Koncept verksamhetsinnehåll Nya Karolinska Solna Universitetssjukhus

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Koncept verksamhetsinnehåll Nya Karolinska Solna Universitetssjukhus"

Transkript

1 Nya Karolinska Solna-förvaltningen Projektkansliet Remissvar Koncept verksamhetsinnehåll Nya Karolinska Solna Universitetssjukhus Stockholms läns landsting Box Stockholm Telefon: Fax: E-post: Säte: Stockholm Org.nr: Besök oss: Vasagatan Kommunikationer: T-bana T-Centralen, Buss 3, 53 och 59

2 Nya Karolinska Solna-förvaltningen Projektkansliet Remissvar Socialstyrelsen Karolinska Institutet SBU HSN-förvaltningen - Smittskydd Stockholm Karolinska Universitetssjukhuset - Transplantationskirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset - Arbetsterapikliniken Karolinska Universitetssjukhuset - Reumatologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Danderyds sjukhus AB Södersjukhuset S:t Eriks Ögonsjukhus Capio S:t Görans sjukhus Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) CeFAM Praktikertjänst SMR Stockholms läkarförening/centrala SACO rådet SLL Vårdförbundet Kommunal Sammanfattning Stockholms läns landsting Box Stockholm Telefon: Fax: E-post: Säte: Stockholm Org.nr: Besök oss: Vasagatan Kommunikationer: T-bana T-Centralen, Buss 3, 53 och 59

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15 1 (2 ) Smittskyddsläkaren AB Professor Lennart Persson Förvaltningsdirektör NKS-förvaltningen Ang. Förslag Koncept Verksamhetsinnehåll Nya Karolinska Solna Universitetssjukhus, rapport Tack för att jag fick möjlighet att läsa och besvara denna remiss, trots att remisstiden gått ut. Grundtankarna i förslaget avseende Koncept NKS är i stort både viktiga och riktiga. - Tankarna om ett arbetssätt där patientens behov styr, snarare än nuvarande klinikorganisation, är inte på något sätt nya, men skulle i och med byggandet av ett nytt sjukhus kunna realiseras. - Satsningen på patientsäkerhet, från enkelrum och korta ledtider till moderna ITbaserade system för kvalitetsuppföljning, är nödvändig. - De teman som föreslås för NKS har jag inga synpunkter på, med undantag för att det är oklart var infektionsspecialiteten kommer in. Ska denna ingå i tema Immunologi? Enligt utredningen är infektionssjukvården det område som är mest resurskrävande och tillhör de specialiteter som är mest forskningsintensiva. Det är svårt att se i figuren på sidan 12 var Infektion finns med när det gäller patientkontakter med andra kliniker, men det vore förvånande om inte infektionsspecialiteten är en av dem som har flest kontakter med andra specialiteter. Infektion finns också med som ett tematiskt område hos tre av de fyra amerikanska ledande universitetssjukhusen som lyfts fram på sidan En bättre integrering av sjukvård, undervisning och forskning är helt klart nödvändig. Dagens parallella och icke-kongruenta organisation mellan Karolinska sjukhuset och KI leder till dubbelarbete, oklarheter i linjen, vilket leder till produktionsförluster och möjligen även sämre kvalitet. I och med att NKS profileras mot högspecialiserad vård är det dock nödvändigt att samverkan med övriga vårdgivare fungerar, eftersom annars den nödvändiga patientbasen för såväl undervisning som forskning kommer att bli för smal. Det finns några grundläggande problem med det nuvarande förslaget. Trots att patientsäkerheten lyfts fram som central för NKS, finns vare sig problemen med vårdrelaterade infektioner (VRI) eller den ökande omfattningen och betydelsen av antibiotikaresistens ens omnämnda. - En hög andel enkelrum är bra, men patienter som kräver högspecialiserad vård på NKS kan ha samtidig luftburen smitta. Exempel på några sådana infektioner är tuberkulos, influensa, vattkoppor och mässling. Smittskydd Stockholm Box 17533, Stockholm Telefon: vx Fax: Besök: Magnus Ladulåsgatan 63 A. Kommunikationer: T-bana Medborgarplatsen, pendeltåg Södra Station.

16 2 (2) Det kan vara en tuberkulös meningit som behöver neurokirurgisk vård och som samtidigt har en öppen lungtuberkulos, en patient med nya influensan i behov av ECMO, eller en immunsupprimerad patient med vattkoppor. Detta är inte något stort problem till numerären, men det måste finnas tillgång till lokaler där en patient med luftburen smitta kan vårdas utan risk för att andra patienter smittas och dit patienten kan komma utan att passera andra vårdenheter, d.v.s. med ingång direkt från utsidan. - Idag koncentreras patienter med vissa antibiotikaresistenta bakterier till infektionskliniken, även om de har en annan högspecialiserad grunddiagnos för att minska risken för fortsatt smittspridning. Detta gäller fr.a. patienter som är koloniserade med methicillinresistenta stafylokocker (MRSA) eller vancomycinresistent enterokocker (VRE). Detta är ett stadigt ökande problem över hela världen, både när det gäller vilka bakterier som kan vara aktuella och graden av resistens. Vi ser redan idag mikroorganismer som inte kan behandlas med något av de antibiotika som är registrerade i Sverige. På NKS, med sin högspecialiserade profil, kommer problemet med antibiotikaresistens vara aktuellt dagligen och måste därför finnas med i planeringen från början. - Förslaget innebär att antalet vårdplatser inom NKS blir betydligt färre än vad som idag finns på Karolinska Solna. Stockholms läns landsting har redan en kronisk vårdplatsbrist, vilken accentueras fr.a. vintertid när mycket infektioner cirkulerar och sommartid under semesterperioden. Den kroniska vårdplatsbristen leder till överbeläggningar och att patienter behöver flyttas mellan enheter, vilket leder till ökad risk för VRI. Även om NKS sannolikt innebär kvalitetsförbättringar på många sätt, jämfört med dagens Karolinska Solna, riskerar läget för SLL i stort att bli sämre på denna punkt om inte vårdplatsantalet ökar på andra sjukhus. Åke Örtqvist Smittskyddsläkare CC. Mona Boström, Landstingsdirektör, Peter Rönnerfalk, Chefläkare, LSF

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53 Nya Karolinska Solna-förvaltningen Projektkansliet Sammanfattning Socialstyrelsen Socialstyrelsen har beslutat ej lämna remissvar Karolinska Institutet (KI) KI framhåller i sitt remissvar den stora potential som NKS inrymmer för att höja kvaliteten på den kliniska forskningen såväl i Stockholmsregionen som nationellt. Det nya sjukhuset blir kanske det enskilt största infrastrukturella stöd som den medicinska forskningen i Sverige erhållit under de senaste 50 åren. NKS är inte bara en infrastrukturell satsning, utan innebär också ett helt nytt koncept för att integrera sjukvård, forskning och utbildning med den uttalade ambitionen att för stockholmsregionen hävda dessa verksamheter i den internationella konkurrensen. KI ser rapportens konceptförslag som inledningen på en stegvis process att successivt fördjupa detaljeringsgraden vid planeringen av NKS. KI ger sitt starka stöd till att vården organiseras i multidisciplinära, medicinska temaområden med ambitionen att på flera områden utgöra rikssjukvård. Likaså stöds konceptet att verksamheten på NKS ska samverka med annan vård i väl utvecklade nätverk och att verksamheten bedrivs med mottot patienten först. KI påpekar att i rapporten presenteras NKS som det nya universitetssjukhuset i Stockholm och som navet i ett nationellt och internationellt konkurrenskraftigt sjukvårdssystem. Karolinska Institutet delar denna vision men är av den uppfattningen att NKS bör bli en del i det framtida universitetssjukhuset med verksamhet och erforderlig infrastruktur i både Solna och Huddinge och med en sammanhållen organisation och ledning. KI har en omfattande forsknings- och utbildningsverksamhet förlagd till Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge och sjukhuset har en annan och till Solna komplementär profil. Huddinge bör därför även framledes ingå i universitetssjukhuset. Mot bakgrund av slutbetänkandet från Utredningen av den kliniska forskningen (SOU 2009:43) om att stärka universitetssjukhusets ställning, blir frågan om vilken verksamhet sjukhuset ska av största betydelse. Forskning och utbildning kräver tillgång till hälso- och sjukvården även utanför universitetssjukhuset. KI instämmer därför i rapportens diskussion

54 Nya Karolinska Solna-förvaltningen Projektkansliet om nödvändigheten av samverkan med andra vårdenheter för att tillgodose behovet av stora patientflöden för forskningen och utbildningen. KI betonar vikten av en övergripande planering för hälso- och sjukvårdsstrukturen i Stockholms läns landsting och medverkar gärna i denna planering då den även har betydelse för KI:s verksamhetsutveckling och institutionsindelning. I FoUU utskottet och inom samverkansorganisationen KI/SLL bedrivs en strategisk planering för fördjupat samarbete mellan KI och SLL (SASS II-utredningen). Här har ledningarna för de båda organisationerna uttryckt sin vilja att utsträcka samarbetet till att omfatta även vårdens ledning och styrning, kanske främst inom universitetssjukhuset. Detta är i enlighet med den i SOU utredningen skisserade gemensamma ledningen och styrningen av universitetssjukhuset (UMC). KI noterar med tillfredställelse att medicinsk informatik framhålls som ett strategiskt område. Inom det akademiska sjukvårdssystemet är det helt avgörande att såväl patientinformation som analys- och undersökningsresultat förvaras och görs tillgängliga på ett enhetligt sätt i hela sjukvårdsorganisationen. Vidare stödjer KI betydelsen av att bild och funktion och laboratorieverksamheter lyfts fram som viktiga stödfunktioner inom NKS då dessa är avgörande såväl för framgångsrik och rationell vård som för forskningen. KI uttrycker också sin uppskattning av de goda möjligheter som getts att medverka i planeringen av NKS och ser fram emot att delta i den fortsatta planeringen att bygga en modern organisation för vård, forskning och utbildning med förmåga till kontinuerlig utveckling och förändring. SBU SBU säger i sitt remissvar att förslaget till koncept verksamhetsinnehåll innebär ett nytänkande som ger möjlighet för Karolinska universitetssjukhuset att bli ett universitetssjukhus av internationell klass. Förslaget behöver vidarebearbetas för att konkreta åtgärder skall sättas igång på bas av förslaget, vilket ju också är avsikten. Utgångspunkten att sjukhuset måste utformas med patienten i fokus överensstämmer med den uppfattning som Delegationen för samverkan inom klinisk forskning har. Till Delegationen framförs återkommande att en förutsättning för klinisk forskning är att sjukvården är av hög kvalitet. Såväl nöjda patienter som stolt och motiverad personal är nödvändiga för patientmedverkan både i forskning och undervisning. I linje med detta ligger att man inte kan särskilja ansvaret för vården från ansvaret att bedriva god undervisning och forskning. NKS måste organiseras så detta tillgodoses. De

55 Nya Karolinska Solna-förvaltningen Projektkansliet exempel som ges i rapporten kan ligga som underlag för hur det samlade ansvaret framför allt på verksamhetsnivå skall kunna åstadkommas. NKS måste självklart fokusera och prioritera. Att fokusera på den högspecialiserade och resurskrävande vården är givet. Men för att resultatet av vården skall bli i linje med de stora insatser som gjorts i samband med en högspecialiserad åtgärd krävs att uppföljning och rehabilitering också är av hög klass. Mycket av den kliniska forskningen sker i vardags sjukvården. I systemet krävs således av båda skälen (vårdens resultat och forskning) att ett förtroendefullt och konstruktivt samarbete sker med både andra sjukhus och vårdcentraler i Stockholm. Förslaget med rotationer och samarbete i nätverk och sjukvårdssystem är nödvändigt och får inte bli bara på papperet utan genomföras. En profilering och som följd därav ett ökat utbyte mellan de olika universitetssjukhusen vore också önskvärt. När det gäller läkemedel sägs i rapporten att utvecklingen leder till väsentligt högre kostnader. Detta gäller i den enskilda sjukvårdsbudgeten men vinster ur ett samhällsekonomiskt perspektiv tillkommer ofta i andra delar av sjukvården eller andra delar i samhället. Sammantaget ger rapporten bra underlag för det nytänk som måste till för att NKS skall bli det som eftersträvas och beskrivs i landstingsstyrelsens förslag från 8 april Implementeringen kan komma att kräva särskilda insatser eftersom det rör sig både om nya koncept och fysiska förändringar. HSN förvaltningen HSN-förvaltningen poängterar i sitt remissvar vikten av att verksamhetsinnehåll NKS beslutas så tidigt som möjligt i den fortsatta processen. Då verksamhetsinnehåll NKS påverkar hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting i alla dess delar måste den övriga sjukvården engageras i den fortsatta processen och ges rimliga förutsättningar att hantera eventuella omställningar. Generalplanearbetet ska belysa detta. En total investeringskalkyl för landstingets hälso- och sjukvård bör göras där konsekvenserna av NKS uppdrag och nya arbetssätt belyses (NKS som kompetens- och resursnav i landstingets sjukvårdssystem). Det bör också analyseras hur de föreslagna nya arbetssätten kan införas innan NKS tas i drift. Akutmottagningens uppdrag och funktion bör tydliggöras.

56 Nya Karolinska Solna-förvaltningen Projektkansliet Avvägningen mellan produktion och forskning bör tydliggöras liksom strategin för att öka landstingets andel av rikssjukvården. Konsekvenserna av utredningen Klinisk forskning ett lyft för sjukvården bör belysas. Smittskydd Stockholm Smittskyddsläkaren påpekar i sitt remissvar att ett arbetssätt där patienternas behov styr, snarare än nuvarande klinikorganisation, inte är en ny tanke. I och med byggandet av ett nytt sjukhus kan arbetssättet realiseras. I svaret framhålls också att den beskrivna satsningen på patientsäkerhet, enkelrum, korta ledtider och moderna IT-baserade system för kvalitetsuppföljning är nödvändig. Smittskyddsläkaren efterlyser en diskussion om hanteringen av vårdrelaterade infektioner (VRI) och antibiotikaresistens. Han betonar behovet av lokaler där patienter med luftburen smitta kan vårdas utan risk för att andra patienter smittas och dit patienter kan komma utan att passera andra vårdenheter. Smittskyddsläkaren betonar också att den kroniska vårdplatsbristen i landstinget kan accentueras då NKS färdigställts om inte det ökade vårdplatsbehovet kan tillgodoses vid andra sjukhus i landstinget. Karolinska universitetssjukhuset Karolinska universitetssjukhuset påpekar att rapporten har många förtjänster som underlag för projektets vidare bedrivande och är överens med rapporten avseende det utförliga faktaunderlaget och flera av de slutsatser och ståndpunkter som presenteras. Karolinska universitetssjukhusets verksamhetsplan anger också samma inriktning och ambitioner som rapporten. En samordning av pågående utvecklingsarbete vid Karolinska Universitetssjukhuset och framtagandet av koncept verksamhetsinnehåll NKS är därför angeläget. I remissvaret framhålls att rapporten tar upp flera frågor som kräver ytterligare analys och svar. En sådan övergripande fråga är den fortsatta profileringen och samverkan mellan Karolinska universitetssjukhusets båda delar - Solna och Huddinge. Den profilering som idag bedrivs med infektionssjukvård, immunologi och transplantation samt tung gastroenterologi i Huddinge står delvis i konflikt med den inriktning som anges i rapporten. Detta gäller även satsningen på medicinsk teknisk innovationsplats i Huddinge.

57 Nya Karolinska Solna-förvaltningen Projektkansliet Dessa motstridiga intentioner kan delvis förklaras av att en generalplan för stockholmssjukvården saknas och att Karolinska Universitetssjukhuset och NKS projektet arbetar efter delvis motstridiga direktiv och uppdrag. Arbetet med generalplanen måste därför bedrivas skyndsamt och med stor kraft. Implementeringen av generalplanen bör lyftas fram som ett prioriterat område som kräver en tydlig styrning på övergripande nivå och en stark förankring hos sjukhusledningarna i befintlig organisation. I generalplanen bör också de spetsområden definieras som Stockholms sjukvårdssystem ska satsa på för att behålla och utveckla konkurrenskraft i Sverige och Europa. En annan övergripande fråga som poängteras i remissvaret är behovet av en plan för ökad samstämmighet i organisation och verksamhetsmål mellan Karolinska institutet och Universitetssjukvården. Transplantationskirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Transplantationskirurgiska kliniken har inkommit med ett särskilt remissvar gemensamt undertecknat av verksamhetschefen och professorn i transplantationskirurgi. I remissvaret framhålls att en placering av transplantationskirurgiska kliniken vid NKS är av största vikt för en fortsatt positiv utveckling av transplantationskirurgin i regionen. Flera skäl anges som grund för detta ställningstagande. 1. samlokalisering med hjärttransplantationsverksamheten vid Karolinska Solna. Redan idag sköts hjärttransplantationerna vid Karolinska Solna i en vårdkedja som inkluderar tre kliniker thoraxkirurgi, transplantationskirurgi och kardiologi. 2. tillgång till pediatrisk intensivvård vid NKS 3. samlokalisering med traumakirurgin vid NKS som ställer likartade krav på produktionsapparaten. Transplantationskirurgi är resurskrävande och av synnerligen högspecialiserad karaktär. Två av klinikens verksamhetsområden, lever- och hjärttransplantation genomgår för närvarande granskning i Rikssjukvårdsnämnden. En certifiering för levertransplantation ter sig självklar, men även hjärttransplantationsansökan har goda möjligheter att leda till certifiering.

58 Nya Karolinska Solna-förvaltningen Projektkansliet Svensk transplantationskirurgi utvecklas mot en väst-nod med Sahlgrenska och MAS och en östnod med Karolinska Universitetssjukhuset och Uppsala Akademiska. En lokalisering till NKS skulle förbättra den transplantationskirurgiska klinikens möjligheter till samverkan och främja utvecklingen av en Östnod i svensk transplantationsverksamhet. Arbetsterapikliniken Karolinska Universitetssjukhuset Arbetsterapikliniken betonar i sitt remissvar att den högspecialiserade och specialiserade vård som kommer att bedrivas vid NKS inte bara ska vara multidisciplinär utan måste också vara multiprofessionell. Omhändertagande av patienter med komplexa sjukdomspanoraman och sällan diagnoser kräver ofta insatser från flera professioner med hög specialistkompetens organiserade i teman. Insatser från specialistarbetsterapeuter med särskild kompetens ex inom plastik, brännskadevård, handkirurgi, trauma, barnspecialistvård och för kognitiva bedömningar inom neurologi är viktiga i det akuta omhändertagandet och bör erbjudas vid NKS. Reumatologkliniken Reumatologkliniken ställer sig positiv till rapportens förslag. Man betonar i remissvaret att hänsyn även måste tas till verksamheter utanför Karolinska. Det är viktigt att man kan åstadkomma en samsyn inom respektive specialitet för hela SLL. Danderyds sjukhus Danderyds sjukhus AB anser att förslaget till koncept i stort sett är i linje med moderna synsätt på organisation och arbetssätt vad gäller framtida vård, forskning och undervisning. DSAB delar synsättet att en nära samverkan mellan universitet och sjukvård underlättar den translationella forskningen och att ett starkt utvecklat nätverk inom den kliniska forskningen och undervisningen är en framgångsfaktor. En ökad rörlighet vad gäller läkartjänstgöring även på högt specialiserad nivå mellan sjukhus inom SLL medger en flexiblare organisation och bättre förutsättningar för nätverksbyggande. Rotationstjänstgöring är dessutom nödvändig för att möta den snabba kunskapsutvecklingen med krav på kontinuerlig fortbildning. Med stöd a v ett väl etablerat nätverk kan nya läkemedel och behandlingsmetoder styras och implementeras på ett bra och enhetligt sätt efter att först ha testats och utvecklats vid NKS eller något av de andra sjukhusen.

59 Nya Karolinska Solna-förvaltningen Projektkansliet Den tematisk struktur för vården som föreslås i konceptet är ett bra sätt att förbättra vårdkedjorna med kortare ledtider och förbättrat resultat i vården som följd. I remissvaret betonas att det är angeläget och brådskande att utreda och besluta i frågor som rör dimensionering av undervisning respektive volymen specialiserad vård vid NKS och övriga sjukhus då både DSAB, Södersjukhuset och Karolinska Huddinge står inför stora ombyggnationer. Man finner beskrivningen av NKS som navet i det akademiska sjukvårdssystemet som problematiskt och förvirrande när det gäller Karolinska universitetssjukhusets interna profileringsarbete mellan Huddinge och Solna. Vidare anser DSAB att tyngdpunkten inom den medicinska forskningen och utvecklingen inom vissa områden även ska kunna ligga på något av de andra sjukhusen inom SLL. En generalplan för Stockholms akademiska sjukvårdssystem Karolinska Medical Center (KMC) bör därför snarast implementeras. I KMC ska alla vårdaktörer inom SLL ingå med tydligt definierade roller. DSAB framhåller också att en stor del av de patienter som blir föremål för högspecialiserad vård är relaterade till de stora akutflödena (patienter med misstänkt eller verifierad hjärtinfarkt, kärlkramp eller stroke). Högspecialiserad vård utförs därför idag vid alla akutsjukhus. DSAB anser därför att NKS uppdrag i första hand ska vara att behandla sällansjukdomar som kräver speciellt dyr/avancerad utrustning och kompetens. Hit bör man räkna vissa trauma (multitrauma), ECMO, tryckkammarbehandling, transplantation, thoraxkirurgi, neurokirurgi med mera. Om man väljer denna inriktning på NKS uppdrag påverkas FoUU-verksamheten då den mesta forskningen kommer att hamna utanför NKS. Betydelsen av att skapa ett KMC blir då ännu mer uppenbart. Södersjukhuset Södersjukhuset säger i sitt remissvar att rapporten förtjänstfullt lyfter fram nya arbetssätt och behovet av att arbeta i nätverk. Samtidigt betonas att det är viktigt att den övriga sjukvården involveras i den fortsatta planeringen av NKS verksamhetsinnehåll och stockholmssjukvårdens framtid. NKS bör i enlighet med rapporten vara en specialiserad nod i ett nätverk för vård och FoUU. NKS uppgift ska inte vara att leda, fördela eller administrera NKS-extern verksamhet. Alla verksamheter på ett sjukhus bör stå under en ledning. En gemensam ledning för vård, forskning och utbildning kan vara nödvändigt inte bara för NKS utan även för den övriga vården. Samtidigt som det lokala ansvaret för patienter, personal, ekonomi och FoUU

60 Nya Karolinska Solna-förvaltningen Projektkansliet behålls och skärps bör incitament utformas som stödjer samverkan i nätverk (win-win lösningar). Resurskrävande verksamheter som förekommer i låg volym bör koncentreras till NKS liksom verksamheter som har behov av närhet till annan resurskrävande lågvolym verksamhet. Vanlig vård liksom klinisk forskning kan även om den är resurskrävande, med fördel göras utanför NKS om den har andra viktiga samband (t.ex. med stora akuta flöden). Kärlkirurgi och radiologisk interventionell behandling kan bedrivas vid två eller flera enheter inom SLL. De delar av onkologin som inte är högspecialiserade bör även organisatoriskt föras till akutsjukhsuen. Handkirurgin bör vara samlad i en självständig klinik - om detta blir på NKS måste adekvata kliniska resurser garanteras. NKS profil gör att Huddinge, Danderyds sjukhus, Södersjukhuset och S:t Görans sjukhus i framtiden måste ta ett större ansvar för utbildning och klinisk forskning. Infrastruktur för detta finns redan i Huddinge, men behöver byggas ut vid de andra stora akutsjukhusen. S:t Eriks ögonsjukhus Styrelsen och ledningen för S:t Erik är av den bestämda uppfattningen att ögonsjukhuset ska fortsätta att vara sammanhållet. Det sammanhållna ögonsjukhuset stärker såväl den experimentella som patientnära forskningen och ger förutsättningar för en bra utbildning och utveckling. S:t Eriks ska samtidigt vara en del i NKS nätverk. Den volymmässigt lilla men sambandskrävande delen av ögonsjukvården (t.ex. multitraumafall) kan med fördel ske på NKS av specialister från S:t Erik. Capio S:t Göran Capio S:t Göran säger i sitt remissvar att förslaget till koncept verksamhetsinnehåll är spännande och innehåller många intressanta förslag. Tematisk sjukvård och nätverkssamverkan utgör de mest nytänkande och utmanande avsnitten samtidigt som beskrivning hur man ska uppnå detta saknas. Förslaget med NKS som nav i ett regionalt och nationellt sjukvårdssystem med ett antal samverkande nätverkssjukhus ställer höga krav på att vården runt NKS organiseras på ett likartat sätt. Det flödesinriktade arbetet vid NKS måste integreras och samordnas med de övriga sjukhusen i nätverket såväl vad gäller patientarbete som undervisning och forskning. Övriga sjukhus i nätverket måste också bli flödesorienterade, organiserade i teman och arbeta med

61 Nya Karolinska Solna-förvaltningen Projektkansliet synkroniserade vårdprogram och synkroniserade materialval (ex stentar och protesmaterial). Capio S:tG sympatiserar med idén att NKS ska vara internationellt konkurrenskraftigt genom att satsa på vissa definierade spetskompetensområden. Denna fråga är starkt relaterad till en tematisk organisation av vården. Man framhåller att det är av utomordentlig vikt att såväl strategiska satsningsområden som temaområden snabbt definieras då detta organisatoriskt påverkar övriga sjukhus i en nätverksmodell. Capio S:tG påpekar samtidigt att dagens tillämpning av LOU, regelbundna förändringar i huvudmannaskap och nuvarande vårdavtal (tidsbegränsade, prestationstak) och DRG baserade ersättningssystem kan vara ett hinder för den önskade utvecklingen. Detta problem måste snarast diskuteras med företrädare för landstingsledningen och tilltänkta samverkande sjukhus. I rapporten sägs att all högspecialiserad vård skulle kunna rymmas vid NKS. Capio S:tG påpekar att om så blir fallet får detta konsekvenser för Karolinska Huddinge och till viss del även för övriga specialiserade akutsjukhus. Då alla sjukhus arbetar med långsiktiga strategiska planer som omfattar verksamhetsinnehåll och investeringar är det av största vikt att landstingsledningen så tidigt som möjligt kan fatta beslut kring de samverkande sjukhusens framtida roll och arbetsinnehåll. SLSO SLSO framhåller i sitt remissvar att förslaget till verksamhetsinnehåll har många goda tankar och idéer som kan inspirera till att NKS utvecklas till ett internationellt konkurrenskraftigt centrum. NKS ska präglas av nya arbetssätt, processorienterad vård i nätverk, organiserad i teman, med patienten först. NKS ska ha goda och funktionella kontakter med andra närliggande sjukvårdsproducenter samt forskning och utbildning. I den fortsatta processen måste dock en hel del konkretiseringar göras av hur dessa kontakter och samband ska utformas. I remissvaret betonas att NKS ska bedriva sjukvård för patienter från hela länet och i vissa fall också för utomlänspatienter. Det är därför enligt SLSO viktigt att fungerande samband byggs upp inte bara inom NKS utan även med olika andra berörda verksamheter utanför NKS, t ex andra akutsjukhus, geriatriska kliniker, privata vårdgivare, kommunala verksamheter m fl. Detta både för att kunna ta emot patienter men även för att hjälpa patienten vidare i vårdkedjan.

62 Nya Karolinska Solna-förvaltningen Projektkansliet Sambanden mellan NKS och SLSOs vårdgrenar, i första hand primärvård, psykiatri och geriatrik samt även verksamheten vid handikapp & habilitering bör belysas ytterligare och likasom vilken specialiserade vård och bassjukvård som förutom högspecialiserad vård ska bedrivas vid NKS. SLSO påpekar i sitt svar att psykiska sjukdomar är vanliga i befolkningen. När specialistpsykiatrisk bedömning och behandling krävs i samband med vård på NKS är det viktigt att säkra en välfungerande konsultationsverksamhet. Eftersom psykiatriska patienter ofta har somatiska komplikationer och sjukdomstillstånd, kan man förutse behov av att samordna forskning mellan NKS, KI och SLSO (CPF). Även för andra patientgrupper kan det i framtiden bli aktuellt att i större utsträckning samordna forskningsaktiviteter. En övergripande plan behövs enligt SLSO för att samordna forskning och utveckling inom både somatiska och psykiatriska discipliner. I vissa fall är det enligt SLSO särskilt viktigt att praktiska forskningssamband med NKS beaktas, t ex beträffande hjärnavbildningstekniker. Redan i dag är PET-verksamheten i hög grad inriktad på psykiatriska frågeställningar. SLSO förutser att psykiatrins FoUU i allt högre grad kommer att använda sig av detta, och tilllgängligheten till dessa undersökningar behöver säkerställas. NKS måste enligt SLSO ha en mycket viktig roll i utbildningen av olika elevkategorier. Särskilt gäller kanske detta i de senare skedena av specialistutbildning för t ex läkare och sjuksköterskor. Den stora volymen av utbildningsuppdrag bör dock ligga utanför NKS, i bassjukvård och i den vanliga specialistvården. SLSO stödjer Karolinska Universitetssjukhusets tanke på en generalplan för att åskådliggöra hela sjukvårdssystemets uppdrag och förutsättningar i länet. En sådan är nödvändig för att undvika oklarheter kring uppdrag och ansvar för sjukvårdsinsatser, forskning och utveckling och för utbildningsinsatser. CeFAM CeFAM betonar i sitt remissvar att planeringen av NKS helt riktigt satt fokus på behovet av en mer integrerad infrastruktur för sjukvård, utbildning, forskning och utveckling. CeFAM vill särskilt framhålla att genomförandet av denna vision förutsätter att ett tydligare samband etableras mellan högspecialiserad vård och allmänmedicinsk praktik. Primärvården är inte endast basen i sjukvården utan bör även ingå i en sammanhängande akademisk vårdkedja med såväl vård- som kunskapsproduktion i sitt uppdrag.

63 Nya Karolinska Solna-förvaltningen Projektkansliet Det finns enligt CeFAM behov av en ny typ av patientnära kunskapscentrum för integrativ patientnära forskning och undervisning, där primärvårdens och NKS:s perspektiv förenas i en nätverksbaserad forskningsmiljö i samarbete mellan forskande allmänläkare, sjukhusbundna forskare och prekliniker. En vidareutveckling av CeFAM:s AKC-koncept med allmänmedicinska kunskapscentra (FoUU-inriktade vårdcentraler) skulle vara av betydelse och ett sådant centra skulle kunna vara NKS-nära. Praktikertjänst Praktikertjänst stödjer förslagets konceptuella inriktning. Att på detta sätt utgå från vad som skall åstadkommas och på vilket sätt, snarare än att börja detaljrita lokalerna är ett klokt sätt att gå tillväga. Man stödjer också förslagets uppfattning att en koncentration av högspecialiserad sjukvård till NKS lämnar gott utrymme för även en relevant mängd special- och bassjukvård vid sjukhuset, som väl borde räcka för det forsknings- och utvecklingsuppdrag NKS har. Praktikertjänst delar också uppfattningen att en förbättrad logistik sannolikt kommer leda till att betydligt fler patienter kan behandlas än idag. Den medicinska och tekniska utvecklingen rör sig också i en riktning där allt större del av även avancerad vård kan utföras i öppen vård. NKS bör samtidigt utveckla sin förmåga att verka i nätverk, snarar än att ha allt inom egen vägg. Det finns historiskt en tendens hos både forskare och verksamhetsansvariga att vilja ha alla patienter inom den egna väggen. Det blir en viktig uppgift för NKS att motarbeta detta redan från starten. Det finns enligt praktikertjänst också möjligheter till ett vidare och mer effektivt nätverk i regionen om man riktar blicken även utanför övriga sjukhus. Att patienten först är ett framgångskoncept även för mycket framstående forskningsorganisationer håller praktikertjänst med om och påpekar att det borde vara självklart för alla vårdande organisationer. Att Stockholms, och förhoppningsvis landets, ledande forskningssjukhus också ger den bästa vården är viktigt för trovärdigheten och samhällets vilja att satsa resurser på klinisk forskning. Uttryck som sjukvårdsbördan borde vara direkt diskvalificerande för forskare vid NKS.

64 Nya Karolinska Solna-förvaltningen Projektkansliet Stockholms medicinska råd (SMR) SMR finner rapportens förslag på nya arbetssätt och samverkan i nätverk mycket positiva och stimulerande. Samtidigt ställer man frågan hur idéerna ska kunna implementeras. En strukturerad genomförandeplan bör utarbetas. Att ändra grundförutsättningarna för organisationsstrukturen tar lång tid och kräver utbildning och handledning. Några specialitetsråd inom SMR har dock redan inlett ett förändringsarbete med motsvarande inriktning De stora frihetsgrader som behövs i den kreativa forskarmiljö som rapporten beskriver finns idag inga förutsättningar för hos de kliniskt verksamma medarbetarna. Det krävs en översyn av såväl anställningsavtal som grunder för meritvärdering och utbildning. Den tematiska struktur som anges i rapporten bör kompletteras och utvecklas så att hemvisten för olika specialiteter blir tydlig. Stockholms läkarförening/centrala SACO rådet SLL Läkarföreningen efterlyser i sitt remissvar en tydligare beskrivning av Huddingedelens roll och integration i det nya sjukhuset. Man efterlyser också i underlaget flera svenska och nordiska referensobjekt. Man finner konceptet med en tematisk organisation av vården som kontroversiell. Inget svenskt sjukhus har organiserats utifrån teman. Man kräver därför en grundligare analys av för och nackdelar av förslaget att NKS bör organisera verksamheten i multidisciplinära temaområden. Läkarföreningen anser också att ett grundligare resonemang om Karolinska Institutets roll saknas liksom en beskrivning av forsknings och undervisningsvillkoren på det framtida sjukhuset. Vidare framförs att ett slagordsmässigt upprepande av patienten först inte kan dölja att NKS kommer att vara underdimensionerat i förhållande till framtida sjukvårdsbehov. Vidare framhålls att det föreligger en total avsaknad av en beskrivning av sjukhusets personalbehov och struktur.

65 Nya Karolinska Solna-förvaltningen Projektkansliet Vårdförbundet Vårdförbundet ser NKS som en av pusselbitarna i Stockholms läns framtida hälso- och sjukvård. För att få en bild av sjukhusets del i helheten behövs de övriga pusselbitarna. Vårdförbundet stödjer tanken på temaområden och de nya multiprofessionella arbetssätt som konceptet beskriver. Patienten först är ett viktigt motto som bör förverkligas. Man ser en risk med att forskningen koncentreras/fokuseras kring NKS. De stora folksjukdomarna behandlas till stor del inom primärvården och forskningen måste vara tvärprofessionell och komma hela vårdkedjan till del. Tankarna kring gemensam personalförsörjning och förändrade tjänstekonstruktioner behöver utvecklas. Likaså poängteras betydelsen av kontinuerlig kompetensutveckling för att möta den snabba kunskapsutvecklingen. Man ser med en viss oro på de problem som kan uppkomma p.g.a. bristande personalförsörjning. Kommunal Kommunal betonar att NKS som ett nav i sjukvårdssystemet är en spännande tanke men förutsätter acceptans från övriga vårdgivare. Om inte rapportens förslag på nya arbetssättet kan implementeras kommer NKS resurser (platser) inte vara tillräckliga. Kommunal påpekar också att olika arbetsrättsliga förhållanden behöver tydliggöras om rapportens intention att medarbetare fritt ska kunna vandra mellan olika sjukhus ska kunna realiseras. Olika driftformer och ägarförhållande kan vara ett hinder (bl.a. olika avtalsområden). Kommunal framhåller också att inom ramen för det akademiska sjukvårdssystemet bör samarbete även ske med gymnasieskolor och de vårdcollege som planeras inom Stockholms län för utbildning av undersköterskor/barnsköterskor. Karolinska Huddinges framtid och utveckling bör tydliggöras.

66 Nya Karolinska Solna-förvaltningen Projektkansliet Sammanfattning Flertalet inkomna remissvar stödjer konceptets förslag enligt nedan att NKS motto ska vara patienten först att NKS ska präglas av nya arbetssätt såväl inom sjukhuset som i samverkan med andra vårdgivare att NKS ska samverka med andra vårdgivare i väl utvecklade nätverk att sjukvården organiseras i multidisciplinära medicinska temaområden att sjukvård, forskning och undervisning tydligare integreras i hela sjukvårdssystemet att högspecialiserad vård koncentreras till universitetssjukhuset att NKS ska profileras mot strategiska satsningsområden att samverkan mellan KI och SLL fördjupas avseende ledning, styrning och organisation Man efterlyser i det fortsatta arbetet att en övergripande planering ( generalplan ) för hälso- och sjukvården inom SLL skyndsamt utarbetas där rollerna för övriga vårdgivare i sjukvårdssystemet/nätverket tydliggörs (bl.a. profileringen av Karolinska Huddinge) att konceptets förslag på nya arbetssätt, tematisk organisation och nätverksbyggande utvecklas och snarast implementeras

Framtidens sjukvård. Besök regionledningen Sjaelland Bo Brismar 3 november 2008

Framtidens sjukvård. Besök regionledningen Sjaelland Bo Brismar 3 november 2008 Framtidens sjukvård Besök regionledningen Sjaelland Bo Brismar 3 november 2008 1 Samhällsutvecklingen samhällets styrning och organisation av vården förändras patientens ställning stärks patienten som

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Placering NKS och planering för Karolinska Universitetssjukhusets uppdrag

Placering NKS och planering för Karolinska Universitetssjukhusets uppdrag 2015-02-27 1 Placering NKS och planering för Karolinska Universitetssjukhusets uppdrag KOMPLETTERANDE PRESENTATIONSMATERIAL NYA KAROLINSKA SOLNA FEB 2015 2015-02-27 2 Placering NKS och planering för Karolinska

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Landstingspolitikernas svar på frågor från Stockholms länsförening av Riksförbundet för Mag- och tarmsjuka

Landstingspolitikernas svar på frågor från Stockholms länsförening av Riksförbundet för Mag- och tarmsjuka Landstingspolitikernas svar på frågor från Stockholms länsförening av Riksförbundet för Mag- och tarmsjuka Svar från Moderaterna Svar från Kristdemokraterna Svar från Centerpartiet Svar från Folkpartiet

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 18 1 (4) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Torsten Ibring Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Läs mer

I detta ärende framläggs förslag till beslut av inkomna utmaningar om drift av delar av ögonsjukvården vid S:t Eriks Ögonsjukhus AB.

I detta ärende framläggs förslag till beslut av inkomna utmaningar om drift av delar av ögonsjukvården vid S:t Eriks Ögonsjukhus AB. 1 (6) Landstingsstyrelsens förvaltning 2008-06-03 LS 0707-0741 LS 0801-0011 Handläggare: Elisabet Wallin Landstingsstyrelsens allmänna utskott Utmaningar av delar av ögonsjukvården vid S:t Eriks Ögonsjukhus

Läs mer

Varför bygga en ny sjukhusanläggning?

Varför bygga en ny sjukhusanläggning? 1 Varför bygga en ny sjukhusanläggning? Dagens Karolinska Solna är utspritt på ett 40-tal byggnader med svag logistik och samordning Därför byggs en ny anläggning är flera det utspritt är på ett fastigheter

Läs mer

Elektroniskt högkostnadsskydd och frikort

Elektroniskt högkostnadsskydd och frikort Elektroniskt högkostnadsskydd och frikort Enkelt, effektivt och rättvist 2015-08-31 Innehåll Varför e-frikort Hur det ska fungera Koncept, rutiner och regler TakeCare och webbapplikation Hur införandet

Läs mer

Infektionssjukvård 2011

Infektionssjukvård 2011 Anmäl senast 17 oktober och ta del av boka-tidigterbjudande gå 4, betala för 3! Infektionssjukvård 2011 Multiresistenta bakterier och antibiotika användning Hepatiter -senaste forskning kring vård och

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Stockholm 2009-06-11 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

Capio i Almedalen 2015

Capio i Almedalen 2015 Capio i Almedalen 2015 Modern Medicin Modern Organisation Modernt Ledarskap Välkommen att möta Capio i Almedalen Capios ledning och medarbetare finns på plats mitt i Visby och vi vill dela med oss av våra

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23)

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23) SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23) Föredragande landstingsråd: Inger Ros ÄRENDET Socialdepartementet har berett landstinget möjlighet att yttra sig

Läs mer

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte När vården flyttar hem Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte Arbetsgrupp Robin Åberg Marianne Brindbergs Tina Kall Haide Gårdlind Mellgren Rapporten: När vården flyttar

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Framtidens ögonsjukvård i Stockholms län

Framtidens ögonsjukvård i Stockholms län Framtidens ögonsjukvård i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2013-03-27 Diarienummer: HSN 1303-0394 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Anders Nettelbladt 08-123 13 250

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Inbjudan till marknadsundersökning (RFI) av Disk- och Spoldesinfektorer till SLL och Nya Karolinska Solna

Inbjudan till marknadsundersökning (RFI) av Disk- och Spoldesinfektorer till SLL och Nya Karolinska Solna 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning Upphandling och juridik Upphandlingsavdelningen MARKNADSUNDERSÖKNING 2013-05-07 Inbjudan till marknadsundersökning (RFI) av Disk- och Spoldesinfektorer till SLL och

Läs mer

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna sida: Frågor från RME Stockholm Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting Frågor riktade till

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Landstinget Västernorrlands utmaningar

Landstinget Västernorrlands utmaningar Fempunktsprogrammet Landstinget Västernorrlands utmaningar Landstinget i Västernorrland har under senare år genomgått en rad förändringar. Det har bland annat gällt förändringar i organisation, i lednings-

Läs mer

Förslag till riktlinjer för arvodering av landstingsövergripande uppdrag

Förslag till riktlinjer för arvodering av landstingsövergripande uppdrag Landstingsstyrelsens förvaltning 2007-03-01 Personaldirektören Utvecklingsdirektören Förslag till riktlinjer för arvodering av landstingsövergripande uppdrag Sammanfattning Landstinget behöver för sin

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

ta del av de senaste modellerna och praktikfall som lyckats! Bengt Eriksson ambulansöverläkare Landstinget Dalarna Stefan Kihlgren leg sjuksköterska

ta del av de senaste modellerna och praktikfall som lyckats! Bengt Eriksson ambulansöverläkare Landstinget Dalarna Stefan Kihlgren leg sjuksköterska Akutsjukvård Gå 4 betala för 3! ta del av de senaste modellerna och praktikfall som lyckats! Den akuta vårdkedjan, patientsäkerhet och samarbete i fokus med prehospital triage, patientstyrning och direktinläggningar!

Läs mer

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17). BESLUTSUNDERLAG 1/2 2015-05-15 Dnr: RS 2015-354 Regionstyrelsen Remissvar För kvalitet Med gemensamt ansvar har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Läs mer

Sammanfattning SPF och SFBUP tillstyrker att psykoterapeutexamen ges som en utbildning på avancerad nivå inom högskolan.

Sammanfattning SPF och SFBUP tillstyrker att psykoterapeutexamen ges som en utbildning på avancerad nivå inom högskolan. YTTRANDE Utbildningsdepartementet Ert diarienr U2012/1608/UH 103 33 STOCKKHOLM En ny psykoterapeutexamen (2011:20R) Svenska psykiatriska föreningen (SPF) organiserar Sveriges specialister i vuxenpsykiatri.

Läs mer

Elektroniskt högkostnadsskydd och frikort

Elektroniskt högkostnadsskydd och frikort Elektroniskt högkostnadsskydd och frikort Enkelt, effektivt och rättvist 2015-08-12 Agenda 13 15 Inledning och status Om hur det ska fungera Koncept, rutiner och regler TakeCare och webbapplikation Införande

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut

Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2006-05-15 LS-LED06-159 47 Rätten till ersättning för kostnader för vård i annat EES-land - En översyn. Remissvar Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:44 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Reviderad budget 2006 Föredragande landstingsråd: Ingela Nylund Watz Ärendet Landstingsrådsberedningen lämnar förslag på reviderad budget

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Program 4D. - ett samverkansprojekt för vård och forskning i världsklass. NKS-konferens 25 april - att tänka och bygga nytt för framtidens patient

Program 4D. - ett samverkansprojekt för vård och forskning i världsklass. NKS-konferens 25 april - att tänka och bygga nytt för framtidens patient Program 4D - ett samverkansprojekt för vård och forskning i världsklass NKS-konferens 25 april - att tänka och bygga nytt för framtidens patient Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Överenskommelse om ökad medicinsk säkerhet och omvårdnad av personer som omhändertagits enligt LOB i Uppsala län

Överenskommelse om ökad medicinsk säkerhet och omvårdnad av personer som omhändertagits enligt LOB i Uppsala län SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Eiderbrant Ulf Datum 2015-09-02 Diarienummer SCN-2015-0283 Socialnämnden Överenskommelse om ökad medicinsk säkerhet och omvårdnad av personer som omhändertagits enligt LOB

Läs mer

3S-utredningen. - Ekonomiska frågeställningar

3S-utredningen. - Ekonomiska frågeställningar 3S-utredningen - Tjänsteutlåtande - Den framtida närsjukvården - Det nya universitetssjukhuset och den framtida akutsjukvårdsstrukturen - Byggnation av nytt universitetssjukhus - Patienternas vårdkontakt

Läs mer

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor Stockholms läns landsting 1(4) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab 2015-08-03 LS 2015-0121 Handläggare: Lena Halvardson Rensfelt Landstingsstyrelsens personalutskott Ankom Stockholms

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

NKS upphandling i Offentlig-Privat Samverkan. 23 september, 2010

NKS upphandling i Offentlig-Privat Samverkan. 23 september, 2010 NKS upphandling i Offentlig-Privat Samverkan 23 september, 2010 1 Agenda 1. NKS-projektet 2. OPS-upphandlingen 3. Frågan 2 7 å r Historien 2001: första rapporten som identifierade behovet av ett nytt universitetssjukhus

Läs mer

Strategi för vård på distans i Norrbottens läns landsting 2014-2016

Strategi för vård på distans i Norrbottens läns landsting 2014-2016 Strategi för vård på distans i Norrbottens läns landsting 2014-2016 Del i landstingets strategi för verksamhetsutveckling med IT Utgångspunkt för en samlad länsstrategi om vård på distans: Landstingets

Läs mer

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning.

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning. Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 14*03-0 4 0 0 0 1 2 * Skrivelse från Håkan Jörnehed (V) om personalbemanning

Läs mer

LOB, tillnyktring och abstinensvård

LOB, tillnyktring och abstinensvård LOB, tillnyktring och abstinensvård Bakgrund 2014-2016 Satsning beträffande förbättrade stöd- och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer. (Regeringsbeslut II:6) Utveckla alternativa

Läs mer

Återföring. Remisshantering

Återföring. Remisshantering Handläggare: Renate Cremer PaN 2013-09-19 P 10 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-09-04 PaN V1112-0487558 PaN V1112-0488858 PaN V1112-0503458 PaN V1206-0255458 PaN V1207-0303458 PaN V1207-0303558 Återföring Remisshantering

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Sjukvårdens sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess

Sjukvårdens sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess Rapport från arbetet i sjukskrivningsnätverket Sjukvårdens sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess Stockholms läns landsting HSN-förvaltningen, augusti 2010 Box 6909, 102 39 Stockholm www.uppdragsguiden.sll.se/ogatpasjukskrivning

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 19-21 mars 2014 NÄL och Uddevalla sjukhus NU-sjukvården Internmedicin Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Jesper Persson Inspektörer Gradering

Läs mer

Mötesprotokoll för Inera AB styrelse

Mötesprotokoll för Inera AB styrelse Mötesprotokoll för Inera AB styrelse När: Onsdag den 9 april, 2014, kl 13.00 15.00 Var: Inera AB, lokal Magasinera Närvarande styrelsen: Närvarande övriga: Ej närvarande: Martin Andréasson (M), Västra

Läs mer

Beroendekliniken. i Göteborg

Beroendekliniken. i Göteborg Beroendekliniken i Göteborg Vi erbjuder utredning och behandling vid komplicerat missbruk/beroende av alkohol, läkemedel och narkotika för personer med eller utan psykiatrisk problematik. Målgrupp Beroendekliniken

Läs mer

Västerbottens läns landsting

Västerbottens läns landsting 1 (5) Västerbottens läns landsting sjukvårds Universitetssjukvårds Primärvården Familjemedicin Holmsunds hälsocentral (Olov Rolandsson) Backens hälsocentral (Herbert Sandström) Mariehems hälsocentral (Katarina

Läs mer

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-01-27

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-01-27 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-27 1 (5) HSN 0908-0737 Handläggare: Andreas Falk Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-03-04, P 7 Förlängning av avtal om lokal psykiatrisk öppenvård

Läs mer

Uppföljning av daglig verksamhet LSS

Uppföljning av daglig verksamhet LSS 2013-11-04 SN-2013/2908.726 1 (7) HANDLÄGGARE Natalie Vaneker 08-535 316 74 natalie.vaneker@huddinge.se Socialnämnden Uppföljning av daglig verksamhet LSS Förslag till beslut Socialnämnden tar del av sammanställning

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Granskning av implementering av förbättringsarbetet i landstinget i Uppsala län svar till revisionen

Granskning av implementering av förbättringsarbetet i landstinget i Uppsala län svar till revisionen LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 18 (40) Dnr CK 2011-0489 56 Granskning av implementering av förbättringsarbetet i landstinget i Uppsala

Läs mer

Budgetunderlag 2014-2016 PVN

Budgetunderlag 2014-2016 PVN Hälso- och sjukvårdsförvaltningen D A T U M D I A R I E N R 2013-03-08 PVN-HSF13-029 Budgetunderlag 2014-2016 PVN Nämndens reaktion på budgetramen I anvisningarna till budgetunderlaget står att landstinget

Läs mer

Svar på revisionsrapport patientsäkerhetsgranskning av medicintekniska produkter

Svar på revisionsrapport patientsäkerhetsgranskning av medicintekniska produkter 1(5) Datum 2014-05-07 Diarienummer Förslag Till Region Hallands revisorer För kännedom: Hälso- och sjukvårdsstyrelsen på revisionsrapport patientsäkerhetsgranskning av medicintekniska produkter Driftnämnden

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Lean Healthcare. förberedelser och uppstart. Konferensdag 19 november 2010, Stockholm Lean-spel 9 december 2010, Stockholm

Lean Healthcare. förberedelser och uppstart. Konferensdag 19 november 2010, Stockholm Lean-spel 9 december 2010, Stockholm Gå 4, betala för 3! Anmäl hela teamet: Lean Healthcare förberedelser och uppstart Vad är Lean Healthcare och vilka är vinsterna att arbeta efter Lean i sjukvården? Grunderna i Lean värderingar, principer,

Läs mer

Yttrande över motion 2013:25 av Helene Öberg m.fl. (MP) om åtgärder för att förebygga självmord

Yttrande över motion 2013:25 av Helene Öberg m.fl. (MP) om åtgärder för att förebygga självmord Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Berit Ekedahl TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-06-29 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-09-01, P 7 1 (3) HSN 1311-1258 Yttrande över motion 2013:25 av Helene Öberg m.fl.

Läs mer

Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus

Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus Värdebaserad uppföljning av förlossningsvård analys från framtagande av nya uppföljningssystem. Presentation av historiska resultat för att tydliggöra möjligheter och utmaningar i framtida uppföljning.

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Ortopedisk vård. effektivare, mer patientsäker vård. Marie Lilja avdelningschef Universitetssjukhuset i Lund

Ortopedisk vård. effektivare, mer patientsäker vård. Marie Lilja avdelningschef Universitetssjukhuset i Lund Gå 4 betala för 3! Ortopedisk vård effektivare, mer patientsäker vård LEAN effektivare vård med minskat dubbelarbete och mer tid för patienten! Kortare vårdtid och färre komplikationer med utvecklad höftfrakturprocess

Läs mer

Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen

Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen 1 Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen Akutklinik, Kungälvs Sjukhus Akutklinik, Område Medicin och akut, NU-sjukvården Akutklinik, Södra Älvsborgs Sjukhus Akutmedicinklinik, Område

Läs mer

Hur påverkar statens nya styrprinciper vårdens prioriteringar? Vårdgarantins effekter för de neurologiskt sjuka

Hur påverkar statens nya styrprinciper vårdens prioriteringar? Vårdgarantins effekter för de neurologiskt sjuka Hur påverkar statens nya styrprinciper vårdens prioriteringar? Vårdgarantins effekter för de neurologiskt sjuka Ingela Nilsson Remahl Karolinska Universitetssjukhuset Neurologiska kliniken Vad är neurologi?

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03 Kvalitetsstrategi för Umeå Kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) 1. UMEÅ KOMMUNS UTVECKLING OCH INRIKTNING PÅ KVALITETSARBETET... 3 2. VERKSAMHETSANPASSAT KVALITETSARBETE... 4 3. VILKA

Läs mer

44-1342009. Föreläggande enligt 6 kap. 13 lagen (1998 :531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område BESLUT. Socialstyrelsen.

44-1342009. Föreläggande enligt 6 kap. 13 lagen (1998 :531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område BESLUT. Socialstyrelsen. BESLUT ii Socialstyrelsen Regionala tillsynsenheten i Stockholm Byrådirektör Ann Fagerlind Tel 075 247 30 52 2009-09-09 Dnr 1(11) 44-11998,12008 44-1342009 Stockholms läns landsting Box 22550 104 22 STOCKHOLM

Läs mer

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Historik Vi har nu ganska länge vetat att vi måste jobba hårt för att sluta gapet

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

Bilaga 2. AVROPSAVTAL FÖR 2009 2011 MELLAN NORRLANDSTINGENS REGIONFÖRBUND OCH KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET OM SJUKVÅRD

Bilaga 2. AVROPSAVTAL FÖR 2009 2011 MELLAN NORRLANDSTINGENS REGIONFÖRBUND OCH KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET OM SJUKVÅRD Bilaga 2. AVROPSAVTAL FÖR 2009 2011 MELLAN NORRLANDSTINGENS REGIONFÖRBUND OCH KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET OM SJUKVÅRD 2008-11-14 1 AVROPSAVTAL FÖR 2009 2011 MELLAN NORRLANDSTINGENS REGIONFÖRBUND OCH

Läs mer

Lean Healthcare. förberedelser och uppstart. Konferensdag 19 maj 2010, Stockholm Workshop 20 maj 2010, Stockholm

Lean Healthcare. förberedelser och uppstart. Konferensdag 19 maj 2010, Stockholm Workshop 20 maj 2010, Stockholm Lean Healthcare förberedelser och uppstart Vad är Lean Healthcare och vilka är vinsterna att arbeta efter Lean i sjukvården? Grunderna i Lean värderingar, principer, verktyg och metoder Hur identifierar

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Sveus konferens 25 november 2014. Tycho Tullberg, Stockholm Spine Center

Sveus konferens 25 november 2014. Tycho Tullberg, Stockholm Spine Center Sveus konferens 25 november 2014 Tycho Tullberg, Stockholm Spine Center 1 Erfarenheter från ett värdebaserat ersättningssystem inom vårdval ryggkirurgi i SLL SVEUS 2014 Tycho Tullberg Stockholm Spine Center

Läs mer

Alla finns med på tåget, för att uttrycka det så enkelt

Alla finns med på tåget, för att uttrycka det så enkelt kliniken i fokus Omorganisering av vården ger TOPPRESULTAT I GÄVLEBORG Ett ständigt förbättringsarbete har gett resultat. Landstinget Gävleborg har klättrat till en topplacering i nationella jämförelser

Läs mer

Sammanfattning av vården i SLL under sommaren 2014

Sammanfattning av vården i SLL under sommaren 2014 1 (13) Chefläkare Anna Nergårdh Medicinsk stab Sammanfattning av vården i SLL under sommaren 2014 Sammanfattning Arbetet med att samordna vården inför och under sommaren syftar till att ge alla patienter

Läs mer

Nämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag till beslut

Nämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag till beslut Hälso- och sjukvård PROTOKOLL DATUM 2005-04-21 DIARIENR 24 Förslag om gemensam ögonklinik Utsänt beslutsunderlag med förslag att slå samman de två befintliga ögonklinikerna i länet gicks igenom och kommenterades.

Läs mer

Planeringsförutsättningar 2016

Planeringsförutsättningar 2016 1 Planeringsförutsättningar 2016 10 utmaningar för Landstinget Blekinge Helene Kratz Anna Lindeberg Planeringsavdelningen 2 Vad är Planeringsförutsättningar 2016? Kartläggning av omvärldsfaktorer som påverkar

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Internmedicin. 2012-2015 Dalarna och Sverige

Internmedicin. 2012-2015 Dalarna och Sverige Internmedicin 2012-2015 Dalarna och Sverige Internmedicin Internmedicin är trygghet för patient, anhörig och vårdare. Varför det? Trygghet är vetskap om ohälsans orsak, och internmedicin söker orsaken

Läs mer

Strokeprocessen mellan sjukhus och primärvård inom Göteborgsområdet

Strokeprocessen mellan sjukhus och primärvård inom Göteborgsområdet Strokeprocessen mellan sjukhus och primärvård inom Göteborgsområdet Informationsöverföring av Stroke/TIA patienter från sjukhus till primärvård Med patienten i centrum hela vägen Lena Arvidsson, Projektledare/distriktssköterska

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård

Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård Lathunden innehåller förtydligande avseende vad som minst bör vara uppfyllt för att svara ja i Checklista för egenkontroll. Lathunden

Läs mer

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård?

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? Patienter med psykisk sjukdom har sämre prognos vid metabola syndrom och cancer. Socialstyrelsen visade i en rad

Läs mer

Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen

Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen En samgranskning mellan revisionskollegier inom regionen Revisionsrapport Februari 2011 Hans Gåsste Lars-Åke Ullström Innehållsförteckning Sammanfattning... 3

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

I ärendet fanns följande förslag till beslut: Yrkande och proposition. Östen Eriksson (kd) och Kristina Fransson (m) yrkade avslag.

I ärendet fanns följande förslag till beslut: Yrkande och proposition. Östen Eriksson (kd) och Kristina Fransson (m) yrkade avslag. PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2003-11-03 LKD 03607 135 Åtgärder för att avveckla användningen av inhyrd personal Bakgrund Landstinget Sörmland har ett rationaliseringskrav motsvarande 200 mkr de två närmaste

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region Halland omorganiseras

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer