ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Transkript

1 Sid 1 (6) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämnin av kompaktdensitet med pyknometer och lösninsmedel. Bitminous pavement and mixture. Determination of theoretical maximum density usin pycnometer and solvent. 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING OCH KEMIKALIER 4. SÄKERHET 5. PROVBEREDNING 6. PROVNING 7. BERÄKNING 8. PRECISION, EVENTUELL UPPREPNING 9. RAPPORT BILAGA A: Kalibrerin av pyknometer BILAGA B: Bestämnin av lösninsmedlets densitet Denna metod är avsedd för bestämnin av kompaktdensiteten hos ett prov av asfaltbelänin eller -massa. Kompaktdensiteten är förhållandet mellan provets vikt och provets kompaktvolym. Kompaktvolymen bestäms med pyknometer. Som utfyllnadsvätska används ettdera av lösninsmedlen lacknafta, xylen eller toluen. Kompaktdensiten kan också bestämmas med FAS Metod 425 (pyknometer och vatten). Vid normala svenska stenmaterial (lå porositet) er FAS Metod 425 nåot läre värden än FAS Metod 412. Avvikelsen uppår dock höst till 0,01 /cm 3. Kompaktdensitetsbestämninen är i reel ett led i bestämninen av hålrumshalten, se FAS Metod 413. Metoden är ej avsedd för emulsionsbeton eller för asfaltbelänin eller -massa med poröst stenmaterial.

2 Sid 2 (6) 2. SAMMANFATTNING Ett sönderdelat prov på beläninen eller massan inväs i en pyknometer. Lösninsmedel hälls över provet i pyknometern. Provet rörs därefter om till dess bindemedlet är upplöst och luftblåsor upphört att flyta upp. Pyknometern tempereras i vattenbad till 25 C. Därefter fylls pyknometern helt med lösninsmedel, som tempererats till 25 C. Pyknometern väs och lösninsmedlets volym beräknas. Provets kompaktvolym är skillnaden mellan pyknometerns volym och lösninsmedlets volym. Kompaktdensiteten erhålls som förhållandet mellan provets vikt och provets kompaktvolym. 3. UTRUSTNING OCH KEMIKALIER 3.1 Pyknometrar av rostfritt stål eller borosilikatlas med storlekar mellan 500 och 1500 ml, se punkt 5.2. Kalibrerin av pyknometrarna, se bilaa A. Pyknometrarna består av följande detaljer (fiur 1): Glas Glas eller stål Fiur 1. Exempel på pyknometertyper Kärl av stål eller las med utvikt planslipad kant. Pyknometerns öppnin bör ej vara mindre än 60 mm. Tättslutande lock av plant las med minst 5 mm odstjocklek. Klämma av rostfritt stål eller fosforbrons, fjädrande. Godstjocklekarna hos kärlets väar och botten beror av materialtyp och bör ej understia följande värden: Materialtyp Stål Glas Vä, tjocklek, mm 2 3 Botten, tjocklek, mm Vattenbad rymmande minst 40 liter. Badet skall vara utrustat med termostat, omrörare och kylslina, vilka skall hålla vattentemperaturen inom 25 ± 0,2 C, samt kontrolltermometer med onorannheten höst 0,1 C och avläsbarhet 0,1 C. Badet skall vara försett med sådan anordnin att fri vattencirkulation erhålls mellan och under pyknometrarna.

3 Sid 3 (6) 3.3 Vå med onorannheten höst 0,3 och avläsbarhet 0,1. För största prov behöver våen ha kapaciteten 5 k. 3.4 Torkskåp, anslutet till ventilationssystem, t ex lacktorkskåp. Skåpet skall kunna ställas in på temperaturer upp till minst 110 C. 3.5 Spatel e d för omrörnin av provet i pyknometern. 3.6 Verkty för sönderdelnin av provet, t ex spackel. 3.7 Sprutflaska för lösninsmedel, lämpli volym 1 liter. 3.8 Lacknafta, xylen eller toluen. Teknisk kvalitet, vattenfri, densiteten bestämd enlit bilaa B. 4. SÄKERHET 4.1 Lacknafta (< 20% aromathalt) Lacknafta med < 20% aromathalt är klassat som hälsofarlit och brandfarlit ämne. Farlit vid inandnin. Uttorkande på huden. Användnin förutsätter effektiv ventilation eller andninsskydd. Arbeta vid punktutsu eller i draskåp. Använd öonskydd och handskar. 4.2 Xylen Xylen är klassat som hälsofarlit och brandfarlit ämne. Farlit vid inandnin. Irriterar öonen. Uttorkande på huden. Användnin förutsätter effektiv ventilation eller andninsskydd. Arbeta vid punktutsu eller i draskåp. Använd öonskydd och handskar. Undvik antändninskällor. 4.3 Toluen Toulen är klassat som hälsofarlit och mycket brandfarlit ämne. Farlit vid inandnin. Risk för skador efter ofta upprepad exponerin. Uttorkande på huden. Förvaras åtskilt från antändninskällor. Får inte tömmas i avloppet. Vidta åtärder mot statisk elektricitet. Användnin förutsätter effektiv ventilation eller andninsskydd. Arbeta vid punktutsu eller i draskåp. Använd öonskydd och handskar. Undvik antändninskällor. Röknin förbjuden. 5. PROVBEREDNING Allmänna anvisninar om berednin av prov es i FAS Metod Förbehandlin Vid bestämnin av kompaktdensiteten måste provet vara vattenfritt och sönderdelat. Torka därför vattenhaltia prov omsorsfullt före själva provninen.

4 Sid 4 (6) Följande prov kan anses vara vattenfria: Prov, vars skrymdensitet bestämts enlit FAS Metod 411. Prov, som torkats efter skrymvolymsbestämninen enlit FAS Metod 427. Massaprov, som tillverkats vid en temperatur överstiande 130 C och som uttaits vid asfaltverket enlit FAS Metod 413. Värm vattenfria prov i torkskåp tills de kan sönderdelas. (Om provet har tätninsskikt, avtorka och avläsna detta före sönderdelninen.) Temperaturen i torkskåpet får vara höst 110 C om provet består av asfaltbeton. Normalt är en halvtimmes uppvärmnin tillräckli för att provet lätt skall kunna sönderdelas. Sönderdela vattenhaltia prov enlit ovan och torka dem. Torkninen skall för prov av asfaltbeton ske i torkskåp vid en temperatur av ca 110 C. De sönderdelade proven skall torkas till konstant vikt. Detta tar normalt 2 4 timmar vid 110 C. Med konstant vikt menas här att viktändrinen mellan två väninar med minst 2 timmars mellanrum inte är större än 0,1% av provets vikt. Torkninen vid 110 C får påå höst 1 dyn. 5.2 Belänin Analysprovets storlek, som vanlien överensstämmer med det uttana provets storlek, får normalt ej underskrida följande värden: Största kornstorlek, mm < >17 Vikt per analysprov, Massa Normalt skall två analysprov undersökas. Erforderli storlek på analysproven beror av största kornstorlek. Normalt får storleken på analysproven ej underskrida följande värden: Största kornstorlek, mm < >17 Vikt per analysprov, PROVNING 6.1 Vänin, allmänt Avläs våen på 0,1 när. 6.2 Pyknometerstorlek Välj pyknometerstorlek med följande utånspunkter: Vikt av prov, Storlek av pyknometer, ml

5 Sid 5 (6) 6.3 Invänin och tillsats av lösninsmedel Vä pyknometern med lock och klämma tom. Om vikten avviker mer än 0,2 från kalibrerinsvikten, undersök orsaken och vidta åtärd. För in det sönderdelade analysprovet i pyknometern. Vä pyknometern med analysprov tillsammans med lock och klämma. Häll lösninsmedel i pyknometern så att provet blir helt täckt. För att undvika spill bör man ej fylla pyknometern med lösninsmedel mer än till ca 2/3 av dess höjd. Lös upp bindemedlet i provet och avläsna luften enlit följande: Låt pyknometern med löst pålat lock stå 2 timmar i torkskåp vid en temperatur av 80 C. Rör därefter om provet till dess bindemedlet är upplöst och luftblåsor upphört att flyta upp. Efter omrörninen spola spateln med lösninsmedel, som får rinna ned i pyknometern. Fyll på lösninsmedel i pyknometern till ca 20 mm från överkanten. Temperera därefter pyknometern med påsatt lock i vattenbad vid 25 ± 0,2 C i 2 timmar. Vattennivån skall vara 1-3 cm under pyknometerns planslipade kant. Anm 1. Pyknometern bör stå vid rumstemperatur i ca 15 min innan den ställs i termostatbadet. Om pyknometern ställs direkt i badet kan temperaturen bli betydlit höre än 25 C, särskilt om flera pyknometrar ställs ned samtidit. Efter tempererinens slut, rör om provet försiktit så att ev kvarvarande luft avläsnas. Ta upp pyknometern ur badet och fyll den omedelbart med lösninsmedel, som tempererats till 25 ± 0,2 C. Skjut därefter på locket och fixera det med klämman. Torka av pyknometern och vä den omedelbart. Anm 2. Vid fyllnin av pyknometern med hjälp av sprutflaska, luta pyknometern nåot och skjut på locket successivt. Bestämninen skall vara avslutad senast 6 timmar efter det att lösninsmedel tillsatts pyknometern. 7. BERÄKNING Beräkna kompaktdensiteten enlit följande: provets vikt m 2 m 1 ρ= = provets kompaktvolym m 3 m Vp 2 ρ L ρ = provets kompaktdensitet med fyra decimaler /cm 3 m 2 = vikt av pyknometer + prov m 1 = vikt av pyknometer V p = pyknometerns volym bestämd enlit bilaa A med en decimal m 3 = vikt av pyknometer + prov + lösninsmedel ρ L = lösninsmedlets densitet vid 25 C, bestämd enlit bilaa B med fyra decimaler cm 3 (ml) /cm 3 (/ml)

6 Sid 6 (6) 8. PRECISION, EVENTUELL UPPREPNING 8.1 Belänin Se beräknin av hålrumshalt, FAS Metod Massa Godta värdena, om skillnaden i kompaktdensitet mellan två analysprov för massor med största kornstorlek <17 mm ej överstier 0,010 /cm 3 och för massor med största kornstorlek >17 mm ej överstier 0,020 /cm 3. Om skillnaden är större, undersök ytterliare två analysprov. Beräkna därefter standardavvikelsen på rundval av samtlia bestämninar. Om standardavvikelsen blir större än 0,009 /cm 3 resp 0,018 /cm 3, stryk eventuella extremdata enlit FAS Metod 015. Beräkna aritmetiska medelvärdet ur samtlia odtana värden. 9. RAPPORT 9.1 Bestämnin av hålrumshalt Raportera enlit FAS Metod 413, varvid kompaktdensiteten tilldelas tre decimaler. 9.2 Bestämnin av enbart kompaktdensitet Rapportera a) att provninen utförts enlit denna metod b) kompaktdensiteten hos beläninsprov: det erhållna värdet avrundat till tre decimaler c) kompaktdensiteten hos massaprov: medelvärde avrundat till tre decimaler.

7 Bilaa A KALIBRERING AV PYKNOMETER 2. UTRUSTNING 3. PROVNING 4. BERÄKNING 5. PRECISION, EVENTUELL UPPREPNING 6. RAPPORT Förfarinssättet enlit denna bilaa är identiskt med det, som anes i FAS Metod 425 och 228. Pyknometern kalibreras enom att den väs tom och fylld med vatten vid temperaturen 25 C. En norann bestämnin av pyknometerns volym är väsentli. Ett fel i pyknometerns volym på 0,1% er ett fel i kompaktdensiteten på 0,006 à 0,009 /cm 3, om pyknometerstorlek valts enlit FAS Metod 412, punkt UTRUSTNING 2.1 Pyknometer enlit FAS Metod 412, punkt 3.1 (mätobjektet). 2.2 Vattenbad enlit FAS Metod 412, punkt Vå enlit FAS Metod 412, punkt Destillerat eller avjoniserat vatten som avluftats enom koknin (5-10 min) eller vakuum vid ett absoluttryck <4 kpa (30 mm H) under 15 min±2 min. Vattenledninsvatten får användas under förutsättnin att densiteten bestäms enlit bilaa B. 3. PROVNING Pyknometern skall kalibreras med jämna mellanrum, beroende på att pyknometerns vikt och volym kan ändras med tiden enom nötnin m m. Vä pyknometern tom med lock och klämma. Fyll pyknometern med vatten enlit punkt 2.4. Temperera därefter pyknometern med påsatt lock i vattenbad vid 25,0 ±1,0 C i två timmar. Efter denna tid fyll pyknometern helt med vatten, som tempererats till 25,0 ± 1,0 C. Skjut därefter på locket och fixera det med klämman. (Ina luftblåsor får synas under locket.) Torka av pyknometern och vä den omedelbart. Utför minst tre bestämninar. Anm. De luftblåsor som eventuellt bildas under locket vid väninen kan lämnas utan åtärd.

8 Bilaa A 4. BERÄKNING Beräkna volymen med två decimaler enlit följande: m 4 m V 1 p = ρw V p = pyknometervolym med två decimaler ml (cm 3 ) m 1 = vikt av pyknometer m 4 = vikt av vattenfylld pyknometer ρ w = vattnets densitet vid 25 C = 0,9971, alt. enl. /ml (/cm 3 ) bestämnin som utförts enl. FAS Metod 412, bilaa B. 5. PRECISION, EVENTUELL UPPREPNING Godta värdena om skillnaden mellan det största och det minsta värdet är mindre än 0,2 för pyknometerns vikt 0,3 ml för pyknometerns volym Om skillnaden är större, utför ytterliare tre bestämninar. Stryk därefter eventuella extremdata enlit FAS Metod 015, oavsett standardavvikelsens storlek. Beräkna aritmetiska medelvärdet ur samtlia odtana värden. 6. RAPPORT Rapportera a) att bestämninen utförts enlit denna metod b) pyknometerns vikt i ram med en decimal c) pyknometerns volym i ml (cm 3 ) med en decimal

9 Bilaa B BESTÄMNING AV LÖSNINGSMEDLETS DENSITET 2. UTRUSTNING 3. PROVNING 4. BERÄKNING 5. PRECISION, EVENTUELL UPPREPNING 6. RAPPORT Bestämnin av lösninsmedlets densitet kan utföras antinen med pyknometer eller med areometer. En norann bestämnin av lösninsmedlets densitet är väsentli. Ett fel i lösninsmedlets densitet på 0,001 /cm 3 er ett fel i kompaktdensiteten på 0,004 à 0,008 /cm UTRUSTNING 2.1 Pyknometer, vattenbad, vå enlit vad som anivits under kalibrerin av pyknometer (bilaa A). Pyknometerns volym skall vara minst 750 ml. 2.2 Areometer, normaltemperatur 25 C med indelninen minst 0,0002 /ml per mm skalländ och onorannheten höst 0,0002 /ml och innefattande mätområde för Lacknafta 0,76-0,78 /ml Xylen, toluen 0,85-0,87 /ml Anm. Om areometer raderad i specifik vikt används, måste värdet omräknas. 2.3 Glascylinder med storleken 0,5 1,0 liter. 3. PROVNING 3.1 Pyknometer Utförandet är analot (vatten utbytt mot lösninsmedel) med punkt 3 i bilaa A. 3.2 Areometer Fyll lascylindern med lösninsmedel väl till sådan höjd, att areometern flyter fritt i vätskan. Placera cylindern med areometer i vattenbad och temperera den till 25 ±0,2 C. Tempererinstid i vattenbadet minst en timme. Avläs areometern med öat i jämnhöjd med vätskans plana yta så att ytan ses som en rät linje. Där denna linje skär areometerns skala, avläs densiteten. Utför minst tre bestämninar.

10 4. BERÄKNING 4.1 Pyknometer Beräkna densiteten med fem decimaler enlit följande: m 5 m 1 ρ L = Vp FAS Metod Bilaa B ρ L = lösninsmedlets densitet /ml (/cm 3 ) m 1 = vikt av pyknometer m 5 = vikt av pyknometer fylld med lösninsmedel V p = pyknometervolym ml (cm 3 ) 4.2 Areometer Ane densiteten i /ml (/cm 3 ) direkt på areometerskalan. Se anm punkt PRECISION, EVENTUELL UPPREPNING Godta värdena, om skillnaden mellan det största och det minsta värdet ej överstier 0,0005 /ml. Om skillnaden är större, undersök ytterliare tre resp två analysprov. Stryk därefter eventuella extremdata enlit FAS Metod 015, oavsett standardavvikelsens storlek. Beräkna aritmetiska medelvärdet ur samtlia odtana värden. 6. RAPPORT Rapportera a) att bestämninen utförts enlit denna metod b) lösninsmedlets densitet i /ml (/cm 3 ) med fyra decimaler.