CE_O3. Nios II. Stackhantering och förberedelse för lab nios2time

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "CE_O3. Nios II. Stackhantering och förberedelse för lab nios2time"

Transkript

1 IS1200 ösningsförslag till övning CE_O CE_O3. Nios II. Stackhantering och förberedelse för lab nios2time 3.1. ogiska operationer Nios II kan utföra de logiska operationerna AND, OR, XOR och NOR. Var och en av operationerna utförs bitvis, det vill säga varje bitposition i källoperanderna behandlas separat för att beräkna motsvarande bitposition i resultatet. Exempel med bitvis AND (logiskt OCH): bitvis operation varje bit behandlas separat & & & & & & & & & & & & & & & & & & & & & & & & & & & & & & & & = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = Bland annat i programmeringsspråket C skrivs bitvis OCH med tecknet &. Bitvis OR fungerar på liknande sätt men gör förstås en logisk EER-operation i varje bitposition: om någon av de två källoperandbitarna är ettställd, så blir motsvarande resultatbit ettställd. Bland annat i programmeringsspråket C skrivs bitvis EER med tecknet. Operationen bitvis XOR (exklusivt EER) ger en etta i resultatbiten om de två källoperandbitarna är olika: 0 xor 0 == 0; 0 xor 1 == 1; 1 xor 0 == 1; 1 xor 1 == 0. Det sista fallet skiljer sig alltså från "vanligt" OR. "Vanligt" OR kallas ibland inklusivt EER (inclusive OR), när man behöver tydligt markera att man inte menar XOR. Operationen NOR har följande sanningstabell (se nästa sida)... Resultatet kan ses som en invertering av EER (inverted OR). ösningsförslag till övning CE_O3, sida 1 (av 12)

2 Instruktionerna för AND, OR och XOR finns i både R-format, med två källoperander i register, och i I-format med ena källoperanden i instruktionen (immediate). För I-formatet används ingen sign-extension. I stället fylls immediate-värdet alltid ut med nollställda bitar. För ANDI, ORI och XORI fyller processorn ut med nollor till vänster om de immediate-bitar som angetts i instruktionen. Det finns dessutom instruktionerna ANDHI, ORHI och XORHI; för dessa fyller processorn ut med nollor till höger om immediate-bitarna i instruktionen. Instruktionen NOR finns bara i R-formatet. Dess viktigaste användning är för invertering av alla bitar i ett register. Detta kan utföras antingen med eller operation NOR NOR resultat 0 nor nor nor nor 1 0 R9,R8,R8 R9,R8,R0 I båda dessa exempel läses värdet i register R8, alla bitarna i värdet inverteras, och resultatet skrivs till R9. a) Operandutpekningsmetoderna är följande. Resultatet placeras alltid i ett register. Den ena källoperanden finns alltid i ett register. För AND, OR och XOR kan källoperanden finnas antingen i ett register, eller som konstanta immediate-bitar i själva instruktionen. Det får ju bara plats 16 bitar med immediate-värde i instruktionen, och för dessa instruktioner fylls värdet alltid ut med nollor så att processorn kan arbeta med en 32-bits operand. NOR finns bara med båda källoperanderna i register. b) En viss bitposition kan alltid bara påverka sin egen motsvarande bitposition i resultatet. Det kan ses som att dessa instruktioner alltid opererar på bitvektorer med den fasta längden 32 bitar. ösningsförslag till övning CE_O3, sida 2 (av 12)

3 c) För att nollställa en enda bit i ett register, till exempel bit nummer 4 (med nollnumrering), krävs en del eftertanke. Det är lätt att ens assemblerprogram nollställer flera bitar än man tänkt sig. För att få det rätt börjar vi med att konstruera en konstant med bara bit 4 ettställd: MOVI R11,0x10 # Binärt Därefter inverterar vi denna konstant. Då får vi ett 32-bits värde med alla bitar ettställda utom just bit 4: NOR R11,R11,R0 # Invertera innehållet i register R9 Nu kan vi nollställa bit nummer 4 i ett annat register, till exempel register R8: AND R8,R8,R11 # Nollställ bit 4 i R8 d) Ettställa en bit i ett register är enkelt med instruktionen ORI (eller ORHI, om den bit som ska nollställas är bit 16 eller högre): ORI R9,R9,0x04 # Ettställ bit 2 i R9 e) För att invertera en enda bit i ett register används med fördel XORI (eller XORHI, om den bit som ska inverteras är bit 16 eller högre): XORI R10,R10,0x80 # Invertera bit 7 i register R10 f) Oj, detta har vi redan gjort i en tidigare deluppgift:* NOR R11,R11,R0 # Invertera alla bitar i register R adda en konstant till ett register a) Konstanten ryms i 16 bitar. Man kan därmed använda instruktionen movi rb,immed Det fungerar bra med 16-bitars negativa värden, eftersom sign-extension görs innan konstanten IMMED kopieras till destinationsregistret. Därför kan man ange positiva och negativa värden som ryms i 16 bitars 2-komplementsrepresentation, det vill säga värden från och med till och med , alltså till Ett specialfall som fungerar mycket bra är instruktionen movi r2, 1 Naturligtvis kan r2 bytas mot valfritt annat register. Instruktionen movi är en pseudoinstruktion som implementeras som addi rb,r0,immed b) Konstanten ryms inte i 16 bitar, men däremot i 32 bitar. Då används pseudoinstruktionen movia rb,immed som översätts till två maskininstruktioner. Dessa två maskininstruktioner medför tillsammans att 32 bitsvärdet IMMED skrivs till register rb. Negativa värden fungerar tyvärr inte på grund av ett fel i översättaren. Detta gäller även det ganska vanliga värdet -1. Varning! c) Nollställning av register r17 kan till exempel göras såhär: movi r17,0 Detta är enkelt och lättläst. Pseudoinstruktionen movi översätts till addi r17,r0,0 och den instruktionen har binärkoden ösningsförslag till övning CE_O3, sida 3 (av 12)

4 d) Att ladda +1 i register r17 kan till exempel göras såhär: movi r17,1 Pseudoinstruktionen movi översätts till addi r17,r0,1 och den instruktionen har binärkoden Att ladda -1 i register r17 kan till exempel göras såhär: movi r17, 1 Pseudoinstruktionen movi översätts till addi r17,r0, 1 och den instruktionen har binärkoden Talet -1 kodas i 2-komplementsrepresentation som ett ord med alla bitar ettställda Pseudo-instruktioner och makron a) Makro för INV reg som inverterar alla bitar i registret reg:.macro INV reg NOR \reg,\reg,\reg.endm b) Makro för NEG reg som negerar talet i registret reg, det vill säga vänder talet från positivt till negativt eller tvärtom:.macro NEG reg SUB \reg,r0,\reg.endm c) Makro för ADDIA ra,rb,value.macro ADDIA ra,rb,value movia r1,\value add \ra,\rb,r1.endm ösningsförslag till övning CE_O3, sida 4 (av 12)

5 3.4. Subrutin för multiplikation av två godtyckliga tal, med hjälp av additioner och skift a) Flödesschema: start a = factor1 b = factor2 product = 0 i = 32 lsb of a == 1? NO YES product = product + b shift a right shift b left i = i - 1 return value = product YES i > 0? NO return ösningsförslag till övning CE_O3, sida 5 (av 12)

6 Subrutinen kan skrivas såhär: mul: mov r8,r4 # kopiera ena talet, a mov r9,r5 # kopiera andra talet, b movi r2,0 # totalsumma movi r11,32 # slingvariabel 1: andi r12,r8,1 # a & 1 testa en bit beq r12,r0,2 # hoppa förbi addition om biten = 0 add r2,r2,r9 # total = total + b 2: srli r8,r8,1 # a >> 1 slli r9,r9,1 # b << 1 subi r11,r11,1 # i = i 1 bgt r11,r0,1 # loop klart: ret Denna subrutin ska ta (cirka) ( ) = 456 klockcykler på den Nios II/s som används på laborationerna. Instruktioner slli/srli tar 3 klockcykler med den hårdvara som finns på laborationerna, mov/movi/add tar 1 cykel och ret tar 4 cykler. För beq och bgt har här räknats med 2 cykler. En viktig observation är att tiden för en multiplikation är ganska konstant och oberoende av storlek på de tal som multipliceras, men ganska lång tyvärr. Noggrannare: För att komma fram till detta värde gjordes följande beräkningar. Instruktionerna i slingan är andi beq add srli slli subi bgt. Instruktionen beq hoppar framåt, och hoppet tas normalt inte; detta fall ger en körtid på 1 klockcykel. Instruktionerna add och subi tar 1 klockcykel vardera. Instruktionen bgt hoppar bakåt och tas i 30 fall av 31; detta fall ger en körtid på 2 klockcykler. Summan är alltså 5 klockcykler per varv. Vanligtvis kan man acceptera att tiden varierar beroende på indata. I så fall kan man avbryta loopen så snart tal a (i r8) har blivit noll. Eftersom srli skiftar in nollor i a, så kan man bevisa att a kommer att få värdet noll senast efter 32 steg (för 32 bitar). Det gör att man kan utesluta slingvariabeln (loopräknaren) och förenkla subrutinen. ösningsförslag till övning CE_O3, sida 6 (av 12)

7 Förenklad version: start a = factor1 b = factor2 product = 0 lsb of a == 1? NO YES product = product + b shift a right shift b left return value = product NO a == 0? YES return ösningsförslag till övning CE_O3, sida 7 (av 12)

8 3.5. Programutveckling Diskutera de olika steg som ingår i arbetet med att skriva och provköra ett program i c-kod och assemblerkod. Vilken typ av kommandon kan vara praktiskt att ha tillgång till och vilka filer vill man ha genererade? Om detta finns en hel del föreläsningsbilder från föreläsning 3 och/eller 4. Kortfattat Editering: Skriv din c-kod i en textfil med en editor Kompilering: åt en kompilator översätta din textfil med c-kod till textfil med assemblerkod för den processor som ska exekvera programmet. Det är rimligt att förvänta sig att det går att studera den assemblerkod som genereras vid kompilering. En kompilator kan utföra olika grader av optimering. Det kan vara lärorikt att jämföra c-kod med den assemblerkod som kompilatorn genererar. (det kan vara en utmaning att försöka skriva bättre assemblerkod än den som kompilatorn levererar) Editering: Skriv din assemblerkod i en textfil med en editor eller redigera assemblerkoden som kompilatorn genererar. Assemblering: åt en assembler översätta från textfilen med assemblerkod till en objekt-modul som innehåller koden i maskinkod dvs de värden (binära/hexadecimala) som finns i minnet vid exekvering. Objektmodulen innehåller även information om symbliska adresser som ännu inte är kopplade till fysiska adresser. änkning: Objektmodulen länkas ihop med eventuella andra objektmoduler och eventuella biblioteksmoduler. Alla symboliska adresser kopplas ihop med fysiska adresser och det skapas en ladd-modul som innehåller all information som behövs för att kunna ladda programmet till minnet och starta exekvering. addmodulen kan eventuellt vara relokbar dvs vara utformad så att programmet kan placeras på valfri ledig plats i det fysiska minnet. addning: Informationen i laddmodulen skrivs till processorn minne. Exekvering: Starta exekvering av det laddade programmet Avlusning: Provkör och verifiera att programmet till alla delar fungerar enligt specifikationerna. Korrigera vid behov upptäckta fel. Extra-filer: förutom laddmodulen skapas andra filer som är användbara vid felsökning, verifiering och dokumentation av programmet. Vid programutveckling behövs speciella kommandon för varje steg. Alternativt arbetar man i en interaktiv programutvecklingsmiljö som ger stöd för filhantering och alla steg enligt ovan som ingår i att ta fram ett fungerande program. ösningsförslag till övning CE_O3, sida 8 (av 12)

9 3.6. Minnesdisposition Se figur till höger. adress 0 ROM Observera att det finns programkod som körs före ditt program. Den programkoden tilldelar bland annat ett lämpligt startvärde till stackpekaren Mall för ett program I början av programmet placeras include av filer med makro-definitioner. Därefter placeras egendefinierade symboler (namn) och egendefinierade extra makron. adress 0x800 in-/ut-portar adress 0xa20 adress 0x adress 0x adress 0xffffffff tomt och oanvändbart minne ännu mera tomt och oanvändbart Därefter placeras globala variabler och globala subrutiner/funktioner. Sist kommer huvudprogrammet, main-programmet, som förstås kan använda globala variabler och funktioner samt definerade symboler och makron Vilka program ska skrivas i laboration nios2time ÖSNINGSFÖRSAG SAKNAS Biblioteksrutinen putchar.text.align 2 movi r4,'\n' # lägg styrtecknet Newline i r4 för att få ny rad call putchar # anropa putchar för utskrift movi r4,'h' # lägg tecknet H i r4 call putchar # anropa putchar för utskrift movi r4,'e' # och så vidare call putchar movi r4,'j' call putchar movi r4,'!' call putchar ösningsförslag till övning CE_O3, sida 9 (av 12)

10 3.10. Hallå där vänta en liten stund a) Flödesschema, se figur längst ner på sidan. b) Programkod:.data.equ param,1000 # med param menas 1000 (första gissning).text.align 2.global wait wait: movia r8,param # param är startvärde test: ble r8,r0,out # testa om vi räknat hela vägen ner till 0 subi r8,r8,1 # räkna ner ett steg till br test # gör om out: ret Nu följer ett kortfattat resonemang för att få fram ett bättre värde på param. Processorns klockfrekvens är 50 MHz. Anta att varje instruktion tar en klockcykel. Varje varv i vår loop körs 3 instruktioner. Hur många varv behövs för att det ska ta 1 millisekund? 1 millisekunder motsvarar 0,001 * 50 miljoner klockcykler, det vill säga klockcykler. Om vi dividerar detta tal med 3 får vi fram hur många varv loopen ska köras. Det blir varv, så param ska vara i stället för När man provar detta i praktiken visar det sig att tiden blir för lång. Vissa instruktioner tar mer än en klockcykel. ösningsförslag till övning CE_O3, sida 10 (av 12)

11 3.11. Hallå där vänta en lite längre stund a) Flödesschema, se figur. b) ägg märke till att returadressen i r31 måste skyddas om man gör subrutinanrop i en subrutin. Vi förutsätter att makrona PUSH och POP är definierade..text.align 2.global waitx waitx: PUSH r31 # skydda innehållet i r31 outer: ble r4,r0,klar # hoppa ut direkt om parametern 0 inner: PUSH r4 # wait får ändra r4, så skydda r4 call wait # vänta 100 millisekunder POP r4 # återställ r4 subi r4,r4,1 # minska parametern ett steg br outer # kör kanske ett varv till klar: POP r31 # återställ returadressen till r31 ret # returhopp från subrutin Varje varv i loopen i waitx görs ett anrop till wait, som tar 100 millisekunder. Det tillkommer tid för ett antal instruktioner förutom anropet till wait. Det är i stort sett omöjligt att få en fördröjning som är exakt r4 gånger 100 millisekunder. Anrop med värdet 0 i r4 ger inte fördröjning 0 utan minst 5 klockcykler, vilket kanske är försumbart men ändå mer än 0. ösningsförslag till övning CE_O3, sida 11 (av 12)

12 3.12. Assemblerdirektiv Diskutera olika assemblerdirektiv som finns (och borde finnas eller tvärtom!)!. Information om assemblerdirektiv finns i kursboken (4.6) samt i avsnitt 7 i skriften Introduction to the Altera Nios II Soft Processor som finns på kurswebben. Här följer några enkla användbara exempel Reservera minnesplats.byte 0x45, 0x3E, 0xa, 0xd # fyra 8-bits bytes med innehåll.halfword 0xabcd, 0x1234 # två 16-bits ord med innehåll.word 0x1ab23 # ett 32-bitars ord med innehåll.word 0 # ett 32-bits ord med innehåll 0 STAR:.byte '*' # en byte med asciikod för * KOON:.byte ':' # en byte med asciikod för :.fill 32, 4, 0xDEADCODE # 32 st 4-bytes-ord med innehåll Man bör skilja mellan data och program för att hjälpa kompilatorn. Vissa processorer skiljer hårdvaran mellan kod och data och programmet avbryts om progammet försöker utföra (OAD och) STORE på minnesadresser som hör till kodarean.data.text # det som nu kommer ska placeras i data-area # det som nu kommer ska placeras i program-arean Det bör finnas direktiv för att ange att en symbolisk beteckning ska vara global och tas med i den globala symboltabellen. Detta kommando har släktskap med public som används i java..global main, hexasc.end # anger att översättaren kan sluta översätta # och det som kommer efter.end kan ignoreras Det är praktiskt att kunna införa egna symboliska beteckningar på konstanter.equ elephant, 4711 ösningsförslag till övning CE_O3, sida 12 (av 12)

CE_O3. Nios II. Inför lab nios2time

CE_O3. Nios II. Inför lab nios2time IS1200 Exempelsamling till övning CE_O3, 2015 CE_O3. Nios II. Inför lab nios2time 3.1. Logiska operationer (se uppgift 1.2 c) Repetera (eller lär dig) innebörden av de logiska operationerna "bitvis AND",

Läs mer

CE_O2. Nios II. Subrutiner med mera.

CE_O2. Nios II. Subrutiner med mera. IS1500 Lösningsförslag till övning CE_O2 2014 CE_O2. Nios II. Subrutiner med mera. 2.1. Binära lagringsformat R-type: (Register-format) ra (5 bit) rb (5 bit) rc (5 bit) operationskod (17 bit) Detta format

Läs mer

CE_O1. Nios II. Enkla assembler-instruktioner.

CE_O1. Nios II. Enkla assembler-instruktioner. IS1500 ösningsförslag till övning CE_O1 2014 CE_O1. Nios II. Enkla assembler-instruktioner. 1.1. Datorarkitektur för Nios II a) Tabell 3 1 i Nios II Processor Reference Handbook visar processorns register:

Läs mer

Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik

Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik Institutionen för Elektro- och informationsteknik, LTH Onsdagen den 13 mars 2013, klockan 14:00 19:00 i Vic 2 A-D, 3 A-C. Tillåtna hjälpmedel: på tentan utdelad

Läs mer

Lösningar till övning CE_O CE_O6. Parallell in/utmatning (I/O). Förberedelser till laboration nios2io.

Lösningar till övning CE_O CE_O6. Parallell in/utmatning (I/O). Förberedelser till laboration nios2io. ösningar till övning CE_O6 2014 CE_O6. Parallell in/utmatning (I/O). Förberedelser till laboration nios2io. 6.1. äs in data från IN-port ( skjutomkopplare TOGGES18) a) ösningsförslag i Nios-II-assembler..equ

Läs mer

Mål. Datorteknik. Innehåll. Innehåll (forts) Hur ser ett program ut? Hur skapas maskinkoden?

Mål. Datorteknik. Innehåll. Innehåll (forts) Hur ser ett program ut? Hur skapas maskinkoden? Mål Datorteknik Föreläsning 3 Att veta hur maskinkoden för ett program byggs upp Att börja programmera i på riktigt Att kunna skriva och anropa subrutiner i Att förstå hur stacken fungerar Att veta vad

Läs mer

Stack och subrutiner Programmeringskonventionen

Stack och subrutiner Programmeringskonventionen Stack och subrutiner Programmeringskonventionen Du ska förstå hur en instruktion behandlas i processorn Du ska känna till några fler instruktioner Du ska veta hur maskinkoden för ett program byggs upp

Läs mer

Datorsystem Laboration 2: Minnesmappade bussar

Datorsystem Laboration 2: Minnesmappade bussar Datorsystem Laboration 2: Minnesmappade bussar Senast uppdaterad: 14 oktober 2012 Version 1.2 Student: Lärare: Underskrift: Underskrift: Datum: Datorsystem Laboration 2 1 Innehåll 1 Inledning 2 1.1 Introduktion..................................

Läs mer

Övning 6. Parallellport, timer

Övning 6. Parallellport, timer Övning 6 Parallellport, timer 6.1 de2_pio_toggles18 Memory-Mapped addresses LEDG8 LEDR17 LEDR16 LEDR15 LEDR14 LEDR13 LEDR12 LEDR11 LEDR10 LEDR9 LEDR8 LEDR7 LEDR6 LEDR5 LEDR4 LEDR3 LEDR2 LEDR1 LEDR0 LEDG7

Läs mer

IS1200 Datorteknik. Övning CE_O4 Maskinnära programmering med C Förberedelser till hemlaboration 1

IS1200 Datorteknik. Övning CE_O4 Maskinnära programmering med C Förberedelser till hemlaboration 1 IS1200 Datorteknik Övning CE_O4 Maskinnära programmering med C Förberedelser till hemlaboration 1 1 4.1 Little och big endian 2 Nios II? Nios II är Little-endian (men eftersom det är en soft-processor

Läs mer

General Purpose registers ALU I T H S V N Z C SREG. Antag att vi behöver skriva in talet 25 till register R18

General Purpose registers ALU I T H S V N Z C SREG. Antag att vi behöver skriva in talet 25 till register R18 F3 Föreläsning i Mikrodatorteknink 2006-08-29 Kärnan i microcontrollern består av ett antal register och en ALU. Till detta kommer också ett antal portar. Det finns 64 st portar. Några är anslutna mot

Läs mer

Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH

Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH Datorteknik Föreläsning 3 Assembler, stack och subrutiner, programmeringskonventionen Mål Att veta hur maskinkoden för ett program byggs upp Att börja programmera i assembler på riktigt Att kunna skriva

Läs mer

Datorteknik. Föreläsning 3. Assembler, stack och subrutiner, programmeringskonventionen. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH

Datorteknik. Föreläsning 3. Assembler, stack och subrutiner, programmeringskonventionen. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH Datorteknik Föreläsning 3 Assembler, stack och subrutiner, programmeringskonventionen Mål Att veta hur maskinkoden för ett program byggs upp Att börja programmera i assembler på riktigt Att kunna skriva

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #17 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Tallriksmodellen Stackoperationer Element kan endast

Läs mer

A-del motsvarande KS1

A-del motsvarande KS1 MÄLARDALENS HÖGSKOLA Institutionen för elektroteknik Tentamen Mikrodatorteknik CT3760 Datum 2005-10-28 Tid 08.30 12.30 Svar till A- och B-del A-del motsvarande KS1 Uppgift A1. Vad blir resultatet då instruktionen

Läs mer

Kontrollskrivning Mikrodatorteknik CDT209 2007-09-20 S2-704

Kontrollskrivning Mikrodatorteknik CDT209 2007-09-20 S2-704 Kontrollskrivning Mikrodatorteknik CDT209 2007-09-20 S2-704 Svar Svar till uppgifterna lämnas på separat papper. En poäng per uppgift. Max 30 poäng. Bonuspoäng beräknas enligt följande tabell: 6-10 poäng

Läs mer

Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH

Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH Datorteknik Föreläsning 2 Programmering i C och assembler MIPS instruktionsarkitektur Mål Att ge en inblick i programspråket C Att veta varför assemblerprogrammering är viktigt Att börja arbeta med MIPS-assembler

Läs mer

Datorteknik. Föreläsning 2. Programmering i C och assembler MIPS instruktionsarkitektur. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH

Datorteknik. Föreläsning 2. Programmering i C och assembler MIPS instruktionsarkitektur. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH Datorteknik Föreläsning 2 Programmering i C och assembler MIPS instruktionsarkitektur Mål Att ge en inblick i programspråket C Att veta varför assemblerprogrammering är viktigt Att börja arbeta med MIPS-assembler

Läs mer

I denna laboration undersöker vi hur aritmetiska beräkningar utförs. Vi tittar på olika variabeltyper: 8-bitars, 16-bitars, 32-bitars och flyttal.

I denna laboration undersöker vi hur aritmetiska beräkningar utförs. Vi tittar på olika variabeltyper: 8-bitars, 16-bitars, 32-bitars och flyttal. Laboration:. Jämförelser mellan assembler och C. I denna laboration undersöker vi hur aritmetiska beräkningar utförs. Vi tittar på olika variabeltyper: 8-bitars, 16-bitars, 32-bitars och flyttal. Förberedelser:

Läs mer

Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik

Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik Institutionen för Elektro- och informationsteknik, LTH Torsdagen den 13 mars 2014, klockan 14:00 19:00 i MA:10. Tillåtna hjälpmedel: på tentan utdelad formelsamling,

Läs mer

Laboration 2 i Datorteknik- Assemblerprogrammering II

Laboration 2 i Datorteknik- Assemblerprogrammering II Högskolan i Halmstad 1 (8) - Assemblerprogrammering II Målet med laborationen är att få begrepp om Subrutiner. in/utparametrar. Lokala variabler Maska in bitar till ett register Konstruktion av subrutiner

Läs mer

Mål. Datorteknik. Innehåll. Vad händer med en add-instruktion? Vad händer med en add-instruktion. Instruktioner som bitmönster i minnet

Mål. Datorteknik. Innehåll. Vad händer med en add-instruktion? Vad händer med en add-instruktion. Instruktioner som bitmönster i minnet Mål Datorteknik Föreläsning 2 Att ge en inblick i programspråket C Att veta varför assemblerprogrammering är viktigt Att börja arbeta med MIPS-assembler Att känna till något om programmeringstekniker Att

Läs mer

Besvara de elektroniska frågorna (se kurshemsidan). Läs kapitel i kursbok.

Besvara de elektroniska frågorna (se kurshemsidan). Läs kapitel i kursbok. Namn: Laborationen godkänd: Laboration 3. Pipeline Laborationens syfte I laborationen ska du bekanta dig med pipelining. Genom laborationen fås kunskap om hur pipelines är konstruerade och hur de används.

Läs mer

Tentamen i IS1500/IS1200/2G1518 Datorteknik fredagen den 19 augusti 2011 kl

Tentamen i IS1500/IS1200/2G1518 Datorteknik fredagen den 19 augusti 2011 kl Tentamen i IS1500/IS1200/2G1518 Datorteknik fredagen den 19 augusti 2011 kl 14.00 19.00 Examinator: Fredrik Lundevall (IS1500), Johan Wennlund (IS1200, 2G1518). Jourhavande lärare: Johan Wennlund. Tentamensuppgifterna

Läs mer

Övningsuppgifter STYRNING - i Mikrodatorteknik för U2 2010

Övningsuppgifter STYRNING - i Mikrodatorteknik för U2 2010 STYRNING - i Mikrodatorteknik för U2 2010 1. Uppgift M10 (5p) aug-09 Skriv ett program i PIC-assembler som - gör PortB till utport - ettställer bit 0, 3 och 4 i PortB - nollställer bit 5 och 6 i PortB

Läs mer

Föreläsning 2. Operativsystem och programmering

Föreläsning 2. Operativsystem och programmering Föreläsning 2 Operativsystem och programmering Behov av operativsystem En dator så som beskriven i förra föreläsningen är nästan oanvändbar. Processorn kan bara ges enkla instruktioner såsom hämta data

Läs mer

Programmering i maskinspråk (Maskinassemblering)

Programmering i maskinspråk (Maskinassemblering) Programmering i maskinspråk (Maskinassemblering) Programutveckling i assemblerspråk Begreppet assemblerspråk introduceras i häftet Ext-20. En del korta programavsnitt skrivs med assemblerspråk i övningsuppgifterna

Läs mer

Dataminne I/O Stack 0x005D 0x3D SP low byte 0x005E 0x3E SP high byte

Dataminne I/O Stack 0x005D 0x3D SP low byte 0x005E 0x3E SP high byte CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 4 Tisdag 2005-09-06 Stacken I datasammmanhang är en stack ett minnesområde. Det är processorn som använder stacken. För att skapa en stack anger man en adress i stackpekarregistret.

Läs mer

Per Holm Lågnivåprogrammering 2014/15 24 / 177. int och double = = 2, 147, 483, 647

Per Holm Lågnivåprogrammering 2014/15 24 / 177. int och double = = 2, 147, 483, 647 Lågnivåprogrammering Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering Förberedelse inför laboration 2. Maskinspråk, assemblerspråk Talrepresentation En enkel dator, komponenter Instruktionsformat, instruktionscykel

Läs mer

7) Beskriv tre sätt att överföra parametrar mellan huvudprogram och subrutin.

7) Beskriv tre sätt att överföra parametrar mellan huvudprogram och subrutin. 1(5) Övningstentamen i Mikrodatorer och assemblerprogrammering, ELGA05 Hjälpmedel: Bifogad lista med memokoder för MC68xxx. Samtliga programmeringsuppgifter ska innehålla flödesschema med förklaringar

Läs mer

Övning2 Datorteknik, HH vt12 - Programmering

Övning2 Datorteknik, HH vt12 - Programmering Övning2 Datorteknik, HH vt12 - Programmering För denna övning behöver man adresskarta och beskrivning av laborationsplattform. Finns bland föreläsningsanteckning samt i bilaga l till Lab l. Använd även

Läs mer

F5: Högnivåprogrammering

F5: Högnivåprogrammering F5: Högnivåprogrammering Parameteröverföring Koppling mellan låg- och högnivåprogrammering Lokala variabler Heapen Datatyper 1 Subrutin, parameteröverföring: 1(3) Via register genom värde Skicka data via

Läs mer

F5: Högnivåprogrammering

F5: Högnivåprogrammering 1 F5: Högnivåprogrammering Parameteröverföring Koppling mellan låg- och högnivåprogrammering Lokala variabler Heapen Datatyper 1 Subrutin, parameteröverföring: 1(3) Via register genom värde Skicka data

Läs mer

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28 Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2016-05-31 Lokal Kåra, T1, T2, U1, U15 Tid 14-18 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 6 Antal

Läs mer

c a OP b Digitalteknik och Datorarkitektur 5hp ALU Design Principle 1 - Simplicity favors regularity add $15, $8, $11

c a OP b Digitalteknik och Datorarkitektur 5hp ALU Design Principle 1 - Simplicity favors regularity add $15, $8, $11 A basic -bit Select between various operations: OR, AND, XOR, and addition Full Adder Multiplexer Digitalteknik och Datorarkitektur hp Föreläsning : introduktion till MIPS-assembler - april 8 karlmarklund@ituuse

Läs mer

Exempeltentamen Datorteknik, EIT070,

Exempeltentamen Datorteknik, EIT070, Lunds Universitet LTH Exempeltentamen Datorteknik, EIT070, Skrivtid: xx.00-xx.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal poäng: 50 poäng För betyg 3 krävs 20 poäng För betyg 4 krävs 30 poäng För betyg

Läs mer

TSEA28 Datorteknik Y (och U)

TSEA28 Datorteknik Y (och U) TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 2, Kent Palmkvist 2018-01-16 3 TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 2 Kent Palmkvist, ISY Praktiska kommentarer Mail kommer skickas ut när labanmälan är möjlig

Läs mer

Extra lab. Nu på fredag kl 8-12 Frivillig Enbart hjälp med projektuppgiften Ingen examination

Extra lab. Nu på fredag kl 8-12 Frivillig Enbart hjälp med projektuppgiften Ingen examination Extra lab Nu på fredag kl 8-12 Frivillig Enbart hjälp med projektuppgiften Ingen examination Erfarenheter från projektstart Läs på i Downey om klasser och objekt! När kan/ska man använda self? När bollarna

Läs mer

PC-teknik, 5 p LABORATION ASSEMBLERINTRODUKTION

PC-teknik, 5 p LABORATION ASSEMBLERINTRODUKTION PC-teknik, 5 p LABORATION ASSEMBLERINTRODUKTION Laborationsansvarig: Anders Arvidsson Utskriftsdatum: 2005-08-31 Laborant(er): 1 Syfte Laborationen ska ge studenten möjlighet att genom assemblerinlägg

Läs mer

Lågnivåprogrammering. Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering. Binära tal. En enkel modell av datorns inre

Lågnivåprogrammering. Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering. Binära tal. En enkel modell av datorns inre Lågnivåprogrammering Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering Förberedelse inför laboration 2. Maskinspråk, assemblerspråk Talrepresentation En enkel dator, komponenter Instruktionsformat, instruktionscykel

Läs mer

LEU240 Mikrodatorsystem

LEU240 Mikrodatorsystem Institutionen för data- och informationsteknik 2011-10-11 LEU240 Mikrodatorsystem Vi har tidigare i olika sammanhang sett att det är önskvärt att kunna använda ett högnivåspråk som C för att skriva program

Läs mer

F2: Motorola Arkitektur. Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i Instruktionsformat MOVE instruktionen

F2: Motorola Arkitektur. Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i Instruktionsformat MOVE instruktionen 68000 Arkitektur F2: Motorola 68000 I/O signaler Processor arkitektur Programmeringsmodell Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i 68000 Instruktionsformat MOVE instruktionen Adresseringsmoder

Läs mer

Inledning. Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk. Problemlösning och algoritmer. 1DV433 Strukturerad programmering med C Mats Loock

Inledning. Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk. Problemlösning och algoritmer. 1DV433 Strukturerad programmering med C Mats Loock Inledning Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk Problemlösning och algoritmer 1 (14) Varför använda en dator? Genom att variera de program som styr datorn kan den användas för olika uppgifter.

Läs mer

Tentamen den 14 januari 2015 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng

Tentamen den 14 januari 2015 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng Lunds Universitet LTH Ingenjörshögskolan, Helsingborg Tentamen den 14 januari 2015 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng Skrivtid: 08.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal

Läs mer

Institutionen för datavetenskap 2014/15

Institutionen för datavetenskap 2014/15 LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Datorer och datoranvändning Institutionen för datavetenskap 2014/15 ME en dator 1 Inledning ME är en påhittad dator, men den har likheter med riktiga datorer: det finns ett maskinspråk

Läs mer

Programmering i maskinspråk (Maskinassemblering)

Programmering i maskinspråk (Maskinassemblering) Ext-15 (2013-08-26) sida 1 Programmering i maskinspråk (Maskinassemblering) Programutveckling i assemblerspråk Begreppet assemblerspråk introduceras i arbetsboken (ARB) kapitlen 14-16. En del korta programavsnitt

Läs mer

TSEA28 Datorteknik Y (och U)

TSEA28 Datorteknik Y (och U) TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 2, Kent Palmkvist 2019-01-22 3 TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 2 Kent Palmkvist, ISY Praktiska kommentarer Labanmälan öppnar måndag 28/1 kl 12.30 Anmälningssystemet

Läs mer

4. Maskinnära programmering i C. Förberedelser till hemlaboration 1.

4. Maskinnära programmering i C. Förberedelser till hemlaboration 1. IS1200 ösningar till exempel, övning 4, 2015 4. Maskinnära programmering i C. Förberedelser till hemlaboration 1. 4.1. Big-endian och little-endian När heltal, flyttal och adresser ska lagras i datorns

Läs mer

IS1500 Lösningar övning CE_O7 2014. CE_O7. Programmerad in/utmatning. Serieport. Förberedelser till nios2io.

IS1500 Lösningar övning CE_O7 2014. CE_O7. Programmerad in/utmatning. Serieport. Förberedelser till nios2io. IS1500 ösningar övning CE_O7 2014 CE_O7. Programmerad in/utmatning. Serieport. Förberedelser till nios2io. 6.1. Vad är seriell kommunikation? a) Vad är skillnaden mellan seriell och parallell kommunikation?

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #18 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Assemblerprogrammering Assemblatorer vs kompilatorer

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #8 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Assemblatorer vs kompilatorer En assemblator är ett program

Läs mer

Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng

Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng Lunds Universitet LTH Ingenjörshögskolan, Helsingborg Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng Skrivtid: 08.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt

Läs mer

Ansvarig lärare: Olof Andersson, Telefon 021-101314 (besöker skrivsalen)

Ansvarig lärare: Olof Andersson, Telefon 021-101314 (besöker skrivsalen) MÄLRLENS HÖGSKOL Institutionen för elektroteknik Tentamen Mikrodatorteknik T3760 atum 2005-10-28 Tid 08.30 12.30 nsvarig lärare: Olof ndersson, Telefon 021-101314 (besöker skrivsalen) Om du klarat samtliga

Läs mer

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Semantic gap Alltmer avancerade programmeringsspråk tas fram för att göra programvaruutveckling mer kraftfull Dessa programmeringsspråk (Ada, C++, Java)

Läs mer

Programräknaren visar alltid på nästa instruktion som skall utföras. Så fort en instruktion har hämtats så visar programräknaren på nästa instruktion.

Programräknaren visar alltid på nästa instruktion som skall utföras. Så fort en instruktion har hämtats så visar programräknaren på nästa instruktion. F5 Föreläsning i Mikrodatorteknink 2006-09-05 Programräknaren visar alltid på nästa instruktion som skall utföras. Så fort en instruktion har hämtats så visar programräknaren på nästa instruktion. Programräknaren

Läs mer

CPU. Carry/Borrow IX. Programräknare

CPU. Carry/Borrow IX. Programräknare Laboration:. Jämförelser mellan assembler och C. CPU ACCA ACCD ACCB 8-bitars ackumulatorer eller 16- bitars ackumulator CCR 1 1 1 SXH I NZVC Flaggregister Carry/Borrow IX IY PC Indexregister X Indexregister

Läs mer

TENTAMEN. Datorteknik. D1/E1/Mek1/Ö Hjälpmedel: Häfte "ARM-instruktioner", A4-format, 17 sidor. Maxpoäng:

TENTAMEN. Datorteknik. D1/E1/Mek1/Ö Hjälpmedel: Häfte ARM-instruktioner, A4-format, 17 sidor. Maxpoäng: TENTAMEN D1/E1/Mek1/Ö1 1400-1800 Hjälpmedel: Häfte "ARM-instruktioner", A4-format, 17 sidor Maxpoäng: Betyg 3 Betyg 4 Betyg 5 60p 24p 36p 48p Frågor under tentamen: Börje Delistrand tel. +46702986358 Bilaga

Läs mer

Datorsystemteknik DVGA03 Föreläsning 8

Datorsystemteknik DVGA03 Föreläsning 8 Datorsystemteknik DVGA03 Föreläsning 8 Processorns uppbyggnad Pipelining Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec Novak IT-inst LTH Innehåll Repetition av instruktionsformat

Läs mer

Lösningsförslag till tentamen i IS1500 Datorteknik

Lösningsförslag till tentamen i IS1500 Datorteknik Lösningsförslag till tentamen i IS1500 Datorteknik 2010-12-13 Obs! Dessa lösningsförlag kan vara felakktiga och/eller ofullständ Uppgift 1. Maskinartmetik a) Flyttalet X lagras som 0 1000 0011 000 1001

Läs mer

Assemblerprogrammering för ARM del 2

Assemblerprogrammering för ARM del 2 Assemblerprogrammering för ARM del 2 Ur innehållet Programflöde Subrutiner, parametrar och returvärden Tillfälliga (lokala) variabler Läsanvisningar: Arbetsbok kap 2 Quick-guide, instruktionslistan Assemblerprogrammering

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #19 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Normaltillstånd vs undantagstillstånd I normaltillstånd

Läs mer

Grundläggande datavetenskap, 4p

Grundläggande datavetenskap, 4p Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 2 Datamanipulation, Processorns arbete Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-09 IT och Medier 1 Innehåll CPU ALU Kontrollenhet Register

Läs mer

Datorsystemteknik DVG A03 Föreläsning 3

Datorsystemteknik DVG A03 Föreläsning 3 Datorsystemteknik DVG A03 Föreläsning 3 Datoraritmetik Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec Novak IT-inst LTH Hur stora tal kan vi få med N bitar? Största

Läs mer

LABORATION DATORTEKNIK D. Pipelining. Namn och personnummer. Version: (OS,OVA,AN)

LABORATION DATORTEKNIK D. Pipelining. Namn och personnummer. Version: (OS,OVA,AN) LABORATION DATORTEKNIK D Pipelining Version: 1.4 2016 (OS,OVA,AN) Namn och personnummer Godkänd 1 blank sida 2 Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Syfte................................. 5 1.2 Förberedelser............................

Läs mer

Till assemblersystemet Zuper 80 Assembler krävs en SPECTRAVIDEO 328/318+minst 16K ram extra.

Till assemblersystemet Zuper 80 Assembler krävs en SPECTRAVIDEO 328/318+minst 16K ram extra. ZZZZZ 888 000 A Z 8 8 0 0 A A ZZ 8 8 0 0 A A ZZ u u pppp eee r rrr 888 0 0 AAAAA ZZ u u p p e e rr --- 8 8 0 0 A A ZZ u u p p e ee r 8 8 0 0 A A Z u u p p e r 8 8 0 0 A A ZZZZZ uuuu pppp eeee r 888 000

Läs mer

Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 Mikrodatorteknik

Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 Mikrodatorteknik Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 - Inbyggda system - Analog till digital signal - Utvecklingssystem, målsystem - Labutrustningen - Uppbyggnad av mikrokontroller - Masinkod, assemblerkod

Läs mer

Introduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python

Introduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python Introduktion till programmering och Python Hösten 2009 Dagens lektion Vad är programmering? Vad är en dator? Filer Att tala med datorer En första titt på Python 2 Vad är programmering? 3 VAD ÄR PROGRAMMERING?

Läs mer

LABORATION. Datorteknik Y

LABORATION. Datorteknik Y LABORATION Datorteknik Y Avbrottsprogrammering på Darma Version 4.03 Februari 2019 (OA, KP) Namn och personnummer Godkänd 1 1 Inledning Syftet med laborationen är först att ge övning i avbrottsprogrammering

Läs mer

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28 Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2016-08-16 Lokal TER2, TER4 Tid 14-18 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive

Läs mer

TSEA28 Datorteknik Y (och U)

TSEA28 Datorteknik Y (och U) TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 2 Kent Palmkvist, ISY TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 2, Kent Palmkvist 2017-01-17 2 Dagens föreläsning Kort repetition Större programmeringsexempel Subrutiner

Läs mer

Övningsuppgifterna i kapitel F avser FLIS-processorn, vars instruktioner och motsvarande koder definieras i INSTRUKTIONSLISTA FÖR FLISP.

Övningsuppgifterna i kapitel F avser FLIS-processorn, vars instruktioner och motsvarande koder definieras i INSTRUKTIONSLISTA FÖR FLISP. Övningsuppgifter Övningsuppgifterna i kapitel F avser FLIS-processorn, vars instruktioner och motsvarande koder definieras i INSTRUKTIONSLISTA FÖR FLISP. F.2 Ett antal på varandra följande minnesord har

Läs mer

Laboration Datorteknik TSIU02 2. I/O-programmering

Laboration Datorteknik TSIU02 2. I/O-programmering Laboration Datorteknik TSIU02 2. I/O-programmering Stefan Gustafsson version 1.1 1. Inledning Laboration: I/O-programmering Du skall i denna laboration programmera TUTOR till att signalera i Morsekod.

Läs mer

TSEA28 Datorteknik Y (och U)

TSEA28 Datorteknik Y (och U) Praktiska kommentarer TSEA8 Datorteknik Y (och U) Föreläsning Kent Palmkvist, ISY Dagens föreläsning Latens/genomströmning Pipelining Laboration tips Sorteringsalgoritm använder A > B i flödesschemat Exemplet

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #17 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola F-36 FLEX- och FLIS-datorn Ext-8 Tallriksmodellen Stackoperationer

Läs mer

Digitalteknik EIT020. Lecture 15: Design av digitala kretsar

Digitalteknik EIT020. Lecture 15: Design av digitala kretsar Digitalteknik EIT020 Lecture 15: Design av digitala kretsar November 3, 2014 Digitalteknikens kopplingar mot andra områden Mjukvara Hårdvara Datorteknik Kretskonstruktion Digitalteknik Elektronik Figure:,

Läs mer

Programmering av inbyggda system. Kodningskonventioner. Viktor Kämpe

Programmering av inbyggda system. Kodningskonventioner. Viktor Kämpe Kodningskonventioner Viktor Kämpe Varför kodningskonventioner? Förståelse för Skillnaden mellan lokala/globala variabler. Funktionsargument. Returvärde. Möjliggör Mix av assembler och C. Kodningskonventioner/VK

Läs mer

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28 Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2015-06-01 Lokal Tid 14-18 Kurskod Provkod Kursnamn Provnamn Institution Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive denna sida) 6 Kursansvarig Lärare som besöker skrivsalen

Läs mer

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28 Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2015-08-18 Lokal TERE, TER4 Tid 14-18 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 7 Antal sidor (inklusive

Läs mer

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Pipelining Tid SSA P Pipelining FI DI CO FO EI WO FI DI CO FO EI WO FI DI CO FO EI WO FI DI CO FO EI WO Superscalar pipelining FI DI CO FO EI WO FI DI

Läs mer

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering λ Kursens hemsida http:www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/mafykht11/ λ Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se UNIX-konton (systemansvariga

Läs mer

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28 Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2017-08-15 Lokal TER4 Tid 14-18 Kurskod Provkod Kursnamn Provnamn Institution Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive denna sida) 6 Kursansvarig Lärare som besöker skrivsalen

Läs mer

Programexempel för FLEX

Programexempel för FLEX Aktivera Kursens mål: Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Aktivera Förra veckans mål: Konstruera styrenheten. genom att. implementera olika maskininstruktioner i styrenheten. Kunna använda

Läs mer

Laboration nr2 med enchipsdatorn PIC-16F877

Laboration nr2 med enchipsdatorn PIC-16F877 Laboration nr2 med enchipsdatorn PIC-16F877 Inledning Målet med laborationen är främst att bli bekant med skift-, villkorliga- och ovillkorligaoperationer samt hur man strukturerar enklare flödesscheman.

Läs mer

Datorteknik 2 (AVR 2)

Datorteknik 2 (AVR 2) Namn: Laborationen godkänd: Digitala system 15 hp Datorteknik 2 (AVR 2) LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Enkel in- och utmatning. Drivrutiner. Bithantering. I denna laboration ska vi förbättra

Läs mer

Datorsystemteknik DAVA14 Föreläsning 10

Datorsystemteknik DAVA14 Föreläsning 10 Datorsystemteknik DAVA14 Föreläsning 10 Från källkod till bitar Samspelet mellan program och hårdvara Med bilder från Mats Brorsson, Datorsystem: Program och maskinvara, studentlitteratur 1999 Assemblatorn

Läs mer

Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien

Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien DIGITAL- OCH MIKRODATORTEKNIK, U2 11-01-12 09.00 13.00 Tillåtna hjälpmedel: Instruktionslista PIC16F877A Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien Fullständiga lösningar

Läs mer

Datorteknik. Tomas Nordström. Föreläsning 6. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Datorteknik. Tomas Nordström. Föreläsning 6. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Datorteknik Tomas Nordström Föreläsning 6 För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Föreläsning 6 Vad händer vid uppstart SoC och Kringkretsar, PIO Programmering i Assembler Lab2 genomgång

Läs mer

TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1

TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1 Halmstad University School of Information Science, Computer and Electrical Engineering Tomas Nordström, CC-lab TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1 Datum: 2012-05- 23 Tid och plats: 9:00 13:00 i

Läs mer

Tentamen (Exempel) Datorteknik Y, TSEA28

Tentamen (Exempel) Datorteknik Y, TSEA28 Tentamen (Exempel) Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2018-10-31 Lokal TER4 Tid 8-12 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 7 Antal sidor (inklusive

Läs mer

Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik

Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik Institutionen för Elektro- och informationsteknik, LTH Onsdagen den 7 mars 2012, klockan 14:00 19:00 i Vic 2, 3. Tillåtna hjälpmedel: på tentan utdelad formelsamling,

Läs mer

Datorteknik ERIK LARSSON

Datorteknik ERIK LARSSON Datorteknik ERIK LARSSON Program Abstraktionsnivå: Högnivåspråk» t ex C, C++ Assemblyspråk» t ex ADD R1, R2 Maskinspråk» t ex 001101.101 Exekvering av en instruktion (1) Hämta instruktion på 00001000 (där

Läs mer

Tentamen den 18 mars svar Datorteknik, EIT070

Tentamen den 18 mars svar Datorteknik, EIT070 Lunds Universitet LTH Tentamen den 18 mars 2015 - svar Datorteknik, EIT070 Skrivtid: 14.00-19.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal poäng: 50 poäng För betyg 3 krävs 20 poäng För betyg 4 krävs 30

Läs mer

CE_O6. Parallell in/utmatning (I/O). Förberedelser till laboration nios2io.

CE_O6. Parallell in/utmatning (I/O). Förberedelser till laboration nios2io. IS1200 Exempelsamling till övning CE_O6, 2015 CE_O6. Parallell in/utmatning (I/O). Förberedelser till laboration nios2io. 6.1. Läs in data från IN-port (skjutomkopplare TOGGLES18) Skriv en subrutin, Get_Data

Läs mer

Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON

Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON Dator Primärminne Instruktioner och data Data/instruktioner Kontroll Central processing unit (CPU) Fetch instruction Execute instruction Programexekvering (1)

Läs mer

Läs igenom hela laboration 5 innan du börjar beskriva instruktionsavkodaren i VHDL!

Läs igenom hela laboration 5 innan du börjar beskriva instruktionsavkodaren i VHDL! MCU LABORATION5 Laborationens syfte Läs igenom hela laboration 5 innan du börjar beskriva instruktionsavkodaren i VHDL! I denna laboration ska en enkel MCU (Micro-Controller_Unit) konstrueras. En MCU,

Läs mer

Assemblerprogrammering del 3

Assemblerprogrammering del 3 Assemblerprogrammering del 3 Dagens föreläsning behandlar: Kompendiet kapitel 9 och 10.4 Arbetsboken kapitel 16 Ur innehållet: Modularisering, subrutiner och strukturerad programutveckling (flödesdiagram)

Läs mer

Programmering i C++ En manual för kursen Datavetenskaplig introduktionskurs 5p

Programmering i C++ En manual för kursen Datavetenskaplig introduktionskurs 5p Programmering i C++ En manual för kursen Datavetenskaplig introduktionskurs 5p Skriven av Michael Andersson Introduktion Programmering I högnivåspråk fokuserar på själv problemet (algoritmen) istället

Läs mer

Styrteknik: MELSEC FX och numeriska värden

Styrteknik: MELSEC FX och numeriska värden PLC2C:1 MELSEC FX I kursen styrteknik används styrsystemet FX1S som är ett litet system i MELSEC FX-serien. Vår version av FX1S har endast digitala in- och utgångar men oftast finns det både digitala och

Läs mer

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28 Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2017-10-26 Lokal TER1, TER3 Tid 8-12 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive

Läs mer