Regional handlingsplan för Klimatanpassning i Skåne

Transkript

1 (11) Kommunkommunen Yttrande Dnr: Ks 2014/225 Rickard Persson Arkitekt Regional handlingsplan för Klimatanpassning i Skåne Bakgrund Länsstyrelsen i Skåne län har till Skånes kommuner remitterat en regional handlingsplan för klimatanpassning. Länsstyrelsens uppdrag består i att sammanställa, redovisa och göra jämförelser av det kommunala klimatanpassningsarbetet för att sedan utarbeta en regional handlingsplan för det fortsatta klimatanpassningsarbetet, lokalt och regionalt. Uppdraget ska slutrapporteras till Regeringskansliet (Miljödepartementet) den 30 juni Kommunen ska lämna svar senast den 23 maj Handlingsplanen består av en nulägesanalys samt förslag till åtgärder. Nulägesanalysen är baserad på en tidigare remiss till kommunerna (Vellinge kommuns svar Ks 2013/730) vintern 2013/2014, möten med andra regionala aktörer, en studieresa till Nederländerna/Tyskland 2013 samt resultat från interna workshops på länsstyrelsen. Utifrån underlaget redovisar föreliggande remiss förslag till åtgärder som olika aktörer bör utföra, huvudsakligen länsstyrelsen och kommunerna, men även ett 20-tal andra myndigheter m.fl. Insatserna är frivilliga och ska ses som en vägledning för framtida lokalt och regionalt klimatanpassningsarbete. Länsstyrelsen önskar synpunkter på föreslagna insatser och svar på frågeställningarna: - Är insatserna relevanta? - Saknas det insatser som ni själva eller andra bör genomföra? - Är det något område som inte beaktats och som borde finnas med? POST Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON FAX E-POST vellinge.kommun@vellinge.se WEBB Vellinge.se BANKGIRO ORG. NR

2 2 (11) Sammanfattning av Vellinge kommuns synpunkter Kommunen anser att Länsstyrelsen i Skåne län har undvikit den väsentliga frågeställningen för Falsterbonäsets medborgare dvs. Vilka åtgärder är lämpliga där reträtt inte är ett alternativ? Om Länsstyrelsens grundläggande ställningstagande ska tolkas så att reträtt alltid är ett alternativ, även där stora delar av bebyggelsen är belägen under 3 m ö h så blir konsekvensen att bebyggelsen på Falsterbonäset enligt Länsstyrelsen ska avvecklas. I så fall blir resonemanget utopiskt och kan inte ligga till grund för realistisk samhällsplanering. Länsstyrelsens samtidiga hävdande av den enskildes ansvar och uppmaning till kommunerna att upphäva outnyttjade byggrätter i detaljplaner vars genomförandetid gått ut är motsägelsefull. Länsstyrelsen kan inte bestämma sig för vad som är den enskildes respektive kommunens ansvar. Frågan om ansvaret för skyddsåtgärder i befintliga miljöer bör därför särskilt utredas. Kommunen delar SKL:s uppfattning att ansvar för genomförande och finansiering av skyddsåtgärder i befintliga miljöer måste klargöras, att i vissa delar behöver lagstiftning anpassas och att det saknas en långsiktig, strategisk färdplan för Sveriges klimatanpassningsarbete och ett nationellt ansvarstagande. I Länsstyrelsens handlingsplan saknas en samhällsekonomisk analys bakom Länsstyrelsens slutsats att det inte är samhällsekonomiskt försvarbart med skyddsåtgärder är. Länsstyrelsen väljer att nämna enstaka värden, och underlåter att göra en bred samhällsekonomisk analys eller en konsekvensbeskrivning av den föreslagna strategin. Skyddet av befintlig bebyggelse utmed kusten är som Länsstyrelsen anför en stor utmaning, men istället för utopier behöver Vellinge kommun Länsstyrelsens stöd, rådgivning och kunnande vid det kommande genomförandet av vallar, sandfodring och teknisk dag- och grundvattenhantering enligt kommunens egna antagna handlingsplan. Av Länsstyrelsens regionala handlingsplan att döma har inte Länsstyrelsen för avsikt att bidra till detta arbetes genomförande med vare sig stöd, rådgivning, realistiska alternativ eller tillståndsgivning. Kommunen måste därför uttrycka sin besvikelse på Länsstyrelsens regionala klimatanpassningsplan, och önskar att Länsstyrelsen omprövar sin hållning.

3 3 (11) Kommunens synpunkter i sin helhet Kommunen ser positivt på regeringens uppdrag till länsstyrelsen att upprätta en regional handlingsplan och på Länsstyrelsen i Skåne läns ambitiösa hantering av ärendet. Kommunen anser å andra sidan att länsstyrelsens grundläggande ställningstagande innebär reträtt av bebyggelsen på Falsterbonäset vilket inte kan ligga till grund för realistisk samhällsplanering. Översvämning och erosion Länsstyrelsens oförmåga att hantera klimatanpassningsfrågan inom ramen för gällande lagstiftning märks tydligast i frågan om skyddsåtgärder mot stigande havsnivå för befintlig bebyggelse. I brist på lagstiftning saknar Länsstyrelsens förslag till insatser en sammanhållande ram och länsstyrelsens tillsyn av kommunernas planhantering blandas med råd om enskildas försäkringsskydd på ett motsägelsefullt och kontraproduktivt sätt. Kommunen önskar att regeringen uppmärksammar frågan om bristen på relevant lagstiftning. Kommunen erinrar om Sveriges Kommuner och Landstings Hemställan om förbättrade förutsättningar för klimatanpassning av Sverige ( ) (bifogas). Vellinge kommun delar Sveriges Kommuner och Landstings uppfattning att: Ansvar för genomförande av skyddsåtgärder i befintliga miljöer måste klargöras. Finansiering av förebyggande åtgärder måste klargöras. I vissa delar behöver lagstiftning anpassas för att göra det möjligt att klimatanpassa effektivt. Sammantaget saknas en långsiktig färdplan för Sveriges klimatanpassningsarbete. Klimatanpassning måste vara ett långsiktigt, strategiskt, nationellt ansvar. Länsstyrelsens hävdar samtidigt den enskildes ansvar som Länsstyrelsen rekommenderar kommunerna att upphäva byggrätter i detaljplaner vars genomförandetid gått ut och som är belägna under + 3 m ö h. Det är direkt motsägelsefullt. Länsstyrelsen bör bestämma sig för vad som är den enskildes respektive kommunernas ansvar. Principen i plan- och bygglagen är att det efter en plans genomförandetids utgång inte utgår någon direkt ersättning från det allmänna för inskränkningar i enskildas rättigheter som uppkommit till följd av att planen vunnit laga kraft. Däremot ska avvägningen mellan enskilda och allmänna intressen vid prövning av frågor enligt plan- och bygglagen ska vara i enlighet med Europakonventionens proportionalitetsprincip, dvs. det ska alltid finnas en balans mellan den allmänna nyttan av ett beslut och de konsekvenser beslutet får för motstående enskilda intressen.

4 4 (11) Upphävande av byggrätt med hjälp av plan- och bygglagen på den grund länsstyrelsen föreslår är, enligt kommunens mening, en felaktig avvägning av enskilda och allmänna intressen. Vellinge kommun erinrar om 2 kap. 15 (1974:152) regeringsformens lydelse Vars och ens egendom är tryggad genom att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild genom expropriation eller något annat sådant förfogande eller tåla att det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen. En byggrätt på en fastighet är, oavsett genomförandetiden, att betrakta som en pågående legitim markanvändningsmöjlighet och har stor betydelse vid en värdering av marken. Bortsett från juridiska ägare så lever de flesta fastighetsägare inte i ytterligare 100 år. Då det allmänna intresset av klimatanpassning ska ses i ett 100-årsperspektiv är det, enligt kommunens mening, en oproportionell intresseavvägning mellan det allmänna och det enskilda att förändringar som sker efter fastighetsägarnas livstid ska leda till att rättigheter grundade i idag förekommande detaljplanebestämmelser upphävs. Istället är det rimligare att det allmänna tar ett ansvar för att skydda bebyggelsen mot dessa långsiktiga klimatförändringar. Utvecklingen är förutsägbar och både det allmänna och en framtida fastighetsägare är skyldig att göra sig medveten om fastighetens framtida värde. Den nuvarande fastighetsägaren bör av dessa skäl inte drabbas av en inskränkning av markanvändningen på det sätt Länsstyrelsen föreslår. Kommunen avvisar därför länsstyrelsens rekommendation att kommunen ska upphäva de utpekade byggrätterna. Kommunen anser att det åligger staten att bestämma sig för syftet med reträttmarken. Om staten anser att behovet består i att säkerställa reträttmark för berörda riksintressen, inklusive Natura 2000-området, finns möjligheten att använda sig av 11 kap. 15 planoch bygglagen. Det förefaller också så att det då blir staten som finansierar eventuell inlösen och ersättning till markägarna. Om staten istället anser att behovet består i att säkra enskildas rätt att bebygga sin fastighet med säkerhet mot översvämningar, förefaller det märkligt att det behovet ska tillgodoses genom att själva rätten att bygga det hus som eventuellt kan komma att översvämmas fråntas den enskilde. Länsstyrelsen vecklar här in sig när man i framställningen hävdar (s 18) att det kan få allvarliga konsekvenser för det allmänna om den enskilde fastighetsägaren faktiskt skyddar sin fastighet. I avsnittet om finansiering, roller och ansvar anger Länsstyrelsen att det idag är kommunerna eller den enskilde som rent faktiskt står för kostnaderna och att det är kommunerna som måste ta ställning till vad som anses vara av allmänt värde och måste skyddas. Det är normalt så att ansvar och ställningstaganden följs åt. Om staten inte löser samtliga bebyggda fastigheter för att möjliggöra den reträtt som länsstyrelsen uppenbart förordar utan anser att de bebyggda fastigheterna, efter ett upphävande av de obebyggda fastigheternas byggrätt, kan bibehållas och skyddas, t.ex. enligt kommunens handlingsplan, kommer det att i en planprocess för upphävande av outnyttjade byggrätter bli svårt att sakligt motivera ett upphävande på ett sådant sätt att det skulle stå sig vid en överprövning.

5 5 (11) Länsstyrelsens rekommendation innebär, enligt Länsstyrelsens uppgifter, att ha detaljplanelagd yta berörs i Vellinge kommun, ca 10 % av de i hela Skåne län berörda ha. För Falsterbohalvön kan konstateras att ungefär 55 % av bostadsfastigheterna ligger under 3 m ö h. Huvuddelen av samhällsservicen ligger också under 3 m ö h. En reträtt av bebyggelse under 3 m ö h skulle innebära att bebyggelse med ett beräknat fastighetsvärde på minst 50 miljarder samt infrastruktur skulle gå till spillo. En översiktlig bedömning av kostnaderna för strandfodring, dagvattenutbyggnad, vallar m.m. för skydd fram till år 2100 visar att kostnaden för det uppgår till någon enstaka procent av fastighetsvärdet. Samhällets kostnader för upphävande av byggrätter skulle enligt expropriationslagstiftningens bestämmelser avsevärt överstiga fastighetsvärdet på ca 50 miljarder kr. Länsstyrelsen har inte berört finansieringsfrågan kopplat till sina ställningstaganden om upphävanden och reträtt. Länsstyrelsens rekommendationer skulle få ett stort genomslag både i Vellinge kommun och i grannkustkommunerna. Samtidigt är flera kommuner, p.g.a. indirekta effekter som försämrad avrinning från vattendragen, troligtvis betydligt mer berörda än vad framställningen visar. Uppströms längs vattendragen rör det sig om områden på betydligt högre markhöjder som är berörda av frågan, och det är därför alltför förenklat att söka lösningar endast relaterade till markhöjder kring 3 m ö h. En annan konsekvens av länsstyrelsens rekommendation är att om kommunen skulle följa den vid detaljplanering så upphör frågeställningen inte att vara relevant. Här vill kommunen påpeka att en markhöjning måste ses som en teknisk lösning bland andra (t.ex. vallar, hus på pelar-däck konstruktioner, pumpning av grundvatten, dränering, meandring av vattendrag) och inte kan vara en universallösning för all bebyggelse. Att i en befintlig bebyggelse som i övrigt är belägen på markhöjder mellan +1,5 m till +2,5 m förlägga ett nytt område på minst 3 meters höjd är inte bara märkligt ur stadsbyggnadssynpunkt utan förenad med en mängd tekniska svårigheter, där alternativa lösningar kan vara mer ändamålsenliga. Grundfrågan är hur bebyggelse och bebyggelseområden kan skyddas mot högsta vattennivåer på + 2,5 m ö h, vilka för Falsterbonäsets del är kortvariga händelser. Kommunen anser att man istället för en absolut marknivå ska ställa funktionskrav och anpassa valet av lösning till förutsättningarna i varje enskilt fall. För de kommuner som har stora bebyggda områden som är belägna under 3 m ö h ter sig möjligheterna till realistiska förhållningssätt kanske annorlunda än för Länsstyrelsen.

6 6 (11) För Vellinge kommuns räkning måste påpekas, såsom kommunen gjort i upprepade utredningar sedan 1990-talet, att reträtt skulle innebära en avveckling av bebyggelsen på Falsterbonäset. Men kanske kan ett enkelt resonemang ändå vara till hjälp: A) Om bebyggelsen skyddas med vallar och strandfodring så som kommunen föreslår finns det ingen poäng i att upphäva outnyttjade byggrätter under 3 m ö h innanför vallarna, eftersom strandlinjen och naturvärdena inte kan dra sig tillbaka innanför vallen. B) Om bebyggelsen inte skyddas med vallar och strandfodring så som Länsstyrelsen föreslår finns det inte heller någon funktion i att upphäva outnyttjade byggrätter under 3 m ö h eftersom dessa byggrätter är insprängda mellan för övrigt utnyttjade byggrätter, som då kommer att översvämmas. Om ett upphävande av outnyttjade byggrätter ska ha någon effekt för att strandlinje och strandängar ska kunna retirera på Falsterbonäset kan de inte, som fallet är, vara insprängda i övrig bebyggelse. Det betyder att den befintliga bebyggelsen på samma markhöjder, i konsekvensens namn, också måste retirera dvs. avvecklas. Detta är en omständighet som Länsstyrelsen inte har redovisat. Länsstyrelsens bedömning att reträtt är ett alternativ grundar sig på att det inte är samhällsekonomiskt försvarbart med skyddsåtgärder. Länsstyrelsens har inte underbyggt sitt påstående med en bred samhällsekonomisk analys. Det saknas resonemang om kulturvärden, fastighetsvärden, värden i infrastruktur, rekreationsvärden och andra värden i bebyggelsen medan naturvärden i Natura2000-områdena betraktas som oföränderliga och absoluta. I en utredning som kommunen och Länsstyrelsen gjorde gemensamt har konstaterats att en havsnivåhöjning skulle medföra att 50 % av dagens strandängar genom vattennivåhöjning till följd av klimatförändringarna skulle försvinna. Länsstyrelsen har inte heller berört hur andra effekter av klimatförändringarna såsom temperaturstigning och ökad kraftig nederbörd påverkar dagens naturvärden. Kommunen föreslår att Länsstyrelsen väger in de samhällsekonomiska konsekvenserna av att lösa in ett fastighetsvärde om över 50 miljarder i sin framtida handläggning av ärendet. Länsstyrelsens resonemang om reträtt av strandängar och strandlinje låter vackert, men är troligtvis rent utopiskt. Om man leker med tanken kan man snabbt komma fram till att det kanske inte är så enkelt att låta en strandäng migrera till mark som är belamrad med tekniska system, vatten- och avloppsledningar, vägar och asfalt, samt ruiner av och husgrunder från den i den utopiska framtidens avvecklade bebyggelse. Mängder av ämnen som är bundna i mark och material skulle frigöras av de återkommande översvämningar som länsstyrelsen föreslår. Vi kan se framför oss ett, kanske spännande, men troligtvis miljöfarligt ödelandskap. Intressant för en romanförfattare, men knappast för samhällsplanering.

7 7 (11) Kommunen avfärdar därför Länsstyrelsens tankar på reträtt av Falsterbonäsets bebyggelse. Idén är inte mer än en utopisk tanke sprungen ur en diskurs utan förankring i praktisk samhällsplanering, och i den bedömningen har inte ens proportionalitetsprincipen mellan enskildas rättigheter och allmänna intressen vägts in. Vellinge kommun önskar istället Länsstyrelsens stöd, rådgivning och kunnande vid genomförandet av kommunens antagna handlingsplan mot stigande havsnivåer (delar av vilken bifogas (se nedan) hela handlingsplanen finns på kommunens hemsida - och de åtgärder som anges i kommunens dagvattenutredning (bifogas). Med hänsyn till Länsstyrelsen i Skåne läns uttalade skepsis beträffande de tekniska lösningar som kommunens utredningar föreslagit bifogas ett PM som beskriver dessa samt möjligheten att successivt anpassa dem. Kommunen välkomnar en konstruktiv diskussion kring åtgärderna och effekterna av dessa. Länsstyrelsens omfattande organisation och kompetens inom naturvård och i kulturmiljöfrågor behövs i kommunens nuvarande och framtida arbete med klimatanpassning för att myndigheternas gemensamma ansvar för kommande generationers livsmiljöer ska kunna axlas. Kommunen anser att Länsstyrelsens regionala klimatanpassningsplan bör kompletteras med ett ansvarstagande. Kommunens egna handlingsplan bygger på enkla åtgärder som invallning, viss pumpning av dagvatten samt sandfodring. Kommunen har visat att man går från ord till handling och arbete har utförts på två objekt hittills. Dagvattenutredningen är fastställd av Kommunfullmäktige och två projekt har börjat projekterats. Ett tredje upphandlas för närvarande. Ett realistiskt förhållningssätt på Länsstyrelsen är önskvärt vid kommande tillståndsprövningar. Kommunen anser, i likhet med Länsstyrelsen, att det kan finnas områden längs Skånes kust som det inte är samhällsekonomiskt rimligt att skydda mot stigande havsnivåer, och även områden i Vellinge kommun. Möjligheter till reträtt av jordbruksmark eller översvämning av viss naturmark bör kunna utredas, men reträtt av merparten av en bebyggelse och infrastruktur som har växt fram i samklang med det rika växt- och djurlivet på Falsterbonäset skulle vara ett samhällsekonomiskt slöseri. Erosionen inom Vellinge kommun är väl dokumenterad och frågor ställda redan på och 1980-talet har besvarats. Den erosion som förväntas tillkomma vid havsnivåhöjning kan hanteras. Slutsatserna från kommunens analys innebär att under ett antal år kommer pålagringen av sand på Falsterbonäsets västra sida överskugga eller nullifiera den erosion som sker p.g.a. stigande havsnivåer, men att det finns en vändpunkt, förmodligen under andra delen av seklet. Långt innan den tidpunkten nås bör det vara möjligt för Länsstyrelsen och kommunen att tillsammans finna en lösning på sandfodringsfrågan på Falsterbonäset.

8 8 (11) Avlopp och markavvattning Vellinge kommun arbetar aktivt med VA-planering och har ett nära samarbete mellan VA-enheten och planenheten vad gäller både VA-plan och vattenplanering. Kommunen delar Länsstyrelsens bedömning att det finns ett stort informationsbehov gällande dikningsföretag. Vellinge kommun har under många år arbetat med att anpassa befintliga dagvattenflöden efter nyare rön och normer. Bl.a. har kommunen gjort helhetsbedömningar för t.ex. Gessiebäcken, särskilt för att underlätta för jordbruksnäringen. En komplikation när det gäller diken och dikningsföretag är vilken rätt till rensning som gäller och resonemang kring detta saknas i Länsstyrelsens förslag, varför handlingsplanen bör kompletteras med sådana. Dricksvattenförsörjning Kommunen hänvisar till bifogat yttrande från Sydvatten AB angående drickvattenförsörjning. Kommunerna äger Sydvatten AB och det föreligger inget entreprenadförhållande mellan beställare och utförare. Kommunernas framsynta planering, understödd av en statlig utredning på 1960-talet har möjliggjort ett gemensamt regionalt, hållbart system med långsiktigt trygga råvattentäkter. Sydvatten bedriver en kommunal verksamhet på uppdrag av kommunerna på samma villkor som svenska kommunala bolag gör i allmänhet. Den på s 32 påvisade grundvattenförekomsten under Skanör-Falsterbo är olämplig som dricksvattentäkt. Kvaliteten på vattnet är dålig och risken för saltinträngning hög. Förekomsten bör utgå ur sammanställningen eller en not införas med information om detta. Kommunen delar Sydvattens inställning till frågan om riksintresse för vattenförsörjning. Det är också avgörande för en hållbar framtida dricksvattenförsörjning att både grundvatten och ytvatten kan användas som råvatten för dricksvattenproduktion. Med hänsyn till framtida dricksvattenförsörjning finns det inte skäl att fokusera på grundvatten framför ytvatten. Vad gäller vattenskydd är det främsta problemet de rättsosäkra förutsättningarna. Länsstyrelsen skulle kunna arbeta för att ansvariga myndigheter och departement skapar ökad rättssäkerhet. Finansiering, roller och ansvar (i klimatanpassningsfrågor) Se även ovan. När det gäller vägar och järnvägar är kommunen, enligt den kommunala handlingsplanen, beroende av staten, genom Trafikverket, för genomförandet. Kommunen önskar att länsstyrelsen bidrar till arbetet genom att som statens samordnare föra upp frågan högre på sektorsmyndighetens dagordning.

9 9 (11) Länsstyrelsen konstaterar bl.a. att det har visat sig vara svårt att få statliga medel för att inkludera reträttmark för klimatanpassning vid bildandet av reservat, och det bör vidare uppmärksammas vilka kostnaderna blir för att lösa in fastigheter med outnyttjade byggrätter på Falsterbonäset. För kommunens del är det tydligt att med de klimatförändringar som IPCC 2014 redovisar kan bebyggelsens kulturvärden och rekreationsvärden skyddas med den typ av åtgärder som föreslagits i handlingsplanen utan att ekologisk hållbarhet eller naturvärden åsidosätts och detta till betydligt lägre kostnader än vad en reträtt och inlösen av bebyggelse skulle medföra. Om staten fortsatt tänker driva sitt utopiska resonemang om reträtt, får staten betala för de rättigheter och den avveckling av Falsterbonäset detta innebär. Insatser Vad gäller ansvar för olika insatser ser kommunen positivt på att länsstyrelsen avser engagera sig brett i frågan. Kommunen har några synpunkter: Vad gäller frågan om att lyfta frågor unika för Skåne län uppåt för att få till stånd lösningar på problem med begränsad rådighet anser kommunen att detta bör göras i en bred samverkan mellan kommunernas styrelser, länsledningen och regionstyrelsen. Vidare anser kommunen att om det finns behov av utbildning, bygglovhandläggare bör utbildas av Boverket eller av högskolorna, inte av länsstyrelsen, då bygglovsgivning kräver en bred och allsidig kompetens. Det är också oklart om erosionsfrågorna och möjligheter till sandtäkt endast ligger under statskommunens mandat, och om inte kommunerna bör få möjlighet till större insyn och ansvar för det arbetet. Kommunen anser att kommunerna bör ha huvudansvaret för att analysera kulturvärden på Falsterbonäset. Länsstyrelsens slutsatser om reträtt av och därigenom en avveckling av kulturvärdena på Falsterbonäset gör att kommunen finner sig nödgad att ifrågasätta Länsstyrelsens mandat i frågan. Länsstyrelsens förmåga och kompetens att samordna dricksvattenfrågan behöver också kompletteras. Kommunen hänvisar till Sydvattens yttrande för detaljer. Det är vanligare att det är kommunerna eller Boverket som riktar information till den enskilde markägaren i plan- och bygglagsfrågor än länsstyrelsen. Kommunen anser att Länsstyrelsen bör vara lite mer försiktig med att informera medborgarna direkt i en fråga där lagstiftningen är oklar. Länsstyrelsen kan komma att överpröva kommunala beslut baserade på Länsstyrelsens rekommendationer med en utgång som är motsatt Länsstyrelsens egna rekommendationer. Förtroendet för Länsstyrelsen kan då komma att undergrävas, vilket skulle vara olyckligt.

10 10 (11) Vad gäller flera av de frågor kommunerna enligt länsstyrelsen ska ansvara för kan kommunen konstatera att Vellinge kommun ligger långt framme. I Vellinge kommun är klimatanpassning redan integrerat i relevanta kommunala styrdokument, klimatanpassningsfrågan finns i den kommunala risk- och sårbarhetsanalysen, samverkan sker med andra kommuner inom avrinningsområden, och klimatförändringar tas hänsyn till i fysisk planering. Kommunen har tagit ställning gällande befintlig bebyggelse, och en VA-plan och skyfallskartor är under framtagande. Kommunen läser därför framställningen delvis som ett kvitto på den framsynta planering och omfattande insatser som skett i kommunen sedan frågan uppmärksammades i 1990-talets början. Kommunen hemställer att: - Länsstyrelsen avsevärt bearbetar handlingsplanen med anledning av synpunkterna ovan - Länsstyrelsen fördjupar dialogen med kommunen - Regeringen bifaller SKL:s hemställan om klimatanpassning Detta yttrande har beretts av en arbetsgrupp som bestått av Hans Folkeson, stadsbyggnadsdirektör, Mathias Lindsjö, teknisk chef, Per Juhlin, VA-inspektör, Karin Gullberg, översiktsplanearkitekt, Ola Gustavsson, miljöchef samt Rickard Persson, planarkitekt, samordnande. Carina Wutzler Kommunstyrelsens ordförande Vellinge kommun Hans Folkeson Stadsbyggnadsdirektör Tillväxtavdelningen Telefon:

11 11 (11) Bilagor Kommunens handlingsplan mot stigande havsnivåer förtydligande PM Kommunens handlingsplan mot stigande havsnivåer beslut i kommunfullmäktige samt skrivelse Kommunens dagvattenutredning Utredning om kulturvärden på Falsterbonäset, Malmö kulturmiljö Sveriges kommuner och landstings Hemställan om förbättrade förutsättningar för klimatanpassning av Sverige. Sydvattens remissvar till Länsstyrelsen i Skåne län.