Ekonomiska förutsättningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ekonomiska förutsättningar"

Transkript

1 Ekonomiska förutsättningar Teknikindustri och tjänster inför avtalsrörelsen 2011 En rapport från Unionen, Almega och Teknikföretagen

2 OM TEKNIKINDUStri och tjänster Teknikföretagen har medlemsföretag med tillsammans närmare anställda i Sverige. Av dessa arbetar fyra av fem i ett industriföretag, medan resten, d.v.s. 20 procent arbetar i ett tjänsteeller serviceföretag. IT &Telekomföretagen har ca medlemsföretag med anställda och Svenska Teknik & Designföretagen har närmare 740 medlemsföretag med drygt anställda 2. Tillsammans och avräknat företag som är medlemmar på flera håll omfattar rapporten över företag med tillsammans ungefär anställda i Sverige. Detta är de i teknikindustri och tjänster direkt anställda. Det antal som totalt i Sverige sysselsätts av efterfrågan på produkter tillverkade i teknikindustri och tjänster är betydligt fler, eller ungefär en miljon. Mer om detta finns att läsa i kapitel 4.

3 Förord Efter sommaren kommer Unionen, Teknikföretagen och Almega och en rad andra parter att inleda förhandlingar om nya kollektivavtal. En för alla viktig fråga är att förhandlingarna resulterar i en väl fungerande lönebildning. En sådan är långsiktigt avgörande för företagens konkurrenskraft och för medarbetarnas reallöner och sysselsättning i Sverige. Mot bakgrund av de omfattande förändringar som företag och anställda genomgår finns behov av en aktuell analys av det ekonomiska läget och en genomgång av de ekonomiska förutsättningarna inför den kommande avtalsrörelsen. Internationellt konkurrensutsatta industri- och tjänsteföretag genomgår kraftiga förändringar i efterfrågan. Sedan drygt ett år har konjunkturen vänt upp och detta efter ett fall som för många var det största i modern tid. Finanskrisen blev en industrikris. De tjänsteproducerande företagen klarade sig överlag betydligt bättre. Minst lika viktiga är de strukturella förändringar som följer av globaliseringen. Den ekonomiska tillväxten sker framför allt i länder som Kina, Indien och Brasilien och de konkurrerar allt mer med kvalificerade produkter och tjänster. Globaliseringen förändrar i hög grad förutsättningarna också för verksamheter i Sverige. Industrin köper mer tjänster, men blir också i sig mer och mer tjänsteintensiv. Tillverkande teknikföretag har redan idag fler tjänstemän än arbetare anställda i Sverige. Många tjänsteföretag är nära lierade med tillverkande företag och med detta ömsesidiga beroende är det inte meningsfullt att skilja på produkter och tjänster i industrin. Unionen, Teknikföretagen och Almega har med dessa utgångspunkter tillsammans beställt en rapport om de ekonomiska förutsättningarna för teknikindustrin och tjänster inför de kommande avtalsförhandlingarna. Rapporten innehåller många nya fakta, bland annat om betydelsen av tillverkande teknikindustri och tjänster för Sveriges ekonomi och välstånd. Vår förhoppning är att rapporten ska bidra till att öka förståelsen för de villkor som gäller för internationellt konkurrensutsatta företag. Parterna inom den internationellt konkurrensutsatta sektorn kan inte påverka andra parter på annat sätt än att beskriva och förklara den verklighet dessa företag och anställda arbetar under och att det ytterst också är dessa gränser som gäller oss alla. Rapportens författare är chefekonomerna Daniel Lind (Unionen), Lena Hagman (Almega) och Anders Rune (Teknikföretagen). Faktainsamlingen avslutades Stockholm i maj 2011 Daniel Lind Lena Hagman Anders Rune Unionen Almega Teknikföretagen 3

4 Innehåll Sammanfattning 6 Ekonomiska utsikter, konjunkturen och kostnadsläget 6 Fakta och betydelse för Sverige av teknikindustri och tjänster 8 Viktiga ekonomiska förutsättningar för en väl fungerande lönebildning 9 1. En väl fungerande lönebildning Viktiga ekonomiska samband för företag och anställda 13 Internationell konkurrenskraft avgörande för framgång 13 En väl fungerande lönebildning ger låg inflation 14 Ökade reallöner och/eller ökad sysselsättning? 14 Arbetsmarknaden en alltmer global marknad 15 Avkastningskraven bestäms internationellt 15 Konjunkturen svänger investeringar och jobb följer med viss eftersläpning Fakta om Sveriges teknikindustri och tjänster 17 Stora skillnader och mycket som förenar i teknikindustrin 18 Svensk teknik lika mycket tjänster som industri 18 Företagen gör en fjärdedel själva resten köper man in 19 Mer tjänster i inköp och även i den egna förädlingen 19 Två av tre anställda är en tjänsteman 20 Storföretagen: fyra av fem arbetar utanför Sverige 20 Mest export från teknikindustri och tjänster 21 Tjänsteexporten ökar både från tjänstesektorn och industrin Teknikindustri och tjänster avgörande för svensk ekonomi 24 Fler än en miljon sysselsatta i teknikindustri och tjänster 25 Teknikindustri och tjänster: företagstjänster dominerar 26 Spridningseffekterna störst i industrin 26 Snabb sysselsättning i kunskapsintensiv tjänsteproduktion 27 Minskad egenförädling i industrin 29 Ökat importberoende 30 Ökad import av tjänster som insatsprodukter 31 Teknikexportens betydelse för Sveriges ekonomi 33 Industrisysselsättningen nästan oförändrad tack vare starkare samspel 34 Industrins andel av BNP har ökat inte minskat 35

5 5. Internationell utblick 37 Global BNP väntas växa snabbt, men den höga arbetslöshetenväntas bestå 37 Finanskrisen blev en industrikris 39 Flera risker i den gamla ekonomin 41 Arbetskraftskostnader och produktivitet i ett internationellt perspektiv 42 Arbetskraftskostnadsnivåer Arbetskraftskostnadsökningar fram till Relativa arbetskraftskostnader 47 Industrins produktivitetstillväxt Konjunkturläget våren Internationellt: Uppåt från djup botten 51 Europa: Stora skillnader mellan länder och branscher 53 USA: Betydande återhämtning men trögt i bilindustrin 55 Teknikindustrin i Sverige: Få hinder mot fortsatt uppgång 56 Orderläget indikerar fortsatt uppgång i produktion och sysselsättning 59 Bilindustrin: en industri i snabb förändring 59 Personbilar: största förändringen i modern tid 60 Stark krona en stor utmaning för bilindustrins anläggningar i Sverige 60 Tunga lastbilar: Sveriges tyngsta industri? 61 Metallvaruföretag: Följer med upp och ut i världen 62 Maskinindustrin: Investeringarna avgör takten 63 Elmaskiner: Ytterligare en investeringstung bransch 65 Tele- och elektronik: Volymerna tillbaka 66 Konjunkturläget för IT- och telekomföretag 67 Aktuella konjunkturutsikter för IT- och telekomföretag 71 Konjunkturläget för tekniska konsulter och arkitekter 75 Aktuella konjunkturutsikter för tekniska konsulter och arkitekter Priser och produktivitet 80 Producentpriser 80 Produktivitet Investeringar 86 Industrin investerar allt mindre i maskiner och anläggningar 86 Immateriella investeringar allt viktigare för konkurenskraften 89 5

6 Sammanfattning Rapporten sammanfattas i följande i tre avsnitt. Först följer ett antal slutsatser av det ekonomiska läget och utsikterna internationellt. Här sammanfattas också huvuddragen i det aktuella konjunkturläget inom teknikindustrins olika branscher och tjänsteföretag, främst inom IT, telekom och tekniska konsulter (kapitel 6) samt priser och produktivitet (kapitel 7). Industrins arbetskraftskostnader nominellt och beaktat hur produktivitet och valutakurser påverkar kostnadsläget i Sverige relativt viktiga konkurrenter i andra länder tas upp i detta sammanhang (kapitel 5). Under nästa rubrik presenteras viktiga och nya fakta om teknikindustri och tjänster i Sverige (kapitel 3) samt en flödesanalys som visar den verkliga betydelsen för Sveriges ekonomi och välstånd av teknikindustri och tjänster (kapitel 4). Sammanfattningen avslutas med vår analys av de viktigaste ekonomiska förutsättningarna som lönebildningen måste baseras på för att fungera väl (kapitel 1 och 2). Investeringarna är den faktor som är mest avgörande för företagens långsiktiga konkurrenskraft och även här presenteras i rapporten nya viktiga fakta (kapitel 8). Syftet med rapporten är att genom att presentera fakta och analys av de ekonomiska förutsättningarna lägga en grund för Unionen, Almega och Teknikföretagen inför den kommande avtalsrörelsen. Ekonomiska utsikter, konjunkturen och kostnadsläget Tillväxten internationellt förväntas i år och nästa år bli något lägre än förra året, men den globala återhämtningen väntas fortskrida. Skillnaderna mellan de nya tillväxtländerna och gamla industriländer i västvärlden förblir dock stora. Även inom Europa kommer skillnaderna mellan länder att vara fortsatt stora. Under senare tid står återhämtningen efter finanskrisen på en allt stabilare grund inom industriländerna, vilket gör att tillväxtutsikterna för Europa också förbättrats något. Samtidigt finns det flera nedåtrisker, och dessa väger tyngre än uppåtmöjligheterna. Främst på grund av stigande oljepriser har nedåtriskerna förstärkts. De viktigaste av dessa är, förutom risk för fortsatt stigande oljepriser: (1) skuldproblematiken i flera EU-länder; (2) bostadsmarknaden i USA; (3) överhettning i tillväxtländerna; (4) stigande råvaru- och energipriser och därpå höjd inflation. De globala obalanserna i världshandeln verkar också bestå. I andra vågskålen ligger möjligheten att utvecklingen kan komma att bli bättre än vad de ledande prognosinstituten räknar med. Grunden för detta är företagens starka balansräkningar och att en ytterligare förbättring av det globala vinstläget är möjlig, vilket skulle kunna dra upp investeringarna ytterligare. Utvecklingen på arbetsmarknaden har dessutom inom OECD-området stabiliserats under senare tid och det skulle kunna bidra till att konsumtionstillväxten kan komma att bli högre än prognoserna visar i dagsläget. Å andra sidan talar mycket för att arbetslösheten väntas minska långsamt, även till följd av att fler söker sig ut på arbetsmarknaden. Arbetslösheten är på väg nedåt i västvärlden, men även i slutet av 2012 väntas den i USA och Västeuropa ligga mellan 8-9 procent. Den globala industriproduktionen drabbades hårt av finanskrisen. Den snabba uppgången därefter innebär dock att den globala industriproduktionen nu ligger på en högre nivå än före finanskrisen. Detta som en följd av den snabba produktionstillväxten i Kina och andra tillväxtländer. I västvärlden är nivån på industriproduktionen fortfarande lägre än före finanskrisen. Skillnaderna mellan olika länder i västvärlden är betydande och framtidsutsikterna skiljer sig också åt. 6

7 **** Teknikindustrin i Sverige har påverkats mycket kraftigt av raset i efterfrågan efter finanskraschen, men har sedan återtagit en hel del av nedgången. Fortfarande är det dock en väsentlig bit kvar jämfört med tidigare nivåer. Enligt de tillverkande företagen är det fortfarande mest bristande efterfrågan som uppfattas vara det som mer än brist på kapacitet eller personal som begränsar tillväxten. För tjänsteföretag inom IT och tekniska konsulter är det däremot fler företag som besväras av brist på personal än de som menar att det är efterfrågan som är den trånga sektorn. För att möta efterfrågan försöker IT-företagen lösa problemet med ökad outsourcing till utlandet, men även genom att locka utländsk arbetskraft till sin verksamhet i Sverige. För IT- och telekomföretagen blev det en ovanligt kort svacka i samband med finanskrisen jämfört med tidigare konjunkturnedgångar. Teknik- och industrikonsulterna mötte fortsatt ökad efterfrågan i början av 2011, medan arkitekterna redovisat en sämre orderutveckling. De flesta företag inom både arkitekter och teknikkonsulter förväntar sig ändå ett förbättrat orderläge till sommaren. IT-företagen förutser en fortsatt stigande efterfrågan i samband med en relativt stark tillväxt i svensk ekonomi samt en fortsatt återhämtning på exportmarknader i omvärlden. Första kvartalet 2011 var konjunkturmässigt relativt dämpat för teknikindustrin. Därtill befinner sig olika branscher och företag i vitt skilda situationer. Men sammantaget finns en ordertillväxt till grund för en fortsatt uppgång i produktion och sysselsättning under året. Bedömningen är att uppgången fortsätter, men i avtagande takt. Den positiva utvecklingen med ett ökat antal anställda kan förväntas fortsätta hela året. **** Arbetskraftskostnaderna i svensk industri har ökat med i genomsnitt mellan 0,4 0,6 procentenheter per år mer än genomsnittet i Västeuropa Om man jämför hur arbetskraftskostnaderna i svensk industri ökat jämfört med euroområdet har de ökat med 0,7 0,8 procentenheter mer per år Även i det kortare perspektivet, , har de svenska ökningarna varit 0,4 till 0,7 procentenheter snabbare per år än för det västeuropeiska genomsnittet. Industrins arbetskraftkostnad översteg Västeuropas med cirka fem procent Utvecklingen av den relativa arbetskraftskostnaden visavi omvärlden beror på både utvecklingen av arbetskraftskostnaderna och valutaförändringarna i förhållande till den svenska kronan. Den svenska relativa arbetskraftskostnaden har varierat över perioden , men nivån 2010 är så gott som densamma som 1998 i förhållande till ett vägt västeuropeiskt genomsnitt. Det beror på att en högre ökning av arbetskraftskostnaden har vägts upp av en försvagad växelkurs. Kronans värde 2010 var drygt åtta procent lägre jämfört med läget Även i det kortare perspektivet, i detta fall mellan , har den svenska industrins relativa kostnad varierat, men mätt över hela perioden är den i stort sett oförändrad i förhållande till ett vägt västeuropeiskt genomsnitt. Åren som föregick finanskrisen var i produktivitetshänseende gynnsamma i många länder. På grund av en konjunkturellt betingad försvagning under 2007 uppgick den svenska industrins produktivitetstillväxt till 5,0 (EU Klems) respektive 5,7 (BLS) procent för åren Trots denna nedväxling i förhållande till det längre genomsnittet var det bara Finland bland de jämförda länderna som kunde uppvisa ett högre genomsnitt under denna period. Sverige, Finland och USA är de länder som har en teleindustri som har uppvisat en mycket snabb produktivitetstillväxt under de senaste decennierna. Produktiviteten föll mer i svensk industri än i många andra länder under I teknikindustrin ökade produktiviteten med i genomsnitt 7,8 procent per år under treårsperioden En viktig förklaring till teknikindustrins produktivitetsutveckling är bidraget från tele- och elektroindustrin. Om denna exkluderas var teknikindustrins genom- 7

8 snittliga produktivitetstillväxt mellan ,5 procent per år. När sedan efterfrågan föll samman i finanskrisens spår stod företagen med för många anställda i förhållande till den produktion som skulle levereras. Det innebar att produktiviteten sjönk kraftigt under , eller med drygt 8 procent 2008 respektive drygt 14 procent Under 2010 har vi sett en motsvarande konjukturellt betingad uppgång av produktiviteten, inom teknikindustrin uppgick den till preliminärt 18 procent. Under åren låg företagstjänsternas produktivitetsökning på 3,4 procent i genomsnitt per år, sedan föll produktiviteten med 2,9 procent 2008 och med 8,4 procent Företagens egen prisutveckling är av störst intresse i lönebildningssammanhang även om konsumentprisutvecklingen är avgörande för löntagarnas köpkraft. När exporten rasade föll kronan kraftigt mot de stora valutorna. Exportpriserna för teknikindustrin steg därmed kraftigt räknat i svenska kronor. I takt med att kronan sedan stigit i värde har företagens priser sjunkit. Fakta och betydelse för Sverige av teknikindustri och tjänster I den tillverkande teknikindustrin har tjänstemännen blivit fler samtidigt som antalet arbetare har minskat med sedan mitten av 1970-talet. I dagens teknikindustri och tjänster är i genomsnitt två av tre en tjänsteman och tjänstemännen svarar för 75 procent av lönesumman i företagen. Globaliseringen har förändrat strukturen i de svenska storföretagen. I de stora företagen är det nu inte mindre än fyra av fem som arbetar utanför Sverige. Ser vi till försäljningen är det endast åtta procent av den totala försäljningen som säljs i Sverige. Exporten från teknikindustrin och den kvalificerade tjänsteexporten dominerar svensk export. Exporten av teknikprodukter väger tungt i Sveriges export och har haft stort genomslag på den totala exporttillväxten och därmed även på Sveriges BNP-tillväxt, både i hög- som lågkonjunkturer. Tjänsteexporten har fått en allt större betydelse för Sveriges export och utgör idag 30 procent av den totala exporten. Den snabbast växande delen av tjänsteexporten har under de senaste åren varit exporten av IT-tjänster. Företagen producerar numera ungefär en fjärdedel av det de säljer, resten köper de in av andra företag och dessa långa förädlingskedjor sträcker sig över i princip hela världen. Genom att analysera flödet av insatsprodukter går det också att få en mer verklighetsnära bild av hur betydelsefulla olika sektorer är för utvecklingen av svensk ekonomi. En sådan analys visar bland annat att antalet personer som sysselsätts av efterfrågan på produkter producerade i teknikindustri och tjänster i Sverige har ökat och uppgår uppskattningsvis till ungefär en miljon personer. Av dessa arbetar ungefär med IT-tjänster, FoU och övriga företagstjänster. En stor del av dessa tjänster levereras som insatser till produktionen i både tillverkande teknikindustri och andra sektorer. Det intensifierade samspelet mellan industrin och övriga ekonomin är särskilt påtagligt för de kunskapsintensiva delarna av tjänstesektorn. Tillverkande teknikindustri sysselsätter ungefär i datakonsultbranschen, FoU och övriga företagstjänster. Av dessa sysselsätts den absoluta merparten i övriga företagstjänster. 8

9 Viktiga ekonomiska förutsättningar för en väl fungerande lönebildning Internationell konkurrenskraft är avgörande för framgång. För att hålla koll på hur vår kostnadsmässiga konkurrenskraft utvecklas relativt konkurrenterna, bör vi följa och analysera såväl utvecklingen av arbetskraftskostnader som valuta och produktivitet. Nyckeln till framgång finns i begreppet en väl fungerande lönebildning. I den egna verksamheten är arbetskraftskostnaderna den helt dominerande kostnaden varför det är särskilt viktigt att jämföra denna mot konkurrenter och alternativa lokaliseringar. Kostnaden för anställda måste för att vara jämförbar stämmas av mot motsvarande kostnad i samma valuta. Valutors förändrade värde påverkar produktionskostnaden i olika länder, men orsaken till värdeförändringarna domineras ofta av kortsiktighet och nyckfullhet. Det innebär att parterna på arbetsmarknaden inte bör ta hänsyn till valutakursernas svängningar i sina avtalsförhandlingar. En svagare valuta kan kortsiktigt gynna den kostnadsmässiga konkurrenskraften, men urholkar på sikt löntagarnas köpkraft och landets rikedom. En över tid försvagad svensk valuta är ett felaktigt sätt att stärka den internationella konkurrenskraften för teknikindustri och tjänster i Sverige. I det nu aktuella läget, där den svenska kronan har ökat i värde en längre period, finns det dock en oro hos många företag som konkurrerar med företag i andra länder att kronkursen innebär att man inte kostnadsmässigt med sin förädling i Sverige klarar att konkurrera. Kostnaden skall också ställas i förhållande till vad som presteras, dvs. till produktiviteten. Arbetskraftkostnad i gemensam valuta visar om kostnadsläget är högt eller lågt i Sverige, men det är kostnaden i förhållande till produktiviteten (arbetskraftskostnad per producerad enhet) som visar hur kostnadsmässigt konkurrenskraftig verksamheten verkligen är. En väl fungerande lönebildning ger låg inflation I dagsläget kan konstateras att löneutvecklingen inom industrin inte är inflationsdrivande. Löneökningarna är lägre än tidigare och produktiviteten ökar starkt under uppgången i konjunkturen. Låg inflation ökar reallönen samtidigt som de nominella ökningarna kan begränsas. Företag och anställda har ett gemensamt intresse av löneökningar som ger ett bra utbyte realt förutsatt att de nominella ökningarna begränsas. För internationellt konkurrensutsatta verksamheter är det på den internationella marknaden priserna bestäms. Företagen kan inte höja sina priser mer än vad marknaden accepterar. Vilka priser företagen kan ta ut i svenska kronor påverkas även av valutakurserna. Därför är det företagens egen prisutveckling som är av störst intresse i lönebildningssammanhang även om konsumentprisutvecklingen är avgörande för löntagarnas köpkraft. Ökade reallöner och ökad sysselsättning möjligt, det behöver inte vara antingen eller Visserligen kan man föra ett resonemang om att löneökningar blir för höga så minskar sysselsättningen. Till viss del är dessa kommunicerande kärl, allt annat lika. Men ökade löner som försvaras av ökad produktivitet, kan medverka till en kostnadsutveckling i företagen som också ger fler jobb. Detta förutsatt att kopplingen till produktiviteten upprätthålls, dvs. att lönerna står i rimlig proportion till vars och ens prestation. Det behöver således inte vara ett antingen eller. Viktigt är således att löner differentieras så att de speglar skillnader i produktivitet och stimulerar till ökad produktivitet. 9

10 Arbetsmarknaden globaliseras i snabb takt Lågkostnadsländer har på senare tid tagit för sig rejält med sina snabbt växande ekonomier. Detta har inneburit en hel del anpassning och påverkat verksamheter också i Sverige. Globaliseringen går nu in i en ny fas där utvecklingsländer i allmänhet och Kina i synnerhet alltmer konkurrerar också med hög kompetens. För lönebildningen i Sverige innebär denna nya fas av globaliseringen att betydligt fler individer än tidigare är konkurrensutsatta på en global marknad. Fler anställda utsätts för hårdare konkurrens i en global ekonomi samtidigt som företagens avsättningsmöjligheter ökar. Investeringar ger konkurrenskraft i ett längre perspektiv Företag behöver både kapital och goda insatser av sina medarbetare för att driva verksamheten med framgång. Företagen måste vara konkurrenskraftiga och lönsamma för att överleva över tid. De som investerar i verksamheten kräver avkastning på investeringen. Avkastningskraven sätts numera i huvudsak internationellt och kan man inte räkna med att en investering i Sverige minst motsvarar vad man kan förvänta på annat håll, då blir investeringen här inte av. Investeringarna i främst maskiner har under senare år varit låga inom teknikindustrin. Detta är oroande, men det finns flera förklaringar till att investeringarna sammantaget fallit kraftigt. En är att tele- och elektroindustrin alltmer består av tjänsteintensiv produktion. Inom industrin har det skett en påtaglig förskjutning från investeringar i maskiner och anläggningar till immateriella investeringar. Inom industrin har de immateriella investeringarna i det närmaste fördubblats sedan Jämfört med flera konkurrentländer har svensk industri en större andel immateriella investeringar som andel av förädlingsvärdet. En möjlig förklaring till detta kan vara att ett antal stora tillverkningsföretag investerar relativt mycket i FoU i Sverige. Även beaktat dessa förklaringar kvarstår att industrin och flertalet övriga delar av ekonomin antagligen står inför en längre period där även fysiska investeringar kommer att behöva öka betydligt. Avslutningsvis innehåller rapporten en rad fakta om aktuella ekonomiska förutsättningar och betydelsen av teknikindustri och tjänster, varav de viktigaste redovisats ovan. Vår förhoppning är att rapporten han medverka till en väl fungerande lönebildning i den kommande avtalsrörelsen. Rapporten inleds i kapitel 1 med en redovisning av vad Unionen, Almega och Teknikföretagen gemensamt menar att en väl fungerande lönebildning innebär, bland annat på det mer övergripande planet; För ( ) teknikindustri och tjänster, är det en lönebildning som sammantaget ger ökad konkurrenskraft för verksamheter i Sverige i relation till motsvarande verksamheter i andra länder. Detta till gemensam nytta för företag och anställda i Sverige. En väl fungerande lönebildning är för den internationellt konkurrensutsatta sektorn en lönebildning som stärker konkurrenskraften för verksamheterna i Sverige. En väl fungerande lönebildning för internationellt konkurrensutsatta verksamheter i Sverige måsta utgå från vad som sker i omvärlden. Den internationellt konkurrensutsatta sektorns märke måste få bred acceptans på arbetsmarknaden för att vara en norm som säkerställer en för Sverige väl fungerande lönebildning. För att lönebildningen ska fungera väl i Sverige räcker det inte med att arbetsgivare, fackföreningar, företag och anställda i den internationellt konkurrensutsatta sektorn är överens om principerna ovan och även följer dem. För att lönebildningen i Sverige skall fungera väl måste även andra delar av arbetsmarknaden acceptera och respektera att det är förutsättningarna för de internationellt konkurrensutsatta delarna av ekonomin som sätter gränserna. 10

11 1. En väl fungerande lönebildning En väl fungerande lönebildning är långsiktigt avgörande för företagens konkurrenskraft, medarbetarnas reallöner och sysselsättning i Sverige. En väl fungerande lönebildning innebär att: Lönesättningen skall bestämmas med hänsyn till ansvaret och svårigheterna i arbetsuppgifterna och den anställdes sätt att uppfylla dessa. Lönen skall vara differentierad och baseras på den enskilde medarbetarens skicklighet, ansvar och kompetens. Lönesättningen i företagen bör utformas så att de blir en drivkraft för utvecklingen av de anställdas kompetens och arbetsuppgifter så att den stimulerar till ökad produktivitet och ökad konkurrenskraft. Lönesättningen i företaget ska företagsanpassas. På lokal nivå sätts lönen i det enskilda företaget utifrån dess ekonomiska och marknadsmässiga förutsättningar. Parterna har ett ansvar för lönebildningen och kollektivavtal är ett viktigt instrument för en väl fungerande lönebildning. Punkterna ovan visar tydligt på kopplingen mellan den anställdes ersättning och företagets krav på prestation. En väl fungerande lönebildning är en lönebildning som motiverar och möjliggör för medarbetaren att öka produktiviteten på ett sätt som ökar företagets konkurrenskraft. Företaget och den anställde har ett gemensamt intresse av att både den anställde och företaget fortsätter att utvecklas väl. Bara ett långsiktigt lönsamt företag kan ge sina medarbetare trygga jobb och samtidigt bra ersättning för arbetet. För den sektor av ekonomin som är mest direkt utsatt för internationell konkurrens, det vill säga teknik industri & tjänster, innebär en väl fungerande lönebildning en lönebildning som sammantaget ger ökad konkurrenskraft för verksamheter i Sverige i relation till motsvarande verksamheter i andra länder. Detta till gemensam nytta för företag och anställda i Sverige. En väl fungerande lönebildning är för den internationellt konkurrensutsatta sektorn en lönebildning som stärker konkurrenskraften för verksamheterna i Sverige. En väl fungerande lönebildning för internationellt konkurrensutsatta verksamheter i Sverige måsta utgå från vad som sker i omvärlden. Den internationellt konkurrensutsatta sektorns märke måste få bred acceptans på arbetsmarknaden för att vara en norm som säkerställer en för Sverige väl fungerande lönebildning. För att lönebildningen ska fungera väl i Sverige räcker det inte med att arbetsgivare, fackföreningar, företag och anställda i den internationellt konkurrensutsatta sektorn är överens om principerna ovan och även följer dem. För att lönebildningen i Sverige skall fungera väl måste även andra delar av arbetsmarknaden acceptera och respektera att det är förutsättningarna för de internationellt konkurrensutsatta delarna av ekonomin som sätter gränserna. I Sverige har det funnits en brett förankrad uppfattning på arbetsmarknaden om att det måste vara den internationellt konkurrensutsatta sektorn som fastställer ramen för företagens lönekostnadsutveckling, en ram alla parter har att inordna sig i. En lönebildning där internationellt konkurrensutsatt sektor sätter ett märke utifrån sina förutsättningar som sedan används som golv eller på annat sätt inte respekteras av andra parter kan naturligtvis inte kallas för en väl fungerande lönebildning. 11

12 Parterna inom den internationellt konkurrensutsatta sektorn kan inte påverka andra parter på annat sätt än att beskriva och förklara den verklighet dessa företag och anställda arbetar under och att det ytterst också är dessa gränser som gäller oss alla. Det är på dessa grunder vi tillsammans måste säkerställa en lönebildning som fungerar väl både på makro- och mikronivån. Utvecklingen med mer lokal och företagsnära lönebildning står givetvis inte i konflikt med en väl fungerande lönebilning. 12

13 2. Viktiga ekonomiska samband för företag och anställda Syftet med följande avsnitt är att ge läsaren en samlad introduktion till för rapporten viktiga och grundläggande ekonomiska samband. Ambitionen med sammanställningen är att lyfta fram de områden som är viktigast bland de ekonomiska förutsättningarna. Avsikten är också att lätt kunna se vad vi själva kan påverka och sådant vi mer har att förhålla oss till. Internationell konkurrenskraft avgörande för framgång Konkurrenskraft är summan av en lång rad faktorer. För internationellt konkurrensutsatta verksamheter är den helt avgörande frågan hur dessa står sig i Sverige i förhållande till motsvarande verksamheter (egna eller andras) utomlands. På lång sikt är det variabler som investeringar i fysiska tillgångar och immateriella som FoU och kunskap som har störst betydelse. På kort sikt är dessa faktorer mer givna, då de tar tid att förändra. Vi kan i det korta perspektivet därför mer fokusera på den kostnadsmässiga konkurrenskraften, dvs. jämföra direkta kostnader för verksamheter i Sverige och utomlands. Maskiner, råvaror och andra insatser har här ett pris som i grunden är lika för alla ett världsmarknadspris vilket kan variera en del lokalt beroende på faktisk konkurrenssituation, transportkostnader, tullar m.m. Den egna förädlingen dvs. den del man själv utför i sin egen verksamhet innefattar i princip bara kostnader för arbetskraft, kapitalkostnader (maskiner anläggningar, avskrivningar m.m.) och en vinst (i detta sammanhang kallad driftsöverskott). Arbetskraftskostnaderna är här vanligen den helt dominerande kostnaden varför det är särskilt viktigt att jämföra denna mot konkurrenter och alternativa lokaliseringar. Kostnaden för anställda måste för att vara jämförbar stämmas av mot motsvarande kostnad i samma valuta. Vilken valuta man väljer spelar ingen roll bara det är samma men med fokus på läget i Sverige är det mest naturligt att jämföra kostnaderna räknade i svenska kronor. Valutans betydelse behandlas i Kapitel 5 och här även industrins arbetskraftskostnader i internationell jämförelse. Valutors förändrade värde påverkar produktionskostnaden i olika länder, men orsaken till värdeförändringarna domineras ofta av kortsiktighet och nyckfullhet. Det innebär att parterna på arbetsmarknaden inte bör ta hänsyn till valutakursernas svängningar i sina avtalsförhandlingar. En svagare valuta kan kortsiktigt gynna den kostnadsmässiga konkurrenskraften, men urholkar på sikt löntagarnas köpkraft och landets rikedom. En över tid försvagad svensk valuta är ett felaktigt sätt att stärka den internationella konkurrenskraften för teknikindustri och tjänster i Sverige. I det nu aktuella läget, där den svenska kronan har ökat i värde en längre tid (även om den åter har försvagats något sedan mitten av februari mot Euron), finns en oro hos många företag som konkurrerar med företag i andra länder att kronkursen innebär att man inte kostnadsmässigt med sin förädling i Sverige klarar att konkurrera. Kostnaden skall också ställas i förhållande till vad som presteras, dvs. till produktiviteten. Även produktiviteten måste jämföras relativt konkurrenterna internationellt. Det är betydande svårigheter att mäta och jämföra nivån på produktiviteten på aggregerad nivå, men är en av två komponenter när BNP-nivåer jämförs mellan länder. Vanligt är därför att man enbart redovisar förändringen mellan år utan att ange nivån på produktiviteten. Även förändringar mellan år är svåra att beräkna, då olika källor ofta används för produktionsvolym och arbetade timmar. Mer om produktiviteten i Kapitel 5 och 7. Att beräkningar av arbetskraftskostnader per timme också innehåller betydande osäkerhet av samma slag bör nämnas i detta sammanhang. 13

14 För att hålla koll på hur vår kostnadsmässiga konkurrenskraft utvecklas relativt konkurrenterna, bör vi följa och analysera såväl utvecklingen av arbetskraftskostnader som valuta och produktivitet. Kostnaderna och produktivitet kan företag och anställda själva direkt påverka. Valutakurserna är däremot en faktor, man åtminstone i det kortare perspektivet, mer har att acceptera och anpassa sig till. På längre sikt är det visserligen hur väl vi utvecklar konkurrenskraften (i bred bemärkelse) det som också sätter värdet på vår valuta, men här samverkar eller motverkar även eventuella skillnader i räntenivåer och inflation/inflationsförväntningar. Nyckeln till framgång finns i begreppet en väl fungerande lönebildning, se portalen i kapitel 1. Arbetskraftkostnad i gemensam valuta visar om kostnadsläget är högt eller lågt i Sverige, men det är kostnaden i förhållande till produktiviteten (arbetskraftskostnad per producerad enhet) som visar hur kostnadsmässigt konkurrenskraftig verksamheten verkligen är. En väl fungerande lönebildning ger låg inflation Att ökade löner som inte motsvaras av ökad produktivitet ger inflation är ett väl känt faktum. Jämför vi löneökningarna i Sverige under lång tid och drar bort ökningen i produktivitet kan vi konstatera att ökningstakten väl överensstämmer med inflationen, korrigerad för effekter via importen. Att denna så kallade inhemskt genererade inflation väl överensstämmer med löneinflationen förklaras av att huvuddelen av Sveriges samlade förädlingsvärde (BNP) precis som i ett enskilt företag domineras av kostnaderna för arbetskraften. I dagsläget kan konstateras att löneutvecklingen inom industrin inte är inflationsdrivande. Löneökningarna är lägre än tidigare och produktiviteten ökar starkt under uppgången i konjunkturen. Andra inflationskällor är import och råvarupriser. Råvarupriser kan dra iväg när en ökad efterfrågan internationellt inte tillräckligt snabbt kan mötas av ett ökat utbud och prisökningarna riskerar sedan att rulla vidare genom hela förädlingskedjan ända fram till slutkunden. Via importen kan vi få in mer eller mindre inflation utifrån. En stark valuta innebär att den importerade inflationen hålls tillbaka. En starkare valuta begränsar även inflationstrycket från ökade råvarupriser. Låg inflation ökar reallönen samtidigt som de nominella ökningarna kan begränsas. Företag och anställda har ett gemensamt intresse av löneökningar som ger ett bra utbyte realt förutsatt att de nominella ökningarna begränsas så att de inte driver upp inflationen. Den anställde har ett berättigat intresse av att lönen utvecklas realt, dvs. att den ger ökad köpkraft. När detta ska balanseras mot företagets lika berättigade intressen gäller det att komma ihåg att företaget har att beakta inte enbart lönen utan hela arbetskraftskostnaden och att denna inte skall ställas mot något mer allmänt inflationsmått, utan mot de priser företaget kan ta ut på sina produkter eller tjänster. För internationellt konkurrensutsatta verksamheter är det på den internationella marknaden priserna bestäms. Företagen kan inte höja sina priser mer än vad marknaden accepterar. Löner i förhållande till inflationen i Sverige är viktiga för löntagarna, men det är arbetskraftskostnaderna och företagens egna priser som är det viktiga för företaget. Ökade reallöner och/eller ökad sysselsättning? Visserligen kan man föra ett resonemang om att löneökningar blir för höga så minskar sysselsättningen. Till viss del är dessa kommunicerande kärl, allt annat lika. Men ökade löner som försvaras av ökad produktivitet, kan medverka till en kostnadsutveckling i företagen som också ger fler jobb. Detta förutsatt att kopplingen till produktiviteten upprätthålls, dvs. att lönerna står i rimlig proportion till vars och ens prestation. Det behöver således inte vara ett antingen eller. Viktigt är således att löner differentieras så att de speglar skillnader i produktivitet och stimulerar till ökad produktivitet. 14

15 Arbetsmarknaden en alltmer global marknad Arbetsmarknaden är som andra marknader också en marknad där ena parten erbjuder sina tjänster (sin arbetstid) och där den andra parten köper tjänsten. Pris och prestation gäller även här. Arbetsmarknaden är av tradition lokal. Det är lokalt som personerna och arbetstillfällen finner varandra. Men över tid är såväl företag som medarbetare rörliga och flyttar om (tillräckligt) bättre förutsättningar finns på annat håll. Det som är nytt är dels att rörligheten för företagen (även för arbetskraften åtminstone inom Europa) ökat i takt med en ökad globalisering, dels att utbudet av arbetskraft växer kraftigt i utvecklingsländerna. Finansmarknaden var först med att verka mer på global basis. Finansiella tjänster har idag få om några geografiska gränser. Även industrin har kommit långt i en internationell integration med sina långa förädlingskedjor och med olika verksamheter/olika delar av verksamheter mer och mer spridda globalt. Fler och fler koncentrar exempelvis expertis i särskilda center of excellence. Lågkostnadsländer har på senare tid tagit för sig rejält med sina snabbt växande ekonomier. Detta har inneburit en hel del anpassning och påverkat verksamheter också i Sverige. Globaliseringen går nu in i en ny fas där utvecklingsländer i allmänhet och Kina i synnerhet alltmer konkurrerar också med hög kompetens. Konkurrensen om jobben är en konkurrens som omfattar alltfler jobb. Fortsatt framgångsrika företag i Sverige blir de som med sina medarbetare utvecklar en konkurrenskraftig verksamhet även i förhållande till den ökade kompetens och konkurrens som erbjuds på andra håll. Investeringarna är det som mer långsiktigt avgör konkurrenskraften. Att teknikindustrins investeringar i maskiner och anläggningar varit låga under ett antal år före finanskrisen kan i detta sammanhang uppfattas som oroande. Vår analys visa att det finns ett antal förklaringar och därtill har företagens investeringar i immateriella investeringar varit omfattande, mer om investeringar i kapitel 7. För lönebildningen i Sverige innebär denna nya fas av globaliseringen att betydligt fler individer än tidigare är konkurrensutsatta på en global marknad. Nya marknader med hög tillväxt och länder som snabbt blir rikare innebär många gånger också att efterfrågan på svensk produktion ökar. Fler anställda utsätts för hårdare konkurrens i en global ekonomi samtidigt som företagens avsättningsmöjligheter ökar. Arbetskraften är mer rörlig än tidigare och inte minst är det allt lättare att sälja sina tjänster ute på världsmarknaden. Den anställde behöver med modern teknik inte på samma sätt som tidigare sitta nära sin arbetsgivare. Den geografiska närheten till kunden som tidigare varit mer avgörande för tjänster betyder mindre och mindre. Arbetsmarknaden och här i första hand den med mer kvalificerade tjänster, globaliseras nu i snabb takt. Mer om arbetsmarknaden finns i kapitel 6. Avkastningskraven bestäms internationellt Företag behöver både kapital och goda insatser av sina medarbetare för att driva verksamheten med framgång. Företagen måste vara konkurrenskraftiga och lönsamma för att överleva över tid. De som investerar i verksamheten kräver avkastning på investeringen. Avkastningskraven sätts numera i huvudsak internationellt och kan man inte räkna med att en investering i Sverige minst motsvarar vad man kan förvänta på annat håll, då blir investeringen här inte av. Detsamma gäller den löpande intjäningen i företaget. Bara om verksamheten kan förväntas fortsätta motsvara avkastningskraven kan investeraren/aktieägaren förväntas kvarstå som ägare och återinvestera överskott. Viss utdelning krävs också och detta av samma skäl som att en långivare kräver en marknadsmässig ränta på lånet. Aktieägare tar också en risk och även den ingår i avkastningskravet. Se vidare kapitel 8 om investeringar. 15

16 Konjunkturen svänger investeringar och jobb följer med viss eftersläpning Konjunkturen har hittills svängt med en påfallande regelbundenhet. Och den kommer att fortsätta svänga upp och ned. Konjunkturen följer ett relativt förutsägbart mönster där olika faktorer samverkar, balanserar eller motverkar varandra. Konjunkturförlopp kan närmast beskrivas som variationer i produktionsnivå, i efterfrågan på arbetskraft och maskinutrustning samt insatsvaror och tjänster. I ett riktigt kort perspektiv kan förstås den tillgängliga produktionskapaciteten inte ökas utan måste mer ses som given. Det blir då utnyttjandegraden av den tillgängliga produktionskapaciteten som förändras och den kan förändras påtagligt. När detta skrivs befinner vi oss i en uppgång efter en tidigare kraftig nedgång i efterfrågan som stora delar av exportindustrin aldrig tidigare upplevt i modern tid. Uppgången för tillverkande teknikföretag har initialt varit kraftig och fortsätter även framöver, om än i långsammare takt, se vidare kapitel 6. Uppgången innebär att det med viss fördröjning blir fler arbetstillfällen i företagen. Det ser vi redan och så bör det fortsätta minst det närmaste halvåret, förhoppningsvis längre. På samma sätt följer investeringarna konjunkturen. Företagen, särskilt de mindre, måste först ha tillräckligt stora vinster innan de kan investera. Stora företag brukar däremot mer regelmässigt investera motkonjunkturellt, dvs. i lågkonjunktur för att sedan ha rätt kapacitet när nästa uppgång i konjunkturen kommer. Förutsättningarna denna gång är lite annorlunda. Efter raset i industriproduktionen har flertalet tillverkande teknikföretag fortfarande betydande kapacitetsreserver, varför behovet av kapacitetshöjande investeringar fortfarande är begränsat i närtid. Men fortsätter konjunkturen att förbättras, då kommer också företagens investeringar öka. Investeringar i form av företagsförvärv har däremot redan ökat tydligt och också sammanslagningar av egna anläggningar är exempel på investeringar som nu ökar i tillverkande teknikföretag och ofta globalt. Att investeringskvoterna, dvs. den andel av förädlingsvärdet som går till investeringar faller eller är fortsatt nedpressad i en konjunkturuppgång, är knappast förvånande då produktionen initialt kan öka enbart med hjälp av befintliga resurser. Mer om konjunktur och arbetsmarknad i kapitel 6 och om investeringar i kapitel 8. 16

17 3. Fakta om Sveriges teknik industri och tjänster Syftet med detta kapitel är att ge en aktuell beskrivning av hur strukturen ser ut i svensk teknikindustri och tjänster och därtill hur teknikindustri idag är integrerad med tjänsteföretag med IT- och teletjänster, data och tekniska konsulter. Det är idag inte relevant att skilja mellan industri och tjänster varken i verksamheten i Sverige eller i exporten. Här finns en rad fakta, varav en del helt nya om teknikindustri och tjänster, exempelvis; Att teknikindustri med tjänster omfattar över företag med ungefär anställda i Sverige. Att i dessa företag är i genomsnitt 2 av 3 en tjänsteman och att tjänstemännen svarar för 75 procent av lönesumman i företagen. Att i den tillverkande teknikindustrin har tjänstemännen blivit fler samtidigt som antalet arbetare har minskat med sedan mitten av 1970-talet. Att i de stora företagen inte mindre än 4 av 5 arbetar utanför Sverige. Ser vi till försäljningen är det endast 8 procent av den totala försäljningen som säljs i Sverige. Att exporten från teknikindustrin och den kvalificerade tjänsteexporten, som sammantaget uppgår till över 600 Mdr kronor, dominerar svensk export. Tjänsteexporten har fått en allt större betydelse för Sveriges export och utgör idag 30 procent av den totala exporten. Den snabbast växande delen av tjänsteexporten har under de senaste åren varit exporten av IT-tjänster. Dessutom har exportintäkterna som har anknytning till forskning och utveckling av industriprodukter stort genomslag på den totala tjänsteexporten (så kallad merchanting). Att företagen själva producerar ungefär en fjärdedel av det de säljer, resten köper de in av andra företag och att dessa långa förädlingskedjor sträcker sig över i princip hela världen. Skickliga tekniker och entreprenörer är de som främst bidrog till att Sverige från andra halvan av 1800-talet och framåt utvecklades till ett rikt land. Industrin var tidigt inriktad på export. Under 1900-talet och särskilt efter andra världskriget var det verkstadsindustrin som svarade för de enskilt största framgångarna internationellt. Som en följd av stark efterfrågan på just de varor och lösningar som svenska industriföretag producerade har Sverige ett jämförelsevis stort antal globala företag. Internationalisering, frihandel och på världsmarknaden konkurrenskraftiga produkter har under lång tid kännetecknat industrin. Basindustrin var en tidig viktig förutsättning för den tillverkande industrin och vice versa. På samma sätt är i dag de globalt verksamma tillverkande teknikföretagen av stor betydelse för många tjänste- och serviceföretag. Industrin utvecklar förvisso egna tjänster men köper i allt högre grad även in dessa, inte minst för att utveckla produkter och produktionssystem. Industrins produkter har fått ett ökat tjänsteinnehåll som bidragit till ökad konkurrenskraft. Detta är en trend även hos utländska konkurrenter. Företag, nya som gamla, är och har varit i ständig utveckling och förändring. Bara de som utvecklat sin konkurrenskraft i paritet med konkurrenterna har överlevt. Bara de som gjort det bättre än sina konkurrenter har expanderat mer än dessa och vunnit marknadsandelar på en alltmer global världsmarknad. 17

18 Stora skillnader och mycket som förenar i teknikindustrin Teknikindustrin omfattar stora delar av tillverkningsindustrin i Sverige. Här finns tillverkare av person- och lastbilar med många underleverantörer. Här finns tillverkare av andra transportmedel som flyg m.m. Bilindustrins underleverantörer är den i Sverige enskilt största gruppen av leverantörsföretag, men det finns många fler grupper, inom elektronik, maskindelar eller leverantörer till byggindustrin, för att ta några exempel. Här finns ett stort antal metallvaruföretag som säljer olika insatsprodukter till andra industriföretag, men också till byggindustrin. Här finns också en rad tillverkare av maskiner: allt från verktygsmaskiner till dumprar, grävmaskiner m.m. Maskinindustrin säljer det mesta på export och är helt beroende av investeringstakten och aktiviteten inom industrin och övrig ekonomi i omvärlden. Maskinindustrin tillhör de branscher vars efterfrågan svänger kraftigt eftersom kundernas investeringar svänger mer än andra områden. Elmaskiner är närmast uteslutande beroende av investeringar, främst i infrastruktur, exempelvis kraftproduktion. När det handlar om stora projekt av detta slag är det projekt som pågår under flera år, vilket gör att konjunkturerna här pareras en del. En betydande leverantör även till sådana projekt är tillverkare av olika mätinstrument. Medicinska instrument är en annan stor grupp som är mindre konjunkturkänslig. Tele och elektronik, inte minst produkter och tjänster kopplade till telesystem och telekommunikation, är ett av de stora blocken inom teknikföretagen. Det finns många fler exempel på företag i fler typer av verksamheter än som ovan nämnts. Fler och fler av teknikföretagens medlemsföretag är rena tjänste- eller serviceföretag. Även om listan på olika företag är lång och verksamheterna skiljer sig starkt är det mycket som också förenar. Det finns ett stort inbördes beroende med exempelvis många små och medelstora företag som levererar till stora globala företag med verksamhet runt om i världen. En hög andel export direkt eller indirekt, mycket ingenjörskunskap och FoU är annat som förenar. Stort beroende av investeringar internationellt och i Sverige är andra exempel. Nedan följer en genomgång av de fem största delbranscherna inom teknikindustrin tillsammans med de två i detta sammanhang viktigaste branscherna inom företagstjänster för teknikindustrin. Svensk teknik lika mycket tjänster som industri Industri- och tjänsteproduktion är så starkt integrerade att de inte längre bör beskrivas och diskuteras var för sig. I framtagandet av den här rapporten har det inneburit en hel del utmaningar när det gäller att använda statistik där industri och tjänster sedan länge hållits åtskilda och där detaljeringsgraden skiljer sig åt. Men vårt upplägg är i sak inget annat än en direkt anpassning till dagens verklighet. Det handlar inte längre om industri eller tjänster. Vad vi talar om är en industri som innehåller mer och mer tjänster i sina produkter, tjänster som man själv tillhandahåller eller köper in från andra företag. OM TEKNIKINDUStri och tjänster Teknikföretagen har medlemsföretag med tillsammans närmare anställda i Sverige. Av dessa arbetar fyra av fem i ett industriföretag, medan resten, d.v.s. 20 procent arbetar i ett tjänsteeller serviceföretag. IT &Telekomföretagen har ca medlemsföretag med anställda och Svenska Teknik & Designföretagen har närmare 740 medlemsföretag med drygt anställda 2. Tillsammans och avräknat företag som är medlemmar på flera håll omfattar rapporten över företag med tillsammans ungefär anställda i Sverige. Detta är de i teknikindustri och tjänster direkt anställda. Det antal som totalt i Sverige sysselsätts av efterfrågan på produkter tillverkade i teknikindustri och tjänster är betydligt fler, eller ungefär en miljon. Mer om detta finns att läsa i kapitel 4. 1 Rapporten Till er tjänst, Kommerskollegium Uppgifter hämtade från respektive organisation ovan 18

19 Följande citat är illustrativt 1 : Även det omvända gäller, tjänster som är direkt eller indirekt kopplade till en produkt från teknikindustrin eller så använder man i sin tjänst ett system från industrin i sin egen produktion. Teknik är idag lika mycket tjänster som produkter. Företagen gör en fjärdedel själva resten köper man in Strukturomvandlingen pågår ständigt. Hela branscher har mer eller mindre slagits ut och nya tillkommit. En ökad specialisering är det som mer än annat karaktäriserar utvecklingen. Vi har fått långa förädlingskedjor där ett stort antal företag medverkar och detta alltmer på global basis. I dag är det vanligt att ett företag enskilt svarar för endast 25 procent av försäljningsvärdet (i vissa branscher ännu mindre) genom egen förädling 3. Resten, eller huvuddelen, köper företaget in från andra. Med modern kommunikationsteknik går det både att utveckla och hålla ihop dessa långa kedjor. Med snabb informationsteknologi slår förändringar långt bort på globala marknader blixtsnabbt igenom, också på underleverantörer långt ifrån de slutliga kunderna. Ett aktuellt exempel på hur snabbt en störning i dessa globalt sammanflätade förädlingskedjor slår igenom är effekterna av jordbävningen/tsunamin i Japan i mars Mer tjänster i inköp och även i den egna förädlingen Den ökade specialiseringen gör att företagen köper in mer och detta gäller också i ökad omfattning tjänster. Företagen säljer också alltmer hela system eller hela lösningar som även kan innefatta drift av systemen. Tjänsteinnehållet i industrins utbud och även i produkterna har ökat dramatiskt under senare år. Därför köper också industrin in mer och mer tjänster. Även det omvända gäller i ökad omfattning, det vill säga industrins produkter med ett ökat tjänsteinnehåll i sig ingår som en del i andra företag som säljer tjänster. Tjänste- och varuproduktion är i modern industri starkt integrerade och det blir allt mindre relevant att redovisa dem var för sig. Detta oavsett om de utförs i samma bolag, i samma globala koncern Tabell 3.1 Exempel på industrirelaterade tjänsteföretag 4 Teknikföretag 1980 Tjänsteföretag 2010 Atlas Copco AB Alfa Laval AB Electrolux Ab Saab Scania AB Tetra Pak AB Volvo AB Atlas Copco consumer Finance Alfa Laval Corporate Alfa Laval Treasury Electrolux Solutions AB Electrolux Logistics AB Scania Credit AB Scania Finans AB Scania IT AB Scania Parts Logistics AB Tetra Laval AB Tetra Pak Packaging Solutions AB Tetra Pak Processing Systems AB Volvo Financial Services AB Volvo Group Real Estate AB Volvo Information Technology AB Volvo Logistics AB Volvo Merchandise AB Volvo Parts AB Volvo Technology AB Volvo Technology Transfer AB Volvo Treasury AB ( center of excellence ) eller i samverkan mellan separata bolag. Den ökade specialiseringen i industrin har också inneburit att många traditionella industriföretag knoppat av verksamheter till andra eller nya bolag, som sedan registrerats som tjänsteföretag. Tabell 3.1 till höger visar på några av många exempel. 3 Siffran 25 procent är beräknad på NR data av Teknikföretagen och avser teknikindustri Enligt Teknikföretagens egna beräkningar är förädlingsgraden beräknad som andel av omsättningen ned mot närmare 20 procent SCBs siffror som innehåller ännu fler företag visar en motsvarande förädlingsgrad på drygt 25 procent Uppgifterna sammanställda av Teknikföretagen 19

20 Två av tre anställda är en tjänsteman Den ökade specialiseringen på global basis och helt nya ekonomiska förutsättningar i Europa efter Sovjetunionens och Östblockets fall, tillsammans med ett Asien som med Kina snabbt är på väg att bli störst i världen på det mesta, innebär stora förändringar för företagen också i Sverige. När marknader långt bort växer avsevärt mer innebär det att också tillverkningen växer mer där än hemma i Sverige. De riktigt stora industriföretagen har relativt sin totala storlek en mindre andel tillverkning i Sverige, vilket tillsammans med ökade satsningar på utveckling och en stark tillväxt på nya marknader utomlands förklarar varför andelen tjänstemän i den svenska delen av verksamheten ökat kraftigt. Det behövs helt enkelt fler specialister av olika slag som servar en globalt växande verksamhet, och detta har hittills visat sig vara positivt även för verksamheten i Sverige. Diagram 3.1 Fortsatt fler tjänstemän färre metallarbetare sedan mitten av 70-talet Antal personer Metallarbetare Tjänstemän Källa: SCB Tillverkande teknikföretag anställer idag fler tjänstemän än arbetare i Sverige. Av Teknikföretagens medlemsföretag har 20 procent enbart tjänstemän 5. Utvecklingen över längre tid framgår av Diagram 3.1 nedan. Mätt över samtliga av teknikföretagens medlemsföretag, tillverkande och tjänsteföretag, är andelen tjänstemän 55 procent och arbetare 45 procent 6. Lägger vi till IT & Telekomföretagens medlemmar och de som är teknikkonsulter inom Svenska Teknik & Designföretagen kommer vi tillsammans med Teknikföretagens medlemsföretag upp i drygt företag. Tillsammans blir då andelen tjänstemän cirka 66 procent, dvs. två av tre anställda i de drygt företagen är tjänstemän. Ser vi till företagens lönesumma i Sverige svarar tjänstemän för nära två tredjedelar av teknikföretagens dryga 110 Mdr kronor. Lägger vi till IT & Telekomföretagen samt de i Svenska Teknik & Designföretagen är lönesumman närmare 170 Mdr kronor, varav tjänstemän svarar för över 75 procent 7. Ser vi till totala kostnaden för arbetskraften är tjänstemännens andel ännu högre. Storföretagen: fyra av fem arbetar utanför Sverige De riktigt stora globala företagen har med sin kraftiga internationella expansion en gradvis minskad andel verksamhet i Sverige. De 30 största teknikindustrierna med verksamhet i Sverige har totalt över anställda globalt men av dessa är endast drygt (19 procent) anställda i Sverige. Tack vare expansionen utomlands har de också anställt fler 5, 6 Källa: Teknikföretagens medlemsregister 7 Källa: Respektive organisation 8 Källa: Respektive företags bokslut, senaste uppgift Sammanställning av Teknikföretagen 20

Ekonomiska förutsättningar

Ekonomiska förutsättningar Ekonomiska förutsättningar Teknikindustri och tjänster inför avtalsrörelsen 2013 En rapport från Almega, Teknikföretagen och Unionen OM TEKNIKINDUSTRI OCH TJÄNSTER Teknikföretagen har 3 600 medlemsföretag

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Löneavtal och konkurrenskraft i Danmark och Norge

Löneavtal och konkurrenskraft i Danmark och Norge 1 Maj 2014 Löneavtal och konkurrenskraft i Danmark och Norge Under vintern och våren har nya löneavtal slutits i Danmark och Norge. Den danska lönebildningen har alltsedan 2010 års avtal starkt präglats

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Faktaunderlag om de nordiska bostadsmarknaderna 1995-2010 Jón Rúnar Sveinsson bearbetade i november 2009 på basis av skriften Finanskrisen och bostadsmarknaden

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Mats Kinnwall Chefekonom Industriarbetsgivarna Global konjunktur Hackandet fortsätter efter finanskrisen USA & Eurozonen Svag återhämtning i historiskt perspektiv

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

AVTAL 2016. Industrins konkurrenskraft avgör AVTAL 2016 1

AVTAL 2016. Industrins konkurrenskraft avgör AVTAL 2016 1 AVTAL 2016 Industrins konkurrenskraft avgör AVTAL 2016 1 Den globala ekonomiska utvecklingen visar i dagsläget få ljuspunkter. Europa svensk exportindustris viktigaste marknad upplever fortsatt stora

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 1. Kombinera rätt (3 poäng) a) Kombinera med ett streck land och offentlig skuld av BNP. (1 poäng) USA Japan Finland 1 2 3 Offentlig skuld 250 200 % av BNP 1

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Lönebildningsrapporten 211 73 FÖRDJUPNING Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Den svenska kronan har efter 199-talskrisen varit undervärderat i ett långsiktigt perspektiv. Svagheten har avspeglat

Läs mer

Mer krävs om den svenska tjänstesektorns potential ska kunna utnyttjas fullt ut

Mer krävs om den svenska tjänstesektorns potential ska kunna utnyttjas fullt ut Swedbank Analys Nr 13 12 december 2012 Mer krävs om den svenska tjänstesektorns potential ska kunna utnyttjas fullt ut Sedan 2005 har tjänstesektorn i Sverige skapat närmare 300 000 nya arbetstillfällen

Läs mer

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen Produktivitet, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling Konkurrenskraftens utveckling ses ofta som ett av de viktigaste bevisen för politikens framgång eller misslyckande. I litteraturen kopplas begreppet

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN ÖREBRO LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN UPPSALA LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Delårsrapport. januari mars 2014 REKORDSTOR GARANTIGIVNING TILL SMÅ- OCH MEDELSTORA FÖRETAG

Delårsrapport. januari mars 2014 REKORDSTOR GARANTIGIVNING TILL SMÅ- OCH MEDELSTORA FÖRETAG Delårsrapport januari mars 2014 REKORDSTOR GARANTIGIVNING TILL SMÅ- OCH MEDELSTORA FÖRETAG Perioden i korthet Under kvartalet garanterade EKN 411 exportaffärer till ett värde av 7,4 (10,6) miljarder kronor.

Läs mer

eworkbarometern VÅREN 2013

eworkbarometern VÅREN 2013 eworkbarometern VÅREN 2013 Innehåll Om eworkbarometern Bakgrund Kontakt Rörlighet på konsultmarknaden tema för vårens eworkbarometer 2013 Resultat från vårens undersökning Arvode Efterfrågan och konkurrens

Läs mer

Konjunkturbarometer för vårdsektorn. Våren 2013

Konjunkturbarometer för vårdsektorn. Våren 2013 Konjunkturbarometer för vårdsektorn Våren 13 Juni 13 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Om undersökningen... 4 3 Oförändrat konjunkturläge... 5 4 Positiva prognoser inför hösten... 7 5 Primärvård... 9 6

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

2015 börjar positivt för transportnäringen

2015 börjar positivt för transportnäringen Jul-06 Okt-06 Feb-07 Jul-07 Okt -07 Jan-08 Apr-08 Jul-08 Okt-08 Jan-09 Apr-09 Jul-09 Okt-09 Jan-10 Apr-10 Jul-10 Okt-10 Jan-11 Apr-11 Jul-11 Okt-11 Jan-12 Apr-12 Jul -12 Okt-12 Jan -13 Apr - 13 Jul -13

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SVAGARE KRONA STÖDJER INDUSTRIN OCH GER HÖGRE PRISER

Riksbankens Företagsundersökning SVAGARE KRONA STÖDJER INDUSTRIN OCH GER HÖGRE PRISER Riksbankens Företagsundersökning SVAGARE KRONA STÖDJER INDUSTRIN OCH GER HÖGRE PRISER Maj 2015 Riksbankens företagsundersökning i maj 2015 1 Riksbankens företagsundersökning i maj visar att konjunkturen

Läs mer

Företagarnas panel Rapport från Företagarna

Företagarnas panel Rapport från Företagarna Företagarnas panel Rapport från Företagarna oktober 2011 Inledning... 2 Vart fjärde småföretag anser att det är svårare än normalt att finansiera verksamheten... 2 Finansieringsmöjligheterna har försämrats

Läs mer

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Sveriges största företagarorganisation och företräder omkring 75 000 företagare Medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

Månadskommentar Augusti 2015

Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar augusti 2015 Ekonomiska läget Konjunkturoron förstärktes under augusti drivet av utvecklingen i Kina. En fortsatt svag utveckling för det preliminära inköpschefsindexet

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

ANFÖRANDE. Riksbanken och svensk ekonomi. Inledning. Fortsatt god konjunktur i omvärlden

ANFÖRANDE. Riksbanken och svensk ekonomi. Inledning. Fortsatt god konjunktur i omvärlden ANFÖRANDE DATUM: 2007-05-28 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Tylösand SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Innehåll. eworkbarometern HÖSTEN 2013. Om eworkbarometern 3

Innehåll. eworkbarometern HÖSTEN 2013. Om eworkbarometern 3 eworkbarometern HÖSTEN 2013 Innehåll Om eworkbarometern 3 Stigande optimism på konsultmarknaden tema för höstens eworkbarometer 2013 4 Resultat från höstens undersökning 6 Arvode 7 Efterfrågan och konkurrens

Läs mer

Varför är inflationen låg?

Varför är inflationen låg? Varför är inflationen låg? PENNINGPOLITISK RAPPORT 5 Inflationen har varit låg i Sverige de senaste åren och föll ytterligare under senare delen av, då främst prisökningstakten för tjänster avtog. Denna

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Exportindustrin andas optimism

Exportindustrin andas optimism Exportindustrin andas optimism Exportföretagen fortsätter att vara försiktigt optimistiska. Företagen såväl stora som små och medelstora säger att orderingången har ökat och att den väntas öka ytterligare.

Läs mer

Rapporten är skriven av Jon Tillegård, utredare på Unionens enhet för politik, opinion och påverkan.

Rapporten är skriven av Jon Tillegård, utredare på Unionens enhet för politik, opinion och påverkan. Börsbolagens negativa lönsamhetstrend bryts 2014 Unionens bolagsindikator januari 2014 2 Börsbolagens genomsnittliga omsättning kommer enligt prognoserna att ha stigit med knappt 5 procent under 2013 jämfört

Läs mer

Simpler Branschanalys

Simpler Branschanalys Simpler Branschanalys Peter Rathsmann, Mats Svensson Grufman Reje management 18 juni, 2012 Förkortad version 2012-08-31 HE 2 Innehållsförteckning Introduktion och sammanfattning... 3 Metodik... 3 Simplermetoden...

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Lönsamheten hos företag i Sverige

Lönsamheten hos företag i Sverige Lönebildningsrapport 12 59 FÖRDJUPNING Lönsamheten hos företag i Sverige Arbetsproduktiviteten och prisutvecklingen avgör på lång sikt utrymmet för löneökningar. Om företagens totala arbetskostnader stiger

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Skuggdirektionens protokoll, del II. 22/3-2007

Skuggdirektionens protokoll, del II. 22/3-2007 Skuggdirektionens protokoll, del II. 22/3-2007 2007-03-26: Gunnar Örn III. DISKUSSION OM PENNINGPOLITIKEN: Lars Calmfors: Jag har tidigare haft uppfattningen att man skulle höja räntan ganska snabbt, redan

Läs mer

Förbundet WS Företagen Avtaisrörelsen 2013 Kylavtalet AVTALSFÖRSLAG TILL SVENSKA BYGGNADSARBETAREFÖRBUNDET

Förbundet WS Företagen Avtaisrörelsen 2013 Kylavtalet AVTALSFÖRSLAG TILL SVENSKA BYGGNADSARBETAREFÖRBUNDET Förbundet WS Företagen Avtaisrörelsen 2013 Kylavtalet AVTALSFÖRSLAG TILL SVENSKA BYGGNADSARBETAREFÖRBUNDET Allmänna förutsättningar VVS Företagens yrkanden Avtall 3 Den rådande europeiska skuldkrisen och

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

Ekonomiska bedömningar. Inför avtalsrörelsen 2013

Ekonomiska bedömningar. Inför avtalsrörelsen 2013 Ekonomiska bedömningar Inför avtalsrörelsen 2013 November 2012 Facken inom industrin (FI) är ett samarbetsorgan mellan de fem fackförbund inom industrin som omfattas av "Samarbetet om industriell utveckling

Läs mer

Fortsatt osäkert ekonomiskt läge inför avtalsrörelsen 2013

Fortsatt osäkert ekonomiskt läge inför avtalsrörelsen 2013 Fortsatt osäkert ekonomiskt läge inför avtalsrörelsen 13 PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 1 51 Under hösten 1 inleds en ny avtalsrörelse som sedan fortsätter under hela 13. Nya löneavtal som berör runt,5

Läs mer

Räntefokus 8 november 2011. Fördel korta räntor

Räntefokus 8 november 2011. Fördel korta räntor Räntefokus 8 november 2011 Fördel korta räntor SAMMANFATTNING Den 3 november sänkte den europeiska centralbanken, ECB, sin styrränta från 1,5 till 1,25 procent. Ytterligare sänkningar är troliga framöver.

Läs mer

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut 3 mars 2015 Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt

Läs mer

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Sida: 1 av 7 Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Grundantagande för samtliga framskrivningar Basen i samtliga föreliggande framskrivningar har sin utgångspunkt i den

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Innehåll. eworkbarometern SOMMAREN 2014. Om eworkbarometern 3. Högtryck på konsultmarknaden i sommar 4 Resultat från försommarens undersökning 6

Innehåll. eworkbarometern SOMMAREN 2014. Om eworkbarometern 3. Högtryck på konsultmarknaden i sommar 4 Resultat från försommarens undersökning 6 eworkbarometern SOMMAREN 2014 Innehåll Om eworkbarometern 3 Högtryck på konsultmarknaden i sommar 4 Resultat från försommarens undersökning 6 Arvode 7 Efterfrågan och konkurrens 12 Flexibilitet 17 Uppdrag

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen.

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen. 1 SECO TOOLS AB Delårsrapport januari - september år Kvartalets resultat före skatt var oförändrat jämfört med föregående år. Försäljningen för kvartalet steg totalt med 12 procent. En fortsatt konjunkturförsvagning

Läs mer

KONJUNKTURRAPPORT 30 oktober 2013

KONJUNKTURRAPPORT 30 oktober 2013 KONJUNKTURRAPPORT 30 oktober 2013 SVERIGE TAPPAR ANDELAR PÅ EXPORTMARKNADEN Ökat internationellt konkurrenstryck för tjänsteföretag Almega är de svenska tjänsteföretagarnas arbetsgivar- och intresseorganisation.

Läs mer

(http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/)

(http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/) 1 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion 10 LEKTION 10: 8 maj 2015 1. Finanskris och skuldkris Före: Gör multimediaövningarna på ekonomiskt ordförråd (se hemsidan)! (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/)

Läs mer

Näringslivsanalys 2007-2012

Näringslivsanalys 2007-2012 Näringslivsanalys 2007-2012 Ambition med kommunstudien Dokumentera utvecklingen det gäller tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och antal företag i olika branscher, storleksklasser och ålderskategorier.

Läs mer

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sammanfattande skrift av utredningen The relationship between international trade and foreign direct investments. Kommerskollegium Kommerskollegium

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 18 december 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 1036 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 081. Således

Läs mer

Teknikföretags inhyrning av personal 2013 en kartläggning av inhyrning från bemannings- och konsultföretag

Teknikföretags inhyrning av personal 2013 en kartläggning av inhyrning från bemannings- och konsultföretag Teknikföretags inhyrning av personal 2013 en kartläggning av inhyrning från bemannings- och konsultföretag Förord Svenska teknikföretag verkar på en hårt konkurrensutsatt världsmarknad. Därmed är de beroende

Läs mer

KONJUNKTURRAPPORT 30 oktober 2012. Globala värdekedjor och tjänsteinnehåll driver svensk tillväxt och konkurrenskraft

KONJUNKTURRAPPORT 30 oktober 2012. Globala värdekedjor och tjänsteinnehåll driver svensk tillväxt och konkurrenskraft KONJUNKTURRAPPORT 30 oktober 2012 Globala värdekedjor och tjänsteinnehåll driver svensk tillväxt och konkurrenskraft Almega är de svenska tjänsteföretagarnas arbetsgivar- och intresseorganisation. Almega

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011 Turistnäringens Resindex och prognos Q2 Utfall Q2 jämfört med Q2 2010. Sammantaget visar turistnäringens resindex att resandet och boendet till, från och inom Sverige ökade med 3 procent jämfört med motsvarande

Läs mer

Bemanningsbranschen en liten bransch på frammarsch

Bemanningsbranschen en liten bransch på frammarsch Konjunkturläget augusti 2012 83 FÖRDJUPNING Bemanningsbranschen en liten bransch på frammarsch Diagram 168 Sysselsättning i bemanningsbranschen i Sverige Tusental respektive procent av sysselsatta 70 1.4

Läs mer

Globalisering i praktiken exemplet svenska teknikföretag i Kina

Globalisering i praktiken exemplet svenska teknikföretag i Kina Globalisering i praktiken exemplet svenska teknikföretag i Kina Förord Sveriges välstånd bygger på en framgångsrik exportindustri. Svenska teknikföretags internationella framgångar svarar för merparten

Läs mer

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009 Nordnet Bank AB Arturo Arques Inledning Riksdagen och arbetsmarknadens parter har i praktiken tvingat alla löntagare att själva ta ansvar för sin pensionsförvaltning

Läs mer

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL SAMMANFATTNING ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL Mars 3 EIO SAMMANFATTNING AV KONJUNKTURRAPPORT Mars 3 Tuffare marknad för elteknikföretagen 3 och Med viss fördröjning fick oron i omvärlden och en allt svagare

Läs mer

Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna

Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna Handelns försäljning 2012 Tot. 129 md euro (exkl. moms) i omsättning 13% 12% 30 % Bilhandel Partihandel Detaljhandel Dagligvaruhandel

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige 2 Innehåll 4 6 8 10 12 14 Vi ser familjeföretagens utmaningar PwC:s analys Familjeföretagen vill vara hållbara Innovation och talang viktiga

Läs mer

SVEKET. - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga

SVEKET. - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga SVEKET - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga Inledning Samtliga oppositionspartier i Sveriges riksdag vill höja arbetsgivaravgifterna för unga. Givet dagens opinionsläge finns det därför en uppenbar

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-11-27 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet) med låg

Läs mer

Kursnamn/benämning Makroekonomi

Kursnamn/benämning Makroekonomi Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen 2008-11-07 Sal TER1 Tid 8-13 Kurskod 730G49 Provkod EXAM Kursnamn/benämning Makroekonomi Institution

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer