RIKSANTIKVARIEÄMBETET ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV) Kvarteret Krogen

Transkript

1 Kvarteret Krogen 1 RIKSANTIKVARIEÄMBETET ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV) UV ÖST RAPPORT 2010:17 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 1 OCH 2 Kvarteret Krogen Inför ny detaljplan av kv Krogen 16 och 26 Efterreformatorisk stadsbebyggelse inom kvarteret Krogen Norrköpings stad och kommun Östergötlands län Dnr Johan Stenvall

2 2 Kvarteret Krogen

3 Kvarteret Krogen 3 RIKSANTIKVARIEÄMBETET ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV) UV ÖST RAPPORT 2010:17 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 1 OCH 2 Kvarteret Krogen Inför ny detaljplan av kv Krogen 16 och 26 Efterreformatorisk stadsbebyggelse inom kvarteret Krogen Norrköpings stad och kommun Östergötlands län Dnr Johan Stenvall

4 4 Kvarteret Krogen Riksantikvarieämbetet Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV) UV Öst Roxengatan 7, Linköping Tel Fax e-post e-post Omslagsbild Del av undersökningsområdet med schakt 213 i förgrunden. I en del av kvarteret ligger den gamla Karl-Johanskolan vilken kommer att finnas kvar. Foto Johan Stenvall. Grafisk form Britt Lundberg Grafik Lars Östlin Utskrift UV Öst, Linköping 2010 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L 1999/ Riksantikvarieämbetet UV Öst Rapport 2010:17 ISSN

5 Kvarteret Krogen 5 Innehåll 7 Sammanfattning 7 Bakgrund 9 Kulturmiljö och topografi 9 Syfte 12 Frågeställningar 12 Metod och genomförande 12 Resultat 13 Åtgärdsförslag 14 Referenser 14 Litteratur 14 Arkiv 14 Kartor 15 Administrativa uppgifter 16 Bilaga 1. Beskrivning, konstruktioner Norrköping Motala Motala ström Vadstena Svartån Linköping Söderköping Skänninge Stångån Mjölby Fig 1. Karta över Östergötland med platsen för utredningsområdet markerad.

6 6 Kvarteret Krogen Fig 2. Utdrag ur analoga Gröna kartan med utredningsområdet markerat. Skala 1:

7 Kvarteret Krogen 7 Arkeologisk utredning, etapp 1 och 2 Kvarteret Krogen Sammanfattning Riksantikvarieämbetet, UV Öst, utförde under november 2008 en arkeologisk utredning, etapp 1 och 2, inom kv Krogen 16 och 26, Norrköpings stad och kommun, Östergötland. Undersökningen föranleddes av att Norrköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, planerar för en ny detaljplan för kvarteret och omfattar nybyggnation av bostäder samt en garageanläggning. Inom fastigheten ligger även den gamla Karl-Johanskolan som kommer att stå kvar men inrymma andra aktiviteter. Den arkeologiska utredningen, etapp 1, bestod i arkivstudier och att ta fram de äldre stadskartorna över området för att om möjligt veta vilka lämningar som kunde förväntas i kvarteret. Området ligger strax utanför den förmodade gränsen för Norrköpings medeltida stadslager, RAÄ 96. Det är däremot känt att den efterreformatoriska bebyggelsen bör ha funnits här och att alldeles intill ska en av stadens tullar ha legat, Norrtull. Stadsgränsen ska vid denna tid ha haft ett tullstaket och senare en tullmur. Denna gräns bör ha korsat kv Krogen enligt det äldre kartmaterialet. Den arkeologiska utredningen, etapp 2, bestod i att tio sökschakt togs upp där så var möjligt i kvarteret (fig 3). I väster står den gamla skolbyggnaden; norrut och österut finns ett antal fullvuxna almar varför dessa ytor inte undersöktes. I sex av schakten påträffades lämningar av bebyggelserester från talen. Dessa bebyggelserester har alla kunnat identifieras med bebyggelse markerad på stadskartan från 1879 (fig 4 och 5). Alla schakt grävdes bitvis ned till orörd mark men inga äldre lämningar kunde konstateras. Förmodligen kan någon eller några av byggnaderna vara äldre än 1800-talet, men detta kunde inte med säkerhet avgöras. I övriga schakt påträffades inga bebyggelselämningar utan endast utfyllnadsmassor och rester efter en grusad plan som har tolkats vara den äldre skolgården. Schakt 205 innehöll en större grop som var minst 1,7 m djup och fyllningen bestod av raseringsmassor i form av tegel och byggnadsrester. Denna grop ligger ungefär i linje med den äldre stadsgränsen vilket alltså skulle kunna vara rester efter denna. Detta kunde dock inte avgöras. Inga förhistoriska, medeltida eller lämningar från tiden före stadsplaneändringen på 1640-talet påträffades i något av schakten. Inga ytterligare arkeologiska åtgärder föreslås. Bakgrund Den arkeologiska utredningen, etapp 1 och 2, föranleddes av att Norrköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, planerar för nybyggnation av bostäder inom kv Krogen 16 och 26, Norrköpings stad och kommun, Östergötland. På grund av att undersökningsområdet ligger i närheten av RAÄ 96, som är Norrköping stads medeltida stadslager, har Länsstyrelsen i Östergötland inkommit med ett förfrågningsunderlag för en arkeologisk utredning etapp 1 och 2.

8 8 Kvarteret Krogen / Utredningsområde Sökschakt 0 20 m Skala 1: 600 Fig 3. Utdrag ur Norrköpings kommuns ortofoto av innerstaden med utredningsområdet och sökschakt markerade. Skala 1:500.

9 Kvarteret Krogen 9 Kvarteret Krogen ligger i stadsdelen Nordantill, mellan platsen för den gamla tullen, Norrtull, och nuvarande Folkparken. Inom kvarteret ligger en byggnad som tidigare varit en skola, Karl-Johanskolan, men som idag inrymmer andra aktiviteter. Övriga delar av kvarteret utgörs av en grusad parkering och mot de yttre delarna grönytor som innehåller flera fullvuxna träd. Det nu aktuella undersökningsområdet är cirka 8500 m 2 stort och av detta utgörs cirka 600 m 2 av den nuvarande byggnaden. Kulturmiljö och topografi Under 1600-talets första hälft planerades en omfattande stadsreglering i Norrköping. Inför denna upprättades en karta över det befintliga gatunätet daterad Kartan visar till största delen tomma kvartersfigurer men vad dessa innehöll i form av bebyggelse vet vi mycket lite om. Efter den stora stadsbranden 1655 började staden regleras på allvar och gatu- och kvartersnätet ordnades i vinkelräta formationer. På grund av detta är det ytterst lite i dagens kartbild som överensstämmer med 1640-års karta och den medeltida utformningen av Norrköping. Än idag kallas området norr om kv Krogen Norrtull och det är inom detta område som den norra tullporten i staden ska ha legat. Från skriftliga källor vet vi att fram till 1600-talets mitt är staden omgärdad av ett tullstaket och senare en tullmur, vilken krävt byggnadsställningar vid anläggandet (Ahlberg 2005:510). Både närheten till Norrtull och kvartersnamnet Krogen tyder på att det nu aktuella området skulle kunna innehålla både rester av byggnader i anslutning till tullporten och rester från tullstaketet och/eller tullmuren. Det verkar rimligt att lämningar från tiden 1500-tal och framåt kan finnas inom området. Ingenting tyder på att den medeltida staden sträckt sig hit ut, men området inom nuvarande stadsbebyggelsen har nyttjats alltsedan stenåldern. Höjden över havet, m, indikerar att lämningar från bronsålder och framåt kan finnas inom kvarteret. Mot norr angränsar kvarteret till en lindallé vilken är statligt byggnadsminne, RAÄ 126. Norrköpings stads medeltida stadslager, RAÄ 96, har konstaterats cirka m öster och söder om kvarteret. Inom den nuvarande kvartersgränsen har inga arkeologiska undersökningar gjorts utfördes en arkeologisk förundersökning i Slottsgatan, alldeles söder om kv Krogen, inför ny optokabelnedläggning (Sundberg 2001). Vid denna undersökning konstaterades endast yngre odlingslager närmare centrum, resterande delar var utschaktade. Syfte Syftet med den arkeologiska utredningen, etapp 1 och 2, var att fastställa om utredningsområdet innehåller fast fornlämning som kan komma att beröras av exploateringen. De eventuella lämningarna kommer att, om möjligt, beskrivas avseende karaktär, datering och utbredning. Fornlämningen skulle även, om möjligt, avgränsas inom ramen för den arkeologiska utredningen, etapp 2. Resultatet av den arkeologiska utredningen etapp 1 och 2 ska kunna användas som ett fullgott underlagsmaterial i en fortsatt besluts- och planeringsprocess. Utredningens resultat presenteras i denna rapport.

10 10 Kvarteret Krogen / A201 S200 S202 A203 S204 S205 A206 S207 A209 A208 A211 S231 A223 A224 A233 A232 A222 A219 A217 S221 S212 A218 A215 S210 A214 A216 A230 A227 A226 A228 S213 Utredningsområde Sökschakt X Y m Skala 1: 600 Lager Grop Ränna Tegelkonstruktion Husgrund Stenläggning Y Fig 4. Utdrag ur plankarta med schakt som innehöll bebyggelselämningar. Skala 1:200.

11 Kvarteret Krogen 11 / Gata markerad på 1640-års karta 212 Utredningsområde 1640-års stadskarta, rektifierad 0 25 m Skala 1: 800 Fig 5. Utdrag ur 1879-års stadskarta över Norrköping med utredningsområdet markerat. De röda linjerna är hus-, gatu- och kvartersmarkeringar från 1640-års stadskarta som rektifierats. Skala 1:800.

12 12 Kvarteret Krogen Frågeställningar Inför utredningen var det känt att Norrköpings medeltida stadslager förmodligen inte sträcker sig ända ut till Norrtull. Däremot finns kartmaterial från 1640-talet och fram åt, och på dessa finns bebyggelse antingen mycket nära kvarteret eller inom kvartersmarken. Därav var en naturlig frågeställning vilken typ av bebyggelse finns i kvarteret, från vilka tidsåldrar och kan denna identifieras med hjälp av äldre kartor? Norrköpings stadsplan genomgick stora förändringar efter stadsbranden Staden lades härefter ut i ett rutnätsliknande mönster. Innan denna förändring tyder kartan från 1640 på att staden med stor sannolikhet präglats av den medeltida stadens mönster med oregelbundna kvartersområden och gatunät. En fråga var således om utredningen kunde ge klarhet i om det funnits någon bebyggelse här före den stora stadsbranden. Kartan från 1640 indikerar att det funnits en väg genom kvarteret och alldeles i närheten finns ett par byggnader utritade (fig 5). Det äldre kartmaterialet visar att stadens gräns förmodligen sträckt sig genom kvarteret och i närheten ska också en av stadens tullar ha funnits, Norrtull. Området ungefär där dagens rondell ligger, alldeles norr om kvarteret, kallas idag också för Norrtull. En ytterligare fråga var om den äldre stadsgränsen och om stadens norra tull skulle kunna synas vid undersökningen. Metod och genomförande Den arkeologiska utredningen, etapp 1, bestod i arkivstudier och att ta fram de äldre stadskartorna över området för att om möjligt veta vilka lämningar som kunde förväntas i området. Även en sammanställning av den kända fornlämningsbilden och tidigare undersökningar gjordes för att om möjligt hitta ytterligare information. Den arkeologiska utredningen, etapp 2, utfördes med grävmaskin. Sökschakt förlades främst inom de nuvarande parkeringsytorna. I ytterkant av kvarteret finns fullvuxna träd och efter beaktande av rotsystemen och hur tätt träden stod bestämdes att inga schakt skulle förläggas här. Schaktningen utfördes skiktvis ned till den nivå där eventuella konstruktioner fanns eller andra lämningar påträffades. Framrensning skedde med handredskap. Bitvis grävdes alla schakt ned till orörd mark vilket i norra änden påträffades cirka 2 m från dagens markyta (fyllnadsmassor) och i dess västra del endast cirka 0,3 0,4 m från dagens markyta. Schakt och påträffade lämningar mättes in med D-GPS och dokumentationsmaterialet registrerades i RAÄ UV:s digitala dokumentationssystem Intrasis ( Dokumentationsmaterialet utgörs av beskrivningar av konstruktioner och digitalfoton. Resultat Tio schakt grävdes inom undersökningsområdet (fig 3). De flesta schakt innehöll någon form av lämningar. Schakt 204 var dock helt utan spår av lämningar och orörd undergrund i form av moig sand påträffades cirka 0,3 0,4 m från dagens markyta. I schakt 200, 202 och 205 påträffades utfyllnadsmassor som planat ut kvarteret i dess nordöstra del. Här har den ursprungliga topografin varit mer sluttande och den går att se än idag alldeles utanför kvartersmarken. Utfyllnadslagret uppgår till omkring 2 m i kvarterets nord östra hörn. Här påträffades också rester av en grusad plan samt en rännsten (A203 och 206) som tolkades tillhöra den gamla skolgården.

13 Kvarteret Krogen 13 I övriga schakt påträffades lämningar efter byggnader, både i form av stengrunder och byggnader murade i tegel (fig 4). Likaså påträffades rester efter stenlagda gångar och gårdsplaner års stadskarta över Norrköping är mycket detaljerad. Här finns de flesta av stadens hus dokumenterade och utritade. Denna karta låg till grund för vår tolkning av de påträffade byggnaderna men självfallet finns möjligheten att byggnaderna både är något yngre och något äldre. Däremot passade de flesta grundmurar, tegelkonstruktioner, gångar och rester efter gårdsplaner in i 1879-års stad på ett tydligt sätt. En tolkning och beskrivning av de olika påträffade byggnaderna finns i bilaga 1. Alla schakt grävdes åtminstone bitvis ned till orörd undergrund för att om möjligt fånga in eventuella äldre lämningar i form av spår efter äldre bebyggelse, före 1655 års brand. Likaså eftersöktes spår efter vägen som kan ha korsat genom kvarteret och spår efter stadsgränsen och tullen (fig 5). Dessutom ligger kvarteret på höjder över havet som innebär att förhistoriska lämningar från de flesta tidsperioder kan finnas. Inga förhistoriska lämningar kunde konstateras. Inte heller några spår efter den på 1640-års karta utritade vägen, eller några bebyggelselämningar från 1600-talet eller äldre hittades i kvarteret. Inga spår efter den norra tullen, Norrtull, kunde konstateras och om man får tro kartmaterialet ligger förmodligen själva tullområdet något nordöst om nuvarande kv Krogen 16 och 26. Vad gäller den forna stadsgränsen så är den enligt kartmaterialet från 1700 och 1800-talen förhållandevis fast i stadens norra delar (lantmateriet.se). Kvarteret Krogen finns markerat från 1700-talet och framåt. Kvarteret Planket alldeles söder om det nu aktuella kvarteret, kanske vittnar om att detta varit stadens gräns och likaså att gränsen under någon tid markerats med en träkonstruktion. Det är inte ovanligt att en gränsmarkering eller staket kallas plank (jfr t ex Fritz 1984). Gränsen korsar kvarteret Krogen i SV NO-riktning enligt kartmaterialet och det är förmodligen denna gräns som även finns markerad på 1879 års karta (fig 5). Det norra långa vinkelhuset på tomt 162 enligt 1879 års karta påträffades. Det bestod av en stengrund som kunde följas i schakt 207, 221 och 231. I schakt 231 fanns ett tydligt hörn av byggnaden, A233. Detta hus ligger helt i linje med den gamla stadsgränsen om detta resonemang är riktigt. Under någon period ska stadsgränsen ha varit konstruerad med en mur (Ahlberg 2005:510). Således är det alltså möjligt att delar av husgrunden kan vara rester av den i skrift nämnda tullmuren som byggdes upp runt staden. Det är vanligt att man återanvänder eller bygger vidare på gamla konstruktioner om de fortfarande är i brukbart skick. Den nu aktuella undersökningen gav dock endast indikationer på att grundstenarna tillhörde byggnaden. Åtgärdsförslag Då alla påträffade bebyggelselämningar har kunnat identifieras på kartmaterial från talen och likaså finns med i nedteckningar och dokumentation av Norrköpings bebyggelse från talen föreslås inga ytterligare arkeologiska åtgärder. Ansökan om tillstånd enligt Lag (1988:950) om kulturminnen m m ställs till Länsstyrelsen, vilka beslutar i ärendet. Linköping i mars 2010 Johan Stenvall

14 14 Kvarteret Krogen Referenser Litteratur Ahlberg, N Stadsgrundningar och planförändringar. Svensk stadsplanering Diss. Uppsala : Sveriges lantbruksuniversitet, Fritz, B Föreningen Gamla Vadstena Småskrifter nr 29. Vadstenas grop och plankor staden medeltida befästningsverk. Sundberg, K Schakt i Slottsgatan. Arkeologisk förundersökning. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Rapport UV Öst 2001:45. Arkiv Fornminnesregistret: Lantmäteriet: Kartor Kartmaterialet finns att tillgå dels på Lantmäteriets hemsida: och dels via Norrköpings kommuns hemsida: kskontor/kommunservice/stadsarkiv/forskning/kartor/

15 Kvarteret Krogen 15 Administrativa uppgifter Län: Östergötland Landskap: Östergötland Kommun: Norrköping Socken: Norrköping Plats: Kv Krogen 16 och 26 Undersökningens mittpunkt: X , Y Koordinatsystem: RT90, 2,5 gon V Höjdsystem: RH70 Riksantikvarieämbetet dnr: Länsstyrelsen dnr: Länsstyrelsen beslutsdatum: 10 oktober 2008 Projektnummer: Intrasisprojekt: O Rapportnummer: 2010:17 Ansvarig arkeolog: Johan Stenvall Grävmaskinist: Anders Pettersson, Östgötafrakt Beställare: Länsstyrelsen Östergötland Kostnadsansvarig: Norrköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret Undersökningstid: november 2008 Undersökt yta: 146 löpmeter Arkivhandlingar: Denna rapport och digitala bilder Fynd: Ej tillvaratagna

16 16 Kvarteret Krogen Bilaga 1. Beskrivning, konstruktioner Konstruktion Ingående Anr Beskrivning 1879-års karta Del av husgrund A232 Nedgrävning, fylld med raseringsmassor från hus med en del grundstenar. Tomt 164 Tolkades vara gavel från andra huset inom tomt 164. Del av husgrund A208, 209, Kallmurade grundstenar till hus. Stenar i storleksordningen cirka 0,5 m. Tomt , 223, 233 Tolkades vara norra yttervägg och gavel till norra huset på tomt 162. Stenläggning/ A226, 227, Yttre begränsning på kullerstensläggning eller gårdsplan mellan tomt 162 och 164. Tomt gårdsplan 228, 230 Del av husgrund A215, 217, Grundstenar till ytterväggar av hus. Stenar i storleksordningen 0,5 0,7 m. Tomt , 219 Stenar är yttre begränsningar på tredje hus inom tomt 160. Stenläggning/ A214 Stenläggning med tuktad sten. På ömse sidor om denna fanns också Tomt gårdsplan kullerstensläggningar, ca 1 2 m breda. Tolkades vara delar av gårdsplan/gång mellan husen på tomt 158 och 160. Del av husgrund A216 Tegelmurad vägg, ev källarvägg. Skiften kunde räknas till och botten var osäker. Tomt 160 Vid 1,5 m djup avbröts grävning pga rasrisk. Tolkades vara yttervägg av hus närmast gatan inom tomt 160. Tegelkonstr. A211 Murad tegelkonstruktion, ev spismursfundament. Linjen A211 representerar dess Tomt södra begränsning. Tolkades höra till något av husen inom tomt 158 eller 154. Rännsten A203, 206 Rännsten bestående av tre rader huggen sten med försänkt ränna i mitten. Ligger i nivå med den gamla skolgårdsplanen. Gårdsplan A201 Den äldre grusade gårdsplanen till skolan bestående av ett cirka 0,05 m tjockt gruslager.

17 Kvarteret Krogen 17

18 18 Kvarteret Krogen ISSN