Metallurgi. en del av Innovativa Sverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Metallurgi. en del av Innovativa Sverige"

Transkript

1 Metallurgi en del av Innovativa Sverige

2 Producerad av Näringsdepartementet Foto s 1 Stig-Göran Nilsson/Jernkontoret. Trådläggare i trådvalsverk, Fagersta Stainless AB, Fagersta s 4 Per Murén/ NCC Roads AB. Nordkalks brytning i Storungs s 6 Stig-Göran Nilsson/Jernkontoret. Ämnen för truckgaffl ar, Fundia Special Bar AB, Smedjebacken s 8 Martin Sundström/NCC. Brofundament s 12 Stig-Göran Nilsson/Jernkontoret. Formatplåt, SSAB Tunnplåt AB, Borlänge s 16 LKAB. Pelletsprov s 18 Stig-Göran Nilsson/Jernkontoret. Tappning av råjärn från masugn. SSAB Tunnplåt AB, Luleå s Stig-Göran Nilsson/Jernkontoret. Stålpulver, Erasteel Kloster AB, Söderfors s 24 Jörgen Svendsen/Pressens bild. Boliden Minerals koppargruva i Aitik s 26 Christer Kjellén/Stenutveckling Nordiska AB. Offerdals skiffer i La Défence, Paris s 28 Max Brouwers/Johnér Tryck Danagårds grafi ska Artikelnummer N5057

3 Innehållsförteckning Förord 5 Inledning 7 Visioner och strategier 9 Strategiprogram 13 Omvärldsbeskrivning 17 Svenska förutsättningar 19 Beskrivning av branscherna 23 Strategigrupp och sekretariat 29

4 4 En del av Innovativa Sverige

5 Förord Regeringens uppfattning om hur vi ska möta den internationella konkurrensen är klar. Sverige ska konkurrera genom kunskap, innovation och förnyelse. Vi ska inte konkurrera med hjälp av låga löner och försämrade arbetsvillkor. Vi ska fortsätta att ligga högt upp i för ädlingsvärde kedjan och utvecklas med högteknologi och med de internationella marknaderna. Statens roll är att skapa förutsättningar för att Sverige ska ha världens bästa forskning och utbildning, stabil samhällsekonomi, förstklassigt företagsklimat och ett väl fungerande innovationssystem. Att utveckla förutsättningarna för innovation, för produktion och för företagande är helt avgörande för att Sverige även framöver ska vara framgångsrikt i den allt tuffare internationella konkurrensen som präglar den globala metallurgin. I juni 2004 presenterade regeringen sin innovationsstrategi Innovativa Sverige en strategi för tillväxt genom förnyelse (Ds 2004:36). Strategin fungerar som en plattform för att stärka Sverige som kunskapsnation. Visionen är klar. Sverige ska vara Europas mest konkurrenskraftiga, dynamiska och kunskapsbaserade ekonomi, och svensk metallurgi ska vara den mest konkurrenskraftiga i Europa. Efter att statsministern i regeringsförklaringen 2004 bjudit in till branschsamtal, inom ett antal näringslivssektorer, påbörjades arbetet med att utarbeta strategiprogram för dessa. En väl fungerande dialog mellan stat och näringsliv är grunden i en modern näringspolitik. Detta strategiprogram för svensk metallurgi är ett steg i den serie av program som inletts med flyg- och rymdstrategin och fordonsstrategin och kommer att följas av program för IT/Telekom, Skog/Trä samt Läkemedel/Bioteknik. Den svenska metallurgin är en av landets basnäringar. För att utveckla sysselsättning och hållbar tillväxt spelar metallurgin en viktig roll för hela det svenska näringslivet genom att förse detta med råvaror, teknologi och miljökunnande. Genom samarbete mellan stat och näringsliv, myndigheter och organisationer kan vi förbättra metallurgins konkurrenskraft och den svenska välfärden. Det är därför med stor stolthet vi här presenterar strategiprogrammet Metallurgi en del av Innovativa Sverige. Thomas Östros Näringsminister Ulrica Messing Infrastrukturminister En del av Innovativa Sverige 5

6

7 Inledning De branscher som omfattas av det strategiska programmet för metallurgi är järn- och stålindustrin, gruvor och smältverk, utrustningsindustrin och industrimineral-, ballast- och stenindustrierna. Dessa branscher är en del av den svenska basindustrin och hör ihop genom undersökning och utvinning av naturresurser. Dessa kan bearbetas och bidra till förädlade och högteknologiska produkter som exporteras över hela världen eller används i Sverige. Basindustrin är ryggraden i svensk industri och Sverige har toppositioner att vidareutveckla. Järn- och stålindustri, gruvor och smältverk och vidareförädlingen inom verkstadsindustrin är sammantaget av stor betydelse för det svenska industrisystemet, den ekonomiska tillväxten och exportnettot. Exportberoendet kommer att öka och samspelet med omvärlden blir än mer betydelsefullt. Företagen finns över hela landet och branschernas regionala tilllväxtaspekter ska tillvaratas. Inom länens arbeten med regionala tillväxtprogram (RTP) lyfter 14 län fram metallurgi som ett viktigt område. Det finns ett värde i att de berörda branscherna arbetar i starka kluster. Kunskaper och utvecklingsmöjligheter, innovativa metoder och produkter gör att nya marknader tas till vara. Klustersamarbetet bör samtidigt bidra till att dubbelarbete undviks. Konkurrenskraften i de aktuella branscherna är beroende av forskning och utveckling inom väl utvalda strategiska områden. Hög internationell standard på de för branscherna relevanta utbildningarna är viktigt för rekrytering av kompetent arbetskraft. Förutsägbara spelregler som stimulerar tillväxt och långsiktigt hållbar resursanvändning och resursutveckling är nödvändiga delar och bidrar till ökad konkurrenskraft och tillväxt. Aktuella insatsområden för strategiprogrammet är projekt inom forskning och utveckling, kompetensförsörjning och hållbar utveckling. Strategiprogrammet ska följas upp genom återkommande möten i strategigruppen. En del av Innovativa Sverige 7

8

9 Visioner och strategier De svenska metallurgi- och bergnäringarna leder den internationella utvecklingen inom strategiskt utvalda områden. Spjutspetsteknologi, högt förädlade produkter och hållbar resursanvändning karaktäriserar hela värdekedjan från naturresurser till kund. Detta ger god internationell konkurrenskraft och bidrar till välstånd och tillväxt i vårt land. Visionen ska uppnås med strategier för tre fokusområden: Strategi för Forskning och Utveckling Världsledande forskning och utveckling med fokus på väl utvalda strategiska nischer som bidrar till högt förädlade produkter, starka industriföretag och starka kluster. Strategi för Kompetensförsörjning Utbildning av hög internationell standard för att säkra tillgång till kompetent arbetskraft i hela produktionskedjan. Strategi för Hållbar Utveckling Förutsägbara spelregler som stimulerar tillväxt och stärker industrins internationella konkurrenskraft. I detta ingår en säker elförsörjning och tillgång till el till konkurrenskraftiga priser. Det moderna samhällets behov av metaller och mineralprodukter ska tillgodoses genom en långsiktigt hållbar användning och utveckling av naturresurser. STRATEGI FÖR FORSKNING OCH UTVECKLING Världsledande forskning och utveckling med fokus på väl utvalda strategiska nischer som bidrar till högt förädlade produkter, starka industriföretag och starka kluster. Branscherna inom metallurgi arbetar under olika förutsättningar och samarbetar med ett stort antal utbildningsanordnare, universitet och högskolor samt andra forskningsutförare. Flera olika kluster med varierande samarbete finns framför allt inom stål-, gruv- och bergmaterialområdet. Marknaden för de svenska företagen är internationell. I den allt hårdare konkurrensen är det därför avgörande för näringslivets fortsatta utveckling att Sverige satsar på och utvecklar unik spetskompetens inom forskning och utveckling. Kvalificerad forskning inom strategiska områden skapar goda förutsättningar för branschernas konkurrenskraft. Målet är att svensk FoU fortsatt ska vara världsledande inom utvalda strategiska nischer. Genom samarbete mellan offentliga och industriella aktörer har Sverige goda möjligheter att skapa starka FoU-miljöer som möjliggör fortsatt internationellt ledande ställning. Forskning vid universitet, högskolor och institut, som bedrivs i nära samarbete med branscherna är väsentlig för en långsiktig kunskapsuppbyggnad. Sådant samspel är viktigt inom metallurgiområdet för att utveckla forskning som är av hög vetenskaplig kvalitet och tillgodoser industrins behov. Kontinuitet och långsiktighet i finansiering av projekt och program är avgörande för att bygga upp och behålla kritisk massa. För industrin är det angeläget att eftersträva långsiktig finansiering inom strategiskt viktiga områden. Avsikten är att branschinriktade program som genomförs ska samfinansieras av staten och deltagande företag. Detta är ett sätt att skapa starka FoU-miljöer av den storlek som behövs för de nödvändiga industriella satsningarna och för fortsatt ledarskap på en utpräglat internationell och konkurrensutsatt marknad. För att stärka möjligheterna till kommersialisering av forskningsresultat och innovationer i näringslivet bör åtgärder vidtas för att underlätta för små och medelstora företag att få tillgång till kapital. Ett system med garantier som ger företagen ökade möjligheter att få tillgång till riskkapital och kortfristiga krediter bör införas. Detta skulle kunna ge bättre förutsättningar för innovativa företag att etablera sig på nya marknader och introducera nya produkter. Det är även angeläget för Sverige att tillgodogöra sig resultaten av den grundläggande och tillämpade forskning som bedrivs i andra länder samt att aktivt delta i internationellt forsknings- och utvecklingssamarbete både inom och utanför EU. En samverkan mellan Finland och Sverige när det gäller En del av Innovativa Sverige 9

10 forskning och utveckling är intressant för de båda länderna. Forsknings- och innovationsmiljöer i världsklass är en förutsättning för att nya och befintliga kunskapsföretag ska finna Sverige attraktivt. STRATEGI FÖR KOMPETENSFÖRSÖRJNING Utbildning av hög internationell standard för att säkra tillgång till kompetent arbetskraft i hela produktionskedjan. För att industrin ska vara internationellt konkurrenskraftig krävs tillgång till kompetent personal på alla nivåer i respektive delbransch. Kompetensförsörjningen är därmed en nyckelfråga och omfattar hela kedjan från specialkurser och yrkesutbildning på gymnasienivå till specialistutbildning och forskning på akademisk nivå. För att trygga det framtida kompetensbehovet inom branschen krävs insatser inom såväl den högre utbildningen som yrkesutbildningen samt åtgärder för att stärka bilden av och attityderna till branscherna i samhället. Intresset för utbildningar i naturvetenskap och teknik minskar internationellt. Sverige har lyckats relativt väl att rekrytera ungdomar till tekniska utbildningar trots att deras intresse för att satsa på en karriär inom industrin är vikande. Regeringen har bidragit till att stöd till utveckling och uppbyggnad av regionala yrkesutbildningscentrum, så kallade teknikcollege, lämnats där kommuner, skola och företag samverkar kring yrkesutbildning på gymnasial och eftergymnasial nivå. Det finns också industrigymnasier bl.a. inom de berörda branscherna som både attraherar elever och ger en mycket bra grund för arbete i industrin. Högskolans uppdrag är att bedriva utbildning och forskning. Högskolan har dessutom till uppgift att samverka med det omgivande samhället. Utbildningarna utformas utifrån studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Samverkansuppdraget tar sig olika uttryck vid lärosätena beroende på de lokala och regionala aktörerna. Genom ökat samarbete och dialog mellan universitet, högskolor och företag kan utbildningarnas attraktionskraft ökas. Ett ökat samarbete mellan universitet och högskolor är också angeläget. Genom att komplettera varandras kompetenser uppnås ett effektivt nyttjande av resurser och därmed kan en högkvalitativ utbildning erbjudas studenterna och framstående forskning inom svenska styrkeområden ges goda villkor. Ett sätt att kunna rekrytera ett tillräckligt antal studenter till för branscherna relevanta utbildningar är ökat internationellt samarbete på grundutbildningsnivå. Inom metallurgi, gruv- och mineralteknik förs samtal med Finland i avsikt att bredda rekryteringsbasen och utnyttja de båda ländernas samlade utbildningsresurser bättre. I såväl Sverige som Finland är det nationella behovet av specialutbildade ingenjörer inte tillräckligt för att universitetsutbildningar ska kunna genomföras inom nuvarande system. Genom att flera kursmoment genomförs på engelska vid svenska universitet och högskolor skapas också möjligheter att i större utsträckning rekrytera internationella studenter. Samspel med andra gruvländer är också av betydelse. Av potentiellt intresse för svensk industri är även de satsningar som utförs inom EU på de s.k. Erasmus- och Leonardoprogrammen som kanaliserar studentutbyte inom både högre utbildning och yrkesutbildning. STRATEGI FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Förutsägbara spelregler som stimulerar tillväxt och stärker industrins internationella konkurrenskraft. I detta ingår en säker elförsörjning och tillgång till el till konkurrenskraftiga priser. Det moderna samhällets behov av metaller och mineralprodukter ska tillgodoses genom en långsiktigt hållbar användning och utveckling av naturresurser. De berörda branscherna arbetar med undersökning och utvinning av naturresurser som i många fall anses som ändliga. Emellertid gäller att metaller i princip är oändligt återvinningsbara. Metaller och mineral används som råvaror och för förädling till ett stort antal produkter som det moderna samhället kräver. Med tanke på den ökade efterfrågan på metaller till följd av tillväxten, bl.a. i Kina, är effektiva återvinningsprocesser och insamlingsmetoder för skrot av central betydelse i ett långsiktigt perspektiv. Ett exempel är projektet Stålkretsloppet inom Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (MISTRA). Ett systematiskt miljöarbete och ökad kompetens inom fö- 10 En del av Innovativa Sverige

11 retagen, bl.a. till följd av lagkrav och ekonomiska styrmedel, har bidragit till att minska utsläpp och energiförbrukning. Uppgiften nu är fortsatt utvecklingsarbete så att de svenska miljökvalitetsmålen kan uppnås samtidigt som målen för tillväxt, ökad konkurrenskraft och ökad sysselsättning uppnås. De tre dimensionerna i begreppet hållbar utveckling den ekonomiska, den sociala och den ekologiska måste med andra ord beaktas samtidigt. Förutsägbara och långsiktiga regler är av avgörande betydelse för fortsatt utveckling. Exportinsatser Insatser behövs för att vidmakthålla, utveckla och stödja svenska företags förmåga att lyckas internationellt och utnyttja globaliseringens möjligheter för en fortsatt hög exportandel i de aktuella branscherna. Detta gäller särskilt vid utveckling av nya produkter där den svenska marknaden inte är tillräcklig för att bära utvecklingskostnaderna. Konkurrensen ökar ständigt inom de flesta branscher med allt fler globala aktörer. För att svenska företag ska ha möjlighet att utveckla en stark position, krävs att de lyckas öka sina marknadsandelar. Kraftsamling inom en bransch i partnerskap med en grupp av företag kan i sådana fall öka den gemensamma styrkan och öppna nya möjligheter. En stor potential finns inom kvalificerade tjänste- och produktföretag som växer upp i närheten av redan etablerade företag. Ett annat exempel är miljöteknik vars marknad växer snabbt. Att tillvarata sådana internationella affärsmöjligheter inom de nu aktuella branscherna kan vara en viktig komponent i arbetet för en fortsatt stark konkurrenskraft. Många internationella företag arbetar med konceptet Corporate Social Responsibility (CSR) som i princip innebär att företagen i vissa avseenden tar initiativ till åtgärder som går längre än vad lagar och förordningar kräver. Åtgärderna görs för att stärka kvaliteten och kan gälla t.ex. yttre miljö, arbetsmiljö eller relationer till markägare och närboende. Sådana åtgärder kan bidra till stärkt konkurrenskraft för företagen och till en hållbar samhällsutveckling i Sverige och internationellt. Det pågår internationellt standardiseringsarbete på området. Regeringen lanserade i mars 2002 initiativet Globalt Ansvar för att stimulera näringslivet att verka för en global utveckling genom ökat socialt och miljömässigt ansvar. Utgångspunkten är OECD:s riktlinjer för multinationella företag och principerna i FN:s Global Compact. Genom processförbättringar kan en större del av mineralresurserna utvinnas. Vi kan idag utnyttja ett ton stål avsevärt mycket bättre än för hundra år sedan. Liknande förutsättningar finns inom gruvnäringen. Utvecklade prospekteringsmetoder och utvinningsmetoder kan leda till exploatering av resurser som tidigare varit okända eller bedömts som olönsamma. Mer finns att göra nationellt, inom EU och globalt. Det kommer ständigt nya krav och det kommer att krävas banbrytande forskning. Energi och klimat Stål- och gruvindustri samt kalk- och cementindustri hör till de energiintensiva industribranscherna. Energianvändningen varierar därutöver mellan de olika branscherna. Gemensamt är dock att el oftast är den viktigaste energiformen vid sidan av de energiformer som används som reduktionsmedel i olika processer. God och säker tillgång på el till konkurrenskraftiga priser är viktiga faktorer för basindustrins utveckling. Många företag har utvecklat ett samarbete med kommunen och levererar restenergi till de kommunala fjärrvärmenäten. Elkostnaden är en viktig drivkraft för effektivisering. Företagen har sedan lång tid arbetat målmedvetet för en effektivare energianvändning. Elpriset och dess utveckling är avgörande för den långsiktiga utvecklingen för många av företagen. Energi- och klimatpolitiska åtgärder har därför stor betydelse. Det gäller exempelvis utsläppshandeln och dess indirekta inverkan på elpriset. Regeringen gav den 6 oktober 2005 Energimarknadsinspektionen i uppdrag att analysera elmarknadens funktionssätt med tonvikt på konkurrensen och prisbildningen på elmarknaden samt att överväga behovet av eventuella åtgärder för att säkerställa en väl fungerande konkurrens och en effektiv prisbildning. Tillgången till och priset på drivmedel är viktig för alla delbranscherna då en stor del av produkterna transporteras med bil. Allteftersom övriga produktionskostnader successivt minskar får transportkostnaden ökad betydelse. En god infrastruktur är en viktig förutsättning för företagens lönsamhet och tillväxt. En del av Innovativa Sverige 11

12 12 En del av Innovativa Sverige

13 Strategiprogram De tre strategierna för forskning och utveckling, kompetensförsörjning och hållbar utveckling är grunden i strategiprogrammet. Programmet innehåller också förslag till ett antal åtgärder som bidrar till att realisera visionen. De föreslagna åtgärderna har i många fall ett starkt inbördes beroende. Vid genomförande av åtgärderna bör detta beaktas. Den aktör eller de aktörer som är ansvariga för att driva processen framåt anges efter varje förslag. Åtgärder inom strategin för forskning och utveckling 8 Stålforskningsprogram Verket för innovationssystem (Vinnova) bör ges i uppdrag att tillsammans med industrin analysera förutsättningarna för ett innovativt och framtidsinriktat stålforskningsprogram samt lämna förslag till utformning av ett sådant program. Den plan för stålforskningen i Sverige som Jernkontoret utarbetat för stålbranschens gemensamma forskningsbehov bör utgöra en utgångspunkt i arbetet. (Näringsdepartementet) 8 Gruvforskningsprogram Sveriges geologiska undersökning (SGU) bör ges i uppdrag att gemensamt och i samråd med Vinnova och industrin analysera förutsättningarna för ett innovativt och framtidsinriktat forskningsprogram samt lämna förslag till ett sådant program. Programmet ska särskilt bidra till utveckling av områden där den svenska gruvindustrin och smältverken bedöms ligga i eller nära teknikfronten. Detta kan t.ex. avse effektivare process- och produktionsmetoder, utveckling av nya material och produkter, utvecklad miljöteknik, återanvändning och återvinning i enlighet med Bergforsks förslag. (Näringsdepartementet) 8 Geovetenskaplig forskning SGU bör ges i uppdrag att i enlighet med industrins önskemål och i samråd med andra relevanta myndigheter analysera möjligheterna att i anslutning till myndighetens uppgifter inom geovetenskaplig forskning inkludera en ökad fokusering på malmgeologiskt relevant forskning samt möjligheter till industriell medverkan vid projektprioritering. (Näringsdepartementet) 8 Energiforskning Inom det långsiktiga energipolitiska programmet genomförs insatser kring forskning, utveckling och demonstration inom flera olika områden. Ett av dessa områden gäller energianvändning och energieffektivisering inom industrin. Verksamheten fokuseras på energiintensiva branscher. Arbete pågår för närvarande med utformning av strategier, visioner och kriterier för prioritering av energiintensiv industri bland annat på det metallurgiska området. (Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet) 8 Program för industrimineral-, ballastoch stenindustrierna I syfte att stärka industrimineral-, ballast- och stenindustriernas konkurrenskraft och tillväxt bör SGU ges i uppdrag att tillsammans med industrin och relevanta myndigheter utforma förslag till fortsättning av det tidigare MinBaS-programmet. Programmet ska särskilt bidra till utveckling av potentiella innovationsområden, funktionsbaserade högkvalitativa produkter ur industriella mineral och bergarter med speciellt fokus på miljöteknik och små och medelstora företag. Åtgärder som bidrar till goda former för teknikspridning mellan företag och akademi bör ingå. (Näringsdepartementet) 8 Program för utrustningsindustrin I syfte att stärka de svenska små och medelstora företagens samverkan med de svenska storföretagen inom metallurgi bör Verket för näringslivsutveckling (Nutek) ges i uppdrag att i samarbete med andra relevanta myndigheter samt berörd industri undersöka möjligheterna att utveckla ett nationellt företagsdrivet klusterprogram. Programmet bör innehålla åtgärder om strategisk samverkan mellan företag, nätverksbyggande, företagsdrivna och innovativa satsningar, samarbete över teknikgränser, systemlösningar samt insatser för att öka företagens förmåga att konkurrera internationellt. (Näringsdepartementet) En del av Innovativa Sverige 13

14 8 Kompetenscentrum inom metallurgi i Värmland Landshövdingen i Värmlands län har ett särskilt uppdrag från regeringen att arbeta för ekonomisk tillväxt och stärkt konkurrenskraft i Karlstad/Kristinehamnsregionen. Tillsammans med mer än 100 företag i regionen har ett förslag om inrättande av ett kompetenscentrum för metallbearbetning utarbetats. Detta centrum är tänkt att inriktas mot tillämpade produktinnovationer utgående från de värmländska företagens behov av att uppgraderas från legoleverantörer till företag med egna produkter och vara en knutpunkt mellan grundforskning och innovationsprocesser i företagen. (Landshövdingen i Värmlands län) 8 Kapitalförsörjning För att stärka möjligheterna till kommersialisering av forskningsresultat och innovationer i näringslivet har regeringen avsatt medel som ska säkerställa tillgången på kompetens och kapital i tidiga utvecklingsskeden. Tyngdpunkten i satsningen är bildandet av Innovationsbron AB, en nationell koncern som sammanför flera av de offentliga finansiärerna av tidigt utvecklingskapital i en organisation. För att ytterligare stärka finansieringen i tidiga skeden kommer Stiftelsen Industrifonden att samverka med Innovationsbron via sitt marknadskompletterande kapital. Nutek och ett antal regionala aktörer ska även genomföra regionala riskkapitalinsatser med stöd av strukturfondsmedel från EU. De regionala riskkapitalinsatserna ska ha ett nära samarbete med privata regionala riskkapitalbolag och investeringarna ska ske på marknadsmässiga villkor. Dessa verktyg för kapitalförsörjning bör kunna ha betydelse för företag inom de berörda branscherna. (Innovationsbron/Industrifonden/Nutek) 8 Effektiviserad samverkan nationellt och internationellt För att få bästa utväxling på FoU-insatser och klustersamarbete bör pågående samarbeten avseende forskning och utveckling mellan alla delbranscher inklusive leverantörer och kunder förstärkas och effektiviseras. Möjligheterna att föra samman verksamheter inom vissa nätverk bör övervägas av industrin i syfte att undvika dubbelarbete och förbättra resultatet. Nätverksskapande kontakter mellan företag och myndigheter kan också behöva effektiviseras. Fortsatt utveckling av samarbetet inom EU bör främjas. Organisationer och enskilda företag bör delta aktivt i olika nätverkssamarbeten inom EU:s ramprogram och bidra till utarbetande av nya samarbeten och programförslag. (Industrin) Åtgärder inom strategin för kompetensförsörjning 8 Kompetensförsörjning Behovet av kompetensförsörjning varierar över tiden och kräver därför kontinuerlig bevakning och uppdatering. Staten har en central roll för att tillgodose och ansvara för utbildning och regelverk medan industrin har en viktig roll genom att arbeta med imagefrågor för att dra till sig kompetens och genom att erbjuda praktikplatser. För att få ett effektivt samspel mellan de olika aktörerna bör industrin i dialog med universitet och högskolor samt andra utbildningsanordnare finna former för att se över och försäkra att relevanta och efterfrågade ämnen inkluderas i de utbildningar som riktas mot de olika delbranscherna. En dialog bör även föras kring geografisk koncentration av specialistutbildningarna i syfte att övervinna problemen med att uppnå en kritisk massa för att upprätthålla relevanta utbildningar. (Industrin) 8 Samverkan med Finland kring utbildning och forskning För att utveckla norra Europas position som en stark gruvoch metallregion bedöms en samverkan med Finland vara värdefull. Banden mellan svensk och finsk gruv- och metallindustri har stärkts på ett påtagligt sätt det senaste decenniet. För att upprätthålla och vidareutveckla konkurrenskraft och tillväxt behövs forskning och utveckling av högsta internationella klass. Inom tillämpad forskning och på utbildningsområdet finns möjligheter att utöka samverkan mellan de båda länderna. Frågorna hanteras bl.a. inom ramen för högnivådialogen mellan Sverige och Finland som tidigare i år initierades av de båda ländernas statsministrar. (Utbildnings- och kulturdepartementet, Näringsdepartementet) 14 En del av Innovativa Sverige

15 8 Verka för ökat svenskt deltagande i internationella utbildningsprogram Inom EU finns de s.k. Erasmus- och Leonardoprogrammen för samverkan och utbyte inom både högre utbildning och yrkesutbildning. Det är inte fullständigt känt i vilken omfattning dessa utnyttjats för att stärka t.ex. specialistkompetenser av vikt för metallurgiindustrierna. De svenska metallurgi- och bergnäringarna bör i samverkan med övriga aktörer stimulera ett ökat svenskt deltagande i EU:s utbytesprogram. (Industrin) Åtgärder inom strategin för hållbar utveckling 8 Dialog om energi- och klimatpolitik Regeringen och den energiintensiva industrin bör även i fortsättningen föra en dialog om utsläppshandel och övriga energi- och klimatpolitiska styrmedel av betydelse för branschernas utveckling. (Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, Finansdepartementet, Näringsdepartementet, den energiintensiva industrin) 8 Program för energieffektivisering i energiintensiva företag (PFE) De flesta energiintensiva företag deltar i det nyligen införda programmet för energieffektivisering, som bl.a. innebär att energiledningssystem införs. Företagen och regeringen bör fortsatt samarbeta inom ramen för programmet. (Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, den energiintensiva industrin) 8 Utarbetande av en vägledning om prospektering i Natura 2000-områden Beträffande Natura 2000-områden gäller särskilda regler som är införda i miljöbalken och förordningen om områdesskydd. Regeringskansliet bör undersöka möjligheterna att låta SGU och Naturvårdsverket, efter samråd med industrin, utarbeta en vägledning om lämpliga sätt att prospektera i skyddade områden och då främst Natura 2000-områden. (Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, Näringsdepartementet) 8 Flygmätningskampanj i Norrbotten, Västerbotten och Bergslagen Hållbar utveckling förutsätter bland annat god information om vilka mineralresurser som finns i Sverige. Ett viktigt underlag för mineralprospektering är flyggeofysisk information. Prospekterande företag har påtalat brister på detta område. SGU bör ges i uppdrag att analysera de närmare förutsättningarna för och effekterna av en ny flygmätningskampanj i vissa prospekteringsintressanta områden samt vad som krävs för att detta arbete ska kunna integreras i SGU:s nya långsiktiga mål. (Näringsdepartementet) 8 Effektiv tillgång till prospekteringsintressant information SGU bör ges i uppdrag att i samråd med berörd industri analysera och klargöra behoven, förutsättningarna, kostnaderna och effekterna av förbättrad tillgång till prospekteringsintressant information. (Näringsdepartementet) 8 Frivilliga åtaganden/csr Industrin bör redovisa exempel på sitt arbete med frivilliga åtgärder för att utveckla och förbättra förhållningssätt och effekter inom yttre miljö, arbetsmiljö eller när det gäller t.ex. markägare och närboende. (Industrin) En del av Innovativa Sverige 15

16 16 En del av Innovativa Sverige

17 Omvärldsbeskrivning En stark global efterfrågan på stål under senare år har lett till snabb produktionsökning. Under de senaste tio åren har produktionen ökat med i genomsnitt 3,8 procent per år. Världsproduktionen av råstål uppnådde och passerade under 2004 den magiska gränsen 1 miljard ton. Efterfrågeökningen förklaras till största del av Kinas snabba ekonomiska tillväxt. Även i övriga delar av Asien har efterfrågeökningen varit stark. På kort tid har även produktionen av stål ökat kraftigt i Kina. År 2004 uppgick Kinas produktion av råstål till 25,8 procent av världsproduktionen. Detta är nästan en tredubbling av produktionsvolymen sedan Under 2004 ökade produktionen av råstål i Kina så kraftigt att denna ökning överstiger Tysklands hela årliga råstålsproduktion. Tyskland är den största producenten i Europa. Den strukturrationalisering som genomförts tidigare inom svensk stålindustri pågår nu internationellt. Ett antal stora stålkoncerner utvecklas med produktion på många håll i världen. Ett par exempel är Mittal Steel med verksamhet i hela världen samt det europeiska företaget Arcelor med anläggningar i fem EU-länder samt Brasilien. Den stigande efterfrågan på stål har skapat en ny situation för alla aktörer på marknaden med högre volymer och priser på råvaror såsom kol, järnmalm, skrot och legeringsämnen. Fraktkostnaderna har också stigit kraftigt. Detta är till nackdel för svensk stålindustri som har längre transportsträckor till kunderna än vad konkurrenterna har. Stor efterfrågan på metall Konsumtionen av metall har under senare år ökat med cirka tio procent/år. Detta har inneburit att järnmalmspriserna och flera andra metallpriser under 2005 befinner sig på rekordhöga nivåer. I Kina konsumeras procent av alla metaller i världen. De industrialiserade ländernas metallkonsumtion har inte minskat i den takt som tidigare förespåtts. Om tillväxten i andra delar av Asien förutom Kina fortsatt är positiv bedöms efterfrågan på metall ligga på en hög nivå. Höga prisnivåer leder till att prospekteringen efter nya fyndigheter ökar samtidigt som drivkraften för återanvändning förstärks. Uppskattningsvis hanteras 35 miljarder ton malm och gråberg varje år i alla branscher inklusive metalller, industrimineral, kol, grus och sten. Av detta bryts cirka 10 procent under jord. Guld, koppar och järnmalm är de metaller som är värdemässigt störst. Viktiga förutsättningar för den globala gruvnäringen är att tillräckliga resurser kan avsättas till prospektering efter nya fyndigheter, till utveckling av nya metallurgiska metoder och sist men inte minst att företagen lyckas hantera långsiktiga miljöproblem. Den svenska gruvindustrins konkurrenter finns framför allt i Australien, Sydafrika, Sydamerika och Kanada. Kvalificerade industrimineral finns och produceras av företag i ett stort antal länder med tydlig dominans för industriländerna. Under senare år har det skett en omstrukturering i företagen mot ökad specialisering och koncentration av ägandet inom vissa produktområden. Detta har drivits fram för att förbättra lönsamheten. Kraven ökar på leverantören av mineralprodukter att leverera teknisk service/funktion hos kunden för att etablera ett långsiktigt samarbete. Marknaden för högförädlade produkter ökar, t.ex. för filler och pigment. Bergmaterial (ballast) produceras och används i alla länder i världen. Produktionen är lokal beroende på stor tillgång på råvara. Världsproduktionen uppskattas grovt vara 14 miljarder ton per år. I Europa får krossat berg som ballast en allt större geografisk spridning. Det är lämpligt berg i kustnära områden som ofta exporteras. Det finns en tydlig trend mot att större produktionsbolag bildas eftersom bergtäkter kräver stora investeringar. I många länder är naturgrus en bristvara, därför används i ökande utsträckning alternativa material främst krossberg, men också återanvänt byggmaterial. Natursten kan produceras och transporteras för användning över hela världen p.g.a. relativt högt pris på eftertraktade stensorter och förhållandevis låga fraktkostnader. Världsproduktionen, som ökat mycket kraftigt under de senaste 20 åren, uppskattas till cirka 40 miljoner ton med Italien, Kina, Spanien och Indien som största producenter. En del av Innovativa Sverige 17

18 18 En del av Innovativa Sverige

19 Svenska förutsättningar Sverige har en mycket lång tradition inom bergshanteringen. Rena svenska malmer har i många fall varit en förutsättning för utveckling av produkter av hög kvalitet och denna förutsättning förvaltas genom dagens utveckling av nischprodukter med höga kvalitetskrav. Den s.k. Fennoskandiska skölden är en geologisk formation som går genom Finland, Sverige och Norge och som av prospektörer anses ge goda förutsättningar för mineralfynd. Andra svenska förutsättningar är bra vägar, engelskspråkig befolkning, bra minerallag och strikt miljölagstiftning. Att det finns gruvor i landet och att nya gruvor sätts igång är ett tydligt tecken på att geologi, infrastruktur och regelverk fungerar. Bland de internationella företag som prospekterar i Sverige finns fyra av världens största gruvbolag representerade. Sverige är således i internationell konkurrens intressant som prospekteringsland. I ett globalt perspektiv är Sverige ett litet gruvland men berggrunden bedöms av många globala prospekteringsbolag som underprospekterad och intressant. Detta innebär att det under 2004 prospekterades för 250 miljoner kronor i Sverige. Vid halvårsskiftet 2005 var antalet ansökningar om nya undersökningstillstånd dubbelt så stort jämfört med samma tid Genom strategisk produkt- och teknikutveckling har LKAB kunnat hävda sin konkurrenskraft på den internationella marknaden. Den järnmalm som finns i LKAB:s gruvor är magnetitmalm som ger en konkurrensfördel genom att det går åt mindre energi än för andra typer av järnmalm vid förädlingen till pellets eller sinter. Stål producerat av LKAB:s pellets ger världens lägsta koldioxidutsläpp. LKAB:s experimentmasugn ger unika möjligheter att utveckla pellets dels för optimal masugns- eller direktreduktionsdrift, dels som specialprodukter för olika kunders behov. Svenska gruvor och smältverk når högt ställda krav på teknisk utveckling och låga utsläpp till miljön. Global marknad med höga krav Den ökade internationella efterfrågan på stål gäller i ännu högre grad för högförädlade och avancerade stålprodukter. Eftersom den svenska järn- och stålindustrin i allt väsentligt verkar på en global marknad i hård internationell konkurrens ställs höga krav på både produkter och marknadsorganisation. En öppen och fri handel är följaktligen av största betydelse. De svenska företagen har etableringar över hela världen och arbetar i nära kontakt med sina kunder, vilket är av mycket stor betydelse för produktutveckling och forskning. Stålexport från SEK/ton 1 Sverige Finland Slovenien Schweiz USA Italien Tyskland Japan Tabell 1 Genomsnittligt exportpris år 2003, samtliga stålsorter. Källa: Iron and Steel Statistics Bureau För både gruv- och stålindustrierna gäller att det produceras allt större volymer med allt färre sysselsatta. Detta har uppnåtts genom automatisering och utvecklandet av en hög teknologinivå, inom IT och inom andra områden. I Sverige finns potential att utveckla produktionen av industrimineral för export till andra EU-länder. Detta gäller främst mineraltyper som inte finns tillgängliga inom EU eller som börjar bli bristvaror. Exempel är högkvalitativ ballast, byggnadssten, fältspater och dolomit av god kvalitet samt grafit, wollastonit och kaolin. Svenska producenter har lyckats väl när det gäller teknikutveckling och marknadskrav. Detta kan vara en av anledningarna till att internationella producenter har visat ett ökat intresse för att inkludera svenska enheter i sina koncerner. Att utveckla bergmaterialbranschen mot en ökande exportmarknad kräver bl.a. etablering av bergmaterialtäkter i kustområden med tillgång till hamnar. Naturstensindustrin utvinner ett antal unika stensorter som är uppskattade internationellt och som har ett högt marknadsvärde. De svenska företagens möjligheter att hävda sig på en konkurrensutsatt marknad bedöms vara att fortsätta producera de stenkvaliteter med stark färg och tilltalande mönster som är efterfrågade och betingar ett högt pris. Samverkan med regionala tillväxtprogram I länens arbete med regionala tillväxtprogram (RTP) lyfter 14 En del av Innovativa Sverige 19

20 län fram metallurgi som ett viktigt område. Tyngdpunkten i förslagen ligger på vidareförädling av metaller som har en stor utvecklingspotential. Vidareförädlingen omfattar flera branscher och produktområden. I många län pågår satsningar på kompetens och produktutveckling för vidareförädling och på mer eller mindre långt utvecklade företagskluster som bärare av utvecklingen. Det bör undersökas hur satsningarna i RTP kan samverka med strategiprogrammet för metallurgi. Forskning och utveckling Svensk materialforskning är internationellt framstående med sin huvudsakliga grund i gruvnäring och metallindustri. Exempelvis har svensk stålindustri utvecklat viktiga exportprodukter genom samverkan med materialforskare. I den senaste forskningspolitiska propositionen Forskning för ett bättre liv (prop. 2004/05:80) presenterades även en satsning på teknisk forskning, bland annat inom materialområdet, som innebär att resurserna till teknisk forskning på Vinnova och Vetenskapsrådet ökar med 350 miljoner kronor årligen, när satsningen är fullt utbyggd Företagen har under många år gjort strategiska satsningar för att stödja långsiktiga forskningsprojekt och bygga upp forskargrupper kring viktiga områden vid universitet, högskolor och forskningsinstitut. I Sverige utförs stålforskning av stålföretagen, forskningsinstituten Metallurgical Research Institute AB (MEFOS) och Korrosions- och Metallforskningsinstitutet (KIMAB) samt Kungl. Tekniska högskolan (KTH), Luleå tekniska universitet (LTU) och Högskolan i Dalarna. Sedan länge finns dessutom ett nordiskt nätverk för stålforskning som styrs och samordnas av Jernkontoret. Svenska stålforskare är aktiva inom den europeiska stålforskningen, främst den som finansieras av den så kallade Kol- och Stålforskningsfonden och har där hävdat sig mycket väl i konkurrensen om projekt. Forskning inom metallurgi sker huvudsakligen vid KTH och LTU. Inom forskningsområdet gruv och metallurgi är LTU europaledande med en unik bredd. Forskningsområdet omfattar hela produktionskedjan från prospektering, gruvbrytning, anrikning till metallurgi-, avfalls- och miljöteknik. Universitetets nära samarbete med industrin har resulterat i uppbyggnaden av ett antal forskningscentra, till exempel MiMeR, Agricola Research Centre, Swebrec, Process-IT, och Hjalmar Lundbohm Research Centre. Tillsammans har gruvindustrin genom stiftelsen MITU, akademin genom LTU och samhället genom föreningen Georange planerat FoUprogrammet Bergforsk. Forskning inom bergmaterialområdet bedrivs i samverkan med industrin vid Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Svensk Bergteknisk Forskning (SveBeFo) inom produktionsteknik och vid KTH inom geologi, mark- och vattenteknik samt efterbehandling. Inom industrimineral är det Föreningen Mineralteknisk Forskning (MinFo) som arbetar med kollektiva FoU-program för mineralindustrin och leverantörerna. Detta sker vid LTU och i samarbete med bl.a. Cement- och Betonginstitutet. Naturstensindustrin arbetar med forskningsprojekt i samarbete med Lunds tekniska högskola, Sveriges lantbruksuniversitet och Högskolan i Kalmar när det gäller bland annat natursten i byggandet samt livscykelanalyser. 20 En del av Innovativa Sverige

21

22 BERGSSTATEN Källa: Bergsstaten

23 Beskrivning av branscherna Fakta om järn- och stålindustrin Stålet är en av Sveriges viktigaste exportvaror. År 2004 exporterades 4,7 miljoner ton stål till ett värde av 47,5 miljarder kronor vilket motsvarar cirka 90 procent av produktionsvärdet. Sverige är unikt i världen med sin höga andel legerat stål 53% vilket kan jämföras med övriga EU-15 som ligger på 15% samt Japan och USA som båda har 10% legerat stål i sin produktion. Som en följd av en uttalad fokusering på nischprodukter är den svenska järn- och stålindustrin världsledande inom noga utvalda produktsegment där den erövrat mycket stora andelar av världsmarknaden. Följande är exempel på produktgrupper där den svenska järn- och stålindustrin har världsledande positioner: Rostfria sömlösa rör från Sandvik Materials Technology Tråd och band för värmegenerering från Kanthal Rostfri plåt från Outokumpu Stainless Verktygsstål från Uddeholm Snabbstål från Erasteel Kloster Höghållfasta stål från SSAB Järnpulver från Höganäs Kullagerstål från OVAKO Den svenska järn- och stålindustrins nischstrategi hade inte varit möjlig att genomföra utan företagens egna omfattande satsningar på forskning samt indirekt genom stålforskningsinstituten MEFOS och KIMAB. Den svenska järn- och stålindustrin satsar hela 2% av omsättningen på FoU. Detta ska jämföras med 1% för EU-15, 0,5% i USA och 1,8% i Japan. Branschen karaktäriseras också av sina globala etableringar och nära kontakt med slutanvändarna av produkten. Flera av företagen är helt eller delvis utlandsägda. Produktionen är i allt väsentligt koncentrerad till Mellansverige, mindre orter i Bergslagen och Luleå. Antal sysselsatta: Cirka personer. Fakta om gruvindustrin och Rönnskärsverken I Sverige finns sexton gruvor med huvudsakligen underjordsbrytning. Gruvorna har sex ägargrupper; LKAB, Boliden, Minmet, Lovisagruvan, Svartliden Guld och Lundingruppen. Vid Bolidens smältverksanläggning i Rönnskär utanför Skellefteå behandlas koppar-, bly- och guldsliger. Ur dessa framställs koppar, bly, guld och silver genom smältning och elektrolys. Rönnskärsverken är också en av Sveriges största återanvändare av elektronikskrot genom sin produktion av koppar, guld och platinametaller. Gruvindustrin satsar cirka 250 miljoner kronor per år i grundläggande forskning och utveckling. Produktionsvärde: Cirka 19 miljarder kronor. Exportintäkter: Cirka 10,5 miljarder kronor. Antal sysselsatta: Cirka personer. Tabell 2 Sveriges andel i gruvproduktionen inom EU-25 Järn 89,20% 1:a Guld 26,90% 2:a efter Finland Zink 23,80% 2:a efter Irland Silver 16,90% 2:a efter Polen Bly 30,40% 3:a efter Irland, Polen Koppar 11,40% 3:a efter Polen, Portugal En del av Innovativa Sverige 23

24 24 En del av Innovativa Sverige

25 Fakta om utrustningsindustrin Utrustningsindustrin har vuxit fram i nära samarbete med gruvindustrin och stålindustrin som krävande kunder. Atlas Copco och Sandvik tillhör med sin globala verksamheter de största företagen i världen inom bergborrning och transport, och för Sandviks del även för bergkrossar. ABB är ett av de största företagen när det gäller gruvspel, ventilationssystem och elförsörjning. Sund-Birsta är världens största leverantör av hanteringsutrustning för trådvalsverk och Åkers International är världens största tillverkare av gjutna valsar. Inom sprängteknik finns bl.a. Dyno Nobel och Kimit. Volvo tillverkar last- och grävmaskiner, traktorer, lastbilar och dumprar. ITT Flygt har en framstående position avseende tillverkning av pumpar till gruvindustrin. Av medelstora företag kan nämnas GIA Industrier som tillverkar lok och truckar och Hagby som tillverkar diamantborrningsutrustning för kärnborrning och för naturstensindustrin. Utöver dessa finns ett antal mindre teknikföretag som utvecklar och marknadsför mätinstrument och styrutrustning samt utrustning för bearbetning av natursten. Genom rationaliseringar har det under senare år uppstått ett svensk-finskt ägande i utrustningsindustrin. En stor del av Sandviks tillverkning av maskiner för borrning och bergtransport sker i Finland. Finska företag som Metso och Outokumpu har tillverkning av krossnings- och anrikningsutrustningar i Sverige. Exportintäkter: Uppskattas till drygt 16 miljarder kronor. Antal sysselsatta: Cirka personer. Fakta om bergmaterial Bergmaterial i form av krossberg, naturgrus och återvunnet, inert, material utgör basen i infrastrukturellt byggande. Bergmaterial används också som insatsråvara i asfalt och betong. Produktion: Drygt 77 miljoner ton, Sveriges till volymen största industriprodukt. Antalet tillståndsgivna täkter är cirka Den största produktionen sker i storstadsregionerna i Västra Götaland, Stockholms län och Skåne. Antal sysselsatta: Cirka personer. Produktionsvärde: Cirka 6 miljarder kronor. Export och import: 1-2 miljoner ton exporteras och importen är obetydlig. Producenter: Bland de större aktörerna kan nämnas NCC Roads AB, Swerock AB, Sand & Grus AB Jehander, Skanska Sverige AB samt Vägverket Produktion. Krav på större investeringar i bergtäkt i jämförelse med täkt av naturgrus har påverkat tendensen till mer samlat ägande. Ett stort antal täkter över landet drivs dock av små och medelstora företag. Täkter för naturgrus En del av Innovativa Sverige 25

26 26 En del av Innovativa Sverige

27 Fakta om industrimineral Industrimineral t.ex. kalksten, kvartsit, fältspat och leror är viktiga insatsvaror vid tillverkning av bl.a. cement, glas, papper, plast, stål och andra metaller samt inom det miljötekniska området. Produktion: Drygt 10 miljoner ton. Antal sysselsatta: Cirka personer. Produktionsvärde: 2 miljarder kronor. Export och import: Hälften av produktionen går på export. Sverige importerar 4,5 miljoner ton till ett värde av 2,5 miljarder kronor. Importen utgörs av sådana mineral som inte utvinns i landet. Producenter: Exempel på större producenter av kalkstensbaserade produkter är Cementa AB, Nordkalk AB, Björka Mineral AB, SMA Svenska Mineral AB, Askania AB, Baskarpssand Brogårdssand, Lafarge Svenska Höganäs, North Cape Minerals producerar kvarts/kvartssand/fältspat. Företagen är ofta små- och medelstora. Många ingår i större koncerner. SSAB Merox AB tillverkar specialprodukter inom industrimineralsektorn från restprodukter från SSAB:s järn- och stålproduktion. LKAB-ägda Minelco AB har en stor internationell industrimineralverksamhet samt tillverkning av specialprodukter baserade på järnoxider från LKAB. Ett antal mindre företag arbetar med utveckling av unika industrimineralfyndigheter för ny produktion. Fakta om natursten Natursten har använts för byggande sedan urminnes tider. Stenens livslängd och dess minimala behov av underhåll visar på unika egenskaper bl.a. i kretsloppssammanhang. Detta leder till att användningen ökar. Produktion: 1 miljon ton brutet material. Det finns 62 producerande täkter. Antal sysselsatta: Cirka personer. Produktionsvärde: Saluvärdet för naturstensprodukter är cirka 1 miljard kronor. Export och import: 25 procent går på export. Värdet av importen uppgår till 250 miljoner kronor. Kina är en stor handelspartner, både vad gäller export och import. Producenter: Branschen består av drygt 200 företag. Av dessa har endast 25 stycken fler än 10 anställda. De fyra största företagsgrupperingarna är Emmaboda Granit AB, AP-Sten AB, Bohusläns Kooperativa Stenindustri samt Skifferbolaget AB. Täkter för natursten Täkter för industrimineral En del av Innovativa Sverige 27

28 28 En del av Innovativa Sverige

29 Strategigrupp och sekretariat Följande personer har medverkat i strategigruppen Sven-Eric Söder Elisabeth Nilsson Tomas From Per Murén Ola Asplund Nils-Åke Carlsson Mats Öhrn Lars Ljung Per Eriksson Ulf Holmgren Björn Näsvall Anders Wenström Stina Gerdes Maria Gårding Wärnberg Bo Diczfalusy Olle Björk Nicklas Liss-Larsson Olof Sandberg Maria Dahl Torgerson Bengt Toresson Ann-Christin Cederlund Monika Mörtberg Backlund Näringsdepartementet (ordförande) Jernkontoret Föreningen för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige (SveMin) NCC AB Metallindustriarbetareförbundet Sveriges industritjänstemannaförbund Civilingenjörsförbundet och Sandvik Sveriges geologiska undersökning (SGU) Verket för innovationssystem (Vinnova) Verket för innovationssystem (Vinnova) Verket för näringslivsutveckling (Nutek) Exportrådet Utbildnings- och kulturdepartementet, Forskningspolitiska enheten Miljö- och samhällsbyggnadsdepartemenet, Energienheten Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, Energienheten Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, Energienheten Näringsdepartementet, Enheten för IT, forskning- och utveckling Näringsdepartementet, Enheten för IT, forskning- och utveckling Näringsdepartementet, Projektsekretariatet Näringsdepartementet, Enheten för hållbar utveckling och basnäringar Näringsdepartementet, Enheten för hållbar utveckling och basnäringar Näringsdepartementet, Enheten för hållbar utveckling och basnäringar En del av Innovativa Sverige 29

30 Följande personer har medverkat i sekretariatet Ann-Christin Cederlund Mathias Ternell Tomas From Göran Bäckblom Marianne Thomaeus Riitta Lindström Josefine Larsson Emma Åberg Lars Garnefält Anders Marén Björn Näsvall Sven Arvidsson Peter Hellsten Göran Hamne Sara Kilander Stina Gerdes Mats Johnsson Maria Gårding Wärnberg Nicklas Liss-Larsson Monika Mörtberg Backlund Näringsdepartementet, Enheten för hållbar utveckling och basnäringar (ordförande) Jernkontoret Föreningen för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige (SveMin) Stiftelsen MITU/Bergforsk Föreningen Mineralteknisk Forskning (MinFo) Sveriges Bergmaterialindustri (SBMI) Metallindustriarbetareförbundet Sveriges industritjänstemannaförbund Civilingenjörsförbundet Verket för innovationssystem (Vinnova) Verket för näringslivsutveckling (Nutek) Sveriges geologiska undersökning (SGU) Sveriges geologiska undersökning (SGU) Exportrådet Finansdepartementet, Budgetavdelningen Utbildnings- och kulturdepartementet, Forskningspolitiska enheten Utbildnings- och kulturdepartementet, Forskningspolitiska enheten Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, Energienheten Näringsdepartementet, Enheten för IT, forskning- och utveckling Näringsdepartementet, Enheten för hållbar utveckling och basnäringar 30 En del av Innovativa Sverige

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Mer stål med mindre olja, el och kol

Mer stål med mindre olja, el och kol Mer stål med mindre olja, el och kol Stålindustrins energiforskningsprogram 2006-2010. En satsning för bättre energiutnyttjande, sänkta kostnader och ökad konkurrenskraft i samarbete med Energimyndigheten.

Läs mer

Metallindustrin i Sverige 2007-2011

Metallindustrin i Sverige 2007-2011 Metallindustrin i Sverige 2007-2011 Återföring vid VINNOVAs frukostmöte 2013-03-21 Elisabeth Ahnberg Åsenius, Johan Kostela och Jan Messing Uppdraget: Analysera metallindustrin Avgränsning och perspektivval:

Läs mer

Stål en del av vår vardag

Stål en del av vår vardag Stål en del av vår vardag Stål finns i det mesta vi har runtomkring oss, bilar, strykjärn, mobiler, bestick och gatlampor. Produkter som inte innehåller stål är ofta plastprodukter som tillverkats i stålformar.

Läs mer

Strategier för svenskt forskningsutbyte på EU-nivå

Strategier för svenskt forskningsutbyte på EU-nivå Strategier för svenskt forskningsutbyte på EU-nivå Område: Metallurgi dnr 2006-03661 Förord Regeringen gav under våren 2006 VINNOVA i uppdrag att utarbeta strategier för svenskt forsknings- och utvecklingssamarbete

Läs mer

Effektivare energianvändning i Höganäs. Magnus Pettersson, Energisamordnare

Effektivare energianvändning i Höganäs. Magnus Pettersson, Energisamordnare Effektivare energianvändning i Höganäs Magnus Pettersson, Energisamordnare Höganäs är ledande inom metallpulver Världens största och ledande tillverkare av järnbaserade metallpulver Marknadsandel: ~ 35%

Läs mer

Elektronik i var mans hand

Elektronik i var mans hand Elektronik i var mans hand I vår vardag använder vi allt fler elektriska och elektroniska apparater. Många länder inför också lagstiftning om att kasserad elektronik ska samlas in. Det ger en ökad marknad

Läs mer

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin och miljöteknikstrategin Uppströms teknik i kretslopp KTH 20 mars 2013 Anna Carin Thomér Marie Ivarsson Den nationella innovationsstrategin

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Omsättning och resultat (MSEK) apr-juni jan-juni jan-juni 2013 2013 2012 *)

Omsättning och resultat (MSEK) apr-juni jan-juni jan-juni 2013 2013 2012 *) 2013-08-08 Delårsrapport januari - juni 2013 Swerea-koncernen Swerea-koncernen skapar förädlar och förmedlar forskningsresultat inom områdena materialprocess-, produktionsteknik samt produktframtagning.

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,

Läs mer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Sammanställning från den nationella klusterkonferensen i Karlstad 8 9 februari, 2011 Dialog om en svensk innovationsstrategi

Läs mer

GEORANGE. Ideell förening. Ca 70 medlemmar. Verksam i 15 år. www.georange.se

GEORANGE. Ideell förening. Ca 70 medlemmar. Verksam i 15 år. www.georange.se GEORANGE Ideell förening Ca 70 medlemmar Verksam i 15 år GEORANGE SYFTE.skapa förutsättningar för utveckling av nya och befintliga företag utifrån regionens malm- och mineraltillgångar GEORANGE MÅL Stärka

Läs mer

LKAB:S STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING 2013 2020

LKAB:S STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING 2013 2020 LKAB:S STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING 2013 2020 VÅR AMBITION LKAB skapar välstånd genom att vara ett av de mest innovativa och resurseffektiva gruvföretagen i världen. 2 AMBITIONEN INNEBÄR ATT: LKAB

Läs mer

LKAB HÅLLBAR UTVECKLING

LKAB HÅLLBAR UTVECKLING Vår väg framåt 2013-10-04 LKAB HÅLLBAR UTVECKLING Lars-Eric Aaro, vd och koncernchef Boden, 17 oktober 2014 HÅLLBARHET FINNS I VÅRT DNA 1 LKAB HAR GOD TILLGÅNG TILL JÄRNMALM I NORRBOTTEN, MEN KÄLLORNA

Läs mer

Hållbar uppvärmning med värmepumpar

Hållbar uppvärmning med värmepumpar Hållbar uppvärmning med värmepumpar EFFSYS+ FoU - program för Resurseffektiva Kyl- och Värmepumpssystem Den 26 oktober 2010 Emina Pasic, Energimyndigheten Mål för energipolitiken EU och den svenska riksdagen

Läs mer

Tillväxtprogram för Luleå kommun

Tillväxtprogram för Luleå kommun Tillväxtprogram för Luleå kommun Syfte Tillväxtprogrammet är ett medel för att skapa förutsättningar för långsiktig och hållbar tillväxt hos näringslivet i Luleå. Grundläggande förutsättningar för denna

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Exempel på industrinytta från Swerea Olivier Rod

Exempel på industrinytta från Swerea Olivier Rod Exempel på industrinytta från Swerea Olivier Rod Presentation av Swerea-koncernen 1 Swerea 2 Swerea-koncernen Swerea IVF Industriell produktframtagning, textil, metaller, polymerer, keramer. Swerea KIMAB

Läs mer

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations

Läs mer

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Swedish Incubators & Science Parks - den nationella medlemsorganisationen för Sveriges regionala innovationsmiljöer Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Nyttja SISP- medlemmarnas

Läs mer

GRUV- OCH STÅLINDUSTRIN

GRUV- OCH STÅLINDUSTRIN GRUV- OCH STÅLINDUSTRIN NATIONELLT OCH INTERNATIONELLT Johan Holmberg Managing Director, Invest in Dalarna Agency 736 RÅSTÅLSPRODUKTION 176 Källa: WSA, McKinsey 2009 2015 PRODUCTON PROGNOSIS (Source: SGU

Läs mer

Yttrande över slutbetänkandet av hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58)

Yttrande över slutbetänkandet av hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58) Kommunstyrelsen 2007-12-03 234 541 Arbets- och personalutskottet 2007-11-26 250 536 Dnr 07.648-552 decks15 Yttrande över slutbetänkandet av hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58) Bilaga: Sammanfattning

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

SSABs klimatarbete mot 2050. Jonas Larsson, SSABs miljöchef

SSABs klimatarbete mot 2050. Jonas Larsson, SSABs miljöchef SSABs klimatarbete mot 2050 Jonas Larsson, SSABs miljöchef en global och mycket specialiserad stålkoncern 17 300 anställda i mer än 50 länder SSABs produktionsorter Försäljning 2 SSABs verksamhet gör skillnad

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Globalt ledarskap och en stark organisation

Globalt ledarskap och en stark organisation Vår vision Tillsammans med våra kunder kommer vi att gå längre än någon annan för att förverkliga det fulla värdet av lättare, starkare och mer hållbara produkter av stål Globalt ledarskap och en stark

Läs mer

NR 6 2014 ÅRGÅNG 198. Ett år med Järnkoll

NR 6 2014 ÅRGÅNG 198. Ett år med Järnkoll JERNKONTORET NR 6 2014 ÅRGÅNG 198 Problemlösning på Älvstrandsgymnasiet i Hagfors. Ett år med Järnkoll Stålindustrin har ett ständigt behov av att rekrytera personer med relevant utbildning. Det kommer

Läs mer

Aktuella frågor. Viktoria Mattsson Forskningspolitiska enheten. Utbildningsdepartementet. viktoria.mattsson@regeringskansliet.se

Aktuella frågor. Viktoria Mattsson Forskningspolitiska enheten. Utbildningsdepartementet. viktoria.mattsson@regeringskansliet.se Aktuella frågor 150602 Viktoria Mattsson Forskningspolitiska enheten viktoria.mattsson@regeringskansliet.se Utbildningsminister Gustav Fridolin Minister för högre utbildning och forskning Helene Hellmark

Läs mer

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Ert dnr: U2007/3095/F Vårt dnr: 8000-106/07 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Kungl. Skogs- och

Läs mer

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström)

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström) Strategiska innovationsområden Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström) Varför satsar Sverige på strategiska innovationsområden? Sverige måste kraftsamla för att

Läs mer

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Moderator: Camilla Koebe Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Projektet Innovation för tillväxt Björn O. Nilsson, vd IVA Förslag från arbetsgrupperna Innovationsupphandling Arvid Söderhäll projektledare

Läs mer

Innovationspolitik, teknik och tillväxt

Innovationspolitik, teknik och tillväxt Innovationspolitik, teknik och tillväxt Innovationspolitik, teknik och tillväxt Innovationsfrågorna berör alla politikområden. Att regeringen bedriver en sammanhållen politik och genomför kraftfulla åtgärder

Läs mer

VINNOVAs Årskonferens 2005

VINNOVAs Årskonferens 2005 VINNOVAs Årskonferens 2005 Deltagarfrågor och kommentarer 1 Hur kan sverige dra nytta av globaliseringen? Exportera miljöadministration Bygg vidare på traditionen av starka exportörer Proaktiva Kombinera

Läs mer

En hållbar gruvindustri: en förstudie under utveckling Presentation på Bergforskdagarna 2014

En hållbar gruvindustri: en förstudie under utveckling Presentation på Bergforskdagarna 2014 En hållbar gruvindustri: en förstudie under utveckling Presentation på Bergforskdagarna 2014 Patrik Söderholm Nationalekonomiska enheten Luleå tekniska universitet Pågående förstudie om gruvor och hållbar

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Byggmaterialindustrierna. - en viktig näring för Sverige -

Byggmaterialindustrierna. - en viktig näring för Sverige - Byggmaterialindustrierna - en viktig näring för Sverige - Ett samhälle blir aldrig färdigbyggt Nya vägar, skolor och bostäder har i alla tider setts som tecken på välstånd och framsteg. Byggnader och infrastruktur

Läs mer

Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE.

Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE. Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE. GEORANGE strategiska tanke har alltid varit att utifrån regionens förutsättningar bidra med insatser som skapar långsiktig och hållbar tillväxt. I det sammanhanget

Läs mer

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus 2 Näringslivet om forskningsklimatet Innehåll Om undersökningen... 5 Undersökningens syfte... 5

Läs mer

1 december 2008 VD, SSAB Tunnplåt

1 december 2008 VD, SSAB Tunnplåt Aktiespararna Borlänge Martin Lindqvist 1 december 2008 VD, SSAB Tunnplåt 0 SSAB i kort Ledande global leverantör av avancerade höghållfasta stål Nordens största aktör inom tunnplåt Välinvesterade verksamheter

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Sveriges innovationskraft 22 maj 2013 Håkan Ekengren Statssekreterare Global Competitiveness Report 2012-2013 Sverige i världen Global Global Entrepreneurship and Development

Läs mer

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Teknisk utveckling ger oss fantastiska möjligheter att skapa innovativa lösningar på vår tids globala samhällsutmaningar något som KTH med vår breda bas och världsledande

Läs mer

Syftet är att stimulera en ökad efterfrågan på FoU-insatser för små och medelstora företag

Syftet är att stimulera en ökad efterfrågan på FoU-insatser för små och medelstora företag Syfte Syftet är att stimulera en ökad efterfrågan på FoU-insatser för små och medelstora företag Programmet ska stärka de små och medelstora företagens möjligheter att: konkurrera på globala marknader

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

På spaning efter tillväxt

På spaning efter tillväxt NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Kansli På spaning efter tillväxt seminarium vid ITPS, institutet för tillväxtpolitiska studier Finansieras av EU Mål 2 Norra 2005-04-13 Lotta Lindh Projektledare Tema:

Läs mer

Årsstämma 2014. Martin Lindqvist verkställande direktör och koncernchef. Stockholm 9 april 2014

Årsstämma 2014. Martin Lindqvist verkställande direktör och koncernchef. Stockholm 9 april 2014 Årsstämma 2014 Martin Lindqvist verkställande direktör och koncernchef Stockholm 9 april 2014 2013 i korthet 2013 var ett fortsatt utmanande år för stålindustrin och för SSAB. Året kännetecknades av svag

Läs mer

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd 1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet

Läs mer

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt KS Ärende 19 Karlskoga Engineering Cluster Projekt Tjänsteskrivelse 2014-11-08 KS 2014.0000 Handläggare: Kommunstyrelsen Projekt KEC Karlskoga Engineering Cluster g:\kansliavdelningen\ks\kallelser\ks 2014-11-24\tjänsteskrivelse

Läs mer

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne

Läs mer

Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå

Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå 1 Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå Leverantörsindustrin med leverans i fordonsindustrin 964 företag fler än 5 anställda 158miljarder oms 2013 82 400 anställda 49% har sin kund utanför Automotive 2 2

Läs mer

Redeye Investor Forum. 26 februari 2013 Bengt Ljung och Mattias Fackel

Redeye Investor Forum. 26 februari 2013 Bengt Ljung och Mattias Fackel Redeye Investor Forum 26 februari 2013 Bengt Ljung och Mattias Fackel Agenda Affärsidé Styrelse och ledning Lägesrapport Sammanfattning av Vargbäcken Koncentration till Fäbodliden C Sammanfattning Affärsidé

Läs mer

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör En kunskapsdriven regional utveckling Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör Vision Västra Götaland Ett livskraftigt och hållbart näringsliv Västra Götalands utveckling beror i hög grad av utvecklingskraften

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Metaller och mineral en förutsättning för det moderna samhället

Metaller och mineral en förutsättning för det moderna samhället Källa USGS Källa USGS Källa USGS Källa USGS Metaller och mineral en förutsättning för det moderna samhället Pär Weihed Professor Malmgeologi Luleå tekniska universitet KVA Inspirationsdagar - Jordens resurser

Läs mer

Hur utvärderar man innovativa miljöer? En strategi för strategiskt lärande i VINNVÄXT-programmet. Göran Andersson

Hur utvärderar man innovativa miljöer? En strategi för strategiskt lärande i VINNVÄXT-programmet. Göran Andersson Hur utvärderar man innovativa miljöer? En strategi för strategiskt lärande i VINNVÄXT-programmet Göran Andersson Två grundstenar Effeklogik för programmet Utvärdering, Uppföljning och Processtöd hänger

Läs mer

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass!

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass! Vad är Automation Region? Nya initiativ Automation Region är ett företagskluster som arbetar för att synliggöra och stärka Sveriges automationsindustri. Automationsbranschen har stor strategisk betydelse

Läs mer

Sammanfattning och slutsatser 1

Sammanfattning och slutsatser 1 1 Syftet med denna rapport är att ur ett nationalekonomiskt perspektiv analysera hur Sverige bäst utnyttjar sina mineraltillgångar. Fokus ligger på fördelningen av vinsterna mellan staten och privata företag,

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Tillväxtmyndigheter under näringsdepartementet

Tillväxtmyndigheter under näringsdepartementet Tillväxtmyndigheter under näringsdepartementet Näringsdepartementet Tillväxtverket 310 anställda Budget ca. 4000 miljoner SEK (Inklusive regionala fonden) VINNOVA (Verket för innovationssystem) 200 anställda

Läs mer

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNOVA Information VI 2006:10 OM VINNVINN vinnvinn är ett initiativ för tillväxt i regionala innovationssystem. Nya affärsmöjligheter

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Programförslag Att tänka på / nyheter 2014-11-06 1 Senaste nytt! Programbeslut 15 dec. 2014??

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

endast 238 kg för att rekordet från 1999 skulle Ickejärnmalm Järnmalm för anrikning

endast 238 kg för att rekordet från 1999 skulle Ickejärnmalm Järnmalm för anrikning metaller och mineral Ett nyhetsbrev från Sveriges geologiska undersökning april 214 Nästa nummer kommer 14 maj nytt rekord för svensk malmproduktion under 213 213 blev ytterligare ett rekordår för malmproduktionen

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

Kvinnor i den svenska stålindustrin

Kvinnor i den svenska stålindustrin 2014 Kvinnor i den svenska stålindustrin Mersedeh Ghadamgahi Vad gör man i stålindustrin? Vad gör man egentligen som medarbetare inom stålindustrin? Det finns förstås väldigt många olika yrkeskategorier

Läs mer

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Christer Christensen Regional Tillväxt Näringsdepartementet Jobb och konkurrenskraft Sverige i topp i många mätningar

Läs mer

Västsverige som klustermotor för den maritima näringen

Västsverige som klustermotor för den maritima näringen Västsverige som klustermotor för den maritima näringen Den svenska maritima sektorns framtida roll och betydelse Västsverige är en maritim region, både i ett europeiskt och globalt perspektiv. Den långa

Läs mer

Gruv- och mineralforskning och innovation. då, nu och i framtiden

Gruv- och mineralforskning och innovation. då, nu och i framtiden Gruv- och mineralforskning och innovation då, nu och i framtiden Margareta Groth VINNOVA Bild 1 Bild 2 Då: Strategiskt gruvforskningsprogram - effekter? FoU med internationell konkurrenskraft Överträffar

Läs mer

Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör?

Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör? Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör? Teknikföretag är Sveriges viktigaste företag för tillväxt, sysselsättning, utveckling, export och därmed för välfärden. Det finns en stark koppling

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas.

Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas. 1 Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas. Att växa upp i en miljö där goda idéer uppskattas har lagt

Läs mer

STRATEGISK AFFÄRSPLAN: HARGS HAMN AB

STRATEGISK AFFÄRSPLAN: HARGS HAMN AB STRATEGISK AFFÄRSPLAN: HARGS HAMN AB Antagen av styrelsen för Hargs Hamn AB, 2011 Hargs Hamn AB Banvägen 1, SE-742 50 Hargshamn. Tel: 0173-201 55, Fax: 0173-203 11. www.hargshamn.se Rekommenderad affärsinriktning

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

För framtiden i Gävleborg

För framtiden i Gävleborg RAPPORT 2008-12-05 1 (7) Regeringen Näringsdepartementet Statssekreterare Jöran Hägglund 103 33 Stockholm För framtiden i Gävleborg Gävleborg har enorma rikedomar av natur, kultur, mångfald och öppenhet.

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Gruvnäringen Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Text Timo Mulk-Pesonen, Analysavdelningen Fler svenska gruvor och fler jobb SVENSK GRUVNÄRING Sverige har en mer än

Läs mer

metaller och mineral Årets fältarbete i Prospekteringstakten lägre under 2013 Barentsområdet Nästa nummer kommer i november!

metaller och mineral Årets fältarbete i Prospekteringstakten lägre under 2013 Barentsområdet Nästa nummer kommer i november! metaller och mineral Nästa nummer kommer i november! Ett nyhetsbrev från Sveriges geologiska undersökning oktober 213 Prospekteringstakten lägre under 213 Prognoserna för helåret 213 pekar på att investeringsnivån

Läs mer

Georange ideella förening Tel. 0953 211 10 Org.nr 894702-1047 Box 43 Mobil 070 343 96 85 (ordf) Bg. 5530-4612 930 70 Malå e-post: ordf@georange.

Georange ideella förening Tel. 0953 211 10 Org.nr 894702-1047 Box 43 Mobil 070 343 96 85 (ordf) Bg. 5530-4612 930 70 Malå e-post: ordf@georange. Seminariet inleddes med en registrering och ett drop-in-fika för de c:a 60 deltagarna som hade anmält sig. Lennart Gustavsson hälsade alla välkomna och informerade om dagens agenda. Lennart informerade

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Tillväxtföretag får chansen att växa på nya arenor!

Tillväxtföretag får chansen att växa på nya arenor! Tillväxtföretag får chansen att växa på nya arenor! Var finns prylarna? Med milslånga lagerytor hos många företag är den frågan idag dessvärre alldeles för vanlig. Utan ett snabbt och korrekt svar blir

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Energi i industri Nuläge och framtid

Energi i industri Nuläge och framtid Energi i industri Nuläge och framtid Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Innehåll Svensk industri idag Krav från EU svensk industri Andra länders planer Trendbrott Hot Möjligheter Svensk

Läs mer

Frågor och svar Teknikcollege november 2014

Frågor och svar Teknikcollege november 2014 Frågor och svar Teknikcollege november 2014 BUDSKAP: Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi och hög teknisk kompetens är avgörande för svensk tillväxt. Företagen

Läs mer

Sammanställare: Anders Svensson 2014-01-23 Sida 1 (5) Plats: Bergsmansalen, Swerea KIMAB, Isafjordsgatan 28 A, 164 40 Kista.

Sammanställare: Anders Svensson 2014-01-23 Sida 1 (5) Plats: Bergsmansalen, Swerea KIMAB, Isafjordsgatan 28 A, 164 40 Kista. Anders Svensson 2014-01-23 Sida 1 (5) Minnesanteckningar workshop nummer 3 2014-01-23 Tid: 10:00-15:00 Plats: Bergsmansalen, Swerea KIMAB, Isafjordsgatan 28 A, 164 40 Kista. Nedan följer en summering av

Läs mer

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet

Läs mer

Hur stärker vi forsknings- och innovationsmiljön runt gruv- och mineral i Sverige?

Hur stärker vi forsknings- och innovationsmiljön runt gruv- och mineral i Sverige? Bergforskdagarna 215, FOI-miljö i världsklass FOI-miljö i världsklass. Hur stärker vi forsknings- och innovationsmiljön runt gruv- och mineral i Sverige? Bergforskdagarna 215, FOI-miljö i världsklass 9.3

Läs mer

Kalmar 2009-05-27. Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell. www.isa.se

Kalmar 2009-05-27. Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell. www.isa.se Kalmar 2009-05-27 Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell www.isa.se UTLÄNDSKA DIREKTINVESTERINGAR Därför är utländska investeringar viktiga Utländska investeringar har en ökande betydelse för tillväxt

Läs mer