Sjuksköterskan i kommunal äldrevård. En undersökning bland medlemmar i Vårdförbundet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sjuksköterskan i kommunal äldrevård. En undersökning bland medlemmar i Vårdförbundet"

Transkript

1 Sjuksköterskan i kommunal äldrevård En undersökning bland medlemmar i Vårdförbundet December 2007

2 I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar eller särskilda analyser. Publiceringen sker endast på Vårdförbundets webbplats VÅRDFÖRBUNDET RAPPORT NR U Namn: Maria Carlson Sjuksköterskan i kommunal äldrevård 2(27)

3 Innehåll Förord... 5 Sammanfattning... 6 Inledning... 8 Bakgrund... 8 Den statliga äldrevårdsutredningen... 8 Pågående statliga utredningar... 9 Vårdförbundets tidigare undersökningar Sjuksköterskan i äldrevården Kompetensbeskrivning för den legitimerade sjuksköterskan Vårdförbundets undersökning Metod och urval Resultat Arbetssituationen Roll i organisationen Kunskaper och erfarenheter tillvaratas Utbildningen och arbetets innehåll Vissa påtalar för arbetsgivaren hur deras kunskap kan användas Ansvar i samband med delegering är tydligt Lex Sarah och Lex Maria är ett stöd i arbetet Kvalitetsregister och kvalitetsindikatorer Gamla människor anses få en god vård Prioriteringar Samverkan mellan kommun och landsting Patientsäkerheten i äldrevården anses vara bra Åtgärder för förbättringar All hemsjukvård bör ingå i kommunens vård för äldre Avslutande kommentarer Yrkesrollen och arbetssituationen En trygg och säker vård Kunskapsutvecklingen Organisationen Referenser Sjuksköterskan i kommunal äldrevård 3(27)

4 Sjuksköterskan i kommunal äldrevård 4(27)

5 Förord Oavsett vårdbehov och livssituation ska varje människa kunna lita på att just hon får den vård hon behöver. Vårdmötet bygger på samspelet mellan vårdtagare, yrkesutövare och närstående. I varje vårdmöte ska individ tillförsäkras självbestämmande och integritet och det ska präglas av ett värdigt bemötande, öppenhet, kvalitet. Då skapas goda förutsättningar för en säker vård. Hur vi ska uppnå en värdig äldreomsorg och en ökad valfihet är några av de frågor som flera statliga utredningar ska belysa i sitt arbete under de närmaste åren. För att få en bild av hur medlemmarna i Vårdförbundet ser på dagens äldrevård har vi under hösten 2007 genomfört en enkät. Cirka 600 sjuksköterskor inom kommunal äldreomsorg har tillfrågats i undersökningen. Frågorna berör bland annat hur de ser på sitt yrke, kvalitetsarbete, samverkan mellan kommun och landsting samt deras syn på organisationen i kommunen Resultatet redovisas i denna rapport och kommer att utgöra en viktig del i Vårdförbundets fortsatta arbete att bidra med underlag till utredningarnas slutsatser och förslag. Vi hoppas också att resultatet inspererar till vidare reflektioner och fortsatt diskussion kring dessa frågor bland sjuksköterskor som är verksamma i äldrevården. Vi vill veta mera om hur Du uppfattar din situation och vården av äldre. Stockholm i december 2007 VÅRDFÖRBUNDET Anna-Karin Eklund Förbundsordförande Sjuksköterskan i kommunal äldrevård 5(27)

6 Sammanfattning Kommunernas ansvar för vården har blivit allt mer betydelsefull i takt med att vårdens organisation i hög utsträckning decentraliserats, en utveckling som framför allt förstärktes i och med Ädelreformens genomförande under börja av 1990-talet. Behoven bland äldre är många och komplexa och äldre är heller inte en homogen grupp. För att kunna möta individens behov och skapa kvalitet i varje vårdmöte medför detta också ökade krav på välutbildad personal inom. Denna rapport syftar till att belysa sjuksköterskan i äldrevården, hur de ser på sitt yrke, sin roll i organisationen och sin arbetssituation. Under hösten 2007 har Vårdförbundet genomfört en undersökning bland cirka 600 sjuksköterskor i kommunal äldrevård. Detta är den tredje i raden av undersökningar som Vårdförbundet genomfört sedan Ädelreformens införande. Resultatet från årets undersökning visar att sjuksköterskorna i den kommunala äldrevården är nöjda med sin arbetssituation och att de anser att de har en tydlig roll i organisationen. Den vård som gamla i Sverige får idag får ett bra betyg i undersökningen men förbättringsområden finns. Drygt var tionde svarande anser att vården är dålig eller mycket dålig. Resultatet från denna undersökning visar att en klar majoritet, 70 procent, av de svarande anser att patientsäkerheten i äldrevården är bra eller mycket bra. Inom äldrevården finns både Lex Sarah och Lex Maria som innebär att vårdpersonal har skyldighet att enligt lag anmäla övergrepp och brister i omsorgen och vården och om en patient drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av en allvarlig skada eller sjukdom. Lagstiftningen kring Lex Sarah och Lex Maria anses vara ett stöd i arbetet, närmare 65 procent av de svarande anser att de är ett stöd i stor eller i mycket stor utsträckning. Vården är en kunskapsintensiv verksamhet i snabb utveckling. Undersökningen visar att de svarande anser att deras kunskaper och erfarenheter tillvaratas i arbetet och att utbildningen också motsvarar arbetets innehåll. Mer än var tionde anser dock att deras utbildning motsvarar arbetets innehåll endast i liten eller i mycket liten utsträckning. Huruvida detta beror på för hög eller för låg kunskap i förhållande till arbetet ger undersökningen däremot inget svar på. Över 40 procent av de svarande uppger också att de påtalar för arbetsgivaren hur deras kunskaper kan användas. Samtidigt uppger var tredje svarande att de varken i stor eller i liten utsträckning berättar hur deras kunskap kan användas. En viktig aspekt att belysa i detta sammanhang är kunskapsnivån hos samtliga yrkesgrupper i äldrevården. En generell kunskapshöjning bland samtliga yrkesutövare inom äldrevården medför ökade möjligheter för sjuksköterskan att utveckla det egna kunskapsområdet i förhållande till den tid som Sjuksköterskan i kommunal äldrevård 6(27)

7 idag används för handledning av andra i arbetet. Det gagnar den enskilde och höjer kvaliteten inom äldreomsorgen. Delegering av medicinska arbetsuppgifter medför ansvar och har stor betydelse för patientsäkerheten. En arbetsuppgift får överlåtas till någon annan endast i de fall detta är förenligt med kravet på en god och säker vård. Resultatet från undersökningen visar att det råder stor säkerhet kring delegering. I de fall det förekommer delegering på arbetsplatsen uppger närmare tre fjärdedelar av de svarande att de känner sig säkra på sitt ansvar. Genom att regelbundet mäta, följa upp och öppet redovisa utvecklingen inom olika områden kan kvaliteten i verksamheten utvecklas. Resultatet från undersökningen visar att arbetet med kvalitetsregister förekommer i relativt hög utsträckning. Många uppger också att de arbetar med kvalitetsindikatorer i sitt arbete. Sannolikt skulle dock fler kunna göra detta i högre utsträckning än vad som sker idag. På detta område finns ett stort utvecklingsbehov. Hela 32 procent av de svarande menar att de varken arbetar i stor eller i liten utsträckning med dessa frågor. Prioriteringar har alltid gjorts i vården. En av frågorna i undersökningen rörde huruvida riksdagens prioriteringsbeslut kan vara ett stöd för prioriteringar i det dagliga arbetet. Närmare 20 procent av de svarande anser att de inte kan svara på om beslutet ger dem stöd i arbetet eller ej, vilket indikerar att kunskapen om beslutet bör få en större spridning. Det dubbla huvudmannaskapet mellan kommun och landsting är en fråga som ofta diskuteras i samband med vården av äldre. När det gäller frågan om hur samverkan mellan huvudmännen fungerar ger resultatet från undersökningen ingen enhetlig bild. Närmare 35 procent svarar att samverkan fungerar dåligt eller mycket dåligt samtidigt som 27 procent anser att den fungerar bra eller mycket bra. Nästan en tredjedel av de svarande tar inte ställning i frågan utan menar att samverkan mellan huvudmännen varken är bra eller dålig. Däremot anser närmare hälften av de svarande att den kommunala äldrevården för äldre i eget boende borde inkludera all hemsjukvård, inklusive läkarvård. Mera personal och personal med högre utbildning är de faktorer som lyfts fram som de viktigaste för att förbättra äldrevården. Sjuksköterskan i kommunal äldrevård 7(27)

8 Inledning En väl fungerande vård och omsorg är ett av grundfundamenten i det svenska välfärdssamhället. Ur ett historiskt perspektiv har den svenska vården successivt byggts ut i takt med välfärdssystemets utveckling. Driften av vården var länge en fråga för staten och landstingen medan kommunerna då spelad en mindre roll i sammanhanget. Utvecklingen har dock gått mot en allt mer decentraliserad organisation där den kommunala vården blivit mer betydelsefull. Ädelreformen som genomfördes 1992 innebar att kommunerna övertog det övergripande ansvaret för vården i särskilt boende med undantag för läkarinsatser. Det gavs även rättighet till kommunerna att bedriva hemsjukvård och att överta ansvaret för hemsjukvård i det ordinära boendet. Många äldre med behov av medicinsk vård vårdas idag antingen i det egna ordinära hemmet eller i kommunernas särskilda boende. En kartläggning som presenteras i betänkandet från Äldrevårdsutredningen visar att tio år senare, år 2002, bedrev ungefär hälften av landets kommuner hemsjukvård i ordinärt boende enligt kommunmodellen. Modellen innebär att kommunen är arbetsgivare för all vårdpersonal utom läkare. I de övriga kommunerna bedrevs hemsjukvården med landstingsmodellen, dvs. att landstinget har ansvaret för all vård i ordinärt boende medan kommunen har ansvar för vården i särskilda boenden, med undantag för läkarinsatserna. Mellan åren 1992 och 2005 har andelen personer över 80 år i Sverige ökat med 22 procent. Samtidigt har antalet vårdplatser på sjukhus minskat med 9 procent under åren 2001 till Siffror från Sveriges kommuner och landsting visar att 2005 bodde 6,5 procent av alla personer över 65 år på äldreboenden och av dessa var 80 procent 80 år eller äldre. 1 Behoven bland äldre är många och komplexa och äldre är heller inte en homogen grupp. För att kunna möta individens behov ställs ökade krav på välutbildad personal inom äldrevården. Det är en viktig faktor för att skapa kvalitet i varje vårdmöte. Bakgrund Den statliga äldrevårdsutredningen I april 2003 tillsatte regeringen en särskild utredare med uppdraget att genomföra en översyn av vård och omsorg för äldre drygt tio år efter Ädelreformen. Utredningen fick bland annat i uppdrag att göra en översyn om den nuvarande huvudmannaskapsgränsen mellan landsting och kommun är ändamålsenlig. Vidare skulle utredaren föreslå hur vården bör organiseras för att säkerställa en god kvalitet för de äldre, i såväl ordinärt som i särskilt boende. 1 Karlsson (2007) Sjuksköterskan i kommunal äldrevård 8(27)

9 Under tidig höst 2004 lämnade utredningen sitt slutbetänkande Sammanhållen hemvård (SOU 2004:68). Utredningens bedömning är att ansvarsfördelningen gällande hemsjukvård mellan landsting och kommuner är otydlig och skapar konflikter och revirstrider mellan huvudmännen, vilket innebär risker för den enskilde som behöver vård och omsorg. Med anledning av detta föreslog utredaren att en huvudman, kommunen, ska ansvara för all hemsjukvård, med undantag av läkarinsatser, i såväl ordinärt som särskilt boende i en sammanhållen hemvård. Med hemvård avses de integrerade sociala och medicinska insatser inklusive omvårdnad, rehabilitering och hjälpmedel som den enskilde behöver i sitt boende. I hemvården ska ingå dagverksamheter och korttidsplatser. Pågående statliga utredningar I mars 2007 beslutade regeringen att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att lägga fram förslag om en värdighetsgaranti för vård och omsorg om äldre kvinnor och män. Värdighetsgarantin ska tydliggöra vad äldreomsorgen skall erbjuda och vad de äldre och deras anhöriga kan förvänta sig när de behöver vård och omsorg. Särskild hänsyn ska tas till hur en värdig omsorg kan tillförsäkras de mest utsatta individerna, de som inte själva kan göra sin röst hörd. En viktig del i uppdraget är att föreslå metoder som säkerställer att all verksamhet inom äldreomsorgen präglas av ett etiskt förhållningssätt. Utredningens slutbetänkande ska lämnas senast den 31 mars I september 2007 utsågs en särskild utredare med uppdrag att se över förutsättningarna för ökad valfrihet när det gäller vård, omsorg, stöd och service inklusive särskilt boende som ges till äldre och personer med funktionshinder enligt socialtjänstlagen. Utgångspunkten för utredarens förslag ska vara att öka valfriheten och inflytandet för äldre och personer med funktionshinder. Förslagen ska främja en mångfald av utförare, både i fråga om storlek och inriktning. Uppdraget till utredningen har två huvudinriktningar: 1. Det behöver utredas hur ett valfrihetssystem bör utformas. 2. Det behöver utredas hur de juridiska förutsättningarna för ett valfrihetssystem förhåller sig till upphandlingslagstiftningen. Utredningen skall slutredovisas senast den 1 januari I november 2007 beslutade regeringen att utreda en nationell strategi för kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen. Målet är att all personal ska ha grundläggande yrkeskompetens för sina uppgifter och att personalen får bättre förutsättningar för kompetens- och karriärutveckling. Därmed bör verksamheterna få 2 Dir. 2007:25 3 Dir. 2007:38 Sjuksköterskan i kommunal äldrevård 9(27)

10 bättre möjligheter att kunna rekrytera och behålla personal med god kompetens. Utredningen ska lämna sitt slutbetänkande senast den 30 november Vårdförbundets tidigare undersökningar Vårdförbundet har tidigare genomfört två undersökningar bland sjuksköterskor och distriktssköterskor inom kommunal äldrevård. Den första undersökningen presenterades under början av 2004 och delgavs den statliga Äldrevårdsutredningen. Resultatet visar att de svarande i huvudsak är mycket nöjda med sitt arbete och sina arbetsuppgifter. De upplever att de har ett stort inflytande över sitt arbete och att kunskaper och erfarenheter tas tillvara. En mycket stor majoritet, cirka tre fjärdedelar av de tillfrågade, ansåg att patientsäkerheten var bra. En fjärdedel ansåg dock att den varken är bra eller dålig. Eftersom målet måste sättas mycket högt när det gäller säkerheten innebär denna uppgift att patientsäkerheten kommer att vara en av utmaningarna för äldrevården framöver. En stor majoritet av de svarande ansåg att kommunens ansvar för äldrevården borde bli större. Endast två femtedelar av de kommunalt anställda sjuksköterskorna uppgav att de hade en specialisering. Många av de svarande pekade också på behovet av en generell höjning av utbildningsnivån inom äldrevården. Den andra undersökningen genomfördes 2005 som en del i det nationella samarbetet mellan Riksföreningen för distriktssköterskor, Riksföreningen för sjuksköterskor i äldrevården, Riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor, Familjemedicinska institutet (Fammi) och Vårdförbundet. Frågorna var indelade i fem huvudsakliga områden: Profession och kompetensutveckling Chef och ledarfrågor Etiska dilemman Kvalitets och förbättringsarbete Organisation och team Resultatet visar att åtta av tio svarande instämmer helt i påståendet att de är införstådda med vad det innebär att tillhöra en profession. Nästan alla, 95 procent, uppger att de känner sig trygga i sitt yrkesansvar utifrån de författningar som reglerar det. Så gott som alla, 96 procent, diskuterar helt eller delvis arbetssätt och metoder med arbetskamrater. Däremot uppger bara sex av tio svarande att de diskuterar arbetssätt och metoder med närmsta chef. Undersökningen visar också att få av de tillfrågade anser att de har möjlighet att påverka sin kompetensutveckling. Av de svarande uppger 41 procent att de har möjlighet att påverka sin kompetensutveckling i liten grad eller inte alls. Arbetsorganisation bestående av team med flera yrkeskategorier är den organisation som ger bäst stöd i arbetet. 4 Dir. 2007:155 Sjuksköterskan i kommunal äldrevård 10(27)

11 Sjuksköterskan i äldrevården För att arbeta som sjuksköterska i kommunen krävs en legitimation som sjuksköterska eller legitimation som sjuksköterska med specialistutbildning, exempelvis som distriktssköterska eller vård av äldre 5. Sjuksköterskan i kommunen kan arbeta inom flera olika områden så som på äldreboende, hemvård/hemsjukvård eller gruppboende för dementa. Inom den kommunala äldrevården har sjuksköterskan ett särskilt ansvar för att samordna patientens behov av vård och ansvara för en fungerande vårdkedja. Totalt finns idag cirka sjuksköterskor inom kommunal verksamhet runt om i landet. År 2005 var cirka 300 av dessa, knappt en per kommun, specialistutbildade med inriktning mot vård av äldre. Cirka distriktssköterskor arbetar inom den kommunala verksamheten. Sjuksköterskor inom den kommunala vården har ett brett ansvarsområde. De grundläggande uppgifterna är att bedöma, besluta och sätta mål utifrån individens behov. Vidare arbetar sjuksköterskan med att planera, utföra eller delegera, leda och dokumentera insatser. I uppgifterna ingår även att handleda, informera och utbilda annan personal samt att arbeta för att effektivisera och utveckla verksamheten. I takt med att befolkningen blir allt äldre ökar behoven av personal inom äldrevården. Arbetet är viktigt och en förutsättning för många äldre att ha möjlighet att bo kvar i det egna hemmet. 6 Det behövs också välutbildad personal som leder arbetet, vilket gör det möjligt att skapa ett lärande. Kompetensbeskrivning för den legitimerade sjuksköterskan Socialstyrelsen utarbetar rekommendationer med avseende på den legitimerade sjuksköterskans yrkeskunnande, kompetens och förhållningssätt. Syftet med kompetensbeskrivningen är att tydliggöra sjuksköterskans profession och yrkesutövning. Oavsett verksamhetsområde och vårdform ska sjuksköterskans arbete präglas av ett etiskt förhållningssätt och bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Arbetet ska utföras i enlighet med gällande författningar (lagar, förordningar, föreskrifter) och andra riktlinjer, några av de mest betydelsefulla är: Lagen (1998:531) och Förordningen (1998:1513) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Patientjournallag (1985:562), 5 För specialistsjusköterskeexamen som distriktssköterska eller specialistsjuksköterska med inriktning mot vård av äldre krävs minst ett års ytterligare studier efter den treåriga sjuksköterskeutbildningen. 6 Sjuksköterskan i kommunal äldrevård 11(27)

12 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1993:20) om patientjournallagen Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1996:24) om kvalitetssystem i hälso- och sjukvården. Även Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) reglerar ansvar. Socialstyrelsen har meddelat allmänna råd (SOSFS 1995:15) om kompetenskrav för tjänstgöring som sjuksköterska och barnmorska och utgivit kompetensbeskrivningar för sjuksköterskor och barnmorskor i skriftserien Allmänna råd från Socialstyrelsen (1995:5). 7 7 Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska Sjuksköterskan i kommunal äldrevård 12(27)

13 Vårdförbundets undersökning Metod och urval Under oktober och november 2007 genomförde Vårdförbundet en undersökning bland sjuksköterskor, verksamma inom kommunal äldrevård. Syftet var att få en bild av hur de ser på sitt yrke, sin roll i organisationen och sin arbetssituation. Undersökningen genomfördes i form av en elektronisk enkät som skickades ut via e- post. Enkäten skickades till ett slumpvis urval av 600 medlemmar 8, yrkesverksamma som sjuksköterskor eller distriktssköterskor inom kommunal äldrevård, såväl inom särskilt- som ordinärt boende. Svarsfrekvensen uppgick till 60 procent. Resultat Arbetssituationen Den inledande frågan i undersökningen handlade om hur de svarande ser på sin arbetssituation. Resultatet ger en positiv bild. Över 60 procent av de svarande uppger att de generellt sett är nöjda eller mycket nöjda med arbetssituationen. 1. På det hela taget, hur nöjd är du med din arbetssituation? 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Mycket nöjd 10% Nöjd 52% Varken nöjd eller missnöjd 19% Missnöjd 14% Mycket missnöjd 4% 1% Diagram 1. Fördelning av andelen svar på frågan hur de svarande ser på sin arbetssituation (Källa: Vårdförbundet). 8 Urval bland medlemmar med registrerad e-postadress i Vårdförbundets medlemsregister Sjuksköterskan i kommunal äldrevård 13(27)

14 Roll i organisationen En majoritet av de svarande, 57 procent, anser också att de har en tydlig eller mycket tydlig roll i organisationen. En fjärde del av de svarande menar att de varken har en tydlig eller otydlig roll och 18 procent anser att rollen i organisationen är otydlig eller mycket otydlig. 2. Hur tycker du att din roll är i organisationen? 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Mycket tydlig 8% Tydlig 49% Varken tydlig eller otydlig 25% Otydlig 15% Mycket otydlig 3% 1% Diagram 2. Fördelning av andelen svar på frågan hur de svarande ser på sin roll i organisationen (Källa: Vårdförbundet). Kunskaper och erfarenheter tillvaratas Kunskaper och erfarenheter anses tillvaratas i arbetet. Av de svarande uppger 64 procent att detta sker i stor eller i mycket stor utsträckning. 3. I vilken utsträckning tas dina kunskaper och erfarenheter tillvara i ditt arbete? 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% I mycket stor utsträckning 14% I stor utsträckning 50% Varken i stor eller lite utsträckning 21% I liten utsträckning 10% I mycket liten utsträckning 4% 1% Diagram 3. Fördelning av andelen svar på frågan om kunskaper och erfarenheter tas till vara i arbetet (Källa: Vårdförbundet). Sjuksköterskan i kommunal äldrevård 14(27)

15 Utbildningen och arbetets innehåll Många av de svarande, 60 procent, anser att deras utbildning motsvarar innehållet i arbetet i stor utsträckning eller i mycket stor utsträckning. 26 procent av de svarande anser att utbildningen motsvarar arbetets innehåll varken i stor eller i liten utsträckning. Samtidigt uppger 13 procent att arbetet motsvarar deras utbildning i liten eller i mycket liten utsträckning. Huruvida det handlar om att man anser att man har för mycket utbildning eller för lite utbildning i förhållande till vad arbetet kräver går däremot inte att utläsa av resultatet. 4. I vilken utsträckning anser du att din utbildning motsvarar arbetets innehåll? 0% 10% 20% 30% 40% 50% I mycket stor utsträckning 14% I stor utsträckning 46% Varken i stor eller liten utsträckning 26% I liten utsträckning 9% I mycket liten utsträckning 4% 0% Diagram 4. Fördelning av andelen svar på frågan om utbildningen motsvarar arbetets innehåll (Källa: Vårdförbundet). Vissa påtalar för arbetsgivaren hur deras kunskap kan användas På frågan om de svarande påtalar för arbetsgivaren hur deras kunskap kan användas svarar 43 procent att de gör detta i stor eller i mycket stor utsträckning. Över 30 procent av de svarande uppger att de varken påtalar detta i stor eller i liten utsträckning. Sjuksköterskan i kommunal äldrevård 15(27)

16 5. I vilken utsträckning talar du om för din arbetsgivare hur din kunskap kan användas? 0% 10% 20% 30% 40% I mycket stor utsträckning 7% I stor utsträckning 36% Varken i stor eller liten utsträckning 34% I liten utsträckning 16% I mycket liten utsträckning 6% 2% Diagram 5. Fördelning av andelen svar på frågan om de svarande påtalar för arbetsgivaren hur deras kunskaper kan användas (Källa: Vårdförbundet). Ansvar i samband med delegering är tydligt När det förekommer delegering på arbetsplatsen menar en klar majoritet av de svarande att de känner sig säkra på sitt ansvar. Närmare 75 procent av de svarande uppger att de känner sig säkra i stor utsträckning eller i mycket stor utsträckning. Endast 6 procent uppger att de känner sig säkra i liten eller i mycket liten utsträckning. 6. I vilken utsträckning känner du dig säker på ditt ansvar i samband med delegering på din arbetsplats? 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% I mycket stor utsträckning 24% I stor utsträckning 50% Varken i stor eller liten utsträckning 17% I liten utsträckning 4% I mycket liten utsträckning 2% 2% Diagram 6. Fördelning av andelen svar på frågan om de svarande känner sig säkra i samband med att delegering förekommer på arbetsplatsen (Källa: Vårdförbundet). Sjuksköterskan i kommunal äldrevård 16(27)

17 Lex Sarah och Lex Maria är ett stöd i arbetet Inom äldrevården finns både Lex Sarah och Lex Maria som innebär att vårdpersonal har skyldighet att enligt lag anmäla övergrepp och brister i omsorgen och vården och om en patient drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av en allvarlig skada eller sjukdom. Närmare 65 procent av de svarande anser att denna lagstiftning är ett stöd för dem i deras arbete. 24 procent menar att lagstiftningen varken är ett stöd i stor eller i liten utsträckning medan 12 procent anser att den är ett stöd i liten eller i mycket liten utsträckning. 7. Inom äldrevården finns både Lex Sarah och Lex Maria. I vilken utsträckning anser du att denna lagstiftning är ett stöd för dig i ditt arbete? 0% 10% 20% 30% 40% 50% I mycket stor utsträckning 20% I stor utsträckning 44% Varken i stor eller liten utsträckning 24% I liten utsträckning 8% I mycket liten utsträckning 4% 1% Diagram 7. Fördelning av andelen svar på frågan om de svarande anser att Lex Sarah och Lex Maria är ett stöd för dem i deras arbete (Källa: Vårdförbundet). Kvalitetsregister och kvalitetsindikatorer Att ta fram underlag för att mäta och jämföra kvaliteten i den vård som ges är en viktig uppgift. Utvecklingen av kvalitetsregister och kvalitetsindikatorer är en betydelsefull del i detta arbete. Undersökningen visar att 35 procent uppger att de arbetar med kvalitetsregister och kvalitetsindikatorer i stor eller i mycket stor utsträckning i sitt arbete. Drygt 30 procent uppger att de arbetar med frågorna men varken i stor eller liten utsträckning. Sjuksköterskan i kommunal äldrevård 17(27)

18 8. I vilken utsträckning arbetar du med kvalietsregister och/eller kvalitetsindikatorer i ditt arbete? 0% 10% 20% 30% 40% I mycket stor utsträckning 7% I stor utsträckning 28% Varken i stor eller liten utsträckning 32% I liten utsträckning 16% I mycket liten utsträckning 12% 5% Diagram 8. Fördelning av andelen svar på frågan om svarande arbetar med kvalitetsregister och kvalitetsindikatorer (Källa: Vårdförbundet). Gamla människor anses få en god vård Äldrevården får ett godkänt betyg av de svarande i undersökningen. Drygt 60 procent av de svarande anser att dagens äldrevård är bra eller mycket bra. Närmare en av tio ger ett underbetyg och menar att den vård som gamla människor får idag är dålig eller mycket dålig. 9. Hur vill du beskriva den vård som gamla människor får idag? 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Mycket bra 9% Bra 53% Varken bra eller dålig 28% Dålig 9% Mycket dålig 2% 0% Diagram 9. Fördelning av andelen svar på frågan om hur de svarande vill beskriva den vård som gamla människor får idag (Källa: Vårdförbundet). Sjuksköterskan i kommunal äldrevård 18(27)

19 Prioriteringar Att det dagligen genomförs prioriteringar i vården är ett välkänt faktum. Under de senaste decennierna har prioriteringsfrågan också varit föremål för statliga utredningar. Under 1997 fattade riksdagen beslut om nationella riktlinjer som skall gälla för prioriteringar i vården. På frågan om i vilken utsträckning de svarande anser att prioriteringsbeslutet utgör ett stöd i arbetet anger drygt 35 procent att beslutet utgör ett stöd i stor eller i mycket stor utsträckning. Hela 19 procent uppger att de inte kan svara på frågan beslutade riksdagen om nationella riktlinjer för prioritering inom hälso- och sjukvård. I vilken utsträckning är beslutet ett stöd för dig i ditt arbete? 0% 10% 20% 30% 40% I mycket stor utsträckning 3% I stor utsträckning 35% Varken i stor eller liten utsträckning 31% I liten utsträckning 11% I mycket liten utsträckning 2% 19% Diagram 10. Fördelning av andelen svar på frågan om i vilken utsträckning riksdagens beslut om prioriteringsordning utgör ett stöd i arbetet. (Källa: Vårdförbundet). Samverkan mellan kommun och landsting Det delade huvudmannaskapet mellan kommun och landsting är en fråga som ofta diskuteras i samband med äldrevårdsfrågor. Resultatet från undersökningen visar att det råder delade meningar bland de svarande när det gäller samverkansfrågan mellan de båda huvudmännen. På frågan om hur samverkan mellan kommun och landsting fungerar svarar 34 procent att den varken är bra eller dålig. Nästan lika många, 35 procent, anser att samverkan fungerar dåligt eller mycket dåligt. Samtidigt menar 28 procent av de svarande att samverkan fungerar bra eller mycket bra. Sjuksköterskan i kommunal äldrevård 19(27)

20 11. Hur tycker du att samverkan mellan landsting och kommun fungerar? 0% 10% 20% 30% 40% Mycket bra 2% Bra 25% Varken bra eller dåligt 34% Dåligt 28% Mycket dåligt 7% 4% Diagram 11. Fördelning av andelen svar på frågan om hur samverkan mellan kommun och landsting fungerar. (Källa: Vårdförbundet). Patientsäkerheten i äldrevården anses vara bra Patientsäkerheten bedöms vara mycket god, hela sju av tio svarande bedömer patientsäkerheten som bra eller mycket bra. 21 procent av de svarande ställer sig neutrala till frågan och menar att patientsäkerheten är varken bra eller dålig. 8 procent ger ett underbetyg och menar att den är dålig eller mycket dålig. 12. Hur bedömmer du att patientsäkerheten är inom ditt arbetsområde? 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Mycket bra 8% Bra 62% Varken bra eller dålig 21% Dålig 7% Mycket dålig 1% 1% Diagram 12. Fördelning av andelen svar på frågan om hur patientsäkerheten bedöms vara inom de svarandes arbetsområden. (Källa: Vårdförbundet). Sjuksköterskan i kommunal äldrevård 20(27)

21 Åtgärder för förbättringar När det gäller frågan om vilka förbättringar som de svarande tror är viktigast att genomföra för att förbättra äldrevården är det framför allt frågan om mer personal (27%) och personal med högre utbildning (27%) som lyfts fram som viktiga faktorer. Även frågan om en ensam huvudman framhålls som en viktig förbättringsåtgärd (17%). Få anser att ekonomiska tillskott skulle ha betydelse. Endast fyra procent av de svarande menar att mera pengar skulle vara en viktig åtgärd att vidta. 13. Vilken åtgärd tror du är viktigast att genomföra för att förbättra äldrevården? 0% 10% 20% 30% En ensam huvudman 17% Mer personal 27% Personal med högre utbildning 27% Ändrade boendeformer 6% Flera äldreboenden 7% Bättre samverkan mellan huvudmännen 9% Mera pengar 4% 2% Annat 1% Diagram 13. Fördelning av andelen svar på frågan om vilken åtgärd som är viktigast att genomföra för att förbättra äldrevården. (Källa: Vårdförbundet). All hemsjukvård bör ingå i kommunens vård för äldre Närmare hälften av de svarande, 49 procent, anser att all hemsjukvård, inklusive läkarvård, bör ingå i kommunens vård av äldre. En stor andel av de svarande, 33 procent, anser att kommunens vård ska innefatta en sammanhållen vård för den äldre. Sjuksköterskan i kommunal äldrevård 21(27)

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd

Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd Riktlinjer för Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Inledning Delegering innebär att en person som är legitimerad

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte När vården flyttar hem Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte Arbetsgrupp Robin Åberg Marianne Brindbergs Tina Kall Haide Gårdlind Mellgren Rapporten: När vården flyttar

Läs mer

Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap

Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap Det här vill Vårdförbundet Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap Ledarskapet i vården spelar en avgörande roll för att skapa en vård som utgår från individens

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor

Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor Bodil Andersson, Ordförande i Svensk förening för röntgensjuksköterskor 2014-09-17 Grundnivå Yrkesexamen Leg. Röntgensjuksköterska

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Artikelnummer: 502007-6 Foto: Nordic Photos Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Dygnets alla timmar antogs på kongressen 1999. 2005 prövades

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:...

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:... Namn:......... Datum och tid för del:...... Plats:...... Allmän och Specifik omvårdnad Syftet med omvårdnad är att stärka och/eller återställa hälsa, förebygga sjukdom och minska lidande. Omvårdnaden utgår

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om JUNI 2009 Svensk sjuksköterskeförening om Sjuksköterskans profession De gemensamma kriterierna för en profession är att den vilar på vetenskaplig grund i form av ett eget kunskapsområde leder till legitimation

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi

Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi -inom den kommunala hälso- och sjukvården utifrån Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) KARLSTADS KOMMUN

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Rutin för delegering. Syfte. Definitioner

Rutin för delegering. Syfte. Definitioner Ansvarig Gunilla Marcusson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Dokumentnamn Delegering Upprättad av Gunilla Marcusson Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter Stöd & Omsorg Handbok för hälso-

Läs mer

Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter

Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter Antagen i socialnämnden 2009-04-07 46 Riktlinjerna är framtagna i samarbete med flertalet medicinskt ansvariga sjuksköterskor i Nordvästra Skåne.

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Det här vill Vårdförbundet Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö En hälsosam vårdmiljö är förutsättningen för god och säker vård. Det leder till bra resultat

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutin för egenvård Gäller för Personal inom omsorgsförvaltningen Samverkan Plats i ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller från datum 2014-10-13

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö 2 En hälsosam vårdmiljö är en god arbetsmiljö där hälsa samt god och säker vård uppnås. Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idén om en hälsosam vårdmiljö

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre 2010-06-15 Bilaga 2 Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre I detta dokument redovisas vilka av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa. Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering.

Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa. Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering. Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering. Kan en patient har ett egenvårdsbeslut för en insats i en specificerad

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning 1 Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder Vård- och omsorgsnämndens handling nr 27/2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Vår handläggare Johanna Wennerth, utvecklingsledare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion

Läs mer

Dialog Insatser av god kvalitet

Dialog Insatser av god kvalitet Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal

Läs mer

Riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter.

Riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter. Omvårdnadsförvaltningen SID 1 (13) Ansvar för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Riktlinjer för delegering av enklare

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje Inledning Delegering innebär att en person som är legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal genom beslut överlåter en eller flera arbetsuppgifter till

Läs mer

Vad är tillåtet? Barntandvårdsdagar 2004

Vad är tillåtet? Barntandvårdsdagar 2004 Vad är tillåtet? Barntandvårdsdagar 2004 Agneta Ekman agneta.ekman@socialstyrelsen.se Tandvårdslagen (1985:125) 3 Tandvården skall bedrivas så att den uppfyller kravet på en god tandvård. Detta innebär

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Dokumenttyp: Riktlinje Diarienummer: 26/2015 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2015-03-04 Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentet

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Dokumentnamn: Berörd verksamhet: Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Riktlinje för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter

Dokumentnamn: Berörd verksamhet: Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Riktlinje för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Dokumentnamn: Riktlinje för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Berörd verksamhet: Sektor Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2015-05-25

Läs mer

Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar

Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar Cirkulärnr: 1995:100 Diarienr: 1995/1419 Handläggare: Sektion/Enhet: Datum: Mottagare: Rubrik: Vård och Omsorg Alwa Nilsson Ingrid Söderström Alwa Nilsson Ingrid Söderström Vård och Omsorg 1995-05-11 Äldreomsorg

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö Systematiskt kvalitetsarbete för hälso- o sjukvården i elevhälsan

Läs mer

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet.

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet. RAPPORT VÅRDFÖRBUNDET www.vardforbundet.se Eget företagande Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet Resultatredovisning I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar

Läs mer

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten Omsorgsnämnden Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten 1 2009-04-28 Innehållsförteckning 1 Omsorgsnämndens kvalitetsarbete 1.1 Metod. 4 1.2 Enkäter 4 2 Verksamhetsinformation 2.1 Presentation

Läs mer

Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet. Delegering av läkemedelshantering

Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet. Delegering av läkemedelshantering Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet Delegering av läkemedelshantering Avsnitt för delegering 1. Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:6) om bedömning av en hälso- och

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Punkt 16.2 Vårdförbundets utbildningspolitiska idé

Punkt 16.2 Vårdförbundets utbildningspolitiska idé Punkt 16.2 Vårdförbundets utbildningspolitiska idé Vi arbetar gemensamt för att påverka utvecklingen av våra yrken. Därför ska vi också vara med och påverka och utveckla utbildningarna. Utbildningarna

Läs mer

Gemensam värdegrund. Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet

Gemensam värdegrund. Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet Gemensam värdegrund Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet Varför en gemensam värdegrund? Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet har tillsammans gjort denna värdegrund. I den ger vi vår gemensamma

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms SJUKVÅRDSUTSKOTTET STOCKHOLMS STAD OCH EKERÖ 2009-10-12 P 10 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-09-15 HSN 0909-0849 Handläggare: Marie-Louise Fagerström Överenskommelse

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

DELEGERING HÄLSO- & SJUKVÅRD. Uppdaterad 2015-06-17 DOKUMENT ANSVARIG: MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA

DELEGERING HÄLSO- & SJUKVÅRD. Uppdaterad 2015-06-17 DOKUMENT ANSVARIG: MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA HÄLSO- & SJUKVÅRD DOKUMENT ANSVARIG: MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA Uppdaterad 2015-06-17 HÄLSO & SJUKVÅRDSUPPGIFTER 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNT... 3 BEGREPPSFÖRKLARING... 4 FORMELL KOMPETENS...

Läs mer

VERKSAMHETSBESKRIVNING ÄLDREFÖRVALTNINGEN

VERKSAMHETSBESKRIVNING ÄLDREFÖRVALTNINGEN 2015-03-01 VERKSAMHETSBESKRIVNING ÄLDREFÖRVALTNINGEN 2015-03-01 RONNEBY KOMMUN Verksamhetsbeskrivningens syfte Dokumentet ska klargöra varför vi finns till och för vilka samt vilka resurser som finns i

Läs mer

Yrkesetisk kod för röntgensjuksköterskor

Yrkesetisk kod för röntgensjuksköterskor Yrkesetisk kod för röntgensjuksköterskor FÖRORD Att föra etiska resonemang och göra välgrundade bedömningar är viktigt för en profession. Röntgensjuksköterskan har fram till idag saknat en egen yrkesetisk

Läs mer

Remiss: Yrkeskvalifikationsdirektivet ett samlat genomförande (SOU 2014:19)

Remiss: Yrkeskvalifikationsdirektivet ett samlat genomförande (SOU 2014:19) 2014-06-03 Till ordförande/sekreterare/kansli för Läkarförbundets Lokalföreningar Yrkesföreningar Specialitetsföreningar Medicine Studerandes Förbund Remiss: Yrkeskvalifikationsdirektivet ett samlat genomförande

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

måsten i vårdpolitiken

måsten i vårdpolitiken måsten i vårdpolitiken Två måsten i vårdpolitiken Vården är en av de viktigaste politiska frågorna för människor i Sverige. Om svenska folket får bestämma bör fokus i vårddebatten ligga på kvaliteten

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti

Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti Tandvård för äldre och funktionshindrade Från landsting till kommun Tandvårdsförsäkringen 1974 gav patienter på s k långvårdskliniker kostnadsfri

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård.

Riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård. BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-08 Beslutad av Ninette Hansson sidan 1(9) Riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård.

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

PUNK-handboken Primärvårdens Utveckling Nationell Kvalitet

PUNK-handboken Primärvårdens Utveckling Nationell Kvalitet 5 GOD OCH SÄKER VÅRD 5.1 Varför kvalitetsarbete? Intresset och engagemanget för att följa upp, värdera, analysera och förbättra vård och behandling har lika lång historia som läkekonsten, dvs. sen Hippokrates

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa

Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Bakgrund Handikappreformen 1994 innebar

Läs mer

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Innehållsförteckning Sida: 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun STYRDOKUMENT Personalpolitiskt styrdokument för Hudiksvalls kommun Kommunen Hudiksvalls kommun ska vara en bra kommun att leva och verka i. Därför är det viktigt att vi har en kommunal verksamhet som kännetecknas

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Samverkan när enskilda/ patienter behöver praktisk hjälp med egenvård

Samverkan när enskilda/ patienter behöver praktisk hjälp med egenvård S Samverkan när enskilda/ patienter behöver praktisk hjälp med egenvård Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län 1 S Innehållet i denna överenskommelse är framtaget

Läs mer

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting Dokumentnamn: Rutin för samverkan vid egenvård. Överrenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Västmanlands län Dok.nr/Ref.nr/Diarienr: Version: Klicka här för att ange text. 1. Datum: VKL:s diarienummer:

Läs mer

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Bemanningsenheten

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Bemanningsenheten Omsorgsnämnden Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Bemanningsenheten 1 Innehållsförteckning 1 Omsorgsnämndens kvalitetsarbete 1.1 Metod. 4 1.2 Enkäter 4 2 Omsorgsnämndens mål... 4 3 Verksamhetsinformation

Läs mer

Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården?

Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården? Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården? Ny lag för säker vård Alldeles för många patienter drabbas av onödiga vårdskador - vårdskador som hade kunnat förhindras med ett effektivare patientsäkerhetsarbete.

Läs mer

Samverkan vid egenvård

Samverkan vid egenvård Samverkan vid egenvård Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Stockholms läns

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden.

Nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden. Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder med ansvar för äldreomsorg, förvaltningschefer, enskilda verksamheter bedriver äldreomsorg i särskilda boenden, förvaltningsdomstolar Nr 8/2012 Juli 2012 Nya föreskrifter

Läs mer

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria 6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria Bakgrund Alla vårdgivare är enligt lag skyldiga att bedriva ett systematiskt, fortlöpande och dokumenterat kvalitetssäkringsarbete.

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor Stockholms läns landsting 1(4) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab 2015-08-03 LS 2015-0121 Handläggare: Lena Halvardson Rensfelt Landstingsstyrelsens personalutskott Ankom Stockholms

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer