De sju konkurrensfaktorerna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "De sju konkurrensfaktorerna"

Transkript

1 EXAMENSARBETE Företagsekonomiska institutionen Företagsekonomi C, vt 2010 De sju konkurrensfaktorerna En studie i fondförvaltares uppfattning om den svenska fondbranschen Författare: Johanna Busk Magnus Friberg Handledare: Bengt Öström Företagsekonomiska institutionen

2 SAMMANDRAG Idag utgör fonder en allt större del av hushållens sparande och detta har central betydelse för god ekonomisk utveckling. Inte minst är fondsparande aktuellt då 2009 gick till historien som ett rekordår för fondsparande i Sverige. Faktum är att samtliga arbetstagare sparar i fonder geonom PPM-systemet. Denna studie genomfördes i det övergripande syftet att skapa en inblick hur konkurrensen ter sig på fondmarknaden i Sverige genom att undersöka hur ett antal fondförvaltare upplevde att konkurrenssituationen ser ut. Därför ämnade vi att utreda vilka konkurrenskrafter är starka respektive svaga, samt vilka faktorer har betydelse vid en konkurrensanalys av fondförvaltare. Undersökningen omfattade sex fondförvaltare med privatpersoner som kundsegmentet, som hade minst fem fonder listade i PPM-systemet. Kvalitativa datorstödda intervjuer användes huvudsakligen som metodik. Som teoretiskt ramverk användes en konkurrensanalysmodell bestående av fem konkurrenskrafter, skapad av Michael E. Porter, professor vid Harvard Business School. Teorin anger att den sammanlagda intensiteten i dessa fem krafter bestämmer hur branschstrukturen ser ut. Krafterna uttrycks i form av olika av hot som kommer från potentiella nyetablerare, köparens och leverantörens förhandlingsstyrka och makt, substitutprodukter samt konkurrens bland etablerade företag. Efter att ha studerat hur sex fondförvaltare upplevde konkurrenssituationen kom vi fram till att de starkaste konkurrenskrafterna som råder var "stora aktörers dominans" och "hotet från distributörernas förhandlingsstyrka och makt". Även "hotet från potentiella fondförvaltare" och "hotet från substitutprodukter" var relativt starka krafter. Däremot var "hotet från investerarnas förhandlingsstyrka och makt" en ganska svag konkurrenskraft. Huruvida "hotet från leverantörer" utgjorde en stark eller svag konkurrenskraft är fortfarande i behov av ytterligare studier. Våra slutsatser ledde fram till att det finns fler faktorer, än de fem konkurrenskrafterna, som har betydelse vid en konkurrensanalys av fondförvaltare. Hänsyn måste tas till storbankernas dominans samt särskilja investerarna från distributörerna. Sju faktorer bör därför utgöra grunden för vidare konkurrensanalys och strategiutforming för fondförvaltare. 1

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INTRODUKTION Bakgrund Problemformulering Syfte och forskningsfrågor Definitioner TEORETISK BAKGRUND Fonder i korthet Strategianalys - framväxten av olika skolor Michael Porters branschstrukturanalys och femkraftsmodell Första kraften; Potentiella nyetablerare Andra kraften; Köpares förhandlingsstyrka Tredje kraften; Leverantörers förhandlingsstyrka Fjärde kraften; Substitutprodukter Femte kraften; Branschkonkurrenter Kritik av Porter och positioneringsskolan Sammanfattande val av teoretiskt ramverk METOD Datainsamlingsmetod och avgränsningar Operationalisering Studiens trovärdighet och giltighet Metodproblematik kring kvalitativa och datorstödda intervjuer Motivering; val av metod Forskning och etik Vetenskapsrådets riktlinjer Hur etikproblematik behandlas i denna studie EMPIRISK REDOGÖRELSE Hotet från potentiella nyetablerare Inträdeshinder; uppstartskostnader, distribution och kundlojalitet Stordriftsfördelar och kapitalintensitet Hotet från köparens förhandlingsstyrka och makt Kundsegment och priskänslighet Hotet från leverantörens förhandlingsstyrka och makt Identifiering av leverantörer Beroendeförhållandet till "leverantörerna" Hotet från substitutprodukter Identifiering substitut Transaktionskostnader och differentiering Hotet från branschkonkurrenter Identifiering av konkurrenter Konkurrensmedel Fondbranschens tillväxtpotential ANALYS Potentiella nya fondförvaltare Investerarnas och distributörernas förhandlingsstyrka och makt "Leverantörernas" förhandlingsstyrka och makt Fonders substitutprodukter Fondförvaltares branschkonkurrenter SLUTSATSER Vilken konkurrenskraft är stark respektive svag? Vilka faktorer har betydelse vid en konkurrensanalys av fondförvaltare? Utvärdering av tillvägagångssättet Förslag till fortsatt forskning...32 KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING...33 BILAGA 1 Informationsbrev till medverkande företag...35 BILAGA 2 Frågeformulär...36 BILAGA 3 Uppföljningsfrågor via elektronisk post...41 BILAGA 4 Frågor vid telefonintervju, Fondbolagens Förening

4 1. INTRODUKTION 1.1 Bakgrund En majoritet av det svenska folket investerar aktivt i fonder idag, en sparform som ökat stadigt sedan den första fonden startades i Sverige på 1950-talet. Sedan dess har mycket har hänt vad gäller lagstiftningen kring fonder, utbudet och distributionen. Nuförtiden utgör fonder en allt större del av hushållens sparande och detta har central betydelse för god ekonomisk utveckling (Pettersson et al. 2009:6). Inte minst är fondsparande aktuellt idag då 2009 gick till historien som det år då de svenska nettoinvesteringarna i fonder var de högsta någonsin under ett enskilt år. Aktiefonder var de mest populära bland svenska investerare och i genomsnitt ökade inflödet till dessa typer av fonder med 38 procent från föregående år (Nilsson & Pettersson 2010). Faktum är att alla arbetande svenskar, vare sig de vill eller inte, sparar i fonder. Varje år avsätts 2,5 procent av en arbetares lön och andra skattepliktiga ersättningar till den del av pensionen som kallas Premiepensionen. Det är den del av den allmänna pensionen som enskilda individer kan påverka själv, genom hur pengarna placeras. Varje person kan välja maximalt fem av de dryga 800 fonderna som finns i systemet (Pensionsmyndigheten, 2010). Det unika PPM-systemet lyfts fram som en av förklaringarna till varför svenskar är mer aktiva sparare än i andra skandinaviska länder och väljer fonder i större utsträckning som placeringsform (Flood 2009). 1.2 Problemformulering Idag finns omkring 80 svenska fondförvaltare etablerade i fondbranschen och konkurrensen mellan förvaltarna har ökat under 2000-talet då utländska aktörer har ökat i antal och storbankernas dominans på marknaden har minskat. Dock står de fyra storbankerna Nordea, SEB, Handelsbanken och Swedbank med sina respektive fondbolag fortfarande för omkring 67 procent av fondförmögenheten (Pettersson 2010, muntl.). Forskare på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet har i en studie kommit fram till att det behövs fler fonder och fondförvaltare i Sverige, för att bland annat måna om individens möjlighet till riskspridning, eftersom samtliga arbetstagare i landet även är fondsparare. Det som framför allt skulle gynna svenska investerare är om det tillkom fler fonder med olika investeringsinriktningar (Carlsson et al. 2005). Med anledning av detta vill vi titta närmare på hur konkurrenssituationen på den svenska fondmarknaden egentligen ser ut. För investerare i allmänhet, och för svenska arbetstagare i synnerhet, finns det all anledning att förstå och ha 3

5 tillgång till en fungerande fondmarknad. I februari 2010 skriver finansmarknadsminister Mats Odell på Dagens Nyheters debattsida att det är hög tid att reformera den svenska finansiella sektorn så att den förbättrar möjligheterna för spararna, ökar investeringarna och lämnar ett positivt bidrag till återhämtningen i ekonomin. Han menar att finanssektorn är och förblir en nyckelbransch för Sverige och att svenska sparare måste ha tillgång till det bredast möjliga utbudet av finanstjänster till de bästa möjliga villkoren. Finansmarknadsministern skriver; "Jag ser ett växande konsumentintresse att slå vakt om att vi har en sund konkurrens om pensionspengarna i såväl avtalsförsäkringar som andra privata pensionsalternativ." (Odell 2010) 1.3 Syfte och forskningsfrågor Med anledning av Mats Odells uttalade önskan om en fondmarknad med sund konkurrens samt resultatet från Handelshögskolan som visar att det behövs fler fondfövaltare, är denna studie genomförd i det övergripande syftet att skapa en inblick hur konkurrensen ter sig på fondmarknaden i Sverige. Vi vill försöka utröna vilka konkurrenskrafter som råder och därmed kunna återge den svenska fondbranschens centrala strukturdrag i stort, då dessa drag bestäms av konkurrensens karaktär. Detta kommer vi att göra genom att undersöka hur ett antal fondförvaltare upplever att konkurrenssituationen ser ut. Resultatet av vår undersökning syftar till att åstadkomma en startpunkt för ytterligare analys som sedan kan utgöra en grund för att i vidare studier utforma en strategisk agenda för såväl nya som redan etablerade fondförvaltare. Därför ämnar studien att svara på frågorna; Vilka konkurrenskrafter är starka respektive svaga? Vilka faktorer har betydelse vid en konkurrensanalys av fondförvaltare? 1.4 Definitioner I denna studie syftar begreppet "bransch" på en grupp företag som producerar en vara eller tjänst som är nära substitut till varandra. "Branschstruktur" är den underliggande ekonomiska struktur, som bestäms av konkurrensens intensitet och karaktär, som i sin tur mäts av fem konkurrenskrafter (Porter 1980:25). I uppsatsen använder vi även begreppet "fondmarknad" synonymt med "fondbransch". 4

6 2. TEORETISK BAKGRUND 2.1 Fonder i korthet En fond är en portfölj av olika värdepapper, exempelvis aktier i en aktiefond eller obligationer i en räntefond. Att köpa en fond innebär att investeraren blir delägare i hela fondens förmögenhet men det är det fondförvaltande bolaget som har expertkunskapen, hanterar de enskilda placeringarna och sköter administrationen kring fonden. En fond säljs antingen hos fondförvaltaren själv, hos någon av de fyra storbankerna eller på ett så kallat fondtorg som exempelvis nätmäklaren Avanza tillhandahåller. De kommersiella storbankerna eller fondtorgen är då fondförvaltarens distributör av fonderna (Wilke et al. 2007: 43-45). Vanligen består en fond av 50 till 100 aktier och den kan förekomma i olika former och investeringsinriktningar. Fonder anses vara ett bra investeringsalternativ eftersom de ger en ökad riskspridning och ger investeraren tillgång till professionella förvaltare. Därtill är fonder likvida, det vill säga att det är lätt att omsätta tillgångarna i pengar. Investering i fonder ger även möjlighet att ta del av utländska marknader. Däremot kan det bli dyrt att investera i fonder då förvaltningsavgiften tas ut i procent (Wilke et al. 2007:45-46). Idag finns cirka fonder tillgängliga på den svenska marknaden och den totala fond-förmögenheten uppgår till nästan miljarder kronor (Pettersson et al. 2009:6). 2.2 Strategianalys - framväxten av olika skolor Michael E. Porter, professor vid Harvard Business School, är ledande forskare inom konkurrens- och strategianalys och anses vara en av grundarna till den moderna strategiteorin. Genom åren har han fört fram sina tankar i många böcker och vetenskapliga artiklar. Porters ansats om branschstrukturanalys och hans femkraftsmodell "The Five Competitive Forces" har haft stor betydelse för forskningen och praktiker (Harvard Business School 2010). För att skapa förståelse för vårt val av Porters femkraftsmodell som teoretiskt ramverk vill vi belysa bakgrunden till modellen och på vilket sätt den förhåller sig till andra teorier inom området strategi. Totalt anses det finnas tio strategiskolor. De tre normativa skolorna är design-, planerings- och positioneringsskolan, där Porter kategoriseras inom den sista. Den normativa ansatsen är fokuserad på hur strategier borde utformas, snarare än hur de faktiskt utformas i praktiken (Mintzberg et al. 2009:5). 5

7 Designskolans uppkomst sträcker sig tillbaka till mitten av 1900-talet. Den centrala modellen i designskolan utgår ifrån att strategi bör byggas på basis av två olika dimensioner; inre och yttre. Det är utifrån detta som den välkända SWOT-analysen härstammar (engelska: Strengths, Weaknesses, Opportunities, Threats) (Mintzberg et al. 2009:24-27). Parallellt med designskolan växte också planeringsskolan fram. Planeringsskolan var den teori som skapade begreppet "strategic management". Att sammanställa en strategi enligt planeringsskolan kan liknas vid att bygga en farkost; olika delar produceras, sätts ihop enligt ritningen och slutprodukten i form av en strategi framträder (Mintzberg et al. 2009:50-60). När positioneringsskolan och Porters teorier växte fram i början på 1980-talet hade den många likheter med både design- och planeringsskolan. Designskolans omvärldsanalys med de inre och yttre dimensionerna samt planeringsskolans formella struktur användes som hörnstenar i positioneringsskolan. Hädanefter var det den skolan som skulle komma att dominera den moderna strategiteorin. Positioneringsskolan introducerade framför allt två viktiga uppdateringar; dess metoder gjorde det lättare att identifiera tillgängliga strategier, och den betonade vikten av strategierna i sig och inte enbart framtagningsprocessen. Resultatet blev att positioneringsskolan vann gehör eftersom den erbjöd ett analytiskt verktyg för att utforma en företagsstrategi (Mintzberg et al. 2009:86-89). 2.3 Michael Porters branschstrukturanalys och femkraftsmodell År 1979 presenterade Porter för första gången femkraftsmodellen (se figur 2.1 på sidan 7) i Harvard Business Review. Modellen har genom åren utvecklats och senast 2008 kom en uppdaterad och reviderad version. Den grundläggande tanken för modellen är att det är konkurrensen mellan företag som driver dem att leverera värde till konsumenterna och skapa samhällsnytta en princip som gäller för alla företag i alla branscher (Porter 2008:xi). Branschstrukturen, de underliggande ekonomiska och tekniska faktorerna, bestäms av konkurrenskrafternas styrka och därmed vilka strategier som finns tillgängliga för företagen. Denna struktur beror i sin tur på fem primära krafter som alla tar sig i uttryck i form av olika typer av hot; potentiella nyetablerare, köparens och leverantörens förhandlingsstyrka och makt, substitutprodukter samt konkurrens bland etablerade företag. Detta kallar Porter för en "vidgad konkurrens". Det är den sammanlagda intensiteten i dessa fem krafter som bestämmer hur branschstrukturen ser ut (Porter 2008:3-4). Att förstå de fem krafter som formar en branschs konkurrenssituation är utgångspunkten för att utveckla en långsiktig marknadsstrategi (Porter 2008:26-27). 6

8 Figur 2.1 Branschkonkurrensens drivkrafter Första kraften; Potentiella nyetablerare När nya företag etablerar sig i en bransch innebär det oftast att de har kapacitet att ta marknadsandelar och att de har goda ekonomiska resurser. För existerande företag är hotet från nyetablerare mer eller mindre allvarligt beroende på vilka barriärer det finns för nya företag att ta sig in på marknaden (Porter 1979). Det finns ett antal inträdeshinder till en bransch stordriftsfördelar, kundlojalitet, kapitalbehov, tillgång till distributionskanaler och regelverk. Viktigt att notera är att det är själva hotet från nyetablerare i sig som påverkar branschstrukturen, inte om nya företag faktiskt tar sig in på marknaden eller inte (Porter 2008:8). Det första inträdeshindret är om redan etablerade företag har stordriftsfördelar vad det gäller exempelvis produktion, forskning och utveckling, marknadsföring eller service. Skalfördelar kan även förekomma inom områden som distributionen av produkten eller tjänsten, kapaciteten hos säljstyrkan eller finansieringen av företaget. För potentiella nyetablerare medför detta att de antingen måste ha starka finansiella medel att producera i stor skala eller vara beredda på att acceptera den kostnadsnackdel en sådan konkurrenssituation innebär. En andra form av inträdeshinder är att nya företag måste ägna stora resurser åt att differentiera sina produkter gentemot existerande. Det gäller att komma över hindret om kundlojalitet och 7

9 överträffa de etablerande företagen i fråga om marknadsföring, PR, service med mera (Porter 2008: 8-12). Nya företag måste arbeta aktivt för att etablera sitt varumärke i konsumenternas medvetande och göra det igenkännligt. Enligt Porter är detta inträdeshinder speciellt avgörande för organisationer inom den finansiella sektorn, då finansiella produkter och tjänster kan vara svåra att differentiera. Ett tredje inträdeshindrer är det faktum att nya företag måste ha starka finansiella medel eftersom det generellt sett är kostsamt att ge sig in i konkurrensen. Framför allt kräver startkostnader i form av kundkrediter, lageruppbyggnad och tillfälliga förluster stora ekonomiska resurser. En fjärde form av inträdeshinder består i vilken tillgång ett nytt företag kan få till distributörer av sina produkter. Ju färre försäljningskanaler på en marknad, desto större risk att redan existerande företag har avtal med distributörerna av dessa. För redan etablerade företag blir då hotet från nyetablerare mindre. Till sist anger Porter regelverk och regleringar som ett inträdeshinder till marknader. Politiker och statliga myndigheter påverkar i hög grad hur stort hotet från nyetablerare är (Porter 2008:8-12) Andra kraften; Köpares förhandlingsstyrka En branschs strukturdrag bestäms även av hur stark förhandlingskraft konsumenterna av produkten har. Det finns särskilt vissa situationer då köparna anses vara starka och därför påverkar branschens struktur; ju högre grad av priskänslighet hos köparna desto mer intensiv är denna krafts styrka. Det sker exempelvis när köparna konsumerar stora volymer och försäljningen av produkten innebär höga fasta kostnader för företagen. Det sker även då produkten är standardiserad och svår att differentiera från liknande produkter. Detta leder till att köparen är mycket priskänslig och selektiv. Å andra sidan har köparna relativt svag förhandlingskraft i branscher där kvalitet och ett grundligt utfört arbete är viktigare på lång sikt än priset exempel på sådana branscher är den finansiella sektorn (Porter 2008:14-16) Tredje kraften; Leverantörers förhandlingsstyrka I likhet med vikten av köparnas förhandlingsstyrka är leverantörernas förhandlingsstyrka en faktor som påverkar branschstrukturen. Alltför starka leverantörer kan helt och hållet suga ut lönsamhetspotentialen i en bransch. Om denna kraft är intensiv kan det leda till att få nya aktörer väljer att gå in på marknaden. Leverantörer har en hög grad av förhandlingsstyrka om de är få till antalet och om branschen är beroende av just dessa leverantörer. De har också stark förhandlingskraft om de har en unik eller differentierad produkt, eller om de har avtal där leverantörsbyte skulle innebära höga kostnader för företagen. Sammantaget gör dessa 8

10 krafter att val av leverantör och kundsegment är av stor vikt när företag ska utforma sin marknadsstrategi och målet är att finna den nisch där både leverantörers och köparnas förhandlingskraft är så svag som möjligt (Porter 2008:13-14) Fjärde kraften; Substitutprodukter Ytterligare en kraft som är avgörande för en bransch centrala strukturdrag, är vilken form av substitut som finns för produkten. Modellen utgår från att substitutprodukterna sätter taket för vilket pris företagen kan sätta och därmed anger vinstpotentialen i branschen. Där hotet från substitut är stort, är vinstpotentialen i branschen relativt liten. Porter menar att konsumenterna står inför en så kallad "price-performance trade-off" mellan en specifik produkt och dess substitut. Här spelar marknadsföring och PR en viktig roll då det gäller att på bästa sätt differentiera sin produkt från substituten. De substitut som utgör det största hoten för en bransch är de som på grund av trender i konsumtionsmönster kan förbättra sin "priceperformance trade-off" i förhållande till den egna produkten (Porter 2008:17-18) Femte kraften; Branschkonkurrenter Den sista kraften i Porters femkraftsmodell behandlar vilken typ av konkurrenssituation som råder bland existerande företag. Kraftens intensitet påverkas av konkurrensen vad det gäller exempelvis pris, lansering av nya produkter, marknadsföring och service. Främst bestäms kraftens styrka av hur intensivt företagen konkurrerar snarare än med vilka medel. För det första är den intensiv om tillväxten i branschen är låg eftersom det uppmuntrar företagen till att slåss om marknadsandelar. Framför allt är konkurrensen i en bransch intensiv och vinstpotentialen låg om företagens huvudsakliga konkurrensmedel är priset. En sådan situation uppstår exempelvis om produkten eller tjänsten som företagen erbjuder är lika och kostnaden för konsumenten att byta produkt är låg. Om andra typer av konkurrensmedel så som marknadsföring och service står i fokus kan situationen vara den omvända. Vinstpotentialen i branschen kan höjas eftersom det i vissa fall motiverar prishöjningar (Porter 2008:18-20). 2.4 Kritik av Porter och positioneringsskolan "In our view, no one has ever developed a strategy through analytical technique." (Mintzberg et al. 2009:112) Positioneringsskolan har genom året blivit utsatt för kritik, bland annat från Mintzberg, Ahlstrand och Lampel. De menar exempelvis att positioneringsskolans metoder underminerar inlärning eftersom strategin inte baseras på praxis i den dagliga verksamheten. Vidare 9

11 kritiseras positioneringsskolan för att ha vägt in för många omvärldsfaktorer i sin strategiutformning, samt för sin förenkling av verkligheten via modeller (Mintzberg et al. 2009: ). Det finns även kritik specifikt riktad mot Porters femkraftsmodell. I Contemporary Strategy Analysis från 2005 studerar Robert M. Grant industri- och konkurrensanalys där han fokuserar på femkraftsmodellens tillkortakommanden. Hans huvudkritik är att modellen inte inkluderar den dynamiska rivaliteten mellan konkurrerande företag i en bransch. Grant menar att Porters modell i för stor utsträckning utgår ifrån att konkurrenternas produkter är ömsesidigt uteslutande varandra, och därmed förbiser att verkligheten är fylld av produkter och tjänster som faktiskt har ett kompletterande förhållande till varandra. Grant menar också att det finns branschstrukturer som är mindre stabila än vad Porters femkraftsmodell kräver för att analysen ska kunna fungera som underlag för strategiutformning. I vissa branscher kan det även vara så att de stora aktörerna påverkar resterande företag i branschen i större utsträckning än vad själva branschstrukturen gör. Detta exemplifierar Grant med att Pepsis konkurrenssituation helt klart domineras av de marknadsföringstaktiska drag som Coca-cola sätter i verket (Grant 2005:101). 2.5 Sammanfattande val av teoretiskt ramverk Michael Porters analysmodell om de fem konkurrenskrafterna tillhör positioneringsskolan. Branschstrukturanalysen är en identifiering av de grundläggande särdragen i branschen, vilket bestäms av de fem krafterna. När identifieringen har skett kan företaget lättare förstå sina styrkor och svagheter och därefter utforma en marknadsstrategi (Porter 1980). Denna studie kommer att fokusera på den första delen av Porters ansats och inte behandla själva utformningen av en strategi. Vi har valt denna vedertagna modell som teoretiskt ramverk men är väl medvetna om positioneringsskolans och femkraftsmodellens tillkortakommanden. Viktigt är dock att poängtera att kritiken som framförts mot Porter huvudsakligen rör strategiutvecklingen, ett steg som kommer efter att femkraftsmodellen har används för branschstrukturanalys. Trots kritiken har femkraftsmodellen stort stöd inom den akademiska världen vad gäller dess förmåga stödja processen att utveckla en strategi (Mintzberg et al. 2009:121). Då denna uppsats fokuserar på hur ett antal fondförvaltare upplever konkurrenssituationen menar vi att Porters femkraftsmodell är användbar. 10

12 Femkraftsmodellen har även förekommit som grund för andra studier, från exempelvis Handelshögskolan i Göteborg (Alexsson & Trabold 2005) och Luleås tekniska universitet (Vilhemsson 2009). Porter själv är också noga med att påpeka att femkraftsmodellen är ett teoretiskt ramverk som går att tillämpa på alla typer av branscher eftersom den är baserad på grundläggande ekonomisk teori (Porter 2008:xiv). Vi anser därför att femkraftsmodellen borde vara tillämpbar på den svenska fondbranschen och passar sig för vårt ändamål. 3. METOD 3.1 Datainsamlingsmetod och avgränsningar För studien valde vi att använda oss av en kvalitativ datainsamlingsmetod i form av semistrukturerade intervjuer, vilka kom att utgöra det huvudsakliga underlaget för uppsatsens empiri. En semistrukturerad intervju innebär att samtalet är inriktat på bestämda ämnen som utredaren valt ut i förväg (Dalen 2007:31). Föremål för våra intervjuer var marknadschefer på respektive företag. Totalt kontaktades 16 fondförvaltare, varav nio tackade ja till att delta i vår undersökning. I slutändan var det sex fondförvaltare som valde att svara på våra frågor. Samtliga av dem har funnits på den svenska marknaden i minst fem år och tre av dem var utlandsbaserade fondförvaltare. Eftersom antalet utländska aktörer har ökat de senaste åren ansåg vi att deras syn på den svenska fondmarknaden var nödvändig att inkludera om vi vill skapa en så nyanserad bild som möjligt. Vi valde att undersöka fondförvaltare som vänder sig till privatpersoner och som samtidigt har minst fem fonder listade i PPM-systemet, eftersom de främst är dessa som är aktuella för svenska arbetstagare. Vi kommer endast att intervjua renodlade fondförvaltare och ej fondavdelningar inom finansiella konglomerat som exempelvis banker. Anledningen är att vi i ett första steg vill undersöka de företag som har liknande förutsättningar, affärsidé och bolagsstruktur för att lättare kunna göra jämförelser och dra slutsatser. De olika AP-fonderna finns inte med i undersökningen då de ägs av staten och inte är en marknadsmässig aktör i traditionell mening. Studien kommer inte heller att inkludera fondförvaltare som enbart erbjuder hedgefonder då dessa företag inte vänder sig till allmänheten i första hand. 11

13 3.1.1 Operationalisering Intervjuerna bestod av ett frågeformulär med sammanlagt 16 frågor. Vi utgick helt från Porters modell och samtliga frågor kategoriserades efter de fem krafter som modellen tar upp. Frågeformuläret utformades genom öppna frågor för att få så fullständiga svar som möjligt (Kvale & Brinkmann 2009:150). Frågorna testades med hjälp av tre personer, en yrkesman inom finansbranschen samt två studenter. Efter flera omformuleringar under utvärderingen ansågs frågorna var lätta att förstå och svara på enligt testpersonerna. Frågeformuläret skickades elektroniskt via e-post, vilket är en så kallad asynkron form av intervju. Det innebar att frågorna ställdes och svaren kom efter en viss tid. I utskicket fanns även ett informationsbrev om syftet med vår uppsats, kontaktuppgifter samt de medverkandes rättigheter. Frågeformuläret och informationsbrevet finns sammanställda i bilaga 1 respektive 2. Frågeformuläret och informationsbrevet skickades till företagen den 16 februari 2010 och alla svar var insamlade den 26 februari Uppföljningsfrågor skickdes till fondförvaltarna den 3 mars 2010 och svaren inkom samma dag. Dessa frågor finns i bilaga 3. Som komplement till intervjuerna har vi även genomfört en telefonintervju med Fredrik Petterson, chefsanalytiker på Fondbolagens förening. Det är en oberoende branschorganisation med uppgift att ta tillvara fondspararnas och fondbolagens intressen. Intervjun genomfördes den 8 mars 2010 och dessa frågor finns i bilaga 4. Därtill är information hämtad från organisationen Konsumenternas bank- och finansbyrås hemsida samt Finansinspektionens hemsida. 3.2 Studiens trovärdighet och giltighet Vår studies trovärdighet bestäms av hur undersökningen utförs samt hur väl det empiriska materialet bearbetas. I vår kvalitativa undersökning måste vi vara särskilt noga med att inte missförstå respondenterna, eftersom krav på reliabilitet i en uppsats innebär att vem som helst ska kunna tolka uppgifterna på samma sätt. Vi måste även vara noga med att undersökningen verkligen mäter det den avser att mäta. Därför är det bland annat viktigt att utforma en klar och tydlig frågeställning. Giltigheten i en kvalitativ undersökning ökar också om dess resultat kan generaliseras till flera miljöer än den som undersökningen handlar om (Eliasson, A. 2006:15). 12

14 I avsnitten nedan beskriver vi de problem som kan finnas med vår undersökningsmetod och vårt tillvägagångssätt, samt etiska frågor som är aktuella i undersökningen. Vi tar även upp hur vi hanterar problematiken och vill genom det påvisa hur vi ämnar öka studiens trovärdighet och giltighet. 3.3 Metodproblematik kring kvalitativa och datorstödda intervjuer Generellt finns en rad invändningar mot att använda en kvalitativ undersökningsmetod främst har den kritiserats för att vara icke-vetenskaplig och subjektiv. Den kritiken bemöts av Steinar Kvale och Svend Brinkmann i Den kvalitativa forskningsintervjun. De är professorer i psykologi vid Aarhus universitet och även verksamma på Center for kvalitativ metodeudvikling. De menar att en studie baserad på kvalitativ metod kan ge valida forskningsresultat om undersökningen exempelvis syftar till att förklara ett fenomen eller begrepp utifrån intervjupersonens perspektiv. Ska studien vara till grund för en generalisering, måste validering då bli en fråga om att ständigt kontrollera, ifrågasätta och teoretiskt tolka resultaten. Kritiker menar då att kvalitativa intervjuer inte kan leda till generaliserbara resultat eftersom det helt enkelt är för få intervjupersoner. Andra menar istället att antalet nödvändiga intervjupersoner måste bero på syftet med studien (Kvale & Brinkmann 2009:186). Att använda sig av datorstödda intervjuer ger upphov till ytterligare problematik. Bland annat ställer det krav på att både intervjupersonen och intervjuaren ska vara skickliga att uttrycka sig skriftligt. Elektronisk post som medium innebär också en ofrånkomlig distans mellan intervjupersonen och intervjuaren. När kroppsspråk och tonfall inte är en del av kommunikationen finns risken att respondenten blir oengagerad och resultaten saknar detaljerade beskrivningar (Kvale & Brinkmann 2009:165). 3.4 Motivering; val av metod De kvalitativa intervjuer vi har valt som datainsamlingsmetod, skapar enligt vårt tycke en så nyanserad bild av den svenska fondmarknadens branschstruktur som möjligt. Information från personer med relevanta befattningar med insyn i den dagliga verksamheten inom respektive fondbolag, är en värdefull primärkälla och en nödvändighet om syftet med denna uppsats ska uppnås. Den kritik som riktas mot den kvalitativa forskningsintervjun har dock tagits i akt vid utarbetandet av metoden. Genom att intervjua fler än en fondförvaltare skapar vi en inblick i konkurrenssituationen utifrån olika perspektiv och därmed minskar risken för en subjektiv 13

15 snedvridning. För att därtill få ett utomstående perspektiv och öka studiens objektivitet valde vi att kontakta Fredrik Pettersson, vars roll som chefsanalytiker vid Fondbolagens förening innebär att han har stor insyn i den svenska fondmarknaden. För denna studie vägde fördelarna med datorstödda intervjuer tyngre än traditionella personliga intervjuer. Då detta var ett önskemål och krav från merparten av fondförvaltarna hade vi annars tvingats minska antalet deltagande fondförvaltare vid personliga intervjuer. Vidare hade administration, transport och själva intervjuförförandet inte varit genomförbart med samma antal fondförvaltare givet den tidsram som detta arbete måste följa. Därtill är det vår tolkning att de flesta fondförvaltare inte borde ha svårigheter att uttrycka sig skriftligt Vi är dock medvetna om de nackdelar en datorstödd intervju kan medföra. Exempelvis, den dynamik som är förbehållet en intervju som hålls genom ett möte där oväntade följdfrågor och dylikt kan dyka upp under samtalet, försökte vi täcka upp genom att meddela fondförvaltarna att ett uppföljningsbrev kunde bli aktuellt vid eventuella oklarheter eller liknande. Slutligen hoppades vi på att ett distanstagande till intervjuerna över e-post inte skulle uppkomma då flera fondförvaltare uttryckligen föredrog detta framför ett möte. Detta visade sig senare i utfallet. Av de nio fondförvaltare som över telefon hade tackat ja till en medverkan i studien och lovat att svara på våra frågor över e-post, förekom endast tre bortfall. Samtidigt som fler respondenter hade bidragit till en mer fullständig beskrivning av konkurrensen på den svenska fondmarknaden ur fondförvaltarnas perspektiv, ansåg vi att sex fondförvaltare var tillräckligt många för att kunna genomföra undersökningen och återge en nyanserad bild av branschens konkurrensituation. Totalt bygger således studien på erfarenheter och uppgifter från sex fondförvaltare samt Fondbolagens förening. 3.5 Forskning och etik Vetenskapsrådets riktlinjer Att använda intervju som undersökningsmetod medför en rad faktorer att ha i åtanke. Vetenskapsrådet har utarbetat fem kravpunkter som har sitt stöd i etikprövningslagen 1 angående hur intervjuer bör utformas och hanteras (Dalen 2007). Av dessa punkter är det framför allt tre som är relevanta för vår studie; krav på samtycke, krav på att bli informerad och krav på konfidentialitet. Då vår studie behandlar känslig information från fondförvaltarnas sida ansåg vi det viktigt att nämna några rader kring detta. 1 Lag om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460, 17-18) 14

16 Samtycket till en undersökning ska vara frivilligt, uttryckligt och preciserat till viss forskning. Vidare är ett samtycke giltigt endast om intervjupersonen har fått information innan undersökningen inleds. De ska också kunna avbryta sin medverkan när som helst. Intervjupersonen ska även informeras om det övergripande syftet och vem som bär ansvaret. Kravet på konfidentialitet innebär att alla uppgifter om intervjupersonerna ska antecknas, lagras och avrapporteras på sådant sätt att det är omöjligt för utomstående personer att identifiera intervjupersonerna (Dalen 2007:21-23) Hur etikproblematik behandlas i denna studie Vi har försökt ta hänsyn till de etiska problem som kan uppstå kring intervjuer vid genomförandet av denna studie. Första kontakten med samtliga fondförvaltare skedde via telefon där vi presenterade oss själva, vår bakgrund och vår studie. De fondförvaltare som var intresserade att delta fick ett introduktionsbrev via e-post, där informationen från samtalet sammanfattades. Med frågeformuläret bifogades ett informationsbrev som innehöll information om uppsatsen, dess syfte samt varje fondförvaltares rättigheter vid deltagande. Slutligen är inga fondförvaltare nämnda vid namn, på deras begäran. 4. EMPIRISK REDOGÖRELSE 4.1 Hotet från potentiella nyetablerare Om fondförvaltarna upplever ett starkt eller svagt hot från potentiella nyetablerare bestäms av vilka inträdeshinder det finns till marknaden. Det avgörs bland annat av kundernas lojalitet, regleringar, tillgång till distributionskanaler, om det förkommer stordriftsfördelar i branschen och huruvida fondförvaltning är en kapitalintensiv verksamhet eller inte Inträdeshinder; uppstartskostnader, distribution och kundlojalitet Fondförvaltarna i vår studie identifierar några olika inträdeshinder till den svenska fondmarknaden. Uppstartskostnader och administration togs upp av tre fondförvaltare som främsta hindret för nyetablering. Inom uppstartskostnader nämndes datorsystemstöd som en stor kostnad, främst kundhanteringssystemet CRM 2 och system för själva portföljförvaltningen. Vidare är fondförvaltning en verksamhet med relativt små marginaler vilket kan göra det svårt för nyetablerade fondförvaltare att till en början nå de kritiska volymer som 2 Client Relationship Management 15

17 krävs för att det ska vara lönsamt. Uppskattningsvis bör det förvaltade kapitalet uppgå till cirka 3 till 4 miljarder kronor. Som ett inträdeshinder av administrativ karaktär syftade förvaltarna på rutiner för hantering och lagring av information med hänsyn till de regleringar som fondmarknaden kontrolleras av. Varje aktör måste ha tillstånd från Finansinspektionen och följa de regler som gäller för fondförvaltning. Kostnaden för administration kring detta uppfattades som ett hinder av två fondförvaltare som tillfrågades. Andra fondförvaltare hävdar istället bestämt att distributionen är ett inträdeshinder. Då marknaden domineras av ett fåtal distributörer, det vill säga nätbaserade återförsäljare av fonder, kan det vara svårt att nå ut till möjliga kunder. En fondförvaltare uppmärksammar också att detta försvåras ytterligare av bankernas dominans. Denna bild bekräftas av Fondbolagens Förening. Förutom storbankernas fondtorg samt några försäkringsbolag finns det i princip endast fyra andra distributörer av fonder; Avanza, Nordnet, Fondmarknaden och Mina fonder. Samtliga fondförvaltare är eniga om att de flesta kunder är lojala men två företag vill snarare benämna detta som passivitet. Merparten av investerarna på fondmarknaden agerar genom sin bank, som en alternativ placering till sparkontot. För dessa personer är fonder en "lågintresseprodukt" som inte tillägnas tid eller energi att sätta sig in i. Att befinna sig i PPM:s utbud är därför en väldigt viktig distributionskanal då det är ett sätt att komma runt bankernas dominans. Konkurrensen är dock hård; i PPM-systemet finns det över 800 fonder att välja på och de flesta som väljer fonder själva och är aktiva pensionssparare i PPM är inte lojala. Om fonden uppvisar en sämre avkastning innebär det ofta att investerare byter till en annan fond i systemet Stordriftsfördelar och kapitalintensitet Samtliga fondförvaltare anser att det i hög grad förekommer stordriftsfördelar i branschen. Eftersom fonder är vad nationalekonomer kallar för "icke rivaliserande varor", det vill säga att en persons konsumtion inte tränger undan en annan persons konsumtion av varan, kostar det ingenting för fondförvaltaren att låta ytterligare en investerare placera i fonden när fonden väl finns på plats. Ökat inflöde till fonden innebär således alltid ökad lönsamhet för fondförvaltaren. Dessutom kommer stordriftsfördelarna av att arbetsbelastningen inte ökar med antalet investerare i fonden. En förvaltare menar dock att det inte är fullt så enkelt. Om stordriftsfördelarna medför en högre vinst, måste mer resurser och tid avsättas till avdelningar som marknadsföring, säljsupport och administration för att ge bättre service till investerarna. 16

18 I kontrast till fonders gynnsamma icke rivaliserande egenskaper kan det uppstå problematik kring antalet fonder ett företag väljer att förvalta. Detta påtalas som en flaskhals enligt en fondförvaltare, då varje fond kräver mycket omsorg i form av informationsinhämtning. Portföljen måste hela tiden bevakas vilket fordrar fler anställda som kan sköta fonderna. Flertalet förvaltare menar att det är just personalen som kostar mest bortsett från uppstartskostnaderna i form av systemlicenser för kundhanterings- och informationssystem. Därför anser förvaltarna att deras verksamhet inte är särskild kapitalintensiv eftersom den största delen av kapitalet inte binds i anläggningstillgångar. Endast en förvaltare tyckte att fondförvaltning kunde betecknas kapitalintensivt eftesrom samtliga funktioner sköts av det egna företaget. Det var samma förvaltare som ansåg att dessa funktioner i företaget skulle förbättras och därmed krävde mer resurser vid en ökad lönsamhet från stordriftsfördelar. 4.2 Hotet från köparens förhandlingsstyrka och makt Om fondförvaltarna upplever ett starkt eller svagt hot från köparens förhandlingsstyrka och makt bestäms huvudsakligen av vilken karaktär deras kundsegment har och hur priskänsliga dessa kunder är Kundsegment och priskänslighet Fondförvaltarnas tre kundgrupper identifieras som; privatpersoner, professionella investerare och distributörerna Avanza, Nordnet, Fondtorget och Mina fonder. Svaren kretsade uteslutande kring privatpersonerna och distributörerna i diskussionen kring köparens förhandlingsstyrka och makt. Förvaltarna är överens om att privatkunderna tenderar att fokusera mer på den historiska avkastningen i fonden, snarare än avgifter. I övrigt når fondförvaltarna sina investerare genom tredjepartsdistributörer och då är det dessa företag som utgör själva kunden. Fondtorg, PPMförvaltare och andra distributörer är mer priskänsliga än privatpersoner och har stark förhandlingsstyrka enligt förvaltarna i vår undersökning. Att finnas med i deras fondutbud anses vara viktigt då antalet distributörer är få. De kan därför vara mycket selektiva och ställer ofta olika fondförvaltare mot varandra vid upphandlingar. 4.3 Hotet från leverantörens förhandlingsstyrka och makt Om fondförvaltarna upplever ett starkt eller svagt hot från leverantörens förhandlingsstyrka och makt bestäms av vilken typ av leverantörer företaget har och hur beroende de är av dem. Då vi upplevde att denna del av vår teoretiska modell inte är direkt applicerbar på fond- 17

19 förvaltares affärsmodell uppmanade vi förvaltarna att bidra med kommentarer och tankar kring detta Identifiering av leverantörer Alla fondförvaltare utom en är övertygade om att deras verksamhet inte hade några leverantörer i ovanstående bemärkelse. En fondförvaltare har vid några få tillfällen anlitat externa förvaltare till sina fonder, vilket kan betecknas som en "leverantör", men nästan uteslutande sköts allting kring förvaltningen inom företagen. Detta kan härledas till att själva förvaltningen är kärnkompetensen därmed behövs inte eller önskas inte extern hjälp. Någon leverantör som bidrar till förädlingen av en fond visade sig vara svårt att identifiera om vi utgår från fondförvaltarnas svar. Två förvaltare nämner IT-leverantörer och datakonsulter medan två andra angav fondtorgen och marknadsplatser. En fondförvaltare anger banker som "leverantör" eftersom de hanterar värdepappersförvaring, likvidtransaktioner och affärsverkställning. Samma förvaltare menade att informationsförmedlare, som exempelvis Bloomberg och Reuters samt de företag som levererar kundhanteringssystem, kan likställas med "leverantörer" till fondförvaltarens verksamhet. Att endast en fondförvaltare med säkerhet identifierar sina "leverantörer" gjorde oss fundersamma men inte förvånade. Uppföljningsfrågorna handlade därför till stor del om banken och informationsförsörjare ansågs som leverantörer för fonden (se bilaga 3). Dock bekräftas det inte av någon av de andra förvaltarna. De är istället överens om att bankens tjänster inte bidrar till produktförädling i leverantörssyfte och att de endast är nödvändiga för att verksamheten ska fortsätta Beroendeförhållandet till "leverantörerna" Enligt den fondförvaltare som ansåg att banker är en "leverantör" är också beroendet till banken högt. Att byta "bankleverantör" innebär en oerhört arbetskrävande process då banken förvarar fondens värdepapper och många rutiner måste läggas om och anpassas för en ny bank. Även "informationsleverantör" är arbetsmässigt krävande att byta ut eftersom många av fondförvaltarnas processer och tillvägagångssätt vid inhämtning och lagring av information är speciellt anpassade för en viss informationsleverantör. Inte heller detta bekräftades vid uppföljningsfrågor till resterade fondförvaltare, som inte håller med om att det är tidskrävande och kostsamt att byta "bankleverantör". 18

20 4.4 Hotet från substitutprodukter Om fondförvaltarna upplever ett starkt eller svagt hot från substitutprodukter bestäms av vilka substitut som finns till fonder och vad kunderna tjänar respektive förlorar på att övergå till dessa substitutprodukter Identifiering substitut Merparten av de tillfrågade fondförvaltarna anger börshandlade fonder, så kallade ETF:er (engelska: Exchange Traded Fund) vilka oftast är indexbaserade fonder, som huvudsakligt substitut till fonder. Dessa handlas ofta till ett lägre pris vilket givetvis lockar många kunder. Nackdelen är att de inte ger möjlighet att få bättre avkastning än det index den följer, till skillnad från en fond som i bästa fall ger övervinster. Därför menar en fondförvaltare att dessa konkurrerar mer med traditionella indexfonder än med aktivt förvaltade aktiefonder. Strukturerade produkter nämns också som substitutprodukter till fonder av flertalet fondförvaltare. Strukturerade produkter är finansiella produkter som kombinerar olika finansiella instrument, exempelvis aktier, optioner, terminer. En fondförvaltare förklarar att denna investeringsform har tagit andelar på marknaden då den innebär bättre marginaler för utgivaren samtidigt som produkten är förhållandevis trygg för investeraren. Strukturerade produkter har vanligtvis kapitalskydd och risken att förlora pengar är begränsad. Vidare nämns egenförvaltning som ett fullgott substitut till fonder, där investeraren hanterar sin egen portfölj med traditionell aktiehandel. Dock påpekar en förvaltare att detta hot har minskat för tillfället då många har förlorat mycket pengar genom egna aktieaffärer under finanskrisen. Då är fonder i regel är en mycket enklare och säkrare investeringsform. En undersökning från 2008 gjord av Finansinspektionen visar dock att investerare som själva sätter ihop en fondportfölj i genomsnitt har genererat högre avkastning än professionella förvaltare, enligt Fondbolagens förening Transaktionskostnader och differentiering Att byta fondförvaltare innebär inga transaktionskostnader för investeraren enligt samtliga sex fondförvaltare. Tvärtemot, kan ett byte till exempelvis ett ETF-instrument innebära ett lägre pris för handeln enligt tre av dem. Här håller dock två fondförvaltare inte med; en påpekar att det är en ganska vanligt förekommande men felaktig uppfattning att ETF:er är billigare än fonder. Förvaltaren hävdar att avgifterna ofta är dolda och att det är vanligt att både förvaltningsavgift, courtage (avgift för passiva mäklarhus) och spread (skillnaden mellan köp- 19

21 och säljpris; den differens som utställaren tar i avgift för sin tjänst) summeras upp till en hög kostnad vid handel av sådana instrument. Fondmarknaden är också mer genomlyst i större utsträckning då samtliga avgifter måste redovisas i årsberättelsen en regel som inte gäller för nya strukturerade produkter. Detta tas också upp som en nackdel på en jämförelse gjord av Konsumenternas bank- och finansbyrå där de skriver att priset för kapitalskyddet består i en rad olika avgifter. Exempelvis tar både den som ställt ut optionen och den som "byggt" produkten ut avgifter. En strukturerad produkt har också en bestämd löptid och pengarna placeras i en fast investering. (Konsumenternas bank- och finansbyrå, 2010). Fondbolagens förening menar också att strukturerade produkter ofta är komplicerade finansiella instrument till skillnad från fonder, som kräver en mycket högre grad av kunskap från investerarens sida. Det är bland annat svårt att se vad den reella avkastningen i en strukturerad produkt är på förhand, då finstilta villkor ofta påverkar vinsterna. Samtliga fondförvaltare är överens om att risktagandet förändras när man går över till en substitutprodukt. För traditionell aktiehandel så ökar risken avsevärt då man själv måste följa marknaden, nyheter och rapporter samt kunna extrahera information som kan påverka portföljen. Alla tillfrågade fondförvaltare anser att deras verksamhet konkurrerar med substitutprodukterna genom kompetens, erfarenhet och god analytisk förmåga. Den aktiva förvaltningen ska leverera en avkastning över genomsnittet givet en viss risknivå. Eftersom detta kräver en kompetens som är dyr relativt till de system som räknar ut och skapar exempelvis ETF:er eller indexfonder, har också fonder en högre avgift än dessa. 4.5 Hotet från branschkonkurrenter Om fondförvaltarna upplever ett starkt eller svagt hot från branschkonkurrenter bestäms av vilka konkurrenterna är, vilket konkurrensmedel de använder och hur tillväxten på fondmarknaden ser ut Identifiering av konkurrenter De tillfrågade fondförvaltarna menar att deras största konkurrenter har starka varumärken, finns på samma marknadsplatser och framför allt har bra historisk avkastning. Fem av sex förvaltare var överens om att de största konkurrenterna är förvaltare inom samma segment med liknande fonder som de själva erbjuder. En fondförvaltare ansåg istället att de förvaltare som erbjuder någonting helt annat, andra typer av fonder eller annan geografisk spridning, 20

22 utgör de största hoten. En av de utlandsbaserade fondförvaltarna i undersökningen menar att de i huvudsak konkurrerar med andra utlandsbaserade företag snarare än de svenska, eftersom de lokala fondförvaltarna inte kan konkurrera med deras internationella utbud av fonder Konkurrensmedel "Det enda som påverkar oss är när våra konkurrenter har bättre avkastning än vad vi har, allt annat är sekundärt". Denna kommentar från en av fondförvaltarna sammanfattar samtliga sex förvaltares syn på vilket konkurrensmedel som råder i branschen. Det är den historiska avkastningen som gäller, och helst ska fondförvaltaren finnas med på en lista över de bästa fonderna de senaste åren. Fondens avgift har alltså en klart underordnad betydelse. Andra konkurrensmedel som tas upp är varumärkeskännedom och stabilitet hos företaget, vilket visade sig vara särskilt viktigt under den senaste finanskrisen enligt en förvaltare. Då blev kunderna extra känsliga och sökte sig till gamla, trygga företag. En annan fondförvaltare nämner även att bra service till kunderna i form av fondinformation, förvaltarkommentarer och marknadsanalys spelar roll som komplement till den historiska avkastningen Fondbranschens tillväxtpotential Det råder till viss del delade meningar hos fondförvaltarna huruvida branschen har vuxit eller minskat på sista tiden och vad det innebär för framtiden. Någon upplever att fondmarknaden växer sig starkare för varje år och att det generellt tillkommer fler och fler fondförvaltare. En annan menar att branschen tvärtom har konsoliderats och att finanskrisen har slagit ut förvaltare och hedgefonder. En tredje ser en ökning i just hedgefonder och två fondförvaltare är överens om att fler och fler utländska fondförvaltare har etablerat sig på den svenska marknaden och att den trenden borde hålla i sig. Sammantaget verkar trots allt de flesta fondförvaltare vara överens om att konkurrenssituationen har förändrats. Fyra förvaltare anger en ökad närvaro av utländska fondförvaltare som skäl till detta. En förvaltare tror också att privatpersoner i ljuset av krisen kommer att öka sitt sparande i framtiden i takt med att fler, mindre aktörer kommer in på marknaden. Dessa kan då erbjuda alternativa produkter och speciella regioner, vilket kommer att bredda utbudet för investerare. En förvaltare är mer skeptiskt och menar att många nya fondförvaltare som försöker ta sig in i branschen misslyckas. Fondbolagens förening menar att båda fallen stämmer. Å ena sidan har branschen konsoliderats, bland annat genom Swedbank Roburs 21

Vi gör förändringar i Access Trygg den 2 april 2014

Vi gör förändringar i Access Trygg den 2 april 2014 Stockholm mars 2014 1(3) Vi gör förändringar i Access Trygg den 2 april 2014 Vår ambition är att erbjuda dig ett modernt och attraktivt utbud av fonder med hög kvalitet. Det innebär att vi kontinuerligt

Läs mer

Fondförmögenheterna stiger utan att avgifterna sjunker En studie genomförd av AMF Pension Fondförvaltning AB

Fondförmögenheterna stiger utan att avgifterna sjunker En studie genomförd av AMF Pension Fondförvaltning AB x Fondförmögenheterna stiger utan att avgifterna sjunker En studie genomförd av AMF Pension Fondförvaltning AB För frågor, kontakta Fredrik Nordström, VD AMF Pension Fondförvaltning, 070-219 35 20 Fondavgifterna

Läs mer

Fondspara. råd, tips & nyheter. www.fondspara.se

Fondspara. råd, tips & nyheter. www.fondspara.se Fondspara 2006 råd, tips & nyheter www.fondspara.se Fondspara 2006 Det är bra att spara för sin trygghet och för att förverkliga önskemål. Att spara i fonder är ett mycket bra alternativ och valfriheten

Läs mer

Fondspara. råd, tips & nyheter. www.fondspara.se

Fondspara. råd, tips & nyheter. www.fondspara.se Fondspara 2007 råd, tips & nyheter www.fondspara.se Välkommen till Fondspara 2007 Du håller i din hand en liten folder som innehåller det viktigaste att känna till om fondsparande. Fonder är en fantastisk

Läs mer

Handledning för broschyren Fonder

Handledning för broschyren Fonder Handledning för broschyren Fonder Broschyren Fonder är framtagen av Fondbolagens förening i samarbete med det landsomfattande nätverket Gilla Din Ekonomi som drivs av Finansinspektionen. Broschyren innehåller

Läs mer

Fondspara. råd, tips & nyheter

Fondspara. råd, tips & nyheter Fondspara 2005 råd, tips & nyheter Nyheter 2005 Arv- och gåvoskatt avskaffas 1 januari 2005. Gränsen för förmögenhetsskatt för makar och sambor med gemensamma barn höjs till 3 miljoner kronor och är oförändrad

Läs mer

Avgifterna på fondmarknaden 2011

Avgifterna på fondmarknaden 2011 Avgifterna på fondmarknaden 2011 1 AMF Fonder 2 sid 5 sid 6 sid 7 sid 8 sid 10 sid 11 sid 12 sid 12 sid 14 sid 16 sid 18 Sammanfattning Om rapporten Begränsningar Utveckling av fondförmögenhet och nettosparande

Läs mer

Avgifterna på fondmarknaden 2012

Avgifterna på fondmarknaden 2012 Avgifterna på fondmarknaden 2012 En rapport gjord av AMF Fonder sid 1 Hur utvecklas fondernas avgifter? AMF Fonder har för sjätte året i rad undersökt hur avgifterna på den svenska fondmarknaden utvecklas.

Läs mer

Kvinnor och män som fondsparare 2012

Kvinnor och män som fondsparare 2012 och män som fondsparare 2012 Fondbolagens förening Oktober 2012 Följande rapport grundar sig på en fondspararundersökning som på uppdrag av Fondbolagens förening har genomförts av TNS Sifo Prospera under

Läs mer

Fondspara 2010. råd, tips & nyheter FONDSPARA.SE

Fondspara 2010. råd, tips & nyheter FONDSPARA.SE Fondspara 2010 råd, tips & nyheter FONDSPARA.SE 1 Välkommen till Fondspara 2010 Du håller i din hand en liten folder som innehåller det viktigaste att känna till om fondsparande. Alla kan genom att spara

Läs mer

Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Ethica Balanserad

Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Ethica Balanserad Stockholm juni 2012 1 (3) Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Ethica Balanserad Vi arbetar ständigt med att utveckla vår förvaltning och de tjänster vi levererar till våra kunder. Som

Läs mer

Företagsinformation - Mobilis Kapitalförvaltning AB

Företagsinformation - Mobilis Kapitalförvaltning AB Företagsinformation - Mobilis Kapitalförvaltning AB FAKTA Mobilis Kapitalförvaltning AB Stortorget 13 252 20 HELSINGBORG Tel. 042-13 44 04 (vxl) Fax. 042-13 44 09 E-post info@mobiliskapital.se Hemsida

Läs mer

Avgifterna på fondmarknaden 2013En rapport

Avgifterna på fondmarknaden 2013En rapport Avgifterna på fondmarknaden En rapport gjord av AMF Fonder sid 1 Hur utvecklas fondernas avgifter? AMF Fonder har för sjunde året i rad undersökt hur avgifterna på den svenska fondmarknaden utvecklas.

Läs mer

Utkast till lagrådsremiss om förslag till ändringar i premiepensionssystemet

Utkast till lagrådsremiss om förslag till ändringar i premiepensionssystemet Finansdepartementet Fi2005/5690 Postadress: 103 33 Stockholm Besöksadress: Drottninggatan 21 Utkast till lagrådsremiss om förslag till ändringar i premiepensionssystemet Sammanfattning: Aktiespararna är

Läs mer

Peter von Euler peeu01@handelsbanken.se

Peter von Euler peeu01@handelsbanken.se Peter von Euler peeu01@handelsbanken.se Lanserade den första börshandlade fonden i Norden, redan år 2000 Först i världen med negativ exponering och hävstång Förvaltar ca 20 000 mkr fördelat på 10 fonder

Läs mer

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009 Nordnet Bank AB Arturo Arques Inledning Riksdagen och arbetsmarknadens parter har i praktiken tvingat alla löntagare att själva ta ansvar för sin pensionsförvaltning

Läs mer

Avgifterna på fondmarknaden 2014

Avgifterna på fondmarknaden 2014 Avgifterna på fondmarknaden 2014 2 Hur utvecklas fondernas avgifter? AMF Fonder har för åttonde året i rad undersökt hur avgifterna på den svenska fondmarknaden utvecklas. Syftet med denna rapport är att

Läs mer

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS Ekonomi känns ofta obegripligt och skrämmande, men med små åtgärder kan du få koll på din ekonomi och ta makten över dina pengar. Genom årens gång har det blivit allt viktigare

Läs mer

Fondsparandet i Europa och Sverige

Fondsparandet i Europa och Sverige Fondsparandet i Europa Fondbolagens Förening 8124 Fondsparandet i Europa och Sverige Nyligen publicerade EFAMA (European Fund and Asset Management Association) Fact Book 28 som innehåller en sammanställning

Läs mer

Fondkollen RÅD, TIPS & NYHETER. www.fondkollen.se

Fondkollen RÅD, TIPS & NYHETER. www.fondkollen.se Fondkollen 2012 RÅD, TIPS & NYHETER www.fondkollen.se 1 Välkommen till Fondkollen 2012 I denna folder finns det viktigaste att känna till om fondsparande. Genom att spara i fonder kan alla få del i placeringar

Läs mer

Fondkollen FAKTA, TIPS & NYHETER. www.fondkollen.se 1

Fondkollen FAKTA, TIPS & NYHETER. www.fondkollen.se 1 Fondkollen 2013 FAKTA, TIPS & NYHETER www.fondkollen.se 1 Välkommen till Fondkollen 2013 I denna folder finns det viktigaste att känna till om fondsparande. Dessutom finns en app och sajten www.fondkollen.se

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Robur Access Hedge. Ett nytt sätt att fondspara

Robur Access Hedge. Ett nytt sätt att fondspara Robur Access Hedge Ett nytt sätt att fondspara Är du redo för en ny syn på fondsparande? Nu har vår fond-i-fondfamilj utökats med en intressant och snabbt växande sparform. Med Robur Access Hedge kan du

Läs mer

Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Ethica Stiftelse

Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Ethica Stiftelse Stockholm juni 2012 1 (3) Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Ethica Stiftelse Vi arbetar ständigt med att utveckla vår förvaltning och de tjänster vi levererar till våra kunder. Som

Läs mer

Fondspararundersökning 2012

Fondspararundersökning 2012 Fondspararundersökning 2012 Undersökningen 1 500 telefonintervjuer i ett slumpmässigt draget urval av svenskar i åldern 18-79 år med deklarerad inkomst, genomförda under perioden 6 februari tom 1 april

Läs mer

Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet

Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet 2014-08-21 Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet Prostatacancerförbundet har ansvar för att bevara och förränta förbundets medel på ett försiktigt och ansvarsfullt sätt. Centralt

Läs mer

Yttrande över lagrådsremiss om Ändringar i premiepensionssystemet

Yttrande över lagrådsremiss om Ändringar i premiepensionssystemet 2009-06-08 Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen 103 33 Stockholm Till Finansdepartementet (Fi2005/5690) Yttrande över lagrådsremiss om Ändringar i premiepensionssystemet Fondbolagens förening

Läs mer

Fondkollen 2011. råd, tips & nyheter FONDKOLLEN.SE

Fondkollen 2011. råd, tips & nyheter FONDKOLLEN.SE Fondkollen 2011 råd, tips & nyheter FONDKOLLEN.SE 1 Välkommen till Fondkollen 2011 I denna folder finns det viktigaste att känna till om fondsparande. Genom att spara i fonder kan alla få del i placeringar

Läs mer

Copyright 2010 TNS SIFO Prospera AB 1

Copyright 2010 TNS SIFO Prospera AB 1 Fondspararundersökning d 2010 Copyright 2010 TNS SIFO Prospera AB 1 Genomförande Hela Urvalet 1 501 personer iåld åldrarna 1874 18-74 år med deklarerad d inkomst Fondsparare Alla som sparar i fonder, privata

Läs mer

En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010

En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010 En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010 Bakgrund Riksdagen och arbetsmarknadens parter har i praktiken tvingat alla löntagare att själva ta ansvar för sin pensionsförvaltning utan att förvissa

Läs mer

Kvinnor och män som fondsparare

Kvinnor och män som fondsparare och män som fondsparare Rapportförfattare: Fredrik Hård af Segerstad, Fondbolagens förening December 2010 Om undersökningen: Följande rapport grundar sig på en fondspararundersökning som på uppdrag av

Läs mer

Publicering av fonders innehav på Finansinspektionens hemsida

Publicering av fonders innehav på Finansinspektionens hemsida 2004-09-07 = Verkställande direktören FI Dnr 04-435-313 Enligt sändlista Publicering av fonders innehav på Finansinspektionens hemsida Sammanfattning Finansinspektionen återgår i samband med kvartalsrapporteringen

Läs mer

INFORMATIONSBROSCHYR. Carnegie Fund of Funds International. Utländsk specialfond

INFORMATIONSBROSCHYR. Carnegie Fund of Funds International. Utländsk specialfond INFORMATIONSBROSCHYR Carnegie Fund of Funds International Utländsk specialfond Informationsbroschyren avser Carnegie Fund of Funds International, utländsk specialfond med tillstånd enligt 1 kap. 9 lagen

Läs mer

Examensfrågor: Fondspara

Examensfrågor: Fondspara Examensfrågor: Fondspara Det finns över 3000 fonder på den svenska marknaden med olika inriktning. Strax över 70 procent av alla barn har sparande i fonder. Nu till frågorna G Ska man välja att spara i

Läs mer

Fondspararundersökningen 2014

Fondspararundersökningen 2014 Fondspararundersökningen 2014 TNS Sifo Prospera har genomfört 1 500 telefonintervjuer, i ett slumpmässigt urval av svenskar i åldern 18-76 år med deklarerad inkomst, genomförda under perioden 9 januari

Läs mer

E. Öhman J:or Fonder AB

E. Öhman J:or Fonder AB E. Öhman J:or Fonder AB Godkänd av Styrelsen Dokumentnamn 2013-08-29 Instruktion för utförande av order och placering av order hos tredje part m.m. Upprättad av Dokumentnummer Version Compliancefunktionen

Läs mer

Själva handeln, eller fondbytet, tar 2-3 dagar. Ytterligare dagar för administration, bland annat den första dagen då det enda som händer är att

Själva handeln, eller fondbytet, tar 2-3 dagar. Ytterligare dagar för administration, bland annat den första dagen då det enda som händer är att 1 1. Det finns tre syften med premiepensionen. För det första ger ett fonderat system pensionsspararna möjlighet att investera på kapitalmarknaden och därigenom tillgodogöra sig den riskpremie som sådana

Läs mer

Trend. Granit Trend 50 / Granit Trend 100

Trend. Granit Trend 50 / Granit Trend 100 Trend Granit Trend 50 / Granit Trend 100 Fonderna investerar i olika aktieoch obligationsfonder enligt en förvaltningsmodell som syftar till att fånga upp positiva trender i marknaden och undvika nedgångar.

Läs mer

Viktig information för dig som sparar i Swedbank Robur Action och Swedbank Robur Solid

Viktig information för dig som sparar i Swedbank Robur Action och Swedbank Robur Solid Stockholm augusti 2012 1 (3) Viktig information för dig som sparar i Swedbank Robur Action och Swedbank Robur Solid Vår ambition är att erbjuda dig ett modernt och attraktivt utbud av fonder med hög kvalitet.

Läs mer

Anmälan mot Avanza Bank AB avseende vissa marknadsföringsåtgärder

Anmälan mot Avanza Bank AB avseende vissa marknadsföringsåtgärder Finansinspektionen Enheten för konsumentskydd Box 7821 103 97 Stockholm Stockholm 2014-03-19 Anmälan mot Avanza Bank AB avseende vissa marknadsföringsåtgärder (516401-6718) anmäler härmed Avanza Bank AB

Läs mer

XACT Bull och XACT Bear. Så fungerar XACTs börshandlade fonder med hävstång

XACT Bull och XACT Bear. Så fungerar XACTs börshandlade fonder med hävstång XACT Bull och XACT Bear Så fungerar XACTs börshandlade fonder med hävstång 1 Så fungerar fonder med hävstång Den här broschyren är avsedd att ge en beskrivning av XACTs börshandlade fonder ( Exchange Traded

Läs mer

Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling

Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling Förra året kunde vi i Sverige för första gången välja var en del av våra offentliga pensionspengar den s.k. premiepensionen

Läs mer

Handel med ETF:er i primär- & sekundärmarknaden

Handel med ETF:er i primär- & sekundärmarknaden Handel med ETF:er i primär- & sekundärmarknaden Jacob Sternius, Chef ETF, Carnegie Fonder Carnegie Investment Bank AB Primär och sekundärmarknad Fondbolag Andelar Aktiekorg Market maker Market maker Market

Läs mer

Företagsobligationsfond Lux läggs samman med Företagsobligationsfond den 24 april 2014

Företagsobligationsfond Lux läggs samman med Företagsobligationsfond den 24 april 2014 Stockholm februari 2014 1(4) Företagsobligationsfond Lux läggs samman med Företagsobligationsfond den 24 april 2014 Du sparar i Swedbank Robur International Corporate Bond Sub Fund, (Företagsobligationsfond

Läs mer

Placeringspolicy Stiftelsen Demensfonden

Placeringspolicy Stiftelsen Demensfonden 1 Placeringspolicy Stiftelsen Demensfonden 1. Syfte med placeringspolicyn I vilka tillgångar och med vilka limiter kapitalet får placeras Hur förvaltningen och dess resultat ska rapporteras Hur ansvaret

Läs mer

För några av er kanske strukturerade placeringar är okänt medan andra kanske upplever placeringsformen som snårig. Vilka möjligheter och risker finns

För några av er kanske strukturerade placeringar är okänt medan andra kanske upplever placeringsformen som snårig. Vilka möjligheter och risker finns 1 För några av er kanske strukturerade placeringar är okänt medan andra kanske upplever placeringsformen som snårig. Vilka möjligheter och risker finns det? Under detta pass ska jag besvara frågorna Vad,

Läs mer

Aktivt förvaltade ETF:er

Aktivt förvaltade ETF:er Aktivt förvaltade ETF:er Alpcot Capital Management Avanza Forum 19 mars 014 1 4 Alpcot Capital Management Traditionell ETF Aktivt förvaltad ETF Alpcot Russia UCITS ETF 1 1 Alpcot Capital Management Ltd

Läs mer

Instruktion för bästa resultat vid utförande av order

Instruktion för bästa resultat vid utförande av order Instruktion för bästa resultat vid utförande av order Instruktion: Fastställd: Revision: Instruktionsansvarig: Instruktion för bästa resultat vid utförande av order 2011-12-20 av verkställande direktör

Läs mer

Absolutavkastning Plus, Svensk Likviditetsfond och Svensk Obligationsfond MEGA läggs samman med Räntefond Kort Plus

Absolutavkastning Plus, Svensk Likviditetsfond och Svensk Obligationsfond MEGA läggs samman med Räntefond Kort Plus Stockholm mars 2014 1(5) Absolutavkastning Plus, Svensk Likviditetsfond och Svensk Obligationsfond MEGA läggs samman med Räntefond Kort Plus Du sparar i en eller i flera av nedanstående luxemburgregistrerade

Läs mer

Fondsparandets fördelning

Fondsparandets fördelning 215-2-4 Fondsparandets fördelning 214 Utmärkande för 214 var att hushållen främst nettosparade i fonder via investeringssparkonto, 51 miljarder. Hushållens övriga fondsparande via premiepensionen, förvaltarregistrerat

Läs mer

Sammanfattning 2014:1

Sammanfattning 2014:1 Sammanfattning Äldreomsorg är en viktig välfärdstjänst som tar betydande ekonomiska resurser i anspråk. I dag går var femte kommunal skattekrona till vård och omsorg om äldre. En tydlig trend är att allt

Läs mer

Placeringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor

Placeringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor www.handelsbanken.se/mega Strategiobligation SHB FX 1164 Placeringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor Strategierna har avkastat 14,5 procent per år sedan år 2000 Låg korrelation

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Fondåret 2012 över förväntan

Fondåret 2012 över förväntan Pressmeddelande STOCKHOLM 2013-01-14 Fondåret 2012 över förväntan Stora insättningar i december bidrog till att nettosparandet i fonder totalt under 2012 uppgick till 75 miljarder kronor. Nysparandet under

Läs mer

EXCEED CAPITAL SVERIGE AB RIKTLINJER FÖR UTFÖRANDE AV ORDER SAMT INFORMATION OM INCITAMENT FASTSTÄLLD AV STYRELSEN DEN 22 SEPTEMBER 2014

EXCEED CAPITAL SVERIGE AB RIKTLINJER FÖR UTFÖRANDE AV ORDER SAMT INFORMATION OM INCITAMENT FASTSTÄLLD AV STYRELSEN DEN 22 SEPTEMBER 2014 EXCEED CAPITAL SVERIGE AB RIKTLINJER FÖR UTFÖRANDE AV ORDER SAMT INFORMATION OM INCITAMENT FASTSTÄLLD AV STYRELSEN DEN 22 SEPTEMBER 2014 INNEHÅLL 1. INLEDNING 2. DEN RELATIVA VIKT SOM TILLMÄTS OLIKA FAKTORER

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Placeringspolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions styrelse 2012-06-02 Dokumentansvarig: Ekonomichef Innehåll Syfte... 2 Förvaltningsmål...

Läs mer

Strukturinvest på två minuter

Strukturinvest på två minuter Strukturinvest på två minuter Bakgrund Strukturinvest Fondkommission grundades 2009 av två hemvändande svenskar som under sina år på några av världens ledande investmentbanker bidrog till att bygga upp

Läs mer

Fondallokering 2014-02-17

Fondallokering 2014-02-17 Fondallokering 2014-02-17 1 Stellum Låg... 2 1.1 Förvaltningsmål och riskprofil... 2 1.2 Värdering och jämförelseindex... 2 1.3 Aktuell fondallokering... 2 1.4 Portföljens prestanda jämfört med jämförelseindex...

Läs mer

FlexLiv Den nya pensionsprodukten

FlexLiv Den nya pensionsprodukten FlexLiv Den nya pensionsprodukten CATELLA FLEXLIV Den nya pensionsprodukten FlexLiv den nya pensionsprodukten ger dig de bästa egenskaperna från både traditionellt livsparande och aktiv fondförsäkring.

Läs mer

Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Contura och Swedbank Robur Kommunikationsfond

Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Contura och Swedbank Robur Kommunikationsfond 1 (3) Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Contura och Swedbank Robur Kommunikationsfond Vi arbetar kontinuerligt med att utveckla och förtydliga vårt fondsortiment. Inom vårt utbud

Läs mer

Jämför privat pensionsförsäkring Här kan du bland annat jämföra bolagens sätt att hantera utbetalning av pensionskapitalet, livslängdsantaganden och

Jämför privat pensionsförsäkring Här kan du bland annat jämföra bolagens sätt att hantera utbetalning av pensionskapitalet, livslängdsantaganden och Jämför privat pensionsförsäing Här kan du bland annat jämföra bolagens sätt att hantera utbetalning av pensionskapitalet, livslängdsantaganden och avgifter och som är öppna för nyteckning. Allmänt Traditionell

Läs mer

Placeringspolicy - Riktlinjer för kapitalförvaltning

Placeringspolicy - Riktlinjer för kapitalförvaltning 2015-05-20 Placeringspolicy - Riktlinjer för kapitalförvaltning Prostatacancerförbundet har ansvar för att bevara och förränta förbundets medel på ett försiktigt och ansvarsfullt sätt. Centralt för att

Läs mer

GENERELL CASELÖSNING

GENERELL CASELÖSNING GENERELL CASELÖSNING När ett case skall lösas finns det en uppsjö av olika metoder som kan användas. Vissa metoder lämpar sig bättre till vissa typer av case än andra. Det finns dock metoder som är relativt

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Aktie-Ansvar Ansvar Avkastningsfond - 2013 års bästa korta räntefond

Aktie-Ansvar Ansvar Avkastningsfond - 2013 års bästa korta räntefond Aktie-Ansvar Ansvar Avkastningsfond - 2013 års bästa korta räntefond Aktie-Ansvar ett av Sveriges äldsta fondbolag. 1965: Aktie-Ansvar grundas av Frikyrko- och Nykterhetsrörelsen. 1999: Stenbeckkoncernen

Läs mer

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB Denna policy är fastställd av styrelsen för Rhenman & Partners Asset Management AB (Rhenman & Partners) den 29

Läs mer

FONDBESTÄMMELSER FÖR ENTER PENNINGMARKNADSFOND

FONDBESTÄMMELSER FÖR ENTER PENNINGMARKNADSFOND FONDBESTÄMMELSER FÖR ENTER PENNINGMARKNADSFOND 1 Investeringsfondens rättsliga ställning Investeringsfondens (fonden) namn är Enter Penningmarknadsfond. Fonden är en värdepappersfond enligt lagen (2004:46)

Läs mer

SGP SVENSKA GARANTI PRODUKTER AB RIKTLINJER FÖR UTFÖRANDE AV ORDER SAMT INFORMATION OM INCITAMENT

SGP SVENSKA GARANTI PRODUKTER AB RIKTLINJER FÖR UTFÖRANDE AV ORDER SAMT INFORMATION OM INCITAMENT SGP SVENSKA GARANTI PRODUKTER AB RIKTLINJER FÖR UTFÖRANDE AV ORDER SAMT INFORMATION OM INCITAMENT Innehåll 3 1. INLEDNING 3 2. DEN RELATIVA VIKT SOM TILLMÄTS OLIKA FAKTORER VID UTFÖRANDE/VIDAREBEFORDRAN

Läs mer

Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Penningmarknadsfond och Banco Likviditetsfond

Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Penningmarknadsfond och Banco Likviditetsfond Stockholm augusti 2012 1(3) Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Penningmarknadsfond och Banco Likviditetsfond Vår ambition är att erbjuda dig ett modernt och attraktivt utbud av fonder

Läs mer

Del 17 Optionens lösenpris

Del 17 Optionens lösenpris Del 17 Optionens lösenpris Innehåll Optioner... 3 Optionens lösenkurs... 3 At the money... 3 In the money... 3 Out of the money... 4 Priset... 4 Kapitalskyddet... 5 Sammanfattning... 6 Strukturerade placeringar

Läs mer

Swedbank Robur Ethica Försiktig och Swedbank Robur Ethica Ränta slås samman den 18 april 2013

Swedbank Robur Ethica Försiktig och Swedbank Robur Ethica Ränta slås samman den 18 april 2013 Stockholm februari 2013 1(4) Swedbank Robur Ethica Försiktig och Swedbank Robur Ethica Ränta slås samman den 18 april 2013 Vår ambition är att erbjuda dig ett modernt och attraktivt utbud av fonder med

Läs mer

Vi gör förändringar i våra Premiumfonder

Vi gör förändringar i våra Premiumfonder Stockholm oktober 2014 1(4) Vi gör förändringar i våra Premiumfonder Vår ambition är att erbjuda dig ett modernt och attraktivt utbud av fonder med hög kvalitet. Det innebär att vi kontinuerligt arbetar

Läs mer

David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3. IKOT Grupp B4

David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3. IKOT Grupp B4 David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3 IKOT Grupp B4 Innehållsförteckning Kartläggning av användarens röst... 3 Marknadssegment... 3 Kundkedja... 4 Kundundersökning...

Läs mer

Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Obligationsfond och Swedbank Robur Räntefond Sverige

Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Obligationsfond och Swedbank Robur Räntefond Sverige Stockholm juli 2012 1 (3) Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Obligationsfond och Swedbank Robur Räntefond Sverige Vår ambition är att erbjuda dig ett modernt och attraktivt utbud av

Läs mer

F Ö R U T F Ö R A N D E A V O R D E R

F Ö R U T F Ö R A N D E A V O R D E R INTERNA RIKTLINJER F Ö R U T F Ö R A N D E A V O R D E R INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning... 1 2. Den relativa vikt som tillmäts olika faktorer vid utförande/vidarebefordran av order 2 2.1. Den mest likvida

Läs mer

Viktig information till dig som sparar i Folksams Tjänstemannafond Världen och Swedbank Robur Globalfond MEGA

Viktig information till dig som sparar i Folksams Tjänstemannafond Världen och Swedbank Robur Globalfond MEGA Stockholm september 2015 1(3) Viktig information till dig som sparar i Folksams Tjänstemannafond Världen och Swedbank Robur Vi har beslutat att sammanlägga Folksams Tjänstemannafond Världen med Swedbank

Läs mer

Swedbank Robur Finansfond läggs samman med Swedbank Robur Globalfond

Swedbank Robur Finansfond läggs samman med Swedbank Robur Globalfond Stockholm augusti 2012 1 (3) Swedbank Robur Finansfond läggs samman med Swedbank Robur Globalfond Vår ambition är att erbjuda dig ett modernt och attraktivt utbud av fonder med hög kvalitet. Det innebär

Läs mer

Marknadsundersökning. I samarbete med Södertörns Högskola

Marknadsundersökning. I samarbete med Södertörns Högskola Marknadsundersökning I samarbete med Södertörns Högskola Mars 28 Marknadsutvärdering i samarbete med Södertörns högskola Inneh åll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Svenska Bostadsfondens hyresgäster 4 Återförsäljare

Läs mer

5 skäl för att inte införa förmögenhetsskatt på vanligt fondsparande

5 skäl för att inte införa förmögenhetsskatt på vanligt fondsparande 5 skäl för att inte införa förmögenhetsskatt på vanligt fondsparande Fondbolagens förening Oktober 2011 STUREPLAN 6, SE-114 35 STOCKHOLM, SWEDEN, TEL +46 (0)8 506 988 00, INFO@FONDBOLAGEN.SE, FONDBOLAGEN.SE

Läs mer

FONDBESTÄMMELSER FÖR ENTER TREND RÄNTEFOND. Fonden är en värdepappersfond enligt lagen (2004:46) om investeringsfonder.

FONDBESTÄMMELSER FÖR ENTER TREND RÄNTEFOND. Fonden är en värdepappersfond enligt lagen (2004:46) om investeringsfonder. FONDBESTÄMMELSER FÖR ENTER TREND RÄNTEFOND 1 Investeringsfondens rättsliga ställning Investeringsfondens (fonden) namn är Enter Trend Räntefond. Fonden är en värdepappersfond enligt lagen (2004:46) om

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

COELI PRIVATE EQUITY 2009 AB

COELI PRIVATE EQUITY 2009 AB INBJUDAN TILL TECKNING AV AKTIER I COELI 2009 AB Denna informationsbroschyr är en sammanfattning av prospektet Inbjudan till teckning av aktier Coeli Private Equity 2009 AB. Ett fullständigt prospekt kan

Läs mer

Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Mixfond, Swedbank Robur Mixfond MEGA och Swedbank Robur Norrmix

Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Mixfond, Swedbank Robur Mixfond MEGA och Swedbank Robur Norrmix Stockholm augusti 2012 1(4) Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Mixfond, Swedbank Robur Mixfond MEGA och Swedbank Robur Norrmix Vår ambition är att erbjuda dig ett modernt och attraktivt

Läs mer

Till soliga, regniga och äldre dagar

Till soliga, regniga och äldre dagar RAPPORT Till soliga, regniga och äldre dagar en rapport om svenskarnas syn på eget sparande, privat pensionssparande och sparandet inom avtalspensionen Länsförsäkringar, juni 2010 Om undersökningen Undersökningen

Läs mer

Bättre placeringar. SIP Nordic Fondkommission AB Datum: 10 april 2012

Bättre placeringar. SIP Nordic Fondkommission AB Datum: 10 april 2012 Bättre placeringar SIP Nordic Fondkommission AB Datum: 10 april 2012 Om SIP Nordic Företaget Start i Stockholm 2006 Tillståndspliktig verksamhet i Sverige, Norge, Finland, Storbritannien, USA Produktportfölj:

Läs mer

Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Indexfond Sverige och Folksams Aktiefond Sverige

Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Indexfond Sverige och Folksams Aktiefond Sverige Stockholm juni 2015 1(4) Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Indexfond Sverige och Folksams Aktiefond Sverige Vi har beslutat att sammanlägga Swedbank Robur Indexfond Sverige (Indexfond

Läs mer

ETF:er i praktiken OMX Nasdaq 2014-10-21

ETF:er i praktiken OMX Nasdaq 2014-10-21 ETF:er i praktiken OMX Nasdaq 2014-10-21 Marknadsföringsmaterial Agenda 1. Utvärdering av ETF:er 2. Likviditetshantering 3. Allokering 4. Riskhantering 2 Handelsbanken Asset Management AUM 375 mdr 57 pers

Läs mer

Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Penningmarknadsfond MEGA och Swedbank Robur Statsskuldväxelfond MEGA

Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Penningmarknadsfond MEGA och Swedbank Robur Statsskuldväxelfond MEGA Stockholm september 2012 1(3) Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Penningmarknadsfond MEGA och Swedbank Robur Statsskuldväxelfond MEGA Vår ambition är att erbjuda dig ett modernt och

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Fri flytträtt - Min syn (Gustaf Rentzhog)

Fri flytträtt - Min syn (Gustaf Rentzhog) Fri flytträtt - Min syn (Gustaf Rentzhog) 1 Fördelar med att införa en fri flytträtt 93% av svenskarna vill ha det Tvingar försäkringsbolagen att skapa en rättvis prissättning mellan kundgrupperna Skärper

Läs mer

Hej! Här får du tips och råd kring ditt fondsparande

Hej! Här får du tips och råd kring ditt fondsparande DET VIKTIGASTE OM FONDSPARANDE 2014 Hej! Här får du tips och råd kring ditt fondsparande Mitt bästa spartips är att börja månadsspara. Vi hoppas att denna fickfolder kan bidra till ökad kunskap om fonder

Läs mer

Del 15 Avkastningsberäkning

Del 15 Avkastningsberäkning Del 15 Avkastningsberäkning 1 Innehåll 1. Framtida förväntat pris 2. Price return 3. Total Return 5. Excess Return 6. Övriga alternativ 7. Avslutande ord 2 I del 15 går vi igenom olika möjliga alternativ

Läs mer

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar Del 16 Kapitalskyddade placeringar Innehåll Kapitalskyddade placeringar... 3 Obligationer... 3 Prissättning av obligationer... 3 Optioner... 4 De fyra positionerna... 4 Konstruktion av en kapitalskyddad

Läs mer

Modern kapitalförvaltning kundanpassning med flexibla lösningar

Modern kapitalförvaltning kundanpassning med flexibla lösningar Modern kapitalförvaltning kundanpassning med flexibla lösningar (Från Effektivt Kapital, Vinell m.fl. Norstedts förlag 2005) Ju rikare en finansmarknad är på oberoende tillgångar, desto större är möjligheterna

Läs mer

Warranter En investering med hävstångseffekt

Warranter En investering med hävstångseffekt Warranter En investering med hävstångseffekt Investerarprofil ÄR WARRANTER RÄTT TYP AV INVESTERING FÖR DIG? Innan du bestämmer dig för att investera i warranter bör du fundera över vilken risk du är beredd

Läs mer

Checklista för placeringsriktlinjer för pensionsstiftelse

Checklista för placeringsriktlinjer för pensionsstiftelse Checklista för placeringsriktlinjer för pensionsstiftelse En pensionsstiftelse måste besluta om vissa placeringsriktlinjer för det kapital stiftelsen ska förvalta. Även en kommun eller ett landsting måste

Läs mer

setipa Börshandlade Investeringsprodukter Årsrapport 2010 Sveriges Förening för Börshandlade Investeringsprodukter

setipa Börshandlade Investeringsprodukter Årsrapport 2010 Sveriges Förening för Börshandlade Investeringsprodukter Börshandlade Investeringsprodukter Årsrapport 2 Sveriges Förening för Börshandlade Investeringsprodukter Marknadsrapport SETIPA 2 Sveriges Förening för Börshandlade Investeringsprodukter www.setipa.se

Läs mer

Ta höjd för ett smart sparande. kpa smartpension pensionsförsäkringen som följer ditt liv

Ta höjd för ett smart sparande. kpa smartpension pensionsförsäkringen som följer ditt liv Ta höjd för ett smart sparande kpa smartpension pensionsförsäkringen som följer ditt liv Trygga din tjänstepension på ett smart och smidigt sätt Det är din arbetsgivare som betalar din tjänstepension,

Läs mer

Fonden kännetecknas normalt av en förhållandevis hög volatilitet. Riskprofilen beskrivs utförligare i fondens faktablad.

Fonden kännetecknas normalt av en förhållandevis hög volatilitet. Riskprofilen beskrivs utförligare i fondens faktablad. Fondbestämmelser för värdepappersfonden SKAGEN m 2 1 Värdepappersfondens och förvaltningsbolagets namn Värdepappersfonden SKAGEN m 2 förvaltas av förvaltningsbolaget SKAGEN AS. Fonden är godkänd i Norge

Läs mer