Riksdagspartierna och miljöpolitiken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riksdagspartierna och miljöpolitiken"

Transkript

1 Riksdagspartierna och miljöpolitiken Bilaga 2: granskning av 20 miljöfrågor i riksdagen Redaktör: Svenne Junker, Naturskyddsföreningen

2 2/227 Innehåll Naturvård (1-3) 1. Biologisk mångfald Bakgrund Initiativ under mandatperioden Regeringens budget vs. oppositionspartiernas skuggbudgetar Motioner Regeringspartierna Oppositionspartierna Utskottsbetänkande Rikdagens behandling Miljöomdöme för biologisk mångfald Strandskyddet Bakgrund Initiativ under mandatperioden Propositioner Motioner Regeringspartierna Oppositionspartierna Votering i kammaren Miljöomdöme för strandskydd Vargjakt Bakgrund Offentlig utredning om rovdjurspolitiken Initiativ under mandatperioden Propositioner och förordningar Motioner Regeringspartierna Oppositionspartierna... 48

3 3/ Utskottsbetänkande Rikdagens behandling Miljöomdöme för vargjakt Klimatmål Bakgrund Initiativ/ SOU under mandatperioden Propositioner och förordningar Utskottsbetänkande Motioner Rikdagens behandling Miljöomdöme för klimatmål Koldioxidskatt Bakgrund Initiativ under mandatperioden Motioner Regeringspartierna Oppositionspartierna Utskottsbehandling och votering i kammaren Miljöomdöme för koldioxidskatt Kärnkraft Bakgrund Regerings energiöverenskommelse Motioner Regeringspartierna Oppositionspartierna Utskottsbetänkande Riksdagens votering Miljöomdöme för sagt och gjort Uranbrytning Bakgrund Initiativ under mandatperioden... 93

4 4/ Motioner Regeringspartierna Oppositionspartierna Interpellationer Utskottsbetänkande Riksdagens behandling Miljöomdöme för uranbrytning Elcertifikat Bakgrund Initiativ under mandatperioden Motioner Regeringspartierna Oppositionspartierna Miljöomdöme för elcertifikat Skattegynna bränslesnåla bilar Bakgrund Initiativ under mandatperioden Motioner Regeringspartierna Oppositionspartierna Miljöomdöme för registreringsskatt Trängselskatt Bakgrund Initiativ under mandatperioden Propositioner Motioner Regeringspartierna Oppositionspartierna Miljöomdöme för trängselskatt Kilometerskatt Bakgrund

5 5/ Initiativ under mandatperioden SOU och Ds Propositioner Motioner Regeringspartierna Oppositionspartierna Utskottsbetänkande Riksdagens behandling Miljöomdöme för kilometerskatt Genmodifierade grödor (GMO) Bakgrund Initiativ under mandatperioden SOU och Ds SOU 2007:21 GMO-skador i naturen och Miljöbalkens försäkringar SOU 2007:46 Ansvarsfrågan vid odling av genmodifierade grödor Propositioner och förordningar Motioner Regeringspartierna Oppositionspartierna Utskottsbetänkande Rikdagens behandling Miljöomdöme för GMO Ekologisk odling Bakgrund Initiativ under mandatperioden Motioner Regeringspartierna Oppositionspartierna Miljöomdöme för ekologisk odling Östersjön Bakgrund

6 6/ Initiativ under mandatperioden Motioner Rikdagens behandling Andra insatser inom Östersjö- och övergödningsområdet Miljöomdöme för utbyggnad av reningsverk i Östersjön Fiskekvoter Bakgrund Initiativ under mandatperioden EU-nämnden Motioner Regeringspartierna Oppositionspartierna Miljöomdöme för fiskekvoter Bromerade flamskyddsmedel/pfos Bakgrund Utvecklingen av EU- och den internationella regleringen Initiativ under mandatperioden Motioner om bromerade flamskyddsmedel och PFOS Bromerade flamskyddsmedel PFOS Miljöomdöme för bromerade flamskyddsmedel/pfos Miljöskatteväxling Bakgrund Regeringens inställning till miljöskatteväxling Oppositionspartiernas inställning till miljöskatteväxling Miljöomdöme för miljöskatteväxling Regeringsformen Bakgrund Initiativ under mandatperioden Motioner Miljöomdöme för ändringar av regeringsformen

7 7/ Offentlig upphandling Bakgrund Initiativ under mandatperioden Propositioner och förordningar Motioner Regeringspartierna Oppositionspartierna Riksdagens behandling Miljöomdöme för miljöanpassad offentlig upphandling Svensk export Bakgrund Initiativ under mandatperioden Motioner Regeringspartierna Oppositionspartierna Skriftlig fråga Utskottsbetänkanden Rikdagens behandling Miljöomdöme för svensk export Sammanlagda miljöomdömen

8 8/227 Naturvård (1-3) Vi anser dock att en kommun skall kunna lägga förslag till en lokal anpassning av strandskyddet inom miljöbalkens ram, som för att bli gällande skall godkännas av länsstyrelsen. Vi tycker alltså att strandskyddet inte är en rent lokal fråga utan är av nationellt intresse. (FP i valenkäten 2006) Dagens system [för strandskydd], ett generellt förbud med dispensmöjligheter, ger en oförutsägbarhet som inte är bra. Vi förespråkar tvärtom en generell rätt med möjligheter till förbud givetvis utan att rucka på dagens områden med starka skäl till förbud. (M i valenkäten 2006) I de fall den skyddsvärda biotopen är beroende av en mänsklig påverkad skog, förordar vi naturvårdsavtal framför inköp av mark för reservat. Vi menar att det finns andra sätt för staten, än att bara köpa skog, för att åstadkomma en bra naturvård. (C i valenkäten 2006) Ja. (Mp i valenkäten 2006)

9 9/ Biologisk mångfald NATURSKYDDSFÖRENINGENS KRAV INFÖR VALET 2006 Skjut till ökade resurser, jämfört med 2006, under mandatperioden så att ytterligare skogsareal avsätts i lagstadgat områdesskydd nedanför den fjällnära skogen. 1.1 Bakgrund 1 Skydd av naturområden från oönskad exploatering har traditionellt åstadkommits genom att staten inrättat nationalparker och naturreservat. På senare år även genom biotopskydd och civilrättsliga avtal mellan myndigheter och markägare. Areellt sett dominerar skogsmarken statens områdesskydd. Denna prioritering tydliggörs i regleringsbrevet till Naturvårdsverket: Anslagsposten får användas för kostnader för förvärv och avtalslösningar för statens räkning av värdefulla naturområden, särskilt naturskogurskog. 2 Med tanke på områdesskyddets centrala betydelse har storleken på anslaget för biologisk mångfald anslag 1:3 inom utgiftsområde 20 i statsbudgeten 3 (ibland något missvisande kallat reservatsanslaget ) en avgörande betydelse för naturvården i landet. Anslaget för biologisk mångfald låg under större delen av 1990-talet på knappt 200 miljoner kronor per år. Härefter höjdes anslaget stegvis för att nå en toppnotering år 2006 på över miljoner kronor. En allt större del av anslaget har dock kommit att användas till annat än att skydda natur, varför siffrorna inte är helt jämförbara. Anslaget för biologisk mångfald förvaltas av Naturvårdsverket. En kartläggning visade att alla borgerliga partier utom (FP) hade under den gångna mandatperioden i sina skuggbudgetar föreslagit väsentligt lägre anslag än den 1 Mycket av texten i bakgrunds- samt initiativdelen finns även i Naturskyddsföreningen 2010, Vitbok Naturvårdspolitiken i Sverige Regeringsbeslut M2009/4751/A T.o.m. budgeten för 2008 hade anslaget nummer 34:3

10 10/227 dåvarande regeringen. 4 (M) gick längst föreslog partiet en sänkning av anslaget med 890 miljoner, mer än en halvering, medan (KD) föreslog en sänkning med 650 miljoner. (C):s sänkningsförslag var mer blygsamt, minus 150 miljoner. Till skillnad från övriga borgerliga partier ville Folkpartiet tvärtom både 2003 och 2004 avsätta mera pengar än dåvarande regeringen (plus 50 resp. 20 miljoner). När 2006 års budget antogs, stödde (FP) det förslag (S), (V), och (MP) stod bakom. I den beslutade budgeten för 2006 var anslagets storlek miljoner och ytterligare höjningar förespeglades för 2007 (2 063 mkr) och 2008 (2 102 mkr) i den flerårsprognos som ingick. I valenkäten 2006 ställde Naturskyddsföreningen en fråga om anslaget för biologisk mångfald till partierna. (FP) var det enda borgerliga partiet som instämde i kravet. (MP), (S) och (V) instämde också i förslaget, medan (KD), (M) och (C) svarade negativt. 1.2 Initiativ under mandatperioden I den budget för 2007 som den nya regeringen presenterade den 16 oktober 2006 saknades de tidigare aviserade sänkningarna. Anslaget anslöt tvärtom till den tidigare regeringens planer och var således större än någonsin tidigare: miljoner. 5 Ett halvår senare, i 2007 års ekonomiska vårproposition, krymptes dock anslaget till biologisk mångfald med 89 miljoner kronor. Motiven var att pengarna behövdes för att finansiera dels den nyinrättade miljöbilspremien dels det nya havsmiljöanslaget. I budgeten för 2008, som presenterades i september 2007, fortsatte nedskärningarna: för 2008 sänktes anslaget med 50 miljoner och för 2009 och 2010 aviserades minskningar med ytterligare 200 miljoner. Minskningen för 2008 fastställdes i riksdagsbeslut, men i tilläggsbudgeten från april 2008 togs minskningen tillbaka genom en överföring av 50 miljoner från anslaget Sanering och återställning av förorenade områden (34:4). I budgetpropositionen för 2010 aviserade regeringen att anslaget till biologisk mångfald återigen skulle höjas till nästan samma nominella nivå som tidigare: för 2011; miljoner, för 2012; miljoner. 6 Dessa höjningar kommer dock, enligt propositionen Förändrat uppdrag för Sveaskog AB (Prop. 2009/10:169), inte att verkställas (se nedan). Resultatet är en minskning av anslaget för biologisk mångfald med ca tio procent i absoluta tal under mandatperioden. Den mycket kraftiga nedskärningen som föreslogs före regeringsskiftet av (KD) och (M) har dock inte genomförts. 4 Sverige Natur 4/2006, s. 47ff. 5 Detta kan förklaras av att budgetpropositionen läggs kort efter nytillträdet, vilket inte lämnar något utrymme för stora omfördelningar för året som följer direkt efter valet. 6 Prop. 2009/10:1 Utgiftsområde 20, s. 45

11 11/227 Budgetår Anslag för biologisk mångfald Ändring (t kr) , ändring i vårprop , ändring i vårprop Tabell över utveckling av anslag 1:3 (tidigare 34:3) mellan Siffrorna är de faktiska beloppen enligt regleringsbrev, avrundat till miljoner kronor. Som en följd av att miljöfrågorna fått en högre status i politiken har verksamheten breddats och kräver därmed mer resurser. En konsekvens av detta är att fler verksamheter ska finansieras inom ramen för anslaget för biologisk mångfald, vilket i sin tur leder till att en minskande del av resurserna går till områdesskydd. Dessutom går en stor del av de medel som ska användas till skydd av områden till andra kostnader än just säkerställande av mark, som t.ex. skötsel, värdering och förhandling. Det finns en tydlig trend att den andel av anslaget som verkligen används för att skydda naturområden blir allt mindre. Minskningen av tillgängliga medel för att köpa in mark eller kompensera markägare med intrångsersättning är därför väsentligt större än vad nedskärningarna av det totala anslaget med ca 10 procent ger intryck av. Regeringen styr, mer eller mindre detaljerat, fördelningen av budgetmedlen i de regleringsbrev som utfärdas strax före varje årsskifte till myndigheterna, i detta fall Naturvårdsverket. Fram t.o.m. 2009, även före nuvarande mandatperiod, har regleringsbreven till Naturvårdsverket lämnat ett visst utrymme för verket att själv prioritera inom anslaget för biologisk mångfald. Som framgår av figuren nedan har endast en del av medlen specificerats i form av belopp. Det har funnits en tämligen stor men över åren minskande frihetsgrad, även om regleringsbrevet naturligtvis styr även dessa medel i viss utsträckning genom ålägganden på områden som inte specificerats ekonomiskt. Analysen av regleringsbreven ger ändå en tydlig bild av hur ökningen av andra, i och för sig viktiga och nödvändiga poster, år efter år minskat också det teoretiska utrymmet för områdesskydd.

12 12/227 I Naturvårdsverkets regleringsbrev för skedde en förändring. Samtliga utgifter inom anslaget för biologisk mångfald fördelades här noggrant i ett stort antal delposter med specifika belopp, vilket gör att beloppen för 2010 inte är helt jämförbara med övriga år i figur 10:2. Figur: Anslaget för biologisk mångfald Anslaget (1:3, tidigare 34:3) fördelat på specificerade poster (miljoner kronor). Den nedre blå ytan visar bruttoutrymmet för områdesskydd (markförvärv, intrångsersättning, förhandlings- och värderingskostnader samt skötsel). För åren visas det teoretiskt tillgängliga utrymmet efter att övriga i regleringsbrevet specificerade poster dragits ifrån, för 2010 visas faktiska belopp. Slutsatsen av detta är att det, sedan 2005, finns allt mindre medel för att skydda natur, dels beroende på en sänkning av det totala anslaget för biologisk mångfald, men i ännu högre grad på att fler och fler verksamheter ska samsas inom ramen för detta anslag. Om beloppen som de facto gått till områdesskydd renodlas visar det sig att dessa minskat successivt sedan 2005 (se figur nedan). Den ram regeringen lagt fast i detalj för 2010 uppgår till 580 miljoner kronor, vilket jämfört med 2006 är en minskning med 315 miljoner kronor eller drygt 35 procent, räknat i löpande penningvärde. Om även anslaget för biotopskydd m.m. räknas in är den procentuella minskningen av de totala satsningarna på skydd av naturvårdsmark något mindre (ca 30 procent). 7 Regeringsbeslut M2009/4751/A

13 13/227 Använda medel till skydd av natur (mkr) Årligen använda medel för att skydda natur Summorna avser köpeskilling och ersättningar för naturreservat och nationalparker bildade av Naturvårdsverket samt bidrag till kommuner och stiftelsers markförvärv för naturskydd. Innefattar ej biotopskydd och naturvårdsavtal. Observera att summan för 2010 är den summa som planerades användas under året. Om jämförelsen mellan anslag istället görs mellan de totala beloppen till utgiftsområde 20 allmän miljö- och naturvård (där anslag 1:3 biologisk mångfald ingår), som avsatts enligt budgetpropositionerna, ser bilden dock annorlunda ut. Det framkommer då att storleken på utgiftsområdet har ökat från till mkr 9 mellan budgetåren 2006 och Detta innebär att den sittande regeringen under mandatperioden ökat utgifterna med 688 mkr, eller ca 15 procent, till 2010 jämfört med den förra regeringen (S), I propositionen 2008/09:214 Hållbart skydd för naturområden förde regeringen in förslaget om att slopa toleransavdraget vid inlösen av en fastighet 11, vilket ledde till ett riksdagsbeslut den 12 november De nya reglerna gällde från 1 januari Prop. 2005/06:1 9 Prop. 2009/10:1 10 Regeringen har också genomfört större satsningar på det marina området. En ny anslagspost inom utgiftsområde 20, 1:12 (tidigare 34:12) Havsmiljö, inrättades inför budgetåret 2008, som vuxit från 100 till 369 mkr sedan inrättandet. Regeringen tog även initiativ till bildandet av Kosterhavets nationalpark Sveriges första marina sådana. 11 Avdraget innebar att ett schablonmässigt avdrag gjordes när ersättningsbeloppet beräknades så att markägaren inte fick betalt för varenda pinne, eftersom markägaren inte kunde avverka och sälja varje kubikmeter skog utan att bryta mot skogsvårdslagens hänsynsregler.

14 14/227 Ändringen innebar högre ersättning för markägaren vilket i motsvarande grad blir dyrare för samhället. Eftersom regeländringen inte motsvarades av någon motsvarande uppjustering av anslaget, innebär förändringen att den areal som årligen kan skyddas minskades med ca 5 procent. Större ekonomiska konsekvenser har förslaget om att markägaren ska ersättas med ett schablonbelopp motsvarande 25 procent utöver fastighetens marknadsvärde vid reservatsbildning. I den s.k. expropriationsutredningens betänkande diskuterades principer för ersättning vid expropriation och det s.k. individuella värdet : En enskild fastighetsägare skulle inte sälja sin fastighet frivilligt, om inte priset minst uppgår till hans eller hennes eget individuella värde av fastigheten. Detta värde är i många fall högre än marknadsvärdet. 12 Utredningen föreslog därför att ersättningen även ska innefatta kompensation för fastighetsägarens individuella värde. Eftersom detta värde inte objektivt kan bestämmas, är vårt förslag att ersättningen bestäms som ett schablontillägg som uppgår till 25 procent av marknadsvärdet. 13 Den sammanlagda konsekvensen av de beslutade förändringarna blir antingen att mindre mängd natur skyddas eller att takten i skyddsarbetet kan upprätthållas, men till priset av en större belastning på statsbudgeten. Regeringens proposition presenterades 23 mars I mars 2010 aviserade regeringen att ytterligare hektar av Sveaskogs mark kommer att användas som bytesmark vid reservatsbildningar. 15 Enligt uppgift kommer denna areal att räcka till ca hektar nya reservat, enligt Naturvårdsverkets och Länsstyrelsernas prioriteringar. Med dagens markpriser skulle detta motsvara ett värde i storleksordningen fyra miljarder kronor. Dock råder stor osäkerhet kring huruvida Sveaskogs bytesmark verkligen räcker till hektar. Flera faktorer påverkar detta, bland annat är det genomsnittliga virkesförrådet väsentligt mycket lägre på Sveaskogs mark än i reservat. Regeringen bedömde i propositionen att avsättandet av bytesmark kommer att leda till att delmålet för skogsskydd nås Den omfattande överföringen av mark får dock konsekvenser för utvecklingen av anslaget för biologisk mångfald. För att kompensera för minskat värde på statens reala tillgångar samt utebliven avkastning 12 SOU 2008:99, s. 17ff. 13 Ibid. 14 Prop. 2009/10: Prop. 2009/10:169

15 15/227 kommer reservatsanslaget att minskas med 30 miljoner och den planerade höjningen med 180 miljoner 16, en återställning till 2006 års nivå, uteblir. Samtidigt bedömer regeringen att det under utgiftsområde 20 uppförda anslaget 1:3 Åtgärder för biologisk mångfald kan sänkas med 210 miljoner kronor under åren 2011 till 2020 eftersom medel tidigare avsatts på detta anslag för att nå delmålet om långsiktigt skydd av skogsmark Regeringens budget vs. oppositionspartiernas skuggbudgetar Nedan följer regeringens och oppositionspartiernas budgetförslag på anslaget för biologisk mångfald anslag 1:3 (tidigare 34:3) inom utgiftsområde 20 i statsbudgeten. Budgetår Regeringen MP S V (+15 %) (0 %) (+5 %) (+24 %) (0 %) (+19 %) (+46 %) (+3 %) (+18 %) (+46 %) (+3 %) (+17 %) (+32%) (+32%) (+32%) Tabell över regeringens budgetförslag och oppositionspartiernas skuggbudgetförslag på anslag 1:3 Biologisk mångfald 16 Andreas Carlgren, föredrag KSLA 23 mars Prop. 2009/10:169, s Mot. 2006/07:Fi8 (MP) 19 Mot. 2006/07:Fi6 (S) 20 Mot. 2006/07:MJ318 (V) 21 Mot. 2007/08:MJ428 (MP) 22 Mot. 2007/08:Fi14 (S) 23 Mot. 2007/08:MJ367 (V) 24 Mot. 2008/09:Fi272 (MP) 25 Mot. 2008/09:MJ493 (S) 26 Mot. 2008/09:MJ382 (V) 27 Mot. 2009/10:Fi262 (MP) 28 Mot. 2009/10:MJ473 (S) 29 Mot. 2009/10:MJ405 (V) 30 Mot. 2009/10:Fi 15 (S, MP, V) 31 Ibid. 32 Ibid.

16 16/ Motioner Regeringspartierna Emma Henriksson (KD) uttryckte sig i en enskild motion 2006/07 positiv till att en högre andel av den avsatta skyddsvärda skogsmarken utgörs av naturvårdsavtal och frivilliga avsättningar. Delmål 1 i miljökvalitetsmålet Levande skogar stadgar att hektar skydds-värd skogsmark ska undantas från skogsproduktion till år I och med de frivilliga avsättningarnas storlek kan detta delmål anses vara uppnått. Socialdemokraterna har fastslagit att av den avsatta marken bör minst hektar utgöras av naturreservat, hektar av biotopskydd och hektar av naturvårdsavtal. Jag, som har en större tilltro till markägarnas kompetens och engagemang, anser att en större andel kan utgöras av naturvårdsavtal och frivilliga avsättningar. 33 Angående expropriationsersättningen anförde Otto von Arnold (KD) hösten 2009 i en enskild motion som sin mening att: [v]id fall av expropriering, [ ], är det alltså synnerligen angeläget att äganderätten inte undergrävs. Ersättningen bör fullt ut baseras på de principer som gäller vid avstående av mark på frivillighetens väg, där parterna kommer överens om ett marknadspris och som även avser en fördelning av framtida vinster. Vidare bör hänsyn tas till den tvångssituation som avträdaren försätts i. Den avträdda egendomen har ett individuellt värde för avträdaren [ ] av icke-monetär natur. Ett påslag på förvärvspriset plus eventuell ekonomisk skada om 50 % är lämplig. 34 Riksdagsledamöterna Cecilia Widegren och Ulf Sjösten (M) framförde hösten 2006 i en enskild motion att regeringen bör upphöra med reservatsbildning som drabbar mindre, familjeägda fastigheter 35. Vidare, kritiserade ledamöterna statens skötsel av naturreservat enligt följande. Marken som staten exproprierar måste skötas för att behålla sitt biologiska värde. Staten säger att den skall ta över skötsel av marken så att den inte växer igen och kväver den mångfald man söker att bevara. Tyvärr lever staten inte alltid upp till skötselkraven lika bra som enskilda 33 Mot. 2006/07:MJ371 (KD) 34 Mot. 2009/10:C402 (KD) 35 Mot. 2006/07:MJ208 (M)

17 17/227 ägare. Statens bristande skötsel gör att miljön förlorar den mångfald man vill bevara. I dag saknas det i många fall skötselplaner och resurser för skötseln av nya reservat. Regeringen bör därför upphöra med fortsatt reservatsbildning så länge resurser för att sköta dagens reservat saknas. 36 Med avseende på regeringens förslag i budgetpropositionen 2007/08 att sänka anslagen för biologisk mångfald argumenterade Anna Bergkvist (M) i en enskild motion att sänkningen framtvingar nya vägar för att uppnå Miljökvalitetsmålet Levande skogar, dvs. att hektar skog ska skyddas till Bergkvist argumenterade enligt följande. Att staten i många fall väljer att köpa eller lösa in enskildas mark istället för att ingå skötselavtal är kontraproduktivt. Att staten äger marken är varken ett självändamål eller en förutsättning för områdesskyddet. Snarare är det tvärtom. Frivilliga avsättningar och skötselavtal istället för tvångsinlösning är mer försvarbart både rent ekonomiskt och principiellt. [ ]Jag anser att markinlösen är fel väg att vandra. I första hand bör istället skötselkontrakt som följer en uppgjord skötselplan upprättas mellan nuvarande markägare och staten. På så vis kan ägaren fortsatt sköta marken mot en rimlig ersättning. Frivilliga lösningar är givetvis alltid att föredra framför tvång. 37 Lars Elinderson (M) motionerade under allmänna motionstiden 2009/10 angående utredningen Nya ersättningsregler i expropriationslagen, m.m. (SOU 2008:99) där han önskade se följande tillägg. En bevislättnadsregel bör införas som grund för bedömning av marknadsvärdet av exproprierad egendom om markägaren kan visa att marknadsvärdet uppgår till ett visst belopp ska detta belopp godtas. Det tillägg för individuellt värde på 25 procent som utredningen föreslår är enligt min mening alldeles för lågt för att kompensera det intrång på äganderätten som expropriation innebär. Antingen bör ersättningen baseras på särskilda kriterier, som till exempel hur länge fastigheten ägts, [ ] eller, om den ska utgöra en schablon, uppgå till minst 50 procent. 38 En sökning på orden biologisk mångfald samt utgiftsområde 20 bland riksdagens motioner under den gångna mandatperioden ger ett resultat för (FP) bestående av ett 36 Mot. 2006/07:MJ208 (M) 37 Mot. 2007/08:MJ459 (M) 38 Mot. 2009/10:C216 (M)

18 18/227 fåtal motioner som i huvudsak handlar om betydelsen av trädgårdar och parker för människors hälsa och miljö. Annika Qarlsson (C) motionerade i en enskild motion 2007/08 om att en större andel av medlen för bevarande av den biologiska mångfalden bör användas för flexibla naturvårdsavtal. Enligt min uppfattning bör därför en majoritet av resurserna användas för att skriva långsiktiga skötselavtal med markägarna. Detta skulle enligt min mening vara meningsfullt av ett flertal anledningar. Skötselavtal innebär att man inte kommer i konflikt med äganderätten. [...] Slutsatsen blir att en större andel av medlen för bevarande av den biologiska mångfalden ska användas för naturvårdsavtal. 39 Under riksmöte 2009/10 motionerade Stefan Tornberg (C) för stopp för ytterligare avsättningar av produktiv skogsmark till reservat i Norrbotten. De arealer som har avsatts för naturvård en fjärdedel av Norrbottens landareal inklusive en sjättedel av den produktiva skogsmarken är tillsammans med Sveaskogs avsättningar fullt tillräckliga för att trygga biologisk mångfald och andra naturvärden inom vår region. Redan avsatta arealer bör inventeras och kvalitetsanalyseras vetenskapligt. Avsatta marker som inte håller tillräckligt hög kvalitet bör återföras till produktionsmark Oppositionspartierna (MP), (S) och (V) lämnade in en gemensam följdmotion angående prop. 2009/10:162 Ersättning vid expropriation. De avvisade det föreslagna schablonpåslaget på expropriationsersättningen med 25 procent, bl.a. med hänvisning till remissinstansers påpekanden om förslagets konsekvenser. Lagrådet anför i sitt yttrande att denna förstärkta äganderätt självklart kommer att leda till ökade kostnader för det allmänna, vilket kan inge betänkligheter exempelvis när det gäller möjligheterna att skydda orörd natur och intressanta kulturbyggnader. Flera remissinstanser har påpekat att om man ska ge en ersättning för affektionsvärdet bör det göras en skälighetsbedömning från fall till fall. 39 Mot. 2007/08:MJ302 (C) 40 Mot. 2009/10:MJ274 (C)

19 19/227 Vi kan alltså se behovet av en modern lagstiftning men efterlyser en klarare redogörelse av förslaget och dess konsekvenser innan riksdagen tar ställning i denna fråga. 41 Per Bolund (MP) följde upp proposition 2009/10:169 Förändrat uppdrag för Sveaskog. Motionären ställde sig positiv till regeringens förslag att hektar överförs till staten från Sveaskog i syfte att användas som bytesmark för att kunna rädda skyddsvärd skog, men ville ställa ytterligare villkor. [ ]om den mark som ägs av stora markägare som frigörs för formellt skydd tidigare har ingått i de frivilliga avsättningarna ska markägaren långsiktigt avsätta motsvarande arealer av minst motsvarande naturvärden. Dessa ska också redovisas offentligt. Annars urholkas det nuvarande delmålet för skydd av skog. Vidare ska Sveaskog inte byta bort sådan mark som bolaget redan frivilligt avsatt från skogsproduktion. Annars riskerar naturvärden att förstöras. 42 Regeringen anger vidare att det under utgiftsområde 20 anförda anslaget 1:3 Åtgärder för biologisk mångfald ska sänkas med 210 miljoner kronor årligen under 2011 till Detta speglar en ambitionssänkning jämfört med vad Miljömålsrådet föreslog i den fördjupade utvärderingen Nu är det bråttom! För att nå det övergripande miljömålet Levande skogar kan det snarare behövas anslagshöjningar. Anslaget bör inte sänkas förrän det finns ett tydligt delmål för perioden efter 2010 och det kan säkerställas att anslagsändringen är förenlig med måluppfyllelsen. 43 (MP) föreslog en stegvis ökning av anslaget till biologisk mångfald, i förhållande till regeringens förslag, med 466 miljoner kronor år 2008, 704 miljoner kronor 2009 respektive 743 miljoner kronor år Åren därpå, 2008 och 2009, tillkännagav partiet att de avsåg höja ribban ytterligare i förhållande till regeringens förslag så att anslagsförändringen för 2009 istället uppgår till 813 miljoner, år 2010 till miljoner samt år 2011 till miljoner kronor. Det ansågs också att stigningen av markpriserna måste tas i beaktande vid utformningen av anslaget för att samma takt i skyddsarbetet ska kunna hållas Mot. 2009/10:C12 (MP, S, V) 42 Mot. 2009/10:N13 (MP) 43 Mot. 2009/10:N13 (MP) 44 Mot. 2007/08:MJ428 (MP) 45 Mot. 2008/09:MJ486, 2009/10:MJ431 (MP)

20 20/227 I (S) två senaste skuggbudgetmotioner angående utgiftsområde 20, argumenterade partiet för en ökning av anslag 1:3, åtgärder för biologisk mångfald, med 50 miljoner kr i förhållande till regeringens förslag. [S]kyddet av skogen och den biologiska mångfalden kräver mer långsiktiga och förtroendeskapande åtgärder än vad regeringen förmår åstadkomma. Vi ställer oss positiva till avsättningen av skyddsvärd mark från Sveaskog, utan ersättning, men anser att betydligt mer bör göras. Även Fastighetsverket ska kunna avsätta skogsmark. 46 I en partimotion från (V) med anledning av regeringens vårproposition hösten 2006 uppgav partiet att de avsåg höja anslag 1:3 (vid tillfället kallat 34:3) i avsikt att kunna nå flera av miljökvalitetsmålen, främst Levande skogar. Jämfört med regeringens förslag ville (V) förstärka anslaget med 311 miljoner kronor för 2008, 399 miljoner kronor för 2009 och 434 miljoner kronor för (V) uppgav våren 2008 i en kommittémotion att de i sitt budgetförslag avsatt 1,6 miljarder kronor mer än regeringen på biologisk mångfald , främst för att kunna skydda mer mark genom bildande av naturreservat. (V) stod vidare fast vid sitt krav på att ett avverkningsstopp omedelbart bör införas för skogar som av Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen bedöms som värdekärnor med höga naturvärden. 48 I en partimotion från hösten 2008 avvisade (V) återigen regeringens minskade anslag till biologisk mångfald. Enligt flera statliga rapporter (bl.a. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen, maj 2008 samt Statskontoret, oktober 2007) är naturreservat den mest effektiva metoden att bevara och stärka biologisk mångfald och bevara ekosystemens funktioner. Vi avvisar därför regeringens minskade anslag till området för 2009 och 2010 med sammanlagt 268 miljoner kronor. I stället återställer vi neddragningen och förstärker så att anslaget år 2009 uppgår till 2,1 miljarder kronor, år 2010 med 2,2 miljarder kronor och år 2011 till 2,3 miljarder kronor. Det innebär 1 miljard kronor mer än regeringen under kommande tre år. Vi föreslår därutöver 150 miljoner kronor mer än regeringen kommande tre år för skydd av värdefull skog genom naturvårdsavtal och biotopskydd i skogen. 46 Mot. 2009/10:MJ473 (S) 47 Mot. 2006/07:Fi7 (V) 48 Mot. 2007/08:MJ15 (V)

21 21/227 I samma partimotion uppgav (V) att de föreslagit ett tillsättande av en utredning för att undersöka effekterna av att ge Sveaskog ägardirektiv att eftersänka skyddsvärd statligt ägd skogsmark som naturreservat. 49 I en partimotion från 2009/10 uppgav (V) att de ämnar förstärka anslaget tillbiologisk mångfald, i förhållande till regeringens förslag, med 300 miljoner kronor per år I en flerpartimotion från 2009/10 presenterade de rödgröna partierna sin gemensamma ekonomiska politik i sin skuggbudget, med anledning av regeringens vårbudget 2010 års ekonomiska vårproposition. 51 I den har (MP), (S) och (V) enats om att höja anslaget för skydd av biologisk mångfald med 500 miljoner kronor, jämfört med regeringens anslag, både 2011 och Utskottsbetänkande I betänkande 2009/10:MJU1 behandlades regeringens förslag i budgetpropositionen om anslagen inom utgiftsområde 20, Allmän miljö- och naturvård. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag och avslog samtliga motioner. (MP), (S) och (V) deltog ej i utskottets beslut utan redovisade istället sina ställningstaganden i varsitt särskilt yttrande. Yttrandena upprepade till stor del vad varje parti anfört i motionerna MJ473 (S), MJ405 (V) respektive MJ431 (MP) angående skogsskydd (se ovan). I betänkande 2009/10:MJU9 behandlades regeringens proposition Hållbart skydd av naturområden, som bl.a. innehöll förslag om att slopa toleransavdraget. Wiwi-Anne Johansson (V) och Tina Ehn (MP) lämnade in en gemensam reservation angående ersättning till statliga skogsägare. Statliga skogsägare ska inte medverka till avverkning av naturskogar med höga skyddsvärden som kan omvandlas till formellt skyddade områden. Vidare anser vi att ersättning ej bör utgå till sådan avsättning. Ersättningen tas från det minskade och ytterst begränsade anslaget för biologisk mångfald, vilket i stället bör användas till att avsätta arealer som ägs av privata markägare. Regeringen föreslår att Statens fastighetsverk säljer hektar skyddsvärd mark till Naturvårdsverket. Kostnaden för detta uppges inte. Uppskattningar tyder på att kostnaden för Naturvårdsverket kan bli flera hundra miljoner kronor. Regeringen avser inte att anslå mer medel till Naturvårdsverket för detta. Denna rundgång med statens medel är omotiverad Mot. 2008/09:Fi271 (V) 50 Mot. 2009/10:MJ405 (V) 51 Mot. 2009/10:Fi15 (MP, S, V) 52 Bet. 2009/10:MJU9, res. 15

22 22/227 Tina Ehn (MP) reserverade sig även mot ett permanent slopande av toleransavdraget innan en utvärdering av effekten har genomförts. 53 Angående resurser lämnade alla oppositionspartier in varsin separat reservation. (S) ansåg att det största problemet med regeringens förslag är att anslaget för biologisk mångfald till stor del används till att staten ersätter sig själv, vilket i sin tur anses innebära att möjligheterna att nå miljömålen kraftigt minskar. 54 (V) ansåg att ersättning till enskilda markägare bör finansieras utan att satsningar inom andra naturvårdsområden riskerar att minska som följd. 55 (MP) reserverade sig mot att regeringen fördyrar naturvårdsarbetet utan att tillföra motsvarande resurser. Partiet ansåg vidare att anslagen för biologisk mångfald bör höjas stegvis för att motsvara dess behov Rikdagens behandling Kammarens beslut av betänkande MJU1, angående utgiftsområde 20, ledde till ett bifall av utskottets förslag och därmed avslag på samtliga motioner. 57 I debatten framhöll Anita Brodén (FP) bl.a. följande angående biologisk mångfald: Totalt satsar regeringen kronor. Till detta kan man också räkna in havsmiljösatsningar. Den biologiska mångfalden är ett liberalt hjärteområde, och varje ytterligare krona är givetvis välkommen. Den biologiska mångfalden kommer att bli alltmer angelägen, varför jag inte håller för otroligt att ytterligare höjningar kan behövas framgent. Aldrig tidigare har någon regering satsat mer på den biologiska mångfalden. Aldrig tidigare har någon regering använt så effektiva lösningar som den nuvarande regeringen, för det handlar också om hur vi använder våra medel. 58 Jan Erik Ågren (KD) anförde i samma debatt att: [v]ärlden står inte bara inför en klimatkris utan också inför en ekosystemkris. [ ]. Skyddet av biologisk mångfald kommer lätt i kläm när exploateringen av jordbruksmark, betesmarker, mineraler och timmer ökar i olika delar av världen. 53 Bet. 2009/10:MJU9, res Bet. 2009/10:MJU9, res Bet. 2009/10:MJU9, res Bet. 2009/10:MJU9, res Redovisning förslagspunkter 2009/10:MJU1 58 Riksdagens protokoll 2009/10:47, anf. 204

23 23/227 Ett grundproblem består i att det ofta lönar sig bättre på kort sikt att till exempel kalhugga en regnskog [ ]än att bevara skogen för den nytta den gör som kolsänka, för att slå vakt om den biologiska mångfalden [ ]. Det är tyvärr enkelt i dagens system att snabbt öka det finansiella kapitalet på naturkapitalets bekostnad. Så länge den situationen består finns det inte mycket hopp om att stoppa vare sig skogsskövlingen eller utfiskningen. Den indiske ekonomen Pavan Sukhdev och hans internationella forskarteam konstaterar i sin internationella studie [ ], TEEB, att naturens många värden har en direkt ekonomisk betydelse för människors välbefinnande och för både företag och det offentliga. Det är därför nödvändigt att värdera ekosystemens tjänster ekonomiskt i samhället. 59 I kammarens debatt angående propositionen Hållbart skydd av naturområden anförde Claes Västerteg (C) följande. Den ökade förlusten av arter, naturtyper och ekosystem är ett av de största miljöproblemen i världen i dag. Den minskade mångfalden innebär inte bara att naturen påverkas genom ett fattigare djur- och växtliv. Det innebär också att många av de biologiska resurser och ekosystemtjänster som människan är beroende av för sin fortlevnad hotas. Med det här betänkandet och propositionen från regeringen stärker vi samarbetet med markägare, vi ökar användningen av naturvårdsavtal och långsiktigt bevarande av statens mark och vi tar oss närmare målet om levande skogar. 60 Anita Brodén (FP) förde från sitt håll fram att: [v]ärldens skogar innehåller, [ ], 70 procent av den biologiska mångfalden. Det är en mångfald som dessvärre har minskats under senare år, vilket vi verkligen måste se på ett oerhört seriöst sätt. Vi har ett globalt ansvar att medverka till att skogsfrågan nu kommer upp på högsta politiska nivå i samband med klimattoppmötet. Men vi har också ett ansvar att göra vår egen läxa, att se till att skydda våra egna skogar. Jag är personligen mycket oroad över Miljömålsrådets information att skogar med höga värden avverkas. Där skriver man också: Nyckelbiotoper avverkas i ökande omfattning. Det är därför mycket angeläget att vi gemensamt arbetar för att säkerställa att skog som betecknas ha mycket 59 Riksdagens protokoll 2009/10:47, anf Riksdagens protokoll 2009/10:23, anf. 133

24 24/227 höga miljövärden och som är skyddsvärd inte ska avverkas. [ ] Vi har från vårt parti talat om en frysning när sådan skog är i fara Miljöomdöme för biologisk mångfald I valenkäten 2006 instämde (FP) tillsammans med (MP), (S) och (V) i föreningens krav på att skjuta till ökade resurser för att skydda skog nedanför den fjällnära skogen. Dessa tilldelades således grönt ljus i miljöomdöme, medan övriga partier, (KD), (M) och (C) får rött ljus. Trots att (FP) som regeringsparti varit positivt till höjda skogsanslag har utvecklingen under mandatperioden snarare gått åt andra hållet. För sin nedmontering av naturvården får alla regeringspartier rött ljus som miljöomdöme. Studerar man oppositionspartiernas skuggbudgetar så framgår en tydlig uppdelning i ambitionsnivå, där (MP) var partiet som yrkat högts anslag, (V) haft något lägre ambitioner och (S) i princip följt regeringens låga ambitioner. De tre oppositionspartierna lade tillsammans under våren 2010 en gemensam motion att anslaget för biologisk mångfald 2011 skulle vara 32 procent högre än regeringens förslag, och i nivå med Naturskyddsföreningens förslag Miljöomdömet blir grönt ljus för alla tre oppositionspartier. Naturskyddsföreningens krav inför valet 2006: Skjut till ökade resurser, jämfört med 2006, under mandatperioden så att ytterligare skogsareal avsätts i lagstadgat områdesskydd nedanför den fjällnära skogen. KD M FP C MP S V Sagt Gjort Sagt Gjort Sagt Gjort Sagt Gjort Sagt Gjort Sagt Gjort Sagt Gjort RÖD RÖD RÖD RÖD GRÖN RÖD RÖD RÖD GRÖN GRÖN GRÖN GRÖN GRÖN GRÖN 61 Ibid. anf. 138

25 25/ Strandskyddet NATURSKYDDSFÖRENINGENS KRAV INFÖR VALET 2006 Behåll strandskyddet i miljöbalken och stärk det genom att öka länsstyrelsernas resurser för överprövning. 2.1 Bakgrund 62 Sedan 1999 är skyddet av Sveriges stränder reglerat i miljöbalken. Huvudsyftet med att lagstifta var till en början att säkra allmänhetens tillgång till stränderna, men skyddet utökades senare till att även omfatta bevarandet av goda livsvillkor för djur- och växtlivet. Strandskyddet innebär ett generellt förbud mot att bygga inom 100 meter närmast strandlinjen. Dispens från detta förbud beviljas endast, enligt lagtexten, då det finns särskilda skäl. Trots detta har alltfler stränder bebyggts, speciellt nära tätorter och längs attraktiva kustremsor, vilket inneburit stora förluster för friluftslivet och en mängd växt- och djurarter. Den föregående regeringen (S) gav 2001 Naturvårdsverket i uppdrag att göra en översyn av tillämpningen av strandskyddet samt att utreda förutsättningarna och konsekvenserna av både eventuella skärpningar och lättnader i strandskyddet. Kartläggningen visade att bestämmelserna inte upprätthålls i vissa delar av landet. En av orsakerna troddes vara att reglerna är komplicerade och svåra att tillämpa samtidigt som de upplevs som för stränga och rigida då de anses ta för lite hänsyn till olika lokala förutsättningar. Verkets kartläggning resulterade i förslag om både lättnader och skärpningar av skyddet. Möjligheter till lättnader skulle enligt förslaget finnas inom det s.k. mål 1-området enligt EU:s strukturfond, med syfte att stimulera den regionala och lokala utvecklingen. En miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. miljöbalken skulle krävas för att visa att förutsättningarna för lättnaderna är uppfyllda. Länsstyrelsen skulle också ges nya möjligheter till skärpningar av strandskyddet där detta är nödvändigt för att kunna upprätthålla skyddets syfte. 62 Mycket av texten i detta granskningsavsnitt finns även i Naturskyddsföreningen 2010, Vitbok Naturvårdspolitiken i Sverige

26 26/227 Det bör vara områden av särskilt värde för något av strandskyddets syften, såsom områden av riksintresse för naturvård och friluftslivet eller sådana områden som är utsatta för särskilt hårt exploateringstryck t.ex. därför att de ligger nära en större tätort. I dessa områden krävs synnerliga skäl för dispens. 63 På basis av bl.a. verkets utvärdering samt efterföljande remissvar tillsattes en grupp inom Miljödepartementet med uppgift att utarbeta förslag till ändrade strandskyddsbestämmelser. Arbetet resulterade i skrivelsen (Ds 2005:23) Ett förnyat strandskydd. Det allvarligaste problem som arbetsgruppen identifierade med nuvarande lagstiftning var brister i tillämpningen vid både prövning och tillsyn. Dessa ansågs medföra ett allt större ianspråktagande av stränder. En anpassning av strandskyddet med hänsyn tagen till geografiska förutsättningar och olikartad tillgång till stränder samt varierat bebyggelsetryck i olika delar av landet fördes fram som ett förslag för att öka acceptansen för strandskyddsbestämmelserna. 64 Ett av förslagen till lättnader av strandskyddet innebar att skälen som i vissa fall kan motivera dispensgivning utökas. Därutöver införs nya skäl för sådana åtgärder som har sin grund i angelägna allmänna intressen eller som innebär en utvidgning av befintlig verksamhet, där åtgärderna i båda fallen inte kan genomföras utanför strandskyddsområdet. I de kommuner som har god tillgång till inlandsstränder, i enlighet med vad regeringen föreskriver, införs även ett nytt skäl för åtgärder som långsiktigt bidrar till lokal eller regional utveckling. 65 Med angelägna allmänna intressen menades t.ex. att strandskyddsområdet behöver tas i anspråk då det är det enda sättet att tillgodose kommunens behov av tätortsutveckling eller infrastruktur. Särskilda skäl för åtgärder som avser bidra till lokal eller regional utveckling ansågs endast komma på fråga där tillgången till inlandsstränder är god och befolkningstrycket samtidigt så lågt och begränsat att strandskyddets syften inte riskerar att skadas. För att säkerställa att inte sådana skador sker föreslogs att särskilt värdefulla områden undantas från denna typ av lättnad. 66 Skrivelsen innehöll också förslag till en ny bestämmelse som skulle innebära att länsstyrelserna på eget bevåg gavs möjlighet att överklaga kommunala beslut om 63 Naturvårdsverket, 2002, Kartläggning mm. av strandskyddsbestämmelserna, rapport 5185, s. 3f. 64 Ds 2005:23, s. 32ff. 65 Ibid. s Ibid. s. 66ff.

27 27/227 dispens. Detta till skillnad från tidigare då endast den som beslutet angår kan initiera en överklagan. 67 Vidare förelogs en ändring i förordning (1998:1252) om områdesskydd så att länsstyrelsens möjligheter att delegera beslutsrätten om dispenser till kommuner inte gäller för skyddade områden enligt 7 kap. miljöbalken samt inom områden som omfattas av bestämmelserna i 3 kap. 6 och 4 kap. 2-8 miljöbalken, eller i övriga kust- och skärgårdsområden. Det ansågs att länsstyrelsen dessutom borde ges möjligheten att återkalla ett beslut om överlåtande av dispensbefogenhet till en kommun Initiativ under mandatperioden Av en promemoria som den sittande regeringen presenterade i mars 2008 framgick följande. Arbetet med ett förslag till ändrade strandskyddsregler har fortsatt efter regeringsskiftet hösten Arbetet i en arbetsgrupp inom Miljödepartementet har återupptagits med i huvudsak samma inriktning som tidigare, med fokus på frågan om hur ett differentierat strandskydd bör utformas. Under våren 2007 hölls tre informella möten med företrädare för statliga myndigheter, kommuner och landsting samt vissa miljöorganisationer. Arbetet har resulterat i denna promemoria. 69 I promemorian, Ds 2008:21 Stranden en värdefull miljö, identifierades problemen med myndigheter och kommuners tillämpning samt lagstiftningens bristande legitimitet som de mest centrala. Den huvudsakliga förklaringen till detta ansågs vara att samma regler gäller i hela landet, utan att behovet av utveckling i hela Sverige beaktas. En viktig avsikt med förslaget var därför att ta fram ett strandskydd som tillåter lokal och regional förankring. Kommunerna borde, enligt förslaget, få ansvaret för att i översiktsplanen markera de områden där lättnader i strandskyddet ska gälla. Förslaget ger en möjlighet att tillgodose behovet av ny bebyggelse i strandnära lägen, särskilt inom de delar av landet som inte redan har en hög exploateringsgrad längs stränderna. [ ]. Det är naturligt att kommunen samtidigt ser över hur allmänhetens tillgång till strandområden i och i närheten av tätorter kan tryggas på lång sikt Ds 2005:23, s Ibid. s Ds 2008:21 70 Ibid. s. 86f.

28 28/227 Särskild restriktivitet med sådana lättnader borde enligt förslaget gälla längs de mest exploaterade kuststräckorna från Bohuslän till Roslagen och vid Höga Kusten i synnerhet samt inom övriga kust- och kustskärgårdsområden i allmänhet. Vidare föreslogs att kommunerna borde få huvudansvaret för att pröva frågor om dispens och upphävande av strandskydd, länsstyrelserna skulle granska och pröva kommunala beslut om dispenser samtidigt som Naturvårdsverket borde fråntas uppgiften att gå igenom alla kommunala beslut om dispensgivning och upphävande av strandskydd i syfte att undersöka om besluten bör överklagas. 71 Promemorian föreslog också att strandskyddet stärks i de delar av landet där stränderna utsatts för en hög grad exploatering och där det även finns ett hårt tryck efter ytterligare byggnation. 72 Det föreslogs att allmänheten borde få ökade möjligheter till påverkan i frågor gällande strandskyddet. Detta gällde boende och andra som kan påverkas av förändrade förutsättningar. Det ansågs att miljöorganisationer samt ideella föreningar som enligt sina stadgar har till ändamål att tillvarata friluftsintressen även borde få överklaga beslut som innebär upphävande av strand- eller andra områdesskydd, inte bara dispensgivningar. Detta gällde endast föreningar som bedrivit verksamhet i Sverige under minst tre år och har minst medlemmar Propositioner Efter remisshanteringen presenterade regeringen en proposition som innebar få förändringar jämfört med promemorian. Proposition 2008/09:119 Strandskyddet och utvecklingen av landsbygden innebar att nya skäl till dispens från strandskyddet tillkommer samtidigt som kommunerna, istället för länsstyrelsen, får ansvaret för att bevilja dispenser samt att upphäva strandskyddet i detaljplaner. Enligt propositionen skulle länsstyrelserna inte, som tidigare, kunna dra in dispensrätten från kommuner som misskött sig. Definitionen av begreppet särskilda skäl som avgör om en dispens beviljas eller inte, vidgades i propositionen. Förslaget till lagtext inom detta område såg ut som följande. Som särskilda skäl vid prövningen av en fråga om upphävande av eller dispens från strandskyddet får man beakta endast om det område som upphävandet eller dispensen avser [ ] 71 Ds 2008:21, s. 95ff. 72 Ibid. s Ibid. s. 115ff.

29 29/ behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området, 4. behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför området, 5. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området, eller 6. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse. Som särskilda skäl vid prövningen av en fråga om upphävande av eller dispens från strandskyddet inom ett område för landsbygdsutveckling i strandnära lägen får man också beakta om ett strandnära läge för en byggnad, verksamhet, anläggning eller åtgärd bidrar till utvecklingen av landsbygden. 74 Det skulle enligt förslaget falla på kommunerna att i översiktplanen genom en avvägning mellan olika allmänna och enskilda intressen och med beaktande av statens intressen redovisa dessa områden som enligt den sista punkten kan anses bidra till landsbygdsutvecklingen. 75 Vidare förelog regeringen att de gamla reglerna som tillät länsstyrelsen att utöka strandskyddet från 100 till 300 meter skulle tas bort den sista december Propositionen innebar att fram till dess skulle länsstyrelsen åläggas att ta fram nya 300- metersgränser i enlighet med en ny regel som sa att strandskyddet endast får utvidgas om detta behövs för att säkerställa något av strandskyddets syften. Den tidigare formuleringen tillät en utökning där det behövdes för att tillgodose något av strandskyddets syften. (Naturskyddsföreningens kursivering) Om länsstyrelserna inte kunde visa att en utökning kan motiveras utifrån den nya formuleringen skulle de områden med 300 meter skydd som finns idag försvinna, enligt propositionen Motioner Begreppet strandskydd har varit väl använt av såväl regeringspartier som oppositionspartier under mandatperioden. Tabellen nedan visar på antalet motioner som innehåller ordet strandskydd, uppdelat på parti. 74 Prop. 2008/09:119, s Ibid. s Ibid. s. 37f.

Redovisning av regeringsuppdrag om toleransavdrag vid naturvårdsavtal

Redovisning av regeringsuppdrag om toleransavdrag vid naturvårdsavtal Datum 2014-03-27 Diarienr 2014/2 1(6) Enheten för lag och områdesskydd Johan Åberg Redovisning av regeringsuppdrag om toleransavdrag vid naturvårdsavtal Sammanfattning Beräkningsgrunder för ersättning

Läs mer

LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar

LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar LRF SKOGSÄGARNA YTTRANDE Skogsstyrelsen Naturvårdsverket LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar LRF Skogsägarna vill ge följande synpunkter

Läs mer

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11

Läs mer

Ram för utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Ram för utgiftsområde 1 Rikets styrelse Konstitutionsutskottets yttrande 2009/10:KU1y Ram för utgiftsområde 1 Rikets styrelse Till finansutskottet Finansutskottet har den 24 september 2009 beslutat bereda övriga utskott tillfälle att avge yttrande

Läs mer

Miljödepartementet STOCKHOLM

Miljödepartementet STOCKHOLM Centrum för biologisk mångfald (CBM) YTTRANDE 2002-10-15 Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Rapport 5185 Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag Kartläggning m.m. av strandskyddsbestämmelserna

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND 2015-10-26 Dnr 511-9754-2012, 1293 511-9789-2012, 1257 511-9745-2012, 1256 Länsstyrelsen i Skåne Miljöavdelningen Karin Emanuelsson 205 15 Malmö Angående förslag till beslut avseende

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i miljöbalken; SFS 2009:532 Utkom från trycket den 2 juni 2009 utfärdad den 20 maj 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om miljöbalken 2 dels att

Läs mer

Sveriges Jordägareförbund har beretts tillfälle att avge yttrande över rubricerad rapport. Förbundet anför följande.

Sveriges Jordägareförbund har beretts tillfälle att avge yttrande över rubricerad rapport. Förbundet anför följande. Miljödepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE över Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens redovisning av regeringsuppdraget att föreslå kompletterande metoder vid skydd av värdefull natur; Dnr M2007/2364/Na

Läs mer

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län www.i.lst.se Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län Bilaga 1: Sammanfattning av den nationella strategin Sammanfattning Nationell strategi för formellt skydd av skog Detta dokument redovisar

Läs mer

LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND LRF Skåne

LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND LRF Skåne LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND 2014-12-05 Dnr 511-9757-2012, 1284 511-9749-2012, 1278 511-9771-2012, 1290 511-9747-2012, 1272 Länsstyrelsen i Skåne Miljöavdelningen Karin Emanuelsson 205 15 Malmö Angående

Läs mer

Länsstyrelsens remiss om utökat strandskydd KS-2014/625

Länsstyrelsens remiss om utökat strandskydd KS-2014/625 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Sara Frykberg Datum KS-2014/625 2014-05-19 Kommunstyrelsen Länsstyrelsens remiss om utökat strandskydd KS-2014/625 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

Yttrande över Länsstyrelsens remiss om utvidgat strandskydd i Luleå kommun

Yttrande över Länsstyrelsens remiss om utvidgat strandskydd i Luleå kommun LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 7 40 Yttrande över Länsstyrelsens remiss om utvidgat strandskydd i Luleå kommun Dnr SBK 2013.34 20 Byggnadsnämndens beslut Byggnadsnämnden beslutar att rekommendera kommunstyrelsen

Läs mer

Promemoria 2014-11-07

Promemoria 2014-11-07 Naturvårdsenheten Promemoria 2014-11-07 sid 1 (6) 511-4251-14 0584 Nedan följer en sammanställning av inkomna yttranden över förslag till utvidgat strandskydd i Vadstena kommun samt Länsstyrelsens eventuella

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård

Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård Socialutskottets betänkande 2016/17:SoU22 Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen avslår regeringens förslag till lag

Läs mer

Efter sammanfattningen återfinns våra synpunkter ordnade enligt promemorians disposition.

Efter sammanfattningen återfinns våra synpunkter ordnade enligt promemorians disposition. Institutionen för fastigheter och byggande YTTRANDE 2008-05-26 Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Stranden en värdefull miljö (Ds 2008:21) Efter sammanfattningen återfinns våra synpunkter ordnade enligt

Läs mer

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för uppförande av attefallshus inom fastigheten Klintsjön 14:5

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för uppförande av attefallshus inom fastigheten Klintsjön 14:5 Datum 2016-09-27 Handläggare Johanna Söderholm/Pethra Fredriksson Telefon ep. 0934-140 00 E-postadress kommun@robertfors.se ROBERTSFORS KOMMUN Dnr: 2016/B0274 Samhällsbyggnadskontoret Yttrande över ansökan

Läs mer

Våra stränder och bestämmelser om strandskydd FOTO: HANS SANDBERG

Våra stränder och bestämmelser om strandskydd FOTO: HANS SANDBERG Våra stränder och bestämmelser om strandskydd FOTO: HANS SANDBERG Stränderna vattnets skogsbryn Våra stränder har stor betydelse för både människor, djur och växter. För oss människor är strandmiljöerna

Läs mer

Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta

Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta Pressmeddelande 67/2017 2017-05-18 Miljö- och energidepartementet Hanna Björnfors Pressekreterare hos miljöminister Karolina Skog 072-500 92 11 Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta Regeringen

Läs mer

Vårändringsbudget för 2014

Vårändringsbudget för 2014 Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2013/14:MJU5y Vårändringsbudget för 2014 Till finansutskottet Finansutskottet har gett bl.a. miljö- och jordbruksutskottet tillfälle att yttra sig över Vårändringsbudget

Läs mer

Utdrag ur Översiktsplan för. Nyköpings kommun

Utdrag ur Översiktsplan för. Nyköpings kommun Samhällsbyggnad, Plan- och naturenheten Utredning Datum 2012-06-03 Dnr KK 08/118 Utdrag ur Översiktsplan för Nyköpings kommun Kapitel 13. Strandskydd Postadress Nyköpings kommun Samhällsbyggnad, Plan-

Läs mer

ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS FÖR UPPFÖRANDE AV AVLOPPSPUMPSTATION PÅ DEL AV FASTIGHETEN ÅGESTA 1:4 ANSÖKAN FRÅN STOCKHOLM VATTEN AB

ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS FÖR UPPFÖRANDE AV AVLOPPSPUMPSTATION PÅ DEL AV FASTIGHETEN ÅGESTA 1:4 ANSÖKAN FRÅN STOCKHOLM VATTEN AB 1 (2) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Tillsynsnämnden ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS FÖR UPPFÖRANDE AV AVLOPPSPUMPSTATION PÅ DEL AV FASTIGHETEN ÅGESTA 1:4 ANSÖKAN

Läs mer

Ramen för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Ramen för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Kulturutskottets yttrande 2006/07:KrU1y Ramen för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Till finansutskottet Finansutskottet har berett kulturutskottet tillfälle att yttra sig över de

Läs mer

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Hållbart skogsbruk en nyckelfråga Miljödimensionen = riksdagens miljökvalitetsmål, inklusive regeringens preciseringar av dessa

Läs mer

Naturvårdsverket STOCKHOLM

Naturvårdsverket STOCKHOLM r REGERINGEN Regeringsbeslut 1 :9 2012-12-20 M2012/3437/Nm Miljödepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM Uppdrag att göra en utvärdering och översyn av utfall och tillämpning av de nya strandskyddsreglerna

Läs mer

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Strandskyddet och utvecklingen av landsbygden

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Strandskyddet och utvecklingen av landsbygden 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-02-02 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, justitierådet Marianne Lundius och regeringsrådet Karin Almgren. Strandskyddet och utvecklingen av

Läs mer

Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården

Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården Socialutskottets betänkande 2015/16:SoU17 Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården Sammanfattning Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till lag om avgiftsfrihet för viss screening

Läs mer

Kommittédirektiv. En tydligare budgetprocess. Dir. 2017:3. Beslut vid regeringssammanträde den 19 januari 2017

Kommittédirektiv. En tydligare budgetprocess. Dir. 2017:3. Beslut vid regeringssammanträde den 19 januari 2017 Kommittédirektiv En tydligare budgetprocess Dir. 2017:3 Beslut vid regeringssammanträde den 19 januari 2017 Sammanfattning En parlamentariskt sammansatt kommitté ges i uppdrag att göra en översyn av vissa

Läs mer

Strandskyddsreglerna på en kvart Eveline Savik och Johanna Ersborg Jurister på Strandskyddsdelegationens kansli. Arenakonferens den 12 juni 2014

Strandskyddsreglerna på en kvart Eveline Savik och Johanna Ersborg Jurister på Strandskyddsdelegationens kansli. Arenakonferens den 12 juni 2014 Strandskyddsreglerna på en kvart Eveline Savik och Johanna Ersborg Jurister på Strandskyddsdelegationens kansli Arenakonferens den 12 juni 2014 Strandskyddsreglerna i korthet 7 kap. miljöbalken Historik

Läs mer

Avskaffande av åldersgräns

Avskaffande av åldersgräns Socialutskottets betänkande 2006/07:SoU15 Avskaffande av åldersgräns Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens proposition 2006/07:97 Avskaffande av åldersgränsen för privatpraktiserande läkare

Läs mer

Anmälan om vattenverksamhet och dispens från strandskyddsbestämmelserna på fastigheten Hossmo 1:53, Kalmar kommun Beslut

Anmälan om vattenverksamhet och dispens från strandskyddsbestämmelserna på fastigheten Hossmo 1:53, Kalmar kommun Beslut Elektronisk delgivning Anmälan om vattenverksamhet och dispens från strandskyddsbestämmelserna på fastigheten Hossmo 1:53, Kalmar kommun Beslut Länsstyrelsen ger dispens från strandskyddsbestämmelserna,

Läs mer

Utgiftsram för utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Utgiftsram för utgiftsområde 1 Rikets styrelse Konstitutionsutskottets yttrande 2016/17:KU1y Utgiftsram för utgiftsområde 1 Rikets styrelse Till finansutskottet Finansutskottet beslutade den 22 september 2016 att ge övriga utskott tillfälle att senast

Läs mer

Komplettering av den nya plan- och bygglagen

Komplettering av den nya plan- och bygglagen Civilutskottets betänkande 2010/11:CU23 Komplettering av den nya plan- och bygglagen Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet proposition 2010/11:63 Komplettering av den nya plan- och bygglagen

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND 2015-10-26 Dnr 511-3720-2016, 1287 511-3721-2016, 1286 511-3722-2016, 1291 511-3723-2016, 1265 511-3724-2016, 1263 511-3725-2016, 1290 511-5127-2016, 1284 Länsstyrelsen i Skåne

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets

Läs mer

Remiss ang översyn av det utvidgade strandskyddet för Kalmar kommun

Remiss ang översyn av det utvidgade strandskyddet för Kalmar kommun TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Rebecka Persson 2014-11-28 KS 2014/0865 Björn Strimfors Kommunstyrelsen Remiss ang översyn av det utvidgade strandskyddet för Kalmar kommun Förslag till

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Strandskydd - ett områdesskydd

Strandskydd - ett områdesskydd Strandskydd - ett områdesskydd Det generella strandskyddet 7 kap. 14 Strandskyddets syfte, 7 kap 13 Strandskyddet syftar till att långsiktigt: trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2604 av Ulf Berg m.fl. (M) Livskraftiga ekosystem och biologisk mångfald

Motion till riksdagen 2015/16:2604 av Ulf Berg m.fl. (M) Livskraftiga ekosystem och biologisk mångfald Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2604 av Ulf Berg m.fl. (M) Livskraftiga ekosystem och biologisk mångfald Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Naturvårdspolitiken i Sverige 2006 2010

Naturvårdspolitiken i Sverige 2006 2010 Vitbok Naturvårdspolitiken i Sverige 2006 2010 Text: Jonas Rudberg, Joanna Cornelius, Klas Hjelm, Emelie Hansson, Magnus Nilsson, Oscar Alarik Projektsamordning: Jonas Rudberg Textgranskning: Magnus Nilsson

Läs mer

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder. Miljömålet Levande skogar Skogens och skogsmar kens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biolo giska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden vär nas. Sist i

Läs mer

Strandskydd och detaljplanearbete

Strandskydd och detaljplanearbete Strandskydd och detaljplanearbete 5 kap. 7 a PBL I detaljplanen får det bestämmas att strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken upphävs för ett område, om det finns särskilda skäl och intresset av att ta området

Läs mer

Mobilitetsstöd som komplement till färdtjänst

Mobilitetsstöd som komplement till färdtjänst Socialutskottets betänkande 2013/14:SoU15 Mobilitetsstöd som komplement till färdtjänst Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens proposition 2013/14:36 Mobilitetsstöd som komplement till färdtjänst

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013 Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013 NATURVÅRDSVERKET 2 Förord Naturvårdsverket beslutade om denna redovisning i mars 2014. NATURVÅRDSVERKET 3 Innehåll INLEDNING 4 Uppdraget

Läs mer

Tilläggsbudget för år 2006

Tilläggsbudget för år 2006 Utbildningsutskottets yttrande 2005/06:UbU3y Tilläggsbudget för år 2006 Till finansutskottet Finansutskottet har den 25 april 2006 beslutat att bereda övriga utskott tillfälle att yttra sig över 2006 års

Läs mer

Avgift enligt Studsvikslagen

Avgift enligt Studsvikslagen Försvarsutskottets betänkande 2010/11:FöU7 Avgift enligt Studsvikslagen Sammanfattning I betänkandet som behandlar proposition 2010/11:126 Avgift enligt Studsvikslagen föreslås att den tid som kärnkraftsföretagen

Läs mer

Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under

Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under Socialutskottets betänkande 2015/16:SoU2 Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2014 Sammanfattning I detta betänkande behandlar utskottet regeringens skrivelse 2014/15:132

Läs mer

Ändringar i reglerna om beskattning av finansiella instrument på investeringssparkonto

Ändringar i reglerna om beskattning av finansiella instrument på investeringssparkonto Skatteutskottets betänkande 2012/13:SkU7 Ändringar i reglerna om beskattning av finansiella instrument på investeringssparkonto Sammanfattning Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ändringar i reglerna

Läs mer

Vårtilläggsbudget 2009

Vårtilläggsbudget 2009 Socialutskottets yttrande 2008/09:SoU6y Vårtilläggsbudget 2009 Till finansutskottet Finansutskottet har den 21 april 2009 berett bl.a. socialutskottet tillfälle att yttra sig över 2009 års proposition

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Läs mer

Regeringens proposition 2014/15:87

Regeringens proposition 2014/15:87 Regeringens proposition 2014/15:87 Fortsatt giltighet av lagen om behandling av personuppgifter vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering Prop. 2014/15:87 Regeringen överlämnar

Läs mer

Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd

Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd Regeringsbeslut I:4 2015-02-12 M2015/771/Nm Miljö- och energidepartementet Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 GÖTEBORG Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden

Läs mer

Pamflett av Stefan Olof Lundgren

Pamflett av Stefan Olof Lundgren Pamflett av Stefan Olof Lundgren Sen 1979 är jag sommarölänning, sen 2007 permanentboende i Alvarsdal. Under mina 30 års verksamhet i Basel och München har jag alltid varit stolt och tacksam att kunna

Läs mer

Timmätning för aktiva elkonsumenter

Timmätning för aktiva elkonsumenter Näringsutskottets betänkande 2011/12:NU21 Timmätning för aktiva elkonsumenter Sammanfattning I detta betänkande behandlar utskottet proposition 2011/12:98 om timmätning för aktiva elkonsumenter tillsammans

Läs mer

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi

Läs mer

Strandskyddet vid små sjöar och vattendrag. Egon Abresparr (Miljödepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Strandskyddet vid små sjöar och vattendrag. Egon Abresparr (Miljödepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Strandskyddet vid små sjöar och vattendrag Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 13 mars 2014 Lena Ek Egon Abresparr (Miljödepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga

Läs mer

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 Magnus Ahlstrand Länsstyrelsen Värmland Nya strandskyddslagen Den nya lagen trädde ikraft 1 juli 2009

Läs mer

Europeisk skyddsorder

Europeisk skyddsorder Justitieutskottets betänkande 2015/16:JuU4 Europeisk skyddsorder Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om europeisk skyddsorder (prop. 2014/15:139) med två

Läs mer

SGI-skydd för deltagare i arbetsmarknadspolitiska program

SGI-skydd för deltagare i arbetsmarknadspolitiska program Socialförsäkringsutskottets betänkande 2014/15:SfU6 SGI-skydd för deltagare i arbetsmarknadspolitiska program Sammanfattning Utskottet behandlar i detta betänkande propositionen 2014/15:21 SGI-skydd för

Läs mer

ANSÖKAN om strandskyddsdispens

ANSÖKAN om strandskyddsdispens 1 (5) ANSÖKAN om strandskyddsdispens Sökande* Namn Organisationsnr/Personnr Adress Telefon bostad Postnummer och ort Telefon arbete/mobiltelefon Fastighet Fastighetsbeteckning Fastighetsadress Fastighetsägare

Läs mer

Ordningsföreskrifter i naturreservat. Björn Carlberg Enheten för naturvård Länsstyrelsen Stockholm

Ordningsföreskrifter i naturreservat. Björn Carlberg Enheten för naturvård Länsstyrelsen Stockholm Ordningsföreskrifter i naturreservat Björn Carlberg Enheten för naturvård Länsstyrelsen Stockholm Kort om naturreservat Vanligaste skyddsformen för natur 4 000 i Sverige och 280 i Stockholms län Länsstyrelse

Läs mer

Motion om utvärdering av EU projekt med kommunal medfinansiering

Motion om utvärdering av EU projekt med kommunal medfinansiering Kommunfullmäktige 2009 11 30 200 476 2010 11 29 179 422 Kommunstyrelsen 2010 11 15 209 506 Arbets och personalutskottet 2010 10 11 190 398 Dnr 09.729 008 novkf37 Motion om utvärdering av EU projekt med

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1 (9) PM Förslag 2014-12-12 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald

Läs mer

Frihet under ansvar - Den svenska skogsbruksmodellen. Tomas Thuresson, Pöyry Management Consulting

Frihet under ansvar - Den svenska skogsbruksmodellen. Tomas Thuresson, Pöyry Management Consulting Frihet under ansvar - Den svenska skogsbruksmodellen Tomas Thuresson, Pöyry Management Consulting 1993 års skogspolitik byggde på Frihet under ansvar o 1993 års skogspolitik innebar avreglering jämfört

Läs mer

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1 (9) ANVISNINGAR 2015-03-26 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald

Läs mer

Regeringsuppdrag om Värdefulla skogar

Regeringsuppdrag om Värdefulla skogar Regeringsuppdrag om Värdefulla skogar Hearing Stockholm, 2016-10-05 Program 10:15 Inledning Uppdraget Utvärderingen Nuläge värdefulla skogar Vägvalen i korthet 11:40 Lunch 12:30 Diskussioner om några vägval

Läs mer

Ansökan om strandskyddsdispens inom skyddade områden enligt 7 kap miljöbalken

Ansökan om strandskyddsdispens inom skyddade områden enligt 7 kap miljöbalken Ansökan om strandskyddsdispens inom skyddade områden enligt 7 kap miljöbalken Ansökan avser Fastighet(er) på platsen för åtgärd Fastighetsbeteckning Kommun Sökande Namn Organisations- eller personnummer

Läs mer

Bidrag för glasögon till barn och unga

Bidrag för glasögon till barn och unga Socialutskottets betänkande 2015/16:SoU4 Bidrag för glasögon till barn och unga Sammanfattning Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till lag om bidrag för glasögon till vissa barn och unga,

Läs mer

Ansökan om dispens från strandskydd enligt 7 kap. 18 miljöbalken

Ansökan om dispens från strandskydd enligt 7 kap. 18 miljöbalken 1(6) Myndighetsnämnden för miljö och byggnad Myndighetsenheten - Miljö Ansökan om dispens från strandskydd enligt 7 kap. 18 miljöbalken INFORMATION Strandskyddet kom till på 1950-talet för att förhindra

Läs mer

Synpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr

Synpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr Energimyndigheten registrator@energimyndigheten.se Synpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr 2012-2103 Naturskyddsföreningen Gotland anser att Energimyndighetens

Läs mer

Strandskydd och dispens

Strandskydd och dispens Strandskydd och dispens Strandskydd och dispens 1 Om Strandskyddsdelegationen Strandskyddsdelegationen är en nationell arena för samverkan, erfarenhetsutbyte och dialog kring tillämpningen av strandskyddsreglerna.

Läs mer

Tredimensionell fastighetsindelning kompletterande lagtekniska frågor

Tredimensionell fastighetsindelning kompletterande lagtekniska frågor Bostadsutskottets betänkande 2005/06:BoU2 Tredimensionell fastighetsindelning kompletterande lagtekniska frågor Sammanfattning Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens förslag i proposition 2004/05:169

Läs mer

Föreskrifter för Naturreservatet Storsjön

Föreskrifter för Naturreservatet Storsjön Föreskrifter för Naturreservatet Storsjön 349:37 Föreskrifter för Naturreservatet Storsjön Antaget av Kommunfullmäktige 2014-08-14 Gäller fr o m 2014-08-14 Föreskrifter Inskränkning i rätten att använda

Läs mer

Mellanskärgårdens Intresseförening (Mif)

Mellanskärgårdens Intresseförening (Mif) Mellanskärgårdens Intresseförening (Mif) Till Länsstyrelsen i Kalmar län Remissvar ang översyn av det utvidgade strandskyddet i Västerviks kommun MIF - Mellanskärgårdens intresseförening - är en ideell

Läs mer

Ansökan skickas till Länsstyrelsen Gotlands län. Visborgsallén Visby. eller. 1. Sökande Namn.

Ansökan skickas till Länsstyrelsen Gotlands län. Visborgsallén Visby. eller. 1. Sökande Namn. Ansökan skickas till Länsstyrelsen Gotlands län 621 85 Visby eller 1. Sökande Namn Adress Postnummer Ort Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Medsökande Namn Adress Postnummer Ort Telefonnummer Mobilnummer

Läs mer

Praxis?

Praxis? Praxis? http://www.markochmiljooverdomstolen.se/avgoranden-fran-mark--ochmiljooverdomstolen/ http://www.strandskyddsdomar.se/ Fastighetsbildning De särskilda skäl som enligt 7 kap 18c miljöbalken får

Läs mer

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun 1(10) Naturvårdsenheten Naturvårdshandläggare Linnea Bertilsson Enligt sändlista Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun Innehåll Förslag till beslut Ärendets handläggning

Läs mer

Möjlighet för borgarråd att själv välja hur lönen skall fördelas inom ramen för partiets resurser Motion av Ann-Margarethe Livh m.fl.

Möjlighet för borgarråd att själv välja hur lönen skall fördelas inom ramen för partiets resurser Motion av Ann-Margarethe Livh m.fl. Utlåtande 2006:23 RI (Dnr 219-3787/2002) Möjlighet för borgarråd att själv välja hur lönen skall fördelas inom ramen för partiets resurser Motion av Ann-Margarethe Livh m.fl. (v) (2002:63) Kommunstyrelsen

Läs mer

PROTOKOLLSUTDRAG SID 1 (1)

PROTOKOLLSUTDRAG SID 1 (1) SOLNA STAD Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1 (1) 2015-02-16 27 Svar på motion av Thomas Magnusson (V), Mia Fällström (V), Stephanie Gilot (V) och Gunnar Ljuslin (V) om naturreservat runt Råstasjön

Läs mer

Länsstyrelsen Skåne län 2:3 2010-02-25. Strandskydd

Länsstyrelsen Skåne län 2:3 2010-02-25. Strandskydd Länsstyrelsen Skåne län 2:3 2010-02-25 Strandskydd Titel: PlanPM Strandskydd 2:3 Utgiven av: Länsstyrelsen i Skåne län Författare: Louise Andersson och Karin Emanuelsson Beställningsadress: Länsstyreslen

Läs mer

Seminarium Göteborg : Naturvårdsverkets handbok om ekologisk kompensation Jörgen Sundin och Linn Åkesson

Seminarium Göteborg : Naturvårdsverkets handbok om ekologisk kompensation Jörgen Sundin och Linn Åkesson Seminarium Göteborg 20160316: Naturvårdsverkets handbok om ekologisk kompensation Jörgen Sundin och Linn Åkesson 1 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-03-23 Naturvårdsverkets

Läs mer

Ansökan om dispens från bestämmelserna i 7 kap 15 miljöbalken om strandskydd

Ansökan om dispens från bestämmelserna i 7 kap 15 miljöbalken om strandskydd LULEÅ KOMMUN Miljö- och byggnadsnämnden Ansökan om dispens från bestämmelserna i 7 kap 15 miljöbalken om strandskydd Uppgifter om fastighet och sökande Fastighetsbeteckning: Organisationsnummer/personnummer:

Läs mer

Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Civilutskottets betänkande 2015/16:CU11 Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Sammanfattning Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till en ändring i marknadsföringslagen. Lagändringen

Läs mer

Ökad patientmedverkan vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård

Ökad patientmedverkan vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård Socialutskottets betänkande 2016/17:SoU15 Ökad patientmedverkan vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård Sammanfattning Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i lagen

Läs mer

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson Strandskydd och boende vid stranden Foto: Jana Andersson Vad är strandskydd? Sveriges stränder är en naturtillgång av mycket stort värde. Stränderna längs sjöar och vattendrag, liksom stränderna längs

Läs mer

Formellt skyddad skog i Norrbottens län

Formellt skyddad skog i Norrbottens län 2014-06-26 Diarienummer Länsstyrelsen: 501 4403-2014 Diarienummer Skogsstyrelsen: 2014 / 1674 Formellt skyddad skog i Norrbottens län Att skydda en del av våra skogar långsiktigt i form av bland annat

Läs mer

Regionalt utvecklingsansvar i Östergötlands, Kronobergs och Jämtlands län

Regionalt utvecklingsansvar i Östergötlands, Kronobergs och Jämtlands län Konstitutionsutskottets betänkande Regionalt utvecklingsansvar i Östergötlands, Kronobergs och Jämtlands län _ Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens proposition 2013/14:122 Regionalt utvecklingsansvar

Läs mer

Undantag från arvsskatt och gåvoskatt (prop. 2004/05:97)

Undantag från arvsskatt och gåvoskatt (prop. 2004/05:97) Finansutskottets betänkande 2004/05:FiU29 Undantag från arvsskatt och gåvoskatt (prop. 2004/05:97) Sammanfattning Riksdagen beslutade den 16 december 2004 att slopa arvsskatten och gåvoskatten fr.o.m.

Läs mer

STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan

STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan STRANDSKYDD Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan 1 SAMRÅDSHANDLING STRANDSKYDD Allmänt Ändrade strandskyddsbestämmelser gäller fr o m 1 juli 2009. För ett utvecklat strandskydd med bättre lokal

Läs mer

Elektroniskt kungörande i Post- och Inrikes Tidningar

Elektroniskt kungörande i Post- och Inrikes Tidningar Lagutskottets betänkande 2005/06:LU24 Elektroniskt kungörande i Post- och Inrikes Tidningar Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2005/06:96 Elektroniskt kungörande i

Läs mer

Formellt skyddad skog i Norrbottens län

Formellt skyddad skog i Norrbottens län 2012-05-02 Formellt skyddad skog i Norrbottens län Att skydda en del av våra skogar långsiktigt i form av bland annat naturreservat är en viktig del i det svenska naturvårdsarbetet. Skyddet av skog skapar

Läs mer

Regeringens proposition 2007/08:145

Regeringens proposition 2007/08:145 Regeringens proposition 2007/08:145 Byte av namn på Läkemedelsförmånsnämnden Prop. 2007/08:145 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 24 april 2008 Fredrik Reinfeldt Göran

Läs mer

Möjlighet för borgarråd att själv välja hur lönen skall fördelas inom ramen för partiets resurser Motion av Ann-Margarethe Livh m.fl.

Möjlighet för borgarråd att själv välja hur lönen skall fördelas inom ramen för partiets resurser Motion av Ann-Margarethe Livh m.fl. Utlåtande 2005: RI (Dnr 219-3787/2002) Möjlighet för borgarråd att själv välja hur lönen skall fördelas inom ramen för partiets resurser Motion av Ann-Margarethe Livh m.fl. (v) (2002:63) Kommunstyrelsen

Läs mer

Ändringar i reglerna om biotopskyddsområden och ersättning vid beslut om områdesskydd

Ändringar i reglerna om biotopskyddsområden och ersättning vid beslut om områdesskydd Lagrådsremiss Ändringar i reglerna om biotopskyddsområden och ersättning vid beslut om områdesskydd Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 29 april 2009 Eskil Erlandsson Egon Abresparr

Läs mer

Ändrad tidpunkt för signalspaning i kablar

Ändrad tidpunkt för signalspaning i kablar Försvarsutskottets betänkande 2008/09:FöU11 Ändrad tidpunkt för signalspaning i kablar Sammanfattning Utskottet konstaterar att den omfattande och noggranna beredning av ett förslag till en komplettering

Läs mer

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Magnus Nilsson 2013-03-22 Den svenska skogen Skogsmark, 1000 ha Skyddad skogsmark, 1000 ha Andel skyddad skogsmark (%) Produktiv

Läs mer