Betänkande SOU 2005:98 Behörighet och ansvar inom djurens hälso- och sjukvård

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Betänkande SOU 2005:98 Behörighet och ansvar inom djurens hälso- och sjukvård"

Transkript

1 Svenska Equiterapeutförbundet YTTRANDE St Kvistberga Västerås Jordbruksverket Fredsgatan Stockholm Betänkande SOU 2005:98 Behörighet och ansvar inom djurens hälso- och sjukvård Svenska Equiterapeutförbundet har tagit del av SOU 2005:98 och instämmer i utredningens syfte att säkra vården för djur inom hälsa och sjukvård, genom att fler yrkesgrupper inom djurvård, innefattas av en legitimation. Förbundet anser också att en legitimerad djurhälsopersonal som står under bestämmelser om skyldigheter, ansvar, sanktioner och tillsyn, leder till en ökad garanti för att djur får den hälsovård de behöver med kvalificerad personal. Däremot vill Svenska Equiterapeutförbundet (se bilaga 1 Stadgar, bilaga 2 Etiska regler), som representanter för en yrkeskår av utbildade Equiterapeuter ingå i diskussionen om djurhälsopersonal med legitimation, då vi idag finns etablerade inom djurhälsovården. Equiterapeutens behandlingar ersätts av försäkringsbolag vid remiss från veterinär. Vi inom Svenska Equiterapeutförbundet framför en stark önskan om att Equiterapeuter som yrkeskår ska bli inkluderade i den nuvarande diskussionen om legitimation och i de framtida frågor som gäller djursjukvård och rehabilitering. Nuvarande utbildning till Equiterapeut sker idag på den statliga eftergymnasiala utbildningen för Equiterapeuter och som vid examen motsvarar 80 högskolepoäng (se bilaga 3 utbildningsplan), vilket inte finns presenterat korrekt i utredningen SOU 2005:98. I utredningen har det inte tagits hänsyn till oss som yrkeskår, inte heller har ansvariga utredare kontaktat förbundet eller ansvarig för den statliga utbildningen till Equiterapeut, för att inhämta korrekt information om Equiterapeutens arbete, kunskapsnivå eller utbildningsplan. Svenska Equiterapeutförbundet vill i yttrandet fortsättningsvis lyfta fram de stycken i utredningen som vi anser främst behöver belysas för att säkerhetsställa att korrekt information kommer er tillhanda. Vi anser att utredningen baseras på till viss del felaktig information när det gäller Equiterapeuter och dess yrkeskår och att felaktiga slutsatser kommer där av. Förbundet har haft som mål att lämna ett kortfattat yttrande, men då utredningens innehåll består av stora brister i kunskap och uppdaterad information, får yttrandet ett mer omfattande innehåll. Syftet med yttrandet är att yrkeskåren Equiterapeuter ska inkluderas som legitimationsgrundande yrkeskår i SOU 2005:98 inför beslut mars 2007.

2 Sammanfattning under rubriken Behov av förändringar på sidan 19: Inte heller utövas någon tillsyn över deras yrkesutövning och det finns inga bestämmelser om disciplinpåföljder eller andra sanktioner när något går fel. (SOU 2005:98, behov av förändringar) Detta gäller inte för Equiterapeuter medlemmar i Svenska Equiterapeutförbundet vilka lyder under stadgar och etiska regler som förbundet har beslutat ska gälla. Vid en frångång från dessa regler kan en disciplinnämnd utdöma påföljd om nämnden beslutar så (se bilaga 2 Etiska regler). 1.1 Definitioner och avgränsningar sidan 68: Utöver yrkesverksamheten skall vi se över de utbildningar som finns och bedöma om ytterligare utbildning bör anordnas (särskilt sjukgymnastik och alternativmedicin) samt om någon eller några av de befintliga utbildningarna skulle kunna vara legitimations- eller Behörighetsgrundande. (SOU 2005:98, 1.1 Definitionen och avgränsningar) Uppdragstagarna i utredningen har inte utfört det ansvarstagande som ingår i uppgiften att se över de utbildningar som finns inom särskilt alternativmedicinen och göra en bedömning av dessa. 1.2 Uppdraget sidan 69: Ett syfte med vårt arbete är därför att skapa bättre förutsättningar för olika yrkesgrupper att samarbeta och ta ansvar för sina arbetsuppgifter. För att kunna åstadkomma detta kan det vara nödvändigt att förändra och utvidga bestämmelserna om legitimation eller andra behörighetsfrågor inom djurens hälso- och sjukvård. Vi kommer därför att kartlägga och redovisa olika yrkesgrupper i fråga om utbildning, arbetsuppgifter och efterfrågan på yrkesutövarna, samt därefter bedöma vilka yrken som kan komma ifråga för legitimation eller annan behörighets-reglering. (SOU 2005:98, 1.2 Uppdraget) Ansvariga utredare har inte granskat Sveriges statliga Equiterapeututbildning som är godkänd av statens Djurskyddsmyndighet och som omfattar 80 högskolepoäng. Inte heller har utredarna kontaktat Equiterapeuternas yrkesförbund eller behandlat förbundet i utredningen SOU 2005:98 eller tidigare utredning SOU 2001:16 vilken denna utredning hänvisar till. 1.2 Uppdraget sidan 70: Vissa frågor knutna till alternativmedicin berörs också i utredningen. Vi utgår härvid från den kartläggning som gjorts i betänkandet Alternativmedicinska behandlingsmetoder för djur (SOU 2001:16). (SOU 2005:98, 1.2 Uppdraget) Om ansvariga utredare verkligen bemödad sig att skaffa en riktig bild av detta, hade de funnit att Equiterapeutens utbildning och yrkeskår kan vara legitimations- och behörighetsgrundande. 1.3 Utredningsarbetet sidan 70: I samband med några sammanträden har utredningen också gjort studiebesök. Den särskilde utredaren och utredningssekreteraren har dessutom vid ett flertal tillfällen träffat representanter för organisationer som berörs av utredningens frågor samt vidtagit studiebesök vid djursjukhus, djurkliniker och hos utbildningsanordnare. (SOU 2005:98,1.3 Utredningsarbetet)

3 Ansvariga utredare för SOU 2005:98 samt SOU 2001:16 har inte vid något tillfälle kontaktat utbildningsansvarige Helmut Tcharnke, rektor vid Svensk Hästterapeututbildning (HTU), där staten årligen sedan år 2004 utexaminerar ett 40 tal elever till Equiterapeuter, inte heller har något studiebesök ägt rum. 3.3 Yrkesgrupper inom djurens hälso- och sjukvård sidan 100: I vårt uppdrag ingår att vi skall överväga behovet av behörighetsreglering för de olika yrkeskategorierna. I detta avsnitt redovisar vi de vanligast förekommande yrkesgrupper som är verksamma inom djurens hälso- och sjukvård. Till stor del har uppgifterna inhämtats från yrkesgruppernas branschorganisationer. För en redogörelse av de yrkesutövare som tillämpar s.k. alternativa behandlingsmetoder inom området för djurens hälso- och sjukvård hänvisas till betänkandet Alternativmedicinska behandlingsmetoder för djur (SOU 2001:16). (SOU 2005:98, 3.3 Yrkesgrupper inom djurens hälso- och sjukvård) I SOU 2001:16 nämns Equiterapeututbildningen felaktigt som ytliga kortkurser eftersom Sveriges nuvarande statliga Equiterapeututbildning är en eftergymnasial kvalificerad yrkesutbildning motsvarande 80 högskolepoäng. Ansvarig utbildningsenhet är HTU AB (Svensk Hästterapeututbildning AB) med ansvarig rektor Helmut Tscharnke. Utbildningen är studiemedelsberättigande och därmed subventionerad av statens medel. Utbildningen omfattar fyra terminer lärarledda heltidsstudier med teoretiska ämnen om häst varvat med praktikveckor. På så vis får elever möjlighet att successivt omsätta de teoretiska kunskaperna i praktisk behandling (se bifogad utbildningsplan). Utbildningen och dess behandlingsterapier är godkända av Djurskyddsmyndigheten. Det finns även en privat del av utbildningen, utbildningens kvalité är dock densamma i privat och statlig regi då endast administrativa skillnader föreligger Djursjukvårdare/veterinärassistenter/djurvårdare sidan 100: De yrkesutövare som i dag kallas djursjukvårdare, veterinärassistenter eller djurvårdare har mycket olika bakgrund och erfarenheter. Endast en liten andel av yrkesutövarna har någonrelevant högskoleutbildning. År 1984 startade Sveriges lantbruksuniversitet ett djursjukvårdarprogram i Skara. Sedan 1998 omfattar programmet två års studier, motsvarande 80 högskolepoäng. (SOU 2005:98, Djursjukvårdare/veterinärassistenter/djurvårdare) Vid en jämförelse mellan Djursjukvårdare och yrkesgruppen Equiterapeuter, har Equiterapeuter en utbildning som motsvarar 80 högskolepoäng i likhet med utbildade djursjukvårdare Sjukgymnaster sidan 107: Sjukgymnaster inom humansjukvården sysslar med rehabilitering efter skador och sjukdomar men även med förebyggande hälsovård. Sjukgymnasternas huvuduppgift är att så långt möjligt återställa patientens funktion i den skadade kroppsdelen. samt Arbetsuppgifter sidan 107: Sjukgymnasterna arbetar med rehabilitering av djur efter akut skada eller sjukdom och med djur som har kroniska tillstånd så som t.ex. artros. Sjukgymnasterna informerar också i förebyggande syfte om friskvård såsom ändamålsenliga träningsprogram för att förbättra kondition, styrka eller smidighet. I sitt arbete försöker sjukgymnasten att, efter skada eller sjukdom, så långt möjligt återställa djurets funktion, dvs. kroppens möjlighet att fungera under yttre påfrestningar. (SOU 2005:98, Sjukgymnaster)

4 Equiterapeuten arbetar med rehabilitering av hästar efter veterinärbehandling såväl som med friska hästar i förebyggande syfte. Patientunderlag är friska veterinärundersökta hästar som har störningar från rörelseapparaten. Genom vårt verksamhetsområde inom den manuella medicinen, där behandlingen syftar till att återställa funktionen i rörelseapparaten genom mjukdelsbehandling och manipulationstekniker i kombination med konventionella behandlingsmetoder inom fysikalisk medicin såsom massage, stretching, akupunktur och elektromedicin. Equiterapeutens behandlingsformer är desamma som de humanutbildade sjukgymnasternas på häst, med skillnaden att de är anpassade för häst där Equiterapeuten även kan ge specifika övningar eller funktionellt anpassade träningsprogram för att stärka hästens fysik med minskat slitage. Equiterapeuterna informerar hästägare och tränare om förebyggande åtgärder som minskar skaderisken såsom träningsupplägg, träningsdos, friskvård och liknande Utbildning sidan 108: Våren 2003 slutfördes en försöksutbildning vid SLU för sjukgymnaster, Veterinärmedicin för legitimerade sjukgymnaster, omfattande 20 högskolepoäng. Utbildningen omfattade tre delkurser, Fysiologi, etologi, etik och lagstiftning, 5 poäng, Farmakologi, sjukdomslära, undersöknings- och behandlingsmetoder, 10 poäng samt anatomi, 5 poäng. Syftet med utbildningen har varit att ge sjukgymnaster kunskap i vissa veterinärmedicinska ämnen för att möjliggöra arbete med sjukgymnastik på sällskapsdjur respektive häst. Till försöksutbildningen sökte 150 sjukgymnaster till de 20 platser som erbjöds. Av de 26 som slutligen antogs har 23 utfört utbildningen. (SOU 2005:98, Sjukgymnaster) I utredningen SOU 2005:98 konstaterar man att intresset för rehabiliteringsfrågor på häst ökar och därmed ökar även efterfrågan på yrkesutövare med goda kunskaper inom området. Svenska Equiterapeutförbundet håller med om att efterfrågan ökar. Därför är det mycket oroande att endast 23 personer har genomgått och slutfört försöksutbildningen Veterinärmedicin för legitimerade sjukgymnaster på 20 poäng vid SLU, varav endast 13 av dessa läste kursen med inriktning på häst. Dessa 13 personer kan långt ifrån kan täcka upp efterfrågan på rehabilitering och förebyggande hälsovård på häst. Från vår sida betvivlar vi inte att sjukgymnastprogrammet håller god kvalité. Vi förhåller oss emellertid skeptiska till försöksutbildningen vid SLU för sjukgymnaster, då kontinuiteten i utbildningen kan ifrågasättas eftersom den 20 veckor långa kursen förlades över en period på fyra år. Det bör vidare påpekas att det är stora skillnader på fysik och biomekanik mellan människa och häst, och att en endast humanutbildad sjukgymnast ej kan sägas motsvara förväntningarna på goda kunskaper inom rehabilitering och förebyggande hälsovård på häst Yrkesutövare sidan Equiterapeuter i jämförelse med sjukgymnaster: Sektionen för sjukgymnastik inom veterinärmedicin organiserar ungefär 100 verksamma sjukgymnaster. Dessa sjukgymnaster har ett intresse för sjukgymnastik för djur men bara ungefär 20 personer arbetar helt eller delvis med sjukgymnastik på djur. Av dem som arbetar med djur i dag saknar många utbildning i veterinärmedicin. Det är främst inom smådjurssjukvården som sjukgymnaster är verksamma och flertalet av landets djursjukhus har anställda sjukgymnaster eller sjukgymnast som på annat sätt är knuten till verksamheten. Flera större djursjukhus har rehabiliteringsavdelningar med både sjukgymnast och djursjukvårdare anställda. På avdelningen finns utrustning för sjukgymnastik såsom t.ex. bassäng. Vissa djursjukhus har i stället en sjukgymnast knuten till sin verksamhet. Då finns utrustningen inte på djursjukhuset utan patienterna tas i stället emot hos sjukgymnasten. Inom hästsjukvården har sjukgymnastik inte fått något större genomslag. Några hästkliniker har kontakt med sjukgymnast inriktad på häst men inga kliniker har anställda sjukgymnaster. (SOU 2005:98, Sjukgymnaster)

5 Svenska Equiterapeutförbundet har idag ett medlemsantal om cirka 40 stycken verksamma Equiterapeuter och ytterligare 40 elever går sitt andra år med avslutande termin för att i vår utexamineras till Equiterapeuter. Equiterapeuter arbetar idag inom samtliga hästsporter och efterfrågan är stor både inom höghastighetssporter som trav och galopp såväl som inom dressyr, hopp, distans och fälttävlan, men även för fritidshästen. Equiterapeuter finns anställda av eller knutna till veterinärkliniker runt om i landet. Svenska Equiterapeutförbundet har under år 2006 fått till stånd ett samarbete med försäkringsbolagen IF och Folksam gällande rehabiliteringshästförsäkring där behandlingar utförda av förbundets medlemmar ersätts vid remiss från veterinär Behörighetsregleringens funktion sidan 147: Legitimationens huvudfunktion är dels att vara en garanti för att personalen har en viss kunskapsnivå och vissa personliga egenskaper samt dels att utgöra en varudeklaration för yrkesutövarens kvalifikationer. Legitimationen är vidare ett uttryck för att yrkesutövaren är förtjänt av allmänhetens och myndigheternas förtroende genom att denne har godkänts för yrkesverksamhet inom det område som legitimationen avser. Förhållandet att yrkesutövaren står under tillsyn och att samhället på ett tydligt och märkbart sätt genom indragning av legitimationen kan reagera vid misskötsamhet, är här av stor betydelse. Legitimationen fyller vidare ett informationsbehov dels gentemot allmänheten som ett uttryck för yrkesutövarens kunskapsnivå, dels gentemot myndigheter som måste kunna lita på exempelvis intyg utfärdade av yrkesutövaren, samt dels gentemot sjukvårdshuvudmännen till undvikande av att för yrket uppenbart olämpliga personer anställs. Rätten till legitimation bör därför förbehållas yrkesgrupper där yrkesutövarna har en självständig yrkesfunktion med kvalificerade arbetsuppgifter, ett särskilt ansvar för patientens säkerhet i vården och som i inte oväsentlig utsträckning vänder sig direkt till allmänheten med sina tjänster (se vidare avsnitt 6.2.2). I princip skall en reglering av behörigheten bara ske om det behövs för att tillgodose patientsäkerheten. (SOU 2005:98, Behörighetsregleringens funktion) Vi anser i enlighet med utredningen att det är nödvändigt med en reglering av djursjukvården. Vi önskar en legitimering av yrkeskåren Equiterapeuter samt att vår yrkestitel blir skyddad. På detta sätt kan myndigheter ha tillsyn och legitimationen kan dras in vid misskötsamhet. Myndigheter och sjukvårdshuvudmännen kan undvika att anlita för yrket uppenbart olämpliga personer. Svenska Equiterapeutförbundet med dess medlemmar, dess stadgar och etiska regler uppfyller idag redan de krav som ställs för en legitimering, och statens Djurskyddsmyndighet har med sitt godkännande gett yrket legitimitet Yrkesrollen sidan 150: Yrkesrollens innehåll är av väsentlig betydelse vid bedömning av frågan om legitimation. Av betydelse härvid är yrkesrollens bredd, ju bredare spektrum av diagnostik och behandlingsinsatser, desto större behov av legitimation. Yrkesrollen måste även innefatta ett visst mått av självständighet. Har yrkesutövaren möjlighet att självständigt ställa diagnos och föranstalta om behandling kan det vara ett skäl för legitimation, liksom att yrkesutövaren har ett direkt patientansvar med diagnostiska och terapeutiska förfaranden. Däremot krävs inte i och för sig att yrkesrollen innebär direkt patientkontakt om yrkesutövarens bedömning ändå har stor betydelse för patientens säkerhet. Risknivån vid eventuella felbedömningar eller felbehandlingar samt eventuell receptförskrivningsrätt har också betydelse för frågan om legitimation. (SOU 2005:98, Kriterier för bedömning av legitimation och andra behörighetsfrågor, Yrkesrollen) I bedömningen för legitimation uppfyller Equiterapeuten alla krav. Equiterapeuten arbetar självständigt med ett brett utbud av diagnostik och behandlingsmetoder, som denne utför efter en individuell bedömning.

6 6.2.2 Utbildning sidan 151: Utbildningens nivå, längd och innehåll samt den vetenskapliga förankringen har betydelse vid bedömningen om ett yrke skall omfattas av legitimationsbestämmelser. Utbildningen bör vara väl definierad och leda till ett särskilt yrke. Den skall vidare vara kvalificerad och bör vara av högskolekaraktär samt ha viss omfattning. Om yrkeskunnandet uppkommit genom en tilläggsutbildning och det redan finns en grundutbildning som är legitimationsgrundande anses behovet av legitimation för tilläggsfunktionen mindre relevant. Av betydelse är i sådant fall tilläggsutbildningens längd och självständighet. Eftersom yrkesutövare inom hälso- och sjukvården skall utöva sitt yrke i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet måste ett legitimationsyrke ha en väsentlig förankring i en vetenskaplig grund för yrkesutövningen. (SOU 2005:98, Kriterier för bedömning av legitimation och andra behörighetsfrågor, Utbildningen ) Equiterapeutens utbildning kan direkt jämföras med Djursjukvårdarnas som även den är statlig på 80 högskolepoäng. Equiterapeututbildningen är väl definierad och leder till ett specifikt kvalificerat yrke. Svenska statens Djurskyddsmyndigheten har godkänt hela utbildningen inklusive alla behandlingsmetoder. Enligt Johan Beck-Friis på Svenska Veterinärförbundet är behandlingsformer som kiropraktik och akupunktur, men som i utredningen omnäms som alterativmedicin, att anses som vetenskapligt vedertagna metoder och därmed användbara för veterinärer. 7. Sjukgymnastik inom djurens hälso- och sjukvård sidan 163: Ett problem är att det endast finns begränsad vetenskaplig dokumentation av studier inom området. Det vetenskapliga synsättet som sjukgymnaster har är till stor nytta inom i arbetet att bygga upp kompetens inom rehabiliteringssektorn, men det är ett problem att sjukgymnaster inte har veterinärmedicinsk kompetens. På lång sikt bör en målsättning vara att skapa en specifik utbildning i sjukgymnastik på djur. Redan nu bör emellertid påbyggnadsutbildningar i rehabilitering för djursjukvårdare samt veterinärmedicin för sjukgymnaster införas. Enligt våra direktiv skall vi göra en bedömning av behovet av sjukgymnastik för djur och vid behov föreslå hur utbildning för sådan verksamhet kan utformas. I betänkandet Alternativmedicinska behandlingsmetoder för djur (SOU 2001:16) redovisas en kartläggning av olika behandlingsmetoder, däribland sjukgymnastik (se betänkandets avsnitt ). (SOU 2005:98, 7 Sjukgymnastik inom djurens hälso- och sjukvård) Här har yrkesgruppen Equiterapeuter helt utelämnats och man hänvisar endast till sjukgymnaster där man också påtalar problematiken med att denna yrkesgrupp inte har veterinärmedicinsk kompetens. Utredningen skriver att det saknas någon specifik utbildning i rehabilitering och sjukgymnastik. Det framgår i den här utredningen att ansvariga inte har gjort någon egen granskning av alternativmedicin som rehabilitering och sjukgymnastik sorterar under, utan man hänvisar till tidigare utförd utredning SOU 2001:16 där yrkesgruppen Equiterapeuter helt utelämnats. Humanutbildade sjukgymnaster står tyvärr inför samma problem som Equiterapeuterna när det gäller den begränsade dokumentationen av studier på rehabilitering och förebyggande hälsovård på häst. Det är därför viktigt att understryka att trots att det finns betydligt fler vetenskapliga studier inom motsvarande område inom humansjukvården kan dessa ej anses direkt överförbara till djursjukvården beroende på stora skillnaderna på människa och häst. Utredningens uttalande om de humanutbildade vetenskapliga synsätt ifrågasätts därmed i sammanhanget sjukgymnastik på djur. Equiterapeuterna arbetar med ett funktionellt synsätt applicerbart på häst enligt beprövad erfarenhet.

7 7.1 Vad är sjukgymnastik? sidan 164: Sjukgymnastik används inom humansjukvården i förebyggande och rehabiliterande syfte. Målet för sjukgymnasternas verksamhet är att förebygga, undersöka och behandla funktionsstörningar som begränsar eller riskerar att begränsa en persons rörelseförmåga. Funktionsstörningen kan exempelvis vara smärta, stelhet och muskelsvaghet. En mycket viktig del av sjukgymnasternas behandling är patientens egen träning men i sitt arbete använder de sig också av flera behandlingsmetoder, bl.a. akupunktur, massage, manipulation och apparatmetoder. (SOU 2005:98, 7.1 Vad är sjukgymnastik?) samt Sjukgymnasters roll inom djurrehabilitering sidan 169: Det ökande intresset för rehabilitering inom djurens hälso- och sjukvård har inneburit att sjukgymnasternas kompetens efterfrågas även inom veterinärmedicinen. Inom djurens hälsooch sjukvård arbetar sjukgymnaster i samråd med veterinärer och djurägare. De gör en funktionsbedömning utifrån djurets rörlighet, koordination, balans och muskelfunktion och utformar en behandlingsplan utifrån djurets rörelsemönster och normala funktionsnivå. Den individuellt anpassade träningen som utgör grunden i behandlingen kompletteras med andra behandlingsmetoder bl.a. massage,stretching och akupunktur. (SOU 2005:98, Sjukgymnasters roll inom djurrehabilitering) Detta stycke speglar även Equiterapeutens behandlingssätt på häst. Trots att behandlingsmetoderna är desamma har Equiterapeutens diagnos och behandlingsmetoder utvecklats under 20 år för att kunna appliceras på häst. Till skillnad från människa kan ett djur inte med ord tala om var det gör ont, utan det ligger i terapeutens kompetens att ha tillräcklig häst- och medicinsk kunskap att utvärdera tillståndet. 7.2 Rehabilitering och sjukgymnastik inom veterinärmedicin sidan 164: Inom veterinärmedicin har rehabiliteringsfrågor fått ökad uppmärksamhet och sedan ett tiotal år tillbaka har sjukgymnasternas kunskaper allt mer efterfrågats inom djurens hälsooch sjukvård. (SOU 2005:98, 7.2 Rehabilitering och sjukgymnastik inom veterinärmedicin) Detta är Equiterapeutkåren mycket medveten om då efterfrågan på våra tjänster ständigt ökar. En legitimering av yrket skulle öppna för att i större utsträckning arbeta med veterinärkåren som enligt utredningen har ett behov av att kunna delegera vissa arbetsuppgifter, men som förhållit sig tvekande då ingen reglering tidigare funnits. Dock får vi åter påpeka att flertalet hästkliniker samarbetar med eller har anställt Equiterapeuter till sina verksamheter Rehabilitering för smådjur på sidan 166: Rehabiliteringsarbetet har utvecklats snabbast inom hälso- och sjukvården för smådjur, vilket kan ha olika orsaker. Bl.a. har det, till skillnad från vad som gäller för häst, varit förhållandevis enkelt att integrera denna verksamhet med övrig verksamhet på kliniken eller djursjukhuset. En bidragande orsak kan också vara att vissa försäkringsbolag erbjuder försäkringar som täcker även rehabiliteringskostnader. (SOU 2005:98, Rehabilitering för smådjur) Rehabiliteringsområdet på häst utvecklas ständigt och efterfrågan på yrkesutövare med goda kunskaper inom området ökar och förväntas öka ytterligare då det finns försäkringsbolag som erbjuder försäkringar som täcker rehabiliteringskostnader på häst. Endast 13 sjukgymnaster har genomgått försöksutbildningen Veterinärmedicin för legitimerade sjukgymnaster på 20 poäng vid SLU, med inriktning på häst och antalet kan ej anses täcka efterfrågan.

8 7.2.2 Rehabilitering för häst sidan 167: Inom hästsektorn har efterfrågan på rehabiliterings-insatser inte varit så stor som när det gäller smådjur, även om intresset för rehabiliteringsfrågor ökar. Inga hästkliniker har i dag någon sjukgymnast anställd, däremot har ett antal kliniker ett samarbete med sjukgymnast. De yttre förutsättningarna för det sjukgymnastiska arbetet skiljer sig också åt mellan smådjur och häst eftersom det kan vara svårt att ge sjukgymnastikbehandling på den hästklinik där hästen behandlats då det oftast inte finns tillräckligt med utrymme där. Det är dessutom så att en ändamålsenlig behandling bör utgå från de normala betingelserna för hästen, exempelvis en kuperad terräng. Incitamentet att rehabilitera en skadad häst kan också påverkas av villkoren i hästförsäkringarna. För närvarande finns det inte mer än undantagsvis möjlighet att få försäkringsersättning för rehabiliteringskostnader på häst. I stället är det så att många hästförsäkringar berättigar till ersättning för en häst som efter en skada inte kan användas för det ändamål den var avsedd (t.ex. om den blivit obrukbar för tävlingsverksamhet). Inom hästbranschen pågår för närvarande diskussioner om möjligheten att med rehabiliterings-insatser minska antalet utslagna hästar. Det har visat sig att många hästar med rätt rehabilitering kan bli så pass återställda att de kan få en fortsatt funktion inom annan verksamhet. (SOU 2005:98, Rehabilitering för häst) I utredningen nämns att efterfrågan på rehabiliteringsinsatser inte varit så stor vilket vi menar kan bero på att Equiterapeuter redan fyller en del av det behovet. Det finns Equiterapeuter som genom ett nära samarbete med veterinärer utför behandlingar på veterinärkliniker och ett stort antal Equiterapeuten arbetar ambulerande och åker ut till stallet där hästen står. Det utredningen skriver om att försäkringsbolagen inte ersätter rehabilitering av häst är förlegat. Från och med år 2007 har ett antal försäkringsbolag infört i sina försäkringar för rehabilitering att ersättning sker för Equiterapeutbehandling remitterad av veterinär. Här skulle det underlätta för veterinärerna att Equiterapeut har ett legitimerat yrke med skyddad titel så att de har en kvalitetsgaranti när de skickar vidare sina patienter och detta skulle öka samarbetsmöjligheterna avsevärt. 7.3 Yrkesutövare inom veterinärmedicinsk rehabilitering och sjukgymnastik sidan 168: Utanför den etablerade veterinärmedicinens ramar har också alternativa yrkesgrupper vuxit fram. I dag finns ett stort antal kurser och utbildningar som omfattar en eller flera av de behandlingsmetoder som används inom sjukgymnastik. Det är inte ovanligt att sådana yrkesutövare, som ibland har mycket korta och ytliga utbildningar, använder beteckningen sjukgymnast eller fysioterapeut. Särskilt vanligt är detta inom hästsektorn (t.ex. s.k. equiterapeuter). (SOU 2005:98, 7.3 Yrkesutövare inom veterinärmedicinsk rehabilitering och sjukgymnastik) Svenska Equiterapeutförbundet motsätter sig utredningens felaktiga och okunniga yttrande i frågan om Equiterapeutens utbildning. Speciellt som ingen ansvarig för utredning SOU 2005:98 eller hänvisad utredning SOU 2001:16 kontaktat utbildningsansvarig eller Svenska Equiterapeutförbundet för att ta del av information. Vi finner det också märkligt att vår yrkeskår utpekats med namn speciellt som Equiterapeututbildningen idag är statlig på 80 poäng precis som Djursjukvårdarutbildningen som nu föreslås för legitimering.

9 7.4 Våra slutsatser om rehabilitering och sjukgymnastik inom veterinärmedicinen i framtiden sidan 170: Det råder delade meningar om inom vilket område som utvecklingen skall äga rum i framtiden om det är ämnet sjukgymnastik som skall breddas till att omfatta även djur eller om det i stället är veterinärmedicinen som skall breddas så att rehabilitering, inklusive sjukgymnastik, ingår som en naturlig del i behandlingen av ett sjukt eller skadat djur. (SOU 2005:98, 7.4 Våra slutsatser om rehabilitering och sjukgymnastikinom veterinärmedicinen i framtiden) Utredningen påtalar samarbetet sjukgymnast och veterinär men även här har utredningen utelämnat yrkeskåren Equiterapeuter som är specialiserade på rehabilitering av hästens rörelseapparat Behovet av rehabilitering och sjukgymnastik inom veterinärmedicin sidan 171: Behovet av utbildad personal inom rehabiliteringssektorn är stort och bristen på personer med kun-skaper om djurrehabilitering har bl.a. fått till följd att djurägare vänder sig till yrkesgrupper som har vissa kortare utbildningar, exempelvis s.k. equiterapeuter m.fl. Det förekommer även att veterinärer hänvisar djurägaren till sådana. Dessa yrkesgrupper har sällan en veterinär-medicinsk grund för sitt arbete och det finns stora risker för att djur utsätts för felaktiga behandlingar, vilket innebär risker i djurskydds hänseende. (SOU 2005:98, Behovet av rehabilitering och sjukgymnastik inomveterinärmedicin) Här omnämns återigen utbildningen till Equiterapeut som en kort och ytlig utbildning. Equiterapiutbildningen baseras på veterinärmedicinsk litteratur, av litteratur från humanmedicin och utbildningsansvariges eget framtagna utbildningsmaterial. Goda kunskaper i anatomi är grunden till allt arbete inom rehabilitering och förebyggande hälsovård, detta svarar Equiterapeuterna upp för. Därtill kommer kunskapen om de kontraindikationer som kan föreligga för en behandling samt färdigheter i de olika terapiformerna. Equiterapeuten har en skyldighet att vidare remittera patienter till veterinärvård där detta behövs för att inte fördröja adekvat vård eller utsätta hästen för onödigt lidande. I utredningens påstående att det finns stora risker för felaktig behandling på grund av otillräcklig veterinärmedicinsk grund ställer vi oss frågande till konstaterandet då ansvariga utredarna inte har sökt och velat ta del av information om Equiterapeutens utbildning och arbete Utbildningsfrågor sidan 172: Vi bedömer därför att det skulle vara bra att redan nu möjliggöra för dem som arbetar med rehabiliteringsfrågor att komplettera sina kunskaper. (SOU 2005:98, Utbildningsfrågor Det är därför i första hand önskvärt,anser vi från Svenska Equiterapeutförbundet, att en rättvis utvärdering av Equiterapeuternas utbildning och arbetssätt kommer till stånd. Efter korrekt utförd utvärdering kan en utvidgning och vidare påbyggnad förslagsvis ske på befintliga statliga utbildning inom rehabilitering och sjukgymnastik på häst om ett sådant behov uppmärksammas Sammanfattning sidan 173: Emellertid är det enligt vår mening inte bra att verksamheten inom djurens hälso- och sjukvård förlitar sig på kompetens från en human-medicinskt utbildad yrkesgrupp. Det bästa skulle därför enligt vår mening vara att det fanns en särskild utbildning för djursjukgymnaster som vilar på en vetenskaplig grund inom både rehabilitering/sjukgymnastik och veterinärmedicin. (SOU 2005:98, Sammanfattning)

10 Här vill vi tillägga och återigen belysa att Equiterapeuter har en utbildning som baserar sig på veterinärmedicinsk litteratur, av litteratur från humanmedicin och utbildningsansvariges eget framtagna utbildningsmaterial. Utbildningen till Equiterapeut är idag statlig på 80 poäng, precis som Djursjukvårdarutbildningen som nu föreslås för legitimering. Vi anser att samhället skulle tjäna på att även Equiterapeuter som lyder under Svenska Equiterapeutförbundet och uppfyller kraven legitimeras och med en legitimering uppnå större patientsäkerhet och ökat samarbete med veterinärkåren. 8.2 Behov av bestämmelser om begränsningar i rätten att behandla djur sidan 179: Utanför den etablerade veterinärmedicinen finns en stor grupp av yrkesutövare som använder s.k. alternativa behandlingsmetoder (se avsnitt 8.5). Det finns också en grupp yrkesutövare som, helt utan utbildning eller med bristfällig sådan, idkar verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård utan att ha någon kontakt med veterinärer (SOU 2005:98, 8.2 Behov av bestämmelser om begränsningar i rätten att behandla djur) samt 8.3 Behov av bestämmelser om yrkesutövares skyldigheter och ansvar sidan 181: Om fler yrkesgrupper regleras inom djurens hälso- och sjukvård så att en viss yrkestitel alltid innebär en garanti för viss kompetens skulle dessa bedömningar bli mycket enklare. Om dessa yrkesgrupper dessutom fick ett eget ansvar för de arbetsuppgifter som ligger inom det egna kompetensområdet skulle arbetet inom djurens hälso- och sjukvård kunna bedrivas mer effektivt och kanske också säkrare ur djurskyddssynpunkt. (SOU 2005:98, 8.3 Behov av bestämmelser om yrkesutövares skyldigheter och ansvar) Svenska Equiterapeutförbundet hänvisar till att Equiterapeuter som är den enda av staten godkända yrkeskåren inom alternativmedicin för djur och att dess yrkeskår häpnadsväckande nog inte har inkluderats i den föreslagna yrkesgruppen. Svenska Equiterapeutförbundets medlemmar lyder under förbundets stadgar och etiska regler och har täta kontakter och samarbeten med veterinärkåren vilket ger effektiv och säkrare vård. Önskvärt är att Equiterapeutens arbete ses mer som komplementärmedicin i förhållandet till och i samarbetet med Veterinärmedicin. 8.5 Reglering av alternativmedicinska yrkesutövares verksamhet sidan 183: Precis som inom humanmedicinen finns i dag ett stort antal alternativa behandlingsmetoder för djur. Dessa metoder kännetecknas av att de för närvarande saknar vetenskapligt påvisad effekt. (SOU 2005:98, 8.5 Reglering av alternativmedicinska yrkesutövares verksamhet) Som tidigare nämnts enligt Johan Beck-Friis på Svenska Veterinärförbundet är behandlingsformer som kiropraktik och akupunktur som i utredningen omnäms som alterativmedicin, att anses som vetenskapligt vedertagna metoder och därmed användbara för veterinärer. Citatet (8.5) motstrider utredarnas tidigare resonemang i stycket 7.2 Rehabilitering och sjukgymnastik inom veterinärmedicin sidan 162: Många av de behandlingsmetoder som används inom humansjukvården är emellertid överförbara är möjligt att tillämpa på på djur efter viss modifiering och behandlingsresultaten har varit mycket positiva. Vetenskapligdokumentation avseende tekniker och kliniska resultat av behandlingen publiceras regelbundet och verifierar att rehabilitering har en mycket gynnsam effekt på det läkningsförloppet. Med rätt rehabilitering har djuret en bättre prognos, en kortare konvalescens och snabbare återgång till ett för individen normalt liv. (SOU 2005:98, 7.2 Rehabilitering och sjukgymnastik inom veterinärmedicin)

11 Så sker även i 8.5 citatet från Reglering av alternativmedicinska yrkesutövares verksamhet sidan 184: I betänkandet konstaterade man att förekomsten av alternativa behandlingsmetoder är positiv i det att sådana metoder kan utgöra en annan behandlingsmöjlighet än den som kan erbjudas inom den etablerade veterinärmedicinen. Så utgör exempelvis sjukgymnastik, massage och akupunktur som i betänkandet klassas som alternativa behandlingsmetoder redan i dag ett komplement till traditionell verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård. (SOU 2005:98, 8.5 Reglering av alternativmedicinska yrkesutövares verksamhet) 8.5 Reglering av alternativmedicinska yrkesutövares verksamhet sidan 183: Samtidigt konstateras i betänkandet att det finns stora risker förknippade med alternativmedicinska behandlingar vilket främst beror på brister i utövarnas kunskaper. (SOU 2005:98, 8.5 Reglering av alternativmedicinska yrkesutövares verksamhet) Ansvarig för Equiterapeututbildning lägger stor vikt vid att eleven skall erhålla goda kunskaper om de kontraindikationer till behandling som kan föreligga, samt färdigheter i de olika terapiformerna. Kunskaper för att kunna hänvisa till veterinär eller annan vårdinstans är grundläggande. Equiterapeutförbundet kräver dessutom att dess medlemmar bibehåller dessa färdigheter och att Equiterapeuten skall jobba i enlighet med Djurskyddslagen Reglering av alternativmedicinska yrkesgrupper sidan 204: Frågan om reglering av alternativmedicinsk verksamhet på djur har nyligen varit föremål för utredning12 och i betänkandet lämnades förslag om utökad kontroll av den alternativmedicinska verksamheten. Enligt förslaget skulle den som, utan att vara veterinär, yrkesmässigt behandlar djur ha vissa fastställda medicinska baskunskaper och erforderliga kunskaper i behandlingsmetoden i fråga. Dessutom skulle en sådan person bara få behandla ett sjukt eller skadat djur i samråd med veterinär och vara skyldig att skriftligt dokumentera behandlingen. Förslaget innebar också att auktorisation för utövare av alternativmedicinska metoder skulle kunna ske i vissa fall. (SOU 2005:98, Reglering av alternativmedicinska yrkesgrupper) Svenska Equiterapeutförbundet och dess medlemmar välkomnar förslag om reglering av alternativmedicinska utövare. Dock krävs det att alla relevanta yrkesgrupper prövas inför ett beslut om reglering, vilket inte skett i utredningen SOU 2005:98. Förbundet arbetar för en legitimering av yrkeskåren Equiterapeuter vilket vi anser skulle leda till att allmänheten och veterinärkåren får en garanti på kompetens och myndigheter möjlighet till tillsyn Kan kompetens tillföras djurens hälso- och sjukvård genom nya utbildningar och nya yrkesgrupper? sidan 223: Ett alternativt sätt att tillföra kompetens skulle kunna vara att anordna utbildningar speciellt anpassade för djurens hälso- och sjukvård inom områden där humanmedicinskt utbildad personal i dag ofta anlitas, exempelvis rehabilitering och tandvård. (SOU 2005:98, Kan kompetens tillföras djurens hälso- och sjukvård genom nya utbildningar och nya yrkesgrupper?) Återigen får vi från Svenska Equiterapeutförbundet påvisa att svenska staten redan utbildar ett 40 tal Equiterapeuter årligen, enbart för rehabilitering och sjukgymnastik på häst. Denna specialiserade yrkeskår arbetar ständigt med fortbildning och utveckling och Svenska Equiterapeutförbundet anordnar kurser och föreläsningar Vissa utbildningsfrågor sidan 227: För att möta behovet av utbildning inom djurens hälso- och sjukvård anser vi att möjligheten att anordna utbildningar inom framförallt rehabilitering och mun- och tandvård snarast bör ses över. (SOU 2005:98, 11.4 Vissa utbildningsfrågor)

12 Se svar Tystnadsplikt för djurhälsopersonal sidan 254: När det gäller bestämmelserna i sekretesslagen så är det anställningsformen som avgör om en yrkesutövare omfattas av bestämmelserna. För djurhälsopersonal som är anställd i allmän verksamhet är därför tystnadsplikten densamma oavsett vilken yrkesgrupp denne tillhör. (SOU 2005:98, Tystnadsplikt för djurhälsopersonal) Equiterapeuter anslutna till Svenska Equiterapeutförbundet har via sitt medlemskap och via de etiska regler som gäller för samtliga utbildade Equiterapeuter skyldighet att följa regeln om tystnadsplikt Skyldighet att föra journal m.m. sidan 256: Vi anser att vissa av skyldigheterna som nu anges i föreskrifter är av den karaktären att de istället bör anges i lagen. Således bör bestämmelsen om veterinärens skyldighet att föra journal och bestämmelsen om vad veterinärerna skall iaktta i samband med intygsskrivning föras in i lagen. Båda dessa skyldigheter bör enligt vår mening också omfatta alla annan djurhälsopersonal. (SOU 2005:98, övriga skyldigheter) Equiterapeuter anslutna till Svenska Equiterapeutförbundet har via de etiska regler som gäller för utbildade Equiterapeuter skyldighet att föra journal Våra utgångspunkter för en framtida reglering av begränsningar i rätten att behandla djur sidan 267: När det gäller alternativmedicinska behandlingsformer finns inget motsvarande faktaunderlag. Emellertid har bl.a. utredningen om alternativa behandlingsmetoder på djur i sitt betänkande2 konstaterat att det finns risker förknippade med alternativmedicinska behandlingar, dels sådana som gäller alla behandlingsformer, t.ex. risk för fördröjd eller avbruten veterinärvård, felaktig diagnos och smittspridning, dels risker för biverkningar av den enskilda behandlingsmetoden eller preparat som används. (SOU 2005:98, 14.2 Våra utgångspunkter för en framtida reglering av begränsningar i rätten att behandla djur) Samtliga behandlingsterapier av Equiterapeutens använda terapiformer är godkända att brukas på häst av svenska statens Djurskyddsmyndighet. Vi hänvisar till Svenska Veterinärförbundets Johan Beck-Friis om att akupunktur och kiropraktik anses som vetenskapligt vedertagna metoder och därmed användbara för veterinärer. Ett förtydligande angående Equiterapeutens teoretiska och praktiska utbildning återfinns i bilaga för Equiterapeututbildning. Exempelvis sker akupunkturutbildningen under 10 heltidsveckor teori och 18 månaders praktisk tillämpning vilket torde vara en av de längsta.

13 Vilket ansvar skall läggas på behandlaren? sidan 271: En bestämmelse av liknande slag i en ny reglering av yrkesverksamheten inom området för djurens hälso- och sjukvård skulle kunna innebära att exempelvis en alternativmedicinsk behandlare har ett ansvar för att djuret inte utsätts för lidande eller skadas eller utsätts för fara att skadas av behandlingen. Om bestämmelsen dessutom innebär att straffansvar även kan utkrävas om skadan eller faran för skada uppstått p.g.a. fördröjd veterinär vård, skulle detta innebära att alternativmedicinska behandlare också får ett större ansvar för att han eller hon ger djurägaren rätt råd beträffande frågan om veterinär bör uppsökas. (SOU 2005:98, Vilket ansvar skall läggas på behandlaren?) Equiterapeutkåren välkomnar ett ansvarsläggande. Equiterapeuter anslutna till Svenska Equiterapeutförbundet har redan idag ett ansvarstagande genom att endast behandla patienter med de behandlingsformer som ingår i utbildningen till Equiterapeut. Dessa behandlingsformer är godkända av svenska statens Djurskyddsmyndighet. Equiterapeuten har ett ansvar att inte behandla patienter som uppvisar sjukdom eller som visar hälta eller misstänkt hälta. Hästar som misstänks för sjukdom eller hälta ska hänvisas omgående till veterinärklinisk bedömning. Equiterapeuten har ett eget ansvar ålagt sig via medlemskap i Svenska Equiterapeutförbundet om att terapeuten själv ska anmäla till disciplinnämnd när denna befarar att en felaktig behandling skett eller att denne inte uppmärksammat patientens problem och därmed förorsakat skada. Hästägare och tränare har även de en möjlighet att anmäla till diciplinämnd i de fall av uppfattade felaktiga behandling eller oförsiktigt förfarande av patientens problem. Disciplinnämnden granskar och fattar därefter beslut i frågan Svenska Equiterapeutförbundet vill i detta yttrande lyfta fram de stycken i utredningen som vi anser främst behöver belysas för att säkerhetsställa att korrekt information kommer er tillhanda. Vi anser att utredningen baseras på till viss del felaktig information när det gäller Equiterapeuter och dess yrkeskår och att felaktiga slutsatser kommer där av Syftet med yttrandet är att yrkeskåren Equiterapeuter ska inkluderas som legitimationsgrundande yrkeskår i SOU 2005:98 inför beslut mars Med vänlig hälsning Svenska Equiterapeutförbundet Ann-Christin L Frickner Hanna Larnemark

14 Bilaga 1 Svenska Equiterapeutförbundets Stadgar 1 Namn 1.1 Förbundets namn är Svenska Equiterapeut Förbundet, vilket är ett yrkesförbund för equiterapeuter. 2 Säte Förbundets säte är i Västerås, Västmanlands län, Sverige. 3 Förbundets ändamål Föreningen har till ändamål att: 3.1 Verka för sammanhållning Equiterapeuter emellan, bl.a. genom att kontinuerligt erbjuda medlemmarna fortbildningsmöjligheter. 3.2 Samarbeta med övriga organisationer med intresse för manuell medicin samt övriga yrkesförbund såväl inom som utomlands. 3.3 Sprida kännedom om förbundet och dess syften. 3.4 Verka för att befästa equiterapins roll inom hästnäringen. 4 Medlemskap 4.1 Svenska Equiterapeut Förbundets medlemmar är hedersmedlemmar eller ordinarie medlemmar. För att erhålla medlemskap i förbundet fordras godkänd utbildning vid ISHU fr.o.m. höstterminen 1994 t.o.m. höstterminen 1999 samt därefter HTUs equiterapeututbildning eller annan motsvarande equiterapeututbildning. 4.2 Ansökan av medlemskap kan endast ske skriftligen. 4.3 Hedersmedlem - Hedersmedlemmar kan av styrelsen föräras medlem eller annan som bedöms ha gjort avgörande insatser för equiterapeuternas yrke. Medlemsformen likställs i alla avseenden med ordinarie medlemskap under förutsättning att medlemmen avlagt equiterapeutexamen. Övrig hedersmedlem tillställs information. Hedersmedlem betalar ingen avgift. 4.4 Ordinarie medlemmar - Till ordinarie medlem av Svenska Equiterapeut Förbundet antas den som yrkesmässigt arbetar med equiterapeutisk verksamhet samt avlagt equiterapeut examen vid HTU eller annan motsvarande equiterapeut utbildning. 4.5 Medlem som vill utträda ur förbundet skall skriftligen anmäla detta till styrelsen och anses därmed omedelbart ha lämnat förbundet. 5 Medlemstagande 5.1 Det åligger medlem att a) Verka för förbundets sammanhållning och utveckling b) Ställa sig till efterrättelse av i stadgeenlig ordning fattade beslut c) Iaktta lojalitet mot förbundet och dess beslutande organ d) Iaktta tystnadsplikt e) Iaktta förbundets etiska regler f) Arbeta under korrekt titel g) Meddela förbundet adressändringar Svenska Equiterapeutf

15 örbundet h) Erlägga fastställd medlems- och serviceavgift samt försäkringspremier i) Icke på egen hand utan styrelsens medgivande agera mot myndigheter eller andra vad gäller förbundets ärenden. 6 Avgifter 6.1 Årsavgiften uppdelas i medlems- och serviceavgift. Denna och tidpunkten för dess ikraftträdande fastställs av årsmötet. Därtill kommer premier för obligatoriska försäkringar. 6.2 Medlemsavgift erlägges årligen. 6.3 Serviceavgiften erlägges årligen till Svenska Equiterapeut Förbundet. 6.4 Avgifter för obligatoriska försäkringar avläggs av samtliga verksamma medlemmar med undantag av hedersmedlemmar. Avgiftens storlek fastställs löpande av förbundsstyrelsen i samråd med försäkringsbolagets representant. 7 Styrelse 7.1 Styrelsens sammansättning skall vara fem - sju ledamöter, varav en ordförande, en vice ordförande, en kassör och en sekreterare. Två suppleanter skall utses vilka har rätt att närvara på styrelsemöte med rätt att yttra sig. Suppleanter skall erhålla kännedomskopior på kallelser och styrelseprotokoll. 7.2 Styrelsen sammanträder på kallelse av ordförande eller då minst tre av styrelsens ledamöter begärt det. 7.3 För giltigt styrelsebeslut krävs en närvaro vid styrelsemöte om minst fem personer. 7.4 Vid styrelsesammanträde skall protokoll föras. 7.5 När årsmötet inte är samlat är styrelsen förbundets styrande organ och ansvarar för förbundets angelägenheter. 7.6 Det åligger styrelsen särskilt att a) sammanträda minst fyra gånger per kalenderår b) redovisa förbundets verksamhet per kalenderår c) distribuerar årsmöteshandlingar senast 14 dagar före årsmötet d) konstituera sig på första styrelsemöte efter årsmötet 8 Firmateckning 8.1 Firman tecknas av styrelsen. Styrelseordförande och kassör tecknar förbundets firma var för sig. Firmatecknare äger utställa fullmakt till annan styrelsemedlem om så erfordras i enskilt ärende. Uppstår tvekan om tolkningen av dessa stadgar eller om fall förekommer som inte är förutsedda i dessa stadgar, hänskjuts frågan till nästa årsmöte. I brådskande fall får frågan avgöras av styrelsen. 8.2 Medlem förbinder sig genom sitt medlemskap i förbundet att i fråga om tillämpning av dessa stadgar inte väcka talan till allmän domstol. Tvist om tillämpning av stadgarna skall istället avgöras enligt lagen om skiljeförfarande. Sålunda gäller även talan i tvist mellan medlem och förbundet. Dock skall följande gälla rörande kostnaderna för skiljeförfarandet: vardera parten svarar för sina egna kostnader samt kostnaderna för den skiljeman man har utsett. Ordförandes kostnader, inklusive eventuell sekreterarens, delas lika mellan parterna.

16 9 Årsmöte 9.1 Årsmötet är förbundets högsta beslutande organ. Årsmötet hålls årligen under första halvåret på tid och plats som årsmötet bestämmer. Årsmötet har möjlighet att delegera frågan om plats till styrelsen. 9.2 Kallelse till årsmötet skall av styrelsen senast 14 dagar före mötet tillställas medlemmarna. Har förslag väckts om fråga av väsentlig betydelse för förbundet eller dess medlemmar skall det anges i kallelsen. 9.3 Verksamhet - och förvaltningsberättelser, revisorns berättelse, verksamhetsplan med budget samt styrelsens förslag och inkomna motioner med styrelsens yttrande skall finnas tillgängliga för medlemmarna senast sju dagar före årsmötet. I kallelsen skall anges var dessa handlingar finns tillgängliga. 9.4 Motioner till årsmötet eller förslag till stadgeändring skall vara förbundets styrelse tillhanda senast två månader före årsmötet. 9.5 Samtliga medlemmar som har betalt förfallna medlemsavgifter samt avlagt equiterapeutexamen har rösträtt. 9.6 Närvarande röstberättigad medlem äger utöva en annan medlems rösträtt vid uppvisande av skriftlig och bevittnad fullmakt. Fullmakt inlämnas i samband med årsmötets öppnande. 9.7 Mötet är beslutsmässig med de antal röstberättigade medlemmar som är representerade på mötet om inte annat särskild stadgas. 9.8 Val sker genom öppen omröstning såvida ej någon begär sluten omröstning. Vid lika röstetal i öppen omröstning äger mötesordföranden utslagsröst. Om lika röstetal uppkommer vid sluten omröstning skall lotten avgöra. 9.9 Årsmötet kan delegera särskild fråga till styrelsen.

17 9.10Vid årsmötet skall följande behandlas och protokollföras: a) Insamling och granskning av fullmakter samt fastställande av röstlängd för mötet. b) Fråga om mötet har utlysts på rätt sätt. c) Fastställande av föredragningslista. a) Val av ordförande och sekreterare för mötet. b) Val av två justeringsmän tillika rösträknare för mötet. c) Styrelsens verksamhetsberättelse för det senaste verksamhetsåret. d) Styrelsens förvaltningsberättelse för det senaste räkenskapsåret jämte genomgång av balans- och resultaträkning. e) Revisorernas berättelse över styrelsens förvaltning under det senaste verksamhets- räkenskapsåret. f) Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen för den tid revisionen avser. g) Behandling av förbundsstyrelsens propositioner. h) Behandling av inkomna motioner. i) Beslut om arvoden. j) Behandling av budget samt beslut om avgifter. k) Personval enligt följande: Ordförande för en tid av ett år Halva antalet ledamöter för en tid av två år Två suppleanter i styrelsen med för dem fastställd turordning med en tid av ett år En revisor och en revisorsuppleant för en tid av ett år Valberedning l) Övriga frågor. Beslut av väsentlig betydelse för förbundet eller för medlem får inte fattas om den inte finns med i kallelsen till mötet Förbundsstyrelsen, förbundets revisor äger rätt att sammankalla till extra årsmöte. Förbundsstyrelsen är därutöver skyldig att sammankalla till extra årsmöte när en majoritet av medlemmarna skriftligen begär det. 10 Disciplin- och ansvarsfrågor 10.1 Förbundets disciplin- och ansvarsnämnd består av tre personer; en opartisk ordförande, en equiterapeut och en veterinär Disciplin- och ansvarsnämnden har att handlägga frågor om ansvar och disciplinera ingripande mot medlem i enlighet med förbundets stadgar och etiska regler. Nämnden tillkommer att besluta om uteslutning ur förbundet, varning samt erinran Disciplin- och ansvarsnämnden sammanträder på kallelse av ordföranden Disciplin- och ansvarsnämnden är beslutsför endast när nämnden är fulltalig. För giltigt beslut krävs enighet.

18 11 Revisor 11.1 Förbundets räkenskaper och förbundsstyrelsens förvaltning granskas av de av årsmötet utsedda revisorerna. Det är inte obligatoriskt att revisorn skall vara medlem i förbundet. Förbundets räkenskapsår är kalenderår. Räkenskaperna skall överlämnas till revisorerna i god tid före årsmötet och senast sex veckor före detta för att möjliggöra deras granskningsuppdrag. 12 Stadgeändring 12.1 För ändring av förbundets stadgar fordras beslut av årsmötet med minst 2/3 av antalet avgivna röster samt att minst 10 % av samtliga röstberättigade är närvarande. 13 Uteslutning 13.1 Medlem får inte uteslutas ur förbundet av annan anledning än att denna har försummat att betala av förbundets beslutade avgifter, motarbetat förbundets verksamhet eller ändamål eller uppenbarligen skadat förbundets intresse Fråga om uteslutning får inte avföras förrän medlemmen har fått tillfälle att yttra sig, skriftligen, inom av styrelsen angiven tid, minst 14 dagar från att denne fått del av de omständigheter som föranlett att medlemskapet ifrågasätts Beslut om uteslutning eller varning får inte fattas förrän medlemmen fått tillfälle att yttra sig inom viss av styrelsen angiven tid, minst 14 dagar Beslut om uteslutning fattas av styrelsen Om tillräckliga skäl för uteslutning inte föreligger får förbundet i stället meddela medlemmen varning. 14 Valberedning 14.1 Valberedningen består av ordförande och två övriga ledamöter valda av årsmötet Valberedningen utser bland sina ledamöter vice ordförande. Valberedningen sammanträder när ordföranden eller minst halva antalet ledamöter så bestämmer Valberedningen skall senast 12 veckor före årsmötet tillfråga dem vilkas mandattid utgår vid mötets slut, om de vill kandidera för nästa mandatperiod Senast två veckor före årsmötet skall valberedningen meddela röstberättigade medlemmar sitt förslag. 15 Upplösningen av förbundet 15.1 För upplösning av förbundet krävs beslut om minst 2/3 majoritet av antalet avgivna röster samt att minst 10% av förbundets röstberättigade medlemmar är närvarande. Beslut om upplösning av förbundet skall fattas på två på varandra följande årsmöten varav minst ett ordinarie. Minst sex månader skall ha förflutit mellan årsmötena I beslut om upplösning av förbundet skall anges att förbundets tillgångar skall användas till hästsportens främjande.

19 Bilaga 2 Etiska regler för professionella Equiterapeuter 1. I en likhet med gällande förbundsstadgar skall alla Equiterapeuter vara ansvarsförsäkrade. Försäkringspremien skall betalas via förbundet, och skall vara kassören tillhanda senast av styrelsen fastställd förfallodag. 2. Equiterapeut har tystnadsplikt. 3. Equiterapeut är skyldig att föra journal. 4. Equiterapeut får endast behandla tillstånd inom hästens rörelseapparat, vilka bör föregås av en veterinärundersökning. 5. Equiterapeut skall endast utföra behandling på grundval av fastställd diagnos. 6. Equiterapeut skall ej ge behandling med terapeiformer som ej ingår i förbundets utbildningsplan. 7. Equiterapeut har fullt ansvar för utförd behandling, så även för eventuella medhjälpare. 8. Equiterapeut har vid förekommande felbehandlingar egen rapportskyldighet till disciplinnämnd. Disciplinnämnd skall erhålla erforderliga journaler och handlingar senast två veckor efter anmaning. 9. Equiterapeut bör ej uppsöka virusdrabbade fall. 10. Equiterapeut skall uppträda på ett för förbundet föredömligt sätt och skall i alla stycken vara solidarisk med sin yrkeskår. 11. Equiterapeut skall i samband med behandling följa gällande dopingregler och informera hästägare/tränare om desamma. VID ÖVERTRÄDELSE AV DESSA REGLER KAN EQUITERAPEUT PÅRÄKNA EFTERGIFT I DEN OMFATTNING DICSIPLINNÄMND FINNER LÄMPLIG.

20 Bilaga 3 Utbildningen Intagningskrav För att vara behörig till utbildningen "Equiterapeut" måste man uppfylla kraven för grundläggande behörighet för högskolan: 1. Slutbetyg från nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan och lägst betyget Godkänd på kurser som omfattar minst 90% av det antal Gy poäng som krävs för ett slutbetyg. 2. Betyg från gymnasial vuxenutbildning eller samlat betygsdokument och lägst betyget Godkänd på kurser som motsvarar 90% av antalet Gy poäng som krävs för ett slutbetyg. 3. Har svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i pkt 1 och 2. Grundläggande behörighet har även den som: Fyller 25 år under det kalenderår då utbildningen börjar. Arbetat under sammanlagt minst fyra år före det kalenderhalvår då utbildningen börjar. Har kunskaper i svenska och engelska som motsvarar ett fullföljt program i gymnasieskolan. Har tre år på folkhögskola. 4. Lång och gedigen, dokumenterad, hästerfarenhet, 3 års heltidsarbete eller motsvarande. 5. Personlig lämplighet (intagningsintervju)

STADGAR SOUTH WETTERN CHAPTER SWEDEN ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

STADGAR SOUTH WETTERN CHAPTER SWEDEN ALLMÄNNA BESTÄMMELSER STADGAR SOUTH WETTERN CHAPTER SWEDEN ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Föreningens namn Föreningens namn är South Wettern Chapter med Org Nr 802421 5900. 2 Föreningens säte Förenings säte är Jönköping, Sverige.

Läs mer

STADGAR. 2 Sammansättning Föreningen består av de fysiska eller juridiska personer som har upptagits i föreningen som medlemmar.

STADGAR. 2 Sammansättning Föreningen består av de fysiska eller juridiska personer som har upptagits i föreningen som medlemmar. STADGAR för den ideella föreningen Föreningen Fair Trade Shop i Norrköping, organisationsnummer 825001-7731 med hemort i Norrköping. Bildad den 1983-01-26. Stadgarna justerade vid föreningsmöte 2013-12-05

Läs mer

Stadgar Frösunda Fritidsförening

Stadgar Frösunda Fritidsförening Stadgar Frösunda Fritidsförening Frösunda Fritidsförenings verksamhetsidé Syfte: Att främja gemenskap och en aktiv fritid för kunder och anställda inom Frösunda LSS AB. Mål: Regelbundna medlemsaktiviteter

Läs mer

För den ideella föreningen Vallentuna skate- och BMX-förening med hemort i Vallentuna kommun.

För den ideella föreningen Vallentuna skate- och BMX-förening med hemort i Vallentuna kommun. Föreningens stadgar För den ideella föreningen Vallentuna skate- och BMX-förening med hemort i Vallentuna kommun. Föreningen bildades den 27 november 2007 med antagande av nedanstående stadgar. Föreningens

Läs mer

STADGAR För den ideella föreningen Tamam Lund med hemort i Lund. Bildad den 16/5 2011.

STADGAR För den ideella föreningen Tamam Lund med hemort i Lund. Bildad den 16/5 2011. STADGAR För den ideella föreningen Tamam Lund med hemort i Lund. Bildad den 16/5 2011. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Föreningens namn Föreningens namn är Tamam Lund. 2 Föreningens syfte Föreningens ändamål är

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS).

FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS). 1(6) FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS). INTRESSEFÖRENINGENS NAMN OCH SÄTE 1. Den ideella intresseföreningens namn är KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS) och har sitt

Läs mer

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Dessa normalstadgar är den ram utifrån vilken SCUF:s medlemsföreningar ska utforma sina stadgar. Stadgarna går att ändra så länge medlemsföreningen

Läs mer

ASPO Sverige. Ändamål och syfte

ASPO Sverige. Ändamål och syfte ASPO Sverige Ändamål och syfte Peak Oil, d.v.s. oljeutvinningsstoppen, och konsekvenserna utav de fossila resursernas ändlighet är betydelsefulla för samhället på grund av det stora beroendet av fossil

Läs mer

STADGAR. Stora Rörs Företagarförening

STADGAR. Stora Rörs Företagarförening STADGAR för den ideella föreningen Stora Rörs Företagarförening med hemort i Stora Rör, Borgholm och Mörbylånga kommuner. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Ändamål Föreningen har som ändamål att ta till vara och

Läs mer

STADGAR. Stora Rörs Intresseförening

STADGAR. Stora Rörs Intresseförening STADGAR för den ideella föreningen Stora Rörs Intresseförening med hemort i Stora Rör, Borgholm och Mörbylånga kommuner. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Ändamål Föreningen har som ändamål att ta till vara och

Läs mer

Stadgar Göteborg Lacrosse

Stadgar Göteborg Lacrosse Stadgar Göteborg Lacrosse 1 Föreningens namn och säte Föreningens namn är Göteborg lacrosse med smeknamnet Seadrakes. Föreningen har sitt säte i Göteborgs kommun. 2 Syfte Föreningens syfte är att främja

Läs mer

antagna 2000-10-11, ändrade 2003-11-12,2010-03-15 samt 2015-03-04. Föreningen har som ändamål att bedriva havsbastuverksamhet i Kullavik.

antagna 2000-10-11, ändrade 2003-11-12,2010-03-15 samt 2015-03-04. Föreningen har som ändamål att bedriva havsbastuverksamhet i Kullavik. Bilaga 1 till Protokoll Årsmöte 2015 STADGAR för Kullaviks Havsbastuförening antagna 2000-10-11, ändrade 2003-11-12,2010-03-15 samt 2015-03-04. Allmänna bestämmelser 1 Föreningens firma Föreningens firma

Läs mer

Stadgar för Sveriges Fotterapeuter

Stadgar för Sveriges Fotterapeuter Stadgar för Sveriges Fotterapeuter 1 Förbundets namn Förbundets namn är Sveriges Fotterapeuter. Organisationsnummer 802407-9090 Kansliet har sitt säte i Stockholm. Förbundets ändamål Förbundet är en riksomfattande

Läs mer

STADGAR. 2 Sammansättning. Föreningen består av de fysiska personer som har upptagits i föreningen som medlemmar.

STADGAR. 2 Sammansättning. Föreningen består av de fysiska personer som har upptagits i föreningen som medlemmar. STADGAR för den ideella föreningen 1300 RallyCup med hemort i Rejmyre. Bildad den 5 November 2011. Stadgarna är fastställda på styrelsemöte 2011-11-05 och befästade på extra föreningsmöte 2012-02-04. Föreningens

Läs mer

S T A D G A R. för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING. org.nr: 822000-8422

S T A D G A R. för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING. org.nr: 822000-8422 S T A D G A R för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING org.nr: 822000-8422 Dessa stadgar har antagits vid årsmöte i Linköpings Villaägareförening 2010-03-16 1 Ändamål och verksamhetsområde 1 1. Linköpings Villaägareförening,

Läs mer

Föreningens namn är QnetZ, organisationsnummer 802432-3860. Föreningen är ideell och har sitt säte i Östersunds kommun, Jämtlands län.

Föreningens namn är QnetZ, organisationsnummer 802432-3860. Föreningen är ideell och har sitt säte i Östersunds kommun, Jämtlands län. Stadgar 2009-04-29 1. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1.1 Föreningens namn och säte Föreningens namn är QnetZ, organisationsnummer 802432-3860. Föreningen är ideell och har sitt säte i Östersunds kommun, Jämtlands

Läs mer

Dessa stadgar gäller för den ideella föreningen Hilti BJJ Västerås med hemort i Västerås kommun.

Dessa stadgar gäller för den ideella föreningen Hilti BJJ Västerås med hemort i Västerås kommun. STADGAR FÖR HILTI BJJ VÄSTERÅS Enligt årsmöte 30 december 2013 Dessa stadgar gäller för den ideella föreningen Hilti BJJ Västerås med hemort i Västerås kommun. Hilti BJJ Västerås bildades 2013. 1 ÄNDAMÅL

Läs mer

STADGAR FÖR DEN IDEELLA FÖRENINGEN KÄRRA VÄNNER

STADGAR FÖR DEN IDEELLA FÖRENINGEN KÄRRA VÄNNER STADGAR FÖR DEN IDEELLA FÖRENINGEN KÄRRA VÄNNER 1 Ändamål KÄRRA VÄNNER är en ideell förening, vars syfte är att verka för att bevara byn Kärradals karaktär och verka för en god, trivsam och innehållsrik

Läs mer

Stadgar Villaägarna Göteborg. Antagna vid årsmöte 2013-03-20

Stadgar Villaägarna Göteborg. Antagna vid årsmöte 2013-03-20 Stadgar Villaägarna Göteborg Antagna vid årsmöte 2013-03-20 1 2 (6) ÄNDAMÅL OCH VERKSAMHETSOMRÅDE 1. Villaägarna Göteborg är en partipolitiskt obunden sammanslutning, ideell förening, av medlemmar i Villaägarnas

Läs mer

Stadgar för Hovenäsets Intresseförening

Stadgar för Hovenäsets Intresseförening 1 Allmänna bestämmelser Stadgar för Hovenäsets Intresseförening 1. Föreningens namn Föreningens namn är Hovenäsets Intresseförening 2. Föreningens ändamål Föreningens ändamål är att verka för åretrunt-

Läs mer

Stadgar för Årsta-Runstens Sportryttare

Stadgar för Årsta-Runstens Sportryttare Stadgar för Årsta-Runstens Sportryttare 1 Ändamål Årsta-Runstens Sportryttare (ÅRS) är en ideell förening ansluten till Svenska Ridsportförbundet. Föreningen skall bedriva utbildnings- och tävlingsverksamhet

Läs mer

Stadgar. För Vänföreningen till Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne med säte i Göteborg, Västra Götalands län. Föreningen är bildad den 24/8 2000.

Stadgar. För Vänföreningen till Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne med säte i Göteborg, Västra Götalands län. Föreningen är bildad den 24/8 2000. Stadgar För Vänföreningen till Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne med säte i Göteborg, Västra Götalands län. Föreningen är bildad den 24/8 2000. Stadgarna är fastställda den 24/8 2000. Allmänna bestämmelser

Läs mer

EXEMPEL PÅ STADGAR FÖR IDEELLA FÖRENINGAR

EXEMPEL PÅ STADGAR FÖR IDEELLA FÖRENINGAR EXEMPEL PÅ STADGAR FÖR IDEELLA FÖRENINGAR Observera att detta enbart är ett exempel på hur en förenings stadgar kan vara utformade. Varje förening är individuell och måste därför alltid noga överväga vad

Läs mer

Stadgar för Auktorisation för Rostskyddsmålning ekonomisk förening

Stadgar för Auktorisation för Rostskyddsmålning ekonomisk förening Stadgar för Auktorisation för Rostskyddsmålning ekonomisk förening 1. Föreningens namn Föreningens namn är Auktorisation för Rostskyddsmålning ek. för. 2. Ändamål Föreningen har som ändamål att utveckla

Läs mer

Stadgar för Riksförbundet Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta, VOOV

Stadgar för Riksförbundet Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta, VOOV Stadgar för Riksförbundet Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta, VOOV Antagna av riksförbundets årsmöte 2015-05- 10 VOOV, Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta är en ideell partipolitiskt och religiöst obunden

Läs mer

Föräldraföreningens stadgar STADGAR. För Martingårdarnas och Martinskolans Föräldraförening. 1 Ändamål. 2 Obundenhet. 3 Medlemskap.

Föräldraföreningens stadgar STADGAR. För Martingårdarnas och Martinskolans Föräldraförening. 1 Ändamål. 2 Obundenhet. 3 Medlemskap. Föräldraföreningens stadgar STADGAR För Martingårdarnas och Martinskolans Föräldraförening Antagna vid konstituerande årsmöte den 2011-09-29 1 Ändamål Martinskolans och Martingårdarnas föräldraförening

Läs mer

STADGAR FÖR. SOS-Animals Sverige

STADGAR FÖR. SOS-Animals Sverige STADGAR FÖR SOS-Animals Sverige Stadgarna fastställda/ändrade av årsmöte den 31a maj 2008 1 Ändamål SOS-Animals Sverige är en ideell förening som skall verka för djurs välbefinnande i och utanför Sverige.

Läs mer

Stadgar för Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund

Stadgar för Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund Stadgar för Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund 1 Ändamål Förbundets namn är Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund, i det följande kallat Förbundet. Förbundet har till ändamål att tillvarata medlemmarnas

Läs mer

Föreningen Friends in line Uppsala Org. Nr. 802 441 2804

Föreningen Friends in line Uppsala Org. Nr. 802 441 2804 Föreningen Friends in line Uppsala Org. Nr. 802 441 2804 Stadgan antogs 21 april 2008 1 Firma Moment 1. Föreningens namn (firma) är Friends in line Uppsala. Moment 2.Föreningens säte är Uppsala kommun.

Läs mer

Passalen Stockholm. Stadgar

Passalen Stockholm. Stadgar Passalen Stockholm Stadgar Innehållsföreteckning 1 kap Allmänna bestämmelser... 3 1 Ändamål... 3 2 Föreningsnamn och säte... 3 3 Beslutande organ... 3 4 Verksamhets- och räkenskapsår... 3 5 Firmateckning...

Läs mer

WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA

WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA STADGAR Antagna vid extra årsmöte 2015- xx- xx ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Ändamål, sammansättning och hemort Wings Hockey Club Arlanda ( Föreningen ) har som ändamål att bedriva

Läs mer

STADGAR. Riksnätverket Fryshusandan. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Riksnätverket Fryshusandan 1.

STADGAR. Riksnätverket Fryshusandan. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Riksnätverket Fryshusandan 1. STADGAR Riksnätverket Fryshusandan En ideell förening för utvecklingen av ungdomsverksamheter i Sverige 1 Föreningens namn Föreningens namn är Riksnätverket Fryshusandan 1. 2 Syfte & ändamål Riksnätverket

Läs mer

STADGAR. Malmö mot Diskriminering. Stadgar för. Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö

STADGAR. Malmö mot Diskriminering. Stadgar för. Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö Malmö mot Diskriminering Stadgar för Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö Antagna vid årsmöte 2010-09-22 STADGAR Malmö mot Diskriminering Malmö

Läs mer

STADGAR FÖR VÄSTERSOCKENS MOTIONSFÖRENING (aug 2014)

STADGAR FÖR VÄSTERSOCKENS MOTIONSFÖRENING (aug 2014) STADGAR FÖR VÄSTERSOCKENS MOTIONSFÖRENING (aug 2014) 1 kap Allmänna bestämmelser 1 Ändamål Föreningen har som ändamål att utveckla, stödja och bedriva motionsverksamhet för alla åldrar, samt i övrigt verka

Läs mer

STADGAR FÖR föreningen CENTRUM FÖR IDROTT & HÄLSA Bildad 2002 Stadgarna ändrade av extra årsmöte 2008-11-19

STADGAR FÖR föreningen CENTRUM FÖR IDROTT & HÄLSA Bildad 2002 Stadgarna ändrade av extra årsmöte 2008-11-19 CENTRUM FÖR IDROTT & HÄLSA Stadgar STADGAR FÖR föreningen CENTRUM FÖR IDROTT & HÄLSA Bildad 2002 Stadgarna ändrade av extra årsmöte 2008-11-19 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Syfte Idrott är fysisk aktivitet och

Läs mer

Styrelse och stadgar ska ett årsmöte ta beslut om. Fram till första årsmötet som föreningen har bildas en tillfällig styrelse.

Styrelse och stadgar ska ett årsmöte ta beslut om. Fram till första årsmötet som föreningen har bildas en tillfällig styrelse. Bilda förening Barn, ungdom eller vuxen, det finns föreningar för alla grupper. Kanske tillhör du en grupp som skulle vinna på att bilda en förening kring ert intresse. Som en ideell förening finns det

Läs mer

Stadgar Umeå Cheerleadingförening

Stadgar Umeå Cheerleadingförening Stadgar Umeå Cheerleadingförening Stadgar Umeå Cheerleadingförening 1 kap Allmänna bestämmelser 1 Föreningens namn, m.m. 2 Syfte 3 Beslutande organ 4 Verksamhets- och räkenskapsår 5 Firmateckning 6 Stadgeändring

Läs mer

SKÅNES FÖRENINGAR. Organisationsnummer 802476-9419. Stadgar

SKÅNES FÖRENINGAR. Organisationsnummer 802476-9419. Stadgar SKÅNES FÖRENINGAR Organisationsnummer 802476-9419 Stadgar för den ideella föreningen Skånes Föreningar med hemort i Malmö kommun. Bildad den 21 november 2013. Stadgarna fastställda av bildandemötet den

Läs mer

1. Karlstad Båtklubbs organisation

1. Karlstad Båtklubbs organisation 1. Karlstad Båtklubbs organisation Karlstad Båtklubb(KBK) bildades 1982-02-03. Karlstad Båtklubb kan vara ansluten till Värmlands Båtförbund, Värmlands seglarförbund, Svenska Båtunionen och Svenska Seglarförbundet.

Läs mer

Stadgar för Utrikespolitiska Föreningen Stockholm (Förslag antaget av Utrikespolitiska Föreningens medlemsmöte 7 oktober 2008)

Stadgar för Utrikespolitiska Föreningen Stockholm (Förslag antaget av Utrikespolitiska Föreningens medlemsmöte 7 oktober 2008) Stadgar för Utrikespolitiska Föreningen Stockholm (Förslag antaget av Utrikespolitiska Föreningens medlemsmöte 7 oktober 2008) 1 Föreningen Firma, Säte och Firmateckning - Föreningens firma är Utrikespolitiska

Läs mer

Stadgar för Leader Kustbygd

Stadgar för Leader Kustbygd Stadgar för Leader Kustbygd 1 Föreningens namn Leader Kustbygd ideell förening 2 Föreningens säte Styrelsen har sitt säte i Hyltebruk i Hylte kommun. 3 Verksamhetsområde Föreningens geografiska verksamhetsområde

Läs mer

Föreningen skall verka för att medlemskap innebär en auktorisation att arbeta som conductor.

Föreningen skall verka för att medlemskap innebär en auktorisation att arbeta som conductor. Stadgar för Svenska Conductorsföreningen 1 Ändamål Föreningen skall organisera conductorer verksamma i första hand i Sverige. Föreningen skall bidra till dels en kvalitetssäkring av medlemmarnas yrkesutövning,

Läs mer

Stadgar för Mälarscouterna

Stadgar för Mälarscouterna Stadgar för Mälarscouterna 1 Allmänt Scoutkåren Mälarscouterna är en partipolitisk och religiöst obunden sammanslutning av enskilda personer och har till uppgift att i bedriva scoutverksamhet. Mälarscouterna

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN MILJÖREVISORER I SVERIGE (reviderade 2005-11-17)

STADGAR FÖR FÖRENINGEN MILJÖREVISORER I SVERIGE (reviderade 2005-11-17) 1 STADGAR FÖR FÖRENINGEN MILJÖREVISORER I SVERIGE (reviderade 2005-11-17) 1 FÖRENINGENS NAMN OCH SÄTE Föreningens namn är Miljörevisorer i Sverige. Den har sitt säte i Stockholm. Föreningen kan inrätta

Läs mer

Lunk i Kring- ideell förening för handikappridning

Lunk i Kring- ideell förening för handikappridning Stadgar för Lunk i Kring- Ideell förening Föreningen bildad 1992-02-12 Syfte 1 Lunk i krings syfte är att bedriva ridning i form av ridträning och/eller fritidsridning relaterat till hälsa (rehabiliterings

Läs mer

NORMALSTADGAR. För släktforskarförening

NORMALSTADGAR. För släktforskarförening Sveriges Släktforskarförbund Framtagna 2011 NORMALSTADGAR För släktforskarförening 1 Föreningens namn Föreningens namn är. 2 Föreningens ändamål Föreningen, är en ideell förening samt politiskt och religiöst

Läs mer

STADGAR FÖR LINJEFÖRENINGEN BEWARE

STADGAR FÖR LINJEFÖRENINGEN BEWARE KAPITEL 1 Firma, säte och ändamål STADGAR FÖR LINJEFÖRENINGEN BEWARE 1:1 Namn 1:2 Säte Föreningens namn är Linjeföreningen BEWARE. Föreningens styrelse har sitt säte i Västerås. 1:3 Föreningstyp Linjeföreningen

Läs mer

Stadgar. Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö

Stadgar. Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö Stadgar Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö 1 NAMN Föreningens namn är Malmö mot Diskriminering föreningarnas organisation för att främja

Läs mer

Stadgar för Kallhälls scoutkår

Stadgar för Kallhälls scoutkår Sid 1(7) Stadgar för Kallhälls scoutkår Organisationsnummer: 813200-5128 Antagna av kårstämman den 2014-10-05 1 Allmänt Scoutkåren är en sammanslutning av enskilda personer och har till uppgift att bedriva

Läs mer

STADGAR för LEADER Söderslätt ideell förening, Skåne län

STADGAR för LEADER Söderslätt ideell förening, Skåne län STADGAR för LEADER Söderslätt ideell förening, Skåne län. Sats Namn Kommentar 1 Föreningens Leader Söderslätt ideell förening firma 2 Ändamål Föreningens ändamål är att inom Leader Söderslätt, som omfattar

Läs mer

Bilaga 1 INSTRUKTION. för LOKALAVDELNINGARNA SOS BARNBYAR SVERIGE. LEGAL#1483290v1

Bilaga 1 INSTRUKTION. för LOKALAVDELNINGARNA SOS BARNBYAR SVERIGE. LEGAL#1483290v1 Bilaga 1 INSTRUKTION för LOKALAVDELNINGARNA i SOS BARNBYAR SVERIGE Antagen vid årsmöte den 15 maj 2004 Antagen vid årsmötet den 23 april 2005 Antagen vid årsmötet den 22 april 2006 Antagen vid årsmötet

Läs mer

2. Styrelsen äger rätt att delegera teckningsrätten i enskild fråga eller inom visst ansvarsområde.

2. Styrelsen äger rätt att delegera teckningsrätten i enskild fråga eller inom visst ansvarsområde. Stadgar antagna vid konstituerande stämma i Kalmar 1977-11-22, konfirmerade och reviderade vid ordinarie stämma i Skara 1979-02-17 samt reviderade vid ordinarie stämma i Linköping 1980-10-04, Örebro 1983-10-01,

Läs mer

Fonden för CancerFriskvård Jägerhorns väg 8, 141 75 Kungens kurva info@fondenforcancerfriskvard.se www.fondenforcancerfriskvard.se

Fonden för CancerFriskvård Jägerhorns väg 8, 141 75 Kungens kurva info@fondenforcancerfriskvard.se www.fondenforcancerfriskvard.se Fonden för CancerFriskvård Jägerhorns väg 8, 141 75 Kungens kurva info@fondenforcancerfriskvard.se www.fondenforcancerfriskvard.se Stadgar 1 juni 2015 1 Föreningens namn Föreningens namn är Fonden för

Läs mer

Normalstadgar. För föreningar anslutna till Djurskyddet Sverige

Normalstadgar. För föreningar anslutna till Djurskyddet Sverige Normalstadgar För föreningar anslutna till Djurskyddet Sverige September 2010 Normalstadgar för Djurskyddet Sveriges föreningar antagna 22-23 maj 2010 vid förbundsstämman i Södertälje. Reviderade vid förbundsstämman

Läs mer

Stadgar för Svenska Vård

Stadgar för Svenska Vård Stadgar för Svenska Vård 1 Uppgift och ändamål Svenska Vård är den bransch- och näringspolitiska organisationen för verksamheter inom vård, behandling, omsorg och rehabilitering. Svenska Vård ska bl.a:

Läs mer

Stadgar för distrikt inom Autism- och Aspergerförbundet reviderade vid riksmöte 2014-09-27

Stadgar för distrikt inom Autism- och Aspergerförbundet reviderade vid riksmöte 2014-09-27 Stadgar för distrikt inom Autism- och Aspergerförbundet reviderade vid riksmöte 2014-09-27 1 Namn och Distriktets namn och geografiska verksamhetsområde geografiskt fastställs av Autism- och Aspergerförbundets

Läs mer

Lunds Akademiska Ryttarsällskap - LARS Lunds Ridhus, Getingevägen, 222 41 Lund

Lunds Akademiska Ryttarsällskap - LARS Lunds Ridhus, Getingevägen, 222 41 Lund Lunds Akademiska Ryttarsällskap - LARS Lunds Ridhus, Getingevägen, 222 41 Lund STADGAR Antagna vid konstituerande möte 19 september 1959, ändrade genom beslut vid årsmöte 2 februari 1974, årsmöte 23 februari

Läs mer

Västerås Astronomi- och Rymdforskningsförening (VARF) Stadgar

Västerås Astronomi- och Rymdforskningsförening (VARF) Stadgar Västerås Astronomi- och Rymdforskningsförening (VARF) Stadgar 1 Föreningens firma Föreningens firma är Västerås Astronomi- och RymdforskningsFörening. 2 Föreningens ändamål Föreningen har till ändamål

Läs mer

Mall: Stadgar för Region XX Pura Raza Española

Mall: Stadgar för Region XX Pura Raza Española Mall: Stadgar för Region XX Pura Raza Española 1 - Föreningens namn Föreningens officiella namn är Region XX Pura Raza Española (XX P.R.E.) På spanska är föreningens namn XX 2 Föreningens säte Föreningens

Läs mer

Stadgar för Föreningen Hem för Finländska Åldringar

Stadgar för Föreningen Hem för Finländska Åldringar Stadgar för Föreningen Hem för Finländska Åldringar Behandlade för första gången vid mötet 20.11.2009 och antagna vid årsmötet 24.4.2010. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Föreningen Hem för Finländska

Läs mer

Stadgar för SULF-föreningen vid Kungliga tekniska högskolan (KTH)

Stadgar för SULF-föreningen vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) Stadgar för SULF-föreningen vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) Förslag till stadgar antogs av SULF/KTH:s årsmöte 2013-11-05 och fastställdes av SULF:s förbundsstyrelse XXXX-XX-XX. Allmänna bestämmelser

Läs mer

Stadgar för ideella föreningen FMK Södermanland

Stadgar för ideella föreningen FMK Södermanland 2013-11-21 Sida 1 (5) Stadgar för ideella föreningen FMK Södermanland 1.kap Ändamål FMK Södermanland är en ideell förening med verksamhet inom trafiksäkerhet, trafikmiljö och konsumentfrågor. Föreningen

Läs mer

Vimmerby kampsportsförening STADGAR

Vimmerby kampsportsförening STADGAR Vimmerby kampsportsförening STADGAR ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 ÄNDAMÅL Föreningen bedriver kamp inriktad idrott för både barn, ungommar och vuxna. Föreningen verkar för en alkohol, drog, doping och fördomsfri

Läs mer

STADGAR i lydelse efter årsmötet 2015

STADGAR i lydelse efter årsmötet 2015 STADGAR i lydelse efter årsmötet 2015 1. ÄNDAMÅL Svenska Motorvagnsklubben (SMoK) är en riksomfattande ideell förening. Dess huvudsyfte är att bevara kulturarvet i form av äldre svenska motorvagnar, och

Läs mer

FÖR FÖRENINGEN FOLKRÖRELSEARKIVET FÖR UPPSALA LÄN. Fastställda vid årsmöte 1978-09-21, 8 Ändrade vid årsmötet 2011-05-16.

FÖR FÖRENINGEN FOLKRÖRELSEARKIVET FÖR UPPSALA LÄN. Fastställda vid årsmöte 1978-09-21, 8 Ändrade vid årsmötet 2011-05-16. 1 (5) STADGAR FÖR FÖRENINGEN FOLKRÖRELSEARKIVET FÖR UPPSALA LÄN Fastställda vid årsmöte 1978-09-21, 8 Ändrade vid årsmötet 2011-05-16. Andra stycket 2 1 Arkivets ändamål Folkrörelsearkivet i Uppsala län,

Läs mer

Stadgar för Frisk & Fri Riksföreningen mot ätstörningar Slutgiltigt förslag

Stadgar för Frisk & Fri Riksföreningen mot ätstörningar Slutgiltigt förslag Stadgar för Frisk & Fri Riksföreningen mot ätstörningar Slutgiltigt förslag 1 Föreningen Föreningens namn är Frisk & Fri Riksföreningen mot ätstörningar. Verksamheten är partipolitiskt obunden och religiöst

Läs mer

Stadgar för DatorSektionen (kallat DS) med hemort på Högskolan i Jönköping

Stadgar för DatorSektionen (kallat DS) med hemort på Högskolan i Jönköping Sid. 1(9) Stadgar för (kallat DS) med hemort på DS verksamhetsidé DS skall ta till vara och sprida kompetens beträffande datorer, datornätverk och mjukvara. DS skall utforma sin verksamhet så att alla

Läs mer

STADGAR FÖR SYRIANSKA/ARAMEISKA AKADEMIKER FÖRENINGEN VID KAROLINSKA INSTITUTET (SAAF KI)

STADGAR FÖR SYRIANSKA/ARAMEISKA AKADEMIKER FÖRENINGEN VID KAROLINSKA INSTITUTET (SAAF KI) STADGAR FÖR SYRIANSKA/ARAMEISKA AKADEMIKER FÖRENINGEN VID KAROLINSKA INSTITUTET (SAAF KI) -1- av 8 STADGAR FÖR SYRIANSKA/ARAMEISKA AKADEMIKER FÖRENINGEN VID KAROLINSKA INSTITUTET Inledning SAAF KI är en

Läs mer

Stadgar för S:t Örjans Scoutkår, Borås

Stadgar för S:t Örjans Scoutkår, Borås Stadgar för S:t Örjans Scoutkår, Borås Örjanshus 12-09-24 1 Allmänt S:t Örjans Scoutkår är en sammanslutning av enskilda personer och har till uppgift att i bedriva scoutverksamhet. Scoutverksamheten bedrivs

Läs mer

Rödmyrans Förskola. STADGAR FÖR RÖDMYRANS FÖRSKOLA Nya stadgar beslutade 2007-05-12

Rödmyrans Förskola. STADGAR FÖR RÖDMYRANS FÖRSKOLA Nya stadgar beslutade 2007-05-12 STADGAR FÖR RÖDMYRANS FÖRSKOLA Nya stadgar beslutade 2007-05-12 1 (5) 1 Firma Föreningen firma är Rödmyrans förskola ekonomisk förening 2 Ändamål m m Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas

Läs mer

Scouterna, Stadgar Sollentuna Norra scoutkår

Scouterna, Stadgar Sollentuna Norra scoutkår Scouterna, Stadgar Sollentuna Norra scoutkår Stadgar för Sollentuna Norra Scoutkår Organisationsnummer: 814800-3513 Antagna av Kårstämman den 2012-10-10 1 Allmänt Scoutkåren är en sammanslutning av enskilda

Läs mer

Stadgar för S:t Olofs Scoutkår TKÅR VÄSTERÅS. Organisationsnummer: 878001-9124 Antagna av Kårstämman 2012-10-10

Stadgar för S:t Olofs Scoutkår TKÅR VÄSTERÅS. Organisationsnummer: 878001-9124 Antagna av Kårstämman 2012-10-10 Stadgar för S:t Olofs Scoutkår US:T OLOFS SCO TKÅR VÄSTERÅS Organisationsnummer: 878001-9124 Antagna av Kårstämman 2012-10-10 Not: När begreppet Scoutkåren används i dessa stadgar avser detta S:t Olofs

Läs mer

Stadgar för Kemisektionen vid Uppsala teknolog- och naturvetarkår

Stadgar för Kemisektionen vid Uppsala teknolog- och naturvetarkår Stadgar för Kemisektionen vid Uppsala teknolog- och naturvetarkår Kapitel 1 Allmänna stadgar 1. Studentföreningen Kemisektionen härefter kallad K-sektionen är en sammanslutning av studenterna på civilingenjörsprogrammet

Läs mer

Stadgar för Örebro Universitets Spelförening

Stadgar för Örebro Universitets Spelförening Stadgar för Örebro Universitets Spelförening 1 Allmänt 1:1 Definition Örebro Universitets Spelförening är en ideell förening och medlem i Sveriges Rolloch Konfliktspelsförbund (Sverok). Medlem i föreningen

Läs mer

Stadgar LEADER Mellansjölandet ideell förening Org.nr 802441-2754

Stadgar LEADER Mellansjölandet ideell förening Org.nr 802441-2754 2015-05-28 Stadgar LEADER Mellansjölandet ideell förening Org.nr 802441-2754 1. Föreningens Firma Föreningens firma är Leader Mellansjölandet, ideell förening. 2. Ändamål Föreningen har som vision att

Läs mer

Nya stadgar 2011-01-01

Nya stadgar 2011-01-01 Kvinnocirkeln Sverige, KCS Fastställd extra årsmöte 2010-10-23 Nya stadgar 2011-01-01 1. NAMN Föreningens namn är KCS, Kvinnocirkeln Sverige. 2. UPPTAGNINGSOMRÅDE Föreningens upptagningsområde är i hela

Läs mer

antagna den 10 december 1932, omskrivna efter ändring av årsmötet den 20 februari 1997.

antagna den 10 december 1932, omskrivna efter ändring av årsmötet den 20 februari 1997. STADGAR för HUVUDSTA KAPPSEGLINGS- OCH KANOTKLUBB antagna den 10 december 1932, omskrivna efter ändring av årsmötet den 20 februari 1997. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Ändamål Huvudsta Kappseglings- och Kanotklubb

Läs mer

Föreningen är religiöst och partipolitiskt obunden.

Föreningen är religiöst och partipolitiskt obunden. STADGAR för CISV Umeå 1 Ändamål CISV-Umeå är en ideell fredsförening med uppgift att: a) Utbilda unga människor för fred oberoende av ras, religion eller politisk uppfattning b) utveckla unga människors

Läs mer

Stadgar. Stadgar för NTF Normalstadgar för NTF förbunden. (Fastställda av NTF:s kongress 2015 04 16)

Stadgar. Stadgar för NTF Normalstadgar för NTF förbunden. (Fastställda av NTF:s kongress 2015 04 16) Stadgar Stadgar för NTF Normalstadgar för NTF förbunden (Fastställda av NTF:s kongress 2015 04 16) INNEHÅLL 1 NTF:s Ändamål 1 2 Föreningens säte 1 3 Organisatorisk uppbyggnad 1 4 Medlemskap 1 5 Medlemsavgifter

Läs mer

Stadgar för Leader Linné

Stadgar för Leader Linné Stadgar för Leader Linné 1 Föreningens namn Leader Linné ideell förening 2 Föreningens säte Styrelsen har sitt säte i Alvesta, med Alvesta, Ljungby, Markaryd, Värnamo, Växjö och Älmhults kommuner som verksamhetsområde,

Läs mer

STADGAR FÖR MUSKETEERS FUNKY CHEER

STADGAR FÖR MUSKETEERS FUNKY CHEER Musketeers Funky Cheer en ideell förening med hemort i Borås Bildad den 8 oktober 2006 STADGAR FÖR MUSKETEERS FUNKY CHEER Föreningens verksamhetsidé Idrotten cheerleading, som föddes för mer än 100 år

Läs mer

Stadgar för Linköpings fäktklubb

Stadgar för Linköpings fäktklubb 1(6) Stadgar för Linköpings fäktklubb Syfte 1 Föreningens namn är Linköpings fäktklubb, i förkortad form LFK. Föreningens syfte är att bedriva fäktning i Linköping. Föreningen skall vara organiserad enligt

Läs mer

Förslag på ändringar av stadgar för Global Picnic

Förslag på ändringar av stadgar för Global Picnic Förslag på ändringar av stadgar för Global Picnic 1 Firma Föreningens firma är Global Picnic. 2 Ändamål och verksamhet Föreningen ska främja medlemmarnas intresse genom att bedriva aktiviteter som är förknippade

Läs mer

STADGAR FÖR IDROTTSALLIANS. I KOMMUN (ideell förening)

STADGAR FÖR IDROTTSALLIANS. I KOMMUN (ideell förening) STADGAR FÖR IDROTTSALLIANS I KOMMUN (ideell förening) 1 Ändamål Idrottsallians har till ändamål: inför kommunen föra idrottsföreningarnas talan inom de områden som alliansen bemyndigats av medlemsföreningarna,

Läs mer

RIKSFÖRENINGEN FÖR SKOLSKÖTERSKOR

RIKSFÖRENINGEN FÖR SKOLSKÖTERSKOR STADGAR RIKSFÖRENINGEN FÖR SKOLSKÖTERSKOR Swedish Association of School Nurses STADGAR för Riksföreningen för skolsköterskor Reviderad 2013 Ändamål 1 Riksföreningen för skolsköterskor är skolsköterskornas

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN LOMMA TRÄNINGSVERK. Förslag till 2013-03-06

STADGAR FÖR FÖRENINGEN LOMMA TRÄNINGSVERK. Förslag till 2013-03-06 STADGAR FÖR FÖRENINGEN LOMMA TRÄNINGSVERK Förslag till 2013-03-06 Stadgar för Lomma Träningsverk, ideell, förening, fastställda 2013 03 06, sid 1 av 5 1. Ändamål. Föreningen ska, i egen regi eller via

Läs mer

IDEELLA FÖRENINGEN EKETÅNGA MONTESSORISKOLA

IDEELLA FÖRENINGEN EKETÅNGA MONTESSORISKOLA IDEELLA FÖRENINGEN EKETÅNGA MONTESSORISKOLA STADGAR 1. ÄNDAMÅL Ideella Föreningen Eketånga Montessoriskola har till ändamål att bedriva montessoriförskola, montessoriförskoleklass, montessoriskol- och

Läs mer

Stadgar för Engelbrekt Scoutkår

Stadgar för Engelbrekt Scoutkår Stadgar för Engelbrekt Scoutkår Scouterna Stadgar för Engelbrekt scoutkår, organisationsnummer 875001-8676 Antagna av kårstämman den 2012-03-01 med tillägg vid stämma 2013-03-07 1 Allmänt Engelbrekt scoutkår

Läs mer

En god kontakt med Linköpings universitets kårer samt andra föreningar och organ vid universitetet ska eftersträvas.

En god kontakt med Linköpings universitets kårer samt andra föreningar och organ vid universitetet ska eftersträvas. STADGAR FÖR FÖRENINGEN FÖRENADE FESTERIER INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNNA BESTÄMMELSER... 1 FÖRENINGENS MEDLEMMAR... 2 ÅRSMÖTE och EXTRA ÅRSMÖTE... 3 VALBEREDNING... 4 REVISION... 5 STYRELSEN... 5 ÖVRIGA

Läs mer

Stadgar HSO Stockholms stad

Stadgar HSO Stockholms stad Stadgar HSO Stockholms stad Antagna 1994-04-25 Reviderade 1997-04-07 Reviderade 1998-04-22 Reviderade 1999-04-27 Reviderade 2001-04-24 Reviderade 2003-04-10 Reviderade 2006-04-05 Reviderade 2008-04-09

Läs mer

Stadgar för Registrars.se, Ideell Förening

Stadgar för Registrars.se, Ideell Förening Stadgar för Registrars.se, Ideell Förening 1 Firma Föreningens namn är Registrars.se, Ideell Förening 2 Ändamål Registrars.se är en icke vinstdrivande intresseförening, bildad av registrarer för den nationella

Läs mer

Stadgar. För den ideella föreningen Djurens Vänner i Göteborg (Föreningen), med hemort i Göteborgs kommun. Bildad 1952.

Stadgar. För den ideella föreningen Djurens Vänner i Göteborg (Föreningen), med hemort i Göteborgs kommun. Bildad 1952. Stadgar För den ideella föreningen Djurens Vänner i Göteborg (Föreningen), med hemort i Göteborgs kommun. Bildad 1952. Stadgarna senast fastställda/ändrade av extra årsmöte den 24 november 2013 varvid

Läs mer

BÅSTADS TRÄFFEN STADGAR

BÅSTADS TRÄFFEN STADGAR BÅSTADS TRÄFFEN STADGAR BÅSTADSTRÄFFENS STADGAR 2015-05-02 En lokal intressegrupp i Transföreningen FPES i Båstad. Föreningen bildades den 1 Maj 2010. som en enskild förening och upptagen som en lokal

Läs mer

Stadgar för den ideella idrottsföreningen Friskis&Svettis Göteborg

Stadgar för den ideella idrottsföreningen Friskis&Svettis Göteborg Stadgar för den ideella idrottsföreningen Friskis&Svettis Göteborg 1 Inledande bestämmelser 1.1 Föreningens firma är Idrottsföreningen Friskis&Svettis, Göteborg. 1.2 Styrelsen har sitt säte i Göteborgs

Läs mer

FÖRSLAG TILL STADGAR FÖR CLASSIC CAR WEEK ATT FÖRSTA GÅNGEN BEHANDLAS AV FÖRENINGSSTÄMMAN DEN 15 MARS 2015

FÖRSLAG TILL STADGAR FÖR CLASSIC CAR WEEK ATT FÖRSTA GÅNGEN BEHANDLAS AV FÖRENINGSSTÄMMAN DEN 15 MARS 2015 FÖRSLAG TILL STADGAR FÖR CLASSIC CAR WEEK ATT FÖRSTA GÅNGEN BEHANDLAS AV FÖRENINGSSTÄMMAN DEN 15 MARS 2015 Förslaget har upprättats av Anders Klasson, Göran Wendelin och Jan Säbb 1 KAP ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Läs mer

Stadgar för Herbert Felixinstitutet Ideell förening

Stadgar för Herbert Felixinstitutet Ideell förening Stadgar för Herbert Felixinstitutet Ideell förening Stadgar Vid en konstituerande stämma i Eslöv fredagen den i november 2007 har följande stadgar antagits: 1. Ändamål. 1.1 Föreningen skall verka för att

Läs mer