FoU-rapport 38:2007. Samtalsbehandling och taktil stimulering - en utvärdering av behandlingsinsatser. Anne-Sofie Anlén Gun Lanneström Maj Berg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FoU-rapport 38:2007. Samtalsbehandling och taktil stimulering - en utvärdering av behandlingsinsatser. Anne-Sofie Anlén Gun Lanneström Maj Berg"

Transkript

1 FoU-rapport 38:2007 Samtalsbehandling och taktil stimulering - en utvärdering av behandlingsinsatser Anne-Sofie Anlén Gun Lanneström Maj Berg Handledare:Margareta Bredmar, Linköpings universitet FoU-centrum för vård, omsorg och socialt arbete Kommunerna i Linköping, Mjölby, Motala, Kinda, Ydre och Åtvidaberg samt Linköpings universitet

2 ISSN författarna & FoU Centrum för vård, omsorg och socialt arbete, Linköpings kommun LiU-Tryck, Linköping, 2007, andra upplagan 2009

3 SAMMANFATTNING Under 2005 genomfördes en utvärdering av kombinationen samtalsbehandling och taktil stimulering för en grupp anhöriga med en särskilt svår psykosocial problematik. Studien genomfördes vid Eleonoragruppen i Linköping. Syftet var att undersöka om kombinationen av metoder kan förbättra förmågan att hantera motgångar och problem på ett mer hälsosamt sätt, om kombinationen medför ett snabbare tillfrisknande än vid enbart samtalsinsatser samt om upplevd livskvalitet förbättras och i så fall hur. Målgruppen har varit 23 personer med särskilt svår psykosocial problematik och olika svårighetsgrader av psykosomatisk problematik. Under en period av sex till åtta veckor har varje person erhållit tio tillfällen med taktil stimulering samt under samma tidsperiod minst tio samtal. Dessutom har de följts upp vid två tillfällen, åtta respektive sexton veckor efter avslutad behandling. Personerna har även vid uppföljningstillfällena erhållit både taktil stimulering och samtal. Utformningen av studien har varit både kvantitativ och kvalitativ. Våra slutsatser är: Att en kombination av individuella samtal och taktil stimulering kan leda till upplevelse av ökad livskvalitet och hälsa för en klient/patientgrupp som är särskilt utsatt. Att kombinationen av individuella samtal och taktil stimulering leder till en förbättrad kvalitet/fördjupning i samtalen. Att kombinationen samtalsbehandling och taktil stimulering förbättrar klientens förmåga att hantera motgångar och problem på ett mer hälsosamt sätt Att resultatet av kombinationen individuella samtal och taktil stimulering tyder på ett snabbare tillfrisknande än vid enbart samtalsinsatser

4

5 Förord Ett varmt tack till alla som har deltagit i studien och gjort det möjligt för oss att påbörja ett spännande utvecklingsarbete. Vi vill även tacka FoU-centrum i Linköping och Brottsofferfonden som ställt medel till förfogande för studien. För kunnig handledning, inspirerande och givande diskussioner under studiens gång vill vi framföra ett speciellt tack till Margareta Bredmar. Slutligen vill vi tacka Robin Berzelius för hjälp med statistiska frågor och bearbetningar

6

7 Innehållsförteckning 1. INLEDNING BAKGRUND Eleonoragruppens målgrupp och verksamhet Eleonoragruppens teoretiska utgångspunkter Kortfattad beskrivning och teoretisk bakgrund till metoden taktil stimulering Tidigare forskning SYFTET MED PROJEKTET METOD OCH GENOMFÖRANDE Tidsplan Samtalsbehandling och intervjuer; Taktil stimulering och sjuksköterskans roll VAS- mätningar Praktiskt utförande av taktil stimulering Etiska överväganden Bortfall Analys Metodreflektion RESULTAT Presentation av gruppen Vas-mätningarna Intervjuresultat Projektdeltagarnas kommentarer DISKUSSION SLUTSATSER Bilagor

8 2

9 1. INLEDNING Eleonoragruppen är en privat verksamhet som arbetar med rådgivnings- och behandlingsarbete, främst inriktat mot alkohol- och drogrelaterad problematik. Vi arbetar med individuella och gruppinriktade insatser för barn från 4 år, ungdomar och vuxna anhöriga. Eleonoragruppen har nästan sexton års erfarenhet av att arbeta med familjer i olika svårigheter där även våld är mycket vanligt förekommande. Våra erfarenheter är att det stora flertalet av våra klienter har mer eller mindre svåra psykiska- och eller psykosomatiska symptom. Människor som utsatts för våld eller har levt under annan svår livsstress kan få djupgående fysiska och psykiska komplikationer. Detta styrks av såväl nationell som internationell forskning (Hansen 1995, Lindstein 1995, Cork 1969, Black 1981, Rydelius 1981, Gustafsson 1993). I vårt behandlingsarbete har vi erfarit att det är vanligt att klienter med en särskilt svår psykosomatisk belastning haft svårt att tillgodogöra sig samtalsbehandling. Utifrån de erfarenheterna har vi undersökt möjligheterna att kunna utveckla kvalitén i behandlingsinsatserna för berörda personer. Vår grundsyn är att kropp och psyke hör ihop. Vår strävan har av den anledningen varit att hitta ett komplement till samtalsbehandlingen, det vill säga en metod som kan lindra olika psykosomatiska besvär. Ambitionen har varit att hitta en strukturerad, kvalitativ och forskningsbaserad metod som inriktas mot kroppen. Vårt sökande ledde till att vi fick kontakt med en legitimerad sjuksköterska, Maj Berg, som arbetar med en behandlingsmetod som kallas taktil stimulering. Metoden bygger på en helhetssyn på människan och används bland annat inom barn- och handikappomsorg, demensvård och vid smärttillstånd. Maj Berg, sjuksköterska och vårdlärare, har mer än 20 års erfarenhet från olika områden inom hälso- och sjukvård samt social omsorg. Hennes erfarenhet är att det inom hälso- och sjukvården liksom inom sociala omsorgen kan vara svårt att i praktiken tillämpa en helhetssyn. Med helhetssyn menas här att man ser till vård/omsorgstagarens fysiska, psykiska, sociala och andliga sidor och tillmäter alla sidorna betydelse för hälsa och välmående. I hälso- och sjukvården, där kroppen och det fysiska är i fokus, får ofta de övriga sidorna som är viktiga för utveckling av sjukdom och ohälsa samt för tillfrisknande inte tillräcklig plats. Inom den sociala omsorgen är det i stället kroppen och den fysiska sidan av människan som får otillräckligt utrymme. 3

10 Då Maj Berg sökte bland komplementärmedicinska metoder fann hon i taktil stimulering en metod där tillämpning av helhetssyn är grundläggande. Metoden taktil stimulering bygger på forskning och dokumenterad erfarenhet, har en teoretisk grund samt ett system för kvalitetssäkring och dokumentation. Maj Berg ville använda taktil stimulering i sitt arbete och kom på så sätt i kontakt med Eleonoragruppen. Tack vare detta möte genomförde vi under 2004 en pilotstudie som innefattade samtalsbehandling i kombination med taktil stimulering för några av Eleonoragruppens besökare (se litteraturhänvisning). Resultatet av denna studie blev positivt. Utifrån detta ville vi få möjlighet att på ett mer strukturerat sätt undersöka om kombinationen av insatserna kunde leda till bättre hjälp för den målgrupp som vi riktar oss till. Medel för att genomföra en sådan studie beviljades av Brottsofferfonden samt Forsknings- och utvecklingscentrum i Linköpings Kommun (FoU-centrum). Planering och uppläggning av studien har genomförts med hjälp av universitetslektor Margareta Bredmar, Linköpings Universitet. Den praktiska delen genomfördes under tiden januari 2005 till april Bearbetning och sammanställning av materialet har skett mellan maj och september Statistiska bearbetningar har gjorts med hjälp av Robin Berzelius, Linköpings universitet. Ansvariga för studien har varit socionomerna Anne-Sofie Anlén och Gun Lanneström från Eleonoragruppen samt från Moirber vård och utbildning, leg. sjuksköterskan och vårdläraren Maj Berg, diplomerad för taktil stimulering. 4

11 2. BAKGRUND 2.1. Eleonoragruppens målgrupp och verksamhet Vår målgrupp är barn från 4 år, tonåringar och vuxna anhöriga som lever eller har levt tillsammans med en kemiskt beroende person. Till målgruppen hör även människor med ett eget beroende. Dessutom riktar vi oss även till personer och familjer som påverkas av andra problem än alkohol eller droger. Våra erfarenheter är att minst 80 % av de individer som vi kommit i kontakt med har varit utsatta för eller bevittnat våld. Generellt sett har människorna i vår målgrupp utsatts för mer eller mindre svåra upplevelser som medfört att kroppen farit illa. Som exempel på detta kan nämnas psykisk eller fysisk misshandel, olika former av övergrepp, eller att fysiska behov har blivit åsidosatta. De svåra erfarenheterna tenderar att fastna i kroppen vilket kan leda till olika grader av psykosomatisk problematik. Det faktum att problemen fastnar i kroppen kan även försvåra för personen att känslomässigt bearbeta sina upplevelser (Hansen 1995). Även obearbetade eller bortträngda känslor hör till det som kroppen får härbärgera med fysiska och psykiska symtom som följd. Detta kan leda till att tillfrisknandeprocessen fördröjs/förhindras. Vårt arbete med barn och vuxna anhöriga har lärt oss att konsekvenserna av att leva i en familj där det finns beroende eller annan tung problematik (ex psykisk sjukdom, obearbetade svåra konflikter eller trauman, hot och våld som är ständigt pågående) kan vara mycket allvarliga och djupgående. Som exempel på konsekvenser kan nämnas: En omfattande psykosomatisk problematik såsom bland annat sömnsvårigheter, ätstörningar, hjärtbesvär, mag- och tarmproblem, kroniska smärttillstånd, huvud- och muskelvärk samt sänkt immunförsvar, Allvarliga relationsproblem såsom svårigheter att lita på människor, destruktiva förhållanden, exempelvis med inslag av misshandel, sexuella eller fysiska övergrepp, svårigheter med föräldrarollen, Psykiska problem såsom negativ självbild, depression, ångest, och självmordstankar, 5

12 Problem av moralisk/etisk natur, djupa odefinierbara skuldkänslor, svårigheter med egna och andras gränser och existentiella grubblerier, social isolering, missbruk och kriminalitet. De erfarenheter som vi har gjort under de år som vi arbetat med insatser för barn och vuxna anhöriga, bekräftar att det är en mycket god mänsklig investering att hjälpa hela familjen. Vi menar att det är nödvändigt att betrakta familjen som en helhet, även om var och en får hjälp och insatser utifrån sina specifika behov och problem. Det är också vår övertygelse att de negativa konsekvenserna som exemplifierats ovan, kan förändras under förutsättning att individen/familjen får adekvat hjälp. Alkoholism/kemiskt beroende är ett mycket allvarligt tillstånd för de människor som drabbas, men det är också viktigt att understryka att förändring och tillfrisknande är möjligt. Vårt arbete med familjer med alkohol/drogberoende bygger på strukturerade, regelbundna familje- och individuella samtal av både stödjande och bearbetande karaktär. Omfattningen är oftast en gång per vecka under kortare eller längre tid beroende på den problematik som klienten har. Vi arbetar även i hög utsträckning med gruppverksamhet som metod. I behandlingsplaneringen strävar vi alltid efter att anpassa vår hjälp efter varje individs behov och förutsättningar. Vår metod har utvecklats efterhand och processen pågår ständigt. I behandlingen har vi blivit alltmer inriktade på att arbeta med individen utifrån ett helhetsperspektiv. För oss innebär detta ett fokus på samspelet mellan kropp, psyke, sociala och andliga faktorer. Förutsättningen för att en människa ska kunna uppnå en så bra livskvalitet som möjligt är att det råder en någorlunda balans mellan dessa faktorer. Eftersom de människor vi möter befinner sig i akuta eller kroniska kriser har de förlorat kontrollen över sina liv. Känslan av sammanhang har försvunnit och detta innebär att hela livet är i obalans. Med detta som utgångspunkt arbetar vi mycket kognitivt eftersom det är viktigt att individen kan få tillbaka känslan av att kunna påverka sitt liv och hälsa. Frågor som alltid återkommer vid samtal med Eleonoragruppens klienter är: Vad kan jag INTE ändra på? Vad KAN jag ändra på? Kan jag ändra på HUR jag förhåller mig till det som jag inte kan ändra på? VAD behöver jag ändra på för att må bättre? 6

13 En grundläggande förutsättning för hälsa och känsla av sammanhang är att ha en någorlunda balans i livet vad gäller fysiska, känslomässiga, sociala och andliga/etiska faktorer (fig. 1.). Självklart klarar vi av att hantera påfrestningar och obalans utan några större kvarstående konsekvenser. Det är när obalansen blir det normala tillståndet som ohälsosamma mönster utvecklas. Ett tydligt exempel på detta är konsekvenserna av obehandlad alkoholism. Figur 1. FYSISKT ETISKT/ANDLIGT KÄNSLOMÄSSIGT SOCIALT Känslan av sammanhang (KASAM) beskrivs av Antonovsky( Aaron Antonovsky,1991, Hälsans mysterium ) som en viktig faktor som påverkar hur vi förhåller oss till hälsa/ohälsa. KASAM består av tre olika komponenter: Begriplighet: i vilken utsträckning man upplever inre och yttre stimuli som förnuftsmässigt och gripbart i motsats till kaotisk, oordnad, slumpmässig, oväntad och oförklarlig. Hanterbarhet: den grad till vilken man upplever att det finns resurser till sitt förfogande med vilkas hjälp man kan möta de krav och förändringar som kan uppstå. Med resurser till förfogande menas att det finns tillgång till personer eller företeelser med positiv laddning som man kan räkna med och lita till. Meningsfullhet: i vilken utsträckning man känner att livet har en känslomässig innebörd och att en del av de problem och krav som livet ställer är värda att investeras energi, engagemang och hängivelse i (Aaron Antonovsky, 1991). 7

14 När en person utvecklar ett alkohol/drogberoende kommer balansen sakta att förändras och det blir normalt att leva i obalans. Denna obalans blir gällande även för familjen/närstående. Balansförändringen kommer att påverka barn och vuxna på liknande sätt. Att leva i en familj med en aktiv beroendeproblematik innebär att man befinner sig i kris av akut eller kronisk karaktär. Detta betyder att känslan av sammanhang har försvunnit och man har förlorat kontrollen över sitt liv. Med detta som utgångspunkt blir det lättare att förstå vilka djupgående konsekvenser det innebär att växa upp med beroendeproblematik i familjen Eleonoragruppens teoretiska utgångspunkter Eleonoragruppens verksamhet utgår från fyra grundläggande teorier/förklaringsmodeller: 1. Systemteori 2. Kognitiv teori 3. Psykodynamisk teori stegs filosofin Systemteori: Helhetssynen utgör basen i systemteorin. Vi ser familjen som ett system en helhet som påverkar alla och där relationerna är viktigare än de individuella egenskaperna. En familj utgör en enhet där alla har inbördes relationer och också påverkar varandra. En familjemedlems problem kan inte ses isolerat från sammanhang i familjesystemet eftersom allt hänger ihop. Förändringar i familjesystemet påverkar individen mer än vad förändringar inom individen påverkar familjen (Virginia Satir, 1976). Alla system utmärks av en tröghet inför förändring och strävar efter ett visst jämviktsläge/balans. Processen i familjen kan vara mycket smärtsam och kaotisk men mönstren är dock stabila och förändringar hos en familjemedlem möts av reaktioner som kan tendera att återställa jämvikten. Genom att fokusera på familjen och på processerna i familjesystemet kommer annars obegripliga symtom att ses i ett sammanhang som förklarar vilken funktion symtomen har. En familj är ett system av människor som har relationer till varandra under en tid på ett sätt som gör att ömsesidiga lojaliteter, beroende och funktionsuppdelning uppstår. Individen är lika viktig som systemet. Det är individen som ändrar sitt handlande, sina attityder, sina förväntningar, som påverkar varandra och därigenom bidrar till att förändra eller förstärka systemets aktuella mönster. Även när individen är ensam har han/hon bilder inom sig av alla sina relationer 8

15 till andra. Dessa komplexa inre föreställningar om relationer utgör grunden för individens identitet och till hans sätt att hantera relationer. I en familj finns olika regler, roller, gränser, koalitioner, förhållningssätt till förändring och kommunikation (verbal eller icke verbal). Symtom kan ha skiftande innebörd/mening i olika familjer. Till exempel kan i vissa familjer psykosomatiska symtom (huvudvärk, magont) vara mer tillåtna än att uttrycka starka känslor (ilska, ledsenhet) och vice versa (Satir 1976, Minuchin,1977, Wrangsjö,1984, Watzlawick,1978). Kognitiv teori: Händelser i livet (såväl svåra som positiva upplevelser) lär oss beskriva vår upplevelse utifrån hur vi känner och tänker i den situationen. Våra tankar formas av de upplevelser som vi har och våra tankesätt påverkar även våra känslor och hur vi uttrycker dessa. När vi får insikt i hur våra tankar formar och styr vårt beteende och känsloliv, har vi möjlighet att förändra vår livssituation i positiv riktning (Jean Piaget mfl., 1969). Kognitiv utvecklingspsykologi bygger på kontinuiteten i barnets biologiska tillväxt och framför allt på de mentala funktionerna, dvs. intellektets mognad. Kognitiv teori sysslar med frågeställningar som utvecklingen av det logiska tänkandet, minnet, förmåga till abstraktioner och problemlösningar. Motorisk utveckling, affekt-utveckling, social utveckling och språkutveckling är andra mer komplexa funktionsområden, som mer indirekt kan antas vara beroende av de mentala funktionernas utveckling (Piaget m.fl,1969). Psykodynamisk teori: Omedvetna önskningar och behov kan vara skrämmande och utgöra en begränsning i våra liv. De kan styra vårt beteende och försvåra tillfrisknande/utveckling. När vi blir mer medvetna om våra inre bilder och behov lär vi oss att uttrycka känslor på ett vad man kan benämna hälsosamt sätt. Olösta psykiska konflikter försvårar barnets utvecklingsprocess. Detta kan exempelvis yttra sig genom att man stannar på en viss känslomässig utvecklingsnivå eller att man utvecklar beteenden och färdigheter som inte är åldersadekvata. Den psykologiska utvecklingen är kumulativ, det vill säga: den senare utvecklingen bygger alltid på utfallet av tidigare utveckling. Alla psykiska skeenden innehåller en konfliktaspekt och människor hanterar dessa konflikter på olika sätt utifrån egna erfarenheter (Carlberg, 1989). Det finns utvecklingslinjer i individens gradvisa växande, från det fullständiga beroendet av moderns omsorger till den unga vuxnas emotionella och materiella självtillit. Framväxten av psykiska strukturer, deras ursprung, funktion och 9

16 målsättning kan ses som en kedja av sammanhängande utvecklingsfaser. Varje fas har egna specifika utvecklingsbetingade problem som måste lösas för att individen skall kunna gå vidare. Både intellekt och känsloliv påverkar individens utveckling.(havnesköld m.fl. 1995) Affektteori kan ses som en del av den psykodynamiska utvecklingsteorin. Känslorna definieras som viktiga delar av psykets centrala informationsprocesser. Utvecklingen av individens olika psykiska förmågor kan ses i ett livsperspektiv. Med detta menas att vi har möjlighet att utvecklas hela livet men även att den affektiva utvecklingen kan påverkas negativt av ogynnsamma omständigheter. Detta tänkande kännetecknar den psykobiologiska helhetssynen. Den pågående integrationen av kunskaper om känslolivets och tänkandets utveckling har lett fram mot en dynamisk metapsykologi som ser affekter, inte drifter, som länken mellan psyke och soma (Leif Havnesköld/Pia Risholm-Mothander 1995). 12-stegs filosofin; AA-grupperna (Anonyma Alkoholister) baseras på ett program som innefattar tolv steg för tillfrisknande, det så kallade 12-stegsprogrammet (se bilaga 1). Dessa steg fungerar som personlig vägledning till ett nyktert liv och har tillkommit genom människors egna erfarenheter och väg till tillfrisknande. 12-stegsprogrammet bygger på en andlig grund men är inte kopplat till någon religiös rörelse. Från att ha varit ett program för tillfrisknande alkoholister så utgör numera 12-stegsprogrammet en grund för att arbeta med en mängd olika problemområden (T.Gorski 1989). Vi strävar efter att låta 12-stegsfilosofin genomsyra vår verksamhet på ett övergripande plan och detta synsätt är tydligt oavsett vem i familjen vi träffar. I vår verksamhet tar detta sig främst uttryck genom följande: Alkoholism är ett primärt tillstånd, kroniskt men behandlingsbart. Varje människa, oavsett hur sjuk hon är, har rätt att behandlas med värdighet. Varje vuxen människa har ett ansvar för sitt eget liv. När vi har tappat kontrollen över våra liv behöver vi hjälp för att kunna återfå den. Jag kan inte förändra någon annan än mig själv. (Ref.Alcoholics Anonymous, 1988) 10

17 2.3. Kortfattad beskrivning och teoretisk bakgrund till metoden taktil stimulering Taktil stimulering är en metod som innebär en medveten beröring av huden enligt en bestämd struktur. Vid beröringen stimuleras de ytliga känselcellerna i hudens yttersta lager. Metoden har funnits sedan 1980-talet och definieras som en sinnesträning i daglig omsorg samt för friskvård och hälsa. Den har utformats och utvecklats av Gunilla Birkestad, grundare av Skola för Beröring i Solna. Metoden har genom åren utvecklats och kan även betecknas som en neuropsykologisk och neurofysiologisk behandlingsform för personer med bland annat förvärvade hjärnskador och olika smärttillstånd mm. (Birkestad, 2003). Idag är ca 4000 personer i Sverige utbildade i att arbeta med taktil stimulering. Metoden är välkänd och vanligt förekommande, särskilt inom äldreomsorg, demensvård och handikappomsorg. Metoden är spridd till Norge, Danmark, Island, Färöarna, Finland, Brasilien och Holland. Den första utbildningen i Japan ägde rum i oktober 2006 ( Gunilla Birkestad, intervju ). Andra exempel på förekommande användningsområden är inom barnomsorg, palliativ vård, behandling av kroniska smärt- och orostillstånd, utmattningsdepressioner samt inom friskvård och företagshälsovård ( Birkestad, 2003). Exempel på övriga metoder för medveten beröring som förekommer i Sverige är taktil beröring, taktil beröringsmassage, taktil kommunikation, taktil massage och taktil terapi. Huden Huden är vårt största, äldsta och mest känsliga sinnesorgan. Den är en av de tidigaste strukturerna i fosterutvecklingen och har samma ursprung som de övriga sinnesorganen och nervsystemet. Huden har kallats sinnenas moder, troligen eftersom den är det tidigast utvecklade organet i evolutionen (Field, 2001). Det taktila sinnet (hudsinnet, känselsinnet) utvecklas först hos embryot och är redan välfungerande när hörsel och syn börjar utvecklas (Birkestad, 2003).Det taktila sinnet är fram till 12-års åldern det primära sinnet för inlärning och kommunikation (Jelveus 1998). Huden är den fysiska gränsen för jaget, gränsen mellan jaget och omvärlden. I huden finns flera typer av receptorer, dvs. nervceller som tar emot kemisk och elektrisk information samt registrerar annan påverkan, som beröring, tryck, vibrationer, värme, kyla. Varje typ av receptor ser olika ut och de är kopplade till hjärnan via nervbanor. Med hjälp av transmittorsubstanser (kemiska signalsubstanser i nervbanan) når informationen olika strukturer i hjärnan, där 11

18 den registreras, tolkas och bearbetas. Beröringsreceptorerna ligger ytligast och det är bara den lätta beröringen som stimulerar dem. Är beröringen hårdare är det i stället tryck- eller smärtreceptorerna som stimuleras (Birkestad, 2003). När beröringsreceptorerna aktiveras registreras de berörda kroppsdelarna i storhjärnans centralfåra, vilket är en viktig funktion för kroppsuppfattningen. Informationen går också till den del i hjärnan som bildar ämnet oxytocin (se förklaring nedan). Hypotalamus är ett centra i hjärnan som genom att påverka det autonoma nervsystemet (se förklaring nedan) reglerar en stor del av de inre organens funktioner, som puls och blodtryck, mag-tarmkanalens aktivitet, andningsfunktionen och utsöndringen av bl.a. hormoner från olika körtlar. När impulsen från beröringen kommer till en kärna i hypotalamus som heter paraventrikularis börjar den att bilda oxytocin som kopplas till dessa funktioner (Birkestad, 2003, Field, 2001). Oxytocin Oxytocin var länge ansett som ett kvinnligt hormon eftersom det var känt för att det sätter igång värkarbetet i förlossningen och stimulerar mjölkutdrivningen hos ammande kvinnor. Senare forskning har visat att oxytocin har flera effekter som är viktiga för människan och det finns hos både män och kvinnor. Det samspelar med olika kemiska processer i kroppen. Till exempel leder höjda oxytocinnivåer till ökad produktion av endorfiner och minskad produktion av stresshormonet cortisol. (Uvnäs-Moberg, 2000). Oxytocin är ett hormon som från hjärnan förmedlas i kroppen via blodet. Det är också en signalsubstans i det centrala nervsystemet som aktiverar det parasympatiska nervsystemet. Personen får tillgång till oxytocinsystemet, som är kroppens samordnande system, även kallat lugn- och ro systemet. Kerstin Uvnäs-Moberg (2000) beskriver det som motsatsen till kamp- och flyktmekanismen som aktiveras och frisätter stresshormoner när vi känner oss hotade. Autonoma nervsystemet Det autonoma nervsystemet är den del av nervsystemet som vi inte kan påverka med viljan. Det styr funktioner i inre organ som för vår överlevnad måste fungera utan att vi behöver tänka på dem, som t.ex. hjärtat och cirkulationen, mage- tarmfunktioner, andningsfunktionen etc. Det försöker hela tiden reglera balansen mellan kroppens olika system och består av två olika system som samarbetar, det sympatiska som kan kallas gasen och det parasympatiska som kan kallas bromsen (Birkestad, 2003, Uvnäs-Moberg, 2000, Gillå, 2000). 12

19 Sympatiska systemet, gasen Det sympatiska systemet är den del som ser till att vi håller oss igång och gör kroppen beredd att möta utmaningar av olika slag. När vi utsätts för hot eller fara aktiveras kamp och flyktmekanismen. Det är även aktiverat vid stress och sjukdom, smärta, rädsla, oro, kyla, hunger samt vid koncentration på nya uppgifter etc. Nivåerna av stresshormonerna adrenalin och cortisol samt vasopressin är höga. Exempel på fysiska reaktioner vid långvarig sympatikusaktivering är: ingen - eller överdriven aptit förstoppning eller diarré ytlig och snabb andning förhöjt blodtryck och snabb puls ökad infektionskänslighet huvudvärk trötthet, orkeslöshet, sömnrubbningar. (Birkestad, 2003, Uvnäs-Moberg, 2000, Gillå, 2000) Parasympatiska systemet, bromsen Är den del som återställer stress till lugn och ro. Det är aktiverat vid välbefinnande, harmoni, trygghet, värme, beröring, mättnad, social samvaro och när vi känner oss nöjda efter avklarade uppgifter och utmaningar. Nivåerna av lugn- och rohormonet oxytocin är höga. Exempel på fysiska reaktioner vid aktivering av parasympatikus: mag-tarmrörelser stimuleras bättre matspjälkning och näringsupptag effektivare djupare andning högt blodtryck normaliseras bättre infektionsförsvar ökad prestationsförmåga förbättrad sömn gott humör. (Birkestad, 2003, Uvnäs-Moberg, 2000, Gillå, 2000) De båda systemen samarbetar och balanserar varandra med sina motsatta funktioner. För att kunna återställa lugn och ro vid stressituationer måste det parasympatiska bli aktiverat. Att inte ständigt överaktivera det ena av dessa nervsystem är ett av de viktigaste kriterierna för hälsa och välbefinnande (Uvnäs-Moberg K, 2000, sid. 57). 13

20 Exempel på dokumenterade effekter av medveten beröring De effekter som samtliga som arbetat med beröring har noterat är ökat välbehag, lugn och harmoni. Exempel på övriga effekter som har dokumenterats: lugn och ro, avslappning och ökat välbefinnande sänkt nivå av stresshormoner bättre syresättning i kroppen genom effektivare andning smärtlindring ökad nyfikenhet, ökad vakenhet ökad möjlighet till kommunikation förbättrat immunförsvar förbättrad mag- och tarmfunktion förhöjt blodtryck normaliseras minskad aggressivitet viktuppgång hos underviktiga barn och vuxna ökat lugn hos nyfödda barn när modern lider av depression ökad upplevd livskvalitet (Birkestad G. 2003, Uvnäs-Moberg K. 2000, Field T. 2001, Nilsson E. 2002, Tidigare forskning Vi har inte funnit någon publicerad forskning avseende kombinationen av medveten beröring och samtalsterapi. I sökandet efter tidigare forskning fann vi ett antal examensarbeten om effekter av beröring och massage i förskolan och i skolan (bl.a. Nilsson och Rosenkvist, 2005, Renaud och Sällström, 2005). I studierna kom man fram till att regelbunden massage/beröring resulterar i lugnare, mindre aggressiva och mer koncentrerade barn. Stämningen i grupperna förbättrades och det blev mindre konflikter mellan barnen. Medveten beröring har använts i vård och omsorg i Sverige under ca 20 år. Metoden är idag välkänd och relativt etablerad, både inom hälso- och sjukvården samt inom äldreomsorgen och barnomsorgen. De dokumenterade effekterna visar att metoden passar väl in på den målgrupp som vi har vänt oss till. Att vi trots det inte kunde finna någon forskning inom området ser vi som en brist. Då det handlar om en stor målgrupp i vårt samhälle gjorde detta faktum oss nyfikna och mer motiverade att genomföra studien. 14

21 När det gäller oxytocinets effekter och massage/beröring har Kerstin Uvnäs Moberg, professor i fysiologi, gjort ett flertal forskningsstudier. Den största delen av forskningen är gjord på råttor. I samband med olika intervaller och frekvenser av beröring har man mätt nivåer av cortisol, liksom andra hormoner som samverkar med oxytocinet, samt studerat deras beteenden. Sammanfattningsvis visar Uvnäs Mobergs forskning (2000) på att beröring ger höjda nivåer av oxytocin och att individerna påverkas positivt i en rad beteenden och fysiologiska funktioner. Efter oxytocininjektioner hos djur, främst råttor, uppvisade individerna ökad djärvhet och nyfikenhet, snabb utveckling av moderligt beteende även hos honor som inte fått ungar, mer social kontakt mellan individerna, ökat lugn (höga doser oxytocin var sövande), minskad smärtupplevelse (vid upprepade injektioner sågs kraftigare och långvarigare smärtlindring), underlättad inlärning också hos individer som normalt hade inlärningssvårigheter (Uvnäs Moberg, 2000). Vid Touch Research Institute (TRI) i Florida, USA har man sedan 1992 utfört mer än 100 olika studier på massage och olika beröringsterapiers effekter på människor. Under kontrollerade former studerar man terapiernas effekter på olika funktioner och vid olika medicinska tillstånd, på alla åldersgrupper från prematura nyfödda till äldre. Undersökningsgruppen får massage/beröring två gånger per vecka i fem veckor. Parallellt finns en kontrollgrupp som motsvarande tid får en avslappningsstund utan massage/beröring. Man testar blod, urin och saliv samt studerar hjärnans aktivitet med EEG. Dessutom använder man olika frågeformulär och VAS-skalor. En sammanfattning av forskningsresultaten visar att de olika beröringsterapierna bl.a. reducerar stresshormoner, stärker immunförsvaret, ökar tillväxten hos lågviktiga barn, reducerar symtom vid depression, ökar vakenhet och prestation, samt minskar smärta (www.axelsons.se/moberg_field, 2005, Nilsson, 2002, ). 15

22 16

23 3. SYFTET MED PROJEKTET Syftet med projektet är att undersöka om en kombination av individuella samtal och taktil stimulering kan leda till upplevd ökad livskvalitet och hälsa för en klient/patientgrupp som är särskilt utsatt. Dessutom ville vi undersöka om den taktila behandlingen leder till förbättrad kvalitet/fördjupning i samtalen. Frågeställningar: Förbättrar kombinationen samtalsbehandling och taktil stimulering klientens förmåga att hantera motgångar och problem på ett mer hälsosamt sätt? Kan taktil stimulering leda till en förbättrad kvalitet och fördjupning vid samtalsinsatser? Upplever klienten ökad livskvalitet och hälsa? 17

24 18

25 4. METOD OCH GENOMFÖRANDE 4.1. Tidsplan Alla deltagarna i studien har blivit informerade om syftet och accepterat insatsen skriftligt. Vi har delat in klienterna i fyra grupper om sex personer vardera. Den första gruppen påbörjades den 31 januari 2005 och det sista uppföljningstillfället för den gruppen skedde den 20 juni. Grupp nummer två påbörjades den 30 mars 2005 och avslutades den 16 augusti Första tillfället för grupp nummer tre var 17 maj 2005 och denna grupp avslutades den18 oktober. Den fjärde gruppen påbörjades den 27 september 2005 och avslutades den 7 april Samtliga tjugotre personer har fått nio till tio taktilbehandlingar under sex till åtta veckor. De har därefter fått uppföljande taktilbehandling vid två tillfällen (åtta respektive sexton veckor efter ordinarie behandlings slut). Samtliga deltagare har haft regelbundna samtal under samma tid som den taktila behandlingen pågick Samtalsbehandling och intervjuer; Rådgivarnas roll i studien har varit att parallellt med den taktila behandlingen ha en fortlöpande samtalskontakt med klienten. Antalet samtalstillfällen har varit minst tio. Samtalens karaktär har inte skilt sig från den samtalsmetodik som praktiseras i Eleonoragruppens ordinarie verksamhet. Samtalen har varit strukturerade och kognitivt inriktade. Syftet med samtalen har varit att medverka till att klienten får ett sammanhang och en förståelse för sin historia och hur den påverkat personens liv. En viktig del av samtalen har varit att uppmuntra klienten att reflektera över vad han/hon kan förändra i sitt liv, trots de svårigheter som finns med i livshistorien. Dessutom har strävan vid samtalstillfällena varit att förmedla en trygghet till klienten att våga uttrycka och sätta ord på sina känslor. Samtalen har även innefattat reflektioner över den taktila behandlingen. Klienten har haft möjlighet att tala om sådant som kommit upp i tankarna efter den taktila behandlingen. Vid fem samtalstillfällen har klienten intervjuats enligt ett frågeformulär (se bilaga 3) som utformats delvis efter de frågor som ställts av sjuksköterskan vid Vas-intervjuerna (se nedan). Intervjufrågorna har även utformats i linje med 19

26 våra teoretiska utgångspunkter (se avsnitt 2.2). Klienten har ombetts att göra en egen bedömning vad gäller eventuella förändringar tanke- och känslomässigt samt fysiskt och socialt. Intervjuerna har genomförts i samband med första, femte och tionde taktiltillfället samt vid de bägge uppföljningstillfällena (efter åtta respektive sexton veckor). Intervjuerna har innefattat frågor som syftar till att möjliggöra för klienten att reflektera över förändringar som kan ha skett och som det inte är självklart att man kopplar till ett tillfrisknande. Vi har även valt att ha med frågor som berör känslor som hopp/hopplöshet, självkänsla samt skuld- skam eftersom dessa enligt vår erfarenhet har en stark koppling till en persons känsla av sammanhang och tillit till livet. Dessa faktorers påverkan är mycket stark i vår målgrupps problematik. Samtalsbehandlingen har innefattat klientens reflektion och egen bedömning av hur negativt och /eller positivt laddade känslor påverkat det dagliga livet. Vid intervjutillfällena har klienten beretts möjlighet att bedöma huruvida det skett en förändring i att hantera dessa känslor. Samtalen har även rört sig kring problem av existentiell natur och eventuella förändringar i att hantera dessa Taktil stimulering och sjuksköterskans roll Planeringen och uppläggningen av studien har skett i nära samarbete mellan ansvariga för projektet vid Eleonoragruppen och sjuksköterskan som ansvarade för den taktila delen av studien. Det praktiska genomförandet skedde dock utifrån en strikt gräns och ansvarsfördelning mellan rådgivare (samtalsinsatsen) och sjuksköterska (taktilinsatsen). Vi har strävat efter en tydlig rollfördelning mellan de två professionerna. Det var viktigt att skapa en klinisk och samtidigt omvårdande behandlingssituation som inte kunde uppfattas som intim, bland annat på grund av att flertalet av deltagarna i studien har svåra erfarenheter av fysisk beröring (se avsnitt 4.1 Målgrupp). Vid en taktil behandlingssituation är mottagaren utlämnad både fysiskt och känslomässigt. Av den anledningen var det nödvändigt att sjuksköterskans roll var tydligt definierad för att underlätta en trygg och tillitsfull relation i behandlingssituationen. Genom att det var en sjuksköterska som utförde den taktila stimuleringen blev inte hela behandlingssituationen fokuserad på beröringen. Deltagarnas psykosomatiska symtom blev uppmärksammade och tagna på allvar. 20

27 Sjuksköterskans uppgift var också att göra en bedömning och ge råd gällande deltagarnas psykosomatiska besvär utifrån ett sjukvårdsperspektiv. I några fall har deltagaren länkats vidare till vårdcentral/husläkarmottagning. På grund av den tydliga ansvarsfördelningen har inte sjuksköterskan i detalj varit involverad i den psykosociala problematiken. Samtalen mellan deltagaresjuksköterska har varit somatiskt inriktade även om också känslomässiga bekymmer kommit upp vid behandlingstillfällena. Sjuksköterskan har lyssnat men inte gått in i några rådgivande samtal utan länkat vidare eller hänvisat till samtalen med rådgivaren. Sjuksköterskan träffade deltagarna i samband med beröringstillfällena, totalt tolv gånger. Första tillfället inleddes med att sjuksköterskan informerade deltagaren om vad taktil stimulering är och hur det praktiskt går till samt informerade om att beröringen sker helt på deltagarens villkor och att han/hon när som helst kan avbryta. För att få med faktorer av betydelse för bedömning av hälsotillstånd och rådgivning intervjuades deltagarna utifrån följande sökord. Sökorden är baserade på VIPS omvårdnadsanamnes. VIPS (Välbefinnande, Integritet, Prevention, Säkerhet) är en forskningsbaserad modell för sjuksköterskans dokumentation av omvårdnad i patientjournalen (Ehnfors 1998) och används inom all hälso- och sjukvård i Sverige: Kontaktorsak, deltagarens uppfattning om varför han/hon erbjudits och önskar taktil stimulering. Hälsohistoria, tidigare och nuvarande hälsotillstånd. Vårderfarenhet och aktuella kontakter med hälso- sjukvården. Diagnos/er. Aktuella läkemedel som deltagaren använder. Överkänslighet/allergier. Social bakgrund. Här gick vi endast in på deltagarens arbete/sysselsättning samt eventuell sjukskrivning. Övrigt som handlar om social bakgrund valde vi att sjuksköterskan inte i detalj skulle involveras i. 21

28 4.4. VAS- mätningar Deltagarna fick svara på ett antal frågor om sitt aktuella mående och markera graden av obehag eller välbehag på en s.k. VAS (Visuell Analog Skala). VAS är ett instrument framtaget för att enkelt kunna bedöma smärtans intensitet hos patienter med olika smärttillstånd inom hälso- och sjukvården (Sahlqvist m.fl., 2002). Den ser ut som en linjal, med en flyttbar markör som kan ställas in längs en horisontell linje. Linjens ena ände anger ingen smärta och den andra värsta tänkbara smärta. På den sida av linjalen som vårdpersonalen ser finns markeringar från 0 = ingen smärta till 10 = värsta tänkbara smärta. När patienten ställt in markören så att den visar smärtans svårighetsgrad läser personalen av aktuell siffra. 1-2 tolkas som lätt smärta, 3-4 måttlig, 5-6 medelsvår, 7-8 svår och 9-10 som outhärdlig. Vi använde VAS även för att mäta graden av andra subjektiva variabler än smärta (se bilaga 4). Om graden av ett problem/välmående varit mycket varierande ombads deltagaren att försöka tänka sig ett genomsnitt av de senaste 3 4 dagarna. För att få en så heltäckande bild av deltagarnas problematik som möjligt valde vi variabler som omfattade både psykosomatiska, känslomässiga och existentiella symtom. Variablerna är självklart också relaterade till helhetssynen som innefattas i vår grundsyn (se kapitel 2). De variabler deltagarna skattade med VAS var: GRAD AV PROBLEM MED: Trötthet Sömnstörning Ätstörning Kroppstemperatur Mage/tarmproblem Hudproblem GRAD AV: Smärta Glädje Att känna sig nöjd/belåten Lugn Oro Ledsenhet Sorg Ångest Irritation Ilska Självmordstankar Tillit till andra Tillit till sig själv Självkänsla Upplevd stressnivå Upplevd livskvalitet Utifrån värdena på de olika variablerna samt samtal runt dem dokumenterades deltagarens aktuella hälsostatus, också med sökorden i VIPS som grund. 22

29 Aktuella sökord var: Andning och cirkulation, Elimination (urin- och tarmfunktioner), Nutrition ( allt som har med näringsintag att göra), Hud/vävnad, Aktivitet, Sömn, Smärta/sinnesintryck och Psykosocialt. Alla deltagare fick nio - tio behandlingar med taktil stimulering under en period av sex till åtta veckor (två patienter kunde inte delta en av de tio gångerna). Därefter gjordes en uppföljning efter 8 respektive 16 veckor. VAS mätningarna gjordes vid fem tillfällen; förutom innan första beröringen vid beröringstillfällena nr 5 och 9-10 samt vid båda uppföljningarna. Mätningarna gjordes alltid före beröringen. Kommentar: Vi har inte tagit med mätningen vid det femte tillfället i studien. Detta på grund av att mätningen som utfördes vid det tillfället gjordes för vår egen reflektion kring metoden Praktiskt utförande av taktil stimulering Ett behandlingstillfälle tar ca 40 minuter. Mottagaren ligger på en massagebänk, avklädd förutom underbyxor, med ett badlakan på överkroppen och ett på underkroppen samt ett täcke ovanpå det. Det är viktigt att mottagaren inte känner sig blottad, är varm och ligger bekvämt. En doftfri vegetabilisk hudolja används. Beröringen sker enligt en bestämd struktur med strykningar samt olika kvaliteter av tryck och man arbetar med en kroppsdel i taget. Endast den del av kroppen man för tillfället berör är bar. Det grundläggande tillvägagångssättet är att benen, fötterna, magen, bröstkorgen, armarna, händerna, ansiktet, huvudet, nacken, axlarna och ryggen blir berörda. Om beröring av någon/några av de kroppsdelarna känns obehagligt för mottagaren undviker man naturligtvis dem. Ibland är det inte bekvämt för mottagaren att klä av sig. Då utförs beröringen utanpå kläderna, helt eller delvis. Det förekommer att mottagaren behöver ha både kläder och badlakan, kanske även täcket som skydd mellan sin kropp och behandlarens händer. Beröringen utförs alltid på mottagarens villkor, med respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Mottagaren blir alltid före beröringen informerad om den grundläggande strukturen. Man bestämmer då om någon del ska undvikas eller utföras på annat sätt, till exempel utanpå kläder eller med handduk som skydd. Mottagaren 23

30 uppmanas också att säga till under behandlingen om något inte känns bra och behandlaren ska vara uppmärksam på eventuella reaktioner. Det är synnerligen viktigt att behandlaren har ett professionellt förhållningssätt och kan balansera gränsen närhet distans mellan sig själv och mottagaren väl. Mottagaren befinner sig i en mycket utsatt situation där gränsen är tunn mellan trygghet och ett extremt hot mot integriteten. Situationen vid behandlingstillfället måste vara kliniskt utformad men ändå omvårdande. Syftet med beröringens struktur är att ge mottagaren en bättre uppfattning om hur kroppen ser ut och dess gränser samt ökad tillgång till alla kroppsdelar, deras form, storlek, detaljer och funktion. Strukturen handlar om att: visa hur lång och hur bred respektive kroppsdel är samt vilka detaljer den har, t.ex. leder, armveck, fingrar, tår mm stimulera ena sidan av kroppen samt båda sidorna parallellt och diagonalt markera mittlinjer. Att man varje gång följer samma struktur gör att mottagaren känner igen momenten vilket bidrar till känslan av trygghet. Kommentar; Rekommenderad struktur vid uppläggning av en behandling är att man börjar med en serie om tio gånger med medveten beröring. De fem första gångerna bör då göras tätare, helst en per dag, följande fem gånger med en veckas mellanrum (Birkestad, 2003). Därefter avgörs eventuell fortsättning individuellt, utifrån personens behov. Av praktiska skäl hade vi inte möjlighet att följa den strukturen. Då vi i tidigare erfarenheter samt i pilotstudien sett goda effekter med längre intervaller mellan behandlingstillfällena ansåg vi det värt att genomföra projektet med längre tidsintervaller (se avsnitt 4.1) Etiska överväganden Vi har följt vetenskapliga rådets riktlinjer avseende etiska överväganden. Information om, och samtycke till deltagande har inhämtats från deltagarna. De har informerats om att de när som helst kunnat avbryta deltagande i studien. Allt material som använts i studien har avidentifierats. All dokumentation av deltagarnas medicinska och sociala uppgifter hanteras i enlighet med patientjournallagen (1985:562), sekretesslagen och socialstyrelsens allmänna råd och föreskrifter. 24

31 Sammanlagt nitton personer har erhållit ytterligare samtalsinsatser inom ramen för Eleonoragruppens ordinarie verksamhet. Detta på grund av att vi inte funnit det försvarbart ur etisk synpunkt att avsluta kontakterna Bortfall Vid studiens inledning deltog sammanlagt 24 personer. En person avbröt studien efter drygt halva tiden. En person som deltog i studien kunde av olika orsaker inte svara på Vas-frågorna men fullföljde för övrigt studien. Sammanlagt 22 personer ingick således i Vas-mätningarna (A-C). 20 personer deltog i första uppföljningen (D), 17 personer deltog i den andra uppföljningen (E). Bortfallen vid uppföljningstillfällena berodde på sjukdom, resa eller annat tillfälligt hinder Analys Vi har gjort t-tester av VAS-skalan. Mättillfälle A har jämförts med mättillfälle C, D samt E. Deltagarna har intervjuats och svaren har sammanställts. Intervjufrågorna (bilaga 3) har varit vägledande för sammanställningen av resultatet (se 5.3). Därefter har vi gjort ett urval av citat som illustrerar svarsmönstret i materialet Metodreflektion Vad har vi lärt oss som vi inte visste från början? Några reflektioner är att vi fått en mycket större och konkretare förståelse av begreppet helhetssyn och en insikt om hur viktigt det är att fortsätta utvecklingsarbetet inom både det medicinska och sociala verksamhetsområdet. Likaså har vi stärkts i vår uppfattning om att det finns ett stort behov av att utveckla samverkan mellan dessa båda discipliner. Vad kan det betyda att majoriteten av deltagarna har fått fler än 10 samtal? Kan detta ha påverkat resultatet i positiv riktning? Anledningen till att deltagarna fått fler än 10 samtal är att vår målgrupp har en omfattande problematik och det skulle vara oförsvarbart ur en etisk aspekt att begränsa samtalsinsatsen. Har det någon betydelse för utfallet att det var en legitimerad sjuksköterska som utförde den taktila delen av studien? Hur stor betydelse hade det att deltagarnas psykosomatiska besvär blev uppmärksammade? Några av deltagarna fick stöd i och uppmaning att söka antingen läkare eller sjuksköterska på sin vårdcentral. 25

32 Vi har inte valt deltagare utifrån ålder utan utifrån den ordning de fått kontakt med Eleonoragruppen. Under projekttiden har vi funderat över huruvida åldersfaktorn kan spela någon roll för resultatet? Skulle resultatet påverkas negativt om genomsnittsåldern varit högre utifrån antagandet att de psykosomatiska besvären förstärks med åldern? Skulle resultatet påverkas positivt om medelåldern varit lägre, utifrån det motsatta antagandet att psykosomatiska besvär inte hunnit bli lika uttalade? Oavsett ålder så har alla deltagare en komplicerad livssituation. En reflektion över resultatet är att symtombilden är viktigare än åldern eftersom det bland dem som uppgivit starkare värden på Vas-skalan, har insatsen haft tydligare effekter. Det skulle vara intressant att få möjlighet att göra ytterligare en studie för att undersöka om man kan dra någon slutsats av detta. En sådan studie skulle innefatta en kontrollgrupp för att säkerställa resultaten. 26

33 5. RESULTAT 5.1. Presentation av gruppen Vi har vänt oss till 24 män och kvinnor från Eleonoragruppens målgrupp. Målgruppen har alltså varit anhöriga med särskilt svår psykosomatisk problematik. Gruppen har valts ut utifrån kriterier som ålder, psykosomatisk problematik och bedömd förmåga att kunna fullfölja deltagande i studien. Deltagarna har varit mellan 20 och 55 år. Könsfördelningen har varit 21 kvinnor och 2 män. Åldersfördelningen har sett ut enligt följande: Sex personer har varit mellan år, åtta personer mellan år, sju personer mellan år samt två personer över 50 år. En person avbröt fortsatt deltagande sent i studien (efter nio taktilbehandlingar). Sammanlagt 23 personer har alltså fullföljt deltagandet i projektet. Projektdeltagarnas nuvarande sociala situation skiftar. I gruppen finns sex personer med högskoleutbildning (26%), nio personer har högst gymnasial utbildning (39%), tre personer har sjukbidrag (13%), en person är arbetssökande (4%), två personer är studenter vid universitet/högskola (9%) och två personer är sjukskrivna (9%). Deltagarna har fått kontakt med Eleonoragruppen på olika vägar. Tolv personer har sökt på eget initiativ efter rekommendation av familj/vänner (52%), sju personer har remitterats via en privat vårdcentral (30%), fyra personer har aktualiserats via polisens familjevåldsgrupp, Frideborgs samordnare (Frideborg är ett samverkansprojekt mellan Landsting och Kommun med syfte att utveckla och genomföra hjälpinsatser till våldsutsatta kvinnor och barn), och barnpsykiatriska kliniken (18%). Vid studiens början hade en person kontakt med socialtjänsten. Sammanlagt sex personer har tidigare haft kontakt med socialtjänsten, genom att de varit föremål för utredning (Lag om vård av unga, LVU), eller genom vårdnadstvister/utredningar. När det gäller variablerna alkohol/drogproblem, psykisk ohälsa samt våld i familjen kan följande konstateras: Av de 23 deltagarna i projektet har 17 personer erfarenheter av en kombination av eget eller närståendes alkohol- drogberoende, psykisk ohälsa och våld i familjen. Två personer har erfarenhet av alkohol och psykisk ohälsa. En person 27

34 har erfarenhet av våld i kombination med psykisk ohälsa och tre personer har erfarenhet av psykisk ohälsa som enda variabel (se bilaga 2). Symtomen som deltagarna uppgivit vid studiens inledning kan delas in i följande kategorier: KÄNSLOMÄSSIGA t.ex. EXISTENTIELLA t.ex. FYSISKA Ledsenhet Tillit till andra Psykosomatiska symtom se nedan Sorg Självkänsla Ångest Gränssättningsproblem Hopplöshetskänslor Skuld- och skamkänslor Irritation Ilska Depression Självmordstankar Oro Samtliga personer som deltagit i studien har haft olika svårighetsgrader av psykosomatisk problematik. Gemensamt för gruppen är att problemen har haft en allvarlig och varaktig karaktär. Följande psykosomatiska besvär förekom: Besvärande trötthet 22 personer (95,6 %) Sömnstörning16 personer (69,5 %) Ätstörning, antingen anorektiska besvär, ingen matlust eller överätning, 11 personer (47,8 %) Problem med frusenhet eller värmekänsla/svettningar, 13 personer (56,5 %) Magkatarr/illamående och magsmärtor, 6 personer (26 %) Tarmbesvär, diarré och eller förstoppning, 14 personer (60,9 %) En person har diagnosen ulcerös colit och en har diagnosen colon irritabile. Psoriasis, 4 personer (17,4 %) Utslag/eksem, utlöst av antingen födoämnen, nickel, kyla och /eller stress, 7 personer (30,4 %) 28

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

BERÖRING ETT FÖRHÅLLNINGSSÄTT INOM VÅRD OCH OMSORG. Berit Seiger Cronfalk leg ssk, Med dr, klinisk lektor Ersta Sköndal högskola

BERÖRING ETT FÖRHÅLLNINGSSÄTT INOM VÅRD OCH OMSORG. Berit Seiger Cronfalk leg ssk, Med dr, klinisk lektor Ersta Sköndal högskola BERÖRING ETT FÖRHÅLLNINGSSÄTT INOM VÅRD OCH OMSORG Berit Seiger Cronfalk leg ssk, Med dr, klinisk lektor Ersta Sköndal högskola Jag känner mig trygg och bekräftad av någon som har en utvecklad känslighet

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte HÄLSOVÅRD Ämnet hälsovård är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, medicin, vårdvetenskap och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa, förebyggande och hälsovårdande arbete samt vanligt förekommande

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Runt varje person som missbrukar

Läs mer

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv!

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! Traditionell kinesisk medicin kan hjälpa Traditionell kinesisk medicin kan behandla både akuta och kroniska sjukdomstillstånd. Inom den kinesiska medicinen

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

Information om Inre Balans-terapi

Information om Inre Balans-terapi Information om Inre Balans-terapi Inre Balans-terapi är en enkel och effektiv metod för stresshantering och personlig utveckling. Under tre sessioner arbetar man direkt med det undermedvetna för att starta

Läs mer

Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga. Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08

Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga. Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08 Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08 Innehåll Sammanfattning... 1 Innehållsförteckning... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet ylva.edling@sll.se BUP TRAUMAENHET TRAUMAFOKUSERAD BEHANDLING Hög svårighetsgrad och komplexitet Individuellt eller

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

1 Är du man eller kvinna? 2 Hur gammal är du?

1 Är du man eller kvinna? 2 Hur gammal är du? Ugglapraktiken har genomfört Sveriges mest omfattande undersökning av massagens effekter på personalens hälsa. 2,835 personer på 67 av våra kundföretag har besvarat enkäten och svaren visar att företagsmassage

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

Disposition introduktion i mindfulness

Disposition introduktion i mindfulness Disposition introduktion i mindfulness Samhället NU och DÅ Stressfysiologi Kognitiva filter Vad händer i hjärnan Mindfulness verkningsmekanismer Forskning På gång Att träna mindfulness Här&Nu Jägar och

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Litet råd kring speciella typer av lidande

Litet råd kring speciella typer av lidande Litet råd kring speciella typer av lidande I detta avsnitt kommer vi kort belysa några olika typer av lidande. Vi kommer att reflektera över egenvård i sammanhanget men också över när det är en god idé

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Gunilla Cruce Socionom, PhD POM-teamet i Lund & Inst kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Sverige

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

(O)Hälsan bland unga

(O)Hälsan bland unga (O)Hälsan bland unga Missar vi något fundamentalt? Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog / Centrum för klinisk forskning Hur kommer det sig att så många går ut skolan med ofullständiga betyg neuropsykiatriska

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling Lyckas och må bra! Motivera dig själv till förändring Ditt minne påverkar hur du mår Parallellt tänkande, ta ett perspektiv i taget Vara i nuet och minska negativa tankar Skapa hållbara och effektiva lösningar

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak:

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak: [Psykiatri Seminarium STUDIEOMRÅDE 4] Seminarium 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser 1.Ångest Orsak: Något obehagligt som hänt eller som man oroar sig för. En gammal rädsla

Läs mer

Hälsopunkt Stenungsund

Hälsopunkt Stenungsund Hälsopunkt Stenungsund om STRESS Hälsopunkt Stenungsund är ett samarbetsprojekt mellan Folkhälsorådet, 4S-förbundet, primärvården, apoteket och Stenungsunds bibliotek. Du hittar oss i Kulturhuset Fregatten,

Läs mer

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning.

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studieenheter utgår från målen för kursen. Studiehandledningen hjälper den studerande att nå målen

Läs mer

Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia.

Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia. Psykologi 1. Redogör för psykologins historia. Ordet psykologi betyder kortfattat läran om själen och från början var det Sokrates som ca 400 år f.kr började fundera över människan, livet, döden och allt

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

Om en annan symbol dyker upp, då är det dags att ta reda på innebörden och ta till dig insikten men att vänta en tid med att agera.

Om en annan symbol dyker upp, då är det dags att ta reda på innebörden och ta till dig insikten men att vänta en tid med att agera. BIM Introduktionsprogram 6 steg till att ta reda på vad du vill och hur du kommer dit. 1. Ta reda på vad du vill 2. Följ universums tecken 3. Ta dig själv och det du gör på allvar 4. Gör en ceremoni 5.

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Fixa studierna och må bra. Samtidigt.

Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Susanne Evertsson, kurator susanne.evertsson@akademihalsan.se Telefonrådgivning av: Sjuksköterska, Psykolog/kurator Ergonom/sjukgymnast Enskilda samtal Medicinsk/psykiatrisk

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Vad är sorg? Vad kan orsaka sorg? Hur kan sorg påverka ditt liv? Hur bearbetar du din sorg idag? Så här kan du bearbeta din sorg i fortsättningen!

Vad är sorg? Vad kan orsaka sorg? Hur kan sorg påverka ditt liv? Hur bearbetar du din sorg idag? Så här kan du bearbeta din sorg i fortsättningen! Vad är sorg? Vad kan orsaka sorg? Hur kan sorg påverka ditt liv? Hur bearbetar du din sorg idag? Så här kan du bearbeta din sorg i fortsättningen! För ditt inre välbefinnande! Vad är sorg? Sorg är den

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Kursmodulens titel: Yrkesrollen - Rollen/Uppdraget Nivå: 1 OCN-poäng: 1. Läranderesultat Deltagaren ska kunna:

Kursmodulens titel: Yrkesrollen - Rollen/Uppdraget Nivå: 1 OCN-poäng: 1. Läranderesultat Deltagaren ska kunna: Kursmodulens titel: Yrkesrollen - Rollen/Uppdraget Nivå: 1 1. Förstå uppdraget utifrån beslut. 1.1 Känna till basala behov. 1.2 Identifiera brukarens behov utifrån givna förutsättningar. 1.3 Identifiera

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Aptitreglering. Stress

Aptitreglering. Stress Aptitreglering Stress Aptiten styrs: Kortidsreglering start och slut Långtidsreglering upprätthåller kroppsvikten Fettvävens och hjärnan Insulin-Leptin Stress och det moderna samhället Jag arbetar från

Läs mer

En genväg till djup avslappning och meditation. Floating.

En genväg till djup avslappning och meditation. Floating. En genväg till djup avslappning och meditation Floating. FLOATING återskapar balans Att flyta i ett viktlöst tillstånd och låta hjärnan vila från intryck, såsom ljud, ljus, tryck och friktioner frigör

Läs mer

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Intervjuerna utförda under hösten 2009 av Lena Jonsson Det är just det att jag inser, att även om jag skulle vinna alla pengar

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet När livet krisar.. - En liten handbok i att ta hand om dig själv vid kriser och vart du kan söka stöd. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet Kris innebär att det har hänt något allvarligt i livet som

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Hot och kränkningar Stöd och hjälp Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Du kan vara utsatt för våld i nära relation om du...... får höra att du är ful, värdelös, korkad eller äcklig....

Läs mer

Yogaövningar. för mer. Energi

Yogaövningar. för mer. Energi Yogaövningar för mer Energi Livet är som att cykla. För att hålla balansen, måste du fortsätta röra dig. Albert Einstein Stå upprätt med armarna utsträckta, horisontellt med axlarna. Snurra medsols, precis

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Barn och ungdomar med hiv

Barn och ungdomar med hiv Smittskyddsläkaren Barn och ungdomar med hiv Riktlinjer för barnomsorg och skola Förlagan till detta dokument kommer från Smittskyddsenheten i Stockholms läns landsting 2 (5) Barn och ungdomar med hiv

Läs mer

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

Introduktion till compassionfokuserad terapi. Christina Andersson Leg.psykolog, författare, forskare vid Karolinska Institutet 2015-05-07

Introduktion till compassionfokuserad terapi. Christina Andersson Leg.psykolog, författare, forskare vid Karolinska Institutet 2015-05-07 Introduktion till compassionfokuserad terapi Christina Andersson Leg.psykolog, författare, forskare vid Karolinska Institutet 2015-05-07 COMPASSION EFFEKTEN att utveckla självtillit och inre trygghet

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine När minnet sviktar SBAR-Demens En strukturerad kommunikationsmodell om vad du bör tänka på om du misstänker kognitiv nedsättning eller demenssjukdom

Läs mer

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras Drogberoende - en allvarlig sjukdom Maria Östman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol- och

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Oatum 2011-03-17. Ertdalum RIKTLINJER TILL HÄLSO- OCH SJUKVARDEN NÄR BARN ÄR NÄRSTAENDE TILL ALLVARLIGT SJUK

Oatum 2011-03-17. Ertdalum RIKTLINJER TILL HÄLSO- OCH SJUKVARDEN NÄR BARN ÄR NÄRSTAENDE TILL ALLVARLIGT SJUK I II ~ Landstinget DAlARNA CENTRAL FÖRVALTNING Hälso- och sjukvårdsenheten Gunilla Apell Oatum 2011-03-17 Ertdalum BeteckningJdiarienr LD11/010711(4) Er beteckning RIKTLINJER TILL HÄLSO- OCH SJUKVARDEN

Läs mer

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall JAG! Ambulanssjuksköterska Malmö Lärare på spec-utb akut och ambulans Lund Ansvarig för FoU vid Falck ambulans AB i Skåne Docent #toaselfie Presentation

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Goda råd till föräldrar. Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar.

Goda råd till föräldrar. Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar. Goda råd till föräldrar Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar. Sök rådgivning och behandling hos en kiropraktor om smärtorna varar

Läs mer

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Elsäkerhetsdagen 14 oktober 2015 Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Sara Thomée, psykolog och forskare Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset sara.thomee@amm.gu.se Arbets- och

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Forskning hand i hand med praktiken:

Forskning hand i hand med praktiken: Forskning hand i hand med praktiken: Betydelsen av känslan av sammanhang för olika copingresurser i stressituationer hos poliser i yttre tjänst Docent Anna M. Dåderman, med.dr., fil.dr., Högskolan Väst

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Susanne Appelqvist familjebehandlare Maria Malmberg leg psykolog Anna Mann kurator Psykiatri för barn och unga vuxna BUV Örebro

Läs mer

Psykosomatik och klinik i ett barnperspektiv Borgholm 08-09-01

Psykosomatik och klinik i ett barnperspektiv Borgholm 08-09-01 Psykosomatik och klinik i ett barnperspektiv Borgholm 08-09-01 Gösta Alfvén Överläkare, docent, specialist barn och smärta Karolinska Universitetssjukhuset Vår kropp och själ är ett. Men som i all vetenskap

Läs mer