Järnvägsinvesteringar för tillväxt och konkurrenskraft
|
|
- Marianne Ivarsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Svenskt Näringsliv/Swedish Shippers Council 6 juni 2001 Rapport om framtidens infrastruktur: Järnvägsinvesteringar för tillväxt och konkurrenskraft Ytterligare upplysningar: Lars Hallsten, Svenskt Näringsliv, tel
2 2 Sammanfattning Järnvägen har sin största fördel för tunga transporter över längre avstånd. Sveriges geografiska förhållandena gör därför järnvägen särskilt lämplig för godsfrakt inom landet. Ett väl fungerande järnvägsnät är ett viktigt medel för att bibehålla Sveriges internationella konkurrenskraft. I takt med globaliseringen blir underhåll och nyinvesteringar i järnvägen allt mer kritiska. Bedömningar som redovisas i rapporten visar att godstransporterna kommer öka kraftigt fram till år Rapporten konstaterar dessvärre att investeringar i godstågsnätet är allvarligt eftersatta, till följd av att regeringen inte genomfört tidigare utlovade investeringar. Beslutade investeringar har lagts i träda. Beslut om nyinvesteringar har uteblivit. För svensk industri är detta ytterst allvarligt. På lång sikt försvagas Sveriges konkurrenskraft, samtidigt som kostnaderna för framtida underhåll ackumuleras. På kort sikt ökar kostnaderna för företagen och för miljön. Exempelvis har vissa företag investerat i nya och effektivare vagnar och transportsystem som inte kan användas fullt ut på grund av brister i järnvägsnäten. Svenskt Näringsliv menar att dagens utveckling mot minskade investeringar går i fel riktning. Förhoppningar kan dock knytas till att regeringen i budgetpropositionen för 2001 angav godstrafiken som ett prioriterat område. Regeringen poängterade då vikten av att Banverket fullföljer uppgraderingen av godsbanor och att ingångna avtal fullföljs. Följande reformer är enligt vår uppfattning mest angelägna för godstrafiken: Anpassa tågnäten för tyngre transporter. Regeringen har tidigare beslutat om att öka axellasten från 22,5 till 25 ton. Detta skulle kosta 2,5 miljarder per år under de kommande sex åren. Bara inom skogsindustrin transporteras i dag timmer på järnväg, motsvarande billass på väg. Med axellassökningen skulle antalet vagnslaster per år kunna minskas med 5000, motsvarande ton gods. På vissa stråk bör axellasten ökas till 30 ton. Ge Banverket ökad frihet att besluta om investeringar. Regering och riksdag bör inte öronmärka alla Banverkets anslag. Istället bör Banverket ha en pott som det oberoende kan förfoga över för godssatsningar. Detta möjliggör för Banverket att träffa avtal direkt med näringslivet. På detta sätt kan investeringar i godstrafiken hålla jämna steg med industrin behov. Koncentrera resurserna till kritiska stråk. Investeringar bör prövas utifrån dess effekter på svensk tillväxt och konkurrenskraft. De dominerande transportstråken mätt i vikt och värde finns mellan Luleå, Stockholm, Göteborg och Malmö. Investeringar i järnvägen bör i första hand syfta till att öka kapaciteten längs dessa. Kostsamma projekt längs mindre prioriterade stråk bör senareläggas. Detta gäller tex. Citytunneln i Malmö och tunneln genom Hallandsåsen. Rapporten är en del av Svenskt Näringslivs stora remiss till regeringen inför den aviserade infrastrukturpropositionen. Denna delrapport behandlar investeringar inom järnvägen för godstransporter.
3 3 Inledning Svenskt Näringsliv och Swedish Shippers Council anser att en stråkstrategi bör ligga till grund för kommande beslut om infrastrukturinvesteringar i järnvägsnätet. En stråkstrategi innebär att investeringar i järnvägsförbindelser fokuseras på trafikstråk snarare än regioner. Då kan man kraftsamla där behoven är som störst och nyinvesteringar får bäst effekt. Ur det remissvar som lämnats till regeringen vill vi lyfta fram ett antal punkter av särskild vikt. 1. Banverket bör förfoga över en egen pott för infrastrukturinvesteringar. En stor del av anslagen för både nyinvesteringar och underhåll bör alltså disponeras av Banverket utan att på förhand vara öronmärkta av regering och riksdag. Om Banverket på egen hand kan träffa avtal med näringslivet, kan nya och förändrade transportbehov hanteras både ändamålsenligt och med kortare varsel än i dagsläget. 2. Banverket är den naturliga samarbetspartnern för näringslivet. Som transportköpare/varuägare önskar vi dessutom en organisatorisk ingång för uppläggning och genomförande av projekt - över befintliga regiongränser i Banverkets organisation. Banverket har skapat en sådan organisation på sitt huvudkontor för godssatsningar i samarbete med näringslivet. Avsikten är att den ska ha ett samlat budgetansvar för både nyinvesteringar och underhållsanslag. Denna förändring är ett viktigt steg i arbetet med att skapa en tydlig roll- och ansvarsfördelning mellan aktörerna. 3. Företag som är beroende av järnväg är beredda att träffa avtal med staten. Detta kan ske genom avsiktsförklaringar om investeringar i nytt vagnmaterial och att trafikera stråken på ett mer kostnadseffektivt sätt i takt med ökad bärighet och kapacitet på spåren. Näringslivets investeringar utgör då en motprestation för statens satsningar. 4. Vi vill ha förändringar i tilldelningen av tåglägen (alltså tillgång till spårtid). I det gällande regelsystemet gynnas persontransporter konsekvent på godstrafikens bekostnad. Så länge persontrafiken och godstrafiken ska samsas om utrymmena på samma spår de befintliga stambanorna måste även godstrafiken kunna ges prioritet för att tillgodose ökade krav på kvalitet och leveransprecision i transporttjänsterna. Men genom en fullt utbyggd stråkstrategi gynnas både gods- och persontrafik eftersom de på många ställen kan ges olika stråk och den totala kapaciteten ökas. 5. På sikt bör en separering av olika typer av gods på olika stråk komma till stånd. Det långsiktiga målet är att särskilja persontrafik och lättgods/expressgods från transporter av normal- och tunggods på det svenska järnvägsnätet. Det skapar ökad kapacitet, mindre störningskänslighet och förbättrad transportkvalitet. Banverket bör utreda förutsättningarna för en sådan separering, som på lång sikt gör att olika typer av järnvägstrafik trafikerar olika stråk. 6. De nordiska länderna bör ha en gemensam järnvägsmarknad. Genom att gå före på detta område och exempelvis utveckla gemensamma standardiserings- och harmoniseringsprocedurer för trafikering med tyngre och bredare tåg och nytt rullande materiel på nordiska spår skapar de nordiska länderna en förebild, som kan bli en konkret tillämpning av principerna i EUs järnvägspaket.
4 4 Internationaliseringen kräver ökad konkurrenskraft Vår betoning av stråkstrategin ska betraktas i perspektivet med allt snabbare strukturförändringar och ett ständigt ökat internationellt beroende i svensk ekonomi. Förändringar i omvärlden påverkar i allt högre grad det svenska näringslivets konkurrensförutsättningar. Sveriges geografiska läge i utkanten av norra Europa gör det nödvändigt med en hög ambitionsnivå för både nyinvesteringar och underhåll av infrastrukturen. Detta för att helt enkelt kompensera det transporthandikapp som långa transportavstånd till kontinenten medför. Näringslivet behöver tillförlitliga och effektiva transporter med hög frekvens och logistisk precision för att klara den internationella konkurrensen. En högklassig infrastruktur är alltså ett viktigt konkurrensmedel för Sverige som nation. Sett ur detta perspektiv är nivån på de svenska infrastrukturinvesteringarna totalt sett oacceptabelt låg. Särskilt om man räknar på de faktiska behoven av investeringar och underhåll. Statens uppgift är att genom infrastrukturinvesteringar skapa förutsättningar för väl fungerande transporter i en alltmer integrerad och internationaliserad industri. Järnvägen har goda förutsättningar Järnvägens största fördel är tunga och skrymmande transporter över långa avstånd. Sveriges geografi talat alltså för järnvägen. Även inom den lättare industrin och handeln finns stora godsflöden som kan utnyttja järnvägens konkurrensfördelar. Järnvägen har goda förutsättningar att utveckla kostnadseffektiva lösningar som väl svarar upp mot högt ställda logistikkrav (såsom pålitlighet, säkerhet och punktlighet). Men järnvägens kanske största framtida potential finns när det gäller att utveckla kombinerade transportlösningar, i samverkan med andra transportslag. Med en hög ambitionsnivå för frekvens, precision och kapacitet har järnvägen alla förutsättningar att också kunna attrahera och komplettera långa vägtransporter mellan Sverige och Kontinentaleuropa. På köpet skulle också allmänna miljö- och säkerhetsvinster kunna uppnås. Varför en stråkstrategi? I stort sett alla infrastruktursatsningar ökar Sveriges konkurrenskraft. Men i ett läge med minskade resurser till beslutade investeringar krävs en prioritering av de för näringslivet mest angelägna projekten, för att skapa förutsättningar för ökad ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft. Med detta som bakgrund efterlyser vi en samlad nationell strategi för godstransporter på järnväg. Vilka resurser bör då staten sätta in i järnvägssektorn, och hur ska tillgängliga medel användas för att spåren ska utnyttjas på ett förnuftigt och effektivt sätt?
5 5 En viktig förutsättning för att godstrafiken på järnväg ska kunna utvecklas är att den koncentreras till vissa stråk. Då kan effektiva transporter med hög frekvens skapas. En sådan stråkstrategi måste bygga på en utvecklad samverkan mellan olika transportslag. Kombinerade transporter kräver effektiv omlastning mellan olika vilket krävs för att bygga upp väl fungerande transportkedjor och transportsystem. En satsning på godstrafiken står inte i motsatsförhållande till persontrafikens behov. Persontrafik och gods ska under åtminstone år samsas om samma spår. En upprustad järnväg längs de stora stråken, med fler dubbelspår och mötesspår, kraftigare räls, nya sliprar och kontaktledningar för effektivare och jämnare strömmatning, kommer automatiskt även persontrafiken till del. Och om de långa och tunga godstågen kan färdas i högre hastigheter leder det till en jämnare trafikrytm och ökad kapacitet över lag. Det krävs också ett nytt tillväxtfokus i svensk transportpolitik. Stora projekt bör prövas utifrån deras effekter för näringslivets konkurrenskraft. Infrastruktursatsningar för gods ger stora effekter i form av ökad framkomlighet och effektivitet. Ökningen av axellast och lastprofil betyder för transportköpare lägre transportkostnader och effektivare logistiska flöden. Mot denna bakgrund är budskapet entydigt: Ramen för infrastrukturinvesteringar måste höjas kraftigt. Godssatsningarna i den gällande investeringsplanen måste fullföljas snarare än dras ner. Det handlar om att på kort sikt öka bärighet och kapacitet på viktiga godsstråk av särskild betydelse för industrin. Otillräckliga investeringar och bristande underhåll skapar kapacitetsproblem med minskad kvalitet som följd. Näringslivet riskerar att drabbas av onödiga kostnader då investeringar inte kan genomföras. Och det tar flera år enbart att åtgärda flaskhalsarna i transportsystemet. Istället för vissa nya stora projekt som vart och ett kräver investeringar i mångmiljardklassen, måste en upprustning av det befintliga godsnätet prioriteras. Vänta med Citytunneln i Malmö och fullfölj istället de av regering och riksdag tidigare beslutade godssatsningar som ännu inte genomförts. Senarelägg tunnelbygget under Hallandsås om projektet genomförs på bekostnad av ökad bärighet och kapacitet på spåren, vilket gör det möjligt att köra längre och bredare tåg med större lastförmåga. Dessa storprojekt kan anstå om finansieringen sker på bekostnad av punktliga, mer tillförlitliga och effektiva godstransporter med hög frekvens och logistisk precision. Banverket har konstaterat att den gällande investeringsplanen kommer att försenas kraftig. Med fortsatt låga anslagsnivåer kommer eftersläpningen av planerade järnvägsinvesteringar att uppgå till cirka 8 miljarder kronor i slutet av år Förseningarna av stomnätsplanen kommer vid utgången av år 2004 att uppgå till 9,5 miljarder och genomförandet att fördröjas i fyra år. Som jämförelse kan nämnas att enbart storprojekten Citytunneln och Hallandsåstunneln handlar om investeringar på långt över 10 miljarder. Och storprojekten har redan drabbats av kraftiga kostnadsfördyringar som innebär att de riskerar att bli gökungar som tränger ut allt mer av andra angelägna investeringar beräknades Citytunneln kosta 4,95 miljarder kr i 1996 års prisnivå exklusive moms och kapitalkostnader. Fördyringar har gjort att projektet redan är uppe i minst 7,66 miljarder enligt den senaste
6 6 kostnadsprognosen. Och prognosen talar om 8,7 miljarder kr i kostnadsnivå enligt Banverkets budgetunderlag. En betydande del av Citytunnelprojektet är redan ofinansierat. Kapacitetsbrister alltmer uppenbara Bristande kapacitet och flaskhalsproblem på det svenska järnvägsnätet kommer att bli alltmer påtagliga. Redan idag får operatörerna ofta avslag på begäran om tåglägen. Näringslivets önskemål är att alltfler godståg ska kunna köras på dagtid, för att kunna passa in i en tidstyrd produktion i företagen. Höga krav ställs på transportkvalitet och leveransprecision. Godstransporter på räls är normalt sett bara en länk i en samlad transportkedja, där godset ska transporteras vidare, inrikes eller utrikes, med lastbil eller sjötransporter. Med en fortsatt ökning av tågtrafiken kommer kapacitetsbristen att bli allt tydligare. Konflikterna mellan person- och godstrafikens behov har hittills inte varit så publika eftersom behoven tidigare jämkats samman inom ramen för SJ-koncernen. När nu SJ sedan årsskiftet bolagiserats - med ett bolag för persontrafiken (SJ AB) och ett för godstrafiken (Green Cargo AB) - kommer konflikterna bli allt tydligare. Så är fallet redan i den nya tidtabellen/tågplanen från i juni Det gällande regelsystemet för tilldelning av tåglägen gynnar nämligen konsekvent persontåg på godstrafikens bekostnad. Det räcker med att nämna bristen på spårkapacitet genom centrala Stockholm, den så kallad Getingmidjan, med ständiga förseningar som drabbar förvärvsarbetande på tjänsteresa, dagliga tågpendlare och privatresenärer. Inte bara Stockholmsregionen drabbas. Ett försenat tåg på grund av bristande spårkapacitet genom centrala Stockholm riskerar faktiskt att påverka tågresandet i hela landet. Liknande situationer med tydlig brist på spårkapacitet finns bland annat på södra stambanan genom Skåne och i Göteborgsregionen, där det råder betydande kapacitetsproblem eftersom den snabba persontrafiken och den långsammare godstrafiken ska samsas på samma spår. Förslag till satsningar för godstrafik Transporterna på järnväg ökar nu åter, efter att tidigare under flera år minskat trots en snabbt växande transportmarknad i stort. Förutsättningarna finns för en positiv utveckling, eftersom omvärldens intresse och engagemang för järnvägstransporter är stort. Ett högt kapacitetsutnyttjande av anläggningar, fordon och tågförare leder dock till ökande problem att hålla tidtabellen. Det ställer i sin tur krav på en hög ambitionsnivå för drift och underhåll av infrastrukturen. De förslag som vi redovisar ger förutsättningar för en ökad kapacitet - kanske främst för att stödja en fortsatt positiv utveckling av godstrafiken men också till fördel för persontrafiken. Förslaget kan enkelt uttryckt sägas bestå av två huvuddelar: I första hand bör tidigare beslutade godssatsningarna i gällande stomnätsplan ( ) fullföljas. I andra hand
7 7 bör ett antal specifika nyinvesteringar genomföras för att lösa näringslivets med akuta behov av utvecklade godstransporter på järnväg. När det gäller vilka banor som bör byggas ut bygger våra förslag på den grundläggande idén att kraftsamla och koncentrera satsningarna till ett antal huvudstråk med knutpunkter för kombinerad trafik. De olika stråken har i vår genomgång uppdaterats till en höjd ambitionsnivå. Detta är vad Banverket utgått från inom ramen för den pågående inriktningsplaneringen. Att skapa ett robust järnvägsnät med bärighet på minst 25 ton och en ökad kapacitet på befintliga banor med omfattande systemtransporter skulle totalt kosta totalt cirka 14,8 miljarder kronor, eller 2,5 miljarder per år under de kommande sex åren. När det gäller nyinvesteringar i infrastrukturlösningar har vi identifierat ett antal specifika projekt vars betydelse för näringslivet gör dem prioriterade: * Fullfölj tillskapandet av sammanhängande godsstråk med högre axellaster, större metervikt och ökad lastprofil. Det gäller ett antal viktiga stråk för godstransporter på järnväg i Sverige, till exempel sträckan Gävle-Borlänge-Göteborg. * Genomför tidigare fattade beslut om en högre bärighet för godståg, genom att öka största tillåtna axellasten till minst 25 ton. Att öka bärighet och kapacitet och att öka lastprofilen har utgjort kärnan i de godssatsningar som finns i den nu gällande stomnätsplanen för järnvägsinvesteringar. Ambitionen bör dock höjas ytterligare, till 30 ton på sträckor med omfattande systemtransporter. Detta är av stor betydelse för exempelvis skogs-, järn- och stålindustrin. * Öka kapaciteten på det svenska järnvägsnätet genom att eliminera väl kända falskhalsar. En fullständig dubbelspårsutbyggnad på sträckan Hallsberg Mjölby är angelägen. Ett annat viktigt projekt är ökad järnvägskapacitet genom Skåne. På södra stambanan genom Skåne bedrivs omfattande pendeltågs-, regional-, interregional- och internationell persontrafik liksom godstransporter. * En ökad regional järnvägs- och terminalkapacitet och tillgång till kombiterminaler utgör en förutsättning för att öka andelen godstransporter på järnväg. Ett nyckelprojekt i detta sammanhang är ökad kapacitet på rangerbangården i Hallsberg. Denna utgör ett logistiskt nav för Europatrafiken på järnväg. * Behovet av ökad kapacitet är stort i de växande storstadsregionerna. Särskilt i Göteborgsregionen, genom Göteborgs Hamns centrala betydelse som en integrerad del av godsstråksstruktur, där omlastning av sker mellan olika transportslag. * Regionala projekt, som exempelvis Torsvik i Jönköpings län, innefattar upprustning av befintligt spår, byggande av nytt spår samt en ny kombiterminal. Detta är av vital betydelse för effektiva kombinerade transporter. För förslagets detaljer i enskilda sträckningar, se bilagan.
Future Rail Sweden. 21 januari 2010
Future Rail Sweden 21 januari 2010 Future Rail Sweden Fokus nu Höghastighetsbanor långsiktigt Järnvägsnätet 2 Globaliseringsrådet Sveriges tidigare relativa försprång i infrastruktur existerar inte längre
Läs merJobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg
Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen
Läs merUtdrag ur Remissyttrande över infrastrukturplanering , förslag till nationell plan för järnvägen
1 (5) Sjöfart och Samhälle Handläggare direkttelefon Ert datum Er beteckning Björn-Åke Zetterberg, 011-19 12 51 2003-01-15 F 03-10/SA20 Banverket 781 85 BORLÄNGE Utdrag ur Remissyttrande över infrastrukturplanering
Läs merTransportpolicy gods på järnväg. Vägar till en öppen europeisk järnvägsmarknad
Transportpolicy gods på järnväg 2002 Vägar till en öppen europeisk järnvägsmarknad Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm 3 Förord Svenskt Näringsliv ser det som en huvudfråga att öka
Läs merYttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren 2012-2021, TRV ärendenummer 2011/17304
2011-08-04 Kommunstyrelsen Yttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren 2012-2021, TRV ärendenummer 2011/17304 Trafikverket har fått i uppdrag
Läs merTMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Inriktningsunderlag för 2018-2029 Inriktningsunderlaget ska omfatta analyser av tre inriktningar - hur inriktningen för transportinfrastrukturen bör se ut om trafiken utvecklas
Läs merBlandad trafikering. Roger Nordefors Banverket Leveransdivision
Blandad trafikering Roger Nordefors Banverket Leveransdivision Disposition Svårigheter med blandad trafik Kapacitetssituationen 2008 Planeringsförutsättningar Fördefinierad trafikstruktur Kapacitetssituation
Läs merYttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029
2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet
Läs merMILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK
MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK Miljöpartiets satsningar för en modern tågtrafik 2011-12-09 Sammanfattning Miljöpartiet presenterar här ett paket med våra förslag för en modernisering
Läs merFRAMTIDENS JÄRNVÄGSSYSTEM I SKÅNE ETT STRATEGISKT LÄGE
Miljoner resor i Skåne FRAMTIDENS JÄRNVÄGSSYSTEM I SKÅNE ETT STRATEGISKT LÄGE Ett välfungerande skånskt transportsystem är en förutsättning för hållbar tillväxt där regional tillgänglighet påverkar arbetsmarknad,
Läs merJobb- och tillväxtsatsningar: Miljardinvesteringar i Malmbanan, Pajala- Svappavaara samt väg och järnväg
Promemoria 2012-09-05 Jobb- och tillväxtsatsningar: Miljardinvesteringar i Malmbanan, Pajala- Svappavaara samt väg och järnväg 2 Regeringen satsar på Malmbanan och Pajala-Svappavaara som en del av regeringens
Läs merEffektredovisning för BVLu_015 Malmbanan, ökad kapacitet (Gällivare)
PM Effektredovisning för BVLu_015 Malmbanan, ökad kapacitet (Gällivare) Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...3 1.3 Restider/transporttider/avstånd...3
Läs merNybro kommun Sammanträdesprotokoll Blad Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige
Sammanträdesdatum C:\Users\PKO0107\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\TU2K05FY\N2016-00179-TIF Nybro kommun.doc Sammanträdesdatum 98 59 Dnr KSF 2015-97 Yttrande över
Läs merTåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik
Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram
Läs merDEN BOTNISKA KORRIDOREN
Remissvar, diarienummer: N2015/4305/TIF Till: Näringsdepartementet Från: Samarbetet Bakom samarbetet står Länsstyrelsen Norrbotten, Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västernorrland, Region Jämtland Härjedalen,
Läs merDEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013
hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne
Läs merSödra stambanan Ekonomiskt lönsam, energieffek2vt och miljövänligt. Göran Svärd
Södra stambanan Ekonomiskt lönsam, energieffek2vt och miljövänligt Göran Svärd Transportkapacitet Ökad kapacitet leder 2ll punktligare, säkrare och snabbare transporter 2ll lägre kostnad Minskad kapacitet
Läs merTrosa kommun har tagit del av remissmaterialet och kommunens synpunkter framgår av detta brev.
Hans-Erik Eriksson Koordinator för Ostlänken 0156-520 35 hans-erik.eriksson@trosa.se Datum 2016-03-11 Diarienummer KS 2016/14 Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se peter.kalliopuro@regeringskansliet.se
Läs merEn ny generation järnväg
TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 En ny generation järnväg Trafikverkets arbete med höghastighetsjärnväg Peter Uneklint Programchef, En ny generation järnväg 2016 Infrastrukturpropositionen 11 oktober
Läs mer2011-08-30. 5 miljarder kronor till järnväg och väg
2011-08-30 5 miljarder kronor till järnväg och väg Den globala skuldkrisen påverkar också Sverige. Tillväxten dämpas och arbetsmarknaden försämras. En stor osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen ställer
Läs merSVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL
SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade
Läs merRemissvar Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar
Näringsdepartementet Branschföreningen Tågoperatörerna 103 33 Stockholm Box 555 45 n.registrator@regeringskansliet.se 102 04 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se SWEDTRAIN Diarienummer N2016-00179-TIF
Läs merHöghastighetsutredningenmed Ostlänkenglasögon
Höghastighetsutredningenmed Ostlänkenglasögon Riksdagen 11 februari 2009 Per Sandström VD Nyköping- Östgötalänken AB www.ostlanken.se Vilka är bolaget? Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping,
Läs merSCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE. Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne
SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne 1 Miljoner resor i Skåne FRAMTIDENS JÄRNVÄGSSYSTEM I SKÅNE ETT STRATEGISKT LÄGE Ett välfungerande skånskt
Läs merRapport: Investering i höghastighetsjärnväg. Rapport: Uppgradering av Södra och Västra stambanorna. Lena Erixon Generaldirektör
TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Rapport: Investering i höghastighetsjärnväg Rapport: Uppgradering av Södra och Västra stambanorna Lena Erixon Generaldirektör 2016-05-31 Agenda Bakgrund: Kapacitetsbrist
Läs merBild: Kasper Dudzik. Nyckelstråket. för högre fart på Sverige
Bild: Kasper Dudzik Nyckelstråket för högre fart på Sverige Satsa på det som ger mest och snabbast resultat! Nyckelstråket*, med Västra Stambanan, Mälarbanan och Svealandsbanan, är Sveriges viktigaste
Läs merTrafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet , N2013/2942/TE
Green Cargo AB Box 39 171 11 Solna Remissyttrande 2013-09-30 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 2025, N2013/2942/TE Inledning Vi
Läs merTrafikverkets kommande affärsmöjligheter i regionen. Tillsammans gör vi smarta och ansvarsfulla affärer
Trafikverkets kommande affärsmöjligheter i regionen Tillsammans gör vi smarta och ansvarsfulla affärer 1 Trafikverkets arbete med höghastighetsjärnväg nuläge och framtida affärer Andreas Hult, projektchef
Läs merEffektredovisning för BVGb_009 Göteborg - Skövde, ökad kapacitet samt Sävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad)
Effektredovisning för BVGb_009 Göteborg - kövde, ökad kapacitet samt ävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad) Handläggare: Maria Zachariadis, ZG Telefon: 031-103405 e-post:: maria.zachariadis@banverket.se
Läs merGodstransportstrategi. Västra Götaland
Godstransportstrategi Västra Götaland 2015-06-12 Vårt uppdrag Underlag till en godsstrategi Ett arbete i flera steg Sammanställa och konkretisera befintliga mål och visioner inom godstransprotområdet i
Läs merSystemanalys Gävle-Göteborg
Vision Bergslagsbanan och Systemanalys Gävle-Göteborg Genomgång med Partnerskap Bergslagsbanans lednings-/tjänstemannagrupp 26 oktober 2010 2010-10-24 Trafikverket arbetar utifrån transportpolitiska mål
Läs merGemensamma prioriteringar för Västra Götaland en region och 49 kommuner
Gemensamma prioriteringar för Västra Götaland en region och 49 kommuner Vi bidrar till svensk tillväxt. Samtidigt som klimatmålen nås. Västra Götaland är Sveriges industriella och logistiska nav och står
Läs merInfram ger godset en röst 27 mars 2019
Godstransporter i Sverige Krister Sandberg Infram ger godset en röst 27 mars 2019 Godsmängd per trafikslag 2016 Tusentals ton 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Inrikes Utrikes Totalt Sjöfart
Läs merREMISSVAR ANGÅENDE FÖRSLAG TILL NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET (N2017/05430/TIF)
REMISSVAR ANGÅENDE FÖRSLAG TILL NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET 2018-2029 (N2017/05430/TIF) Västsvenska Handelskammaren har tagit del av Trafikverkets förslag till nationell plan för 2018-2029. Förslaget
Läs merYttrande över - Förslag till nationell plan för transportsystemet
Yttrande 1 (5) Kommunstyrelsen 2017-11-21 Dnr KS 2017-649 Ert Dnr: N2017/05430/TIF Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se n.nationellplan@regeringskansliet.se Yttrande över - Förslag till
Läs merYTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335
Regionstyrelsen YTTRANDE Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss. Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och
Läs merFör kvalitet, klimat och tillväxt
För kvalitet, klimat och tillväxt SEKO:s järnvägspolitiska program, kortversion april 2012 SEKOs krav för en fungerande järnväg: Mer kontroll av marknaden Den svenska järnvägen har under de senast 20
Läs merRemissvar angående Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet
Näringsdepartementet Remissvar NTP 2018-2029 N2017/05430/TIF Remissvar angående Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2018 2029 Sammanfattning Vi ser det som mycket positivt att
Läs merSå kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö
Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Logistikforum i Jönköping 2008 Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-08-20 1 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt
Läs merJärnvägslyftet. Bygg ihop Sverige
Järnvägslyftet Bygg ihop Sverige 28 september 2017 2 3 Inledning Oavsett om man bor på landsbygden, i mindre orter, i städernas förorter eller i innerstaden ska man ha likvärdiga möjligheter att leva,
Läs merVarför bildas Trafikverket?
Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation Stödja innovation och produktivitetsförbättring i anläggningsbranschen
Läs merNätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket
Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik 2011-04-04 Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-04-05 Alla kommer fram smidigt Välinformerande trafikanter
Läs merGatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst
Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation
Läs merRegionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsnämnden Stina Nilsson Projektledare 040-675 32 58 Stina.J.Nilsson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-03-18 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss.
Läs merEn ny generation järnväg. Åtgärdsvalsstudier Linköping Borås Jönköping Malmö. Publicering av förhandskopior. Andreas Hult
TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 En ny generation järnväg Åtgärdsvalsstudier Linköping Borås Jönköping Malmö Publicering av förhandskopior Andreas Hult 2017-03-01 Dagens presentation Bakgrund Trafikverkets
Läs merYttrande över Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2018-2029 ((N2015/4305/TIF).
2016-01-30 Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2018-2029 ((N2015/4305/TIF). Tillväxtberedningen är ett gemensamt
Läs merPresentation den 14 november 2013 vid Spårvagnsstädernas höstmöte. Gösta Ahlberg
Presentation den 14 november 2013 vid Spårvagnsstädernas höstmöte Gösta Ahlberg Presentation den 14 november 2013 vid Spårvagnsstädernas höstmöte Utfall för objekt i Sverige förslaget Om processen för
Läs merINFRASTRUKTUREN I NORR. Bo Krogvig, Direktör Kommunikation och Samhällskontakter, LKAB
INFRASTRUKTUREN I NORR Bo Krogvig, Direktör Kommunikation och Samhällskontakter, LKAB UTMANINGAR VI SER Utgångspunkten är tillträde till marknaderna för basindustrins produktion. Kapacitetsbrister i stora
Läs merRemiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025
Dnr KS-2013-328 Dpl 05 sid 1 (7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Remissvar 2013-08-14 Peter Thörn, peter.thorn@karlstad.se Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl
Läs merRegional infrastrukturplan Förslag till justeringar. Tillväxtutskottet, 17 oktober 2017
Regional infrastrukturplan 2018-2029 Förslag till justeringar Tillväxtutskottet, 17 oktober 2017 Förslag till justeringar Tydliggöra vad vi menar med hållbarhet Komplettera diagram och kartor för ökad
Läs merÅVS E4/E6/E20 Helsingborg
Arbetsrapport Godstransporter på järnväg Malmö 2015-09-25 Godstransporter på järnväg Arbetsrapport Datum Uppdragsnummer 1320006999 Utgåva/Status 1 2015-09-25Fel! Hittar inte referenskälla. Erik Hedman
Läs merKommunförbundet Skåne TC-konferens
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Kommunförbundet Skåne TC-konferens 2015-11-06 Peter Bernström PLsys Transport-, tillväxt-, bostadspolitiska m fl mål Ta fram inriktningsunderlag till kommande planperiod (2018-2029)
Läs merBesök från trafikutskottet 30 mars Per Sandström VD Nyköping- Östgötalänken AB
Besök från trafikutskottet 30 mars 2009 Per Sandström VD Nyköping- Östgötalänken AB Nyköping- Östgötalänken AB Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet
Läs merNya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö
Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett
Läs merS15041 Enskild motion
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:892 av Berit Högman m.fl. (S) Infrastruktur Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i infrastrukturplaneringen
Läs merOstlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10
Ostlänken och trafikutvecklingen Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 1 SJ AB:s resultat 2005 +566 Mkr Snabbtåg 2 SJ:s goda resultat beror på Kraftigt minskade kostnader Ökade intäkter trots Kraftigt ökad
Läs merJakop Dalunde EU-parlamentariker
Stambanorna i den svenska järnvägen byggdes under 1800-talet och har sedan dess haft en betydande roll i utvecklingen av Sverige. Vår generation behöver fatta ett motsvarande stort, viktigt och framtidsinriktat
Läs merHearing inriktningsproposition 30 mars
Underlag gemensam presentation Hearing inriktningsproposition 30 mars Representanter på scen: Elvy Söderström, Joakim Berglund (BK, agerar även samtalsledare) Lorents Burman (NBB) Eva Lindberg (OKB / Gävleborg)
Läs merYttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025
YTTRANDE N2013/2942/TE 1 (6) Ulrika Nilsson Telefon 010-224 93 19 ulrika.u.nilsson@lansstyrelsen.se Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet
Läs merKapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll
Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet Per Corshammar, Ramböll Transportkapacitet Ökad kapacitet leder till punktligare, säkrare och snabbare transporter till lägre kostnad
Läs merYttrande över Trafikverkets förslag till plan för införandet av ERTMS i Sverige 2015-2025
2015-09-14 Er ref: trafikverket@trafikverket.se, ertms@trafikverket.se Karolina Boholm Diarienr: TRV 2015/63202 Remissvar ERTMS 2015-2025 karolina.boholm@skogsindustrierna.org Trafikverket 08-762 72 30
Läs merOM VÄRDET AV LÅNGA TÅG. 2014-12-01 Upprättad av: Staffan Hultén 2014/10194307/4
OM VÄRDET AV LÅNGA TÅG PM 2014-12-01 Upprättad av: Staffan Hultén 2014/10194307/4 2 (9) OM VÄRDET AV LÅNGA TÅG KUND Trafikverket KONSULT WSP Sverige AB 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel:
Läs merFörslag till nationell plan för transportsystemet Ägarens mål och krav Långsiktig styrning Operativ styrning
Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029 Transportpolitiska mål Inriktningsplanering Infrastrukturproposition 12 års sikt Åtgärdsplanering Nationell plan Regionala planer 12 års sikt
Läs merYttrande över remiss på Kapacitetsutredningen (TRV 2011/17304)
2012-03-27 Till Trafikverket Yttrande över remiss på Kapacitetsutredningen (TRV 2011/17304) Norrbottens läns landsting och Kommunförbundet Norrbotten har beretts möjligheter att yttra sig över kapacitetsutredningen.
Läs merInriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen , ert dnr N2015/4305/TIF
YTTRANDE 1(6) Regionledningskontoret Näringsdepartementet, 103 33 STOCKHOLM n.registrator@regeringskansliet.se Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029, ert dnr
Läs merGunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren.
Diskussionen om Europakorridoren stannar ofta vid höga hastigheter och korta restider. Då glömmer vi något viktigt: Den utbyggda korridoren frigör också kapacitet för en kraftigt utökad spårbunden godstrafik.
Läs merYttrande över Trafikverkets inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden (Dnr N2015/4305/TIF)
REMISSVAR Stockholm 2016-02-26 Jernkontorets diarienr: 30/15 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över Trafikverkets inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2018-2029
Läs merRätt spår 2 FULL TRIM!
Rätt spår 2 FULL TRIM! Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro Februari 2009 Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro 1
Läs merRAPPORT Kapacitetsanalys Kungsbacka Göteborg Tåg 3116 Fastställd kapacitetsanalys i enlighet med Järnvägslagen 2004:519 Tågplan 2019 Ärendenummer:
RAPPORT Kapacitetsanalys Kungsbacka Göteborg Tåg 3116 Fastställd kapacitetsanalys i enlighet med Järnvägslagen 2004:519 Tågplan 2019 Ärendenummer: TRV 2019/97694 1 Dokumenttitel: Kapacitetsanalys Skapat
Läs merTågsatsningar riskerar att fastna på Stockholms Centralstation 2013:1. Stockholms Handelskammares rapport ISSN 1654-1758
2013:1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares rapport Tågsatsningar riskerar att fastna på Stockholms Centralstation centralen.indd 1 2013-01-29 09.55 Utmaningarna i korthet Stockholms Centralstation
Läs merTrafikförsörjningsprogram för Blekinge Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur
Trafikförsörjningsprogram för Blekinge 2016-2019 Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur Sverige behöver rusta sin infrastrukt För att göra transporter till och från svenska företag
Läs merStora investeringar i ny järnväg i närtid
Stora investeringar i ny järnväg i närtid Under nästa mandatperiod kommer en socialdemokratiskt ledd regering fatta beslut om omfattande investeringar i ny svensk järnväg. Nyinvesteringarna i järnväg uppgår
Läs mer2014-04-03. Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland
2014-04-03 Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Regeringens främsta mål är full sysselsättning. En utbyggd och fungerande infrastruktur knyter ihop landet och är
Läs merJärnvägens bidrag till en positiv samhällsutveckling
Järnvägens bidrag till en positiv samhällsutveckling För att klara tillväxt och klimat måste vi ha effektiva och miljöekonomiska transporter. För att klara att förstora arbetsmarknader måste vi ha snabb
Läs merTrafikverkets arbete med Nationell Transportplan och ny plan för åren Christian Mineur. Strategisk planering, Trafikverket region Öst
Trafikverkets arbete med Nationell Transportplan och ny plan för åren 2018-2029 Christian Mineur Strategisk planering, Trafikverket region Öst 2 3 Storregionala samband i Stockholm-Öst 4 Pågående projekt
Läs merRemissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025
1(8) Till Diarienr: N2013/2942/TE Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Förslag: Remissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Regionförbundet och Landstinget i Jönköpings
Läs merRegional hearing i Kapacitetsutredningen
Regional hearing i Kapacitetsutredningen Göteborg den 16 mars 2012 Jörgen Olofsson March 19, 2012 1 Stora Enso i sammandrag Stora Enso är den globala nytänkaren inom biomaterial, papper, förpackningar
Läs merRemissvar avseende Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet
Norrköping den 29 november 2017 Diarienummer N2017/05430/TIF Remissvar avseende Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029 Med anledning av ovanstående remiss lämnar Östsvenska
Läs merInfrastrukturpolitik för den här mandatperioden och för framtiden. Jan-Eric Nilsson
Infrastrukturpolitik för den här mandatperioden och för framtiden Jan-Eric Nilsson Transportsektorns problem och lösningar i den dagliga debatten Problem Trängsel på spåren Trängsel på vägar, i synnerhet
Läs merYttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans funktion och roll i transportsystemet
2012-12-14 Er ref: Kenneth Natanaelsson kenneth.natanaelsson@trafikverket.se Karolina Boholm karolina.boholm@skogsindustrierna.org 08-762 72 30 070-202 98 69 Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans
Läs merFör delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om kommissionens meddelande "Mot ett järnvägsnät för godstransporter".
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 13 februari 2008 (18.2) (OR. en) 6426/08 TRANS 43 NOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Komm. förslag nr: 14165/07 TRANS 313 Ärende: Meddelande från
Läs merK2020 Tågtrafik och järnvägsinvesteringar
K2020 Tågtrafik och järnvägsinvesteringar 2007-09-11 Innehållsförteckning 1. Uppdrag och bakgrund 2 2. Syfte 2 3. Förutsättningar 3 4. Metod 4 5. Resultat 4 5.1 Västra stambanan 5 5.2 Västkustbanan 6 5.3
Läs merTrafikverkets arbete med Nationell plan 2014-2025 2013-02-28
Trafikverkets arbete med Nationell plan 2014-2025 2013-02-28 Jörgen Einarsson Britta Johnson Innehåll Trafikverkets uppdrag Tidplan Ekonomiska ramar Regeringens direktiv Innehåll i nuvarande plan Medfinansiering
Läs merYttrande över remiss Förslag till nationell plan för transportsystemet
Rasmus L Persson, 0322-600 658 rasmus.persson@vargarda.se YTTRANDE 1(5) Er referens N2017/05430/TIF Regeringskansliet Näringsdepartementet 105 33 Stockholm n.regestrator@regeringskansliet.se n.nationellplan@regeringskansliet.se
Läs merKommittédirektiv. Höghastighetsbanor. Dir. 2008:156. Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2008.
Kommittédirektiv Höghastighetsbanor Dir. 2008:156 Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2008. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda förutsättningarna för en utbyggnad av
Läs merStorstadspaket för infrastruktur i Skåne
Storstadspaket för infrastruktur i Skåne MalmöLundregionens elva kommuner har en gemensam syn på de mest prioriterade infrastruktursatsningarna i Skåne. Med anledning av Region Skånes arbete med ett paket
Läs merEuropakorridoren AB lämnar härmed följande remissvar till Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025, ärendenummer TRV 2012/38626.
Europakorridoren AB lämnar härmed följande remissvar till Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025, ärendenummer TRV 2012/38626. Sammanfattning: Förslaget till nationell plan är väl
Läs merInfrastruktur för framtiden
Foto: Mostphotos Infrastruktur för framtiden Innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling Prop. 2016/17:21 Anna Johansson Isabella Lövin Ny nationell plan 2018 2029 Regeringsuppdrag
Läs merTjänsteskrivelse 1(3) Handläggare Dag Segrell Tfn 0142-851 50 Kommunstyrelsens förvaltning Datum Diarienummer 2016-03-07 KS/2015:280 Näringsdepartementet Ert diarienummer N2016/0179/TIF Svar på delrapport
Läs merEffektredovisning för BVLu_007 Malmbanan, ökad kapacitet (Harrå)
PM Effektredovisning för BVLu_007 Malmbanan, ökad kapacitet (Harrå) Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...3 1.3 Restider/transporttider/avstånd...3
Läs merKungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Avdelning III Samhällsbyggnad, Planeringsgruppen
Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Avdelning III Samhällsbyggnad, Planeringsgruppen Remissvar TRV2011/17304 Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren 2012-2021 Inom Kungliga
Läs merRemiss kapacitetsutredningen TRV 2011/17304
Handläggare Kent Söderlund 023-777065 kent.soderlund@regiondalarna.se Förslag/Underlag Datum 2012-03-22 Direktion 2012-03-29 Diarienummer RD 2011/52 Sida 1(13) Remiss kapacitetsutredningen TRV 2011/17304
Läs merBanverkets planering Behov, Idé, efterfrågan När vi planerar nya järn vägar sker det i flera steg. Först analyseras brister och Idéskede Förstudie lösningar i ett idéskede. Idéer som inte bedöms genomför
Läs merRemissvar Kapacitetsutredningen
2011 08 25 1 (5) Magnus Davidsson, 08 782 08 09 magnus.davidsson@teknikforetagen.se Remissvar TRV2011/17304 Lena Erixon Trafikverket trafikverket@trafikverket.se SWEDTRAIN Magnus Davidsson Remissvar Kapacitetsutredningen
Läs merväg E 45 Älvängen-Trollhättan x x väg Riksväg 73 Älgviken-Fors x x järnväg Haparandabanan x x 1015
Promemoria 2008-09-12 Näringsdepartementet Regeringens närtidssatsning på vägar och järnväg 2009-2010 Regeringen anser att det är viktigt att sätta fart på förbättringarna i trafiksystemet så att resultat
Läs merDEL 3 AV 3: DET SKÅNSKA ERBJUDANDET MAJ 2013
hela DEL 3 AV 3: DET SKÅNSKA ERBJUDANDET MAJ 2013 Trängseln i Skåne hotar tillväxten! enom det geografiska läget spelar den skånska infrastrukturen en viktig roll, bland annat som del i en transitregion
Läs merFlerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009
Flerregional systemanalys för Ostlänken Mars 2009 1 Nyköping- Östgötalänken AB, ägare och adjungerade 2008 Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet
Läs merEffektiva tågsystem för godstransporter
Effektiva tågsystem för godstransporter en systemstudie Huvudrapport Redaktör: Bo-Lennart Nelldal KTH JÄRNVÄGSGRUPPEN Rapport 0504 Stockholm 2005 Sammanfattning Järnvägen i Europa har förlorat marknadsandelar
Läs merTyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg på det allmänna vägnätet
YTTRANDE Vårt dnr: 2014-10-17 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Ulrika Appelberg Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg
Läs merNyckelstråket. Almedalen 5 Juli 2011
Nyckelstråket Almedalen 5 Juli 2011 Nyckelstråket en nationell angelägenhet Viktiga iakttagelser ur rapporten: Stambanor med allt större kapacitetsproblem för både persontrafik och gods. Regionförstoring
Läs mer