VÄGLEDNING VID BRÄNDER OCH UTSLÄPPSBEREDSKAP. Kemikalieutsläpp. Foto: Kjell Collstedt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VÄGLEDNING VID BRÄNDER OCH UTSLÄPPSBEREDSKAP. Kemikalieutsläpp. Foto: Kjell Collstedt"

Transkript

1 VÄGLEDNING VID BRÄNDER OCH UTSLÄPPSBEREDSKAP Kemikalieutsläpp. Foto: Kjell Collstedt Oktober 2002 Reviderad hösten 2012

2 Innehåll Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Så använder man denna vägledning... 5 Framtagande av vägledning... 6 Del 1 Miljöpåverkan och lagstiftning... 7 Hur ämnen sprids i miljön... 7 Spridning i luft... 7 Spridning i mark... 7 Spridning i ytvatten och grundvatten... 8 Miljö- och hälsokonsekvenser... 9 Lokalisering... 9 Utsläpp av rök och stoft... 9 Utsläpp av släckvatten Farliga ämnen från bränder och andra olyckor Miljöpåverkan av skumvätskor Hantering av brandrester och förorenade massor Exempel på släckvattenhantering vid olika bränder Lagstiftning Miljöbalken (SFS 1998:808) Lagstiftning gällande skydd mot olyckor Lag (2006:544) om extraordinära händelser Plan- och bygglagen (2010:900) Sevesolagstiftning Arbetsmiljölagen Del 2 Förebyggande åtgärder Tillsyn och samverkan Lagen om skydd mot olyckor (LSO) Tillsyn av brandfarlig och explosiv vara Tillsyn av arbetsmiljön Miljötillsyn Samarbete mellan tillsynsmyndigheter Användbart material Krav på åtgärder via tillsyn och prövning Upprätta rutiner internt Förslag på försiktighetsmått Exempel på företag som vidtagit förebyggande åtgärder Del 3 Beredskap och samverkan Olika organisationers ansvarsområden Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) Räddningstjänsten: VAKA - nationell vattenkatastrofgrupp Polisen Miljönämnd och länsstyrelse Tekniska kontoret Skadevållande Försäkringsbolag, skadekonsulter och restvärdesledare Trafikverket med entreprenörer Krishantering på kommun och Länsstyrelsen Räddningsorganisation på skadeplats Samverkan och ledning vid olyckor Miljömyndighetens roll på olycksplatsen Miljömyndighetens förberedelse inför olyckor Del 4 Mer information Bilagor Bilaga A Lista över tillsynstips förebyggande av miljöolycka Bilaga B MKB-checklista vid tillståndsprövning... 59

3 Bilaga C Förslag till innehåll i olycksväska Bilaga D Förslag på provtagningsutrustning Bilaga E Checklista vid larm/anmälan Bilaga F Kom-ihåg-lista innan besök på olycksplats Bilaga G Checklista på olycksplatsen Brand Bilaga H Checklista på olycksplatsen Kemikalieutsläpp Bilaga I Checklista för ekonomiskt ansvar Bilaga J Miljömyndighetens checklista för uppföljning Bilaga K Brandskyddsdokumentationens innehåll Bilaga L Larmlista

4 Sammanfattning Denna rapport innehåller samlad kunskap från räddningstjänst, stadsbyggnadskontor, miljökontor och länsstyrelse. Tanken är att rapporten ska användas som inspirationskälla i arbetet med att förebygga bränder och olyckshändelser samt öppna upp för diskussion om hur man ska arbeta med miljöfrågorna vid akuta utsläpp. Läsaren får en bakgrund om bränder och deras miljöeffekter vilken inbegriper flera exempel från bränder som lett eller kunde ha lett till miljöpåverkan. Tillämpbar lagstiftning redovisas varvid särskild vikt läggs vid egenkontroll, miljökonsekvensbeskrivning vid tillståndsprövning och samverkan mellan myndigheter. I rapporten finns även förslag på enkla åtgärder i syfte att förebygga olyckor. Det finns även exempel hämtade från verksamheter som vidtagit förebyggande åtgärder. Vikten av att olika myndigheter genomför gemensamma inspektioner framhålls liksom andra former för samverkan. Olika myndigheters ansvarsområde på en olycksplats beskrivs och läsaren får en bild av hur räddningsorganisationen på en olycksplats ser ut. I slutet vägledningen finns checklistor (bilagor) för händelse av olycka samt gällande förberedande och förebyggande arbete. 4

5 Inledning Vägledningen visar både på förebyggande och föreberedande arbete samt hur samverkan kan fungera vid händelse av en olycka. Syftet med vägledning är att: Ge berörda myndigheter ett underlag för bedömning och rekommendationer om förebyggande åtgärder i syfte att motverka sådana miljöskador som kan uppkomma genom brand och andra olyckor. Ge exempel på hur man kan arbeta med miljöfrågor vid akuta utsläpp. Förtydliga olika aktörers roller i samband med utsläpp och andra olyckor Vi hoppas att vi genom detta arbete ger inspiration till ett utökat samarbete mellan berörda aktörer lokalt och regionalt. Så använder man denna vägledning Vi valt att dela in denna vägledning i tre delar och att lägga bilagor till de olika delarna sist i handledningen. Del 1 innehåller en översiktlig bild av miljö- och hälsokonsekvenser av bränder och andra olyckor samt ger läsaren en presentation av gällande lagstiftning. Del 2 innehåller underlag för bedömningar när det gäller förebyggande arbete, dvs. för att motverka miljöskador till följd av bränder och andra olyckor. Samverkan mellan olika myndigheter är en förutsättning för ett effektivt förebyggande arbete, därför är det en viktig del i detta avsnitt. Del 3 handlar om utsläppsberedskap, dvs. räddningstjänstens och miljömyndigheternas beredskap för bränder och andra olyckor som kan medföra miljökonsekvenser, bedömningar samt samverkan mellan miljömyndigheter och räddningstjänst. Alla delar hänger samman som ett dokument, men man kan också välja att ta del av enbart del eller Del Rapporten vänder sig främst till miljökontor (eller motsvarande) men även till räddningstjänst, länsstyrelse och stadsbyggnadskontor (eller motsvarande). Del 2 är även tänkt att kunna läsas av berörda verksamhetsutövare för information om förebyggande arbete. Del 3 kan passa försäkringsbolag, saneringskonsulter m.fl. som är inblandade i olyckor. 5

6 Framtagande av vägledning En projektgrupp bestående av representanter från olika miljökontor i länet, länsstyrelsen, räddningstjänsten och stadsbyggnadskontor tog gemensamt fram underlagsmaterialet till denna rapport I projektgruppen deltog följande personer (dåvarande arbetsplats) : Kjell Collstedt, Räddningstjänsten Storgöteborg Birger Engström, Räddningstjänsten Lidköping och Vara Elisabeth Lindqvist, Länsstyrelsens miljöskyddsenhet i Göteborg Lennart Johansson, Stadsbyggnadskontoret i Göteborg Ilpo Borg, Miljö- och teknikförvaltningen Lilla Edet Urban Lindqvist, Länsstyrelsens miljöskyddsenhet Ann Lundström, Miljöförvaltningen Göteborg Linda Nilsson, Miljö- och samhällsbyggnadskontoret Ulricehamn Carina Nyhammer, Miljö- och stadsarkitektkontoret Falköping Anna Kölfeldt, Miljökontoret Trollhättan Camilla Landén, biträdande projektledare Miljösamverkan, Lasse Lind, projektledare Miljösamverkan, Cecilia Lunder, biträdande projektledare Miljösamverkan I arbetet har även Claes-Håkan Carlsson från dåvarande Räddningsverket (SRV), Riskoch miljöavdelningen medverkat. Sammanställningen gjordes av Camilla Landén och Cecilia Lunder. Vägledningen har uppdaterats 2012 av Miljösamverkan Västra Götalands arbetsgrupp: Anna Engström, miljöenheten i Lerum Anna Fermsgård, Miljö-Hälsa i Lidköping, Grästorp och Götene Claes Eliasson, miljöenheten i Herrljunga kommun Gunnar Edlund, miljöförvaltningen i Göteborgs stad Lotta Sahlin Skoog, miljöskyddsenheten på Länsstyrelsen i Västra Götalands Län Lasse Lind, projektledare Miljösamverkan Västra Götaland Anna Malmros, projektledare Miljösamverkan Västra Götaland I arbetet deltog även Claes-Håkan Carlsson från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 6

7 Del 1 Miljöpåverkan och lagstiftning Hur ämnen sprids i miljön Spridningsförutsättningarna är en av fyra faktorer som är avgörande för miljökonsekvenserna av en olycka. Faktorerna är: utsläppets storlek, ämnets (ämnenas) farlighet, spridningsförutsättningarna på olycksplatsen och känsligheten hos den recipient som drabbas av utsläppet. Yttre förhållanden kan spela stor roll. Viktigast är temperatur och nederbördsförhållanden, men även andra förhållanden som t.ex. tidpunkt eller vindriktning kan påverka. Spridning i luft De luftföroreningar som släpps ut vid en olycka sprids, späds och kanske till och med omvandlas innan de slutligen landar på mark eller i vatten. Förhållandena vid olyckstillfället påverkar spridningen. Brandrök, damm eller gasmoln sprids i luften på olika sätt, dels beroende på egna egenskaper, men också beroende på rådande metrologiska förhållanden. De faktorer som främst påverkar ett ämnes spridning i luften är: Luftens skiktning (styrs av molnighet, temperatur, vindhastighet, årstid och tid på dygnet). Man skiljer mellan labil, neutral, stabil och extremt stabil skiktning (inversion). Bäst spridning erhålls normalt vid labil skiktning medan föroreningar kan färdas långt och sammanhållet vid stabil skiktning. Vid extremt stabil skiktning (inversion) kan föroreningarna lägga sig som ett tak över ett område och hålla en jämn och hög nivå. Ämnets densitet är avgörande för hur länge det finns kvar i luften. Sot har en uppehållstid i luften på några dagar. Damm och tyngre partiklar kan ha en uppehållstid på några timmar. Topografin styr ett ämnes spridning i luft genom att den påverkar luftens skiktning, vindriktningen påverkas av terrängformerna och vindhastigheten förändras. I en dalgång t.ex. styrs vindriktningen ofta om så att den går längs med dalgången. Spridningsberäkningar för att bedöma hur t.ex. brandrök eller utsläpp av gaser etc. sprids i luften och vilka områden som kan drabbas kan utgöra underlag vid räddningstjänstens beslut om evakuering eller uppmaning till närboende att hålla dörrar och fönster stängda. Spridning i mark Ett ämnes transport i och över mark påverkas av en rad faktorer t.ex.: Markens struktur, jordarter och deras lager. Grovkornigt material släpper igenom ett vätskeformigt ämne snabbare än ett tätare material. Lera kan vara så tät att all genomrinning hindras. Markytans lutning. Ju högre lutning (gradient) desto snabbare spridning. Markens fuktighet. Fuktig mark håller oljeaktiga ämnen på ytan men släpper snabbt igenom ett vattenlösligt ämne. 7

8 Ämnets egenskaper. Olösliga ämnen är ofta lätta att samla upp. Lösliga ämnen kan vara svåra att sanera. Ämnen med tyngre densitet än vatten och låg vattenlöslighet tenderar att sjunka och kan följa markens struktur istället för grundvattnets flödesriktning. Ämnen lättare än vatten flyter på vattenytan och är därmed möjliga att länsa. Temperatur och väderförhållanden. Avdunstningen är störst vid varmt, klart väder och stark vind. Eventuell växtlighet. Växtlighet kan ta upp föroreningar och hindra vidare spridning. Eventuellt skapad miljö: hus, asfalt, betong etc. Ledningssystem kan snabbt sprida ett utsläpp till recipient, avloppsreningsverk eller annat. Spridning i ytvatten och grundvatten Spridning till vatten kan ske på flera olika sätt: Direkt till vattendrag, sjö eller hav om utsläppet sker i direkt närhet Via diken, bäckar och åar Via dagvattenledningar, åkerdränering etc. Via kabelkulvertar eller i ledningsgravar Via avloppsledningar till reningsverk Via infiltration i mark till grundvatten. Vattenlöslighet och densitet är viktiga egenskaper att känna till för att beräkna ett ämnes spridning i vatten. Andra faktorer att ta hänsyn till kan vara avdunstning och strömningsförhållanden. För att kunna bedöma riskerna för miljöskador i ett område behövs kännedom om topografin och markförhållanden i skadeområdet. Med hjälp av denna kunskap kan man bedöma hur vattenflödet i marken går och markens genomsläpplighet/buffrande förmåga etc. Recipienter saknar ofta mekanismer för att ta hand om främmande ämnen och skadorna på miljön kan bli omfattande redan vid låga koncentrationer. Vattnets kemiska egenskaper (t.ex. buffrande förmåga) har betydelse för graden av påverkan. Tillgången till syre, temperatur och biologisk aktivitet påverkar nedbrytningshastigheten. Om föroreningar når grundvattnet bör man beakta att transport av föroreningar i grundvatten sker mycket långsamt varför påverkan kan ske under lång tid. Vill det sig illa och föroreningen är toxisk och i tillräckligt hög koncentration kan dricksvattentäkter i området bli otjänliga. Föroreningar som sprider sig i de lägre marklagren, och i grundvatten, tar längre tid att sanera. En grundvattentäkt kanske har vattenomsättningsperioder på 100 år eller mer. 8

9 Miljö- och hälsokonsekvenser Lokalisering Det är av stort intresse att tidigt få fram information om området är särskilt skyddsvärt och intressant ur miljösynpunkt eller om det är ett potentiellt förorenat område. Detta kan ha betydelse för insatsen. Utsläpp av rök och stoft En brand har ett okontrollerat förbränningsförlopp. Grunden för brand är förekomst av syre, brännbart ämne och värme. Faller någon av dessa tre grundstenarna bort, upphör det att brinna. Till skillnad från ett kontrollerat förbränningsförlopp i en värmepanna, varierar utvecklingen och konsekvenserna av en brand med bränsletyp, lufttillgång och brandintensitet. En välventilerad brand har mellan % förbränningseffektivitet. Om ventilationsförhållandena försämras, och de växlar ofta under hela brandförloppet bl.a. på grund av att branden i initialskedet förbrukat det mesta av syret i brandrummet, sker ansamling av brännbara, oförbrända kolväten. När syre tillförs kan ett explosionsartat brandförlopp äga rum. (I en övertändning deltar allt brännbart i brandrummet i branden, då fås också utveckling av cyanväte, kolmonoxid, kväveföreningar, saltsyra, dioxin, stoft m.m. beroende på vilka brännbara ämnen som finns tillgängliga). Vid förbränning bildas också partiklar i form av bland annat sot. Dessa kan binda andra kemiska ämnen som är betydligt giftigare än partiklarna i sig. Luftburna partiklar kan fästa på byggnader, ventilationsanläggningar eller i lungorna. Vid luftburna partiklar kan dessa senare komma ner med nederbörden. De oförbrända förbränningsprodukterna utgörs av en blandning av bland annat olika kolväten, VOC och PAH (polycykliska aromatiska kolväten) som bildas genom pyrolys och pyrosyntes till följd av värmen och bristen på syre. (Pyrolys = termisk sönderdelning. Pyrosyntes= ombildning av kolväten till PAH i närvaro av lätta kolväten) VOC bildar tillsammans med solljus och kväveoxider fotokemisk smog. Flera av de vanligaste VOC, såsom eten, propen, butadien och bensen, är cancerogena. Dessa förekommer i rök från fasta bränslen. Ofullständig förbränning av alifatiska och aromatiska kolväten, exempelvis olja ger upphov till bensen. Stoft bedöms, som bärare av PAH och tungmetaller utgöra en allvarlig hälso- och miljörisk. Värt att notera är att Sveriges Tekniska Forskningsinstitut funnit att det bildas mer än 10 g stoft/kg trä som förbränns även om förbränningen är ventilerad. För plaster kan stoftbildningen ligga på upp mot 200 g/kg. Stoftutsläppen från bränder ligger i samma storleksordning som vägtrafikens stoftutsläpp på årsbasis. Utsläppen av dioxiner, PAH, och VOC är av störst betydelse jämfört med andra utsläppskällor. Avfallsupplag av plast och däck utgör riskobjekt för dioxinspridning. Flis- och däcksupplag utgör riskobjekt för VOC och PAH. 9

10 Mängden CO 2, CO, NO, SO 2 från bränder i Sverige är av ringa betydelse för miljön i ett större perspektiv, medan det i den direkta närmiljön kan ha betydelse. Vid släckning av brand med vatten eller annat sänks temperaturen och förbränningen blir ofullständig med följd att ovanstående ämnen bildas i än större omfattning. Då både stoft och VOC är betydande för miljön bör det vid varje tillfälle övervägas om man överhuvudtaget skall släcka branden. Förutom stoft och VOC får man vid släckning dessutom problemet med släckvatten till vattenrecipient eller mark. Utsläpp av släckvatten Vid släckning av en brand sker urtvättning/ överföring av partiklar från rök, brandskadat material och kemikalier som funnits på brandplatsen till släckvattnet. Det släckvatten som inte har förångats kan innehålla miljöfarliga ämnen i höga koncentrationer, fasta eller lösta i vattnet, som sköljts med vid släckningsarbetet. Det förorenade släckvattnet kan sedan genom infiltration och ytavrinning nå grundvatten respektive närliggande ytvatten. Förorenat släckvatten kan också orsaka övergödning och/eller syrebrist i vattenmiljö. Beroende på vad som brinner kan delar av det som brinner eller restprodukter av det som brinner medföra utsläpp av kraftigt syreförbrukande ämnen vilket i sig kan utgöra ett hot mot miljön. En möjlighet att bedöma detta är att fastställa BOD (biologisk syreförbrukning) och COD (kemisk syreförbrukning) i samband med provtagning. Utbredningen av ett förorenat släckvatten på mark sker inte i samma omfattning som i vatten eftersom spridningen är mer begränsad. Påverkan kan dock bli stor på växter och djur och i värsta fall kan lokala livsmiljöer helt ödeläggas. Vidare kan släckvattnet påverka avloppsreningsverk genom att slå ut verkets biologiska steg. Reningsverk nedströms ett utsläpp bör alltid larmas även om man tror sig veta att det inte finns några avloppsbrunnar vid olycksplatsen. Farliga ämnen från bränder och andra olyckor (25) På dåvarande Räddningsverkets uppdrag genomförde Statens Geotekniska Institut (SGI) under några år provtagningar vid ett antal bränder. Syftet med projektet var att öka kunskapen över vilka ämnen som kan förekomma vid bränder och andra olyckor. En slutsats från projektet var att PAH (polycykliska aromatiska kolväten) bildas vid i princip alla bränder och kan utgöra ett stort problem. Vid övervägande delen av dessa bränder var släckvattnet förorenat av VOC- (flyktiga organiska ämnen) eller SVOCämnen (halvflyktiga organiska ämnen). De grupper av ämnen som oftast förekom i allvarliga halter i släckvattnet var alifatiska kolväten, fenol, metylerade fenoler samt metylerad bensen. I släckvattnet återfanns även olika metaller och flera i mycket höga halter. Bromerade flamskyddsmedel detekterades i släckvatten från bränder av framförallt elektronikskrot. Ytterligare en slutsats var att man inte har nått så långt vad gäller kunskap av utsläpp till luft och uppföljande undersökningar av mark och sediment. 10

11 Miljöpåverkan av skumvätskor Vanligt vatten har många fördelar som släckmedel. Det är billigt och ofta lätt att tillgå, det brinner inte själv annat än vid extremt höga temperaturer och det har en stor kylande förmåga. Dock finns det en nackdel, i synnerhet när det gäller släckning av bränder i vätskor lättare än vatten. Det tyngre vattnet sjunker genom bränslet utan att släcka. Det i sin tur kan ge upphov till en så kallad ångexplosion. Genom att använda skum (egentligen vatten + skum + luft) som släckmedel kan man få vattnet att flyta på den brinnande vätskan även om vätskan är lättare än vanligt vatten. Skum är egentligen bara en variant av vatten. Skumvätskans primära uppgift är att sänka ytspänningen så att man kan expandera skummet, dvs. få det att bilda skumbubblor. Sekundärt skall det göra skumbubblorna kemiskt resistenta mot bränslet. Skumvätskan har ingen påvisbar kemisk släckeffekt. Släckmekanismen går ut på att utbreda ett skumtäcke över bränsleytan så att avgasningen av bränsleångor till omgivande luft avtar. För att släckning skall uppnås skall alla flammor släckas samtidigt som bränslehalten i luften ovan skumtäcket understiger undre explosionsgränsen för bränslet i fråga. Brandfarliga vätskor utgör ca 80 % av den transporterade volymen farligt gods. Detta gör att de flesta olyckor i form av tankbilshaverier kan förväntas inneha brandfarliga vätskor. Vid större vätskebränder är skum det enda släckmedelsalternativ som räddningstjänsten har till sitt förfogande. Man kan dessutom använda skumtillsats för att öka vattnets blötande egenskap. Vid skogsbränder i bl.a. USA användes ett ytspänningsnedsättande medel för att blöta ej brunnen skog. I vissa fall kan detta också användas i Sverige. Nyttan med en sådan åtgärd måste dock vägas mot den ökade miljöpåverkan som uppstår. Skumsläckarna är effektiva mot bränder i trä, papper, tyg och andra fibrösa material men även bränder i vätskor och oljor, exempelvis bensin, och kan användas mot brand i elektrisk utrustning. Släckeffekten uppnås i huvudsak på samma sätt som vid släckning med vatten, det vill säga genom kvävning och nedkylning av elden. Skumvätskorna utgörs antingen av proteinbaserade eller syntetiska ytaktiva ämnen i kombination med filmbildande fluortensider och/ eller alkoholresistenta polymerer. Proteinbaserade skumvätskor innehåller konserveringsmedel. Man delar in skumvätskor i 4 huvudgrupper: detergentskum (innehåller tensider kan vara både protein- eller syntetbaserat), filmbildande (Protein eller syntetbaserad skumvätska med tillsats av filmbildande fluortensider, FFFP respektive AFFF). alkoholresistenta (FFFP- eller AFFF-skumvätskor som kombinerats med en alkoholresistent (AR) funktion). En gel bildas när skumvätskan kommer i kontakt med vattenlösliga bränslen. övningsskum (varierande innehåll av konserveringsmedel (från < 1%), metallsalter (ca 5%) och tensider (ca %). De flesta skumvätskorna har relativt snabb nedbrytbarhet. Testerna för kontroll av nedbrytbarhet är emellertid utförda vid C, dvs. temperaturer som vatten i vår klimatzon sällan uppnår. Även om nedbrytbarheten är hög för vätskan i stort kan delkomponenter såsom fluortensider vara mycket svårnedbrytbara t.o.m. toxiska. 11

12 Alla skumvätskor sänker ytspänningen i vattnet mer eller mindre och riskerar att påverka biologiska membran (fiskgälar), vilket försvårar syreupptagning. Fluortensider kan ingå med < 10% i både syntet- och proteinbaserade vätskor för att skummet snabbare skall flyta ut. Dessa är svårnedbrytbara och toxiska i låga koncentrationer. Glykoler/ glykoletrar kan finnas i skumvätskan för att öka skumbildning och minska frysrisk (upp till 50%). I mindre vattendrag finns risk för syrebrist när dessa bryts ner eller genom att skumtäcket skiljer vattenytan från den omgivande luften. Vissa djur är beroende av fri luftyta ovan vattnet. När skumvätskor används sker en förändring av vätskan, dels tillkommer ämnen från branden och dels finns risken att petroleumprodukter emulgeras vilket medför ökad spridningsrisk. Emulgerad olja tas förmodligen lättare upp av organismen jämfört med oljan och tensiden var för sig. På grund av den låga ytspänningen fungerar även skummet som tvättmedel och riskerar att tvätta ledningar från föroreningar som normalt har fastnat på insidan. Risken för störning av nitrifikationsprocess i reningsverk kan inte uteslutas vid avledning av skumvätskor till reningsverk. Då olika skumvätskors giftighet och användningsområde varierar är det räddningstjänstens ansvar att se till att hänsynsreglerna i miljöbalken tillämpas. Det vill säga att se till att den minst farliga produkten används i varje enskilt fall (produktvalsprincipen). Räddningstjänsten kan inför sin upphandling av skumvätskor anlita en miljökonsult eller på annat sätt få hjälp med bedömningen. Hantering av brandrester och förorenade massor Efter en brand eller en olycka kan en mängd olika typer av avfall uppkomma. Kvarvarande brandrester som har släckts kan innehålla en mängd giftiga produkter. Förorenat släckvatten kan ha runnit ner i marken, giftig rök kan ha förorenat gröda, kemikalier kan ha runnit ut och förorenat byggnader och mark. Vilket omhändertagande som är lämpligt för restmaterial och förorenad mark ska baseras på en klassning av avfallet utifrån avfallsförordningen. Avfallsbolag eller konsulter kan hjälpa till med avfallsklassningen. Miljökontoren eller länsstyrelsen kan bedöma om klassningen är riktig. Klassningen av förorenade massor (mark, byggnader, rivningsrester) ska ske av den som äger avfallet. Det är även avfallsägaren som bestämmer vart avfallet ska skickas. Som hjälp i arbetet med att klassa förorenade massor kan man använda Avfall Sveriges Bedömningsgrunder för förorenade massor, Rapport 2007:01 som finns på deras hemsida (se referenslistan över hemsidor). Då avfallet betraktas som farligt avfall får det enbart transporteras av transportörer med tillstånd från länsstyrelsen. Om avfallet befaras laka eller läcka föroreningar bör det förvaras nederbördsskyddat eller i en tät container. Exempel på släckvattenhantering vid olika bränder Den som vill kan läsa mer om de olika bränderna i referenslitteraturen, se sifferhänvisning i rubriken. 12

13 Akallatunneln, Stockholm, brand i kabeltunnel (13) I mars 2001 brann det i en kabeltunnel. Kablar på en sträcka av 5-7 m i tunneln förstördes. Branden bekämpades med ca 3 m 3 vatten. Släckvatten rann ca 750 m in i tunneln där det finns ett sedimenteringsmagasin (5-6m 3 ) samt en pumpgrop. Normalt används dessa avvattningsanordningar för att pumpa bort inläckande vatten från berget. Vatten pumpas till ett dike vid tunnelmynningen och når efter ca 800 m Igelbäcken, lokal för den sällsynta och utrotningshotade fiskarten grönling. I det inledande skedet bedömdes inte miljöeffekterna kunna vara så betydande att provtagning var nödvändig. Släckvatten utspätt med grundvatten från tunneln (ca 40 l /dygn) pumpades via diken till Igelbäcken. Miljökontoret kontaktades först två veckor efter branden när saneringen skulle påbörjas. Vid saneringsarbetet, som bestod av tvätt av brandområdet och bortschaktning av bottenmaterialet i tunneln, togs prover ut på sot och tvättvatten. Sotaskan innehöll mycket höga halter dioxin och PAH medan tvättvattnet visade på låga halter VOC, PAH, PCB, metaller, COD-Cr och BOD-7. Kommentar: Denna händelse visar på vikten av att se konsekvenserna över helheten. Att det kontaminerade släckvattnet så småningom via omvägar når ett naturkänsligt område är inte ovanligt. Detta fenomen är också vanligt vid utsläpp från trafikolyckor när föroreningen når ett dike där det är oklart vart detta mynnar. Brand i Västerviks Värmeverk (8) Västerviks Värmeverk brann Branden startade med en explosion och efterföljande brand i sopkvarnen spred sig snabbt över sophanteringsdelen med dess hushållssopor. Eftersläckningsarbetet blev omfattande. Det användes ca 1700 m 3 vatten. En del förångades av värmen men annat samlades i sopsilon. En del rann och pumpades ut i havet. På planen utanför täcktes alla dagvattenbrunnar. Marken täcktes med spån för att suga upp vattnet. Prov togs på släckvattnet som samlades i källaren och dagvattenledningarna. Proven analyserades med avseende på klorfenoler, klorbensener och polyaromatiska kolväten (PAH). PAH låg långt över gränsvärden för PAH i känsligt vatten både för summa cancerogena PAH och för summa övriga PAH. Det har beräknats att från denna enda brand spreds 1 kg kvicksilver, 15 kg zink och 2 hg bly. Resterande släckvatten med dess innehåll av tungmetaller spreds över en flishög, som utgjorde bränsle till värmeverket, med hjälp av spridda strålar. Därigenom kunde föroreningarna tas om hand när flisen senare får eldas i anläggningar med reningsmöjligheter. Kommentar: Det är viktigt att all verksamhet genomför ett risk- och sårbarhetsarbete. Genom en sådan analys kan man förhindra, eller minska konsekvenserna från alla tänkbara risker. Speciellt viktigt är att det olycksförberedande arbetet beaktas. Västervik, brand i rivningsflis (9) År 1997 utbröt brand till följd av felaktig förvaring (för högt upplag och för stor volym) av rivningsflis. Verksamheten hade inte vidtagit åtgärder trots påpekanden. Branden började som en självantändning med glödhärdar och rökutveckling som varade i ett par veckors tid. Viss del av kostnaderna för släckinsatser fick bolaget stå för eftersom 13

14 allt arbete inte ansågs vara räddningstjänst. I början av april 1997 övertändes en flishög på ca m 3. Släckning genomfördes med vattenbegjutning (vattenkanoner och helikopter användes) och lämpning. Släckvattnet (ca 1000 m 3 ) lakade ut stora mängder föroreningar och halterna hade i början mycket stor föroreningspåverkan avseende flera tungmetaller och andra ämnen t.ex. fenol, absorberbara organisk bundna halogener (AOX) och kväve. Det visade sig att RT-flisen (RT-flis är ett handelsnamn på en produkt som importeras från kontinenten) innehöll förhöjda halter av bly och zink. Morgonen därpå fick företaget ta över ansvaret för arbetet. Fyra dagar senare beslutades att all blöt, bränd och skadad flis måste bort m 3 flis kördes då till förbränning. Prover togs ut av SGI under april juni Halterna i grundvattnet två månader efter branden bedömdes enligt Naturvårdsverkets preliminära version av förorenade områden vägledning för översiktliga inventeringar och riskklassningar som stor eller mycket stor föroreningspåverkan. Uppföljande provtagning av grundvattnet på brandplatsen gjordes Resultaten av provtagningarna visar att höga halter av tungmetaller, PAH, fenol och kväve kan uppkomma i släckvatten och närbeläget grundvatten. Beroende på hydrogeologiska förhållanden tvättas därefter föroreningarna ut från området. I det aktuella fallet tog det för de flesta ämnen mellan 1 2 år innan halterna sjunkit till normala halter. Inom områden med lägre omsättning av vatten kan det ta betydligt längre tid innan halterna blir acceptabla. Kommentar: Att stackar med organiskt material självantänder är inget okänt fenomen och beror ofta på felaktig förvaring. Det är viktigt att anvisningar följs när det gäller detta och en del förebyggande arbete kan göras, exempelvis temperaturövervakning. Om det ändå börjar brinna bör ett system med uppsamling i dammar av släckvattnet beaktas och planläggas i god tid. Det förekommer också att en viss återanvändning av släckvattnet görs från dessa dammar. Det bör dock beaktas att föroreningar ackumuleras i detta vatten. Ragnsells mellanlager av farligt avfall (10) I Ragnsells mellanlager för farligt avfall startade 1994 en brand i ca 80 m 3 miljö- och brandfarligt avfall. Hela den invallade betongplattan (volym ca 700 m 3 ) full med containers, fat och burkar var övertänd vid räddningstjänstens ankomst. Släckningsarbetet blev en balansgång mellan att så snabbt som möjligt dämpa och släcka kemikaliebålet samtidigt som släckvattnet skulle omhändertas innan det kom ut i mark och vattendrag. Genom att maximalt utnyttja insatsorganisationen för skumsläckning kunde man klara huvudsläckningen på 2,5 timmar. Läckage av släckvatten till omgivningen kunde hindras genom att företagets personal med hjälp av slamsugningsbilar omfördelade släckvattnet till kringliggande invallningar och cisterner i takt med påföringen. Inom området fanns färgrester, lösningsmedel, lacker, ammoniak, isocyanater, hydrazin, spillolja, natriumborhydrid, tungmetaller, syror, bekämpningsmedel och en stålbox med PCB-haltigt avfall (kondensatorer). PCB-boxen kunde senare föras bort intakt sedan företagets personal visat var den fanns. Kapaciteten att ta hand om släckvattnet dimensionerade tempot i släckinsatsen. Ca % av den brännbara volymen brann. Ca 120 m 3 vatten och liter skumvätska förbrukades. 14

15 Förberedelser gjordes att tillsammans med lokalradion sända ut VMA-meddelande (Viktigt Meddelande till Allmänheten) eftersom röken bedömdes som mycket hälsofarlig. Det visade sig dock räcka med att en polispatrull avdelades för att kontrollera rökens utbredning. Kommentar: Här finns ett tydligt exempel på dilemmat i att släppa ut farlig brandrök eller kontaminerat släckvatten. Ett sätt att få ett beslutsunderlag är att i förväg genomföra en risk- och sårbarhetsanalys med flera omfall, exempel vindkantringar och olika årstiders påverkan. Mörbylånga tätort (12) År 1992 uppstod en stor brand i en industribyggnad med tre företag i Mörbylånga tätort. Ett företag lagrade och paketerade fröer, ett företag tillverkade ättiksprit och det tredje företaget var ett tillståndspliktigt ytbehandlingsföretag. Både länsstyrelse, miljökontor och stadsbyggnadskontor var på plats för att bistå med rådgivning vid brandens utbrott. Ytbehandlingsindustrin: Vid branden lämnades råd att använda så lite vatten som möjligt vid släckningen av lokalerna för den elektrokemiska verksamheten. Framför allt var det viktigt att inte spruta vatten över de olika behandlingslinjerna. Detta skulle innebära att lösningar innehållande starkt sura eller cyanidhaltiga tungmetallösningar skulle rinna ut och spridas. Liknande direktiv gavs angående kemikalieförråden. Dessutom gavs vissa råd beträffande kemikalierisker och vilka kemiska reaktioner som skulle kunna inträffa om kemikalier av olika slag skulle blandas. Avloppet kontrollerades. Inget släckvatten rann ut från anläggningen utan rann till några bassänger i golvet vid anläggningens interna reningsverk. Övrig verksamhet: Vid branden i ättiksfabriken och förpackningsanläggningen kunde släckvatten användas obehindrat. När de träbehållare som användes vid ättiksprittillverkningen och huvudparten av glasfibercisternerna för färdig ättiksprit brann strömmade vätskorna ut. Detta gav en lukt av ättika över omgivningen. Vätskeblandningen och släckvattnet rann till en början via en dagvattenledning ut till havet. Ur miljösynpunkt kunde detta accepteras eftersom det svagt sura vattnet inte innehöll några tungmetallsalter utan huvudsakligen bestod av lättnedbrytbara ämnen. Tyvärr täpptes så småningom dagvattenbrunnarna igen varvid det sura vattnet rann ut över en närbelägen åker. Höstsådden inom några 1000 m 2 dog. Kommande vår bör dock de sura ämnena vara urtvättade och nedbrutna så att den marken åter kan brukas. Det släckvatten som var kvar på området neutraliserades med kalk. Innehållet av syrekrävande substans i detta vatten var inte alarmerande hög och kunde därför släppas via en dagvattenledning ut i havet. Saneringsarbetet tog drygt en månad. Bland annat transporterades 32 m 3 koncentrerade ytbehandlingsblad, 12 m 3 avfettningsvätskor samt 20 m 3 tungmetallhaltiga bad till SAKAB. Kommentar: Detta exempel åskådliggör att kunskap om hela verksamheten, vilka ämnen som hanteras samt lokalisering av dessa kemikalier är viktigt underlag för räddningstjänstens beslut. Exemplet visar också på vikten av att knyta externa speciallister till beslutsfattandet. 15

16 Lagstiftning I samband med miljötillsyn, tillsyn enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) och tillsyn av brandfarlig vara eller bygganmälningar kan brister i brandskyddet och förebyggande åtgärder för släckvattenhantering upptäckas och krav på åtgärder ställas. Även vid prövning av nya och ändring av befintliga verksamheter kan de olika myndigheterna ställa krav på åtgärder, handlingsplaner med mera utifrån aktuell lagstiftning. I den fysiska planeringen finns möjligheter att vidta olycksförebyggande och skadebegränsande åtgärder med avseende på olyckors miljöeffekter. Sammanhållen bebyggelsemiljö ska utformas med hänsyn till behovet av skydd mot uppkomst och spridning av brand, mot trafikolyckor och andra olyckshändelser. Vidare kan man ställa krav på invallning av t.ex. kemikalietankar, skyddsanordningar vid vattentäkter etc. Många förebyggande åtgärder kan ingå i verksamheternas egenkontroll och kvalitetsprogram. Under nedanstående delrubriker ges en kort beskrivning av lagar och förordningar som styr olika myndigheters arbete. Under varje delrubrik redovisas förslag på krav som de olika myndigheterna kan ställa med stöd av denna lagstiftning. Miljöbalken (SFS 1998:808) Miljöbalken reglerar bland annat skydd av områden, miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, kemiska produkter, förorenade områden/byggnader, vattenverksamhet, täkter och avfall. I kapitel 2 finns de allmänna hänsynsreglerna som beskriver några rättsligt bindande principer (bevisbördesregeln, kunskapskravet, försiktighetsprincipen, lokaliseringsprincipen, hushållnings- och kretsloppsprinciperna, produktvalsprincipen samt ansvar för att avhjälpa skador). Avvägningen rörande hur hänsynsreglerna ska tillämpas beror på vilka hälso- och miljörisker som finns och sannolikheten för att miljöeller hälsopåverkan ska uppkomma. Det finns en rad förordningar och föreskrifter under miljöbalken. Några exempel är: Förordning (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, Miljötillsynsförordningen (2011:13), Förordning (SFS 1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll, Föreskrift och allmänna råd om skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor (NFS 2003:24), Avfallsförordning (SFS 2011:927), Förordning (SFS 2012:259) om miljösanktionsavgifter, Naturvårdsverkets förteckning över naturområden som avses i 7 kap. 27 miljöbalken (NFS 2007:1). Uppdaterad med NFS 2009:8. Skyddade områden enligt Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön Egenkontroll enligt miljöbalken Miljöbalken ställer även krav på verksamhetsutövare att utöva egenkontroll över sin verksamhet. Så här står det i kapitel 26: 19 Den som bedriver verksamhet eller vidtar åtgärder som kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa eller påverka miljön skall fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga sådana verkningar. 16

17 Den som bedriver sådan verksamhet eller vidtar sådan åtgärd skall också genom egna undersökningar eller på annat sätt hålla sig underrättad om verksamhetens eller åtgärdens påverkan på miljön. I förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll framgår närmare vad som avses med detta. Nämnas kan att det bland annat ställs krav på verksamhetsutövare att omgående underrätta tillsynsmyndigheten om det inträffar en driftsstörning eller liknande händelse som kan leda till olägenheter för människors hälsa eller miljön. I förordningen anges också att verksamhetsutövaren fortlöpande och systematiskt ska undersöka och bedöma riskerna med verksamheten. Vid tillståndsprövning enligt Miljöbalken skall en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas (Miljöbalken 6 kap och förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar). Syftet med en MKB är att visa de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra bl.a. på människor, djur, växter, mark, vatten och luft. En MKB skall utgöra underlag för en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. Se Bilaga B MKB-checklista vid tillståndsprövning. I MKB:n skall bl.a. inverkan på människor hälsa och säkerhet visas. Miljöeffekterna vid en olycka som haveri eller brand bör belysas och förebyggande åtgärder för att förhindra olyckor och bränder bör också redovisas. Samlad riskpåverkan är en miljökonsekvens som ska redovisas och bedömas i MKB. MKB:n bör också visa hur negativa miljö-effekter från en olycka kan förebyggas. Även risken för en olycka skall vägas in. Krav på en mer grundlig redovisning kan ställas exempelvis när känsliga vattendrag, närliggande grundvatten eller känsliga biotoper kan bli drabbade. En bedömning av redovisningens omfattning måste alltid göras i det enskilda fallet. I MKB:n skall man också redovisa alternativa platser för verksamhetens lokalisering. Vid en jämförelse av vad som är den bästa lokaliseringen skall risken för olyckor och de miljöeffekter de kan ge upphov till vägas in. Man skall i MKB också redovisa ett så kallat 0- alternativ där man redogör för vad som händer om man inte vidtar tänkt åtgärd. Här bör det också påpekas att det inte bara är i närmiljön som man skall titta på risken och konsekvenser för miljöpåverkan. Även transporter till och från en planerad verksamhet skall beaktas. Ett åtgärdsförslag i MKB:n för att förebygga miljöeffekterna vid en olycka kan vara att skapa möjlighet till släckvattenuppsamling på fastigheten. Andra åtgärdsförslag kan innehålla förslag på sätt att eliminera risker eller på annat sätt begränsa konsekvenserna av en olycka. Exempel på sådana åtgärder kan vara installation av sprinklersystem eller begränsningar i lagerhållningen i syfte att förhindra okontrollerade bränder. För de verksamheter som omfattas av sevesolagstiftningen (beskrivs närmre under rubriken Övrig lagstiftning) har MKB:n fått ett utökat syfte. Förutom att identifiera hur verksamheten kan påverka omgivningen ska verksamhetsutövaren i MKB:n också identifiera och bedöma hur säkerheten i själva verksamheten kan påverkas av faktorer i omgivningen, det vill säga risken för s.k. dominoeffekter. Kommentar 1: I ett tillståndsbeslut enligt miljöbalken kan villkor exempelvis fastställas om uppsamlingsmöjligheter för släckvatten. Det är också möjligt att driva ett krav på uppsamling av släckvatten i det löpande tillsynsarbetet. Ett vanligt villkor är krav på att 17

18 kemikalier skall vara invallade och förvaras så att läckage till avloppsbrunnar eller dagvattenbrunnar inte kan ske. Krav på åtgärder för att förebygga olycka kan ställas med stöd av LSO eller lagen om brandfarliga och explosiva varor men kan också ingå som villkor i tillståndsbeslut. Krav på förebyggande och begränsande åtgärder finns också i sevesolagstiftningen. Kommentar 2: Vid etablering av nya verksamheter som kräver anmälan eller tillstånd enligt Miljöbalken ska risken för bränder och olyckor vägas in. Nedan ges förslag på åtgärder som kan krävas med stöd av miljöbalken samt förordningar och föreskrifter som meddelats med stöd av miljöbalken: - Kemikalier bör alltid vara invallade och förvaras så att läckage till mark, avloppsbrunnar eller dagvattenbrunnar inte kan ske. (Lagstöd: Miljöbalkens hänsynsregler. Detaljerade bestämmelser finns i vissa fall, se t.ex. Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor, (NFS 2003:24) - Tillsyn över den yrkesmässiga kemikalieanvändningen med avseende på den yttre miljön. För en orientering om invallning m.fl. skyddsåtgärder och regler om detta se Handledning för kemikalietillsyn (Miljösamverkan Västra Götaland 2000), och Handbok i kemikaliehantering (Länsstyrelsen i Östergötland 1999). - Lager bör begränsas så att okontrollerade bränder inte uppstår.(lagstöd: Miljöbalkens hänsynsregler). - Alla som bedriver någon typ av verksamhet ska utöva egenkontroll för att säkra att skada inte uppstår. Bland annat kan myndigheterna kräva att verksamheterna har kemikalielistor (som kan lämnas till räddningstjänsten), har kunskap om VAledningssystem på fastigheten och har möjlighet att täcka brunnar. (Miljöbalkens hänsynsregler samt förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll). - Verksamheter bör ha sammanställt en beskrivning av det förebyggande riskarbetet. Alla verksamheter bör ha rutiner för hur risker ska analyseras och hanteras. Kraven kan vara olika beroende på vilken verksamhet som bedrivs. Verksamheter som omfattas av Sevesolagstiftningen ska t.ex. ha ett särskilt säkerhetsledningssystem. Lagstiftning gällande skydd mot olyckor Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB), länsstyrelsen och den kommunala räddningsnämnden utövar tillsyn enligt Lag om skydd mot olyckor (LSO). Lagen innehåller föreskrifter om hur samhällets räddningstjänst (kommunal och statlig) skall organiseras och bedrivas. I lagen finns också bestämmelser om olycks- och skadeförebyggande åtgärder, om sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen, samt om rättigheter och skyldigheter för enskilda. 2 kap. 2 Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller 18

19 annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. 2 kap. 4 Vid en anläggning där verksamheten innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människor eller miljön, är anläggningens ägare eller den som utövar verksamheten på anläggningen skyldig att i skälig omfattning hålla eller bekosta beredskap med personal och egendom och i övrigt vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa sådana skador. 2 kap. 5 Vid utsläpp av giftiga eller skadliga ämnen från en anläggning som avses i 4 skall den som utövar verksamheten underrätta länsstyrelsen, polismyndigheten och kommunen om utsläppet påkallar särskilda åtgärder till skydd för allmänheten. Underrättelse skall också lämnas om det föreligger överhängande fara för ett sådant utsläpp. Kommentar: Räddningstjänsten har endast möjlighet att ställa krav med stöd av LSO vid befintliga byggnader eller anläggningar. Vid ny- eller ombyggnation gäller Plan- och bygglagen. Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor Förordningen innehåller föreskrifter som ansluter till vad som föreskrivs i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor 6 kap. 1 När en räddningsinsats är avslutad efter en olycka som inneburit att miljön har blivit skadad, skall räddningsledaren underrätta den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgiften inom miljö- och hälsoskyddsområdet och länsstyrelsen Lag (SFS 2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor Lagen gäller hantering, överföring och import av brandfarliga och explosiva varor samt sådana förberedande åtgärder som behövs med hänsyn till brand- och explosionsrisken samt konsekvenserna av en brand eller en explosion. Lagens syfte är att hindra, förebygga och begränsa olyckor och skador på liv, hälsa, miljö eller egendom som kan uppkomma genom brand eller explosion orsakad av brandfarliga eller explosiva varor. Lagen ska även förebygga obehörigt förfarande med varorna. Kommunen har ansvaret för tillståndsgivning och tillsyn av brandfarliga varor och explosiva varor. Kommunen får själv bestämma över var tillstånds- och tillsynsfrågor ska hanteras inom kommunen (t.ex. av Byggnämnden eller av Räddningstjänsten). Kommunen har också möjligheter till samverkan med andra kommuner, dvs. flera kommuner kan alltså ha en och samma insats för denna typ av ärenden. Tidigare lagstiftning uttryckte att detta skulle hanteras under den eller de nämnder som fullgjorde uppgifter inom plan- och byggväsendet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har ansvaret för all hantering som sker inom försvaret. Förordning (SFS 2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor Förordningen innehåller föreskrifter för tillämpningen av lagen om brandfarliga och explosiva varor. I föreskrifterna ställs krav på att sådana varor inte rinner ut eller att obehöriga kan komma åt dem. Vid vissa varor och vid vissa mängder ställs krav på invallning (sekundärt skydd). Vid förvaring skall man dimensionera för att kunna göra effektiva insatser vid brand. 19

20 Med stöd av bestämmelserna i förordningen kan krav ställas på företag, som vill ha tillstånd att hantera brandfarlig eller explosiv vara, att ta fram en riskanalysför verksamheten. Enligt en definition är riskanalys en systematisk analys med syftet att bestämma risken förknippad med ett system, ett sammanvägt mått på sannolikhet och konsekvens. Den som vill utföra s.k. heta arbeten, t.ex. svetsning, lödning, takläggning etc intill brandfarlig eller explosiv vara måste ansöka om tillstånd för detta hos kommunen. Lag (2006:544) om extraordinära händelser Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap förkortas ofta till lagen om extraordinära händelser. Lagen ersatte under 2006 Lag om civilt försvar. Lagen syftar till att kommuner och landsting ska minska sårbarheten i sin verksamhet och vara väl förberedda vid olika krissituationer. Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som: - Avviker från det normala. - Innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner. - Kräver skyndsamma insatser. Enligt lagen ska alla kommuner ha en krisledningsnämnd som kan inkallas när en extraordinär händelse inträffar Därtill ska alla kommuner och landsting göra en risk- och sårbarhetsanalys där det redovisas vilka extraordinära händelser som kan inträffa och hur dessa händelser kan påverka verksamheten. Utifrån denna ska det tas fram en beredskapsplan för hur extraordinära händelser ska hanteras, vilken ska fastställas vid varje ny mandatperiod. Plan- och bygglagen (2010:900) Plan- och bygglagen, PBL, innehåller bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att med beaktande av den enskilda människans frihet främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. PBL reglerar bland annat krav på byggnader och planarbete (översiktsplan, detaljplan m.m.). I 2 kap 6 regleras utformning och placering av byggnader: 6. Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till. 2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser. 20

21 I 4 kapitlet 12 PBL regleras skydd mot störningar: 12 I en detaljplan får kommunen bestämma 1. skyddsåtgärder för att motverka markförorening, olyckor, översvämning och erosion, 2. skyddsåtgärder för att motverka störningar från omgivningen, och 3. om det finns särskilda skäl för det, högsta tillåtna värden för störningar genom luftförorening, buller, skakning, ljus eller andra olägenheter som omfattas av 9 kap. miljöbalken. I 8 kapitlet 4 regleras byggnadsverks tekniska egenskaper: 4 Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om 1. bärförmåga, stadga och beständighet, 2. säkerhet i händelse av brand, 3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön, 4. säkerhet vid användning, 5. skydd mot buller. Byggnadsnämnden kan begära en information om hur t.ex. släckvatten tas om hand vid tekniskt samråd och vid beslut om kontrollplan. Vilka följdkrav det medför måste bestämmas från fall till fall med utgångspunkt från riskanalyser och miljökonsekvensbeskrivningar vid svårtolkade objekt. Ibland kan det bästa vara att, om möjligt, ändra detaljplanen för att minimera risken, t.ex. genom att reglera hur dagvatten ska hanteras. Om någon vill etablera en verksamhet som bedöms vara ytterst olämplig, men som stämmer med planbestämmelserna kan byggnadsnämnden begära anstånd med att medge bygglov, för att ha möjlighet att först ändra detaljplanen. Föreskrifter och Allmänna Råd Det finns flera föreskrifter och Allmänna råd beslutade av Boverket. Särskilt viktig är BBR, Boverkets Byggregler, som utgörs av föreskrifter till PBL. Sevesolagstiftning EU antog 1996 det så kallade Sevesodirektivet om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olyckshändelser (för människor och miljön) där farliga ämnen ingår. EG-direktivet kom till bl.a. med anledning av olyckan i Seveso 1972 då ett stort område förgiftades av dioxin. Seveso III-direktivet antogs under Sverige har omsatt direktivet till svenska regler. Reglerna finns i huvudsak i lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (sevesolagen) jämte tillhörande förordning (1999:382) och Räddningsverketsföreksrifter (SRVFS 2005:2) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckori miljöbalken med tillhörande förordningar samt i föreskrifter från Arbetsmiljöverket (AFS 2005:19.) Reglerna gäller för verksamheter som hanterar farliga ämnen i mängder som överskrider en angiven gräns. Alla verksamhetsutövare som omfattas av bestämmelserna, ska utarbeta ett handlingsprogram för hur allvarliga kemikalieolyckor ska förebyggas och hur följderna av sådana, för människor och miljö, ska begränsas. Bestämmelserna innehåller också särskilda skyldigheter för verksamhetsutövaren. Det finns två olika kravnivåer, den lägre och den högre. Länsstyrelsen och Arbetsmiljöverket är tillsynmyndigheter enligt Sevesolagstiftningen. 21

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) BROMÖLLA KOMMUN Miljökontoret 1 (12) Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) ver. 040122 Administrativa uppgifter Anläggningens namn Besöksadress Utdelningsadress

Läs mer

Förvara kemiska produkter och farligt avfall på rätt sätt

Förvara kemiska produkter och farligt avfall på rätt sätt Förvara kemiska produkter och farligt avfall på rätt sätt Möta är ett samverkansprojekt mellan länets 13 kommuner företrädda av miljökontoren samt Länsstyrelsen Östergötland. Maj 2009 Förvara kemiska produkter

Läs mer

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar

Läs mer

Plan för tillsynsverksamhet

Plan för tillsynsverksamhet Plan för tillsynsverksamhet 2011-2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Tillsyn LSO... 3 1.2 Tillsyn på verksamheter enligt LSO 2 kap. 4... 3 1.3 Tillsyn LBE... 4 1.4 Seveso II-direktivet... 5

Läs mer

Krav på företagens Egenkontroll

Krav på företagens Egenkontroll Krav på företagens Egenkontroll enligt Miljöbalken Med denna handbok vill Miljökontoret i Höganäs hjälpa dig och ditt företag att leva upp till Miljöbalkens krav på egenkontroll. Kraven är omfattande men

Läs mer

Lagar och föreskrifter

Lagar och föreskrifter Lagar och föreskrifter Det finns många lagar och författningar som syftar till att skydda miljön. För den yttre miljön är de viktigaste lagarna samlade i miljöbalken. I vissa fall anges detaljerade krav,

Läs mer

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Vattenförvaltning för företag Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Den 22 december 2009 fastställde de fem svenska Vattenmyndigheterna miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram

Läs mer

Miljöbalkens krav på Egenkontroll

Miljöbalkens krav på Egenkontroll Miljöbalkens krav på Egenkontroll - bättre rutiner i din verksamhet Väl fungerande rutiner ger bra förutsättningar för att fel på utrustning och felaktig hantering upptäcks innan allvarlig skada inträffar.

Läs mer

Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun.

Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun. Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun. BESLUT Med stöd av 7 kapitlet 21 och 22 miljöbalken beslutar Länsstyrelsen om vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter för Jungs

Läs mer

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST FÖRETAGETS ANSVAR Alla företag påverkar miljön på något sätt och ansvarar för sin egen miljöpåverkan.

Läs mer

Inspektionsrapport, egenkontroll gällande båtklubbar och marinor

Inspektionsrapport, egenkontroll gällande båtklubbar och marinor Inspektionsrapport Dnr: 2015 4075 Sida 1 (5) 2015-06-26 Handläggare Charlotte Larsson Miljö- och hälsoskyddsinspektör Telefon 08-508 288 71 E-post: charlotte.larsson@stockholm.se Örnsbergs båtklubb Inspektionsrapport,

Läs mer

Information till allmänheten och kommunens plan för räddningsinsats vid Schlötter Svenska AB, Hillerstorp, Gnosjö kommun.

Information till allmänheten och kommunens plan för räddningsinsats vid Schlötter Svenska AB, Hillerstorp, Gnosjö kommun. Information till allmänheten och kommunens plan för räddningsinsats vid Schlötter Svenska AB, Hillerstorp, Gnosjö kommun. Antagen av räddningschefen 2014-12-22 Information till allmänheten Inledning Lag

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor; SFS 1999:381 Utkom från trycket den 14 juni 1999 utfärdad den 27 maj 1999. Enligt riksdagens

Läs mer

1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld verksamhet Ändring av verksamhet

1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld verksamhet Ändring av verksamhet Anmälan enligt 9 kap 6 miljöbalken (1998:808) samt Uppdaterad 2014-04-04 1 kap. 10 eller 11 miljöprövningsförordningen (2013:251) 1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken Enligt 9 kap 6 miljöbalk (1998:808) samt 10 i miljöprövningsförordning (2013:251)

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken Enligt 9 kap 6 miljöbalk (1998:808) samt 10 i miljöprövningsförordning (2013:251) Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken Enligt 9 kap 6 miljöbalk (1998:808) samt 10 i miljöprövningsförordning (2013:251) Ny verksamhet Ändring av befintlig verksamhet Anmälan om ägarbyte

Läs mer

Välkomna till kurs- och upptaktsdag cisterntillsyn!

Välkomna till kurs- och upptaktsdag cisterntillsyn! Välkomna till kurs- och upptaktsdag cisterntillsyn! www.vgregion.se/miljo/miljosamverkan Projektledare Lasse Lind tel 0532-714 47, fax 0532-187 70 lind.lasse@telia.com Biträdande projektledare Cecilia

Läs mer

Miljö- och byggnadsnämnden i Sjöbo kommun

Miljö- och byggnadsnämnden i Sjöbo kommun Miljö- och byggnadsnämnden i Sjöbo kommun Tillsyn på bilverkstäder 2006 Rapport nr 3/06 olika möjligheter nu olika möjligheter nu olika möjligheter nu olika möjligheter nu olika mö Inledning Inom ramen

Läs mer

E.ON Värme Sverige AB Protokoll över Riskbedömning miljö Datum: 2007-10-05 Sida 1 Anläggning: Järfälla Metod: Grovanalys

E.ON Värme Sverige AB Protokoll över Riskbedömning miljö Datum: 2007-10-05 Sida 1 Anläggning: Järfälla Metod: Grovanalys Bilaga A8. Projekt: P86 Protokoll över Riskbedömning miljö Datum: 2007-0-05 Sida Pannhus (bränslen eller kemikalier ej inkluderade) Pannor Explosion i pannan Hög halt koloxid. Fel på styrning. 2 Stoftfilter

Läs mer

Riskbedömning för att förebygga olägenhet för människors hälsa eller miljön

Riskbedömning för att förebygga olägenhet för människors hälsa eller miljön Riskbedömning för att förebygga olägenhet för människors hälsa eller miljön De flesta verksamheter påverkar miljön. Hur och i vilken omfattning varierar däremot. Genom att skaffa sig kunskap om hur verksamheten

Läs mer

Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi. i skolan. Miljöförvaltningen, Malmö stad

Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi. i skolan. Miljöförvaltningen, Malmö stad Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi i skolan MILJÖBALKEN (MB) Hopslagning av 16 lagar, bl.a. hälsoskyddslagen, miljöskyddslagen, lag om kemiska produkter 32 kapitel, bl.a.: Generella regler,

Läs mer

Delat ansvar. Miljöbalkens syfte. Naturvårdsverkets roll 2015-01-11. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Delat ansvar. Miljöbalkens syfte. Naturvårdsverkets roll 2015-01-11. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Miljöbalken Per Lilliehorn Miljöbalken, 1998: 811 Trädde i kraft 1 januari 1999. Ersatte 16 lagar Skogsvårdslagen, luftfartslagen och väglagen hänvisar till bestämmelser i miljöbalken 2 Verksamhetsutövaren

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter 1 Syftet med denna folder är att informera om vad kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter kan innehålla. Foldern tar dels

Läs mer

Miljöfarlig verksamhet, råd och anvisningar. Råd och anvisningar vid anmälan enligt miljöbalken om miljöfarlig verksamhet

Miljöfarlig verksamhet, råd och anvisningar. Råd och anvisningar vid anmälan enligt miljöbalken om miljöfarlig verksamhet Sid 1 (5) Miljöfarlig verksamhet, råd och anvisningar Har du frågor? Samhällsbyggnad Gävle Telefon 026-17 80 00 samhallsbyggnad@gavle.se Råd och anvisningar vid anmälan enligt miljöbalken om miljöfarlig

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet Enligt miljöbalken (1998:808) och 1 kap 10 miljöprövningsförordningen (2013:251)

Anmälan av miljöfarlig verksamhet Enligt miljöbalken (1998:808) och 1 kap 10 miljöprövningsförordningen (2013:251) 1(6) Anmälan av miljöfarlig verksamhet Enligt miljöbalken (1998:808) och 1 kap 10 miljöprövningsförordningen (2013:251) Beskrivning för hur du fyller i blanketten finns längst bak! Ni ska ha lämnat in

Läs mer

Räddningstjänstens organisation och resurser vid en större olycka

Räddningstjänstens organisation och resurser vid en större olycka Räddningstjänstens organisation och resurser vid en större olycka Räddningstjänsten Syd når normalt samtliga Sevesoanläggningar i Malmö Stad inom 10 minuter. Räddningstjänsten är skyldig att vara förberedd

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet

Anmälan av miljöfarlig verksamhet Anmälan av miljöfarlig verksamhet Anmälan inklusive bilagor ska lämnas in i två exemplar senast sex veckor innan åtgärden påbörjas. Läs igenom bifogad information. Anmälan som inte är fullständigt ifylld

Läs mer

Hantering av miljöskador i Sverige

Hantering av miljöskador i Sverige Hantering av miljöskador i Sverige Morgan Palmquist Försäkringsbranschens Restvärderäddning i Sverige AB +46(0)705-56 42 32 1. 2014-05-23 2. 2014-05-23 Disposition Inledning attityder, erfarenhet och bakgrund;

Läs mer

Om larmet går. Viktig information från Gävle Hamn Gävle kommun Gästrike Räddningstjänst

Om larmet går. Viktig information från Gävle Hamn Gävle kommun Gästrike Räddningstjänst Om larmet går Viktig information från Gävle Hamn Gävle kommun Gästrike Räddningstjänst Almer Oil & Chemical Storage AB Statoil Fuel & Retail Sverige AB Boliden Mineral AB St1 Energy AB OK-Q8 AB Vopak Sweden

Läs mer

Avveckla koppargjuteriverksamhet

Avveckla koppargjuteriverksamhet Avveckla koppargjuteriverksamhet Inom Kopparlunden Västerås Jenny Seppas 2014-02-05 Vi avvecklar vårt koppargjuteri Vi tar ansvar för de föroreningar vi orsakat. Vi vill ha en nöjd miljömyndighet och nöjd

Läs mer

Skyddsföreskrifter för Tolleby vattentäkt, Tjörns Kommun

Skyddsföreskrifter för Tolleby vattentäkt, Tjörns Kommun Skyddsföreskrifter för Tolleby vattentäkt, Tjörns Kommun BESLUT Med stöd av 7 kapitlet 21 och 22 miljöbalken har kommunfullmäktige Tjörns kommun 2008-02-14 14 beslutat om vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter

Läs mer

1 Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Datum 2015-04-14

1 Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Datum 2015-04-14 samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Enheten för farliga ämnen Narges Teimore 0102405402 Narges.teimore@msb.se Konsekvensutredning avseende förslag till myndigheten för samhällskydd och

Läs mer

Regler om vattenskyddsområden

Regler om vattenskyddsområden Sid 1 Regler om vattenskyddsområden Länsstyrelsen eller kommunen kan med stöd av miljöbalken förklara ett område vars vattentillgångar behöver skyddas som vattenskyddsområde. Reglerna för detta finns i

Läs mer

viktig miljöinformation till tandvården i Lund Miljöförvaltningen Lunds kommun

viktig miljöinformation till tandvården i Lund Miljöförvaltningen Lunds kommun viktig miljöinformation till tandvården i Lund Miljöförvaltningen Lunds kommun Enligt miljöbalken är miljöförvaltningen tillsynsmyndighet över miljöfarliga verksamheter. Tandvården är miljöfarlig verksamhet

Läs mer

Gröna listan för Medlemskap i BilRetur. Grön lista för Partners till BilRetur

Gröna listan för Medlemskap i BilRetur. Grön lista för Partners till BilRetur Gröna listan för Medlemskap i BilRetur Grön lista för Partners till BilRetur Vad krävs för att vara med i BilRetur Att du har Bilskrotningsauktorisation Att du uppfyller Lagkrav och Förordningar som krävs

Läs mer

Bilaga 1 Komplettering av säkerhetsrapport

Bilaga 1 Komplettering av säkerhetsrapport Bilaga 1 Komplettering av säkerhetsrapport Ni ska komplettera säkerhetsrapporten med den riskanalys som ligger till grund för rapporten och i övrigt i enlighet med punkterna 2 8 i länsstyrelsens yttrande

Läs mer

Kronobergs läns författningssamling

Kronobergs läns författningssamling Kronobergs läns författningssamling Markaryds kommun Markaryds kommuns beslut om fastställande av vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Norra Misterhult, Markaryds kommun; 07FS 2006:39 Utkom från

Läs mer

LOKALA FÖRESKRIFTER FÖR ATT SKYDDA MÄNNISKORS HÄLSA OCH MILJÖ FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN

LOKALA FÖRESKRIFTER FÖR ATT SKYDDA MÄNNISKORS HÄLSA OCH MILJÖ FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING LOKALA FÖRESKRIFTER FÖR ATT SKYDDA MÄNNISKORS HÄLSA OCH MILJÖ FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN ANTAGNA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-10-29, 175 ATT GÄLLA FRÅN 2012-11-15 Med stöd

Läs mer

SKYDD AV NATUREN. Tillsyn i övrigt som gäller skydd av områden, djur- och växtarter, naturmiljön i övrigt, vilthägn eller allemansrätten

SKYDD AV NATUREN. Tillsyn i övrigt som gäller skydd av områden, djur- och växtarter, naturmiljön i övrigt, vilthägn eller allemansrätten 2013-09-19 1 [6] Taxebilaga 1 SKYDD AV NATUREN av ansökan om tillstånd till verksamhet eller åtgärd som inte får utföras utan tillstånd enligt föreskrifter för natur- och kulturreservat eller vattenskyddsområde

Läs mer

Miljöbalkens hänsynsregler

Miljöbalkens hänsynsregler Miljöbalkens hänsynsregler Hänsynsreglerna är själva kärnan i Miljöbalken, de grundläggande principerna. De ska efterlevas av alla, både företag, privatpersoner, kommuner och ideella organisationer. Miljökontoret

Läs mer

Riskhantering för att förebygga miljöolyckor. Maj 2010

Riskhantering för att förebygga miljöolyckor. Maj 2010 Riskhantering för att förebygga miljöolyckor Maj 2010 I Sverige sker det årligen ca 2 000 olyckor där kemiska ämnen som är skadliga för miljön, växt- och djurliv samt människors hälsa är inblandade. Cirka

Läs mer

Viktigt att minska utsläppen

Viktigt att minska utsläppen Elda rätt! Att elda med ved och pellets är ett klimatsmart alternativ för uppvärmning om det sker på rätt sätt och med effektiv utrustning. Vid dålig förbränning av ved och pellets bildas många föroreningar

Läs mer

Miljötillsyn Frösunda västra industriområde

Miljötillsyn Frösunda västra industriområde SOLNA STAD Miljökontoret RAPPORT 4/2004 Miljötillsyn Frösunda västra industriområde MILJÖKONTORET JUNI 2004 Rapport 4/2004 Ärende: MN/2004:117 Projektet utfört av: Charlotta Hedberg Malin Lidow John Sjöström

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Fastighetsägares egenkontroll

Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll I Sverige tillbringar människor huvuddelen av sina liv inomhus. 18 procent av befolkningen uppger att de har hälsobesvär som de relaterar till

Läs mer

Slam- och oljeavskiljaranläggning

Slam- och oljeavskiljaranläggning Slam- och oljeavskiljaranläggning Förord Denna skrift har tagits fram av samtliga kommunala VA-huvudmän i Dalarna med syftet att ge dig som fastighetsägare respektive verksamhetsutövare kortfattad information

Läs mer

Får vi störa en liten stund med viktig information?

Får vi störa en liten stund med viktig information? CREATING PROGRESS Får vi störa en liten stund med viktig information? Information om verksamheten vid Scana Steel Björneborg AB, om säkerhetsarbetet, risker och hur allmänheten ska agera i händelse av

Läs mer

Kontrollprogram. Vad ska ett kontrollprogram innehålla? Linköpings kommun linkoping.se

Kontrollprogram. Vad ska ett kontrollprogram innehålla? Linköpings kommun linkoping.se Kontrollprogram Vad ska ett kontrollprogram innehålla? Denna information är tänkt att underlätta framtagandet av kontrollprogram för er verksamhet. Tänk på att ett kontrollprogram enbart är en del av egenkontrollen

Läs mer

Vanliga frågor & svar

Vanliga frågor & svar Vanliga frågor & svar Innehåll Ordlista... 2 Om Brevet... 2 Vad ska jag göra med brevet som jag fått?... 2 Motivering saknas till min fastighet, varför?... 2 Vilka har fått utskicket från Länsstyrelsen?...

Läs mer

Egenkontroll Enligt miljöbalken

Egenkontroll Enligt miljöbalken Egenkontroll Enligt miljöbalken 1 Innehåll Miljösamverkan Kronoberg 3 Miljöbalken berör alla 4 Miljöbalkens mål 4 Förordningen om egenkontroll 4 Hur gör man i praktiken 5 Skaffa överblick 5 Kemikalier,

Läs mer

Viktig information till allmänheten

Viktig information till allmänheten Viktig information till allmänheten från Räddningstjänsten Västervik och OKQ8 AB RÄDDNINGSTJÄNSTEN Du som får denna information, bor eller vistas i närheten av en anläggning som innebär vissa risker för

Läs mer

RISKBEDÖMNING MED ÅTGÄRDSPLAN

RISKBEDÖMNING MED ÅTGÄRDSPLAN RISKBEDÖMNING MED ÅTGÄRDSPLAN Vägledning för hur man steg för steg kan gå till väga Risker enligt miljöbalken = sådant som kan påverka miljön eller människors hälsa negativt Miljön omfattar enligt miljöbalken

Läs mer

Anmälan enligt Miljöbalken 9 kap 6 samt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 21

Anmälan enligt Miljöbalken 9 kap 6 samt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 21 Anmälan enligt Miljöbalken 9 kap 6 samt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 21 Administrativa uppgifter: Anläggningens namn: Fastighetsbeteckning: Besöksadress: Utdelningsadress:

Läs mer

Fasta avgifter och timavgifter för prövning, anmälan och tillsyn för olika ärendetyper inom miljöbalkens och strålskyddslagens område

Fasta avgifter och timavgifter för prövning, anmälan och tillsyn för olika ärendetyper inom miljöbalkens och strålskyddslagens område Bilaga 1A till förslag till ändrad taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens och strålskyddslagens område 1 (7) Fasta avgifter och er för prövning, anmälan och tillsyn för olika ärendetyper inom

Läs mer

Handläggning av anmälan om samråd avseende åtgärder som kan väsentligt ändra naturmiljön enligt 12 kap 6 miljöbalken. Tillsyn inom naturvården

Handläggning av anmälan om samråd avseende åtgärder som kan väsentligt ändra naturmiljön enligt 12 kap 6 miljöbalken. Tillsyn inom naturvården Taxebilaga 1 NATURVÅRD av ansökan om dispens från strandskyddsbestämmelserna av ansökan om dispens från strandskyddsbestämmelserna i samband med bygglov eller vid bygglovbefriade byggnader på etablerad

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-01-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MBN 8/15-01-29 Miljö- och byggnämnden Tills vidare

Läs mer

Avgifter för prövning och tillsyn

Avgifter för prövning och tillsyn Samhällsbyggnadsförvaltningen Avgifter för prövning och tillsyn Skydd av naturen av ansökan om dispens från strandskyddsbestämmelserna av ansökan om tillstånd till verksamhet eller åtgärd som inte får

Läs mer

SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt

SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt Säkerhet och risk Räddningstjänst Räddningstjänstens riskanalys Riskinventering finns från 1991. Enligt lagen om skydd mot olyckor skall en risk- och sårbarhetsanalys

Läs mer

Lathund för tillsyn gällande arbetsfordon

Lathund för tillsyn gällande arbetsfordon April 2011 Lathund för tillsyn gällande arbetsfordon Texten i denna lathund är allmänt hållen och tar upp olika exempel på regleringar och sätt att hantera frågor. Förutsättningarna är olika i varje vattenskyddsområde

Läs mer

Taxebilaga 1 SKYDD AV NATUREN ENL. 7 KAP MILJÖBALKEN MILJÖFARLIG VERKSAMHET ENL. 9 KAP MILJÖBALKEN AVGIFT

Taxebilaga 1 SKYDD AV NATUREN ENL. 7 KAP MILJÖBALKEN MILJÖFARLIG VERKSAMHET ENL. 9 KAP MILJÖBALKEN AVGIFT Taxebilaga 1 SKYDD AV NATUREN ENL. 7 KAP MILJÖBALKEN AVGIFT av ansökan om dispens från strandskyddsbestämmelserna av ansökan om tillstånd till verksamhet eller åtgärd som inte får utföras utan tillstånd

Läs mer

Miljöredovisning Verksamhetsår 2013

Miljöredovisning Verksamhetsår 2013 2014-04-15 Miljöredovisning Verksamhetsår 2013 Ewerman AB Knut Påls väg 9 256 69 Helsingborg Telefon: 042 490 11 00 Fax: 042 490 11 53 Hemsida: www.ewerman.se Verksamhetsutövaren. Ewerman AB Anläggningsnummer:

Läs mer

Välkommen till webbinar om säkerhetslagstiftning. WSP Natlikan WSP Brand & Risk våren 2015

Välkommen till webbinar om säkerhetslagstiftning. WSP Natlikan WSP Brand & Risk våren 2015 Välkommen till webbinar om säkerhetslagstiftning WSP Natlikan WSP Brand & Risk våren 2015 Digitala verktyg, Brand & Risk Digitala verktyg, webbanpassade lösningar och gedigen kunskap om lagstiftningen.

Läs mer

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun Radonmätningar i skolor och förskolor i Trelleborgs kommun Miljöförvaltningens rapport nr 1/2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 3 LAGSTIFTNING 4 GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 5 DISKUSSION

Läs mer

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete Räddningstjänst

Läs mer

Egenkontroll enligt miljöbalken

Egenkontroll enligt miljöbalken Egenkontroll enligt miljöbalken Information från miljöförvaltningen Lund 2 oktober 2014 Annika Skoog 046-355270 annika.skoog@lund.se Egenkontroll ska förebygga ohälsa Egenkontrollen är ett verktyg för

Läs mer

www.miljosamverkan.se

www.miljosamverkan.se www.miljosamverkan.se Projektledare Lasse Lind tel 0532-714 47 lind.lasse@telia.com Biträdande projektledare Cecilia Lunder tel 031-60 58 95 cecilia.lunder@o.lst.se 1 Dagvatten 22 sept 04 Miljösamverkan

Läs mer

Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar

Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar MILJÖBALKEN Hänsynsregler I miljöbalken är bevisbördan omvänd vilket innebär att det är verksamhetsutövaren, dvs. den som bedriver en verksamhet eller äger

Läs mer

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras.

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras. Bilaga 2 till samrådsunderlag Miljökonsekvensbeskrivning för Höganäs Sweden AB En miljökonsekvensbeskrivning kommer att utarbetas av Profu AB och Svensk MKB AB till den planerade ansökan. Miljökonsekvensbeskrivningen

Läs mer

Riskbedömning vid laboratoriearbete - Arbetsmetoder på utbildningen för biomedicinska analytiker

Riskbedömning vid laboratoriearbete - Arbetsmetoder på utbildningen för biomedicinska analytiker Riskbedömning vid laboratoriearbete - Arbetsmetoder på utbildningen för biomedicinska analytiker Ann-Britt Gröning /Lektor i kemi vid utbildningsområdet Biomedicinsk laboratorievetenskap Ann-Britt.Groning@hs.mah.se

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 22 december 2003 B 2882-02 KLAGANDE Riksåklagaren MOTPART IG Offentlig försvarare och ombud: advokaten LB SAKEN Vållande till miljöstörning

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt 21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt 21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Sida 1 av 5 Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt 21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) Anmälan insändes till: Öckerö kommun Plan-, bygg- och miljöenheten 475 80 ÖCKERÖ

Läs mer

Tillsynsmyndigheter och prövning av ärenden. Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar

Tillsynsmyndigheter och prövning av ärenden. Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar 1 Innehåll 1 Kommunen... 3 1.2 Överklaga kommunala beslut... 3 1.2.1 Förvaltningsbesvär... 3 1.2.2 Laglighetsprövning

Läs mer

Älvsborgs läns författningssamling

Älvsborgs läns författningssamling Älvsborgs läns författningssamling Länsstyrelsen 15 FS 1995:109 Utkom från trycket den 8 december 1995 Kungörelse om skyddsområde och skyddsföreskrifter för grundvattentäkt; utfärdad den 17 november 1995.

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsats; Sala Ytbehandling AB

Kommunens plan för räddningsinsats; Sala Ytbehandling AB SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET 6 {14) Sammanträdesdatum 2014-11-06 229 Kommunens plan för räddningsinsats; Sala Ytbehandling AB Dnr 2014/1089 - lt INLEDNING Uppdatering av kommunens plan för räddningsinsats

Läs mer

Tillsyn på vård- och omsorgsboenden Rapport nr: 6

Tillsyn på vård- och omsorgsboenden Rapport nr: 6 Tillsyn på vård- och omsorgsboenden Rapport nr: 6 En rapport från Miljökontoret, Örebro kommun Rapport nr 6 Kontaktuppgifter Miljökontoret, Örebro kommun Kristin Nätterlund 019-21 14 32 Box 33200, 701

Läs mer

Stöd för egenkontroll för vindkraft

Stöd för egenkontroll för vindkraft Stöd för egenkontroll för vindkraft Illustration och layout: Simon Cederholm 2003-2013 1 år Stöd för egenkontroll för vindkraft Denna vägledning har tagits fram för att underlätta och stötta vindkraftsföretagens

Läs mer

3 oktober 2012 Grundläggande brandsäkerhet. Nicklas Knape. Cupola AB. Nicklas Knape

3 oktober 2012 Grundläggande brandsäkerhet. Nicklas Knape. Cupola AB. Nicklas Knape 3 oktober 2012 Grundläggande brandsäkerhet Nicklas Knape Cupola AB Nicklas Knape Helhetslösningar brandskydd Kursinnehåll Brand och dess uppkomst Brandfarliga varor Klassindelning av brandfarliga varor,

Läs mer

SKYDDSFÖRESKRIFTER inom vattenskyddsområdet för grundvattentäkter i Simonstorp, Norrköpings kommun

SKYDDSFÖRESKRIFTER inom vattenskyddsområdet för grundvattentäkter i Simonstorp, Norrköpings kommun 1(6) SKYDDSFÖRESKRIFTER inom vattenskyddsområdet för grundvattentäkter i Simonstorp, Norrköpings kommun Skyddsföreskrifterna gäller inom det område som angivits på upprättad skyddszonskarta. Vattenskyddsområdet

Läs mer

Båtbottenfärger ett miljöproblem

Båtbottenfärger ett miljöproblem Båtbottenfärger ett miljöproblem Användning sedan mycket lång tid tillbaka för att skydda båtskrov från påväxt av vattenlevande organismer Olika aktiva giftiga ämnen har använts: Bly TBT (tributyltenn)

Läs mer

LOKALA MILJÖFÖRESKRIFTER FÖR LUNDS KOMMUN. Antagna av kommunfullmäktige den 19 december 2002, 253.

LOKALA MILJÖFÖRESKRIFTER FÖR LUNDS KOMMUN. Antagna av kommunfullmäktige den 19 december 2002, 253. LOKALA MILJÖFÖRESKRIFTER FÖR LUNDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige den 19 december 2002, 253. 1 LOKALA MILJÖFÖRESKRIFTER FÖR LUNDS KOMMUN Lokala föreskrifter för Lunds kommun för att skydda människors

Läs mer

MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL

MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL Miljörapport 2013 Katrineholm 1 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING 1.1 ORGANISATION OCH ANSVARSFÖRDELNING Svensk Biogas i Linköping AB ägs till 100 % av Tekniska

Läs mer

Egenkontroll skolor och förskolor

Egenkontroll skolor och förskolor Egenkontroll skolor och förskolor Egenkontroll en förutsättning för ett effektivt hälso- och miljöarbete Syfte Alla skolor, förskolor, fritidshem och liknande verksamheter ska fortlöpande planera och kontrollera

Läs mer

Informationen är framtagen i september 2013. Foto: Fotograf Fredrik

Informationen är framtagen i september 2013. Foto: Fotograf Fredrik MILJÖFRÅGOR R I TANDVÅRDEN D N Informationen i den här broschyren vänder sig till dig som arbetar inom tandvården. Texten handlar om egenkontroll enligt miljöbalken och sanering av kvicksilverkontaminerade

Läs mer

Legal#3856584_1.PPT. Tillståndsprocessen en översikt

Legal#3856584_1.PPT. Tillståndsprocessen en översikt Tillståndsprocessen en översikt Vad är en tillståndsprocess? Vindkraft miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken För att bedriva miljöfarlig verksamhet krävs tillstånd enligt miljöbalken /anmälan A/B/C-verksamhet

Läs mer

ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET ENLIGT MILJÖBALKEN

ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET ENLIGT MILJÖBALKEN 1(7) Bygg- och miljönämnden 592 80 Vadstena ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET ENLIGT MILJÖBALKEN Enligt 10 och 11 i Miljöförordningen (2013:251) Anmälan avser Ny verksamhet med startdatum: Ändring av befintlig

Läs mer

Egenkontroll lantbruk

Egenkontroll lantbruk Egenkontroll lantbruk Egenkontroll är ett verktyg för att ha kontroll på hur verksamheten påverkar miljön. En bra egenkontroll ger förutsättningar för att tidigt upptäcka fel på utrustning och felaktig

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om brandfarliga och explosiva varor; SFS 2010:1075 Utkom från trycket den 27 juli 2010 utfärdad den 15 juli 2010. Regeringen föreskriver 1 följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd MILJÖBALKEN TAXEBILAGA 1 Antagen av Kf i Habo 2012-10-25 86 Kf i Mullsjö 2012-06-19 53 Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Allmänna verksamheter (avlopp, värmepumpar etc.) Avgift 2014 (kr) av ansökan

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING Detaljplan för Långholmen 3 m.fl, Centrumgården i Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Komplettering av behovsbedömning gjord 2012-08-27

Läs mer

Vattenskyddsområden - Bor du i ett?

Vattenskyddsområden - Bor du i ett? Bilaga 5 Information till hemsidan Vattenskyddsområden - Bor du i ett? Varför har vi vattenskyddsområden? Rent vatten är vår viktigaste naturtillgång. Vi människor kan välja bort olika livsmedel, men utan

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Bilaga 4 B till miljöavdelningens taxa Klassningsbilaga gällande tillsyn inom miljö- och hälsoskydd

Bilaga 4 B till miljöavdelningens taxa Klassningsbilaga gällande tillsyn inom miljö- och hälsoskydd AVGIFT ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER M.M. ENL. 2 KAP. MILJÖBALKEN i övrigt över att miljöbalkens hänsynsregler (2 kap. 2-5 ) efterlevs SKYDD AV NATUREN av ansökan om dispens från strandskyddsbestämmelserna av

Läs mer

Anmälan enligt 17 och 40 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt 8 lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön

Anmälan enligt 17 och 40 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt 8 lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön Sida 1 av 3 Anmälan enligt 17 och 40 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt 8 lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön Anmälan insändes till: Öckerö kommun Plan-,

Läs mer

Taxebilaga 1 Avgifter för prövning av ansökan, handläggning av anmälan samt övrig tillsyn

Taxebilaga 1 Avgifter för prövning av ansökan, handläggning av anmälan samt övrig tillsyn 1(8) Taxebilaga 1 Avgifter för prövning av ansökan, handläggning av anmälan samt övrig tillsyn ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER M.M. ENL. 2 KAP. MILJÖBALKEN AVGIFT över att miljöbalkens hänsynsregler (2 kap. 2-5

Läs mer

Säkerhetsdatablad: Elite Hydraul ISO 150, 220, 320

Säkerhetsdatablad: Elite Hydraul ISO 150, 220, 320 Säkerhetsdatablad: Elite Hydraul ISO 150, 220, 320 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET Handelsnamn Leverantör Telefonnummer Elite Hydraul ISO 150, 220, 320 Elite Oil AB Töregatan 5 561 39 Huskvarna 036-133057

Läs mer

2. Ändring av avloppsanordning enligt 14 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

2. Ändring av avloppsanordning enligt 14 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Taxebilaga 1 Taxa för prövning och tillsyn enligt miljöbalken i Grums kommun MILJÖFARLIG VERKSAMHET av ansökan om inrättande av avloppsanordning eller anslutning av vattentoalett enligt 13 förordningen

Läs mer

Blankett A Administrativa uppgifter

Blankett A Administrativa uppgifter Blankett A Administrativa uppgifter Sid 1 (20) Objekt Gnarps masugn IDnr F2132-0063 Kommun Nordanstig Upprättad (namn) Åsa Duell Senast reviderad (namn) Jon Böhlmark 2004-09-28 2005-08-10 Inventeringens

Läs mer

LISTA 2. FÖRVARING. Se också punkt 5 i lista 3 om utrustning för att samla upp spill, stoppa utflödande vätskor m.m.

LISTA 2. FÖRVARING. Se också punkt 5 i lista 3 om utrustning för att samla upp spill, stoppa utflödande vätskor m.m. LISTA 2. FÖRVARING Se också punkt 5 i lista 3 om utrustning för att samla upp spill, stoppa utflödande vätskor m.m. i sammandrag. För preciseringar och undantag, se sid 7 f. 1 Invallning av kemikalier

Läs mer

Rivningsplan / avfallshanteringsplan

Rivningsplan / avfallshanteringsplan Rivningsplan / avfallshanteringsplan Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning alt. adress Beräknat start och stoppdatum för rivning Byggherre Kontaktperson/telefon Entreprenör Kontaktperson/telefon

Läs mer