ATT VARA SOM EN BLÄCKFISK EN PROJEKTKOORDINATORS UPPLEVELSER AV ATT STARTA UPP OCH IMPLEMENTERA ÄLDREOMSORG PÅ DISTANS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ATT VARA SOM EN BLÄCKFISK EN PROJEKTKOORDINATORS UPPLEVELSER AV ATT STARTA UPP OCH IMPLEMENTERA ÄLDREOMSORG PÅ DISTANS"

Transkript

1 ATT VARA SOM EN BLÄCKFISK EN PROJEKTKOORDINATORS UPPLEVELSER AV ATT STARTA UPP OCH IMPLEMENTERA ÄLDREOMSORG PÅ DISTANS Jenny Husell ABSTRAKT Att arbeta som projektassistent, innebär många möten med människor och olika arbetsuppgifter. Min anställning som projektassistent i Eckerö (50 %) ändrades till projektledare i Eckerö kommun (50 %). Jag var samtidigt projektassistent på Högskolan på Åland (50 %) och fungerade som koordinator över Åland. Jag har haft stor användning av min utbildning som inom vård och omsorg, tidigare arbetserfarenheter samt mina personliga erfarenheter. Att driva ett projekt framåt och samtidigt utveckla och se nya möjligheter har varit en utmaning. Under tidens gång har jag i projektet stött på inte bara enkla utan också tidskrävande och ibland komplexa uppgifter. Det krävs att kunna se positivt på allt och stötta såväl personal som hemmaboende äldre personer och deras anhöriga, även då man ibland inte ens vet svaret själv. Det är som att vara en bläckfisk med många olika arbetsuppgifter och kontakter med såväl äldre deltagare, personal och andra involverade. Utveckling av Virtu-kanalen i Eckerö kommun, och på Åland Med mina tidigare arbetserfarenheter inom äldreomsorgen, hemservicen, hemserviceledare, kansliarbete samt inom barnomsorgen kände jag mig engagerad, motiverad och full med inspiration för alla tänkbara arbetsuppgifter, möten och möjligheter då jag kom in i Virtuprojektet i juli Jag är anställd 50 % för Högskolan på Åland och 50 % för Eckerö kommun. 1

2 Då Eckerö kommun kom med i Virtuprojektet var det från början tänkt att befintlig personal skulle föra projektet framåt. Ganska snart anställdes jag som projektassistent(50 %) som tillsammans med projektledaren (30 %) skulle arbeta med projektet i kommunen. Ett projekt som ska lyckas tar mer tid än vad man tror och med mer tid finns fler chanser att utveckla det till bästa möjliga och kanske mer därtill. Projektledaren, (som även är äldreomsorgsledare i kommunen) kom snabbt fram till att hennes arbetstid inte räcker till också för projektet och efter några månader gjordes därför min assistentanställning om till projektledare för projektet i kommunen. Vid projektets början installerades dataskärmar, den anpassade videokonferensutrustningen med internetuppkopplingen till 3G nätet. Då det visade sig att täckningen inte räckte till, ändrades det till ADSL som går via telefonkabeln. Många samtal och mail med olika berörda behövdes innan vi äntligen fick det installerat hos alla deltagare. Då man testar ny teknik är det viktigt att det fungerar innan man testar det på äldre människor, vilket hade gjorts i tidigare projekt i stadsmiljö i Finland. Däremot var tekniken inte testad till Ålands möjlighet att använda 3G. De äldre är inte vana vid ny tekniken och bästa möjliga förutsättning är då att det fungerar från början, för att inte skapa osäkerhet och motstånd. Problemet, och det blev det återkommande problemet på Åland, var internetuppkopplingen. Att använda sig av 3Gnätet ger bättre förutsättningar inom hemservicen, då det blir billigare och lättare att flytta tekniken till en annan deltagare, när den av olika orsaker behöver flyttas. ADSL däremot fungerar inte hos alla, då man behöver bo inom en radie av 6 km till närmaste telefoncentral (Ålands telefon/ålcom 2011). Detta begränsar möjligheterna för de som bor längre bort. Då vi i september 2011 kunde komma igång, efter att alla fått bättre internetuppkoppling, kunde tekniken i Eckerö börja användas ordentligt. De äldre började ringa varandra och fick också kontakt till hemtjänsten via tekniken. Känslan att se den man pratar med uppskattades mest. Känns som att man träffas på riktigt var en äldre kommentar vid en intervju Det medverkade också till att de ringde varandra oftare än vad de annars skulle ha gjort. För en del äldre kunde det innebära att från att vara ganska ensam och kanske inte se någon på flera dagar, till möjligheten att i Virtu-kanalen träffas och att bli sedd. Att någon ser mig betyder mycket. Då vi också öppnade upp för möjligheten att få 2

3 kontakt med finsktalande, (för en äldre deltagare med finska som modersmål, och kunna vara med i finska sändningar utöver det vi erbjöd på Åland), så öppnades en ny värld för denna person. Att bevara modersmålet, kunna få prata och lyssna på sånger på modersmål, träffa andra från kanske samma trakter det gav livskvalité. Personen sa flera gånger att hon blev så lycklig. För att öka trygghet i hemmet införde vi 24 h service. Hemservicepersonalens skärm vidarekopplades till gsm-telefonen i servicehuset. Om ingen har möjlighet att svara på skärmen så skickas ett meddelande till telefonen där det framgick vem som har ringt och personalen går kunde då gå till skärmen och ringa upp när de har möjlighet till det. Ett ytterligare sätt att öka trygghet och öka de äldres sociala liv, var i januari 2012 när servicen utökades och Nya apoteket i Mariehamn kom med i projektet och våra deltagare kunde ha direkt kontakt med dem via tekniken. De fick bättre kontakt med apoteket och kunde göra en del apoteksärenden själva igen, vilket många äldre idag har hjälp med av anhöriga, hemsjukvård eller hemtjänsten. Nu kunde de äldre fråga ställa sina frågor i lugn och ro och se vem de pratade med. De kunde även beställa produkter som de känner igen till utseende då produkten kan visas på skärmen. Interaktiva sändningar och större socialt nätverk En huvudsaklig del av verksamheten är koordineringen av de interaktiva sändningar, i form av programsändningar som sänds från Virtukanalens studio i Högskolan på Åland, Nya apoteket, skärmar vid hemservicen i olika kommuner, projektpartners eller från dator. Sändningarna koordineras till olika grupper på Åland och ibland till alla grupper på Åland samtidigt, Eckerödeltagarnas grupp heter Havsörnarna och Brändö- och Jomaladeltagarnas grupp Gudingarna. Brändö kom med i projektet oktober 2011 och Jomala maj Sändningarna ger deltagarna också möjlighet att lära känna varandra och sedan våga ringa varandra via skärmen. En del deltagare är väldigt sociala och ringer till en okänd person för att testa och fråga vem denna är. Andra är lite blygare och uppskattar när någon annan tar kontakt. En del blir goda vänner och andra är nöjd med de som de har sedan tidigare. Alla har olika behov. Medan en del deltar i nästan alla sändningar och andra ringer mer till varandra, så har den tredje gruppen mer kontakt med hemservice eller anhöriga. 3

4 Speciellt uppskattat är möjligheten att ha anhörigkontakt via tekniken, vilket flertalet har valt. De interaktiva aktiviteterna och programmens innehåll För att lära känna våra deltagare och veta vilka slags sändningar som skulle intressera dem, åkte jag runt och intervjuade dem. Alla är olika individer och har olika behov och jag ville hitta något för alla. Under hela projektet har de fått lämna önskemål och respons på olika sändningar. Alla är inte intresserade av allting och olika personer deltar i olika sändningar, efter behov och möjlighet. En del önskade mer sittgympa och minnesträning och andra ville ha mer sociala träffar. Under alla sändningar har jag sett till att alla får en möjlighet att prata lite, då det kanske är enda stunden på dagen som de träffar några andra. Jag försöker ge dem en glädjestund, en möjlighet till skratt och gemenskap. Jag kan se en hand som klappar takten, ett leende som kommer, en pigg blick då var jag nöjd. Sittgympan, vilket är en mycket omtyckt aktivitet försökte vi ha regelbundet då den på alla sätt hjälper de äldre att klara sig hemma längre. Förutom sittgympa och minnesträning så har vi haft julgudstjänst med Mariehamns församlingspräst, bingo, frågesport, besök från bibliotek, träffar med kommundirektör, besök från hjälpmedelscentralen, från Agenda 21, besök av socialministern, Landshövdingen, sångstunder, dagisbarn. Också rättshjälpsbyrån och brandinspektören har varit med i sändningar. Då möjligheten kom att koppla i datorn i sändning fanns fler möjligheter att ge ännu bättre sändningar. Jag kunde b.la, med hjälp av foton i sändning ta med de äldre till olika platser som de kanske tidigare besökt eller kände till. Vi tittade på foton från Eckerö, Brändö och andra platser och hade samtidigt lite frågesport. Under våren utvecklade jag det mer och gjorde Vart är vi på väg?, ungefär som På spåret (Sveriges television). Med hjälp av kort och ledtrådar/frågor tog vi oss till olika platser runt om på Åland och de fick gissa vart vi var på väg. Oftast var det till platser de tidigare har diskuterat och nämnt. Ibland hamnade vi hos en person ex. författarinnan Sally Salminen och hennes hemtrakt Vårdö, då vi tidigare har pratat om Katrina-boken (en roman från 1950-talet, som blev mycket omtalad och prisbelönt för att den beskrev en kvinnas liv i skärgården 4

5 på 1800-talet). Nu fick de också fakta om författarinnan och andra böcker hon har skrivit. Kanske någon blev inspirerad att läsa hennes andra böcker. Jag försökte vara lyhörd på vad de är intresserade av. Denna Vart är vi på väg blev en toppen-sändning och de gav önskemål om fler, speciellt Åland och åländska skärgården. Att sitta hemma och delta i sittgymnastik (som de sa att de inte skulle gjort själva hemma) eller hemifrån åka runt på Åland och känna igen sig eller se nya platser -att minnas eller få ny information - gav dem möjlighet att se något annat än hemmets fyra väggar. De behöver inte förflytta sig, vilket många gånger gör ont och är tidskrävande. Det ger dem möjligheten att vara med i livet igen som en äldre deltagare uttryckte det.. Våra äldre deltagare tycker mycket om faktaprogram. Därför har vi också haft frågesport och fakta om ex. vinterfåglar, Lucia, midsommarstången, Åland, svampar etc De flesta vill ha stimulans och sysselsättning. Vid en sändning lärde jag ut siffersysselsättningen och hjärngymnastiken Sudoku, vilket kan vara en bra sysselsättning bara man får veta hur man ska göra. Senare efter sommaren berättade en deltagare glatt för mig att hon har löst några Sudoku själv under sommaren. Vilket visar att stimulans från sändningar kan sitta i länge. Sådana stunder känner jag att jag gör rätt. Jag hade även kontakt med de äldre utanför Virtu-kanalen då jag besökte dem i ärende med tekniken, samt förmedlar den kommande veckans program. Av och till hjälpte jag dem med något som var aktuellt i deras vardag. Idén till Sudoku kom från att jag själv löser Sudoku och hjälpte en äldre person i projektet med sysselsättning. Personen kunde inte se korsordet längre p.g.a sämre syn och saknade den sysselsättningen. Jag förstorade då upp korsorden till A3 storlek och då gick det bra igen. Personen blev jätte glad. Då synen blivit ännu sämre och den äldre inte kunde inte se de förstorade korsorden mer föreslog jag Sudoku (då det endast är siffror och det finns möjlighet att förstora upp det stort). Jag ritade av sudokun till A3 och lärde personen hur man gör. Att lära en person över 90år något nytt, som dessutom kommer till glädje, det måste man ta sig tid till. Att se glädjen komma tillbaka för personen som kunde sysselsätta sig igen -var en otrolig känsla för mig. Ett annat återkommande inslag var sjuksköterskestuderande som regelbundet hade sändningar till våra äldre. För dem var det en utmaning att sätta sig vid skärmen och ha 5

6 sändning första gången till obekanta människor. Det var lite nervöst och jag fick vara ett stöd genom att förklara hur det går till, ge förslag och vara flexibel efter deras önskemål. Det kunde vara att hjälpa dem före sändningen med powerpointbilder, bolla ideér, tipsa och vara med. De har uppskattat min hjälp och tyckt att jag har förklarat bra och är rätt person för det här jobbet, vilket har inspirerat mig ännu mer. Jag är ganska påhittig och tänjer på möjligheterna och är med och utvecklar både deras och mina sändningar. Kunskaper på olika nivåer, som tillsammans blir riktigt bra. Då vi öppnade upp möjligheten att delta i gemensamma svensktalande Virtusändningar i projektet (mars 2012), kunde äldre bland annat från Brändö, Eckerö, Jomala, Iniö, Kimitoön, och Sibbo delta. Detta uppskattades också då de fick träffa personer från andra platser och med andra livserfarenheter. Någon av våra deltagare uppskattade dessa sändningar mer än andra då denna fick träffa personer från sin hemtrakt. Dessa Virtusändningar delades upp mellan Åbo, Sibbo och Åland. De sändningar jag hade planerades så att de hade en chans att lära känna varandra och få dela med sig av sina livserfarenheter. De har fått prata berätta hur de bor och vad de gör som sysselsättning, vilka möjligheter de har att röra på sig och på så sätt få tips av varandra. De har pratat om hur de upplevde olika händelser i livet också krigstiden, vilket blev väldigt intressant då de befann sig på olika orter och i olika länder. Sedan sommaren 2012 kan de också ringa dessa nya vänner via Virtuskärmen, vilket de har önskat och inte bara träffas i gemensamma sändningar. Under hösten 2012 utökades kontaktnätet med deltagare i fler kommuner på Åland bl.a Hammarland och Mariehamn. I mitt jobb som koordinator över sändningarna, försökte jag förutom att få ihop sändningar från Högskolans sjuksköterskestuderande, att bjuda in externa personer till sändning (för att få ett varierat utbud av sändningar). Jag frågade också personal inom hemservice om deras möjlighet att ha sändningar. Jag såg alltid till att ha sändningsmaterial i reserv om någon fick förhinder. Jag planerade egna sändningar, förde statistik och fyllde i uppföljningsdokument. Jag fyllde i deltagarnas kalender i Virtu-skärmen, skickade ut månadsbrev med alla månadens kommande sändningar. Jag såg till att en del fick brev med stor text och andra som behöver fick ännu större text. Då hade alla möjlighet att självständigt kunna läsa det som var utskickat och följa med i datum och klockslag. En del ville också att jag skulle ringa före och påminna om sändningen, vilket jag såklart gjorde. Jag försökte vara med på alla sändningar så att jag visste vad som var sagt och kunde följa upp. Jag ville också gärna hålla någon form av 6

7 röd tråd genom utbudet, så att det blev bra för våra deltagare. Jag försökte vara lyhörd vad de ville ha för sändningar, samt vad jag trodde skulle vara bra för dem. Under hela perioden kunde de äldre önska program och ämnen. Reflexioner över uppgiften som koordinator Många människor har varit involverade i projektet Det har inneburit ett mångsidigt arbete, speciellt när det också ingick att sprida information i samhället och försöka skapa en fortsättning efter projektets slut. Möten med socialnämnder, socialsekreterare, ministrar, kommundirektörer, rektorer, lagtingsledamöten, hemservicepersonal, hemserviceledare, studerande, högskolelärare, studiebesök, äldre pensionärer m.fl och framför allt media, hade inte gått om jag inte har trott på det jag gjorde. Jag blev motiverad då jag såg att mitt arbete ökade livskvalitén för våra äldre. Mina arbetsuppgifter omfattade så mycket att de kan liknas vid att vara en bläckfisk. I uppgifterna ingick bland annat EU-rapporteringar, ansökningar till landskapet, statistik, dokumentation, budgetkontroll, kontrollera att fakturor stämmer, många möten, beställningar, teknikproblem, informera och handleda personal i olika kommuner och arbetsplatser, uppdatera på kommunens hemsida, projektnyheter, installera hos äldre i kommunen samt handleda dem i användandet av tekniken. Viktigt var också att informera anhöriga om tekniken och möjligheten att ha anhörigkontakt. Jag har sett till att deltagarna har haft sändningar tre gånger i veckan, lyssnat på dem vad de ville ha för sändningar, bokade sändningar med externa, hade själv många egna sändningar, studerande från olika skolor, intervjuer, stöttade vid problem och funnits till hands för många människor. Från början kände jag att jag hade tio bollar i luften samtidigt och alla skulle hållas igång hela tiden, alla var lika viktiga och ingen fick tappas. Allt eftersom projektet utvecklades var det fler människor som jag hade kontakt med, fler arbetsuppgifter, fler datum, möten - bollarna fylldes på. Fortfarande var alla lika viktiga. Jag skulle veta vem jag pratade med och vad vi pratade om sist. Vad ärendet gällde eller vad just den här personen behövde. Vilka datum som skulle hållas, klockslag, sändningar som har varit och som skulle komma, vilka sjuksköterskestuderande hade bokat in sig och inte, vad behövde de hjälp med, hur gick det sist, hur kunde vi få med närvårdarstuderande och hemservicepersonalen mera, vilka externa hade varit, skulle bokas. 7

8 Jag höll även koll på vilka dokument som skulle skickas ut och när, vilka möten var på kommande, med vilka, vad var viktigt att ta upp denna gång, vad sades sist, när var det dags att skicka ut månadsbrev, vem av de äldre skulle ha större text, och hur gick det för Nya apoteket, för hemservice personal i Jomala, på Brändö och Eckerö? Vilka äldre fanns som skulle behöva tekniken, när fanns tid att installera, var skärmen färdig, vad skulle finnas i skärmen för den här personen. Dessutom ta reda på vilka nya möjligheter fanns med tekniken. Fungerade tekniken eller behövde jag ringa Videra, Ålands telefon, Ålcom för att söka hjälp? När skulle statistiken in, vem var vem av ministrarna som behövde kontaktas för att få en fortsättning på projektet. Hålla kontakt med hemserviceledarna i kommunerna. Viktigt att följa upp hur gick det för var och en av våra äldre deltagare, vilka behov hade de. För projektet krävdes att EU-rapporten fylldes i, fanns allting med, hölls budgeten, stämde fakturorna. Och hela tiden nya idéer och möjligheter, planering, översikt, ligga steget före och som sagt många bollar i luften. Varje boll blev att innehålla många mindre bollar. När vi fick möjlighet så installerade vi i fler kommuner och gav fler möjligheter. Det fylldes på med bollar. Men,det bästa av allt var att det gynnade våra deltagare, hemservicepersonal och andra involverade i projektet. Att koordinera, vara projektledare och projektassistent krävde kunskaper och erfarenheter inom många områden. En person med denna uppgift behöver vara multikompetent, ha erfarenhet av äldreomsorg och kansliarbete, vara social, flexibel och påhittig. Det var många saker jag behövde kunna och annars sätta mig in i snabbt. Man måste våga prova, testa och anpassa sig. Det krävde struktur, noggrannhet och ordning. Ibland fick jag tänka till tänka om och även tänka tillbaka. Vara finurlig. Utveckla och vara lyhörd. Utbyta erfarenhet med andra med liknande uppgifter. Med min utbildning inom vårdyrket i botten, har jag kunskap om sjukdomar och kroppens fysiologi och anatomi, vilket jag hade användning av. Med daghemserfarenheten är jag påhittig och hittar lösningar på det mesta. Jag är van att ha samlingar och sysselsättningar. Det mesta går bara man anpassar efter ålder och möjligheterna. Jag är van att göra individuella utvecklingsplaner. Se hela människan. Jag var van att se att varje individ är lika viktig, oavsett kön, utbildning eller arbetssysslor. Som hemserviceledare hade jag hand om budget, fakturor, statistik, 8

9 personalfrågor, handleda personal m.m. och framför allt kontakten med de äldre. Jag är van att arbeta efter uppsatta mål och det är viktigt att se vad som är det viktiga och inte låsa sig vid problem. Jag känner att jag gör ett bra jobb och att jag kan det jag gör. Jag och Inger Nygård (Projektledare för Högskolan på Åland) har stort samarbete och har kompletterat varandra bra. Vi bollat idéer och har kunskaper om olika saker. Vi är båda engagerade och positiva. Vi försöker se helheten i projektet och utvecklar det till bästa möjliga. Att även vara ett stöd i livet En koordinator för äldreomsorg på distans kräver mer än endast att sköta det tekniska. Då jag åker till våra äldre försöker jag ta mig tid och prata en stund. Lyssnar på vad de har att säga och vad de inte säger med ord. Ofta hjälper jag dem med saker de egentligen skulle vilja ha hjälp med, men inte har någon att fråga eller så får de vänta tills någon kommer (kan ibland dröja flera dagar). Utöver mina projektuppgifter försöker jag hjälpa hela människan. Jag har vana att se den enskilda individen och vilka möjligheter det finns att utveckla livskvalitén. Jag känner att jag har kunskaper att se den enskildas behov. Tipsa om eventuella hjälpmedel som finns till hands, byta batteriet i klockan, ta fram telefonnumret de behöver, lyssnar då de behöver någon att stödja sig på. Jag möter både glädje och sorg. Jag har också stannat till och försökt hjälpa dem med sysselsättning (b.la med talböcker när ögonen blir sämre). Jag känner att jag har funnits där för dem och de har alltid kunnat ringa mig om det är något. De är en del i mitt arbetsliv och jag är en del i deras privata liv. Har jag någon stund över så ringer upp dem i Virtukanalen, som jag vet skulle behöva en pratstund. Hur jag i detta projekt har kunnat öka äldre människors livskvalité har inspirerat mig mest. Att se en hand som klappar i takt med musik eller ett leende i samtal, värmer min själ. Jag har blivit en del i en enskild individs liv. Vi som inte kände varandra förut. Jag försöker se varje individ och dess personlighet. Vad kan jag göra åt just dig för att öka just din livskvalité? Att se hur en äldre människa får tillbaka livsglädjen, känna sig social igen och bli en viktig person som någon ser. DÅ känner jag arbetsglädje! 9

10 Personalutbildning på distans Utöver sysslorna i projektet kom jag och Inger Nygård fram till att vi kunde erbjuda föreläsningar för personal. Tillfället var ypperligt då tekniken redan fanns i hemtjänstens lokaler. Mindre utbud fanns för fortbildning och långa avstånd gjorde möjligheten mindre att delta. Nu kunde personal vara kvar på arbetsplatsen, delta i föreläsningar (de fick vara med och önska vilka de var i behov av) och fler kunde delta från varje arbetsplats (vilket gynnade arbetsplatsen) och personalen bekantade sig med tekniken. Kommunen fick uppdaterad personal, sparade pengar i fortbildning. Kostnadseffektivt och personalstärkande. Vi provade med en och fortsatte med en till två föreläsningar i månaden, 45 minuter (mellan lunch och kaffe). Föreläsningarna gick ut till alla svensktalande arbetsplatser i projektet. Lite fler arbetsuppgifter för mig och någon boll till som kom. Det blev toppen för personalen. Responsen har varit bra. Avslutning Jag kände stor glädje att få vara med och utveckla livskvalitén hos olika människor. Jag var otroligt glad att jag fick det här tillfället att arbeta med projektet och dess arbetsuppgifter. Jag har lärt känna många människor i olika åldrar och fick så fin respons från kommuner, Högskolepersonal, studerande, chefer, äldres anhöriga och framför allt från våra deltagare. Då kände jag att jag lyckades. Jag har vetat om att många mer eller mindre har svårigheter att delta i samhällets sociala liv, känna livsglädje, känna trygghet och att få hjälpa till att utveckla nya möjligheter ger inte bara dem livskvalité utan det ger också mig livsglädje! Många människor var involverade i projektet. Speciellt när det också ingick att sprida information i samhället och försöka få en fortsättning efter projektets slut. Möten med socialnämnder, socialsekreterare, ministrar, kommundirektörer, rektorer, lagtingsledamöten, hemservicepersonal, hemserviceledare, studerande, högskolelärare, studiebesök, äldre pensionärer m.fl och framför allt media, hade inte gått om jag inte har trott på det jag gjorde. Jag blev motiverad då jag såg att mitt arbete ökade livskvalitén för våra äldre. Jag känner att jag har hjälp de äldre att få social kontakt, bli sedda och ökat deras livskvalité, vilket inspirerat mig mest. Jag såg en hand som klappade takten, ett leende i 10

11 samtal. Jag blev en del i en individs liv. Jag försökte se varje individ och dess personlighet. Vad kunde jag göra åt just dig för att öka just din livskvalité? Att se hur en äldre människa få tillbaka livsglädjen, känna sig social igen och bli en viktig person som någon ser. DÅ kände jag arbetsglädje! ETT TACK TILL: Respons och intervjuer med: Våra härliga deltagare på Åland och andra svensktalande deltagare i projektet Kommunanställda på Åland Anställda vid Högskolan på Åland Sjuksköterskestuderande, Närvårdarstuderande Privata sektorn Andra människor som jag arbetar med i projektet. 11

FLASKPOST. Virtu-projektets nyhetsbrev #1

FLASKPOST. Virtu-projektets nyhetsbrev #1 FLASKPOST Virtu-projektets nyhetsbrev #1 FLASKPOST -VIRTU-projektets nyhetsbrev I detta nummer: Att skapa nya serviceformer inom social- och hälsovård VIRTU kanalen ger stimulans och glädje i vardagen

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Lotta Malm Projektledare Projekt BRA-grupper

Läs mer

Gällivare Kommun Socialförvaltningen, Äldreomsorgen Verksamhetsplan för sociala aktiviteter inom särskilda boenden. 2012

Gällivare Kommun Socialförvaltningen, Äldreomsorgen Verksamhetsplan för sociala aktiviteter inom särskilda boenden. 2012 Gällivare Kommun Socialförvaltningen, Äldreomsorgen Verksamhetsplan för sociala aktiviteter inom särskilda boenden. 2012 Äldreomsorgen i Gällivare Kommun Gällivare Kommun och socialnämnden ser det sociala

Läs mer

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa

Läs mer

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

MASKINTEKNOLOGSEKTIONENS YRKES- & ARBETSMARKNADSDAG

MASKINTEKNOLOGSEKTIONENS YRKES- & ARBETSMARKNADSDAG Postbeskrivningar KASSÖR Du kommer vara projektledarens högra hand genom att ständigt ha en uppdaterad bild av det ekonomiska läget tillgängligt för att möjliggöra snabba beslut. Du arbetar strukturerat

Läs mer

Vi rustar människor för arbete/studier

Vi rustar människor för arbete/studier Vi rustar människor för arbete/studier 2 Masugnen är Lindesberg kommuns lärcentrum och fungerar som mötesplats, mäklare och motor - för arbetsliv och lärande, där finns vi på Arbetsmarknadsenheten, AME.

Läs mer

Om äldre människors rättigheter

Om äldre människors rättigheter Om äldre människors rättigheter Äldre människor är som alla andra människor Olika varandra med olika behov, erfarenheter, traditioner, intressen och smak. Men äldre kan vara mer sårbara än yngre. Sjukdom

Läs mer

Lena Hallström Lindkvister och Sofia Sikström, Kvalitetsinspiratörer, Sociala sektorn, Äldreomsorg. Projektet Guldstunder i äldres vardag

Lena Hallström Lindkvister och Sofia Sikström, Kvalitetsinspiratörer, Sociala sektorn, Äldreomsorg. Projektet Guldstunder i äldres vardag Lena Hallström Lindkvister och Sofia Sikström, Kvalitetsinspiratörer, Sociala sektorn, Äldreomsorg Projektet Guldstunder i äldres vardag Sida 2 Sida 3 Inledning Sedan augusti 2008 arbetar två kvalitetsinspiratörer

Läs mer

Samhällsinformation till alla hushåll i Hammarland

Samhällsinformation till alla hushåll i Hammarland Samhällsinformation till alla hushåll i Hammarland HAMMARLANDS BIBLIOTEK ÖPPETTIDER TISDAG O TORSDAG 17.00-20.00 (även under sommaren) NÄSTA INFOBLAD UTKOMMER VECKA 42 DEADLINE 4 OKTOBER HAMMARLANDS KOMMUNKANSLI

Läs mer

KS-2014/665. Äldreombudsmannens årsrapport

KS-2014/665. Äldreombudsmannens årsrapport KS-2014/665 Äldreombudsmannens årsrapport 2014 SAMMANFATTNING... 4 ÄLDREOMBUDSMANNENS UPPDRAG... 4 ANTAL ÄRENDEN... 4 MÖTEN MED ÄLDRE... 4 INKOMNA FRÅGOR 2014... 5 INKOMNA SYNPUNKTER 2014... 5 Huddinge

Läs mer

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015 Hur samhället i Sverige arbetar för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få ett arbete Arbetsförmåga I Sverige så är de personer med funktionsnedsättning som har en arbetsförmåga inskrivna

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Personalen ska arbeta efter: läroplanens värdegrund mål och riktlinjer för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Mål för I Ur och Skur Personalen ska se

Läs mer

Sida 1 av 7. Slutrapport. ULVIS Unga Lär Vuxna Internet på eget Språk. Uppsala den 4 december 2012. Serbiska Kulturföreningen Sloga

Sida 1 av 7. Slutrapport. ULVIS Unga Lär Vuxna Internet på eget Språk. Uppsala den 4 december 2012. Serbiska Kulturföreningen Sloga Sida 1 av 7 Slutrapport ULVIS Unga Lär Vuxna Internet på eget Språk Uppsala den 4 december 2012 Serbiska Kulturföreningen Sloga Sida 2 av 7 Inledning Det här är fjärde året i rad som vi får ekonomisk hjälp

Läs mer

Projekt anhörigstöd inriktning taktil massage

Projekt anhörigstöd inriktning taktil massage Projekt anhörigstöd inriktning taktil massage Köpings Kommun Vård & Omsorg september 2008 - december 2010 Vård & Omsorg Birgitta Daubner, projekt anhörigstöd 2011-03-09 Innehåll Taktipro- taktil massage

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer?

Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer? Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer? Författare: Kristina Bromark, utvecklingsledare Enheten för välfärd och FoU-stöd, funktionshinder Tfn: 0727-41 54 25 E-post: kristina.bromark@regionuppsala.se

Läs mer

Volontärbarometern. En undersökning om volontärer och deras ideella engagemang

Volontärbarometern. En undersökning om volontärer och deras ideella engagemang Volontärbarometern En undersökning om volontärer och deras ideella engagemang Innehåll Inledning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 Volontärbarometern är sammanställd

Läs mer

Digitala Minnen. Luleå kommun

Digitala Minnen. Luleå kommun Digitala Minnen Vi har valt att skriva vår redovisning som en berättelse, eftersom vårt projekt har handlat om just berättelser, historier och minnen. Här kan vi också visa på hur projektet har växt fram,

Läs mer

Utvärdering 2014 målsman

Utvärdering 2014 målsman Utvärdering 2014 målsman 209 deltagare Kändes det tryggt att lämna era barn på lägret? (%) 100 80 60 40 20 0 100 0 Ja Nej Varför/varför inte? - Mycket väl anordnat och bra information. - Seriöst! Utförlig

Läs mer

C-UPPSATS. Om en videoreporter

C-UPPSATS. Om en videoreporter C-UPPSATS 2009:031 Om en videoreporter Pernilla Neumann Luleå tekniska universitet C-uppsats Medie- och kommunikationsvetenskap, produktion Institutionen för Musik och medier Avdelningen för Medier och

Läs mer

Klara, färdiga, träna!

Klara, färdiga, träna! TISDAG 12 OKTOBER 2004 Klara, färdiga, träna! 1,2,3 så kommer du i gång med att motionera Vill du börja träna, men har svårt att komma i gång? Kropp & Hälsa hjälper dig att hitta motivationen. Vi behöver

Läs mer

Glädjerapporten 2014. Om skratt och glädje på svenska arbetsplatser September 2014

Glädjerapporten 2014. Om skratt och glädje på svenska arbetsplatser September 2014 Glädjerapporten 2014 Om skratt och glädje på svenska arbetsplatser September 2014 Så här kul har vi det på jobbet just nu. I genomsnitt skrattar vi 5,1 ggr/dag på svenska arbetsplatser. Vård och Omsorg

Läs mer

Skrivglädje i vardagen!

Skrivglädje i vardagen! glädje i vardagen! - distanskursen för dig som vill hitta skrivglädje i vardagen! Inspirationsbrev om framtiden Hej! Förra veckan ägnade vi åt dina tillgångar och nu är vi framme vid sista kursdelen som

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Egna kommentarer Autism grundutbildning

Egna kommentarer Autism grundutbildning Utbildning Autism 76 respondenter. 90,8% upplever att de fått inspiration. 90,8% upplever att utbildningen lett till lärande. 90,8% upplever ökat intresse efter utbildningen. 77,6% upplever att de fått

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut - ett framtidsyrke, september 2011 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91 86210 96 3 Grafisk form: Malin Stedt

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Framtida arbetssätt? Inledning. Metod. Hur allting startade

Framtida arbetssätt? Inledning. Metod. Hur allting startade Framtida arbetssätt? Inledning Jag har studerat hur distansarbete och flexibelt arbete och som det även kallas Work where you want fungerar. Jag är väldigt intresserad att få kunskap om ett så pass nytt

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Mäns upplevelse av att arbeta inom vård och omsorg i Kronoberg

Mäns upplevelse av att arbeta inom vård och omsorg i Kronoberg Mäns upplevelse av att arbeta inom vård och omsorg i Kronoberg Flera utgångspunkter och syften en samlad process Regional utvecklingsstrategi 2025 Regional kompetensförsörjningsstrategi 2020 Strategi för

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Det mångkulturella samhället Journalnummer: 2010-68

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20110313 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)?

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)? för de som gick utbildningar betydde det väldigt mycket,att få mer kuskap och att få dela med sig till kollegorna,man känner att man kan utveckla verksamheten mer med de olika kunskaper personer fått.

Läs mer

Hur fyller du i enkäten?

Hur fyller du i enkäten? Hur fyller du i enkäten? Svara spontant och snabbt på frågorna, du bör inte lägga ner mer tid än 5-10 minuter. Fyll gärna i frågorna på arbetsplatsen. Enkäten är anonym. BAAB sammanställer resultatet av

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

Process- och metodreflektion Grupp 5

Process- och metodreflektion Grupp 5 Process- och metodreflektion Grupp 5 IDM Grupp 5 Anders Fougstedt, Anders Green, Lay Truong, Anna Sjödin, Tobias Kask Val av metoder Det första steget i vår designprocess var att bestämma vilka metoder

Läs mer

Katastrofgolfen slog nytt rekord med ett resultat på 3 761,70 euro. År 2014 var Katastrofgolfens resultat 2482,75 euro

Katastrofgolfen slog nytt rekord med ett resultat på 3 761,70 euro. År 2014 var Katastrofgolfens resultat 2482,75 euro INFORMATIONSBREV Nr 9 / 2015 Utgiven 8.10.2015 Ålands Distrikt Stort tack för din insats under Hungerdagen Hungerdagen år 2015 har gjort ett mycket bra resultat. Vi har ännu inte det slutgiltiga resultatet

Läs mer

Foto: Sofia Sabel. Aktiviteter

Foto: Sofia Sabel. Aktiviteter Foto: Sofia Sabel Aktiviteter 1 maj - 31 augusti 2015 Anhörigcenter Anhörigcenter är en informations- och mötesplats som vänder sig till dig som inom familjen, släkten eller vänkretsen stödjer en närstående

Läs mer

Kleindagarna 2012 - Snabbrapport

Kleindagarna 2012 - Snabbrapport Kleindagarna 2012 - Snabbrapport 1. Vad är din samlade intryck av dagarna? 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 2. Kommentera gärna ditt svar ovan: Antal svarande: 10 - Mycket lärorikt, trevligt, väldigt

Läs mer

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1 Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001 Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson Hammars skola barnskola 1 Handledare: Elisabeth Banemark Sammanfattning Den här rapporten handlar om vårt arbete

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar SÖK hjälp i tid www.muistiliitto.fi/se Alzheimer Centarlförbundet är en organisation för personer med minnessjukdom och deras närstående.

Läs mer

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9 1 Vi har under tre veckor (20/6 8/7 2011) fått arbeta med att göra en marknadsundersökning om vad ungdomar tycker om biblioteken i Mjölby kommun. Det har inneburit att vi har intervjuat ungdomar på olika

Läs mer

5 tips för en mer harmonisk arbetsdag

5 tips för en mer harmonisk arbetsdag 5 tips för en mer harmonisk arbetsdag Innehållsförteckning Förord...4 Steg 1...6 Börja varje vecka med en tydlig plan...6 Steg 2...8 Skriv upp allt du ska göra på ett ställe...8 Steg 3...10 Lär dig att

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Huddingetrainee: socionom

Huddingetrainee: socionom Huddingetrainee: socionom Med Huddinge kommuns traineeprogram får du en bra start på yrkeslivet. Med hjälp av verksamhetsförlagd utbildning, handledning, gruppdiskussioner, studiebesök och mentorer förbereder

Läs mer

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola Att arbeta i projekt Näktergalens Förskola Material framtaget 2010 Projektet Kärnan i projektet bygger på observationer och dokumentationer som leder vidare utifrån barnens intressen och frågor. Lyssnandet

Läs mer

Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre

Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre 2013-03-23 Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre Bakgrund Inom satsningen Bättre liv för sjuka äldre 2013 anordnade Demensnätverket i Västernorrland tillsammans

Läs mer

Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer

Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer Föreningen Kulturstorm Rådhusesplanaden 10-12 903 28 Umeå Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer 1. Projektbeskrivning Idén med projektet är att introducera internet på ett lekfullt

Läs mer

Digitala verktyg! Spaning Bölets förskola!

Digitala verktyg! Spaning Bölets förskola! Digitala verktyg Spaning Bölets förskola Vi fick i uppdrag att undersöka hur man använder olika digitala hjälpmedel på vår förskola. På vår förskola är vi fem avdelningar med två yngre avdelningar och

Läs mer

Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil.

Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil. Intervjuer Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 1. 20 år. Ca 10 min med bil. 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil. 3. 21 år. 5 min med bil. 4. 51

Läs mer

I denna broschyrserie ingår:

I denna broschyrserie ingår: Förbered rökstoppet I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen Illustrationer

Läs mer

Checklista - vanliga stressorer

Checklista - vanliga stressorer Checklista - vanliga stressorer Krav Krav som i stunden överstiger individens förmåga Att ha för låga krav på sig, få för lite utmaning, för låg komplexitet på det man ska göra, få för lite stimuli Sociala

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Studieresa till Activa i Örebro 27 28 januari 2014

Studieresa till Activa i Örebro 27 28 januari 2014 Studieresa till Activa i Örebro 27 28 januari 2014 Karin Andersson, arbetsmarknadshandledare, från Lerums kommun När Projekt GRAF anordnade en andra studieresa för att besöka Activa i Örebro var det en

Läs mer

Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och till dina närmaste.

Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och till dina närmaste. 1 Ditt liv din historia Ditt liv är viktigt och har stor betydelse för alla omkring dig! Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och

Läs mer

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala 1. Inledning Som en del av vår integrationssatsning samarbetar Folkuniversitetet

Läs mer

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte! Kapitel 21 Språkförhållanden Aktivering 21.1. Vi förstår varandra! Vi lär oss om likheter och olikheter mellan svenska språket i Sverige och Finland. Gruppen läser texten till övning 21.1. och lyssnar

Läs mer

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik Vet Kan Är Vill VINNANDE ARENA Vinnande Arena är ett projekt i Vårgårda kommun som tilldelats

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-04-10 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga i Arboga kommun 6 2.1 Information...

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

Riksdagsvalet 2011. Kenth Häggblom, statistikchef Tel 25497. Val 2011:1 3.5.2011

Riksdagsvalet 2011. Kenth Häggblom, statistikchef Tel 25497. Val 2011:1 3.5.2011 ' Kenth Häggblom, statistikchef Tel 25497 Val 211:1 3.5.211 Riksdagsvalet 211 Lägre valdeltagande Valdeltagandet på Åland i årets riksdagsval var 51 procent, vilket var 6 procentenheter lägre än 27. Kvinnornas

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden.

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden. Inspirationsboken Du är källan till glädje. Låt dig inspireras av dig själv. Gör ditt välmående till ett medvetet val och bli skapare av ditt eget liv. För att du kan och för att du är värd det! Kompromissa

Läs mer

Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt. Karin Backrud och Jenny Källman. Nyköpings lasarett

Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt. Karin Backrud och Jenny Källman. Nyköpings lasarett Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt Karin Backrud och Jenny Källman Nyköpings lasarett Syfte med studien var att beskriva patienters upplevelse av

Läs mer

Sommarjobb, tips och idéer

Sommarjobb, tips och idéer Sommarjobb, tips och idéer Vill du tjäna extra pengar under sommaren och samtidigt få ut det mesta av lovet? Då är det ett perfekt tillfälle att söka jobb under sommaren! Vem vet, kanske leder sommarjobbet

Läs mer

5. Vad kunde du tillgodoräkna inom ditt program? 5 veckor ortopedi, 2 veckor lungmedicin samt 5 veckor kardiologi.

5. Vad kunde du tillgodoräkna inom ditt program? 5 veckor ortopedi, 2 veckor lungmedicin samt 5 veckor kardiologi. Reserapport efter utbytesstudier 1. Vilket program läser du på? Läkarprogrammet 2. Vilket universitet, land och stad åkte du till? University of Crete, Heraklion, Grekland 3. Vilken termin åkte du och

Läs mer

Grattis! Om Du blir antagen till Vretagymnasiet, inriktning häst.

Grattis! Om Du blir antagen till Vretagymnasiet, inriktning häst. Grattis! Om Du blir antagen till Vretagymnasiet, inriktning häst. För att få ut så mycket som möjligt av din tid här på skolan har jag satt ihop denna lilla tidning. Du har säkert massvis av intressanta

Läs mer

Vara kommun. Bibliotek Våren 2014

Vara kommun. Bibliotek Våren 2014 Vara kommun Bibliotek Våren 2014 Presentation Om undersökningen Sammanfattning Resultat NBI (Nöjd Biblioteks Index) Per fråga Om undersökningen Undersökningen riktades till personer som har bibliotekskort

Läs mer

Önskelistan. Namn. Personnummer

Önskelistan. Namn. Personnummer Önskelistan Din guide till sånt som du bör tänka igenom kring din egen begravning. Och dessutom är den ett bra underlag att använda när du pratar med dina nära och kära om vad som är viktigt i livet. Namn

Läs mer

Praktikrapport. Ingenjörsinriktad yrkesträning. Olof Rydman. Allbygg i Höganäs AB. Annika Mårtensson

Praktikrapport. Ingenjörsinriktad yrkesträning. Olof Rydman. Allbygg i Höganäs AB. Annika Mårtensson Praktikrapport Kurs: Ingenjörsinriktad yrkesträning Namn: Olof Rydman Företag: Allbygg i Höganäs AB Handledare: Annika Mårtensson Presentation av företaget Allbygg i Höganäs AB är ett byggföretag som huvudsakligen

Läs mer

Distansarbetaren den nya skärgårdsbon i det nya skärgårdssamhället RAPPORT BRÄNDÖ, FÖGLÖ, KUMLINGE, SOTTUNGA

Distansarbetaren den nya skärgårdsbon i det nya skärgårdssamhället RAPPORT BRÄNDÖ, FÖGLÖ, KUMLINGE, SOTTUNGA Distansarbetaren den nya skärgårdsbon i det nya skärgårdssamhället RAPPORT BRÄNDÖ, FÖGLÖ, KUMLINGE, SOTTUNGA Projekt Interreg IIIA Skärgård, genomförs av Åbo Universitet i Åbolands och Ålands skärgård

Läs mer

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer.

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. R I F T A M N IO N 0 O 2 K 5 1 0 2 6 1 SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. Så mycket mer än

Läs mer

UTREDNINGSBYRÅ. Att leva och bo som inflyttad på Åland STATISTIK ÅLANDS OCH

UTREDNINGSBYRÅ. Att leva och bo som inflyttad på Åland STATISTIK ÅLANDS OCH UTREDNINGSBYRÅ OCH STATISTIK ÅLANDS Att leva och bo som inflyttad på Åland Syfte och metod Syftet med barometern är att ge en överblick av de inflyttades möjligheter att delta aktivt i det åländska samhällslivet

Läs mer

Enkät till dig som har NPF-diagnos

Enkät till dig som har NPF-diagnos Enkät till dig som har NPF-diagnos 1. Hur väl känner du till de olika stöden? Vet inget om detta Vet att det finns men inte så mycket mer, men det är inte aktuellt för mig och har sökt och har i dag Boendestöd

Läs mer

Utredning av tjänsten Nattfrid tillsyn nattetid med webbkamera

Utredning av tjänsten Nattfrid tillsyn nattetid med webbkamera Utredning av tjänsten Nattfrid tillsyn nattetid med webbkamera Jenny Sjöberg September 2013 Dnr Son 2013/658 2013-09-11 1 (8) Innehåll 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 2 2. METOD... 2 3. NATTFRID I JÄRFÄLLA...

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

glädjestunder ni kan ha tillsammans på tu man hand minskar sannolikt på känslan av missnöje och desorientering.

glädjestunder ni kan ha tillsammans på tu man hand minskar sannolikt på känslan av missnöje och desorientering. Skånes universitetssjukhus Minneskliniken i Lund Omvårdnadsplan för TRIVSEL Vårdtagare nr 1, född 1922, diagnos ospecifik demens Läkemedel: Datum: Kontaktperson: Bakgrund: Änkeman sedan flera år, har 2

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Pirjo - Norrmalms egen moder Theresa

Pirjo - Norrmalms egen moder Theresa Pirjo - Norrmalms egen moder Theresa Spåkulan är det enda som saknas. Det är vår första tanke när Pirjo Olander, med svart kajal runt ögonen och brokig sjalett på huvudet, välkomnar oss in i sitt mörka

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

HEM OCH SKOLA-DAGEN. Hem och Skoladagen

HEM OCH SKOLA-DAGEN. Hem och Skoladagen Hem och Skoladagen 2 Hem och Skoladagen Vi bjöd in mor- och farföräldrarna till skolan mellan klockan 8 och 11 för att bekanta sig med barnbarnens skolgång. Vi bjöd dem också på kaffe, och rektorn berättade

Läs mer

Mats Karlsson 2008 04 25

Mats Karlsson 2008 04 25 Akademin för hälsa, vård och välfärd, HVV 10 veckor på Åland Utvärderingsrapport från praktikperiod på Stiftelsen Hemmet, Åland Mats Karlsson 2008 04 25 Denna rapport beskriver praktiktiden 21 januari

Läs mer

Låt kunderna göra jobbet!

Låt kunderna göra jobbet! Låt kunderna göra jobbet! Innehållsförteckning Inledning...4 Vad är referensprogrammet?...6 250 gånger 250-regeln...8 ABC-listan...10 Ha mig i åtanke...12 Bevara kontakten!...14 - Årsplan för utskick...16

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november

barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november Oj, oj oj, nu går tiden fort det har redan gått fem veckor sedan förra veckobrevet! Var tog de fem veckorna vägen? Jo, de försvann i en massa

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Till dig som LIA-handledare

Till dig som LIA-handledare Y Till dig som LIA-handledare Grattis! Du har tackat ja till uppgiften att vara handledare för en KY-student på din arbetsplats en uppgift som kan vara både lärorik, stimulerande och ansvarsfull. Inom

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper

Läs mer

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar 2014 Är du man eller kvinna? 13% 11% Man Kvinna 76% Ålder? 11% 6% 11% 26% 20-30 31-45 40-60 Över 61 46% Hur hittade ni AHA (Anhöriga Hjälper Anhöriga)? 11% 3% 8% 22%

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

*Sveriges kommuner och landsting, SKL

*Sveriges kommuner och landsting, SKL Hur mycket tid ska en lärare ha för varje elev? Det är den viktigaste frågan i årets avtalsrörelse mellan lärarna och deras arbetsgivare. För lärarna är svaret självklart. De vill ha tid att möta varje

Läs mer

Hur fyller du i enkäten?

Hur fyller du i enkäten? Hur fyller du i enkäten? Svara spontant och snabbt på frågorna, du bör lägga ner mer tid än 5-10 minuter. Fyll gärna i frågorna på arbetsplatsen. Enkäten är helt anonym. BAAB sammanställer resultatet av

Läs mer