Riksdagspartierna och miljöpolitiken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riksdagspartierna och miljöpolitiken"

Transkript

1 Riksdagspartierna och miljöpolitiken Bilaga 2: granskning av 20 miljöfrågor i riksdagen Redaktör: Svenne Junker, Naturskyddsföreningen

2 2/227 Innehåll Naturvård (1-3) 1. Biologisk mångfald Bakgrund Initiativ under mandatperioden Regeringens budget vs. oppositionspartiernas skuggbudgetar Motioner Regeringspartierna Oppositionspartierna Utskottsbetänkande Rikdagens behandling Miljöomdöme för biologisk mångfald Strandskyddet Bakgrund Initiativ under mandatperioden Propositioner Motioner Regeringspartierna Oppositionspartierna Votering i kammaren Miljöomdöme för strandskydd Vargjakt Bakgrund Offentlig utredning om rovdjurspolitiken Initiativ under mandatperioden Propositioner och förordningar Motioner Regeringspartierna Oppositionspartierna... 48

3 3/ Utskottsbetänkande Rikdagens behandling Miljöomdöme för vargjakt Klimatmål Bakgrund Initiativ/ SOU under mandatperioden Propositioner och förordningar Utskottsbetänkande Motioner Rikdagens behandling Miljöomdöme för klimatmål Koldioxidskatt Bakgrund Initiativ under mandatperioden Motioner Regeringspartierna Oppositionspartierna Utskottsbehandling och votering i kammaren Miljöomdöme för koldioxidskatt Kärnkraft Bakgrund Regerings energiöverenskommelse Motioner Regeringspartierna Oppositionspartierna Utskottsbetänkande Riksdagens votering Miljöomdöme för sagt och gjort Uranbrytning Bakgrund Initiativ under mandatperioden... 93

4 4/ Motioner Regeringspartierna Oppositionspartierna Interpellationer Utskottsbetänkande Riksdagens behandling Miljöomdöme för uranbrytning Elcertifikat Bakgrund Initiativ under mandatperioden Motioner Regeringspartierna Oppositionspartierna Miljöomdöme för elcertifikat Skattegynna bränslesnåla bilar Bakgrund Initiativ under mandatperioden Motioner Regeringspartierna Oppositionspartierna Miljöomdöme för registreringsskatt Trängselskatt Bakgrund Initiativ under mandatperioden Propositioner Motioner Regeringspartierna Oppositionspartierna Miljöomdöme för trängselskatt Kilometerskatt Bakgrund

5 5/ Initiativ under mandatperioden SOU och Ds Propositioner Motioner Regeringspartierna Oppositionspartierna Utskottsbetänkande Riksdagens behandling Miljöomdöme för kilometerskatt Genmodifierade grödor (GMO) Bakgrund Initiativ under mandatperioden SOU och Ds SOU 2007:21 GMO-skador i naturen och Miljöbalkens försäkringar SOU 2007:46 Ansvarsfrågan vid odling av genmodifierade grödor Propositioner och förordningar Motioner Regeringspartierna Oppositionspartierna Utskottsbetänkande Rikdagens behandling Miljöomdöme för GMO Ekologisk odling Bakgrund Initiativ under mandatperioden Motioner Regeringspartierna Oppositionspartierna Miljöomdöme för ekologisk odling Östersjön Bakgrund

6 6/ Initiativ under mandatperioden Motioner Rikdagens behandling Andra insatser inom Östersjö- och övergödningsområdet Miljöomdöme för utbyggnad av reningsverk i Östersjön Fiskekvoter Bakgrund Initiativ under mandatperioden EU-nämnden Motioner Regeringspartierna Oppositionspartierna Miljöomdöme för fiskekvoter Bromerade flamskyddsmedel/pfos Bakgrund Utvecklingen av EU- och den internationella regleringen Initiativ under mandatperioden Motioner om bromerade flamskyddsmedel och PFOS Bromerade flamskyddsmedel PFOS Miljöomdöme för bromerade flamskyddsmedel/pfos Miljöskatteväxling Bakgrund Regeringens inställning till miljöskatteväxling Oppositionspartiernas inställning till miljöskatteväxling Miljöomdöme för miljöskatteväxling Regeringsformen Bakgrund Initiativ under mandatperioden Motioner Miljöomdöme för ändringar av regeringsformen

7 7/ Offentlig upphandling Bakgrund Initiativ under mandatperioden Propositioner och förordningar Motioner Regeringspartierna Oppositionspartierna Riksdagens behandling Miljöomdöme för miljöanpassad offentlig upphandling Svensk export Bakgrund Initiativ under mandatperioden Motioner Regeringspartierna Oppositionspartierna Skriftlig fråga Utskottsbetänkanden Rikdagens behandling Miljöomdöme för svensk export Sammanlagda miljöomdömen

8 8/227 Naturvård (1-3) Vi anser dock att en kommun skall kunna lägga förslag till en lokal anpassning av strandskyddet inom miljöbalkens ram, som för att bli gällande skall godkännas av länsstyrelsen. Vi tycker alltså att strandskyddet inte är en rent lokal fråga utan är av nationellt intresse. (FP i valenkäten 2006) Dagens system [för strandskydd], ett generellt förbud med dispensmöjligheter, ger en oförutsägbarhet som inte är bra. Vi förespråkar tvärtom en generell rätt med möjligheter till förbud givetvis utan att rucka på dagens områden med starka skäl till förbud. (M i valenkäten 2006) I de fall den skyddsvärda biotopen är beroende av en mänsklig påverkad skog, förordar vi naturvårdsavtal framför inköp av mark för reservat. Vi menar att det finns andra sätt för staten, än att bara köpa skog, för att åstadkomma en bra naturvård. (C i valenkäten 2006) Ja. (Mp i valenkäten 2006)

9 9/ Biologisk mångfald NATURSKYDDSFÖRENINGENS KRAV INFÖR VALET 2006 Skjut till ökade resurser, jämfört med 2006, under mandatperioden så att ytterligare skogsareal avsätts i lagstadgat områdesskydd nedanför den fjällnära skogen. 1.1 Bakgrund 1 Skydd av naturområden från oönskad exploatering har traditionellt åstadkommits genom att staten inrättat nationalparker och naturreservat. På senare år även genom biotopskydd och civilrättsliga avtal mellan myndigheter och markägare. Areellt sett dominerar skogsmarken statens områdesskydd. Denna prioritering tydliggörs i regleringsbrevet till Naturvårdsverket: Anslagsposten får användas för kostnader för förvärv och avtalslösningar för statens räkning av värdefulla naturområden, särskilt naturskogurskog. 2 Med tanke på områdesskyddets centrala betydelse har storleken på anslaget för biologisk mångfald anslag 1:3 inom utgiftsområde 20 i statsbudgeten 3 (ibland något missvisande kallat reservatsanslaget ) en avgörande betydelse för naturvården i landet. Anslaget för biologisk mångfald låg under större delen av 1990-talet på knappt 200 miljoner kronor per år. Härefter höjdes anslaget stegvis för att nå en toppnotering år 2006 på över miljoner kronor. En allt större del av anslaget har dock kommit att användas till annat än att skydda natur, varför siffrorna inte är helt jämförbara. Anslaget för biologisk mångfald förvaltas av Naturvårdsverket. En kartläggning visade att alla borgerliga partier utom (FP) hade under den gångna mandatperioden i sina skuggbudgetar föreslagit väsentligt lägre anslag än den 1 Mycket av texten i bakgrunds- samt initiativdelen finns även i Naturskyddsföreningen 2010, Vitbok Naturvårdspolitiken i Sverige Regeringsbeslut M2009/4751/A T.o.m. budgeten för 2008 hade anslaget nummer 34:3

10 10/227 dåvarande regeringen. 4 (M) gick längst föreslog partiet en sänkning av anslaget med 890 miljoner, mer än en halvering, medan (KD) föreslog en sänkning med 650 miljoner. (C):s sänkningsförslag var mer blygsamt, minus 150 miljoner. Till skillnad från övriga borgerliga partier ville Folkpartiet tvärtom både 2003 och 2004 avsätta mera pengar än dåvarande regeringen (plus 50 resp. 20 miljoner). När 2006 års budget antogs, stödde (FP) det förslag (S), (V), och (MP) stod bakom. I den beslutade budgeten för 2006 var anslagets storlek miljoner och ytterligare höjningar förespeglades för 2007 (2 063 mkr) och 2008 (2 102 mkr) i den flerårsprognos som ingick. I valenkäten 2006 ställde Naturskyddsföreningen en fråga om anslaget för biologisk mångfald till partierna. (FP) var det enda borgerliga partiet som instämde i kravet. (MP), (S) och (V) instämde också i förslaget, medan (KD), (M) och (C) svarade negativt. 1.2 Initiativ under mandatperioden I den budget för 2007 som den nya regeringen presenterade den 16 oktober 2006 saknades de tidigare aviserade sänkningarna. Anslaget anslöt tvärtom till den tidigare regeringens planer och var således större än någonsin tidigare: miljoner. 5 Ett halvår senare, i 2007 års ekonomiska vårproposition, krymptes dock anslaget till biologisk mångfald med 89 miljoner kronor. Motiven var att pengarna behövdes för att finansiera dels den nyinrättade miljöbilspremien dels det nya havsmiljöanslaget. I budgeten för 2008, som presenterades i september 2007, fortsatte nedskärningarna: för 2008 sänktes anslaget med 50 miljoner och för 2009 och 2010 aviserades minskningar med ytterligare 200 miljoner. Minskningen för 2008 fastställdes i riksdagsbeslut, men i tilläggsbudgeten från april 2008 togs minskningen tillbaka genom en överföring av 50 miljoner från anslaget Sanering och återställning av förorenade områden (34:4). I budgetpropositionen för 2010 aviserade regeringen att anslaget till biologisk mångfald återigen skulle höjas till nästan samma nominella nivå som tidigare: för 2011; miljoner, för 2012; miljoner. 6 Dessa höjningar kommer dock, enligt propositionen Förändrat uppdrag för Sveaskog AB (Prop. 2009/10:169), inte att verkställas (se nedan). Resultatet är en minskning av anslaget för biologisk mångfald med ca tio procent i absoluta tal under mandatperioden. Den mycket kraftiga nedskärningen som föreslogs före regeringsskiftet av (KD) och (M) har dock inte genomförts. 4 Sverige Natur 4/2006, s. 47ff. 5 Detta kan förklaras av att budgetpropositionen läggs kort efter nytillträdet, vilket inte lämnar något utrymme för stora omfördelningar för året som följer direkt efter valet. 6 Prop. 2009/10:1 Utgiftsområde 20, s. 45

11 11/227 Budgetår Anslag för biologisk mångfald Ändring (t kr) , ändring i vårprop , ändring i vårprop Tabell över utveckling av anslag 1:3 (tidigare 34:3) mellan Siffrorna är de faktiska beloppen enligt regleringsbrev, avrundat till miljoner kronor. Som en följd av att miljöfrågorna fått en högre status i politiken har verksamheten breddats och kräver därmed mer resurser. En konsekvens av detta är att fler verksamheter ska finansieras inom ramen för anslaget för biologisk mångfald, vilket i sin tur leder till att en minskande del av resurserna går till områdesskydd. Dessutom går en stor del av de medel som ska användas till skydd av områden till andra kostnader än just säkerställande av mark, som t.ex. skötsel, värdering och förhandling. Det finns en tydlig trend att den andel av anslaget som verkligen används för att skydda naturområden blir allt mindre. Minskningen av tillgängliga medel för att köpa in mark eller kompensera markägare med intrångsersättning är därför väsentligt större än vad nedskärningarna av det totala anslaget med ca 10 procent ger intryck av. Regeringen styr, mer eller mindre detaljerat, fördelningen av budgetmedlen i de regleringsbrev som utfärdas strax före varje årsskifte till myndigheterna, i detta fall Naturvårdsverket. Fram t.o.m. 2009, även före nuvarande mandatperiod, har regleringsbreven till Naturvårdsverket lämnat ett visst utrymme för verket att själv prioritera inom anslaget för biologisk mångfald. Som framgår av figuren nedan har endast en del av medlen specificerats i form av belopp. Det har funnits en tämligen stor men över åren minskande frihetsgrad, även om regleringsbrevet naturligtvis styr även dessa medel i viss utsträckning genom ålägganden på områden som inte specificerats ekonomiskt. Analysen av regleringsbreven ger ändå en tydlig bild av hur ökningen av andra, i och för sig viktiga och nödvändiga poster, år efter år minskat också det teoretiska utrymmet för områdesskydd.

12 12/227 I Naturvårdsverkets regleringsbrev för skedde en förändring. Samtliga utgifter inom anslaget för biologisk mångfald fördelades här noggrant i ett stort antal delposter med specifika belopp, vilket gör att beloppen för 2010 inte är helt jämförbara med övriga år i figur 10:2. Figur: Anslaget för biologisk mångfald Anslaget (1:3, tidigare 34:3) fördelat på specificerade poster (miljoner kronor). Den nedre blå ytan visar bruttoutrymmet för områdesskydd (markförvärv, intrångsersättning, förhandlings- och värderingskostnader samt skötsel). För åren visas det teoretiskt tillgängliga utrymmet efter att övriga i regleringsbrevet specificerade poster dragits ifrån, för 2010 visas faktiska belopp. Slutsatsen av detta är att det, sedan 2005, finns allt mindre medel för att skydda natur, dels beroende på en sänkning av det totala anslaget för biologisk mångfald, men i ännu högre grad på att fler och fler verksamheter ska samsas inom ramen för detta anslag. Om beloppen som de facto gått till områdesskydd renodlas visar det sig att dessa minskat successivt sedan 2005 (se figur nedan). Den ram regeringen lagt fast i detalj för 2010 uppgår till 580 miljoner kronor, vilket jämfört med 2006 är en minskning med 315 miljoner kronor eller drygt 35 procent, räknat i löpande penningvärde. Om även anslaget för biotopskydd m.m. räknas in är den procentuella minskningen av de totala satsningarna på skydd av naturvårdsmark något mindre (ca 30 procent). 7 Regeringsbeslut M2009/4751/A

13 13/227 Använda medel till skydd av natur (mkr) Årligen använda medel för att skydda natur Summorna avser köpeskilling och ersättningar för naturreservat och nationalparker bildade av Naturvårdsverket samt bidrag till kommuner och stiftelsers markförvärv för naturskydd. Innefattar ej biotopskydd och naturvårdsavtal. Observera att summan för 2010 är den summa som planerades användas under året. Om jämförelsen mellan anslag istället görs mellan de totala beloppen till utgiftsområde 20 allmän miljö- och naturvård (där anslag 1:3 biologisk mångfald ingår), som avsatts enligt budgetpropositionerna, ser bilden dock annorlunda ut. Det framkommer då att storleken på utgiftsområdet har ökat från till mkr 9 mellan budgetåren 2006 och Detta innebär att den sittande regeringen under mandatperioden ökat utgifterna med 688 mkr, eller ca 15 procent, till 2010 jämfört med den förra regeringen (S), I propositionen 2008/09:214 Hållbart skydd för naturområden förde regeringen in förslaget om att slopa toleransavdraget vid inlösen av en fastighet 11, vilket ledde till ett riksdagsbeslut den 12 november De nya reglerna gällde från 1 januari Prop. 2005/06:1 9 Prop. 2009/10:1 10 Regeringen har också genomfört större satsningar på det marina området. En ny anslagspost inom utgiftsområde 20, 1:12 (tidigare 34:12) Havsmiljö, inrättades inför budgetåret 2008, som vuxit från 100 till 369 mkr sedan inrättandet. Regeringen tog även initiativ till bildandet av Kosterhavets nationalpark Sveriges första marina sådana. 11 Avdraget innebar att ett schablonmässigt avdrag gjordes när ersättningsbeloppet beräknades så att markägaren inte fick betalt för varenda pinne, eftersom markägaren inte kunde avverka och sälja varje kubikmeter skog utan att bryta mot skogsvårdslagens hänsynsregler.

14 14/227 Ändringen innebar högre ersättning för markägaren vilket i motsvarande grad blir dyrare för samhället. Eftersom regeländringen inte motsvarades av någon motsvarande uppjustering av anslaget, innebär förändringen att den areal som årligen kan skyddas minskades med ca 5 procent. Större ekonomiska konsekvenser har förslaget om att markägaren ska ersättas med ett schablonbelopp motsvarande 25 procent utöver fastighetens marknadsvärde vid reservatsbildning. I den s.k. expropriationsutredningens betänkande diskuterades principer för ersättning vid expropriation och det s.k. individuella värdet : En enskild fastighetsägare skulle inte sälja sin fastighet frivilligt, om inte priset minst uppgår till hans eller hennes eget individuella värde av fastigheten. Detta värde är i många fall högre än marknadsvärdet. 12 Utredningen föreslog därför att ersättningen även ska innefatta kompensation för fastighetsägarens individuella värde. Eftersom detta värde inte objektivt kan bestämmas, är vårt förslag att ersättningen bestäms som ett schablontillägg som uppgår till 25 procent av marknadsvärdet. 13 Den sammanlagda konsekvensen av de beslutade förändringarna blir antingen att mindre mängd natur skyddas eller att takten i skyddsarbetet kan upprätthållas, men till priset av en större belastning på statsbudgeten. Regeringens proposition presenterades 23 mars I mars 2010 aviserade regeringen att ytterligare hektar av Sveaskogs mark kommer att användas som bytesmark vid reservatsbildningar. 15 Enligt uppgift kommer denna areal att räcka till ca hektar nya reservat, enligt Naturvårdsverkets och Länsstyrelsernas prioriteringar. Med dagens markpriser skulle detta motsvara ett värde i storleksordningen fyra miljarder kronor. Dock råder stor osäkerhet kring huruvida Sveaskogs bytesmark verkligen räcker till hektar. Flera faktorer påverkar detta, bland annat är det genomsnittliga virkesförrådet väsentligt mycket lägre på Sveaskogs mark än i reservat. Regeringen bedömde i propositionen att avsättandet av bytesmark kommer att leda till att delmålet för skogsskydd nås Den omfattande överföringen av mark får dock konsekvenser för utvecklingen av anslaget för biologisk mångfald. För att kompensera för minskat värde på statens reala tillgångar samt utebliven avkastning 12 SOU 2008:99, s. 17ff. 13 Ibid. 14 Prop. 2009/10: Prop. 2009/10:169

15 15/227 kommer reservatsanslaget att minskas med 30 miljoner och den planerade höjningen med 180 miljoner 16, en återställning till 2006 års nivå, uteblir. Samtidigt bedömer regeringen att det under utgiftsområde 20 uppförda anslaget 1:3 Åtgärder för biologisk mångfald kan sänkas med 210 miljoner kronor under åren 2011 till 2020 eftersom medel tidigare avsatts på detta anslag för att nå delmålet om långsiktigt skydd av skogsmark Regeringens budget vs. oppositionspartiernas skuggbudgetar Nedan följer regeringens och oppositionspartiernas budgetförslag på anslaget för biologisk mångfald anslag 1:3 (tidigare 34:3) inom utgiftsområde 20 i statsbudgeten. Budgetår Regeringen MP S V (+15 %) (0 %) (+5 %) (+24 %) (0 %) (+19 %) (+46 %) (+3 %) (+18 %) (+46 %) (+3 %) (+17 %) (+32%) (+32%) (+32%) Tabell över regeringens budgetförslag och oppositionspartiernas skuggbudgetförslag på anslag 1:3 Biologisk mångfald 16 Andreas Carlgren, föredrag KSLA 23 mars Prop. 2009/10:169, s Mot. 2006/07:Fi8 (MP) 19 Mot. 2006/07:Fi6 (S) 20 Mot. 2006/07:MJ318 (V) 21 Mot. 2007/08:MJ428 (MP) 22 Mot. 2007/08:Fi14 (S) 23 Mot. 2007/08:MJ367 (V) 24 Mot. 2008/09:Fi272 (MP) 25 Mot. 2008/09:MJ493 (S) 26 Mot. 2008/09:MJ382 (V) 27 Mot. 2009/10:Fi262 (MP) 28 Mot. 2009/10:MJ473 (S) 29 Mot. 2009/10:MJ405 (V) 30 Mot. 2009/10:Fi 15 (S, MP, V) 31 Ibid. 32 Ibid.

16 16/ Motioner Regeringspartierna Emma Henriksson (KD) uttryckte sig i en enskild motion 2006/07 positiv till att en högre andel av den avsatta skyddsvärda skogsmarken utgörs av naturvårdsavtal och frivilliga avsättningar. Delmål 1 i miljökvalitetsmålet Levande skogar stadgar att hektar skydds-värd skogsmark ska undantas från skogsproduktion till år I och med de frivilliga avsättningarnas storlek kan detta delmål anses vara uppnått. Socialdemokraterna har fastslagit att av den avsatta marken bör minst hektar utgöras av naturreservat, hektar av biotopskydd och hektar av naturvårdsavtal. Jag, som har en större tilltro till markägarnas kompetens och engagemang, anser att en större andel kan utgöras av naturvårdsavtal och frivilliga avsättningar. 33 Angående expropriationsersättningen anförde Otto von Arnold (KD) hösten 2009 i en enskild motion som sin mening att: [v]id fall av expropriering, [ ], är det alltså synnerligen angeläget att äganderätten inte undergrävs. Ersättningen bör fullt ut baseras på de principer som gäller vid avstående av mark på frivillighetens väg, där parterna kommer överens om ett marknadspris och som även avser en fördelning av framtida vinster. Vidare bör hänsyn tas till den tvångssituation som avträdaren försätts i. Den avträdda egendomen har ett individuellt värde för avträdaren [ ] av icke-monetär natur. Ett påslag på förvärvspriset plus eventuell ekonomisk skada om 50 % är lämplig. 34 Riksdagsledamöterna Cecilia Widegren och Ulf Sjösten (M) framförde hösten 2006 i en enskild motion att regeringen bör upphöra med reservatsbildning som drabbar mindre, familjeägda fastigheter 35. Vidare, kritiserade ledamöterna statens skötsel av naturreservat enligt följande. Marken som staten exproprierar måste skötas för att behålla sitt biologiska värde. Staten säger att den skall ta över skötsel av marken så att den inte växer igen och kväver den mångfald man söker att bevara. Tyvärr lever staten inte alltid upp till skötselkraven lika bra som enskilda 33 Mot. 2006/07:MJ371 (KD) 34 Mot. 2009/10:C402 (KD) 35 Mot. 2006/07:MJ208 (M)

17 17/227 ägare. Statens bristande skötsel gör att miljön förlorar den mångfald man vill bevara. I dag saknas det i många fall skötselplaner och resurser för skötseln av nya reservat. Regeringen bör därför upphöra med fortsatt reservatsbildning så länge resurser för att sköta dagens reservat saknas. 36 Med avseende på regeringens förslag i budgetpropositionen 2007/08 att sänka anslagen för biologisk mångfald argumenterade Anna Bergkvist (M) i en enskild motion att sänkningen framtvingar nya vägar för att uppnå Miljökvalitetsmålet Levande skogar, dvs. att hektar skog ska skyddas till Bergkvist argumenterade enligt följande. Att staten i många fall väljer att köpa eller lösa in enskildas mark istället för att ingå skötselavtal är kontraproduktivt. Att staten äger marken är varken ett självändamål eller en förutsättning för områdesskyddet. Snarare är det tvärtom. Frivilliga avsättningar och skötselavtal istället för tvångsinlösning är mer försvarbart både rent ekonomiskt och principiellt. [ ]Jag anser att markinlösen är fel väg att vandra. I första hand bör istället skötselkontrakt som följer en uppgjord skötselplan upprättas mellan nuvarande markägare och staten. På så vis kan ägaren fortsatt sköta marken mot en rimlig ersättning. Frivilliga lösningar är givetvis alltid att föredra framför tvång. 37 Lars Elinderson (M) motionerade under allmänna motionstiden 2009/10 angående utredningen Nya ersättningsregler i expropriationslagen, m.m. (SOU 2008:99) där han önskade se följande tillägg. En bevislättnadsregel bör införas som grund för bedömning av marknadsvärdet av exproprierad egendom om markägaren kan visa att marknadsvärdet uppgår till ett visst belopp ska detta belopp godtas. Det tillägg för individuellt värde på 25 procent som utredningen föreslår är enligt min mening alldeles för lågt för att kompensera det intrång på äganderätten som expropriation innebär. Antingen bör ersättningen baseras på särskilda kriterier, som till exempel hur länge fastigheten ägts, [ ] eller, om den ska utgöra en schablon, uppgå till minst 50 procent. 38 En sökning på orden biologisk mångfald samt utgiftsområde 20 bland riksdagens motioner under den gångna mandatperioden ger ett resultat för (FP) bestående av ett 36 Mot. 2006/07:MJ208 (M) 37 Mot. 2007/08:MJ459 (M) 38 Mot. 2009/10:C216 (M)

18 18/227 fåtal motioner som i huvudsak handlar om betydelsen av trädgårdar och parker för människors hälsa och miljö. Annika Qarlsson (C) motionerade i en enskild motion 2007/08 om att en större andel av medlen för bevarande av den biologiska mångfalden bör användas för flexibla naturvårdsavtal. Enligt min uppfattning bör därför en majoritet av resurserna användas för att skriva långsiktiga skötselavtal med markägarna. Detta skulle enligt min mening vara meningsfullt av ett flertal anledningar. Skötselavtal innebär att man inte kommer i konflikt med äganderätten. [...] Slutsatsen blir att en större andel av medlen för bevarande av den biologiska mångfalden ska användas för naturvårdsavtal. 39 Under riksmöte 2009/10 motionerade Stefan Tornberg (C) för stopp för ytterligare avsättningar av produktiv skogsmark till reservat i Norrbotten. De arealer som har avsatts för naturvård en fjärdedel av Norrbottens landareal inklusive en sjättedel av den produktiva skogsmarken är tillsammans med Sveaskogs avsättningar fullt tillräckliga för att trygga biologisk mångfald och andra naturvärden inom vår region. Redan avsatta arealer bör inventeras och kvalitetsanalyseras vetenskapligt. Avsatta marker som inte håller tillräckligt hög kvalitet bör återföras till produktionsmark Oppositionspartierna (MP), (S) och (V) lämnade in en gemensam följdmotion angående prop. 2009/10:162 Ersättning vid expropriation. De avvisade det föreslagna schablonpåslaget på expropriationsersättningen med 25 procent, bl.a. med hänvisning till remissinstansers påpekanden om förslagets konsekvenser. Lagrådet anför i sitt yttrande att denna förstärkta äganderätt självklart kommer att leda till ökade kostnader för det allmänna, vilket kan inge betänkligheter exempelvis när det gäller möjligheterna att skydda orörd natur och intressanta kulturbyggnader. Flera remissinstanser har påpekat att om man ska ge en ersättning för affektionsvärdet bör det göras en skälighetsbedömning från fall till fall. 39 Mot. 2007/08:MJ302 (C) 40 Mot. 2009/10:MJ274 (C)

19 19/227 Vi kan alltså se behovet av en modern lagstiftning men efterlyser en klarare redogörelse av förslaget och dess konsekvenser innan riksdagen tar ställning i denna fråga. 41 Per Bolund (MP) följde upp proposition 2009/10:169 Förändrat uppdrag för Sveaskog. Motionären ställde sig positiv till regeringens förslag att hektar överförs till staten från Sveaskog i syfte att användas som bytesmark för att kunna rädda skyddsvärd skog, men ville ställa ytterligare villkor. [ ]om den mark som ägs av stora markägare som frigörs för formellt skydd tidigare har ingått i de frivilliga avsättningarna ska markägaren långsiktigt avsätta motsvarande arealer av minst motsvarande naturvärden. Dessa ska också redovisas offentligt. Annars urholkas det nuvarande delmålet för skydd av skog. Vidare ska Sveaskog inte byta bort sådan mark som bolaget redan frivilligt avsatt från skogsproduktion. Annars riskerar naturvärden att förstöras. 42 Regeringen anger vidare att det under utgiftsområde 20 anförda anslaget 1:3 Åtgärder för biologisk mångfald ska sänkas med 210 miljoner kronor årligen under 2011 till Detta speglar en ambitionssänkning jämfört med vad Miljömålsrådet föreslog i den fördjupade utvärderingen Nu är det bråttom! För att nå det övergripande miljömålet Levande skogar kan det snarare behövas anslagshöjningar. Anslaget bör inte sänkas förrän det finns ett tydligt delmål för perioden efter 2010 och det kan säkerställas att anslagsändringen är förenlig med måluppfyllelsen. 43 (MP) föreslog en stegvis ökning av anslaget till biologisk mångfald, i förhållande till regeringens förslag, med 466 miljoner kronor år 2008, 704 miljoner kronor 2009 respektive 743 miljoner kronor år Åren därpå, 2008 och 2009, tillkännagav partiet att de avsåg höja ribban ytterligare i förhållande till regeringens förslag så att anslagsförändringen för 2009 istället uppgår till 813 miljoner, år 2010 till miljoner samt år 2011 till miljoner kronor. Det ansågs också att stigningen av markpriserna måste tas i beaktande vid utformningen av anslaget för att samma takt i skyddsarbetet ska kunna hållas Mot. 2009/10:C12 (MP, S, V) 42 Mot. 2009/10:N13 (MP) 43 Mot. 2009/10:N13 (MP) 44 Mot. 2007/08:MJ428 (MP) 45 Mot. 2008/09:MJ486, 2009/10:MJ431 (MP)

20 20/227 I (S) två senaste skuggbudgetmotioner angående utgiftsområde 20, argumenterade partiet för en ökning av anslag 1:3, åtgärder för biologisk mångfald, med 50 miljoner kr i förhållande till regeringens förslag. [S]kyddet av skogen och den biologiska mångfalden kräver mer långsiktiga och förtroendeskapande åtgärder än vad regeringen förmår åstadkomma. Vi ställer oss positiva till avsättningen av skyddsvärd mark från Sveaskog, utan ersättning, men anser att betydligt mer bör göras. Även Fastighetsverket ska kunna avsätta skogsmark. 46 I en partimotion från (V) med anledning av regeringens vårproposition hösten 2006 uppgav partiet att de avsåg höja anslag 1:3 (vid tillfället kallat 34:3) i avsikt att kunna nå flera av miljökvalitetsmålen, främst Levande skogar. Jämfört med regeringens förslag ville (V) förstärka anslaget med 311 miljoner kronor för 2008, 399 miljoner kronor för 2009 och 434 miljoner kronor för (V) uppgav våren 2008 i en kommittémotion att de i sitt budgetförslag avsatt 1,6 miljarder kronor mer än regeringen på biologisk mångfald , främst för att kunna skydda mer mark genom bildande av naturreservat. (V) stod vidare fast vid sitt krav på att ett avverkningsstopp omedelbart bör införas för skogar som av Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen bedöms som värdekärnor med höga naturvärden. 48 I en partimotion från hösten 2008 avvisade (V) återigen regeringens minskade anslag till biologisk mångfald. Enligt flera statliga rapporter (bl.a. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen, maj 2008 samt Statskontoret, oktober 2007) är naturreservat den mest effektiva metoden att bevara och stärka biologisk mångfald och bevara ekosystemens funktioner. Vi avvisar därför regeringens minskade anslag till området för 2009 och 2010 med sammanlagt 268 miljoner kronor. I stället återställer vi neddragningen och förstärker så att anslaget år 2009 uppgår till 2,1 miljarder kronor, år 2010 med 2,2 miljarder kronor och år 2011 till 2,3 miljarder kronor. Det innebär 1 miljard kronor mer än regeringen under kommande tre år. Vi föreslår därutöver 150 miljoner kronor mer än regeringen kommande tre år för skydd av värdefull skog genom naturvårdsavtal och biotopskydd i skogen. 46 Mot. 2009/10:MJ473 (S) 47 Mot. 2006/07:Fi7 (V) 48 Mot. 2007/08:MJ15 (V)

21 21/227 I samma partimotion uppgav (V) att de föreslagit ett tillsättande av en utredning för att undersöka effekterna av att ge Sveaskog ägardirektiv att eftersänka skyddsvärd statligt ägd skogsmark som naturreservat. 49 I en partimotion från 2009/10 uppgav (V) att de ämnar förstärka anslaget tillbiologisk mångfald, i förhållande till regeringens förslag, med 300 miljoner kronor per år I en flerpartimotion från 2009/10 presenterade de rödgröna partierna sin gemensamma ekonomiska politik i sin skuggbudget, med anledning av regeringens vårbudget 2010 års ekonomiska vårproposition. 51 I den har (MP), (S) och (V) enats om att höja anslaget för skydd av biologisk mångfald med 500 miljoner kronor, jämfört med regeringens anslag, både 2011 och Utskottsbetänkande I betänkande 2009/10:MJU1 behandlades regeringens förslag i budgetpropositionen om anslagen inom utgiftsområde 20, Allmän miljö- och naturvård. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag och avslog samtliga motioner. (MP), (S) och (V) deltog ej i utskottets beslut utan redovisade istället sina ställningstaganden i varsitt särskilt yttrande. Yttrandena upprepade till stor del vad varje parti anfört i motionerna MJ473 (S), MJ405 (V) respektive MJ431 (MP) angående skogsskydd (se ovan). I betänkande 2009/10:MJU9 behandlades regeringens proposition Hållbart skydd av naturområden, som bl.a. innehöll förslag om att slopa toleransavdraget. Wiwi-Anne Johansson (V) och Tina Ehn (MP) lämnade in en gemensam reservation angående ersättning till statliga skogsägare. Statliga skogsägare ska inte medverka till avverkning av naturskogar med höga skyddsvärden som kan omvandlas till formellt skyddade områden. Vidare anser vi att ersättning ej bör utgå till sådan avsättning. Ersättningen tas från det minskade och ytterst begränsade anslaget för biologisk mångfald, vilket i stället bör användas till att avsätta arealer som ägs av privata markägare. Regeringen föreslår att Statens fastighetsverk säljer hektar skyddsvärd mark till Naturvårdsverket. Kostnaden för detta uppges inte. Uppskattningar tyder på att kostnaden för Naturvårdsverket kan bli flera hundra miljoner kronor. Regeringen avser inte att anslå mer medel till Naturvårdsverket för detta. Denna rundgång med statens medel är omotiverad Mot. 2008/09:Fi271 (V) 50 Mot. 2009/10:MJ405 (V) 51 Mot. 2009/10:Fi15 (MP, S, V) 52 Bet. 2009/10:MJU9, res. 15

22 22/227 Tina Ehn (MP) reserverade sig även mot ett permanent slopande av toleransavdraget innan en utvärdering av effekten har genomförts. 53 Angående resurser lämnade alla oppositionspartier in varsin separat reservation. (S) ansåg att det största problemet med regeringens förslag är att anslaget för biologisk mångfald till stor del används till att staten ersätter sig själv, vilket i sin tur anses innebära att möjligheterna att nå miljömålen kraftigt minskar. 54 (V) ansåg att ersättning till enskilda markägare bör finansieras utan att satsningar inom andra naturvårdsområden riskerar att minska som följd. 55 (MP) reserverade sig mot att regeringen fördyrar naturvårdsarbetet utan att tillföra motsvarande resurser. Partiet ansåg vidare att anslagen för biologisk mångfald bör höjas stegvis för att motsvara dess behov Rikdagens behandling Kammarens beslut av betänkande MJU1, angående utgiftsområde 20, ledde till ett bifall av utskottets förslag och därmed avslag på samtliga motioner. 57 I debatten framhöll Anita Brodén (FP) bl.a. följande angående biologisk mångfald: Totalt satsar regeringen kronor. Till detta kan man också räkna in havsmiljösatsningar. Den biologiska mångfalden är ett liberalt hjärteområde, och varje ytterligare krona är givetvis välkommen. Den biologiska mångfalden kommer att bli alltmer angelägen, varför jag inte håller för otroligt att ytterligare höjningar kan behövas framgent. Aldrig tidigare har någon regering satsat mer på den biologiska mångfalden. Aldrig tidigare har någon regering använt så effektiva lösningar som den nuvarande regeringen, för det handlar också om hur vi använder våra medel. 58 Jan Erik Ågren (KD) anförde i samma debatt att: [v]ärlden står inte bara inför en klimatkris utan också inför en ekosystemkris. [ ]. Skyddet av biologisk mångfald kommer lätt i kläm när exploateringen av jordbruksmark, betesmarker, mineraler och timmer ökar i olika delar av världen. 53 Bet. 2009/10:MJU9, res Bet. 2009/10:MJU9, res Bet. 2009/10:MJU9, res Bet. 2009/10:MJU9, res Redovisning förslagspunkter 2009/10:MJU1 58 Riksdagens protokoll 2009/10:47, anf. 204

23 23/227 Ett grundproblem består i att det ofta lönar sig bättre på kort sikt att till exempel kalhugga en regnskog [ ]än att bevara skogen för den nytta den gör som kolsänka, för att slå vakt om den biologiska mångfalden [ ]. Det är tyvärr enkelt i dagens system att snabbt öka det finansiella kapitalet på naturkapitalets bekostnad. Så länge den situationen består finns det inte mycket hopp om att stoppa vare sig skogsskövlingen eller utfiskningen. Den indiske ekonomen Pavan Sukhdev och hans internationella forskarteam konstaterar i sin internationella studie [ ], TEEB, att naturens många värden har en direkt ekonomisk betydelse för människors välbefinnande och för både företag och det offentliga. Det är därför nödvändigt att värdera ekosystemens tjänster ekonomiskt i samhället. 59 I kammarens debatt angående propositionen Hållbart skydd av naturområden anförde Claes Västerteg (C) följande. Den ökade förlusten av arter, naturtyper och ekosystem är ett av de största miljöproblemen i världen i dag. Den minskade mångfalden innebär inte bara att naturen påverkas genom ett fattigare djur- och växtliv. Det innebär också att många av de biologiska resurser och ekosystemtjänster som människan är beroende av för sin fortlevnad hotas. Med det här betänkandet och propositionen från regeringen stärker vi samarbetet med markägare, vi ökar användningen av naturvårdsavtal och långsiktigt bevarande av statens mark och vi tar oss närmare målet om levande skogar. 60 Anita Brodén (FP) förde från sitt håll fram att: [v]ärldens skogar innehåller, [ ], 70 procent av den biologiska mångfalden. Det är en mångfald som dessvärre har minskats under senare år, vilket vi verkligen måste se på ett oerhört seriöst sätt. Vi har ett globalt ansvar att medverka till att skogsfrågan nu kommer upp på högsta politiska nivå i samband med klimattoppmötet. Men vi har också ett ansvar att göra vår egen läxa, att se till att skydda våra egna skogar. Jag är personligen mycket oroad över Miljömålsrådets information att skogar med höga värden avverkas. Där skriver man också: Nyckelbiotoper avverkas i ökande omfattning. Det är därför mycket angeläget att vi gemensamt arbetar för att säkerställa att skog som betecknas ha mycket 59 Riksdagens protokoll 2009/10:47, anf Riksdagens protokoll 2009/10:23, anf. 133

24 24/227 höga miljövärden och som är skyddsvärd inte ska avverkas. [ ] Vi har från vårt parti talat om en frysning när sådan skog är i fara Miljöomdöme för biologisk mångfald I valenkäten 2006 instämde (FP) tillsammans med (MP), (S) och (V) i föreningens krav på att skjuta till ökade resurser för att skydda skog nedanför den fjällnära skogen. Dessa tilldelades således grönt ljus i miljöomdöme, medan övriga partier, (KD), (M) och (C) får rött ljus. Trots att (FP) som regeringsparti varit positivt till höjda skogsanslag har utvecklingen under mandatperioden snarare gått åt andra hållet. För sin nedmontering av naturvården får alla regeringspartier rött ljus som miljöomdöme. Studerar man oppositionspartiernas skuggbudgetar så framgår en tydlig uppdelning i ambitionsnivå, där (MP) var partiet som yrkat högts anslag, (V) haft något lägre ambitioner och (S) i princip följt regeringens låga ambitioner. De tre oppositionspartierna lade tillsammans under våren 2010 en gemensam motion att anslaget för biologisk mångfald 2011 skulle vara 32 procent högre än regeringens förslag, och i nivå med Naturskyddsföreningens förslag Miljöomdömet blir grönt ljus för alla tre oppositionspartier. Naturskyddsföreningens krav inför valet 2006: Skjut till ökade resurser, jämfört med 2006, under mandatperioden så att ytterligare skogsareal avsätts i lagstadgat områdesskydd nedanför den fjällnära skogen. KD M FP C MP S V Sagt Gjort Sagt Gjort Sagt Gjort Sagt Gjort Sagt Gjort Sagt Gjort Sagt Gjort RÖD RÖD RÖD RÖD GRÖN RÖD RÖD RÖD GRÖN GRÖN GRÖN GRÖN GRÖN GRÖN 61 Ibid. anf. 138

25 25/ Strandskyddet NATURSKYDDSFÖRENINGENS KRAV INFÖR VALET 2006 Behåll strandskyddet i miljöbalken och stärk det genom att öka länsstyrelsernas resurser för överprövning. 2.1 Bakgrund 62 Sedan 1999 är skyddet av Sveriges stränder reglerat i miljöbalken. Huvudsyftet med att lagstifta var till en början att säkra allmänhetens tillgång till stränderna, men skyddet utökades senare till att även omfatta bevarandet av goda livsvillkor för djur- och växtlivet. Strandskyddet innebär ett generellt förbud mot att bygga inom 100 meter närmast strandlinjen. Dispens från detta förbud beviljas endast, enligt lagtexten, då det finns särskilda skäl. Trots detta har alltfler stränder bebyggts, speciellt nära tätorter och längs attraktiva kustremsor, vilket inneburit stora förluster för friluftslivet och en mängd växt- och djurarter. Den föregående regeringen (S) gav 2001 Naturvårdsverket i uppdrag att göra en översyn av tillämpningen av strandskyddet samt att utreda förutsättningarna och konsekvenserna av både eventuella skärpningar och lättnader i strandskyddet. Kartläggningen visade att bestämmelserna inte upprätthålls i vissa delar av landet. En av orsakerna troddes vara att reglerna är komplicerade och svåra att tillämpa samtidigt som de upplevs som för stränga och rigida då de anses ta för lite hänsyn till olika lokala förutsättningar. Verkets kartläggning resulterade i förslag om både lättnader och skärpningar av skyddet. Möjligheter till lättnader skulle enligt förslaget finnas inom det s.k. mål 1-området enligt EU:s strukturfond, med syfte att stimulera den regionala och lokala utvecklingen. En miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. miljöbalken skulle krävas för att visa att förutsättningarna för lättnaderna är uppfyllda. Länsstyrelsen skulle också ges nya möjligheter till skärpningar av strandskyddet där detta är nödvändigt för att kunna upprätthålla skyddets syfte. 62 Mycket av texten i detta granskningsavsnitt finns även i Naturskyddsföreningen 2010, Vitbok Naturvårdspolitiken i Sverige

26 26/227 Det bör vara områden av särskilt värde för något av strandskyddets syften, såsom områden av riksintresse för naturvård och friluftslivet eller sådana områden som är utsatta för särskilt hårt exploateringstryck t.ex. därför att de ligger nära en större tätort. I dessa områden krävs synnerliga skäl för dispens. 63 På basis av bl.a. verkets utvärdering samt efterföljande remissvar tillsattes en grupp inom Miljödepartementet med uppgift att utarbeta förslag till ändrade strandskyddsbestämmelser. Arbetet resulterade i skrivelsen (Ds 2005:23) Ett förnyat strandskydd. Det allvarligaste problem som arbetsgruppen identifierade med nuvarande lagstiftning var brister i tillämpningen vid både prövning och tillsyn. Dessa ansågs medföra ett allt större ianspråktagande av stränder. En anpassning av strandskyddet med hänsyn tagen till geografiska förutsättningar och olikartad tillgång till stränder samt varierat bebyggelsetryck i olika delar av landet fördes fram som ett förslag för att öka acceptansen för strandskyddsbestämmelserna. 64 Ett av förslagen till lättnader av strandskyddet innebar att skälen som i vissa fall kan motivera dispensgivning utökas. Därutöver införs nya skäl för sådana åtgärder som har sin grund i angelägna allmänna intressen eller som innebär en utvidgning av befintlig verksamhet, där åtgärderna i båda fallen inte kan genomföras utanför strandskyddsområdet. I de kommuner som har god tillgång till inlandsstränder, i enlighet med vad regeringen föreskriver, införs även ett nytt skäl för åtgärder som långsiktigt bidrar till lokal eller regional utveckling. 65 Med angelägna allmänna intressen menades t.ex. att strandskyddsområdet behöver tas i anspråk då det är det enda sättet att tillgodose kommunens behov av tätortsutveckling eller infrastruktur. Särskilda skäl för åtgärder som avser bidra till lokal eller regional utveckling ansågs endast komma på fråga där tillgången till inlandsstränder är god och befolkningstrycket samtidigt så lågt och begränsat att strandskyddets syften inte riskerar att skadas. För att säkerställa att inte sådana skador sker föreslogs att särskilt värdefulla områden undantas från denna typ av lättnad. 66 Skrivelsen innehöll också förslag till en ny bestämmelse som skulle innebära att länsstyrelserna på eget bevåg gavs möjlighet att överklaga kommunala beslut om 63 Naturvårdsverket, 2002, Kartläggning mm. av strandskyddsbestämmelserna, rapport 5185, s. 3f. 64 Ds 2005:23, s. 32ff. 65 Ibid. s Ibid. s. 66ff.

27 27/227 dispens. Detta till skillnad från tidigare då endast den som beslutet angår kan initiera en överklagan. 67 Vidare förelogs en ändring i förordning (1998:1252) om områdesskydd så att länsstyrelsens möjligheter att delegera beslutsrätten om dispenser till kommuner inte gäller för skyddade områden enligt 7 kap. miljöbalken samt inom områden som omfattas av bestämmelserna i 3 kap. 6 och 4 kap. 2-8 miljöbalken, eller i övriga kust- och skärgårdsområden. Det ansågs att länsstyrelsen dessutom borde ges möjligheten att återkalla ett beslut om överlåtande av dispensbefogenhet till en kommun Initiativ under mandatperioden Av en promemoria som den sittande regeringen presenterade i mars 2008 framgick följande. Arbetet med ett förslag till ändrade strandskyddsregler har fortsatt efter regeringsskiftet hösten Arbetet i en arbetsgrupp inom Miljödepartementet har återupptagits med i huvudsak samma inriktning som tidigare, med fokus på frågan om hur ett differentierat strandskydd bör utformas. Under våren 2007 hölls tre informella möten med företrädare för statliga myndigheter, kommuner och landsting samt vissa miljöorganisationer. Arbetet har resulterat i denna promemoria. 69 I promemorian, Ds 2008:21 Stranden en värdefull miljö, identifierades problemen med myndigheter och kommuners tillämpning samt lagstiftningens bristande legitimitet som de mest centrala. Den huvudsakliga förklaringen till detta ansågs vara att samma regler gäller i hela landet, utan att behovet av utveckling i hela Sverige beaktas. En viktig avsikt med förslaget var därför att ta fram ett strandskydd som tillåter lokal och regional förankring. Kommunerna borde, enligt förslaget, få ansvaret för att i översiktsplanen markera de områden där lättnader i strandskyddet ska gälla. Förslaget ger en möjlighet att tillgodose behovet av ny bebyggelse i strandnära lägen, särskilt inom de delar av landet som inte redan har en hög exploateringsgrad längs stränderna. [ ]. Det är naturligt att kommunen samtidigt ser över hur allmänhetens tillgång till strandområden i och i närheten av tätorter kan tryggas på lång sikt Ds 2005:23, s Ibid. s Ds 2008:21 70 Ibid. s. 86f.

28 28/227 Särskild restriktivitet med sådana lättnader borde enligt förslaget gälla längs de mest exploaterade kuststräckorna från Bohuslän till Roslagen och vid Höga Kusten i synnerhet samt inom övriga kust- och kustskärgårdsområden i allmänhet. Vidare föreslogs att kommunerna borde få huvudansvaret för att pröva frågor om dispens och upphävande av strandskydd, länsstyrelserna skulle granska och pröva kommunala beslut om dispenser samtidigt som Naturvårdsverket borde fråntas uppgiften att gå igenom alla kommunala beslut om dispensgivning och upphävande av strandskydd i syfte att undersöka om besluten bör överklagas. 71 Promemorian föreslog också att strandskyddet stärks i de delar av landet där stränderna utsatts för en hög grad exploatering och där det även finns ett hårt tryck efter ytterligare byggnation. 72 Det föreslogs att allmänheten borde få ökade möjligheter till påverkan i frågor gällande strandskyddet. Detta gällde boende och andra som kan påverkas av förändrade förutsättningar. Det ansågs att miljöorganisationer samt ideella föreningar som enligt sina stadgar har till ändamål att tillvarata friluftsintressen även borde få överklaga beslut som innebär upphävande av strand- eller andra områdesskydd, inte bara dispensgivningar. Detta gällde endast föreningar som bedrivit verksamhet i Sverige under minst tre år och har minst medlemmar Propositioner Efter remisshanteringen presenterade regeringen en proposition som innebar få förändringar jämfört med promemorian. Proposition 2008/09:119 Strandskyddet och utvecklingen av landsbygden innebar att nya skäl till dispens från strandskyddet tillkommer samtidigt som kommunerna, istället för länsstyrelsen, får ansvaret för att bevilja dispenser samt att upphäva strandskyddet i detaljplaner. Enligt propositionen skulle länsstyrelserna inte, som tidigare, kunna dra in dispensrätten från kommuner som misskött sig. Definitionen av begreppet särskilda skäl som avgör om en dispens beviljas eller inte, vidgades i propositionen. Förslaget till lagtext inom detta område såg ut som följande. Som särskilda skäl vid prövningen av en fråga om upphävande av eller dispens från strandskyddet får man beakta endast om det område som upphävandet eller dispensen avser [ ] 71 Ds 2008:21, s. 95ff. 72 Ibid. s Ibid. s. 115ff.

29 29/ behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området, 4. behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför området, 5. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området, eller 6. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse. Som särskilda skäl vid prövningen av en fråga om upphävande av eller dispens från strandskyddet inom ett område för landsbygdsutveckling i strandnära lägen får man också beakta om ett strandnära läge för en byggnad, verksamhet, anläggning eller åtgärd bidrar till utvecklingen av landsbygden. 74 Det skulle enligt förslaget falla på kommunerna att i översiktplanen genom en avvägning mellan olika allmänna och enskilda intressen och med beaktande av statens intressen redovisa dessa områden som enligt den sista punkten kan anses bidra till landsbygdsutvecklingen. 75 Vidare förelog regeringen att de gamla reglerna som tillät länsstyrelsen att utöka strandskyddet från 100 till 300 meter skulle tas bort den sista december Propositionen innebar att fram till dess skulle länsstyrelsen åläggas att ta fram nya 300- metersgränser i enlighet med en ny regel som sa att strandskyddet endast får utvidgas om detta behövs för att säkerställa något av strandskyddets syften. Den tidigare formuleringen tillät en utökning där det behövdes för att tillgodose något av strandskyddets syften. (Naturskyddsföreningens kursivering) Om länsstyrelserna inte kunde visa att en utökning kan motiveras utifrån den nya formuleringen skulle de områden med 300 meter skydd som finns idag försvinna, enligt propositionen Motioner Begreppet strandskydd har varit väl använt av såväl regeringspartier som oppositionspartier under mandatperioden. Tabellen nedan visar på antalet motioner som innehåller ordet strandskydd, uppdelat på parti. 74 Prop. 2008/09:119, s Ibid. s Ibid. s. 37f.

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i miljöbalken; SFS 2009:532 Utkom från trycket den 2 juni 2009 utfärdad den 20 maj 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om miljöbalken 2 dels att

Läs mer

Våra stränder och bestämmelser om strandskydd FOTO: HANS SANDBERG

Våra stränder och bestämmelser om strandskydd FOTO: HANS SANDBERG Våra stränder och bestämmelser om strandskydd FOTO: HANS SANDBERG Stränderna vattnets skogsbryn Våra stränder har stor betydelse för både människor, djur och växter. För oss människor är strandmiljöerna

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

Naturvårdspolitiken i Sverige 2006 2010

Naturvårdspolitiken i Sverige 2006 2010 Vitbok Naturvårdspolitiken i Sverige 2006 2010 Text: Jonas Rudberg, Joanna Cornelius, Klas Hjelm, Emelie Hansson, Magnus Nilsson, Oscar Alarik Projektsamordning: Jonas Rudberg Textgranskning: Magnus Nilsson

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013 Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013 NATURVÅRDSVERKET 2 Förord Naturvårdsverket beslutade om denna redovisning i mars 2014. NATURVÅRDSVERKET 3 Innehåll INLEDNING 4 Uppdraget

Läs mer

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 Magnus Ahlstrand Länsstyrelsen Värmland Nya strandskyddslagen Den nya lagen trädde ikraft 1 juli 2009

Läs mer

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1 (9) PM Förslag 2014-12-12 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald

Läs mer

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1 (9) ANVISNINGAR 2015-03-26 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald

Läs mer

Pamflett av Stefan Olof Lundgren

Pamflett av Stefan Olof Lundgren Pamflett av Stefan Olof Lundgren Sen 1979 är jag sommarölänning, sen 2007 permanentboende i Alvarsdal. Under mina 30 års verksamhet i Basel och München har jag alltid varit stolt och tacksam att kunna

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Magnus Nilsson 2013-03-22 Den svenska skogen Skogsmark, 1000 ha Skyddad skogsmark, 1000 ha Andel skyddad skogsmark (%) Produktiv

Läs mer

PROTOKOLLSUTDRAG SID 1 (1)

PROTOKOLLSUTDRAG SID 1 (1) SOLNA STAD Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1 (1) 2015-02-16 27 Svar på motion av Thomas Magnusson (V), Mia Fällström (V), Stephanie Gilot (V) och Gunnar Ljuslin (V) om naturreservat runt Råstasjön

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 25 juni 2015 KLAGANDE Allmänna ombudet för socialförsäkringen 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Advokat Allan Saietz Snösundsvägen 45 134

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av ersättningen för personlig assistans Dir. 2013:34 Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska se över ersättningen för personlig

Läs mer

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet. Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet. Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Läs mer

Sammanfattning för handläggning av dispenser vid strandskyddsärenden

Sammanfattning för handläggning av dispenser vid strandskyddsärenden MILJÖNÄMNDEN Badplats i Horla Sammanfattning för handläggning av dispenser vid strandskyddsärenden KF 2009-10-21 77 Inledning Vi i Sverige har stora möjligheter att röra oss fritt i naturen längs våra

Läs mer

Utkast till lagrådsremiss

Utkast till lagrådsremiss Utkast till lagrådsremiss Undantag från arvsskatt och gåvoskatt Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 00 februari 2005 Pär Nuder Hases Per Sjöblom (Finansdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

Regeringens proposition 2013/14:214

Regeringens proposition 2013/14:214 Regeringens proposition 2013/14:214 Strandskyddet vid små sjöar och vattendrag Prop. 2013/14:214 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 3 april 2014 Fredrik Reinfeldt Eskil

Läs mer

Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper

Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper 2013-12-18 Dnr: S2013:05/2013/31 1(10) Strandskyddsdelegationen - nationell arena för samverkan S 2013:05 Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper STRANDSKYDDSDELEGATIONEN TEL 08 405 10 00

Läs mer

Motion om utvärdering av EU projekt med kommunal medfinansiering

Motion om utvärdering av EU projekt med kommunal medfinansiering Kommunfullmäktige 2009 11 30 200 476 2010 11 29 179 422 Kommunstyrelsen 2010 11 15 209 506 Arbets och personalutskottet 2010 10 11 190 398 Dnr 09.729 008 novkf37 Motion om utvärdering av EU projekt med

Läs mer

Socialdemokraterna FRAMTIDS PARTIET I SOLLENTUNA

Socialdemokraterna FRAMTIDS PARTIET I SOLLENTUNA Socialdemokraterna FRAMTIDS PARTIET I SOLLENTUNA Protokollsanteckning avseende ärende 20"Avtal om överlåtelse och ersättning med Edsbergs Park Fastigheter AB avseende återkallande av överklagat beslut

Läs mer

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Kort om Enetjärn Natur Start 2001 Ekologkonsult > 20 medarbetare (biologer, jägm, miljövetare, disputerade)

Läs mer

I denna skrivelse klargör jag varför samma sak även gäller beslutet för Västerviks Miljö & Energi AB, 556045-6567.

I denna skrivelse klargör jag varför samma sak även gäller beslutet för Västerviks Miljö & Energi AB, 556045-6567. Kenneth Lind Djurgårdsgatan 3 59341 Västervik 2014-04-08 Förvaltningsrätten i Linköping Box 406 581 04 Linköping Mål nr 1959 14. Komplettering av tidigare inlämnat överklagande. Överklagande av Västerviks

Läs mer

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand 2015-09-29-2015-10-19. Kommunstyrelsen 2015-09-28

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand 2015-09-29-2015-10-19. Kommunstyrelsen 2015-09-28 0 Österåker Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsen Tid Plats Närvarande Utses att justera, I 1:2 Måndagen den 28 september 2015, kl 15.00-16.30 Largen, Alceahuset, Äkersberga Enligt bifogad närvarolista

Läs mer

Naturreservat som verktyg för att bevara den biologiska mångfalden

Naturreservat som verktyg för att bevara den biologiska mångfalden UMEÅ UNIVERSITET Juridiska institutionen Juris kandidatprogrammet Examensarbete 30 hp Handledare: Signe Lagerkvist ht 2008 Naturreservat som verktyg för att bevara den biologiska mångfalden Therese Flodin

Läs mer

Till Miljödepartementet 103 33 Stockholm Leksand den 17.10.2002

Till Miljödepartementet 103 33 Stockholm Leksand den 17.10.2002 1 Till Miljödepartementet 103 33 Stockholm Leksand den 17.10.2002 Det nationella nätverket SmåKom överlämnar härmed sitt svar på remissen från regeringen om framtidens strandskyddsbestämmelser med anledning

Läs mer

Naturvärden i nordvästra Sverige

Naturvärden i nordvästra Sverige Naturvärden i nordvästra Sverige Området nordvästra Sverige Fjällnära skog Detaljbild över området Analys Jämförelse av uppgifter mellan nordvästra Sverige och övriga landet Gammal skog 120% Beståndsålder

Läs mer

Ändringar i expropriationslagen

Ändringar i expropriationslagen Ändringar i expropriationslagen Nya ersättningsregler i Expropriationslagen samt nya riktlinjer för tillämpningen Lisbet Boberg & Jennie Midler 2011-05-19 1 2011-05-20 Ändringar i expropriationslagen Nya

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

KS14.924. Gult = kommunens markinnehav. Markpolicy. för Lerums kommun. 2015-01-09 Mark- och projektenheten

KS14.924. Gult = kommunens markinnehav. Markpolicy. för Lerums kommun. 2015-01-09 Mark- och projektenheten KS14.924 Gult = kommunens markinnehav Markpolicy för Lerums kommun 2015-01-09 Mark- och projektenheten Innehåll 1 Bakgrund 4 2 Markreserv 4 3 Strategiska markförvärv 5 4 Exploatering 5 5 Markanvisning

Läs mer

M ilj ö ö v e r d o m s t o le n MÖD 2008:10

M ilj ö ö v e r d o m s t o le n MÖD 2008:10 M ilj ö ö v e r d o m s t o le n MÖD 2008:10 Målnummer: M3226-07 Avdelning: 13 Avgörandedatum: 2008-04-22 Rubrik: Golfbana på strandskyddsområde ----- Jordbruksmark inom ett strandskyddsområde ansågs inte

Läs mer

Kometprogrammet fas 2, kompletterande metoder vid skydd av skog

Kometprogrammet fas 2, kompletterande metoder vid skydd av skog 1 januari 2012-31 december 2014 Kometprogrammet fas 2, kompletterande metoder vid skydd av skog Version Ändring Ansvarig 1.0 Beslutad 2010-01-22 Projektbeställare 2.0 Beslutad 2010-06-14 Projektbeställare

Läs mer

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län I arbetsgruppen för att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för miljömålet Levande skogar i Gävleborgs län har följande deltagare medverkat. Jonas Geholm

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 24 april 2003

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

DOM 2014-06-24 Stockholm

DOM 2014-06-24 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060104 DOM 2014-06-24 Stockholm Mål nr M 1196-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-01-30 i mål nr M 4218-13, se

Läs mer

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Sida 1 av 4 Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Ansökan insändes till: Öckerö kommun Plan-, bygg- och miljöenheten 475 80 ÖCKERÖ Sökande Namn Adress Telefonnummer E-postadress Personnummer

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

Så bildas naturreservat. svar på vanliga frågor från markägare

Så bildas naturreservat. svar på vanliga frågor från markägare Så bildas naturreservat svar på vanliga frågor från markägare Så bildas ett naturreservat en snabbguide Inventering, samråd och förslag Länsstyrelsen inventerar värdefulla områden. Länsstyrelsen samråder

Läs mer

KLAGANDE MOTPART SAKEN ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

KLAGANDE MOTPART SAKEN ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 24 mars 2015 Ö 3938-14 KLAGANDE Kronofogdemyndigheten 106 65 Stockholm Ombud: Jur.kand. JZ MOTPART JH SAKEN Ersättning till konkursförvaltare

Läs mer

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten 2009-04-03 Tillsynssamverkan i Halland MILJÖ Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten Bilaga 3 Kommun Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Kungsbacka Riktlinjer/policy Nej - på grund av

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Rättsavdelningen 2014-11-17 47802-2014 Serdar Gürbüz

Rättsavdelningen 2014-11-17 47802-2014 Serdar Gürbüz Konsekvensutredning 1 (7) Förslag till Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2015 1. Bakgrund och överväganden Försäkringskassan får

Läs mer

inom etablerad tomtplats

inom etablerad tomtplats Strandskydd Strandskydd finns för att alla ska kunna komma ner till stranden, inte bara de som äger mark där. Det skyddar också växter och djur. Strandskydd finns i hela Sverige. Läs vad du får göra, var

Läs mer

Tobias Hellberg Söderhäll (S) ledamot 106-107, 109-118 Kent Fredriksson (S) ersättare 108, 113-118

Tobias Hellberg Söderhäll (S) ledamot 106-107, 109-118 Kent Fredriksson (S) ersättare 108, 113-118 Miljö och byggnadsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (7) Plats och tid Kristinelundsvägen 4, Dammen, Köping, kl 08.15-10.50 ande Per Carlesson (S) ordförande Lena Vilhelmsson (S) v ordförande Tobias Hellberg

Läs mer

DOM 2008-02-01 Stockholm

DOM 2008-02-01 Stockholm SVEA HOVRÄTT Rotel 1301 DOM 2008-02-01 Stockholm Mål nr M 9646-06 Sid 1 (5) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, miljödomstolen, dom den 23 november 2006 i mål nr M 316-05, se bilaga A KLAGANDE OCH MOTPART

Läs mer

DOM 2015-06-01 Stockholm

DOM 2015-06-01 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060102 DOM 2015-06-01 Stockholm Mål nr M 11477-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Östersunds tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-11-28 i mål nr M 2760-14, se bilaga KLAGANDE S H MOTPARTER

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Ekonomisk konsekvensanalys av förslag om lättnad i strandskyddet vid små sjöar och vattendrag

Ekonomisk konsekvensanalys av förslag om lättnad i strandskyddet vid små sjöar och vattendrag Ekonomisk konsekvensanalys av förslag om lättnad i strandskyddet vid små sjöar och vattendrag 2014-10-17 IVL Svenska Miljöinstitutet 1 1 Inledning Strandskyddslagstiftningen sträcker sig tillbaka till

Läs mer

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 2 Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln när en utomstående är andelsägare i ett fåmansföretag i vilket en annan delägares andelar är kvalificerade till följd av att denne är verksam

Läs mer

Inkomna remisser januari december 2013

Inkomna remisser januari december 2013 Inkomna remisser januari december 2013 1. Länsstyrelsen i Stockholms län Remiss av förslag till beslut om utvidgat strandskydd för Nacka kommun (511-39835-2012) 2. Länsstyrelsen i Stockholms län Remiss

Läs mer

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas.

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas. Dnr: Fi S 2014:19/2015/23 2015-05-18 Utredningen om inrättande av Upphandlingsmyndigheten Fi S 2014:19 Förslag till ändringar i instruktion för Konkurrensverket Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161)

Läs mer

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-25 U2013/4153/UH Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Läs mer

Redovisning av uppföljning av strandskyddsbeslut 2014

Redovisning av uppföljning av strandskyddsbeslut 2014 Redovisning av uppföljning av strandskyddsbeslut 2014 NATURVÅRDSVERKET 2 Förord Naturvårdsverket beslutade om denna redovisning i mars 2015. NATURVÅRDSVERKET 3 Innehåll INLEDNING 4 Redovisningen 4 Uppföljning

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsutskott

Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid Tisdagen den 22 maj 2012 kl. 8:30-9:20 Plats Stadshuset, KS-salen Omfattning 64-66 Beslutande Johan Persson (S) Malin Petersson (M) Anette Lingmerth (S) Anna Thore (MP)

Läs mer

Återställande av bestämmelse i lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Maria Hedegård (Försvarsdepartementet)

Återställande av bestämmelse i lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Maria Hedegård (Försvarsdepartementet) Lagrådsremiss Återställande av bestämmelse i lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 1 oktober 2015 Peter Hultqvist Maria

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-04-03 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 27 mars 2002

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; SFS 2010:598 Utkom från trycket den 18 juni 2010 utfärdad den 10 juni 2010. Enligt riksdagens beslut 1

Läs mer

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vad ska jag ta upp? Regelverk särskilt om Skyddade områden (Natura 2000) & Artskydd Domstolspraxis vindkraft och vattenkraft

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Faktamaterial till bilderna om Arbetet i Kammare och utskott

Faktamaterial till bilderna om Arbetet i Kammare och utskott Arbetet i kammare och utskott Bild 1. Faktamaterial till bilderna om Arbetet i Kammare och utskott Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Blad

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Blad Plats och tid Sammanträdesrum Kongsvinger, stadshuset, kl. 14.15-16.00 Beslutande Ledamöter Övriga närvarande Kenneth Wåhlund, ordförande, (S) Gerd Karlsson (S) Eva Forssell (S), ersättare för Stefan Åström

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

Sammanträdesdatum Miljö-, bygg- och räddningsnämnden 2011-12-13 1 (8) Plats och tid: Kommunkontoret Ängen, Kisa kl 13.30 15.30

Sammanträdesdatum Miljö-, bygg- och räddningsnämnden 2011-12-13 1 (8) Plats och tid: Kommunkontoret Ängen, Kisa kl 13.30 15.30 Miljö-, bygg- och räddningsnämnden 2011-12-13 1 (8) Plats och tid: Kommunkontoret Ängen, Kisa kl 13.30 15.30 Beslutande: Göran Olsson (c) Göran Lindgren (m) Göran Frisk (s) Margareta Holm (mp) Rune Larsson

Läs mer

Skatteverkets Promemoria Beskattningsdatabasen, bouppteckning och äktenskapsregister

Skatteverkets Promemoria Beskattningsdatabasen, bouppteckning och äktenskapsregister REMISSYTTRANDE Vår referens: 2015/03/005 Er referens: Fi2012/4241 1 (6) 2015-04-30 Skatte- och Tullavdelningen Att. Helena Persson Finansdepartementet S-103 33 Stockholm Via e-post till fi.registrator@regeringskansliet.se

Läs mer

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM SVAR 2012-01-10 Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM Inbjudan att lämna synpunkter på förslag till EU-direktiv om årsbokslut, sammanställda redovisningar och

Läs mer

SKRIVELSE 2011-12-07. Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket för sprutor och kanyler (Ds 2011:38)

SKRIVELSE 2011-12-07. Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket för sprutor och kanyler (Ds 2011:38) Stockholms läns landsting Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2011-12-07 i (i) LS 1111-1540 Landstingsstyrelsen r tandstwgsstyrelsen 1M2-20 * 011 Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket

Läs mer

Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Borås Stad

Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Borås Stad BESLUT 1(3) Naturvårdsenheten Jennie Niesel Borås Stad Miljöskyddskontoret Att. Jenny Pleym 501 80 BORÅS Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Borås Stad BESLUT Beviljade projekt Länsstyrelsen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statsbidrag för kvinnors organisering; SFS 2005:1089 Utkom från trycket den 16 december 2005 utfärdad den 8 december 2005. Regeringen föreskriver 1 följande. Statsbidragets

Läs mer

Nyckelbiotoper. unika skogsområden

Nyckelbiotoper. unika skogsområden unika skogsområden @ Skogsstyrelsen, 2007 Grafisk form Annika Fong Ekstrand Fotografer Michael Ekstrand sid 4 Svante Hultengren Sid 11 Johan Nitare övriga Repro Scannerteknik AB, Motala Förlag Skogsstyrelsen

Läs mer

Johan Edenholm (KV) Tommy Edenholm (KV) Marie-Louise Lindström (S) Per Borg, kommunchef Susanne Ohlsson, mötessekreterare

Johan Edenholm (KV) Tommy Edenholm (KV) Marie-Louise Lindström (S) Per Borg, kommunchef Susanne Ohlsson, mötessekreterare Kommunstyrelsen 2014-12-18 1 (7) Plats och tid Forum, Hyltebruk. Kl. 16:00-16:30 Beslutande Henrik Erlingson (C) ordförande Gunnel Johansson (S) Karin Åkesson (C) Micael Arnström (S) Carl Larsson (M) Maria

Läs mer

Cover Page. Cover Page. Job ID: AdobePDF8-134. Title: Microsoft Word - Remissvar Transports. Requesting User: Lotta

Cover Page. Cover Page. Job ID: AdobePDF8-134. Title: Microsoft Word - Remissvar Transports. Requesting User: Lotta Cover Page Job ID: AdobePDF8-134 Requesting User: Lotta Title: Microsoft Word - Remissvar Transports Cover Page 2008-09-08 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Transportstyrelsen ansvarslag

Läs mer

Rättsavdelningen 2013-11-12 50817-2013 Serdar Gürbüz

Rättsavdelningen 2013-11-12 50817-2013 Serdar Gürbüz Konsekvensutredning 1 (7) Förslag till Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2014 1. Bakgrund och överväganden Med stöd av 4 förordningen

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Justitiedepartementet. 103 33 Stockholm

Justitiedepartementet. 103 33 Stockholm Justitiedepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE över Utredningens om expropriationsersättning slutbetänkande Nya ersättningsbestämmelser i expropriationslagen, m.m., SOU 2008:99; Dnr Ju 2008/9147/L1 Sveriges

Läs mer

Ink : 2008-04- 2 1. Socialdeparteme OCIALSTYRELSEN REGERINGEN 2008-04-10 S2008/3609/ST. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM VLK

Ink : 2008-04- 2 1. Socialdeparteme OCIALSTYRELSEN REGERINGEN 2008-04-10 S2008/3609/ST. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM VLK Regeringsbeslut 111:38 REGERINGEN Socialdeparteme OCIALSTYRELSEN VLK Ink : 2008-04- 2 1 2008-04-10 S2008/3609/ST Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM (delvis) Doss Hand. Dnr Uppdrag att fördela stimulansbidrag

Läs mer

Planläggningsprocessen regleras i väglagen (1971:948), lagen om byggande av järnväg (1995:1649) och miljöbalken (1998:808).

Planläggningsprocessen regleras i väglagen (1971:948), lagen om byggande av järnväg (1995:1649) och miljöbalken (1998:808). Så planeras en väg Planläggningsprocessen regleras i väglagen (1971:948), lagen om byggande av järnväg (1995:1649) och miljöbalken (1998:808). PLANLÄGGNING (ÅTGÄRDER ENLIGT STEG 3 OCH 4) Åtgärdsvalsstudie

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Stöd till byggande av egnahem i glesbygd 24 februari 2006

Stöd till byggande av egnahem i glesbygd 24 februari 2006 Stöd till byggande av egnahem i glesbygd 24 februari 2006 Ronnebygatan 40 TELEFON TELEFAX ORG.NR E-POST INTERNET Box 531, 371 23 Karlskrona 0455-33 49 40 0455-805 70 202100-4276 registrator@bkn.se www.bkn.se

Läs mer

* Genomföra biotopvård, restaurering av intressanta fauna- och floralokaler och liknande åtgärder.

* Genomföra biotopvård, restaurering av intressanta fauna- och floralokaler och liknande åtgärder. STADGAR 2006-03-24 1 (6) Stadgar för HOPAJOLA - ideell förening för naturskydd och naturvård i Örebro län. Benämning och ändamål 1 Föreningen benämns HOPAJOLA vilket är ett gammalt uttryck för den jord

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MILJÖTILLSYNSAVDELNINGEN 1 (6) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Miljönämnden Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.5.2015 COM(2015) 320 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Plan för uppföljning och utvärdering av Komet samt frågeformulär

Plan för uppföljning och utvärdering av Komet samt frågeformulär Plan uppföljning och utvärdering av Komet Datum 2010-06-11 Diarienr 1(2) Plan för uppföljning och utvärdering av Komet samt frågeformulär Bakgrund Kometprogrammet ska innehålla riktad information och marknadsföring

Läs mer

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser?

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? ESV:s budgetprognoser fungerar som beslutsunderlag för regeringen och beräknas utifrån de regler som gäller vid respektive prognostillfälle. På uppdrag av

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

NYHETSBREV NR 1 PLANERAD NATIONALPARK I ÅSNEN

NYHETSBREV NR 1 PLANERAD NATIONALPARK I ÅSNEN NYHETSBREV NR 1 PLANERAD NATIONALPARK I ÅSNEN Hej! Det här är ett första nyhetsbrev med anledning av att det pågår utredning om att bilda en nationalpark i Åsnenområdet. Nyhetsbrevet är tänkt att komma

Läs mer

Yttrande över Skatteverkets förslag till ändrad föreskrift om kostnadsavdrag för musiker vid beräkning av arbetsgivaravgifter

Yttrande över Skatteverkets förslag till ändrad föreskrift om kostnadsavdrag för musiker vid beräkning av arbetsgivaravgifter Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om statens pensioner och av 5 och 6 i lagen om statens pensionsfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen

Läs mer

DOM 2015-06-08 Stockholm

DOM 2015-06-08 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060304 DOM 2015-06-08 Stockholm Mål nr P 8175-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-08-15 i mål nr P 5005-13, se

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård)

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) Datum Diarienr 2011-09-26 KS 23/11 Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Planområdet

Läs mer

Stadgar. för Kullaledens vänner förening

Stadgar. för Kullaledens vänner förening Stadgar för Kullaledens vänner förening Föreningen bildad Den 11 november 2014 1 Föreningens syfte och mål Kullaledens Vänner är en ideell, oberoende förening som har till ändamål att värna om Kullaledens

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 21 april 2009 KLAGANDE AA Ombud: Förbundsjuristen Claes Jansson LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm MOTPART Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden

Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden Promemoria 2006-06-07 Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Enheten för bostad och byggande Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden Promemorians huvudsakliga

Läs mer