Arbetsmiljö. Copyright BYA, William Rosborg och Nils Östergren, 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsmiljö. Copyright BYA, William Rosborg och Nils Östergren, 2012"

Transkript

1 Arbetsmiljöhandbok

2 Arbetsmiljö Informationen i handboken utgår från att arbetsmiljön är personlig som luften något som i varje stund finns in på varje arbetande människas bara skinn. Luften kan du inte låta bli att andas in. Men arbetsmiljön kan du göra något åt. För trots att riskerna i arbetsmiljön ofta är osynliga som luft, så kan du se dem om du vet vad du ska leta efter. Du kan minska riskerna för olyckor och ohälsa om du har tillräckliga kunskaper. Copyright, William Rosborg och Nils Östergren, 2012 Text: Nils Östergren, William Rosborg, Per Martelius, Jan-Erik Ståhl, Lina Gidlund, Alexander Tilly och Ulf Jarnefjord. Redaktör: William Rosborg, BYA Referensgrupp: Yvonne Celsing Loomis, Martin Miljeteig Transport, Morgan Pyk G4S, Ulf Jarnefjord Transport, Joachim Höög Securitas, Mattias Jansson Transport, David Larsson SBT, Ulf Tavic Transport, Stefan Törneberg Transport, Charina Nordwall Transport, Edward Gustafsson Transport, Carina Lövgren Transport, Björn Breivik Transport, Mats Andersson Transport. Foto: Eddie Granlund Oneday / Johan Ardefors Illustrationer: Ejheden & Ejheden Produktion, Stockholm Slutlayout och redigering: Ejheden & Ejheden Produktion, Stockholm Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, 2000 ex 3:a upplagan ISBN

3 Introduktion Om handboken Arbetsmiljöhandbok BYA är ett redskap för problemlösning i bevakningsföretagets vardag. Handboken är också ett mångsidigt läromedel för såväl nyutbildning som vidareutbildning. Informationen riktar sig till bevakningselever, bevakningsanställda, skyddsombud och chefer. Handboken ska bidra till att samarbetet för bättre säkerhet, hälsa och effektivitet utgår från en gemensam kunskapsgrund. Därför har handboken två huvudavdelningar: n Introduktion n Introduktion redogör på ett 30-tal sidor för grundläggande arbetsmiljöfakta i ett bevakningssammanhang. Avsnitten är avsedda att läsas i ordningsföljd och lämpar sig både för nyutbildning och kunskapsrepetition. Texten i Introduktion har hänvisningar till fördjupad information i handbokens andra del:. har uppslagsord i bokstavsordning med allt från enkla ordförklaringar till mer utförliga och avancerade metodavsnitt för arbetsmiljösamarbete på högre nivåer i ett bevakningsföretag. Uppdelningen av handboken i grundläggande avsnitt och en uppslagsdel gör det möjligt att med läsanvisningar anpassa en arbetsmiljöutbildning till elevernas förkunskaper och kursens mål. I handboken finns dessutom utdrag ur de viktigaste lagarna och författningarna. BYA Bevakningsbranschens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd är en organisation där bevakningsföretag och fackförbund tillsammans arbetar för en fortsatt utveckling av branschfrågor som rekrytering, utbildning och arbetsmiljö. BYAs huvudmän är ALMEGA/Bevaknings- och Säkerhetsföretagens Arbets givarorganisation, Svenska Transportarbetareförbundet och Sweguard. Förord 1 Se riskerna 2 Riskerna varierar 2 Åtgärda risker systematiskt 4 Roller 4 Regler 7 Metoder 8 Mål 11 Den goda cirkeln en sammanfattning 13 Du först 15 Respekt 15 Stress på gott och ont 17 Belasta rätt 18 Skydda ryggen 19 Din invändiga arbetsmiljö 21 När det händer 25 När olyckan är framme 25 När skadan är skedd 27 Kamratstöd 27 Åter i jobb rehabilitering 28 Arbetsskada Arbetsmiljöinformation på Internet 30 Nyheter om arbetsmiljö Förteckning av uppslagsord 32 Bilagor 176 Utdrag ur arbetsmiljölagen 177 Utdrag ur Arbetsmiljöverkets författningssamling 188 I BYA ingår Väktarskolan och Säkerhetsgymnasiet.

4 introduktion introduktion Förord Se riskerna Gör det lätt för dig själv. Ämnet arbetsmiljö ser ut att vara väldigt stort. Men det handlar i grund och botten bara om att n undvika skador genom att vara informerad, försiktig och förutseende. n förebygga skador genom att samlas, diskutera, undersöka och handla. Arbete för bättre hälsa och säkerhet kan börja med ett enkelt möte. Vad är viktigast att ta itu med först? Gå systematiskt framåt. En sak i taget. Många företag har färdiga rutiner för arbetsmiljöarbetet. Ta reda på hur det fungerar på din arbetsplats. Ifrågasätt eventuellt förlegade metoder och föreslå nya. Lagar och förordningar ska inte ses som hinder. Regelverket rymmer också många goda råd och metodbeskrivningar. Använd dem som redskap med sunt förnuft och fantasi. Vi som har medverkat till innehållet i handboken önskar all lycka till på vägen. Målet är gemensamt: Bevakningsanställda ska ha en hälsosam och säker arbetsmiljö för att effektivt kunna värna också andras liv och egendom. En bra arbetsmiljö är frukten av ett långsiktigt och systematiskt samarbete mellan alla nivåer i företaget. Samverkan behövs också mellan företagen, så att dålig arbetsmiljö inte blir ett konkurrensmedel. BYAs uppgift är att samla och förmedla den kunskap och de erfarenheter, som utgör förutsättningarna för samarbete. Det sker också systematiskt. Därför kan du dela med dig av dina erfarenheter och lösningar på praktiska arbetsmiljöproblem, så att de kan publiceras i kommande upplagor av Väktargrundutbildning och i Arbetsmiljöhandbok BYA. Dela med dig av dina erfarenheter och lösningar på praktiska arbetsmiljöproblem: Undvik skador genom att vara informerad, försiktig och förutseende Mer kunskap finns att hämta i kurser på BYA, som också skräddarsyr utbildningar. Se > BYA/Arbetsmiljö > Arbetsmiljöutbildningar. Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön. Risker ska t ex kartläggas vid skyddsronder, när uppdrag planeras, innan nya arbetsmoment införs och före inköp av ny utrustning. Din arbetsgivare ska se till att det bedrivs ett systematiskt arbets miljöarbete. Du som gör jobbet har ofta bäst möjligheter att upptäcka och rapportera risker före någon annan. Det är också din skyldighet. Riskerna varierar Många väktare och andra bevakningsanställda har specialiserade tjänster. Uppdrag utförs under dygnets alla timmar. Därför varierar riskerna med en mängd faktorer. En risk kan vara något så enkelt som ett halt golv. Med risk menas också sannolikheten för att ohälsa eller olycksfall i arbetet ska uppstå och följderna av detta. Riskbedömning är att kartlägga risker, värdera och placera dem på olika risknivåer. Yrkesgrupper och risker Arbetssjukdomar bland väktare beror till två tredjedelar på överbelastning. Långa gångsträckor på hårt underlag, många trappor, tröga portar, frekvent i- och urstigning av fordon samt bildskärmsarbete kan ge upphov till belastningssjukdomar. Yrkesgrupperna i bevakningsbranschen arbetar under mycket olika förhållanden. BYA har producerat anpassade checklistor, som finns på De ger en bra bild av de vanligaste riskmomenten i branschen. Checklistor finns för följande kategorier: n Larm och åtgärder. n Publika miljöer. n Ronderande bevakning. n Stationär bevakning. Hämta checklistor för bevakningsbranschen på n Säkerhetskontroll. n Värdetransport och uppräkning. n Störningsjour Fler faktorer För att du ska kunna se och rapportera risker till arbetsledare och skyddsombud, är det viktigt att förstå att risknivån i ett enskilt uppdrag påverkas av flera faktorer, t ex av: n Tid på dygnet och veckodagar. n Kundens storlek och geografiska läge. n Klimat. n Fordonstyp. n Övrig utrustning. n Polisens och räddningstjänstens utryckningstider. n Väktarens möjlighet att retirera. n Ensamarbete Orsaker till arbetssjukdomar för bevakningspersonal p g a överbelastning Frekvent i- och urstigning av fordon Långa gångsträckor på hårt underlag Tröga portar Tunga lyft Stress Bildskärmsarbete 1 2

5 introduktion introduktion Individer Risker varierar också med individen. Ett tungt lyft kan vara kroppsbygge för dig, men förödande för en kollega med andra fysiska förutsättningar. Det kan också vara svårt för en erfaren väktare t ex i ett köpcentrum att minnas hur tufft jobbet är i början. Då är det lätt hänt att riskerna för våld underskattas när en nyanställd kollega ska göra ett ingripande. Riskmedvetenhet Medvetenhet om riskerna i arbetet är en förutsättning för att kunna se dem innan det är för sent. Samtidigt är det viktigt att riskmedvetenhet inte medför en ständig oro för olyckor och ohälsa, som skapar otrivsel eller kanske till och med stress. Det kan företaget motverka genom att dokumentera och aktivt informera om framgångar i riskförebyggande arbete. Det gör att arbetsmiljöfrågor förknippas med något bra och visar att det går att nå resultat. Kunskap Din möjlighet att skydda dig själv och att medverka i det riskförebyggande arbetet kräver en gedigen introduktion vid anställningen och tydliga instruktioner inför varje uppdrag. Det framgår av arbetsmiljölagen. Se även Checklista och Riskbedömning i. Medvetenhet om riskerna i arbetet är en förutsättning för att kunna se dem innan det är för sent Åtgärda risker systematiskt Bättre arbetsmiljö bygger på individen. Utan personliga insatser på alla nivåer i företaget kommer arbetsmiljön att försämras. Men alla kan inte göra allt. Arbetsmiljöarbete måste utföras systematiskt för att få effekt efter en plan. Och en plan som fungerar kräver rollfördelning, bestämmelser och bra knep. Det presenteras i de följande avsnitten Roller, Regler och Metoder. Roller Väktare, kontorspersonal, skyddsombud, arbetsledare och arbetsgivare ska samarbeta för en god arbetsmiljö. Men det är fler än så som har inflytande över säkerhet och hälsa på arbetsplatserna. En bra arbetsmiljö är en fråga för hela samhället. Arbetstagare Den som gör jobbet är företagets arbetsmiljötermometer. Antal sjukdagar och annan statistik visar hur arbetsplatsen mår. En bevakningsanställd har också rollen som larmklocka den som utsätts för risk i första ledet. Arbetstagare är skyldiga att rapportera risker så att arbetsgivaren kan ta sitt ansvar för att de förebyggs. Omedelbar fara Enligt arbetsmiljölagen ska en arbetstagare som finner att arbetet innebär omedelbar och allvarlig fara för liv eller hälsa, snarast underrätta arbetsgivaren eller skyddsombud. Arbetstagaren är fri från ersättningsskyldighet för skada som uppstår till följd av att arbetet inte utförs i avvaktan på besked om det ska fortsättas. Givande och tagande Arbetstagare är alltså ålagda att delta i genomförandet av de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Och arbetsgivarens ansvar för att det finns bra personlig skyddsutrustning, motsvaras av den anställdes skyldighet att vårda och använda utrustningen. En arbetstagare som inte följer skyddsföreskrifter eller låter bli att använda skyddsutrustning, kan ytterst skiljas från sin tjänst. Se även Introduktion, Personlig skyddsutrustning i. Skyddsombud Skyddsombud finns av tre slag och har viktiga roller för både arbetstagare och arbetsgivare. Skyddsombud, SO Skyddsombudet på en arbetsplats ska företräda sina arbetskamrater i arbetsmiljöarbetet och vaka över skyddet mot ohälsa och olycksfall. I akuta situationer kan skyddsombud som sista åtgärd stoppa arbete. Utdrag ur arbetsmiljölagen, sid 177. Skyddsombud har en mycket central roll i arbetsmiljöarbetet. Det är de och arbetsledarna som i allmänhet först får rapporter om risker ute på fältet. Skyddsombud ska delta i planeringen inför förändringar t ex av verksamheten eller lokalernas utformning. 3 4

6 introduktion introduktion Det ska finnas skyddsombud på alla arbetsplatser där arbetet är särskilt riskfyllt eller om det finns fem anställda eller fler. Skyddsombudet kan väljas bland arbetstagarna, men utses formellt av lokal arbetstagar organisation, som är eller brukar vara bunden av kollektivavtal i förhållande till arbetsgivaren. Se även Skyddsombud i. Huvudskyddsombud, HSO Om det finns flera skyddsombud på arbetsplatsen ska en av dessa utses till huvudskyddsombud. Huvudskyddsombudet ska samordna skyddsombudens arbete och företräda dem t ex i frågor som berör flera skyddsområden. Regionalt skyddsombud, RSO Det regionala skyddsombudets uppgift är att ge råd och information till skyddsombuden i en region. RSO verkar också på arbetsplatser som saknar skyddskommitté. I bevakningsbranschen finns en särskild överenskommelse som reglerar RSO:s verksamhet. Den ger RSO rätt att besöka arbetsplatser där det finns skyddskommitté, för att ge arbetsplatsens lokala skyddsombud och företagsledning information och råd. Finns det inget skyddsombud på en sådan arbetsplats har bevakningsbranschens RSO rätt att agera som skyddsombud där. Bevakningsbranschens RSO utses av Svenska Transportarbetareförbundets lokalavdelningar. RSO administreras av Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd, TYA. Arbetsledare Tillsammans med skyddsombuden utgör arbetsledarna kontaktytan mellan arbetsgivaren och väktaren. Därför spelar de en avgörande roll för att det ska bli något resultat av det ansvar som arbetstagare och arbetsgivare tar för sina uppgifter i arbetsmiljöarbetet. På lite större arbetsplatser är det i praktiken omöjligt för arbetsgivaren att utöva arbetsgivaransvaret i detalj. Därför är det vanligt att arbetsgivaren överlåter arbetsmiljöuppgifter till arbetsledare genom s k uppgiftsfördelning. För att få göra en uppgiftsfördelning måste arbetsgivaren se till att den som får uppgifterna har tillräcklig kompetens samt tillräckliga befogenheter och resurser för att kunna utföra dem. Annars ska arbetsledaren muntligen eller skriftligen lämna tillbaka uppgifterna. Termen returnera används också. Se även Ledarskap, Samordningsansvar, Uppgiftsfördelning i. Skyddskommitté Det finns tre slags skyddsombud: n Skyddsombud, SO n Huvudskyddsombud, HSO n Regionalt skyddsombud, RSO Utan planering och samordning av roller och uppgifter, blir arbetsmiljö arbete på större arbetsplatser ineffektivt. Den styrande och övervakande uppgiften har skyddskommittén. Den ska ha representanter för arbetsgivaren och de anställda. Kravet att det ska finnas en skyddskommitté (ibland arbetsmiljökommitté) gäller företag med fler än 50 anställda. Men en skyddskommitté kan självfallet göra nytta även på mindre arbetsplatser. Se även Skyddskommitté i. Arbetsgivare Huvudansvaret för arbetsmiljön vilar på arbetsgivaren. Ansvaret innebär bl a att arbetsgivaren systematiskt ska planera, leda och kontrollera arbetsmiljöarbetet samt vidta de åtgärder som behövs för att skapa en god arbetsmiljö. Detta ska ske genom ett dokumenterat systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsgivaren ska också se till att det finns en organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet. Se även Arbetsgivare, Ledarskap, Rehabilitering, Samordningsansvar, Systematiskt arbetsmiljöarbete, Uppgiftsfördelning i. Kund Bevakningsföretaget har ansvar för arbetstagarnas arbetsmiljö även när de arbetar i kundens lokaler. Men då har också kunden ett ansvar för att risk för ohälsa eller olycksfall inte uppstår. Enligt arbetsmiljö lagen har bevakningsföretaget och kunden ett s k samordningsansvar. De ska t ex samråda om vakt lokalers utformning. Se även Samordningsansvar i och utdrag ur arbetsmiljölagen 3 kap. 6-7 (sid 155). Tillverkare och uthyrare Lagar och regler lägger ett arbetsmiljöansvar också på tillverkare, leverantörer och uthyrare av produkter och maskiner, t ex personlig skyddsutrustning, samt på lokaluthyrare. Produkter ska vara säkra och instruktioner tydliga. Den som hyr ut arbetslokaler har ett visst ansvar som kan sägas komplettera arbets givarens huvudansvar för arbetsmiljön. Se även Lokaluthyrare, Tillverkare och leverantörer i. Arbetsmiljöverket Arbetsmiljöverket, AV, är den statliga myndighet som ska se till att arbetsgivarna tar det ansvar för arbetsmiljön som lagstiftarna har bestämt. Det sker bl a genom inspektioner direkt på arbetsplatserna. Arbetsmiljöverket publicerar också föreskrifter och allmänna råd i arbetsmiljöfrågor som ges ut under beteckningen Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS. Arbetsmiljöverket spelar en viktig roll för skyddsombuden, t ex när de i akuta risksituationer ingriper med ett s k skyddsombudsstopp. Då ska Arbetsmiljöverket kopplas in. I mindre akuta situationer kan skyddsombudet kräva att arbetsgivaren vidtar vissa riskförebyggande åtgärder. Om en sådan begäran inte besvaras eller åtgärdas, kan skyddsombudet rapportera detta till Arbetsmiljöverket, som kan förbjuda en viss verksamhet eller förelägga arbetsgivaren att vidta åtgärder. Se även Arbetsmiljöverket i. Regering och riksdag Regeringen och riksdagen bestämmer villkoren för Arbetsmiljöverkets verksamhet. Det sker genom lagstiftning som avgör maktbefogen het erna. Regeringen skriver också ett s k regleringsbrev med beslut om mål, resultatkrav och hur mycket skattepengar som verket får disponera. Regeringen och riksdagen påverkar också forskningen på arbetsmiljö området samt de regler som gäller vid rehabilitering efter arbetsskador. 5 6

7 introduktion introduktion Regler Vad som är en bra arbetsmiljö regleras i lagar, förordningar och föreskrifter. De kallas författningar och slår fast vilken lägsta nivå som är acceptabel. Arbetsmiljölagen står högst i rang, följd av arbetsmiljöförordningen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter, råd och rekommendationer. I praktiskt arbetsmiljöarbete är det oftast en AFS som kommer till användning. Där finns mer detaljerade bestämmelser och goda råd om tillämpningen. Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS Arbetsmiljöverkets författningssamling förtydligar arbetsmiljölagen. Föreskrifterna kallas i dagligt tal för afsar. Föreskrifterna har regler t ex om ensamarbete, våld och hot, buller, kemiska risker osv. De innehåller också allmänna råd, bl a om hur bestämmelserna kan tolkas och hur ett företag ska nå upp till kraven på en god arbetsmiljö. En av föreskrifterna är så metodiskt upplagd att den i praktiken kan användas som en manual för hur ett företag ska organisera sitt arbetsmiljöarbete. Den heter Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och beskrivs närmare i kapitlet Metoder. Arbetsgivaren ska hålla de föreskrifter som är viktiga för verksamheten tillgängliga för arbetstagarna. Arbetsmiljöförordningen, AMF Arbetsmiljöförordningen innehåller bestämmelser om t ex skyddskommittéer och skyddsombud, Arbetsmiljöverkets uppgifter samt anmälnings- och underrättelseskyldighet i vissa fall. Arbetsmiljöförordningen utfärdas av regeringen och kan sägas komplettera arbetsmiljölagen. Arbetsmiljöförordningen ska finnas tillgänglig för arbetstagarna. Arbetsmiljölagen, AML Arbetsmiljölagen har beslutats av riksdagen och är en ramlag för arbetsmiljön. Den fastställer grundreglerna i allmänna ordalag, t ex att arbetsgivare och arbetstagare ska samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Några av arbetsmiljölagens viktigaste paragrafer (se sid 177) arbetsgivaren är skyldig att vidta alla åtgärder som behövs, AML 3 kap. 2 arbetsgivaren ska bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete, AML3 kap. 2a arbetsgivare och arbetstagare ska samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö, AML 3 kap. 1a arbetsgivare som råder över arbetsplats med flera verksamheter har ett samordningsansvar, AML 3 kap. 6-7 arbetstagaren är skyldig att medverka i arbetsmiljöarbetet, AML 3 kap. 4 skyddsombudet företräder arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor, AML 6 kap. 4 Fler regler Arbetsmiljöarbete påverkas av bestämmelser inom många områden. Några av de viktigaste är: n Brottsbalken n Diskrimineringslagen n Jämställdhetslagen n Kollektivavtalet med arbetstidsavtalet n Medbestämmandelagen Metoder Arbetsgivaren ska enligt lag bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete, d v s se till att metodiskt undersöka och åtgärda risker. Arbetsgivaren ska skapa rutiner för arbetet och fördela uppgifter till gruppledare och andra chefer. Du och övriga anställda är skyldiga att medverka. I företag som organiserar arbetsmiljöarbetet bra blir din skyldighet att medverka till bättre hälsa och säkerhet en naturlig del av jobbet. Det handlar om dina möjligheter att utföra uppdragen omsorgsfullt, säkert och effektivt. Och att vara en bra kollega. Lagar, förordningar och föreskrifter kan beställas och laddas ner på Arbetsmiljöverkets webbplats, tillsammans med en mängd annat informationsmaterial. Utdrag ur Arbetsmiljöverkets författningssamling om Systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1, sid 197. I det samarbetet är arbetsgivare enligt AML skyldiga att vidta alla åtgärder som behövs och arbetstagarna är skyldiga att medverka. Arbetsmiljölagen ska finnas tillgänglig för arbets tagarna. Se även Arbetsmiljöverkets författningssamling, Lagar och regler i och författningsexemplen i Bilagor. 7 8

8 introduktion introduktion Gör det själv Bra arbetsmiljöarbete skapar en god cirkel av effektiva metoder som ger synliga resultat. Där blir varje enskild anställd en viktig kugge i maskineriet. En skyddsfrågas väg Arbetgivare En stor del av metoderna i arbetsmiljöarbetet utgörs av rutiner. En av de viktigaste är rutinen för att rapportera risker. Företagen har olika rapporteringssätt, t ex blanketter för tillbud, förslag på arbetsmiljöåtgärd, väktarmeddelande mm. Gör alltså så här för att göra din del av arbetsmiljöarbetet: n Ta reda på vilka arbetsmiljörutiner som gäller på arbetsplatsen, t ex för att rapportera risker. n Ta reda på vem som är skyddsombud på arbetsplatsen. n Hjälp till med att hålla instruktioner uppdaterade och föreslå gärna förbättringar. n Gå på väktarmöten och se till att arbetsmiljön diskuteras. n Iaktta normal försiktighet i ditt arbete. Risktagande är ingen privatsak på en arbetsplats följer vi gemensamma rutiner och förhållningssätt. n Se till att din utrustning är i gott skick t ex radio, mobiltelefon, uniform, fordon mm. n Fråga din gruppledare eller annan närmaste chef om möjligheten att provlarma med din radio. n Läs företagets arbetsmiljöpolicy. Gärna även andra policys, t ex om alkohol och droger. n Hjälp nyanställda. Många känner sig osäkra och vågar inte fråga. n Acceptera aldrig mobbning säg ifrån och meddela din närmaste chef. n Undvik kränkande och andra nedsättande uttryck i vardagskommunikationen. n Bär och använd alltid föreskriven skyddsutrustning. n Utför inte arbete som verkar livsfarligt. Det är du inte skyldig att göra. Men du är i så fall skyldig att omedelbart meddela din arbetsledning eller ditt skyddsombud. Gör du det kan du inte drabbas av någon disciplinåtgärd. n Hjälp chefen att vara en bra chef, ge återkoppling, beröm och positivt kritik. n Försök att leva, sova och äta sunt. Se även Du först på sidan 15 i Introduktionen. Kund Arbetstagare Systematiskt arbetsmiljöarbete SAM Skyddsombud Om en arbetstagare vill att något i arbetsmiljön ska åtgärdas kan det ske på flera olika sätt. Ett av dem illustreras här: Kontakta arbetsgivaren, d v s närmaste chef. Underrätta skyddsombudet om det inte blir något resultat. Skyddsombudet tar upp ärendet med arbetsgivaren eller går vidare till Arbetsmiljöverket. Arbetsmiljöarbetet i ett företag ska organiseras så att det uppfyller kraven i Arbetsmiljöverkets föreskrifter Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1). I dagligt tal kallas föreskriften kort och gott SAM. SAM är den mest centrala av Arbetsmiljöverkets författningar. Den kan läsas som en metodbeskrivning av hur planering, ledning och kontroll av arbetsmiljöarbetet ska gå till. Kreativa företag har utvecklat SAM till att bli en naturlig del av ledningsfrågorna. Så här kan SAM se ut som metod sedd från ledningens utgångspunkt. Den bygger bl a på att den får näring i form av information från den som gör jobbet. Ledningen fastställer och uppdaterar regelbundet: n Arbetsmiljöpolicy. n Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet till chefer. n Övergripande mål för arbetsmiljöarbetet. n Rutiner för arbetsmiljön, t ex riskbedömningar, tillbudsrapportering mm. Cheferna verkställer sina uppgifter: n Samråder med lokalt skyddsombud i alla kommande steg. n Avgränsar vad som ska undersökas. n Undersöker objektet och inventerar risker. n Gör riskbedömningar. n Åtgärdar allvarliga risker direkt, för in övriga i en handlingsplan. n Följer upp handlingsplanen. n Rapporterar resultat till ledningen. Arbetsmiljöverket Mer kunskap finns att hämta i kurser på BYA, som också skräddarsyr utbildningar. Se > BYA/Arbetsmiljö > Arbetsmiljöutbildningar. Ledningen följer upp: n Omsätts arbetsmiljöpolicyn? n Fungerar uppgiftsfördelningen? n Når vi satta mål? n Tillämpas rutinerna? Se även Målstyrning, Rutin, Systematiskt arbetsmiljöarbete i. Utdrag ur AFS 2001:1, sid

9 introduktion introduktion Mål Arbetsmiljön avgör hur jobbet känns. Det känns i både kropp och själ och inte bara på jobbet. Känns det dåligt går arbetet sämre och till slut inte alls. Därför har arbetstagare och arbetsgivare ett mål gemensamt: Att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. arbetsmiljölagen 1 kap. 1 Målen ska vara kända av alla i företaget. De ska utgå från gemensamma önskemål och behov. Personlig utveckling och utbildning är viktigt Måldiskussion Listorna på föregående sida kan göras både längre och mer detaljerade. Det sker i företag som har en väl utvecklad målstyrning. Där finns en levande diskussion på väktarmöten, personaldagar och konferenser om hur arbetet ska vara och hur målen kan uppfyllas. Måldokument Att arbeta med mål är också ett krav i Arbetsmiljöverkets föreskrifter Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1). Arbetsgivaren ska se till att det finns policys, mål och rutiner. De ska dokumenteras och följas upp. Och målen ska vara kända av samtliga anställda. Arbetsmiljöpolicy Företaget ska ha en övergripande arbetsmiljöpolicy ett dokument som dels innehåller de övergripande målen för arbetsmiljöarbetet, dels en allmän beskrivning av på vilket sätt arbetsmiljöarbetet ska genomföras i företaget. Handlingsplan Företaget ska också upprätta handlingsplaner t ex för riskförebyggande åtgärder som inte är i akut behov att bli utförda. Av planerna ska det framgå när en åtgärd ska vara genomförd och vem som ska se till att det blir gjort. Mål Att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. arbetsmiljölagen 1 kap. 1 Andra policys Mål kan också formuleras i policys för t ex droger, mångfald och trafiksäkerhet. Mål och handlingsplaner krävs också av annan lagstiftning, t ex jämställdhetsplan. Se även Målformulering, Målstyrning, Policy, Systematiskt arbetsmiljöarbete i. Ett bra jobb Hur vet man vad som är en bra arbetsmiljö i bevakningsbranschen innan man har varit ute i arbetslivet? Det krävs egentligen inga förkunskaper för att föreställa sig det. Utgå från hur ett bra jobb vilket som helst bör vara, t ex: n Tryggt och säkert. n Möjligt att påverka. n Stimulerande. n Personligt utvecklande. n Anpassat till människan. Och vad kan bidra till att jobbet har sådana kvaliteter? Kanske att: n Personalplaneringen är bra. n Arbetsledningen är lyhörd. n Introduktionen är grundlig. n Vidareutbildning är möjlig. n Synen på jämställdhet och mångfald är modern. Se även Introduktion, Ledarskap, Diskriminering i. Det är viktigt att arbetsmiljön känns trygg och säker och att man får hjälp och stöd om obehagliga situationer uppstår Utdrag ur AFS 2001:1, sid

10 introduktion introduktion Den goda cirkeln en sammanfattning En dålig arbetsmiljö fungerar lika förrädiskt som en långsamt fördärvad naturmiljö. Det dröjer innan föroreningarna ger effekt. Men när det sker kan det vara för sent att vända utvecklingen. Förrädisk förgiftning Ett företag utan bra mål och metoder för arbetsmiljöarbetet riskerar att hamna i en ond cirkel. Företaget drabbas ekonomiskt och arbetstagarna känner det n i kroppen, fysiskt n i tanken, psykiskt n i livet, socialt Förr talade man om arbetarskydd och det handlade nästan bara om praktiska förhållanden och fysiska risker. Nu är det en helhetssyn på människa och arbete i samverkan, som präglar arbetsmiljölagen. Kretslopp Arbetsmiljön eller arbetsklimatet har sitt eget kretslopp. Arbetet påverkar människan som påverkar arbetet osv. Det kan styras genom att med jämna mellanrum systematiskt n undersöka n åtgärda och n följa upp risker i arbetet. Där ingår också att informera och utbilda. Metoden regleras i bestämmelserna om Systematiskt arbetsmiljöarbete SAM. Samarbete Lagarna lägger huvudansvaret för arbetsmiljön på arbetsgivaren. Arbetet måste anpassas till arbetstagarens förutsättningar för att ge en hållbar utveckling. Det ansvaret blir praktiskt möjligt att axla genom att organisera arbetsmiljöarbetet så att n chefer n skyddsombud n skyddskommittéledamöter och n arbetstagare kan samarbeta effektivt. Arbetstagaren är skyldig att följa regler och att använda skyddsanordningar samt att medverka till en bra arbets miljö. Chefer och skyddsombud ska lyssna på dem som jobbar närmast riskerna. Resultat Arbetsmiljön avgör hur jobbet känns. Känns det bra går arbetet bättre och en god cirkel har slutits. Den kan få extra fart, till exempel med friskvårdsinsatser, kompetensutveckling och utvecklingssamtal. En bra arbetsmiljö är en investering, som kan ge n mindre sjukfrånvaro n lägre personalomsättning n bättre kvalitet och n högre effektivitet Bakslag kommer att ske. Det finns risker som inte kan förutses och som upptäcks först när skadan är skedd. Men i varje misslyckande finns en möjlighet: Att förhindra att det händer igen. Riktat arbetsmiljöarbete Grundläggande arbetsmiljöarbete är tex återkommande skyddsronder med checklistor som resulterar i åtgärder och handlingsplaner. Leta efter riskerna i n arbetsuppgifter arbetsinnehållet n lokaler och utrustning tekniken n möjligheter att styra sitt jobb arbetsorganisationen Uppfattningsförmåga och möjlighet att fatta beslut och handla, gör människan till den mest värdefulla tillgången i allt arbete men därmed också den känsligaste. Avfärda inte små riskmoment, även om de enligt någons personliga uppfattning är försumbara. Uppfattningsförmåga och möjlighet att fatta beslut och handla, gör människan till den mest värdefulla tillgången i allt arbete 13 14

11 introduktion introduktion Du först Arbetsmiljöarbete kan vara som att flyga. I en nödsituation uppmanas passagerarna att ta på sig sin egen flytväst och syrgasmask först, sedan hjälpa sin granne. De följande avsnitten handlar om några olika sätt att ta hand om sig själv. Du gör ingen nytta i det dagliga och långsiktiga arbetet för en bättre arbetsmiljö om du inte själv är frisk. Respekt Du känner dig välkommen till jobbet. Chefer och arbetskamrater visar dig uppskattning. Ute på uppdrag får du beröm av kunden. Du möts av en positiv allmänhet. När du kommer hem ser du fram emot nästa arbetsdag. Sådana arbetsdagar finns. Och de kan blir fler. Hur många de blir bestäms bland annat av n ditt och dina arbetskamraters sätt att uppföra er mot varandra. n arbetsgivarens insatser för att skapa en bra psykosocial arbetsmiljö. God cirkel Psykisk hälsa påverkar hur människor samverkar i arbetet och tvärtom. Förenklat: Den som mår bra har bättre möjligheter att samverka med andra. Dålig samverkan försämrar förutsättningarna för att må bra. Det handlar om den psykosociala arbetsmiljön. När den är bra har en god cirkel uppstått ett arbetsklimat som ger dig kraft och lust att göra arbetsklimatet bättre. Ond cirkel Det krävs inte mycket för att förgifta ett bra arbetsklimat. Det kan räcka med rått språkbruk och hård jargong. Du berörs kanske inte av det själv. Men om det blir återkommande kan andra uppleva det som mobbning och trakasserier. Det kan öppna portar på glänt för fler former av kränkande särbehandling, t ex på grund av härkomst, hudfärg, kön, handikapp eller sexuell läggning. Psykisk ohälsa på arbetsplatserna ligger bakom en stor del av sjukfrånvaron och orsakar djupt personligt lidande. Även många självmord. Din attityd kan påverka detta. Kostbara konsekvenser Tidsenliga företag i bevakningsbranschen tar alla former av orättvis behandling på stort allvar. Följderna av att inte göra det kan bli ökad sjukfrånvaro, försämrad effektivitet, skadeståndskrav från drabbade medarbetare och onödigt mänskligt lidande. Ett företag som i någon form kan uppfattas som diskriminerande inom företaget, vid nyanställningar eller gentemot kunder och allmänhet - kan förlora marknadsandelar. En brett sammansatt arbetsstyrka kan främja dynamik, nytänkande och kreativitet samt bättre motsvara den mångfald som allt mer präglar det samhälle som bevakningsföretagen verkar i. Du gör ingen nytta i det dagliga och långsiktiga arbetet för en bättre arbetsmiljö om du inte själv är frisk. Möjligheterna I föreskrifterna Kränkande särbehandling i arbetslivet (AFS 1993:17), skriver Arbetsmiljöverket att den som utsätts för kränkande särbehandling snabbt ska få stöd och hjälp. Arbetsgivaren ska också planera och organisera verksamheten så att kränkande särbehandling förebyggs. Arbetstagarna ska n uppleva att arbetet är meningsfullt. n ha inflytande. n få möjligheter till personlig utveckling. n trivas med arbetskamraterna. Andra branscher har med framgång använt AFA Försäkrings AHA-metodik. Den innebär en systematisk kartläggning av medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö inklusive hälsa och livsstil. Läs mer på Gruppgemenskap Gemensamma upplevelser förbättrar sammanhållningen. Arbetsgivaren kan t ex stimulera till aktiviteter för alla arbetstagare, både inom och utanför arbetstid. Formerna för ledarskapet är också mycket viktiga. Chefer ska se till att alla blir sedda och bekräftade. Det är grundläggande arbetsmiljöarbete att försöka påverka den psykiska hälsan på arbetsplatsen i positiv riktning. Utan ett bra arbetsklimat blir allt annat arbetsmiljöarbete svårare. Lufta problemen Se till att hålla diskussionen om arbetsklimatet levande. Det kan t ex ske i grupparbeten vid väktarmöten, personaldagar och konferenser. Rubrikförslag: Utdrag ur AFS 1993:17, sid 196 n Att hjälpas åt mot gemensamma mål. n Rak och respektfull kommunikation (feedback). n Trivsel om att kunna umgås utanför arbetet om man vill. n Tillåtande atmosfär om att känna förtroende och tillit till varandra. n Arbetsdisciplin. n Humor om att skratta med och inte åt. n Social empati om att dela glädje, framgång, allvar och sorg. n Solidaritet och gemenskap. n Gemensam värdegrund. Se även Diskriminering, Friskfaktorer, Friskvård, Psykosocial arbetsmiljö i. Mer kunskap finns att hämta i kurser på BYA, som också skräddarsyr utbildningar. Se > BYA/Arbetsmiljö > Arbetsmiljöutbildningar

12 introduktion introduktion Stress på gott och ont Du känner dig irriterad och jäktad. Det kan vara de första symptomen på skadlig stress. Andra tidiga tecken är sömnlöshet, koncentrationssvårigheter, huvudvärk och magbesvär. Stress är i grunden en reaktion som kan hjälpa dig att klara av press, spänning och tryck i arbetet. Det är det goda i saken. Men om dina reaktioner blir för starka eller långvariga, kan stressen skada dig. Stressvarning råder när n arbetets krav är för höga eller för låga n möjligheterna att påverka arbetet är dåligt n stödet från omgivningen brister Bindning och tvång Tvångsbetonat och bundet arbete ökar risken för att halterna av stresshormoner ökar. Om du kan påverka utförandet av arbetet kan pressen under vissa förutsättningar i stället bli stimulerande. Kraven i arbetet och möjligheten att själv planera arbetsuppgifterna kan alltså avgöra om reaktionen blir positiv eller negativ. Stress i väktaryrket Väktararbetet kan upplevas som stressigt om arbetsuppgifterna blir för många för den tid som är tillgänglig. Många bevakningsuppdrag uppstår snabbt. Andra förändras över tidens gång. Tyvärr saknas ibland bra uppdaterade instruktioner och mål. Det kan påverka det egna handlingsutrymmet negativt, skapa osäkerhet och även dålig kvalitet på bevakningen. Allt detta påverkar den upplevda stressen. Det finns också faktorer i väktararbetet som orsakar stress utan att något har hänt. Stressreaktioner kan komma smygande t ex i ensam arbete, där en känsla av isolering och osäkerhet kan växa fram. Arbete i hotfulla miljöer medför ofta en medvetenhet om risken för våld som i längden kan få skadliga följder. Ledningens ansvar En bra arbetsorganisation är grunden för ett stressförebyggande arbete. I organisationen sammanfaller arbetsgivarens intresse av effektivitet och hälsa. Konkreta åtgärder i den dagliga verksamheten kan vara: n Arbetsrotation. n Friskvård. n Kamratträffar och regelbundna kontakter. n Utbildning. n Möjlighet till medverkan i planeringen av arbetet. n Bekräftelse från arbetsledningen. n Utrymme för mer långsiktiga lösningar. Dubbelbemanning är en verkningsfull åtgärd, men för många arbetsgivare en sällan möjlig lösning. Eget ansvar En bevakningsanställd har ansvar för att så gott det går organisera sitt arbete inom de ramar som finns. Men också för att vara lyhörd för sina egna reaktioner och säga ifrån när symptom på stress börjar visa sig. Skapa utrymme i tillvaron för friskvårdsaktiviteter och förutsättningar för att få tillräckligt med sömn. Sök gemenskap på arbetsplatsen och var öppen för möjligheter till utveckling i yrket. Du som har förmåga att tala om dina känslor öppet hjälper både dig själv och andra att bearbeta stress och svåra upplevelser. Se även Arbetsorganisation, Arbetstid, Ensamarbete, Friskvård, Stress i. Belasta rätt Vi är alla olika. Olika stora, tunga, starka, rörliga och snabba. Lyckligtvis finns det många sätt att anpassa arbetsformerna efter olikheterna. Det är arbetsgivaren, enligt AFS 1998:1 Belastningsergonomi, skyldig att göra, så långt det är möjligt. Ska det vara någon mening med det, måste du rapportera belastningsbesvär och utnyttja möjligheterna. Det kan vara att ta pauser, utnyttja hjälpmedel, variera arbetsställning och hålla dig i form. Smärta i muskler. Besvär med senor och leder. Så kan det börja och utvecklas till bestående skador. Belastningsbesvär är en mycket vanlig orsak till sjukfrånvaro. Vanliga faktorer är: n påfrestande arbetsställningar och arbetsrörelser. n tunga lyft, gå och bära, skjuta och dra. n ensidigt upprepat arbete. n starkt styrt och bundet arbete. n dåliga synförhållanden. Oacceptabelt Ingen behöver acceptera annat än i undantag ensidigt upprepade vridmoment, som kan vara vanligt i t ex vaktluckor och uppräkningscentraler. Stillasittande arbete vid datorer kräver väl utprovade stolar och bord samt möjligheter till variation. Varning också för arbete med händerna ovanför axlarna, i alla fall om det pågår en längre tid. Att lyfta och bära tungt, t ex värdeväskor, innebär också risker. Möjligheter Företaget kan förebygga belastningsbesvär med n systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM. n variation och handlingsutrymme i arbetet. n utbildning i både risk- och friskfrågor. n beordrade och rätt använda n utbildning i ergonomi. arbetspauser. n utbildning av ergonomicoacher n fysisk träning på arbetstid. Företagshälsovården ska ha den kunskap som behövs för att ge de förebyggande åtgärderna ett konkret innehåll. Ditt ansvar Arbetstagare är skyldiga att medverka i arbetsmiljöarbetet. Bidra genom att snabbt underrätta närmaste chef om risker för belastningsskador. Det kan gälla så enkla åtgärder som att skapa svängrum, skaffa en ny stol eller förbättra belysningen. n Använd raster och arbetspauser rätt. n Fysiskt ansträngande arbete kräver vila. Men bästa vilan från stillasittande arbete är aktivitet. n Variera också arbetsställning n Håll dig i form, även utanför arbetstid. Se även Belastningsergonomi, Belysning, Friskvård i och Arbetsmiljöverkets temasidor om Ergonomi på Besvär eller skador i muskler, senor och leder är en av de vanligaste orsakerna till att människor är borta från arbetet. Ur AFS 1998:1 Belastningsergonomi GUARD UNABLE TO OPEN Ingen rörelse är farlig i sig själv vid enstaka utföranden. Alla rörelser är farliga om de upprepas för ofta

13 introduktion introduktion Skydda ryggen Följ med på rond längs bakre delen av bålen, från halsen till svanskotan ditt viktigaste bevakningsobjekt. Väktaren har i regel möjlighet att gå och röra på sig. Ta vara på den möjligheten. Ryggbesvär är vanliga och uppstår ofta av felaktig belastning. Bovarna är långvarigt sittande eller enformigt upprepande av rörelser eller lyft. Stående Belastningen på ryggen är mindre vid stående än vid sittande. Detta förutsatt att man står upprätt och låter ryggraden inta sin naturliga S-form. Belastningen på diskarna är då jämt fördelad, musklerna och ligamenten kan arbeta på ett skonsamt sätt. Det råder en balans i ryggraden. Gående Väktaren har i regel möjlighet att gå och röra på sig. Ta vara på den möjligheten. Det är skönt för fötter och ben men framför allt för ryggraden att få vara i rörelse. Rörelse ökar blodcirkulationen och ger därigenom kroppens muskler, leder och diskar en bättre näringstillförsel. Det motverkar problem som t ex stumhet och stelhet. Det är därför som gången gör att benen inte känns så stumma och ryggen inte blir lika trött. Vid gående ska man, precis som vid stående, tänka på hållningen: Att sträcka sig så att ryggen får sin naturliga S-form. Sittande Somliga ser sittande arbete som fysiskt lätt, i alla fall om benen får vila. Men ensidigt och långvarigt sittande leder ofta till belastningsbesvär i framför allt nacke, skuldra och ländrygg. Begränsa besvären genom att försöka bibehålla S-formen Variera med aktivt och passivt sittande. Variera mellan aktivt och passivt sittande och stående Aktivt Vid arbete med tangentbord och dator ska stolen vara ganska hög. Placera dig ungefär mitt på stoldynan och dra in fötterna under stolen.ställningen underlättas om stoldynan kan tippas något framåt. Luta dig inte mot ryggstödet. Passivt När du inte behöver arbeta aktivt vid skrivbordet är det mer lämpligt att du lutar dig bakåt, mot ett nackstöd om det finns. Sittställningen underlättas om stolen kan gungas. Skona rygg, nacke och skuldra vid sittande arbete genom att n inta ryggens naturliga svängar, S-formen. n sitta högt, tippa stoldynan framåt, fötterna under stolen. n avlasta mot ryggstödet bara vid passivt sittande, gunga bakåt. n avlasta armarnas tyngd på bordet som i många fall behöver höjas - eller mot stolens armstöd. n variera sittställning mellan aktivt och passivt. n regelbundet resa sig upp och stå minst 50 % av arbetstiden. Huvudets hållning Belastningen på nacke och skuldra är också beroende av huvudets hållning. En ihopsjunken sittställning, där man inte orkar hålla ryggens S-form, planar ut svanken. Det medför en ökad böjning i bröstryggen och att hakan och huvudet åker fram. Denna huvudhållning leder till att nackens leder belastas i ytterlägen och det kan ge upphov till obehag och smärta. Framåtböjning Huvudets böjning framåt när man skriver eller läser bestämmer också belastningen på nacke och skuldra. Ju mer huvudet böjs framåt desto mer måste nackens muskler arbeta för att balansera upp huvudets tyngd. Musklerna måste utföra ett statiskt muskelarbete, vilket ger försämrad cirkulation i musklerna och så småningom kan det ge upphov till muskelsmärta. Detta är vanligt om t ex bildskärmen är för lågt placerad eller om skrivbordet är för lågt. Armarna Belastningen på muskulaturen i nacke och skuldra påverkas också av hur armarna får arbeta. Vid arbete t ex med en datormus, ska armen inte vridas och lyftas för långt från kroppen och tangentbordet. Ytterligare en riskfaktor är för lågt bord, t ex 73 cm, vilket inte är ovanligt. När man anpassar stolshöjden till ett sådant bord sitter de flesta för lågt och får automatiskt en ihopsjunken sittställning. Se även Belastningsergonomi, Belysning, Friskvård i och Arbetsmiljöverkets temasidor om Datorarbete på

14 introduktion introduktion Din invändiga arbetsmiljö Det är enkelt att bli friskare, starkare och på bättre humör. Skapa en bra arbetsmiljö inom dig själv tillsammans med andra. Hur du mår är inte en helt privat angelägenhet. Din livskvalitet blir ofta också andras. Ju bättre du mår desto bättre fungerar du ihop med omgivningen både arbetskamrater, vänner och familj. Din sömn Bra sömn hjälper dig att bättre klara t ex stress, tungt arbete och dåliga arbetstider. Långvarig sömnbrist ökar risken för olycksfall i arbetet, infektioner, allvarliga sjukdomar och depressioner. Regelbundna tider Håll samma lägg- och stigupp-tider (+/- 1 timme) alla dagar i veckan. Det stöttar din biologiska klocka. Begränsa sovtiden Sömnbehov varierar från person till person. Försök att sova 7-8 timmar. För att sova bra dessa timmar behöver du vara vaken resten av tiden. Räkna därför ihop nattsömn och tupplurar så att du inte minskar sömnbehovet till natten som följer. Ljus och mörker Din biologiska klocka styrs i hög grad av ljuset. För att somna gott på kvällen kan det vara till stor hjälp att ha vistats ute i dagsljus, helst på morgonen eller förmiddagen. Mörker ger signaler om att det är natt och sovdags, så se till att ditt sovrum är riktigt mörkt. Svalt, tyst och mjukt Sov i en tyst miljö där det är mellan 13 och 18 grader varmt. Sängen ska vara lagom stor och följsam. Varva ner Kroppen behöver tid för att varva ned och förbereda sig för sömn. Varva ner och gör lugna aktiviteter fram till sänggåendet. Mat och dryck Undvik stora mål mat innan du ska somna. Alkohol stör sömnen, den väcker dig när den förbränns i kroppen. Koffein gör det svårare att somna eller behålla sömnen. Koffeinets halveringstid i din kropp är 6-8 timmar. Tre koppar eftermiddagskaffe lämnar ungefär 1 1/2 kopp kvar i kroppen på kvällen. Koffein förekommer också i energidrycker, coladrycker, svart te mm. Arbetstider och sömn Kollektivavtalet ställer bara ett villkor för hur arbetspassen förläggs under dygnet: Vilan mellan passen ska vara minst 11 timmar. Det är ett minimum för bibehållen hälsa och säkerhet, framgår det av kommentarerna till AFS 2005:06 Medicinska kontroller i arbetslivet. Arbetsgivaren ska erbjuda dig medicinsk kontroll om du nattarbetar (enligt AFS 2005:06). AFS 2005:6 läses på Känn efter Du kanske känner själv när det bättre betalda nattarbetet och de långa arbetspassen börjar skada dig, men det är inte alls säkert för man kan också vänja sig vid att man mår sämre. Det sker t ex när arbetstidens förläggning och ditt privatliv inte tillåter tillräcklig vila. Då ska kollegor och arbetsgivare ge dig möjlighet att justera dina arbetstider. Se också till att din personliga ekonomi inte blir beroende av lönetilläggen. Läs mer på Ämnesområde, Hälsa. Individanpassa arbetstider Arbetstidernas effekter på din hälsa varierar med en mängd faktorer. Några av dem är n vilken typ av arbete du utför. n tiden på året. n dina pauser och raster. n möjlighet att ta en tupplur ( powernap ). n din sömnhygien. n hur och vad du äter. n din kondition. n hur du har det socialt (bostad, vänner, familj, fritid). Tänk på vid nattarbete Det finns flera rekommendationer, bl a om hur nattarbete ska förläggas. Några av de grundläggande finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter Medicinska kontroller i arbetslivet (AFS 2005:06): n Undvik gradvis tidigareläggning av arbetstiden eftersom det i allmänhet leder till störd sömn. n Att börja arbetet kl 07 eller 08 synes vara att föredra framför att börja kl 05 eller 06. n Lägg in ett längre återhämtningspass efter högst två eller tre nattskift. n Åttatimmarsskift är bättre än tolvtimmars. n Tolvtimmarspass kan fungera om antalet arbetspass minskas, få pass arbetas i rad samt om arbetstagaren själv har kontroll över arbetsbelastningen och att pauser och raster kan tas vid behov. Dilemma Observera att problem kan uppstå t ex om din arbetsgivare tar fasta på vikten av att ett arbetspass inte bör börja allt för tidigt på morgonen. Det kan medföra att ditt eller någon annans nattarbetspass måste sluta senare än kl 06, vilket ökar riskerna t ex för n att somna vid ratten, n göra felaktiga bedömningar, n och drabbas av sömnbrist, eftersom det är svårare att somna efter arbetet om det har ljusnat. Vid nattarbete bör alltså passen planeras så att de kan avslutas så tidigt som möjligt. Dessutom bör det finnas möjlighet till s k powernaps, d v s korta sömnpass på några få minuter så att vakenheten under resten av arbetspasset förbättras. Se även Arbetstid, Friskvård, Medicinska kontroller och Skift- och nattarbete i

15 introduktion introduktion Din föda Skiftarbete, negativ stress och andra påfrestningar påverkar dig mindre om du äter rätt och på rätt tider. Det finns många rekommendationer om mathållning. Ibland är de motstridiga. Men de flesta har några utgångspunkter gemensamma. Var uppmärksam på vad du själv mår bra av. Innehåll Bra mat har rikligt med mineraler och vitaminer. Rent fett och socker är tomma på näringsämnen. Men det finns bra sätt att få i sig rätt fett. Exempel är mager ost, magra köttpålägg, mjölk och matfett på fiberrikt bröd. Undvik friterad och panerad mat samt röror med majonnäs, feta såser och oljedressing i riklig mängd. Godis och bakverk är inte heller bra. Ät så här vid skift- och nattarbete Försök hålla samma mattider under dygnet, oberoende av arbetstider. Ät enligt Livsmedelsverkets rekommendationer i skriften Bra mat på jobbet, som kan laddas ner från Kl 4-8 Kl 9-10 Kl Kl Kl Kl Kl Ett mindre mellanmål för den som börjar väldigt tidigt eller frukost efter ett nattskift. Vid dagskift hamnar frukosten här. Frukost för den som startade dagen tidigt med ett litet mellanmål. Ett litet mellanmål, till exempel en frukt, för den som redan har ätit frukost. Lunch för den som jobbar dag eller frukost för den som vaknar efter att ha sovit. Litet mellanmål. Middag. På kvällspasset eller hemma före/efter jobbet för den som arbetar natt/dag. Måltid på jobbet för den som arbetar natt. Helst ingen mat alls eller bara något litet mellanmål. Nattarbetare som behöver äta något under vargtimmarna (00-04) bör äta små portioner. Varma soppor och fil eller yoghurt är bra. Ät t ex också frukt och smörgåsar med nyckelhålsmärkta pålägg som ost, skinka eller leverpastej. Undvik söta produkter nattetid, t ex kaffebröd, glass, godis och söta drycker. (Ur Natt- och skiftarbete, TYA 2010.) Din kropp Det finns inga förordningar som skyddar dina muskler, hjärna och andra inre organ. Inga skrivna lagar tvingar dig att skapa en bra inre arbetsmiljö. Det gör naturlagarna förr eller senare. Ju tidigare du börjar röra på dig desto senare ställs du inför rätta. Mer ofta än mycket De flesta vet att motion och annan fysisk träning förbättrar immunförsvar samt minskar negativa effekter av stress och depression. Risken för hjärt- och kärlsjukdomar minskar också. Men alla är kanske inte medvetna om att det inte krävs särskilt mycket för att hålla igång. Det viktiga är att det sker någorlunda regelbundet. Det kan vara promenader med hunden, dans, undvika hissar osv. Och det behöver inte vara dyra gym mm. Din arbetsgivare Mår du bra kan du bli mer produktiv och mindre frånvarande på grund av sjukdom. Därför har också din arbetsgivare allt intresse av att se till att du kan sova, äta och röra på dig någorlunda rätt. Flera åtgärder Arbetstiderna måste gå att kombinera med en hälsosam livsföring. Bra mat och matro under arbetstid är en viktig arbetsmiljöfråga. Argumentera för att det skapas sådana möjligheter på arbetsplatsen. Se till att läsk- och godisautomater försvinner till förmån för fruktkorgar och möjligheter att förbereda och ta med matlåda till bevakningsobjekten Mera muntert Arbetsgivaren kan aktivt arbeta med bättre sammanhållning på företaget och stimulera aktiviteter tillsammans även utanför arbetstid. Det finns många sätt: Friskvårdscheckar, subventionerad träning, idrottsklubb på företaget och andra personalaktiviteter. Se även Arbetstid, Friskvård, Medicinska kontroller och Skift- och nattarbete i och www. prevent.se, Ämnesområde, Hälsa

16 introduktion introduktion När det händer När en olycka inträffar ställs bevakningsföretagets professionalism på sitt yttersta prov. En kollega ska så snabbt som möjligt tas om hand, händelsen ska anmälas och orsaken ska utredas. Samtidigt förväntar sig kunden att uppdraget slutförs. Detta kräver utbildning och väl övade rutiner. När olyckan är framme Handla snabbt och noggrant efter ett olycksfall eller när misstankar om arbetssjukdom uppstår. Varje arbetsplats ska ha riktlinjer för vad arbetsledning och arbetskamrater ska göra. Om någon på arbetsplatsen skadas ska den skadade naturligtvis så snart som möjligt ha hjälp att komma under vård. Se till att vårdgivaren får information om eventuell förgiftning. Arbetsledare och skyddsombud ska tillkallas. Det är viktigt att du kan lämna så detaljerade uppgifter som möjligt om vad som har inträffat, så att orsakerna till händelsen kan fastställas. Skyldighet att anmäla Arbetsgivaren ska i sin tur så snabbt som möjligt göra en anmälan till Arbetsmiljöverket. Det gäller olyckor, allvarligare tillbud (händelser som kunde ha resulterat i olycksfall) och olycksfall där flera personer skadats samtidigt. Exempel är kroppslig skada, ohälsa på grund av konflikter eller hög arbetsbelastning, skador efter hot och våld samt skador på väg till eller från arbetet. En bra medmänniska Krisreaktionen kan komma sekunderna efter olyckan, eller senare och återkomma. n Lämna inte den drabbade ensam. n Erbjud vila, värme (varm dryck om det fysiska tillståndet tillåter det). n Uppträd lugnt och vänligt men bestämt. n Var en god lyssnare. n Tala om den drabbades aktuella symptom och problem, men också om fungerande sidor. n Var ärlig, rätta missuppfattningar och dementera rykten. n Låt den drabbade fritt uttrycka sina känslor. n Förstå din begränsning som hjälpare ta hjälp. Anmälningsskyldigheten gäller även vid allvarligare tillbud, d v s en händelse som kunde ha resulterat i olycksfall. Om någon råkar ut för en arbetsskada ska arbetsgivaren anmäla det till Försäkringskassan. Samma sak gäller vid sjukdomar som kan misstänkas bero på arbetet. Anmälan bör skrivas tillsammans med den skadade. Skyddsombudet ska ta del av anmälan. Se även Arbetsskada, Paragraf-två-anmälan, Rutiner vid olycksfall i. Första hjälpen De åtgärder som omedelbart måste sättas in när någon har drabbats av olycksfall eller akut insjuknande går under benämningen Första hjälpen. Det handlar om livsuppehållande åtgärder, om insatser som t ex ögon spolning och om att få den drabbade under medicinsk vård. Till Första hjälpen hör också att försöka förebygga en krisreaktion. Din insats Du kan se till att du får möjlighet att undsätta en arbetskamrat på samma sätt som du själv skulle vilja bli hjälpt. Det kan ske genom att du vänder dig till närmaste chef eller till skyddsombudet, om företaget inte uppfyller sina skyldigheter. Arbetsgivaren ska utbilda personal, hålla utrustning tillgänglig och skapa rutiner för Första hjälpen. Se även Första hjälpen Krisstöd, Incidentberedskap, Rutiner vid olycksfall i. Krisstöd krishantering Krishanteringen börjar samtidigt med det medicinska omhändertagandet. Krishantering handlar om hur du närmar dig den drabbade och på vilket sätt du hanterar känslor. Krishanteringen fortsätter länge efter det inträffade. Det kan senare visa sig att ditt psykologiska och sociala stöd får lika stor betydelse som den medicinska behandlingen. Din roll är enkel att sammanfatta: Vara en bra medmänniska. Det krävs ingen utbildning för det. Se även Kamratstöd på nästa sida och Kris - stressreaktion i. Varför hände det? Om du får en möjlighet att bidra med ett svar på varför ett olycksfall eller tillbud har kunnat inträffa, gör du din kanske tyngst vägande insats för hela företagets hälsa och säkerhet. De negativa följderna av händelsen blir mindre meningslösa, om ditt svar kan förhindra att den upprepas. Arbetsgivaren är skyldig att låta utreda orsakerna bakom olyckor och tillbud. Se även Utredning av olycksfall och tillbud i. Ta med allt Finns du på plats när ett tillbud eller en olycka inträffar är det viktigt att du försöker notera alla omständigheter. De ska ligga till grund för beslut om riskförebyggande åtgärder, rehabilitering och ersättningar som kanske fattas långt senare. Fotografera eventuell trasig utrustning. Anteckna eller spela in dina och andra vittnens iakttagelser. Ta med även det som vid en första anblick kan tyckas vara obetydligt. Se även Utredning av olycksfall och tillbud i. Backa klockan Tänk på att orsakerna till olyckor och tillbud kan visa sig ligga långt tillbaka i tiden. De kan t ex finnas i tekniska brister som du kan ha gjort iakttagelser om tidigare. Den som utreder händelsen behöver få alla detaljer. Modern teknik Möjligheterna att snabbt dokumentera omständigheterna kring en händelse är idag betydligt bättre än förut. Din arbetsgivare kan se till att du är utrustad med en mobiltelefon som har stillbildskamera, videokamera, ljudinspelningsmöjligheter och stort minne

17 introduktion introduktion När skadan är skedd Den som har drabbats av en skada eller sjukdom ska bli tillräckligt återställd för att kunna arbeta igen. Då har kamratstödet en avgörande betydelse. Återanpassningen avgörs också av vilka rehabiliteringsåtgärder som arbetsgivaren, företagshälsovården och Försäkringskassan vidtar. Vad som händer efter en olycka bestäms också av hur händelsen beskrivs i de anmälningar som ska göras. Kamratstöd Om du är på plats när en olycka, ett värderån eller något annat inträffar, kan ditt kamratstöd börja redan där. Du kan också göra viktiga insatser när den drabbade ska börja sin ofta svåra resa tillbaka till arbetet. Det är inte ovanligt att vittnen och kollegor till den drabbade behöver hjälp. Plötsliga och oväntade händelser kan utlösa en krisreaktion. Det händer inte mig, är en vanlig inställning. Krisreaktionen kan komma när tidigare erfarenheter och inlärda reaktionssätt inte är tillräckliga för att man ska kunna förstå och psykiskt hantera händelsen. Krisförlopp En krisreaktion är alltid individuell och behandlingen av den drabbade får inte standardiseras. Reaktionen följer ibland ett förlopp som kan delas in i fyra faser och som överlappar varandra: n Chockfasen kan vara från ett kort ögonblick till några dygn. Den har en känsla av overklighet och förefaller okänslig. n Reaktionsfasen kan pågå någon eller några månader. Insikt om vad som hänt ger starka reaktioner. n Bearbetningsfasen kan vara upp till ett år. Individen börjar acceptera vad som hänt, vända sig utåt och se framåt. n Nyorienteringsfasen pågår livet ut. Krisen är ett ärr som periodvis smärtar men utan att hindra ett normalt liv. Kunskaper och resurser Psykiskt påfrestande händelser måste bearbetas. Annars leder de i regel till stressreaktioner och sjukfrånvaro. Även långt senare. Krisstöd ska hjälpa en drabbad person genom ett psykiskt och socialt omhändertagande. Arbetsledare och kollegor kan och ska ge det stödet, om det finns tillräckliga kunskaper och resurser. Omhändertagandet skapar tillit till organisationen vilket ger trygghet för individen. Skapa trygghet Det första känslomässiga omhändertagandet handlar om att finnas till, skapa trygghet och ge omsorg. Vänlighet, varsamhet, värme, vila och vätska. Senare behöver de akuta åtgärderna övergå i ett långsiktigt kamratstöd, tillsammans med de åtgärder som arbetsgivaren är skyldig att vidta. Inte ensam Kamratstöd är medmänsklighet från att den första tiden efter händelsen se till att den drabbade inte är ensam, till att hälsa på och hålla telefonkontakt under frånvaron från arbetet. Kamratstödet handlar om att den drabbade måste få möjlighet att dela upplevelserna med sina kollegor om han/hon önskar det. Se även Första hjälpen Krisstöd, Incidentberedskap, Kris - stressreaktion, Rutiner vid olycksfall i. Åter i jobb rehabilitering Rehabilitering är att hjälpa en arbetstagare att komma tillbaka till arbetet efter en arbetsskada eller sjukdomsperiod. Det ska i första hand vara på samma arbetsplats och med arbetsuppgifter som tidigare. Samverkan Det är arbetsgivaren och Försäkringskassan som enligt lag ansvarar för rehabiliteringen. Det ska ske planmässigt i samverkan med den anställde, som kan begära att en facklig förtroendeman och/eller skyddsombud medverkar. Rehabiliteringen ska utgå från arbetstagarens förutsättningar och behov. Arbetstagarens ansvar En lyckad rehabilitering förutsätter att arbetstagaren medverkar så aktivt som möjligt för att uppnå målen. Att inte engagera sig och ta egna initiativ kan i förlängningen leda till långtidssjukskrivning och arbetslöshet. Stöd av arbetsledning och kollegor är minst lika viktigt. Ring och besök Det kan bli du som avgör hur bra en rehabilitering lyckas. Du har som privatperson inte något juridiskt ansvar för att en långtidssjukskriven arbetskamrat ska komma tillbaka i arbete. Men isolering från arbetsplatsens gemenskap leder ofta till sviktande självförtroende och sämre motivation. Det kan dina telefonsamtal och besök ändra på. Se även Arbetsanpassning, Rehabilitering i. I nöden prövas vännen väktaren Det är ofta arbetskamraternas stöd som blir det mest bestående positiva inslaget för en person som har drabbats av olycksfall eller sjukdom. Det finns ingen expertis som kan ersätta social gemenskap

18 introduktion introduktion Arbetsskada Arbetsskada är en gemensam benämning för arbetsolycksfall, färd olycksfall, arbetssjukdomar och smitta. Bedömningen av en arbetsskada kan avgöra möjligheterna till hjälp och ersättning. Arbetsolyckor drabbar under ett år omkring ett par procent av alla väktare. I hälften av fallen är det ett svårare olycksfall (minst en månads sjukskrivning). Olycksfall i bevakningsbranschen är inte vanligare än i andra branscher, utom typen svårare olycksfall. Arbetsolycksfall Ett olycksfall kan räknas som arbetsskada när det har skett i samband med arbetet eller arbetsförhållandena. Det gäller normalt också olycksfall under betalda raster och pauser samt vid tjänsteresor och utbildning som har beordrats av arbetsgivaren. Andra händelser som kan betraktas som olycksfall är överfall, hot och våld. Färdolycksfall Färdolycksfall är olycksfall på väg till och från arbetet. Olycksfall på den vanliga direkta vägen till och från arbetet räknas som färdolycksfall. Arbetssjukdomsfall annan skadlig inverkan Hit hör all fysisk och psykisk ohälsa som beror på arbetet. Det krävs därför mycket tydliga samband mellan arbetets skadliga inverkan och den skadades sjukdom/skada för att man ska kunna tala om en arbetsskada. Arbetsmiljöverket kan ge svar på de flesta av de frågor som uppstår i arbetsmiljöarbetet. Följande källor kompletterar AV. har ytterligare källor under uppslagsordet Information om arbetsmiljö. AFA försäkring Avtalsförsäkringar som bestäms i kollektivavtal på arbetsmarknaden. Har skadeförebyggande verksamhet grundad bl a på egen statistik om vad som orsakar skador och ohälsa i arbetslivet. Arbetsmiljöverkets sakordsregister sakord som länkar till Arbetsmiljöverkets föreskrifter och till vissa lagar och förordningar. Lag och rätt, Sakordsregister Prevent Partsgemensam förening med nyhetsförmedling, kursverksamhet och förlag. Svensk författningssamling Sökformulär och länkar till alla lagar och förordningar. Orsaken till arbetssjukdomarna bland väktare beror till två tredjedelar på överbelastning. Smitta Den som får en smittsam sjukdom i arbetet kan bedömas som arbetsskadad bara om smittan uppkom t ex i laboratoriemiljö och vissa vårdsituationer. När en väktare t ex sticker sig på en kanyl vid ett ingripande gäller ersättningseglerna om olycksfall. Smittrisk kan också uppstå t ex vid första hjälpen och mun-mot-munandning. Kontakta omedelbart företagshälsovården, infektionsklinik eller annan sjukvårdsinrättning, som får försöka avgöra om smitta föreligger eller inte. Se även Arbetsskada, Arbetssjukdomsfall, Färdolycksfall, Smitta, Tillbud i. En pocketmask kan användas vid mun-mot-mun-andning för att undvika smitta Mer kunskap finns att hämta i kurser på BYA, som också skräddarsyr utbildningar. Se > BYA/Arbetsmiljö > Arbetsmiljöutbildningar

19 är den del av handboken som fördjupar den grundläggande informationen i handboksdelen Introduktion. Informationen presenteras i bokstavsordning. A 6 kap. 6 a 6 kap. 7 AFA försäkring Alkohol och droger Arbetsanpassning Arbetsgivare Arbetsledare Arbetsmiljöförordningen Arbetsmiljöinformation Arbetsmiljölagen Arbetsmiljöplan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöverket Arbetsmiljöverkets författningssamling Arbetsolycka Arbetsorganisation Arbetsplatsens utformning Arbetsplatsförlagd utbildning Arbetssjukdomsfall Arbetsskada Arbetsskadeförsäkringen Arbetstid Arbetstidslagen Arbetsträning Avvikelseutredning B Barriär Barriäranalys Begäran om arbetsmiljöåtgärd Belastningsergonomi Belysning Bevakningslokaler Brandfarliga och explosiva varor Brandskydd Buller Byggbevakning C Checklista Chef D Delegera Direkt straffsanktionerad Diskriminering E Enkel riskklassning Ensamarbete Ergonomi F Friskfaktorer Friskvård Färdolycksfall Föreläggande Föreskrift Företagshälsovård Första hjälpen - Krisstöd Förtroendemannalagen G Gemensamt arbetsställe GOS Graviditet och amning Gruppledare H Haddons matris Handlingsplan Huvudskyddsombud Hälsobokslut Händelseutredning MTO-analys I Incidentberedskap Information om arbetsmiljö Inspektion Inspektionsmeddelande Instruktioner Introduktion J Jämställdhet Jämställdhetsplan K Kameraövervakning Kollektivavtal Konflikthantering Kris stressreaktion Krisberedskap Krishantering Krisstöd Kränkande särbehandling Kundens arbetsmiljöansvar Kundsamordning L Lag om skydd mot olyckor Lagar och regler LARMA Ledarskap Ledningsjour Lokaluthyrare M Medbestämmandelagen Medicinska kontroller Minderårig Mobbning MTO Målformulering Målstyrning Mångfald N Nattarbete O Olycksfall i arbetet Olycksutredning Omorganisation Organisationsförändring P Paragraf-två-anmälan Personlig skyddsutrustning Policy Projektarbete Psykosocial arbetsmiljö Påföljder R Regionalt skyddsombud Rehabilitering Rehabiliteringsplan Rehabiliteringsutredning Returnera Risk Riskanalys Riskbedömning Riskförebygga Riskhantering Riskidentifiering Riskinventering Riskklass Riskklassning (riskuppskattning) Riskkälla Riskmatris Risknivå Riskuppskattning Risksignal Riskvärdering Rutin Rutiner för AML och MBL i SAM Rutiner vid olycksfall Rådighetsansvar S Samordningsansvar Samrådsrätt Sexuella trakasserier Signal Skiftarbete Skift- och nattarbete Skriftlig varning Skyddskommitté Skyddsombud Skyddsombudsstopp Skyddsrond Skyddsutrustning Smitta Stoppa arbete Stress Systematiskt arbetsmiljöarbete T Tillbud Tillverkare och leverantörer Tobakslag Trafiksäkerhetspolicy Tystnadsplikt U Uppföljning riskhantering Uppgiftsfördelning Utredning av olycksfall och tillbud Utvecklingssamtal V Vite Våld och hot Värdetransport Å Åtgärda risker 32

20 6 kap. 6 a Brister i arbetsmiljön ska i regel kunna åtgärdas genom en dialog mellan arbetstagare, skyddsombud och arbetsgivare. Men ett skyddsombud som anser att en risk eller annat arbetsmiljöproblem behöver åtgärdas eller undersökas (och inte fått rättning på annat sätt) ska enligt AML 6 kap. 6a göra en formell begäran om åtgärd. Det kallas vanligen för att göra en sex-sex-a och bör ske skriftligt. Begäran kan avse risker och arbetsmiljöproblem som berör både ordinarie och inhyrd personal på arbetsplatsen. Använd BYAs blankett på och arbetsgången i Fälthandbok Skyddsombud Bevakning, BYA Om arbetsgivaren inte svarar inom skälig tid kan skyddsombudet begära att Arbetsmiljöverket ingriper med ett föreläggande eller förbud. Skyddsombudet kan avbryta arbetet innan arbetsmiljöverket har tagit ställning i frågan, om arbetet innebär omedelbart överhängande och allvarlig fara för liv eller hälsa. Se Skyddsombudsstopp. Arbetsgivare, Arbetsmiljölagen, Skyddsombud, Skyddsombudsstopp BYA BYA/Arbetsmiljö > Verktyg Fälthandbok Skyddsombud Bevakning, BYA 2010 Alkohol och droger 6 kap Alko Begäran om arbetsmiljöåtgärd enl AML 6. 6a Med stöd av arbetsmiljölagens 6 kap 6a framställer jag som behörigt skyddsombud att nedanstående åtgärder ska vidtagas för att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö. Jag vill ha besked om vilka åtgärder som avses att vidtas. Besked vill jag ha före den / 20 Om inte ett tillfredsställande svar erhålles avser jag att vända mig till Arbetsmiljöverket för begäran om föreläggande eller förbud. Namn (skyddsombud) Telefon Datum / 20 Som ansvarig från arbetsgivarsidan i denna fråga har jag mottagit framställningen. (Arbetsgivarens underskrift) Datum / 20 Missbruk av alkohol eller droger kan få svåra konsekvenser för såväl den som missbrukar som kollegorna och företaget. Icke medicinsk användning av vissa droger är dessutom en kriminell handling. Drogfritt Enligt 13 i Arbetsmiljöverkets föreskrifter Arbetsanpassning och rehabilitering (AFS 1994:1), ska arbetsgivarens rutiner i sådana avseenden också gälla insatser vid alkoholoch drogmissbruk. Arbetsmiljöpolicyn bör ta upp att missbruk inte får förekomma samt hur drogproblem ska förebyggas och hanteras. Arbetsgivaren ska se till att det finns en handlingsplan och att rehabiliteringsåtgärder sätts in om något händer. Drogtest Drogtester i arbetet förutsätter med nuvarande bestämmelser att avtal träffas mellan arbetsgivare och facklig organisation. Ämnet tas upp de allmänna råden i Arbetsmiljöverkets föreskrifter Medicinska kontroller i arbetslivet (AFS 2005:6). Falsk solidaritet Alla anställda bör känna ansvar för att efter egen förmåga hjälpa en kollega med missbruksproblem. Att hjälpa till att dölja ett missbruk är falsk solidaritet. Ett stort ansvar ligger på arbetsledare, som ska ha de resurser och befogenheter som är nödvändiga för att kunna agera snabbt i enlighet med policy och handlingsplan. 6 kap. 7 Se Skyddsombudsstopp. AFA försäkring Original till (Arbetsgivaren): Kopia till (Skyddsombudet): (Namnförtydligande) AFA administrerar dina avtalsförsäkringar som bestäms i kollektivavtalet, tecknat mellan arbetsmarknadens parter. Alla anställda hos en arbetsgivare med kollektivavtal har automatiskt de försäkringar som man kommit överens om i avtalet. TFA Trygghetsförsäkring vid arbetsskada. Om du har drabbats av en arbetsskada kan du få ersättning från TFA, ibland även om du inte har fått någon ersättning från Försäkringskassan. AGS Avtalsgruppsjukförsäkring. Du kan ha rätt till ersättning från AGS vid sjukdom och olycksfall om du får ersättning från Försäkringskassan TGL Tjänstegrupplivförsäkring. Vid dödsfall kan de efterlevande få ersättning från TGL. AGB Försäkring om avgångsbidrag. Om du har blivit uppsagd på grund av arbetsbrist och har fyllt 40 år innan sista anställningsdagen, kan du få ersättning från AGB. Premiebefrielseförsäkring Tar över inbetalning av avtalspension vid sjukpenning, sjukersättning, aktivitetsersättning, arbetsskadelivränta och föräldraledighet med föräldrapenning. OBS! Du måste själv göra en anmälan för att inte riskera att gå miste om ersättning. på eller hos din lokala försäkringsrådgivare. Handla snabbt En arbetstagare som t ex uppträder berusad i arbetet ska omedelbart tas ur tjänst, följas hem eller till vård och snarast möjligt kallas till samtal om eventuell rehabilitering. Han eller hon ska upplysas om rättigheten att få stöd av skyddsombud och/eller annan facklig förtroendeman. Det är vanligt att en anhörig eller vän också kontaktas. Externa resurser Företagshälsovården har ofta särskild kompetens för att hantera missbruk av droger och alkohol. Den kan användas i det förebyggande arbetet med policyfrågor och information samt när missbruksproblem har uppdagats. Alna är en partsgemensam organisation som strävar efter drogfria arbetsplatser och att den som får missbruksproblem ska lämna sitt missbruk men inte sitt arbete. Alna har förebyggande program som kan genomförs på arbetsplatsen. Alna Arbetsmiljöverket > Teman > Arbetsanpassning och rehabilitering Strategier för en drogfri arbetsplats, Prevent

Riskbedömning genom friskfaktorer

Riskbedömning genom friskfaktorer Januari 2012 Sida 1 Riskbedömning genom friskfaktorer 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Välkommen som skyddsombud Skyddsombuden har verkat i över 100 år med att förbättra arbetsmiljön i Sverige. En bra arbetsmiljö kräver både samverkan och

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Bild 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-07 1 Bild 2 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter Systematiskt arbetsmiljöarbete sfördelning av arbetsmiljöuppgifter 1(7) Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter Institutionen för Tema (reviderad 26 april 2010) Dnr Tema-2010-00082 På Institutionen för

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-10 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen,

Läs mer

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan

Läs mer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer ARBETSMILJÖPOLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING För

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN

CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan

Läs mer

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning

Läs mer

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03 04 smc@profdoc.se, www.profdocwork.se Referens AP (1045) -

Läs mer

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Blad 1 BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Antagna av kommunfullmäktige 13 mars 2014 (Ersätter tidigare beslutad hälsopolicy KS 2004-08-25 samt Arbetsmiljöbestämmelser med riktlinjer för systematiskt

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Vad är arbetsmiljö? Innehållet i arbetsmiljölagen (AML) Kapitel 1: Lagens ändamål och tillämpningsområde Kapitel 2: Arbetsmiljöns

Läs mer

Värt att veta... Nattarbete

Värt att veta... Nattarbete Värt att veta... Nattarbete De allra flesta människor arbetar dagtid. Några arbetar kvällstid eller på natten. Människan är anpassad för att vara vaken och arbeta under dygnets ljusa tid, det vill säga

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte

Läs mer

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Skyddsombud arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det står i arbetsmiljölagen. Ett skyddsombud (arbetsmiljöombud)

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Chefsutbildning 12 juni 2014. Dan Eriksson, Artontusen AB

Chefsutbildning 12 juni 2014. Dan Eriksson, Artontusen AB Chefsutbildning 12 juni 2014 Dan Eriksson, Artontusen AB Arbetsmiljölagen Kap 1 Ändamål och vilka omfattas Kap 2 Kvalitén på arbetsmiljön Kap 3 Skyldigheter, vilka har ansvar Kap 4 Bemyndigande Kap 5

Läs mer

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren

Läs mer

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Winmar AB Träffgatan 4, 136 44 Handen Tel: 08-120 244 00 info@winmar.se, www.winmar.se 2010 (9)

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra

Läs mer

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Agenda 14 oktober 2014 Inledning Arbetsmiljöverkets (AV) uppdrag, roll och organisation Gällande arbetsmiljölagstiftning

Läs mer

Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun

Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun Reviderad och fastställd av kommunstyrelsen 2009-04-14 Reviderad och fastställd av kommunfullmäktige 2009-05-18 1 Innehållsförteckning I. Varför ska vi ha en arbetsmiljöpolicy?

Läs mer

Se till att du vet var och vilka riskerna är!

Se till att du vet var och vilka riskerna är! Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön AFS 1993:2. Reglerna säger att Arbetsgivaren

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Kommunens mål och policy Skövde kommun har angett mål och policy för arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet i särskilda handlingsprogram. Här

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Systematiskt arbetsmiljöarbete Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Glasklart! Bra arbetsmiljö ger ökad lönsamhet. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete - SAM - ger ökad vinst genom minskade kostnader

Läs mer

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Lagar 2 Vad innebär trakasserier, sexuella trakasserier,

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

CHECKLISTA ARBETSMILJÖ PERSONLIG ASSISTANS

CHECKLISTA ARBETSMILJÖ PERSONLIG ASSISTANS CHECKLISTA ARBETSMILJÖ PERSONLIG ASSISTANS Att använda checklistan Arbetstagarnas arbetsmiljö är arbetsgivarens ansvar. Arbetsmiljöansvaret är detsamma oavsett om det finns en eller flera personer anställda

Läs mer

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Definition Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda medarbetare eller chefer på ett kränkande sätt

Läs mer

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa Handledning för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa Svensk Handel, Arbetsgivarföreningen KFO och Handelsanställdas förbunds gemensamma information om arbete i utgångskassa.

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

Arbetstid & hälsa risker och lösningar

Arbetstid & hälsa risker och lösningar Arbetstid & hälsa risker och lösningar Författare; Göran Kecklund Att arbeta skift och natt innebär stora påfrestningar på hälsan, ökar risken för arbetsskador och felbehandlingar i vården. Skift och nattarbete

Läs mer

Våld och hot på jobbet. kartlägg riskerna

Våld och hot på jobbet. kartlägg riskerna Våld och hot på jobbet kartlägg riskerna Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön

Läs mer

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015 Styrdokument 2014-11-11 Ansvarig organisationsenhet: Folkhälsoförvaltningen Fastställd av Folkhälsonämnden 2014-11-12 Ersätter Arbetsmiljöplan 2014, 2013-12-11 146 c:\temp\cjen9qrefr.doc Arbetsmiljöplan,

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy Innehållsförteckning Kommunens målsättning 3 Definition av begreppet arbetsmiljö 3 Regelverk 3 Delegation 4 Systematiskt arbetsmiljöarbete undersöka, åtgärda och följa upp 4 Samverkan

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE 1 SAM... ingen bisyssla! Skapad 2015-09-23 2 Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att vi i det dagliga arbetet: uppmärksammar och tar hänsyn till alla förhållanden i arbetsmiljön som kan påverka de anställdas

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Region öst arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen, distriktet

Läs mer

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5)

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5) Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy 1(5) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Genomförande... 3 Samverkan och delaktighet... 3 Systematiskt arbetsmiljöarbete... 4 Uppföljning... 4 Avslutning...

Läs mer

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Checklista Uthyrning av arbetskraft Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete Självskattning Systematiskt arbetsmiljöarbete Välkommen till detta självskattningsverktyg som tar utgångspunkt i reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Skattningen görs genom att ta ställning till

Läs mer

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Det är arbetsgivarens skyldighet att göra en kartläggning av riskerna i arbetsmiljön. När denna görs ska man tänka på att arbetsmiljö inte enbart är fråga

Läs mer

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Följande rutiner finns inom Sydskånska gymnasiet för att signaler om fysisk- och psykosocial ohälsa och

Läs mer

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen Lilla guiden till arbetsmiljö lagstiftningen Förord I den här skriften får du snabb information om vad som ingår i begreppet arbetsmiljö. Vilka lagar som styr och vilka rättigheter och skyldigheter du

Läs mer

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods.

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Arbetsmiljölagen: Ansvaret för arbetsmiljön åvilar i första hand arbetsgivaren som

Läs mer

Personalenkät 2010 2/2/2011

Personalenkät 2010 2/2/2011 Personalenkät 2010 1. Jag trivs bra med... helt delvis inte alls min närmaste chef 1386 (52%) 630 (24%) 478 (18%) 125 (5%) 51 (2%) 79,73 mina arbetskamrater 1593 (60%) 703 (26%) 322 (12%) 46 (2%) 6 (0%)

Läs mer

Samordningsansvaret för arbetsmiljön

Samordningsansvaret för arbetsmiljön Samordningsansvaret för arbetsmiljön Samordningsansvaret för arbetsmiljön När två eller flera företag eller andra arbetsgivare samtidigt arbetar på samma arbetsställe ska de samarbeta för att ordna säkra

Läs mer

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter ARBETSMILJÖ- LAGEN fastställer grundläggande regler ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ger ARBETSMILJÖ- VERKET rätt att ge ut föreskrifter 1 LAGENS SYFTE Förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet Även i övrigt

Läs mer

Väktarens arbetsmiljö ditt ansvar

Väktarens arbetsmiljö ditt ansvar Väktarens arbetsmiljö ditt ansvar Ta befälet över riskerna Att arbeta som väktare medför många risker, t ex för belastningsskador. De kan leda till arbetssjukdomar som muskel- och ledbesvär. Bil- och fallolyckor

Läs mer

arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy

arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy Kommunstyrelsen och Centrala samverkansgruppen 1 Arbetsmiljö Sammanfattning Arbetsmiljögreppet

Läs mer

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR FÖRORD Parterna inom stål- och metallindustrin har en lång tradition i samarbetet på arbetsmiljöområdet.

Läs mer

ARBETSMILJÖPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD

ARBETSMILJÖPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD ARBETSMILJÖPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD VISION I arbetsmiljön ingår allt som påverkar oss i vårt arbete, fysiskt, psykiskt och socialt. Arbetsmiljön i Mölndals stad skall av förtroendevalda, ledare och anställda

Läs mer

CHECKLISTA FÖR ÄLDREOMSORG (boende), VÅRD- OCH BEHANDLINGSHEM

CHECKLISTA FÖR ÄLDREOMSORG (boende), VÅRD- OCH BEHANDLINGSHEM CHECKLISTA FÖR ÄLDREOMSORG (boende), VÅRD- OCH BEHANDLINGSHEM ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna.

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Personalpolitik Ägare/ansvarig Personalchef Antagen av Personalenheten 2005-03-31 Revisions datum Förvaltning KSF, stab Dnr Giltig fr.o.m.

Läs mer

CHECKLISTA FÖR MEDICINSKA LABORATORIER

CHECKLISTA FÖR MEDICINSKA LABORATORIER CHECKLISTA FÖR MEDICINSKA LABORATORIER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir

Läs mer

Ergonomi bedömningsexempel

Ergonomi bedömningsexempel Ergonomi bedömningsexempel Allmänt utan kommer till uttryck i olika fo. att delta. Nedan finner du de kunskapskrav i Idrott och hälsa 1 som är kopplade till ergonomi och arbetsmiljö. En kort förklaring

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lindh Marie-Louise Datum 2015-04-07 Diarienummer KSN-2015-0823 Kommunstyrelsen Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete. en vägledning

Systematiskt arbetsmiljöarbete. en vägledning Systematiskt arbetsmiljöarbete en vägledning Förord Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Det är en angelägenhet både för arbetsgivare och anställda,

Läs mer

ARBETSMILJÖHANDBOK. Företaget AB. Stina Ledare. Sven Andersson. Karin Persson. kontorschef. lagerchef

ARBETSMILJÖHANDBOK. Företaget AB. Stina Ledare. Sven Andersson. Karin Persson. kontorschef. lagerchef ARBETSMILJÖHANDBOK har 25 anställda och är en försäljningsverksamhet som har kontor och lager, (ingen produktion). VD är, kontorschef är och lagerchef är Sven Andersson VD Sven Andersson lagerchef kontorschef

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1 1 (5) Arbetsmiljöpolicy Inom Praktikertjänstkoncernen Antagen vid styrelsemöte 31 januari 2014 2 (5) Innehåll 1 Arbetsmiljö 3 1.1 Ansvar... 3 1.2 Arbetsmiljömål... 3 1.3 Inköp... 3 1.4 Kompetens... 3 1.5

Läs mer

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N?

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N? En lathund om hur man hanterar kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N? Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade

Läs mer

Sova kan du göra när du är pensionär

Sova kan du göra när du är pensionär Sova kan du göra när du är pensionär Återhämtning är mer än bara sömn Utan sömn tar kroppen stryk. Det gäller alla. Män, kvinnor, nattugglor, soffpotatisar och elitidrottare. Inte minst gäller det dem

Läs mer

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Ulricehamns kommun

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Ulricehamns kommun Kommunstyrelsen 2015-01-08, 20 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Ulricehamns kommun Enligt Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) ska arbetsgivaren,

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT DOKUMENTNAMN Arbetsmiljöpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2003 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KS 031117 150 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION DOKUMENTANSVARIG Personal- löneenheten REVIDERAT 2013-06-27

Läs mer

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds 2014-01-13 Arbetsmiljöplan 2014 Jämtlands Räddningstjänstförbunds Systematiskt arbetsmiljö- och hälsoarbete i förbundet Målet för det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet är att förena en väl fungerande

Läs mer

Satsa på arbetsmiljön. det lönar sig

Satsa på arbetsmiljön. det lönar sig Satsa på arbetsmiljön det lönar sig Arbetsmiljö Arbetsgivare som satsar på en god arbetsmiljö och därmed på sin personal uppnår mycket. Minskad sjukfrånvaro, högre intäkter och ökad goodwill är bara några

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Med ett helhetsperspektiv på hållbar hälsa och goda arbetsmiljöer

Läs mer

vem har arbetsmiljöansvaret?

vem har arbetsmiljöansvaret? vem har arbetsmiljöansvaret? Både uthyraren o Arbetstagare som hyrs ut har en speciell situation genom att arbetsgivaren har svårt att påverka arbetsmiljön hos inhyraren. Det är viktigt att såväl uthyraren

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA

Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA MÖLNDALS STAD Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA med utgångspunkt från Arbetsmiljölagen och AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete. MÖLNDALS STAD Kerstin Olofsson Arbetsmiljösamordnare,

Läs mer

Skapa en bra arbetsmiljö vid. omvårdnadsarbete i boendemiljö

Skapa en bra arbetsmiljö vid. omvårdnadsarbete i boendemiljö Skapa en bra arbetsmiljö vid omvårdnadsarbete i boendemiljö Den här broschyren riktar sig till dig som leder verksamheter där arbete med människor utförs i boendemiljö. Det kan vara till exempel hemtjänst,

Läs mer

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 FAS 05 Lokalt kollektivavtal Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan Munkedals kommun Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 Sida 2 av 9 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Gemensamma åtaganden

Läs mer

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Inledning Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering,

Läs mer

En säker arbetsplats. Din och min arbetsmiljö

En säker arbetsplats. Din och min arbetsmiljö En säker arbetsplats Din och min arbetsmiljö Innehåll Förord...3 Om säkerhet... 4-5 Attityder och beteenden...7 Roller och ansvar...9 Systematiskt arbetsmiljöarbete... 11-13 Introduktion av nya medarbetare...15

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet

Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet Första upplagan Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet Arbetsmiljöverket 2004 Text: Carin Frostberg, Organisatoriska och medicinska

Läs mer

Arbetsklimat. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Prevent

Arbetsklimat. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Prevent Arbetsklimat Systematiskt arbetsmiljöarbete Prevent Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att tillsammans med huvudmännen

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Hot. och. våld

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Hot. och. våld TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun Hot och våld Hot och våld Tillämpningen beskriver hur Hudiksvalls kommun förebygger hot- och våldsituationer på arbetsplatserna. Målsättningen är att alla medarbetare ska

Läs mer

Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun

Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun Antagen av: KS den 2009-06-15 138 Arbetsgivardelegationen 2009-05-29 Innehåll Värdegrund 4 Inledning 5 1 Arbetsmiljöpolicy 6 1.1 Viljeinriktning...

Läs mer

CHECKLISTA FÖR DENTALLABORATORIER

CHECKLISTA FÖR DENTALLABORATORIER CHECKLISTA FÖR DENTALLABORATORIER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. hälsa. i arbetslivet

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. hälsa. i arbetslivet TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun hälsa i arbetslivet Nationella folkhälsomål I de Nationella folkhälsomålen är det övergripande målet en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Ett delområde är

Läs mer

Svar på inspektionsmeddelande

Svar på inspektionsmeddelande VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 4/2007 SVAR INSPEKTIONSMEDDELANDE 1 (6) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Jan Nilsson, utredare 2006-11-23 AILI 2006/31728 Arbetsmiljöverket

Läs mer