AGILITYDOMARENS DIREKTIV

Transkript

1 1(21) AGILITYDOMARENS DIREKTIV DEL I AGILITYDOMAREN Allmänt Agilitydomaren skall ha behörighet i en nationell kennelorganisation som godkänns av FCI. En utländsk domares behörighet bör kontrolleras via Kennelklubben hos domarens land. Agilitydomaren skall upprätthålla sin kompetens så att han/hon är kapabel att klara av domarens uppgifter och är medveten om grenens allmänna trender. Noggrannare bestämmelser om agilitydomarnas utbildning och behörighet ges i gällande skolnings- och behörighetsdirektiv för provdomare (Bilaga C). Principer som styr domarens verksamhet Agilitydomaren skall känna till innehållet i agilitystadgarna samt äga en bred kännedom om grenen. Agilitydomaren skall också känna till gällande agilityregler och tolkningsdirektiv (Judging Guideslines). Agilitydomaren skall följa de nationella tolkningsdirektiv som agilitydomarna gemensamt kommit överens om. Agilitydomaren skall vara omutlig, ärlig och rättvis och skall behandla alla ekipage enligt samma principer. Agilitydomaren skall handla objektivt och han/hon får inte låta sina egna känslor påverka besluten. Agilitydomaren skall uppträda artigt och sakligt. Agilitydomaren skall vara opartisk. Agilitydomaren skall inte ta emot ett uppdrag som äventyrar hans/hennes opartiskhet som domare i tävlingen. Domarens uppgifter Domarens uppgift är att övervaka att agilitystadgarna följs i tävlingen. Agilitydomaren är ansvarig för planerandet av banan och byggandet av denna samt bedömningen av banloppen i enlighet med agilityreglerna. Agilitydomaren skall ta i beaktande rådande förhållanden då han/hon bedömer huruvida tävlingen kan genomföras på ett tryggt och jämlikt sätt. Vid tävlingsplatsen gör agilitydomaren tillsammans med tävlingsarrangören beslut i frågor som har med tävlingens arrangemang och genomförande att göra. Agilitydomaren har rätt att ingripa om förarna uppträder olämpligt på tävlingsplatsen (disciplinärenden). Dessutom avgör domaren, inom gränserna för hans/hennes befogenheter meningsskiljaktigheter (besvärsärenden) som uppstår under tävlingens eller tävlingsevenemangets gång. Agilitydomaren skall meddela till FIAGI och Kennelklubben om sådana brott mot agilitystadgarna där domarens befogenheter att lösa ärendet inte är tillräckliga. Agilitydomaren skall i tävlingen eller tävlingsevenemanget ge direktiv åt ansvariga provfunktionären om eventuella granskningar av ID-märkningar och löp, bestyrka hundens tävlingsbok före första tävlingen, döma de tävlingsklasser som man på förhand kommit överens om, säkerställa att hindren är säkra och regelmässiga, övervaka byggandet av banan, bestyrka tävlingsprotokollen, samt certifikaten, övervaka domaraspiranternas övningsbedömningar och ge ett skriftligt utlåtande om dessa samt göra en anteckning om domaraspiranten i tävlingsprotokollet samt tillsammans med den ansvariga provfunktionären övervaka funktionärsaspiranternas arbete och ge ett skriftligt utlåtande om deras verksamhet.

2 2(21) Assisterande agilitydomare och tekniska hjälpmedel Tävlingsklassens ansvariga agilitydomare bestämmer hur denna och den assisterande domaren delar på uppgifterna på banan. Vid internationella tävlingar ansvarar den assisterande domaren enbart för bedömningen av kontaktfältet på bommens uppfart, i enlighet med FCI:s Judging Guidelines. Som hjälp vid bedömningen kan agilitydomaren använda sig av tekniska hjälpmedel som godkänts av FCI, Kennelklubben eller FIAGI. Antalet hundar som skall bedömas Tävlingsarrangören kommer redan i samband med domarkallelsen överens med agilitydomaren om antalet hundar som denna skall döma. Man skall alltid i god tid komma överens med agilitydomaren om överskridningar i antalet hundar som avtalats om. Agilitydomaren godkänner tidtabellen som tävlingsarrangören lagt upp. Klädseln Agilitydomaren bör klä sig sakligt och praktiskt. Agilitydomaren får inte bära på sig sponsorers eller föreningars emblem. Resekostnader, dagtraktamenten och andra kostnadsersättningar Agilitydomarens resekostnader, dagtraktamenten samt inkvarterings- och måltidsersättningar betalas i enlighet med de beslut som skatteverket årligen gör (Skatteverkets beslut: Skattefria resekostnadsersättningar och Hur resekostnadsersättningar som ett allmännyttigt samfund betalt ska antecknas på årsanmälan) Domarpraktikant Den som har för avsikt att bli agilitydomare skall efter domarskolningen utföra övningsbedömningar för att skaffa sig kompetens som agilitydomare. Man anhåller skriftligen om lov till övningsbedömning av tävlingsarrangören och den för tävlingen utsedda agilitydomaren. Detta skall ske före anmälningstiden går ut. Tävlingsarrangören eller agilitydomaren har rätt att vägra ta emot en domarpraktikant. Agilitydomaren godkänner på förhand de av domarpraktikanten planerade banorna som denna dömer under uppsikt av agilitydomaren. Ifall det ordnats med mat på tävlingsplatsen bjuds domarpraktikanten på mat.

3 3(21) DEL II TÄVLINGSBOKENS ANTECKNINGAR Bestyrkande av tävlingsboken Agilitydomaren bestyrker tävlingsboken före hundens första officiella tävling. I samband med bestyrkandet av tävlingsboken kontrollerar agilitydomaren hundens registeruppgifter och ID-märkningen. Hunden skall vara minst 18 månader och 1 dag gammal. Ifall en hund som är född efter har kuperad svans eller öron skall det, för att tävlingsboken skall bestyrkas, uppvisas ett veterinärintyg över att kuperingen har gjorts på veterinärmedicinska grunder. Hos hundar som är naturligt stubb- eller kortsvansade skall det i registerbeviset stå antecknat TÖ eller LY. Bestämmande av storleksklassen Agilitydomaren bestämmer hundens storleksklass i samband med att tävlingsboken bestyrks. Hunden behöver inte mätas om den klart hör till en viss storleksklass. Fastän hunden inte skulle bli mätt skall den vara på plats så att domaren kan handskas med den när tävlingsboken bestyrks. Ifall hunden inte klart hör till en viss storleksklass mäts den. Hunden skall stå i normal ställning och rätt vinklad. Mätningen utförs ovanpå skulderbladen. Agilitydomaren antecknar storleksklassen i tävlingsboken samt bestyrker tävlingsboken. Hunden får inte delta i tävlingen ifall dess storleksklass inte kan bestämmas. Bestämmande av storleksklassen med tilläggsmätningar Den agilitydomare som utförde den första mätningen kan kräva att hunden mäts på nytt. Bestämmandet av storleksklassen grundar sig i detta fall på mätresultat av högst tre olika agilitydomare. Varje agilitydomare antecknar storleksklassen i tävlingsboken. Hundens slutliga storleksklass bestäms av majoriteten av mätresultaten. Den första mätningen/storleksklassen är i kraft tills den slutliga storleksklassen är bestyrkt. De resultat som uppnåtts förblir giltiga fastän storleksklassen skulle ändra. Hundens storleksklass kan bestämmas på nytt när det har förflutit minst 6 månader från föregående fastställande av storleksklass. Ett nytt bestämmande av storleksklass sker alltid via ett kollegium. Endast en agilitydomare kan på basen av en förhandsmätning föreslå ett nytt bestämmande av storleksklassen. Den agilitydomare som föreslår ett nytt bestämmande av storleksklassen kan inte höra till detta kollegium. Vid det nya bestämmandet av storleksklassen skall det alltid finnas tre agilitydomare närvarande som oberoende av varandra utför en mätning av hunden. Hundens slutliga storleksklass bestäms av majoritetens mätningsresultat. Ifall mätningen utförs av en utländsk agilitydomare som godkänts av en FCI-behörig kennelorganisation skall den finländska agilitydomare ge anvisningar om de finländska principerna vid mätning. Hunden kan vid behov kontrollmätas ifall den väljs till landslaget. Kontrollmätningen sker alltid i ett kollegium. Eventuella åtgärder efter en kontrollmätning finns inskrivna i direktivet för arrangerande av landslagets uttagningstävling (Bilaga B.2) Ifyllande av tävlingsboken I tävlingsboken antecknas, förutom uppgifter om hunden alla resultat från värdetävlingar och internationella mästerskapstävlingar (FM-tävlingar, landslagets uttagningstävlingar, landskamper, Nordiska mästerskapstävlingarna, världsmästerskapstävlingarna), betydelsefulla resultat från nationella och internationella tävlingar och vinstresultat från distriktsmästerskapstävlingar samt vid behov anteckningar av domaren som klargör resultatet. Resultat av betydelse är alla resultat som krävs för byte av nivåklass och alla nollresultat (0,00). Namnet på tävlingens domare samt alla resultat som berättigar till klassbyte och

4 4(21) certifikat skall antecknas i tävlingsboken. Resultat från lagtävling antecknas inte i tävlingsboken. Den ansvariga provfunktionären bestyrker anteckningarna i tävlingsboken i enlighet med det av domaren bestyrkta tävlingsprotokollet. Om ibruktagandet av elektroniska tävlingsboken och anteckningarna i denna ges ett skilt direktiv. Gällande ett utländskt ekipage görs anteckningarna i tävlingsboken enligt den praxis som gäller i det land som ekipaget representerar. De betydelsefulla resultat som ekipaget uppnår utomlands, i en FCI-behörig kennelorganisations officiella tävlingar kan antecknas i tävlingsboken om en i FCI-behörig kennelorganisations agilitydomare bestyrker resultaten (tävlingsplats, tävlingens tidpunkt, förare, tävlingsklass, banfel, tid, resultat) i tävlingsboken. Dessutom skall föraren vid behov kunna ge noggrannare uppgifter om tävlingstillfället och en utredning om tävlingsklassens motsvarighet till de klasser som ordnas i hemlandet. Föraren själv har inte rätt att göra ändringar eller tillägg i tävlingsboken. Flyttning tillbaka till 2-klassen Efter anhållan från ägaren kan en hund som tävlar i 3-klassen flyttas permanent att tävla i 2-klassen. Man anhåller om flyttningen av FIAGI. Av anhållan skall framgå hundens tävlingsklass, officiella namn, smeknamn, ras, kön, registernummer samt ägarens namn och kontaktuppgifter. Agilitydomaren bestyrker flyttningen tillbaka till 2-klassen utgående från utlåtandet från FIAGI. Flyttningen antecknas i tävlingsboken. Det är bra att också senare ha utlåtandet med vid tävlingar. Glömmande av tävlingsboken Ifall föraren glömt att ta med tävlingsboken till tävlingsplatsen kan ekipaget delta i tävlingen om hundens storleks- och nivåklass kan bekräftas i FIAGI s resultatdatabas, Kennelklubbens avelsdatabas eller andra motsvarande tillförlitliga källor. Hunden kan inte delta i tävlingen ifall hundens förare inte på tävlingsplatsen kan bestyrka hundens storleks- och nivåklass. Ifall ekipaget erhåller ett betydelsefullt resultat som skall antecknas i tävlingsboken skall föraren på egen bekostnad skicka tävlingsklassens bedömningsblankett och hundens tävlingsbok till tävlingens ansvariga provfunktionär för att bestyrkas i efterskott. Den ansvariga provfunktionären skall på tävlingsplatsen, med sin underskrift bestyrka en bedömningsblankett som ersätter anteckningen i tävlingsboken. Tävlingsbokens försvinnande Om tävlingsboken försvinner kan föraren be om ett utlåtande av FIAGI där det framgår hundens namn, registernummer och nivåklass samt en lista på de betydelsefulla resultaten (t.ex. resultat som berättigar till klassbyte, championattitel eller deltagande i värdetävling) och i vilka tävlingar de uppnåtts. Vid behov har FIAGI rätt att begära tilläggsutredningar av föraren i samband med utlåtandet. På basen av utlåtandet, eller en bestyrkt kopia av tävlingsboken som grund kan agilitydomaren bestyrka den nya tävlingsboken.

5 5(21) DEL III BANPLANERING ALLMÄNT Vid planerandet och byggandet av banan bör agilitydomaren använda sig av olika nationella hinder på ett mångsidigt sätt. Skillnaderna mellan nivåklasserna utgörs av banans svårighetsgrad och hastigheten på banan. Man använder sig av hastigheten på banan samt banans längd vid bestämmandet av idealtiden. För varje nivåklass skall man planera en bana som har lämplig svårighetsgrad. På en bra planerad bana krävs det både skicklighet och snabbhet av ekipaget och ekipaget kan avancera lätt och smidigt. Målsättningen är att hitta en balans mellan kontrollen över hunden, undvikandet av fel samt hastigheten. Direktiv för banplaneringen På agilitybanan får man använda alla nationella hinder. På agilitybanan skall det ingå minst två (2) utföranden på kontakthindren; här rekommenderas att man använder sig av sinsemellan olika kontakthinder. På hoppbanan används inte kontakthinder och inte heller bordet. På agilitybanan rekommenderas att man använder sig av minst sju (7) olika hinder och på hoppbanan av minst fem (5) olika hinder. Banans längd är meter. Beroende på klass så skall hunden utföra hinder varav minst sju (7) är hopphinder med ribba (hopp och oxer). Banan planeras fritt av domaren men banan skall byta riktning minst två gånger. Avståndet mellan två hinder som skall utföras efter varandra är 4-7 meter (mini) och 5 7 meter (medi, maxi). Föraren borde kunna passera vartenda hinder på båda sidorna. Det första hindret skall vara ett enskilt hopphinder, och det sista hindret kan vara ett hopphinder eller oxer. Slalom, och däcket utförs högst en gång under tävlingsloppet. Oxer, däck, långhopp och slutna tunneln skall placeras så att hunden från föregående hinder har möjlighet att söka en rak linje för att närma sig hindret. Däcket skall placeras så att däckets fötter inte klart korsar förarens eller hundens löplinje. På 1-klassens agilitybana kan det finnas högst tre utförande på kontakthinder. På 2- och 3-klassens agilitybana kan det finnas högst fyra utförande på kontakthinder enligt agilitydomarens val. Byggande av banan Agilitydomaren granskar hindren som finns till förfogande före tävlingen startar och ger banritningen åt den tävlingsarrangör som svarar för byggandet av banan. Hindren på banan som agilitydomaren planerat skall numreras i den ordningsföljd som de utförs från 1 framåt till högst 22. Numreringarna och märkningarna skall placeras så att ekipaget kan välja det sätt att utföra hindret som passar ekipaget bäst och så att hunden kan utföra hindret tryggt. Agilitydomaren granskar banan, numreringen av hindren, banlängden och bestämmer ideal- och maxtiden före tävlingsklassen börjar. Tidtagning Bantiden klockas med minst två klockor som klarar av att visa tiden med hundradelssekunders noggrannhet. I värdetävlingar, internationella och andra av FIAGI separat bestämda tävlingar skall bantiden i första hand tas med elektronisk tidtagarutrustning. I övriga officiella tävlingar använder man sig av elektronisk tidtagning om det bara är möjligt att genomföra. FIAGI kan ge direktiv angående tidtagarutrustningen.

6 6(21) Idealtiden Agilitydomaren bestämmer idealtiden utgående från tävlingens nivåklass, särdrag och de rådande förhållandena. Idealtiden bestäms genom att dividera banans längd med hastigheten på banan. Hastigheten på banan bestämmer hur många meter per sekund som hunden skall röra sig på banan. Hastigheten på banan är dock riktgivande och snabbheten borde inte vara den huvudsakliga bedömningsgrunden. Överskridande av idealtiden ger tidsfel. Exempel: Banans längd är 160 meter, hastigheten 4,0 m/s, idealtid 40 sekunder (160m : 4,0 m/s) Idealtiden kan korrigeras utgående från de fem (5) första ekipagens prestationer. Agilitydomaren skall meddela om korrigeringen av idealtiden till domarsekreteraren omedelbart efter femte ekipagets tävlingsprestation. I direktivet för arrangerande av mästerskapstävlingar kan man ge skilda anvisningar för uträknande av idealtiden på matematiska grunder. En idealtid uträknad på detta sätt bestäms skilt för de olika banorna så att det skall vara möjligt att jämföra rangordningen då systemet grundar sig på poängräkning. Maxtiden Maxtiden är 1,5 2 gånger idealtiden.

7 7(21) DEL IV BEDÖMNING AV BANLOPPET Allmänt Alla banlopp som ekipagen gör bedöms enligt enhetliga bedömningsprinciper. Oklara fall döms till ekipagets fördel. Man kan inte protestera mot beslut gjorda vid bedömningen av banloppet. Bangenomgång Hundar som deltar i tävlingen får inte komma in i tävlingsringen före sitt eget banlopp. Förarna har möjlighet att bekanta sig med tävlingsbanan före den egna tävlingsklassen börjar. Bangenomgången föregås vid behov av en briefing med domaren. För bangenomgången skall reserveras minst 5 minuter. Ifall det är flera än 40 tävlande borde gruppen delas i två delar eller tiden för genomgången förlängas. I en grupp som gör bangenomgång får det inte finnas fler än 50 hundars förare och vid behov skall bangenomgången delas i två eller flera delar. Tiden som är reserverad för grupperna skall vara lika lång och grupperna skall vara ungefär lika stora. Tränarna eller andra medhjälpare får inte delta i bangenomgången. Med specialtillstånd för tävlingsverksamhet kan man ge lov åt förare att fortsätta bangenomgången med 2 minuter ensam eller tillsammans med andra förare som har specialtillstånd eller andra privilegier gällande bangenomgången. Föraren får inte under bangenomgången lämna eller tappa någonting på banområdet. Föraren får inte ändra eller flytta på platsen för hindren eller numrorna. Eventuella anmärkningar om hinder eller numror skall göras till agilitydomaren. Efter att bangenomgången tagit slut så skall första ekipaget ges minst 2 minuter tid att förbereda sig för tävlingsloppet. Utförandets förlopp Föraren anländer in i tävlingsringen och sätter hunden bakom startlinjen i valfri ställning. Koppel och halsband tas bort ifall hunden ännu är kopplad. På grund av säkerhetsfaktorer får hunden aldrig ha på sig dessa under loppet. Ekipaget startar loppet efter att det fått startlov. Tidtagningen startar när hunden passerat startlinjen eller föraren satt igång tidtagningen. Alla sorts kommandon och signaler är tillåtna under tävlingsloppet. Förarens uppgift är att styra hunden så att den utför hindren i rätt ordningsföljd utan att själv vidröra hunden eller hindren. Föraren får inte själv utföra hindren och inte gå över eller under dem. Tävlingsloppet avslutas och tidtagningen stannar när hunden passerat mållinjen efter att ha utfört det sista hindret. Ekipaget skall omedelbart avlägsna sig från tävlingsringen. Startlov Agilitydomaren ger startlov tydligt. Ifall t.ex. tidtagaren ger startlov skall man berätta om det i domarbriefingen. Efter att ekipaget fått startlov skall loppet påbörjas utan dröjsmål. Föraren kan lämna hunden vid starten och placera sig på egen önskad plats på banan. Ifall föraren återvänder till hunden eller annars dröjer med starten på prestationen anmärker domaren om dröjandet genom att blåsa två gånger i visselpipan. Ifall föraren fortsätter att dröja med starten kan domaren avvisa startlovet för tävlande genom att blåsa tre gånger i visselpipan.

8 8(21) Nationella hinder Hindren skall vara regelmässiga och följa här åtföljande ritningar. Agilitydomaren är den som i sista hand ansvarar för att endast trygga hinder används på banan. Tävlingsarrangören ansvarar för att agilitydomaren får tillgång till regelmässiga och trygga hinder som är i bra skick. FIAGI kan ge kompletterande direktiv angående hindrens säkerhet. Utsmyckning av hindren och tävlingsbanan är tillåten såvida det inte förorsakar olägenheter eller fara för ekipaget under loppet. Vid byggandet av banan skall domaren använda sig av nationella hinder och dessa är: Hopphinder Kontakthinder Övriga hinder hopphinder A-hinder slalom oxer balansbom bord mur gungbräda rund tunnel långhopp platt tunnel (delbart) däck Till agilitydomarens förfogande skall finnas en regelmässig hinderuppsättning som innehåller minst: 14 ribbhinder (1 kvisthinder, 1 hinder med skiva och 1 hinder med port godkänns också), 1 mur, 1 långhopp, 1 däck (delbart), 1 A-hinder, 1 balansbom, 1 gungbräda, 1 slalom, 1 bord, 2 runda tunnlar och 1 platt tunnel. Bordet får användas i en tävling endast om tiden på bordet kan mätas elektroniskt. Fel De sammanlagda felen innebär summan av tidsfel och banfel. Under tävlingsloppet kan man få fel enligt följande: Tidsfel: Bantiden mäts med hundradelssekunders noggrannhet och tidsfel uppkommer ifall bantiden överskrider den idealtid som uppgetts: För varje sekund som överskrider idealtiden kommer det lika många felpoäng med hundradelssekunders noggrannhet. T.ex. om idealtiden överskrids med 1,56 sekunder innebär det 1,56 felpoäng. : Alla banfel ger fem (5) felpoäng. b) förarens fel föraren går mellan stolparna som märker ut start- eller mållinjen eller annars skär eller överskrider linjen som går mellan stolparna föraren vidrör hunden på ett sätt som ger fördel föraren vidrör ett hinder på ett sätt som ger fördel b) hinderspecifika fel separat omnämnda hinderspecifika banfel ifall flera än en del faller eller stjälper under utförandet medför detta endast ett fel på det aktuella hindret ifall en del av hindret faller efter att hunden har utfört följande hinder ges inte fel c) vägran hunden stannar på banan

9 9(21) separat omnämnd hinderspecifik vägran. d) övriga banfel förnyade prestationen (Force Majeure situationer) är inte tävlingsmässig vid hinder skall alltid korrigeras; ifall detta inte görs är påföljden diskvalificering. Hunden anses ha avlägsnat sig från ett kontakthinder samt den runda och den platta tunneln när den har vidrört marken med alla fyra tassar. av tävlingsloppet De allmänna grunderna för diskvalificering har definierats i tävlingsregeln. Agilitydomaren kan i samband med domarbriefingen ge lov att ekipaget efter diskvalificering får utföra banan till slut på ett tävlingsmässigt sätt och att ekipaget efter diskvalificeringen inte får lämna kvar på banan och träna. Ifall prestationen inte är tävlingsmässig kan domaren kräva att ekipaget omedelbart avlägsnar sig från banan.

10 10(21) DEL V HINDERMÅTT, OCH BEDÖMNING Start- och målområde Start- och målområdena skall vara tillräckligt stora. Det utrymme som reserveras för dessa skall vara minst 6 meter före första hindret och 6 meter efter sista hindret. Start- och målområdena kan vara belägna inne i tävlingsringen. START Startlinje Startlinjen markeras med en linje som förenar två märkstolpar samt dess förlängning på andra sidan av stolparna. Startlinjen är en del av tävlingsbanan. Startlinjen och dess märkstolpar är dock inga hinder. Stolparna får inte vara placerade i förarens eller hundens löplinje. Första hindret efter startlinjen är alltid ett enskilt hopphinder. Startlinjen kan vara högst en (1) meter från första hindret. Tidtagning Tidtagningen startar alltid när hunden passerar startlinjen, oberoende om den utför första hopphindret eller inte. ges som normalt efter att hunden passerat startlinjen. Tidtagningen startar också om föraren skär eller passerar över linjen som förenar tidtagningsstolparna. Hunden passerar startlinjen och fortsätter loppet. hunden placeras på nytt bakom startlinjen efter att den en gång redan passerat startlinjen (ifall inte domaren bestämt att så görs). föraren går mellan märkstolparna eller annars skär eller överskrider linjen som går mellan stolparna (tidtagningen startar) MÅL: Mållinjen Mållinjen visas med en linje som går via två märkstolpar. Mållinjen är en del av tävlingsbanan. Mållinjen och dess märkstolpar är dock inga hinder. Stolparna får inte vara placerade i förarens eller hundens löplinje. Hindret före mållinjen är alltid ett hopphinder eller oxer. Mållinjen kan vara högst en (1) meter från sista hindret. Tidtagningen stannar först när också det sista hindret utförts på ett godkänt sätt. Hunden passerar mållinjen och banloppet avslutas. föraren går mellan märkstolparna eller annars skär eller överskrider linjen mellan stolparna (tidtagningen stannar inte).

11 11(21) HOPPHINDER ENSKILT HOPPHINDER Höjd: maxi (L) medi (M) mini (S) cm cm cm Bredd: delen som skall utföras cm Ett hopphinder kan bestå av ribbor, skivor, galler, kvistar osv. Hopphindrets översta del skall vara en ribba som lossnar lätt. Förutom hållaren som håller upp ribban får det inte finnas någon del (ribbhållare eller fåra), varken lös eller fast som sticker ut från stolpen eller infångaren. Ribbans diameter skall vara minst 28 mm och högst 50 mm och där skall finnas minst tre, från varandra urskiljbara färgfält. Ribban kan tillverkas av trä eller annat säkert syntetiskt material; användande av metallribbor rekommenderas inte. Ribban får inte vara för lätt och inte orimligt tung, och den får inte ha vassa kanter som orsakar smärta vid slag. Det får inte förekomma stora skillnader mellan olika hopphinder i hur lätt ribborna lossnar. Obs. användandet av metallribbor är förbjudet i internationella tävlingar. I internationella tävlingar skall diametern på ribban vara minst 30 mm. Infångarens inre stolpe skall vara minst 100 cm och infångarens inre kant minst 75 cm hög. Infångarens bredd är cm. Infångare får inte fästas vid varandra. Infångaren borde vara sådan att hunden inte har möjlighet att gå under eller genom den. Vad gäller infångarnas mått följer man i nationella tävlingar övergångsregeln. Hunden hoppar över den del av hindret som skall utföras. föraren eller hunden stjälper eller söndrar hindret så att hindret inte kan utföras på rätt sätt hunden går förbi hindret hunden svänger bort från hindret och blir tvungen att återvända till hindret hunden går under hindret hunden stannar framför hindret hunden hoppar över infångaren någon del av hindret faller eller stjälper vid utförandet

12 12(21) OXER Höjd: maxi (L) medi (M) mini (S) Maximalt djup: maxi (L) medi (M) mini (S) cm cm cm 55 cm 40 cm 30 cm En oxer består av två enskilda ribbhopp som placeras så att de ger också längd åt hoppet. Hopphindren placeras i stigande ordningsföljd sett från riktningen för utförandet. Höjdskillnaden mellan ribborna på hopphindren är cm. Bakre hopphindrets ribba skall vara minst 10 cm längre än första hopphindrets ribba. I mini- och mediklasserna skall den lägsta hållaren på oxerns infångare också kunna sättas på cm:s höjd. I maxiklassen skall den lägsta hållaren på oxerns infångare också kunna sättas på 50 cm s höjd. Förutom hållaren som håller upp ribban får det inte finnas någon del (ribbhållare eller fåra), varken lös eller fast som sticker ut från stolpen eller infångaren. Bredden på den del av oxern som skall utföras är cm. Hunden hoppar över den del av hindret som skall utföras. Bedöms som enskilda hopphinder. Ifall båda ribborna faller räknas det som endast ett banfel. MUR Höjd: maxi (L) medi (M) mini (S) cm cm cm Bredd: delen som skall utföras minst cm Tjocklek: undre delen ca 20 cm; övre delen minst 10 cm Tornen: Klart högre än hindret och fristående, ca 120 minst 100 cm höga. Tornens tjocklek kan variera mellan cm. Tornen räknas som en del av hindret. Höjden på muren kan justeras genom att sätta förhöjningsdelar antingen under eller ovanpå muren eller alternativt använda toppdelar av olika höjd. Ovanpå murdelen skall 3-4 rivningsbara, säkra toppdelar placeras. Deras form skall vara enligt bilden. De rivningsbara toppdelarna skall vara aningen åtskiljda så att de kan falla ohindrat. Muren kan vara sluten eller den kan ha en eller två tunnelliknande öppningar. Hunden hoppar över den del av hindret som skall utföras.

13 13(21) Från muren kan endast ett banfel fås fastän flera än en del faller eller stjälper. föraren eller hunden stjälper eller söndrar hindret så att hindret inte kan utföras på rätt sätt hunden går förbi hindret hunden svänger bort från hindret och blir tvungen att återvända till hindret hunden går genom öppning i muren hunden stannar framför hindret en eller flera delar av hindret faller eller stjälper vi utförandet murens torn stjälper LÅNGHOPP Hindrets totala längd är: maxi (L) cm. (4-5 delar) medi (M) cm (3-4 lägsta delarna) mini (S) cm (2 lägsta delarna) Delarnas bredd: cm Högsta delens höjd: 28 cm Lägsta delens höjd: 15 cm Delarnas djup: 15 cm Hindret består av 2 5 delar som är skilda från varandra med jämna mellanrum. Långhoppets delar placeras med jämna mellanrum i stigande ordning. Långhoppets första del skall vara minst 120 cm och sista del kan vara högst 150 cm bred. Hindrets fyra hörn skall märkas ut med fristående, minst 120 cm höga hörnkäppar. Ändorna på käpparna skall vid behov skyddas för att trygga hundens och förarens säkerhet. Hörnkäpparna är inte en del av hindret.. Hunden hoppar med ett hopp över hindret i den riktning det skall utföras. För en kortvarig beröring ges inga banfel. Långhoppets hörnkäppar underlättar bedömningen av hindret. Fel ges inte om hunden eller föraren vidrör en hörnkäpp eller stjälper den fastän en del av hindret som följd skulle stjälpa. På långhoppet kan man få endast ett banfel fastän flera än en del skulle stjälpa. föraren eller hunden stjälper eller söndrar hindret så att hindret inte kan utföras på rätt sätt hunden går förbi hindret hunden svänger bort från hindret och blir tvungen att återvända till hindret hunden hoppar snett över hindret hunden hoppar från sidan och kommer rätt ut hunden går över hindret hunden stannar framför hindret hunden stiger på en hinderdel eller mellan delarna en eller flera hinderdelar stjälper vid utförandet

14 14(21) (DELBART) DÄCK Öppningens diameter: cm Öppningens mittpunkt mätt från marken: maxi (L) 80 cm medi (M) och mini (S) 55 cm Däckets tjocklek: 8-18 cm Höjden på däcket skall kunna justeras. Fastsättningen och justeringen av däcket skall vara tryggt förverkligade; fasta eller styva fastsättningar godkänns inte. Maximala bredden på däckets ram är 150 cm. Mellan däcket och ramen skall det på båda sidorna lämna ett utrymme på minst 15 cm. Längden på hindrets stödfötter skall vara cirka en och en halv gånger längre än höjden till däckets övre kant från marken mätt när det aktuella däcket används i maxiklassen. Hindret skall vara stadigt och orörligt. Rekommenderas att man använder delbart däck. Delbara däcket blir obligatoriskt senast fr.o.m Vad gäller tjockleken på däcket och måtten på ramen följer man i nationella tävlingar övergångsregeln. Hunden hoppar genom däcket. föraren eller hunden stjälper eller söndrar hindret (inkl. delbart däck) så att hindret inte kan utföras på rätt sätt hunden går förbi hindret hunden svänger bort från hindret och blir tvungen att återvända till hindret hunden hoppar mellan däcket och ramen hunden stannar framför hindret hindret stjälper under utförandet delbara däcket öppnas när hunden utför hindret

15 15(21) KONTAKTHINDREN: A-HINDRET Bredd: minst 90 cm, får breda ut sig i nedre delen till 115 cm. Delens längd: cm. Höjd: 170 cm. A-hindret består av två delar/flatsidor som bildar formen av ett A. Toppen på hindret bildar en vinkel. A-hindret skall vara stabil och ytan får inte vara hal. På båda delarna fästs lister med jämna, ungefär 25 cm:s mellanrum, som förhindrar halkning och underlättar klättrandet. Listen får inte fästas närmare än 10 cm från kontaktområdets gräns. Listerna bör vara 20 mm breda och 5 10 mm höga, och de får inte ha vassa kanter. Krönet på A-hindret skall vid behov skyddas så att det inte är farligt för hunden. Nedre kanterna på A- hindret får inte vara vassa och kanterna skall säkras så att hundens tassar inte kan glida in under hindret. A- hindrets stödkonstruktioner får inte förhindra ett säkert placerande av tunneln under hindret. Kontaktområdet på båda delarna märks ut 106 cm från nedre kanten genom att ovansidan och sidorna målas med en färg som avviker från övriga hindret. Det rekommenderas att vitt, svart eller brunt inte används som färg på kontaktfältet. Vad gäller färgen på kontaktfältet följer man i nationella tävlingar övergångsregeln. Elektroniska kontaktfält är tillåtna. När hunden stiger upp på hindret vidrör den med minst en tass eller del av tassen kontaktfältet på uppfarten, går över hindret och när den avlägsnar sig från hindret vidrör den med minst en tass eller del av tassen nedfartens kontaktfält. föraren eller hunden stjälper eller söndrar hindret så att hindret inte kan utföras på rätt sätt hunden går förbi hindret hunden svänger bort från hindret och blir tvungen att återvända till hindret hunden avlägsnar sig från hindret förrän den helt har överskridit krönet hunden stannar framför hindret hunden passerar ett kontaktfält utan att vidröra det med minst en tass eller del av tassen

16 16(21) BALANSBOM Höjd: cm Bredd: 30 cm Delarnas längd: cm Balansbommen skall vara stabil och ytan får inte vara hal. På båda sluttande delarna fästs lister med jämna, ungefär 25 cm:s mellanrum, som förhindrar halkning och underlättar klättrandet. Listen får inte fästas närmare än 10 cm från kontaktområdets gräns. Listerna bör vara 20 mm breda och 5 10 mm höga, och de får inte ha vassa kanter. Nedre kanterna på balansbommen får inte vara vassa och kanterna skall säkras så att hundens tassar inte kan glida in under hindret. Balansbommens stödfötter får inte skjuta upp över bommens yta. Balansbommens fötter och övriga stödkonstruktioner får inte förhindra ett säkert placerande av tunneln under hindret. Kontaktområdet på de sluttande delarna märks ut 90 cm från nedre kanten genom att ovansidan och sidorna målas med en färg som avviker från övriga hindret. Det rekommenderas att vitt, svart eller brunt inte används som färg på kontaktfältet. Vad gäller höjden och längden på balansbommen samt färgen på kontaktfältet följer man i nationella tävlingar övergångsregeln. Elektroniska kontaktfält är tillåtna. När hunden stiger upp på hindret vidrör den med minst en tass eller del av tassen kontaktfältet på uppfarten, går över hindret och när den avlägsnar sig från hindret vidrör den med minst en tass eller del av tassen nedfartens kontaktfält. föraren eller hunden stjälper eller söndrar hindret så att hindret inte kan utföras på rätt sätt hunden går förbi hindret hunden svänger bort från hindret och blir tvungen att återvända till hindret hunden avlägsnar sig från hindret förrän den är helt på nedfarten hunden stannar framför hindret hunden passerar ett kontaktfält utan att vidröra det med minst en tass eller del av tassen

17 17(21) GUNGBRÄDA Bredd: 30 cm Längd: cm Höjd: Höjden 60 cm mätt från mitten av gungbrädans ovansida Gungbrädan skall vara stabil och dess yta får inte vara hal. Lister som förhindrar halkning godkänns dock inte. Kontaktområdet på brädans båda ändor märks ut 90 cm från nedre kanten genom att ovansidan och sidorna målas med en färg som avviker från övriga hindret. Det rekommenderas att vitt, svart eller brunt inte används som färg på kontaktfältet. Gungbrädan skall vara rätt balanserad: den får inte gunga över för fort och inte för långsamt, och små hundar skall kunna få den att gunga över utan problem. Gungbrädans axel får inte vara belägen lägre än 10 cm mätt från gunganbrädans yta. Nedre kanterna på gungbrädan får inte vara vassa och kanterna skall säkras så att hundens tassar inte kan glida in under hindret. Vad gäller längden, höjden och färgen på gungbrädan samt axelns placering följer man i nationella tävlingar övergångsregeln. Elektroniska kontaktfält är tillåtna. Kontroll: Den ända på gungbrädan som svänger ner skall slå mot marken 2-4 sekunder från det att en vikt som väger ett (1) kilogram satts på den del som svänger ner; i annat fall skall gungbrädan justeras. Justerandet av gungbrädan skall vara så okomplicerat som möjligt. Gungbrädan skall också återvända till utgångsläget inom 2 4 sekunder. Obs. i internationella tävlingar använder man sig av gungbräda som justerats enligt FCI s agilityregler. När hunden stiger upp på hindret vidrör den med minst en tass eller del av tassen kontaktfältet på uppfarten, går över hindret och när den avlägsnar sig från hindret vidrör den med minst en tass eller del av tassen nedfartens kontaktfält. Gungans nedsvängande del skall vidröra marken innan hunden avlägsnar sig från gungan. föraren eller hunden stjälper eller söndrar hindret så att hindret inte kan utföras på rätt sätt hunden går förbi hindret hunden svänger bort från hindret och blir tvungen att återvända till hindret hunden avlägsnar sig från hindret innan den helt har passerat mittpunkten hunden stannar framför hindret hunden passerar ett kontaktfält utan att vidröra det med minst en tass eller del av tassen hunden avlägsnar sig förrän gungans nedsvängande del slagit ner i marken

18 18(21) ÖVRIGA HINDER: SLALOM Antalet slalomkäppar är 12 Käpparnas höjd: cm Käpparnas tjocklek: 3 5 cm Slalomkäpparna skall vara styvaktiga, och de skall stå på ett avstånd av 60 cm från varandra (fria mellanrummet). Slalomkäpparna skall vara av trä eller annat säkert syntetiskt material (metall rekommenderas inte). Obs. användande av metallkäppar i slalom i internationella tävlingar är förbjudet. Käpparnas ställning skall vara stadig och säker. Ställningens fötter skall inte vara placerade på den rutt som hunden tar när den utför hindret enligt reglerna. Ställningens maximala tjocklek är 8 mm och maximala bredd 8 cm. Vad gäller måtten på ställningen följer man i nationella tävlingar övergångsregeln. Hunden påbörjar slalom så att den första käppen lämnar på hundens vänstra sida, och utför alla käppar i rätt ordningsföljd och avslutar slalom så att den sista käppen lämnar på hundens högra sida. Varje fel början är vägran. I slalom kan man få endast ett banfel om man går förbi ett käppmellanrum. föraren eller hunden stjälper eller söndrar hindret så att hindret inte kan utföras på rätt sätt hindret måste avslutas på rätt sätt, annars diskvalificeras hunden på nästa hinder hunden utför slalom tillbaka mer än två käppmellanrum hunden går förbi hindret hunden svänger bort från hindret och blir tvungen att återvända till hindret hunden påbörjar slalom fel hunden stannar framför hindret hunden går förbi ett käppmellanrum

19 19(21) BORD Höjd maxi (L) 60 cm medi (M) och mini (S) 35 cm Bordets yta skall vara minst 90 x 90 cm och högst 120 x 120 cm. Bordet skall vara stadigt och ytan får inte vara hal. En sensor för elektronisk tidtagning som ger en tydlig ljudsignal efter 5 sekunder kan installeras eller fästas på bordets yta. Ett område på 10 cm från kanten skall då vara utan den elektroniska tidtagningens sensorer. Bordets hörn får inte vara farliga för hunden. Bordets stödkonstruktioner får inte förhindra hunden från att gå under bordet. Bordets sidolist bör till färgen skilja sig från bordets yta. Hunden stiger upp på bordet från de sidor som är närmast riktningen för utförandet och hålls på bordet den tid som krävs. Hunden skall vara fem (5) sekunder på bordet. Ställningen kan variera under utförandet men hunden skall hållas på bordet hela tiden. Tidtagningen startar genast då hunden stigit upp på bordet. Tiden på bordet skall mätas elektroniskt med en sensor eller med en skild elektronisk tidräknare som används av domaren. Agilitydomaren meddelar före tävlingen startar på vilket sätt tiden räknas. Om hunden avlägsnar sig från bordet före räknandet har avslutas och domaren gett lov så skall den återvända upp på bordet och räknandet börjar om från början. Hunden kan stiga upp på bordet från tre olika håll (antingen A, B eller C). Ifall hunden går förbi bordet, kryper under det eller avlägsnar sig från bordet innan tiden som krävs gått ut kan den stiga upp på bordet från vilket håll som helst (antingen A, B, C eller D). föraren eller hunden stjälper eller söndrar hindret så att detta inte kan utföras på rätt sätt hunden avlägsnar sig från bordet före tiden som krävs gått ut och återvänder inte; hunden diskvalificeras då på nästa hinder föraren startar den elektroniska tidtagningen hunden går förbi hindret hunden svänger bort från hindret och blir tvungen att återvända till hindret hunden går under hindret hunden stannar framför hindret hunden avlägsnar sig från bordet före tiden gått ut

20 20(21) RUND TUNNEL Inre diameter: 60 cm Längd: 3-6 m Tunneln skall vara böjlig så att den kan bilda en eller flera böjar. I tävlingar rekommenderas det att man inte använder svarta tunnlar. Man skall säkra att tunneln hålls på plats och i rätt form. Hunden går genom tunneln. föraren eller hunden stjälper hindret så att hindret inte kan utföras på rätt sätt hunden går förbi hindret hunden svänger bort från hindret och blir tvungen att återvända till hindret hunden hoppar eller går över hindret hunden tränger in endast lite i tunneln och drar sig tillbaka hunden stannar framför hindret finns inte PLATT TUNNEL Ingång: Höjd: 60 cm Bredd: cm Längd: 90 cm Den egentliga tunneldelen är gjord av ett flexibelt material. Längd: cm Diameter: cm Ytan på botten i ingången i platta tunneln får inte vara hal. På kanten till ingångsöppningen skall skyddsmaterial användas. Man skall säkra att platta tunnelns välvda del hålls på plats. Om möjligt skall tunneldelens utgångsöppning kunna fästas vid underlaget med kilar. Fästpunkterna skall vara högst 50 cm från varandra. Hunden går genom tunneln. föraren eller hunden stjälper hindret så att hindret inte kan utföras på rätt sätt hunden går förbi hindret hunden svänger bort från hindret och blir tvungen att återvända till hindret hunden hoppar eller går över hindret hunden tränger in endast lite i tunneln och drar sig tillbaka hunden stannar framför hindret finns inte ÖVERGÅNGSREGEL

21 21(21) De skilt omnämnda ändringarna på hindrena skall göras under övergångsperioden före nästa uppdatering av FCI s regler d.v.s. senast före ÄNDRINGAR I AGILITYDOMARENS DIREKTIV Ändringar i direktivet bekräftas av Kennelklubben på förslag från FIAGI s styrelse.