Utvärdering av pilotprojektet tobaksinformation på albanska. Kunskapshöjning för hälsosamma livsstilsval

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av pilotprojektet tobaksinformation på albanska. Kunskapshöjning för hälsosamma livsstilsval"

Transkript

1 Utvärdering av pilotprojektet tobaksinformation på albanska Kunskapshöjning för hälsosamma livsstilsval

2 Titel: Utgiven av: Författare: Beställning: Copyright: Diarienummer: ISBN: Rapportnummer: Layout: Tryckeri, upplaga: Utvärdering av Pilotprojekt; Tobaksinformation på albanska Länsstyrelsen i Skåne län Emmy Jensen Länsstyrelsen Skåne Samhällsbyggnad Malmö Telefon Länsstyrelsen Skåne Xxxxxx xxx-xx-xxxxx-xx-x xxxx:xx Länsstyrelsen Länsstyrelsen Skåne, xxx ex Tryckår: 2013 Omslagsbild rocketjim54

3 Förord Denna utvärdering behandlar hälsoinformations-insatser till albansktalande på modersmålet gällande tobak och dess skadeverkan. Informationsspridning och att göra människor riskmedvetna kring tobaksbruk är en förutsättning för att komma till rätta med ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige, det vill säga hjärt- och kärlsjukdomar och högt blodtryck med fler. Detta mer inkluderande sätt att bedriva hälsoinsatser på är ett sätt i ledet att utjämna ojämlikheten i hälsa mellan svenskfödda och utrikesfödda. Det moderna samhället ställer krav på att individer aktivt verkar för den egna hälsan. För att kunna göra det krävs det begriplig hälsoinformation som individen kan förstå. Begränsade kunskaper i språket får effekter för hur väl individen kommer kunna ta till sig hälsoinformation och agera utefter den. Resultatet i denna utvärdering visar på ett positivt utfall, vad gäller hälsoinformation som ges på modersmålet till icke svenskfödda. Att veta hur man ska ta hand om sin hälsa är viktigt, inte minst för hur individen kommer kunna hålla sig frisk och kunna arbeta. Därför är det bättre att med hänsyn till kulturella och sociala omständigheter anpassa hälsoinformationen för att få bättre genomslagskraft och en friskare befolkning.

4 Innehållsförteckning FÖRORD... 3 INLEDNING... 5 BAKGRUND... 6 LANDSKRONA STAD I JÄMFÖRELSE MED SKÅNE... 7 PILOTPROJEKT; TOBAKSINFORMATION PÅ ALBANSKA... 8 Syftet med projektet... 8 Identifiering av arenor... 8 Metod för genomförande av projektet... 8 UTVÄRDERINGENS INNEHÅLL OCH RIKTNING Utvärderingens syfte och förväntade resultat Utvärderingens begränsningar Utvärderingsmetod RESULTAT Resultat för aktörer & arenorna Familjecentralen Rådstugan Vårdgivarna Resultat för målgruppen Pappagruppen Resultat för deltagarna Resultat för använda metoder Har använda metoder haft någon effekt? Vilka är framgångsfaktorerna med använda metoder? Vilka är svagheterna med använda metoder? Sammanfattning av resultatet Synliga effekter projektet hittills: SLUTSATSER Förslag på kort sikt Förslag på lång sikt DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR VIDAREUTVECKLING Frågor som bör behandlas för ett sådant beslut är: REFERENSER:

5 Inledning Tobak är den enskilt största bidragande faktorn till sjukdom, förtida död och lidande i Sverige. Omkring 6600 personer dör årligen vilket innebär 18 personer per dag, till följd av rökning (Folkhälsoinstitutet [Fhi] 2012a). Forskning inom området för migranters hälsa visar att risken för att drabbas av bland annat lungcancer är betydligt mycket högre för en icke svenskfödd person och att dagligrökarna i vissa invandrargrupper är betydligt fler än svenskfödda. Arbetet mot det skadliga tobaksbruket bedrivs på olika nivåer. Regeringen antog år 2011 en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, doping- och tobakspolitik (ANDT) som Länsstyrelsen Skåne aktivt arbetar för att föra ut i kommunerna och som utgör en grund för det regionala ANDT arbetet. Strategin innefattar ett övergripande mål för ANDT-politiken. Ett samhälle fritt från narkotika och doping, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk (Regeringens prop. 2010/11:47, s 21). Under det övergripande målet finns sju långsiktiga mål för ANDTarbetet. Vidare bedriver Länsstyrelsen Skåne integrationsarbete via bland annat Partnerskap Skåne som är en regional utvecklingsplattform för ett inkluderande mottagande av nyanlända och asylsökande i samverkan utifrån en samsyn om gemensamma behov och delat ansvar i regionen. En del av Partnerskap Skånes arbete består av samhälls- och hälsokommunikatörernas (SHK), vars primära uppgift är att ge samhälls- och hälsoinformation i anslutning till den obligatoriska samhällsorienteringen/etableringen för nyanlända invandrare. Uppdraget ämnar således till att förmedla information och kunskap på modersmålet i syfte att minska ohälsa bland nyanlända och på så sätt bidra till bättre etablering på arbetsmarknaden och i det svenska samhället. Informationen förmedlas på de nyanländas modersmål eller på lätt svenska och är utformad i enlighet med förordningen om samhällsorientering för nyanlända flyktingar. Dessutom har Länsstyrelsen Skåne, Partnerskap Skåne, lagt till 20 timmars hälso-information på grund av att hälsan har konstaterats vara sämre i vissa invandrargrupper och utifrån synen att hälsa är en förutsättning för delaktighet i samhället. Mot denna bakgrund har Länsstyrelsen Skåne beslutat att genomföra ett pilotprojekt gällande tobaksinformation riktad till albansktalande i Landskrona, med hjälp av SHK kompetens. Pilotprojektet ämnar identifiera goda metoder i relation till SHK:s verksamhet i syfte att minska tobaksbruket i målgruppen albansktalande i Landskrona, genom att information om tobak och dess skadeverkan förmedlas på modersmålet. Pilotprojektet i Landskrona kommun- tobaksinformation till albansktalande, berörs av det andra, fjärde 5

6 och femte målområdet i Den samlade strategin för alkohol-, narkotika-, doping- och tobakspolitik (ANDT), som bland annat syftar till att färre barn skall komma till skada på grund av tobak, antalet personer som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av tobak eller andra ANDT preparat ska successivt minska, samt att tillgång till kunskapsbaserade vård- och stödinsatser ska öka (proposition 2010/11: 47). Bakgrund Internationellt sett är andelen rökare i Sverige låg, dock är det totala tobaksbruket högt. År 2011 rökte och/eller snusade dagligen 1,5 miljoner människor i Sverige (Fhi, 2010a). Tillgänglighet, pris och social acceptans är bakomliggande faktorer till tobaksbruk. De största riskgrupperna för rökning är ungdomar, lågutbildade, låginkomsttagare samt vissa invandrargrupper (Fhi, 2012). Andelen dagligrökare varierar i Sveriges olika län. Vanligast är dagligrökande i Södermanland, Gotland och Skåne. Kvinnor är överrepresenterade i gruppen dagligrökande. I Skåne röker män i större utsträckning än vad män i andra län gör (Fhi, 2010a). Den främsta orsaken till den totala sjukdomsbördan i Sverige beräknas vara högt blodtryck, den sekundära orsaken är tobaksbruk. Rökning ger upphov till en mängd olika sjukdomar, varav de vanligaste bland annat är högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar, lungsjukdomar, däribland KOL och lungcancer, samt andra cancerformer. Rökare förlorar i genomsnitt tio år av sin förväntade livstid och varannan rökare dör i förtid. Rökstopp innebär snabbt förbättringar för hälsan (Holm- Ivarsson, 2009). Enligt Fhi (2002) är antalet dagligrökare fler i vissa invandrargrupper än bland etniska svenskar. Dock förekommer skillnader mellan könen. Dagligrökare bland svenskfödda män uppgick år 2002 till 18 %. Motsvarande siffra för utlandsfödda män, bortsett från dem från OECD-länder, var 34-57%. Skillnader mellan utlandsfödda- och svenskfödda kvinnor bland andelen dagligrökare var inte lika stor. Vad gäller kvinnor från Öststater var risken år 2002 för att drabbas av lungcancer 15 % högre än för svenskfödda. Män födda i Öststater löper 50 % större risk att drabbas av lungcancer än svenskfödda män (Fhi, 2002). 6

7 Landskrona Stad i jämförelse med Skåne Diagram 1. Staplarna nedan redovisas i andelar (%) Dagligrökare Rökande blivande mödrar Passivrökning Landskrona 2008 Skåne 2008 Landskrona Stad har i genomsnitt högre andel dagligrökare, rökande blivande mödrar, spädbarn som utsätts för tobaksrök samt passiv rökning än länet som helhet Diagram 2. Staplarna nedan redovisar andelen (%) rökande spädbarnsföräldrar ,3 8,4 23,8 15,2 Andelen rökande spädbarnsföräldrar 2007 Mammor i landskrona Pappor i Lanskrona Mammor i Skåne Pappor i Skåne Risken för att spädbarn utsätts för tobaksrök i hushållet är störst då annan person, det vill säga någon utomstående röker i hemmet (Landskrona, 2010). Det är därför viktigt att stärka allmänhetens medvetande om tobaksbruk och dess skadeverkning. Behovet av att utveckla utbildningsprogram om tobakens hälsorisker för allmänheten, samt att hälsovårdsinrättningar och andra aktörer ska utforma och genomföra program för tobaksavvänjning, bör bli mer lättillgängligt menar Lundquist och Haglund (2009). Behovet av liknande insatser konstateras i Tobakskonventionen, artikel 12 och 14, som också tar upp behovet av dessa insatser (Fhi, 2009). 7

8 Pilotprojekt; Tobaksinformation på albanska Länsstyrelsen Skåne, enheten för social hållbarhet fattade i december 2011 beslut om att avsätta medel för ett tobaksförebyggande pilot projekt. Målgruppen för pilotprojektet består av albansktalande i Landskrona, detta på grund av att det i Landskrona redan fanns etablerade kontakter, hög prevalens av; rökande spädbarnsföräldrar, rökande blivande mödrar, dagligrökare samt indikationer på att gruppen albansktalande är en grupp som röker i stor utsträckning (Landskrona stad, 2010). Vidare valdes målgrupp utefter den kompetens som länsstyrelsen hade resurser att avsätta för projektets ändamål (albansktalande samhälls- och hälsoinformatör). Pilotprojektet har inga tydligt uppsatta mål, förutom att identifiera effektiva metoder och arenor för att nå albansktalande med tobakspreventiv information. Projektet har efterhand kommit att utvecklas utefter styrgruppens förslag och utefter projektledarens resurser. Involverade aktörer i projektet har varit Länsstyrelsen Skåne, Landskrona Stad, Familjecentralen Rådstugan, Capio Citykliniken och Vårdcentralen Centrum. Syftet med projektet Målsättningen är att på sikt minska bruket av tobak inom målgruppen. Detta i syfte att utveckla en fungerande metod som senare kan appliceras på andra migrantgrupper. Identifiering av arenor Lämpliga arenor att sprida information om tobak och dess skadeverkningar har identifierats med hjälp av Landskrona Stad. Arenorna identifierades utifrån en kartläggning av hur familjecentral, vårdcentraler och barnmorskemottagning arbetar i kommunen. Fem olika arenor har identifierats. Dessa är Capio City kliniken, Vårdcentralen Centrum, Familjecentralen Rådstugan, Mödravårdscentralen samt Förening för albansktalande. Metod för genomförande av projektet Till projektet har det funnits en projektledare, Länsstyrelsen Skånes samhällsoch hälsokommunikatör (SHK). Denne fick i uppgift att genomföra en fokusgrupp vars syfte var att samla in kunskap om målgruppens uppfattningar kring tobak, hur vanligt det är bland albansktalande, hur skadligt det uppfattas vara inom gruppen samt hur målgruppen skulle vilja nås av information kring tobak. Detta i syfte att bättre sammanställa information som sedan riktats till 8

9 målgruppen på identifierade arenor. Projektledaren har sökt information om tobak och dess skadeverkningar på såväl svenska som albanska. Därefter har den nya informationen integrerats med den information om tobak som finns i de 20 timmars hälso- information som Samhälls- och hälsokommunikatörerna normalt förmedlar vid den obligatoriska samhällsorienteringen. Utifrån detta material har sedan projektledaren spridit kunskap om tobak och dess skadeverkning samt information om vart man kan vända sig om man vill ha professionell hjälp att sluta röka. Detta har skett i form av gruppföreläsningar och individuella samtal. De individuella samtalen har förts på familjecentralen Rådstugan. Projektledaren har även delat ut broschyrer och informationsblad på albanska på respektive arena, som är tänkt att ligga bland andra broschyrer och informationsblad på exempelvis väntrum på vårdcentralerna, men också som respektive rökavvänjare kan ge sin patient om denne kan identifieras som albansktalande. Detta med syfte att på modersmålet kunna motivera rökstopp, eller fånga upp individer som vill sluta röka och få professionell rökavvänjningshjälp. De olika arenorna har använt sig av flödesscheman för att integrera projektledaren som en resurs för rökavvänjningsarbetet (Se bilaga 2). Det har sett lite olika ut på de olika arenorna, men har i huvudsak bestått i att respektive arena identifierar en albansktalande som söker vård samt att denne vill tala om sitt tobaksbruk med extern person (projektledaren) på modersmålet. Informationen sprids genom: Gruppföreläsningar baserade på samhälls- och hälsokommunikatörernas ordinarie material samt en påbyggnad av nytillkommen information gällande tobak på Familjecentralen Rådstugan. Översatta informationshäften och broschyrer från Statens folkhälsoinstitut som delats ut på alla aktiva arenor (Se bifogad bilaga). Egenframtagna utställningsbilder som ställts ut på Familjecentralen Rådstugan Motivationsarbetet bedrivs genom: Individuella samtal som bedrivits på familjecentralen Rådstugan Projektledaren har haft aktiviteter som frågesport och tipsrunda gällande tobak och dess skadeverkning på Capio Cityklinik De professionella rökavvänjarna kan vidareförmedla kontakt till projektledaren, då de identifierat en albansktalande person som vill ha motiverande samtal på modersmålet 9

10 Hur föreningar för albansktalande kan användas i arbetet med att sprida information om tobak och dess skadeverkan är inte verkställt, på grund av ett svalt intresse från den albansktalande föreingen i Landskrona Stad. Utvärderingens innehåll och riktning Nedan följer en förklaring av vad utvärderingen ämnar kunna svara på samt hur utvärderingen gjorts. Utvärderingens syfte och förväntade resultat Utvärderingen syftar till att kunna ge en fingervisning om ifall projektet haft någon effekt på målgruppens beteende gällande tobaksvanor. Därtill att identifiera framgångsfaktorer och svagheter för att kunna ge diskussions underlag för metodutveckling samt belysa vilka förbättringsområde som finns och som kan utvecklas. Eftersom utvärderingens ambition är att kunna ge en bild av huruvida de största insatserna i projektet fungerar, kommer inte en djupare analys av bildutställningens och tipsrundans effekter att undersökas närmre, samt därför att det inte finns någon dokumentation över vilka som medverkat. Frågor som kommer kunna besvaras är: Har använda metoder haft någon effekt? Vilka är framgångsfaktorerna med använda metoder? Vilka är svagheterna med använda metoder? Vilka är förbättringsområden för bättre resultat? Utvärderingens begränsningar På grund av att de personer som varit med på gruppinformation på de olika arenorna inte registrerats, är utvärderingens ambitioner inte att kunna svara på frågor som berör antal individer som slutat röka. De resultat som presenteras i absoluta tal, är de individer som kommit till vår kännedom på grund av fortsatt kontakt med projektledaren. Därför kan det tänkas att det finns fler individer än dem som omnämns i denna utvärdering med liknande resultat. Utvärderingen kommer vara formativ och därmed fokusera på processen, tillvägagångssättet samt innehållet av projektets aktiviteter. 10

11 Utvärderingsmetod Då det inte finns någon kvantitativ data som går att säkerställa statistiskt, kommer utvärderingen att utgå ifrån en kvalitativ ansats. Datainsamlingen och analysen kommer att baseras på observation och semistrukturerade intervjuer. Den typen av intervju baseras på ett frågeformulär, men den intervjuade har utrymme att utveckla tankar och idéer, samt att den som intervjuar har möjlighet att ställa följdfrågor och be om mer utvecklade svar. Semistrukturerade intervjuer skapar möjlighet för en djupare analys än ett standariserat frågeformulär. Därtill kommer de fåtal besvarade enkäter (nio stycken) som finns att tillgå att tas i beaktning i den sammantagna resultatanalysen. En gruppföreläsning gällande tobak och dess skadeverkning till en pappagrupp kommer att observeras. Samtliga deltagare kommer sedan att intervjuas med en semistrukturerad intervjumodell. Därtill kommer semistrukturerade intervjuer med tre kvinnliga deltagare att. Dessa tre kvinnliga deltagare kan både ha fått information via gruppföreläsning och genom enskilda samtal. Antalet intervjuade är svårt att på förhand uttala sig om, då antalet deltagare på pappagruppen på förhand inte går att uttala sig om. Intervjuerna kommer att genomföras på familjecentralen Rådstugan. Därtill kommer lämplig personal från respektive aktör (Landskrona Stad, Vårdentralen Centrum, Capio Citykliniken och Familjecentralen Rådstugan) att intervjuas utifrån ett semistrukturerat frågeformulär. Resultat Nedan följer resultatet för respektive aktör och för målgruppen. Resultat för aktörer & arenorna Familjecentralen Rådstugan Arenorna har haft olika funktion och roll under projektets gång, hittills har Familjecentralen Rådstugan haft en mycket central roll för informationsspridning. Samtliga deltagare från målgruppen kommit att identifierats på Familjecentralen Rådstugan. Familjecentralen Rådstugan har bistått med såväl lokal som personal. Projektledaren har på denna arena kunnat hålla gruppinformationstillfällen samt individuella samtal. Utifrån familjecentralen Rådstugans resurser har denna arena visat sig vara ett bra sätt att komma i kontakt med målgruppen och inte minst en bra plats att knyta 11

12 kontakt och skapa förtroende med målgruppen. Barnavården har kunnat berätta för projektledaren om familjer där barn ofta kommer och luktar rök. Genom förtroendet som skapats mellan projektledaren och familjerna på den öppna förskolan har projektledaren sedan på ett icke utpekande och förtroendeingivande sätt kunnat närma sig föräldrarna för att tala om tobak och dess skadeverkan för såväl dem själva som för deras barn. Familjecentralen Rådstugans ordinarie verksamhet har för projektet varit en mycket bra ingång till målgruppen. Den främsta anledningen till detta är hur verksamheten bedrivs och vilket mål och syfte den har. Där finns utrymme för ett kontinuerligt arbete från projektledarens sida. Samt att förmedlandet av informationen om vilka föräldrar som röker har kunnat göras snabbt, då projektledaren befinner sig på plats och lätt kommer i kontakt med föräldrarna, då de ofta uppehåller sig på öppna förskolan. Därför har Familjecentralen Rådstugan som arena varit en bra arena. Dock har det upplevts av projektledaren att det ibland varit svårt att nå fram till föräldrarna och bedriva informationsarbete. Därför att föräldrarna många gånger blir distraherade av att ständigt behöva ha uppsyn över barnet under informationstillfället. Därtill har det också upplevts som att det finns för få av målgruppen på Familjecentralen Rådstugan. Detta har diskuterats, vilket har lett till att all information inte alltid givits på modersmålet, utan har ibland givits på svenska för att merparten av föräldrarna som uppehåller sig på Familjecentralen Rådstugan är svensktalande och att det därför skulle kunna uppfattas som underligt att bedriva riktade insatser mot en specifik språkgrupp i öppna/allmänna utrymmen. Dock upplever personal på Familjecentralen Rådstugan upplever att det funnits ett gott samarbete mellan dem och projektledaren. Vårdgivarna Vårdcentralen Centrum och Capio Citykliniken har främst funnits som sakkunniga rökavvänjare. Det har inte identifierats några deltagare från dessa arenor. Främst på grund av att den sökande patienten dels måste identifieras som albansktalande samt att de är villiga att utöver sitt besök hos respektive vårdgivare ska vilja träffa projektledaren för vidare samtal på albanska. Att vidareförmedla kontakt till projektledaren från den professionella rökavvänjaren för individuella motivationssamtal på modersmålet upplevs inte som aktuellt för respektive vårdgivare. Detta då de i ordinarie verksamhet har rutiner för att alltid erbjuda tolk när patienten talar annat språk än svenska. Vårdcentralen Centrum och Capio Citykliniken framhåller att de i framtiden inte kommer kunna ägna sig i någon större utsträckning åt uppsökande verksamhet, trots att detta är något de båda skulle önska att det fanns resurser för. Vårdcentralernas roll i projektet för framtiden bör därför mer vara i linje med ordinarieverksamhet. Det vill säga att de som professionella rökavvänjare kan finnas som sakkunniga då det kommer individer som vill komma i kontakt med vården för hjälp med rökstopp, eventuellt från ett informationstillfälle 12

13 med projektledaren. Däremot menar de att vetskapen om att de finns på respektive vårdcentral, bättre kan spridas med hjälp av projektet. Detta då informationen når fler individer från svåråtkomliga grupper, exempelvis albansktalande. Capio Citykliniken har bistått med lokal för ett lyckosamt tillfälle med tipsrunda som handlat om tobak och dess skadeverkan med hjälp av projektledaren. Ansvarig på Capio Citykliniken samt projektledaren uppskattade detta tillfälle och ansåg att det var ett bra sätt att lyfta ämnet. Dock fick det inga större effekter för huruvida deltagarna ville fortsätta att samtala om tobak och dess skadeverkningar med projektledaren enskilt eller i grupp vid ett senare tillfälle. Vårdcentralen Centrum har bistått med kunskap och sakkunnighet på bland annat pappagruppen som hölls den 15 februari Detta var ett mycket positivt sätt att arbeta på enligt projektledaren, då det fanns en sakkunnig på plats som kunde besvara något mer komplicerade frågor kring tobak och dess skadeverkan. Informanterna som var på plats visade ett stort intresse och det bidrog till ett positivt diskussionsklimat, där myter och föreställningar om tobak kunde diskuteras. Dock efterlyses en bättre kommunikation mellan de olika arenorna. Detta med anledning av att det funnits en person som begärt vidare kontakt med sin vårdgivare för ett professionellt rökavvänjningssamtal och som inte fått kontakt inom tidsramen för två veckor. Denna typ av glapp i kommunikationen blir möjlig då det endast finns 1 person knuten till projektet i verksamheten. En djupare förankring av projektet i ordinarieverksamhet är därför nödvändig. Främst på grund av att vårdkedjan skall vara tät och att motiverade individer inte skall falla bort. Väntetid på att få kontakt för rökavvänjning, på grund av att en person inte är anträffbar, kan vara avgörande för huruvida personens motivation kommer att sitta i och hålla sig kvar. Vad gäller de andra identifierade arenorna har det inte funnits någon fortsatt kontakt med mödravården, detta då intresset från mödravården varit svalt. Uppdraget med att få kontakt med föreningslivet har inte varit så lyckosamt, dels på grund av att en förening har lagt ner sin verksamhet i Landskrona Stad och att den andra föreningen inte varit intresserad av att medverka i projektet. Flertalet aktörer önskar att kommunen i framtiden bör ha ett större övergripande ansvar i projektet, för att bättre kunna främja ett gott hälsofrämjande klimat i kommunen. Inte minst av den anledningen att vårdcentralerna är konkurrenter. Denna konkurrens kan bidra till att det inte blir hälsoinsatsens vinst som står i centrum utan att det blir de ekonomiska vinsterna av ett projekt som kommer styra huruvida vårdgivarna vill delta i ett kommunalt krafttag kring ett projekt som detta. Vårdcentralen Centrum framhåller också mervärdet av att alla vårdgivare i Landskrona Stad bör 13

14 inkluderas i framtiden för att få en bättre täckning i vårdkedjan, så att respektive deltagare kan skickas till sin vårdgivare. Länsstyrelsen, Landskrona Stad, Vårdcentralen Centrum, Capio Citykliniken och Familjecentralen Rådstugan är eniga om att det nu finns ett gott etablerat sammarbete. Framförallt framhåller dessa aktörer att avstämningsmötena blivit allt mer organiserade efter hand och att detta är att eftersträva, för att det ger en tydligare bild av vad som förväntas av de olika parterna. Vad gäller Landskrona Stad krävs en djupare organisatorisk förankring av projektet. Främst av den anledningen att folkhälsosamordnaren och ANDT samordnaren i kommunen inte har mandat för att fatta beslut som berör finansiering av projektet. Därför är det viktigt med en djupare förankring hos kommunledningen. Anledningen till den svaga förankringen är att folkhälsoarbetet inte är förankrat i alla nämnder och förvaltningar utan ses som en enskild fråga, vilket bidrar till att pilotprojektet tobaksinformation för albansktalande inte kan prioriteras samt beredas plats för i någon budget. Länsstyrelsen Skåne skulle kunna verka som en extern kraft, för att belysa frågans relevans för kommunledningen. Resultat för målgruppen Totalt har 70 albansktalande identifierats och deltagit i pilotprojektet i Landskrona under ett års tid ( till ). Flertalet av individerna har fått information från projektledaren mer än en gång och under år 2012 hölls 89 samtal i grupp eller individuellt på Familjecentralen Rådstugan.Utgångspunkten för resultatdelen är som tidigare nämnts intervjuer gjorda på den öppna förskolan med personer som är föräldrar. De personer som intervjuats har främst fått tobaksinformation genom gruppföreläsningar, men flertalet av dem har också fått individuell information. Totalt har 7 albansktalande intervjuats, 3 av dessa är kvinnor som brukar uppehålla sig på Familjecentralen Rådstugan med sina barn på dagverksamheten samt att 4 intervjuer gjorts med män ifrån en pappagrupp. Vidare har observationer gjorts på såväl dagverksamheten som på vid pappagruppens informationstillfälle. Pappagruppen I pappagruppen som bestod av 4 män, använde sig tre stycken av tobak och den fjärde använde sig redan, vid informationstillfället av receptfria läkemedel för att sluta röka, detta till följd av att hans hustru vid ett tidigare tillfälle fått information om tobak och dess skadeverkan av projektledaren på dagverksamheten. Av de tre kvinnorna som intervjuats på Rådstugan brukade två av dem tobak, den tredje var gift med en man som rökte. En av männen från pappagruppen berättade att han efter informationstillfället försökt sluta röka. När detta inte fungerade började han använda sig av en 14

15 röktröja. Detta innebar att han tog på sig en tröja som var avsedd för hans rökstunder utomhus, som han sedan tog av sig då han gick in igen. Denna metod berättade mannen vara en effekt av att han tagit del av informationen kring de giftiga partiklar som sätter sig bland annat i kläderna av rökning. Röktröjan blev ett sätt för honom att försöka skydda sitt barn mot de giftiga partiklar han annars skulle fört med sig i tröjan in till sitt barn. Enligt mannen röker han idag efter att fått informationen ett paket cigaretter om dagen istället för som förut två paket och att detta numera sker utomhus. Mannen berättar att dessa förändringar är en följd av informationen från projektledaren. Resultat för deltagarna Kvinnan som inte själv rökte berättade att hon efter informationstillfället haft samtal med sin man kring tobakens skadeverkan på deras gemensamma barn. Detta har i sin tur lett till att mannen numera röker utomhus. Kvinnan berättade också att mannen vid något tillfälle försökt sluta röka, men att han ännu inte har lyckats sluta. Mannen har nu minskat på antal cigaretter om dagen. Liknande händelseförlopp har rapporterats från projektledaren då det har framkommit att 4 kvinnor som inte intervjuats men som deltagit på informationstillfällena fått sina fyra män att sluta röka. En av dessa 4 män deltog bland annat i pappagruppen och använder idag receptfria läkemedel för att sluta röka. Mannen bekräftar denna information och berättar att samtliga av de andra männen är hans bröder. Anledningen till dessa fyra männens rökstopp uppges vara att tobaksinformationen som projektledaren förmedlat fick dem att se ett samband mellan ohälsa bland deras barn (problem med luftvägarna m.m.) samt att en av kvinnorna till männen fått ett missfall under graviditeten, som skulle kunna härledas till passiv rökning. En man som inte ingår i gruppen intervjuade, men som fått information om tobak och dess skadeverkan har begärt vidare kontakt med professionell avvänjare efter att blivit informerad av projektledaren om tobak och dess skadeverkan och har nu kontakt med hälso- och sjukvården. Samtliga informanter både intervjuade som de som svarat på utvärderingsenkäter uppger att informationen de fått varit bra och att den bidragit till större kunskap inom området. På frågan om de anser att informationen kommer leda till en personlig livsstilsförändring, har svaren till största del varit att de kommer förändra sin livsstil, eller att de tror att de kommer förändra livsstilen i någon form. Så väl de intervjuade som de som besvarat enkäten anser också att det varit viktigt att få information på deras modersmål. Även om informationen i de flesta fall inte lett till ett direkt rökstopp för någon av de intervjuade, uppger samtliga deltagare som röker, att de inte längre röker inomhus. Enligt de intervjuade har kunskapen om passiv rökning och dess skadeverkan varit mest betydelsefull, i den mening att de fått ett 15

16 större riskmedvetande kring passiv rökning och vilka effekter den passiva rökningen har för effekter på hälsan De intervjuade kvinnorna berättar även att de upplever projektledarens närhet på den öppna förskolan som en trygghet, med den anledning att det finns någon de har förtroende för på plats som de har kunnat rådfråga på sitt modersmål. Därtill upplever projektledaren att hennes närvaro fungerat som en påminnelse om hennes information, samt att hon vid upprepade tillfällen har tagit upp ämnet tobak med samma personer på den öppna förskolan. Det tror projektledaren själv har bidragit till att information om tobak varit kontinuerlig och på så vis bidragit till en starkare effekt än vad ett enskilt informationstillfälle skulle ha haft. Ytterligare effekter av att projektledaren uppehåller sig på Familjecentralen Rådstugan varje tisdag har bidragit till att personer som står i kontakt till Familjecentralen Rådstugan tipsat om projektledaren och hennes kompetens i syfte att få sina landsmän som inte är i kontakt med Familjecentral Rådstugan att förändra sina rökvanor. Många albansktalande i Landskrona vet nu att hon finns på Familjecentralen Rådstugan varje tisdag. Flertalet av informanterna uppger att det varit svårt med vänner som kommit över efter informationstillfället då ett beslut om att röka utomhus har tagits i hushållet. Den främsta svårigheten har varit att hänvisa gästen utomhus då denne ska röka, på grund av att det anses vara fult och ogästvänligt. Rökningen är en del i den sociala tillvaron och sker ofta inomhus, gärna kring fika och umgänge i köket. Det uppstår ofta bråk och osämja när någon hänvisas till att röka utomhus. Samtliga deltagare berättade om liknande scenarier. En deltagare berättade om att ovänskap hade uppstått och att de inte talats vid på några veckor. Resultat för använda metoder Har använda metoder haft någon effekt? Så väl gruppföreläsningar baserade på SHKs ordinarie material i hälsomodulen gällande tobak som de motiverande individuella samtalen på Familjecentralen Rådstugan har fungerat bra. Den främsta anledningen tycks vara att informationen uppfattas som ny och därmed kunskapshöjande. En ökad kunskap om tobak och dess skadeverkan har ökat riskmedvetenhet kring tobaksbruk och tydligt givit resultat i form av förändrade rökvanor. Personer som förut rökt inomhus röker nu utomhus istället. På sikt kan det tänkas att flertalet faktiskt slutar röka, då det är en process som kräver mycket mental förberedning hos individen. Det finns inga uppgifter om att översatta informationshäften och broschyrer från Statens folkhälsoinstitut som delats ut på alla arenor skulle ha effekt. 16

17 Vilka är framgångsfaktorerna med använda metoder? Tillgängligheten och kontinuiteten för mötena mellan projektledaren och deltagarna på Familjecentralen Rådstugan har visat sig vara mycket betydelsefulla. Detta då den främsta framgångsfaktorn är det förtroende för projektledaren som vuxit fram under projektets gång. För deltagarna har det visat sig vara viktigt att kunna identifiera sig med projektledaren för att kunna ta till sig informationen. Viktiga parametrar som framkommit under utvärderingens gång är känsla av tillhörighet och att projektledaren har kunskap och förståelse för den sociala kontexten målgruppen befinner sig i. Samtliga intervjuade deltagare anser att det varit viktigt att informationen framförts på sitt modersmål. Därför kan det tänkas att information i form av broschyrer och informationsblad som nu finns tillgänglig på modersmålet också kan vara av betydelse, även om det ännu inte gett några märkbara effekter. Pappagruppen som hölls var ett informationstillfälle utan barn. Detta bidrog till en djupare diskussion och fokus på ämnet. Detta upplevdes av projektledaren som en styrka och framgångsfaktor. Informationen har nått andra individer inom språkgruppen än dem som deltagit vid informationstillfället. I första hand har informationen spridits bland vänner och bekanta. Då målgruppen är relativt sluten och att den sociala acceptansen för tobaksbruk är stor, kan det finnas stora vinster med att informationen sprids inom gruppen på detta vis. Främst av den anledningen att eventuella förändringar i livsstilen kommer från gruppen själv och inte blir en påtryckning utifrån från exempelvis hälso- och sjukvården. Denna inre informationsspridning kan tänkas bidra till att gruppens sociala acceptans för tobak minskar och att gruppen bättre kan göra kunskapsbaserade hälsoval. Vilka är svagheterna med använda metoder? Oregelbunden och icke standardiserad dokumentation av informationstillfälle är den största svagheten. Flertalet av deltagarna, personal på Familjecentralen Rådstugan och projektledaren berättar om att de under informationstillfällena ofta uppstår distraktion från tobaksinformationen. Detta beror på att informationen ges på öppna förskolan i samband med att föräldrarna skall finnas till för barnet som leker, och att föräldern samtidigt ska ha uppsikt över vad barnet gör. Det har också visat sig vara svårt att nå målgruppen på andra arenor, vilket kan bidra till att individer som inte har barn i de låga åldrarna faller bort. 17

18 Sammanfattning av resultatet Att kunskapsnivåerna om tobak och dess skadeverkan är låg, vilket bidrar till upprätthållande av den sociala acceptansen för tobak. Att flertalet av deltagarna slutat röka inomhus efter att de fått informationen. Att informationen får synergieffekter och påverkar också andra individer än dem som deltagit på informationstillfällena. Att kunskapshöjningen som informationstillfällena innebär, bidrar till att individerna bättre själva kan göra hälsosamma val. Att vårdcentralernas ordinarie arbetsrutiner kring rökavvänjning bör integreras i projektets gång. Ett tydliggörande av hela projektets gång och alla involverande är önskat för en smidigare vårdkedja. För en god implementering i Landskrona Stad, krävs bättre förankring i kommunens ledning, då folkhälsoarbetet, däribland arbetet med tobak ingår, har en svag ställning i kommunen. Synliga effekter projektet hittills: Totalt har tre kvinnor och en man slutat röka efter att tagit del av informationen. En man har kommit i kontakt med professionell rökavvänjare efter att tagit del av informationen Samtliga av alla intervjuade som har fått informationen har slutat att röka inomhus. Fyra män gifta med kvinnor som fått informationen har slutat röka. En man gift med en kvinna som fått informationen har slutat röka inomhus. 18

19 Slutsatser Det är svårt att få en samlad bild av de mätbara effekterna då dokumentationen inte varit konsekvent och standardiserad. Dock kan man utifrån det insamlade materialet tydligt märka en positiv effekt av informationsinsatsen. Målgruppens kunskapsnivåer angående tobak och dess skadeverkan har i denna utvärdering visat sig vara mycket låga. När kunskaperna ökat har också riskmedvetenheten ökat, vilket har lett till några rökstopp men framför allt ändrat beteende i form av att man inte längre röker inomhus. Denna förändring kan tänkas ha en stor betydelse för de barn som inte längre behöver utsättas för passiv rökning. Det moderna samhället ställer krav på att individer aktivt verkar för den egna hälsan. För att kunna göra det krävs det enligt Ishikava & Kiuchi (2010) begriplig hälsoinformation som individen kan förstå. Begränsade kunskaper i språket får effekter för hur väl individen kommer kunna ta till sig hälsoinformation och agera utefter den. Inte nog med att resultatet för denna korta period som projektet varit igång visar på ett positivt utfall, så tyder forskning inom området på att informationen bäst tas emot om hänsyn tas till den kulturella och sociala kontexten som individen befinner sig i (Ishikava & Kiuchi, 2010). Därför finns det stora hälsovinster med att sprida tobaksinformation på modersmålet, samt att informationen ges av en person som är väl införstådd i den sociala och kulturella kontexten. Att tryckt information på modersmålet nu finns hos respektive vårdgivare kan tänkas bidra till att minska eventuella ängslan kring att söka hjälp för ett eventuellt rökstopp, då man inte behärskar svenska språket. Landskrona Stad, Capio Citykliniken, Vårdcentralen Centrum efterlyser en tydligare roll- och ansvarsfördelning samt tydligare mål att förhålla sig till. Främst med anledning att kunna veta ifall projektet är förankrat eller inte. Det finns även en uttalad önskan om att tydligare kunna se effekter av arbetet som bedrivs. Detta skulle kunna möjliggöras genom konsekvent dokumentation som är lättillgänglig för respektive aktörer. Familjecentralen är en bra arena för att förmedla tobaksinformation på, främst på grund av att de personer som är i kontakt med familjecentraler har barn. Denna målgrupp är troligen mer benägen till livsstilsförändring om livsstilen kan tänkas skada barnet. Dock är det viktigt att finna vägar för hur denna information kan spridas utan att föräldrarna blir distraherade av att barnen kräver uppsyn. Pappagruppen visade att det finns ett behov av att djupare kunna diskutera tobaksinformationen. Det har inte kunnat göras i informationsgrupperna på den öppna förskolan. 19

20 För en hållbar utveckling av detta projekt samt möjligheten att applicera metoden för annan språkgrupp, bör fortsatta insatser göras med hänsyn till de kulturella och sociala förutsättningarna på grund av att detta är en av de enskilt största framgångsfaktorerna för pilotprojektet. Dessutom bör utgångspunkten vara att information ges på modersmålet, då detta i enlighet med forskningen tyder på att förmågan att kunna ta till sig hälsoinformationen ökar. Förslag på kort sikt För att kunna förbättra för den sista tiden av projektet så som det bedrivs idag är att bättre samordna kontakter mellan de olika arenorna. Detta i syfte att som tidigare nämnts få en bättre vårdkedja där inga potentiella deltagare hindras från rökstopp på grund av att det inte finns ett system som är förankrat i de olika arenorna, utöver styrgruppens representanter. Förslag på lång sikt Att Landskrona Stad efter diskussion eventuellt kan göra ett tillägg av upphandling av Länsstyrelsen Skånes samhälls- och hälsokommunikatörer utöver de 80 timmar de får i samhällsorienteringen. För att stärka olika språkgrupper i Landskrona Stads kunskaper om Tobaksbruk och dess skadeverkan. Hur ett sådan eventuellt tillägg skulle finansieras, organiseras och struktureras kräver en diskussion parterna i mellan samt en förankring av behovet i Landskrona kommuns ledning. 20

21 Diskussionsunderlag för vidareutveckling Region Skåne har sedan 2009 avsatt medel för att främja lokala folkhälsosatsningar, för att på sikt förbättra folkhälsan i Skåne genom att utveckla folkhälsoarbetet. 1,5 miljoner kronor avsätts i år 2013 för att förbättra samverkan mellan olika folkhälsofrämjande aktörer, syfte är att förbättra det gemensamma ansvaret för en god hälsa. En förutsättning för att medel skall mottagas är att satsningen sker i samverkan med minst en aktör utanför den egna organisationen. Pilot projektet Tobaksinformation för albansktalande ligger inom ramen för vad samverkansmedelen kan sökas för det vill säga satsningar inom områdena jämlik hälsa och en bra start i livet för barn och unga. Ansökan görs utifrån Logical Framework Approach (LFA), Grundidén handlar om att utgå från ett problem, en problemställning som ska lösas med projektet. LFA-strukturen bidrar till att flytta fokus från aktivitet till problem. Vilket är helt i linje med pilotprojektet. Då ett särskilt fokus ligger på Jämlikhet i hälsa och Bra start i livet för barn och unga samt att samverkan gärna ses utifrån vårdcentralers förebyggande insatser mot riskmiljöer i vårdcentralens närområde, finns det goda möjligheter för Landskrona Stad och Familjecentralen Rådstugan att söka medel för en fortsatt vidare utveckling av pilotprojektet mot fler migrantgrupper. Frågor som bör behandlas för ett sådant beslut är: Hur kan projektet förankras i ordinarie verksamhet utan att på sikt bli finansierat av externa medel? Kan kommunen göra ett tillägg vid upphandling av SHK tjänster, för att utöka ANDT delen inom SHKs hälso-informations del? Hur ska detta tillägg i så fall förvaltas? Ska detta tillägg syfta till att utbilda nyckelpersoner/ tobaksambassadörer inom föreningslivet? Ska detta tillägg syfta till en kontinuerlig informations tillfällen av SHK? Hur kommer hälso- och sjukvården in? Om externa medel tillförs, kan mer uppsökande verksamhet bli möjlig? Hur skulle en sådan verksamhet då se ut? 21

22 Referenser: Holm- Ivarsson, B (2009). Tobak och avvänjning: En faktaskrift om tobakens skadeverkningar och behovet av tobaksavvänjning. Östersund: Statens folkhälsoinstitut Ishikawa, H & Kiuchi, T. (2010). Health literacy and health communication. Biopsycosocial Medicine4 (18), 1-5. Från, Lundquist, Å & Haglund, M (2009). Tobakskonventionen. Östersund. Statens Folkhälsoinstitut Landskrona Stad (2010). Folkhälsorapport: Landskrona (2010). Landskronastad, Fritid och kultur. SFS 2007:825.Förordning med länsstyrelseinstruktion. Stockholm: Socialdepartementet Statens Folkhälsoinstitut. (2009). Tobakskonventionen : Världens första folkhälsokonvention och hur den kan stimulera det tobaksförebyggande arbetet i Sverige. Östersund. Statens folkhälsoinstitut Statens Folkhälsoinstitut (2002). Födelselandets betydelse: en rapport om hälsan hos olika invandrargrupper i Sverige. Östersund. Statens folkhälsoinstitut Statens folkhälsoinstitut (2010a). Levnadsvanor Lägesrapport Östersund: Statens folkhälsoinstitut Statens folkhälsoinstitut (2012a). Vårt uppdrag- alkohol, narkotika, doping, tobak och spel: Tobak. Hämtad från Statens folkhälsoinstitut, Statens Folkhälsoinstitut. (2012b). Färre dör av passiv rökning. Hämtad Östersund: Statens Folkhälsoinstitut, Propositition 2010/11:47. En samlad stategi för alkohol-, narkotika-, dopings-, och tobakspolitiken: En sammanfattad version av proposition 2010/11:47 kommenterad av regeringens ANDT-råd. Stockholm: Regeringskansliet. 22

23 23

24 Utvärdering av pilotprojektet för albansktalande i Landskrona Stad Denna utvärdering handlar om hur information om tobak och dess skadeverkan bäst når albansktalande, för att på sikt kunna utveckla goda metoder för att sprida hälsoinformation till andra språkgrupper. Metodutveckling gällande hälsoinformation till andra språkgrupper är ett av flera viktiga utvecklinsområde för såväl folkhälsan i stort, som för en bättre och effektivare etablering i samhället. Detta med utgångspunkt för att ohälsan är ett hinder för integration och delaktighet i samhället.

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Tobak Rapportförfattare Carlzén Katarina 2010 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Bakgrund...

Läs mer

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Policy och riktlinjer

Policy och riktlinjer Policy och riktlinjer ANDT (ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING OCH TOBAK) ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-06-17 Bakgrund Den 30 mars 2011 antog riksdagen en samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer

Tobaksavvänjning sparar liv och pengar

Tobaksavvänjning sparar liv och pengar Tobaksavvänjning sparar liv och pengar Tobaksbruket är i dag den största enskilda orsaken till sjukdom, lidande och förtida död i vårt land. Sjutton procent av den vuxna befolkningen röker dagligen och

Läs mer

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete Tobaksfri kommun en del i ett hälsofrämjande arbete 1 Denna broschyr är en kort sammanfattning av de viktigaste delarna i rapporten Tobaksfri kommun en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet.

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-09-23 Det här ska jag prata om Socialstyrelsens nationella

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Barn och unga önskar en rökfri skolgård. kort information till föräldrar

Barn och unga önskar en rökfri skolgård. kort information till föräldrar Barn och unga önskar en rökfri skolgård kort information till föräldrar A Ett övergripande syfte med broschyren är att den ska bidra till att uppnå de nationella delmålen (se broschyrens inre baksida)

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Nationellt tobaksarbete

Nationellt tobaksarbete Nationellt tobaksarbete Cecilia Birgersson Utredare tobaksprevention 2011-04-05 Sid 1 Konsekvenser Nikotin är en drog med snabb tillvänjning som ger ett starkt beroende i klass med heroin Tobaksrökningen

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering

Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering Utvecklingsområde 2 Hälsa Hälsofrämjande introduktion för asylsökande, flyktingar och andra nyanlända 1 Mål Definiera strategiska faktorer

Läs mer

DROGPOLITISKT PROGRAM Antaget av Kommunfullmäktige 20 juni 2016

DROGPOLITISKT PROGRAM Antaget av Kommunfullmäktige 20 juni 2016 DROGPOLITISKT PROGRAM Antaget av Kommunfullmäktige 20 juni 2016 2016 2020 Beskrivning av Kalmar kommuns delmål utifrån nationella och regionala ANDT-strategier. Tfn. 0480-45 00 00 (kontaktcenter) kommun@kalmar.se

Läs mer

Barn och unga önskar en rökfri skolgård. kort information till skolan

Barn och unga önskar en rökfri skolgård. kort information till skolan Barn och unga önskar en rökfri skolgård kort information till skolan Ett övergripande syfte med broschyren är att den ska bidra till att uppnå de nationella delmålen (se broschyrens inre baksida) om ett

Läs mer

KARTLÄGGNING AV NYANLÄNDAS HÄLSA

KARTLÄGGNING AV NYANLÄNDAS HÄLSA 1 KARTLÄGGNING AV NYANLÄNDAS HÄLSA FORSKNINGSBASERAD STÖDPLATTFORM FÖR MIGRATION OCH HÄLSA Slobodan Zdravkovic, Malmö högskola Samhällsorientering och Hälsokommunikation, Stockholm 3 juni 2015 » "att skapa

Läs mer

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger LÄNSSTYRELSEN 2011-04-01 1(5) Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger 1. Skånesamverkan mot droger Under namnet Skånesamverkan mot droger, SMD samverkar Länsstyrelsen, Region Skåne, Kommunförbundet

Läs mer

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Socialdepartementet

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Socialdepartementet En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 2020 Det övergripande målet för ANDTpolitiken ligger fast Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, minskade medicinska

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut Regeringsbeslut II:1 2011-06-30 S2011/6353/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till

Läs mer

MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR

MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR 1 MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR Slobodan Zdravkovic, Malmö högskola Samhällsorientering och Hälsokommunikation, Stockholm 4 juni 2015 » Introduktion»

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil?

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Tobaksmottagningen Hälsopedagog Dipl tobaksterapeut Leg barnmorska MI tränare (Lärare

Läs mer

Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Medel för särskilda folkhälsosatsningar LULEÅ KOMMUN Dnr 1 (5) Barbro Müller Medel för särskilda folkhälsosatsningar Beslutat 2011-11-28 Reviderat 2013-02-25 Reviderat 2015-01-12 LULEÅ KOMMUN Dnr 2 (5) Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

minska de negativa hälsoeffekterna av tobaksrökning genom att halvera andelen tobaksrökare till 5 % fram till 2015,

minska de negativa hälsoeffekterna av tobaksrökning genom att halvera andelen tobaksrökare till 5 % fram till 2015, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Cecilia Lindvall TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-04-22 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-05-24, P 27 1 (3) HSN 1509-1090 Svar på skrivelse från (L), (M), (C), (KD),

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län

En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län Foto: Richard Ryan Danderyds kommun den 17 april 2013 Nationell

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås - En del av projekt TOPSOMAR December 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 1.1. Invånarstatistik Västmanland 2 2.

Läs mer

Samhälls- och hälsokommunikatörer i Skåne SHK

Samhälls- och hälsokommunikatörer i Skåne SHK Samhälls- och hälsokommunikatörer i Skåne SHK Hälsa en förutsättning för integration och delaktighet Fysisk och psykisk hälsa är viktiga faktorer för våra möjligheter att lära nytt och delta i samhällslivet.

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda

Läs mer

Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Målet innebär - en nolltolerans mot narkotika

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Socialdepartementet

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Socialdepartementet En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 2020 Det övergripande målet för ANDTpolitiken ligger fast Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, minskade medicinska

Läs mer

Utredningsuppdrag 15/03 Strategi för ett tobaksfritt län 2025

Utredningsuppdrag 15/03 Strategi för ett tobaksfritt län 2025 Landstingsdirektörens stab Utvecklings- och folkhälsoenheten TJÄNSTESKRIVELSE 2015-10-07 Landstingsstyrelsen 1(2) Referens Diarienummer 150054 Utredningsuppdrag 15/03 Strategi för ett tobaksfritt län 2025

Läs mer

Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag?

Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag? Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag? 1 Vad är en familjecentral En familjecentral innehåller mödrahälsovård,

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Enkla råd/tobak Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för folkhälsa och miljö S KAN E. Till Kommunstyrelsen Kommunala folkhälsosamordnare-/strateger

Koncernkontoret Avdelningen för folkhälsa och miljö S KAN E. Till Kommunstyrelsen Kommunala folkhälsosamordnare-/strateger Avdelningen för folkhälsa och miljö Ann-Christine Lundqvist Strateg folkhälsa 044-309 32 38 Ann-christiine.lundkvist@skane.se ERBJUDANDE OM SAMVERKANSMEDEL Datum 2012-01-20 REGIOIlleh N S KAN E 1 (2) Till

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Hälsokommunikatörer på modersmål i Östergötland. Hälsokommunikatörer i Östergötland Flyktingmedicinskt centrum

Hälsokommunikatörer på modersmål i Östergötland. Hälsokommunikatörer i Östergötland Flyktingmedicinskt centrum Hälsokommunikatörer på modersmål i Östergötland Hälsokommunikatörer i Östergötland En regional samverkan mellan landstinget och kommunerna i Östergötland. Projekt under 2007 2008 Permanent verksamhet från

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.

Läs mer

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken, ANDT Erfarenheter och insatser

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken, ANDT Erfarenheter och insatser En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken, ANDT 2011-2014 Erfarenheter och insatser Trysil 7 september 2011 Ulrik Lindgren Politisk sakkunnig för Maria Larsson, Barnoch

Läs mer

En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken (ANDT)

En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken (ANDT) En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken (ANDT) Föräldrar med substansmissbruk och det väntade barnets behov av skydd Kaisa Snidare, ANDT-samordnare Länsstyrelsen

Läs mer

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete Preventionscentrum Stockholm S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Carina Cannertoft Tfn: 08-508 430 28 Anders Eriksson Tfn: 08-508 430 22 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2004-12-09 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-01-28

Läs mer

En sammanfattande presentation av regeringens åtgärdsprogram för alkohol-, narkotika-, dopnings- och. tobakspolitiken 2014

En sammanfattande presentation av regeringens åtgärdsprogram för alkohol-, narkotika-, dopnings- och. tobakspolitiken 2014 En sammanfattande presentation av regeringens åtgärdsprogram för alkohol-, narkotika-, dopnings- och Regeringens ANDT-strategi Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade

Läs mer

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst. Barbro.holm-ivarsson@telia.com Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.jpg Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Implementering av fysisk aktivitet för nyanlända flyktingar

Implementering av fysisk aktivitet för nyanlända flyktingar Implementering av fysisk aktivitet för nyanlända flyktingar Lars Lagergren docent Anna Fabri, doktorand Institutionen För Idrottsvetenskap Malmö Högskola bakgrund Partnerskap Skåne gör ansökan till Europeiska

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Förebyggande insatser mot spelproblem i Sveriges kommuner

Förebyggande insatser mot spelproblem i Sveriges kommuner JUNI 2016 Förebyggande insatser mot spelproblem i Sveriges kommuner Resultat från en kartläggning av kommunernas arbete 2015 Under 2015 gjorde Folkhälsomyndigheten en webbenkät i samråd med Sveriges Kommuner

Läs mer

Förord. Låt oss tillsammans hjälpas åt att förverkliga denna policy och därmed skapa ett tryggare och hälsosammare samhälle!

Förord. Låt oss tillsammans hjälpas åt att förverkliga denna policy och därmed skapa ett tryggare och hälsosammare samhälle! Drogpolitisk policy Förord Alkohol och droger är ett av de största folkhälsoproblemen. Här kan vetenskapligt påvisas samband med cancer, skrumplever, infektioner, barnlöshet, demens, misshandel och mord

Läs mer

ANDT-strategi för Varbergs kommun

ANDT-strategi för Varbergs kommun ANDT-strategi för Varbergs kommun Dokumenttyp: Strategi Beslutad av: Kommunstyrelsen Gäller för: Varbergs kommun Dokumentnamn: ANDT-strategi Beslutsdatum: 2015-09-29, 188 Dokumentansvarig avdelning: Kommunkansliet

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Rökfria skolgårdar November 2013

Rökfria skolgårdar November 2013 November 2013 stockholm.se November 2013 Dnr:2013-7670 Utgivare: Miljöförvaltningen, Hälsoskyddsavdelningen Kontaktperson: Anna-Lena Albin 3 (13) Förord Idag är det känt att tobaksanvändning är skadligt

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling KOMMUNFULLMÄKTIGE. ISSN 2000-043X HebyFS 2012:05 Infördes i författningssamlingen den 7 maj 2012 Alkohol- och drogpolitisk plan för Heby kommun Kommunfullmäktige beslutade

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN 1 INLEDNING Policyn är en gemensam viljeinriktning för det länsgemensamma folkhälsoarbetet

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Från ord till handling i regeringens ANDT-strategi

Från ord till handling i regeringens ANDT-strategi Från ord till handling i regeringens ANDT-strategi Maria Renström Ämnesråd/Gruppledare ANDT och Socialtjänst Min presentation Hur kom vi fram till regeringens ANDT-strategi? Hur involverade vi praktiker,

Läs mer

Sammanträdesdatum Sida 1 Folkhälsorådet 2014-03-21. Madeleine Rosenqvist (KD) Robert Rapakko (S) Emma Magnusson (C)

Sammanträdesdatum Sida 1 Folkhälsorådet 2014-03-21. Madeleine Rosenqvist (KD) Robert Rapakko (S) Emma Magnusson (C) Sida 1 Plats och tid Kommunkontoret, Björken, kl. 09.00 12.00 Beslutande För Kommunstyrelsen Madeleine Rosenqvist (KD) Robert Rapakko (S) Emma Magnusson (C) För Socialnämnden Britt-Marie Berg (S) Britt-Marie

Läs mer

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun 1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR YDRE KOMMUN 2012-2015

ALKOHOL- OCH DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR YDRE KOMMUN 2012-2015 1 YDRE KOMMUN ALKOHOL- OCH DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR YDRE KOMMUN 2012-2015 Antagen av Kf 70 2012-10-08 Dnr. KS 2012/ 0088 2 Innehållsförteckning 2 Bakgrund 3 Inledning 3 De nationella övergripande och

Läs mer

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området

Läs mer

Välkommen till Mimers Hus. en tobaksfri gymnasieskola. Riktlinjer mot tobak

Välkommen till Mimers Hus. en tobaksfri gymnasieskola. Riktlinjer mot tobak Välkommen till Mimers Hus en tobaksfri gymnasieskola Riktlinjer mot tobak http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/andts/tobak/ http://www.kungalv.se/kommun-och-politik/planer-och-styrdokument/alla-styrdokument/

Läs mer

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads kommun där politiker från kommunen och hälso- och sjukvården samverkar

Läs mer

Plan för samhällsorientering Skara kommun

Plan för samhällsorientering Skara kommun 1(5) Plan för samhällsorientering Skara kommun Bakgrund Den 1 december 2010 trädde etableringsreformen i kraft. Den syftar till att ge nyanlända bättre förutsättningar för att så snabbt som möjligt lära

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka Ärende 4 - bilaga Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Kungsbacka Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2017 1 Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog

Läs mer

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopning- och tobakspolitiken

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopning- och tobakspolitiken En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopning- och tobakspolitiken Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014 2010-04-15 Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Västmanland Kommunerna Landstinget Länsstyrelsen VKL Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Uppföljning drogpolitiska handlingsprogrammet, 2011

Uppföljning drogpolitiska handlingsprogrammet, 2011 Uppföljning drogpolitiska handlingsprogrammet, 2011 En samlad strategi för f r alkohol-,, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Det övergripande målet m är: Ett samhälle fritt från n narkotika och

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer

Titel Fritidsaktiviteter habiliteringen 2014 Syfte Habiliteringen har med hjälp av medel från Hälsopotten 2013 arbetat för att möjliggöra att

Titel Fritidsaktiviteter habiliteringen 2014 Syfte Habiliteringen har med hjälp av medel från Hälsopotten 2013 arbetat för att möjliggöra att Titel Fritidsaktiviteter habiliteringen 2014 Syfte Habiliteringen har med hjälp av medel från Hälsopotten 2013 arbetat för att möjliggöra att individer med olika funktionsnedsättningar ska få ta del av

Läs mer

FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE

FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE VI HOPPAS KUNNA INSPIRERA OCH VISA PÅ VÄGEN FRAMÅT Lyfta fram lärdomar kring hur samverkansbaserat regionalt utvecklingsarbete

Läs mer

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för

Läs mer

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Anita Karp, utredare Förebyggande hembesök kan ha många syften Ge information om samhällets service till äldre tidig

Läs mer

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige den 9 sept 2008 Strategi för mångfald och integration Inledning Integrationspolitik berör hela befolkningen och hela

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer