Ekologisk och social dröm eller attraktiv tillväxtstrategi? En studie av lokala aktörers syn på Prostsjön som hållbart planeringsprojekt

Transkript

1 Gymnasiearbete Naturvetenskapliga programmet Samhällsvetenskaplig inriktning Läsåret 2013/2014 Ekologisk och social dröm eller attraktiv tillväxtstrategi? En studie av lokala aktörers syn på Prostsjön som hållbart planeringsprojekt Jonathan Mira, Na11b Handledare: Martin Röllgårdh 1

2 Abstract Mira,J. 2014: Ekologisk och social dröm eller attraktiv tillväxtstrategi? En studie av lokala aktörers syn på Prostsjön som hållbart planeringsprojekt (Ecological and social dream or attractive growth strategy? A study of local actors' views of Prostsjön as a sustainable planning project) Finnvedens Gymnasium. Swedish text. The aim in this report is to investigate how local actors in politics, management, business, and the public thinks about the planned housing project with sustainability profile at Prostsjön. An important part of the survey is also to evaluate the positive and negative impacts that a new housing exploitation would create. Key questions in this report is: Why do Värnamo Kommun want to establish a residential area near Prostsjön? How do the local actors express their visions about the project and why does they visualize in the way they do? How do the common people express their vision and why do they visualize in the way they do? What are the negative and positive effects of a possible housing development? The aim is reached through qualitative methods, which in this case is based upon interviews with local actors and material from a workshop concerning the Prostsjö project. The methodological approach to the local actors is based on discourse analysis. The report shows how the thoughts shift between the local actors. There is a majority of actors that wants a establishment with a sustainable theme. The ideas of the actors mainly differs on how a residential area establishment would change the place identity and how that would change the usage of Prostsjön. A central problem is also how a establishment of a residential area near Prostsjön would exacerbate the activity of the nearby camping. The conclusion shows how the connection between how actors are affected by the discourses and how they think The conclusion also contains thoughts about if it would be sustainable to exploit the area for housing. The overall context of the idea is interpreted to be sustainable if the residential area is connected to the other planned projects in the Prostsjö area. A residential area would most likely enhance the quality of the place identity. 2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte och frågeställning Bakgrund och motiv Metod, källor och avgränsningar En kvalitativ metod Förklaring av analysmodell; diskurser, fält, kapital och habitus Avgränsningar Resultat Det ekonomiska perspektivet Vikten av ekonomisk utveckling och befolkningstillväxt Attraktivitet; Hållbar Prostsjöbebyggelse som symbol för Värnamo Den kreativa klassen Campingen Det sociala perspektivet Skapandet av livsrum Estetiska värden Rekreationsvärden Bostadssegregation Det ekologiska perspektivet Ekologiska placeringseffekter Slutdiskussion Slutsatser Positiva respektive negativa effekter av en eventuell bostadsbebyggelse? Bostadsbebyggelsen ur ett hållbarhetsperspektiv Slutord, tillägg och tack Referenser/Källor

4 1. Inledning Hållbar utveckling har under senare årtionden utvecklats till att bli ett allmänt känt och välanvänt begrepp. Numera kan det appliceras, och bör med högsta prioritering även göra det, på majoriteten av de politiska besluten. Hållbarhetsperspektivet ska vägleda såväl på högsta politiska nivån, som på den regionala och lokala nivån, och därigenom utveckla samhället till att bli en långsiktig fördel för människan. På den rikstäckande nivån är det på många sätt endast övergripande, medan det på den kommunala nivån finns precisa beslut och bedömningar för hur hållbarheten ska komma till liv. I exemplet Värnamo har hållbarhetsmålet God bebyggd miljö 1 skapat ett tämligen intressant arbetsområde för att utveckla och förbättra Värnamos stad. I närheten av Prostsjön, Värnamos lokala och centralt liggande sjö, finns nu möjlighet till expansion i form av bostadsbebyggelse. Beroende på hur projektet utvecklas så kommer det givetvis att medföra såväl problem som möjligheter. Att väga dessa mot varandra, och genom detta bedöma på vilket sätt området ska utformas, kan komma att vara avgörande för om Prostsjöbebyggelsen blir hållbar eller inte. Åsikter såväl som kunskap finns för att skapa ett synnerligen unikt och intressant bostadsområde, som förhoppningsvis kommer att röra sig innanför den lokala och hållbara utvecklingens ramar. 1.1 Syfte och frågeställning Syftet är att undersöka hur lokala aktörer inom politik, förvaltning, näringsliv samt hur allmänheten tänker kring det planerade bostadsprojektet med hållbarhetsprofil vid Prostsjön. Ett viktigt led i undersökning är också att rent konkret värdera de positiva och negativa konsekvenser som ett nytt bostadsområde skulle medföra. För att få fram ett svar eller en förklaring ur detta syfte kommer arbetet cirkulera kring fyra huvudsakliga frågor. Varför vill Värnamo kommun etablera ett bostadsområde i närheten av Prostsjön? Hur ser de lokala aktörernas vision ut och varför ser den ut som den gör? Hur ser medborgarnas vision ut och varför ser den ut som den gör? Vilka är de negativa respektive positiva effekterna av en eventuell bostadsbebyggelse vid Prostsjöområdet? 1.2 Bakgrund och motiv Projektet har diskuterats i kommunen under en längre tid. Kommunstyrelsen i Värnamo Kommun berörde till exempel ärendet om exploatering för bostäder i närheten av Prostsjön (24/ ) då 1 4

5 grundläggande undersökningar av området beslöts att göras. 2 Förberedelser inför en möjlig utbyggnad är numera färdigställd och det finns ett gestaltningsprogram för området. Plan- och bygglagen verkar vara efterföljd där förslag från Boverket såsom dialog med medborgare och god planberedskap har använts i processen. Området är därför högst aktuellt även om starten av byggnationerna eventuellt dröjer något decennium. Prostsjöområdet har även andra projekt pågående, då man bland annat vill rusta upp området runt sjön med fler rekreations- och fritidsmöjligheter. Att tillägga angående detta ämne är min egen fascination över ett hållbart samhälle. Genom alla tider har människan försökt att skapa ett idealsamhälle, en utopi som är till nytta för antingen alla människor eller en utvald grupp. Frågan hur det ska utformas för att nå detta mål är antagligen vida spritt. Jag har mina egna tankar angående utopier, där idealen som jag värderar högt i form av samhällsstruktur ofta kretsar kring integration och tillväxt. Oavsett vart detta arbete leder mig, så kommer min uppfattning och förståelse av utopier att med största sannolikhet att förändras och på så sätt ge mig en ny bild av hur samhället bör fungera. 2. Metod, källor och avgränsningar 2.1 En kvalitativ metod Denna vetenskapliga rapport är främst baserad på kvalitativa metoder där intervjuer med åtta lokala aktörer utgör den centrala delen av källmaterialet. En annan viktig del av undersökningen är observationer och material ifrån en workshop som genomfördes i anslutning till Prostsjöprojektet i Värnamo 17/ Uttalanden från workshopen presenterades i samband med att deltagarna satt i grupper och diskuterade sina visioner med varandra, för att tillsammans sedan skapa en bild av området. I och med att workshopdeltagarna i likhet med aktörerna kan få en påverkan på hur området ska utformas, bör man även anse att dessa är medskapande av den bild som framställs av området och vad som är hållbart i Värnamo. Det material jag har använt mig av bör först och främst delas upp mellan det material som intervjuerna har genererat, och det material som kan anses ha format den överlokala diskursen (se nedan Kapital, fält och diskurser). Materialet som har använts för att försöka förstå vad det är som konstruerar den bild som Värnamo har av Prostsjöbebyggelsen kommer från tre källor. Sociologi och epistemologi om Pierre Bourdieus författarskap och den historiska epistemologin av Donald Broady, Sociologi av Anthony Giddens, Bilder av lokal näringslivsutveckling exemplet Värnamo av Martin Röllgårdh. Ur ett källkritiskt perspektiv så bör man poängtera att alla dessa källor inte är 2 Värnamo Kommun, Översiktsplan för Värnamo Kommun, fördjupning för delen VÄRNAMO STAD (Värnamo, s..26),

6 från originalverk, och teorierna som jag har tagit del av är alltså tolkade och förklarade ur en annan persons synvinkel än från vilka de först var presenterade. Analysmodellen som används bygger på samma koncept som Martin Röllgårdh använder sig av i sin konstruktion av en analysmodell. Modellen som han använder sig av tolkas sedan utifrån den begreppshantering som Donald Broady och Anthon Giddens presenterar. Det problematiska med förhållningssättet som jag har till analysmodellen som Röllgårdh använder sig av, är att han inte bygger upp analysmodellen på samma källor som jag. Tolkningen av aktörernas påverkan i konstruktionen av bilderna om Prostjöbebyggelsen kan därför vara något olika, även om det finns drag av samma begreppshantering. Den andra delen av materialet som jag har använt är källor som berör hållbarhetsaspekten. Materialet berör vad man kan anse gå inom ramarna för hållbar utveckling och miljömålet God bebyggd miljö. Boverkets böcker: Stadsplanera istället för trafikplanera och bebyggelseplanera och Den måttfulla staden är de två böcker som jag har använt mig mest av för att försöka förstå vad som är hållbar stadsbyggnad. Jag använde mig även av Hållbar utveckling samhällsplanering, lokala villkor och globala beroenden av Svenska Sällskapet för Antropologi och Geografi för att få ytterligare perspektiv av hur man framställer en hållbar stad. Boverket har jag använt mig av eftersom det är en myndighet som arbetar för att Sverige ska få en så bra stadsplanering som möjligt. Att frambringa felaktig information i deras litteratur vore högst märkligt. Problemet som man möjligtvis kan diskutera är att de faktorer som berörde en hållbar stad bygger på åsikter från andra städer. Deras åsikter behöver inte nödvändigtvis likna de åsikter som Värnamos befolkning har. Svenska Sällskapet för Antropologi och Geografi är en organisation som innefattar forskare från geografiska institutioner och institut. De åsikter och tankar som de lägger fram kan anses vara legitima i och med det utbildningskapital som de bär på. Det sista större verket som har legat till grund för mitt arbete är Richard Floridas bok Den kreativa klassens framväxt, som har varit till stor användning i förståelsen av om Prostsjöbebyggelsen är ekonomisk hållbart. Floridas idéer har fungerat som en överlokaldiskurs till bilden av hållbar utveckling. Givetvis kan man diskutera huruvida de teorier som han representerar är hållbara eller inte. Men enligt de samband han hittar mellan kreativitet och ekonomisk tillväxt anser jag personligen att hans teorier är något som man bör ta hänsyn till i diskussioner om hållbar utveckling. 2.2 Förklaring av analysmodell; diskurser, fält, kapital och habitus. Diskursbegreppet i detta sammanhang syftar till hur Anthony Giddens introducerar Michel Foucaults användning av diskurser. Anthony Giddens skriver: Han använder diskursbegreppet för 6

7 att hänvisa till ett sätt att tänka på eller tala om ett visst tema som förenas av gemensamma utgångspunkter eller antaganden. 3 Förenklat kan man beskriva Michael Focaults diskursanvändning som en generell uppfattning eller idé som formas utifrån aktörer inom ett visst område eller en viss grupp. För att ytterligare tydliggöra begreppet skulle man kunna framställa det som att individer med makt (aktörer) kan påverka hur människor tycker och tänker. Detta genom att de innehar en position där man som observatör antar att de har kunskap, och därför tycker man och tänker man på ett liknande sätt som aktörerna. Att använda sig av begreppet diskurs i denna rapport är användbart eftersom det kan visa på vad Värnamo som helhet anser är hållbart. För att kunna skapa en bra bild av vad Värnamo tycker krävs det att man använder sig av aktörer som man anser har inflytande på den lokala diskursen och på så sätt även kan representera den. I det här fallet är det endast åtta aktörer och workshopmaterialet som påverkar hur den lokala diskursen konstrueras och presenteras. En viktig del i formandet av lokala diskurser är de individer som man anser är aktörer. För att man ska anse att någon är en aktör, alltså någon som har en påverkan på diskursen, måste aktören ha det Bourdieu kallar symboliskt kapital. Symboliskt kapital beskrivs tydligt enligt ett citat från Donald Broady som har studerat Bourdieus teorier: symboliskt kapital är det som av sociala grupper igenkännes som värdefullt och tillerkännes värde. 4 Kapital finns i många olika typer av former, till exempel kan man anse att det finns ett utbildningskapital eller ett vetenskapligt kapital. Gemensamt för allt symboliskt kapital är att de enbart kan existera i strukturer där det finns ett system av dispositioner. Dispositioner i detta sammanhang beskriver Broady som; produkter av samma eller liknande egenskaper eller tillgångar. 5 Begreppet symboliskt kapital kan fortfarande anses vara något abstrakt, för att till fullo förstå det bör man även bekanta sig med begreppen fält och habitus. Fält kan beskrivas som en strid av något som är gemensamt för en avgränsad grupp samt institutioner. 6 Begreppet fält kan alltså fungera som en plattform där aktörer ger sin åsikt på vad som till exempel är vetenskaplig rätt eller inte i ett vetenskapligt fält. De åsikter de har influerar varandras och formar sedan det vetenskapliga fältets diskurs. Det finns givetvis många olika fält om flera olika områden. Det fältet jag ska försöka angripa är det jag skulle vilja hänvisa till som det lokala hållbarhetsfältet. Eftersom hållbarhet är ett relativt abstrakt begrepp och tankarna kring hållbarhet kan variera enormt mycket mellan olika grupper försöker jag närma mig fältet från tre olika sfärer, som har en 3 Giddens, Anthony. Sociologi. 4 uppl. Lund: Studentlitteratur, 2007 s Broady, Donald. Sociologi och epistemologi Om Pierre Bourdies författarskap och den historiska epistemologin.2:a korrigerade uppl. HLS Förlag, Stockholm 1991 s Ibid. s Ibid. s.266ff 7

8 påverkan på hållbarhetsfältet. Sfärer kan liknas vid ett mindre fält med en mer precis position och vinkling i det större fältet. Ett fält kan anses vara uppbyggt av dessa sfärer, och ger en helhetsbild av de olika perspektiv som presenteras i de olika fälten. De sfärerna jag kommer använda mig av är den politiska sfären, ekonomiska sfären och den byråkratiska. Alla dessa sfärer kan anses ha aktörer som kan påverka den lokala diskursen angående hållbarheten. Aktörerna måste även besitta det Bourdieu kallar för habitus. Habitus är ett begrepp som är nära kopplat till kapitalet, och är egentligen de system av dispositioner som Broady berör. Habitus, eller systemen av dispositioner, skapas utifrån de sociala erfarenheter, kollektiva minnen, sätt att röra sig och tänka som ristats in i människors kroppar och sinnen. Den erfarenhet man bär med sig från dessa händelser påverkar sedan ens handlande. 7 Habitusbegreppet kan anses vara ett kapital om det ingår i fältet där det är användbart. Det habitus som jag har varit ute efter är personer som har erfarenheter av bostadsbebyggelse och dess effekter. Jag är både ute efter de förvärvade, i form av utbildning och arbetserfarenhet samt det nedärvda kapitalet som kan visa på vad Värnamos kulturer, politiska handlingar och traditioner har för påverkan på hållbarhetsdiskursen. Det man bör ha i åtanke är att det finns en påverkansdimension i form av en överlokal diskurs (möjligtvis en nationell eller global sådan) som påverkar den lokala diskursen. 8 Överlokala diskurser kan ofta vara mer tydliga att urskilja, då de är mer utpräglade i större områden och man kan hitta spår av dem i nationalpolitiska åtaganden. Kommuner kan använda sig av dessa för att ta fram strategier och förhållningssätt som man anpassar till den egna kommunen. Den överlokala diskursen kan alltså påverka hur man resonerar i det lokala hållbarhetsfältet. Förståelsen för hur diskursbildningen fungerar har präglat valet av intervjuobjekt eftersom de måste anses vara aktörer enligt Bourdieus teorier. Diskurser kan också förklara varför projekt kan anses vara hållbara, de visar på sambanden mellan aktörers tankar och hur de formar människors tankar och idéer om hållbarhet. 2.3 Avgränsningar Tiden är givetvis den dominerande faktorn i detta sammanhang, med mer tid skulle en tydligare bild av vad ordet hållbarhet betyder för Värnamo kunnat ges. Till exempel så skulle flera intervjuer kunnat göras för att förstärka vad som egentligen är den lokala diskursen angående denna typ av hållbar utveckling. Intervjuobjekten som har valts är därför baserade på kvalitativa överväganden där alla har någon form av större inblick eller förståelse för hur Prostsjöbebyggelsen kan påverka Värnamo och de kan därför bli representativa för den lokala diskursen. Samtidigt ska man även 7 Ibid s Röllgårdh, Martin. Bilder av lokal näringsutveckling Exemplet Värnamo. Licentiauppsats, Uppsala universitet s.32

9 observera att de har makt att även påverka processen. Om mer tid hade funnits, hade man mer fördjupat kunnat kartlägga vad den lokala diskursen är angående bostadsbebyggelsen då fler åsikter hade kunde tas i åtanke. Intervjuerna som har genomförts med åtta lokala aktörer kommer framförallt från två dominerande sfärer; det politiska sfären samt den ekonomiska sfären. Den tredje sfären är den byråkratiska sfären vilket innefattar en tjänsteman. I den politiska sfären ingår politikerna: Hans Göran Johansson (C), Gottlieb Granberg (M), Ulla Gradéen (S) och Svante Olson (V). Valet att intervjua politiker grundar sig på att de utövar mycket makt med avseende på samhällsutvecklingen i jämförelse med många andra samhällsgrupper. Som ledamöter i kommunfullmäktige kan de alla vara med och påverka olika demokratiska processer, som samhällsplaneringen, där de blir representativa av de som röstade på dem. Hans Göran Johansson och Gottlieb Granberg blir på så sätt representativa av det högra blocket, Alliansen. Medan Ulla Gradéen och Svante Olson representerar det rödgröna blocket. Att intervjuobjekten kommer från olika ideologier är oerhört viktigt då man annars kunde ha fått en skev bild av vad politiken i Värnamo representerar. Som det ser ut i dagens läge (efter valet 2010) så har alliansen majoritet i kommunfullmäktige där Centerpartiet har 11 ledamöter, Moderaterna har 10. Socialdemokraterna är för tillfället det största partiet med 17 mandat. Vänsterpartiet har bara en representant i kommunfullmäktige för tillfället. Politikernas åsikter kan anses vara något mer förankrade i ett socialt hållbarhetstänk. Till exempel: Hur skapar vi en miljö där Värnamos invånare trivs? Vad behöver Värnamo Kommun? En intressant aspekt som tyvärr inte är medtagen i denna rapport på grund av kommunikationssvårigheter och tidsbrist är Miljöpartiets åsikt om bostadsbebyggelsen. Miljöpartiet framhäver ofta miljöaspekten av ett projekt, och deras synpunkt kunde därför varit av stark vikt i vad som är ekologiskt hållbart eller inte. I den ekonomiska sfären är det tre aktörer som jag har valt att intervjua. Ulf Annvik: VD för Värnamo Näringsliv, Carl Helgesson: Tillväxtstrateg, och Johnny Grauengaard: VD för BSV arkitekter & ingenjörer AB och ordförande för Värnamos företagarförening. Aktörerna inom den ekonomiska sfären är valda på grund av deras kapital, framförallt inom de sociala och ekonomiska aspekterna av hållbarhetsfältet. Annvik, Helgesson och Grauengaard är aktörer som antagligen ofta ser bebyggelsen ur ett näringslivs- och tillväxtperspektiv. Hur kan det här vara bra för Värnamos arbetsmarknad och tillväxt? Behövs det utformas på ett visst sätt för att få en starkare attraktionskraft? Hur kan Värnamos näringsliv arbeta för att använda det här projektet till sin fördel? Alla dessa frågor är sådana som vi kan anta är mer aktuella ur ett näringslivsperspektiv än ur ett politiskt. Eftersom denna sfär besitter mycket ekonomiskt kapital kan man även anse att de besitter makt, och har synpunkter på vad som är hållbart huvudsakligen ur ett ekonomiskt perspektiv. 9

10 Lars Rosborg: Miljö- och stadsbyggnadschefen i Värnamo ingår i den byråkratiska sfären. I sin position som förvaltningschef finns antagligen ett högt utbildningskapital och det finns även tidigare erfarenheter från liknande projekt. Genom sitt kapital kan han bidra med synpunkter som kanske mer berör processbehandlingen och utformningen. På grund av hans erfarenheter finns antagligen idéer och reflektioner som åtminstone har fungerat praktiskt vid andra tillfällen, vilket ger Lars Rosborg legitimitet i vad som formar den lokala diskursen om god bebyggd miljö. Jag valde att inte helt ta hänsyn till genusperspektivet, då det enbart är Ulla Gradéen som kan representera den kvinnliga könet. Istället valde jag att titta till hur mycket kapitalet hos de olika aktörer kunde anses forma den lokala hållbarhetsdiskursen. Men som tidigare nämnt, tiden begränsar, om mer tid hade funnits kunde man vävt in fler perspektiv som berör genusaspekten. 3. Resultat 3.1 Det ekonomiska perspektivet Ekonomisk hållbarhet kan ofta vara svår att definiera som en enskild del av hållbarheten eftersom ekonomisk utveckling ofta bidrar till att den sociala standarden höjs. Ekonomisk hållbarhet kan därför ses som grunden för att säkerhetsställa en hållbar social utveckling. Det bör därför vara en av utgångspunkterna om man, till exempel, vill höja den allmänna välfärden. Ur ett hållbarhetsperspektiv är det i dag dock svårt att urskilja huruvida en ekonomisk utveckling kan kombineras med att utveckla den ekologiska hållbarheten. I många fall bidrar istället den ekonomiska tillväxten till att fler människor använder sig av fler produkter som bidrar till växthuseffekten, försurning, luftföroreningar, etc. Inom städer så blir denna frågan högst aktuell eftersom befolkningstillväxten ökar samtidigt som utsläppen av växthusgaser och energianvändningen är högre i dessa områden. 9 Icke desto mindre finns det stora möjligheter till förbättringar med hjälp av ekonomiska hjälpmedel. Kollektivtrafik, passivhus och förbättrad infrastruktur är några av de exempel som eventuellt kan förbättra den ekologiska hållbarheten totalt sett. Möjligheterna att kombinera dessa två finns, dock är det inte säkert att de väljs att utvecklas i och med att det ofta är dyra investeringskostnader. Att staden växer ekonomiskt brukar därför ofta vara väsentligt för att man ska kunna genomföra miljömässiga åtgärder Vikten av ekonomisk utveckling och befolkningstillväxt Lars Rosborg: Att staden/kommunen växer är rätt angeläget med tanke på skattekraft och därmed 9 Svenska Sällskapet för Antropologi och Geografi. Hållbar utveckling samhållsplanering lokala villkor och globala 10 beroende, (Ymer 2012), Ödeshög s.81

11 de ekonomiska förutsättningarna för att idka till exempel utbildnings- och omsorgsverksamhet. Det finns ett stort antal små eller medelstora kommuner i Sverige som har minskande befolkning och som kommer att få stora problem med ekonomin och verksamheten framöver. När det gäller bostäder som förutsättning för befolkningstillväxt kan man fundera över vad som är hönan och vad som är ägget, dvs vad som kommer först. Väl så viktigt är också sysselsättning, attraktivitet, varumärke för orten, men även kommunikationerna. Lars Rosborg problematiserar egentligen hela dilemmat med befolkningsutveckling kopplat till den ekonomiska utvecklingen. I dagens Sverige är många kommuner beroende av att det finns tillräckligt mycket skatteintäkter för att den allmänna välfärden ska fungera samtidigt som en större befolkning ofta möjliggör för en större variation inom näringslivet. Befolkningstillväxten kan på så sätt ses som en grund för att den ekonomiska utvecklingen har möjlighet att gå framåt, eller åtminstone bibehållas, även om det i vissa fall inte visat sig vara så. Ett exempel på motsatsen är kommunen Markaryd enligt rapporten: Varför kan vissa kommuner ha en god ekonomi trots en minskande befolkning? En komparativ studie av åtta kommuner med olika befolkningsutveckling och ekonomi. 10 Bostadsetableringar kan ses som en viktig mekanism för att människor ska vilja söka sig till Värnamo, även om detta innebär tomma bostäder, vid inblandning av större bostadsverksamheter som till exempel Finnvedsbostäder. På samma sätt bör man, som Rosborg indikerar, fundera på vad som kommer först; bostadsetablering eller befolkningstryck? För att Värnamo stad ska ha en fortsatt ekonomisk utveckling krävs det att man anpassar sig efter de nuvarande förutsättningarna, vilket för tillfället är en befolkningstillväxt som har stigit under de senaste åren. Att Värnamo kommun upprättar en detaljplan av Prostsjöområdet kan ses som en oerhört viktig åtgärd för att främja den ekonomiska tillväxten på lång sikt. Tabell.1 Flyttningar i Värnamo Kommun Värnamo Samtliga inflyttningar Samtliga utflyttningar Källa: SCB 11 Hans Göran Johansson: Vi tillhör tack och lov fortfarande en av de kommuner som fortfarande växer, alltså vi behöver nya bostäder, vi behöver nya rekreationsområden. Ungdomar och äldre ställer krav på idrottsanläggningar, friluftsaktiviteter med mera. Det gör man i en ort som växer. 10 Haglund, Anders. Varför kan vissa kommuner ha en god ekonomi trots en minskande befolkning? En komparativ studie av åtta kommuner med olika befolkningsutveckling och ekonomi, ARENA för Tillväxt, Alfa Print Sundbyberg statistik/statistikdatabasen/tabellpresentation/?layout=tableviewlayout1&rxid=d1bbfe51-bf9b-40b6-a3bb- 50e7a5ef3bf3 11

12 Om orten växer på andra hållet, alltså den minskar, då minskar behovet av bostäder, då har vi tomma bostäder, då ökar segregationen. Då ökar också medelåldern, som innebär att också medelinkomsten per invånare minskar. Då är man inne i ett jättefarligt ekorrhjul. Så tillväxt för alla är positivt, även för dom som är utanför samhället. Beroende på att då har de allmänna, kommunen bland annat, en bra ekonomi och då har man också råd att hjälpa dem som är längs ifrån arbetsmarknaden som har det svårast att klara sig psykiskt och fysiskt. Det är jätteviktigt att politiken sätter alla resurser till att växa på rätt håll, alltså tillväxt. Hans Göran Johansson framhäver vikten av att ha en positiv och framåtsyftande politik för att få en fortsatt ekonomisk utveckling. Det handlar kanske framförallt om att skattekraften ska fortsätta att ge en grund för fortsatt politisk aktivitet. Det är grunden för att kunna hjälpa till vid arbetslöshet eller för att utveckla det kulturella utbudet samt fritids- och rekreationsområden. En kommun som är relativt liten har en mycket mindre attraktionskraft än de flesta större städer, där det finns mer typer av arbeten och studier. Urbaniseringsprocessens betydelse kan anses få en påverkan på den lokala diskursen då H.G Johansson vill skapa ett bostadsklimat som gynnar befolkningstillväxten. Ur ett ekonomiskt perspektiv så är det antagligen arbetslösheten som har den största påverkan på hur man väljer att handla politiskt. Arbetslösheten kan ses som ett mått på en kommuns välmående. Ytterst viktigt är det även att minska långtidsarbetslösheten. Anthony Giddens beskriver exempelvis hur arbetslösheten påverkar en som person. Arbetslösheten går ofta i stadier, från chock, till optimism om att hitta nytt arbete, till depression över att inte få något arbete. Det sista stadiet beskriv som en resignation, alltså en typ av ge-upp-känsla över att få tag i ett nytt arbete, och man accepterar att situationen är som den är. 12 Långtidsarbetslöshet kan på så sätt vara en ytterst farlig ekonomisk börda för en kommun om individen som är arbetslös har nått stadiet av resignation och inte kan se sig själv inom arbetet. Att skapa underlag för bostadsetablering kan ses som ett sätt att minska risken för arbetslöshet, även om det är många andra faktorer som spelar in. Det kan både fungera som ett arbetsprojekt där de involverar den lokala marknaden i byggnadsprocessen, samtidigt som det lockar hit människor. Carl Helgesson belyser en eventuell konsekvens: Carl Helgesson: Det krassa målet i tillväxt, alltså det är tre mål som kommunen har. Det är befolkningstillväxt, det vill säga att vi ökar i antalet invånare. Det gör vi genom att vi får mer att stanna kvar, att få ungdomar, som du, möjlighet att få stanna kvar och skapa företag eller plugga här på campus, och andra också. Det handlar om att få fler att flytta hit, då får vi en ökad befolkning, får fler företag hit då. I ett tillväxtperspektiv är det, som Carl Helgesson beskriver, viktigt att man skapar ett bostadsklimat som gynnar befolkningstillväxten. Genom befolkningstillväxten kan man locka fler företag till trakten då det finns en större arbetskraft samtidigt som det finns fler lokala konsumenter att nå ut till. Befolkningsutvecklingen kan också ses som en progressiv utveckling då fler arbeten och fler 12 Giddens, 2007 s

13 människor generar ännu mer attraktivitet till Värnamo på lång sikt. Byggnationer vid Prostsjöområdet kan anses vara en av de många faktorerna som kan idka det lokala näringslivet samt grupper och individers ekonomiska och sociala hälsa. Johnny Grauengaard:.Det måste vara ett inflöde av företag,vi måste ha etableringar på Bredasten som sysselsätter folk. För vi kan inte bygga bostäder som står tomma för det blir bara negativt, öde och dumt på alla sätt och vis. Så det här med Värnamos attraktivitet, det kulturella utbudet ska gå hand i hand med att vi bygger bostäder och att vi får företagsetableringar... Jag tror ju att man får se det här projektet i etapper. Man ska ha en helhetsplan på området och så får man bygga typ lägenheter. Det kan vara ett kvarter eller ett bostadshus eller två. För mer tillväxt har vi inte Värnamo Johnny Grauengaard beskriver essensen av att etableringen av bostäder sker under kontrollerade former. För tillfället anser J. Grauengaard att det finns en tillväxt i Värnamo som ger staden möjlighet att expandera i bostadsform, så att inkommande personer kan hitta ett boende som passar dem. Om bostadstrycket sedan ökar eller minskar bör man anpassa etableringarna efter hur resten av utvecklingen ser ut. Som Lars Rosborg diskuterar i det första citatet bör man dock fundera på vad som kommer först, bostadsetableringen eller bostadstrycket. Carl Helgesson framhäver en viktig aspekt som man bör ha i åtanke kring det dilemmat. Carl Helgesson: Vi kan inte växa i den takt vi vill tror jag, på grund av att jag tycker att vi har för få bostäder. I alla fall indikationen jag får av alla fastighetsägare är att de vill ju har mer bostäder, de vill kunna bygga mer lägenheter eller bostadsområden. För att det är ett sådant tryck. Om man tittar till Finnvedens Bostäder så ligger deras uthyrningskvot, så ligger den på över 97%. Och då är den i princip 100% inne i Värnamo tätort. Bilden som Carl Helgesson har, och ger, av bostadsbebyggelse i Värnamo är att det för tillfället behövs mycket bostadsetableringar. I egenskap av att vara tillväxtstrateg i den ekonomiska sfären finns det möjligtvis en syn på bostadstrycket som är influerad av det arbete han har. Icke desto mindre bör man ta hänsyn till att en ännu snabbare etablering av bostäderna kan vara att föredra för att öka utbudet av bostäder i Värnamo. Så att fler människor vill flytta hit. Antagligen förespråkar inte C.Helgesson en allt för snabb expansion heller men trycket kan vara större än vad kommunen ger sken av, samtidigt som bostäderna kan ge ett ökat tryck i sig. Johnny Grauengaards syn med ett etappbyggande är i vilket fall som helst en ansvarsfull och väl genomförbar tanke som tar hänsyn till de bostadsförhållanden som präglar Värnamo. Istället för att riskera att Prostsjöbebyggelssen kanske inte vinner den attraktionskraft som man har hoppats, skapar man fortfarande ett intressant bostadsområde. Bostadsområdet kan sedan ligga vara till grund för en stabil, men eventuellt långsammare, ekonomisk utveckling Attraktivitet; Hållbar Prostsjöbebyggelse som symbol för Värnamo Ulf Annvik: Ska vi som liten kommun, vi är fortfarande en liten stad Värnamo kommun med

14 invånare. Hela utvecklingen går väl att storstäderna växer så att det knakar; Stockholm, Göteborg, Malmö men småstäderna utarmas. Nu har Värnamo haft en positiv befolkningsutveckling ändå, men det är lite på bekostnad av Gnosjö och Gislaved, där tar vi några invånare ifrån. Ska vi fortsätta utvecklas måste vi fortsätta växa och skapa tillväxt i Värnamo. Det tjänar alla på. Och för att lyckas med den tuffa konkurrensen som finns i Sverige måste man göra lite annorlunda saker som lockar hit människor helt enkelt. Boende är en sak... Jag tycker ju det är ett bra förslag kan man säga, vi vill ju öka Värnamos attraktivitet och vi vet ju det att boendet är en viktig fråga för folk som flyttar till Värnamo. Kan vi ta fram bra planer på bostäder kring sjöar och vattendrag så ökar det ju attraktiveten. Så jag ser positivt på att bygga bostäder vid Prostsjön. I ett turistperspektiv talar man ofta om att skapa en plats, vilket egentligen innebär att låta ett utrymme få en identitet. I viss mån kan man även prata om platsidentitet inom en stads attraktionskraft i hänsyn till befolkningstillväxten. Värnamo som stad kan få en starkare attraktionskraft om man framhäver de positiva sidorna av staden och kommunen för att skapa större intresse för möjliga framtida företagsetableringar och inflyttare. Susanna Heldt Cassel, som bland annat är programansvarig för magisterprogrammet i destinationsutveckling på Högskolan Dalarna, beskriver hur kommuner och regioner konkurrerar med varandra i sin marknadsföring för att öka kommunens attraktionskraft. Hon skriver Platser som associeras med tillväxt, attraktiva boendemiljöer eller exklusiva turistupplevelser har ett försteg jämfört med regioner som associeras med utflyttning, industrinedläggning eller sociala problem. 13 Det finns på så sätt en koppling mellan vilken bild man vill framställa till utomstående och hur attraktionskraften fungerar. Om Värnamo vill fortsätta konkurrera, som Ulf Annvik beskriver, krävs det att Värnamo skapar intresse bland annat genom unika bostadsmöjligheter. Prostsjöbebyggelsens hållbarhetskoncept kan i framtiden ingå i den bild som Värnamo vill marknadsföra sig med för att öka befolkningstillväxten och företagsetableringar. Gottlieb Granberg: Om folk flyttar till Värnamo så är det ju alltid positivt för skattekraften och det är ju viktigt att hålla, vad ska man säga, det här att man är framåt lite och tror på framtiden överhuvudtaget i kommunen och att man gör något som är framåtsyftande. Inte något vanligt bostadsområde. Det här ska ju sticka ut lite som en hållbar stadsbyggnad. Det kanske bli lite som Oxtorget... Jag tror det är första husen i länen, jag vet inte om det är de enda fortfarande som har nollenergihus,här kanske det ska vara plusenergihus om det ska sticka ut lite... Så tycker vi att Värnamo saknar ett konceptbygge,alltså att man har hållit samman byggnadsplanen rätt hårt. Vi har ju rätt fritt annars, man kan bygga olika typer av hus och nu har vi tänkt att hålla ihop det rätt hårt. Och det vill vi också pröva där, det är ju ett rätt bra område att pröva detta och det ska vara genomgående miljötänk och hållbarhet. Gottlieb Granberg visar på intresset från kommunens sida att skapa ett bostadsområde med ett speciellt koncept. Man vill skapa en del av Värnamo som är nära associerad med ordet hållbarhet. För att skapa bilden av att det är unikt för just Värnamo behövs det specifika egenskaper för att 13 Frida Andersson m.fl, Regionalpolitikens geografi Regional tillväxt i teori och praktik. Studentlitteratur 2008 s

15 bostäderna ska bli satta på kartan. Energianvändningen är en faktor som Gottlieb Granberg lyfter fram för att få området att sticka ut och få det att framstå som hållbart. Man kan se mönster i hans tankar som är kopplade till diskursen om ekologisk modernisering. Ekologisk modernisering bygger på att man utvecklar ett bredare miljöskydd för att det sedan ska skapa ekonomisk tillväxt i framtiden. 14 Det kan handla om att man skapar en ny marknadsföringsprofil samtidigt som att miljöinnovativa tekniker bidrar till att området inte får några energikostnader. Gottlieb hänvisar till idén som plushus. Han anser också att området kring sjön är ett område som är väl lämpat för utmaningen. Möjligt är att det sjönära läget ytterligare kan förstärka bilden av att det blir ett ekologiskt område. Det finns många fler visioner som presenteras. Lars Rosborg lyfter fram andra alternativ som möjligtvis kan utmärka området om man väljer att utveckla dessa. Dock skall man observera att det endast är visioner och att man även här ser till att man anpassar sig till det ekonomiska läget. Lars Rosborg: Men återigen, vi måste jobba utifrån ett Värnamoperspektiv hur ser förutsättningarna ut här, vad är marknaden mogen för, hur stor är kundkretsen för olika typer av lösningar,säg exempelvis bilpool eller byggemenskaper, som finns i miljömedvetna delar av Tyskland, eller något annat som kan vara lite framåtsyftande i sammanhanget, eller är det ens tänkbart. Marknadens villkor gäller ju, vi kan inte låtsas vara något annat än vad vi är och i sista änden är det någon som måste betala för det hela. Jag tror att vi får ringa in ett antal här rimliga frågor att jobba med där vi är ambitiösa utifrån våra förutsättningar och som kanske inte heller för mycket fördyrar ett redan högt kostnadsläge för att bygga. I skapandet av den miljömässigt hållbara bilden finns det eventuella planer som man kanske skulle kunna tänka sig att använda för att stärka den hållbara bilden. Det finns visioner som här visar på väldigt innovativa utvecklingsmöjligheter, som bilpoolen eller byggemenskaper. I likhet med Johnny Grauengaards uttalande angående att alla faktorer ska arbeta tillsammans när man expanderar på bostadsfronten, ställer sig Rosborg också försiktig till hur mycket man bör investera i hållbarhetsaspekten. Frågan är hur mycket bilden av Värnamo som en eventuell framtida hållbarhetsstad kommer att ge tillbaka ekonomiskt, och hur det står sig mot de skulder och lån som byggs upp under byggnadsprocessen. Ulla Gradéen:Men samtidigt är det också viktigt att dom som bor, har nära till naturen. Den naturliga naturen. Och därför menar vi på att vid Prostsjön som ligger så centrumnära är det ju en jättefördel för alla i området att på att på några minuter på cykel, eller på några minuters promenad så är du vid en riktig skog med en sjö, och det är en kvalité som Värnamo stad har. Och skulle man bygga bostäder vid Prostsjön så förlorar man den kvalitén...eftersom det behövs och det kommer att behövas bostäder centrala, men vi har inte byggt fullt i staden än. Det finns platser som skulle kunna omvandlas, du har ju parkeringsplatser, asfaltsytor som skulle kunna omvandlas till lägenheter, man skulle kunna förtäta. 14 Svenska Sällskapet för Antropologi och Geografi. 2012, s.86 15

16 Svante Olsson: Det projektet gillar jag inte alls. Som jag tycker att man ska planera samhället och stadsbyggnaden så ska vi ju vara rädd om, som i Värnamo här, vi har ju en pärla här. Det är ju Prostsjön som ligger nära centrum. Vi ska vara jätterädda om den naturen som finns runt. Vi ska inte bebygga där. Det tycker jag verkligen inte. Det finns även motsättningar vilket i det här fallet kan anses vara av mer lokal karaktär, då människor som använder sig av sjön i dagens läge förlorar kvalitén med en centrumnära natursjö. Aspekten är viktig att ta hänsyn till då de flesta människor som flyttar till Värnamo inte kommer att bo i det bostadskomplex som byggs i närheten av Prostsjön. Möjligt är att bostadsområdet endast blir en stark symbol på den politiska arenan via deras marknadsföring och möjligtvis även för de företagsetableringar som sker. Människorna på orten kanske istället bär vidare på ett annat budskap via muntliga konversationer. Sjön och dess natur är en plats som är potentiellt viktig för många människor i Värnamo. I Boverkets rapport, Den måttfulla staden förklarar man hur de flesta människorna i tre olika städer tycker om att ha naturen på nära håll, framförallt sådan natur som ligger utanför staden. 15 Oavsett var naturen ligger i staden bör man ur ett hållbarhetsperspektiv ta hänsyn till att om man väljer att etablera bostäder i närheten av Prostsjön, så väljer man att förändra sjöns karaktär och naturkänslan som omger den. Det kommer att uppstå en förändring i hur man ser på området och hur man använder det. Möjligtvis en negativ sådan, möjligtvis en positiv. Etappbygget som Johnny Grauengaard nämnde kan visa på hur ett bostadsområde skulle påverka människors användning av sjön och om bilden skulle förändras. En fortsatt exploatering kan då ske i en eventuellt mindre skala. Det är möjligt att det även kan behövas mer tid för att människor ska vänja sig vid att området har förändrats. Istället för att attrahera de människor som först nyttjade sjön, finns det även en chans att andra börjar nyttja den. Frågan är hur man vill framställa området och vilka människor man anser ska använda området. Bostäderna är inte det enda som behöver anpassas, rekreationsområdena runt omkring måste följa samma tema och eventuellt också anpassa sig efter utvecklingen. Samtidigt bör man också ta hänsyn till hur formandet av hållbarhetsbilden eventuellt får en tidsfördröjd effekt och att realiteten efter en eventuell bostadsetablering inte ser ut som den ursprungliga bilden av Prostsjöområdet. I och med den eventuellt stora risk som en bostadsetablering möjligtvis innebär kan man, som Ulla Gradéen belyser, förtäta på andra platser i staden. Detta samtidigt som man försöker bygga med ett hållbarhetskoncept, vilket på så sätt kan bli en symbol för Värnamo likväl. Ulla Gradéen: Det märkte ju Finnveds Bostäder när dom byggde på Oxtorget, där byggde dem ju sådana passivhus. Den typen utav byggnation lockade ju vissa människor. Sen om det var någon som flyttade hit bara på det, det vet jag inte, det kanske är lite väl långsökt. Men jag tror ju att nu och framåt så är det ju ett extra värde att få bo så att man inte tär på miljön. 15 Boverket, Stadsmiljöavdelningen, Den måttfulla staden, AB Fälths Tryckeri, 1995, s

17 Det man ska observera är att Ulla Gradéen också ser nyttan med att man bygger på ett hållbart sätt eftersom det lockar människor som är intresserade av att värna om miljön. Även om det inte direkt generar individer som vill bo i Värnamo så kan de ändå vara med som en rekonstruktion av den något nyare bilden av Värnamo som man kanske vill försöka skapa. En möjlig intressant aspekt är att Värnamo kommun genom sitt hållbarhetsbygge kan börja att skapa en marknadsföringsprofil som blir nära sammankopplad med Europas grönaste stad Växjö. Susanna Heldt Cassel beskriver fenomenet enligt följande: I platsmarknadsföringskampanjer och kommunens imageskapande så knyts kommunens identitet ofta till en bredare regional identitet eller en etablerad föreställning ett området eller en ort, som redan associeras med något positivt(...). 16 Även om projektet som genomförs sker i en förhållandevis liten skala kan det möjligtvis koppla Värnamo stad och kommun närmare den gröna kärnan i Småland. Bostadsetableringen vid Prostsjön, i kombination med andra hållbarhetsbyggen, kan skapa kopplingar till Växjö. Man skapar sig alltså en relation till ett närliggande område som redan är väldigt attraktiv på marknaden genom sina miljömässiga attributer. Workshop: Kommunens tänkbara bostadsbebyggelse vill vi helst inte bebygga, men om det bebyggs ska det vara byggnader som smälter in i området och ingå i ett genomtänkt koncept som är unikt i Sverige. En av Workshopens grupper lyfte fram teman från båda två aspekterna. Man vill helst inte etablera bostäder, de gör intrång på det nuvarande geografiska rummet och förändrar området. Ändå finns det någon slags acceptans i att man möjligtvis kan tänka sig att ha bostäder vid Prostsjön, men då måste det vara av en speciell karaktär som lyfter fram Värnamo som stad. Området måste utformas med hållbarhetskonceptet annars är det flera personer som anser att det inte har potential att smälta in i Prostsjöområdet Den kreativa klassen Carl Helgesson: Jag kan tänka mig till att det blir ett mer attraktivt boende och att det leder till att vi kan få högre kompetens och det innebär också att försörjningsgraden kommer förmodligen att öka. Det vill säga, vad ska man säga, medellönen det är ju också ett tal som är attraktivt och titta på när du jämför kommuner var du vill flytta. Man vill ju gärna flytta, om man jämför med ett par kommuner, men vad är snittlönen högst? Ja det är i den kommunen, och det är klart att det är en attraktionsfaktor också. Och attraktiva boendemiljöer lockar ju människor, ofta med hög kompetens eller talanger eller förmågor då som kanske tjänar lite mer. Carl Helgessons åsikter kan betraktas vara påverkade av den överlokala diskursen angående den kreativa klassen. Den kreativa klassen kan definieras som (..) Människor som med hjälp av 16 Frida Andersson m.fl, 2008 s

18 sin kreativitet generar ett ökat ekonomiskt värde. 17 Den kreativa klassen kan komma från många olika samhällsgrupper enligt boken Den kreativa klassens framväxt; det kan handla om kunskapsarbetare, symbolanalytiker, fria arbetare och tekniker. Den kreativa klassen behöver dock inte nödvändigtvis vara bunden till dessa typer av arbeten, utan själva syftet med den kreativa klassen är att den besitter en kreativ kapacitet och på så sätt erbjuder nya innovativa och kreativa lösningar till samhället. Den kreativa klassen kan anses vara uppbyggd av en kärna och en kringliggande grupp. Den superkreativa kärnan är i de flesta fall individer som skapar nya sammanhang och former som är lätta att använda och anpassa. Arkitekter, konstnärer, professorer och ingenjörer är exempel på personer från denna klass. Den andra delen av den kreativa klassen är individer som arbetar inom kunskapsintensiva branscher, till exempel teknologinäringar eller juridiska och medicinska inrättningar 18. Det attraktiva boendet har möjlighet att attrahera båda dessa typer av kreativ klass. Ur ett ekonomiskt perspektiv framhäver Carl Helgesson vad behovet för Värnamo Kommun är just nu. Carl Helgesson: Om man tittar till vad industrin behöver så behöver ju mycket högutbildat folk nu som kan sköta alla robotar nu när det blir mer automatiserat och den typen av människor har vi svårt att locka. Värnamo är inte tillräckligt attraktivt. Men genom att då bygga bostäder vid sjön, alltså du får ju ett sjönära läge, du får ett naturnära läge men du är ändå ganska ganska centralt i stan så blir det väldigt attraktivt.. Även om industriarbetare i första hand inte är en grupp som räknas in i den kreativa klassen, finns det även individer inom industrierna som kan bidra med kreativitet och ny kunskap. Särskilt de högutbildade individerna/grupperna, som kommer med nya perspektiv, kan bidra till att det ekonomiska värdet stiger. I dagens konkurrensstyrda kapitalistsamhälle krävs det att även arbeten som förr inte var direkt kopplade till kreativt arbete åtminstone får ett inslag av kreativitet. Richard Florida beskriver det som Den kreativa ekonomin. Den kreativa ekonomin kan man enligt Richard Florida hitta spår av i alla dagens i-länder och hör nära samman till de teorier som Peter Drucker representerar. Peter Drucker hävdar att den viktigaste ekonomiska resursen är kunskap. I Sverige talar vi ofta om know-how vi kan inte längre konkurrera med andra tillverkare prismässigt, och därför måste vi utmärka oss i hur vi tillverkar varan. 19 Richard Florida menar dock att det är kreativiteten som är nyckeln. Utan kreativiteten skulle inte kunskapen och informationen vara till nytta, inga innovationer hade kunnat uppkomma. 20 I skapande av Värnamos lokala hållbarhetsdiskurs så får Richard Floridas teorier en påverkan på vad Värnamo anser är hållbart. Väl 17 Florida, Richard Den kreativa klassens framväxt. Daidalos AB, Göteborg 2006 s.102 (Original: The Rise of the Creativa class, 2001) 18 Ibid. s ( ) 20 Florida, 2001 s.73 18

19 så viktigt är det även att man försöker skapa en kreativ kärna i Värnamo. Richard Florida såg även i sina undersökningar att om städer inte redan har etablerade kreativa strukturer blev det svårt att attrahera andra kreativa människor. Ekonomiska incitament räcker inte endast, det måste finnas en legitimitet i det arbetet som förs i staden för att kreativa arbetare också skall vilja arbeta i den miljön. 21 För att nå förändringen handlar det om som Carl Helgesson beskriver att man försöker locka människor till Värnamo och få dem att stanna kvar. Prostsjöbebyggelsen kan fungera som ett incitament för attrahera kreativa människor. Gottlieb Granberg: När vi kommer in i försäljningen, så förhoppningsvis hittar man någon som har helt nya initiativ. Så vi får in nya aktörer, om du förstår vad jag menar, inte bara dem bor där bara, de är också intressanta. Men de som bygger det, eller mäklare som ska syssla med detta eller någon där i branschen. Att det blir branschintressant så att man ser Värnamo som en utvecklingspotentiell i hållbar stadsbyggnad. Gottlieb Granberg hoppas att Prostsjöbebyggelsen kan användas som marknadsföringsprofil för att fortsätta utveckla det hållbara stadsbyggandet i Värnamo. Det är som tidigare beskrivet viktigt för att människor ska vilja söka sig till orten, särskilt om man är intresserad av hållbar stadsbyggnad. Arkitekter som kan räknas till en del av den superkreativa kärnan, är en av de arbetsgrupper som möjligtvis börjar att attraheras mer till området om projektet lyckas. Det handlar alltså inte enbart om att attrahera människor till att bo i området, utan också att ge en bild av att området är hållbart och en viktig del av Värnamo. Det kan attrahera både människor och företagsetableringar till Värnamo på långsikt. Johnny Grauengaard: Så bestämmer man kanske att i den här huskroppen, att de ska vara 3 treor 2 tvåor och 3 femmor... I alla fall variation är det väldigt viktigt att det finns också. Så man inte bara får en kategori av människor att bo. Det är väldigt att man får en mix tycker. varför då? För integration. Vem vill bo i en stadsdel där det bara är gamla människor? Carl Helgesson: Att man bygger för olika målgrupper, för då får man ju en bättre mix och en mix är alltid bra ur det sociala perspektivet därför att generellt så behöver vi ju blanda upp människor överhuvudtaget. För vad händer då? Jo möten mellan människor. Är det bara samma och lika människor som möts som i princip tycker likadant och tänker likadant då blir det inte så mycket kreativitet. Men om du har människor med olika bakgrund och olika erfarenheter och kompetenser som möts,alla har ju någonting att bidra med och det innebär ju att det är det här mötena som blir intressanta. Det är då det händer saker, det är då kreativitet uppstår. En annan viktig del i ett försök att locka kreativa människor till Värnamo handlar om mångfald. Det finns egentligen tre värden som Richard Florida har märkt att den kreativa klassen kännetecknas av eller vill ha i sitt liv. Individualitet, meritokrati samt mångfald och öppenhet. I fallet med 21 Ibid

20 Prostsjöbebyggelsen kan bostäderna skapa mångfald, om man utformar bostäderna på rätt sätt. Kreativa människor värdesätter organisationer och miljöer där de känner att alla kan passa in och lyckas 22 eller De värdesätter istället högkvalitativa bekvämligheter och upplevelser, öppenhet gentemot alla sorters mångfald (...). 23 Det är som Johnny Grauengaard med sin sarkasm belyser Vem vill bo i en stadsdel där det bara är gamla människor? Det är inte attraktivt ur ett socialt perspektiv och det kan hämma den ekonomiska tillväxten när det minskar inflödet av kreativa människor. Samtidigt skall man observera att det också minskar skapandet av antalet kreativa människor i Prostsjöområdet om man bygger för homogent. Det sker inga nya kreativa möten om det enbart är en och samma typ av grupp som stöter på varandra. Man behöver en variation, en blandning av människor för att mötesklimatet i närheten av Prostsjön ska skapa kreativitet Campingen Johnny Grauengaard: Campingen kommer lida om man ska ha en tillfartsväg. Dels så har vi ju buller, vi får trafik nära campingen. Det är ingen som tycker det är någon hit direkt om man ligger i tält. Så det är klart, det påverkar helt klart campingen negativt om man gör det här. Däremot så blir det en massa människor som får en helt annan livskvalité på grund av att området är så fint. Närhet till rekreativa områden, till Finnvedsvallen, till dem som sportar, ungdomar och så vidare. Så det är många positiva effekter som väger in tycker jag. Campingen kan ses som ett tydligt exempel på hur olika ekonomiska intressen kan gå emot varandra. Det kommer oavsett hur man väljer att utforma området att få en påverkan på campingen. Johnny Grauengaard lyfter fram de eventuella negativa effekterna som kommer i och med trafiklösningen. Campingen kommer antagligen att förlora i värde, vilket kan medföra att flera människor inte kommer att besöka Värnamo i anslutning till campingturism på grund av att campingen inte längre blir lika attraktiv. Speciellt utsatt blir kanske de utländska turister som är här för att se naturen eller turistattraktionerna som finns i närheten av Värnamo, exempelvis Store Mosse eller High Chaparral, och som hade tänkt att bo på campingen.. Man får alltså enligt Johnny Grauengaard välja vad man prioriterar absolut mest, besöksnäringen i form av campinggäster, eller de positiva egenskaperna som kommer med en bostadsetablering. Att man etablerar bostäder behöver dock inte nödvändigtvis betyda att man inte kan bevara och utveckla campingen, men till exempel så kan det ökade bullret bidra till att campingen förlorar viktiga kvalitéer. Lars Rosborg: Många säger att dom inte kan samexistera där men, jag förstår egentligen inte varför. Varför skulle inte de kunna samexistera där? Däremot så kommer man behöva ändra vissa saker inom campingen och det kommer kosta pengar. Lars Rosborg ser trots allt positivt på etableringen av bostäder. Det finns, trots den ökade trafiken i 22 Ibid s Ibid s