Ekonomiska förutsättningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ekonomiska förutsättningar"

Transkript

1 Ekonomiska förutsättningar Teknikindustri och tjänster inför avtalsrörelsen 2011 En rapport från Unionen, Almega och Teknikföretagen

2 OM TEKNIKINDUStri och tjänster Teknikföretagen har medlemsföretag med tillsammans närmare anställda i Sverige. Av dessa arbetar fyra av fem i ett industriföretag, medan resten, d.v.s. 20 procent arbetar i ett tjänsteeller serviceföretag. IT &Telekomföretagen har ca medlemsföretag med anställda och Svenska Teknik & Designföretagen har närmare 740 medlemsföretag med drygt anställda 2. Tillsammans och avräknat företag som är medlemmar på flera håll omfattar rapporten över företag med tillsammans ungefär anställda i Sverige. Detta är de i teknikindustri och tjänster direkt anställda. Det antal som totalt i Sverige sysselsätts av efterfrågan på produkter tillverkade i teknikindustri och tjänster är betydligt fler, eller ungefär en miljon. Mer om detta finns att läsa i kapitel 4.

3 Förord Efter sommaren kommer Unionen, Teknikföretagen och Almega och en rad andra parter att inleda förhandlingar om nya kollektivavtal. En för alla viktig fråga är att förhandlingarna resulterar i en väl fungerande lönebildning. En sådan är långsiktigt avgörande för företagens konkurrenskraft och för medarbetarnas reallöner och sysselsättning i Sverige. Mot bakgrund av de omfattande förändringar som företag och anställda genomgår finns behov av en aktuell analys av det ekonomiska läget och en genomgång av de ekonomiska förutsättningarna inför den kommande avtalsrörelsen. Internationellt konkurrensutsatta industri- och tjänsteföretag genomgår kraftiga förändringar i efterfrågan. Sedan drygt ett år har konjunkturen vänt upp och detta efter ett fall som för många var det största i modern tid. Finanskrisen blev en industrikris. De tjänsteproducerande företagen klarade sig överlag betydligt bättre. Minst lika viktiga är de strukturella förändringar som följer av globaliseringen. Den ekonomiska tillväxten sker framför allt i länder som Kina, Indien och Brasilien och de konkurrerar allt mer med kvalificerade produkter och tjänster. Globaliseringen förändrar i hög grad förutsättningarna också för verksamheter i Sverige. Industrin köper mer tjänster, men blir också i sig mer och mer tjänsteintensiv. Tillverkande teknikföretag har redan idag fler tjänstemän än arbetare anställda i Sverige. Många tjänsteföretag är nära lierade med tillverkande företag och med detta ömsesidiga beroende är det inte meningsfullt att skilja på produkter och tjänster i industrin. Unionen, Teknikföretagen och Almega har med dessa utgångspunkter tillsammans beställt en rapport om de ekonomiska förutsättningarna för teknikindustrin och tjänster inför de kommande avtalsförhandlingarna. Rapporten innehåller många nya fakta, bland annat om betydelsen av tillverkande teknikindustri och tjänster för Sveriges ekonomi och välstånd. Vår förhoppning är att rapporten ska bidra till att öka förståelsen för de villkor som gäller för internationellt konkurrensutsatta företag. Parterna inom den internationellt konkurrensutsatta sektorn kan inte påverka andra parter på annat sätt än att beskriva och förklara den verklighet dessa företag och anställda arbetar under och att det ytterst också är dessa gränser som gäller oss alla. Rapportens författare är chefekonomerna Daniel Lind (Unionen), Lena Hagman (Almega) och Anders Rune (Teknikföretagen). Faktainsamlingen avslutades Stockholm i maj 2011 Daniel Lind Lena Hagman Anders Rune Unionen Almega Teknikföretagen 3

4 Innehåll Sammanfattning 6 Ekonomiska utsikter, konjunkturen och kostnadsläget 6 Fakta och betydelse för Sverige av teknikindustri och tjänster 8 Viktiga ekonomiska förutsättningar för en väl fungerande lönebildning 9 1. En väl fungerande lönebildning Viktiga ekonomiska samband för företag och anställda 13 Internationell konkurrenskraft avgörande för framgång 13 En väl fungerande lönebildning ger låg inflation 14 Ökade reallöner och/eller ökad sysselsättning? 14 Arbetsmarknaden en alltmer global marknad 15 Avkastningskraven bestäms internationellt 15 Konjunkturen svänger investeringar och jobb följer med viss eftersläpning Fakta om Sveriges teknikindustri och tjänster 17 Stora skillnader och mycket som förenar i teknikindustrin 18 Svensk teknik lika mycket tjänster som industri 18 Företagen gör en fjärdedel själva resten köper man in 19 Mer tjänster i inköp och även i den egna förädlingen 19 Två av tre anställda är en tjänsteman 20 Storföretagen: fyra av fem arbetar utanför Sverige 20 Mest export från teknikindustri och tjänster 21 Tjänsteexporten ökar både från tjänstesektorn och industrin Teknikindustri och tjänster avgörande för svensk ekonomi 24 Fler än en miljon sysselsatta i teknikindustri och tjänster 25 Teknikindustri och tjänster: företagstjänster dominerar 26 Spridningseffekterna störst i industrin 26 Snabb sysselsättning i kunskapsintensiv tjänsteproduktion 27 Minskad egenförädling i industrin 29 Ökat importberoende 30 Ökad import av tjänster som insatsprodukter 31 Teknikexportens betydelse för Sveriges ekonomi 33 Industrisysselsättningen nästan oförändrad tack vare starkare samspel 34 Industrins andel av BNP har ökat inte minskat 35

5 5. Internationell utblick 37 Global BNP väntas växa snabbt, men den höga arbetslöshetenväntas bestå 37 Finanskrisen blev en industrikris 39 Flera risker i den gamla ekonomin 41 Arbetskraftskostnader och produktivitet i ett internationellt perspektiv 42 Arbetskraftskostnadsnivåer Arbetskraftskostnadsökningar fram till Relativa arbetskraftskostnader 47 Industrins produktivitetstillväxt Konjunkturläget våren Internationellt: Uppåt från djup botten 51 Europa: Stora skillnader mellan länder och branscher 53 USA: Betydande återhämtning men trögt i bilindustrin 55 Teknikindustrin i Sverige: Få hinder mot fortsatt uppgång 56 Orderläget indikerar fortsatt uppgång i produktion och sysselsättning 59 Bilindustrin: en industri i snabb förändring 59 Personbilar: största förändringen i modern tid 60 Stark krona en stor utmaning för bilindustrins anläggningar i Sverige 60 Tunga lastbilar: Sveriges tyngsta industri? 61 Metallvaruföretag: Följer med upp och ut i världen 62 Maskinindustrin: Investeringarna avgör takten 63 Elmaskiner: Ytterligare en investeringstung bransch 65 Tele- och elektronik: Volymerna tillbaka 66 Konjunkturläget för IT- och telekomföretag 67 Aktuella konjunkturutsikter för IT- och telekomföretag 71 Konjunkturläget för tekniska konsulter och arkitekter 75 Aktuella konjunkturutsikter för tekniska konsulter och arkitekter Priser och produktivitet 80 Producentpriser 80 Produktivitet Investeringar 86 Industrin investerar allt mindre i maskiner och anläggningar 86 Immateriella investeringar allt viktigare för konkurenskraften 89 5

6 Sammanfattning Rapporten sammanfattas i följande i tre avsnitt. Först följer ett antal slutsatser av det ekonomiska läget och utsikterna internationellt. Här sammanfattas också huvuddragen i det aktuella konjunkturläget inom teknikindustrins olika branscher och tjänsteföretag, främst inom IT, telekom och tekniska konsulter (kapitel 6) samt priser och produktivitet (kapitel 7). Industrins arbetskraftskostnader nominellt och beaktat hur produktivitet och valutakurser påverkar kostnadsläget i Sverige relativt viktiga konkurrenter i andra länder tas upp i detta sammanhang (kapitel 5). Under nästa rubrik presenteras viktiga och nya fakta om teknikindustri och tjänster i Sverige (kapitel 3) samt en flödesanalys som visar den verkliga betydelsen för Sveriges ekonomi och välstånd av teknikindustri och tjänster (kapitel 4). Sammanfattningen avslutas med vår analys av de viktigaste ekonomiska förutsättningarna som lönebildningen måste baseras på för att fungera väl (kapitel 1 och 2). Investeringarna är den faktor som är mest avgörande för företagens långsiktiga konkurrenskraft och även här presenteras i rapporten nya viktiga fakta (kapitel 8). Syftet med rapporten är att genom att presentera fakta och analys av de ekonomiska förutsättningarna lägga en grund för Unionen, Almega och Teknikföretagen inför den kommande avtalsrörelsen. Ekonomiska utsikter, konjunkturen och kostnadsläget Tillväxten internationellt förväntas i år och nästa år bli något lägre än förra året, men den globala återhämtningen väntas fortskrida. Skillnaderna mellan de nya tillväxtländerna och gamla industriländer i västvärlden förblir dock stora. Även inom Europa kommer skillnaderna mellan länder att vara fortsatt stora. Under senare tid står återhämtningen efter finanskrisen på en allt stabilare grund inom industriländerna, vilket gör att tillväxtutsikterna för Europa också förbättrats något. Samtidigt finns det flera nedåtrisker, och dessa väger tyngre än uppåtmöjligheterna. Främst på grund av stigande oljepriser har nedåtriskerna förstärkts. De viktigaste av dessa är, förutom risk för fortsatt stigande oljepriser: (1) skuldproblematiken i flera EU-länder; (2) bostadsmarknaden i USA; (3) överhettning i tillväxtländerna; (4) stigande råvaru- och energipriser och därpå höjd inflation. De globala obalanserna i världshandeln verkar också bestå. I andra vågskålen ligger möjligheten att utvecklingen kan komma att bli bättre än vad de ledande prognosinstituten räknar med. Grunden för detta är företagens starka balansräkningar och att en ytterligare förbättring av det globala vinstläget är möjlig, vilket skulle kunna dra upp investeringarna ytterligare. Utvecklingen på arbetsmarknaden har dessutom inom OECD-området stabiliserats under senare tid och det skulle kunna bidra till att konsumtionstillväxten kan komma att bli högre än prognoserna visar i dagsläget. Å andra sidan talar mycket för att arbetslösheten väntas minska långsamt, även till följd av att fler söker sig ut på arbetsmarknaden. Arbetslösheten är på väg nedåt i västvärlden, men även i slutet av 2012 väntas den i USA och Västeuropa ligga mellan 8-9 procent. Den globala industriproduktionen drabbades hårt av finanskrisen. Den snabba uppgången därefter innebär dock att den globala industriproduktionen nu ligger på en högre nivå än före finanskrisen. Detta som en följd av den snabba produktionstillväxten i Kina och andra tillväxtländer. I västvärlden är nivån på industriproduktionen fortfarande lägre än före finanskrisen. Skillnaderna mellan olika länder i västvärlden är betydande och framtidsutsikterna skiljer sig också åt. 6

7 **** Teknikindustrin i Sverige har påverkats mycket kraftigt av raset i efterfrågan efter finanskraschen, men har sedan återtagit en hel del av nedgången. Fortfarande är det dock en väsentlig bit kvar jämfört med tidigare nivåer. Enligt de tillverkande företagen är det fortfarande mest bristande efterfrågan som uppfattas vara det som mer än brist på kapacitet eller personal som begränsar tillväxten. För tjänsteföretag inom IT och tekniska konsulter är det däremot fler företag som besväras av brist på personal än de som menar att det är efterfrågan som är den trånga sektorn. För att möta efterfrågan försöker IT-företagen lösa problemet med ökad outsourcing till utlandet, men även genom att locka utländsk arbetskraft till sin verksamhet i Sverige. För IT- och telekomföretagen blev det en ovanligt kort svacka i samband med finanskrisen jämfört med tidigare konjunkturnedgångar. Teknik- och industrikonsulterna mötte fortsatt ökad efterfrågan i början av 2011, medan arkitekterna redovisat en sämre orderutveckling. De flesta företag inom både arkitekter och teknikkonsulter förväntar sig ändå ett förbättrat orderläge till sommaren. IT-företagen förutser en fortsatt stigande efterfrågan i samband med en relativt stark tillväxt i svensk ekonomi samt en fortsatt återhämtning på exportmarknader i omvärlden. Första kvartalet 2011 var konjunkturmässigt relativt dämpat för teknikindustrin. Därtill befinner sig olika branscher och företag i vitt skilda situationer. Men sammantaget finns en ordertillväxt till grund för en fortsatt uppgång i produktion och sysselsättning under året. Bedömningen är att uppgången fortsätter, men i avtagande takt. Den positiva utvecklingen med ett ökat antal anställda kan förväntas fortsätta hela året. **** Arbetskraftskostnaderna i svensk industri har ökat med i genomsnitt mellan 0,4 0,6 procentenheter per år mer än genomsnittet i Västeuropa Om man jämför hur arbetskraftskostnaderna i svensk industri ökat jämfört med euroområdet har de ökat med 0,7 0,8 procentenheter mer per år Även i det kortare perspektivet, , har de svenska ökningarna varit 0,4 till 0,7 procentenheter snabbare per år än för det västeuropeiska genomsnittet. Industrins arbetskraftkostnad översteg Västeuropas med cirka fem procent Utvecklingen av den relativa arbetskraftskostnaden visavi omvärlden beror på både utvecklingen av arbetskraftskostnaderna och valutaförändringarna i förhållande till den svenska kronan. Den svenska relativa arbetskraftskostnaden har varierat över perioden , men nivån 2010 är så gott som densamma som 1998 i förhållande till ett vägt västeuropeiskt genomsnitt. Det beror på att en högre ökning av arbetskraftskostnaden har vägts upp av en försvagad växelkurs. Kronans värde 2010 var drygt åtta procent lägre jämfört med läget Även i det kortare perspektivet, i detta fall mellan , har den svenska industrins relativa kostnad varierat, men mätt över hela perioden är den i stort sett oförändrad i förhållande till ett vägt västeuropeiskt genomsnitt. Åren som föregick finanskrisen var i produktivitetshänseende gynnsamma i många länder. På grund av en konjunkturellt betingad försvagning under 2007 uppgick den svenska industrins produktivitetstillväxt till 5,0 (EU Klems) respektive 5,7 (BLS) procent för åren Trots denna nedväxling i förhållande till det längre genomsnittet var det bara Finland bland de jämförda länderna som kunde uppvisa ett högre genomsnitt under denna period. Sverige, Finland och USA är de länder som har en teleindustri som har uppvisat en mycket snabb produktivitetstillväxt under de senaste decennierna. Produktiviteten föll mer i svensk industri än i många andra länder under I teknikindustrin ökade produktiviteten med i genomsnitt 7,8 procent per år under treårsperioden En viktig förklaring till teknikindustrins produktivitetsutveckling är bidraget från tele- och elektroindustrin. Om denna exkluderas var teknikindustrins genom- 7

8 snittliga produktivitetstillväxt mellan ,5 procent per år. När sedan efterfrågan föll samman i finanskrisens spår stod företagen med för många anställda i förhållande till den produktion som skulle levereras. Det innebar att produktiviteten sjönk kraftigt under , eller med drygt 8 procent 2008 respektive drygt 14 procent Under 2010 har vi sett en motsvarande konjukturellt betingad uppgång av produktiviteten, inom teknikindustrin uppgick den till preliminärt 18 procent. Under åren låg företagstjänsternas produktivitetsökning på 3,4 procent i genomsnitt per år, sedan föll produktiviteten med 2,9 procent 2008 och med 8,4 procent Företagens egen prisutveckling är av störst intresse i lönebildningssammanhang även om konsumentprisutvecklingen är avgörande för löntagarnas köpkraft. När exporten rasade föll kronan kraftigt mot de stora valutorna. Exportpriserna för teknikindustrin steg därmed kraftigt räknat i svenska kronor. I takt med att kronan sedan stigit i värde har företagens priser sjunkit. Fakta och betydelse för Sverige av teknikindustri och tjänster I den tillverkande teknikindustrin har tjänstemännen blivit fler samtidigt som antalet arbetare har minskat med sedan mitten av 1970-talet. I dagens teknikindustri och tjänster är i genomsnitt två av tre en tjänsteman och tjänstemännen svarar för 75 procent av lönesumman i företagen. Globaliseringen har förändrat strukturen i de svenska storföretagen. I de stora företagen är det nu inte mindre än fyra av fem som arbetar utanför Sverige. Ser vi till försäljningen är det endast åtta procent av den totala försäljningen som säljs i Sverige. Exporten från teknikindustrin och den kvalificerade tjänsteexporten dominerar svensk export. Exporten av teknikprodukter väger tungt i Sveriges export och har haft stort genomslag på den totala exporttillväxten och därmed även på Sveriges BNP-tillväxt, både i hög- som lågkonjunkturer. Tjänsteexporten har fått en allt större betydelse för Sveriges export och utgör idag 30 procent av den totala exporten. Den snabbast växande delen av tjänsteexporten har under de senaste åren varit exporten av IT-tjänster. Företagen producerar numera ungefär en fjärdedel av det de säljer, resten köper de in av andra företag och dessa långa förädlingskedjor sträcker sig över i princip hela världen. Genom att analysera flödet av insatsprodukter går det också att få en mer verklighetsnära bild av hur betydelsefulla olika sektorer är för utvecklingen av svensk ekonomi. En sådan analys visar bland annat att antalet personer som sysselsätts av efterfrågan på produkter producerade i teknikindustri och tjänster i Sverige har ökat och uppgår uppskattningsvis till ungefär en miljon personer. Av dessa arbetar ungefär med IT-tjänster, FoU och övriga företagstjänster. En stor del av dessa tjänster levereras som insatser till produktionen i både tillverkande teknikindustri och andra sektorer. Det intensifierade samspelet mellan industrin och övriga ekonomin är särskilt påtagligt för de kunskapsintensiva delarna av tjänstesektorn. Tillverkande teknikindustri sysselsätter ungefär i datakonsultbranschen, FoU och övriga företagstjänster. Av dessa sysselsätts den absoluta merparten i övriga företagstjänster. 8

9 Viktiga ekonomiska förutsättningar för en väl fungerande lönebildning Internationell konkurrenskraft är avgörande för framgång. För att hålla koll på hur vår kostnadsmässiga konkurrenskraft utvecklas relativt konkurrenterna, bör vi följa och analysera såväl utvecklingen av arbetskraftskostnader som valuta och produktivitet. Nyckeln till framgång finns i begreppet en väl fungerande lönebildning. I den egna verksamheten är arbetskraftskostnaderna den helt dominerande kostnaden varför det är särskilt viktigt att jämföra denna mot konkurrenter och alternativa lokaliseringar. Kostnaden för anställda måste för att vara jämförbar stämmas av mot motsvarande kostnad i samma valuta. Valutors förändrade värde påverkar produktionskostnaden i olika länder, men orsaken till värdeförändringarna domineras ofta av kortsiktighet och nyckfullhet. Det innebär att parterna på arbetsmarknaden inte bör ta hänsyn till valutakursernas svängningar i sina avtalsförhandlingar. En svagare valuta kan kortsiktigt gynna den kostnadsmässiga konkurrenskraften, men urholkar på sikt löntagarnas köpkraft och landets rikedom. En över tid försvagad svensk valuta är ett felaktigt sätt att stärka den internationella konkurrenskraften för teknikindustri och tjänster i Sverige. I det nu aktuella läget, där den svenska kronan har ökat i värde en längre period, finns det dock en oro hos många företag som konkurrerar med företag i andra länder att kronkursen innebär att man inte kostnadsmässigt med sin förädling i Sverige klarar att konkurrera. Kostnaden skall också ställas i förhållande till vad som presteras, dvs. till produktiviteten. Arbetskraftkostnad i gemensam valuta visar om kostnadsläget är högt eller lågt i Sverige, men det är kostnaden i förhållande till produktiviteten (arbetskraftskostnad per producerad enhet) som visar hur kostnadsmässigt konkurrenskraftig verksamheten verkligen är. En väl fungerande lönebildning ger låg inflation I dagsläget kan konstateras att löneutvecklingen inom industrin inte är inflationsdrivande. Löneökningarna är lägre än tidigare och produktiviteten ökar starkt under uppgången i konjunkturen. Låg inflation ökar reallönen samtidigt som de nominella ökningarna kan begränsas. Företag och anställda har ett gemensamt intresse av löneökningar som ger ett bra utbyte realt förutsatt att de nominella ökningarna begränsas. För internationellt konkurrensutsatta verksamheter är det på den internationella marknaden priserna bestäms. Företagen kan inte höja sina priser mer än vad marknaden accepterar. Vilka priser företagen kan ta ut i svenska kronor påverkas även av valutakurserna. Därför är det företagens egen prisutveckling som är av störst intresse i lönebildningssammanhang även om konsumentprisutvecklingen är avgörande för löntagarnas köpkraft. Ökade reallöner och ökad sysselsättning möjligt, det behöver inte vara antingen eller Visserligen kan man föra ett resonemang om att löneökningar blir för höga så minskar sysselsättningen. Till viss del är dessa kommunicerande kärl, allt annat lika. Men ökade löner som försvaras av ökad produktivitet, kan medverka till en kostnadsutveckling i företagen som också ger fler jobb. Detta förutsatt att kopplingen till produktiviteten upprätthålls, dvs. att lönerna står i rimlig proportion till vars och ens prestation. Det behöver således inte vara ett antingen eller. Viktigt är således att löner differentieras så att de speglar skillnader i produktivitet och stimulerar till ökad produktivitet. 9

10 Arbetsmarknaden globaliseras i snabb takt Lågkostnadsländer har på senare tid tagit för sig rejält med sina snabbt växande ekonomier. Detta har inneburit en hel del anpassning och påverkat verksamheter också i Sverige. Globaliseringen går nu in i en ny fas där utvecklingsländer i allmänhet och Kina i synnerhet alltmer konkurrerar också med hög kompetens. För lönebildningen i Sverige innebär denna nya fas av globaliseringen att betydligt fler individer än tidigare är konkurrensutsatta på en global marknad. Fler anställda utsätts för hårdare konkurrens i en global ekonomi samtidigt som företagens avsättningsmöjligheter ökar. Investeringar ger konkurrenskraft i ett längre perspektiv Företag behöver både kapital och goda insatser av sina medarbetare för att driva verksamheten med framgång. Företagen måste vara konkurrenskraftiga och lönsamma för att överleva över tid. De som investerar i verksamheten kräver avkastning på investeringen. Avkastningskraven sätts numera i huvudsak internationellt och kan man inte räkna med att en investering i Sverige minst motsvarar vad man kan förvänta på annat håll, då blir investeringen här inte av. Investeringarna i främst maskiner har under senare år varit låga inom teknikindustrin. Detta är oroande, men det finns flera förklaringar till att investeringarna sammantaget fallit kraftigt. En är att tele- och elektroindustrin alltmer består av tjänsteintensiv produktion. Inom industrin har det skett en påtaglig förskjutning från investeringar i maskiner och anläggningar till immateriella investeringar. Inom industrin har de immateriella investeringarna i det närmaste fördubblats sedan Jämfört med flera konkurrentländer har svensk industri en större andel immateriella investeringar som andel av förädlingsvärdet. En möjlig förklaring till detta kan vara att ett antal stora tillverkningsföretag investerar relativt mycket i FoU i Sverige. Även beaktat dessa förklaringar kvarstår att industrin och flertalet övriga delar av ekonomin antagligen står inför en längre period där även fysiska investeringar kommer att behöva öka betydligt. Avslutningsvis innehåller rapporten en rad fakta om aktuella ekonomiska förutsättningar och betydelsen av teknikindustri och tjänster, varav de viktigaste redovisats ovan. Vår förhoppning är att rapporten han medverka till en väl fungerande lönebildning i den kommande avtalsrörelsen. Rapporten inleds i kapitel 1 med en redovisning av vad Unionen, Almega och Teknikföretagen gemensamt menar att en väl fungerande lönebildning innebär, bland annat på det mer övergripande planet; För ( ) teknikindustri och tjänster, är det en lönebildning som sammantaget ger ökad konkurrenskraft för verksamheter i Sverige i relation till motsvarande verksamheter i andra länder. Detta till gemensam nytta för företag och anställda i Sverige. En väl fungerande lönebildning är för den internationellt konkurrensutsatta sektorn en lönebildning som stärker konkurrenskraften för verksamheterna i Sverige. En väl fungerande lönebildning för internationellt konkurrensutsatta verksamheter i Sverige måsta utgå från vad som sker i omvärlden. Den internationellt konkurrensutsatta sektorns märke måste få bred acceptans på arbetsmarknaden för att vara en norm som säkerställer en för Sverige väl fungerande lönebildning. För att lönebildningen ska fungera väl i Sverige räcker det inte med att arbetsgivare, fackföreningar, företag och anställda i den internationellt konkurrensutsatta sektorn är överens om principerna ovan och även följer dem. För att lönebildningen i Sverige skall fungera väl måste även andra delar av arbetsmarknaden acceptera och respektera att det är förutsättningarna för de internationellt konkurrensutsatta delarna av ekonomin som sätter gränserna. 10

11 1. En väl fungerande lönebildning En väl fungerande lönebildning är långsiktigt avgörande för företagens konkurrenskraft, medarbetarnas reallöner och sysselsättning i Sverige. En väl fungerande lönebildning innebär att: Lönesättningen skall bestämmas med hänsyn till ansvaret och svårigheterna i arbetsuppgifterna och den anställdes sätt att uppfylla dessa. Lönen skall vara differentierad och baseras på den enskilde medarbetarens skicklighet, ansvar och kompetens. Lönesättningen i företagen bör utformas så att de blir en drivkraft för utvecklingen av de anställdas kompetens och arbetsuppgifter så att den stimulerar till ökad produktivitet och ökad konkurrenskraft. Lönesättningen i företaget ska företagsanpassas. På lokal nivå sätts lönen i det enskilda företaget utifrån dess ekonomiska och marknadsmässiga förutsättningar. Parterna har ett ansvar för lönebildningen och kollektivavtal är ett viktigt instrument för en väl fungerande lönebildning. Punkterna ovan visar tydligt på kopplingen mellan den anställdes ersättning och företagets krav på prestation. En väl fungerande lönebildning är en lönebildning som motiverar och möjliggör för medarbetaren att öka produktiviteten på ett sätt som ökar företagets konkurrenskraft. Företaget och den anställde har ett gemensamt intresse av att både den anställde och företaget fortsätter att utvecklas väl. Bara ett långsiktigt lönsamt företag kan ge sina medarbetare trygga jobb och samtidigt bra ersättning för arbetet. För den sektor av ekonomin som är mest direkt utsatt för internationell konkurrens, det vill säga teknik industri & tjänster, innebär en väl fungerande lönebildning en lönebildning som sammantaget ger ökad konkurrenskraft för verksamheter i Sverige i relation till motsvarande verksamheter i andra länder. Detta till gemensam nytta för företag och anställda i Sverige. En väl fungerande lönebildning är för den internationellt konkurrensutsatta sektorn en lönebildning som stärker konkurrenskraften för verksamheterna i Sverige. En väl fungerande lönebildning för internationellt konkurrensutsatta verksamheter i Sverige måsta utgå från vad som sker i omvärlden. Den internationellt konkurrensutsatta sektorns märke måste få bred acceptans på arbetsmarknaden för att vara en norm som säkerställer en för Sverige väl fungerande lönebildning. För att lönebildningen ska fungera väl i Sverige räcker det inte med att arbetsgivare, fackföreningar, företag och anställda i den internationellt konkurrensutsatta sektorn är överens om principerna ovan och även följer dem. För att lönebildningen i Sverige skall fungera väl måste även andra delar av arbetsmarknaden acceptera och respektera att det är förutsättningarna för de internationellt konkurrensutsatta delarna av ekonomin som sätter gränserna. I Sverige har det funnits en brett förankrad uppfattning på arbetsmarknaden om att det måste vara den internationellt konkurrensutsatta sektorn som fastställer ramen för företagens lönekostnadsutveckling, en ram alla parter har att inordna sig i. En lönebildning där internationellt konkurrensutsatt sektor sätter ett märke utifrån sina förutsättningar som sedan används som golv eller på annat sätt inte respekteras av andra parter kan naturligtvis inte kallas för en väl fungerande lönebildning. 11

12 Parterna inom den internationellt konkurrensutsatta sektorn kan inte påverka andra parter på annat sätt än att beskriva och förklara den verklighet dessa företag och anställda arbetar under och att det ytterst också är dessa gränser som gäller oss alla. Det är på dessa grunder vi tillsammans måste säkerställa en lönebildning som fungerar väl både på makro- och mikronivån. Utvecklingen med mer lokal och företagsnära lönebildning står givetvis inte i konflikt med en väl fungerande lönebilning. 12

13 2. Viktiga ekonomiska samband för företag och anställda Syftet med följande avsnitt är att ge läsaren en samlad introduktion till för rapporten viktiga och grundläggande ekonomiska samband. Ambitionen med sammanställningen är att lyfta fram de områden som är viktigast bland de ekonomiska förutsättningarna. Avsikten är också att lätt kunna se vad vi själva kan påverka och sådant vi mer har att förhålla oss till. Internationell konkurrenskraft avgörande för framgång Konkurrenskraft är summan av en lång rad faktorer. För internationellt konkurrensutsatta verksamheter är den helt avgörande frågan hur dessa står sig i Sverige i förhållande till motsvarande verksamheter (egna eller andras) utomlands. På lång sikt är det variabler som investeringar i fysiska tillgångar och immateriella som FoU och kunskap som har störst betydelse. På kort sikt är dessa faktorer mer givna, då de tar tid att förändra. Vi kan i det korta perspektivet därför mer fokusera på den kostnadsmässiga konkurrenskraften, dvs. jämföra direkta kostnader för verksamheter i Sverige och utomlands. Maskiner, råvaror och andra insatser har här ett pris som i grunden är lika för alla ett världsmarknadspris vilket kan variera en del lokalt beroende på faktisk konkurrenssituation, transportkostnader, tullar m.m. Den egna förädlingen dvs. den del man själv utför i sin egen verksamhet innefattar i princip bara kostnader för arbetskraft, kapitalkostnader (maskiner anläggningar, avskrivningar m.m.) och en vinst (i detta sammanhang kallad driftsöverskott). Arbetskraftskostnaderna är här vanligen den helt dominerande kostnaden varför det är särskilt viktigt att jämföra denna mot konkurrenter och alternativa lokaliseringar. Kostnaden för anställda måste för att vara jämförbar stämmas av mot motsvarande kostnad i samma valuta. Vilken valuta man väljer spelar ingen roll bara det är samma men med fokus på läget i Sverige är det mest naturligt att jämföra kostnaderna räknade i svenska kronor. Valutans betydelse behandlas i Kapitel 5 och här även industrins arbetskraftskostnader i internationell jämförelse. Valutors förändrade värde påverkar produktionskostnaden i olika länder, men orsaken till värdeförändringarna domineras ofta av kortsiktighet och nyckfullhet. Det innebär att parterna på arbetsmarknaden inte bör ta hänsyn till valutakursernas svängningar i sina avtalsförhandlingar. En svagare valuta kan kortsiktigt gynna den kostnadsmässiga konkurrenskraften, men urholkar på sikt löntagarnas köpkraft och landets rikedom. En över tid försvagad svensk valuta är ett felaktigt sätt att stärka den internationella konkurrenskraften för teknikindustri och tjänster i Sverige. I det nu aktuella läget, där den svenska kronan har ökat i värde en längre tid (även om den åter har försvagats något sedan mitten av februari mot Euron), finns en oro hos många företag som konkurrerar med företag i andra länder att kronkursen innebär att man inte kostnadsmässigt med sin förädling i Sverige klarar att konkurrera. Kostnaden skall också ställas i förhållande till vad som presteras, dvs. till produktiviteten. Även produktiviteten måste jämföras relativt konkurrenterna internationellt. Det är betydande svårigheter att mäta och jämföra nivån på produktiviteten på aggregerad nivå, men är en av två komponenter när BNP-nivåer jämförs mellan länder. Vanligt är därför att man enbart redovisar förändringen mellan år utan att ange nivån på produktiviteten. Även förändringar mellan år är svåra att beräkna, då olika källor ofta används för produktionsvolym och arbetade timmar. Mer om produktiviteten i Kapitel 5 och 7. Att beräkningar av arbetskraftskostnader per timme också innehåller betydande osäkerhet av samma slag bör nämnas i detta sammanhang. 13

14 För att hålla koll på hur vår kostnadsmässiga konkurrenskraft utvecklas relativt konkurrenterna, bör vi följa och analysera såväl utvecklingen av arbetskraftskostnader som valuta och produktivitet. Kostnaderna och produktivitet kan företag och anställda själva direkt påverka. Valutakurserna är däremot en faktor, man åtminstone i det kortare perspektivet, mer har att acceptera och anpassa sig till. På längre sikt är det visserligen hur väl vi utvecklar konkurrenskraften (i bred bemärkelse) det som också sätter värdet på vår valuta, men här samverkar eller motverkar även eventuella skillnader i räntenivåer och inflation/inflationsförväntningar. Nyckeln till framgång finns i begreppet en väl fungerande lönebildning, se portalen i kapitel 1. Arbetskraftkostnad i gemensam valuta visar om kostnadsläget är högt eller lågt i Sverige, men det är kostnaden i förhållande till produktiviteten (arbetskraftskostnad per producerad enhet) som visar hur kostnadsmässigt konkurrenskraftig verksamheten verkligen är. En väl fungerande lönebildning ger låg inflation Att ökade löner som inte motsvaras av ökad produktivitet ger inflation är ett väl känt faktum. Jämför vi löneökningarna i Sverige under lång tid och drar bort ökningen i produktivitet kan vi konstatera att ökningstakten väl överensstämmer med inflationen, korrigerad för effekter via importen. Att denna så kallade inhemskt genererade inflation väl överensstämmer med löneinflationen förklaras av att huvuddelen av Sveriges samlade förädlingsvärde (BNP) precis som i ett enskilt företag domineras av kostnaderna för arbetskraften. I dagsläget kan konstateras att löneutvecklingen inom industrin inte är inflationsdrivande. Löneökningarna är lägre än tidigare och produktiviteten ökar starkt under uppgången i konjunkturen. Andra inflationskällor är import och råvarupriser. Råvarupriser kan dra iväg när en ökad efterfrågan internationellt inte tillräckligt snabbt kan mötas av ett ökat utbud och prisökningarna riskerar sedan att rulla vidare genom hela förädlingskedjan ända fram till slutkunden. Via importen kan vi få in mer eller mindre inflation utifrån. En stark valuta innebär att den importerade inflationen hålls tillbaka. En starkare valuta begränsar även inflationstrycket från ökade råvarupriser. Låg inflation ökar reallönen samtidigt som de nominella ökningarna kan begränsas. Företag och anställda har ett gemensamt intresse av löneökningar som ger ett bra utbyte realt förutsatt att de nominella ökningarna begränsas så att de inte driver upp inflationen. Den anställde har ett berättigat intresse av att lönen utvecklas realt, dvs. att den ger ökad köpkraft. När detta ska balanseras mot företagets lika berättigade intressen gäller det att komma ihåg att företaget har att beakta inte enbart lönen utan hela arbetskraftskostnaden och att denna inte skall ställas mot något mer allmänt inflationsmått, utan mot de priser företaget kan ta ut på sina produkter eller tjänster. För internationellt konkurrensutsatta verksamheter är det på den internationella marknaden priserna bestäms. Företagen kan inte höja sina priser mer än vad marknaden accepterar. Löner i förhållande till inflationen i Sverige är viktiga för löntagarna, men det är arbetskraftskostnaderna och företagens egna priser som är det viktiga för företaget. Ökade reallöner och/eller ökad sysselsättning? Visserligen kan man föra ett resonemang om att löneökningar blir för höga så minskar sysselsättningen. Till viss del är dessa kommunicerande kärl, allt annat lika. Men ökade löner som försvaras av ökad produktivitet, kan medverka till en kostnadsutveckling i företagen som också ger fler jobb. Detta förutsatt att kopplingen till produktiviteten upprätthålls, dvs. att lönerna står i rimlig proportion till vars och ens prestation. Det behöver således inte vara ett antingen eller. Viktigt är således att löner differentieras så att de speglar skillnader i produktivitet och stimulerar till ökad produktivitet. 14

15 Arbetsmarknaden en alltmer global marknad Arbetsmarknaden är som andra marknader också en marknad där ena parten erbjuder sina tjänster (sin arbetstid) och där den andra parten köper tjänsten. Pris och prestation gäller även här. Arbetsmarknaden är av tradition lokal. Det är lokalt som personerna och arbetstillfällen finner varandra. Men över tid är såväl företag som medarbetare rörliga och flyttar om (tillräckligt) bättre förutsättningar finns på annat håll. Det som är nytt är dels att rörligheten för företagen (även för arbetskraften åtminstone inom Europa) ökat i takt med en ökad globalisering, dels att utbudet av arbetskraft växer kraftigt i utvecklingsländerna. Finansmarknaden var först med att verka mer på global basis. Finansiella tjänster har idag få om några geografiska gränser. Även industrin har kommit långt i en internationell integration med sina långa förädlingskedjor och med olika verksamheter/olika delar av verksamheter mer och mer spridda globalt. Fler och fler koncentrar exempelvis expertis i särskilda center of excellence. Lågkostnadsländer har på senare tid tagit för sig rejält med sina snabbt växande ekonomier. Detta har inneburit en hel del anpassning och påverkat verksamheter också i Sverige. Globaliseringen går nu in i en ny fas där utvecklingsländer i allmänhet och Kina i synnerhet alltmer konkurrerar också med hög kompetens. Konkurrensen om jobben är en konkurrens som omfattar alltfler jobb. Fortsatt framgångsrika företag i Sverige blir de som med sina medarbetare utvecklar en konkurrenskraftig verksamhet även i förhållande till den ökade kompetens och konkurrens som erbjuds på andra håll. Investeringarna är det som mer långsiktigt avgör konkurrenskraften. Att teknikindustrins investeringar i maskiner och anläggningar varit låga under ett antal år före finanskrisen kan i detta sammanhang uppfattas som oroande. Vår analys visa att det finns ett antal förklaringar och därtill har företagens investeringar i immateriella investeringar varit omfattande, mer om investeringar i kapitel 7. För lönebildningen i Sverige innebär denna nya fas av globaliseringen att betydligt fler individer än tidigare är konkurrensutsatta på en global marknad. Nya marknader med hög tillväxt och länder som snabbt blir rikare innebär många gånger också att efterfrågan på svensk produktion ökar. Fler anställda utsätts för hårdare konkurrens i en global ekonomi samtidigt som företagens avsättningsmöjligheter ökar. Arbetskraften är mer rörlig än tidigare och inte minst är det allt lättare att sälja sina tjänster ute på världsmarknaden. Den anställde behöver med modern teknik inte på samma sätt som tidigare sitta nära sin arbetsgivare. Den geografiska närheten till kunden som tidigare varit mer avgörande för tjänster betyder mindre och mindre. Arbetsmarknaden och här i första hand den med mer kvalificerade tjänster, globaliseras nu i snabb takt. Mer om arbetsmarknaden finns i kapitel 6. Avkastningskraven bestäms internationellt Företag behöver både kapital och goda insatser av sina medarbetare för att driva verksamheten med framgång. Företagen måste vara konkurrenskraftiga och lönsamma för att överleva över tid. De som investerar i verksamheten kräver avkastning på investeringen. Avkastningskraven sätts numera i huvudsak internationellt och kan man inte räkna med att en investering i Sverige minst motsvarar vad man kan förvänta på annat håll, då blir investeringen här inte av. Detsamma gäller den löpande intjäningen i företaget. Bara om verksamheten kan förväntas fortsätta motsvara avkastningskraven kan investeraren/aktieägaren förväntas kvarstå som ägare och återinvestera överskott. Viss utdelning krävs också och detta av samma skäl som att en långivare kräver en marknadsmässig ränta på lånet. Aktieägare tar också en risk och även den ingår i avkastningskravet. Se vidare kapitel 8 om investeringar. 15

16 Konjunkturen svänger investeringar och jobb följer med viss eftersläpning Konjunkturen har hittills svängt med en påfallande regelbundenhet. Och den kommer att fortsätta svänga upp och ned. Konjunkturen följer ett relativt förutsägbart mönster där olika faktorer samverkar, balanserar eller motverkar varandra. Konjunkturförlopp kan närmast beskrivas som variationer i produktionsnivå, i efterfrågan på arbetskraft och maskinutrustning samt insatsvaror och tjänster. I ett riktigt kort perspektiv kan förstås den tillgängliga produktionskapaciteten inte ökas utan måste mer ses som given. Det blir då utnyttjandegraden av den tillgängliga produktionskapaciteten som förändras och den kan förändras påtagligt. När detta skrivs befinner vi oss i en uppgång efter en tidigare kraftig nedgång i efterfrågan som stora delar av exportindustrin aldrig tidigare upplevt i modern tid. Uppgången för tillverkande teknikföretag har initialt varit kraftig och fortsätter även framöver, om än i långsammare takt, se vidare kapitel 6. Uppgången innebär att det med viss fördröjning blir fler arbetstillfällen i företagen. Det ser vi redan och så bör det fortsätta minst det närmaste halvåret, förhoppningsvis längre. På samma sätt följer investeringarna konjunkturen. Företagen, särskilt de mindre, måste först ha tillräckligt stora vinster innan de kan investera. Stora företag brukar däremot mer regelmässigt investera motkonjunkturellt, dvs. i lågkonjunktur för att sedan ha rätt kapacitet när nästa uppgång i konjunkturen kommer. Förutsättningarna denna gång är lite annorlunda. Efter raset i industriproduktionen har flertalet tillverkande teknikföretag fortfarande betydande kapacitetsreserver, varför behovet av kapacitetshöjande investeringar fortfarande är begränsat i närtid. Men fortsätter konjunkturen att förbättras, då kommer också företagens investeringar öka. Investeringar i form av företagsförvärv har däremot redan ökat tydligt och också sammanslagningar av egna anläggningar är exempel på investeringar som nu ökar i tillverkande teknikföretag och ofta globalt. Att investeringskvoterna, dvs. den andel av förädlingsvärdet som går till investeringar faller eller är fortsatt nedpressad i en konjunkturuppgång, är knappast förvånande då produktionen initialt kan öka enbart med hjälp av befintliga resurser. Mer om konjunktur och arbetsmarknad i kapitel 6 och om investeringar i kapitel 8. 16

17 3. Fakta om Sveriges teknik industri och tjänster Syftet med detta kapitel är att ge en aktuell beskrivning av hur strukturen ser ut i svensk teknikindustri och tjänster och därtill hur teknikindustri idag är integrerad med tjänsteföretag med IT- och teletjänster, data och tekniska konsulter. Det är idag inte relevant att skilja mellan industri och tjänster varken i verksamheten i Sverige eller i exporten. Här finns en rad fakta, varav en del helt nya om teknikindustri och tjänster, exempelvis; Att teknikindustri med tjänster omfattar över företag med ungefär anställda i Sverige. Att i dessa företag är i genomsnitt 2 av 3 en tjänsteman och att tjänstemännen svarar för 75 procent av lönesumman i företagen. Att i den tillverkande teknikindustrin har tjänstemännen blivit fler samtidigt som antalet arbetare har minskat med sedan mitten av 1970-talet. Att i de stora företagen inte mindre än 4 av 5 arbetar utanför Sverige. Ser vi till försäljningen är det endast 8 procent av den totala försäljningen som säljs i Sverige. Att exporten från teknikindustrin och den kvalificerade tjänsteexporten, som sammantaget uppgår till över 600 Mdr kronor, dominerar svensk export. Tjänsteexporten har fått en allt större betydelse för Sveriges export och utgör idag 30 procent av den totala exporten. Den snabbast växande delen av tjänsteexporten har under de senaste åren varit exporten av IT-tjänster. Dessutom har exportintäkterna som har anknytning till forskning och utveckling av industriprodukter stort genomslag på den totala tjänsteexporten (så kallad merchanting). Att företagen själva producerar ungefär en fjärdedel av det de säljer, resten köper de in av andra företag och att dessa långa förädlingskedjor sträcker sig över i princip hela världen. Skickliga tekniker och entreprenörer är de som främst bidrog till att Sverige från andra halvan av 1800-talet och framåt utvecklades till ett rikt land. Industrin var tidigt inriktad på export. Under 1900-talet och särskilt efter andra världskriget var det verkstadsindustrin som svarade för de enskilt största framgångarna internationellt. Som en följd av stark efterfrågan på just de varor och lösningar som svenska industriföretag producerade har Sverige ett jämförelsevis stort antal globala företag. Internationalisering, frihandel och på världsmarknaden konkurrenskraftiga produkter har under lång tid kännetecknat industrin. Basindustrin var en tidig viktig förutsättning för den tillverkande industrin och vice versa. På samma sätt är i dag de globalt verksamma tillverkande teknikföretagen av stor betydelse för många tjänste- och serviceföretag. Industrin utvecklar förvisso egna tjänster men köper i allt högre grad även in dessa, inte minst för att utveckla produkter och produktionssystem. Industrins produkter har fått ett ökat tjänsteinnehåll som bidragit till ökad konkurrenskraft. Detta är en trend även hos utländska konkurrenter. Företag, nya som gamla, är och har varit i ständig utveckling och förändring. Bara de som utvecklat sin konkurrenskraft i paritet med konkurrenterna har överlevt. Bara de som gjort det bättre än sina konkurrenter har expanderat mer än dessa och vunnit marknadsandelar på en alltmer global världsmarknad. 17

18 Stora skillnader och mycket som förenar i teknikindustrin Teknikindustrin omfattar stora delar av tillverkningsindustrin i Sverige. Här finns tillverkare av person- och lastbilar med många underleverantörer. Här finns tillverkare av andra transportmedel som flyg m.m. Bilindustrins underleverantörer är den i Sverige enskilt största gruppen av leverantörsföretag, men det finns många fler grupper, inom elektronik, maskindelar eller leverantörer till byggindustrin, för att ta några exempel. Här finns ett stort antal metallvaruföretag som säljer olika insatsprodukter till andra industriföretag, men också till byggindustrin. Här finns också en rad tillverkare av maskiner: allt från verktygsmaskiner till dumprar, grävmaskiner m.m. Maskinindustrin säljer det mesta på export och är helt beroende av investeringstakten och aktiviteten inom industrin och övrig ekonomi i omvärlden. Maskinindustrin tillhör de branscher vars efterfrågan svänger kraftigt eftersom kundernas investeringar svänger mer än andra områden. Elmaskiner är närmast uteslutande beroende av investeringar, främst i infrastruktur, exempelvis kraftproduktion. När det handlar om stora projekt av detta slag är det projekt som pågår under flera år, vilket gör att konjunkturerna här pareras en del. En betydande leverantör även till sådana projekt är tillverkare av olika mätinstrument. Medicinska instrument är en annan stor grupp som är mindre konjunkturkänslig. Tele och elektronik, inte minst produkter och tjänster kopplade till telesystem och telekommunikation, är ett av de stora blocken inom teknikföretagen. Det finns många fler exempel på företag i fler typer av verksamheter än som ovan nämnts. Fler och fler av teknikföretagens medlemsföretag är rena tjänste- eller serviceföretag. Även om listan på olika företag är lång och verksamheterna skiljer sig starkt är det mycket som också förenar. Det finns ett stort inbördes beroende med exempelvis många små och medelstora företag som levererar till stora globala företag med verksamhet runt om i världen. En hög andel export direkt eller indirekt, mycket ingenjörskunskap och FoU är annat som förenar. Stort beroende av investeringar internationellt och i Sverige är andra exempel. Nedan följer en genomgång av de fem största delbranscherna inom teknikindustrin tillsammans med de två i detta sammanhang viktigaste branscherna inom företagstjänster för teknikindustrin. Svensk teknik lika mycket tjänster som industri Industri- och tjänsteproduktion är så starkt integrerade att de inte längre bör beskrivas och diskuteras var för sig. I framtagandet av den här rapporten har det inneburit en hel del utmaningar när det gäller att använda statistik där industri och tjänster sedan länge hållits åtskilda och där detaljeringsgraden skiljer sig åt. Men vårt upplägg är i sak inget annat än en direkt anpassning till dagens verklighet. Det handlar inte längre om industri eller tjänster. Vad vi talar om är en industri som innehåller mer och mer tjänster i sina produkter, tjänster som man själv tillhandahåller eller köper in från andra företag. OM TEKNIKINDUStri och tjänster Teknikföretagen har medlemsföretag med tillsammans närmare anställda i Sverige. Av dessa arbetar fyra av fem i ett industriföretag, medan resten, d.v.s. 20 procent arbetar i ett tjänsteeller serviceföretag. IT &Telekomföretagen har ca medlemsföretag med anställda och Svenska Teknik & Designföretagen har närmare 740 medlemsföretag med drygt anställda 2. Tillsammans och avräknat företag som är medlemmar på flera håll omfattar rapporten över företag med tillsammans ungefär anställda i Sverige. Detta är de i teknikindustri och tjänster direkt anställda. Det antal som totalt i Sverige sysselsätts av efterfrågan på produkter tillverkade i teknikindustri och tjänster är betydligt fler, eller ungefär en miljon. Mer om detta finns att läsa i kapitel 4. 1 Rapporten Till er tjänst, Kommerskollegium Uppgifter hämtade från respektive organisation ovan 18

19 Följande citat är illustrativt 1 : Även det omvända gäller, tjänster som är direkt eller indirekt kopplade till en produkt från teknikindustrin eller så använder man i sin tjänst ett system från industrin i sin egen produktion. Teknik är idag lika mycket tjänster som produkter. Företagen gör en fjärdedel själva resten köper man in Strukturomvandlingen pågår ständigt. Hela branscher har mer eller mindre slagits ut och nya tillkommit. En ökad specialisering är det som mer än annat karaktäriserar utvecklingen. Vi har fått långa förädlingskedjor där ett stort antal företag medverkar och detta alltmer på global basis. I dag är det vanligt att ett företag enskilt svarar för endast 25 procent av försäljningsvärdet (i vissa branscher ännu mindre) genom egen förädling 3. Resten, eller huvuddelen, köper företaget in från andra. Med modern kommunikationsteknik går det både att utveckla och hålla ihop dessa långa kedjor. Med snabb informationsteknologi slår förändringar långt bort på globala marknader blixtsnabbt igenom, också på underleverantörer långt ifrån de slutliga kunderna. Ett aktuellt exempel på hur snabbt en störning i dessa globalt sammanflätade förädlingskedjor slår igenom är effekterna av jordbävningen/tsunamin i Japan i mars Mer tjänster i inköp och även i den egna förädlingen Den ökade specialiseringen gör att företagen köper in mer och detta gäller också i ökad omfattning tjänster. Företagen säljer också alltmer hela system eller hela lösningar som även kan innefatta drift av systemen. Tjänsteinnehållet i industrins utbud och även i produkterna har ökat dramatiskt under senare år. Därför köper också industrin in mer och mer tjänster. Även det omvända gäller i ökad omfattning, det vill säga industrins produkter med ett ökat tjänsteinnehåll i sig ingår som en del i andra företag som säljer tjänster. Tjänste- och varuproduktion är i modern industri starkt integrerade och det blir allt mindre relevant att redovisa dem var för sig. Detta oavsett om de utförs i samma bolag, i samma globala koncern Tabell 3.1 Exempel på industrirelaterade tjänsteföretag 4 Teknikföretag 1980 Tjänsteföretag 2010 Atlas Copco AB Alfa Laval AB Electrolux Ab Saab Scania AB Tetra Pak AB Volvo AB Atlas Copco consumer Finance Alfa Laval Corporate Alfa Laval Treasury Electrolux Solutions AB Electrolux Logistics AB Scania Credit AB Scania Finans AB Scania IT AB Scania Parts Logistics AB Tetra Laval AB Tetra Pak Packaging Solutions AB Tetra Pak Processing Systems AB Volvo Financial Services AB Volvo Group Real Estate AB Volvo Information Technology AB Volvo Logistics AB Volvo Merchandise AB Volvo Parts AB Volvo Technology AB Volvo Technology Transfer AB Volvo Treasury AB ( center of excellence ) eller i samverkan mellan separata bolag. Den ökade specialiseringen i industrin har också inneburit att många traditionella industriföretag knoppat av verksamheter till andra eller nya bolag, som sedan registrerats som tjänsteföretag. Tabell 3.1 till höger visar på några av många exempel. 3 Siffran 25 procent är beräknad på NR data av Teknikföretagen och avser teknikindustri Enligt Teknikföretagens egna beräkningar är förädlingsgraden beräknad som andel av omsättningen ned mot närmare 20 procent SCBs siffror som innehåller ännu fler företag visar en motsvarande förädlingsgrad på drygt 25 procent Uppgifterna sammanställda av Teknikföretagen 19

Ekonomiska förutsättningar

Ekonomiska förutsättningar Ekonomiska förutsättningar Teknikindustri och tjänster inför avtalsrörelsen 2013 En rapport från Almega, Teknikföretagen och Unionen OM TEKNIKINDUSTRI OCH TJÄNSTER Teknikföretagen har 3 600 medlemsföretag

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

BNP kan tolkas på många olika sätt

BNP kan tolkas på många olika sätt Konjunkturläget augusti 2015 65 FÖRDJUPNING BNP kan tolkas på många olika sätt s BNP-tillväxt har varit högre än i många andra länder sedan finanskrisen, men det har inte resulterat i motsvarande ökning

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

Löneavtal och konkurrenskraft i Danmark och Norge

Löneavtal och konkurrenskraft i Danmark och Norge 1 Maj 2014 Löneavtal och konkurrenskraft i Danmark och Norge Under vintern och våren har nya löneavtal slutits i Danmark och Norge. Den danska lönebildningen har alltsedan 2010 års avtal starkt präglats

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 tyder på att konjunkturläget

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

TID FÖR FÖRÄNDRAD LÖNEBILDNING

TID FÖR FÖRÄNDRAD LÖNEBILDNING TID FÖR FÖRÄNDRAD LÖNEBILDNING EN ANALYS AV INDUSTRINS KOSTNADSLÄGE OCH KONKURRENSKRAFT EN GEMENSAM RAPPORT FRÅN INDUSTRIARBETSGIVARNA OCH TEKNIKFÖRETAGEN EN GEMENSAM RAPPORT FRÅN INDUSTRIARBETSGIVARNA

Läs mer

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Faktaunderlag om de nordiska bostadsmarknaderna 1995-2010 Jón Rúnar Sveinsson bearbetade i november 2009 på basis av skriften Finanskrisen och bostadsmarknaden

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

BAROMETERN STOCKHOLMS

BAROMETERN STOCKHOLMS STOCKHOLMS BAROMETERN FJÄRDE KVARTALET 14, 15-2-1. En rapport från Stockholms Handelskammare Byggindustrin väntas nyanställa kraftfullt under första kvartalet 15. Jobbtillväxten har varit god även fjärde

Läs mer

Utrikeshandel med teknikvaror

Utrikeshandel med teknikvaror Utrikeshandel med teknikvaror Ekonomisk analys 2012-03-29 Utrikeshandel med teknikvaror Svensk export och import av teknikvaror Teknikvaror till ett värde av 573 miljarder SEK exporterades från Sverige

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Börsbolagen under 2015/16: Tjänstesektorn snabb tillväxt men tuffare konkurrens Industrin fortsatt stigande lönsamhet

Börsbolagen under 2015/16: Tjänstesektorn snabb tillväxt men tuffare konkurrens Industrin fortsatt stigande lönsamhet Börsbolagen under 2015/16: Tjänstesektorn snabb tillväxt men tuffare konkurrens Industrin fortsatt stigande lönsamhet Unionens Bolagsindikator SEPTEMBER 2015 2 Sammanfattning av Bolagsindikatorn september

Läs mer

AVTAL 2016. Industrins konkurrenskraft avgör AVTAL 2016 1

AVTAL 2016. Industrins konkurrenskraft avgör AVTAL 2016 1 AVTAL 2016 Industrins konkurrenskraft avgör AVTAL 2016 1 Den globala ekonomiska utvecklingen visar i dagsläget få ljuspunkter. Europa svensk exportindustris viktigaste marknad upplever fortsatt stora

Läs mer

Globaliseringen och den nordiska (svenska) arbetsmarkaden. Lars Calmfors Universitetet i Oslo, 23/1-07

Globaliseringen och den nordiska (svenska) arbetsmarkaden. Lars Calmfors Universitetet i Oslo, 23/1-07 Globaliseringen och den nordiska (svenska) arbetsmarkaden Lars Calmfors Universitetet i Oslo, 23/1-07 Innehåll 1. Mekanismer 2. Vad har hänt? 3. Möjliga arbetsmarknadseffekter 4. Möjlig ekonomisk politik

Läs mer

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Mats Kinnwall Chefekonom Industriarbetsgivarna Global konjunktur Hackandet fortsätter efter finanskrisen USA & Eurozonen Svag återhämtning i historiskt perspektiv

Läs mer

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 1. Kombinera rätt (3 poäng) a) Kombinera med ett streck land och offentlig skuld av BNP. (1 poäng) USA Japan Finland 1 2 3 Offentlig skuld 250 200 % av BNP 1

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

eworkbarometern VÅREN 2013

eworkbarometern VÅREN 2013 eworkbarometern VÅREN 2013 Innehåll Om eworkbarometern Bakgrund Kontakt Rörlighet på konsultmarknaden tema för vårens eworkbarometer 2013 Resultat från vårens undersökning Arvode Efterfrågan och konkurrens

Läs mer

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen Produktivitet, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling Konkurrenskraftens utveckling ses ofta som ett av de viktigaste bevisen för politikens framgång eller misslyckande. I litteraturen kopplas begreppet

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 19. 2012. En jämförelse av nationell konkurrenskraft i Sverige och Finland

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 19. 2012. En jämförelse av nationell konkurrenskraft i Sverige och Finland FÖRDJUPNINGS-PM Nr 19. 2012 En jämförelse av nationell konkurrenskraft i Sverige och Finland Executive Summary Finanskrisen slog i ett internationellt perspektiv särskilt hårt mot Sverige och Finland,

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Industrins arbetskraftskostnader internationellt

Industrins arbetskraftskostnader internationellt Industrins arbetskraftskostnader internationellt Teknikföretagens analys 2014 Förord En av de viktigaste faktorerna, vid beslut om var i världen produktion ska ske, är arbetskraftskostnadsläget. Teknikföretagen

Läs mer

Mer krävs om den svenska tjänstesektorns potential ska kunna utnyttjas fullt ut

Mer krävs om den svenska tjänstesektorns potential ska kunna utnyttjas fullt ut Swedbank Analys Nr 13 12 december 2012 Mer krävs om den svenska tjänstesektorns potential ska kunna utnyttjas fullt ut Sedan 2005 har tjänstesektorn i Sverige skapat närmare 300 000 nya arbetstillfällen

Läs mer

En rättvisare bild av industrin

En rättvisare bild av industrin En rättvisare bild av industrin Stockholm i september 2015 Lena Hagman Erica Sjölander Staffan Bjurulf Anders Rune Lars Jagrén Almega IF Metall Sveriges Ingenjörer Teknikföretagen Unionen Sammanfattning

Läs mer

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??

Läs mer

Nokian Tyres delårsrapport januari juni 2014

Nokian Tyres delårsrapport januari juni 2014 PRESSINFORMATION 2014-08-08 Nokian Tyres delårsrapport januari juni 2014 Stark tillväxt på västmarknader motvind i Ryssland NOKIAN TYRES PLC Januari-juni 2014 01-06/13 % Omsättning 681,5 MEUR 752,2 MEUR

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN ÖREBRO LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

TILLVÄXTEN BROMSAS AV KOMPETENSBRIST

TILLVÄXTEN BROMSAS AV KOMPETENSBRIST TJÄNSTEINDIKATORN 7 MARS 2011 RAPPORT: TILLVÄXTEN BROMSAS AV KOMPETENSBRIST Tjänsteindikatorn från Almega pekar mot att tillväxten i den privata tjänstesektorn kommer att ligga kring 5 procent under årets

Läs mer

FKG Kortfattat maj 2013

FKG Kortfattat maj 2013 FKG Kortfattat maj 2013 Fakta & personligt Gjuteriföreingens Årsmöte 2013-05-07 1 1 Läget nu framtiden vad behöver vi göra = Branschens genomsnitt (n = 1000) 2 Kort om fordonsleverantörerna Över 80 procent

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Delårsrapport. januari mars 2014 REKORDSTOR GARANTIGIVNING TILL SMÅ- OCH MEDELSTORA FÖRETAG

Delårsrapport. januari mars 2014 REKORDSTOR GARANTIGIVNING TILL SMÅ- OCH MEDELSTORA FÖRETAG Delårsrapport januari mars 2014 REKORDSTOR GARANTIGIVNING TILL SMÅ- OCH MEDELSTORA FÖRETAG Perioden i korthet Under kvartalet garanterade EKN 411 exportaffärer till ett värde av 7,4 (10,6) miljarder kronor.

Läs mer

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Lönebildningsrapporten 211 73 FÖRDJUPNING Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Den svenska kronan har efter 199-talskrisen varit undervärderat i ett långsiktigt perspektiv. Svagheten har avspeglat

Läs mer

Konjunkturbarometer för vårdsektorn. Våren 2013

Konjunkturbarometer för vårdsektorn. Våren 2013 Konjunkturbarometer för vårdsektorn Våren 13 Juni 13 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Om undersökningen... 4 3 Oförändrat konjunkturläge... 5 4 Positiva prognoser inför hösten... 7 5 Primärvård... 9 6

Läs mer

Lönebildningen i Sverige och dess utmaningar

Lönebildningen i Sverige och dess utmaningar Lönebildningen i Sverige och dess utmaningar Innehåll 1. Lönebildning i Sverige jämfört med inom Europa 2. En väl fungerande lönebildning Lönebildning enligt industrins parter 3. Vem kan sätta ett märke?

Läs mer

Företagarnas panel Rapport från Företagarna

Företagarnas panel Rapport från Företagarna Företagarnas panel Rapport från Företagarna oktober 2011 Inledning... 2 Vart fjärde småföretag anser att det är svårare än normalt att finansiera verksamheten... 2 Finansieringsmöjligheterna har försämrats

Läs mer

2015 börjar positivt för transportnäringen

2015 börjar positivt för transportnäringen Jul-06 Okt-06 Feb-07 Jul-07 Okt -07 Jan-08 Apr-08 Jul-08 Okt-08 Jan-09 Apr-09 Jul-09 Okt-09 Jan-10 Apr-10 Jul-10 Okt-10 Jan-11 Apr-11 Jul-11 Okt-11 Jan-12 Apr-12 Jul -12 Okt-12 Jan -13 Apr - 13 Jul -13

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN UPPSALA LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2 1 Samhällsekonomi Strävansmål: Du skall efter kursen ha kunskaper om hur beslut om ekonomi kan påverka dig, det svenska samhället och i förlängningen resten av världen Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4 Bedömningsmatris

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Innehåll. eworkbarometern HÖSTEN 2013. Om eworkbarometern 3

Innehåll. eworkbarometern HÖSTEN 2013. Om eworkbarometern 3 eworkbarometern HÖSTEN 2013 Innehåll Om eworkbarometern 3 Stigande optimism på konsultmarknaden tema för höstens eworkbarometer 2013 4 Resultat från höstens undersökning 6 Arvode 7 Efterfrågan och konkurrens

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län 1 PROGNOSEN Länets arbetsmarknad återhämtar sig En god utveckling av den inhemska efterfrågan, tillsammans med en global konjunktur som långsamt återhämtar

Läs mer

Varför är inflationen låg?

Varför är inflationen låg? Varför är inflationen låg? PENNINGPOLITISK RAPPORT 5 Inflationen har varit låg i Sverige de senaste åren och föll ytterligare under senare delen av, då främst prisökningstakten för tjänster avtog. Denna

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SVAGARE KRONA STÖDJER INDUSTRIN OCH GER HÖGRE PRISER

Riksbankens Företagsundersökning SVAGARE KRONA STÖDJER INDUSTRIN OCH GER HÖGRE PRISER Riksbankens Företagsundersökning SVAGARE KRONA STÖDJER INDUSTRIN OCH GER HÖGRE PRISER Maj 2015 Riksbankens företagsundersökning i maj 2015 1 Riksbankens företagsundersökning i maj visar att konjunkturen

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Sveriges största företagarorganisation och företräder omkring 75 000 företagare Medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Simpler Branschanalys

Simpler Branschanalys Simpler Branschanalys Peter Rathsmann, Mats Svensson Grufman Reje management 18 juni, 2012 Förkortad version 2012-08-31 HE 2 Innehållsförteckning Introduktion och sammanfattning... 3 Metodik... 3 Simplermetoden...

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT

INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT Teknikföretagens analys 2015 KREATIVITETEN ÄR SVERIGES STYRKA FÖRORD Vid beslut om var i världen produktion ska ske är arbetskraftskostnaderna en viktig

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Danmark föregångsland inför nya utmaningar

Danmark föregångsland inför nya utmaningar 1 Danmark föregångsland inför nya utmaningar Bo Enegren Oktober 2012 Under en lång följd av år uppvisade den danska arbetsmarknaden en utveckling med trendmässigt fallande arbetslöshet. Dansk flexicurity

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009 Nordnet Bank AB Arturo Arques Inledning Riksdagen och arbetsmarknadens parter har i praktiken tvingat alla löntagare att själva ta ansvar för sin pensionsförvaltning

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer