Bostadsförsörjningsplanering i Stockholmsregionen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bostadsförsörjningsplanering i Stockholmsregionen"

Transkript

1 Bostadsförsörjningsplanering i Stockholmsregionen Intervjuer med kommunernas planerare

2 Förord Bostadsbyggandet i Stockholmsregionen ligger på cirka 5000 bostäder per år, samtidigt som behovet av nya bostäder bedöms ligga på per år. I remissvar på förslag till regional utvecklingsplan och i kommunal översiktsplanering framför kommunerna en samlad beredvillighet för ett byggande efter behovet, samtidigt som det faktiska byggandet är väsentligt lägre. Det faktiska byggandet styrs i hög grad av aktörerna på byggmarknaden. Vad gäller åtgärder för att öka byggandet framhålls bland annat i förslag till regional utvecklingsplan (RUFS 2001), vid sidan av åtgärder kring statliga regelsystem och åtgärder på byggmarknaden, att den kommunala planeringen för bostadsförsörjningen behöver utvecklas, att regionens olika lokala bostadsmarknader behöver ett varierat utbud och att den regionala överblicken behöver förstärkas. RUFS avses behandlas av landstingsfullmäktige den 14 maj Sedan 2001 finns en ny lagstiftning om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Från 2002 stadgas att riktlinjer för bostadsförsörjningen skall antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Vidare har landshövdingen i Stockholms län fått i uppdrag att bl.a. överlägga med kommunerna och träffa överenskommelser i syfte att skapa förutsättningar för ökat bostadsbyggande i länet. Detta arbete skall rapporteras i december Länsstyrelsen och Regionplane- och trafikkontoret har låtit AA-konsult intervjua tjänstemän i länets kommuner kring hur de arbetar med bostadsförsörjningsplaneringen, behov av regionalt underlag och intresse för erfarenhetsutbyte av olika slag. Resultaten visar att bostadsförsörjningsplanering bedrivs på något sätt i flertalet kommuner. Formerna är under utveckling såväl beroende på bostadsbristen som på grund av den nya lagstiftningen. Kommunerna redovisar behov av regionala underlag och är intresserade av erfarenhetsutbyte med andra kommuner, särskilt med de som har en likartad situation som den egna. Länsstyrelsen och Regionplane- och trafikkontoret kommer att ta upp en diskussion kring vilka typer av regionala underlag som kan tas fram och att ta initiativ för att hitta former för erfarenhetsutbyte kring bostadsefterfrågan och bostadsförsörjningsplanering. Kontaktpersoner i detta projekt är Ulla Huzell på länsstyrelsen, bostadsenheten och Ragnar von Malmborg på Regionplane- och trafikkontoret. Rapporten har tagits fram av Anders Alvarsson, AA-konsult. Stockholm april 2002 Ulla Huzell länsbostadsdirektör Börje Wredén t f regionplanedirektör 2

3 Innehåll Förord...2 Sammanfattning...4 Bakgrund...6 Syfte med planerarintervjuerna...7 Intervjuerna redovisningen...8 Politisk styrning av bostadsförsörjningen...9 Förvaltningens arbete med bostadsförsörjningsfrågorna...11 Viktiga planer och dokument som behandlar bostadsförsörjningen...13 Målen för bostadsförsörjningen varierar...16 Kommunplanerarnas spontana synpunkter om viktiga hinder för bostadsbyggandet...20 Om planeringsarbetet idag och behov av bättre planeringsmetoder...23 Regionalt stöd för den kommunala planeringen Samverkan och erfarenhetsutbyte...30 Bilaga. Lag om bostadsförsörjningsansvar...35 ISSN x RTN

4 Sammanfattning I diskussionen om problemen med bostadsförsörjningen i Stockholmsregionen har ofta framhållits kommunernas roll. Kommunerna hanterar bostadsfrågan olika, men många har framhållit att de förändringar av ansvar och roller som genomförts under 1990-talet minskat kommunernas ansvar och möjligheter. Sedan 2001 finns en ny lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Från 2002 stadgas att riktlinjer för bostadsförsörjningen skall antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. För att belysa hur arbetet bedrivs har de planerare i kommunerna som ansvarar för arbetet med planeringen av bostadsförsörjningen intervjuats. Frågorna har handlat om hur man arbetar med och hur processen kring bostadsförsörjningsfrågorna i stora drag går till i den egna kommunen samt intresset för erfarenhetsutbyte och regionala underlag. Ett generellt konstaterande är att den nya lagstiftningen i allmänhet ännu inte har slagit igenom, utan att arbetet som regel bedrivs efter de former som etablerats under senare delen av 90-talet. De flesta kommunerna har under 90-talet slutat att göra särskilda bostadsförsörjningsprogram. I de kommuner man gör ett särskilt program kan benämningarna och innehållet variera. I de allra flesta kommuner utarbetar man emellertid minst en gång om året en projektlista med tillhörande projektbeskrivningar över det beräknade byggandet. Listan fungerar som styr- och uppföljningsinstrument för byggandet. Men den utgör också en mycket viktig grund för kommunens övriga planering. Bostadsförsörjningen behandlas också mer eller mindre ingående i kommunernas översiktsplaner och fördjupade översiktsplaner. En medborgardialog där man bl.a. tar upp bostadsfrågan har genomförts i flera kommuner som bakgrund till översiktsplanearbetet. Kommunstyrelserna har som regel huvudansvaret för arbetet. Kommunfullmäktige behandlar bostadsförsörjningsfrågorna mera sällan. Ofta sker behandling av boendefrågor i samband med budgetprocessen. I en del kommuner kan en djupare behandling av vissa bostadsfrågor ske i ett utskott eller i en specialnämnd exempelvis en äldreomsorgsnämnd. Huvudaktörer i själva planeringsarbetet är som regel personal både från en kommunstyrelseförvaltning och en stadsbyggnadsförvaltning. De kan dela ledningsansvaret eller kan det ligga på den ena eller andra parten. Exploateringsfunktionen har också en viktig roll. Andra organ deltar vid behov. Stora och komplexa projekt kräver fler deltagare. I de flesta kommuner är det slutligen marknaden som avgör vad som verkligen blir byggt. Många kommuner är beredda att solidariskt planera för att klara sin andel av byggandet i regionen. Några större utbyggnadsområden beräknas också tillkomma bl.a. i anslutning till de regionala kärnorna. 4

5 Flera kommuner är dock tveksamma till en alltför snabb expansion. Snabb expansion kan orsaka ekonomiska och sociala problem. Utformningen av skatteutjämningssystemet är också ett allvarligt hinder. Att komplettera och fylla i luckor kan i flera fall vara en bra strategi. Det är tyvärr omöjligt eller mycket svårt att med nuvarande förutsättningar bygga hyresbostäder i regionen. Otillräckliga trafiksatsningar omöjliggör flera stora bostadsprojekt. Även miljönormer och andra miljökrav hindrar bostadsbyggandet. Efterfrågestudier och marknadsbedömningar för olika delmarknader behöver genomföras löpande. Marknaden avgör var och när byggandet sker. Men förutsättningarna kan förändras. Det skapar osäkerheter. Löpande dialog med de lokala aktörerna på bostadsmarknaden minskar osäkerheten. Bra metoder för att göra ekonomiska och sociala analyser som grund för bostadsförsörjningsplaneringen saknas i hög grad. De kommuner i Stockholmsregionen som är särskilt berörda bör samarbeta om att utveckla metodiken och ta fram användbara data. Byte av goda exempel på metodologiskt intressanta utredningar efterfrågas också av många. De senaste årens regionplaneprocess och det material man får från regionalt håll är som regel uppskattat. Men man har alltför lite praktisk nytta av det regionala materialet. Man gör inte det vi behöver. Anpassa utredandet mera efter kommunernas behov. Satsa också mer på sammanfattningar. Den statistik kommunerna får är mycket uppskattad men man behöver avsevärt mera av praktiskt användbara data (jämförelsetal, à priser, hyresnivåer mm). Bättre hushållsstatistik behövs snarast. Det krävs avsevärt mera konkret praktiskt samarbete dels mellan kommunerna samt dels mellan kommunerna och de regionala organen. Skapa praktiskt fungerande nätverk men undvik dubbla nätverk. Delregionalt samarbete är en självklarhet när det gäller infrastrukturen i den egna geografiska sektorn. Ett gemensamt agerande i regionplanefrågorna i övrigt är också mycket vanligt. För att samarbetet skall fungera bra krävs också att man behandlar verkligt angelägna frågor och ger information som planerarna har praktisk nytta av. Stora samarbetsgrupper fungerar sällan bra. Samla representanter för de kommuner som är verkligt angelägna om att lösa ett problem. Kommunerna deltar med egna faktiska exempel. De regionala organen måste ta på sig samordningsarbetet och de extra kostnaderna. 5

6 Bakgrund I diskussionen om problemen med att erhålla en tillräcklig produktion av nya bostäder har kommunernas uppgifter och möjligheter ofta framhållits. Diskussionen har handlat om kommunal bostadsförsörjningsplanering, detaljplanering och allmännyttans roll. I denna promemoria diskuteras i första hand den kommunala bostadsförsörjningsplaneringen. Kommunal bostadsförsörjningsplanering blev allmän från togs obligatoriet bort. I förslaget till ny bostadsförsörjningslag konstaterade regeringen (prop 2000/01:26): Upphävandet av bostadsförsörjningslagen innebar att det överlämnades till kommunerna själva att bestämma formerna för bostadsförsörjningsverksamheten. Kommunerna har liksom tidigare möjlighet att bedriva bostadsförsörjningsplanering och upprätta särskilda bostadsförsörjningsprogram samt att engagera sig i förmedlingen av bostäder. Då den tidigare regleringen avskaffades angavs att utgångspunkten var att kommunen självmant vidtog de åtgärder som behövdes för att kommuninvånarna skulle kunna få godtagbara bostäder. I propositionen framhölls bl.a. att statliga regler borde utfärdas bara om staten hade krav på att kommunen skulle vidta åtgärder som annars inte skulle komma till stånd. Det underströks särskilt att ett slopande av kravet på särskilda kommunala bostadsförsörjningsprogram m.m. inte syftade till att ändra den hävdvunna principen om kommunernas grundläggande ansvar för boendefrågor (se prop. 1992/93:242 s. 20). I Stockholms län har från kommunernas sida framhållits att 90-talet inneburit många förändringar när det gäller roller och ansvar. Utöver den förändrade bostadsförsörjningsplaneringen har kommunernas påverkansmöjligheter minskats dels genom förändrade regelsystem, men också genom ändrade ekonomiska förutsättningar och genom en betoning av privata aktörers ansvar för att genomföra bostadsbyggandet. Den snabba befolkningstillväxten, det låga bostadsbyggandet, bristsituationen och problemen för produktion och service att rekrytera personal har nu delvis förändrat synsätten. Många kommuner i länet har haft någon form av projektredovisning, behandlat bostadsbyggandet som en del i investeringsplanering och/eller översiktsplanering. Den sammanställning av bostadsförsörjningsplaner som gjordes före 1993 har dock inte kunnat fortsättas, men har i någon mån ersatts av Boverkets bostadsförsörjningsenkät. I den nya bostadsförsörjningslag som började gälla från 2001 framhålls att Varje kommun skall planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. I en ändring från 1 april 2004 framhålls att Riktlinjer för bostadsförsörjningen skall antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Lag 2002:104 bifogas. 6

7 Syfte med planerarintervjuerna Stockholmsregionen är den viktigaste utvecklingsmotorn för hela landets utveckling. Därför är trycket att expandera mycket stort. Under en stor del av 1990-talet och även under tidigare perioder har den årliga befolkningstillväxten varit ca personer. Tillväxten består både av födelseöverskott och av inflyttning från övriga Sverige samt andra länder. I regionplaneförslaget räknar man med att folkmängden i länet fram till år 2030 skall öka med ca invånare. Enbart för att behålla dagens boendetäthet krävs då mer än nya bostäder eller minst bostäder om året. Det är klart mer än dubbelt så mycket som tillkommit genom bostadsproduktion, permanentning av fritidshus mm under större delen av 1990-talet. Bostadsbristen innebär allvarliga nackdelar. Unga tvingas bo kvar länge hos föräldrarna. De kan därför inte heller bilda familj och skaffa barn. Framgångsrika företag kan inte expandera p.g.a. arbetskraftsbrist eftersom bostadsbristen gör det svårt att flytta till regionen. Bostadsbristen är också en huvudorsak till den negativa segregeringsprocessen som nu pågår för fullt. Ansvaret för bostadsförsörjningen vilar på kommunerna. Enligt lagen om bostadsförsörjning skall Länsstyrelsen bistå kommunerna bl.a. när det gäller planeringsarbetet. I Stockholms län arbetar också Landstingets regionplaneoch trafikkontor i högsta grad med bostadsförsörjningsfrågorna som en del i den regionala planeringen. Länets 26 kommuner som har mycket olika mål och förutsättningar skall tillsammans tillfredställa regionens behov av bostäder. För detta krävs överblick och samordning. Man behöver svar på flera frågor. Bl.a. behöver man veta hur kommunerna tänker arbeta med bostadsförsörjningsfrågorna, vilka mål man har och vilka hinder man ser för byggandet. Vilka typer av stöd från regionalt håll behöver kommunerna när det gäller planerings-arbetet och hur ser man i kommunerna på samverkan kring planeringen av bostadsförsörjningen? 7

8 Intervjuerna redovisning På uppdrag av Länsstyrelsens bostadsenhet och Landstingets regionplaneoch trafikkontor har de planerare i samtliga kommuner i länet som ansvarar för det praktiska arbetet med bostadsförsörjningsplaneringen intervjuats. Ämnesområdets komplexitet har lett till att det har blivit en blandning av intervjuer och dialoger. Vid varje kommunintervju har 1-4 kommunala representanter deltagit. Intervjuerna har tagit i genomsnitt 1,5 timme. Ett antal huvudfrågor har behandlats. De intervjuade har fått framföra sina synpunkter mycket fritt. Många problem har varit desamma i de flesta kommuner. Men skilda förutsättningar och mål i kommunerna har medfört att intervjuerna-dialogerna fått delvis olika tyngdpunkter. Vissa frågor som kommit upp mer i senare dialoger har orsakats av synpunkter som framförts i de tidigare. Mycket erfarenhet och kunskap finns samlade hos regionens planerarkår. Det är i första hand innebörden i vad som framförts som dokumenterats inte de exakta orden. Redovisningen i den här promemorian följer i huvudsak den ordning som frågeställningarna behandlats. Vilka politiska organ och vilka förvaltningar experter arbetar i första hand med bostadsförsörjningsfrågorna? I vilka typer av dokument och i vilka processer behandlas bostads- och boendefrågorna? Vilka mål har man i stora drag och vilka är de viktigaste hindren för byggandet? Vilka planeringsmetoder använder man och i vilka fall behöver man hjälp? Hur ser man på det regionala material som man får? Vad saknar man? Hur tycker man att samverkan bör gå till främst när det gäller bostadsförsörjningsfrågorna? För att djupare illustrera de synpunkter som framförts användes en hel del citat. Citaten är bara ibland ordagrant återgivna. Det som återges är innehållet i uttalandena så som de uppfattats. För att vinna utrymme är flera av citaten nedkortade. Många synpunkter från olika kommuner är också likalydande. Citaten passar alltså in på flera kommuner Av de här skälen anges i de flesta fall inte från vilken kommun citaten kommer. Det sker endast i de fall det har betydelse för innehållet. Många av planerarna klagar över bristande tid att läsa utredningar. De vill ha sammanfattningar. Av det skälet sammanfattas på olika ställen inne i texten med fetstil den text som följer närmast därefter. 8

9 Politisk styrning av bostadsförsörjningen Kommunstyrelsen har huvudansvaret. Kommunfullmäktige behandlar bostadsförsörjningsfrågorna mera sällan. Ofta sker behandling av boendefrågor i samband med budgetprocessen. Kommunerna har ansvaret för bostadsförsörjningen och har därför också möjlighet att organisera planeringsarbetet och den politiska processen på det sätt de önskar. Boendet är en mycket central del i de enskilda människornas tillvaro och välfärd. Boendet och bostadsförsörjningen påverkar också direkt och indirekt de flesta av kommunernas verksamhetsområden. Bostadsbyggandet och de kringanläggningar som krävs påverkar i högsta grad miljön. Befolkningsutvecklingen och befolkningens demografiska, ekonomiska och sociala struktur påverkas av hur mycket, vad, var och när man bygger. Detta avgör i sin tur behovet av service och anläggningar mm. Därigenom bestäms också kommunens kostnader och intäkter. Det är därför helt logiskt att huvudansvaret för bostadsförsörjningsfrågorna i alla kommuner ligger hos kommunstyrelsen. I någon form årligen, vid inledningen av en ny mandatperiod, någon gång under mandatperioden, vid behandlingen exempelvis av en översiktsplan eller dylikt behandlas bostadsförsörjningsfrågorna också i kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige beslutar om riktlinjer en gång per mandatperiod. Ett treårigt bostadsförsörjningsprogram behandlas därefter av kommunstyrelsen varje år. Ofta behandlar både kommunstyrelsen och kommunfullmäktige bostadsfrågorna i samband med den årliga verksamhets- och budgetplaneringsprocessen. Vi skall nu börja utarbeta ett samhällsbyggnadsprogram som i praktiken är ett ambitiöst bostadsförsörjningsprogram. Det skall behandlas årligen samtidigt med den rullande tvååriga budgeten. Beslut om budgeten skall tas före sommaren. Kommunstyrelsen har huvudansvaret och genom kopplingen till budgeten behandlas samhällsprogrammet också i kommunfullmäktige (Nynäshamn). Utifrån en bostadsbyggnadsprognos utarbetas en befolkningsprognos. Bl.a. med utgångspunkt ifrån den utarbetas budgetramar som tas i juni. Förvaltningarna utarbetar därefter verksamhetsplaner som anmäls i kommunfullmäktige i slutet av året då också beslut tas om skattesats (Vallentuna). Det senare är en vanlig och logisk uppläggning av den årliga politiska styrningen i många kommuner. När man inte behandlar bostadsförsörjningen djupare finns ändock som regel åtminstone en enkel bostadsförsörjningsprognos (bedömning av igångsättningen) som bakgrund till kommunens budgetunderlag. I de flesta kommuner är det slutligen marknaden som avgör vad som verkligen blir byggt. I de flesta kommuner kan man inte bestämma hur mycket och vilka projekt som skall byggas. Genom planering, markupplåtelser mm möjliggör man 9

10 byggande. Men det är marknaden som slutligen avgör vad som blir byggt. Därför gör man en mer eller mindre väl underbyggd bostadsbyggnadsprognos. Den bildar därefter en av de viktigaste grunderna till kommunernas övriga planering. Men man kan ha en ännu mer flexibel strategi. Kommunstyrelsen ansvarar politiskt för bostadsförsörjningen och ger uppdrag av olika slag exempelvis för programarbeten och särskilda insatser. Men man beslutar inte om ett visst byggande. Planeringen syftar till att möjliggöra byggande för olika intressenter. Områdesnämnder svarar för myndighetsprocessen när mindre områden byggs ut. Andra nämnder deltar där de är berörda ex skola och barnomsorg. En prognosgrupp under finansdirektören studerar effekterna av bostadsbyggandet på befolkningsutredningen, servicebehovet samt drift och investeringskostnader mm. En grupp arbetar med boendet för utsatta grupper (missbrukare, handikappade, ungdomar m.fl..) En särskild äldrenämnd behandlar bl.a. också bostads/boendefrågorna för äldre. (Nacka). I en del kommuner kan en djupare behandling av bostadsfrågorna ske i ett utskott eller i en specialnämnd exempelvis en äldreomsorgsnämnd. Sättet att agera politiskt i olika kommuner har både likheter och olikheter. Ofta behandlas bostadsförsörjningsfrågorna relativt ingående direkt i kommunstyrelsen. I många andra fall sker den mera ingående behandlingen i något utskott eller i någon typ av samhällsbyggnadsnämnd. Mer eller mindre nära samarbete sker också med andra nämnder ex byggnadsnämnd när man vill gå vidare med detaljplaneringen. Men bostads/boendefrågor behandlas exempelvis också i social- och äldreomsorgsnämnder när det gäller bostäder för olika grupper med särskilda behov. I Stockholm sköter stadsbyggnadsnämnden den politiska behandlingen. Gatu- och fastighetsnämnden deltar också när det gäller projekt på kommunal mark. De berörda stadsdelsnämnderna är bl.a. remissinstanser. Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige är involverade främst på mål- och principstadiet. 10

11 Förvaltningens arbete med bostadsförsörjningsfrågorna Flera parter med olika kompetensområden deltar i arbetet. Vi kan inte i den här utredningen redovisa hur planeringsarbetet med bostadsförsörjningsfrågorna går till i olika kommuner. För detta krävs avsevärt djupare studier. Men genom att studera vilka parter (förvaltningar, yrkesgrupper) som leder och deltar i arbetet kan vi ändock få en relativt bra bild av hur man arbetar och vilka aspekter som i stora drag behandlas. Under miljonprogramperioden handlade bostadsförsörjningsplaneringen i hög grad om ren fysisk planering och exploateringsekonomi. Så är det inte idag. I varje fall är det inte så i de kommuner som bygger bostäder i någon omfattning. Numera samarbetar samhällsvetare, fysiska planerare och exploateringsexperter. Men också ekonomer, social- och skolfolk deltar en hel del. Vem/vilken funktion som formellt eller i praktiken leder arbetet kan vara historiskt och/eller personligt betingat. Det kan också hänga samman med förvaltningsstrukturen och hur den är kopplad till den politiska strukturen (nämnder, kommunalrådsområden o. dyl.) I flera fall beror styrningen och uppläggningen av var tyngdpunkten i kommunens planeringsproblem ligger. Huvudaktörer är som regel personal från en kommunstyrelseförvaltning och en stadsbyggnadsförvaltning. De kan dela ledningsansvaret eller det kan ligga på den ena eller andra parten. Av det följande framgår hur man i stora drag ansvarar, leder och samarbetar kring bostadsförsörjningsfrågorna i kommunerna. Det illustreras genom ett antal nedkortade citat. Så här kan det gå till i en liten kommun: Samhällsbyggnadsenhetens chef samråder med övriga verksamhetsansvariga och med chefen för det allmännyttiga bostadsföretaget. Planeraren i kommunledningsstaben driver frågan men samarbetar med i första hand stadsarkitekten och andra funktioner vid behov. I flera fall har kommunstyrelseförvaltningen eller kommunledningskontoret (staben) ansvaret. Men det kan finnas en styr- eller samrådsgrupp med i bakgrunden. Enheten för samhällsplanering inom kommunledningskontoret leder arbetet. Samråd sker i en tvärfacklig grupp. Kommunledningskontorets utvecklingsavdelning arbetar fram ett kommunalt bostadsförsörjningsprogram. Diskussion sker med andra förvaltningar i den mån de är berörda. Ett kommunalråd följer arbetet och kommundirektören och samhällsbyggnadschefen utgör styrgrupp. I flera andra fall är ansvaret för att leda och genomföra planeringsarbetet formellt eller i praktiken delat. Samhällsbyggnadsförvaltningen och kommunledningskontoret samverkar kring bostadsförsörjningsfrågorna Såväl fysiska planerare som ekonomer och samhällsvetare deltar i arbetet. Sam- 11

12 hällsbyggnadskontorets strategi- och exploateringsavdelning leder arbetet och samarbetar närmast med plan- och byggavdelningen. För varje projekt bildas projektgrupper som följer arbetet från början till slut. I lite mindre kommuner blir arbetet ofta mera personinriktat. Samhällsbyggnadsfunktionen med stadsarkitekt och teknisk chef (exploateringsfrågor) samverkar med chefsekonomen och planeraren på kommunstaben. Planeringschefen (kommunstyrelsekontoret) och kommunarkitekten samarbetar. Diskussioner sker med en särskild plangrupp där de båda verksamheternas chefer ingår och social och skola deltar vid behov. I många kommuner leds arbetet med bostadsförsörjningsplaneringen av tekniska förvaltningar. Plan- och exploateringsfunktionen håller i bostadsförsörjningsfrågorna och man samarbetar med andra parter då de är berörda. Stadsbyggnadsdivisionen som sorterar under kommunstyrelsen ansvarar för den översiktliga planeringen. Uppdrag om områdes- och detaljplanering läggs ut till stadsarkitektkontoret. Kontakter tas med övriga förvaltningar när områdes- och detaljplanering skall utföras. Även om ansvaret för planeringen av bostadsförsörjningen läggs på en teknisk funktion finns den nära kopplingen på det ena eller andra sättet till kommunstyrelsen och kommunledningen. Den tekniska förvaltningen med stadsbyggnadschefen ansvarar för arbetet med bostadsförsörjningsplaneringen. Det sker i nära samarbete med planeringschefen som är placerad på kommunledningskontoret. Exploateringsfunktionen har som regel också en viktig roll. Andra funktioner deltar vid behov. Stora och komplexa projekt kräver fler deltagare. Formerna för hur andra förvaltningsområden kommer in i bostadsförsörjningsplaneringen varierar starkt. I de flesta fall framhåller man att övriga förvaltningar kommer in när de är berörda. Men det finns också flera exempel på när man har en närmare löpande kontakt eller när samråd sker i någon typ av förvaltningslednings- eller styrgrupp. Sättet att samarbeta varierar mellan olika planeringssituationer. De flesta verkar vara väl medvetna om att när det gäller större projekt måste flera parter och mera expertis in i arbetet. Inte minst gäller det ekonomer samt representanter för socialsektorn, skolan och andra mjuka förvaltningar. 12

13 Viktiga planer och dokument som behandlar bostadsförsörjningen De flesta kommunerna har slutat att göra särskilda bostadsförsörjningsprogram. I några kommuner gör man det emellertid. Men benämningarna och innehållet kan variera. Bostadsförsörjnings- och boendefrågorna tränger direkt eller indirekt in i de flesta planerings- och verksamhetsområden i kommunerna. Det är därför också naturligt att de frågorna kommer in i olika planeringsdokument och processer. Det gäller i varje fall i kommuner där man har haft eller räknar med att få ett bostadsbyggande av någorlunda omfattning. Vilka typer av dokument som man arbetar med och var tyngdpunkten i arbetet ligger kan variera en hel del mellan kommunerna. Några exempel nedan. I översiktsplanen som nu börjar bli gammal behandlas bostadsfrågorna. Tidigare arbetade vi med bostadsförsörjningsprogram och bostadsrapporter. Det gör vi inte längre. Men det skulle behövas för tjänstemännens fortsatta arbete. Bostadsfrågorna behandlas också något i budgetarbetet och i de årliga budgetdokumenten. Bostadsförsörjningsplanering som särskilt dokument prioriteras inte politiskt. Det beror på kommunens särskilda situation. Marknaden (intressenterna) tar initiativ varpå planuppdrag läggs ut. Man arbetar årligen fram Bostadsförutsättningar. De ingår som en del i den årliga kommunplanen. Den är i sin tur ett sammanfattande budgetdokument. Bostadsplaneringsförutsättningarna ger grunden för befolkningsprognosen som i sin tur är grund för förvaltningarnas verksamheter, drift- och investeringskostnader mm. Bostadsfrågorna behandlas även i översiktsplanen. När trycket från marknaden inte är så starkt ökar osäkerheten och därmed ökar behovet av planering. Riktlinjer föreläggs av kommunfullmäktige varje mandatperiod. Ett årligt treårigt bostadsförsörjningsprogram skall tas fram. Det skall bl.a. innehålla en långsiktig överblick. En projektkatalog över möjligt byggande skall också ingå. Bostadsfrågorna behandlas även årligen i budgetdokumentets strategiska del och är därmed kopplade bl.a. till verksamhetsplaneringen, lokalplaneringen och investeringsplaneringen. Det är mycket vanligt att man arbetar med flera årliga och tillfälliga dokument. Aktuella dokument nu är Planeringsförutsättningar fram till år 2007, Diskussionsunderlag - bostadsförsörjningen samt Årsbudget och flerårsplan Under krisåren och efter att kravet på särskild bostadsförsörjningsplanering upphört har de flesta kommuner slutat att göra särskilda bostadsförsörjningsprogram. Några gör det fortfarande. På senare tid har emellertid flera kommuner tagit upp frågan igen. Programmen ändras kanske i sitt innehåll och benämningarna kan variera. Bostadsförsörjningsfrågorna behandlas i Kommunplanen som innehåller kommunens översiktsplan. Kommunplanen revideras varje mandatperioden. Man räknar med att arbetet med bostadsförsörjningsplaneringen kommer att fördjupas framöver. Kanske börjar man återigen att utarbeta någon form av bostadsförsörjningsprogram. 13

14 I de flesta kommuner utarbetar man minst en gång om året en projektlista med tillhörande projektbeskrivningar. Den fungerar som styr- och uppföljningsinstrument för byggandet. Men den utgör också en mycket viktig grund för kommunens övriga planering. Ett mycket vanligt sätt att löpande behandla bostadsförsörjningsfrågorna är att man utarbetar en projektlista som beskriver när olika projekt i skilda delområden beräknas påbörjas. I de mera ambitiösa projektlistorna (t.ex. Stockholm) redovisas för varje projekt hur många bostäder som beräknas påbörjas olika år. Där anges vem som är byggherre, planläge och vissa andra kommentarer. Uppgifterna som redovisas i projektlistan varierar något mellan kommunerna. Projektlistan följs som regel av mer eller mindre ingående beskrivningar av varje projekt. I de flesta kommuner aktualiseras projektlistan eller prognoser över byggandet en gång om året. Men i flera kommuner aktualiseras listan med tätare intervall. Planberedskap bostäder är ett detaljerat tabelldokument som uppdateras flera gånger under året. Där beskrivs storlek och typ av projekt, byggherre, planläge mm de närmaste åren. Projektplanen är ett slags bostadsförsörjningsprogram. Den behandlas och antas av kommunfullmäktige i samband med att budgeten antas. Som framgått ovan är bostadsbyggandet i de flesta kommuner på något sätt kopplat till kommunens ekonomiska planering och verksamhetsplanering. Det sker som regel genom knytningen till budgetprocessen. Budgetdokumenten börjar ofta med någon typ av visioner och/eller målsättningar för kommunens utveckling. I dessa ingår som regel också mål eller visioner för bostadsförsörjningen och boendet. Vanligtvis redovisas också en bostadsbyggnadsprognos eller projektlista samt en på denna grundad områdesvis åldersfördelad befolkningsprognos. De uppgifterna utgör i sin tur viktiga förutsättningar för förvaltningarnas verksamhets och lokalplanering och därigenom också för beräkningar av investerings- och driftkostnader. Befolkningsprognosen ger också grunden för beräkningen av huvuddelen av kommunens intäkter. Bostadsförsörjningen behandlas också mer eller mindre ingående i kommunernas översiktsplaner och fördjupade översiktsplaner. En medborgardialog där man bl.a. tar upp bostadsfrågan har genomförts i flera kommuner. Den utgör en bakgrund till översiktsplanearbetet. Bostadsförsörjningen behandlas också i kommunernas översiktsplaner. I flera fall behandlas bostadsfrågorna ganska ytligt och huvudsakligen med avseende på markanvändningen. Det gäller främst i några kommuner med gamla översiktsplaner. Men i många andra kommuner behandlar man bostadsfrågorna relativt ingående. I flera kommuner främst på Södertörn har arbetet med den senaste omgången av översiktsplan föregåtts av ett medborgarsamråd. En medborgardialog har genomförts inför arbetet med översiktsplanen. En skrift med frågor delades ut till alla hushåll. Materialet fanns även på Internet. Vi fick in ca 500 svar (Salem ca invånare). 14

15 Bostadsfrågorna behandlas som regel också mera ingående i kommunernas fördjupade översiktsplaner. Ett exempel är Sundbyberg där det är helt logiskt att lägga tyngdvikten just i en fördjupad översiktsplan. I Stockholm behandlas också bostadsfrågorna extra ingående i de program man arbetar med för större områden. Programmen motsvarar i stora drag de fördjupade översiktsplanerna. Beroende på vilka problem man står inför utarbetas också en del specialutredningar. Självfallet arbetar kommunerna också med många andra typer av utredningar. I Stockholm gör man en särskild Gluggutredning. Där studerar man bl.a. var kompletteringar kan göras. Liknande utredningar görs också i andra kommuner men kanske främst i de mera centralt belägna kommunerna. I framförallt skärgårdskommunerna studerar man permanentningsproblematiken. I samband med arbetet med förnyelseområden har vi gjort långsiktiga studier. Revideringar sker med flera års mellanrum eller också sker studierna när områdena blir mera aktuella. Det är också mycket vanligt att kommunerna arbetar med särskilda äldreomsorgs- och handikapprogram. I de programmen har som regel bostadsfrågorna en mycket framträdande roll. Förhållandevis få uppföljningar och utvärderingar i efterhand görs. Inom Stockholm genomförs dock en hel del studier. I flera kommuner studeras segregeringsproblemen och vad man kan göra för att komma tillrätta med dem. När man studerar utredningar från olika kommuner slås man osökt av tanken att ett nätverk där man åtminstone distribuerade vissa utredningar skulle ge många idéer och innebära stor arbetsbesparing för deltagarna i nätverket. Tyvärr kan det innebära en del arbete att hitta godbitarna. En ämnesindelad godbitssamling kunde kanske vara en idé att pröva. 15

16 Målen för bostadsförsörjningen varierar Det tillhör det politiska spelet att man använder sig av mycket allmänna men vackra målsättningar som Vi vill ha ett långsiktigt hållbart, trivsamt, tryggt och grönt samhälle. Många typer av ideala samhällen kan stämma in på den beskrivningen. Man kan sträva i den riktningen men få eller ingen når ända fram. Ett par av kommunerna i länet vill slå vakt om grönområdena och anser sig därför vara i princip fullbyggda. Endast mindre kompletteringsbebyggelse är tänkbar. I andra avsevärt mer tätbebyggda kommuner är man beredd att bygga ut nya stora täta områden och man letar efter gluggar att fylla med bl.a. bostäder. De övergripande mål som man sätter upp i olika kommuner har stor betydelse inte bara för utvecklingen i varje kommun utan också för hela regionens utveckling. Många kommuner är beredda att solidariskt bygga för sin andel i regionens utveckling. Det stora problemet är idag att det inte byggs tillräckligt med bostäder. I alla kommuner har man klart uppfattat att förväntningarna är stora på dem att bygga. I sina målsättningar och övergripande planer anknyter många till målen i regionplanen. Kommunerna i nordost (UNO) som idag tillsammans har ca invånare har i samband med remissen över regionplaneförslaget deklarerat att man tillsammans tänker bygga bostäder för ytterligare invånare till år Det är en utbyggnad som överensstämmer med alternativ Hög i regionplanen. I flera av nordostkommunerna framhåller man att vi är beredda att ta vår andel. Också i många andra enskilda kommuner är man beredd att försöka nå regionplanens mål. Men naturligtvis finns det skilda åsikter inom kommunerna. Nuvarande politiska regim vill bygga ca 300 lägenheter per år vilket motsvarar regionplanens alternativ Bas. Oppositionen vill bygga avsevärt mer ungefär i nivå med alternativ Hög. Flera kommuner är beredda att bygga mycket. I Stockholm är man redo att bygga ytterligare ca bostäder. Ca bostäder finns i pågående planering för de närmaste 5 åren. I Solna är man beredd att bygga ca lägenheter inom 10 år. Ca 600 studentbostäder är på gång att byggas i Bergshamra och Huvudsta. Men också i regionens minsta kommuner bygger man mycket i förhållande till sin storlek. Vi växer snabbt och är beredda att göra det också framöver. Vi växer hur vi än gör. Några större utbyggnadsområden tillkommer bl.a. i anslutning till de regionala kärnorna. I några kommuner har man möjlighet att också starta utbyggnad av några större bostadsområden. På Tullinge flygplats kan man bygga ca bostäder. På till exempel Järvafältet och i anslutning till de regionala kärnorna är det naturligt med omfattande bostadsbyggande. Flera kommuner blir 16

17 inblandade i detta. Kommunerna i nordostsektorn inser också att en utveckling av ett delregionalt centrum där kräver ett omfattande bostadsbyggande. Flera kommuner är tveksamma till en alltför snabb expansion. Men i många kommuner är man väl medveten om att alltför snabb expansion kan innebära risker. Vi vill ta en rimlig del av ansvaret för regionens bostadsförsörjning. Men vi har erfarit att ett högt bostadsbyggande kan drabba kommunen ekonomiskt och socialt. Segregationen är ett stort problem. Vi vill undvika att nya utsatta områden skapas. Utbyggnaden skall ske så att inte servicetrösklar överskrids (stora investeringar måste göras). Vi vill ha en begränsad utbyggnad eftersom vi vet att snabb expansion är kostsam och kan få negativa sociala konsekvenser. Vi har begränsade sociala problem och vi har inte heller några gräddhyllor. Vi är kommunen lagom och vill förbli så. Vi bygger i första hand för den egna befolkningens behov. Men marknaden får också i hög grad bestämma när utbyggnad kan ske. Att kompletteringsbygga och fylla i luckor kan i flera fall vara en bra strategi. Ett bra sätt att undvika dyra investeringar är att kompletteringsbygga, fylla ut gluggar mm. Man bygger i en takt som gör att befintliga kostsamma anläggningar som skolor och barnstugor kan svälja tillskottet av barn. Man kan också bygga för att fylla en skola eller för att öka kundunderlaget för en centrumanläggning. Befolkningsstrukturen i ett område kan normaliseras genom att komplettera med sådana bostadstyper som det är brist på. Man kan höja statusen i ett område genom att komplettera med lite finare bostäder. Likaså kan man möjliggöra för äldre i ett småhusområde att bo kvar i området om man kompletterar med något flerbostadshus eller kanske ett särskilt äldreboende. Den här typen av planeringsstrategier förekommer en hel del bland länets kommuner. Permanentningen av fritidshus går inte att styra. Det skapar stora problem för en del kommuner. I några av länets skärgårdskommuner finns ett stort antal fritidshus. När boendekostnaderna ökat och bristen på bostäder till rimliga kostnader är stor har allt färre hushåll ekonomiska möjligheter att hålla sig med dubbla bostäder. Därför har permanentningen varit omfattande. Det innebär problem för en del kommuner. Kommunen är beredd på en fortsatt snabb expansion. En stor del av befolkningsökningen beror på permanentningen av fritidshus och den kan vi inte styra. Permanentning av ca 200 fritidshus om året sker spritt över hela kommunen. Det medför problem med bl.a. skola, barn- och äldreomsorg. Det innebär också problem med vägar, vatten och avlopp. Normalisering av befolkningsstrukturen kräver olika insatser i skilda kommuner. Många kommuner har som mål att bygga för en normalisering av befolkningen. Man kan uttrycka sig allmänt. Vi vill verka för en normalisering 17

18 av befolkningsstrukturen. Vi vill ha olika typer av bostäder och blandade upplåtelseformer. Man kan också precisera vad som krävs för att närma sig målet. Kommunen har gott om villor och små lägenheter. Det finns en brist på mellanstora lägenheter. Kommunen har ca 2/3 små lägenheter om högst 2 rum och kök. Vi vill nu normalisera bostadsstrukturen bl.a. med sikte på att möjliggöra för barnfamiljer att bo kvar i kommunen. En successiv förändring från arbetarstad till tjänstemannastad pågår. Man kan precisera sig ytterligare och på ett annat sätt. Vi vill bl.a. planera och bygga för ungdomar, studerande, äldre, handikappade och andra med särskilda problem på den normala bostadsmarknaden. Vi vill också bygga för näringslivets behov. En aktuell fråga är även att inrätta en kommunal bostadsförmedling. Kommunen kan ha flera olika skäl för inriktningen av bostadsbyggandet. Följande utdrag av några citat får illustrera motiven. För att motivera att man skall flytta hit ut vill vi bygga extra attraktivt exempelvis med villor vid vattnet. Kommunen vill också i fortsättningen ha en småskalig låg bebyggelse. Vi vill inte bygga högre än kyrktuppen. Vi bygger villor och bostadsrätter och eftersträvar inte hyresrätter. Men kommunen äger en del bostadsrätter som bl.a. går till sociala förturer. Kommunen prioriterar småhusbyggande vilket leder till inflyttning av främst barnfamiljer. Ett problem är att när barnen vuxit upp och flyttar hemifrån flyttar också föräldrarna i övre medelåldern från kommunen. Det är bra medborgare som vi vill behålla. En hel del talar nu för ett byggande som också passar ungdomar och äldre. Kommunen har inga stora miljonprogramområden med stora problem. Vi har en hel del hyresrätter. Bl.a. har vi hyresrätter i markbostäder. Det är vanligt att hyresgästerna gör boendekarriärer inom hyresrättsbeståndet. Under senare år har vi byggt mest småhus och bostadsrätter. Det är problem att bygga hyresrätter. Men en del hyresrätter byggs insprängda i andra projekt. Också i flera andra kommuner driver man fram att hyresrätter sprängs in i en del andra projekt. Det är ekonomiskt svårt att bygga hyresrätter. En hel del omvandling till bostadsrätter pågår också. I många kommuner vittnar planerarna om att det är svårt att få ekonomi i byggandet av nya hyresrätter. Men visst gör man en del försök. Vi försöker bygga enklare och billigare hyresrätter. Det är parhus med bl.a. utvändiga trappor. I flera kommuner har man exempelvis också genomfört BoKlokprojekt. Det är ekonomiskt svårt och ibland omöjligt att bygga hyresrätter. Dessutom väljer man i flera kommuner att sälja ut hyresrätterna och omvandla dem till bostadsrätter. Ibland är skälen ideologiska eller principiella. Men det finns också i en del fall starkt sakliga skäl. Ca 60 procent av kommunens bostadsbestånd är hyresrätter. Ca 50 procent är små lägenheter om högst 2 rum och kök. Därför vill man inte bygga hyresrätter. Man bygger bostads-rätter och omvandlar både allmännyttiga och privata hyresrätter till bostads-rätter. Det är ett sätt att normalisera den socioekonomiska strukturen. 18

19 I Stockholm säljer de kommunala bostadsbolagen ut hyresrätter. Men de har också direktiv att bygga hyresrätter. Tyvärr är det svårt av ekonomiska skäl. Hyresrätter får byggas på tomträttsmark. Om man vill bygga bostadsrätter får man köpa kommunal mark. En hel del hyresrätter för äldre och studenter byggs i många kommuner. Subventionerna är större för den typen av kategoribostäder. I Solna skall man exempelvis bygga 800 studentbostäder och i Stockholm har man planerat att bygga ca

20 Kommunplanerarnas spontana synpunkter om viktiga hinder för bostadsbyggandet Det är angeläget att eliminera hindren för bostadsbyggandet. Under ledning av landshövdingen överlade Länsstyrelsen med länets kommuner om vilka åtgärder som krävdes för att öka bostadsbyggandet i Stockholms län. Överläggningarna behandlade främst hindren för bostadsbyggandet och vilka åtgärder som lämpligen kunde vidtas för att undanröja eller minska dessa hinder. I samband med den nu genomförda intervjun dialogen med kommunernas planerare kom samma typ av frågor upp men de behandlades nu på ett annorlunda och kanske mer ytligt sätt. Det kan ändock finnas skäl att översiktligt redovisa planerarnas huvudsakliga och spontana synpunkter på vad de anser vara de viktigaste hindren för bostadsbyggandet i deras kommuner. Flera planerare framhåller spontant att det största hindret är en felaktig och osocial bostads- och familjepolitik. Stora grupper har inte ekonomiska möjligheter att få sina bostadsbehov tillgodosedda. Detta leder till bostadsbrist, segregering och brist på arbetskraft som behövs för länets näringsliv. Det är främst unga samt tänkbara inflyttare som inte kan ta sig in på bostadsmarknaden. Bristande konkurrens på byggmarknaden anses också vara ett allvarligt hinder. Det behövs en särskild bostadspolitik för storstäderna. En förutsättning för de här intervjuerna har varit att nuvarande bostads-, familje- och skattepolitik gäller i stora drag. Det är mot den bakgrunden som de följande synpunkterna har framförts. Det är omöjligt eller mycket svårt att med nuvarande förutsättningar bygga hyresbostäder i Stockholmsregionen. Boendekostnaderna särskilt i de nyproducerade bostäderna är alldeles för höga. Det hyrestak som gäller möjliggör inte heller att bygga hyresbostäder. Byggandet av hyresbostäder är mycket begränsat. De subventioner som utgår är helt otillräckliga i Stockholmsregionen. Vi önskar att hyresrätter byggs. Men det är nästan helt omöjligt. Det mycket begränsade stöd som ges räcker inte långt. Det är svårt att bygga hyresrätter. Överkostnader måste fördelas ut på allmännyttans övriga bestånd vilket inte går i någon större omfattning. De statliga subventioner som nu ges är alltför låga och i några ytterkommuner som Nynäshamn och Norrtälje är subventionerna helt omotiverat ännu lägre än i regionens andra kommuner. Snabb expansion kan orsaka ekonomiska och sociala problem. De flesta kommunerna är beredda att expandera. Men många är också tvekande inför de ekonomiska och i vissa fall även de sociala konsekvenserna. Alltför högt bostadsbyggande kan drabba kommunen ekonomiskt och socialt. Segregationen är ett stort problem. Insatser skall göras särskilt i utsatta områden. Vi vill undvika att nya utsatta områden skapas. De kommunalekonomiska konsekvenserna av utbyggnad av större områden är pro- 20

21 blem. Det finns risk att vi expanderar för snabbt. Redan nu behövs en ny skola. En ny skola innebär en allvarlig ekonomisk belastning för en liten kommun. Skatteutjämningssystemets utformning är ett allvarlig hinder. Skatteutjämningssystemet är som bekant en nagel i ögat för de flesta av regionens kommuner. Skatteutjämningssystemet är en allvarlig belastning. Det tar bort motiven att bygga vidare. Men framför allt tar det bort motiven att expandera så snabbt att man går över trösklarna för dyra investeringar. Det finns brister framförallt i kostnadsutjämningsdelen i skatteutjämningssystemet. Kommuner som minskar befolkningsmässigt får ersättning för de ekonomiska belastningar som detta medför. Men expanderande kommuner som kan få stora kostnader genom tunga utbyggnader får ingen ersättning. Det är en mycket viktig punkt där man absolut anser att systemet måste ändras. Den spontana permanentningen kan innebära stora problem för vissa kommuner. Flera kommuner med en omfattande permanentning av fritidshus får också problem. Permanentningen är så gott som helt omöjlig att styra. Kommunerna expanderar genom den mot sin vilja och på fel platser. Det krävs stora insatser för vägar, VA och olika slag av service spritt på många platser i en kommun. Otillräckliga trafiksatsningar omöjliggör flera stora bostadsprojekt. För många kommuner är det dåligt fungerande trafiksystemet ett mycket allvarligt hinder för bostadsbyggandet. De helt övervägande hindren för bostadsbyggandet i Solna är trafiken. Projekten Västerjärva och Ulriksdal (ca bostäder) kan inte byggas om inte Förbifart Stockholm färdigställs till omkring år Huvudstaprojektet med ca bostäder kan inte heller genomföras om inte Huvudstaleden byggs. Bergshamraleden är också överbelastad. Även tvärbanan till universitetet är mycket viktig. (Solna). Utbyggnad av E18 samt lösning av bullerproblemen är viktiga bl.a. för utbyggnaden av Stora Ursvik. Också andra trafikproblem hindrar bostadsbyggandet i kommunen. (Sundbyberg). Men också för kommuner längre ut krävs trafiksatsningar. Huddingevägen är dålig och tunnelbanan är långsam. (Botkyrka). Utbyggnad av väg 73 är liksom bättre kapacitet på Nynäsbanan en grundförutsättning för kommunens utveckling. (Nynäshamn). Norrortsleden måste byggas. Bättre kollektivtrafik krävs bl.a. för den regionala kärnan och för expansion vidare ut mot övriga kommuner i nordost. (Täby). Barkarbyfältet beräknas bebyggas med ca bostäder. För det krävs bl.a. tunnelbaneutbyggnad. Tvärspårväg och tvärgående vägar krävs också (Järfälla). I Nacka och Värmdö påpekar planerarna att Södra länken är mycket viktig och att Österleden behövs. 21

22 Generellt gäller att om förortskommunerna skall vara attraktiva både för boende och arbete måste det gå lätt och snabbt att med olika trafikmedel transportera sig radiellt in till regionens centrum. Men det krävs också mycket goda tvärförbindelser dels för att man skall kunna ta sig snabbt mellan de regionala kärnorna och dels för att man skall kunna ta sig till de här kärnorna. Det krävs också en hel del utbyggnader av trafikleder och trafikplatser lokalt. Det finns en hel del getingmidjor också ute i kommunerna som behöver byggas bort. Långa planprocesser ökar osäkerheterna, fördyrar och bromsar byggandet. De flesta kommunerna klagar över långa planprocesser. Ett viktigt hinder för byggande i vår kommun är att de allra flesta detaljplaner överklagas. Överklagandeprocesserna är betungande. Länsstyrelsen bromsar onödigt ibland. Långa processer med överklaganden är ett problem. Länsstyrelsen agerar snabbt, men regeringen är långsam. Erfarenheterna kan alltså delvis skilja sig åt. Osäkerheter om planprocessernas längd kan vara särskilt försvårande för små byggföretag som kanske arbetar med ett projekt i taget. Överklaganden borde exempelvis ske på en nivå över detaljplanenivån. Även miljönormer och andra miljökrav är hinder. Flera kommuner framhåller att miljönormerna innebär bekymmer. Det behövs snabbare och klarare besked från Länsstyrelsen om exempelvis trafikbuller, transport av farligt gods, strandskydd mm. Eftersom tänkbara områden ligger nära hårt belastade trafikleder krävs också att exempelvis kontor kan byggas i tillräcklig omfattning som bullerskydd. Grönkilar, vattenskyddsområden m.m. kan också innebära hinder för bostadsbyggandet. I de frågorna kan olika parter helt naturligt ha skilda åsikter. För de mer centralt belägna kommunerna är det vanligt att man vill bygga bostäder på tidigare hamnområden och på gammal industrimark. Det kräver ofta dyrbara saneringsåtgärder vilket också fördyrar och därmed kan vara ännu ett hinder. För kommunerna i norr - Sigtuna, Upplands Väsby och Vallentuna - innebär bullermattan kring Arlanda flygplats mer eller mindre allvarliga begränsningar också för bostadsbyggandet. 22

23 Om planeringsarbetet idag och behov av bättre planeringsmetoder I färdigbyggda kommuner behövs inga djupare studier Användningen av planeringsmetoder kring bostadsförsörjningen och dess effekter varierar en hel del mellan regionens kommuner. Kommuner som Lidingö och Danderyd anser sig vara i stort sett färdigbyggda. Endast mindre lätt överblickbara kompletteringar görs. Då behövs inte heller några djupare studier. Kommunerna räknar inte med någon nämnvärd befolkningsökning. Man kompletterar och anpassar bostadsbeståndet marginellt efter successivt förändrade behov hos en relativt stabil folkmängd. I flera kommuner vittnar man om att man haft behov av och utfört djupare studier tidigare. Tidigare när vi hade mera planeringsresurser arbetade vi en hel del med sociala mål, grannskapsstudier och ekonomiska studier. Det var när vi dels byggde mer och dels byggde ut större områden under kortare tid. bl.a. byggde vi också ut områden i etapper för att nå långsiktig balans i servicen m.m. Det behövs inte på samma sätt idag när det mest handlar om kompletteringar och små projekt. I andra kommuner uttrycker man sig på ett likartat sätt men man ser behovet av djupare studier längre fram. En del exploateringsekonomiska och kommunalekonomiska studier görs. Men de behöver inte vara så djupgående då vi nu inte arbetar med större bostadsprojekt. Vi undersöker om befintlig service räcker och vilka servicetillskott m.m. som krävs. När vi skall gripa oss an utvecklingen av den regionala kärnan kan det bli nödvändigt med djupare studier av lämplig utbyggnadstakt samt ekonomiska och sociala effekter. (Täby) När vi enbart kompletteringsbygger i små projekt krävs inte djupare studier. Men behovet av mera avancerade studier ökar om vi tar oss an större projekt. I flera fall bör djupare analyser genomföras redan idag. Men användbara data och bra metodik saknas. I Solna uttrycker man sig på ungefär följande sätt: Det centrala läget och kommunens mål att bygga för hela regionen gör att vi anser att djupare behovs- och efterfrågebedömningar inte är absolut nödvändiga. Däremot har vi ett stort behov av att både i förväg och i efterhand göra sociala och ekonomiska konsekvensstudier. Den typen av metodik saknas i hög grad. Det behövs också bättre metoder för att studera den lämpligaste utbyggnadsordningen och utbyggnadstakten mm när man skall bygga ut större utbyggnadsområden. Följande kommentar kan vara representativ för kommuner ytterligare något längre ut i regionen. Arbetet med befolkningsprognoser fungerar bra. När det gäller socioekonomiska framskrivningar och konsekvensbedömningar känner vi oss mera osäkra. Här krävs både bättre data och en utveckling av metoder som är praktiskt användbara i kommunernas planeringsarbete. Det krävs också praktiskt hanterbara arbetsmetoder för att studera lämplig utbyggnadstakt, takten i kompletteringsbyggandet, konsekvenserna av nybyggandet och permanentningen i olika konkreta fall. Kommunen har flera fak- 23

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av bostadsförsörjningen i Trelleborgs kommun. www.pwc.se

Revisionsrapport. Granskning av bostadsförsörjningen i Trelleborgs kommun. www.pwc.se www.pwc.se Alf Wahlgren, Certifierad kommunal revisor Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Revisionsrapport Granskning av bostadsförsörjningen i Trelleborgs kommun Februari 2014 Innehållsförteckning

Läs mer

Uppföljning av bostadsbyggandet

Uppföljning av bostadsbyggandet Rapport2001:01 2015:7 Rapport Uppföljning av bostadsbyggandet Rapport 2015:7 Uppföljning av bostadsbyggandet Foto omslag: Bostadsbyggnation på Södermalm, Stockholm. Christina Fagergren. Utgivningsår:

Läs mer

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Fredrik Meurman, Avdelningschef Ulrika Palm, Regionplanerare Regeringsuppdrag

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN STOCKHOLMSREGIONEN. Framtidsinvesteringar i jobben går före

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN STOCKHOLMSREGIONEN. Framtidsinvesteringar i jobben går före SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN BOSTADSPLAN FÖR JÄRFÄLLA FÖR STOCKHOLMSREGIONEN Framtidsinvesteringar i jobben går före Små hyresrätter nya skattesänkningar för unga och studenter Vår bostadsplan för

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

Rapport 2001:01 Redovisning av kommunernas arbete med bostadsförsörjningen

Rapport 2001:01 Redovisning av kommunernas arbete med bostadsförsörjningen Rapport 2001:01 Redovisning av kommunernas arbete med bostadsförsörjningen 1 (24) Enheten för bostadsfrågor 2012-02-15 405-32188-2011 Redovisning av kommunernas arbete med bostadsförsörjningen Redovisning

Läs mer

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4:1 4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4.1 Befolkning och bostäder Vallentunas befolkning uppgick den 2001-12-31 till 25 643 personer. Kommunen har idag en relativt ung befolkning med en hög

Läs mer

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2014-1 122 000 BOSTÄDER SAKNAS I STOCKHOLMS LÄN

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2014-1 122 000 BOSTÄDER SAKNAS I STOCKHOLMS LÄN STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2014-1 122 000 BOSTÄDER SAKNAS I STOCKHOLMS LÄN Bostadsbristen hotar regionens tillväxt och utveckling FLER BOSTÄDER KRÄVS FÖR EN VÄXANDE STORSTAD Det saknas 121 975

Läs mer

Alla har rätt till en bra bostad!

Alla har rätt till en bra bostad! Alla har rätt till en bra bostad Bostadspolitiskt program Hyresgästföreningen Södertälje/Nykvarn Bostadsbrist Idag råder det bostadsbrist i Södertäljes och Nykvarns kommuner och framför allt saknas det

Läs mer

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut.

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut. Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2014-01-14 Ankom Stockholms läns landsting 2014-01- 21 Dnr., 0 i' ' : Sida 1(2) 24 Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl Plan- och bostad

Läs mer

Allmännyttan på 2000-talet - beslutsregler vid försäljning av kommunala bostäder Allbo-kommittens uppdrag

Allmännyttan på 2000-talet - beslutsregler vid försäljning av kommunala bostäder Allbo-kommittens uppdrag Allmännyttan på 2000-talet - beslutsregler vid försäljning av kommunala bostäder - en sammanfattning av SOU 2000:104 sammanställd av Allbo-kommittens sekretariat Allbo-kommittens uppdrag Allbo-kommitten

Läs mer

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande Hyresgästernas Boendetrygghet på Bostadsvrålet 17 maj 2014 Ragnar von Malmborg 17 maj 2014 Hyresgästernas Boendetrygghet

Läs mer

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder Sverigebygget 150 000 100 000 nya bostäder Nya Moderaterna vill nå 150 000 nya bostäder Nya Moderaterna presenterar i dag ytterligare åtgärder för mer och snabbare bostadsbyggande. Vi vill öka tillgången

Läs mer

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27 Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Markanvisningspolicy. för bostadsmark

Markanvisningspolicy. för bostadsmark Markanvisningspolicy för bostadsmark INNEHÅLLSFÖRTECKNING Planering för dagens och morgondagens västeråsare 3 Vad innebär markanvisning? 4 Hur gör jag för att få en markanvisning? 5 Ansökan om markanvisning

Läs mer

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 1. Varför en bostadsförsörjningsplan? Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:183) föreskriver att varje kommun ska planera

Läs mer

Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun

Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun 12-03-06 1 Markpolicy och markanvisningspolicy.... 3 1.1 Övergripande syfte... 3 1.1.1 Allmänt om kommunal markreserv... 3 2 Politiska inriktningsmål...

Läs mer

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter - betalningsvilja för kontor, stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i

Läs mer

Bostadsbyggandet i Norden en jämförande studie

Bostadsbyggandet i Norden en jämförande studie Bostadsbyggandet i Norden en jämförande studie Avgränsningar Åren som studerats är i första hand 2001-2010 Fokus ligger på storstadsregionerna i respektive land Öarna är inte med i studien (dvs. Island,

Läs mer

Utmaningar på bostadsmarknaden

Utmaningar på bostadsmarknaden ) 1 (5) Handläggare Datum Kikki Liljeblad 20140116 Samhällsplanerare 072-247 13 56 Utmaningar på bostadsmarknaden Bostadsplanering är en komplex fråga. Många faktorer påverkar och kommunen har bara rådighet

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Till Regionplane- och trafikkontoret

Till Regionplane- och trafikkontoret 2008-11-26 1(5). Till Regionplane- och trafikkontoret Yttrande över förslag till Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen 2010 Nätverket för hyresgästernas boendetrygghet, NHB, arbetar med boendefrågor.

Läs mer

Bostadsförsörjningen i Stockholms län Analys och åtgärder

Bostadsförsörjningen i Stockholms län Analys och åtgärder Bostadsförsörjningen i Stockholms län Analys och åtgärder Generaldirektör Sören Häggroth 2 Förord Genom ett regeringsbeslut 27 oktober 2011 fick jag i uppdrag att göra en analys av bostadsförsörjningen

Läs mer

Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen

Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen Strukturbilden för Göteborgsregionen mål att styra mot uthållig tillväxt och hållbara strukturer Per Kristersson, Göteborgsregionens kommunalförbund

Läs mer

Ny bostadspolitik för Sverige

Ny bostadspolitik för Sverige Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige

Läs mer

Bild: Kvarteret Mejeriet byggt 2009. Bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun Kortversion

Bild: Kvarteret Mejeriet byggt 2009. Bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun Kortversion Bild: Kvarteret Mejeriet byggt 2009 Bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun Kortversion Antaget av kommunfullmäktige 17 juni 2015 Analys av bostadsbehoven i Höör Slutsatser om befolkningen Det är attraktivt

Läs mer

RAPPORT BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 2014-2023 STOCKHOLM 2014-06-15 1 (18)

RAPPORT BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 2014-2023 STOCKHOLM 2014-06-15 1 (18) BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 2014-2023 STOCKHOLM 1 (18) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm Telefon +46 (0)8 6956000 www.sweco.se S we c o S tra te g y AB Org.nr 556342-6559

Läs mer

BostadStorstad Q3 2015

BostadStorstad Q3 2015 Oktober 2015 Per Tryding BostadStorstad Q3 2015 - Lägenhetsboom i Skåne, stabilt i Stockholm BostadStorstad är Handelskammarens nya index över utvecklingen på bostadsmarknaden i Sveriges tre storstadsområden.

Läs mer

Riktlinjer för samhällsbyggnadsprojekt och bostadsförsörjning

Riktlinjer för samhällsbyggnadsprojekt och bostadsförsörjning Riktlinjer för samhällsbyggnadsprojekt och bostadsförsörjning Inledning Huddinge kommun är en starkt växande kommun i länet, läget är attraktivt för boende med närhet till centrala Stockholm, bra kollektivtrafik

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

Befolkningsprognos 2015-2018

Befolkningsprognos 2015-2018 1 Kommunledningsstaben Per-Olof Lindfors 2015-03-18 Befolkningsprognos 2015-2018 Inledning Sveriges befolkning ökade med 102491 personer 2014. Folkökningen är den största någonsin. Främsta skälet är en

Läs mer

Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande (Ds 2015:35)

Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande (Ds 2015:35) YTTRANDE Vårt dnr: 15/3653 2015-09-25 N2015/5139/PUB Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Jan-Ove Östbrink Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

Skåne bygger för framtiden. Nu går vi från ord till handling.

Skåne bygger för framtiden. Nu går vi från ord till handling. Skåne bygger för framtiden Nu går vi från ord till handling. Förord från initiativtagarna Trots att Skånes befolkning växer med cirka 10 000 människor per år så ökar inte bostadsbyggandet i Skåne i motsvarande

Läs mer

Regeringens politik för ökat bostadsbyggande

Regeringens politik för ökat bostadsbyggande Regeringens politik för ökat bostadsbyggande Stefan Attefall, bostadsminister Länsstyrelsen i Västmanlands bostadsseminarium 1 november 2013 Bygger minst i Norden Antal påbörjade bostäder per 1000 invånare

Läs mer

Bostadspolitiska program

Bostadspolitiska program Sundsvalls Bostadspolitiska program Maj 2014 antaget av kommunfullmäktige 2014-06-23 Detta bostadspolitiska program innehåller mål och handlingsplan för Sundsvalls kommuns bostadsförsörjning med sikte

Läs mer

Fastställd av kommunfullmäktige 2014-11-17

Fastställd av kommunfullmäktige 2014-11-17 BU D G ET O C H PL AN ER 20 15 2 01 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2015 2019 Fastställd av kommunfullmäktige 2014-11-17 9 1 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2015-2019 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid ALLMÄNT 2 Riksdagens

Läs mer

Bostadsbyggande i Dalarna

Bostadsbyggande i Dalarna Bostadsbyggande i Dalarna Kommunal samverkan regionalt för att lösa ett samhällsproblem Bengt-Åke Rehn - ordförande rådet miljö-bygga-bo i Region Dalarna Bengt Welin - utredare 1 Bostadsfrågorna uppmärksammas

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten

Bostadsmarknadsenkäten Rapport 2001:01 2011:13 Bostadsmarknadsenkäten Stockholms län 2011 Kommuner i Stockholms län Sigtuna Vallentuna Upplands-Bro Upplands-Väsby Österåker Ekerö Sollentuna Järfälla Sundbyberg Täby Danderyd

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala

Läs mer

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Bostadsbeståndet i Stockholmsregionen förändring med nuvarande tendenser 140 120 100 80 60 Äganderätt Bostadsrätt Dyr

Läs mer

Boendeprogram Svalövs kommun 2013-2020

Boendeprogram Svalövs kommun 2013-2020 Boendeprogram Svalövs kommun 2013-2020 Beslutsdel Antagen av kommunfullmäktige 2013-03-25 Boendeprogram 2013-2020, beslutsdel 2 (10) Innehållsförteckning INLEDNING...3 BOSTADSFÖRSÖRJNING...4 Syfte... 4

Läs mer

Markvärden och infrastrukturutbyggnad

Markvärden och infrastrukturutbyggnad 1 (7) Avdelningen för ekonomi och styrning Sektionen för ekonomisk analys Peter Sjöquist 2015-06-03 Markvärden och infrastrukturutbyggnad Regeringen har utfärdat direktiv till förhandlingspersoner som

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden 2. Hur bedömer ni för närvarande kommunens bostadsmarknadsläge? I kommunen som helhet På centralorten/ i innerstan I kommunens övriga delar Ale Underskott Underskott Underskott Alingsås Underskott Underskott

Läs mer

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete 6 november 2013 Dnr KS 190/2013 Strategisk planering Mirja Thårlin Kommunstyrelsen Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete Det reviderade utvecklingsprogrammet för Västerhaninge

Läs mer

Markanvisningens ABC i Stockholms stad

Markanvisningens ABC i Stockholms stad Markanvisningspolicy Markanvisningens ABC i Stockholms stad STocKHOLM Växer Stockholms stad har en långsiktig vision för utvecklingen fram till år 2030, den nya översiktsplanen är en vägledning för hur

Läs mer

Varsågod och bygg! kommunernas förutsättningar på ny spelplan

Varsågod och bygg! kommunernas förutsättningar på ny spelplan Varsågod och bygg! kommunernas förutsättningar på ny spelplan Kommunerna vill få fart på byggandet För att åstadkomma ett ökat bostadsbyggande behövs ett förbättrat samspel mellan alla aktörer på bostadsmarknaden.

Läs mer

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi Bostadsmötet 2014-10-01 Svenskarnas flyttningar Vi flyttar ungefär 10 gånger i livet i genomsnitt och varje

Läs mer

Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår

Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår Överenskommelsen har tagits fram av företrädare för Stockholms universitet,

Läs mer

stockholm i otakt - snart flyr studenterna bostadsbristen

stockholm i otakt - snart flyr studenterna bostadsbristen stockholm i otakt - snart flyr studenterna bostadsbristen Innehåll 3 INLEDNING 4 Nulägesanalys allt fler unga stockholmare låg produktion av bostäder 6 Nulägesanalys ojämn fördelning mellan kommuner vad

Läs mer

2007 års Bostadsmarknadsenkät,

2007 års Bostadsmarknadsenkät, 405-08915-2006 2007 års Bostadsmarknadsenkät, bostadsmarknad och byggande i Blekinge län Rapport nr 2007:12 Innehållsförteckning Bostadsmarknadsläge 2007-2008 2 Bristsituationer 3 Uthyrningssvårigheter

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys

Bostadsmarknadsanalys Bostadsmarknaden 2015 2013 Bostadsmarknadsanalys Meddelande 2015 2013 : 10 XX Bostadsmarknaden i Hallands län 2015-06-12 Länsstyrelsen i Hallands län Meddelande 2015-10 ISSN 1101-1084 ISRN LSTY-N-M --2015/10--SE

Läs mer

Förslag till mål och inriktning för budget 2011

Förslag till mål och inriktning för budget 2011 Yrkande Förslag till mål och inriktning för budget 2011 Byggnadsnämnden Fastighetsnämnden Trafiknämnden Moderata Samlingspartiet Folkpartiet Liberalerna Kristdemokraterna Medborgarnas behov och intressen

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014 Befolkningen i Stockholms län 3 september 214 Stockholms län har 35 procent av landets folkökning Sveriges folkmängd ökade under de tre första kvartalen 214 med 83 634 personer till 9 728 498. Stockholms

Läs mer

Finländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala

Finländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala Finländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala Bostadsmötet 2014, Vad kan Sverige lära av andra länders bostadspolitik? Hannu Ruonavaara Åbo universitet Det är litet underligt att fråga vad Sverige

Läs mer

Samverkansfunktion Stockholmsregionen

Samverkansfunktion Stockholmsregionen Samverkansfunktion Stockholmsregionen Uppdrag och bakgrund Hösten 2009 togs initiativet att samla ett tiotal aktörer för att diskutera möjligheterna att skapa ett mer formaliserat samverkansforum. Projektet

Läs mer

Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010

Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010 Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010 2 REGIONAL ANALYS AV BOSTADSMARKNADEN I KALMAR LÄN 2010 Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010 Länsstyrelsens meddelandeserie: 2010:13

Läs mer

Rapport 2011:21 Läget i länet

Rapport 2011:21 Läget i länet Rapport 2011:21 Läget i länet Bostadsmarknaden i Stockholms län 2011 Riktlinjer för bostadsförsörjning Norrtälje 2004 Sigtuna 2010 Vallentuna 2010 Upplands Väsby Upplands-Bro 2002 2002 Täby Sollentuna

Läs mer

PROTOKOLL. Kommunstyrelsens arbetsutskott/ planberedningsgrupp 2007-11-15

PROTOKOLL. Kommunstyrelsens arbetsutskott/ planberedningsgrupp 2007-11-15 Kommunstyrelsens arbetsutskott/ 2007-11-15 Plats och tid för sammanträdet ande Övriga deltagare Granbyrummet, Kommunalhuset, Vallentuna Torsdagen den 15 november 2007 kl 9.00-13.00 Örjan Lid (m), ordförande

Läs mer

BOSTADSPROGRAM 2011-2016

BOSTADSPROGRAM 2011-2016 BOSTADSPROGRAM 2011-2016 Antagen av kommunstyrelsen 2011-08-15 172 Innehåll Inledning...1 Målsättningar...1 Utbud och efterfrågan... 3 Planerad bostadsproduktion och prioriteringar 2011-2016... 6 INLEDNING

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

Det handlar om Linköpings framtid.

Det handlar om Linköpings framtid. Det handlar om Linköpings framtid. Tre förslag från Socialdemokraterna för att få igång bostadsbyggandet i Linköping. Det byggs för lite i Linköping. Under flera år har antalet färdigställda bostäder underskjutit

Läs mer

SocialdemoKraterna. Protokollsutdrag. Socia~ ~,år:.möte 140315. . (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet.

SocialdemoKraterna. Protokollsutdrag. Socia~ ~,år:.möte 140315. . (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet. I i SocialdemoKraterna Protokollsutdrag Socia~ ~,år:.möte 140315 13 OO~il"er en förändring av Lule:isoosmdspo1itlli.. (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet.

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:178

Regeringens proposition 2012/13:178 Regeringens proposition 2012/13:178 En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar Prop. 2012/13:178 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 19 juni 2013 Fredrik

Läs mer

REGIONAL BEDÖMNING AV BEHOVET AV NYA BOSTÄDER

REGIONAL BEDÖMNING AV BEHOVET AV NYA BOSTÄDER REGIONAL BEDÖMNING AV BEHOVET AV NYA BOSTÄDER I STOCKHOLMSREGIONEN FRAM TILL 2030 Stockholms läns landsting 2012 LS 1206-0914 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Uppdrag om att viss utrednings- och samordningsverksamhet

Läs mer

2009:1. Befolkningsutvecklingen 2008 i Stockholms län

2009:1. Befolkningsutvecklingen 2008 i Stockholms län 2009:1 Befolkningsutvecklingen 2008 i Stockholms län Befolkningsprognos 2009 2018 Befolkningsutvecklingen i Stockholms län 2008 När, var, hur vänder det? 2009:1 Arbetet med projektet Befolkningsprognos

Läs mer

Motion 38 Motion 39. med utlåtanden

Motion 38 Motion 39. med utlåtanden Motion 38 Motion 39 med utlåtanden 106 Motion 38 Kortare handläggningstider vid behov av tvångsförvaltning. Hyresgästföreningen får ibland ärenden om dålig teknisk förvaltning och bristande underhåll.

Läs mer

Bostadspolitiskt program

Bostadspolitiskt program Bostadspolitiskt program 2014 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 11-13 april 2014, Växjö. Programmet redogör för Centerstudenters syn på bostadsmarknaden, stadsplanering

Läs mer

betalningsvilja för SMÅHUS Värdering av stadskvaliteter Betalningsvilja för småhus och genomförandet av stadsutveckling i regionen

betalningsvilja för SMÅHUS Värdering av stadskvaliteter Betalningsvilja för småhus och genomförandet av stadsutveckling i regionen betalningsvilja för SMÅHUS Värdering av stadskvaliteter Betalningsvilja för småhus och genomförandet av stadsutveckling i regionen Stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen... 3 1. Tillgänglighet

Läs mer

Projektplan för Vision 2025

Projektplan för Vision 2025 Projektplan för Vision 2025 1(4) 1 Inledning Projektet innebär att via ett processarbete ta fram förslag till åtgärder och aktiviteter för att uppnå visionen 25 000 invånare år 2025. Faserna och målen

Läs mer

Socialdemokraternas lokala bostadspolitiska program för Ekerö 2015-2018

Socialdemokraternas lokala bostadspolitiska program för Ekerö 2015-2018 1 Det goda boendet Socialdemokraternas lokala bostadspolitiska program för Ekerö 2015-2018 Inledning För Socialdemokraterna är rätten till en egen bostad en social rättighet. Alla människor, och inte bara

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 215 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 767 357 den 31 mars 215, en ökning med 2 2 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 61 till 2 25 15. De

Läs mer

Detta avtal reglerar samverkan mellan parterna om kommunal energi- och klimatrådgivning (EKR) under perioden 2015 2017.

Detta avtal reglerar samverkan mellan parterna om kommunal energi- och klimatrådgivning (EKR) under perioden 2015 2017. AVTAL 2014-11-??? Dnr 2014/?? Samarbetsavtal avseende Kommunal Energioch klimatrådgivning mellan kommunerna i Stockholms län, Håbo kommun (Uppsala län), samt Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) 1 PARTER

Läs mer

Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet

Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet 2014-08-27 Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet Socialdemokraternas vallöfte för bostadsbyggande Sverige behöver en bostadspolitik och ett mål för bostadsbyggandet i Sverige. Bostadsbristen är

Läs mer

Diarienummer KS2015.0132

Diarienummer KS2015.0132 Diarienummer KS2015.0132 För den verksamhet som bedrivs i AB Skövdebostäder, nedan kallat Bolaget, gäller dessa ägardirektiv antagna av kommunfullmäktige i Skövde kommun den 24 september 2012 med ändring

Läs mer

Bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2012. Bostadsmarknaden. i Gävleborgs 2012

Bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2012. Bostadsmarknaden. i Gävleborgs 2012 Bostadsmarknaden Bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2012 - bostäder för nyanlända i Gävleborgs 2012 Rapport 2012:5 Nordanstig Ljusdal Hudiksvall Ovanåker Bollnäs Söderhamn Ockelbo Sandviken Gävle Hofors

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland 1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram

Läs mer

PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE

PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Sverige har enligt alla bedömare bostadsbrist idag. Det innebär en stor ekonomisk och social kostnad

Läs mer

Framtidens boende och bostäder

Framtidens boende och bostäder Framtidens boende och bostäder Maria Pleiborn, 2015-04-24 @MariaPleiborn Trenden idag: Det är de stora som växer på de smås bekostnad Årlig tillväxttakt i genomsnitt 1990-2012, % 1,50 Samband mellan storlek

Läs mer

Bostadsbyggande för befolkningsutveckling

Bostadsbyggande för befolkningsutveckling 1 (9) Datum 2014-08-20 Utredare Mats Åstrand 0410-733618, 0734 422949 mats.astrand@trelleborg.se Bostadsbyggande för befolkningsutveckling Trelleborgs mål för befolkningsutvecklingen är att uppnå 50 000

Läs mer

www.stockholmsvanstern.se

www.stockholmsvanstern.se www.stockholmsvanstern.se Det går att bygga ett Stockholm för alla. Ett Stockholm där det inte är tjockleken på plånboken som bestämmer vilken del av staden du kan bo i. Där innerstaden inte domineras

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN 1(5) 2013-08-21 BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN FÖRORD Detta dokument utgör bredbandsstrategi för Svedala kommun framarbetat av en arbetsgrupp bestående av förtroendevalda och tjänstemän. Dokumentets

Läs mer

Marktilldelning av bostäder inom Linköping kommun

Marktilldelning av bostäder inom Linköping kommun Marktilldelning av bostäder inom Linköping kommun Antagen av Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden 2010-05-26 M a r k t i l l d e l n i n g a v b o s t ä d e r i n o m L i n k ö p i n g k o m m u n Innehållsförteckning

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Skriftliga svar i Paneldebatt nr 2 om Hallstaviks framtid

Skriftliga svar i Paneldebatt nr 2 om Hallstaviks framtid Skriftliga svar i Paneldebatt nr 2 om Hallstaviks framtid På den första Paneldebatten som ägde rum den 9 april skrev mötesbesökare på små vita lappar de frågor som man var intresserad av att få ett svar

Läs mer

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar

Läs mer

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting Inkomster Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges

Läs mer

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Till Europeiska kommissionen State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Kommissionen välkomnar synpunkter

Läs mer

Fungerande regler för andrahandsuthyrningen

Fungerande regler för andrahandsuthyrningen 2007 : 8 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Fungerande regler för andrahandsuthyrningen Sammanfattning Stockholms bostadsmarknad fungerar inte. Skatteregler och hyresreglering leder inte

Läs mer