Handbok i hantering av smittförande, stickande/ skärande avfall samt läkemedelsavfall ISSN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handbok i hantering av smittförande, stickande/ skärande avfall samt läkemedelsavfall ISSN 1103-4092"

Transkript

1 Handbok i hantering av smittförande, stickande/ skärande avfall samt läkemedelsavfall RAPPORT U2013:01 ISSN

2

3 Förord Kommunerna stöter ofta på frågeställningar kring hantering av stickande och skärande avfall, smittförande avfall och särskilt farliga läkemedel. Felaktig hantering är förknippad med stora arbetsmiljörisker inom avfallsbranschen så som stick- och skärskador med risk för efterföljande blodsmitta. Cytotoxiska läkemedel är cellgifter som i flytande form är en mycket farligt att komma i kontakt med. För att underlätta hanteringen av avfallet har därför denna handbok med råd och anvisningar tagits fram. Handboken riktar sig mot alla som på något sätt yrkesmässigt kommer i kontakt med det här avfallet. Projektet med framtagande av handboken är initierad av Avfall Sveriges arbetsgrupp Farligt avfall. Handboken har författats av miljökonsult Bertil Krakenberger vid Atkins Sverige AB. Jessica Christiansen och Britta Moutakis, Avfall Sverige samt Emma Breitholtz, Sörab har tillsammans med arbetsgruppen Farligt avfall deltagit i framtagandet av handboken. Malmö februari 2013 Helena Karlsson Ordf. Avfall Sveriges Utvecklingskommitté Weine Wiqvist VD Avfall Sverige

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 1 2 Smittförande avfall Definition Som hushållsavfall Som verksamhetsavfall Förberedelse för transport Yrkesmässig transport Egen transport Anteckningar Riskminimering Hantering av spill Bortskaffande 6 3 Skärande/stickande avfall Definition Som hushållsavfall Som verksamhetsavfall Transport Ej klassat som smittförande Riskminimering Åtgärder vid stickskada Bortskaffande 9 4 Läkemedelsavfall Definition Som hushållsavfall Som verksamhetsavfall Transport Riskminimering Åtgärder vid personkontakt Hantering av spill Bortskaffande 13 5 Egen transport av smittförande avfall eller farligt läkemedelsavfall Farligt avfall Farligt gods 14 6 Avvikelserapportering 17 7 Tillämplig lagstiftning 18 8 Lathund 19 Bilaga 1, Socialstyrelsens föreskrift 20 Bilaga 2, Avfall Sveriges Standard-avtal 22 Bilaga 3, Godsdeklaration för farligt gods 23

5 1 Inledning Denna handbok har tagits fram med avsikt att minimera skadorna från hantering av smittförande avfall, stickande och skärande avfall samt läkemedelsavfall som uppstår i hemmet och i olika verksamheter utom i landstingets egna eller kontrakterade vårdrelaterade enheter 1. Den är tänkt att vägleda kommuner och avfallsbolag vara anvisning till verksamheter tjäna som underlag vid framtagning av rutiner till de som hanterar avfallet inom olika verksamheter utgöra underlag för information till allmänheten vägleda tillsynsmyndigheter och andra berörda om avfallshanteringen De avfallsslag som behandlas här är: Smittförande avfall Smittförande/skärande/stickande avfall Läkemedelsavfall Varje sådant avfallsslag behandlas här i egna avsnitt. Biologiskt avfall, kemiskt avfall och radioaktivt avfall räknas också som vårdspecifika avfall. De ingår inte i denna handbok. Biologiskt och radioaktivt avfall då de inte förekommer i de verksamheter som handboken vänder sig till och kemiskt avfall eftersom det redan finns kända rutiner för det hos avfallshanterarna. I denna handbok beskrivs hur ovanstående avfallsslag ska hanteras när de uppkommit i hushåll och verksamheter enligt nedan. Hushåll Egenvård Egen vård av egna husdjur (ej i yrkesmässig djurhållning som lantbruk, kennlar, ridskolor etc.) Verksamheter såsom Hemsjukvård Privata läkare och tandläkare, i de fall dessa inte omfattas av landstingets rutiner Manikyrister, pedikyrister, piercare, tatuerare, akupunktörer och liknande Laboratorier Djursjukhus, veterinärer, lantbruk, kennlar, ridskolor, trav och galoppbanor, zoobutiker, djurparker, cirkusar, fiskodlingar och liknande När hemsjukvården producerar avfall i någons hem, så är detta verksamhetsavfall och därmed verksamhetens ansvar att hantera. Det kan inte betraktas som hushållsavfall då det har producerats av en vårdverksamhet och avfallet är typiskt för vården. 1 Landstingen har väl inarbetade rutiner för hantering av vårdspecifika avfall. 1

6 2 Smittförande avfall 2.1 Definition Vad som är smittförande avfall inom vården definieras av Socialstyrelsens föreskrifter om hantering av smittförande avfall SOSFS 2005:26(M). Dit räknas 1. avfall som förorenats med blod eller andra kroppsvätskor från patient med allvarlig infektionssjukdom, dvs. sjukdom av riskklass 3 eller 4 2. Sjukdomar som avses här är t.ex. hepatiter, HIV och tuberkulos. Om detta handlar större delen av detta kapitel. 2. mikrobiologiska odlingar där halten mikroorganismer är kraftigt ökad och där patogenerna tillhör riskklass 2 3 eller högre. Detta avfall antas endast uppstå på mikrobiologiska laboratorier och behandlas endast under detta kapitels avsnitt Som verksamhetsavfall/laboratorier nedan 3. vassa föremål som varit i kontakt med kroppsvätska, t.ex. kanyler. Detta behandlas i kapitlet Skärande/stickande avfall under namnet smittförande/skärande/stickande avfall. Om det som lyder under punkt 1 ovan är hygienexperter 4 som tillfrågats överens att, för att det ska uppstå en risk som kräver särskild hantering, så ska avfallet ha en hög halt av blod eller annan kroppsvätska. Stänk eller enstaka droppar gör inte att avfallet behöver klassas som smittförande. Risken för smittöverföring anses då som försumbar vid normal hantering. 2.2 Som hushållsavfall Det är vanligt att personer med sjukdomar av riskklass 3 bor hemma. Därmed uppstår frågan om när detta avfall är hushållsavfall och därmed kommunens ansvar och när ansvaret ligger hos vården. I hemmet är det normala att blödningar och utgjutande av andra kroppsvätskor är tillfälliga, t.ex. från menstruation, näsblod, mindre sårskada, kräkningar etc. Så är det oavsett om patienten vårdar sig själv, sköts av hemtjänstpersonal eller om hemsjukvården gör regelbundna besök. Avfallet kan bestå av kompresser och annat förbandsmaterial, blöjor, bindor och tamponger, hushållspapper etc. med innehåll av blod och andra kroppsvätskor Den vård som sker i hemmet kan delas in i egenvård och hemsjukvård. Egenvård är de åtgärder som privatpersoner utför själv, eller som utförs av hemtjänstpersonal. Hemsjukvårdens avfall behandlas under rubriken Som verksamhetsavfall nedan. Det smittförande avfall som uppstår från egenvård är hushållsavfall. Miljöbalken 15 kap 8 lägger ansvaret för detta hos kommunen. Kommunen har dock möjlighet att ställa krav på i vilket skick eller på vilket sätt och vart avfall ska lämnas till kommunens insamling genom kommunala renhållningsföreskrifter. Detta avfall bör förpackas väl, t.ex. i dubbla, var för sig hopknutna plastpåsar. Avfallet placeras därefter tillsammans med övrigt brännbart hushållsavfall. 2 En förteckning över mikroorganismer med angivande av den riskklass de tillhör hittas i Arbetsmiljöverkets Föreskrifter om mikrobiologiska arbetsmiljörisker Smitta, toxinpåverkan, överkänslighet, AFS 2005:1. Riskklass 3 innehåller bland annat Hepatiter, HIV, Mjältbrand, Pest och TBC. Riskklass 4 förekommer normalt inte i Sverige. Den omfattar hemorragiska febrar såsom Ebola, Marburg och Lassa. För dessa gäller särskilda säkerhetsregler. 3 Riskklass 2 innehåller bl.a. vanlig influensa, Campylobakter, Herpes, Mässling, Påssjuka, Röda hund, Salmonella, Shigella, Stafylokocker och Streptokocker. 4 Ewa Ljungdahl-Ståhle och Inga Zetterqvist på Smittskyddsinstitutet. 2

7 2.3 Som verksamhetsavfall Hemsjukvården Hemsjukvård utförs av sjukvårdspersonal som besöker patienten i hemmet. Den som är vårdansvarig för en patient ska göra bedömningen om vård i hemmet medger tillräcklig säkerhet för anhöriga, hemvårdspersonal och de som ska omhänderta avfallet. Här ska även vägas in patientens och anhörigas förmåga och vilja att följa givna hygieninstruktioner. Om hemsjukvårdpersonal själva orsakar blödning eller annat utgjutande av kroppsvätska från patient med allvarlig infektionssjukdom blir det avfall från verksamhet. Operationer eller andra blodiga ingrepp sker normalt inte i hemmet. I hemmet uppstår det därför normalt inget smittförande avfall som beror på vårdens ingripande. Avfall som uppstår vid behandling av kroniska sår på patient med allvarlig infektionssjukdom ska dock hanteras genom sjukvårdens försorg. Då ska Socialstyrelsens föreskrift Hantering av smittförande avfall inom vården, SOSFS 2005:26 (M) tillämpas. Detta avfall omfattas även av reglerna för hantering av farligt avfall enligt Avfallsförordningen (2011:927) och för transport av farligt gods enligt ADR-S 5 (MSBFS 2011:1). Läs avsnitten Förberedelser för transport, Yrkesmässig transport eller Egen transport och Anteckningar i detta kapitel. Att tillämpa dessa regler i hemmet är mycket svårt. 6 Detta måste vägas in när vårdansvarig ska bedöma lämpligheten att vårda patienten i hemmet. Privata läkare och tandläkare Behandling av patienter med allvarliga infektionssjukdomar förekommer i dessa verksamheter. Blodiga kompresser, bomullsrullar etc. kan uppstå vid dessa behandlingar. Avfallet ska då hanteras som smittförande i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:26). Det innebär att det ska läggas i förpackning som är helt tät och inte kan öppnas igen när de har förslutits. Om man inom verksamheten bara har etikett för Smittförande/skärande/ stickande avfall så använder man den, men stryker skärande/stickande. Se även avsnittet Förberedelse för transport i detta kapitel. När detta avfall kommer från humanvård får det enligt Smittförande avfall, SOSFS 2005:26, 16, förvaras vid rumstemperatur i högst ett dygn. Därför ska hämtning beställas för att utföras samma dag eller senast tidigt dagen efter avfallet uppstod. Manikyrister, pedikyrister, tatuerare, piercare, akupunktörer och liknande Blödningar kan uppstå vid många andra behandlingar än sjukvårdens. Avfallet kan bestå av pappersservetter, bomullstussar, plåster och dylikt. Blodigt avfall från dessa verksamheter innehåller sällan farliga patogener. För att slippa fråga kunderna om de har någon allvarlig infektionssjukdom, och i flera fall kanske ändå få osanna svar bör avfall som är indränkt med blod förpackas i dubbla, var för sig hopknutna plastpåsar, innan det läggs tillsammans med brännbart avfall. Se avsnittet Riskminimering nedan. Laboratorier På laboratorier kan smittförande avfall bestå av petriskålar och andra kärl med odlingar av patogener tillhörande riskklass 2 och högre. 7 Detta avfall bör inte transporteras. Behandla i autoklav eller annan utrusning för desinfektion. Desinfekterat får detta avfall sedan läggas tillsammans med brännbart avfall. 5 Reglerna för transport av farligt gods på väg 6 Socialstyrelsens föreskrift hantering av smittförande avfall inom vården, SOSFS 2005:26 (M) är svår att tillämpa i hemmet. Särskilt gäller det Se Bilaga 1 till denna skrift. Även transportreglerna i Avfallsförordningen, (2011:927) och i ADR-S, SRVFS 2011:1 är omständliga för hemsjukvårdspersonal att följa. 7 Exempel på mikroorganismer i olika riskklasser finns i fotnoterna 2 och 3. 3

8 Djurhållare, veterinärer och djursjukvård Smittförande avfall kan även uppstå då djur har farliga infektionssjukdomar som fågelinfluensa, rabies etc. Dessa sjukdomar är ovanliga och smittskyddet är omgärdat av rigorösa rutiner. 8 När sjukdom är konstaterad kommer veterinär, berörd länsstyrelse, kommunens miljökontor eller Jordbruksverket att ge direktiv till djurägaren om hur denne ska hantera avfallet. 2.4 Förberedelse för transport Smittförande verksamhetsavfall är farligt avfall enligt Avfallsförordningen (2011:927), och farligt gods enligt ADR-S, MSBFS 2011:1 9 Avfallet ska förpackas i täta och styva emballage som inte kan öppnas när de har förslutits. De ska vara typgodkända och uppfylla provningskraven för förpackningsgrupp II i ADR. Detta ska framgå genom en väl synlig tryckt eller präglad kod som innehåller en ring med ett u över ett n, vilket symboliserar Förenta Nationerna. Det kan se ut ungefär så här. Ett X eller ett Y ska förekomma för att man ska få använda dem till ämnen av förpackningsgrupp II. Lämplig förpackning är t.ex. de plastlådor med tätslutande lock som används inom stora delar av landstingsvården. Förpackningarna ska märkas med texten UN 3291 och varningsetiketten 6.2: 2.5 tyrkesmässig transport Det finns många yrkesmässiga transportörer av farligt avfall. En del av dessa kan även tillhandahålla förpackningsmaterialet enligt ovan. Transporten ska åtföljas av transportdokument enligt reglerna för transport av farligt avfall (avfallsförordningen) samt av godsdeklaration enligt reglerna för transport av farligt gods (ADR-S). Yrkesmässiga transportörer av farligt avfall/farligt gods har normalt blanketter för detta. I vissa fall är många uppgifter som ska fyllas i redan förtryckta. Annars kan transportören ofta hjälpa till med ifyllningen. Den som anlitar en transportör har enligt Avfallsförordningen (2011:927), 53, skyldighet att kontrollera att den har tillstånd eller har anmält verksamheten till länsstyrelsen. Be att få kopia på tillstånd eller motsvarande. 2.6 Egen transport Den verksamhetsutövare som överväger att transportera avfallet själv bör läsa kapitlet Egen transport av smittförande avfall eller farligt läkemedelsavfall, sida Zoonoslag (1999:658) och Epizootilag (1999:657) samt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2002:16) om anmälningspliktiga djursjukdomar. 9 ADR-S, är den svenska versionen av de europeiska reglerna för transport av farligt gods på väg. De publiceras som föreskrifter från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSBFS. 4

9 2.7 Anteckningar Yrkesmässig verksamhet som ger upphov till farligt avfall ska enligt Avfallsförordningen (2011:927), 55, föra anteckningar om förekommande typer av avfall och deras årliga mängd och till vilka anläggningar det transporteras. Anteckningarna ska bevaras i minst tre år. Smittförande avfall ska behandlas i förbränningsanläggning med tillstånd 10 att hantera detta. 2.8 Riskminimering Inom verksamheterna Det finns inom de nämnda verksamheterna en liten risk för överföring av allvarliga smittsamma sjukdomar. Det är dock ofta omöjligt att veta när risken är reell. Kontakt med främmande kroppsvätskor ska därför undvikas. När man inom verksamheter riskerar att komma i kontakt med blod bör man använda täta skyddshandskar. Det gäller oavsett om avfallet sedan ska hanteras som smittförande avfall eller som hushållsavfall, d.v.s. om patienten har eller inte ens misstänks ha någon smittförande sjukdom. Det är lämpligt att alltid ha handdesinfektionsmedel tillgängligt att använda direkt om någon får blod på sig. Inom avfallssektorn Det vanliga hushållsavfallet innehåller normalt små mängder smittförande avfall. Så små att hygienexperter bedömer att risken för smittspridning är mycket liten. Bedömningen bygger dock på förutsättningen att renhållningspersonalen hanterar avfallet med respekt och att de är skyddade på lämpligt sätt. Hushållsavfall kan, även bortsett från inslaget av smittförande avfall från människa, innehålla smittämnen som kan ge blodförgiftning, stelkramp mm. Därför ska personalen tillämpa sådana rutiner och ha sådan skyddsutrustning att direktkontakt med avfallet kan undvikas. I det vanliga hushållsavfallet finns både vassa föremål och sjukdomsalstrande mikroorganismer. Detta är till stora delar oberoende av den ökade volymen av vård i hemmet av patienter med allvarliga infektionssjukdomar. Personalen bör därför ha god kunskap om riskerna och de sätt på vilka dessa ska hanteras. De bör även ha tillgång till sådan materiel, inklusive skyddsmateriel, som minimerar riskerna. Risker uppstår när personal kommer i direkt kontakt med smittämnen. Det kan ske vid direkt kontakt med skadad hud, stänk i ögonen och - för vissa mikroorganismer - genom inandning av aerosoler. Aerosoler kan bildas t.ex. vid komprimering av avfallet. Dessa typer av kontakter med avfallet måste undvikas. Det kan ske genom att man alltid använder skyddshandskar som är tillräckligt slitstarka och täta för att förhindra kontakt. Grova handskar av t.ex. nitril- eller butylgummi med textil insida rekommenderas handskarna tas av och på utan att huden kommer i kontakt med förorenad utsida. Det kan t.ex. ordnas genom att man innan handskarna tas av tvättar händerna med handskarna på, torkar sig och därefter gnider in med handdesinfektionsmedel innan handskarna tas av. handskar byts innan de blivit så slitna att det finns risk för läckage. händerna behandlas med handdesinfektionsmedel så fort de varit i direkt kontakt med avfallet. 10 Tillstånd krävs enligt Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 5

10 personalen tvättar händerna inför måltid och vid eventuellt rökande eller snusande och även gärna spritar händerna personalen ofta byter till rena arbetskläder att personalutrymmen, bilhytter etc. rengörs regelbundet personalen särskilt skyddar sårig eller på annat sätt skadad hud. personer med omfattande eksem inte arbetar direkt med avfall. personalen inte står nära och i vindriktningen i förhållande till var luften kommer ut när avfallskomprimatorn i bilen är igång. andningsskydd av typ FFP2S eller halvmask med partikelfilter P2 används vid arbeten då det finns risk för inandning av damm från avfallet och att personalen är informerad om att skyddet ska sluta tätt och att det ska bytas med jämna mellanrum och om det blivit förorenat på insidan berörd personal får utbildning i de risker som finns med hantering av hushållsavfall, hur man förebygger dem och hur man beter sig vid kontakt med potentiella smittämnen den personal som hanterar hushållsavfall har verksam grundvaccination. Den består av skydd mot difteri, tetanus (stelkramp), polio, mässling, parotit (påssjuka). Det bör kontrolleras om personalen verkligen har vaccinerats mot dessa sjukdomar. Till detta bör adderas vaccination mot hepatit A och B. Några av dessa skydd ska underhållas med olika mellanrum. Kontrollera med anlitad företagshälsovård eller vaccinationscentral hur täta intervall som gäller för respektive vaccin och för en log över vilka som fått vilket vaccin när. Där ska framgå när det behövs underhållsvaccination. 2.9 Hantering av spill När blodig vätska rinner ur vanligt hushållsavfall så är det sannolikt att det kommer från blodiga bindor, tamponger eller dylikt, eller att det kommer från hantering av charkuterier. Blodigt avfall ska alltid behandlas med respekt. Normalt ska spill hanteras med skyffel eller liknande och återföras till det övriga avfallet. Om något, som inte uppenbarligen härrör från charkuterier, måste plockas upp för hand ska den som gör det ha grova skyddshandskar av plast. Efter användningen läggs de i soporna eller tvättas, torkas med pappershandduk och gnids in med handdesinfektionsmedel innan de tas av. Spill från förpackning som är märkt Smittförande avfall ska hanteras med stor försiktighet och alltid med skyddshandskar på. Flytta spillet med skyffel till tom plastlåda med lock som kan förslutas tätt. Torka upp så mycket material och vätska som möjligt genom att med skyffeln stryka torkpapper eller liknande mot det förorenade golvet/underlaget. För även över torkpappret i plastlådan. Förslut lådan tätt och hantera den enligt anvisningarna tidigare i kapitlet. Behandla till slut golvet/underlaget, skyffeln och handskarna med rikligt med desinfektionsmedel. Plastlådor, skyffel, torkpapper och desinfektionsmedel måste finnas tillgängligt där smittförande avfall ska hanteras. Skriv alltid avvikelserapport när ett spill har uppstått Bortskaffande Mottagande avfallsanläggningar ska ha rutiner för säker transport till förbränningsanläggning med tillstånd att hantera smittförande avfall. Där förbränns det vid hög temperatur och smittämnen oskadliggörs effektivt. 6

11 3 Skärande/stickande avfall 3.1 Definition Socialstyrelsen klassificerar vassa föremål inom vården som smittförande om de varit i kontakt med kroppsvätska. Detta gäller även i de fall patienten inte misstänks ha någon smittsam sjukdom. För detta avfall ställs krav på insamling i punktionssäkra behållare. Liknande avfall uppstår även i verksamheter som Socialstyrelsen inte råder över, t.ex. tatuerare och veterinära verksamheter. Även dessa bör hantera sitt skärande/stickande avfall som smittförande enligt vårdens principer. Nedan kallas allt detta smittförande/skärande/stickande avfall. Vassa föremål som inte varit i kontakt med kroppsvätska klassas inte som smittförande och räknas inte som farligt avfall. De ska ändå hanteras med sådan försiktighet att arbetsskador kan undvikas hos dem som ska hantera avfallet. Se under rubriken Ej smittförande skärande/stickande avfall nedan. 3.2 Som hushållsavfall I hemmet uppstår skärande/stickande avfall då patienter ger sig själva eller av anhöriga får läkemedel via spruta, insulinpenna eller motsvarande eller då de tar blodprov med hjälp av lancett. Detta avfall bedömer Socialstyrelsen inte behöver hanteras som smittförande. Det får dock inte läggas i det vanliga hushållsavfallet. I kommuner som slutit avtal om det med apoteken (Se Bilaga 2 till denna handbok), kan allmänheten lämna sina använda kanyler kostnadsfritt på apotek. Förutsättningen är att sprutan, kanylen, insulinpennan eller lancetten lämnas i punktionssäker behållare. I kommuner med avtal lämnar apoteken ut sådana behållare till de som ska ta sprutor i hemmet. I olika kommuner förekommer olika behållare. De bör ha ett format som gör att de lätt kan tas med i fickan eller handväskan. En spridd modell är Safe-Clip. Den är avsedd för insulinpennor och sprutor med tunn och kort kanyl. Det är en liten dosa av plast, som fungerar genom att man stoppar in kanylen i ett litet hål. När man då trycker till på dosan så klipps kanylen av och stannar inuti. Det finns även burkar som kan användas till grövre och längre kanyler. I många kan man även lägga hela sprutor med fast kanyl. Burkarna brukar vara av gul plast med en öppning som kan stängas och när burken är full låsas så att den inte mer kan öppnas. I öppningen finns vanligen fäste mot vilka kanyler kan dras av eller skrivas loss från sprutan. Även personer med motoriska problem kan ha nytta av en sådan burk eftersom det är lättare att pricka öppningen än det lilla hålet på Safe-Clip. Apoteken i kommuner som slutit avtal angående använda kanyler tar sedan emot de fyllda behållarna och ser till att de bortskaffas. I vissa kommuner med avtal kan allmänheten även lämna kanylavfall på återvinningscentraler. I kommuner som saknar apoteksavtal kan återvinningscentral vara det enda alternativet. Det finns också kommuner som slutit avtal med landstinget om utdelning av tomma kanylbehållare och mottagning av fyllda. 7

12 3.3 Som verksamhetsavfall Smittförande/skärande/stickande avfall uppstår inom hemsjukvården och på vårdenheter, hos privata läkare och tandläkare, manikyrister, pedikyrister, tatuerare, piercare, akupunktörer och liknande samt på djursjukhus och hos veterinärer. Även lantbruk, ridskolor, kennlar, djurparker, cirkusar etc. kan producera sådant avfall. Det som kan uppstå är bl.a. kasserade kanyler, sprutor med fast spets, insulinpennor, knivar och skalpeller, lancetter, suturnålar, akupunkturnålar, piercing- och tatueringsverktyg. Särskilda punktionssäkra behållare (kanylburkar) finns att köpa för detta avfall. Dessa ska vara försedda med kanylavdragare, kanter eller skåror i behållarnas öppning, för att man inte ska frestas att lossa kanylerna från sprutorna med händerna. Burkarna bör vara rimligt lätta att sätta ihop, i de fall de levereras i två delar, och att försluta. De ska kunna låsas så att den inte kan öppnas mer. De ska inte fyllas över c:a 1/3. Kontrollera noga innan de lämnas för transport att de är helt och permanent stängda. Burkarna ska vara märkta med symbolen för smittförande ämne För de som arbetar inom vården krävs allt detta i Socialstyrelsens föreskrift Smittförande avfall (SOSFS 2005:26), men dessa burkar rekommenderas även för alla andra som producerar smittförande/ skärande/stickande avfall. Hemsjukvården När vårdpersonal tar prover eller ger läkemedel i hemmet uppstår smittförande/skärande/stickande avfall. Socialstyrelsen skriver särskilt om denna hantering i SOSFS 2005:26, 14. De transporter av detta avfall som sker med vårdpersonalen till deras ordinarie arbetsplatser är undantagna från reglerna för transport av farligt gods i enlighet med (c) i ADR-S. Transport från ordinarie arbetsplats sker enligt vårdens rutiner. 3.4 Transport Smittförande/skärande/stickande avfall är en underkategori till Smittförande avfall. I princip gäller samma regler för transport i enlighet med Avfallsförordningen och med ADR-S, utom i kravet på punktionssäker behållare. Läs därför avsnitten Förberedelser för transport, Yrkesmässig transport eller Egen transport och Anteckningar i kapitlet Smittförande avfall. 3.5 Ej klassat som smittförande I hushållsavfall förekommer vassa föremål såsom knivar, rakblad och krossat glas. Även sådana föremål kan bli förorenade med patogener såsom tetanus (stelkramp) genom kontakt med det övriga avfallet. De ger då en liknande grad av fara som vårdens smittförande/skärande/stickande avfall. Därför kräver renhållaren att allmänheten ska hantera detta avfall så att risken för stick- eller skärskador minimeras. Det kan t.ex. packas i skyddande wellpapp eller kartong som lindas och tejpas runt föremålen innan det läggs i de brännbara avfallet. 8

13 3.6 Riskminimering Inom verksamheterna Den största risken är att man sticker eller skär sig på de vassa föremålen innan de hamnat i burkarna för smittförande/skärande/stickande avfall, t.ex. om man avlägsnar kanyl från spruta med handen eller om man trär på kanylhylsa innan kanylen ska avlägsnas från sprutan. Båda dessa moment innebär stor och fullständigt onödig stickrisk. De behållare som används ska därför vara försedda med kanylavdragare, dvs. kanter eller skåror mot vilka kanyler kan dras eller skruvas av. Det är inte ovanligt att behållarna överfylls vilket medför att kanyler kan sticka ut och även kan penetrera locket när det pressas på. Det finns även problem med en del av de behållare som används. De har lock eller överdelar som inte sitter säkert på när de förslutits. Det finns många exempel på att underdelen fallit av eller öppnats när man lyft i överdelen. Riskminimering handlar här om att personalen är informerad om att kanyler lätt avlägsnas från sprutor och provtagningshylsor med hjälp av de kanylavdragare som finns på de flesta burkar för smittförande/skärande/ stickande avfall och är informerad om de risker som ett felaktigt avlägsnande av kanyler och användande av kanylhylsor medför inte fylla burkarna över rekommenderad nivå bara använda burkar som är rimligt lätta att försluta och vars förslutningar är säkra om en burks innehåll har fallit ut så ska det tas upp med pincett, tång eller dylikt med skyddshandskar på händerna. Inom avfallssektorn Då vassa föremål regelmässigt finns i hushållsavfallet måste den som arbetar nära detta alltid bära skyddshandskar med god motståndskraft mot stick och skärskador. Dessa ska bytas så ofta att inte deras skyddande förmåga riskerar att försvagas. Vid hantering av behållare för smittförande/skärande/stickande avfall är försiktighet en dygd. Bär man kärlen i deras överdelar eller lock visar det sig ibland att inte sitter helt fast. Behållarens underdel kan falla av och innehållet kan då spridas. Om en burks innehåll har fallit ut så ska det tas upp med pincett, tång eller dylikt med skyddshandskar på händerna. Torka efter med desinfektionsmedel. När något sådant inträffar är det lämpligt att det skrivs en avvikelserapport. 3.7 Åtgärder vid stickskada Vid stickskada från kontakt med smittförande/skärande/stickande avfall ska läkare genast uppsökas för provtagning och eventuell åtgärd. Om den skadade personen blivit smittad ska detta anmälas som arbetsskada till Arbetsmiljöverket och till Försäkringskassan. 3.8 Bortskaffande Mottagande avfallsanläggningar ska ha rutiner för säker transport till förbränningsanläggning med tillstånd att hantera smittförande avfall. Där förbränns det vid hög temperatur och smittämnen oskadliggörs effektivt. 9

14 4 Läkemedelsavfall 4.1 Definition Läkemedelsavfall omfattar alla läkemedel som kasseras t.ex. då de varit verkningslösa, gett biverkningar, blivit över efter genomförd terapi eller efter dödsfall, blivit för gamla för att kunna användas eller som blivit förorenade. Även läkemedel till vård av djur ingår. Läkemedelsavfall kan antas uppstå endast i hushållen, inom humanvården, inom djurvården och inom apotekens verksamhet. Det är de ställen i samhället där läkemedel ges och/eller används. Cytostatika Cytotoxiska läkemedel och cytostatika är en särskild typ av läkemedel som klassas som farligt avfall enligt Avfallsförordningen (2011:927), bilaga 4. De ämnen som är aktiva ingredienser är giftiga mot kroppens celler. De används vid behandling av cancer, men det finns även preparat som används för behandling av reumatiska tillstånd. De finns både i form av tabletter och i flytande form som ges via spruta. Avfallet av dessa läkemedel omfattar förutom originalförpackningar även cytostatikaförorenat avfall, såsom tomma förpackningar och sprutor samt kontaminerade handskar och torkpapper. OBS! Använda kanyler är alltid i första hand smittförande/skärande/stickande avfall. Läkemedel som är farligt gods Läkemedelsavfall är inte generellt klassat som farligt gods. Men vissa läkemedel har egenskaper som motiverar farligt-godsklassning. Vissa brandfarliga desinfektionsmedel är formellt klassade som läkemedel. Dessa ska dock aldrig hanteras som läkemedelsavfall. Hantera som farligt avfall (brandfarligt) och som farligt gods. Aerosolförpackningar med kvarvarande gas, avlivningsvätskor för djur och vissa miljöfarliga fodertillsatser för djur klassas också som farligt gods. Sådana produkter bör inte transporteras i egen regi. Kontakta yrkesmässig transportör. De kan ofta hjälpa till. Läkemedel som är farligt gods hanteras inte vidare i denna handbok. Vissa avfallstransportörer räknar allt läkemedelsavfall som farligt gods. Det är inte motiverat av läkemedelsavfallets egenskaper utom i de fall som nänts ovan. Men man är förstås tvungen att följa sin transportörs anvisningar t.ex. för märkning och godsdeklaration. Naturläkemedel Avfall av naturläkemedel klassas inte som läkemedelsavfall och kan därmed läggas i det brännbara hushållsavfallet. 10

15 4.2 Som hushållsavfall Av Förordning (2009:1031) om producentansvar för läkemedel framgår att apotek kostnadsfritt ska ta emot läkemedel från hushållen. Även många av de som bor kollektivt producerar hushållsavfall. Äldreboenden, omsorgsboenden, fängelser etc. hyser personer med egna läkemedel. De måste ur detta perspektiv betraktas som egna hushåll. Husdjur som man har för sitt eget nöjes skull får också ses som medlemmar av hushållet. Det läkemedelsavfall som uppstår i hushåll ska lämnas på apotek. Om kollektiva boenden organiserar gemensam inlämning av hushållens läkemedelsavfall måste de ses som hushållens representanter och det ska inte påverka rätten att lämna läkemedelsavfallet på apotek. Inlämning i genomskinliga påsar/kassar möjliggör snabb kontroll att det inte finns sådant med som inte ska hanteras som läkemedelsavfall, t.ex. kemikalier, kvicksilvertermometrar och annat farligt avfall11. Apoteket gör om möjligt en besiktning av avfallet direkt och lämnar då tillbaka till kunden sådant som inte är läkemedel, t.ex. farligt avfall som kvicksilvertermometrar, batterier etc. Läkemedel som klassas som farligt avfall är undantagna från apotekens skyldighet att ta emot enligt Förordningen (2009:1031) om producentansvar för läkemedel. Läkemedel som utgörs av brandfarlig vätska ska allmänheten därmed lämna på miljöstation eller återvinningscentral. När cytotoxiska läkemedel och cytostatika är del av allmänhetens läkemedelsavfall behöver det ändå inte hanteras för sig. I ett besked från Naturvårdsverket , sägs att (från allmänheten) inlämnat/ insamlat läkemedelsavfall kan klassas som icke-farligt avfall även om viss cytostatika skulle ingår i normal mängd. Allmänheten kan alltså lämna detta på apotek. 4.4 Som verksamhetsavfall Läkemedel från verksamheter är verksamhetsavfall och verksamheter har själva ansvar för att avfallet tas omhand på rätt sätt. Vårdinstitutioner, läkare och tandläkare är verksamheter. Det gäller även djurhållning i syfte att generera intäkter, dvs. lantbruk, ridstall, kennlar, fiskodlingar, zoobutiker, djurparker, cirkusar etc. Djursjukhus och veterinärer räknas givetvis också hit. Landstingens vårdinstitiutioner har normalt väl fungerande rutiner för hanteringen av läkemedelsavfall. De har avtal med sjukhusapotek eller med transportörer som hämtar avfallet på plats. Många privata vårdinrättningar är anslutna till landstingens system. Möjligen finns det bland privata och kommunala institutioner sådana med mer osäkra rutiner. Bland de som innehar eller vårdar djur kan möjligen också finnas sådana med sämre rutiner. 11 Dnr Rp 11

16 Packa läkemedelsavfallet helst i plastlåda med tätslutande lock. Flytande läkemedel i bräckliga förpackningar ska packas så att de inte kan slå sönder varandra. Flytande läkemedel i spruta kan tömmas i plastflaska eller i den särskilda ask som finns på marknaden. Asken innehåller en superabsorbent som gör att innehållet bildar gel och därmed inte längre är flytande. Flaska och ask läggs band det övriga läkemedelsavfallet. Ytterförpackning som innehåller flytande läkemedel ska förses med en absorbent med förmåga att suga upp hela vätskemängden. Superabsorbent i form av granulat eller duk rekommenderas. Cytotoxiska läkemedel och cytostatika Avfall av cytotoxiska läkemedel och cytostatika samt av antibiotika ska hanteras i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrifter om Cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt, AFS 2005:5. Där föreskrivs att avfallet ska förvaras i slutna kärl. Plastlådor med tätslutande lock är lämpliga. Varje gång avfall av antibiotika och cytostatika ska placeras i lådan ska det först läggas i plastpåse som knyts ihop för att minimera exponeringen. Fyllda kärl ska förslutas tätt. Tomma förpackningar som innehållit flytande cytostatika ska hanteras på samma sätt. 4.4 Transport Yrkesmässig transportör Den som lämnar farligt avfall, som cytostatika, för yrkesmässig transport, ska försäkra sig om att transportören har tillstånd eller har anmält verksamheten i enlighet med Avfallsförordningen (2011:927) Olika mottagande organisationer har lite olika tillvägagångssätt. Här nämns två exempel. Apoteket AB erbjuder en tjänst som vänder sig till verksamheter som har läkemedelsavfall som inte innehåller farligt avfall, dvs. som inte innehåller cytostatika. Tjänsten innehåller bl.a. avfallslådor i wellpapp med avfallspåsar av plast och burkar för flytande läkemedelsavfall, adressetiketter och instruktioner för rätt sortering och för beställning av hämtning. Fylld avfallslåda hämtas av Posten efter beställning via e-post. Stena Recycling har Sjukvårdens Miljöpaket. En tjänst med vilken man kan lämna allt läkemedelsavfall. I tjänsten ingår plastlåda som är godkänd för transport av farligt gods. Hämtning med ordinarie tur beställs på internet. Egen transport av läkemedel utan cytostatika Den som i sin yrkesmässiga verksamhet endast har läkemedel utan innehåll av cytostatika behöver inte ta hänsyn till regler för farligt avfall. Verksamheter får yrkesmässigt transportera högst 50 ton eller 250 m3 icke farligt avfall från den egna verksamheten 12. Kontrollera i förväg att avfallsanläggningen tar emot läkemedelsavfall. Egen transport av läkemedel med cytostatika Den som i sin yrkesmässiga verksamhet själv vill transportera eget läkemedelsavfall som innehåller cytotoxiska läkemedel och cytostatika ska läsa kapitlet Egen transport av smittförande avfall och farligt läkemedelsavfall 12 Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om transport av avfall, NFS 2005:3, 2, punkt 2, andra stycket 12

17 4.5 Riskminimering Inom den privata vården Arbetsmiljöverkets föreskrift Cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt, AFS 2005:5 är särskilt tillämplig på vårdens hantering. Den anger hur hantering av främst cytostatika och antibiotika ska ske för att riskerna för berörd personal ska minimeras. Inom avfallssektorn Läkemedel i hushållsavfallet innebär en förhållandevis liten arbetsmiljörisk om läkemedlen är inneslutna i originalförpackningar som burkar, flaskor eller tryckförpackningar. Lösa tabletter och kapslar samt skvättar av flytande läkemedel kan dock medföra exponering och vissa läkemedel är allergiframkallande, vilket kan ge allvarliga effekter för den som är överkänslig. Cytostatika kan vid omfattande eller upprepad exponering leda till allvaliga hälsoskador. Sådan exponering är dock osannolik vid normal hantering av hushållsavfall. Avfall som lämnats av verksamheter i tätt förslutna plastlådor och plastpåsar medför en minimal risk för exponering. Använd dock alltid skyddshandskar vid hanteringen. 4.6 Åtgärder vid personkontakt Vid personkontakt med cytostatika eller andra läkemedel med bestående toxisk effekt, ska förorenade kläder tas av och huden ska omedelbart tvättas med tvål och vatten. Enstaka exponering som åtgärdas snabbt kommer inte att ge skador, men man ska undvika att vistas i miljöer där man riskerar att exponeras ofta, oavsett om det gäller ångor eller direkt kontakt med förorenat materiel. 4.7 Hantering av spill Spill av cytostatika ska hanteras som giftiga ämnen. Använd skyddshandskar av engångstyp. Sug upp vätska med hushållspapper. Torka efter med fuktat hushållspapper. Lägg pappren i plastsäck. Var noga med att inte ta i säckens utsida med förorenade handskar. Ta av handskarna så att de vrängs ut och in och lägg även dem i säcken. Förslut med buntband. Lägg säcken i transportförpackning för cytostatikaavfall 4.8 Bortskaffande Apotek och mottagande avfallsanläggningar ska ha rutiner för säker transport till godkända förbränningsanläggningar. I dessa förbränns avfallet vid hög temperatur och oskadliggörs effektivt 13

18 5 Egen transport av smittförande avfall eller farligt läkemedelsavfall Smittförande avfall, smittförande/skärande/stickande avfall och avfall av cytotoxiska läkemedel och cytostatika, brandfarliga läkemedel, aerosolförpackningar med kvarvarande gas, avlivningsvätskor för djur och vissa läkemedelsklassade miljöfarliga fodertillsatser för djur är farligt avfall enligt Avfallsförordningen (2011:927). Smittförande avfall och smittförande/skärande/stickande avfall är även farligt gods enligt ADR-S, MSBFS 2011:1. Den som ska transportera detta måste därför följa delvis komplicerad lagstiftning. Läkemedelsavfall utan cytotoxiska läkemedel eller cytostatika är dock inte vare sig farligt avfall eller farligt gods. 13 Vid transporter av farligt gods ska det följa med en godsdeklaration. Det föreskrivs i ADR-S (SRVFS 2011:1) och beskrivs nedan under Farligt gods/godsdeklaration. Det krav på transportdokument som enligt Avfallsförordningen (2011:927) gäller för farligt avfall, berör inte transporter av eget farligt avfall. 5.1 Farligt avfall I avfallsförordningen (2011:927) definieras farligt avfall som det som markerats med asterisk i förordningens bilaga 4 eller avfall som har farliga egenskaper som räknas upp i bilaga 1. Det är t.ex. explosiva, brandfarliga, giftiga, frätande och smittförande ämnen. Yrkesmässig transport av sådant avfall är omgärdat av regler. Den verksamhet som ska transportera smittförande, smittförande/skärande/stickande avfall eller cytostatikaavfall (högst 100 kg årligen) ska anmäla detta till länsstyrelsen i enlighet med Avfallsförordningen (2011:927), 36, 37 och 42. Verksamheten ska enligt 57 även föra anteckningar om varifrån avfallet kommer, förekommande typer av avfall och deras årliga mängd, på vilket sätt de transporteras och till vilka anläggningar. Anteckningarna ska bevaras i minst tre år. Transport av eget avfall omfattas inte av kravet på transportdokument för farligt avfall. Det gäller bara vid yrkesmässig transport. 5.2 Farligt gods Farligt gods är ämnen och föremål som tillhör någon farligt godsklass som de definieras i ADR-S (MSBFS 2011:1). Några farligt-godsklasser är 3 Brandfarliga vätskor 6.1 Giftiga ämnen 6.2 Smittförande ämnen 8 Frätande ämnen 13 Brandfarliga läkemedel, aerosolförpackningar med kvarvarande gas, avlivningsvätskor för djur och vissa läkemedelsklassade miljöfarliga fodertillsatser för djur är farligt gods och får inte läggas i det som ska transporteras på detta sätt. 14

19 Smittförande avfall och smittförande/skärande/stickande avfall tillhör båda klass 6.2. En verksamhet som själv ska transportera dessa avfallsslag rekommenderas att köra enligt en undantagsregel i ADR-S, MSBFS 2011:1, : Undantag i samband med transporterad mängd per transportenhet. Detta undantag innebär att transporten kan ske i en bil som inte behöver vara ADR-utrustad eller skyltad och föraren behöver inte ha ADR-certifikat. Dock finns vissa grundläggande krav på brandsläckare i fordonet, förarens utbildning och på genomförandet av transporten. För att få använda detta undantag får mängden farligt gods i fordonet inte överstiga vad som ger 1000 poäng. För smittförande och smittförande/skärande/stickande avfall ger varje kg brutto 3 poäng. 14 Samma last får med andra ord innehålla högst 333 kg förutsatt att inget annat farligt gods finns med. Överstiger man 1000 poäng blir reglerna mer omfattande. Att beskriva det går utöver denna handboks avsikt. Godsdeklaration Med transport av smittförande eller smittförande/skärande/stickande avfall ska följa ett godsdeklaration enligt ADR-S. Dokumentet ska innehålla Avsändarens namn och adress Mottagarens namn och adress Transportörens namn och adress Transportbenämning: För smittförande och för smittförande/skärande/stickande avfall: UN 3291, SMITTFÖRANDE AVFALL, OSPECIFICERAT, N.O.S. För läkemedelsavfall behövs normalt inte detta då läkemedelsavfall inklusive cytotoxiska läkemedel och cytostatika inte är farligt gods. ADR-klass: 6.2 Förpackningsgrupp: II Uppgift om förpackningstyp Bruttovikt Avsändningsdatum Dokumentet ska undertecknas av avsändaren. Förslag på godsdeklaration finns i Bilaga 3. Förarutbildning Den som kör farligt gods enligt undantagsregeln i ADR-S, MSBFS 2011:1, , Undantag i samband med transporterad mängd per transportenhet ska ha genomgått minst en grundläggande utbildning, minst 1.3 enligt ADR. 1.3-utbildning ska vara anpassad efter de behov och ansvarsområden den har som ska genomgå den. Bilens utrustning Bilens ska ha en bärbar brandsläckare för brandtyper av klass A, B och C, med minst 2 kg pulverkapacitet eller likvärdigt och försedd med en plombering som visar att de inte har använts. Den ska vara märkt enligt standard och ha inskription som visar månad och år för nästa kontroll eller längsta tillåtna användningstid. Den ska placeras lätt tillgänglig för fordonsbesättningen och så att funktionsdugligheten inte påverkas. 14 Poängtalet per kg eller per liter varierar beroende på godsets farlighet. 15

20 Krav på transporten Rökning är förbjudet i bilen. Det får under transporten inte förekomma passagerare, dvs. personer som inte har med transporten att göra. Personalen ska veta hur man använder brandsläckaren. Kontroll av mottagaren Den som tar emot farligt avfall för mellanlagring eller behandling ska ha tillstånd eller ha gjort en anmälan enligt Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Den som transporterar avfallet ska kontrollera att den som tar emot avfallet har tillstånd eller anmälan. Detta krav gäller inte om avfallet lämnas till kommunen. 16

Vad är Smittförande avfall?

Vad är Smittförande avfall? MediCarrier Transports rutiner för smittförande, skärande/stickande/smittförande, och cytostatika och läkemedelsförorenat avfall i samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset och SLSO Innehåll Vad är

Läs mer

SOSFS 2005:26 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Hantering av smittförande avfall från hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:26 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Hantering av smittförande avfall från hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:26 (M) och allmänna råd Hantering av smittförande avfall från hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter

Läs mer

Riskavfall. Riskavfall indelas i. Arbetsmiljörisker. smittförande skärande/stickande biologiskt kasserade läkemedel cytostatika

Riskavfall. Riskavfall indelas i. Arbetsmiljörisker. smittförande skärande/stickande biologiskt kasserade läkemedel cytostatika RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (8) Riskavfall Riskavfall indelas i smittförande skärande/stickande biologiskt kasserade läkemedel cytostatika OBS! Skärande/stickande avfall räknas som farligt avfall.

Läs mer

Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta

Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta TJÄNSTESKRIVELSE 2013-07-01 11 Hygienrutiner samt Riskavfallshantering Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta Handhygien Grunden för att förebygga smittspridning är

Läs mer

Rutin för hantering av vårdens farliga avfall

Rutin för hantering av vårdens farliga avfall 1(11) Rutin för hantering av vårdens farliga avfall Handbok för hantering av farligt avfall inom Folktandvården samt inom Hälso- och sjukvården, Norrbottens läns landsting Innehåll Rutin för hantering

Läs mer

Farligt avfall inom vården

Farligt avfall inom vården Farligt avfall inom vården Handbok för hantering av farligt avfall inom Folktandvården samt inom Hälso- och sjukvården, Norrbottens läns landsting Version Ändrad av Ändring V1.1 Nina Myrestam Uppdaderade

Läs mer

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Stickskada Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument Lag/föreskrift/råd:

Läs mer

Rutin för hantering av vårdens farliga avfall

Rutin för hantering av vårdens farliga avfall 1(11) Rutin för hantering av vårdens farliga avfall Handbok för hantering av farligt avfall inom Folktandvården samt inom Hälso- och sjukvården, Norrbottens läns landsting 2(11) Innehåll Kontaktpersoner...

Läs mer

Farligt avfall skärande/stickande

Farligt avfall skärande/stickande Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Smittskydd Värmland 4 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Smittskydd Värmland Ingrid Persson 2013-06-26 Tills vidare

Läs mer

Hanteringsanvisningar för riskavfall och farligt avfall förknippat med undervisning och forskning vid Umeå Universitet

Hanteringsanvisningar för riskavfall och farligt avfall förknippat med undervisning och forskning vid Umeå Universitet UMEÅ UNIVERSITET Arbetsmiljökommittén INTERN FÖRESKRIFT Ver 2013-04-10/ON Dnr: 360-2120-00 Hanteringsanvisningar för riskavfall och farligt avfall förknippat med undervisning och forskning vid Umeå Universitet

Läs mer

Arbetsmiljöverkets nya ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Jenny Persson Blom

Arbetsmiljöverkets nya ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Jenny Persson Blom Arbetsmiljöverkets nya ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Jenny Persson Blom 2013-03-20 1 En myndighet för arbetsmiljön Arbetsmiljöverket arbetar på uppdrag av regeringen och ska arbeta för att arbetsgivarna

Läs mer

Arbetsmiljöverkets ändringsföreskrifter AFS 2012:7

Arbetsmiljöverkets ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Arbetsmiljöverkets nya j y ändringsföreskrifter AFS 2012:7 17 maj 2013 - Jenny Persson Blom 2013-05-17 1 En myndighet för arbetsmiljön Arbetsmiljöverket arbetar på uppdrag av regeringen och ska arbeta

Läs mer

SOSFS 2006:4 (M) Allmänna råd. Yrkesmässig hygienisk verksamhet. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2006:4 (M) Allmänna råd. Yrkesmässig hygienisk verksamhet. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2006:4 (M) Allmänna råd Yrkesmässig hygienisk verksamhet Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Hantering av farligt avfall från veterinärmedicinsk verksamhet. Ett initiativärende från Sveriges Veterinärmedicinska Sällskaps Kollegium 2004

Hantering av farligt avfall från veterinärmedicinsk verksamhet. Ett initiativärende från Sveriges Veterinärmedicinska Sällskaps Kollegium 2004 Hantering av farligt avfall från veterinärmedicinsk verksamhet Ett initiativärende från Sveriges Veterinärmedicinska Sällskaps Kollegium 2004 Förord Detta dokument rörande hantering av farligt avfall inom

Läs mer

Innan det händer. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län

Innan det händer. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län Innan det händer Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom) Från patient till patient

Läs mer

Allmänt förekommande avfall på laboratorier

Allmänt förekommande avfall på laboratorier 1(7) Den omfattande laboratorieverksamheten vid LiU ger upphov till stora mängder laboratorieavfall av varierat slag. Detta avfall ska hanteras på ett för alla medarbetare och studenter säkert sätt. Avfallet

Läs mer

Landstinget Dalarnas gemensamma hanteringsguide för specialavfall

Landstinget Dalarnas gemensamma hanteringsguide för specialavfall Senast ändrad: 2014-11-21 Version 4.6 Sida 1 av 18 Landstinget Dalarnas gemensamma hanteringsguide för Senast ändrad: 2014-11-21 Version 4.6 Sida 2 av 18 Förord Landstinget Dalarna arbetar för en hållbar

Läs mer

Enkla eller dubbla handskar

Enkla eller dubbla handskar Enkla eller dubbla handskar Steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2014 Författare: Ulrika Olsson och Sandra Leeman Handledare: Maria Hansby 1 Sammanfattning Projektarbete/ Studie Steriltekniker,

Läs mer

Information om anmälningspliktiga hygienlokaler

Information om anmälningspliktiga hygienlokaler Information om anmälningspliktiga hygienlokaler Yrkesmässig hygienisk verksamhet kan innebära risk för olägenhet för människors hälsa. Till sådana verksamheter räknas bland annat fotvård, massage, hårvård

Läs mer

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Skellefteå 2012-02-03 Lena Skedebrant Smittskyddssköterska Västerbottens läns landsting lena.skedebrant@vll.se Exempel på medicinska

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i avfallsförordningen (2011:927); SFS 2014:1076 Utkom från trycket den 16 september 2014 utfärdad den 28 augusti 2014. Regeringen föreskriver 1 i fråga

Läs mer

Städ, tvätt och avfall 2015 Elisabeth Persson Flodman, Vårdhygien

Städ, tvätt och avfall 2015 Elisabeth Persson Flodman, Vårdhygien Städ, tvätt och avfall 2015 Elisabeth Persson Flodman, Vårdhygien Bakterier lever länge i miljön Kramer et al, BMC Infectious Disease, 2006 Varför städar vi? Minska mängden mikroorganismer i miljön Minska

Läs mer

Allmänna råd om sortering och överlämnande

Allmänna råd om sortering och överlämnande KF 2014-11-03 Bild från Bredemad återvinningscentral Av kommunens renhållningsföreskrifter och övriga tillämpliga föreskrifter följer att nedan uppräknade avfallsslag skall utsorteras. Avfallet lämnas

Läs mer

Miljöavdelningens information om hygienlokaler

Miljöavdelningens information om hygienlokaler Miljöavdelningens information om hygienlokaler Information om hygienlokaler Nedan finns en sammanställning av regler och rekommendationer ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt som gäller för hygienverksamheter

Läs mer

Tillsyn av anmälningspliktiga hygienverksamheter i Haninge, Nynäshamn och Tyresö kommuner

Tillsyn av anmälningspliktiga hygienverksamheter i Haninge, Nynäshamn och Tyresö kommuner Tillsyn av anmälningspliktiga hygienverksamheter i Haninge, Nynäshamn och Tyresö kommuner ERIKA DAHLSTRAND 2010 RAPPORT 2010:? SAMMANFATTNING Under 2009 och 2010 har Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund

Läs mer

Egenkontroll vid piercing och tatuering

Egenkontroll vid piercing och tatuering Nationellt tillsynsprojekt om piercing och tatuering 2011 12 Vägledning till miljöförvaltningar Egenkontroll vid piercing och tatuering Som ett stöd till miljöförvaltningarna att bedöma egenkontrollen

Läs mer

Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner. Riktlinje Datum:

Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner. Riktlinje Datum: Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner Riktlinje Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum

Läs mer

Exempel på avfall: Tidningar Kontorspapper Telefonkataloger Kuvert Häftklammer är OK Små mängder kartong. Exempel på avfall: Patientjournaler

Exempel på avfall: Tidningar Kontorspapper Telefonkataloger Kuvert Häftklammer är OK Små mängder kartong. Exempel på avfall: Patientjournaler INSTRUKTION AVFALLSHANTERING 1 2008-01-28 Skapat: 2007-10-03 Reviderad: 2 Revisionsnummer: 2008-01-28 CRC Service Linus Jeppsson, Driftstekniker Instruktion för avfallshantering För CRC gäller de föreskrifter

Läs mer

Smittande arbetsmiljö! 20 april 2009

Smittande arbetsmiljö! 20 april 2009 Smittande arbetsmiljö! 20 april 2009 Gudrun Skoglund Arbetsmiljöverket 112 79 Stockholm Tel. 08/730 95 40 E-post: gudrun.skoglund@av.se Arbetsmiljöverkets olika distrikt Luleå Umeå Härnösand Falun Stockholm

Läs mer

Tvätt, avfall och städning. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Tvätt, avfall och städning. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Tvätt, avfall och städning Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Smutstvätt Smittrisk vid felaktig hantering, temperatur Förorenar omgivningen (golvet) Återsmutsar ren tvätt Vassa föremål i fickor? Kräver

Läs mer

I hus 91 finns avfallsrum bredvid postrummen. Dessa rum är avsedda för att ta emot allt avfall som laboratorierna och kontoren i hus 91 genererar.

I hus 91 finns avfallsrum bredvid postrummen. Dessa rum är avsedda för att ta emot allt avfall som laboratorierna och kontoren i hus 91 genererar. V.21 Avfallshantering V.21.1 Lokaler Avfallsrum Kopieringsrum Soprum Pentry I hus 91 finns avfallsrum bredvid postrummen. Dessa rum är avsedda för att ta emot allt avfall som laboratorierna och kontoren

Läs mer

RIKTLINJER FÖR HANTERING AV SMITTFÖRANDE AVFALL

RIKTLINJER FÖR HANTERING AV SMITTFÖRANDE AVFALL RIKTLINJER FÖR HANTERING AV SMITTFÖRANDE AVFALL INOM SKOLHÄLSAN Hantering och märkning av smittförande avfall som uppkommer i den kommunala hälso- och sjukvården regleras i Socialstyrelsens föreskrifter

Läs mer

egenkontroll Tandvårdens - checklista för din verksamhet

egenkontroll Tandvårdens - checklista för din verksamhet egenkontroll Tandvårdens - checklista för din verksamhet TANDVÅRD 2011 VÄLFUNGERANDE RUTINER i verksamheten ger bra förutsättningar för ett fungerande miljöskydd så att fel på utrustning och felaktig hantering

Läs mer

Projektrapport för Analys av restprodukt från en kremeringsprocess

Projektrapport för Analys av restprodukt från en kremeringsprocess September 2011 Projektrapport för Analys av restprodukt från en kremeringsprocess Bakgrund En gasanalysators uppgift är att kontinuerligt mäta syreöverskott och CO i rökgaserna under hela kremationsförloppet.

Läs mer

Avfall från verksamheter. Hörby 2009. Sortering av brännbart avfall från annat avfall samt karakterisering av avfall till deponi HÖRBY KOMMUN

Avfall från verksamheter. Hörby 2009. Sortering av brännbart avfall från annat avfall samt karakterisering av avfall till deponi HÖRBY KOMMUN Avfall från verksamheter Hörby 2009 Sortering av brännbart avfall från annat avfall samt karakterisering av avfall till deponi RAPPORT 2010-2 Sid 2 Inledning Under 2008-2009 har Miljösamverkan Skåne bedrivit

Läs mer

GODKÄND AV xxxxx. DOKUMENTNAMN Rutin för hantering av kemikalier och farligt avfall

GODKÄND AV xxxxx. DOKUMENTNAMN Rutin för hantering av kemikalier och farligt avfall 1(5) FRÅN : Inledning Syftet med denna rutin är att upprätthålla enhetliga och tydliga regler för hantering av kemikalier och farligt avfall. Målet är att förebygga risker för yttre miljöpåverkan samt

Läs mer

Provtransporter till Laboratoriemedicin NU-sjukvården Anvisning Patientnära analysverksamhet

Provtransporter till Laboratoriemedicin NU-sjukvården Anvisning Patientnära analysverksamhet 1(6) Anvisning Patientnära analysverksamhet Prov för kemisk och mikrobiologisk analys samt transfusionsmedicinsk undersökning som tas på inrättningar utanför sjukhusen transporteras oftast med bil från

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i avfallsförordningen (2011:927); SFS 2014:236 Utkom från trycket den 29 april 2014 utfärdad den 16 april 2014. Regeringen föreskriver 1 att 54 58 och bilaga

Läs mer

farligt avfall guide för hantering av farligt avfall från företag

farligt avfall guide för hantering av farligt avfall från företag farligt avfall guide för hantering av farligt avfall från företag 2 f o t o : i l i l f o r m ingrid el i a s s o n en miljö värd att vårda Företagens ansvar. Giftigt, frätande och miljöfarligt. Det är

Läs mer

Rutin: Avfall - Farligt avfall, smittförande och giftiga ämnen

Rutin: Avfall - Farligt avfall, smittförande och giftiga ämnen Tillämpningsområde: Region Halland Rutin: Avfall - Farligt avfall, smittförande och giftiga ämnen Innehållsförteckning Regelverk... 2 Klassning... 2 Farligt avfall och Farligt gods... 3 Sortering... 4

Läs mer

Producentansvar för läkemedel

Producentansvar för läkemedel Redovisning 2013-10-17 NV-00335-13 Producentansvar för läkemedel 1 Innehåll INNEHÅLL 2 SAMMANFATTNING 3 INLEDNING 5 Uppdraget 5 Avgränsningar 5 Uppdragets genomförande 6 BAKGRUND 7 Kassationen av läkemedel

Läs mer

Basal hygien i vård och omsorg

Basal hygien i vård och omsorg SOSFS 2015:10 (M och S) Föreskrifter Basal hygien i vård och omsorg Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Rutin för hantering av kemikalier, farligt avfall och riskavfall

Rutin för hantering av kemikalier, farligt avfall och riskavfall 1(5) FRÅN : Denna rutin är en övergripande rutin för ovanstående avfall och kan utifrån detta dokument brytas ner till mer utförliga och specifika rutiner för olika miljöenheters verksamheter. Denna rutin

Läs mer

SORTERINGSANVISNINGAR OCH HÄMTNINGSINTERVALL Renhållaren = Sigtuna kommun, Stadsbyggnadskontoret, Renhållningen MHN = Miljö- och hälsoskyddsnämnden

SORTERINGSANVISNINGAR OCH HÄMTNINGSINTERVALL Renhållaren = Sigtuna kommun, Stadsbyggnadskontoret, Renhållningen MHN = Miljö- och hälsoskyddsnämnden BILAGA 2 SORTERINGSANVISNINGAR OCH HÄMTNINGSINTERVALL = Sigtuna kommun, Stadsbyggnadskontoret, Renhållningen MHN = Miljö- och hälsoskyddsnämnden Avfallsslag: Hämtning/avlämning: Intervall: Anmälan/ansökan/

Läs mer

EWC-kod Avfallsslag T S C Alla slag av farligt avfall X X T= Tanktransporter, S= Styckegodstransporter, C= Containertransporter

EWC-kod Avfallsslag T S C Alla slag av farligt avfall X X T= Tanktransporter, S= Styckegodstransporter, C= Containertransporter 1 (4) I). ~ 2011-04-27 Dnr: 5620-00814-201 1 Länsstyrelsen Örebro län Adnan Jahic Direkt: 019-1938 55 Ahlgrens Åkeri AB adnan.jahic@lansstyrelsen.se Fabriksvägen 5 Fax: 019-19 35 15 71041 FELLINGSBRO För

Läs mer

Avfallshantering Farligt Avfall

Avfallshantering Farligt Avfall Avfallshantering Farligt Avfall Vad vi ska prata om Lagar och regler Farligt Avfall Farligt Gods Säkerhetsrådgivning SEKA Miljötekniks arbete Laboratoriernas avfall Frågor, kommentarer, synpunkter, tankar

Läs mer

Hygieniska verksamheter

Hygieniska verksamheter Miljöförvaltningen Hygieniska verksamheter Stickande eller skärande Miljöförvaltningen informerar Yrkesmässig hygienisk verksamhet stickande eller skärande Du som ska öppna en lokal där allmänheten erbjuds

Läs mer

Tvätt, avfall och städ. Vårdhygien Uppsala län 2015

Tvätt, avfall och städ. Vårdhygien Uppsala län 2015 Tvätt, avfall och städ Vårdhygien Uppsala län 2015 Smutstvätt Smittrisk vid felaktig hantering, temperatur Förorenar omgivningen (golvet) Återsmutsar ren tvätt Vassa föremål i fickor? Kräver kunskap och

Läs mer

Tfn vid olycksfall: Giftinformationscentralen - 08-33 1231 eller 112

Tfn vid olycksfall: Giftinformationscentralen - 08-33 1231 eller 112 VARUINFORMATION Revisionsdatum: 2007-12-20 Sammanställt av: Stefan Bäckman 11. Namnet e!.,produkten och företaget Produkt: Bostik Primer 300 Produkttyp: Salt LIMO Linatex Molystria Box39 60102 NORRKÖPING

Läs mer

Producentansvar för läkemedel kassationen av läkemedel i Sverige idag

Producentansvar för läkemedel kassationen av läkemedel i Sverige idag Producentansvar för läkemedel kassationen av läkemedel i Sverige idag Läkemedelsverkets kassationsutredning: Allmänheten lämnar årligen 800 ton till apoteken, 250 ton bedöms lämnas blandat med hushållsavfall

Läs mer

Information och tillsyn i Hörby kommun

Information och tillsyn i Hörby kommun M Hörby kommun 242 80 Hörby Besöksadress: Ringsjövägen 4 Tel: 0415-37 80 00 Fax: 0415-134 77 kommunen@horby.se www.horby.se Tillsyn av icke-anmälningspliktiga hygienlokaler (massörer, kroppsvård) Lokalt

Läs mer

B 3 Sjukvårdens avfall i ett framtidsperspektiv Moderator: Sverker Thurén, Sahlgrenska universitetssjukhuset

B 3 Sjukvårdens avfall i ett framtidsperspektiv Moderator: Sverker Thurén, Sahlgrenska universitetssjukhuset B 3 Sjukvårdens avfall i ett framtidsperspektiv Moderator: Sverker Thurén, Sahlgrenska universitetssjukhuset Sjukvårdens specialavfall, nuläge och framtid Föreläsare: Bertil Krakenberger, Kemi & Miljö

Läs mer

MSBFS Remissutgåva rapporter över förstörande och oförstörande provning, värmebehandlingsprotokoll, och kalibreringsprotokoll.

MSBFS Remissutgåva rapporter över förstörande och oförstörande provning, värmebehandlingsprotokoll, och kalibreringsprotokoll. Förslag till Föreskrifter om ändring i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (MSBFS 2015:1) om transport av farligt gods på väg och i terräng (ADR-S) Med stöd av 15 förordningen (2006:11)

Läs mer

HITÅT* 2011-2015 *Hygien i Tandvården: Åtgärder och Tankar Arbetsgruppen: Inger Spencer Mikael Zimmerman Ann-Christine Larsson Bolle Daniel Rulli

HITÅT* 2011-2015 *Hygien i Tandvården: Åtgärder och Tankar Arbetsgruppen: Inger Spencer Mikael Zimmerman Ann-Christine Larsson Bolle Daniel Rulli HITÅT* 2011-2015 *Hygien i Tandvården: Åtgärder och Tankar Arbetsgruppen: Inger Spencer Mikael Zimmerman Ann-Christine Larsson Bolle Daniel Rulli Hans Sjöberg Peter Lundholm Kanylfrågan 2005-2015 Kanylhylshållare:

Läs mer

Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett. Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27

Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett. Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27 Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27 Bakgrund Stick- och skärskador utgör den största risken för överföring av blodburen smitta i sjukvården.

Läs mer

SKRIFTLIGA INSTRUKTIONER ENLIGT ADR

SKRIFTLIGA INSTRUKTIONER ENLIGT ADR SKRIFTLIGA INSTRUKTIONER ENLIGT ADR Åtgärder i händelse av olycka eller tillbud Vid olycka eller tillbud som inträffar under transport, ska medlemmarna i fordonsbesättningen vidta följande åtgärder, förutsatt

Läs mer

Miljöavdelningens information om hygienlokaler, ej anmälningspliktiga

Miljöavdelningens information om hygienlokaler, ej anmälningspliktiga Miljöavdelningens information om hygienlokaler, ej anmälningspliktiga Information om hygienlokaler som inte är anmälningspliktiga Nedan finns en sammanställning av regler och rekommendationer ur miljö-

Läs mer

Risk för blodburen smitta - Åtgärder vid personalskada

Risk för blodburen smitta - Åtgärder vid personalskada Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2013-01-29 Faktaägare: Katarina Madehall, Hygiensjuksköterska vårdhygien Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordf medicinska kommittéen

Läs mer

Förord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör

Förord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör Rätt klädd i vården Långt hår uppsatt Här arbetar vi Kortärmat Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett

Läs mer

Utdrag ur CLP-förordningen, bilaga IV; Lista med skyddsangivelser 1

Utdrag ur CLP-förordningen, bilaga IV; Lista med skyddsangivelser 1 Ändringar som blir bindande från och med den 1 februari 2018 men får tillämpas redan nu Utdrag ur CLP-förordningen, bilaga IV; Lista med skyddsangivelser 1 Skyddsangivelserna finns förtecknade i bilaga

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 18 september 2015 Föreskrifter

Läs mer

Miljöförvaltningen. Egenkontroll. information och råd till hygieniska verksamheter. Checklista. Miljöförvaltningen informerar

Miljöförvaltningen. Egenkontroll. information och råd till hygieniska verksamheter. Checklista. Miljöförvaltningen informerar Miljöförvaltningen Egenkontroll information och råd till hygieniska verksamheter Checklista... Miljöförvaltningen informerar Vem omfattas av lagen om egenkontroll? Du som driver en hygienisk verksamhet

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Enheten för vårdhygien Kia Karlman 1(6) Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner ska tillämpas överallt där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2007:19). Syftet är att förhindra smitta från patient till personal

Läs mer

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar

Läs mer

Avfallsföreskrifter. för Järfälla kommun

Avfallsföreskrifter. för Järfälla kommun Avfallsföreskrifter för Järfälla kommun Antagna av kommunfullmäktige den 10 december 2007 att gälla från och med den 1 januari 2008 8 (12) Batterier 43 Kasserade batterier ska sorteras ut och hållas åtskilt

Läs mer

Egenkontroll. Egenkontroll. Miljöförvaltningen Lunds kommun

Egenkontroll. Egenkontroll. Miljöförvaltningen Lunds kommun Egenkontroll Egenkontroll Miljöförvaltningen Lunds kommun Vem omfattas av lagen om egenkontroll? Du som driver en hygienisk verksamhet som ger till exempel ansiktsbehandling, fotvård, akupunktur, utför

Läs mer

Dokumentnamn och uppdateringsinfo

Dokumentnamn och uppdateringsinfo Arbetsmiljö allmänt SFS 1977:1160 Arbetsmiljölag (1977:1160) t.o.m. SFS 2010:1225 SFS 1977:1166 Arbetsmiljöförordning (1977:1166) t.o.m. SFS 2009:1164 AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt

Läs mer

En vägledning för tillsyn på export av blybatterier

En vägledning för tillsyn på export av blybatterier EN VÄGLEDNING FÖR TILLSYN PÅ EXPORT AV BLYBATTERIER En vägledning för tillsyn på export av blybatterier Den här tillsynsvägledningen riktar sig till dig som utövar tillsyn på verksamheter som hanterar

Läs mer

Studenthälsan. För dig som studerar vid Karolinska Institutet samt högskolorna vid Södertörn, Röda Korset, Sophiahemmet och Ersta Sköndal

Studenthälsan. För dig som studerar vid Karolinska Institutet samt högskolorna vid Södertörn, Röda Korset, Sophiahemmet och Ersta Sköndal Studenthälsan För dig som studerar vid Karolinska Institutet samt högskolorna vid Södertörn, Röda Korset, Sophiahemmet och Ersta Sköndal Om Studenthälsan Ett komplement till landstingets hälso- och sjukvård

Läs mer

Renhetsgrader Desinfektionsmetoder Förrådshantering Diskussion

Renhetsgrader Desinfektionsmetoder Förrådshantering Diskussion Renhetsgrader Desinfektionsmetoder Förrådshantering Diskussion Vilka förutsättningar har vi i kommunen? Anna Lejdegård,hygiensjuksköterska Mikrobiologisk renhet hos medicintekninska produkter Sterilt =

Läs mer

Brott mot lagen (2006: 263) om transport av farligt gods

Brott mot lagen (2006: 263) om transport av farligt gods lagen (2006: 263) om transport av farligt gods Med avses de föreskrifter som reglerar transport av farligt gods. De framgår av bilagorna A, B och S till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter

Läs mer

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Sår - Rena rutiner Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Allmänt om sår och behandling Förebygga uppkomst av sår Sårläkning Rena sår ska hållas rena Begränsad antibiotikaanvändning Hindra smittspridning

Läs mer

Farligt avfall - vad gäller?

Farligt avfall - vad gäller? Farligt avfall - vad gäller? Olika avfallsslag inte ska blandas? Du är skyldig att föra anteckningar över mängden avfall som uppkommer i din verksamhet? Tonerkasetter och lysrör räknas som farligt avfall?

Läs mer

Innehåll Rekommendationer Ömtåliga föremål Flytande innehåll Hårda och oregelbundna föremål Långsmala föremål Platta och sköra föremål

Innehåll Rekommendationer Ömtåliga föremål Flytande innehåll Hårda och oregelbundna föremål Långsmala föremål Platta och sköra föremål Förpackningsguide Innehåll Rekommendationer 1 Ömtåliga föremål 2 Flytande innehåll 3 Hårda och oregelbundna föremål 4 Långsmala föremål 5 Platta och sköra föremål 6 Stora och lätta föremål 7 Vassa och

Läs mer

Lokal anvisning 2005-02-16

Lokal anvisning 2005-02-16 1 (5) Titel Skydd mot blodburen smitta samt vård av patient med misstänkt eller konstaterad smitta Dokumenttyp Datum Lokal anvisning 2005-02-16 Utfärdare Elsy Wiksten Anna-Karin Olsson Blodsmitterutiner

Läs mer

SMITTSKYDDSINSTITUTET 1(5) Packa Provet Rätt

SMITTSKYDDSINSTITUTET 1(5) Packa Provet Rätt SMITTSKYDDSINSTITUTET 1(5) Packa Provet Rätt Prov för kemisk eller mikrobiologisk analys transporteras ofta med bil och/eller post till laboratoriet. Internationella och nationella bestämmelser reglerar

Läs mer

Handläggning av stick- och skärskador. Rutiner i Umeå, NUS

Handläggning av stick- och skärskador. Rutiner i Umeå, NUS Handläggning av stick- och skärskador Rutiner i Umeå, NUS Bakgrund Stick- och skärskador utgör den största risken för överföring av blodburen smitta i sjukvården. Risk för överföring av blodsmitta uppstår

Läs mer

Tillstånd till transport av farligt och icke-farligt avfall

Tillstånd till transport av farligt och icke-farligt avfall Beslut Diarienummer Sida 2016-09-27 562-32056-2016 1(3) Miljöskyddsavdelningen Annika Lundahl 010-2245431 Regional avfallsanläggning i mellersta Bohuslän AB (RAMBO AB) Södra Hamngatan 6 45380 Lysekil Tillstånd

Läs mer

Tillsyn av fotvårdsverksamheter

Tillsyn av fotvårdsverksamheter SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE Tillsyn av fotvårdsverksamheter Miljö- och hälsoskyddsavdelningen Tillsyn av fotvårdsverksamheter Ronnie Sjölander Citera gärna ur skriften men ange källa Författaren och Gävle kommun

Läs mer

Nr 1022 2651. Bilaga 2. Krav vid lagring av animaliskt avfall... 2653

Nr 1022 2651. Bilaga 2. Krav vid lagring av animaliskt avfall... 2653 Nr 1022 2651 BILAGOR INNEHÅLLSFÖRTECKNING sida Bilaga 1. Krav vid insamling och transport av animaliskt avfall... 2652 1. Transportmedel... 2652 2. Transportdokument... 2652 3. Transportbeteckningar...

Läs mer

Ebola - hygienrutiner

Ebola - hygienrutiner INSTRUKTION 1 (6) INLEDNING Med anledning av utbrott av ebola i Västafrika har vårdhygieniska rutiner för primärt omhändertagande av misstänkta fall upprättats. Till misstänkta fall av ebola räknas en

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2008:245) om kemiska produkter och biotekniska organismer; SFS 2010:965 Utkom från trycket den 13 juli 2010 utfärdad den 1 juli 2010. Regeringen

Läs mer

Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard?

Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard? Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard? Lagar som styr tandvården Tandvårdslagen SFS 1985:125 Patientsäkerhetslagen SFS 2010:658 Smittskyddslagen SFS 2004:168 Patientdatalagen SFS

Läs mer

Returinstruktion för Langes TOC-test Gäller endast för LCK 385, 386 och 387

Returinstruktion för Langes TOC-test Gäller endast för LCK 385, 386 och 387 Returinstruktion för Langes TOC-test Gäller endast för LCK 385, 386 och 387 OBS! Avvikelser från denna instruktion kommer att debiteras med en avgift. Avgiftens minsta belopp är 2000 SEK och högsta belopp

Läs mer

FARLIGT AVFALL PÅ FÖRETAG. Information och praktiska tips

FARLIGT AVFALL PÅ FÖRETAG. Information och praktiska tips FARLIGT AVFALL PÅ FÖRETAG Information och praktiska tips Farligt avfall på företag FARLIGT AVFALL FARLIGT AVFALL FARLIGT AVFALL Den här broschyren vänder sig till dig som hanterar farligt avfall i din

Läs mer

Verksamhetshandbok FT Riks EEv medutarbetad av Godkänd av Utgåva Datum/Signum Sidan Dokument nr. FT Riks ( 6) 2.1.1

Verksamhetshandbok FT Riks EEv medutarbetad av Godkänd av Utgåva Datum/Signum Sidan Dokument nr. FT Riks ( 6) 2.1.1 FT Riks 7 2011-10-21 1 ( 6) 2.1.1 Lagar och krav som berör miljöaspekterna i verksamheten Miljöbalken SFS 1998:808 senast ändrad, 2010:1052 med tillhörande förordningar och föreskrifter Miljöbalken är

Läs mer

Tillstånd till transport av farligt avfall och övrigt avfall Beslut

Tillstånd till transport av farligt avfall och övrigt avfall Beslut 1 (6) Djur- och miljöenheten Jerry Joelsson 010-2253250 LM EDENSTRÖMS MASKIN AB Västanå 316 841 97 Erikslund Tillstånd till transport av farligt avfall och övrigt avfall Länsstyrelsen ger LM EDENSTRÖMS

Läs mer

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB Allmänt Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning vid förskolan. Spridning av infektioner i förskolan går

Läs mer

Blod och blodsmitta. Elisabeth Persson Flodman 2014

Blod och blodsmitta. Elisabeth Persson Flodman 2014 Blod och blodsmitta Elisabeth Persson Flodman 2014 Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom). Vanligast genom stick- eller skärskador.

Läs mer

Brott mot lagen (2006: 263) om transport av farligt gods

Brott mot lagen (2006: 263) om transport av farligt gods lagen (2006: 263) om transport av farligt gods Med -S avses de föreskrifter som reglerar transport av farligt gods. De framgår av bilagorna A, B och S till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps

Läs mer

HYGIENISKA BEHANDLINGSLOKALER

HYGIENISKA BEHANDLINGSLOKALER INFORMATION 1(5) Staffanstorp 2009 NS STADSBYGGNAD HYGIENISKA BEHANDLINGSLOKALER Du som ska öppna en lokal för yrkesmässig hygienisk behandling måste först, dvs innan lokalen tas i bruk, göra en anmälan

Läs mer

AVSNITT 1: NAMNET PÅ ÄMNET/BLANDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET

AVSNITT 1: NAMNET PÅ ÄMNET/BLANDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET Säkerhetsdatablad AVSNITT 1: NAMNET PÅ ÄMNET/BLANDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET 1.1 Produktbeteckning TourTurf TAG - Green and Fairway är ett 100% organiskt jordförbättringsmedel och göding innehållande

Läs mer

Datum. ..2k-f,, ~)_. Målgrupp sjuksköterska/motsvarande, sjukhusapoteket VGR lokalt, Regionservice ( servicedistrikt/regiontransporter)

Datum. ..2k-f,, ~)_. Målgrupp sjuksköterska/motsvarande, sjukhusapoteket VGR lokalt, Regionservice ( servicedistrikt/regiontransporter) ""f'~västra Y' GÖTALANDSREGIONEN Kassation av läkemedel 2.0 Siclan l av 8 Fredrik Vondracek, K va l itetsansvarig apotekare, sjukhusapoteket VGR 2012-12-01 Gäller för Enheter inom Västra Götalanclsregionener,

Läs mer

Kemiska produkter i butiker

Kemiska produkter i butiker 2:a reviderade upplagan Kemiska produkter i butiker märkning och ansvar KEMIKALIEINSPEKTIONEN Till dig som säljer kemiska produkter Farliga kemiska produkter ska vara rätt märkta när de säljs Företagen,

Läs mer

Transportör: Adress: Postnr: Ort: Avfallsentreprenör: Adress: Postnr: Ort: Annan Om annan, ange vad:

Transportör: Adress: Postnr: Ort: Avfallsentreprenör: Adress: Postnr: Ort: Annan Om annan, ange vad: Ifylles av Atleverket Atleverkets löpnummer. : Behandlat av: Avfallsdeklaration för grundläggande karakterisering av deponiavfall Gäller endast icke-farligt avfall samt asbest som ska deponeras Faxa ifylld

Läs mer

Anvisning om sortering och paketering av avfall ANTAGEN I AVFALLSNÄMNDEN DEN XX XXXXXXX 2010

Anvisning om sortering och paketering av avfall ANTAGEN I AVFALLSNÄMNDEN DEN XX XXXXXXX 2010 Anvisning om sortering och paketering av avfall ANTAGEN I AVFALLSNÄMNDEN DEN XX XXXXXXX 2010 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SORTERING AV AVFALL... 5 2 FARLIGT AVFALL... 5 2.1 Impregnerat trä... 6 2.2 Asbest...

Läs mer

Epizootihandboken Del I 19 Transporter20100326

Epizootihandboken Del I 19 Transporter20100326 1 DEL I KAPITEL 19 TRANSPORTER... 3 A. Allmänt... 3 B. Transportfordon och behållare... 4 C. På- och avlastning... 5 D. Försegling m.m.... 7 E. Skyddskläder och smittrening... 7 F. Journalföring och rapportering...

Läs mer

ELAVFALL. Tillsynsprojekt våren 2010. Projektet utfört och sammanställt av: Hanna Salander Miljöinspektör Dnr: 2010-0179

ELAVFALL. Tillsynsprojekt våren 2010. Projektet utfört och sammanställt av: Hanna Salander Miljöinspektör Dnr: 2010-0179 ELAVFALL Tillsynsprojekt våren 2010 Projektet utfört och sammanställt av: Hanna Salander Miljöinspektör Dnr: 2010-0179 Sammanfattning Miljökontoret genomförde under våren 2010 ett tillsynsprojekt riktad

Läs mer

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April 2015. Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April 2015. Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten SMITTSPÅRNING Regelverk 27 April 2015 Mats Ericsson smittskyddsläkare Gällande regelverk SFS 2004:168 Smittskyddslag SFS 2004:255 Smittskyddsförordning SOSFS 2005:23 Smittspårningsföreskrift Smittskyddslagen

Läs mer