UTREDNING AV KOMMUNSTRUKTUREN I KARLEBYREGIONEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UTREDNING AV KOMMUNSTRUKTUREN I KARLEBYREGIONEN"

Transkript

1 UTREDNING AV KOMMUNSTRUKTUREN I KARLEBYREGIONEN Halsuan kunta Kaustisen kunta Karleby stad Kronoby kommun Lestijärven kunta Perhon kunta Toholammin kunta Vetelin kunta Jarmo Asikainen Anni Antila Anssi Hietaharju

2 Sisällys 1 Inledning Utredningen och dess bakgrund Kommunreformen Förpliktelser i kommunstrukturlagen när det gäller utredning av kommunindelningen Karlebyregionen Befolkningsutvecklingen och utvecklingen hos befolkningsstrukturen Kommunernas samarbete i utredningsområdet Kommunstrukturändringarna i regionen Livskraft, konkurrenskraft och näringar Konkurrenskraftens utveckling Näringar och sysselsättning Sammandrag Regionstruktur och trafik Uträttande av ärenden, pendling och intern flyttningsrörelse Service Ändring av servicebehovet Social- och hälsovårdsservice Undervisnings-, kultur- och idrottstjänster Teknisk service och övriga stödtjänster Förvaltnings- och stödtjänster Sammandrag Ekonomi Nuläge inom ekonomin Förväntade kostnader och sparpotential Framtida ekonomiska utsikter Sammandrag Personal Personalens pensionsavgång och ändringar i rekryteringsbehovet Demokrati och ledning Kommuninvånarnas möjligheter att delta och påverka Ledning och organisationsstrukturer Utvecklande av samarbetet mellan kommunerna BILAGOR BILAGA 1. Samarbete i Karlebyregionen BILAGA 2. Kommunernas årsbidrag euro/invånare åren BILAGA 3. Kommunernas lånebestånd euro/invånare åren BILAGA 4. Ackumulerat över-/underskott , euro/invånare BILAGA 5 Näringar och sysselsättning tabellmaterial

3 1 Inledning Halso, Kaustby, Kronoby, Lestijärvi, Perho, Toholampi och Vetil kommuner och Karleby stad inledde en frivillig utredning av kommunstrukturen i februari I enlighet med kommunstrukturlagen har kommunerna under 2014 utrett sina kommunstrukturer och möjligheterna att fördjupa samarbetet. Denna rapport är ett sammandrag av resultaten av utredningens första fas. Under utredningens lopp producerades ett omfattande material om verksamhetsmiljön och statistiska uppgifter, samt mellan- och slutrapporter av arbetsgrupper som bestod av kommunernas sakkännare. I utredningens första fas har man bedömt nuläget och de möjligheter som en kommunstrukturändring och ett utvecklat samarbete skulle föra med sig. Med tanke på Karlebyregionens livskraft är det viktigt att fästa uppmärksamhet vid hur konkurrenskraften kan tryggas i ett riksomfattande perspektiv, när befolkningen och arbetstillfällena allt mera koncentreras till stora centra. Tillika ställer ändringen av befolkningsstrukturen och det ökade behovet av service för äldre utmaningar på ordnandet av service. Samtidigt minskar den arbetande befolkningens andel. Kombinerat med nedskärningar i statsandelarna försvårar detta finansieringen av den kommunala servicen. Karlebyregionens ekonomiska situation är utmanande och man kan säga att det oavsett lösningar som anknyter till kommunstrukturen blir nödvändigt att fatta en del svåra beslut var sig det blir i den nya kommunen, i kommunerna tillsammans eller skilt för sig i de nuvarande kommunerna. Som en följd av social- och hälsovårdsreformen och en omorganisering av servicen ändras kommunernas självstyrelseroll avsevärt. Utöver social- och hälsovårdsreformen kommer staten att reformera utbildningen på andra stadiet och lagstiftningen som gäller byggnadstillsyn. En fråga som ska lösas redan nästa år är hur det ansöks om tillstånd att ordna gymnasieutbildning i Karlebyregionen. När det gäller ett djupare samarbete mellan kommunerna kartlade man sådana alternativ som t.ex. uppgörandet av en gemensam strategi för bildningen och regionala bokföringstjänster. De framtida samarbetsåtgärderna och behoven baserar sig också på den riksomfattande lagstiftningen. Det blev klart att ett ökat samarbete kräver ett gemensamt livskraftsprogram med fokus på kommunen. Med hjälp av ett sådant kan gemensamma målsättningar och åtgärder definieras som bidrar till att bygga upp och bibehålla livskraften i Karlebyregionen. Den nya kommunen i Karlebyregionen skulle vara den 17:e största i Finland. Den skulle vara mångsidig med tanke på områdena och näringsstrukturen och tvåspråkig. Kritiska frågor som anknyter till om en ny kommun ska bildas eller om kommunerna ska fortsätta skilt för sig är hur ekonomiska fördelar kan fås, hur konkurrenskraften kan bibehållas och ökas samt hur de nackdelar som har att göra med avstånden mellan kommunernas tätbebyggelser kan minskas. Om en ny kommun bildas ska det dessutom lösas hur landskapsförvaltningen ska ordnas. Den nya kommunen kan föra med sig ekonomiska fördelar men detta kräver att de kommuner som deltar i förhandlingarna förbinder sig att balansera ekonomin på samma sätt som i den nuvarande kommunstrukturen. Det är också viktigt att definiera hur den nya kommunen kunde bli en sådan kuststad i Mellersta Österbotten som mer än tidigare främjar regionens livskraft och kommuninvånarnas välmående och samtidigt lockar nya invånare och aktörer inom näringslivet till området. En tillräcklig livskraft beror i stor grad på beslut som kommunen fattar och hur pass väl de gemensamma större resurserna kan utnyttjas för att skapa nya företag och arbetstillfällen och för att utveckla befintliga företag. De långa avstånden mellan kommunerna och de nuvarande trafikförbindelserna gör det svårt för invånarna att röra sig i området och gör det komplicerat att planera nya servicenätverk. Med hänsyn till dessa fakta och närdemokratin vore ett alternativ när man förhandlar om sammanslagning att bilda serviceområden och kanaler för regional påverkan inom dessa serviceområden. En mångsidig planläggning kan också stöda livskraften hos en kommun vars område är stort. I denna utredning förutses formerna för ändringarna av kommunstrukturen och samarbetet och verkningar av dem. Verkningarna kan uppskattas närmare om kommunerna anser att det är ändamålsenligt att gå vidare till följande fas i utredningen. Då för kommunerna närmare förhandlingar om innehållet i sammanslagningsavtalet och om samarbetet. Det är ändå säkert att förändringar behövs om man vill svara på utmaningarna, vare sig man går vidare tillsammans eller 3

4 skilt. Fast kommunernas självstyrelse blir allt snävare och det är svårt att ta fram prognoser för framtiden har kommunerna nu möjligheten att utvärdera alternativen och efter det fatta sådana beslut som gynnar hela området. 4

5 2 Utredningen och dess bakgrund Den 30 september 2013 beslöt Karleby stadsfullmäktige att för kommunerna i Mellersta Österbotten och Kronoby kommun föreslå att en frivillig utredning av kommunstrukturen inleds. Halso, Kaustby, Kronoby, Lestijärvi, Perho, Toholampi och Vetil kommuner beslöt vara med i utredningen. Våren 2014 kom kommunerna överens om att inleda utredningsarbetet. Målet med utredningen är att ta fram sådan information som behövs till stöd för en ändring av kommunstrukturen eller någon annan strukturförändring. Ett alternativ är att bilda en ny kommun som omfattar utredningsområdet eller en del av kommunerna i utredningsområdet. Vid sidan om ändringen av kommunstrukturen utreddes möjligheterna att fördjupa samarbetet i Karlebyregionen. I arbetsgrupperna och arbetsutskottet kartlades möjligheterna till ett djupare samarbete och uppskattades eventuella verkningar av samarbetet. I detta skede av utredningen kartläggs kommunernas nuläge och gestaltas möjliga strukturer i den nya kommunen. Kommunerna fattar skilt för sig beslut om att gå vidare till andra fasen, d.v.s. uppgörandet av ett sammanslagningsavtal mellan kommunerna och förhandlingar som anknyter till det. I sammanslagningsavtalet definierar kommunerna ramarna för grundandet av en ny kommun och dess verksamhet i sammanslagningens beredningsskede och under de tre första åren av den nya kommunens verksamhet. De slutliga bedömningarna av sammanslagningens verkningar beror på dessa linjedragningar i sammanslagningsavtalet som kommunerna definierar tillsammans. För utredningsarbetet bildades en styrgrupp, ett arbetsutskott och tre sakkännararbetsgrupper. Styrgruppen fungerar som utredningsarbetets styrande organ. Gruppen leder utredningsarbetet och drar upp nödvändiga riktlinjer och gör framställningar. Styrgruppen fattar inga beslut som binder kommunerna. Den består av fullmäktiges och styrelsers presidier i kommunerna kompletterade med de partiers representanter vilka inte är representerade i presidierna. Därtill ingår representanter för kommunernas personalorganisationer i styrgruppen. Arbetsutskottet deltar i styrgruppens arbete. Veikko Laitila, Karleby stadsstyrelses ordförande, fungerar som styrgruppens ordförande och Stefan Anderson, stadsfullmäktiges ordförande, fungerar som vice ordförande. Arbetsutskottet består av kommundirektörerna. Det beredde och gav sektorvisa underarbetsgrupper anvisningar och styrde deras arbete. Arbetsutskottet svarade också för ärenden i anknytning till dragningskraft, konkurrenskraft och ledning. Karleby stadsdirektör, Antti Isotalus, var arbetsutskottets ordförande och kommundirektören i Lestijärvi, Esko Ahonen, var dess vice ordförande. Av tjänsteinnehavare i kommunerna bildades tre beredande arbetsgrupper. Ordförande för bildningsväsendets arbetsgrupp var Karleby stads bildningsdirektör Peter Johnson. Ordförande för de tekniska tjänsternas arbetsgrupp var Karleby stads tekniska direktör Pauli Piiparinen. Ordförande för gruppen för ekonomi och förvaltning var Kaustby kommuns ekonomidirektör Tellervo Pakkala. Personalorganisationerna hade två representanter i varje arbetsgrupp. När utredningen påbörjades kom man överens om att ingen arbetsgrupp för social- och hälsovården tillsätts på grund av att social- och hälsovårdsreformen inte är slutförd. I utredningen utnyttjades den analys av verksamhetsmiljön och beskrivning av servicestrukturen och nuläget i Karlebyregionen som direktören för hälsotjänster i Karleby, Ilkka Luoma, gjort upp. I arbetsgruppernas mellan- och slutrapporter beskrivs nuläget i Karlebyregionen närmare och verkningarna av ett ökat samarbete och av en ändring av kommunstrukturen. Utredningen består av omfattande information som arbetsgrupperna tagit fram, av statistisk information, annan regional information och utredningar. I denna utredning syftas med Karlebyregionen på den region som Halso, Kaustby, Kronoby, Lestijärvi, Perho, Toholampi och Vetil kommuner och Karleby stad bildar. Till samma region hänvisar även utredningsområdet. Med området avses inte Karleby ekonomiska region, som består av Karleby stad och staden Kannus. Som en del av utredningen tog man fram en omfattande analys av verksamhetsmiljön som omfattar även Kannus, även om staden inte hör till utredningsområdet. För det mesta nämns det särskilt om Kannus ingår i de tal som anknyter till verksamhetsmiljön eller så framgår det av bilderna. 5

6 3 Kommunreformen I enlighet med regeringsprogrammet genomför statsminister Jyrki Katainens regering en kommunreform som omfattar hela landet med vilken man vill uppnå en kommunstruktur som baserar sig på starka primärkommuner. En stark primärkommun består av naturliga pendlingsområden och är tillräckligt stor för att själv svara för basservicen, med undantag för den specialiserade sjukvården och krävande socialvårdstjänster. Kommunreformen är omfattande och i samband med den har en reform av statsandelarna, en totalreform av kommunallagen, en strukturreform av social- och hälsovårdstjänsterna och en kommunstrukturreform inletts. Dessutom kommer många lagstiftningsreformer som gäller olika verksamhetsområden (undervisning på andra stadiet, byggnadstillsyn o.s.v.) att inverka på kommunernas verksamhet. Kommunreformen Kommunstrukturlagen Lag om ordnandet av socialoch hälsovården Revidering av kommunernas statsandelssystem Lösningarna i metropolområdet Totalreform av kommunallagen Utvärdering av kommunernas uppgifter Bild 1. Stommen för kommunreformen Lag om ordnandet av social- och hälsovården Regeringen gav ett förslag till lag om ordnande av social- och hälsovården till riksdagen den 4 december. De centrala finländska välfärdstjänsterna tryggas genom en grundlig reform av socialoch hälsotjänsterna. Genom lagen om ordnandet av social- och hälsovården revideras bestämmelserna om ordnandet, produktionen, förvaltningen, planeringen och finansieringen av samt tillsynen över kommunal social- och hälsovård. Kommunerna kommer att ha en i lag stadgad skyldighet att höra till ett av fem social- och hälsovårdområden från och med den 1 januari Samkommunen för social- och hälsovårdsområdet ska svara för att invånarna och andra som har rätt till att få tjänster i dess område får de tjänster som de behöver. Kommunerna i området skulle komma att höra till OYS specialupptagningsområde tillsammans med sjukvårdsdistrikten i Norra Österbotten, Kajanaland, Lappland och Västerbotten. Specialupptagningsområdet för OYS skulle vara det minsta när det gäller invånarantalet och tillsammans med specialupptagningsområdet för KYS omfatta flest kommuner, 68 stycken. Befolkningsunderlaget i Mellersta Österbotten skulle utgöra 10 procent av befolkningsunderlaget i specialupptagningsområdet. 6

7 Specialupptagningsområdets första representantmöte ska sammankallas senast i maj Regionförvaltningsverket sammankallar mötet och om godkännandet av social- och hälsovårdsområdets grundavtal ska beslutas senast vid utgången av oktober Vid behov fattar statsrådet beslut om grundavtalet. Samkommunen ska inleda sin verksamhet senast den 1 januari Antalet röster hos representanterna för medlemskommunerna i en samkommuns förbundsfullmäktige eller förbundsmöte baserar sig på kommunens invånarantal. Ett social- och hälsovårdsområde ska vart fjärde år på basis av förhandlingar med kommuner och samkommuner med produktionsansvar utarbeta ett beslut om hur de social- och hälsovårdstjänster som omfattas av social- och hälsovårdsområdets produktionsansvar ska ordnas. Social- och hälsovårdsområdet fastställer samkommunerna med produktionsansvar. En samkommun ansvarar för produktionen av tjänster eller en ansvarig kommun om kommunerna kommer överens om det. Det norra social- och hälsovårdsområdet kan ha högst fem samkommuner med produktionsansvar (eller/och en modell med en ansvarig kommun). Vid beräkningen av kommunernas betalningsandelar utgör invånarantalet 20 procent och behovsfaktorer som åldersstruktur och sjukfrekvens 80 procent. Omständigheter som påverkar kostnaderna beaktas inte. Revideringen av kommunernas statsandelssystem Målet med revideringen av statsandels- och finansieringssystemet är att göra det nuvarande systemet tydligare och starkare för att ordnandet av basservicen kan tryggas på alla håll i Finland. Riksdagen godkände lagen om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice 676/2014 den 22 augusti 2014 och den träder i kraft den 1 januari Statsandelsreformen har en övergångsperiod på fem år och 2015 kan ändringen vara högst 50 euro. De uppskattade inverkningarna av statsandelsreformen för kommunerna i utredningsområdet var sammanlagt 3,19 miljoner euro (+46 euro/invånare). Statsandelsreformen ökar statsandelarna i Kaustby, Karleby och Vetil. De andra kommunerna förlorar i statsandelar, Perho och Lestijärvi kommuner mest. Det bör dock beaktas att de tidigare nedskärningarna i statsandelarna inverkar så att kommunerna år 2015 får euro mindre i statsandel för basservice per invånare. Utöver de kommunvisa uppskattningarna i statsandelsreformen skär staten ner på kommunernas statsandelar och därför sjunker statsandelen för basservice för de flesta kommunernas del år Bild 2. Inverkningarna av statsandelsreformen i Karlebyregionen Totalrevideringen av kommunallagen Målet med totalrevideringen av kommunallagen är att reformera kommunallagen så att den beaktar sådana ändringsbehov som anknyter till att kommunernas verksamhetsmiljö ändras och nya kommunala förvaltningsstrukturer. Utkastet till kommunallag var på remiss i maj-augusti I 7

8 förslaget till ändring ställs på kommunerna ett strängare krav på att täcka budgetunderskott och det betonas att kommunens verksamhet och styrning av service ska ske som helhet oberoende av hur de ordnas eller produceras. Det föreslås också att tidpunkten för kommunalvalet och början av fullmäktiges mandattid ändras. Kommunalvalet 2016 skulle flyttas till den tredje söndagen i april Denna ändring inverkar också på ändringarna av kommunstrukturen som förverkligas från ingången av Förpliktelser i kommunstrukturlagen när det gäller utredning av kommunindelningen Den nya kommunstrukturlagen (478/2013) förpliktar kommunerna att bedöma förutsättningarna för en ändring i kommunstrukturen. I lagen, som trädde i kraft i juli 2013, ingår bestämmelser om innehållet i kommunstrukturutredningen och hur den ska genomföras. Utgångspunkten är att sammanslagningsutredningen ska omfatta de frågor som ingår i sammanslagningsavtalet. Om kommunerna inte föreslår någon sammanslagning ska utredningsskyldigheten fyllas genom att göra minst en utredning om hur förvaltning och service ska ordnas samt servicen produceras på utredningsområdet, en utredning om sammanslagningens konsekvenser för kommunernas samarbete, en redogörelse för den ekonomiska situationen, en bedömning av hur invånarnas möjligheter att delta och påverka samt närdemokrati ska förverkligas samt en bedömning av fördelarna och nackdelarna av en kommunsammanslagning. I en utredning som gäller kommuner som inte är enspråkiga ska det bedömas hur de språkliga rättigheterna förverkligas. Utredningskriterierna Enligt kommunstrukturlagen ska en kommun tillsammans med andra kommuner utreda en kommunsammanslagning som uppfyller förutsättningarna för en ändring i kommunindelningen i enlighet med utredningskriterierna i 4 c 4 f. Utredningskriterierna som gäller Mellersta Österbotten anknyter i huvudsak till kommunernas ekonomiska ställning och kommunernas befolkningsgrund. I Österbotten gäller utredningskriterierna däremot kommunernas samhällsstruktur, självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser eller pendling. Karleby stad fyller inte något av utredningskriterierna. Kommunen kan ändå inte stå utanför utredningen om det i området inte annars är möjligt att uppnå en sådan fungerande samhällsstruktur som avses i 2, målen för utvecklande av kommunindelningen. Bilden nedan visar hur utredningskriterierna fylls i Mellersta Österbotten och Österbotten. Uppgifterna baserar sig på befolkningsuppgifterna den 31 december 2012, självförsörjningsgraden i fråga om arbetsplatser 2009, uppgifter om pendling 2010 och Finlands Miljöcentrals tätortsklassificering från Bokslutsuppgifterna från åren 2010, 2011 och 2012 har använts när det uppskattats huruvida de ekonomiska kriterierna fylls. I detta kapitel granskas kriterierna enligt befolkningsmängden den 31 december 2013, självförsörjningsgraden i fråga om arbetsplatser för 2012 och bokslutsuppgifterna för Enligt de nyaste uppgifterna fyller även Vetil de ekonomiska kriterierna. 8

9 Bild 3. Hur utredningskriterierna fylls i Mellersta Österbotten och Österbotten (Finansministeriet) https://www.vm.fi/vm/sv/04_publikationer_och_dokument/03_ovriga_dokument/ kuntar/ 01_Granskning_av_utredningsgrunderna_skilt_foer_fyra_landskap.pdf En kommun med mindre än invånare ska tillsammans med andra kommuner utreda en sammanslagning enligt servicekriteriet i ett område 1) som har ett tillräckligt befolkningsunderlag med tanke på ordnandet, finansieringen och utvecklandet av servicen samt har förmågan till en tillräcklig egen serviceproduktion, 2) där det särskilt med tanke på ordnandet av social- och hälsovården finns åtminstone cirka invånare, samt 3) där det med tanke på ordnandet av en högklassig och likvärdig grundläggande utbildning finns åtminstone ungefär 50 barn i ålderskategorin under 1 år. Karleby stad är den enda av kommunerna som har ett invånarantal över År 2013 har antalet barn i ålderskategorin under 1 år varit mindre än 50 i Halso, Lestijärvi, Perho, Toholampi och Vetil. Perho och Toholampi har kommit nära gränsvärdet i kommunstrukturlagen. I Kaustby har antalet barn under 1 år under 2000-talet varit mellan En kommun har utredningsskyldighet enligt samhällsstrukturkriteriet, om mindre än 80 procent av kommunens arbetande befolkning har sin arbetsplats inom kommunen. En kommun har utredningsskyldighet enligt pendlingskriteriet om minst 25 procent arbetar inom pendlingsregionens centralkommun. En kommun har utredningsskyldighet enligt samhällsstrukturkriteriet om samhällsstrukturen består av en central tätort som sträcker sig över kommungränserna. Dessutom fylls kriteriet om en närliggande tätort som ansluter sig till den centrala tätorten sträcker sig över kommungränsen eller om tillväxttrycket på den centrala tätorten annars i betydande utsträckning berör en närliggande tätort inom kommunens område. Granskningen av samhällstrukturen baserar sig på Finlands Miljöcentrals tätortsklassificering. I alla kommunerna i Karlebyregionen är självförsörjningsgraden i fråga om arbetsplatser över 85 procent och ingen av kommunerna fyller varken pendlingskriterierna eller samhällsstrukturkriterierna på basis av statistik från

10 En kommun ska utreda en sammanslagning av kommuner enligt det ekonomiska kriteriet om de ekonomiska nyckeltal som beskriver tillräckligheten eller soliditeten i kommunens finansiering uppfyller minst ett av följande villkor: 1) i kommunens senast godkända bokslut och i det föregående bokslutet underskrids de gränsvärden som utgör förutsättning för utvärderingsförfarande för en kommun som befinner sig i en speciellt svår ekonomisk ställning (s.k. kriskommun) enligt 63 a i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009), 2) i kommunens senast godkända bokslut och i de två föregående boksluten uppnås fyra av de sex gränsvärden som utgör förutsättning för utvärderingsförfarande för en kommun som befinner sig i en speciellt svår ekonomisk ställning (s.k. kommun som hotas av kris) enligt 63 a i lagen om statsandel för kommunal basservice, eller 3) underskottet i balansräkningen enligt kommunens senast godkända bokslut per invånare är minst 500 euro och balansräkningen i de två föregående boksluten uppvisar underskott. Av kommunerna i Mellersta Österbotten fyller Toholampi och Kannus på basis av bokslutsuppgifterna för åren det ekonomiska kriteriet för kommuner som hotas av kris. På basis av det ackumulerade underskottet har Vetil fyllt det ekonomiska kriteriet Halso har fyllt kriteriet för kommun som hotas av kris tidigare. Karleby har åren fyllt minst 3 kriterier. Kronoby, Lestijärvi och Perho har fyllt 1 2 kriterier. I enlighet med kommunstrukturlagen anknyter inte utredningsgrunderna i Karlebyregionen i första hand till samhällsstrukturen i kommunerna (pendling, markanvändning, boende och trafik) utan till den ekonomiska situationen och befolkningsunderlaget. Till skillnad från situationen i de stora stadsregionerna är behovet inte i första hand att förenhetliga samhällstrukturen eller att göra kommuninvånarnas vardag smidigare, utan hur servicen för kommuninvånarna kan ordnas och hurdana resurser som behövs för det. 4 Karlebyregionen Utredningsområdet, d.v.s. den så kallade Karlebyregionen består av kommuner inom två landskap och tre ekonomiska regioner vid Bottenviken. Området täcker hela Mellersta Österbotten med undantag av Kannus. Mellersta Österbotten är för tillfället Finlands minsta landskap till sitt område och sin befolkning. Utredningen omfattar även Kronoby kommun som hör till Österbotten och Jakobstads ekonomiska region. Centrum för området är Karleby stad och i övrigt indelas området i å- och älvdalar. Utredningsområdets areal är sammanlagt km 2, av vilken Karlebys areal utgör mer än en fjärdedel. Karleby har den överlägset högsta tätortsgraden bland kommunerna. Den lägsta tätortsgraden har Lestijärvi och Perho, som är landsbygdsaktiga kommuner. I slutet av 2013 fanns det i Karlebyregionen sammanlagt knappt bostadshushåll. Den vanligaste boendeformen är radhus eller småhus. I Karlebyregionen finns knappt sommarstugor, av dem finns drygt inom Karleby stads område. I förhållande till befolkningen finns många sommarstugor i Lestijärvi och Halso kommuner som är små till sitt befolkningsantal, samt i Kronoby. 10

11 Landareal, km Tätortsgrad, % Invånarantal Andelen svenskspråkiga, % Andel utländska medborgare, % Antal familjer Bostadshushåll Andel som bor i hyresbostad, % Andel som bor i småhus och radhus, % Sommarstugor Tabell 1. Nyckeltal i Karlebyregionen Halso ,5 1, Kaustby ,9 1, Karleby ,1 2, Kronoby ,7 2, Lestijärvi , Perho , Toholampi ,1 1, Vetil ,5 1,

12 Selvitysalue Samankaltaisimmat kunnat Selvitysalue kokoluokassa asukasta Samankaltaisimmat kunnat kokoluokassa asukasta 4.1 Befolkningsutvecklingen och utvecklingen hos befolkningsstrukturen I utredningsområdet bodde i slutet av oktober personer (Statistiskcentralen, preliminär folkmängd). Befolkningsmängden i kommunerna i området växlar mellan 814 invånare i Lestijärvi och invånare i Karleby. Två tredjedelar av invånarna i utredningsområdet bor i Karleby. En tiondel av befolkningen i området bor i Kronoby och de sex kommunerna i Kaustby ekonomiska region utgör tillsammans mindre än en fjärdedel av befolkningsgrunden. Vertailuryhmä Väestön ikärakenne Kokoluokka asukasta 0-6 -v v v v. yli 75- v. 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % KOKKOLAN SEUTU 2013 (75359) Bild 4. Befolkningsgrunden i Karlebyregionen Befolkningsstrukturen i Karlebyregionen är något yngre än i landet i medeltal: andelen invånare Porvoo 2013 (49426) under 18 år är större (23,9 %) 8,0 och särskilt 14,8 i Perho, Toholampi och 59,3Kannus är andelen unga 10,8 invånare 7,2 stor. Också Hämeenlinna andelen 2013 invånare (67806) 7,2 som har 12,7 fyllt 65 är större i Karlebyregionen 57,9 (27,7 %) 12,1 än i landet 10,1 i medeltal (19,4 Seinäjoki %) Särskilt (60354) i Halso, 8,9 Lestijärvi 14,0 och Vetil är andelen 60,0 invånare över 65 år stor. 9,7 7,4 Vertailuryhmä Lohja 2013 (47703) Salo 2013 (54478) Hyvinkää 2013 (46188) Kokoluokka 7, ,8 asukasta Tabell Väestön ikärakenne 2. Befolkningsstrukturen Mikkeli 2013 (54635) 6,6i utredningsområdet 12, , v v v v. yli 75- v. Pori 2013 (85399) Kotka 2013 (54771) 0 % 6,6 10 % 12,3 20 % 30 % 40 % 57,9 50 % 60 % 70 % 80 % 12,9 90 % 10,2 100 % Lappeenranta 2013 (72658) KOKKOLAN SEUTU 2013 (75359) Halsua 2013 (1229) Lohja 2013 (47703) Kannus 2013 (5675) Salo 2013 (54478) Kaustinen 2013 (4288) Porvoo 2013 (49426) Kokkola 2013 (47031) Hämeenlinna 2013 (67806) Kruunupyy 2013 (6682) Seinäjoki 2013 (60354) Lestijärvi 2013 (818) Hyvinkää 2013 (46188) Perho 2013 (2923) Mikkeli 2013 (54635) Toholampi 2013 (3381) Pori 2013 (85399) Veteli 2013 (3332) Kotka 2013 (54771) KOKO MAA 2013 ( ) Lappeenranta 2013 (72658) Halsua 2013 (1229) 6,9 9,0 12,1 14,9 60,3 55,9 11,4 11,1 5,2 7,9 14,2 15,1 52,8 57,7 13,3 11,4 8,5 7,4 9,6 8,0 9,2 7,2 16,5 13,7 13,8 14,8 14,7 12,7 55,3 56,7 56,6 59,3 57,0 57,9 10,9 12,1 10,8 10,8 11,0 12,1 8,3 8,9 14,7 14,0 54,6 60,0 11,5 9,7 6,4 7,6 13,6 13,8 55,1 60,2 12,1 10,4 12,5 6,6 12,7 19,6 58,3 48,8 10,0 12,4 9,3 15,6 52,1 12,4 6,9 12,3 58,1 12,4 8,0 12,5 55,4 11,5 6,6 12,3 57,9 12,9 7,8 13,2 59,7 10,9 6,9 12,1 60,3 11,4 5,2 Befolkningen i Karlebyregionen har ökat med cirka 4,8 procent åren och folkmängden Kannus 2013 (5675) 8,5 16,5 55,3 10,9 8,8 förutspås öka med 5 procent före år Ökningen av folkmängden i området är långsammare än i Kaustinen 2013 (4288) 9,6 13,8 56,6 10,8 9,2 hela landet. Enligt prognosen ökar Karleby stads folkmängd kraftigare än i hela landet. Även Kokkola 2013 (47031) 9,2 14,7 57,0 11,0 8,2 folkmängden i Kronoby ökar på lång sikt och folkmängden i Kaustby bibehålls i stort som förut. Kruunupyy 2013 (6682) 8,3 14,7 54,6 11,5 10,9 Folkmängden i de andra kommunerna i området häller på att minska. Lestijärvi 2013 (818) Perho 2013 (2923) 6,4 9,0 7,9 7,4 6,9 12,5 14,2 13,6 14,9 15,1 13,7 12,3 19,6 Antalet personer i arbetsför ålder, d.v.s år, minskar enligt befolkningsprognosen med sex procent före Toholampi år 2029, 2013 (3381) men börjar 9,3 öka 15,6 efter det. Karleby skiljer 52,1 sig från de andra kommunerna 12,4 10,6 i området genom Veteli att 2013 antalet (3332) personer 8,0 12,5 i arbetsför ålder ökar snabbare 55,4 än i hela landet 11,5 under ,5 talet. Antalet KOKO MAA invånare 2013 ( ) under 18 7,8 år ökar 13,2 något på lång sikt i området 59,7 och antalet personer 10,9 över 658,5 år ökar kraftigt. År 2029 är 14 procent av befolkningen i Karlebyregionen över 75 år. Detta betyder att 12 52,8 55,1 56,7 58,1 55,9 11,1 9,0 57,7 11,4 7,8 60,2 10,4 8,0 48,8 13,3 12,1 12,1 10,0 9,4 9,0 14,4 7,8 8,8 10,0 9,2 7,2 8,2 10,1 10,9 7,4 12,8 8,0 9,1 10,0 10,6 10,3 12,5 10,2 8,5 9,4 14,4 10,0 12,4 10,0 12,4 10,3 12,8 9,1

13 2012=100 Ennustettu väestökehitys ikäluokittain försörjningskvoten blir avsevärt ofördelaktigare. Denna utveckling är kraftigare i Karlebyregionen än i landet i snitt. Kokkolan seutu Lähde:Tilastokeskus vuotiaat vuotiaat Työikäiset (17-64 v) vuotiaat Vanhusväestö* Väestö alle 1 -vuotiaat vuotiaat vuotiaat Työikäiset (17-64 v) vuotiaat Vanhusväestö* Kaikki *yli 75-vuotiaat Bild 5. Befolkningsutvecklingsprognos för Karlebyregionen åren (Statistikcentralen) För att en kommun ska definieras som tvåspråkig ska minst 8 procent av befolkningen eller minst invånare ha ett minoritetsspråk som modersmål. Av befolkningen i Karlebyregionen var 16,8 procent svenskspråkiga vid slutet av år Kronoby och Karleby är tvåspråkiga kommuner. Av befolkningen i Kronoby är över 80 procent svenskspråkiga. Tabell 3. Den svenskspråkiga befolkningen i Karlebyregionen Svenskspråkig befolkning antal % av befolkningen Halso 6 0,5 Kaustby 80 1,9 Karleby ,1 Kronoby ,7 Lestijärvi 0 0 Perho 7 0,2 Toholampi 4 0,1 Vetil 50 1,5 Karlebyregionen ,8 Kannus 21 0,4 13

14 Mellersta Österbotten ,2 4.2 Kommunernas samarbete i utredningsområdet Kommunernas samarbete beskrivs i bilaga 1. Samarbetet behandlas även i kapitlen som gäller olika service. Samarbetet är mångsidigt i utredningsområdet och sker i många riktningar. I huvudsak har dock samarbetet i Karlebyregionen fördelats på varierande samarbetsgrupper. Inom Kaustby ekonomiska region har kommunerna ett mångsidigt samarbete. Å andra sidan sammanfogas Karleby och Kronoby av språket och mellan dessa kommuner finns samarbete bl.a. inom undervisning och social- och hälsovården. Med hjälp av samarbetet har man kunnat svara på att kommunernas resurser för utveckling minskar, särskilt inom Kaustby ekonomiska region. När man ser på Karlebyregionen som helhet inverkar avstånden mellan kommunerna och storleksskillnaderna på kommunernas uppgifter och därmed på behovet av samarbete. Därför har man ofta utrett möjligheterna till samarbete men inte hittat ändamålsenliga alternativ. 4.3 Kommunstrukturändringarna i regionen Fullmäktige i Karleby, Kelviå, Lochteå och Ullava föreslog den 31 december 2007 att Kelviå, Lochteå och Ullava kommuner fogas till Karleby stad från och med den 1 januari Samtidigt upplöstes samkommunen för Karlebynejdens hälsocentral. Man har strävat efter att göra förvaltningen lättare efter sammanslagningsbeslutet och uppskattningsvis 30 befattningar inom förvaltningen har avvecklats. Tillsammans med 14 andra städer deltog Karleby i den KAPA-undersökning om stads- och kommunservicen som görs varje fullmäktigeperiod. I undersökningen undersöktes hur nöjda invånarna är med kommunservicen och med staden i allmänhet. Enkäten visade att den rädsla som fyra år tidigare eventuellt fanns om att servicen blir sämre i och med kommunsammanslagningen har visat sig vara obefogad. Invånarna i de kommuner som slogs samman med Karleby var generellt sett lika nöjda med sin kommunservice som invånarna i Karleby stamstad. Dessutom ansåg en betydande del av dem som svarat på enkäten att servicen blivit bättre efter kommunsammanslagningen inom vissa delområden, t.ex. social- och hälsovården och kultur- och fritidstjänsterna. 1 Utöver kommunsammanslagningen i Karleby har i Mellersta Österbotten genomförts en landskapsgränsöverskridande sammanslagning mellan Himango och Kalajoki Före detta har ändringar i kommunindelningen skett på 1970-talet. Under 2000-talet har kommunstrukturerna undersökts till exempel i en preliminär utredning som gällde sammanslagningen av Halso, Kaustby, Ullava och Vetil kommuner år Karleby stads bokslut

15 5 Livskraft, konkurrenskraft och näringar I utredningsområdet är det viktigt att säkerställa dragningskraften och konkurrenskraften med tanke på hela landskapets utveckling. Med dragningskraft och konkurrenskraft avses en förmåga att skapa, locka och upprätthålla sådan verksamhet som förbättrar den ekonomiska situationen i hela området och därmed ökar och upprätthåller välfärden i regionen. Ett område med dragningskraft och konkurrenskraft har sådana egenskaper som gör att det kan delta i konkurrensen med andra områden. Ett område har konkurrensfördel om det kan ta fram någon sådan egenskap som gör att det urskiljer sig bland områdena. Tidigare konkurrerade enskilda kommuner och områden om bl.a. företag och kompetent arbetskraft inom landet. I dagens globala värld är konkurrensen hårdare och den har lett till att kommunernas och områdenas konkurrenskrets blivit större och allt oftare sträcker sig utanför landets gränser. Detta lyfter fram behovet av enhetlighet inom områdena som ökar konkurrenskraften i förhållande till andra områden. 5.1 Konkurrenskraftens utveckling Handelshögskolan i Björneborg, som lyder under Turun yliopisto, har gjort en utredning av konkurrenskraften hos de ekonomiska regionerna i Finland. I undersökningen var Karleby ekonomiska region (Karleby och Kannus) år 2012 på elfte plats bland 70 ekonomiska regioner. Jakobstads ekonomiska region, till vilken Kronoby hör, var på 17:e plats och Kaustby ekonomiska region som omfattade Halso, Kaustby, Lestijärvi, Perho, Toholampi och Vetil, på 57:e plats. Följande sex variabler beaktades i jämförelsen: - arbetets produktivitet, - innovation, - industridominans, - företagsdynamik, - utbildningsnivå och - sysselsättningsgrad. Jämfört med år 2011 placerar sig Karlebynejden två steg högre upp. Jakobstadsregionens placering har sjunkit med sex steg och Kaustbyregionens med två. I enlighet med en jämförelse av Finlands 25 största ekonomiska regioners konkurrenskraft som Timo Aro gjort 2013 är bruttonationalprodukten i Karleby ekonomiska region den femte högsta, sysselsättningsgraden den åttonde högsta och arbetslöshetsgraden den sjunde lägsta. Kommunalskatten per invånare var den 17:e högsta bland de ekonomiska regionerna och lånebeståndet per invånare allra högst. Andelen personer som efter grundskolan tar examen och högskolexamen var den 15:e högsta i Karlebyregionen. När det gäller ökningen av bruttonationalprodukten i euro per invånare under åren var Karleby ekonomiska region på 14:e plats. Under samma period ökade sysselsättningsgraden i Karlebyregionen mest bland de 25 ekonomiska regionerna och arbetslösheten sjönk näst mest. Kommunalskatten per invånare ökade 11: mest i Karlebyregionen under perioden och kommunernas lån per invånare näst mest. Andelen personer som tagit akademisk examen ökade 13:e mest. När det gäller konkurrenskraften var Karleby ekonomiska region på 14:e plats bland de 25 största ekonomiska regionerna år Placeringen gick upp fem steg från år 1995, vilket är den största uppgången bland de ekonomiska regioner som var med i jämförelsen. I Aros (2014) jämförelse av företagsdynamik på det fasta Finland placerade sig Karleby och Jakobstads ekonomiska regioner inom den näst högsta femtedelen och Kaustby ekonomiska region i den näst lägsta femtedelen. Analysen jämförde regionerna på basis av sex variabler som beskriver företagsdynamiken: antalet nya företag, företagsbeståndet, ändringar i företagsbeståndet, nettoantalet grundade företag, företagens reformeringsgrad och antalet kompetensintensiva företag bland de nya företagen. 15

16 Invånarnas beskattningsbara inkomster i kommunalbeskattningen var rätt låga i utredningsområdet och låg klart under medeltalet i landet och under de motsvarande i Vasa, Jakobstad, Brahestad och Seinäjoki ekonomiska regioner. De beskattningsbara inkomsterna var år 2012 högst i Karleby och lägst i Perho. De i kommunalbeskattningen beskattningsbara inkomsterna har just inte ökat i de flesta kommunerna i området efter Av invånarna i utredningsområdet hade år % avlagt examen efter grundskolan. Andelen var lite mindre än i hela landet (67 %). Andelen personer som avlagt examen har ökat lite snabbare under 2000-talet än i hela landet i medeltal. Vid ingången av 2011 var andelen personer som avlagt examen högst i Karleby (66 %) och lägst i Halso (54 %). När det gäller sjukdagar fanns det stora skillnader mellan kommunerna i området. I de flesta av områdets kommuner har Fpa:s åldersstandardiserade sjuklighetsindex under hela eller nästan hela 2000-talet legat över medeltalet i landet. Från år 2001 till 2011, som var det sista betraktelseåret, har sjuklighetsindexet varit högst i Lestijärvi och lägst i Kronoby, där det ligger klart under medeltalet i hela landet. Även i Kaustby har sjuklighetsindexet varit lägre än i landet i medeltal mellan åren 2000 och Näringar och sysselsättning I kommunerna i utredningsområdet idkas mycket jordbruk och annan företagsverksamhet. Av arbetsplatserna i utredningsområdet finns 10 procent inom jord- och skogsbruk och fiskeri, men till exempel inom Lestijärvi kommun är andelen nästan hälften av arbetsplatserna. Särskilt inom små och medelstora företag finns många aktörer och med tanke på en ljus framtid vore det viktigt att skapa tillräckligt goda förutsättningar för framgångsrikt företagande. De största enskilda utvecklingsprojekten i utredningsområdet anknyter till inledande av gruvverksamhet och byggande av vindkraftsparker. I Karlebyregionen fungerar utvecklingen av hamnområdet, handeln och servicen samt kemiindustrin som utvecklingens motorer. Investeringarna i träförädlingen i Äänekoski kan också ha en positiv inverkan på Karlebyregionen. År 2012 fanns det arbetsplatser i Karlebyregionen, av vilka två tredjedelar fanns i Karleby stad. Utvecklingen hos antalet arbetsplatser i Karlebyregionen har varit större än i landet i medeltal. Antalet arbetsplatser ökade med drygt i Karlebyregionen, d.v.s. med åtta procent mellan åren 2000 och Tillväxten har varit större än i hela landet, där antalet arbetsplatser under samma tidsperiod ökade med sex procent. Den absoluta och relativa ökningen av antalet arbetsplatser har under perioden varit störst i Karleby. Även i Kaustby och Kronoby har antalet arbetsplatser ökat, men i de övriga kommunerna i området har antalet arbetsplatser minskat. Relativt sett har minskningen i antalet arbetsplatser varit störst i Lestijärvi (-49), Toholampi (-147) och Vetil (-113), där antalet arbetsplatser har minskat med mer än tio procent åren Utvecklingen i antalet arbetsplatser i området beskrivs i bild 6. När det gäller arbetsplatserna år 2012 placeras arbetsplatserna inom JYTA enligt var arbetsplatsen fysiskt är belägen. Detta kan förklara en del av utvecklingen i antalet arbetsplatser åren , som till exempel minskningen av antalet arbetsplatser i Karleby. 16

17 Bild 6. Den procentuella ändringen av antalet arbetsplatser i Karlebyregionen åren , 2000=100 År 2012 fanns drygt hälften (52 %) av arbetsplatserna i Karlebyregionen inom den privata sektorn, 28 procent inom den kommunala sektorn och 15 procent av arbetsplatserna fanns inom företagarsektorn. Av arbetsplatserna var två procent statliga och två procent fanns inom bolag med statlig majoritet. Antalet arbetsplatser inom den privata sektorn ökade åren med över 27 procent. Samtidigt minskade antalet arbetsplatser inom bolag med statlig majoritet med över 73 procent och antalet arbetsplatser inom företagarsektorn med ca 13 procent. Antalet kommunala arbetsplatser ökade med 13,5 procent och de statliga arbetsplatsernas antal minskade med 13 procentenheter. Andelen arbetsplatser inom den privata sektorn i området var högst (55 %) i Kronoby år 2012 och lägst (30 %) i Lestijärvi. I hela landet var andelen arbetsplatser inom den privata sektorn 58 procent. Andelen arbetsplatser inom den offentliga sektorn var högst i Perho (36 %) och andelen företagare var högst i Lestijärvi (40 %). Tabell 4. Antal arbetsplatser 2012 (ändring ) enligt arbetsgivarsektorn Staten Kommunen Bolag med statlig majoritet 17 Privata sektorn Företagare O- känd Sammanlagt Karlebyregionen 780 (-118) (1 060) 503 (-1 397) (3 504) (-717) 5 (-5) (2 327) Halso 0 (-3) 123 (-29) 0 (-2) 173 (32) 155 (-47) 0 (0) 451 (-49) Kannus 49 (-48) 570 (0) 19 (-5) (-64) 405 (-67) 0 (-1) (-185) Kaustby 38 (-19) 390 (-3) 31 (-2) (255) 436 (-35) 0 (-2) (194) Karleby 681 (-5) (1 262) 399 (-1 316) (2 902) (-131) 5 (-2) (2 710) Kronoby (-23) (-72) (20) (223) (-163) (0) (-15) Lestijärvi 1 (-4) 94 (-21) 0 (0) 93 (-11) 125 (-8) 0 (0) 313 (-44) Perho

18 Toholampi Vetil (-2) (37) (-7) (41) (-42) (0) (27) 3 (3) 0 (-17) 337 (-61) 374 (-53) 13 (-1) 3 (-84) 532 (55) 467 (71) 356 (-143) 346 (-81) 0 (0) 0 (0) (-147) (-164) I Karlebyregionen har man gått miste om över arbetsplatser hos staten eller bolag med statlig majoritet. Under samma period har man också mist arbetsplatser inom företagarsektorn. Samtidigt har antalet kommunala arbetsplatser ökat med och antalet arbetsplatser inom den privata sektorn med Arbetsplatsernas antal inom den privata sektorn har minskat endast i Lestijärvi kommun. De kommunala arbetsplatsernas antal har ökat i Perho och i Karleby. Bild 7. Den procentuella ändringen av andelen arbetande (arbetande personer i arbetsför ålder) åren , 2001=100 Andelen arbetande har i området ökat i samma takt som i landet i snitt, d.v.s. med sex procent från år 2000 till I kommunerna i området har antalet arbetande under 2000-talet ökat endast i Karleby, Kaustby och Kronoby. Relativt sett har arbetsplatserna minskat mest i Lestijärvi. I regionen började antalet arbetande gå nedåt år 2008, och fast det ökade under de två sista åren av undersökningen har antalet arbetande ändå inte nått upp till 2007 års nivå före Man bör uppmärksamma att fast antalet arbetsplatser ökade i många kommuner år 2012 så har andelen arbetande ändå minskat. 18

19 Bild 8. Arbetslöshetsgraden i augusti åren Arbetslöshetsgraden i Karlebyregionen har hållits på en lägre nivå än i hela landet. I mars 2014 var arbetslöshetsgraden i regionen 8,9 procent när den var 12,4 procent landet i snitt. Arbetslöshetsgraden i regionen var högst i Perho (12,9%) och lägst i Kronoby (4,6 %). Andelen långtidsarbetslösa i regionen som helhet har varit lägre än i landet i snitt. År 2014 var andelen i regionen 2 procent då andelen i landet i snitt var 3,5 procent. Andelen långtidsarbetslösa i kommunerna i regionen har varit stigande. Högst är andelen långtidsarbetslösa i Lestijärvi (3,2 %), Karleby (2,3 %) och Perho (2,2 %). Lägst är andelen långtidsarbetslösa i Kaustby (0,6 %) och Kronoby (0,9 %). 19

20 Bild 9. Självförsörjningsgraden i fråga om arbetsplatser (arbetsplatser/arbetande) åren , % Kommunerna i Karlebyregionen är självförsörjande i fråga om arbetsplatser. Denna variabel beskriver förhållandet mellan arbetsplatserna i kommunen och den arbetskraft som finns i området. Om nyckeltalet är över 100 procent visar det att kommunen har fler arbetsplatser än arbetskraft. Sådana kommuner inom utredningsområdet är Karleby stad (103 %) och Lestijärvi (101 %). Det lägsta talet när det gäller självförsörjningsgraden i fråga om arbetsplatser år 2012 hade Vetil (84 %) och Kronoby (89 %). I dessa två kommuner har självförsörjningsgraden också sjunkit mest under hela granskningsperioden ( ). Självförsörjningsgraden i Karlebyregionen var till och med 99 procent år 2012, alltså lite lägre än till exempel i Vasa ekonomiska region (106 %) och Jakobstads ekonomiska region (105 %). Självförsörjningsgraden i fråga om arbetsplatser i Kaustby, Karleby, Perho, Toholampi och Lestijärvi har ökat under åren I Vetil, Kronoby och Kannus har självförsörjningsgraden minskat. I Halso, Toholampi och Lestijärvi har andelen arbetande minskat med över 10 procent. Detta har inverkat på att självförsörjningsgraden i fråga om arbetsplatser har varit fortsatt hög, oavsett att man förlorat arbetsplatser i området. I Karlebyregionen finns för tillfället tre näringsbolag som arbetar med att utveckla företagslivet: Kase yrityspalvelu inom Kaustby ekonomiska region (Halso, Kaustby, Lestijärvi, Perho och Vetil), Jakobstadsregionens utvecklingsbolag Concordia (Jakobstad, Kronoby, Larsmo, Nykarleby och Pedersöre). Även Karleby har sitt eget utvecklingsbolag Karlebynejdens Utveckling Ab, likaså Perho (Perhon kehitysyhtiö Oy) och Toholampi (Toholammin Kehitys Oy). Dessutom har Kaustby ett utvecklingsbolag som bedriver hyresverksamhet, bygger och utvecklar fastigheter för företags behov. Tabeller som anknyter till bilderna i detta kapitel finns i bilaga 5. 20

21 5.3 Sammandrag I samband med denna utredning har en ledningsgrupp som bestod av kommundirektörerna gjort upp en SWOT-analys av livskraften i Karlebyregionen. Viktiga styrkor är enligt kommundirektörerna den starka arbetsmoralen och företagartraditionen, den goda tillgängligheten och den unga befolkningen. Som betydande svagheter ser man den svåra ekonomiska situationen i många kommuner och skuldsättningen samt att områdets livskraft inte är så känd. Som några av de största möjligheterna i området ser kommundirektörerna vindkraften och en lyckad reform av social- och hälsovårdstjänsterna. Som hot mot regionen ser man bland annat folkminskningen och att befolkningen i arbetsför ålder minskar, att den ekonomiska recessionen drar ut på tiden och att man förlorar i dragningskraftskonkurrensen. Starka sidor Mångsidig utbildning som svarar på behovet av arbetskraft Kulturtjänster och andra välfärdstjänster Kulturevenemang och andra evenemang En stark industri inom kemi, jordbruk och byggnadsindustri. Specialiserat lantbruk Företagarvänlig region, bra företagande och hög arbetsmoral Exportindustrin och tillväxten i Karleby Tillgänglighet: hamnen, järnvägen, flygplatsen Ung befolkning Välfungerande samarbete Tvåspråkig verksamhetskultur Möjligheter Ökning av dragningskraften Gruvindustri och vidareförädling Samarbetet kan förbättras Kommuner från norr och söder med i sote-produktionsområdet Vindkraft på fastlandet Träbyggande Den starka kulturen kan utnyttjas bl.a. i upplevelseindustrin Utnyttjande av landsbygdens resurser Kompetens Kvalitet Konkurrenskraft Svagheter Hot Kommunernas ekonomi och skuldsättning För liten region och befolkningsmängd, små kommuner Befolkning med låg utbildningsnivå Låg inkomstnivå Regionens livskraft rätt okänd Konstellationen Karleby - landsbygden Stelhet Osynlighet Försiktighet Globala hot Avfolkningen och minskningen av befolkningen i arbetsför ålder Befolkningen och servicen koncentreras till Karleby och landsbygden avfolkas Man förlorar i konkurrensen med större städer Isolering Långvarig regression och ungdomars arbetslöshet Centraliseringen minskar utbildningsutbudet, man lyckas inte att på ett förebyggande sätt få fram olika verksamhetsmodeller Serviceförhållandet blir sämre. Servicen för äldre och förberedelser inför pensioneringar Brist på arbetskraft inom de viktigaste branscherna (pensionering) och områdets dragningskraft är inte tillräcklig 21

22 6 Regionstruktur och trafik Mellersta Österbotten indelas i en tillväxtzon som består av Karleby stad, och sträcker sig längs kusten och järnvägen samt i det landsbygdsdominerade övriga landskapet. Utöver Karleby är Kannus, Kaustby och Kalajoki de största servicekoncentrationerna. De övriga kommuncentrumen kompletterar detta serviceutbud. Karleby stads centrum utgör regionens stadsområde. Landsbygdsområdet intill det sträcker sig till Kronoby. I övrig består Karlebyregionen av glesbebyggt landsbygdsområde med undantag av kärnlandsbygderna Kannus-Toholampi och Kaustby-Vetil. 2 Karleby stad och Jakobstad, som ligger söder om Karleby vid kusten i Österbottens landskap, bildar ett funktionellt enhetligt stadsregionområde med två centrum. Bilden nedan illustrerar Finlands miljöcentrals avgränsning av stadscentrumen i Jakobstads- och Karlebyregionen (2010). Bilden visar hur centraltätorterna och de närliggande tätorterna i utredningsområdet är åtskilda i motsats till större stadsområden. Bild 10. Stadsområdets centraltätorter och närliggande tätorter samt andra tätorter, Finlands Miljöcentral Tack vare att Karleby är beläget vid landskapets västra rand är avståndet till kommunerna i landskapets östra del långa. Avståndet mellan Lestijärvi och Perho och Karleby är 100 km. Avståndet till Karleby är över 50 km även från Halso (78 km), Toholampi (65 km) och Vetil (56 km). Landskapet ligger vid riksväg 8, som följer kusten. Från den skiljer sig riksvägarna 13 och 28 till Mellersta Finland och Kajanaland i närheten av landskapscentrumet. Andra viktiga vägförbindelser i landskapet är stamvägarna 62 och 58 samt regionvägarna 771 och 775. Dessutom går stamväg 86 från Kannus till Ylivieska i Norra Österbotten. I Timo Aros analys konstaterades det att Karlebys 2 Finlands Miljöcentrum. Klassificering av stads- och landsbygdsområden FI/Livsmiljon_och_planlaggning/Samhallsstrukturen/Information_om_samhallsstrukturen/Klassificeri ng_av_stads_och_landsbygdsomraden 22

Kommunreform och vårdreform från 2005 2015 inte lätt

Kommunreform och vårdreform från 2005 2015 inte lätt Kommunreform och vårdreform från 2005 2015 inte lätt År 2005 kommun- och servicereformen: stora kommuner eller samarbetsformer mellan kommunerna (reg. Vanhanen I och II Parasramlagen: 169/20017) År 2010:

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

Kuntaliitto Kommunförbundet

Kuntaliitto Kommunförbundet Kuntaliitto Kommunförbundet Kommunerna ansvarar för basservicen och sörjer för invånarnas välfärd www.kommunerna.net Kommunens organisation FULLMÄKTIGE Revisionsnämnden KOMMUNSTYRELSEN NÄMNDERNA Primära

Läs mer

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ordnandet av social-

Läs mer

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg Statsandelar statsbidrag statsunderstöd Statsandelsreform Mars 2013 Mikael Enberg Skattefinansiering år 2011, md Ersättning för lagstadgade uppgifter Statsandelar 7,7 KOMMUNER skatteink. 19,1 1,7 STATEN

Läs mer

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Karleby stadsfullmäktige behandlade 17.3.2014 25 arbetshälsoenkäten som gjordes

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

Landskapsbesök i Mellersta Österbotten 25.4.2012 Aktuella kommunärenden

Landskapsbesök i Mellersta Österbotten 25.4.2012 Aktuella kommunärenden Landskapsbesök i Mellersta Österbotten 25.4.2012 Aktuella kommunärenden Kristina Wikberg, direktör Finlands Kommunförbund Finlands Kommunförbund Kommunförbundet är en tvåspråkig intresseorganisation för

Läs mer

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad.

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 1(7) VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT 1.1.2012 GRUNDAVTAL 1 KAPITLET SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 2 Uppgifter Samkommunen har

Läs mer

KARLEBY SOM BÄST Karleby stads strategi 2013 2017

KARLEBY SOM BÄST Karleby stads strategi 2013 2017 KARLEBY SOM BÄST Karleby stads strategi 2013 2017 Innehåll Vision 2025... 3 Inledning... 3 Verksamhetsmiljön förändras... 5 Strategiska perspektiv... 7 Begrepp... 9 Perspektiv... 11-17 Livskraftig stad

Läs mer

Med övriga kommuner kan samkommunen ingå avtal om skötsel av frivilliga uppgifter mot full ersättning.

Med övriga kommuner kan samkommunen ingå avtal om skötsel av frivilliga uppgifter mot full ersättning. ÖSTERBOTTENS FÖRBUND POHJANMAAN LIITTO GRUNDAVTAL I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Samkommunen för Österbottens förbund. Namnet kan även användas i formen Österbottens förbund.

Läs mer

Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017. En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier

Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017. En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017 En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier Ny Kommun 2017 Kuntaliitto Julkaisun ostikko Den finländska kommunen en framgångshistoria

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Vanda stad A 6 : 2009 Statistik och forskning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Prognos för hela staden 2009 2040 Prognos för storområdena 2009-2019 A6:2009 ISBN 978-952-443-304-4

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

Den nya kommunen. Beskrivning av den nya kommunen

Den nya kommunen. Beskrivning av den nya kommunen 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 2023 2025 2027 2029 2031 2033 2035 2037 2039 Den nya kommunen Den nya kommunen består av kommundelarna

Läs mer

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 Kristdemokraternas kommunprogram 2012-2016 Innehåll 1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 3. SERVICEN SKALL PRODUCERAS NÄRA MÄNNISKAN...5 3.1. Ordnandet

Läs mer

Den nya kommunallagen

Den nya kommunallagen Den nya kommunallagen Översättarseminarium Borgå 21-22.4.2015 Välkommen Kursinnehåll Utgångspunkter för den nya kommunallagen Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser Vad förändras och vad är som förut?

Läs mer

Grundavtal för Kårkulla samkommun

Grundavtal för Kårkulla samkommun Grundavtal för Kårkulla samkommun 1 kap. SAMKOMMUNEN 1 Samkommunens namn och hemort Samkommunens namn är Kårkulla samkommun och dess hemort är Väståbolands stad. Samkommunens arbetsspråk är svenska. 2

Läs mer

SÄRSKILD KOMMUNINDELNINGSUTREDNING: VASA STAD, LILLKYRO KOMMUN OCH KORSHOLMS KOMMUN

SÄRSKILD KOMMUNINDELNINGSUTREDNING: VASA STAD, LILLKYRO KOMMUN OCH KORSHOLMS KOMMUN SÄRSKILD KOMMUNINDELNINGSUTREDNING: VASA STAD, LILLKYRO KOMMUN OCH KORSHOLMS KOMMUN SLUTRAPPORT 30 november 2011 Vaasa, Vähäkyrö ja Mustasaari Väestö: syyskuu 2011 Vasa, Lillkyro och Korsholm Befolkningen:

Läs mer

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen 1 Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att språklagen ändras. Enligt

Läs mer

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDST- JÄNSTER I ÖSTRA NYLAND

PROJEKTPLAN FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDST- JÄNSTER I ÖSTRA NYLAND PROJEKTPLAN FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDST- JÄNSTER I ÖSTRA NYLAND 2 Innehåll 1 Uppdrag och bakgrund till projektet 3 2 Aktuella lagstiftningsprojekt 3 3 Administrativa lösningar för social- och hälsovårdstjänsterna

Läs mer

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt. REVISIONSBERÄTTELSE 2008 Till Karleby stadsfullmäktige Vi har granskat Kelviå kommuns förvaltning, bokföring och bokslut för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2008. Bokslutet omfattar kommunens balansräkning,

Läs mer

kommuninvånarna Meddelande om en rådgivande folkomröstning Käännä

kommuninvånarna Meddelande om en rådgivande folkomröstning Käännä MeDdelande till kommuninvånarna om en eventuell kommunsammanslagning av Sjundeå kommun, Nummi-Pusula kommun och Lojo stad 1.1.2013. Meddelande om en rådgivande folkomröstning Käännä Bästa sjundeåbo Med

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2014. Källa: Statistikcentralen 1.6.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2014. Källa: Statistikcentralen 1.6.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2014 1.6.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2013-2014 (inkl. särredovisade affärsverk) Kommuner:

Läs mer

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,

Läs mer

SVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM

SVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM Stadsstyrelsen 360 04.11.2013 SVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM STST 360 Beredning och tilläggsuppgifter: utbildningsdirektör Jari Kettunen,

Läs mer

November 02, 2009. samhlära1.notebook

November 02, 2009. samhlära1.notebook PRESIDENTBESLUT Huvudregeln är att presidenten fattar beslut i statsrådet (regeringens sammanträden) presidentföredragningen. Den minister till vars område ett ärende hör, framlägger ett beslutsförslag

Läs mer

Projektsekreterare Merja Leminen har svarat för att den praktiska sidan av ärendena sköts smidigt. Ett varmt tack till Merja för det!

Projektsekreterare Merja Leminen har svarat för att den praktiska sidan av ärendena sköts smidigt. Ett varmt tack till Merja för det! 1 2 Tack! Den särskilda kommunindelningsutredningen för Vasaregionen är färdig att överlämnas för behandling till förtroendepersonerna i de tio kommunerna i regionen. Vi har haft ungefär 10 månader tid

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

KALLELSESIDA Utfärdat 19.11.2012

KALLELSESIDA Utfärdat 19.11.2012 KALLELSESIDA Utfärdat 6/63 Sammanträdestid Måndagen den 19 november 2012, kl. 10.00 Sammanträdesplats Kronoby Folkhögskola Ärendets nummer Ärende 51. LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET 52. PROTOKOLLJUSTERING 53.

Läs mer

Målgruppen för Attitude 2012 är andra årets studerande på andra stadiet. 22 gymnasier och yrkesskolor från Österbotten och Mellersta Österbotten

Målgruppen för Attitude 2012 är andra årets studerande på andra stadiet. 22 gymnasier och yrkesskolor från Österbotten och Mellersta Österbotten Attitude 2012 Målgruppen för Attitude 2012 är andra årets studerande på andra stadiet. 22 gymnasier och yrkesskolor från Österbotten och Mellersta Österbotten deltog. Totalt 1094 svar. Av de svarande var

Läs mer

Borgå stads strategi 2010 2013

Borgå stads strategi 2010 2013 Borgå stads strategi 2010 2013 Stadsfullmäktige 31.3.2010 Innehåll 1 Inledning... 1 I bakgrunden till strategin är stadens ekonomiska situation... 1 Välfärd har byggts med lånepengar... 2 Skuldsättning

Läs mer

Kommunreformerna utmanar ledarskapet

Kommunreformerna utmanar ledarskapet Kommunreformerna utmanar ledarskapet - iakttagelser från forskningen Nordic Conference: Courage in Social Work Arbetsgrupp 30: Ledningen av socialt arbete i förändring Helsingfors 12.6.2015 Marianne Pekola-Sjöblom

Läs mer

Pargas stad ombeds att i sitt utlåtande särskilt svara på följande frågor:

Pargas stad ombeds att i sitt utlåtande särskilt svara på följande frågor: Stadsstyrelsen 58 17.03.2014 Utlåtande om Egentliga Finlands landskapsstrategi 1088/00.04.01/2014 Stadsstyrelsen 58 Beredare Näringslivschef Tomas Eklund, tfn 040 488 5675 Föredragande Stadsdirektör Folke

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Språket inom social- och hälsovård

Språket inom social- och hälsovård Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets

Läs mer

ZEF Report - generated on 20.02.2009

ZEF Report - generated on 20.02.2009 ZEF Report - generated on 20.02.2009 Namn Antal deltagare Påbörjade (%) Avslutade (%) fullmäktige 20 13 (65.0) 10 (50.0) valtuusto 27 19 (70.4) 16 (59.3) Sammanlagt 47 32 (68.1) 26 (55.3) A. Dina egna

Läs mer

Anita Lehikoinen Kanslichef

Anita Lehikoinen Kanslichef Strukturen och finansieringen inom gymnasieutbildningen och andra stadiets yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildning samt det fria bildningsarbetet förnyas Anita Lehikoinen Kanslichef Centrala beredningar

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser MARKNADSÖVERSIKT 1/2012 Hushållens internetförbindelser Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande av Kommunikationsverket som källa. MARKNADSÖVERSIKT

Läs mer

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Regeringsprogrammets insatsområden bekämpning av fattigdom, ojämlikhet och utslagning stabilisering av den offentliga ekonomin

Läs mer

ANSÖKNINGSBLANKETT Familje / kompis bostad

ANSÖKNINGSBLANKETT Familje / kompis bostad Österbottniska Delegationen ANSÖKNINGSBLANKETT Familje / kompis bostad Ifylles av ansökaren Nation samt önskemål om bostad (ringa in och kryssa i) EPO PPO VN Rautalampivägen 32,5 m 2 Jorddammsvägen 42,5

Läs mer

Bilaga 4. Avtal för ordnande av miljö- och hälsoskyddet i kommunerna i Mellersta Österbotten

Bilaga 4. Avtal för ordnande av miljö- och hälsoskyddet i kommunerna i Mellersta Österbotten Bilaga 4. Avtal för ordnande av miljö- och hälsoskyddet i kommunerna i Mellersta Österbotten 1. Avtalsparter Parter i detta samarbetsavtal är Karleby och Kannus stad samt Halso, Kaustby, Kronoby, Lestijärvi,

Läs mer

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher Befolkning 2012 Sysselsättning 2010 Näringsgren, arbetsgivarsektor och arbetsplatser Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher År 2010 var andelen jobb inom servicebranscher 72,9 procent

Läs mer

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 68 3.5.2005 Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland 1 Begäran om utlåtande

Läs mer

Hur gick det sen? Kommunreformen i Finland i stormens öga

Hur gick det sen? Kommunreformen i Finland i stormens öga Nordisk Administrativt Tidsskrift nr. 1/2012, 89. årgang 51 Hur gick det sen? Kommunreformen i Finland i stormens öga Av jur.lic., Kari Prättälä Nordisk Administrativt Tidsskrift nr. 1/2012, 89. årgang

Läs mer

-2, STST 2015-03-16 16:00

-2, STST 2015-03-16 16:00 -, STST 0-0-6 6:00 Möteskallelse Måndagen den 6..0 kl. 6:00 i stadsstyrelsens sammanträdesrum Ordinarie ledamöter Peter Boström, ordförande Ulla Hellén, I viceordförande Jarmo Ittonen, II viceordförande

Läs mer

BORGÅ STADS LINJER FÖR FRAMTIDEN FÖR YRKESUTBILDNINGEN PÅ ANDRA STADIET

BORGÅ STADS LINJER FÖR FRAMTIDEN FÖR YRKESUTBILDNINGEN PÅ ANDRA STADIET Stadsstyrelsen 257 15.09.2014 Stadsstyrelsen 312 27.10.2014 Stadsstyrelsen 374 22.12.2014 Stadsstyrelsen 25 02.02.2015 BORGÅ STADS LINJER FÖR FRAMTIDEN FÖR YRKESUTBILDNINGEN PÅ ANDRA STADIET STST 15.09.2014

Läs mer

Begäran om utlåtande SHM

Begäran om utlåtande SHM 1(13) Begäran om utlåtande SHM Anvisningar: I den elektroniska enkäten kan man röra sig fram och tillbaka genom att trycka på Föregående- och Nästa-knapparna. Det är möjligt att gå framåt i enkäten utan

Läs mer

Konjukturbarometer för Västra Nyland 2014

Konjukturbarometer för Västra Nyland 2014 Konjukturbarometer för Västra Nyland 2014 Enkätens bakgrund och genomförande Hösten 2014 utarbetade Företagarna i Finland och Finnvera Abp tillsammans med arbets- och näringsministeriet SME-företagsbarometern,

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta

Läs mer

Befolkningens utbildningsstruktur 2013

Befolkningens utbildningsstruktur 2013 Utbildning 2014 Befolkningens utbildningsstruktur 2013 Unga kvinnor högt utbildade, den mest välutbildade befolkningen bor i Nyland Före utgången av år 2013 hade 3 164 095 personer avlagt examen inom gymnasieutbildning,

Läs mer

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING OMRÅDET ÖSTER OM RÄVFARMSVÄGEN

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING OMRÅDET ÖSTER OM RÄVFARMSVÄGEN KOKKOLAN KAUPUNKI KARLEBY STAD PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING OMRÅDET ÖSTER OM RÄVFARMSVÄGEN PLANOMRÅDE FÖR DETALJPLANEARBETET Initiativet har gjorts av Karleby stad. Arbetet

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

Lag. I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

Lag. I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: Lag om en kommun- och servicestrukturreform Given i Helsingfors den 9 februari 2007 1 kap. Lagens syfte och tillämpningsområde 1 Lagens syfte Syftet med denna

Läs mer

Räddningsverkets målorganisation

Räddningsverkets målorganisation Räddningsnämnden 18 27.05.2014 Räddningsverkets målorganisation RADD 18 Faktorer som bestämmer det regionala räddningsverkets må lorganisati on Räddningsverkets målorganisation bestäms för sin del av förp

Läs mer

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare

Läs mer

Höjning av grundkapital

Höjning av grundkapital Landskapsfullmäktige 17 08.12.2010 Höjning av Nylands förbunds grundkapital och anslutning av nya medlemskommuner 65/00/00/00/2010 RMV 17 Inledning Statsrådet har genom sitt beslut av 22.10.2009 beslutat

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av 13 aravalagen och av 9 lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.479.000 Förväntad BNP-utveckling + 0,9 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet (mars 2015) 10,3 % Bostadsbyggande

Läs mer

Revisorerna inom den offentliga förvaltningen och den offentliga ekonomin

Revisorerna inom den offentliga förvaltningen och den offentliga ekonomin Revisorerna inom den offentliga förvaltningen och den offentliga ekonomin Historia Revisorerna inom den offentliga förvaltningen och offentliga ekonomin har ingen lång historia. Den sträcker sig bara ca

Läs mer

En utvärdering av verksamheten vid finlandssvenska folkbibliotek 2000 - Barbro Wigell-Ryynänen, UVM

En utvärdering av verksamheten vid finlandssvenska folkbibliotek 2000 - Barbro Wigell-Ryynänen, UVM En utvärdering av verksamheten vid finlandssvenska folkbibliotek 2000 - Barbro Wigell-Ryynänen, UVM Artikeln har tidigare publicerats i SFV:s kalender 2001. Det svenska biblioteksdistriktet omfattar biblioteks-

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 1 Framtidens utmaningar befolkningen åldras behov av välfärdstjänster växer hela tiden ekonomiska och andra resursser räcker inte

Läs mer

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola?

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola? HUR FÖRNYAS ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA? SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera studieplatser

Läs mer

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018 BUDGETERINGSANVISNING 1 (7) Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018 Allmän bakgrund till uppskattningen I denna anvisning behandlas alla ärenden som gäller samtliga

Läs mer

Propositionens huvudsakliga innehåll, viktigaste förslag och språkliga konsekvenser

Propositionens huvudsakliga innehåll, viktigaste förslag och språkliga konsekvenser 1 Propositionens huvudsakliga innehåll, viktigaste förslag och språkliga konsekvenser Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagstiftning om revidering av regionförvaltningen PROPOSITIONENS

Läs mer

MARKNADSFÖRINGS- PLAN 2007-2010 Godkänd av kommunstyrelsen 16.10.2006 260 Inledning Susanne Hongell initierade vid kommunstyrelsens möte 6.2.2006 tillsättande av en arbetsgrupp för marknadsföring. Styrelsen

Läs mer

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland Jord- och skogsbruksministeriet Rikliga vattentillgångar I Finland finns det rikligt med vattendrag. Ungefär en tiondel av landets yta täcks av sjöar, tjärnar,

Läs mer

BORGÅ STADS LINJER FÖR FRAMTIDEN FÖR YRKESUTBILDNINGEN PÅ ANDRA STADIET

BORGÅ STADS LINJER FÖR FRAMTIDEN FÖR YRKESUTBILDNINGEN PÅ ANDRA STADIET Stadsstyrelsen 257 15.09.2014 Stadsstyrelsen 312 27.10.2014 Stadsstyrelsen 374 22.12.2014 Stadsstyrelsen 25 02.02.2015 Stadsstyrelsen 43 09.02.2015 Stadsstyrelsen 53 23.02.2015 Stadsstyrelsen 133 20.04.2015

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD NORDENS ENERGIHUVUDSTAD -flöde för ett gott liv Vasa stads strategi 2015 Fg 10.11.2014 VAD BYGGER VI PÅ? Välfärd Vasabornas välfärd tryggas genom högklassig och närbelägen basservice i alla livsskeden.

Läs mer

Utvecklande och styrning av den elektroniska kommunikationen

Utvecklande och styrning av den elektroniska kommunikationen Resumé 351 /54/04 UTVECKLANDET AV ELEKTRONISKA KOMMUNIKA- TIONSTJÄNSTER I DEN OFFENTLIGA FÖRVALTNINGEN Huvudfrågan vid revisionen var att kartlägga hur den elektroniska kommunikationen i den offentliga

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.474.289 Förväntad BNP-utveckling +/- 0 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet 8,8 % Bostadsbyggande

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till kommunallag och vissa lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att det stiftas en ny kommunallag,

Läs mer

Samkommunens uppgift är att äga och hyra ut lokaler för yrkeshögskoleverksamhet. Samkommunens tillgångar samt ansvar och åtaganden

Samkommunens uppgift är att äga och hyra ut lokaler för yrkeshögskoleverksamhet. Samkommunens tillgångar samt ansvar och åtaganden Kommunstyrelsen 332 25.08.2014 Kommunfullmäktige 79 01.09.2014 Upplösning av samkommunen EVTEK Kommunstyrelsen 25.08.2014 332 Beskrivning EVTEK-kuntayhtymä Samkommunens avtalskommuner samt andelarna av

Läs mer

BESKRIVNING AV DETALJPLANEÄNDRING TOMT 14 I KVARTER 1, EN DEL AV KEMIRAVÄGEN OCH EN DEL AV OUTOKUMPUVÄGEN I STADSDEL 43

BESKRIVNING AV DETALJPLANEÄNDRING TOMT 14 I KVARTER 1, EN DEL AV KEMIRAVÄGEN OCH EN DEL AV OUTOKUMPUVÄGEN I STADSDEL 43 KOKKOLAN KAUPUNKI KARLEBY STAD PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER BESKRIVNING AV DETALJPLANEÄNDRING TOMT 14 I KVARTER 1, EN DEL AV KEMIRAVÄGEN OCH EN DEL AV OUTOKUMPUVÄGEN I STADSDEL 43 PLANOMRÅDE 1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER

Läs mer

Lantbrukets energiprogram 2010-2016 21.1.2010

Lantbrukets energiprogram 2010-2016 21.1.2010 Lantbrukets energiprogram 2010-2016 21.1.2010 Vad är det frågan om? Lantbukets energiprogram är ett energieffektivitetsavtal inom ramen för jord- och skogsbruksministeriets verksamhetsområde under perioden

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till kommunallag och vissa lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL 297457 I propositionen föreslås det att det stiftas en ny

Läs mer

INGÅ KYRKSLÄTT - SJUNDEÅ UTREDNING OM KOMMUNSAMMANSLAGNING, I SKEDET Mellanrapport

INGÅ KYRKSLÄTT - SJUNDEÅ UTREDNING OM KOMMUNSAMMANSLAGNING, I SKEDET Mellanrapport INGÅ KYRKSLÄTT - SJUNDEÅ UTREDNING OM KOMMUNSAMMANSLAGNING, I SKEDET Mellanrapport Innehållsförteckning: 1. Inledning 2. Utgångspunkter för sammanslagning av kommunerna 3 2.1. Kommun- och servicestrukturreformen

Läs mer

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare Resumé 283/54/04 BEVILJANDET OCH ANVÄNDNINGEN AV KOMMUNERNAS FINANSIERINGSUNDERSTÖD ENLIGT PRÖVNING Huvudfrågorna vid revisionen har varit att klargöra grunderna för beviljande av kommunernas finansieringsunderstöd

Läs mer

Case: Att lägga ut all socialoch hälsovård i kommunen på entreprenad

Case: Att lägga ut all socialoch hälsovård i kommunen på entreprenad Case: Att lägga ut all socialoch hälsovård i kommunen på entreprenad Nordisk tillsynskonferens 2015 Överinspektör för socialvården, gruppledare Kirsi Kaikko Regionförvaltningsverket (RFV) i Östra Finland

Läs mer

MAL-planen för VÄSTRA NYLAND

MAL-planen för VÄSTRA NYLAND MAL-planen för VÄSTRA NYLAND ARBETSPROGRAM 15.1.2007 1. Beskrivning av arbetet 2. Innehållet i planen 3. Tidtabellen för arbetet 4. Organisering av arbetet 1. BESKRIVNING AV ARBETET Projektet för en reform

Läs mer

Huvudsaklig verksamhet och yrkesställning, preliminära uppgifter. Arbetslösheten bland högutbildade ökade med omkring 30 procent från år 2012

Huvudsaklig verksamhet och yrkesställning, preliminära uppgifter. Arbetslösheten bland högutbildade ökade med omkring 30 procent från år 2012 Befolkning 2014 Sysselsättning 2013 Huvudsaklig verksamhet och yrkesställning, preliminära uppgifter Arbetslösheten bland högutbildade ökade med omkring 30 procent från år Enligt de preliminära uppgifterna

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1 PROTOKOLL Nummer 36 5.10.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1 Beslutande Föredragande Justerat Minister Carina Aaltonen Avdelningschef

Läs mer

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad Nr 490/2012 Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad EKONOMI- OCH REVISIONSSTADGA Godkänd av stadsfullmäktige 16.12.1996 9 ändrad i stadsfullmäktige 30.1.2001 12 ändrad i stadsfullmäktige 10.12.2012

Läs mer

Ab Jakobstadsregionens Utvecklingsbolag Concordia Oy Pietarsaaren seudun Kehittämisyhtiö Concordia

Ab Jakobstadsregionens Utvecklingsbolag Concordia Oy Pietarsaaren seudun Kehittämisyhtiö Concordia Gustav Nygård 3-2015 Ab Jakobstadsregionens Utvecklingsbolag Concordia Skolgatan 25-27, 68600 Jakobstad tel puh 010 239 7550 Oy Pietarsaaren seudun Kehittämisyhtiö Concordia Koulukatu 25-27, 68600 Pietarsaari

Läs mer

En livskraftig kommunoch

En livskraftig kommunoch En livskraftig kommunoch servicestruktur Utredning av strukturgruppen för kommunförvaltningen DEL I Utredningsdel 5b/2012 Kommunerna Del I Utredningsdel En livskraftig kommun- och servicestruktur Utredning

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015 Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) 4 Helsingfors stads bokslut för år 2014 HEL 2015-003253 T 02 06 01 00 Beslutsförslag beslutar i enlighet med stadsstyrelsens förslag: - godkänna stadens

Läs mer

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatt ändras

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a.

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a. Vård- och omsorgsnämnden 11 29.01.2015 Vård- och omsorgsväsendets dispositionsplan för år 2015 Vård- och omsorgsnämnden 11 Kommunfullmäktige godkände 29.11.2014 128 budgeten för år 2015 och ekonomiplanen

Läs mer