4TIPS BEROENDE & MISSBRUK TA STEGET TILL ETT FRISKARE LIV

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "4TIPS BEROENDE & MISSBRUK TA STEGET TILL ETT FRISKARE LIV"

Transkript

1 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS 21 December 2010 Med dagstidningens räckvidd och facktidningens fokus Nr. 3 BEROENDE & MISSBRUK 4TIPS TA STEGET TILL ETT FRISKARE LIV FOTO: MARC FEMENIA Benny Haag, skådespelare: De flesta vet nog om att de har problem. Själv visste jag att jag drack för mycket. Ändå tittade jag på dem som drack ännu mer och intalade mig att det inte var så farligt. Hjärnsjukdom Belöningssystemet stimulerar hjärnan och skapar ett sug Våga prata ut Allt fl er söker hjälp för att bli av med sitt missbruk LARS ÖGREN, TERAPEUT Beroendecentrum Stockholm

2 2 DECEMBER 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET UTMANINGAR Regeringen fortsätter arbetet för att minska alkoholkonsumtionen och sätta in hårdare krafttag mot narkotikan. Detta är en stor utmaning, men det gäller att vara envis. Vi ger aldrig upp i kampen mot missbruket Alkoholkonsumtionen har sjunkit med cirka 10 procent sedan toppåret 2004 och andelen som dricker alkohol i årskurs nio och i årskurs två på gymnasiet har minskat. De ansträngningar på bred front som vi gjort under flera år, för bättre förebyggande och behandlande insatser, ger resultat. Fortfarande är dock nivån klart högre än i mitten på 1990-talet och narkotikamissbruket har inte minskat. Siffror i statistiken väcker emellertid sällan starkt engagemang. Men i varje familj där det finns missbruk ser vi hur plågsamt det är för barn och andra anhöriga till den person som sitter fast i ett drogbeteende. Vidare är det plågsamt för den missbrukande själv, detta väcker oss. Minska på konsumtion Regeringen ger tydliga besked: Vi ska fortsätta att minska alkoholkonsumtionen och sätta in hårdare krafttag mot narkotikan. Vi fortsätter oförminskat vår stora satsning på 260 miljoner kronor per år som går till förebyggande arbete, utveckling av vård och behandling och bidrag till frivilligorganisationer. En intensivare kamp mot nätdrogerna sätts igång. En ny lagändring sker från den 1 april 2011 där polisen ges rätt att beslagta droger som man misstänker kommer narkotikaklassas. Folkhälsoinstitutet ges rätten att beställa droger från nätet, testa substanserna för att kunna skynda på narkotikaklassningen. Polisen har fått en stor förstärkning för att bland annat bekämpa den illegala alkoholhanteringen, i enlighet med den så kallade Kronobergsmodellen. Även en del kommuner i Stockholmsom rådet jobbar som kronobergarna. De kommuner där polis, skola och socialtjänst jobbar tätt ihop når bra resultat. FOTO: KRISTDEMOKRATERNA Maria Larsson Barn- och äldreminister (KD) MINA BÄSTA TIPS Tips till lokala politiker Varje kommun och stadsdel 1 kan se över sitt program för förebyggande och behandlande insatser för barn och unga. Finns stödverksamhet för barn som lever i missbruksmiljö? Har vi särskilt riktat stöd till familjer som sviktar? Kan vi ge ytterligare utrymme för ideella insatser? Har vi tydliga rutiner för samarbete mellan olika instanser i kommunen och ger vi ordentlig skolgång till alla barn? Tips till den enskilde Orolig för ditt drickande? 2 Gå in på: miljoner kronor Regeringens psykiatrisatsning på 900 miljoner kronor per år permanentas. Många har en problematik av både missbruk och psykisk funktionsnedsättning. En förstärkt hälsovård för unga i skolan är viktig för att snabbt uppmärksamma barn som inte mår bra. Det blir en tydligare lag om att skolhälsovården även ska omfatta skolpsykolog och skolkurator. Ekonomiskt förstärker vi elevhälsan med 650 miljoner kronor Föräldrarna är nyckelpersoner i det förebyggande arbetet. Därför har vi under 2009 och 2010 satsat 130 miljoner kronor på ett utvecklat föräldrastöd. Utvecklandet av en föräldrastödsstrategi pågår till En rad stockholmskommuner och stadsdelar finns med i detta arbete. Örebro preventionsmodell, ÖPP, visar att föräldrar kan få större kraft om de tillsammans kommer överens om ett gemensamt förhållningssätt till barns och ungas alkoholdrickande. Detta ger resultat, ofta i form av att alkoholdebuten skjuts upp. Alla skolklasser kan göra samma sak. Riv muren av skam Stockholm har under flera år varit en förebild för att minska det krogrelaterade våldet genom bra samarbete mellan krögare, polis och socialtjänst. Fortsätt så. För många slutar missbruk så illa att man förlorar arbete och familj. Men andra skapar ett beroende som ger skador som inte syns lika tydligt. Erfarenheter från sjukvården visar att alkoholberoendet lätt blir gömt av andra diagnoser som till exempel högt blodtryck. Trots att alkoholen ofta är orsaken. Sjukvården har en viktig uppgift att se till att vårdpersonalen talar klartext med sina patienter om alkoholvanorna. Det gäller att riva den mur av skam som ofta omger alkoholberoendet. VI REKOMMENDERAR SIDA 5 Sven Andréasson Docent på Karolinska Institutet. Ungefär svenskar har ett utvecklat alkoholberoende. Det gör det till en av de stora folksjukdomarna, i klass med diabetes, astma eller depression. Bör skräddarsys 9 Det fi nns många behandlingsmetoder men det går inte att säga vilken som fungerar bäst. Expertpanelen 12 Tre experter ger sina råd om hur vi kan hjälpa människor som missbrukar. Vi får våra läsare att lyckas! BEROENDE & MISSBRUK NR 3, DECEMBER 2010 Redaktionschef: Nadine Kissmann Affärsutvecklare: Carl Dohrmann Redigerare: Alex Mak Ansvarig för denna utgåva: Projektledare: Christelle Röckert, Oskar Jerrå. Tel: E-post: christelle.rockert@mediaplanet.com oskar.jerra@mediaplanet.com Distribution: Svenska Dagbladet, December 2010 Tryckeri: V-Tab Repro: Bert Lindevall Mediaplanet kontaktinformation: Tel: Fax: E-post: synpunkter@mediaplanet.com Vid förfrågningar kontakta: Carl Dohrmann Mediaplanets affärsidé är att leverera nya kunder till våra annonsörer. Genom intressanta artiklar med hög kvalitet motiverar vi våra läsare att agera. Attendo individ och familj driver Kurorten Tingsryd som är ett behandlingshem enbart för kvinnor. Här fokuserar man på missbrukande kvinnors speciella situation. Behandling på kvinnors villkor Kvinnor förväntas vara moderliga, omhändertagande och ansvarstagande i relationer. Därför har också kvinnor mycket svårare att be om hjälp om de hamnar i ett missbruk, säger Eivor Roos, föreståndare på Tingsryd. På Tingsryd nns 32 platser för behandling av alkohol-, narkotika-, tablett- eller spelmissbruk. Behandlingen följer tolvstegsmodellen och innehåller såväl gruppterapi som enskilda samtal. Inledningsvis består en behandling av trettio dagar, men detta kan utökas efter behov. Det speciella med just Tingsryd är att man bara tar emot kvinnor. FÖRKNIPPAT MED SKULD OCH SKAM Det är så mycket skuld och skam förknippat med missbruk och för kvinnor är detta ofta ännu svårare att hantera, säger Eivor Roos. Missbrukande kvinnor känner ofta ett stort självförakt, vilket skapar ett förnekande. Det gör att de isolerar sig och ofta förlorar nära relationer. På Tingsryd nns också ett anhörigprogram och besökarna erbjuds efterbehandling en gång i månaden upp till ett år efter behandling. Många kvinnor har också blivit kränkta av män, både fysiskt och psykiskt. Eftersom att vi enbart har kvinnobehandling möjliggör vi ett tillfrisknande på kvinnornas egna villkor, säger föreståndaren Eivor Roos. Attendo Individ och Familj

3 Kompetens för att hjälpa Namnet är visserligen nytt, men här finns ändå erfarenhet av många decenniers drogavvänjningsarbete. Capio Maria ger vård och behandling som är bevisat effektiv. Det finns kontinuitet och tradition i verksamheten, samtidigt som vi är snabba att ta till oss forskningsrön och implementera ny kunskap, säger Lars Blomström, medicinsk chef på Capio Maria. Capio Maria tar årligen emot uppemot åtta tusen patienter på akutmottagningen och har sex tusen i öppenvård. Sammanlagt genererar det besök. De allra flesta har problem med alkohol, men på kliniken behandlar man alla former av substansberoende, alltifrån läkemedel av olika slag till tunga droger som heroin och amfetamin. Vi har ett brett spektrum av behandlingsmetoder, som både omfattar den akuta abstinensfasen och senare där en mer långsiktig behandling som ska syfta till ett liv fritt Lars Blomström, Medicinsk chef och specialistläkare i psykiatri. från missbruk, berättar Lars Blomström. Det är viktigt att varje patient får den behandling som kan ge bäst resultat. På Capio Maria finns en akutmottagning där ingen ska behöva vänta längre än femton minuter, här finns två vårdavdelningar med sammanlagt 40 vårdplatser för behandling av överdoser eller krävande abstinenssymptom och här finns öppenvård. Allt som allt jobbar här ett par hundra personer och utöver kliniken på Södermalm finns det fyra lokala mottagningar runt om i Storstockholm. Patienterna erbjuds terapi i olika former, så som DBT, återfallspreventionskurs, motiverande samtal och 12-stegsprogram. Var och en väljer själv den metod han eller hon tror är mest framgångsrik. I många fall kompletteras också behandlingen med mediciner, så som exempelvis antabus och naltrexon mot alkoholberoende, eller metadon och subutex mot heroin. Vi arbetar alltid långsiktigt med att stärka patienten i vardagen. Många gånger kan det arbetet ta upp till ett år, säger Lars Blomström. För vår del gäller det ju att möta patienten där han eller hon befinner sig i stunden. Vi måste alltid utgå från patientens egen önskan om att leva ett nyktert liv. Det svåraste är inte att sluta med ett missbruk. Det svåraste är att låta bli att börja igen. Capio Maria Wollmar Yxkullsgatan Stockholm Öppenvården Akutmottagningen

4 4 DECEMBER 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET INSPIRATION Fråga: Vilken gemensam beståndsdel har så gott som alla allvarliga våldsbrott? Svar: Där våldet uppstår finns alkoholen nästan alltid närvarande, framhåller Benny Haag, nykter alkoholist och opinionsbildare. Det sägs att tio procent av befolkningen har alkoholproblem FÖRÄNDRING STOCKHOLM Alkohol och våld finns nästan alltid på samma ställe. I de allra flesta fall av misshandel, våldtäkt och mord finns alkohol med i bilden. Ändå tas det sällan upp i mediernas bevakning, även om det har blivit lite bättre den senaste tiden. Det säger skådespelaren Benny Haag, som är nykter alkoholist sedan åtta år och har arbetat intensivt med alkoholfrågor i sex år. När han hade slutat dricka började han se tydliga samband som han tyckte ignorerades i debatten. Om man skulle gå igenom spektakulära våldsfall under fem-tio år så skulle man se att de nästan alltid är konsekvenser av fylla. Det här är något som vi måste prata mer om, säger han. Själv försöker han nå fram med sitt budskap genom ett stort antal kanaler. Bland annat har han skrivit boken Makt, mod och motstånd, författat och framfört monologen Inte mer än fullt, tack och varit med och bildat enfrågepartiet Spritpartiet. Varannan medborgare har problem Det sägs att tio procent av befolkningen har alkoholproblem. Jag brukar säga att varannan medborgare har problem. med någon i sin närhet som dricker. På varje alkoholberoende person är det ytterligare fyra som drabbas, säger Benny. Monologen Inte mer än fullt, tack handlar om en pojke som växer upp med en far som super och lovar sig själv att aldrig bli som honom. Ändå börjar han dricka redan efter nian och det blir allt värre ända tills han som alkoholiserad tvåbarnsfar ställs inför ultimatum av sin fru: antingen måste han söka hjälp eller så lämnar hon honom. De flesta vet om det själv Benny tror inte på att alkoholister helt kan förneka sina problem för sig själva. De flesta vet nog om att de har problem. Själv visste jag att jag drack för mycket. Ändå tittade jag på dem som drack ännu mer och intalade mig att det inte var så farligt. Det var en process på ett par år där jag höll på med vita veckor och vita månader innan jag till sist insåg jag att det måste bli slut med drickandet, säger han. När han väl hade tagit beslutet gick det ganska fort. Med sällskap av sin fru gick Benny till en beroendemottagning där han fick prata med en läkare PROFIL Benny Haag Ålder: 49 år. Bakgrund: Född i Gubbängen, utbildad på Teaterhögskolan i Stockholm , skådespelare inom TV, film och teater, anställd på Dramaten , sedan dess turnerat med monologer, föreläsningar med mera. Familj: Fru och dotter. Bor: Nacka. Intresse: Sport på tv. om livet, kärleken och döden. Efter det genomgick han en åtta veckor lång behandling och sedan dess har han avstått från alkohol. När jag blev nykter bestämde jag mig för att jag skulle bli offentlig med mina erfarenheter, inte vara anonym. Det är så man kan sticka hål på trollen, genom att lyfta fram dem i ljuset. Det behövs ett evigt pågående opinionsarbete. Den senaste tiden är det flera kända personer som gått ut och pratat om sina problem med alkohol. Jag hoppas att det är ett tecken på att något i attityden håller på att släppa, säger han. Halverad alkoholkonsumtion Spritpartiets syfte är att halvera svenskarnas alkoholkonsumtion genom att få till en medvetenhet om vad alkoholen ställer till med. Enligt regeringens utredare kostar alkoholen samhället 66 miljarder kronor om året. Tänk vad vi skulle bli upprörda om något annat skulle kosta så mycket. När det diskuterades om SAAB skulle få 3,4 miljarder från staten blev det ett ramaskri. Varför går vi med på att lägga 66 miljarder av skattebetalarnas pengar på alkohol? Pengar som i stället skulle kunna läggas på bättre skolor, barnomsorg och vård, frågar sig Benny. Benny Haag tror dock inte på förbud utan vill förändra genom insikt. Spritpartiet satsar på att skapa opinion genom föreläsningar, debatter samt kommunikation via bland annat hemsida och Facebook. Auktoriteter kan inte lösa problemet. All verklig förändring måste komma underifrån, från gräsrotsnivå. Det går att informera fram en förändring. Titta på rökningen. För 25 år sedan skrattade man åt dem som ville ha rökfritt på jobbet. I dag tycker vi att det är självklart, säger han. Det var fall med barn vars föräldrar stämde tobaksindustrin i USA för skador av passiv rökning som ledde till rökförbuden på restaurangerna. Nu menar Benny att tiden är inne att börja prata om det passiva drickandet om dem som utsätts för andra människors supande. Vi måste angripa frågan känslomässigt. Folk tar inte in information om centiliter och antal glas i veckan. De måste se de negativa konsekvenserna som våld och brist på kärlek, avslutar Benny Haag. EVA GUSTIN redaktionen@mediaplanet.com Alkoholrådgivning ALKOHOLRADGIVNING@IOGT.SE

5 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET DECEMBER MÅSTE KOMMA UNDERIFRÅN Auktoriteter kan inte lösa problemet. All verklig förändring måste komma underifrån, från gräsrotsnivå. Det går att informera fram en förändring, säger Benny Haag. FOTO: MARC FEMENIA Vården måste ta ett större ansvar för beroendeproblem En kvarts miljon svenskar får ingen hjälp med sitt alkoholberoende. Det beror enligt docent Sven Andréasson främst på två saker: Hälso- och sjukvården saknar beredskap och kompetens för att ta hand om alkoholrelaterade problem. Användandet av begrepp som missbrukare skrämmer bort majoriteten av de drabbade. Ungefär svenskar har ett utvecklat alkoholberoende. Det gör det till en av de stora folksjukdomarna, i klass med diabetes, astma eller depression. Ändå är vårdinsatserna på alkoholområdet inte alls på samma nivå som för andra folksjukdomar, säger Sven Andréasson, som är överläkare på Beroendecentrum Stockholm. Alkoholproblem hanteras framför allt av socialtjänsten. Det medför att bara cirka personer nås av behandling. Främst är det den grupp av personer som också behöver sociala insatser. Sven Andréasson Docent på Karolinska Institutet. Begrepp som missbrukare och alkoholist utgör hinder för att söka hjälp. Denna grupp ska naturligtvis ha kvalificerad vård, men vi får inte glömma de svenskar med en någorlunda välordnad tillvaro som ändå har alkoholproblem, säger Sven. Hjälp på vårdcentralen Hans åsikt är att hälso- och sjukvården bör ha ett större ansvar för att behandla alkoholberoende. I dag hänvisar företagshälsovården och primärvården oftast vidare om de stöter på alkoholproblem, men det största flertalet har en ganska måttlig grad av problem och skulle kunna få god hjälp av måttliga insatser. Sjukvårdsledningen måste klargöra att det är ett problem som bör behandlas direkt och ge de resurser som behövs. Dessutom behöver läkare och sjuksköterskorna själva ta tag i frågan och tillägna sig kunskaper på området, menar Sven. På så sätt skulle betydligt fler kunna nås av behandling. Den stora majoriteten får i dag leva med sitt alkoholberoende som i nästa steg leder till sjukdomar, problem med familj, jobb och andra relationer och i slutändan till stora kostnader för samhället. Sven Andréasson menar också att begrepp som missbrukare och alkoholist utgör hinder för att söka hjälp. Många kan tillstå att de har ett problem med alkohol, men vill inte bli betraktade som en alkis eller en missbrukare. Därför är det bättre att prata om beroende och skadligt bruk, avslutar Sven Andréasson. EVA GUSTIN redaktionen@mediaplanet.com RÅD, STÖD, UTREDNING OCH BEHANDLING AV MISSBRUK OCH BEROENDE HANNA-mottagningen för familjer med ungdomar och unga vuxna Telefon Haninge beroendemottagning HANS för vuxna Ett smörgåsbord av psykosociala behandlingsprogram Telefon , , , , Akuta alkohol- eller drogproblem på arbetsplatsen? Tryck på knappen! Mottagningarna tillhör socialförvaltningen IFO och bedrivs i samverkan med beroendecentrum SLL. Info på Vårt beh.utbud överensstämmer med missbrukets olika faser och tar hänsyn till att alla människor be nner sig i olika sammanhang. I arbetet med unga är det självklart att arbeta tillsammans med föräldrar och när vi behandlar vuxna så vill vi också kunna erbjuda anhörigprogram. Vi erbjuder också program o grupper till de barn och tonåringar som vuxit upp i ett hem missbruk o beroende. Vi har ett smörgåsbord av insatser och arbetar efter vetenskap och beprövad erfarenhet. Vi anpassar våra program för att kunna möta klienten där den be nner sig. Vi arbetar utifrån de nationella riktlinjerna för missbrukarvården samt länets policy för att förebygga o behandla missbruk och beroende. Vi arbetar framgångsrikt med människor på hemmaplan i sitt sammanhang.

6 6 DECEMBER 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET INSPIRATION 1TIPS TA FÖRSTA STEGET NYHETER I KORTHET 66 MILJARDER KRONOR Enligt nya siffror från regeringens missbruksutredning kostar alkoholen samhället 66 miljarder kronor. FOTO: SHUTTERSTOCK Våga p rata ut om beroendeproblem et Fråga: Varför är förnekelsen så stor hos personer med beroendeproblem? Svar: Skuld och skamkänslor gör att frågan fortfarande är tabu, men den håller på att lätta. Bara fem till sju procent av alla alkoholister syns ute på parkbänken. I de flesta fall hålls fasaden uppe av drabbade och närstående. USA och Kanada ligger långt före. Där är det mycket mer naturligt än i Sverige att gå till AA- (anonyma alkoholist-) möten eller en terapeut. Men även här har det blivit lättare än för fem år sedan. Ju mer det skrivs och pratas om problemen, desto fler kommer att söka hjälp, säger Lars Ögren, terapeut och specialiserad på kidnappade hjärnor. Allt fler går självmant till en terapeut, även på Östermalm där Lars Ögren har sin mottagning. Enbart i Stockholm hålls närmare 200 AA-möten och närmare 100 AN- (anonyma narkoman-) möten varje vecka. Generellt är kvinnor bättre på att ta till sig råd och information och på att söka hjälp. Hos många män är kan själv -mentaliteten stark, menar Lars. När ska jag söka hjälp? Om en eller två personer kommenterar att du dricker för mycket bör du ta det på allvar. Eller om du FOTO: LARS NYBOM märker att du inte kan avstå från alkohol. När jag föreslår mina klienter att de ska ta en paus är det många som vill skjuta på det till efter jul, efter semestern. Det är en varningssignal, säger Lars. FAKTA A lkoholen kostar samhället Genom åren har det gjorts flera svenska och internationella beräkningar av vad alkoholen kostar för samhället. För Sverige varierar det mellan 20 och 150 miljarder kronor om året. Enligt nya siffror från regeringens missbruksutredning kostar alkoholen samhället 66 miljarder kronor. Enligt Saco står ungefär 30 miljarder kronor av samhällskostnaderna för vård och omsorg av personer med ett utvecklar beroende eller missbruk. Det handlar också om Kom ihåg att beroendet är ett symptom på andra problem. I grunden är det känslor det handlar om. Lars Ögren Terapeut Kom ihåg att beroendet är ett symptom på andra problem. I grunden är det känslor det handlar om. Den som lyckas avstå från till exempel alkohol fastnar lätt i ett annat beroende om han eller hon arbete som inte blir utfört till följd av att personen förtidspensioneras eller dör i förtid. Cirka personer, eller sex procent av den vuxna befolkningen, har i dag ett alkoholberoende. Den verkligt stora gruppen är dock så kallade riskkonsumenter som dricker ohälsosamma mängder alkohol, vilket leder till olyckor, frånvaro på jobbet och att de presterar i genomsnitt 25 procent sämre än vad de annars skulle ha gjort. I arbetslivet beräknas kostnaden ligga på över 20 miljarder kronor om året. inte tar tag i sitt känsloliv, fortsätter han. Hur märker jag om jag har problem? Alkoholproblem kan se ut på många olika sätt. Någon kanske dricker ett par glas whisky varje kväll, någon annan tar en rejäl fylla mer sällan. Det gemensamma är den emotionella avstängdheten, säger Lars. I riskzonen finns känsliga personer som gör allt för att slippa känna sin smärta. Riskpersoner kan ofta finnas bland dem som jobbar för mycket och utåt sett har stora framgångar. Framgångsrika personer kan många gånger drivas av en dysfunktionell miljö i barndomen, där de inte blivit bekräftade. Viljan att synas, höras och bli älskad leder till att de i stället satsar på att bli riktigt bra på någonting, säger Lars. Samtidigt självmedicinerar de för att klara av tempot och hålla tillbaka jobbiga känslor. Det kan gå jättebra fram till 40-årsåldern, då de överraskas av att de inte kan låta bli flaskan. För den som märker att en närstående har problem, men har svårt att ta tag i frågan rekommenderar Lars Ögren någon av böckerna Melody Beatties Bli fri från ditt medberoende eller Tommy Hellströms Flodhästen i vardagsrummet. EVA GUSTIN redaktionen@mediaplanet.com DOPNING Tillgången till specialiserad vård är begränsad Enligt Dopningslagen är det förbjudet att införa i landet, överlåta, framställa, förvärva i överlåtelsesyfte, bjuda ut till försäljning, inneha eller bruka anabola androgena steroider,aas. Missbruk av dopningsmedel är trots det ett växande samhällsproblem. Våra ideal har förändrats genom åren och utseendefixeringen har ökat. I dag förekommer det övervägande missbruket utanför tävlingsidrotten, det vill säga i samhället, där missbruket främst har estetiska skäl. Många olika biverkningar Anabola androgena steroider missbrukas i dag av både ungdomar och vuxna människor, majoriteten är av manligt kön. Kännetecken och biverkningar på ett missbruk av AAS kan till exempel vara en snabb ökning av muskelmassa, ett svullet och plufsigt utseende, akne, aggressivitet, humörsvängningar, nedstämdhet, potens- och sömnproblem. Vidare är hjärt- och kärlskador, blodfettförändringar, håravfall, bröstkörtelförstoring och sänkt produktion av eget testosteron hos män exempel på biverkningar av missbruket. Mest rapporterat är biverkningar av psykiatrisk karaktär. Anhöriga beskriver att de ofta påverkas negativt när en person som står dom nära missbrukar AAS. De kan drabbas av aggressionsutbrott, svartsjuka och våld och är i stort behov av stöd i sin situation. Vid klinisk Farmakologi finns även ett laboratorium som analyserar urinprover med avseende på AAS. Prover kommer från beroendevården och från arbetsplatser där krav ställs på missbruksfrihet. Tillgången till specialiserad vård för personer som missbrukar AAS är begränsad. Det finns ett behov att utveckla ett vård- och behandlingsprogram för de individer som har eller missbrukar dessa preparat. KÄLLA: DOPINGJOUREN

7 Lär för livet i NBVs studiecirklar *De psykiska biverkningarna kan ge sömnstörningar, depression, panikångest, oro och aggressivitet. Ett dopningsmissbruk börjar oftast oskyldigt med en längtan efter att kunna förändra sin kropp. I vårt samhälle har det blivit viktigare att se bra ut. Men många som börjar dopa sig vet inte att dopning kan ge irreversibla skadeverkningar. Anabola androgena steroider innehåller hormoner som kan göra att kvinnor blir mer manliga, och män mer kvinnliga. DOPING JOUREN Hör av dig till oss när du har frågor om dopning! Dopingjourens öppettider är måndag till fredag (lunchstängt 12-13). Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet, NBV, har sedan 1971 erbjudit fortbildning som är öppen för alla. Vi är partipolitiskt och religiöst oberoende och många av våra 400 ledare arbetar ideellt. En stor del av vår verksamhet är i princip gratis, säger Jeanette Scott, studiekonsulent på NBV Stockholms län. Tillsammans med sina 16 medlemsorganisationer är NBV det ledande studieförbundet inom drogområdet, med studiecirklar bland annat om hur alkohol och droger påverkar oss. Vid sidan av alkohol och droger har NBV tre prioriterade områden: folkhälsa, integration och internationella frågor. Förutom studiecirklar hålls kostnadsfria föreläsningar Alltid på en måndag i den nya lokalen på Bergsundsstrand. NBV genomför en mängd olika kulturprogram i länet. Dessutom ordnas seminarier tillsammans med bland annat Centralförbundet för alkoholoch narkotikaupplysning, CAN. Vi vill vara en del av det livslånga lärandet och ligga i framkant för vad som är på gång i samhället. Därför hakar vi på ämnen som är aktuella, säger Jeanette. NBV har studiecirklar i alla sorters ämnen, allt ifrån musik till silverlera, kon ikthantering och mopedkörning. Vi får ofta samtal där människor har nya ideer om vilka ämnen man kan ha studiecirklar i och det är roligt. Våra måndagsföreläsningar är också en del av den bredd som vi vill ha. De speglar de ämnen vi tycker känns viktiga i samhället. NBV:s medlemsorganisationer är alla en del av nykterhetsrörelsen. Alla medlemsorganisationer har nykterhet som en del av sin ideologi, men du behöver inte vara nykterist för att ta del av NBVs verksamhet. Det enda kravet är att du är nykter under den tid du deltar i själva aktiviteten, säger Jeanette. För mer information, se Inga-Lill Reunanen tel Stockholmsavdelningen Dricker du för mycket? Du behöver inte ha det så Har du funderat på om du dricker för mycket? Har du lovat dig själv att aldrig mer svika löften? Finns det ett oskrivet förbud mot att visa och prata om vad ni känner i din familj? Får ingenting förändras? Känner du dig maktlös? Du är inte ensam alkoholproblem finns inom alla yrken och samhällsklasser. Men det behöver inte vara så här. Det går att förändra. Är du orolig är det bra att prata med någon som känner till problematiken, säger Kent Spångberg på Nacka Beroendemottagning. Vi ger råd och stöd till dig som bor i Nacka och som har alkohol- och drogproblem och till dig som är anhörig. Det är lätt att komma hit. Det är bara att slå en signal eller komma in på våra drop-intider. Vi har tystnadsplikt och du kan vara helt anonym om du vill, fortsätter Kent. Nacka Beroendemottagning inriktar sig på hjälp för hela familjen. Är du anhörig kan du komma själv eller tillsammans med din närstående. Här finns terapeuter och medicinsk personal. Vid ett första möte pratar vi igenom familjens problem, berättar vilka behandlingar som finns hos oss och på andra ställen och hur de fungerar. Sedan får du själv välja väg, säger Kent. I Nacka finns hjälp för den som är beroende och för hela familjen, både var för sig och tillsammans. Ungdomsgruppen i Nacka arbetar med barn till föräldrar som har beroendeproblem och MiniMaria arbetar med ungdomar under 25 med egna alkohol- och drogproblem. Alkoholberoende är en allvarlig sjukdom som påverkar människan på alla områden i livet. Det ger fysiska, sociala, mentala, viljemässiga, etiska och känslomässiga skador. Däremot är det inte svårbehandlat. Bara man tar steget och söker hjälp så är prognosen för att bli frisk mycket god, säger Kent. Nacka Beroendemottagning Telefon: Adress: Ektorpsvägen 2, Ektorps centrum, Nacka Drop-in måndag och torsdag e-post: beroendemottagning@nacka.se Ungdomsgruppen Telefon: Adress: Planiavägen 17, Nacka MiniMaria: Telefon: Adress: Planiavägen 17, Nacka Öppen mottagning: Måndag och onsdag

8 8 DECEMBER 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER DET ÄR STIMULANS AV BELÖNING SOM VI FALLER FÖR 2TIPS SE ÖVER DIN LIVSSTIL Fråga: Varför kan man inte bara sluta dricka? Svar: Alkoholism handlar inte om karaktärssvaghet. I stället är det en förvärvad hjärnsjukdom med ärftliga inslag. I hjärnan finns ett belöningssystem som triggas av allt som ger oss njutning. Det kan till exempel vara god mat, sex eller träning. Belöningssystemet är grundläggande för vår överlevnad, både som individer och som art, men samma system gör också att vi kan utveckla ett beroende. En sorts evolutionär miss, kan tyckas, men så är det inte. På många sätt har vi människor satt oss över det som våra kroppar rent biologiskt är ämnade för, säger Lars Olson, professor i neurobiologi. Naturen räknade helt enkelt inte med att vi skulle börja tillverka dataspel, amfetamin och annat som stimulerar belöningssystemet minst lika mycket som mat och sex. Skapar ett sug Våra hjärnor är inte statiska utan skapar hela tiden nya kopplingar. Om vi stimulerar belöningssystemet på kemisk väg eller genom Lars Olson Professor i neurobiologi, Karolinska Institutet. njutningsfulla beteenden, som till exempel spel, förändras systemet och det skapas ett sug som driver oss att fortsätta och att öka dosen av det njutningsfulla. Med tiden ökar också toleransen och så småningom mår inte hjärnan bra om stimulansen uteblir. Belöningssystemet är kidnappat. Då har du utvecklat ett beroende, säger Pia Steensland, forskarassistent och farmacie doktor. Tyvärr är det kroniskt. Har man väl skaffat sig de här felkopplingarna i hjärnan går de inte tillbaka utan man måste lära sig att leva med dem. Pia Steensland Farmacie doktor, Karolinska Institutet. Genetiska faktorer Ett beroende är en förvärvad, kronisk och svårbehandlad hjärnsjukdom där genetiska faktorer har stor betydelse. Vissa personer är födda med en högre känslighet för den här typen av stimulans och därför utvecklar de lättare ett beroende. Kanske har de en väldigt låg aktivitet i belöningssystemet normalt sett och då kan första fyllan vara en enorm upplevelse. Många personer som utvecklat alkoholberoende beskriver första fyllan som en känsla av att de äntligen hade hittat hem. Ärftligheten har större betydelse än vad man tidigare förstått, säger Lars Olson. På många sätt är det positivt. Dels kan det vara en varningssignal för somliga om att de befinner sig i riskzonen, dels kan kännedom om ärftliga faktorer kanske ta bort både fördomar och skuldkänslor förknippade med beroendesjukdomar. Förhoppningen är förstås att forskningen ska kunna använda den framväxande genetiska kunskapen för att hitta nya mediciner mot sjukdomen. Ge en chans till hjärnan Har man väl utvecklat ett missbruk krävs det behandling för att ge hjärnan en chans att återhämta sig. Vid behandling av alkoholberoende finns det, utöver terapi, ett par mediciner som kan hjälpa en bit på vägen. Den mest kända är antabus som ger ett illamående om den kombineras med alkohol. Det finns också andra nyare mediciner som minskar suget efter alkohol och därmed även risken för återfall. Men det räcker inte med mediciner. Precis som vid sjukdomar som exempelvis högt blodtryck krävs det en livsstilsförändring, säger Pia Steensland. Ett beroende är en livslång sjukdom, men risken för återfall avtar med tiden. För personer med alkoholberoende som varit nyktra i fem-sex år är chanserna stora att nykterheten förblir livslång. BENEDIKTA CAVALLIN redaktionen@mediaplanet.com KRONISK SJUKDOM Ett beroende är en förvärvad, kronisk och svårbehandlad hjärnsjukdom där genetiska faktorer har stor betydelse. FOTO: SHUTTERSTOCK»Jag ljög, jag smög, jag gömde.«beroende. En av många hjärnsjukdomar. Stöd forskning om hjärnan.

9 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET DECEMBER Missbruksvård bör skräddarsys efter individen Det finns många behandlingsmetoder mot alkoholberoende, men det går inte att på förhand säga vilken som fungerar bäst. Alla individer är olika och därför måste också behandlingen skräddarsys. Fyra eller fem olika metoder har visat sig vara ungefär lika framgångsrika vid behandling av missbruksproblem. Dessa fem är behandling med mediciner, vanligen i kombination med någon form av samtalsterapi, minnesotamodellen, KBT, återfallsprevention (som är en variant av KBT) och mindfullness. Vilken metod man använder sig av är dock upp till varje patient. När patienten har fått en diagnos, berättar vi om de behandlingsmetoder som finns att tillgå, säger Ingemar Sköld, psykiater och överläkare. Patienten får helt enkelt välja den metod som han eller hon känner störst förtroende för. Undersökning År 2000 gjordes en grundlig undersökning i USA kring om det går att på förhand se vilken behandling som lämpar sig bäst för olika människor. Studien hade namnet Match 2000 och förhoppningarna var stora om att man nu skulle kunna hitta ett antal kriterier som Ingemar Sköld Psykiater och överläkare. skulle förenkla valet av behandlings metod. Visste man på förhand att män i trettioårsåldern med ångestproblematik har störst utbyte exempelvis KBT så skulle det förstås vara enklare att välja rätt behandling, säger Ingemar Sköld. Tyvärr hittade studien inga sådana samband. Det finns helt enkelt ingen manual för detta. En undersökning har också visat att återfallsrisken vid alkoholproblem ligger på samma nivå antingen man vänder sig till en beroendeklinik eller till Anonyma Alkoholister. Ordentlig kunskap Personer med missbruksproblem kan av och till få höra att det bara är att bestämma sig. Just say no är ett uttryck som ibland återkommer inom vården, men det är ett förhållningssätt som Ingemar Sköld avfärdar helt. Visst kan man behöva bestämma sig, men då för att söka hjälp. Utan kunskaper om hur sjukdomen fungerar är det väldigt svårt att bryta mönstret. Därför är det också helt verkningslöst att till exempel erbjuda stödsamtal, vilket man gör på vissa håll i landet. Många kan nog uppleva att det är skönt att få prata av sig, men som behandlingsmetod mot missbruksproblem är det helt verkningslöst, säger Ingemar Sköld. Ska man bryta ett missbruk krävs det att finns en ordentlig kunskap om beroendeproblematik, avslutar Ingemar Sköld. BENEDIKTA CAVALLIN redaktionen@mediaplanet.com BEHANDLINGAR Behandlingar har visat sig vara framgångsrika: Minnesotametoden, även kallad 12-stegsmodellen går på djupet med faktorerna bakom ett beroende. Deltagarna får också lära sig hur de ska hantera suget och klara av att leva ett nyktert liv med sjukdomen. Möten med anonyma alkoholister är en del av denna behandlingsmetod. KBT finns både som gruppterapi och individuella samtal. Återfallsprevention är en form av KBT. Patienten går igenom vilka tankemönster som påverkar beteendet, vad som föregår ett återfall och hur man kan undvika att trilla tillbaka i mönstret. Mindfulness är en ny metod som har visat sig vara rätt framgångsrik. Med hjälp av meditationsteknik lär man sig ett nytt förhållningssätt gentemot sina tankar och känslor. Medicinsk behandling. Det finns dels Antabus som ger ett illamående om man dricker och dels olika mediciner som blockerar receptorer för signalsubstanserna i hjärnan så att ruset inte blir lika behagfullt. Mediciner bör kombineras med någon annan behandlingsform. Ett år efter behandling med någon av dessa metoder är mellan 15 och 40 procent av patienterna fortfarande nyktra. Oavsett vilken behandlingsmetod man väljer, förbättras prognosen avsevärt om man dessutom går på AA-möten. Nu har de svåra frågorna blivit enklare Kunskap och samverkan är nyckeln till resultat Vi erbjuder en interaktiv alkoholoch drogförebyggande utbildning för chefer och medarbetare enligt Lotusmodellen. Modellen är pedagogiskt enkel och målet tydligt inriktad på ökad medvetenhet och kunskap om alkohol- och drogproblemens konsekvenser. Lotusmodellen står för trygghet, kontinuitet och stabilitet och är helt individanpassad. Läs mer om vårt arbete på

10 10 DECEMBER 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER 3TIPS SLUTA MED DROGER Det fi nns hjälp att få för den som är beredd att ta den Fråga: Dusan Todorovic, vad har livet i nykterhet gett dig? Svar: Allt! Förr tyckte jag att jag var världens mest värdelösa människa. I dag förstår jag att jag är värdefull. Det är en skillnad på fl era mil. HUR JAG LYCKADES Dusan Todorovic har en lång historia att berätta om trasslig barndom och upprepade svek från vuxenvärlden. Hans far drack och slog honom, han blev mobbad och gav igen med knytnävarna vilket gjorde att han tvingades byta skola, gång på gång. En dag följde han med några lärare för att hälsa på en kompis på ungdomsvårdsskola. Utan ett ord till förklaring lämnade de honom på trappen. Det var en riktig gladiatorskola, berättar Dusan. När jag var elva hade jag provat hasch och som fjortonåring var jag fullfjädrad narkoman. Jag finansierade mitt amfetaminmissbruk med att stjäla och att sälja droger. Dusan hamnade så småningom på Hasselakollektivet och slutade visserligen med amfetamin men i stället drack och slogs han. Hade ingenstans att bo Han träffade en kvinna och fick en son, men när förhållandet tog slut återvände han till Stockholm och amfetaminet. Under flera år levde Dusan ett allt hårdare liv med droger och brottslighet. Han hade ingenstans att bo, kunde vara vaken veckor i streck och injicera flera gram amfetamin om dagen. Mådde dåligt av det Jag intalade mig att jag kunde sluta när jag ville, men innerst inne visste jag ju att det inte var så. Någonstans mådde jag förstås också dåligt för att jag var en sådan FAKTA Gymnasiepojkar med drogerfarenhet hade ökat med tre procentenheter, från 18 till 21 procent sedan 2004 då CAN började göra drogvaneundersökningar. Antalet flickor som har provat narkotika ligger dock relativt konstant på mellan 12 och 14 procent sedan Undersökningen görs i årskurs två och i årets undersökning har närmare fyra tusen elever deltagit. Skillnaderna är stora mellan olika platser i landet. Mest erfarenhet av droger har ungdomarna i Stockholm, där 27 procent Det nyktra livet är tusen gånger bättre. Bara det att jag slipper känna skam, skuld och ångest, bara det är värt hälften. Dusan Todorovic Varit drogfri i 18 år. värdelös pappa för min son. Jag såg att han blev ledsen när jag dök upp helt skev och krokig med ångesten lysande i ögonen. 28 oktober 1993 var sista gången Dusan tog droger. Visst hade han lovat sig själv en massa gånger att nu fick det vara slut, men motivationen tröt ofta redan efter några av killarna och 20 procent av tjejerna har provat narkotika. Minst narkotikaerfarenhet har ungdomar i norra Sverige med 13 respektive 12 procent. Den vanligaste drogen bland skolungdomar är cannabis. Ungefär sjuttio procent av de som provat droger hade enbart använt cannabis. 24 procent hade både provat cannabis och någon annan drog. De allra flesta, 70 procent har fått drogen av en kompis. Det vanligaste är också att man tagit drogen hemma hos kompisen. Näst vanligast är att det skett på en fest. VANLIGASTE NARKOTIKA Den vanligaste drogen bland skolungdomar är cannabis. Ungefär sjuttio procent av de som provat droger hade enbart använt cannabis. FOTO: SHUTTERSTOCK timmar. Den här gången var det dock annorlunda. Amfetaminet hade slutat verka, berättar Dusan. Jag var nära en psykos och varje gång jag tog en sil ökade den bara på min ångest. Min högsta önskan var att få bli häktad så att jag slapp knarka. 12-stegsprogrammet En fängelsedom på 20 månader för diverse olika brott låg och väntade och Dusan beviljades åtta månader på ett behandlingshem där han kom i kontakt med 12-stegsprogrammet. Långsamt började Dusan återskapa förtroendet hos sina anhöriga. Långsamt skaffade han sig en känsla för rätt och fel och byggde upp ett nytt liv med nya vänner. I dag har Dusan varit drogfri i 18 år, vilket är längre tid än han knarkat. Det nyktra livet är tusen gånger bättre, säger Dusan. Bara det att jag slipper känna skam, skuld och ångest, bara det är värt hälften. Dusans råd till den som har ett beroende och vill sluta är att söka hjälp. Vägen till nykterhet kan se väldigt olika ut från individ till individ, men det finns också många olika former av hjälp. Allt från självhjälpsprogram till mer omfattande insatser inom öppenvården. Visst kan man tycka att det känns skamligt att tillstå att man har ett beroende, men hur är det då att leva i förnedring? Vad är mest skamligt, avslutar Dusan Todorovic. BENEDIKTA CAVALLIN redaktionen@mediaplanet.com DROGER De vanligaste drogerna kommer från cannabis Hasch och marijuana är de vanligaste av de illegala drogerna. De kommer båda från växten cannabis sativa som odlas i stora delar av världen. Hasch tillverkas av kåda som avsöndras från cannabisblomman, medan marijuana är blomställningar och toppskott som torkats och smulats sönder. Både hasch och marijuana röks vanligtvis, i pipor eller i handrullade cigaretter, men dessa droger kan också ätas, vanligtvis inbakade i kakor eller som te. Cannabis innehåller flera olika ämnen som skapar ett rus, det vanligaste av dessa är THC, tetrahydrocannabinol. THC lagras i kroppens fettvävnad och kan fortsätta att påverka hjärnan under en lång tid. Urinprov brukar kunna ge utslag i flera veckor efter användning. Cannabis ger bland annat effekter på minne, uppmärksamhet, intellekt och koncentration. De vanligaste biverkningarna är ångest och förföljelsemani. Vid långvarigt intag kan drogen också ge skador på lungorna och depression samt passivitet och en oförmåga att reflektera över sig själv. Hos ungdomar som använder cannabispreparat försenas den psykiska mognaden. Dessutom kan drogen ge störningar på hormonbalansen. Lagligt i Nederländerna I Sverige kriminaliserades drogen Sedan 1993 är det också olagligt att bruka drogen, men det är få som döms till fängelse för det brottet. Många andra länder har dock inte en så restriktiv narkotikapolitik. Minst restriktiva är lagarna i Nederländerna där det till och med är tillåtet att sälja hasch och marijuana i så kallade coffeeshops. Landet har dock inte flest cannabisanvändare i Europa utan det är i stället Cypern, Spanien och Storbritannien som toppar den listan. I USA arbetar man hårt på federal nivå med att minska droganvändningen i landet. Samtidigt folkomröstade invånarna i Kalifornien för några månader sedan om att legalisera marijuana. 55,5 procent röstade nej till förslaget. Dock är det fortfarande tillåtet med medicinskt bruk av drogen vilket har gett många användare en möjlighet att använda den legalt. BENEDIKTA CAVALLIN redaktionen@mediaplanet.com

11 Anhöriga till personer med alkohol-/drogproblem Svenska Narkomanvårdsförbundet är en partipolitiskt och religiöst obunden organisation. Förbundet arbetar för utveckling av en kunskapsbaserad missbrukarvård i allmänhet och i synnerhet den specialiserade öppna narkomanvården i offentlig regi. Gå in på och läs mer om kommande konferenser och om hur ni på er arbetsplats kan bli medlemmar. Ordförande. Marita Sivén Tel: Mob: Vice ordf. Maria Törnqvist Kullberg Tel Mob Känner du dig maktlös? Du är inte ensam, det finns hjälp för dig! Anhörigprogrammet vänder sig till alla, från 25 år och uppåt, som drabbats av en annan persons alkohol-/drogbruk, såväl familjemedlemmar som andra närstående. Kommunens behandlingsteam arbetar enligt Minnesotamodellens familjeprogram såsom Ersta Vändpunkten utformat den. Programmet är kostnadsfritt för Täbybor. Vi erbjuder även en kurs i återfallsprevention till dig som har problem med alkohol eller droger. För mer information se: Marie Louise Voltaire, alkohol-/drogterapeut Telefon: E-post: marielouise.voltaire@taby.se Eija Zetterberg, socionom Telefon: E-post: eija.zetterberg@taby.se Allt under ett tak ger korta beslutsvägar Missbruksvård, psykiatri och socialsekreterare på ett och samma ställe. Så ser det ut på Södermalms Beroendeteam. Samordning ger både bättre och snabbare vård, säger Lisa Kinnari, enhetschef. För många med missbruksproblem räcker det inte att få vård mot missbruket. En stor del behöver också stöd från psykiatrin, insatser av socialtjänsten, eller kanske hjälp av en jurist. Detta har Södermalms beroendeteam tagit fasta på. Här finns beroendeläkare, terapeuter, sjuksköterskor och socialsekreterare, med flera och alla samarbetar för att resultatet ska bli så bra som möjligt. Eftersom vi jobbar tätt tillsammans har vi också en förståelse för varandras arbetssätt, säger Tom Beijersten, sjukskötare. Det är en stor fördel för patienterna. De slipper falla mellan stolarna och får hjälp snabbare. Beslutsvägar blir också kortare och vården mer informell. Södermalms beroendeteam riktar sig till boende på Södermalm och har årligen kontakt med omkring 700 besökare. De flesta har blivit remitterade hit, men det är också många som söker självmant. Kliniken erbjuder bland annat medicinskt stöd, motiverande samtal, KBT och behandling enligt 12-stegsprogrammet. Även anhöriga kan få stöd. Dels kan man ringa och få svar på enstaka frågor, dels finns det korttidsterapi och gruppträffar för anhöriga. Samtalen handlar mycket om skuld och skam, berättar Sonja Nyström, legitimerad psykoterapeut. Målet är förstås att man ska orka separera sig från den som äger problemet och ta hand om sig själv istället. Södermalms beroendeteam har funnits sedan Verksamheten är ett samarbete mellan Psykiatrin Södra, Capio Maria och Södermalms stadsdelsförvaltning. Och att organisationen fungerar bra, det har man fått papper på. När Socialstyrelsen och SKL jämförde beroendemottagningar i hela Sverige hamnade Södermalms Beroendeteam på andra plats i landet. Vi är noga med att vara flexibla, tillgängliga och ha ett bra bemötande gentemot våra besökare, säger Lisa Kinnari. Folk trivs och känner sig trygga här vilket är väldigt viktigt. Södermalms beroendeteam Södermalms beroendeteam är en mottagning som erbjuder dig som bor på Södermalm och har problem med alkohol och/eller narkotika ett mångsidigt, specialiserat och kvalificerat utbud av stöd, vård och behandling. Vi tar även emot anhöriga. På Södermalms beroendeteam samverkar Södermalms stadsdelsförvaltning, Capio Maria AB och Psykiatrin södra i Stockholm. Det innebär kortare beslutsvägar vilket ger en snabbare väg till hjälp och behandling. Vi sätter brukaren i fokus genom ett respektfullt bemötande, hög tillgänglighet och kvällsöppet en dag i veckan. Mottagningen är öppen vardag för information/rådgivning, tidsbokning och spontanbesök. Du kan vända dig direkt till mottagningen genom att ringa och boka tid. Kontakta oss Reception: Telefon Öppettider: mån-tors kl fre kl

12 12 DECEMBER 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET EXPERTPANELEN Lena Harland Sektionschef på Beroende centrum Stockholm. Ulrika Metzler Behandlingsansvarig för kvinnobehandlingen Attendo IoF Kurorten. Jörgen Swedenson Enhetschef Socialförvaltningen Haninge kommun. Fråga 1: Vad är viktigt för att lyckas med en behandling? Den sökandes egen önskan om förändring och att man får professionellt bemötande av kompetent personal. Noggrann utredning och bedömning av missbruket/beroendet och eventuell psykiatrisk ohälsa för rätt diagnos. Därefter kommer man tillsammans med patienten överens om lämplig behandling. De metoder som används idag är olika typer av läkemedel, återfallsprevention, psykoterapi och/eller motiverande samtal. Behandling kan ges individuellt eller i grupp. Det svåra är inte att sluta dricka/droga, det svåra är att låta bli att börja igen. Oavsett hur behandlingen sett ut, krävs uppföljning och fokus på vidmakthållande faktorer - allt från stödet från anhöriga till arbetsträning och utveckling av ett fungerande nätverk. Vi ser att de som lyckas behålla sin nykterhet är de som vågat möta sina känslor och förändrat invanda tanke- och handlingsmönster. De har även lärt sig att skilja på att vara en dålig människa och att missbruket medfört dåliga handlingar. Ett professionellt bemötande från kunniga och engagerade behandlare som arbetar i en positiv organisation och som har förmåga att skaffa en biljett in till klientens problem och att båda tror på metoden. Ett smörgåsbord av behandlingar så att man kan erbjuda det som klienten har förmåga att tillgodogöra sig utifrån den fas av missbruket det handlar om. En naturlig och organiserad samverkan med andra huvudmän då klienten behöver fler och samtidiga insatser och att ha ett helhetstänk. När det gäller unga så är det självklart med familjearbete och att man arbetar offensivt i behandlingen. Fråga 2: Vad kan man erbjuda för hjälp/stöd till anhöriga och barn? En bra behandlingsmetod är familjeterapi. En familj kan bestå av många olika konstellationer, den som söker avgör vem som ska delta. Områden som berörs är samspelet i familjen och svårigheter i relationerna, oförutsägbara som hänger ihop med missbruk och hur det påverkar familjen. Enskilda samtal för anhöriga kan erbjudas och för vuxna erbjuder Beroendecentrum Stockholm anhörigprogram i grupp. Många kommuner och frivilligorganisationer har barngrupper där man får bearbeta förälderns problem och lära sig att det inte är deras fel och hitta stöd hos andra med samma erfarenheter. Många alkohol/drog behandlingar erbjuder anhörigprogram. Det finns även självhjälpsgrupper så som Alanon, Nar- Anon och ACOA. Ersta Vändpunkten i Stockholm har utvecklat program som finns i flera kommuner för barn och vuxna. Även kyrkan har barngrupper på flera orter. Här spelar skola och barnomsorg en viktig roll för att tidigt kunna larma och följa upp när barn far illa av missbruk i familjen. Det är viktigt att familjer får hjälp även efter att missbrukaren blivit nykter, alla i familjesystemet behöver förändra sina invanda roller. Det är oerhört viktigt att erbjuda stöd till dessa barn och tonåringar som ofta tar ett stort ansvar för sina föräldrar och kan uppleva att det är deras fel. De upplever en stor oro och ängslan över föräldrarna fast det inte alltid märks. De vågar inte alltid berätta för någon och upplever ofta en stor övergivenhet inombords. Det finns barn- och tonårsprogram som är mycket bra hjälp. Då det gäller de vuxna anhöriga kan de hamna i ett omedvetet medberoende och fast de inte vill bli möjliggörare för fortsatt missbruk. De behöver hjälp för egen del och det finns bra anhörigprogram för dem. Fråga 3: Hur ska vi nå och hjälpa fler missbrukande kvinnor? Att ställa frågor kring alkohol, tabletter och droger när kvinnor söker på vårdcentralen, MVC och BVC är en väg. Missbruk kan vara orsaken när man söker för besvär som t.ex. sömnlöshet, huvudvärk, smärta och nedstämdhet. Många kvinnors största oro är att man tar deras barn om missbruket blir känt. Det är viktigt att de får veta att förändrad behandling och beteende som kan hjälpa dem. Det finns särskilda kvinnomottagningar inom beroendevården och på Internet finns flera självhjälpsidor och texter där man kan få hjälp till självhjälp. Kvinnors missbruk sker ofta i det tysta, tungt narkotikamissbruk kan förekomma inom hemmets väggar utan att någon utanför familjen vet något. Skam och rädsla att förlora sina barn hindrar många från att söka hjälp. Personal på vårdcentraler, företagshälsovård och psykakuter har stor möjlighet att fånga upp kvinnor om de vågar ställa rätt frågor. Ofta finns oupptäckt missbruk med i bilden vid psykisk ohälsa eller smärtproblematik. Kvinnorna vi möter har ofta haft kontakt med sjukvården i åratal utan att någonsin bli tillfrågade om alkohol/drogvanor. Kvinnor i missbruksmiljöer är ofta mer utsatta än vad män är och det förekommer kvinnovåld även i hemmiljön och det är inte ovanligt att de blir sexuellt utnyttjade. Detta är något vi märker redan då vi arbetar med de yngre som blir erbjudna droger gratis till en början. Det är viktigt att kunna erbjuda ett speciellt kvinnoprogram för de som behöver detta och på så vis få in fler kvinnor i behandling. Detta är något alla oavsett vilken organisation man arbetar i måste uppmärksamma. För närvarande visar aktuella undersökningar på att unga flickor mår mycket dåligt och har låg självkänsla. Eva Malm SAMTALSBEHANDLING PÅ NÄTET ALKOHOL SPELBEROENDE MATMISSBRUK MEDBEROENDE Riskbruk, missbruk eller beroende Personliga samtal med kognitiva verktyg ger goda resultat Gå in på eller kontakta Anniqa Bjersing på Eco Care Storgatan 43, 1 trp Umeå 070/ Behandlingshem för kvinnor med missbruksproblem och/eller psykosociala problem. Välkomna att kontakta oss. Vi finns på Gotland. Tel: Mail: selene-kollektivet@telia.com KBT - Kognitiv Samtalsterapi ALKOHOLPROBLEM DROGMISSBRUK SPELBEROENDE Återfallsprevention-Grupp ANHÖRIG MEDBEROENDE RELATIONSPROBLEM PARTERAPI Tel: Nybrogatan 39, KBT psykologerna (T) Östermalmstorg Mottagning även i Sollentuna

13

14 14 DECEMBER 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET PERSONLIG INSIKT Min 3-åriga dotter var inne i sin lek och kom glatt skuttande in i vardagsrummet där jag satt. Mitt i skuttandet fick hon syn på glaset i min hand, och liksom stelnade till, mitt i luften. Hon sa ingenting, fortsatte sin lek, men på ett dämpat sätt, med koll på mig. Identifi era problemet ur ett helhetsperspektiv Jag såg att hon såg, och illusionen om att barnen inte såg gick i det ögonblicket i tusen bitar, och jag genomsyrades av en obeskrivlig fasa. Jag insåg att mitt drickande höll på att förstöra det finaste och viktigaste i mitt liv, mina barn. Kort därefter började mitt nyktra liv, för gott. Skadan var redan skedd och att bara dricka lite var inte ett alternativ. Bara ett glas, var ett glas för mycket. Lite senare upptäckte jag att min dotter hade svårt att se mig i ögonen. Jag frågade henne om det, och visst, det berodde på alkoholen. Den underbara lilla ungen sa såhär; du gjorde aldrig något tokigt Mamma, men det syntes i dina ögon att det blev tokigt på insidan. För att hela detta hittade vi på en lek, att bara titta varandra i ögonen en liten stund. Det tog inte länge innan det lilla barnet litade på att det var ok att titta Mamma i ögonen. Det tog längre tid innan jag kunde se mig själv i ögonen i spegelbilden och känna mig ok. Men det gick. Alla kan sluta Allt beroende kan hejdas och tillfrisknande är möjligt. För alla. Det tar bara olika mycket tid och kraft. Det är mycket som tar kraft av oss i livet och vi behöver vårda den kraft vi har. Även en mindre mängd alkohol eller drog tar kraft av oss. Med en konsumtion av alkohol har vi inte tillgång till den samlade energi som vi skulle ha vid nykterhet. Bara en delvis minskning av vår personliga energi har konsekvenser och problemet blir att man inte når sitt fulla potential och kanske tillslut går in i väggen. I mitt yrke inom beroendevården har jag sett det många gånger och det sker innan ens ett fullt beroende har utvecklats. Vi ska inte acceptera att vi förlorar den talang, energi, kompetens och erfarenhet som går förlorad i alkoholkonsumtion. Alla som har alkoholproblem är inte alkoholister. En högkonsument kan sänka sin konsumtion till en lågrisk nivå. Det viktiga är att identifiera problemet ur ett helhetsperspektiv och att skräddarsy ett personligt åtgärdsprogram. Många har svårt att be om hjälp Men just att be om hjälp är det svåraste steget. Den dagen vi accepterar beroende som vilket hälsoproblem som helst och behandling är lika självklart som att gipsa ett brutet ben, då har vi kommit långt. Utvecklingen de senaste 20 åren är hoppfull, vi är på god väg. Jag har blivit intresserad av hur man fyller på sin kraft, inte hur man kastar bort den. Att vara närvarande i nuet är min nya passion. Ibland kräver den sortens närvaro att man har mod, för det kan märkligt nog kännas skrämmande att vara närvarande även i ALKOHOL I dag törs jag säga att jag känner mig liten, skör och sårbar. Jag törs också känna mig glad, fantastisk, och underbar. Bäst av allt är att jag har funnit saligheten i vardagen. Inez Hamilton Beroendekonsult. Tidigare vd på Nämndemansgården. 4TIPS ALLA LA KAN SLUTA den enkla vardagen. Kanske är det därför som vi kryddar tillvaron med den folkkära drogen alkohol. Ta inte miste, alkohol är en drog, skillnaden mellan den och de andra drogerna är att den är flytande och laglig. Identifiera tankar Jag har en god vän som är terapeut och han delar ut ett litet kort med en lista på känslor till sina klienter. Med detta kort kan man ta pulsen på sitt känsloliv när som helst på dagen. Ta upp det ur fickan och stämma av hur känner jag mig just nu? Att sätta ord på våra känslor och kommunicera dem verkar vara ett av våra största dillemmor. Jag hade förr bara två känslor, bra eller dåligt. Att identifiera tankar och känslor har utvecklat sig till ett riktigt äventyr utan bedövning. Jag lever mitt liv live, i direktsändning. Om vi kan lära oss att vara närvarande, sätta ord på vad vi känner och vara ärlig om det kan vi förändra världen. Vi kan fira jul utan konstgjorda känslor. Vi kan lita på vår egen förmåga att skapa stämning, glädje, värme och gemenskap. I dag törs jag säga att jag känner mig liten, skör och sårbar. Jag törs också känna mig glad, fantastisk, och underbar. Bäst av allt är att jag har funnit saligheten i vardagen. Jag önskar er en underbar jul, precis som ni innerst inne helst av allt vill ha den. 5 INEZ TIPS Våga be om hjälp Be om hjälp, ibland behövs 1 det bara några samtal, ibland behöver vi ta en rejäl time-out och åka på behandling, oavsett vilken hjälp just du behöver, ta den. Om du är tveksam om du är beroende eller ej, försök att använda enligt lågrisk rekommendationen max två öl eller två små glas vin per dag. Om du klarar det kontinuerligt, med god livskvalitet, så var du förmodligen en högkonsument, inte beroende. Om inte, slösa inte på mer tid utan acceptera ditt beroende och be om hjälp. Tro på dig själv Ge aldrig upp. Inget beroende är hopplöst eller kräver 2 medicinering livet ut. Kom ihåg vad som ar allra viktigast för dig här i livet, och vägra förlora det till beroendet. Uppmuntra dig själv, du är på rätt väg. Fortsätt oavsett hur jobbigt den stundvis kan kännas. Beröm dig själv Gör en lista över dina styrkor, vad du gillar hos dig 3 själv. Våga ösa på lite, var inte blyg. Läs det sedan högt för dig själv, dagligen. Det är ok att bli generad. Kom ihåg att det är ingen som ser eller hör. Beröm dig själv för dina framsteg. Övning ger färdighet Gör en lista över vad du är 4 tacksam för, läs också denna lista dagligen. Om du upplever tankar och känslor som hindrar dig i denna förändring, fokusera på raka motsatsen, om du är rädd - fokusera på känslan av trygghet och så vidare. Övning ger färdighet. KLIENT PÅ IRIS UTVECKLINGSCENTER Sedan 1986 erbjuder vi individuell behandling för människor med läkemedelsberoende/missbruk och psykisk ohälsa. Vi fi nns i Mullsjö, Enköping, Stockholm, Göteborg och Jönköping. Läs mer om oss och våra behandlingar på VI ERBJUDER ARBETS- REHABILITERING OCH BOENDE Vi har avtal med kommuner, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Kriminalvården. Vägen ut! kooperativen skapar arbete för dem som står långt från arbetsmarknaden och vi utvecklar en boendekarriär för människor långt från bostadsmarknaden. Vägen ut! kooperativen drivs utifrån egenmakt, delaktighet, eget ansvar och total drogfrihet. Vi har visat att det går att komma tillbaka till samhälle och arbetsliv. VILLA VÄGEN UT! SOLBERG i Göteborg, VILLA VÄGEN UT! REVANSCH i Sundsvall och VILLA VÄGEN UT! VÄGSKÄL i Östersund halvvägshus för män. VILLA VÄGEN UT! KARIN i Göteborg och VILLA VÄGEN UT! SUSANNE i Örebro halvvägshus för kvinnor. För våldsutsatt kvinna kan vi även erbjuda jourplats. YSCREEN screentryckeri med arbetsträningsplatser för ungdomar i Göteborg. KARINS DÖTTRAR väv- och hantverkskooperativ med arbetsträningsplatser för kvinnor i Göteborg. VÄGEN UT! TRÄDGÅRD trädgårdstjänster, grön design och grön rehabilitering i Göteborg. CAFÉ SOLBERG café i Lärjeåns Trädgårdar i Angered/Göteborg med catering och arbetsträningsplatser. Sociala företag vägen till arbete UTVECKLINGSCENTER Vi utvecklar företag för en hållbar värld. Vi behövs! För kontakt

15

16 Beroendecentrum Stockholm är landstingets specialiserade beroendeverksamhet. På kliniken arbetar ett hundratal specialistläkare, c:a 250 sjusköterskor och ett fyrtiotal psykologer. Verksamheten riktar sig till personer med alkohol-, narkotika- eller tablettberoende och har såväl öppenvårdsverksamhet som akut- och slutenvård. Varje år tar man emot omkring personer och de allra flesta av dem har problem med just alkohol. Många har en bild av att om man har ett beroende så finns vården på behandlingshem, men så är det inte, säger Åsa Magnusson. Större delen av dem som får hjälp får det inom öppenvården. En stor del av verksamheten på Beroendecentrum Stockholm är de lokala mottagningar som finns på 28 platser runt om i länet. Hit kan man vända sig om man vill ha hjälp med sitt beroende och man behöver får man en tid redan samma dag. Den behandling som erbjuds är bland annat läkemedel som minskar suget, motiverande samtal, psykoterapi och återfallsprevention, ofta i form av gruppterapi. Missbruk påverkar hela familjen och därför erbjuds också familjeterapi av Beroendecentrum Stockholms besökare är ungdomar. För dem finns Maria Ungdom med en akutmottagning som är öppen dygnet runt, rådgivningstelefon, separata kill- och tjejmottagningar samt en behandlingsavdelning, med mera. Verksamheten har också lokala mottagningar i nitton kommuner i länet, så kallade Mini-Marior. När polisen plockar upp alkoholeller drogpåverkade tonåringar på stan kör de dem till Maria Ungdom, säger Åsa Magnusson, men det finns många andra anledningar till att man tar kontakt med oss. Det kan till exempel vara föräldrar, syskon eller skolpersonal som reagerar på eller oroar sig för att det finns ett missbruk av något slag. En annan av Beroendecentrum Stockholms enheter är TUB, enheten för läkemedelsberoende. Läkemedelsmissbruk är ett stort och underskattat problem, säger Åsa Magnusson. Enligt missbruksutredningen är omkring personer i landet beroende av läkemedel. Ändå är TUB den enda mottagningen i sitt slag. Smärtlindrande preparat med opiater och ångestdämpande preparat är två läkemedelsgrupper som lätt leder till beroende. I båda fallen finns det förstås en anledning till att man fick läkemedlet förskrivet från början. Har man problem med kronisk smärta behöver patienten både behandlas för sitt beroende och få läkemedel på ett tryggt och kontrollerat sätt. Patienter som blivit beroende av ångestdämpande preparat måste förstås också få annan hjälp mot sin ångest för att kunna bli fria från beroendet. Innan behandlingen påbörjas gör man en ordentlig utredning för att ta reda på hur behoven ser ut hos varje individ. Att trappa ner och bli fri från ett läkemedelsberoende är en process som kan ta lång tid, berättar Åsa Magnusson. Det arbetet kräver att läkarna har kunskap och erfarenhet. Ofta har beroendet uppstått på grund av att patienten har fått läkemedlet förskrivet under en för lång tid. Missbruksproblem är något som berör en stor del av befolkningen. Forskning visar att 17% av männen och 10% av kvinnorna i Sverige dricker alkohol på ett ohälsosamt sätt. De senaste 10 åren har det kommit både psykoterapeutiska och farmakologiska behandlingsmetoder som är effektiva vid beroende. Man måste utgå från de mål som varje individ sätter upp, säger Åsa Magnusson. Målet är kanske bara att trappa ner på sin alkoholkonsumtion och i så fall är ju behandlingen framgångsrik även om patienten inte slutar dricka helt. Vi har nöjda patienter, i den årliga patientenkäten uppger c:a 90 procent av besökarna vid de lokala mottagningarna att de är nöjda med behandlingen och vården. Beroendecentrum Stockholm

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping

Läs mer

IOGT-NTO:s ALKOHOL- RÅDGIVNING

IOGT-NTO:s ALKOHOL- RÅDGIVNING IOGT-NTO:s ALKOHOL- RÅDGIVNING Om en del av IOGT-NTO:s sociala verksamhet IOGT-NTO erbjuder personer som har eller har haft alkohol- eller andra drogproblem att leva helnyktert och möjligheten att förändra

Läs mer

i Täby tobak cannabis & alkohol

i Täby tobak cannabis & alkohol Elever i Täby SVARAR PÅ FRÅGOR om tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor eller går i skola i Täby.

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Släpp kontrollen Vinn friheten!

Släpp kontrollen Vinn friheten! Släpp kontrollen Vinn friheten! För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång Släpp kontrollen Vinn friheten! Copyright 2012, Carina Bång Ansvarig utgivare: Coaching & Motivation Scandinavia

Läs mer

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende Ordförklaring Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende innebär att man inte längre kan styra över sitt drickande. Alkoholberoende

Läs mer

Värt att veta om alkohol och din hälsa

Värt att veta om alkohol och din hälsa Värt att veta om alkohol och din hälsa Hälsa och alkohol Alkohol är för många en naturlig del av livet. En öl med arbetskamraterna efter jobbet eller ett gott vin till middagen med vännerna. Så länge vi

Läs mer

Narkotikakartläggning för 2010

Narkotikakartläggning för 2010 KARTLÄGGNING 1(11) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-152268 Socialnämnden Narkotikakartläggning för 21 Sammanfattning Kartläggningen är avgränsad till Norrköpings kommun. Myndigheter

Läs mer

Föräldraföreningen Mot Narkotika - UMEÅ

Föräldraföreningen Mot Narkotika - UMEÅ Föräldraföreningen Mot Narkotika i Umeå arbetar lokalt i Umeå och Västerbotten med att stötta och hjälpa anhöriga till drogmissbrukare. Vårt arbete är ideellt och vår drivkraft är att hjälpa andra människor

Läs mer

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR OM tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner/Scandinav bildbyrå Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor i Täby.

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping

Läs mer

Föräldrar är viktiga

Föräldrar är viktiga Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker

Läs mer

Ett Drogfritt Liv i Kristianstad

Ett Drogfritt Liv i Kristianstad Behovet är stort Behovet av att öka människors medvetenhet om hur beroende, missbruk och droger styr och begränsar oss som individer är stort. Inte minst med tanke på ökande alkoholkonsumtion för både

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

Grundkurs för dig som gillar att bli full

Grundkurs för dig som gillar att bli full Grundkurs för dig som gillar att bli full Det här har vi inte skrivit för att du ska sluta dricka alkohol. Vi vet att du, liksom många andra, har upplevt många roliga stunder tillsammans med alkohol. Du

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Runt varje person som missbrukar

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Sjuksköterska Angelica Hjelm Socionom Kajsa Lönnevi.

Sjuksköterska Angelica Hjelm Socionom Kajsa Lönnevi. Sjuksköterska Angelica Hjelm Socionom Kajsa Lönnevi http://minimaria.se/se-film-om-anna/ Två huvudmän och fyra mottagningar Avdelning 306 Mini-Maria Hisingen Mini-Maria Centrum Mini-Maria Nordost Mini-Maria

Läs mer

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade

Läs mer

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar 2014 Är du man eller kvinna? 13% 11% Man Kvinna 76% Ålder? 11% 6% 11% 26% 20-30 31-45 40-60 Över 61 46% Hur hittade ni AHA (Anhöriga Hjälper Anhöriga)? 11% 3% 8% 22%

Läs mer

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) Vi får klara oss själva Hemtjänstens arbete med äldre som har missbruksproblem Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning

Läs mer

Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad

Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad Våld i nära relation Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad Kanske är det så....att detta inte är vårt ansvar.. Att våld i nära relation inte är ett stort problem hos dem vi möter i vår verksamhet..att

Läs mer

En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län

En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län Foto: Richard Ryan Danderyds kommun den 17 april 2013 Nationell

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Hudiksvalls kommun 2009-2013 Förord Det drogförebyggande arbetet i Hudiksvalls kommun utgår från ett folkhälsoperspektiv och syftar till att främja alla medborgares rätt till en

Läs mer

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund MINI MARIA Beroendekliniken Vad kan Mini Maria ge för hjälp och stöd Träffa sjuksköterska för hälsosamtal, provtagningar, akupressur och akupunktur

Läs mer

Nio PRINCIPER FÖR EN FRAMTIDA SVENSK NARKOTIKAPOLITIK

Nio PRINCIPER FÖR EN FRAMTIDA SVENSK NARKOTIKAPOLITIK Nio PRINCIPER FÖR EN FRAMTIDA SVENSK NARKOTIKAPOLITIK 01. NARKOTIKAPOLITIKEN SKA BASERAS PÅ KUNSKAP OCH HUMANITET Kunskapen om narkotikans effekter, om vilka behandlingsmetoder som ger bäst effekt och

Läs mer

ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE

ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Vi är Anhörigcentrum s.5 Det här erbjuder vi s.7 Någon nära mig är äldre eller långvarigt sjuk s.9 Jag

Läs mer

Alkoholberoende, diagnos

Alkoholberoende, diagnos Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver

Läs mer

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...?

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Tonårsförälder? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Finns det droger bland ungdomarna? En broschyr om alkohol och droger DANDERYDS KOMMUN 1 Varför har du fått den här

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Kartläggning av föräldrar i vård i september 2012. gunborg.brannstrom@gmail.com

Kartläggning av föräldrar i vård i september 2012. gunborg.brannstrom@gmail.com Kartläggning av föräldrar i vård i september 2012 gunborg.brannstrom@gmail.com 1 Missbruk påverkar hela familjen Risk- och skyddsfaktorer i föräldraskapet Kartläggning av föräldrar i missbruks- och beroendevården

Läs mer

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Litres per capita 01-10-1 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkoholkonsumtionen i Sverige i liter 100% alkohol per

Läs mer

Alkohol- och drogpolitisk plan för Stenungsunds kommun

Alkohol- och drogpolitisk plan för Stenungsunds kommun Alkohol- och drogpolitisk plan för Stenungsunds kommun Typ av dokument Plan Beslutat av Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2019-03-07 Diarienummer KS 2018/575 Dokumentägare Giltighetstid Framtagen av Tillfällig

Läs mer

text & foto Johanna Senneby PÅ RÄTT VÄG

text & foto Johanna Senneby PÅ RÄTT VÄG 38 Reportage. Vägval framtid Kämpiga uppväxter präglade av droger, kriminalitet och svåra familjeförhållanden. På Vägval framtid får ungdomar som hamnat snett i livet en fristad och hjälp att ta sig tillbaka

Läs mer

påverkade av droger på arbetsplatsen försämrar både den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön samt medför risker i arbetet för alla berörda.

påverkade av droger på arbetsplatsen försämrar både den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön samt medför risker i arbetet för alla berörda. Sid 1/5! 1 av! 5 DROGPOLICY En Blanketten god arbetsmiljö skickas till ALFEMA är en självklarhet Care, Fjärdhundragatan i arbetslivet. 14, Anställda. som använder och är påverkade av droger på arbetsplatsen

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten? Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten? Psykiatrins dag, Katrineholm 2018 Torkel Richert, Lektor Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie Syfte:

Läs mer

Riktlinjer mot skadligt bruk av Alkohol, droger och spel om pengar

Riktlinjer mot skadligt bruk av Alkohol, droger och spel om pengar Kommunledningskontoret, HR-enheten Kontaktperson: Boel Steén, tfn 13 56 87 Riktlinjer mot skadligt bruk av Alkohol, droger och spel om pengar Antagen av Kommunstyrelsen 2014-05-21. Kristianstads kommuns

Läs mer

Vad dricker ditt barn?

Vad dricker ditt barn? Vad dricker ditt barn? INFORMATION FRÅN EN UNDERSÖKNING I LINKÖPINGS KOMMUN BLAND UNGDOMAR MELLAN 12-19 ÅR Till dig som är förälder VARFÖR DRICKER UNGDOMAR ALKOHOL? 85% av eleverna i årskurs 6 svarar,

Läs mer

TEMA: Droger Mitt namn:

TEMA: Droger Mitt namn: TEMA: Droger Mitt namn: 1 Vad är en drog? Drog är ett medel som ger användaren (den som använder droger) en bra känsla som brukar kallas rus, t.ex. glädje. För att inte förlora detta rus måste användaren

Läs mer

Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Målet innebär - en nolltolerans mot narkotika

Läs mer

Återfall i drickande beror inte på bristande vilja

Återfall i drickande beror inte på bristande vilja Återfall i drickande beror inte på bristande vilja Publicerad 2016-03-15 Beroendeforskning. Social stress är den vanligaste orsaken till återfall hos alkoholberoende personer, säger forskaren Markus Heilig.

Läs mer

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år Aktörer inom vård och behandling av missbrukare i Sverige Kriminalvård Frivård Polis Socialtjänst HVB Missbruk Familj Ekonomi, försörjning Social psykiatri Hälso- och sjukvård SIS Allmän psykiatri Rättspsykiatri

Läs mer

otrygg, kränkt eller hotad

otrygg, kränkt eller hotad Känner du dig otrygg, kränkt eller hotad av någon du lever nära? Eller känner du någon du vill hjälpa? Våld är som genom att den skrämmer, smärtar, skadar eller kränker försöker påverka annan person att

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Hur hanteras alkoholfrågan? Riskdrickande Drickandet tilltar Alkoholproblem

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård

MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård DATUM Hans Tanghöj 2007-05-03 DIARIENR Nämnden för Hälso- och sjukvård MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND Försäljningen av alkohol liksom den alkoholrelaterade dödligheten

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Norrtälje kommun, Gymnasiet

Norrtälje kommun, Gymnasiet 10 9 8 7 6 5 4 3 Röker du? Norrtälje kommun, Gymnasiet Nej, har aldrig rökt Nej, har bara prövat Nej, har slutat Ja, när jag blir bjuden Ja, 1-5 cigaretter per dag Ja, mer än fem cigaretter per dag Pojkar

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

RISKER MED ALKOHOL ETT MATERIAL ANPASSAT FÖR: HOTELL- OCH TURISMPROGRAMMET RESTAURANG- OCH LIVSMEDELSPROGRAMMET.

RISKER MED ALKOHOL ETT MATERIAL ANPASSAT FÖR: HOTELL- OCH TURISMPROGRAMMET RESTAURANG- OCH LIVSMEDELSPROGRAMMET. RISKER MED ALKOHOL ETT MATERIAL ANPASSAT FÖR: HOTELL- OCH TURISMPROGRAMMET RESTAURANG- OCH LIVSMEDELSPROGRAMMET. 1 Elevmaterial - Risker med alkohol - Sida 1/5 Elevmaterial Risker med alkohol Hej! I den

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

DU ÄR INTE ENSAM. EN GUIDE TILL STÖD FÖR BARN OCH UNGA.

DU ÄR INTE ENSAM. EN GUIDE TILL STÖD FÖR BARN OCH UNGA. DU ÄR INTE ENSAM. EN GUIDE TILL STÖD FÖR BARN OCH UNGA. Är det jobbigt hemma? Ibland kan det kännas som att du är helt ensam i världen. Som att ingen varken vill eller kan förstå. Dina föräldrar kanske

Läs mer

De glömda barnen. En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar

De glömda barnen. En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar De glömda barnen En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar September 2007 Innehållsförteckning Inledning och sammanfattning... 3 Bakgrund och metod... 5

Läs mer

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Upprättad: 2014-06-02 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 82 Kontaktperson: Mikael Lundgren Innehållsförteckning VISION... 3 VÄRDEGRUND... 3

Läs mer

IOGT-NTO:s KAMRATSTÖD

IOGT-NTO:s KAMRATSTÖD IOGT-NTO:s KAMRATSTÖD Om en del av IOGT-NTO:s sociala verksamhet IOGT-NTO erbjuder personer som har eller har haft alkohol- eller andra drogproblem att leva helnyktert och möjligheten att förändra sin

Läs mer

För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång

För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång Släpp kontrollen- Vinn friheten! För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång Innehåll Inledning... 5 Att vara anhörig till en person med missbruksproblematik...10 Begreppet medberoende...18

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

Till dig som är tonårs förälder i Solna

Till dig som är tonårs förälder i Solna Till dig som är tonårs förälder i Solna Solna_original.indd 1 09-04-14 09.31.07 Din TONÅRING är viktig Solna bedriver sedan många år ett förebyggande arbete riktat till barn och ungdomar. Tillsammans med

Läs mer

Brukarundersökning på HANS. (Haninge Alkohol Narkotika Samverkan) April 2013

Brukarundersökning på HANS. (Haninge Alkohol Narkotika Samverkan) April 2013 Brukarundersökning på HANS (Haninge Alkohol Narkotika Samverkan) April 2013 Postadress Besöksadress Telefon Fax/e-post Postgiro Bankgiro 136 81 Haninge Rudsjöterrassen 2 Växel: 08-606 70 00 08-606 81 40

Läs mer

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund Vad ska vi prata om idag? Mini-Maria - Vilka är vi? - Vad gör vi? - Hur kommer man till Mini-Maria & vilka träffar vi? Droger - Information om

Läs mer

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST NAMN... DATUM... A. DIN ALKOHOLKALENDER SYFTE Att få en bild av vilken mängd alkohol du dricker och mönster för alkoholkonsumtionen. INSTRUKTIONER 1. Ta fram din egen almanacka,

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten. Inledning Maskrosbarn är en ideell förening som arbetar med att förbättra uppväxtvillkoren för ungdomar som lever med föräldrar som missbrukar eller föräldrar som är psykiskt sjuka. Syftet med rapporten

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

Beroendemedicin i dag: beroende av alkohol, narkotika och spel. Anders Håkansson, överläkare, professor Beroendecentrum Malmö Lunds universitet

Beroendemedicin i dag: beroende av alkohol, narkotika och spel. Anders Håkansson, överläkare, professor Beroendecentrum Malmö Lunds universitet Beroendemedicin i dag: beroende av alkohol, narkotika och spel Anders Håkansson, överläkare, professor Beroendecentrum Malmö Lunds universitet Hjärnans dopaminerga belöningssystem Prefrontala hjärnbarken

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk IDS-100 Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk Namn Datum (år mån dag) I detta formulär finns listade ett flertal situationer i vilka många människor ofta dricker alkohol

Läs mer

Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Vi tassar liksom runt om äldre, alkohol och äldreomsorg Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Alkoholpolitik och EU inträde Liberalisering

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Statistik 1500 personer dör varje år till följd av självmord i Sverige. 4 människor tar sitt liv varje dag i Sverige.

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Förord Att undersöka och presentera

Läs mer

Stöd till anhöriga och närstående

Stöd till anhöriga och närstående Stöd till anhöriga och närstående Enheten för alkohol-, spel- och drogproblem Pia Björklund och Mattias Boije, Socionomer, Behandlingsgruppen för drogproblem Hisingen Några citat från deltagare i våra

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

cannabisstudien Röster från Fyra berättelser

cannabisstudien Röster från Fyra berättelser cannabisstudien Röster från Fyra berättelser Under åren 2012-2014 intervjuade forskaren Russell Turner personer som sökte hjälp på Behandlingsgruppen för drogproblems mottagningar. Alla som intervjuades

Läs mer

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Alkohol och olyckor Vi lever i ett land där många ser alkohol som en naturlig del av livet. Vid privata fester

Läs mer

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa Psykisk O-hälsa Samhällets barn & unga Stockholm, 31 januari 2019 Torkel Richert, Docent, Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Till föräldrar och viktiga vuxna: Till föräldrar och viktiga vuxna: Att prata med barn när någon i familjen är: allvarligt sjuk eller skadad psykiskt sjuk funktionsnedsatt missbrukare av alkohol eller droger utsatt för våld i hemmet död

Läs mer

Inbjudan till en dag om Riskbruk, missbruk och beroende

Inbjudan till en dag om Riskbruk, missbruk och beroende Inbjudan till en dag om Riskbruk, missbruk och beroende Umeå Folkets hus, 7 maj 2019, klockan 9.00-16.30 En dag fylld av intressanta och aktuella föreläsningar inom riskbruk-missbruk-beroendeområdet. Dagen

Läs mer