Ann- Sofi Noring och museichefen Lars Nittve var nya vid den här tiden och man tog chansen att tänka över hur samlingarna skulle presenteras. Valet föll på att hänga konsten omvänt kronologiskt och låta besökarna starta i nutid. Då märkte vi att representationen av kvinnor är ganska ok i nutid och lite bakåt men på 70-talet och ännu tidigare blir det knepigare och knepigare att lyfta fram kvinnorna de finns inte. Det vill säga de kvinnliga konstnärerna som fanns var inte representerade på museet. För att hitta och kunna köpa verk av framstående kvinnliga konstnärer krävs mycket forskning, kontakter och förhandlingar. Det är en process som också har skapat en del uppmärksamhet i andra länder, så Ann-Sofi Noring tror att det andra önskemuseet bidrar till att skapa ett större sug efter de kvinnliga konstnärerna. Jag är övertygad om att Sverige är i fronten. I våras arrangerades konferensen The feminist future på Museum of Modern Art i New York och där lyftes Sverige fram som en bra modell. Men vi får inte bara slå oss själva för bröstet, vi måste också fortsätta forska. Det får inte bara bli enstaka satsningar, vi måste ha ett relevant sammanhang. Några verk har redan kommit upp i samlingarna. De som har kunnat köpas in tack vare det andra önskemuseet känns igen på ett gult streck på skylten. Men ett konstverk är inte bara ett konstverk i sig, det påverkar också hela utställningen, menar Ann-Sofi Noring. Det blir en ny energi i rummet om det kommer in en annan röst, en annan hållning. Hon visar på en stor målning och ett sytt ölkrus av Dorothea Tanning, en konstnär från USA med svenskt påbrå, och fyra högsmala bronsskulpturer av Louise Bourgeois. Egentligen har museet köpt ett annat verk men det är för tillfället utlånat. En stor målning av Lee Lozano ska nu också hänga på sin nya plats på Moderna museet. Hon var en mycket radikal feministisk konstnär. Hon hade som projekt ett tag att sluta prata med kvinnor och se vad som hände. i Ann-Sofi Norings ambition att få balans i samlingarna. FAKTA/Önskemuseet Moderna museets projekt Det andra önskemuseet syftar till att samla in 50 miljoner kronor för att kunna köpa in viktiga verk av tidiga kvinnliga konstnärer. Namnet är hämtat från en kampanj på 1960-talet som resulterade i att museet kunde köpa in åtskilliga viktiga konstverk. Dåvarande museichefen Pontus Hulthén lånade ihop verk till utställningen Önskemuseet och önskade sig fem miljoner kronor i engångsanslag för att köpa in bra modern konst. Museet fick sina fem miljoner kronor och kunde köpa in 36 verk. I dagens penningvärde skulle det motsvara ungefär 50 miljoner, enligt museets uträkningar, och det passade dessutom bra eftersom Moderna firar 50 år Därför önskar museet sig 50 miljoner kronor för sitt andra önskemuseum Främlingar, Tora Vega Holmström. Gåva i samband med önskemuseet. med kvinnliga konstnärer. Svenska staten valde även denna gång att bidra med fem miljoner kronor, vilket Ann-Sofi Noring ser som en bra markering om att staten ställer sig bakom målet. Det blev den borgerliga regeringen som fick äran att fatta beslutet även om idén lanserades under socialdemokraternas regeringstid. Vi fick lite positiva signaler, säger Ann-Sofi Noring, som nog tror att även en socialdemokratisk regering hade beslutat om ett bidrag. Runt årsskiftet hade kampanjen resulterat i knappt 30 miljoner kronor. Förutom pengarna har museet också fått donationer med verk av några av de kvinnliga konstnärer de önskar sig. Museet har inte gett upp ännu utan lär fortsätta kampanjen jubileumsåret ut. Morgonbris nummer ett tvåtusenåtta 19

20 KULTUR Inspirerande läsning om jämställdhetspionjär Annika Baude, pionjär för jämställdhet är en ovanlig minnesbok. Den tecknar bilden av en osedvanligt målinriktad kvinna som levde alldeles nyss och vars livsgärning ligger oss väldigt nära i tiden. M A J - I N G E R K L I N G V A L L Det finns inte särskilt många sådana levnadsteckningar. De flesta handlar om kvinnor som levt före oss, inte om kvinnor som faktiskt levt samtida med oss. Därför har boken ett särskilt stort värde. För mig som varit med i jämställdhetskampen sedan 70-talet är det med en stark känsla av samhörighet och igenkännande som jag tar del av de olika minnesartiklarna i boken. För yngre generationer berättar den om fyra avgörande decennier under 1900-talet och om en kvinna som drevs framåt av sin övertygelse om ett jämställt samhälle. Hon drev också på andra och fick människor med sig just genom sin övertygelse och sakliga argumentering. Det senare grundad i hennes outtröttliga sökande efter kunskap. Resultaten kan vi avläsa i dag mycket har hänt, kvoterad föräldraförsäkring, utbyggd barnomsorg, egenförsörjning har blivit norm men mycket återstår att förändra, ojämlik och tudelad arbetsmarknad, lägre kvinnolöner. Det framgår inte av minnesboken att Annika Baudes engagemang väcktes av egna upplevelser av orättvisa. Hon föddes i en övre medelklassfamilj där fadern var advokat och modern akademiskt utbildad. Bakgrunden till engagemanget var hennes forskarbakgrund även om det aldrig blev någon doktorsavhandling. Men många är de rapporter och studier som hon initierade och själv bidrog till för att få underlag och kunskap som sedan omsattes i idéer och konkreta förslag till reformer på olika samhällsområden. Ur den kunskapsbasen växte viktiga insikter Det behövs mer fakta. Dags att börja forska om Annika Baude med flera. fram. Det är både spännande och imponerande att hennes analys av livspusslet var rätt från början. Hur förena familjeliv med förvärvsarbete? Är det en kvinnofråga? Nej, säger Annika Baude, det räcker inte att kvinnorollen ändras, mansrollen måste också förändras. Hela sitt liv fortsatte hon att kämpa för att livspusslet för familjerna skulle gå ihop, skriver Stig Gustafsson, TCO. Under Annika Baudes år på TCO utarbetades konkreta förslag i rapporten Familj och samhälle. Där presenterades många av de reformer som i dag är genomförda inom familjepolitiken och socialförsäkringarna. Under 70-talet var Annika Baude på Socialstyrelsen. Det var en brytningstid för synsättet på sociala problem och på marginaliserade grupper i samhället. Debattens vågor gick höga och det sociala reformarbetet var i full gång. Det förefaller som det här var en besvärlig tid för Annika Baude. Hon satt fast i byråkrati och pappershantering. Hennes visioner fastnade i tillsynen av enskilda vårdhem. Hon längtade bort. Det blev Arbetslivscentrum som kom att bli hennes arbetsplats och utsiktspunkt under återstoden av hennes yrkesverksamma liv. Cirkeln var sluten. Nu gällde det forskning igen bland annat om den könsuppdelade arbetsmarknaden. Den epokgörande boken, Kvinnors liv och arbete från 1962, följdes upp trettio år senare, 1992, med Kvinnor och mäns liv och arbete. Den boken och Annika Baudes egen forskning visade att de patriarkala maktförhållandena fortfarande präglade arbetslivet. Flera artikelförfattare beskriver Annika Baudes sätt att arbeta. Hon var en nätverkare. Hon arbetade från första stund med och genom människor och organisationer. Hon var med och skapade ett legendariskt nätverk, Grupp 222 på 60-talet. Andra nätverk var Västerleds socialdemokratiska förening och kvinnoklubb. Hon hade även ett imponerande internationellt nätverk, också representerat i boken. Det var i dessa grupper som samhällsanalysen fördjupades och som många av de konkreta förslagen växte fram. Vad får vi veta om människan Annika Baude? Många skriver om hennes generösa personlighet. Hon delade med sig av tips, kontakter och kunskaper. Hon var generös med uppskattning och beröm. Hon var en aktiv lyssnare. Hon uppmuntrade och gav stöd till yngre forskare. Hon öppnade sitt hem och sitt sommarställe på Gotland för vänner och kollegor. Kollegor blev vänner. Men det fanns också en annan sida som handlade om osäkerhet och tvivel skriver Barbro Dahlbom-Hall. Under sina sista år var Annika Baude styrelseledamot i Arbetarrörelsen arkiv. Då upptäckte hon, som bidragit till så mycket fakta om vårt ojämlika samhälle, den stora bristen på fakta om rörelsens kvinnliga pionjärer. Det behövs mer fakta. Dags att börja forska om Annika Baude med flera. Det är få förunnat att med sådan kraft genomföra sina visioner och utöva ett så stort inflytande på samhällsutvecklingen som Annika Baude gjort. Jag hoppas att boken om henne ska läsas av många och bli en källa till inspiration och vägledning. Som Anita Gradin skriver i sin artikel, varje generation måste klara av sin jämställdhetspolitik. 20 Morgonbris nummer ett tvåtusenåtta

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

Lönesänkarpartiet moderaterna

Lönesänkarpartiet moderaterna Lönesänkarpartiet moderaterna En granskning av moderaternas politik för otrygga jobb -Byggnads agerande är en skamfläck för hela LO. Här har ett skolbygge upphandlats enligt alla konstens regler. Fredrik

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

Både mammor och pappor är föräldrar

Både mammor och pappor är föräldrar Både mammor och pappor är föräldrar Foto: Scanpix Föräldraförsäkringen Frågan om föräldraförsäkringen engagerar många. Föräldraförsäkringen finns till för att barnen ska få en trygg start i livet och kunna

Läs mer

Ansvarig: Personalchefen

Ansvarig: Personalchefen Enhet: Personalenheten Utarbetad av: Personalenheten Giltig från: 2013-04-04 Ansvarig: Personalchefen Dokumentnamn: Jämställdhetsplan för Alvesta kommun 2013-2015 Ersätter: Alvesta kommuns jämställdhetsplan

Läs mer

1 1!2 #&#'(/&'( 3 +.(4(/(,-4/4(& 56!&#.#&(7)&#(#&(/ 56 1 1 1 "8!!1 9 #&/&('/ 5: #&#.-&/&+/& 5 " 1 8;8!!9 ;/&#&##. 5* #&#$%+/&#.#& 50 "8 4#/=7&>#&(

1 1!2 #&#'(/&'( 3 +.(4(/(,-4/4(& 56!&#.#&(7)&#(#&(/ 56 1 1 1 8!!1 9 #&/&('/ 5: #&#.-&/&+/& 5  1 8;8!!9 ;/&#&##. 5* #&#$%+/&#.#& 50 8 4#/=7&>#&( 2 #$%) * +#,-./ 0 1 1 2 ##/ 3 +.4/,-4/4 56 #.#7)##/ 56 1 1 1 81 9 #// 5: ##.-/+/ 5 1 8;89 ;/###. 5* ##$%+/#.# 50 7-./#..# 5 8 4#/=7># >=?@- @ A.>++,->7-%/A %=6- A8#$%>#....A 1 /=*?- 5? A#.>#>#,#A =/B06-5@

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

Jämställdhetsplan för Västerbotten

Jämställdhetsplan för Västerbotten Jämställdhetsplan för Västerbotten Män och kvinnor ska ha samma rättigheter och möjligheter. Både män och kvinnor ska känna sig trygga, ha möjlighet att göra karriär och få vara nära sina barn: självklarheter

Läs mer

DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN

DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN Dags för ett feministiskt systemskifte i välfärden Det drar en feministisk våg över Sverige. Den feministiska rörelsen är starkare än på mycket länge

Läs mer

Utveckling av jämställdheten sedan 1970-talet

Utveckling av jämställdheten sedan 1970-talet Utveckling av jämställdheten sedan 1970-talet Kvinnor och män behöver idag inte välja mellan att ha ett betalt arbete och att ha barn de kan välja båda. Kvinnorna arbetar idag till lika stor del i offentlig

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

livspusslet Foto: Andy Prhat

livspusslet Foto: Andy Prhat livspusslet Foto: Andy Prhat 2 TCO och livspusslet TCO driver livspusselfrågorna eftersom vi vill se ett arbetsliv som går att kombinera med familjeliv, utan att någotdera behöver stå i skuggan av det

Läs mer

Effekterna av vårdnadsbidraget

Effekterna av vårdnadsbidraget Effekterna av vårdnadsbidraget - Kraftiga neddragningar i förskolan - Begränsningar i barns rätt till förskola - Minskad jämställdhet i familjeliv och arbetsliv - Minskat deltagande i arbetslivet - Tillbakagång

Läs mer

Det här är SEKOs medlemmar

Det här är SEKOs medlemmar Det här är SEKO 1 Det här är SEKOs medlemmar Tåg som kommer i tid, posten hemburen, varma hus, framkomliga vägar och fungerande telefoner. Och så förstås trygg färjetrafik, säkra fängelser och en trevlig

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Här presenteras resultatet av väggtidningarna som

Här presenteras resultatet av väggtidningarna som TÄNK OM OCH GÖR DET JÄMT en dag om jämställdhet 11 oktober 2006 Här presenteras resultatet av väggtidningarna som arbetades fram vid grupparbetet under konferensen om jämställdhet 11 oktober på Borgen.

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

Jämställdhet nu! dalarnas län 1

Jämställdhet nu! dalarnas län 1 Jämställdhet nu! dalarnas län 1 jämställdhet 3 Jämställdhet på riktigt Sverige är inte jämställt. Kvinnor arbetar lika mycket som män, men får inte lika mycket betalt. Ofta är arbetsvillkoren sämre i de

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

ETT JÄMSTÄLLT SKÅNE ÄR MÖJLIGT

ETT JÄMSTÄLLT SKÅNE ÄR MÖJLIGT ETT JÄMSTÄLLT SKÅNE ÄR MÖJLIGT S-KVINNOR I SKÅNE 2014 1 Tillsammans kan vi skapa en bättre framtid. Den viktigaste lärdomen av socialdemokratins historia är just denna: samhället går att förändra Med dessa

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare

Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare S MARIA - GAMLA STANS STADSDELSFÖRVALTNING BILAGA VERKSAMHETSPLAN 2007 DNR 102-719/2006 SID 1 (5) LIKABEHANDLINGSPLAN 2007 Utgångspunkter Målet med jämställdhets- integrations och mångfaldsarbetet är att

Läs mer

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik!

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! För mer information gå in på: www.lo.se/stockholmsmodellen Facket ska jobba för att individen får mer inflytande. Man 38 år, Byggnads Sluta jaga sjuka.

Läs mer

Jämställdhetsplan. för anställda 2008-2009. Personalavdelningen, Bengt Wirbäck 2008-12-22 Dnr 10-1900/08

Jämställdhetsplan. för anställda 2008-2009. Personalavdelningen, Bengt Wirbäck 2008-12-22 Dnr 10-1900/08 Jämställdhetsplan för anställda 2008-2009 Personalavdelningen, Bengt Wirbäck 2008-12-22 Dnr 10-1900/08 1(4) 2008-12-22 JÄMSTÄLLDHETSPLAN för anställda 2008-2009 INLEDNING Högskolan i Gävle ser jämställdhet

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val.

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Jag bryr mig om valet i höst! För jag tror på alla människors lika värde och rätt. Och jag vägrar ge upp.

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare. juni 2013

Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare. juni 2013 Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare juni 2013 Hur står det till med jämställdheten egentligen? Unga välutbildade kvinnor och män ser en jämställd arbetsmarknad som något självklart. Men vad

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Den som har låg eller ingen inkomst har rätt till en ersättning på grundnivå, 225 kronor per dag eller 6 750 kronor per månad.

Den som har låg eller ingen inkomst har rätt till en ersättning på grundnivå, 225 kronor per dag eller 6 750 kronor per månad. Föräldraförsäkringen 1. Något om dagens regler 1 Föräldraförsäkringen infördes 1974 och ersatte den dåvarande moderskapspenningen. Syftet var att båda föräldrarna skulle ha möjlighet att kombinera föräldraskap

Läs mer

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY HSB Skåne Beslutad av styrelsen -09-11 Beslutad: -09-11 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Övergripande mål 3 1.1 Definition av begrepp 3 Rekrytering 4 3 Löner 4 4 Utbildning och

Läs mer

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY HSB Skåne 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Övergripande mål 3. Definition av begrepp 3 2 Rekrytering 4 3 Löner 4 4 Utbildning och kompetensutveckling 5 5 Arbetsmiljö och arbetsförhållanden

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

Andra arbetsmarknadsutskottets betänkande 2014:2AU1. Arbetsmarknadsfrågor 2014:2AU1

Andra arbetsmarknadsutskottets betänkande 2014:2AU1. Arbetsmarknadsfrågor 2014:2AU1 Andra arbetsmarknadsutskottets betänkande Arbetsmarknadsfrågor behandlar i detta betänkande 5 motioner om arbetsmarknadsfrågor. Motion I motion 2014:2A3Fr, Utjämna löneskillnader mellan män och kvinnor

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

POLICY MOT DISKRIMINERING

POLICY MOT DISKRIMINERING POLICY MOT DISKRIMINERING Fridhems folkhögskola accepterar inte att det förekommer diskriminering på arbetsplatsen eller i arbetssituationen. Alla har rätt till likabehandling oavsett kön, könsöverskridande

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuner och landstings syn på lönekartläggning. Lönekartläggning behövs!

SKTFs undersökning om kommuner och landstings syn på lönekartläggning. Lönekartläggning behövs! SKTFs undersökning om kommuner och landstings syn på lönekartläggning. Lönekartläggning behövs! December 27 2 Inledning SKTF har under många års tid hävdat, och jobbat för, att lönekartläggning är ett

Läs mer

Likabehandling - handlingsplan 2013-2015

Likabehandling - handlingsplan 2013-2015 Likabehandling - handlingsplan 2013-2015 Vi vill motverka diskriminering av människor på grund av kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder,

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla Kommunal och Vision tillsammans för mångfald En arbetsplats för alla Varför är det här en viktig facklig fråga för Kommunal och Vision? Min övertygelse är att mångfald, olikheter och solidaritet gör vårt

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Manual för diskrimineringstester. En vägledning i hur du kan testa om du blir utsatt för diskriminering på bostadsmarknaden.

Manual för diskrimineringstester. En vägledning i hur du kan testa om du blir utsatt för diskriminering på bostadsmarknaden. Manual för diskrimineringstester En vägledning i hur du kan testa om du blir utsatt för diskriminering på bostadsmarknaden. Vill du testa om du blir utsatt för diskriminering på bostadsmarknaden? I den

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 3

Perspektiv på lärarlöner, del 3 Perspektiv på lärarlöner, del 3 en oroande framtidsspaning Rapport från Lärarförbundet 2010-03-05 Nu brådskar det! Kan det verkligen vara så att kvinnodominerade yrken idag, en bit in på 2000-talet, fortfarande

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla Kommunal och Vision tillsammans för mångfald En arbetsplats för alla Varför är det här en viktig facklig fråga för Kommunal och Vision? Min övertygelse är att mångfald, olikheter och solidaritet gör vårt

Läs mer

Välkommen till Seko!

Välkommen till Seko! Välkommen till Seko! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav

Läs mer

Dessa har valt att inte svara!ar valt att inte svara. Socialdemokraterna

Dessa har valt att inte svara!ar valt att inte svara. Socialdemokraterna Fördelning av antal mandat i landstingsfullmäktige efter valet 2010. Kommun Socialdemokraterna, 33 ledamöter Vänsterpartiet 6 ledamöter, Miljöpartiet de gröna 2 ledamöter, Norrbottens sjukvårdsparti 13

Läs mer

Kamrater Mötesdeltagare!

Kamrater Mötesdeltagare! 2014-05-01 Christer Engelhardt Kamrater Mötesdeltagare! Varmt välkomna till supervalårets första majfirande här i Bingebyparken och jag vill rikta ett varmt tack till Gråbo- Bingeby Socialdemokratiska

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Mångfald... 4 Syfte...

Läs mer

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest?

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest? Är Sverige till Salu?? Ja idag är Sverige till salu! Vill vi ha det så? Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Arbetsförhållande Utveckling och lönefrågor Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Föräldraskap Rekrytering Trakasserier Antagen av kommunfullmäktige 80 2012-05-24 Ystads kommun ska tillämpa

Läs mer

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland På rätt väg - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland 19 steg mot ett bättre Gotland Dessa 19 steg är socialdemokratiska tankar och idéer om hur vi tillsammans här på Gotland kan skapa

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016

Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016 Tjänsteskrivelse 1 (1) 2015-11-25 SN 2015.0188 Handläggare Anders Hedåberg Socialnämnden Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016 Sammanfattning Enligt diskrimineringslagen så ska arbetsgivaren

Läs mer

Regional strategi för arbetsgivarpolitik

Regional strategi för arbetsgivarpolitik Regional strategi för arbetsgivarpolitik Vår vision Socialdemokratisk arbetsgivarpolitik ska stärka personalens arbetsvillkor och arbetsmiljö. Det är viktigt både för den enskilde men också för kvaliteten

Läs mer

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Klass och kön 2006 Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet Landsorganisationen i Sverige 2006 Omslagsfoto: Petr Svarc/Lucky

Läs mer

Sveriges befolkning efter ålder (2006)

Sveriges befolkning efter ålder (2006) Sveriges befolkning efter ålder (2006) 2006 1986 1966 1946 Vad innebär demografin Att bli vuxen tar tid Man är vuxen när man tar ansvar för sina beslut, försörjer sig själv eller har hittat sin identitet.

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR FRÅN NATIONELLA TANDSKÖTERSKENÄTVERKET. Ordförande: Annelie Sandell och Carina Berndtsson, Västra Götaland

MINNESANTECKNINGAR FRÅN NATIONELLA TANDSKÖTERSKENÄTVERKET. Ordförande: Annelie Sandell och Carina Berndtsson, Västra Götaland MINNESANTECKNINGAR FRÅN NATIONELLA TANDSKÖTERSKENÄTVERKET 7-8 november 2013, Visions förbunds hus, Stockholm Ordförande: Annelie Sandell och Carina Berndtsson, Västra Götaland Sekreterare: Camilla Eklund,

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Förstärkt skydd mot diskriminering i skolan

Förstärkt skydd mot diskriminering i skolan Förstärkt skydd mot diskriminering i skolan Lärardagarna i Örebro 2 november 2010 George Svéd Diskrimineringsombudsmannen do@do.se, 08-120 20 700 Diskrimineringslagen och skollagen Lagarna uppbyggda kring

Läs mer

Motion om feministiskt självförsvar och jämställdhetsutbildning

Motion om feministiskt självförsvar och jämställdhetsutbildning 2011 09 26 171 370 Kommunstyrelsen 2012 02 13 34 86 Arbets och personalutskottet 2012 01 30 23 54 Dnr 11.550 008 septkf34 Motion om feministiskt självförsvar och jämställdhetsutbildning i gymnasiet Ärendebeskrivning

Läs mer

Har valt att inte svara: Moderaterna, Centern, Kristendemokraterna, Vänsterpartiet Miljöpartiet. Landsbygdspartiet Oberoende.

Har valt att inte svara: Moderaterna, Centern, Kristendemokraterna, Vänsterpartiet Miljöpartiet. Landsbygdspartiet Oberoende. Fördelning av antal mandat i kommunfullmäktige efter valet 2010. Kommun Kommun M C FP KD S V MP SD Övriga Summa Luleå 9 3 3 2 32 4 4 4 61 FPLuleå Rättvisepartiet Socialisterna (3), Landsbygdspartiet Oberoende

Läs mer

Hållbar jämställdhet (HÅJ)

Hållbar jämställdhet (HÅJ) PiteåPanelen Rapport 21 Hållbar jämställdhet (HÅJ) April 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret Hållbar jämställdhet Piteå kommun har arbetat aktivt med jämställdhet i verksamheterna sedan 2009. Jämställdhet

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Kommunal driver kampanj för bättre upphandlingar En facklig valrörelse Kommunals uppdrag är att förbättra villkoren för medlemmarna. Därigenom

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för jämställdhet Program för jämställdhet 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB

TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB 5 10 15 20 25 30 35 40 SSU är Östergötlands starkaste röst för progressiva idéer och för en politik som vågar sätta människan före marknadens intressen. Vår idé om det

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014

Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014 Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014 Antagen av Kommunstyrelsen 2013-09-04, KS/2013:377 Innehållsförteckning Inledning... 3 Diskrimineringsgrunderna... 3 Mål och aktiva åtgärder... 3 Arbetsförhållanden...

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Jag har lovat att hålla mig kort, så jag ska i alla fall försöka.

Jag har lovat att hålla mig kort, så jag ska i alla fall försöka. Tal, Livs kongress 2013-06-04 12 min Tack! Jag har lovat att hålla mig kort, så jag ska i alla fall försöka. Jag vill gratulera till en lyckad kongress. Ett uttalande från er som har spridits på nätet

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Första jämställdhetsåret

Första jämställdhetsåret 2014-06-12 Handlingsprogram för jämställdhet för det första regeringsåret Första jämställdhetsåret Socialdemokraterna är ett feministiskt parti. För oss socialdemokrater är det självklart att kvinnor och

Läs mer

Femte arbetsmarknadsutskottets betänkande 2014:5AU1. Arbetsmarknadsfrågor 2014:5AU1

Femte arbetsmarknadsutskottets betänkande 2014:5AU1. Arbetsmarknadsfrågor 2014:5AU1 Femte arbetsmarknadsutskottets betänkande Arbetsmarknadsfrågor behandlar i detta betänkande 4 motioner om arbetsmarknadsfrågor. Motion Motion 2014:5A118Fr, Utökat valideringssystem av klass Nanas 11/12,

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Furuby förskola 2013/14

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Furuby förskola 2013/14 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Furuby förskola 2013/14 Arbetet med likabehandlingsplanen regleras i två regelverk: Diskrimineringslagen och 14 a kap, i skollagen Syftet med detta är

Läs mer

Kjell-Olof Karlsson Stadsdirektör

Kjell-Olof Karlsson Stadsdirektör Lika men olika. 2 Alla arbetsplatser inom Lidingö stad ska vara fria från diskriminering. Som medarbetare ska du känna dig välkommen oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning

Läs mer

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Rapport VÅR FAMILJEPOLITIK OCH 11 FRÅGETECKEN KRING BORGERLIGHETENS ALTERNATIV. www.socialdemokraterna.se

Rapport VÅR FAMILJEPOLITIK OCH 11 FRÅGETECKEN KRING BORGERLIGHETENS ALTERNATIV. www.socialdemokraterna.se Rapport VÅR FAMILJEPOLITIK OCH 11 FRÅGETECKEN KRING BORGERLIGHETENS ALTERNATIV www.socialdemokraterna.se Vår familjepolitik Bostadsbrist och osäkra anställningar gör att många väntar med att skaffa barn.

Läs mer

PLAN FÖR LIKA BEHANDLING

PLAN FÖR LIKA BEHANDLING PLAN FÖR LIKA BEHANDLING PLAN FÖR LIKA BEHANDLING MÅL Haninge kommun är en jämlik kommun där medarbetarnas olikheter betraktas som en tillgång i den dagliga verksamheten och bidrar till ökad tillgänglighet

Läs mer

Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år?

Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år? Befolkning & Hälsa Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år? Svar: % eller personer bor i länet, varav kvinnor och män. Av dessa har

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 för stadsbyggnadsförvaltningens

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 för stadsbyggnadsförvaltningens Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 för stadsbyggnadsförvaltningens Bakgrund Stadsbyggnadsförvaltningens jämställdhets- och mångfaldsplan har sin utgångspunkt i Diskrimineringslagen (2008:567) och

Läs mer

DELA FÖRÄLDRA- LEDIGHETEN!

DELA FÖRÄLDRA- LEDIGHETEN! FÖR EN LEVANDE OCH LÄRAKTIG SOCIALISM Jenny Tedjeza DELA FÖRÄLDRA- LEDIGHETEN! Strukturerna måste brytas. KOMMUN STISKA PART I ET SKRIFTSERIE FRÅN KOMMUNISTISKA PARTIET 005 UTGIVEN 2015 Jenny Tedjeza DELA

Läs mer

Ökade klyftor och ett otryggare arbetsliv

Ökade klyftor och ett otryggare arbetsliv Ökade klyftor och ett otryggare arbetsliv Ett PM om konsekvenserna av en borgerlig regerings politik Dyrare och lägre a-kassa, fler otrygga jobb, skrotad rätt till heltid och uteblivna satsningar på arbetsmiljö

Läs mer

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land.

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Sverige är ett rikt land Trots det lever över 220 000 barn i fattigdom. Det beror ofta på att deras föräldrar saknar jobb eller arbetar deltid mot

Läs mer

När du är föräldraledig

När du är föräldraledig När du är föräldraledig När du är föräldraledig Härligt att vara föräldraledig? Just jobbet kanske du inte tänker på nu. Men det är inte bara när du arbetar som du har nytta av att vara medlem i Unionen.

Läs mer

SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS MÅNGFALDS- OCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN

SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS MÅNGFALDS- OCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS MÅNGFALDS- OCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN INLEDNING Svenska Basketbollförbundet vill att anställda, föreningsaktiva, eller inhyrd personal ska känna att de har lika värde, oavsett kön,

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer