Folkbildning på höga höjder och i djungeln.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Folkbildning på höga höjder och i djungeln."

Transkript

1 1 Folkbildning på höga höjder och i djungeln. Bolivia november 2005

2 2 Bakgrund I din hand håller du nu en dagbok skriven gemensamt av 23 personer som åkte på en kombinerad studie- och semesterresa till Bolivia den 5-21 november Några av resenärerna åkte redan en vecka tidigare för att göra en spännande semesterresa till Peru men det finns inte med i denna dagbok. Resan var förstås något av livets resa för de flesta av deltagarna och de har betalat sin resa själva. Resan har förberetts genom studiecirklar och kurser på hemmaplan under ca 2 år och för de flesta så var det första resan till Bolivia. Bakgrunden till Boliviaresan är att ABF-enheterna Gästrikebygden, Hofors, Hälsingekusten, Ljusdal, Gävleborg och Falun bedrivit ett utvecklingssamarbete i biståndsform med Bolivia sedan Fr o m 2006 kommer också ABF Ångermanland och ABF Örebro att vara med i projektet och därför fanns även deltagare från dessa orter med på resan. Projektet har handlat om att bygga upp en ABF-liknande organisation i Sydamerikas fattigaste land och det har förstås varit såväl lyckat som att det inneburit problem. Om du vill veta mer om projektet och Bolivia så kan du kontakta som är projektledare eller också någon ansvarig från respektive ABF-enhet. Med på resan var följande: Namn Adress Ansvarig tel. Birgitta Gradén Sundborn, ABF Falun Rolf Gradén Sundborn, Gunilla Tagesdotter-Barkar Svärdsjö Tommy Westberg Svärdsjö Ragnhild Wikström Falun, Ann-Sofie Hedin Säter Ann Jonsson Söderhamn, ABF Hälsingekusten Hans Linde Söderhamn, Lena Östby Iggesund, Bengt Östby Iggesund Lisbeth Eklund Söråker, ABF Ångermanland Martin Eklund Söråker, Lisbeth Gustavsson Alnön, Allan Gustavsson Alnön, Gunilla Karlsson Gävle, Åke Söderman Sandviken ABF Gävleborg Anette Wiktorsson Årsunda Tommy Wiktorsson Årsunda Jörgen Eliasson Hofors Sanna Eliasson Hofors Lars Bäckius Gävle ABF Gästrikebygden Yvonne Bäckius Gävle P-O Persson Örebro

3 3 Lördag 5/11, första gången i La Paz Vi anländer med buss till El Alto. Förstad till La Paz som ligger på högplatån med 1 miljon invånare. En magnifik utsikt möter oss på väg ner mot La Paz med ca invånare. Staden breder ut sig från 4000 meter höjd 400 meter ner på bergväggarna. Ju högre upp man bor desto fattigare. När månen visade sig på kvällen tittade vi förundrade, ny månen låg i underkant och stjärnorna verkade otroligt nära man fick en känsla av att man kunde ta på dom. Efter en god natts sömn och en stadig frukost gav vi oss ut på upptäcktsfärd. Första anhalten var häxgatan för att besöka den omtalade häxan Marta. Alla i gruppen handlade talismaner eller andra lyckobringande amuletter av alla de slag. Fortsatt shopping och efter lunch tillbaka till hotellet för att ta en taxi till Catolika Square för en tur med sightseeing buss. Halvvägs taxi byte på grund av punktering, Det är med livet som insats man åker taxi, inga blinkers används, det är signalhornet som gäller och den som är längst in i korsningen som har företräde. Bussen åker genom stadens många parker och kyrkor flimrar förbi bussfönstret. Trots söndag var det full kommers på gator och torg. Det bjuds ut t.ex. popcorn från enorma säckar som körs på skottkärror eller bärs på ryggen. Därefter en sväng upp på högplatån där det gavs tid till fotografering. Åter tillbaka på hotellet fick vi en otrevlig överraskning. Lena och Benke hade blivit indragna i en port och rånade på allt av värde, inga allvarliga skador men det lade locket på för fortsatt utevistelse och shopping. Vi tillbringar resten av dagen med att drick cocate och vänta på våra kamrater från Sverige. Vi ska äta en gemensam middag men det har varit kontaktproblem. Ami hade beställt middag i receptionen och dom glömde att meddela restaurangen. Så vi fick dela på oss sex stycken fick äta i Internet cafét högst upp. Pisco sour, en drink med bland annat lime som inledning och peppar stek med rödvin och öl stod på menyn. Många tankar och intryck far genom huvudet innan John Blund anländer. - hur får kvinnorna hatten att sitta kvar - elledningarna en mardröm för en svensk elektriker Gunilla Karlsson Söndag 6/11, på väg mot äventyret. Jag vaknade tidigt på morgonen och titta ut genom flygplansfönstret. Det var fortfarande mörkt ute och lamporna och ljusen nere på jorden bildade samhällen, städer och vägar. Om man tittade uppåt, upp i himlen såg man både lilla och stora Karlavagnen alldeles klart, det var mysigt. Vid 9-tiden blev vi serverade flygplansfrukost, inte speciellt gott. Efter ca 12 timmars flygplansresa landade vi i São Paulo, en jättestor stad och flygplats i Brasilien. Där skulle vi vänta i 7 timmar innan vi kunde fortsätta våran resa mot Bolivia, Riberalta och djungeln. Under de långa timmarna gick vi och tittade i någon taxfree-affär och fikade lite. När klockan var avgick flyget till Santa Cruz. När vi skulle gå igenom tullen med handbagaget fick pappa lite problem. De sa åt honom att öppna väskan, så han gjorde det. Dom rotade runt och till slut hittade de en nageltång som det satt en nagelfil på som de tyckte var för vass. Så pappa böjde av den och tog tillbaka tången. Resan till Santa Cruz från São Paulo tog fyra timmar och när vi landade på flygplatsen och gick ut möttes vi av den starka solen och den stekheta värmen. Det måste ha varit minst 40 grader varmt!

4 4 Men inte var vi framme nu inte, vi skulle fortsätta i en timme till och då till La Paz. När vi hämtat vårt bagage i La Paz och gick ut till taxin var det kallt, ungefär som en kall höstdag i Sverige. Naturen var fantastisk, den går inte att förklara med ord. Först så ser man en klunga med kaktusar och i bakgrunden snöklädda berg som höjer sig runt den platta staden där flygplatsen ligger. Med taxin åkte vi sedan neråt själva staden La Paz som hade 500 meters höjdskillnad från flygplatsen som egentligen låg i El Alto. Vi åkte ned i en stor gryta med tätt byggda hus som utbredde sig ända upp på bergstopparna, helt fullt var det. Sedan fortsatte vi till Hotel Rosario som vi skulle bo på. Där checkade vi in i dom fina hotellrummen och sedan hälsade vi på Peru-gänget som vi mötte där. Vid 20-tiden åt vi alla en gemensam middag i hotellrestaurangen, det var gott. Efter att vi umgåtts en stund gick vi och lade oss vid 23-tiden och då var vi mätta, trötta och hade lite ont i huvudet p g a höjden. Sanna Eliasson Söndag 6/11, Riberalta dagen före alla andra Vaknar och äter frukost som vanligt. På det här hotellet i La Paz saknar jag ost, skinka och ägg så det är mycket marmeladsmak i munnen när jag svalt sista tuggan. Ann, Ami och jag är först ner i matsalen för idag ska vi tre åka till Riberalta en dag före alla andra. Kl 8.15 åker vi taxi till flygplatsen i El Alto med en glad och nyfiken taxichaffis. Han undrar varifrån vi kommer och vi berättar. Han berättar att i Bolivia finns inte bilbesiktning som i Sverige och att i Bolivia struntar många i att betala trafikförsäkring (som är 25 $ per år) trots att det är obligatoriskt, och det är väldigt dumt att inte betala, tyckte han. Han berättar vidare att Morales måste vinna kommande presidentval annars går det åt helvete med Bolivia. Det är övervägande Toyota här och man har flyttat ratt och pedaler från höger till vänster sida i bilen. Det är mycket folk på väg upp till El Alto för idag, söndag, är det marknad och där kan man köpa allt från synålar till traktorer, som taxichaffisen uttrycker det. Det är kul med taxichaffisar som berättar mycket när de ser att vi är nyfikna utländska turister. Checkar in på flygplatsen och när Ami skall ta ut pengar såg vi nå skumma typer så Ann och jag får stå för Ami ifall. När man går igenom säkerhetskontrollen och får ett pip så är det en karl som kollar karlar och en tant som kollar tjejer. Man har dock bara en spade att kolla med så det är ett väldigt bytande med spaden. När Amis digitalkamera skall kollas så kollar hon själv att säkerhetsvakten inte stulit minneskortet i kameran men det är kvar. Det här var ett helt nytt tänkande för mig, men det behövs nog ifall... Går ut till planet som har 19 platser, en stol på varje sida mittgången och lågt i tak, och planet lyfter med 16 passagerare och två besättningsmän kl Vinden är ca 3-4 meter/sek och det är ingen turbulens i luften så det blir en lugn resa till mellanlandningen i Trinidad. Där får vi gå ur planet och genom en säkerhetskontroll, dock ingen sån där med pip utan en manuell där det är en skojfrisk vakt som kollar min ryggsäck och undrar om min videokamera har en inbyggd revolver (försöker snurra på objektivet som ett magasin) och låtsas skjuta med den. Jag håller med om att det är en revolver och får passera. (Det är tur att jag ser ärlig ut). Åker sen vidare till Riberalta och den resan tar 60 min och vi landar på en landningsbana av

5 5 grus/jord. Strax efter vår landning tar man ner en Boeing 727 och jag som trodde att man inte kunde ta ner så stora plan på denna typ av landningsbana. Inne i ankomsthallen möter Edmundo och Sandro oss. Vad skönt med bekanta ansikten. Efter en stund säger dom att vi måste komma och hälsa på vice presidentkandidaten åt Morales men jag tvivlar på att jag hört rätt men jag hade hört rätt, så Ann, Ami och jag tar i hand och hälsar på vice presidentkandidaten och jag presenterar mig som Linde, Suecia så nu är han och jag kompisar. (Han hade en jävla kraft i högerhanden). Sen kommer det fram en karl som arbetar som etnolog och studerar hur man lever i Amazonas. Han berättar att han har två syskon som är gifta och bor i Uppsala och Stockholm. (I närheten av centralen, ifall nån vill hälsa på) Tänk vad bolivianerna bryr sig om oss svenskar! När vicepresident-kandidaten skulle iväg med flyget så hade dom glömt att dra ur el-sladden från planet men det upptäcks i sista sekund, och då menar jag verkligen sista sekund. Nu gällde det för piloten att snabbt komma ut på startbanan för nu hade det börjat regna ganska kraftigt och planet måste upp i luften innan startbanan blir för blöt, för i så fall blir man kvar på marken med vicepresident-kandidaten. Men allt gick väl, han kom iväg. Vi väntar också på att regnet ska upphöra och sen åker i mopedtaxi till hotellet men jag som är tyngst får åka med Sandro bak på hans motorcykel Honda 600cm 3. Viken maskin, själv är jag ju bara van att köra Husqvarna 125 cm 3, (crossmotorcykel). Kommer fram till Hotell Colonia och vi kollar först rummen innan vi bestämmer om vi ska bo här. Ami lyckas pressa priset 10% innan vi bestämmer oss för bo här. Edmundo och Sandro tyckeratt priset högt men med svenska mått mätt är priset OK. Det finns i alla fall luftkonditionering och hängmatta på rummet. Duschen är en el-dusch så vi får instruktion om hur den skall användas. Jag ser dock en jordkabel inkopplad och det känns ju tryggt, så man själv slipper bli jordad. Efter att vi packat upp så går vi till en restaurang i närheten och beställer fisk. När vi får in ölen och ska skåla så skall lite öl hällas på marken åt Moder jord. Synd på så god öl (Paceña). När vi alla ätit klart så kommer två små barn och börjar prata med mig, men jag förstår inte vad dom säger, (och inte dom vad jag säger heller, men dom verkar glada ändå). Edmundo har dock fattat att dom vill ha den mat vi lämnat på tallrikarna och ställer fram våra tallrikar och barnen äter med god aptit. Vi ger även en halvt urdrucken vattenflaska att skölja ner fisken med. Här i Riberalta finns nästan inga bilar men massor av moped/mc som ungdomar hyr och åker runt parken med, oftast 2-3 på varje moped/mc och utan hjälm. Det är skillnad mot i Sverige det, men det är inga höga hastigheter och vi ser inga olyckor. Det finns nästan inga vuxna för idag på en söndag åker de vuxna ut till landet. Går sen på en rundvandring i staden med Sandro och Edmundo och vi kommer fram till Beni-floden, vidare till en marknad där vi (Ann) köper tre små handdukar för att torka ansiktet med för 10 bolivianos. Det är inte många kunder som handlar men där det säljs nåt att äta så finns det en del kunder. Äh, strosar omkring en stund på stan innan vi går tillbaka till hotellet ca Det var en kul dag idag för idag har Ann och jag haft Edmundo och Sandro och tolken Ami för oss själva och dom har bara haft våra frågor att svara på, så vi slapp dela dom med er andra. Va mycket vi lärt oss idag. Ca19.00 äter vi te, bröd och marmelad på hotellets gård med ljud från några djur i trädgården som bakgrundsmusik.. Här känner man inte heller av någon hög höjd eller torr luft. Vi har ju varit vår första dag i Riberalta. Hans Linde

6 6 Måndag 7 nov, resan till Oruro Idag var det meningen att Benke, jag (Lena), Lasse o Yvonne Bäckius skulle åka buss till Oruro kl men p g a överfallet igår så kommer vi att bli försenade. Vi vinkar av resten av gruppen som åker till Riberalta direkt efter frukost och sedan börjar jakten på nya pass och biljetter. Vi tar passfoton på närmsta fotoshop och får vänta en timme på dem. Den timmen utnyttjar vi genom att åka till Varigs kontor o fixa biljetter t Benke, något som går väldigt smidigt! Åter till hotellet (i taxi, vi går inte i La Paz längre), hämtar passfotona och åker vidare till konsulatet i La Paz där ett tillfälligt pass ska fixas (trodde vi). När vi lämnar våra papper och foton visar det sig genast att det tar 2-3 veckor att få ett nytt pass och att våra foton ej duger (för små). Känslorna blir som ni förstår lite upprörda och mitt i diskussionen dyker en svensk grabb, Jonas, upp som genom ett trollslag. Det visar sig att han har bott i La Paz i 4 år och har familj här men är på väg hem till Sverige nu före jul. Han är mycket hjälpsam, hjälper oss att prata med personalen och lovar följa oss runt med våra ärenden. Konsulatet stänger kl så vi kommer ej att hinna dit idag med nya foton och pengar (310 dollar är det enda som duger, kontant!). Vi får löfte om att lämna det i receptionen idag så att allt kommer iväg i morgon bitti. Jonas hjälper oss med kort och pengar och sedan blir vi hembjudna till hans lägenhet som ligger på 17:de våningen i huset bredvid konsulatet. Hissen är trasig när vi kommer men kommer igång med några obehagliga stopp på vägen upp. Hans lägenhet är stor och har en fantastisk utsikt över den lägre delen av staden. Vi träffar hans familj och bjuds på coca-cola. Jonas provar att få tag på ambassadören i Buenos Aires och konsulatet i La Paz men ingen svarar. Han lovar att försöka hjälpa oss genom ett samtal med konsuln så snart han är anträffbar. Just nu känns det som att vi gjort allt vi kan så vi tackar Jonas och tar en taxi till hotellet där vi checkar ut några timmar för sent. Efter en lunch nära hotellet får vi hjälp av en hotellpersonal att åka till busstationen och hitta en buss till Oruro. Vi har tur det finns en buss (som är bra) med omedelbar avgång, 17 bolivianos/person. Klockan är nu så vi är rejält försenade. Jim i Oruro har vi kontakt med så han är insatt i läget. Färden till Oruro tar ca 3,5 4 timmar och är ganska händelselös. Vi möts av Jim, Francisca och Felix när vi kommer fram och de följer oss till hotellet. Hotellet är lite kallt o stenigt men för övrigt trevligt. Vi installeras oss och har sedan ett möte med Francisca, Felix och hennes 2 barn, Inti och Ewa och en ung studentska som är engagerad i ABC. Vi presenterar oss och pratar om planeringen de följande dagarna. Vi är klara med det efter ca 1 timme. Vi går sedan ut med Jim som guide efter avsked från ABC-gänget. Äter mat sent på en kinesrestaurang och kvällar vid 23-tiden. En händelserik dag! Lena Östby

7 7 Måndag 7 nov, Resan till Riberalta över Trinidad Vaknade upp halv tre av allt tutande utanför hotellfönstret som vetter mot gatan, där all trafik far fram, men somnade om igen. Klockan eller mobilen ringer. Jag hade ställt den på kvart över sju, men klockan var halv sex. Jag svarar, det var telefonen som ringde. Det var Hofors bildelar som ringer och säger att det har kommit gods att hämta till Folkan i Hofors. Här har man flugit i 33 timmar över halva jordklotet och tycker att man är långt borta, men vad jorden ändå är liten, med all teknik som finns. Tittar ut ifrån balkongen och ser att molnen börjar lätta över bergen, det börjar bli morgon i La Paz. Vi är på 3800 m höjd över havet. Jag ser ner på gatan och märker att de små indiankvinnorna släpar och drar stora knyten på ryggen, som de sedan packar upp med alla sorters alster, som ska säljas direkt ute på gatan under dagen. Det är kallt ute, ca 2 grader varmt, men kvinnorna på gatan verkar tåliga och jag ser att dom har klätt sig i lager på lager. Det ser slitsamt ut. Jag själv går och tar mig en varm dusch i ett välkaklat badrum. Det känns väl inte så bra, när man vet hur de har det. Jag väcker Sanna så att hon hinner duscha, sedan går vi ner och äter en utsökt frukost, med allt som vi har på våra hotell i Sverige. Vi pratade med de andra i våran grupp hur de haft det under natten. En del har haft ont i huvudet och en del har känt sig lite yra och några har inte sovit bra alls. De 2 var ju utsatta för ett rån på öppen gata.i Bolivia är det väldigt ovanligt att sådant händer. Det kunde ha hänt var som helst, även i Sverige. Både Sanna och jag kände av att vi fick tunga ben och svällda fötter, men det beror på att vi hade suttit still i nästan 33 timmar. Då ansamlas vatten i fötterna. Hörde att Lasse Bäckius och Åke Söderman hade stödstrumpor. Det skulle man ha sett. Gud, vad sexigt! Lasse B med fru Yvonne åker till Oruro och tar med sig Benke och Lena som inte hade sovit så bra. Där skulle de ha möte med ABC där Francisca arbetar. Klockan 8.00 checkade vi ut. Vi fick betala 33 dollar för dubbelrummet, klart billigt. När klockan var 8.15 åker vi till La Paz flygplats som ligger på 4200 m höjd. Platsen heter El Alto och den platsen växer enormt fort för det går inte att bygga mer i grytan La Paz. Kommer fram till flygplatsen och checkar in. Det tar tid som vanligt. Man börjar bli van. Vi får betala flygplansskatt på biljetten, 15 bolivianos per person. Vi går till vänthallen med en rigorös kontroll, konstigt även inrikes. Inga nagelsaxar eller dylikt får vara med. Kommer ut på flygfältet. Oj, vilket litet plan vi ska flyga med! Våran grupp, 17st, fyller nästan hela planet. Det blev 2 platser över till 2 bolivianer. Kaptenen informerar oss att första flighten kommer att ta en timme. Vi startar och går brant upp över de vitklädda bergen och efter en timme mellanlandar vi i Trinidad. Från 4200 m höjd ner till 154 m höjd landar vi i rena djungeln, med träskmarker och allt, där floden Rio Mamoré som slingrar sig likt en anakonda förbi Trinidad. Planet tankar och vi tankar in cervezas (öl). Det är 27 grader varmt på flygplatsen och efter en halvtimmes rast lyfter vi igen, för att flyga ytterligare en timme. Nu är riktningen mot Riberalta. Efter ölen sitter de flesta och sover, även Åke. Vi närmar oss Riberalta och piloten talar om att vi går in för landning och att det är 29 grader varmt i skuggan på flygplatsen. Vi landar på en smal sandbana och det känns som vi är med i serien Doktorn kan komma. Barn i 7-8 års ålder springer omkring ibland landningsställen. Verkar farligt. Det blir inte bättre efter mottagandet av Ann, Hans och Ami, som kom hit dan före oss, för då är det inte taxibilar vi ska åka med till hotellet. Det är vanliga motorcyklar eller crosscyklar

8 8 och det var bara att hänga på sig ryggsäckarna och hoppa upp där bak på dubbeldynan. Utan hjälm bar det i väg till hotellet Colonial. Checkar in i ett trevligt och fresht hotellrum. Vi samlas nästan direkt alla tillsammans med en öl, där vi hälsas välkommen av Ami, Edmundo och Sandro och de talar om vad som ska hända enligt programmet. Sedan följer vi med representanterna för ABC Riberalta till en restaurant ett par kvarter bort från hotellet. Svetten lackar och tropisk hetta är det, kan jag lova. På restauranten äter vi fisk som heter surubi som kan bli upp till 2 meter lång. Till den får vi pommes frites och ris. En toppenlunch! Vi går tillbaka till hotellet och gör oss färdiga för en utflykt med buss. Bussen bör ses. Den såg ut som en regnbågsfärgad buss ifrån 30-talet och förstås utan fläkt och kylaggregat. Vi skulle besöka några studiecirklar som ABC Bolivia och ABF Sverige har hjälpt till att starta upp. Den första studiecirkeln var hemma hos Edmundo, som är en av de ansvariga i ABC Riberalta. Det var intressant att se hur han med familj bodde och vad deras cirkel hade åstadkommit. Det slår en direkt, vad fattigt de har det, med stampade jordgolv, men en ny spis fanns det inne hos honom. Alster som cirkeln hade tillverkat bestod av flätade korgar, broderade dukar och mobiler tillverkade av petflaskor och insulinflaskor. Sedan åker vi vidare till en lokal som ligger i ett otroligt fattigt område, det liknar mera ett övergivet skjul. Där visas ungefär samma alster upp, det känns som om de ville sälja sina saker till oss. Produkterna de tillverkar är tänkta att kunna säljas till turister, men det ser inte ut att finnas så många sådana i Riberalta precis. Sedan åker vi vidare med bussen till tredje cirkeln som är lite annorlunda, där finns det ingen lokal. Utan där träffas man under mangoträden och där har sortimentet utökas med papegojor tillverkade utav trä, sedan har de målat dem i fina färger som på dom riktiga papegojorna. Där får vi smaka på färsk mango direkt från träden, det var jättegott. Till slut kommer vi till sista studiecirkeln för dagen, det är en väldigt fin lokal som de som bor i bostadsområdet byggt upp själva och kommunen har hjälpt till med att betalat materialet. Det fanns till och med ett litet kök där. Jag kände mig nästan hemma, det var så nära ett Folkets Hus man kan komma. Utanför fanns det även en volleyballplan med nät. Den här studiecirkelns alster var nästan lika som i de andra studiecirklarna. De som var annorlunda här var att de hade tagit snäckor och limmat på en träbit. Genomgående med alla besöken är att vi inte ser några män som är med i cirklarna. Men de är kanske så att alstren som tillverkas är passat till kvinnorna. Vi gubbar tröttnade ganska snabbt på att se samma saker, så vi började spela volleyball med ungdomarna från orten. De var glada och väldigt trevliga att umgås med. Cirkelledarna på alla fyra platserna som berättade om vad de tillverkade var väldigt duktiga att tala inför oss och vi såg att de var väldigt stolta över vad de åstadkommit. Vi fick ta alla i hand och damerna i gruppen köpte lite alster av dem. Sedan fick Åke hålla ett tacktal och vi klappade händerna. Det kändes som om att kvinnorna hade det jättesvårt att komma ifrån sina barn och män. Med den här verksamheten kunde de tjäna en liten slant till hushållet och då tillät männen att de fick gå iväg till studiecirklarna. Där kunde de prata och stötta varandra. Kvinnorna i Riberalta har det inte lätt, de får det första barnet vid femton års ålder och de har i genomsnitt sju barn per familj, så de behöver verkligen komma ifrån ibland. Sedan tackar vi dem och åker tillbaka till hotellet. Vi duschade och vilade, sedan gick vi till samma restaurant och provade kött middag, som också smakade bra. Innan jag somnar slår det mig att Bolivia är ett land som har allt. Jörgen Eliasson

9 9 Tisdag 8/11, i djungeln Morgonen börjar med att kravla ur myggnätet och beskåda den giftspindel som Rolf klubbade ihjäl med en Petflaska. Ingen liten sak inne på badrumsgolvet! Idag ska det bli fiskafänge med roddbåt. Vi får se till kvällen om vi lyckats bärga någon piraya. Bussen anländer och vi skumpar iväg ut på den röda sandvägen. Första stopp, tankning av vatten och kex. Sedan måste bussen få lite i däcken också. Anländer till vägtull längs huvudvägen till La Paz. Detta är inte vad vi menar med autopista! Vid möten åker fönstren först igen om vi inte vill bli krigsmålade med rött damm. Anländer så småningom efter skutt och hopp till en by där vi bjuds på paranötter som trillat ned från träden. Fortsätter ned till sjön och nu börjar det stora äventyret. Vi äntrar en träbåt i omgångar i tron att vi ska fiska. Icke, vi går iland på en ö med djungelliknande natur och får en fantastisk vandring genom regnskogen om än vår grupp går lite vilse mellan gummiträd, termitstackar och diverse andra oidentifierade varelser och blir borta betydligt längre än de senare grupperna som hunnit både bada och leta upp kall öl. Nåväl, alla kommer på plats till lunchen betydligt försenat. Nu blir det fisk, måste vara någon annan som fixat det. Gott, men fisken något oidentifierad. Kan det vara piraya? Vi vänder och vrider på bitarna, några får huvuden och några stjärten. Platt och nästan inget i men det går ju bra med ris och öl också! Efter detta blir det dans,. Puh, nä, en efter en kommer vacklande ut på gården efter denna övning men det finns några entusiaster som orkar gå en match i volleyboll medan några av oss känner oss svimfärdiga. Nu är det dags för avfärd och vi skumpar hemåt. Innan gemensam middag på stan ska det bli möte mellan ABF och ABC Riberalta. Under middagen tar någon också en raggningstur runt torget på moped. Tillbaka till hotellet och planering inför morgondagens svenskuppvisning julgransplundring med dans kring granen (Gunilla T) och en julgransfot (Martin). En något deformerad fot efter vissa gymnastiska övningar och långt och troget användande. Bäst att krypa i säng inför morgondagens arbete med att iordningställa rekvisitan. Birgitta Gradén. Tisdag 8/11, ABC på höga höjder Vi var fem personer som efter frukost for iväg till byn Eucalyptus. Vi stannade till i en mindre by strax före Felixs födelseby och tittade på en minnesstaty som var rest över en hjälte (soldat) i ett befrielsekrig under 1800-talet. Hjälten var från byn och ingick i den bolivianska armén och den historiska kunskapen har byborna tagit fram i studiecirklar. Vi åkte vidare till Eucalyptus och välkomnades av ordförande och sekreterare i kommunrådet som består av fem personer. De berättade om byn som förr hade 6000 invånare men som nu hade ca 3000 invånare. Det stora problemet i byn är arbetsbrist som leder till utflyttning av ungdomarna till framförallt städerna. De önskade sig en högskola så att ungdomarna kunde stanna och studera vidare. 300 elever utexaminerades från gymnasiet varje år. Högskolan, som skall ha inriktning mot jordbruk, har redan börjat förberedas genom att de skall bygga om ett gammalt hus. Kommunen äger inte marken än men räknar att få tillgång till den. Vi får också titta på den blivande högskolan. Det har regnat en del under dagen så

10 10 vägarna är hala och leriga. Det finns inga stenbelagda gator här. Husen är också enkla och spartanska. Och det måste bli kallt när det blir kväll och natt här. Jag skänker en tacksam tanke till våra varma hus i Sverige. Skolan har en central plats i byn och även i de styrandes berättelser om verksamheterna. De betonar även folkbildningens betydelse, särskilt för kvinnorna. Efter föredragen om byn så visas vi runt bland utställare och främst är det kvinnorna som visar sina alster. Det är bonader, ponchos, dukar, mössor, tröjor mm. Vissa utställare har maträtter av olika slag, som ost, bönor, potatis mm. En utställning av mat och konsthantverk skall ske i La Paz den november och nu skall det utses vilka från byn som skall representera dem där. Vi fem får äran att vara med om invigningen. Francisca håller ett tal och inviger utställning och sedan får vi gå runt och provsmaka och titta på alla saker som kvinnorna gjort. Vi är lite försiktiga med maten som är lite annorlunda än vad vi är vana vid. De är mycket stolta över vad de åstadkommit och då det är många utställare så tar det några timmar att besöka alla. Vi besöker också en av skolans klasser som också gjort en utställning av sina tavlor och sömnader som de gjort i skolan. Senare under dagen så äter vi dagens lunch på bykrogen. Vi är rejält hungriga och vi äter lamm med potatis och ris. Smakade gott även upp det såg mindre aptitligt ut. Lars och Jim hade bokat in en träff med ungdomsledare inom ABC i en annan by tillsammans med Felix. Vi kom lite sent dit så när vi kommer fram pågår en lättare läkarundersökning av en mängd pojkar som spelar fotboll i byns lag. Lena, Bengt och jag bestämmer oss för att åka tillbaka till Oruro med taxin då det verkar mycket oklart när mötet kan börja och sluta. Vi kommer hem vid 18-tiden så det kändes skönt att kunna gå upp och vila sig lite tills vi senare går ut i staden och letar upp en restaurang för lite middag. Efter några dagars vistelse är vi ganska omtumlade av allt vi sett och förundrade över livet i Bolivia och allt som kan bli bättre. Människorna har mycket att kämpa med här och har också viljan att göra livet bättre. Lars och Jim kommer åter vid 20-tiden. De fick träffa ungdomsledarna och har haft en givande diskussion med dem. Yvonne Bäckius Onsdag 9/11, på nötfabrik och fest. Vi hade sovmorgon idag. Det var skönt då det blev rätt sent igår då vi alla skulle öva in våra folkdanser till idag. Dagens övning var annars att besöka en lokal nötfabrik. Bussen hämtade kl och så bar det iväg på knaggliga men ändå hyggliga vägar till fabriken. Där tog ägarens svåger emot oss hälsade oss all välkomna till landet och fabriken. Vi fick filma och ta hur mycket foton vi ville. Han var mycket stolt över sin arbetsplats. Där arbetade personer. Det fanns 900 nötknäckarmaskiner. Vid varje maskin kunde det arbeta flera personer. T ex en familj kunde hålla igång maskinen nästan hela dygnet. Man började vid på natten då det var svalt och skönt på fabriken. Barnen kom före och efter skoldagen och hjälpte till. Ett ungt förälskat par satt nära varandra och knäckte tindrande sina nötter. Enligt svågern var månadslönen ca bolivianos (men enligt andra källor var den ca bolivianos, Åkes anmärkning). Fabriken producerade 5 ton nötter/dag. Vi frågade bolivianerna som var med oss från ABC-gruppen om de kunde tänka sig att jobba här och de sa alla ja!

11 11 Ett intressant studiebesök med lite tankar om hur de hade det nu och hur va hade det förr på våra textillfabriker. Där satt också kvinnor i långa rader och arbetade. Det var rent och välskött på nötfabriken. Efter en gemensam lunch åkte vi mopedtaxi ner till ABC-kontoret och den marknad ABC anordnade. Fruktansvärt varmt. Vi satt och tryckte ut med väggen för att få lite skugga. Det var nog meningen att vi skulle handla av deras hantverk men inte ens vi inbitna shoppare orkade bry oss om deras juldukar. Mopedtaxi hem igen till hotellet. Där samlade vi oss inne i Lisbeths rum för att göra girlanger till kvällens övningar. Vi hade inte bestämt oss för om det skulle bli en gran eller en midsommarstång. När vi satt där inne bröt ett tropiskt åskväder loss. Otroligt hur snabbt regnet kom. Det regnade in i många rum och vattnet rann längs korridorerna. Jörgen och hans dotter fick snabbt vattensäng. Några var ute och åkte moped och kom hem och berättade om spännande äventyr långt ute på landsbygden. Just nu, kl 18.30, sitter vi tillsammans och väntar på hur kvällen och festen blir. Ute regnar det måttligt men det är inget väder för mopedtaxi. Vi får se hur kvällen avlöper. Det bestämdes att bolivianerna skulle komma hit till vårt hotell. Vi möblerade om så att det skulle finna 35 sittplatser. Vi tjugo och de femton stycken. Klockan åtta skulle de koma men de kom till med barn och var många fler, närmare 35 själva. Vi började med en presentation av oss alla. Så dansade kvinnorna från olika cirklar. Efter det blev det svenskarnas tur att uppträda. Vi hade tidigare under dagen gjort en julgran av crepepapper med gula blomklockor. Runt den dansade vi Räven raskar över isen, Prästens lilla kråka, Karusellen samt Små grodorna naturligtvis. Bolivianerna skrattade så de tjöt! Efter festen här på hotellet och efter alla tack så begav vi oss till stadens restaurang, minst en timme försenade och ca 20 personer fler än vi bokat för. Avslutningen blev inte så trevlig då vi fick vänta länge på maten och flera av oss svenskar blev helt utan. Just nu närmare midnatt är stämningen som fanns vid våra folklekar långt borta. Några av oss undrar var felet uppkom, om det var en kulturkrock eller helt enkelt ett kommunikationsproblem. Gunilla T. Barkar Onsdag 9/11, ett gruvbesök i Oruro Denna vackra morgon i Oruro vandrade vi (Benke, Lena, Lasse, Yvonne och Jim) genom staden till ABC:s kontor där vi träffade Francisca och Felix samt två till som jag tyvärr aldrig antecknade namnen på. Lasse och Jim stannade kvar för att konferera och lägga upp taktik för ABC:s framtida verksamhet. Vi andra gick tillsammans med en ung dam som guidade oss genom Oruro. Första målet var en storslagen kyrka där man inte snålat med medel på byggnationen. Prioritetsgraden var tydligen större med detta bygge än övriga delar av staden. Inuti kyrkan fanns för övrigt ingången till en gruva som nu blivit museum. Denna plats förärade vi ett

12 12 besök. På denna höga höjd kostar det på att gå i trappor och här var det gott om trappor. Efter diverse pausar var vi i alla fall nere i gruvan. Man blir förundrad över vilken arbetsmiljö denna gruvas arbetare var tvingad att jobba i. Längs med gruvgången fanns det utställningsmontrar med redskap och diverse apparater som användes i arbetet. Lustigt nog fanns där en våg som var från Sverige. Första gången vi såg något med svensk text sedan vi lämnade Stockholm. Om det var jobbigt att gå ner i gruvan så var det ingenting om man jämför med uppstigningen. Det kändes som ett halvt maratonlopp! Efter att ha varit i underjorden var det skönt att komma upp i solen igen. Vi pustade ut en stund och begav oss sedan till en kooperativ affär där dom sålde kläder och turistattiraljer. Några inköp gjordes men därefter måste undertecknad förpassa sig till hotellet för en välbehövlig vila som orsakades av en krånglande turistmage. Där blev han liggande för resten av dagen och var ej med på middagen som senare avnjöts på en lokal restaurang Benke Östlund Torsdag 10 november Ja då har det varit en resdag igen, en lång dag känns det som, från Riberalta och den härliga djungeln mot nya äventyr i Cochabamba. Det var lite fundersamt i morse om vi skulle komma iväg eller inte, efter allt regnande i går kväll. Dessutom kom det en skur på morgonen, men som tur var blev den mycket kort. Så vi drog iväg till flygplatsen en stund efter utsatt tid. Taxibilarna som skulle hämta oss åkte visst till flygplatsen i stället och stod och väntade där, det blev väl något missförstånd, men några for iväg på mopedtaxi och sen kom bilarna. Så vi andra packade in allt bagage och oss själva och for efter. Sen blev det väntan. Några roade sej med att ringa hem, jag försökte också men fick inget svar. Så blev det väntan igen tills vi efter ett par timmar fick kliva ombord på planet. Det blev först en kort tur till en stad som ligger mitt på gränsen till Brasilien, minns inte vad den hette, så nu kan vi säga att vi i alla fall varit med en fot i Brasilien, förutom flygplatsen i Sao Paolo. Där fick vi gå ut och sitta och vänta igen. Den här gången under ett stort plåttak som visserligen gav skugga, men värmen dallrade där under. Då skulle jag haft min solfjäder jag köpte i Riberalta i stället för att ha den nedpackad. När det var dags att fortsätta kändes det skönt att veta att vi for mot lite svalare trakter. Det var en härlig luft som mötte oss i Cochabamba och det var härligt att se bergen igen. Mötte oss gjorde också ABC-bussen som tog oss till Hotel City, det var en kort tur genom stan. Där mötte vi också Lena och Benke och de andra som varit i Oruro i stället för i djungeln. Det var skönt att se dom igen efter att vi skiljts åt i La Paz och allt som hänt där. Vi gick direkt till terrassen för samling med öl och macka tillsammans med ABC-gänget från Riberalta som var med på resan för att ha stormöte i Cochabamba. Det var en strålande utsikt därifrån, fyra våningar upp, lite läskigt att titta ner på gatan bara. Jag fick huka mej ner så jag inte kom så högt ovanför räcket. Så fick vi ledigt en stund innan bussen kom och hämtade oss och vi for till ett ställe där vi alla skulle äta tillsammans med ABC-folk från Cochabamba, så vi bänkade oss vid två stora långbord. Vi fick en tallrik med mat från trakten, grillat kött, bondbönor, sallad och potatis och det smakade alldeles utmärkt. Det kändes bra att få riktig mat i magen efter bara småplock under resan.

13 13 Efter maten blev det underhållning. Först en kille som var väldigt duktig på att spela på ett instrument som liknade en ukulele, jag hörde inte vad det hette. Sen var det en grupp med fyra tjejer som spelade jättebra, härlig och medryckande musik. Jag skulle gärna vilja ha deras skiva, men de hade ingen kvar när vi tänkte köpa. Synd, för det är alltid roligt att ha lite musik med sej hem till Sverige, och någon annan musik har jag inte träffat på än. Det blev dans också, så det var livat värre. Men det kändes bra när bussen tog oss tillbaka till hotellet för en förhoppningsvis god natts sömn efter en lång dag. Efter ett tag slutade också hålligånget nere på gatan, alldeles lagom tills dagboksskrivandet tog slut. Ragnhild Wikström Torsdagen den 10 nov En Bussresa mellan två värdar Vaknade som vanligt kl till en fin men lite kall höstmorgon. Ställde in elementet i badrummet för att få lite värme innan duschen. Kröp ner i sängen igen för att invänta ett varmt och skönt badrum. Tur att vi kostade på oss ett element för rummet är inte speciellt varmt utan värmekälla. Efter en som vanligt god och riklig frukost är det dags att betala rummet.15 $ utan kvitto och 22 $ om man vill ha kvitto. Känns bra att få lämna Oruro även om det alltid är jobbigt att byta hotell. Ser fram mot att komma till Cochabambas med bättre luft och värme. Taxi till busstationen eftersom inte Felix och Francisca dök upp som de lovat men det gick lika bra det också. Eter att betalat stationsskatten på 1 bs överfölls vi av resenärsvärvare som utan skrupler ljög om både avgångstider och busstandard/komfort. Tur att Jim var med för här behövdes både språk och erfarenhet. Hade jag varit själv har jag säkert hamnat på ett lastbilsflak för dubbla priset. För 15 bs åkte vi med en bra turistbuss under de 22 milen (eller 3,5 timmar som är det gängse måttet på avstånd i Bolivia) mellan Oruro och Cochabamba. Första biten av resan gick på högplatån med milsvidd utsikt. Fascinerande till en början men efter ett tag lite tråkigt rakt, rakt, platt, platt. Odlingar med potatis, böner och olika sädesslag kantade vägen så långt ögat kunde se. Efter 1,5 tim började det stiga och vägen blev kurvigare och odlingarna ersattes av betande lamadjur, får och kor. Landskapet förändrades, höga toppar och djupa dalar och en fantastisk utsikt. Solen lyste från en klarblå himmel och det började bli varmt med fleesen. Närmare himlen än så här kommer man nog inte, inte idag i alla fall. Efter den smala och kurviga vägen vallar folk sina husdjur och vi passerar både byar och enskilda hus. Ju högre upp vi kommer förundras man över hur och på vad folk kan leva av här. Bussen puffar på uppför tutandes i varje kurva och vid omkörningar. Det stiger så snabbt att jag får örpropp och blir andfådd bara av att skriva. Trafiken är gles mest lastbilar och bussar. Efter ett par timmar är vi uppe på högsta punkten cirka 4500 m över havet. Utsikten är fantastisk och det är svårt att beskriva känslan i text men man blir lika hänförd varje gång man får uppleva det här. Rätt som det är börjar det regna trotts att solen skiner runt omkring och allt är så pampigt och vackert. Jag vet inte om chauffören tyckte vi sett nog för när det är som vackrast startar han videon och kör igång en amerikansk actionfilm som till råga på allt är dubbad. (tur att jag sett den förut) El och gasledningar korsar den otillgängliga naturen och är det enda som inte passar in här men man kan inte låta bli och förundras över det arbete som gjorts när man dragit fram dessa ledningar i en så ogästvänlig miljö. Vägen vänder neråt och på den här sidan är det ännu brantare och slingrigare. Örpropp igen men luften blir lättare och lättare att andas och det blir varmare.

14 14 Efter nästan 3 timmar kom vi ner i dalen och Cochabamba bredde ut sig för våra fötter. Grön och frodig natur med rik växtlighet och man kan nästan tro att vi kommit till en annan värld. Bussen gjorde ett första stopp men bara för att släppa av folk och tyvärr för att släppa på en mässande bokförsäljare som nästan gjorde resans sista halvtimme olidlig. Sista biten genom Cochabamba och in till centrum tog lång tid med hetsig och ljudlig trafik. Utsikten varvades med jordbruk, verkstäder, sophögar och affärer. Efter att vi fått syn på Jesus var vi helt plötsligt framme vid busstationen. Att stiga ut i det behagliga klimatet kändes underbart. Läge för kortbyxor. De här 22 milen var ungefär som att förflytta sig från Sverige till Syditalien en sen höstdag Intog hotellet som var ett mycket fint och mysigt hotell och vi fick ett terrass rum.(rum på övre våningen med ingång från terrassen) Direkt därefter började jakten på mat och efter att irrat runt lite satt vi helt plötsligt på Dumbo och smaskade på filé och pepparstek. Själv beställde jag in en Boliviansk pyttipanna (har glömt namnet) som visade sig var för fyra personer. Jim förbarmade sig och ställde upp och delade. Efter maten fyllde vi på kassan och gick därefter för en stunds vila på hotellet. Efter någon timme förändrades det lilla lugna hotellet till ett inferno av öronbedövande kackel och vilda skrik. Riberaltaresenärerna hade anlänt och nu byttes friden ut mot lite fart. Kul att vara tillsammans igen. ABC Cochabamba hade under kvällen ordnat en mycket trevlig välkomstfest med bra kulturprogram, god mat och ett mycket gott öl. En händelserik dag var till ända och nu återstod bara en stilla sömn. Lasse Bäckius Fredag 11/11, intryck från CBBA Frukost på hotellet efter en natt med allehanda bolivianska ljud från gatan. Nåväl, en natts sömn har gjort oss gott på rum 301. Svenska delegationen begav sig till möte med övriga bolivianska projektarbetare för att jobba upp en strategi för dagen/dagarna. Vi andra semesterfirare bestämde oss för att se oss omkring under förmiddagen. Sedvanliga ärenden hämta pengar, besöka Internetcafé osv. Lunchen avnjöt vi intill en pianospelande äldre man som gjorde sitt allra bästa för att få oss att lyssna på hans repertoar. Ljudnivån och intensiteten höjdes i takt med vår samtalsnivå. Ibland är det tur att vi har olika språk. Det gäller att förvandla olikheterna till styrka! God lunch till priset av en tiondel av våra svenska lunchpriser. Ami följde oss per buss på em till marknadsgatorna. Med hennes förmanande ord ringande i öronen såg vi till att pengar förvarades tryggt och att vi alltid var i sällskap. Hantverksgatan var den som hägrade och vi shoppade allt vad tygeln höll. Väskor alla storlekar, ryggsäckar, sockor, vantar, bälten - ja säg vad vi INTE hade möjlighet att köpa.. Vi återvände med buss till hotellet. En grupp besökte på eftermiddagen även sjukhuset i CBBA. Möte var avtalat med fackets representanter och Ami berättade att i Bolivia kunde man bara gå till sjukhuset på den avdelning som skulle kunna behandla de ev. besvär man hade och köa för att få hjälp. Den här dagen var tänkt att även kunna besöka röntgenavdelning

15 15 Martin Eklund - med sin onda fot hängde på besöket och fick foten röntgad med utlåtande att en spricka uppstått i hans ena fot från lilltån och ned i benet detta hände vi volleybollmatchen i Riberalta. Bäst vore att gipsa men stora bekymmer skulle i så fall uppstå i tullen vid hemfärd p g a att tullarna ansåg att det kunde finnas risk för smuggel i gipset. Martin avstod gips och sjukhuset bjöd på röntgen. Flera av oss deltagare i gänget har försökt övertala honom att inhandla en äkta boliviansk käpp att stödja sig på men - hur macho skulle det bli? Nej, ett par rejäla skor resten av resan fick duga som stöd. Ett samtalsämne rikare har vi allt blivit och en erfarenhet rikare har några av oss blivit genom sitt besök på sjukhuset. Stort intresse visades tydligen för vår svenska fackliga verksamhet. Jag var inte med själv så att jag kan referera från besöket. Vi var istället några som gick lite på stan och besökte parken intill hotellet samt passade på att avnjuta em-kaffet på ett äkta bolivianskt café med härliga bakverk. Kvällens restaurangbesök var i förväg beställt och vi begav oss i taxi till en mycket speciell restaurang. Här avnjöt vi en underbart härlig buffé bestående av kött-fisk-pasta-efterrätter och god dryck en fröjd för både ögat och gommen där kockarna tillagade maten under tiden gästerna såg på hanteringen av stekpannorna och flamberingen - mästerverk i den högre skolan. På restaurangen befann sig flera sällskap denna kväll bl.a. ett gäng ungdomar från medialinjen på Hola Folkhögskola i Ångermanland. Jag fick möjligheten att prata lite med dem, vi sågs hemma i Sverige strax innan vår avresa och bestämde då att om möjligt var så skulle vi försöka ses i CBBA. Slumpen förde oss samman här och nu och vi fick tillfälle att byta mailadresser och skall göra vårt bästa för att upprätthålla kontakten. Ungdomarna kommer under 5 månader att vistas på olika håll i Bolivia. Under kvällen fick Peru-gänget möjlighet att tacka våra reseledare Birgitta och Rolf Gradén för den välplanerade och välorganiserade Peru-resan som vi inledde vår semester med. Vi är ett härligt gäng som stortrivs och resan har varit till full belåtenhet!!! Kvällen avslutades för somliga med återfärd till hotellet och andra avslutade färden med ett besök på Café Brazil. Lisbeth Eklund Fredag 11/11, åter i CBBA Sovit gott, det var sovmorgon i dag och det var inga särskilda aktiviteter inplanerade i dag. Vaknade ändå tidigt, åt frukost vid 8- tiden. Te, vitt bröd och marmelad ( åh vad trött jag är på vitt bröd till frukost) Eftersom det inte var några gemensamma aktiviteter inplanerade så skulle vi ändå träffas och gå igenom vad vi skulle göra och se om några ville göra något tillsammans. Hans och jag bestämde att vi skulle ta det lite lugnt, Hans skulle maila och jag ringa hem till Sverige. Det har ju varit många tidiga morgnar och långa sena kvällar, så tid för kontakter hem har inte varit så många. Eftersom mina samtal gick ganska fort, så lämnade jag Hans på Internet kafét och gick på stamfiket och tog en kaffe. Åt lunch ca11.00, Hans åt som vanlig choriso och jag åt soppa. Går sedan till hotellet och vilar.

16 16 Klockan åker Hans på studiebesök på lasarettet och jag har träff med Boliviagruppen på eftermiddagen. Vi diskuterar projektet och hur vi skall göra i fortsättningen. Går efter en stund på Dumbos och äter och fortsätter med funderingarna kring projektet. Vi har gemensam middag på kvällen. Samlas kl för att ta taxi till en restaurang som serverar buffé, mycket gott och till ett bra pris 43 Bs. Åter på hotellet kl 23. God natt! Ann Jonsson CBBA lördag 12 november Studiebesök i coca-land Som bekant blev studiebesöket i coca-land inställt eftersom ett oväder skurit av vägen dit. Istället stannade gruppen i Cochabamba och allt efter intressen och åtagande splittrades gruppen till fyra mindre och i vanlig ordning fixade Birgitta med biljetter hemresan skulle bekräftas, bussbiljetter till Oruro skulle inhandlas och efter en del kontroverser och övertid för resebyrån så löstes allt detta på bästa sätt. Några fåfänga damer valde att åka till badet för att kunna visa upp en fin solbränna för sina arbetskamrater vid hemkomsten. Ytterligare ett gäng hade arbete att göra i form av seminarier tillsammans med ABC are från olika delar av Bolivia. Så till min grupp som bestod av 500 kg svenskt stål Rolf, Martin, Tommy, Jörgen och undertecknad. Vi klämde in oss i en taxi vilken visade sig vara samma som körde oss till middagen kvällen innan - borde varit ganska högt odds på att få samma bil två gånger i rad. Vi beordrade bilen att köra oss till Prado vilket inte blev helt enkelt. Denna lördag skulle stadens studenter ha sin årliga parad på vårt resmål och taxichauffören smög fram i två kvarter och påtalade att allt var avstängt och han kunde inte köra oss dit. Till slut höjde Rolf rösten och sa på klockren spanska (med god hjälp av händerna) att kör oss för h-vete så nära du kan då. Det resulterade i att vi kom ända fram till önskad plats. En kort promenad tog oss till slutmålet Brasilian Coffee, ett fint café och eftersom vi tycktes vara morgonens första gäster så valde vi att sätta oss på första parkett närmast trottoaren. De platserna var dock reserverade så vi fick snällt flytta in oss en rad. Klockan hade blivit halv elva så efter den spartanska frukosten vi ätit ett par timmar tidigare kändes det lämpligt med en croissant med ost och skinka till kaffet och dagens första öl. Så satt vi fem kepsprydda herrar med solglasögon och njöt av tillvaron, vi kollade på människor och händelser i solskenet. Bland annat underhölls vi av en biltvätt som etablerade sig på gatan precis framför oss. Två grabbar med hinkar och trasor avverkade bil efter bil tvättade och vaxade. Biltrafiken minskade mer och mer och enligt uppgift från personalen var nu paraden nära förestående, kanske halv tolv, kanske tolv... dagens andra öl stod nu på våra bord. Så hördes ett mullrande ljud och in på trottoaren kom ett par Harley Davidssons insmygande. Två svartklädda tuffingar i 60-årsåldern gled så ner på dem reserverade platserna de såg ut att vara Bolivias variant av Hells Angels som reserverat första parkett. Vi var övertygade om att det var grabbar i coca-branschen och vi såg väl också ut att vara något skumma för de hälsade artigt på oss och de kastade vänliga blickar mot oss. Skaran växte stadigt minut efter minut och till sist var hela trottoaren runt caféet fullt med MC s av olika modeller. Slutligen

17 17 smög gängets ledare in på en riktigt stor och fin HD. Han var klädd i en hawaii-skjorta och efter att ha kramat om sina gängmedlemmar tog han tag i platsproblemet som uppstått med biltvätten och alla bikarna. Han bara nickade på huvudet och vips hade biltvätten bytt adress varpå hojjarna kunde radas upp snyggt och prydligt på gatan framför cafét. Nu var klockan halv ett och paraden måste vara väldigt nära nu. Vi förberedde oss för den med varsin läcker drink, det var Manhattan, Bloody Mary och Tequila Sunrise. Underhållningen vi bjöds på stod MC-gänget för det hände hela tiden något vid deras bord och när klockan var halv två måste vi ge oss tillbaka till hotellet för nästa aktivitet. Någon parad hade ännu inte setts men vilken härlig dag vi fick på Brasilian Coffee!!!! Nästa aktivitet blev för min del blev ett besök hos Cristo De La Concordia. De blev lite hemlandskänsla (Åre) att åka linbana upp på höjden där statyn står. Väl uppe kunde man se hela Cochabamba från fågelperspektiv och Ami visade oss de olika stadsdelarna. Alldeles nedanför statyn fanns lyxiga hus som mycket riktigt kallades coca-husen. Ami pekade också ut ett speciellt hus där en berömd knarkfilm spelades in. Tyvärr lyckades ingen komma på filmens titel men det har säkert någon gjort innan träffen på Gläntan. Lisbeth och Bengt kunde avslöja att Cristo använder en deodorant som luktar piss. De traskade trapporna upp till hans utsträckta armar. Trappen upp till skallen var avstängd och hade även den varit öppen hade vi säkert fått veta vad gubben tänker med. Av en ren händelse är Cristo-statyn i Cochabamba en halv meter högre (34,2 m) än Christ the Redeemer i Rio de Janeiro Dagens sista aktivitet blev ett återbesök på Prado. Vi var nio stycken som avstod kulturfesten med ABC arna och istället bestämde oss för att försöka äta middag på Prado. Nu var det verkligen avstängt men kreativa taxichaufförer backade en enkelriktad gata ett helt kvarter och kunde släppa av oss bara 50 m från ett välbekant café Brasilian Coffee. I ett myller av folk och med paraden i full gång lyckades vi få plats på cafét och åt en riktigt bra middag med underhållning i världsklass. Vi fick verkligen ett bevis på att sydamerikaner kan detta med parader och karnevaler. Det var ett färgsprakande skådespel med dunka-dunka musik, dans och maskeradkläder som vi knappt trodde fanns att uppbringa. Efter ett par tre timmar återvände vi så hem till hotellet och sista nattens sömn i Cochabamba Den 12 november blev en skön och minnesrik dag i Cochabamba Allan Gustavsson Lördag 12 nov, feber och karneval i Cochabamba Vaknar till ännu en varm sommardag. Cochabamba är en storstad. I en del affärer orkar de inte ens hälsa. Vi tar taxi till marknaden istället. Där är tanterna snälla, hjälpsamma och de vill väldigt gärna småprata och visa sina varor. Men de blir aldrig dryga och framfusiga som jag ibland upplevde i Peru. Inte har de vett att ta betalt för servicen här heller. Jag fick byxor o skjorta tvättat och struket av städerskan på hotellet. Hon ville ha 4 bolivianos för besväret. 4 kronor!!!!!! Vi får absolut

18 18 inget för 4 kronor i Sverige. Jag kunde inte ge henne mindre än 10 bolivianos och hon blev naturligtvis jätteglad. Vid lunchtid fick jag feber och ont i hela kroppen och stannade i sängen medan resten av gänget åkte till Jesusstatyn. Ensam på ett hotellrum i Bolivia. Då kändes det väldigt långt till Sverige o Dalarna. På eftermiddagen började karnevalen. Det var fullt ös på musiken. Dom har känsla för fest o festligheter häri landet. Kanske ett sätt att stå ut med vardagen!!? Ann-Sofie Hedin Söndag 13 nov, på meter mot Oruro Idag ska vi anträda resan till Oruro. Det kommer att bli en spännande resa med storslagna vyer, svindlande vägar en trafik vi inte riktigt är van vid i Sverige. Alla är samlade och det ser lite spänt ut. Är det en undran av oro eller är det bara ett uttryck av ännu en spännande resa. Själv har jag åkt denna väg tidigare så lite vet jag vad som väntar. Vi kliver ombord på en utsökt turistbuss, en kommentar hörs; dessa säten skulle vi haft på flyget. Allt är lastat och klart och färden tar sin början. Det tar lite tid att ta sig ur stan, några korta stopp och så är vi ute på landet och klättringen kan ta sin början. Det är behagligt körväder till att börja med. Va? Finns det ingen AC på denna buss heller annat än den bolivianska AC:n, alla fönster öppna samtidigt. Vid de korta busstoppen hör man folk som ropar ut varor för försäljning. De låter som böneutropare men den enda Mohammed de vill tillbedja är din hunger och din plånbok. Nu börjar det stiga och det blir allt flera vidunderliga utsikter att beskåda, alt kraftigare lutningar och skarpare kurvor. Även omkörningarna av lastbilar och andra bussar blir allt häftigare. Vem som kör vet jag inte men nog måste en högre makt ha en och annan hand med i spelet. Efter någon timme jag och Hans känna igen några byggnader och plötsligt är vi uppe på högsta punkten, ett pass på meters höjd över havet. Alla tittar ut med överdånig blick på denna bedårande utsikt och man undras över att människor kan leva i denna miljö. Vi kanske inte ser ett hus eller tillstymmelse till liv men plötsligt står hon där. Kvinnan med hatten och barnet på ryggen och vaktar sina lama, sina får eller kor. Var kom hon ifrån och vart skulle hon? Detta får vi aldrig besvarat men folket här uppe har bott på dessa fält i århundraden, ja kanske i årtusenden. Frågorna dyker upp; vad lever de av, hur får de värme? Här finns inte ett träd och grödorna måste växa på torra vindpinade jorden. Plötsligt ser vi också snö på marken, inte mycket men ändå snö. Anderna är en fantastisk bergskedja som sträcker sig från norra Sydamerika ner till dess sydspets och nu har vi passerat ett av de många pass på mycket hög höjd. Det känns att det är lite tyngre att andas. Bussen rullar nu allt snabbare, det går utför. Vyerna är nya men lika varandra som förut. Bussens förare är densamma så hans kryssningar mellan tunga fordon är också lika som tidigare. Birgitta ber mig titta ut över vyerna, jag som knappt törs stå på en stol utan att få problem.

19 19 Vi kommer ner på högplatån och infärden till Oruro, ett departament på innevånare där bor i stan och resten spridda över departamentet. Jag känner igen stan till vissa delar och framför allt när vi kommer till hotellet, Hotel Gran Sucre. Vi är nu framme och jag tror nog att alla pustar ut lite efter färden. Jag tror och hoppas på allt alla tycker att det varit värt att göra denna resa över passet för att se lite av Andernas själ och att nu få titta på ytterligare en miljö som främst baseras på gruvnäringen. Vi avslutar dagen på en kinarestaurang som är allt annat än en kinarestaurang, den påminde bara om det med sina kinesiska lyktor. Menyn bestod av en rad olika risottos med olika ingredienser. Man kör ut käket men var är de friterade räkorna och den sötsura såsen? En servitris i joggingskor, träningsoverall och täckjacka skulle server 13 svultna svenskar. Ami anländer till restaurangen vid 21-tiden, hon har åkt på en senare buss. En kopp cocate och sedan tillbaka till hotellet för en välförtjänt vila. Rolf Gradén Söndag 13/11, Mot Sucre och Potosí Idag är det sista dagen i Chochabamba. Vaknade av att grannen sjöng för fullt. Bra med öronproppar sådana gånger! Lugnt ute dagen efter den stora karnevalen. Det mesta är stängt men gatan och marknadskommersen pågår som vanligt. Vid tvåtiden far vi i en taxi ut till flygplatsen. Då har Peru-gänget redan lämnat oss för att åka med buss till Oruro. Flygplatsen i CBBA är ny och fräsch och vi bordar planet mot Sucre. Kl har vi fortfarande inte lyft och då meddelas plötsligt att vi ska flyga till Santa Cruz i stället för Sucre. Orsaken är något oklar! Upprorsstämning utbryter och en av de kvinnliga passagerarna tar högljutt kommandot och uppmanar herrarna att gå fram och protestera. Så sker och efter ytterligare ca 30 minuter meddelas att man kommer att flyga till Sucre. Applåder och hurrarop utbryter! I Sucre gick landningen bra trots den korta landningsbanan. Vädret var soligt och fint. Vi packade in oss i 3 taxibilar för att åka in till stan. Inne i stan tappar ena taxibilen vår lilla väska som bundits fast i det öppna bagageutrymmet. En vit Nissan plockar snabbt upp väskan och försvinner med en rivstart från platsen. Bilnumret noteras dock av någon - så kanske får vi den åter. Vi byter nu taxibilar från gas till bensindrivna sådana, som efter vad som sägs bättre ska klara av de branta stigningarna mot Potosí. För 120 kr/taxi åker vi 15 mil upp till Potosí. Vägen var fin, asfalterad och bred om än kurvig och backig. Naturen är imponerande och förvånansvärt grön. Det går fort ibland men bra och kl var vi framme vid hotellet Santa Theresa. Ett fint, välordnat hotell med mycket sängkläder och gaskamin i rummet. Middag intogs sent på en närbelägen restaurang. Goda biffar av lama med öl och vin. Anette Wiktorsson

20 20 Måndag 14 nov, Oruro med anda ögon. Intrycken från Oruro är en blandning av intryck från aha till Oj och Herregud! En blandning av vänliga människor som ser oss som alien, rymdvarelser. Ett besök i gruvmuseet i Oruro var inplanerat, även gruvan med nedstigning till brytnivå måste besökas, vi fick en mycket informativ guide som vår ledsagare, han hade själv varit gruvarbetare och berättade med mycket stor inlevelse om gruvbrytning och hur det är att vara gruvarbetare i Bolivia. Att jobba i gruvnäringen i Bolivia är ett mycket strävsamt liv. Hjälpmedlem att utvinna de brytbara mineralerna är i bästa fall handdrivna tryckluftsborrar- i många fall är borren en vanlig handdriven borr och hammare. Skyddsutrustning existerar inte Varför använder man inte maskiner ja den frågan ställdes och svaret blev att gruvan drivs i form av ett kooperativ där gruvarbetarna köper in sig och erhåller brytningsrätt. Då framgår snart att något stort kapital att köpa maskiner för inte finns. Gruvbrytningen kommer att vara kvar på denna enkla nivå i många år framöver. Det framgick att en gruvarbetare i dag tjänar ca bolivianos och med en arbetsvecka från måndag - lördag. Man kan konstatera att vid jämförelse från 1500-talet när spanjorerna härskade började arbetsdagen på måndag och slutade på lördag. Här kan man då observera att arbetarna befann sig i gruvan hela veckan utan uppstigning. Mycket av kraften för att arbeta kom då som nu från coca-bladen dessa innehåller en massa olika mineralämnen som håller kroppen på rätt sida av vakenheten och dämpar även hungern. Därtill inmundigades ren sprit. I anslutning till gruvans nedgång fanns en kyrka som alla gruvarbetare med fruar och barn besöker regelbundet för att skapa kraft till överlevnad och för kommande utmaningar. Vår grupp har under resans gång haft en förunderlig tur att då och då hamna i händelsernas centrum. Även denna dag när vi kom till Oruro höll bussbolaget Aroma 25-årsfirande med musikkår, dans och sagolikt blomstersmyckade bussar. Vänligheten och glädjen i detta firande visste inga gränser så både öl och vin och även andra glädjande drycker fanns med och överräcktes även villigt till oss. Att vi kommer från Sverige väcker både stor förvåning och beundran. Efter en fin lunch på Gran Sucre Hotel där vi även bor beslutades det att en del av oss skulle besöka de varma källorna ca 3 mil utanför staden. Vi tog busstaxi och åkte iväg. I den varma poolen blev de vithyade kvinnorna med delade baddräkter ett glatt inslag i den annars likriktade manliga badlivet. Härligt 37gradigt vatten omslöt våra kroppar och inslaget av magnesium i vattnet gjorde att vi kände oss lena och fina som barn.. Omklädningshytternas lilla extrapool förhöjde temperaturen på badvattnet till cirka 40 grader också detta en ny upplevelse. Efter badet intog vi lite fika på området för att sedan återta returresan till hotellet. På hotellets restaurang kan man bara säga att det kan bli både si och så om man skall försöka samla intrycken och uttrycken från en skara pratglada herrar. Ingen av oss är inte i direkt avsaknad av mål i munnen så att säga - kvällen lider mot middag och de shopping-glada damerna återvänder innan vi intar vår sista gemensamma middag på Gran Sucre hotell i Oruro. I morgon tar vi bussen över högplatån till La Paz för att därefter starta återfärden till Sverige Martin Eklund

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe.

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe. Måndag den 9 november 2009 Hej kära dagbok. Jag började min resa tidigt den här dagen. Redan klockan 5.30 blev jag hämtad av Birger och damerna. Birger körde oss så lugnt och säkert till Arlanda. På Arlanda

Läs mer

EN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis?

EN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis? SFI EN SEPTEMBERREPRIS Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis? Vill du ha lite mer? Kan du hjälpa mig? Oj, förlåt! Tack för lånet!

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Resedagbok. Studieresa Limousin- och Blondeföreningen

Resedagbok. Studieresa Limousin- och Blondeföreningen Resedagbok Studieresa Limousin- och Blondeföreningen - onsdag 24 juli 2013 07:59 Äntligen på väg! Några hade hoppat på redan i Varberg och resten hoppade på på Erikslund utanför Ängelholm. Totalt är 26

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

VÅR RESA TILL BOSNIEN 2008

VÅR RESA TILL BOSNIEN 2008 VÅR RESA TILL BOSNIEN 2008 MÅNDAG 15/9 Vi träffades tidigt på morgonen, för att ta tåget till Kastrup. Därifrån flög vi till Budapest, sen vidare till Sarajevo. Kärt återseende med regn. Vi tog taxi till

Läs mer

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 1 hej! Sid: 5 Kapitel: 2 brevet Sid: 6 Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 3 nycklarna Sid: 7 Kapitel: 4 en annan värld Sid: 9 Kapitel: 5 en annorlunda vän Sid: 10

Läs mer

Min försvunna lillebror

Min försvunna lillebror 3S Ida Norberg Sa1a Min försvunna lillebror Vi hade precis sålt vårt hus och flyttat in i världens finaste hus, det var stort, väldigt stort, det fanns nästan allt där, pool, stor trädgård och stort garage.

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1 Elevuppgifter till Spöket i trädgården Frågor Kap. 1 1. Varför vaknade Maja mitt i natten? 2. Berätta om när du vaknade mitt i natten. Varför vaknade du? Vad tänkte du? Vad gjorde du? Kap 2 1. Varför valde

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

TE 3:s RESA TILLL BARCELONA

TE 3:s RESA TILLL BARCELONA TE 3:s RESA TILLL BARCELONA Vart var vi? Vi tillbringade våra fem dagar i Barcelona,Spanien. Vad gjorde vi? Måndag- Bestod mest av att resa. Vi åkte från resecentrum klockan halv två på morgonen, vi flög

Läs mer

Reseberättelse. La Paz. Minor Field Study i Bolivia och Peru, November februari 09/10. Skriven av Anders & Anders

Reseberättelse. La Paz. Minor Field Study i Bolivia och Peru, November februari 09/10. Skriven av Anders & Anders Reseberättelse Minor Field Study i Bolivia och Peru, November februari 09/10 Skriven av Anders & Anders Projekt För vårt examensarbete tog vi kontakt med International Finance Corporation (IFC), som är

Läs mer

Logg från Älva. Elevlogg: Skepp och hoj där hemma i det kalla Sverige! Datum: Elevloggare: Christoffer H. Personalloggare: Frida J

Logg från Älva. Elevlogg: Skepp och hoj där hemma i det kalla Sverige! Datum: Elevloggare: Christoffer H. Personalloggare: Frida J Logg från Älva Datum: 140329 Elevloggare: Christoffer H. Personalloggare: Frida J Position: Hamnen i Agadir Segelsättning: Inga segel alls. Fart: Inget här heller. Kurs: Mot stranden långt bort i fjärran.

Läs mer

POLEN 2011. Jesper Hulterström. V10 s

POLEN 2011. Jesper Hulterström. V10 s POLEN 2011 Jesper Hulterström V10 s 1 Jag heter Jesper Hulterström och Har varit på utlandspraktik 5/5 25/5 i Polen i en stad vid namn Tuchola. Resan varade i 3 veckor och den gjorde jag med John Pettersson

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Borlänge Skolors Musikkår

Borlänge Skolors Musikkår Borlänge Skolors Musikkår 27 juni 8 juli 2013 Nu är det snart dags att stiga på bussarna och åka till Lido di Jesolo! Vi ledare ser fram emot ett par härliga veckor tillsammans med er och hoppas att allt

Läs mer

Hörmanus. 1 Ett meddelande. A Varför kommer hon för sent? B Vem ska hon träffa?

Hörmanus. 1 Ett meddelande. A Varför kommer hon för sent? B Vem ska hon träffa? 1 Ett meddelande Lyssna på meddelandet. Sätt kryss för rätt svar. Du får lyssna två gånger. Hej Peter! Jag är lite försenad. Jag hinner inte komma till klockan sex. Jag måste köra mamma till ögonläkaren.

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

En resa till landet ANNORLUNDA.

En resa till landet ANNORLUNDA. En resa till landet ANNORLUNDA. 26 medlemmar av SPF Borlänge har nyligen företagit en 5-dagars resa till Island. Avresa en söndag morgon i maj med buss från Borlänge till Hofors där medlemmar av PRO på

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6

Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6 Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6 Rudolf Nu ska jag berätta om Rudolf Rudenstam. Rudolf är 38 är

Läs mer

Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass.

Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass. Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass. Jag har en kompis i min klass han är skit snäll mot

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Shopping resa till Bangkok Ni åker med Thai Airways TG961 från Stockholm Arlanda kl 14.30 (onsdag) Här gäller Arlanda VIP service.

Shopping resa till Bangkok Ni åker med Thai Airways TG961 från Stockholm Arlanda kl 14.30 (onsdag) Här gäller Arlanda VIP service. Shopping resa till Bangkok Ni åker med Thai Airways TG961 från Stockholm Arlanda kl 14.30 (onsdag) Här gäller Arlanda VIP service. Ni möts i anslutning till vår VIP-entré på Arlanda, separat från terminalerna

Läs mer

Nu packades minibussarna, som vi lät stå kvar vid vårt hostel, för nu skulle det shoppas en sista gång i SF.

Nu packades minibussarna, som vi lät stå kvar vid vårt hostel, för nu skulle det shoppas en sista gång i SF. Alla var snabbt uppe även denna morgon 07,00 för idag skulle vi lämna San Fransisco men först hade vi en hel del att göra. Vi började med frukost i vanlig ordning men det blev en ganska omtumlande frukost.

Läs mer

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012 FEBRUARI 2012 JVM-Distans den 22 februari 2012 Då var första tävlingen avklarad för oss äldre igår, resultatet från min egen sida var inte alls suveränt, faktiskt inte ens i närheten.. Men med tanke på

Läs mer

SMÅLAND. Kapitel 1. - Jag har en ide vi kan väl resa genom Sverige, till. - Jaa det är en jätte bra ide men, vad ska vi göra med min

SMÅLAND. Kapitel 1. - Jag har en ide vi kan väl resa genom Sverige, till. - Jaa det är en jätte bra ide men, vad ska vi göra med min Kapitel 1 SMÅLAND Vi är hemma i Malmö hos min kompis Stephanie och vi satt och tittade på tv och så tittade vi på ett program om Sveriges landskap. Sen kom Stephanie på en ide, hon sa - Jag har en ide

Läs mer

Min tid i Bryssel. Onsdag 12 nov 2008:

Min tid i Bryssel. Onsdag 12 nov 2008: Min tid i Bryssel Onsdag 12 nov 2008: Klockan ringde 03:15 och jag har aldrig varit så trött i hela mitt liv. Det var väldigt nära att jag direkt somnade om för just då kändes en hel natts sömn viktigare

Läs mer

Barnboksförlaget Nimmi Östergatan 4b Simrishamn nimmi.se. Copyright texter Mi Tyler 2014 Copyright bilder Malin Ahlin 2014

Barnboksförlaget Nimmi Östergatan 4b Simrishamn nimmi.se. Copyright texter Mi Tyler 2014 Copyright bilder Malin Ahlin 2014 Barnboksförlaget Nimmi Östergatan 4b 272 31 Simrishamn nimmi.se Copyright texter Mi Tyler 2014 Copyright bilder Malin Ahlin 2014 Tryckt i EU 2014 ISBN: 978-91-87955-00-6 Mammas Liv av Mi Tyler med illustrationer

Läs mer

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003 2 Tant Doris hund heter Loppan. Hon är en långhårig chihuahua, och inte större än en kanin. Mycket mindre än en del av mina gosehundar. Men hon är riktig! Vit och ljusbrun och alldeles levande. Jag går

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

Resebrev norra Spanien och en bra bit av Portugal

Resebrev norra Spanien och en bra bit av Portugal Resebrev norra Spanien och en bra bit av Portugal När vi kom till den lilla viken Ria De Cedeira den 18 aug så blev vi liggande många nätter på svaj, vilket är det bästa vi vet (helt gratis och inga grannar

Läs mer

3. Hur var maten som ingick i resans pris?: mycket bra Kommentar maten: -Fantastiskt! Vi behövde verkligen inte ga hungriga :)

3. Hur var maten som ingick i resans pris?: mycket bra Kommentar maten: -Fantastiskt! Vi behövde verkligen inte ga hungriga :) Namn: Malin Mauritsen Resa: Portugal - Atlantkusten langritt Datum: 26.4-3.5 2014 1. Hur blev du mottagen vid ankomsten?: mycket bra Kommentar mottagande: -Enda var en missuppfattning om upphämtningstid

Läs mer

Dagbok från en spännande cup i Danmark - med kämparanda, smörrebröd och solsting!

Dagbok från en spännande cup i Danmark - med kämparanda, smörrebröd och solsting! Dagbok från en spännande cup i Danmark - med kämparanda, smörrebröd och solsting! 20/7 2014 Vi åkte från Kuben kl. 01:00 söndag morgon. Busschauffören stannade i Västerås för att ta en bensträckare men

Läs mer

!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Träffen! Ett filmmanus av! Linda Åkerlund!

!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Träffen! Ett filmmanus av! Linda Åkerlund! Träffen Ett filmmanus av Linda Åkerlund Linda Åkerlund Skapat datum: Kamomillgången 15 25 oktober 2015 61145 Nyköping Version 8 070-5883143 Slutmanus 151102 INT. SEBASTIANS VARDAGSRUM -KVÄLL Sebastian,

Läs mer

André 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

André 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej, Jag heter Aragon. Jag och min far bor i en liten stuga i en liten stad kallas sed Wood. Här bor det inte många men vi odlar mat så det räcker till alla. Men vi har inte mycket

Läs mer

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till 1 De mystiska drakägget Kapitel 1 Jag vaknade upp tidigt jag vaknade för att det var så kallt inne i vår lila stuga. Jag var ganska lång och brunt hår och heter Ron. Jag gick ut och gick genom byn Mjölke

Läs mer

Efter en god natts sömn så packade vi ihop och drog oss ner mot Färjan i Rödby. Vi åkte rätt tidigt på Torsdag morgon, käkade frukost på båten för vi

Efter en god natts sömn så packade vi ihop och drog oss ner mot Färjan i Rödby. Vi åkte rätt tidigt på Torsdag morgon, käkade frukost på båten för vi MOTOGP 2015 Tänkte berätta om en till resa på 11 dagar som jag och 3 vänner gjorde sommaren 2015. Syftet med resan var at åka till Assen, Holland och kolla på Moto gp. Jag började min resa tisdag morgon

Läs mer

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Under denna period har vi hunnit besöka Gran Canaria, Teneriffa;

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

Ingen gråter (Katarina och Alf) Kapitel 1

Ingen gråter (Katarina och Alf) Kapitel 1 Ingen gråter (Katarina och Alf) Inledning Bastian kan inte sova. Han ligger i sängen och tittar rakt upp i taket, vänder och vrider på täcket och puffar till kudden. Det är tyst, det enda Bastian hör är

Läs mer

Rymdresan. Äventyret börjar.

Rymdresan. Äventyret börjar. 1 Rymdresan Äventyret börjar. Isac är en helt vanlig kille på 15 år och är trött på morgonen och han älskar äpplen. Han har en katt som heter Snawboll 2. Han har ett kompisgäng också. I kompisgänget så

Läs mer

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den Halvmånsformade ärr Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den kalla luften. Det är inte så varmt längre. Dagen har börjat sjunka in i natten. Mamma talar

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012 Hjälp! Jag Linn gjorde illa hjälp! jag gjorde illa linn Text: Jo Salmson 2012 Bild: Veronica Isaksson 2012 Formgivare: Sandra Bergström Redaktör: Stina Zethraeus Repro: Allmedia Öresund AB, Malmö Typsnitt:

Läs mer

PRO Kävlinge på rundtur på Gotland augusti 2016

PRO Kävlinge på rundtur på Gotland augusti 2016 PRO Kävlinge på rundtur på Gotland 22-26 augusti 2016 Resan startade tidigt i ottan klockan 05:30 från Furulund och 06:00 från Kävlinge! Reseledaren Per Arne, chauffören Joakim och alla vi andra var på

Läs mer

ÖREBROS 40-milare 2010-06-05 av Mats Lundgren, Fornåsa

ÖREBROS 40-milare 2010-06-05 av Mats Lundgren, Fornåsa ÖREBROS 40-milare 2010-06-05 av Mats Lundgren, Fornåsa 40 mil på cykel låter himla långt när man börjar fundera på det. Det tycker jag också och bara fram till i fjol så skulle det varit något som vore

Läs mer

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd.

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd. Kapitel 1 Resan Jag har väntat länge på att göra denna resan. Jag heter Hanna och är 23 år. Jag ska åka båt till en Ön Madagaskar. Jag kommer ha med mig en hel besättning. Vi tog med oss väldigt mycket

Läs mer

NIVÅER A1-A2. 1. Gunnar söker jobb. ett IT- företag kommer din fru? Från Italien jag röka? Nej, tyvärr det är förbjudet!

NIVÅER A1-A2. 1. Gunnar söker jobb. ett IT- företag kommer din fru? Från Italien jag röka? Nej, tyvärr det är förbjudet! NIVÅER A1-A2 1. Välj rätt alternativ 1. Gunnar söker jobb. ett IT- företag. A. i B. på C. till D. om 2. -. kommer din fru? Från Italien. A. Vart B. Var C. Varifrån D. Vad 3. Vad kör du bil? En Volvo. A.

Läs mer

Dagbok. från. resan till Brno 2008

Dagbok. från. resan till Brno 2008 Dagbok från resan till Brno 2008 Vi som åkte var: Johanna Engström Nora Ericsson Olga Fürst Värild Linnéa Gahm Charlie Hillbom Linda Holmström Sofie Holmström Angelica Härnlöv Johanna Larsson Prinz Felicia

Läs mer

FEBRUARI 2013. Kvar i Östersund. den 23 februari 2013. VM stafett. den 15 februari 2013

FEBRUARI 2013. Kvar i Östersund. den 23 februari 2013. VM stafett. den 15 februari 2013 FEBRUARI 2013 Kvar i Östersund den 23 februari 2013 Har nu hunnit vara hemma några dagar efter VM som var en stor upplevelse för min del, tiden hemma har bestått till största delen av vila och återhämtning

Läs mer

Ljuden Kap 1. -Vad var det där, sa Moa?

Ljuden Kap 1. -Vad var det där, sa Moa? Baksidan Moa och Alex hör konstiga ljud på vinden. Ska dom våga kolla? Den elaka klasskamraten ställer till det för dom hela tiden. Moa går och kollar och sen. Hur ska det gå? Om du vill veta så får du

Läs mer

Skogstomten Stures dagbok

Skogstomten Stures dagbok Skogstomten Stures dagbok Sara Kåll, 2013. Måndag Tidigt på morgonen var luften frisk. Solen tittade fram och i mina kinder kände jag, att temperaturen var ett par grader på minus. Idag har jag suttit

Läs mer

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra

Läs mer

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Petter och mamma är i fjällen. De ska åka skidor. Petters kompis Elias brukar alltid vara med. Men nu är bara Petter och mamma här.

Petter och mamma är i fjällen. De ska åka skidor. Petters kompis Elias brukar alltid vara med. Men nu är bara Petter och mamma här. Petter och mamma är i fjällen. De ska åka skidor. Petters kompis Elias brukar alltid vara med. Men nu är bara Petter och mamma här. Det är morgon och fortfarande mörkt ute. Utanför fönstret är det bara

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter

Läs mer

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade på morgonen. Fåglarna kvittrade och solen lyste. Jag gick ut ur den trasiga fula dörren. Idag var det en vacker dag på gården. Jag satte mig på gräset vid min syster.

Läs mer

Mitt liv. Dans. Dagbok. Av Lina Sjögren. Jag heter Ella. Sovmorgon BFF Milla

Mitt liv. Dans. Dagbok. Av Lina Sjögren. Jag heter Ella. Sovmorgon BFF Milla Mitt liv Dagbok Dans Jag heter Ella Sovmorgon BFF Milla Av Lina Sjögren Söndag 21 augusti 2016 Hej dagboken! Jag är en tjej som är tio år och heter Ella. Jag älskar att dansa och jag är jättemorgontrött.

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

40-årskris helt klart!

40-årskris helt klart! 40-årskris helt klart! Oj, det kom som ett brev på posten! En stor och enorm hemsk känsla! Det var krisdags igen! Jag ville helst inte vara med, jag kände mig så totalt misslyckad mitt i mitt liv! Så här

Läs mer

runt innan vi blev körda till vårt boende. I Kessel blev vi mötta av Emile Hendrix och hans fru Hilda som hälsade och var jättetrevliga.

runt innan vi blev körda till vårt boende. I Kessel blev vi mötta av Emile Hendrix och hans fru Hilda som hälsade och var jättetrevliga. STAL HENDRIX När jag blev uppkallad bland de andra tjejerna för att höra om vi fått utlandspraktik eller inte var jag väldigt förhoppningsfull men samtidigt nervös. Så fort vi klivit in i rummet fick vi

Läs mer

Den försvunna diamanten

Den försvunna diamanten Den försvunna diamanten Jag sitter utanför museet i London, jag ser en man gå lite misstänksamt ut genom dörren. Jag går in på museet och hör att personalen skriker och säger att diamanten är borta. Diamanten

Läs mer

Utsikt över Europapark från ett torn.

Utsikt över Europapark från ett torn. DE SISTA DAGARNA I fredags morgon packade alla sina väskor och steg på bussen för att åka till Europapark! Bussresan gick ganska snabbt och väl framme fanns det massvis med olika attraktioner, allt från

Läs mer

Kapitel 1 Resan. - Oj nu börjar det bli mörkt sa jag till Sergio.

Kapitel 1 Resan. - Oj nu börjar det bli mörkt sa jag till Sergio. Kapitel 1 Resan. Äntligen är jag på väg till Spanien för att spela min första match med Real Madrid. Jag heter Marko och jag är 19 år gammal. Jag och min kompis Sergio är på väg med ett jätte stort kryssnings

Läs mer

Anna Siverbo 5B Ht-15

Anna Siverbo 5B Ht-15 1 Drakägget Kapitel 1 Hej jag heter Maja jag är 9 år. Jag och min familj bor på en bondgård. När jag går ut från vårat hem så kommer jag till en marknad som heter Rikedall. Så min familj brukar gå dit

Läs mer

1 en familj 2 passet 3 en lägenhet 4 timmen 5 ett liv 6 sambon 7 en paus 8 pianot 9 ett program 10 gatan

1 en familj 2 passet 3 en lägenhet 4 timmen 5 ett liv 6 sambon 7 en paus 8 pianot 9 ett program 10 gatan FACIT Framstegstest a b c b a c b b 0 a Varifrån Hur Vad Hur Vilken Varför Hur Vad Hur 0 Vilken Vilket När Hur Var Vad kommer bor pluggar vaknar stiger dricker äter tränar tar 0 träffar fikar surfar lyssnar

Läs mer

Simon K 5B Ht-15 DRAKEN. Av Simon Kraffke

Simon K 5B Ht-15 DRAKEN. Av Simon Kraffke DRAKEN Av Simon Kraffke 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Erik och jag är 7 år och jag bor på en gård och den gården heter Hemlighetensgård bara för att vad som helst kan hända här. Och den gården ligger

Läs mer

Kapitel 1 Ljudet. -Nej, hur lät det? undrade Kalle -Det lät "wha wha"

Kapitel 1 Ljudet. -Nej, hur lät det? undrade Kalle -Det lät wha wha Författare: Filip Sahlberg 2014 Kapitel 1 Ljudet Alexander och Kalle var i deras hemliga kemirum i källaren. En otrevlig källare med gamla tegelväggar och avloppsvatten rör som läckte. Plötsligt hörde

Läs mer

Vätterrundan 2009 och vi hade inte tur med vädret.

Vätterrundan 2009 och vi hade inte tur med vädret. Vätterrundan 2009 och vi hade inte tur med vädret. Så var det då dags för vår första (och sista?) Vätternrunda. Vi hade ängsligt följt väderrapporterna i veckan och till sist var det bara att inse att

Läs mer

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera)

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera) Eva Bernhardtson Louise Tarras Min mening Bildfrågor (diskutera) Folkuniversitetets förlag Box 2116 SE-220 02 Lund tel. 046-14 87 20 www.folkuniversitetetsforlag.se info@folkuniversitetetsforlag.se Information

Läs mer

Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07

Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07 Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07 27 Juni Första stopp i Årjäng, fint väder. 13:20 Nu är vi i Kongsberg, mat dags det är 23 grader varmt

Läs mer

Författare: Umm Shifaa Illustrationer: M. Lindholm Umm Abdir-Rahman Layout & typografi: Leia Form Sammanställd av: Sonya Umm Ilyas

Författare: Umm Shifaa Illustrationer: M. Lindholm Umm Abdir-Rahman Layout & typografi: Leia Form Sammanställd av: Sonya Umm Ilyas IBRAHIMS EID Författare: Umm Shifaa Illustrationer: M. Lindholm Umm Abdir-Rahman Layout & typografi: Leia Form Sammanställd av: Sonya Umm Ilyas Bokens rättigheter tillhör: Sonya Umm Ilyas I samarbete med

Läs mer

Cinque Terre - fem små byar vid Italienska rivieran

Cinque Terre - fem små byar vid Italienska rivieran Cinque Terre - fem små byar vid Italienska rivieran När vi lämnade Lugano i Schweiz for vi i princip rakt söderut. Vägen var i vår karta märkt som en motorväg, men det var den smalaste och krokigaste motorväg

Läs mer

1. Låt mej bli riktigt bra

1. Låt mej bli riktigt bra 1. Låt mej bli riktigt bra Rosa, hur ser en vanlig dag i ditt liv ut? Det är många som är nyfikna på hur en världsstjärna har det i vardagen. Det börjar med att min betjänt kommer in med frukost på sängen.

Läs mer

Dag 4 Vid frukosten på terrassen kan vi njuta av utsikten innan vi återvänder till Kathamndu och Harati. Fri eftermiddag.

Dag 4 Vid frukosten på terrassen kan vi njuta av utsikten innan vi återvänder till Kathamndu och Harati. Fri eftermiddag. Himalaya 2015 Att vandra i Nepal hör till en av livets höjdpunkter. På denna resa gör vi en vandring längs Himalayas sluttningar från by till by under 5 dagar. Därutöver besöker vi Djungelområdet Chitwan,

Läs mer

10 september. 4 september

10 september. 4 september I AM GREGER PUTTESSON 4 september Hej dumma dagbok jag skriver för att min mormor gav mig den i julklapp! Jag heter Greger förresten, Greger Puttesson. Min mamma och pappa är konstiga, de tror att jag

Läs mer

BYRÅN SE OM DU KAN LÖSA GÅTAN! LÄMPLIGT FRÅN 7 ÅR OCH UPPÅT - TIDSÅTGÅNG: CA 20 MINUTER

BYRÅN SE OM DU KAN LÖSA GÅTAN! LÄMPLIGT FRÅN 7 ÅR OCH UPPÅT - TIDSÅTGÅNG: CA 20 MINUTER SE OM DU KAN LÖSA GÅTAN! LÄMPLIGT FRÅN 7 ÅR OCH UPPÅT - TIDSÅTGÅNG: CA 20 MINUTER Cindy Sherman är nästan alltid själv med i sina fotografier. Hon klär ut sig och spelar olika roller framför kameran. I

Läs mer

barnhemmet i muang mai tisdag 24 oktober - måndag 6 november

barnhemmet i muang mai tisdag 24 oktober - måndag 6 november barnhemmet i muang mai tisdag 24 oktober - måndag 6 november Två veckor sen sist och med andra ord våra två första veckor tillsammans med alla våra nya barn. Nya rutiner, planering inför skolstart, skolstart

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då?

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då? MATTE PÅ ZOO HEJSAN! Jag heter Mattias och jag är 8 år. Jag kallas Matte, det har jag gjort sedan jag var väldigt liten. Jag har tre syskon. Elin, Matilda och Rut. Elin är två år mindre än mig. Matilda

Läs mer

Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn:

Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn: Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn: Träna rak ordföljd. Subjektet är först. Verbet är alltid på andra plats. Subjekt Verb Objekt Zlatan spelar fotboll.

Läs mer

Stall Flitige Lise. Resan. Boende

Stall Flitige Lise. Resan. Boende Stall Flitige Lise Jag hade min praktik med Klara Winkler, vi åkte ner till Holland, till stall Flitige Lise. Stall Flitige Lise är ett försäljnings och tillridningsstall. De flesta av hästarna ägs av

Läs mer

Kyss aldrig en groda ROLLER MAMMA JULIA FAMILJEN PÅ SLOTTET PAPPA MAMMA FINA FAMILJEN I STUGAN PAPPA MAMMA MARIA GILLION GRODJÄGARNA

Kyss aldrig en groda ROLLER MAMMA JULIA FAMILJEN PÅ SLOTTET PAPPA MAMMA FINA FAMILJEN I STUGAN PAPPA MAMMA MARIA GILLION GRODJÄGARNA Kyss aldrig en groda En liten bredvidberättelse om jakten på en groda att kyssa till prins ROLLER FAMILJEN PÅ SLOTTET FAMILJEN I STUGAN GRODJÄGARNA DOM ONDA MAKTERNA TROLLKARLEN BORROR (GRODAN / HÄSTEN)

Läs mer

Detta skräddarsydda förslag till Er är planerat och sammanställt, den 15 december 2012, av:

Detta skräddarsydda förslag till Er är planerat och sammanställt, den 15 december 2012, av: Göteborgs stolthet, F98 Qvidings FF, Spanienläger 2013 1-16 april Barcelona är en fantastisk blandning av gammalt och nytt, med världens just nu bästa fotboll, Tyvärr slängde ju Kung Zlatan in handduken

Läs mer

Emmy 5C Ht-15. Författare: Emmy jansson. Målade bilderna: Emmy Jansson

Emmy 5C Ht-15. Författare: Emmy jansson. Målade bilderna: Emmy Jansson Författare: Emmy jansson Målade bilderna: Emmy Jansson 1 Draken Kapitel:1 Drakägget Jag vaknar av att mamma smäller upp dörren och ropar till mig. - Julie det finns ingen ved! - Jag kan gå ut och fixa

Läs mer

Hotell Två systrar ORD TEXTFÖRSTÅELSEFRÅGOR MARTIN PALMQVIST ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Hotell Två systrar ORD TEXTFÖRSTÅELSEFRÅGOR MARTIN PALMQVIST ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARTIN PALMQVIST ORD tvillingar (s 5, rad 1), syskon födda samtidigt änkor (s 5, rad 3), gifta kvinnor med döda män. (En änka) En gift man meden död fru är en änkling. pumpas

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga.

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Slå folje Stig Claesson Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Hon hette Karin det mindes han tydligt. Han skulle hinna precis. Klockan var bara

Läs mer

The travel game en español

The travel game en español The travel game en español Nombre: Grupo: Utgångspunkten är att 3-5 personer representerar en grupp svenska ungdomar som ska besöka ett spansktalande land för att turista, lära sig mer om landet och framför

Läs mer

Bolivia resan, juli 2006.

Bolivia resan, juli 2006. Bolivia resan, juli 2006. En resa med Juan och David Godoy - Far och son. Dagen innan vi ska resa till Bolivia, får vi veta att piloterna i flygbolaget som vi ska åka med mellan Spanien och Argentina har

Läs mer

Måndag 8/11-10. 05:05 Avfärd med buss från Söderhamn. 06:25 Byte till tåg i Gävle

Måndag 8/11-10. 05:05 Avfärd med buss från Söderhamn. 06:25 Byte till tåg i Gävle Måndag 8/11-10 05:05 Avfärd med buss från Söderhamn 06:25 Byte till tåg i Gävle 10:00 Avfärd från Arlanda till Frankfurt I Frankfurt spärrades bandet där våra väskor skulle komma av. Det var lite obehagligt

Läs mer

Vilka tycker du är de bästa valen?

Vilka tycker du är de bästa valen? Vilka tycker du är de bästa valen? På vår webbplats www.respect4me.org kan du titta på berättelserna om våra liv och de situationer vi råkar ut för. Varje berättelse börjar på samma sätt med en kort film,

Läs mer