Kallelse till Kommunstyrelsen

Transkript

1 KOMMUNSTYRELSEN KALLELSE SIDA 1 (3) Kallelse till Kommunstyrelsen Tid Onsdag den 27 januari 2016, klockan 13:00 Plats A-salen Ärenden Diarienummer 0 Upprop och val av justerare 1 Godkännande av föredragningslistan 2 Övergripande överenskommelse med Migrationsverket om mottagande av asylsökande barn utan legal vårdnadshavare i Sverige, s.k. ensamkommande barn (KF) - Socialnämndens remissvar senare 3 Förslag om viss begränsning av socialnämndens rätt att besluta om avtal för år 2016 när det gäller flyktingoch invandrarfrågor (KF) KS-2015/ Överenskommelse om anordnande av boende för asylsökande barn utan legal vårdnadshavare i Sverige (KF) Socialnämndens remissvar senare KS-2015/ Personalpolicy för Huddinge kommun (KF) KS-2015/ Genus och mångfaldsgranskning av läromedel - svar på motion väckt av Nujin Alacabek Darwich (V), Erica Stensson (V), Sonia KS-2015/

2 KOMMUNSTYRELSEN KALLELSE SIDA 2 (3) Benavente (V) och Madeleine Johansson (V) (KF) 7 Öka likvärdighet och kunskapsresultat med strategier för läsfrämjande i Huddinges förskolor och skolor - svar på motion väckt av Sara Heelge Vikmång (S), Anneli Sjöberg (S) och Eeva Laine (S) (KF) KS-2015/ Projekt för lokal odling - svar på motion väckt av Marica Lindblad (MP), Peter Johansson (MP), Birgitta Ljung (MP), Åke Wickberg (MP), Zaire Kanat Yildirim (MP) och Marianne Broman (MP) - (SBU 13/1) (KF) KS-2015/ Beslut att anta parkeringsprogram för Huddinge kommun samt uppdrag att ta fram handlingsplan för parkering - (SBU 13/1) (KF) KS-2014/ Avtal om ändring och tillägg till ramavtal mellan Huddinge kommun och Espa Invest Oy rörande del av fastigheten Kvadraten 3 i Kungens kurva i Huddinge - (SBU 13/1) (KF) KS-2015/ Tilläggsavtal till ramavtal mellan Huddinge kommun och Seniorgården AB rörande Mjölner 4 m.fl. inom kommundelen Stuvsta - (SBU 13/1) (KF) KS-2015/ Mark- och exploateringsavtal mellan Huddinge kommun och Huge Fastigheter AB rörande idrottshall på del av fastigheterna Glömsta 4:17 och 4:18 inom kommundelen Flemingsberg - (SBU 13/1) (KF) KS-2015/ Redovisning av bisysslor på kommunstyrelsens förvaltning 2015 KS-2015/ Detaljplan för del av Glömsta 4:17 m fl. beslut om antagande - (SBU 13/1) KS-2015/

3 KOMMUNSTYRELSEN KALLELSE SIDA 3 (3) 15 Samrådsunderlag för ombyggnad av befintlig 70 kv-ledning mellan Gullarängen och Holmenstorp i Huddinge kommun - svar på remiss från Vattenfall AB - (SBU 13/1) KS-2015/ Upphandling av entreprenör för byggande av allmänna anläggningar inom detaljplan för Förbifart Stockholm - (SBU 13/1) KS-2015/ Valärenden KS-2016/ Delgivningar till kommunstyrelsens sammanträde den 27 januari 2016 KS-2015/ Anmälan av delegationsbeslut till kommunstyrelsens sammanträde den 27 januari 2016 KS-2015/ Information om bokslutskommuniké Handlingar läggs på bordet Huddinge den 15 januari 2016 Daniel Dronjak Ordförande Maria Sundblad Sekreterare

4 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (2) HANDLÄGGARE Björkbacka, Per-Erik Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se Kommunstyrelsen Förslag om viss begränsning av socialnämndens rätt att besluta om avtal för år 2016 när det gäller flyktingoch invandrarfrågor Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Uppdraget till socialnämnden att på Huddinge kommuns vägnar besluta i flyktingoch invandrarfrågor enligt 1 i socialnämndens reglemente (HKF 7000) ska för år 2016 gälla med följande begränsning: Socialnämnden äger för år 2016 inte rätt att träffa överenskommelser med Migrationsverket och Länsstyrelsen i Stockholms län angående 1. anordnande av boende för asylsökande barn utan legal vårdnadshavare i Sverige, s.k. ensamkommande barn, samt 2. mottagande och bosättning av nyanlända invandrare. Sammanfattning Enligt 1 i socialnämndens reglemente (HKF 7000) finns bl.a. följande delegation från kommunfullmäktige till socialnämnden: Flykting- och invandrarfrågor Socialnämnden skall svara för a) flyktingoch invandrarfrågor inklusive uppgifter för socialnämnden enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl., samt b) frågor som ankommer på kommunen enligt lagen (1992:1068) om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar. c) frågor som ankommer på kommunen enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare samt med stöd av denna lag utfärdade statliga förordningar. Från Migrationsverket och Länsstyrelsen i Stockholms län har inkommit förslag till överenskommelser enligt följande: 1. Överenskommelse om anordnande av boende för asylsökande barn utan legal vårdnadshavare i Sverige, s.k. ensamkommande barn, samt POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

5 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (2) 2. Överenskommelse avseende mottagande och bosättning av nyanlända invandrare. Socialnämnden har i beslut den 16 december 2015 föreslagit kommunfullmäktige besluta att nämnden för år 2016 inte ska äga rätt att träffa överenskommelser med Migrationsverket och Länsstyrelsen i Stockholms län angående 1. anordnande av boende för asylsökande barn utan legal vårdnadshavare i Sverige, s.k. ensamkommande barn, samt 2. mottagande och bosättning av nyanlända invandrare. Förvaltningens synpunkter Kommunfullmäktige har till socialnämnden delegerat samtliga frågor rörande flyktingoch invandrarfrågor inklusive uppgifter för socialnämnden enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Enligt kommunallagen kan kommunfullmäktige när som helst återkalla ett delegeringsuppdrag, både generellt och för ett visst ärende. Mot denna bakgrund föreslår kommunstyrelsens förvaltning att beslut fattas i enlighet med socialnämndens förslag. Som en konsekvens av beslutet följer att fullmäktige har att fatta beslut om överenskommelser med Migrationsverket och Länsstyrelsen i Stockholms län i angivna frågor för år Vesna Jovic Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Per-Erik Björkbacka Kommunjurist Bilagor 1. Socialnämndens beslut den 16 december 2015, Social- och äldreomsorgsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 9 december 2015 Beslutet delges Socialnämnden

6 SOCIALNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Socialnämnden 16 december Paragraf Diarienummer SN-2015/ Förslag om ändring av socialnämndens reglemente (HKF 7000) Socialnämndens beslut Socialnämndens förslag till kommunfullmäktige Uppdraget till socialnämnden att på Huddinge kommuns vägnar besluta i flyktingoch invandrarfrågor enligt 1 i socialnämndens reglemente (HKF 7000) ska för år 2016 gälla med följande begränsning: Socialnämnden äger för år 2016 inte rätt att träffa överenskommelser med Migrationsverket och Länsstyrelsen i Stockholms län angående 1. anordnande av boende för asylsökande barn utan legal vårdnadshavare i Sverige, s.k. ensamkommande barn, samt 2. mottagande och bosättning av nyanlända invandrare. Överläggning I ärendet yttrar sig Gunilla Helmerson (M), Anneli Sjöberg (S). Efter detta förklaras överläggningen avslutad. Beslutet delges Kommunstyrelsen

7 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA SN-2015/ (2) HANDLÄGGARE Johan Andersson johan.andersson@huddinge.se Socialnämnden Förslag om ändring av socialnämndens reglemente (HKF 7000) Förslag till beslut Socialnämndens förslag till kommunfullmäktige Uppdraget till socialnämnden att på Huddinge kommuns vägnar besluta i flyktingoch invandrarfrågor enligt 1 i socialnämndens reglemente (HKF 7000) ska för år 2016 gälla med följande begränsning: Socialnämnden äger för år 2016 inte rätt att träffa överenskommelser med Migrationsverket och Länsstyrelsen i Stockholms län angående 1. anordnande av boende för asylsökande barn utan legal vårdnadshavare i Sverige, s.k. ensamkommande barn, samt 2. mottagande och bosättning av nyanlända invandrare. Beskrivning av ärendet Enligt 1 i socialnämndens reglemente (HKF 7000) finns bl.a. följande delegation från kommunfullmäktige till socialnämnden: Flykting- och invandrarfrågor Socialnämnden skall svara för a) flyktingoch invandrarfrågor inklusive uppgifter för socialnämnden enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl., samt b) frågor som ankommer på kommunen enligt lagen (1992:1068) om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar. c) frågor som ankommer på kommunen enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare samt med stöd av denna lag utfärdade statliga förordningar. För närvarande har socialnämnden från Migrationsverket och Länsstyrelsen i Stockholms län fått förslag till överenskommelser enligt följande: POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

8 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA SN-2015/ (2) 1. Överenskommelse om anordnande av boende för asylsökande barn utan legal vårdnadshavare i Sverige, s.k. ensamkommande barn, samt 2. Överenskommelse avseende mottagande och bosättning av nyanlända invandrare. Ordföranden i socialnämnden föreslår att beslut i dessa frågor för år 2016 ska fattas av kommunfullmäktige i stället för av socialnämnden. Detta förutsätter att kommunfullmäktige för år 2016 återtar delegationen till socialnämnden i nu berörd del. Anne Lundkvist Social- och äldreomsorgsdirektör Marianne Krook Bitr. social- och äldreomsorgsdirektör Bilagor Socialnämnden reglemente, HKF 7000 Beslutet delges Kommunstyrelsen Johan Andersson Utredare

9 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS2015/ (5) HANDLÄGGARE Henric Magnusson Kommunstyrelsen Förslag till ny personalpolicy för Huddinge kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Ny personalpolicy för Huddinge kommun enligt bilaga 1 till förvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 22 december 2016 antas. Ny personalpolicy träder ikraft den 1 mars Ny personalpolicy enligt bilaga 1 ersätter därigenom följande styrdokument som därmed upphör den 1 mars 2016: - Befintlig personalpolicy (KS-1996/893) - Chefspolicy (KS-1996/893) - Hälso- och friskvårdspolicy (KS 2003/688) - Lönepolicy (KS-2006/314) - Jämställdhets- och mångfaldspolicy (KS-2006/309) - Rehabiliteringspolicy (KS-2014/1312) - Arbetsmiljöpolicy (CSG ) Sammanfattning En ny personalpolicy föreslås som på ett samlat och övergripande sätt beskriver Huddinge kommuns personalpolitiska ställningstaganden. Dessa inkluderar gemensamma värden för att uppnå fastställd vision och målsättningar, syn och förväntningar på medarbetarskap och ledarskap, arbetsgivarerbjudande, arbetsmiljö samt jämställdhet och mångfald. Beskrivning av ärendet Personalpolitiken är ett medel för att uppnå Huddinge kommuns politiskt fastställda vision och målsättningar. Det strategiska målet Attraktiv arbetsgivare syftar till att säkerställa organisationens kompetensförsörjning, en viktig förutsättning för att kunna leverera goda resultat. Huddinge kommun har i dagsläget många styrande dokument i form av policys inom personalområdet vilket medför att det är svårt för nya medarbetare och chefer att få överblick. Flera av dessa har funnits under längre tid. Därutöver finns behov av att tydliggöra hur de gemensamma POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se HUDDINGE

10 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (5) värdena i form av kärnvärden, etisk kod och förvaltningsvis värdegrund hänger samman samt hur de bidrar till att uppnå vision och målsättningar. Därtill en summerande beskrivning av vad som kännetecknar ett modernt och aktivt ledarskap och medarbetarskap samt hur dessa hänger samman. Förslaget till ny, övergripande personalpolicy innefattar personalpolitiska ställningstaganden. Dessa inkluderar gemensamma värden för att uppnå vision och målsättningar, synen på medarbetarskap och ledarskap, arbetsgivarerbjudande, arbetsmiljö samt jämställdhet och mångfald. Remissinstansernas synpunkter Förskolenämnd, grundskolenämnd samt gymnasienämnd Utifrån likalydande remissförslag från förvaltningen är nämnderna positiva till förslaget då den nya personalpolicyn omfattar fler delar än tidigare och ger en samlad överblick över kommunens policys inom personalområdet. I detta förslag inkluderas också kommunens kärnvärden och etisk kod, samt förvaltningens värdegrund som viktiga delar i anställningen och i personalarbetet. Förvaltningen anser vidare att det är positivt att komplettera denna policy med handböcker och planer för de olika delar som denna policy omfattar för att ge stöd och handledning till medarbetare och chefer. Socialnämnd och äldreomsorgsnämnd Utifrån likalydande remissförslag från förvaltningen ser nämnderna en fördel i att de tidigare styrdokumenten ställts samman i ett samlat personalpolitiskt styrdokument. Policyn är såväl omfattande som övergripande vilket innebär att det behövs kompletterande riktlinjer, handlingsplaner, handböcker mm som stöd för att konkretisera policyns innehåll. Ett exempel på sådant stöd är den nya rehabiliteringshandboken, med anvisningar och checklistor under rehabiliteringsprocessen, som togs fram under våren Ett omfattande arbete kring gemensamma rutiner inom systematiskt arbetsmiljöarbete pågår och kommer att implementeras under hösten Kultur- och fritidsnämnd Kultur- och fritidsnämnden ser positivt på att flera olika policydokument samlas ihop och beskrivs i ett samlat dokument. Det blir tydligare och därmed lättare att ta till sig helheten i de olika delarna i kommunens värderingar inom personalområdet. Policyn är kortfattad, viljeinriktningen tydlig och den knyter an till kommunens visions och målbild, vilket är bra. Natur- och byggnadsnämnd

11 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (5) Natur- och byggnadsnämnden anser att Kommunstyrelsens förslag om personalpolicy ska antas då den bidrar till att Huddinge kommun, genom att vara en attraktiv arbetsgivare med en välfungerande verksamhet, uppnår politiskt fastställd vision och målsättningar. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen bedömer att föreslagen ny personalpolicy ger en samlad bild av de viktigaste personalpolitiska ställningstagandena inom personalområdet. Föreslagen ny personalpolicy ger vägledning till vidare arbete med medarbetarskap och ledarskap samt går i linje med kommunens vision, målsättningar, varumärke och arbetsgivarvarumärke. Formuleringar i förslaget till ny personalpolicy gällande bland annat förutsättningar, dialog, inflytande och kompetensutveckling har tillförts. Föreslagen ny personalpolicy följer de riktlinjer för övergripande styrdokument som är fastställd 2013, vilket i korthet innebär att en policy ska tjäna som vägledning inom det aktuella området, vilka allmänna mål som ska eftersträvas samt vilka värden som ska beaktas. En policy ska vara kortfattad och gälla tills vidare. Samverkan med fackliga organisationer har skett under flera tillfällen under tidsperioden januari till september 2015 inom ramen för samverkan samt MBL. I enlighet med vad som framkommit i remissförfarandet till nämnderna ska vidareutveckling av anvisningar och riktlinjer ske, exempel på detta arbete har skett under 2015 på arbetsmiljöområdet och inom rehabilitering, men behöver kompletteras med ytterligare riktlinjer/anvisningar inom andra områden. Nedan framgår nivåer för kommunövergripande ärenden inom personalområdet, från policy till anvisningar/instruktioner. Kommunstyrelsens arbetsutskott ges kontinuerlig information och uppföljning samt fattar beslut om strategiska dokument. Fortsatt utveckling av anvisningar/riktlinjer sker i enlighet med föreslagen personalpolicy. - KF: Personalpolicy, beslut - KS-AU: Information och uppföljning, beslut om strategiska dokument (exempel på dessa är strategisk plattform för arbetsgivarvarumärke, förmånsutbud och jämställdhets- och mångfaldsplan) - Tjänstemannanivå: Anvisningar/riktlinjer, däribland: o Systematiskt arbetsmiljöarbete

12 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (5) o o Löneanvisningar Rehabiliteringshandbok Återremittering samt förvaltningens kompletterande synpunkter Ärendet återremitterades till förvaltningen vid kommunstyrelsen för ytterligare beredning. Följande förändringar har genomförts efter ytterligare beredning: Medarbetarskap - I första stycket är en ny mening tillagd: I medarbetarskapet ingår att leva upp till de gemensamma värdena i form av kärnvärden, värdegrund och etisk kod. Arbetsmiljö och rehabilitering - Första styckets första mening ändrad till: Goda förutsättningar och en god arbetsmiljö främjar ett hållbart, säkert och långsiktigt arbetsliv med väl fungerande verksamheter som är i ständig utveckling. - Första styckets tredje mening ändrad till: Arbetsmiljöarbetet lever upp till arbetsmiljölagstiftningen och kännetecknas av samverkan, systematik, delaktighet, öppenhet och inflytande. - Tredje styckets första mening ändrad till: Det bedrivs ett aktivt och systematiskt arbete i syfte att främja hälsa och förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Jämställdhet och mångfald - I första stycket är en ny mening tillagd: Detta skapar möjligheter att ta tillvara organisationens samlade kompetens. Förvaltningen anser i övrigt att personalpolicyn bör hållas på en övergripande nivå, där synen och förväntningarna på medarbetarskap och ledarskap utgör bärande delar tillsammans med de gemensamma värdena, samt kompletteras med riktlinjer och anvisningar i enlighet med nämndernas remissvar. Avseende ytterligare förslag som har framkommit under den förnyade beredningen så återfinns delar av dessa i Jämställdhets- och mångfaldsplanen samt i några fall i centrala samverkansavtalsskrivningar från 2005.

13 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (5) Vesna Jovic Henric Magnusson Kommundirektör Personaldirektör Bilagor Bilaga 1: Förslag till ny personalpolicy Bilaga 2: Förskolenämndens remissvar Bilaga 3: Grundskolenämndens remissvar Bilaga 4: Gymnasienämndens remissvar Bilaga 5: Socialnämndens remissvar Bilaga 6: Äldreomsorgsnämndens remissvar Bilaga 7: Kultur- och fritidsnämndens remissvar Bilaga 8: Natur- och byggnadsnämndens remissvar Bilaga 9: MBL-protokoll förslag till ny personalpolicy Bilaga 10: Protokollsanteckning SACO och Kommunal Bilaga 11: (Befintlig) Personalpolicy Bilaga 12: Chefspolicy Bilaga 13: Hälso- och friskvårdspolicy Bilaga 14: Lönepolicy Bilaga 15: Jämställdhets- och mångfaldspolicy Bilaga 16: Rehabiliteringspolicy Bilaga 17: Arbetsmiljöpolicy Beslutet delges Samtliga nämnder

14 Personalpolicy för Huddinge kommun Huddinge kommuns personalpolicy beskriver de personalpolitiska ställningstaganden och värderingar som ska prägla arbetet i verksamheten. Personalpolitiken är ett medel för att uppnå Huddinge kommuns politiskt fastställda vision och målsättningar. Alla som arbetar i Huddinge kommun gör det på uppdrag av kommuninvånarna. Kommuninvånarnas intressen och behov ska stå i fokus i all verksamhet. En välfungerande verksamhet förutsätter engagerade, kompetenta och professionella medarbetare och chefer. Huddinge kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare där medarbetare och chefer når resultat i en god arbetsmiljö. Gemensamma värden för att nå våra mål och sträva mot visionen Huddinge kommuns gemensamma värden i form av kärnvärden och etiska kod hjälper oss att sträva mot den politiskt fastställda visionen, efterleva det övergripande uppdraget och uppnå kommunens målsättningar. Varje förvaltning har en värdegrund som styr hur vi möter kommuninvånare, kunder och kollegor. Vision Huddinge ska vara en av de tre mest populära kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Uppdrag Huddinge ska på ett positivt och trovärdigt sätt bidra till livskvalitet för boende, besökare och näringsidkare i kommunen

15 Mål Kommunens målsättningar, vad vi ska uppnå, tydliggörs i kommunens målbild som i sin tur bryts ner och verksamhetsanpassas i verksamhetsplaner, arbetsplaner och för varje medarbetare i PLUS-samtal, planerings- och utvecklingssamtal. Kärnvärden Vi är modiga Vi vågar ta ansvar och vill ta för oss för att lyckas med vårt samhällsuppdrag. Vi vågar ta ställning i viktiga frågor och vi vågar söka nya vägar i vår strävan mot om ett hållbart samhälle. Vi driver utveckling Vi bidrar till verksamhetsutveckling och driver samhällsutvecklingen framåt. Vi realiserar våra ord i handling och tar ansvar för uppdragen och driver de i mål. Vi är omtänksamma Vi tror på våra medmänniskors förmågor och hjälper dem att växa. Vi tar ansvar för samhällsuppdraget och bryr oss om både människor och natur. Vi bidrar till en varm och öppen arbetsplats. Vi bejakar och värdesätter mångfald Vi möter varje människa med respekt. Vi vill att mångfald ska vara grunden för ett rikt och inkluderande samhälle. Vi ser möjligheterna i en stor variationsrikedom och uppskattar kontrasterna det medför. Värdegrund Med utgångspunkt i den etiska koden och för att stärka våra kärnvärden utformar varje förvaltning en värdegrund som är anpassad efter verksamhetens innehåll och brukarnas behov. Etisk kod i korthet - Vi bemöter varandra och våra invånare på ett jämlikt och likvärdigt sätt - Vi följer lagar och regler - Vi står fria från jäv och andra intressekonflikter - Vi värnar om yttrandefrihet och demokrati - Vi använder offentliga medel på rätt sätt Medarbetarskap Ett aktivt medarbetarskap är viktigt för att uppnå en god verksamhet. Huddinge kommuns medarbetare är professionella, kompetenta, engagerade och tar ansvar för sitt eget arbete och för helheten. Medarbetarskap handlar om att tillsammans med kollegor och chefer arbeta för att uppnå de gemensamma målen. Medarbetare skapar verksamhet med god kvalitet som bedrivs på ett hållbart och kostnadseffektivt sätt. Medarbetare uppmuntras att bidra till verksamhetsutveckling genom att komma med idéer och utmana invanda arbetssätt. En välfungerande dialog på arbetsplatserna är därav betydelsefullt för att nå utveckling. Medarbetare deltar aktivt i de förändringar och utvecklingsarbete som genomförs för kommuninvånarnas bästa. I medarbetarskapet ingår att leva upp till de gemensamma

16 värdena i form av kärnvärden, värdegrund och etisk kod. Den kompetensutveckling som erbjuds ska leda till förbättringar och utveckling av verksamheten. Medarbetare ska i sitt arbete kunna känna stolthet över ett väl utfört samhällsuppdrag. Ledarskap Ledarskapet i Huddinge kommun präglas av förmåga att omsätta beslutade politiska mål till god verksamhet med fokus på kommuninvånarna. Chefer i Huddinge kommun är arbetsgivarföreträdare och tar ansvar för verksamhet, personal, ekonomi och sitt eget ledarskap. De skapar och utvecklar i delaktighet med sina medarbetare en verksamhet som är hållbar, har god kvalitet och är kostnadseffektiv. Ledarskapet skapar på ett tydligt och engagerande sätt förståelse för uppdraget, klargör och kommunicerar mål och åtaganden samt skapar och upprätthåller välfungerande arbetsprocesser. Ledarskap är att nå resultat och få andra med sig i arbetet. Chefer i Huddinge kommun är goda förebilder utifrån kommunens gemensamma värden. Chefer driver aktivt ett förändrings- och utvecklingsarbete samt skapar förståelse och engagemang för det som behöver genomföras. Ledarskapet främjar ett öppet samarbetsklimat, delaktighet i arbetet och att goda idéer tas tillvara. I ledarskapet ligger ansvaret för uppföljning, återkoppling och att ge medarbetare stöd och möjligheter till utveckling. Arbetsgivarerbjudande och lönebildning Huddinge kommun är en attraktiv arbetsgivare och har ett konkurrenskraftigt arbetsgivarerbjudande i den kommunala sektorn i Stockholms län. I arbetsgivarerbjudandet ingår arbetsförutsättningar, arbetsmiljö, arbetsinnehåll, förmåner, lön, kompetensutveckling och möjlighet till utveckling i arbetet. Detta sammantaget så att rätt kompetens kan attraheras och behållas. Lönebildningen syftar till att uppnå en verksamhet som utvecklas och är effektiv. Lönen avspeglar befattning, ansvar, kompetens samt uppnådda mål och resultat. Marknadslöneläge beaktas vid lönesättning. Lönen är individuell och differentierad. Ett väl utfört arbete innebär att prestera goda resultat i sitt uppdrag och att agera i enlighet med Huddinge kommuns gemensamma värden. Arbetsmiljö och rehabilitering Goda förutsättningar och en god arbetsmiljö främjar ett hållbart, säkert och långsiktigt arbetsliv med väl fungerande verksamheter som är i ständig utveckling. Uppdrag, mål och förväntningar är tydliga och kommunicerade i hela organisationen och återkoppling på arbetsprestationen sker. Arbetsmiljöarbetet lever upp till arbetsmiljölagstiftningen och kännetecknas av samverkan, systematik, delaktighet, öppenhet och inflytande. Rutiner för genomförande och uppföljning av arbetsmiljöarbetet är säkerställda. Alla medarbetare har ett ansvar att bidra till en god arbetsmiljö. Genom att medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i genomförandet av de åtgärder som behövs bidrar alla medarbetare till att arbetsmiljön utvecklas. Det bedrivs ett aktivt och systematiskt arbete i syfte att främja hälsa och förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Alla arbetsskador och tillbud rapporteras, utreds och förebyggande åtgärder sätts in. Arbetsplatserna är fria från alkohol och droger. Rökning är inte tillåten under arbetstid.

17 Det arbetslivsinriktade rehabiliteringsarbetet sker tidigt med väl avvägda insatser. Processen kännetecknas av en tydlig och välkänd arbetsordning för såväl berörda medarbetare som chefer. Jämställdhet och mångfald Huddinge kommun främjar allas lika rättigheter och möjligheter i frågor som rör arbetsförhållanden, anställningsvillkor och utveckling. Våra verksamheter och arbetsplatser kännetecknas av respekt om alla människors lika värde. Detta skapar möjligheter att ta tillvara organisationens samlade kompetens. Rekrytering av nya medarbetare och chefer genomförs på ett systematiskt sätt så att diskriminering motverkas. Arbetsmiljön ska vara fri från kränkande särbehandling och trakasserier. Ett förebyggande arbete sker och tydliga rutiner finns för hur vi snabbt agerar om kränkningar eller trakasserier ändå uppstår.

18 FÖRSKOLENÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Förskolenämnden 10 september Paragraf Diarienummer FSN-2015/ Remiss Personalpolicy för Huddinge kommun Förskolenämndens beslut Nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 22 juni 2015 och antar det som sitt yttrande i ärendet. Sammanfattning Personalavdelningen på kommunstyrelsens förvaltning har tillsammans med personalavdelningarna på förvaltningarna arbetat fram ett förslag till ny personalpolicy i syfte att skapa en överblick över alla policys inom personalområdet och formulera ny policy för personalområden där kommunen inte haft någon policy. I förslaget till policy har Huddinge kommuns kärnvärden och den etiska koden inkluderats. Förvaltningen är positiv till förslaget och anser att det ger en god inriktning för fortsatt arbete inom målområdet Effektiv organisation och Attraktiv arbetsgivare. Överläggning I ärendet yttrar sig Karl Henriksson (KD) och Erling Karlsson (S). Protokollsanteckningar Erling Karlsson (S) och Peter Johansson (MP) lämnar bifogade protokollsanteckning till protokollet, FSN Bilaga 16:1. Suppleantyttrande Nujin Alacabek Darwich (V) lämnar ett suppleantyttrande med hänvisning till protokollsanteckning från (S) och (MP). Bilaga Protokollsanteckning frånsocialdemokraterna och Miljöpartiet de Gröna Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten

19 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA FSN-2015/ (2) HANDLÄGGARE Tullgren, Elisabet elisabet.tullgren@huddinge.se Förskolenämnden Remiss - Personalpolicy för Huddinge kommun Förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 22 juni 2015 och antar det som sitt yttrande i ärendet. Sammanfattning Personalavdelningen på kommunstyrelsens förvaltning har tillsammans med personalavdelningarna på förvaltningarna arbetat fram ett förslag till ny personalpolicy i syfte att skapa en överblick över alla policys inom personalområdet och formulera ny policy för personalområden där kommunen inte haft någon policy. I förslaget till policy har Huddinge kommuns kärnvärden och den etiska koden inkluderats. Förvaltningen är positiv till förslaget och anser att det ger en god inriktning för fortsatt arbete inom målområdet Effektiv organisation och Attraktiv arbetsgivare. Beskrivning av ärendet Personalavdelningen på kommunstyrelsens förvaltning har tillsammans med personalavdelningarna på förvaltningarna arbetat fram ett förslag till ny personalpolicy i syfte att skapa en överblick över alla policys inom personalområdet, samt formulera policy avseende personalområden som tidigare inte omfattats, t ex medarbetarskap. Förslaget till ny personalpolicy omfattar också Huddinge kommuns kärnvärden och etiska kod, samt ger utrymme för varje förvaltnings värdegrund. Barn- och utbildningsförvaltningens värdegrund utgår från den pedagogiska plattformen som anger de värden som barn och elever ska möta varje dag i förvaltningens verksamheter. Den föreslagna personalpolicyn kommer att kompletteras med handböcker och planer som ger fördjupad handledning och stöd för medarbetare och chefer i olika delar, t ex lönebildning, arbetsmiljö och rehabilitering, jämställdhet och mångfald. POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

20 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA FSN-2015/ (2) Förvaltningens synpunkter Förvaltningen är positiv till förslaget då den nya personalpolicyn omfattar fler delar än tidigare och ger en samlad överblick över kommunens policys inom personalområdet. I detta förslag inkluderas också kommunens kärnvärden och etisk kod, samt förvaltningens värdegrund som viktiga delar i anställningen och i personalarbetet. Förvaltningen anser vidare att det är positivt att komplettera denna policy med handböcker och planer för de olika delar som denna policy omfattar för att ge stöd och handledning till medarbetare och chefer. Jukka Kuusisto Utbildningsdirektör Elisabet Tullgren Personalchef Bilagor Remisshandlingar den 13 april 2015 Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten

21

22

23 GRUNDSKOLENÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Grundskolenämnden 8 september Paragraf Diarienummer GSN-2015/ Remiss - Personalpolicy för Huddinge kommun Grundskolenämndens beslut Nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 22 juni 2015 och antar det som sitt yttrande i ärendet. Sammanfattning Personalavdelningen på kommunstyrelsens förvaltning har tillsammans med personalavdelningarna på förvaltningarna arbetat fram ett förslag till ny personalpolicy i syfte att skapa en överblick över alla policys inom personalområdet och formulera ny policy för personalområden där kommunen inte haft någon policy. I förslaget till policy har Huddinge kommuns kärnvärden och den etiska koden inkluderats. Förvaltningen är positiv till förslaget och anser att det ger en god inriktning för fortsatt arbete inom målområdet Effektiv organisation och Attraktiv arbetsgivare. Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten

24 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-2015/ (2) HANDLÄGGARE Tullgren, Elisabet elisabet.tullgren@huddinge.se Grundskolenämnden Remiss - Personalpolicy för Huddinge kommun Förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 22 juni 2015 och antar det som sitt yttrande i ärendet. Sammanfattning Personalavdelningen på kommunstyrelsens förvaltning har tillsammans med personalavdelningarna på förvaltningarna arbetat fram ett förslag till ny personalpolicy i syfte att skapa en överblick över alla policys inom personalområdet och formulera ny policy för personalområden där kommunen inte haft någon policy. I förslaget till policy har Huddinge kommuns kärnvärden och den etiska koden inkluderats. Förvaltningen är positiv till förslaget och anser att det ger en god inriktning för fortsatt arbete inom målområdet Effektiv organisation och Attraktiv arbetsgivare. Beskrivning av ärendet Personalavdelningen på kommunstyrelsens förvaltning har tillsammans med personalavdelningarna på förvaltningarna arbetat fram ett förslag till ny personalpolicy i syfte att skapa en överblick över alla policys inom personalområdet, samt formulera policy avseende personalområden som tidigare inte omfattats, t ex medarbetarskap. Förslaget till ny personalpolicy omfattar också Huddinge kommuns kärnvärden och etiska kod, samt ger utrymme för varje förvaltnings värdegrund. Barn- och utbildningsförvaltningens värdegrund utgår från den pedagogiska plattformen som anger de värden som barn och elever ska möta varje dag i förvaltningens verksamheter. Den föreslagna personalpolicyn kommer att kompletteras med handböcker och planer som ger fördjupad handledning och stöd för medarbetare och chefer i olika delar, t ex lönebildning, arbetsmiljö och rehabilitering, jämställdhet och mångfald. POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

25 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-2015/ (2) Förvaltningens synpunkter Förvaltningen är positiv till förslaget då den nya personalpolicyn omfattar fler delar än tidigare och ger en samlad överblick över kommunens policys inom personalområdet. I detta förslag inkluderas också kommunens kärnvärden och etisk kod, samt förvaltningens värdegrund som viktiga delar i anställningen och i personalarbetet. Förvaltningen anser vidare att det är positivt att komplettera denna policy med handböcker och planer för de olika delar som denna policy omfattar för att ge stöd och handledning till medarbetare och chefer. Jukka Kuusisto Utbildningsdirektör Elisabet Tullgren Personalchef Bilagor Remisshandlingar den 13 april 2015 Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten

26 GYMNASIENÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Gymnasienämnden 9 september Paragraf Diarienummer GN-2015/ Remiss Personalpolicy för Huddinge kommun Gymnasienämndens beslut Nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 22 juni 2015 och antar det som sitt yttrande i ärendet. Sammanfattning Personalavdelningen på kommunstyrelsens förvaltning har tillsammans med personalavdelningarna på förvaltningarna arbetat fram ett förslag till ny personalpolicy i syfte att skapa en överblick över alla policys inom personalområdet och formulera ny policy för personalområden där kommunen inte haft någon policy. I förslaget till policy har Huddinge kommuns kärnvärden och den etiska koden inkluderats. Förvaltningen är positiv till förslaget och anser att det ger en god inriktning för fortsatt arbete inom målområdet Effektiv organisation och Attraktiv arbetsgivare. Överläggning I ärendet yttrar sig Christina Eklund (M), Michaela Lööf (S), Anders Lönroth (MP) samt utbildningsdirektör Jukka Kuusisto. Protokollsanteckning Michaela Lööf (S) och Anders Lönroth (MP) lämnar bifogade protokollsanteckning till protokollet, GN Bilaga 12:1. Suppleantyttrande Thomas Strandqvist (V) lämnar suppleantyttrande med hänvisning till protokollsanteckning från (S) och (MP). Bilaga Protokollsanteckning från Socialdemokraterna och Miljöpartiet de Gröna Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten

27 GYMNASIENÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG

28 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2015/ (2) HANDLÄGGARE Tullgren, Elisabet elisabet.tullgren@huddinge.se Gymnasienämnden Remiss - Personalpolicy för Huddinge kommun Förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 22 juni 2015 och antar det som sitt yttrande i ärendet. Sammanfattning Personalavdelningen på kommunstyrelsens förvaltning har tillsammans med personalavdelningarna på förvaltningarna arbetat fram ett förslag till ny personalpolicy i syfte att skapa en överblick över alla policys inom personalområdet och formulera ny policy för personalområden där kommunen inte haft någon policy. I förslaget till policy har Huddinge kommuns kärnvärden och den etiska koden inkluderats. Förvaltningen är positiv till förslaget och anser att det ger en god inriktning för fortsatt arbete inom målområdet Effektiv organisation och Attraktiv arbetsgivare. Beskrivning av ärendet Personalavdelningen på kommunstyrelsens förvaltning har tillsammans med personalavdelningarna på förvaltningarna arbetat fram ett förslag till ny personalpolicy i syfte att skapa en överblick över alla policys inom personalområdet, samt formulera policy avseende personalområden som tidigare inte omfattats, t ex medarbetarskap. Förslaget till ny personalpolicy omfattar också Huddinge kommuns kärnvärden och etiska kod, samt ger utrymme för varje förvaltnings värdegrund. Barn- och utbildningsförvaltningens värdegrund utgår från den pedagogiska plattformen som anger de värden som barn och elever ska möta varje dag i förvaltningens verksamheter. Den föreslagna personalpolicyn kommer att kompletteras med handböcker och planer som ger fördjupad handledning och stöd för medarbetare och chefer i olika delar, t ex lönebildning, arbetsmiljö och rehabilitering, jämställdhet och mångfald. POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

29 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2015/ (2) Förvaltningens synpunkter Förvaltningen är positiv till förslaget då den nya personalpolicyn omfattar fler delar än tidigare och ger en samlad överblick över kommunens policys inom personalområdet. I detta förslag inkluderas också kommunens kärnvärden och etisk kod, samt förvaltningens värdegrund som viktiga delar i anställningen och i personalarbetet. Förvaltningen anser vidare att det är positivt att komplettera denna policy med handböcker och planer för de olika delar som denna policy omfattar för att ge stöd och handledning till medarbetare och chefer. Jukka Kuusisto Utbildningsdirektör Elisabet Tullgren Personalchef Bilagor Remisshandlingar daterade den 13 april 2015 Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten

30

31

32 SOCIALNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Socialnämnden 23 september Paragraf Diarienummer SN-2015/ Förslag till ny personalpolicy i Huddinge kommun - remissvar Socialnämndens beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande, daterat 20 juli 2015, och antar det som sitt yttrande i ärendet. Sammanfattning Förslag till ny personalpolicy för Huddinge kommun har skickats ut till samtliga nämnder för yttrande. Den föreslagna personalpolicyn är en sammanslagning av tidigare beslutade styrdokument inom personalområdet. Den nya personalpolicyn beskriver de personalpolitiska ställningstaganden och värderingar som ska prägla arbetet i våra verksamheter för att uppnå Huddinge kommuns politiskt fastställda vision och mål. Social- och äldreomsorgsförvaltningen ser en fördel i att de tidigare policydokumenten ställts samman i ett samlat personalpolitiskt styrdokument. Förvaltningen vill dock lyfta fram behovet av kompletterande riktlinjer för att konkretisera policyns innehåll. Överläggning I ärendet yttrar sig Gunilla Helmerson (M), Anneli Sjöberg (S), Marianne Broman (MP) och Madeleine Johansson (V). Efter detta förklaras överläggningen avslutad. Protokollsanteckningar Protokollsanteckning anmäls dels av Madeleine Johansson (V), Anneli Sjöberg (S) och dels av Marianne Broman (MP), se bilaga till detta protokoll, daterat Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning, Henric Magnusson

33 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA (2) HANDLÄGGARE Mirja Backlund Mirja.Backlund@huddinge.se Socialnämnden Förslag till ny personalpolicy i Huddinge kommun - remissvar Förslag till beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande, daterat 20 juli 2015, och antar det som sitt yttrande i ärendet. Sammanfattning Förslag till ny personalpolicy för Huddinge kommun har skickats ut till samtliga nämnder för yttrande. Den föreslagna personalpolicyn är en sammanslagning av tidigare beslutade styrdokument inom personalområdet. Den nya personalpolicyn beskriver de personalpolitiska ställningstaganden och värderingar som ska prägla arbetet i våra verksamheter för att uppnå Huddinge kommuns politiskt fastställda vision och mål. Social- och äldreomsorgsförvaltningen ser en fördel i att de tidigare policydokumenten ställts samman i ett samlat personalpolitiskt styrdokument. Förvaltningen vill dock lyfta fram behovet av kompletterande riktlinjer för att konkretisera policyns innehåll. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelseförvaltningens personalavdelning har haft i uppdrag att se över de personalpolitiska styrdokumenten i syfte att få fram ett samlat policydokument inom personalområdet. Följande styrdokument, som inarbetats i den nya personalpolicyn, upphör att gälla när policyn antas: Lönepolicy Chefspolicy Personalpolicy Arbetsmiljöpolicy Jämställdhets- och mångfaldspolicy Rehabiliteringspolicy Hälso- och friskvårdspolicy Förvaltningens synpunkter Social- och äldreomsorgsförvaltningen ser en fördel i att de tidigare styrdokumenten ställts samman i ett samlat personalpolitiskt styrdokument. POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen HUDDINGE BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1, plan 5 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB social@huddinge.se

34 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA SN-Error! No text of specified style in document. 2 (2) Policyn är såväl omfattande som övergripande vilket innebär att det behövs kompletterande riktlinjer, handlingsplaner, handböcker mm som stöd för att konkretisera policyns innehåll. Ett exempel på sådant stöd är den nya rehabiliteringshandbok, med anvisningar och checklistor under rehabiliteringsprocessen, som togs fram under våren Ett annat exempel är det omfattande arbete kring gemensamma riktlinjer och rutiner inom systematiskt arbetsmiljöarbete som pågår och implementeras under hösten Britt-Marie Karlén Förvaltningschef Mirja Backlund Personalchef Bilagor Personalpolicy för Huddinge kommun Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning, Henric Magnusson

36 Mål Kommunens målsättningar, vad vi ska uppnå, tydliggörs i kommunens målbild som i sin tur bryts ner och verksamhetsanpassas i verksamhetsplaner, arbetsplaner och för varje medarbetare i PLUS-samtal, ett planerings- och utvecklingssamtal. Kärnvärden Vi är modiga Vi vågar ta ansvar och vill ta för oss för att lyckas med vårt samhällsuppdrag. Vi vågar ta ställning i viktiga frågor och vi vågar söka nya vägar i vår strävan mot om ett hållbart samhälle. Vi driver utveckling Vi bidrar till verksamhetsutveckling och driver samhällsutvecklingen framåt. Vi realiserar våra ord i handling och tar ansvar för uppdraget och driver det i mål. Vi är omtänksamma Vi tror på våra medmänniskors förmågor och hjälper dem att växa. Vi tar ansvar för samhällsuppdraget och bryr oss om både människor och natur. Vi bidrar till en varm och öppen arbetsplats. Vi bejakar och värdesätter mångfald Vi möter varje människa med respekt. Vi vill att mångfald ska vara grunden för ett rikt och inkluderande samhälle. Vi ser möjligheterna i en stor variationsrikedom och uppskattar kontrasterna det medför. Värdegrund Med utgångspunkt i den etiska koden och för att stärka våra kärnvärden utformar varje förvaltning en värdegrund som är anpassad efter verksamhetens innehåll och brukarnas behov. Etisk kod i korthet - Vi bemöter varandra och våra invånare på ett jämlikt och likvärdigt sätt - Vi följer lagar och regler - Vi står fria från jäv och andra intressekonflikter - Vi värnar om yttrandefrihet och demokrati - Vi använder offentliga medel på rätt sätt Medarbetarskap Ett aktivt medarbetarskap är viktigt för att uppnå en god verksamhet. Huddinge kommuns medarbetare är professionella, kompetenta, engagerade och tar ansvar för sitt eget arbete och för helheten. Medarbetarskap handlar om att tillsammans med kollegor och chefer arbeta för att uppnå de gemensamma målen. Medarbetare skapar verksamhet med god kvalitet som bedrivs på ett hållbart och kostnadseffektivt sätt. Medarbetare uppmuntras att bidra till verksamhetsutveckling genom att komma med idéer och utmana invanda arbetssätt. Medarbetare deltar aktivt i de förändringar och utvecklingsarbete som genomförs för kommuninvånarnas bästa. Den kompetensutveckling som erbjuds ska leda till förbättringar

37 och utveckling av verksamheten. Medarbetare ska i sitt arbete kunna känna stolthet över ett väl utfört samhällsuppdrag. Ledarskap Ledarskapet i Huddinge kommun präglas av förmåga att omsätta beslutade politiska mål till god verksamhet med fokus på kommuninvånarna. Chefer i Huddinge kommun är arbetsgivarföreträdare och tar ansvar för verksamhet, personal, ekonomi och sitt eget ledarskap. De skapar och utvecklar tillsammans med sina medarbetare en verksamhet som är hållbar, har god kvalitet och är kostnadseffektiv. Ledarskapet skapar på ett tydligt och engagerande sätt förståelse för uppdraget, klargör och kommunicerar mål och åtaganden samt skapar och upprätthåller välfungerande arbetsprocesser. Ledarskap är att nå resultat och få andra med sig i arbetet. Chefer i Huddinge kommun är goda förebilder utifrån kommunens gemensamma värden. Chefer driver aktivt ett förändrings- och utvecklingsarbete samt skapar förståelse och engagemang för det som behöver genomföras. Ledarskapet främjar ett öppet samarbetsklimat, delaktighet i arbetet och att goda idéer tas tillvara. I ledarskapet ligger ansvaret för uppföljning, återkoppling och att ge medarbetare stöd och möjligheter till utveckling. Arbetsgivarerbjudande och lönebildning Huddinge kommun är en attraktiv arbetsgivare och har ett konkurrenskraftigt arbetsgivarerbjudande i den kommunala sektorn i Stockholms län. I arbetsgivarerbjudandet ingår arbetsförutsättningar, arbetsmiljö, arbetsinnehåll, förmåner, lön och kompetensutveckling och möjlighet till utveckling i arbetet. Lönebildningen syftar till att uppnå en verksamhet som utvecklas och är effektiv. Lönen avspeglar befattning, ansvar, kompetens samt uppnådda mål och resultat. Marknadslöneläge beaktas vid lönesättning. Lönen är individuell och differentierad. Ett väl utfört arbete innebär att prestera goda resultat i sitt uppdrag och att agera i enlighet med Huddinge kommuns gemensamma värden. Arbetsmiljö och rehabilitering En god arbetsmiljö främjar ett hållbart och långsiktigt arbetsliv med väl fungerande verksamheter som är i ständig utveckling. Uppdrag, mål och förväntningar är tydliga och kommunicerade i hela organisationen och återkoppling på arbetsprestationen sker. Arbetsmiljöarbetet lever upp till den arbetsmiljölagstiftning vi omfattas av och kännetecknas av samverkan, systematik, delaktighet och inflytande. Rutiner för genomförande och uppföljning av arbetsmiljöarbetet är säkerställda. Alla medarbetare har ett ansvar att bidra till en god arbetsmiljö. Genom att medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i genomförandet av de åtgärder som behövs bidrar alla medarbetare till att arbetsmiljön utvecklas. Det bedrivs ett aktivt och systematiskt arbete i syfte att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Alla arbetsskador och tillbud rapporteras, utreds och förebyggande åtgärder sätts in. Arbetsplatserna är fria från alkohol och droger. Rökning är inte tillåten under arbetstid. Det arbetslivsinriktade rehabiliteringsarbetet sker tidigt med väl avvägda insatser samt utifrån en tydlig och välkänd arbetsordning.

38 Jämställdhet och mångfald Huddinge kommun främjar allas lika rättigheter och möjligheter i frågor som rör arbetsförhållanden, anställningsvillkor och utveckling. Våra verksamheter och arbetsplatser kännetecknas av respekt om alla människors lika värde. Verksamheten lever upp till diskrimineringslagstiftningen. Rekrytering av nya medarbetare och chefer genomförs på ett systematiskt sätt så att diskriminering motverkas. Arbetsmiljön ska vara fri från kränkande särbehandling och trakasserier. Vi arbetar förebyggande och har tydliga rutiner för hur vi snabbt agerar om kränkningar eller trakasserier ändå uppstår.

39

40 ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Äldreomsorgsnämnden 22 september Paragraf Diarienummer AN-2015/ Förslag till ny personalpolicy för Huddinge kommun - remissvar Äldreomsorgsnämndens beslut Äldreomsorgsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande, daterat 20 juli 2015, och antar det som sitt yttrande i ärendet Sammanfattning Förslag till ny personalpolicy för Huddinge kommun har skickats ut till samtliga nämnder för yttrande. Den föreslagna personalpolicyn är en sammanslagning av tidigare beslutade styrdokument inom personalområdet. Den nya personalpolicyn beskriver de personalpolitiska ställningstaganden och värderingar som ska prägla arbetet i våra verksamheter för att uppnå Huddinge kommuns politiskt fastställda vision och mål. Social- och äldreomsorgsförvaltningen ser en fördel i att de tidigare policydokumenten ställts samman i ett samlat personalpolitiskt styrdokument. Förvaltningen vill dock lyfta fram behovet av kompletterande riktlinjer för att konkretisera policyns innehåll. Överläggning I ärendet yttrar sig Eva Carlsson-Paulsén (M), Nurcan Gültekin (S), Barbro Lind (MP) och Lasse Alm (V). Efter detta förklaras överläggningen avslutad. Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning, Henric Magnusson

41 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA (2) HANDLÄGGARE Mirja Backlund Mirja.Backlund@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Förslag till ny personalpolicy i Huddinge kommun - remissvar Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande, daterat 20 juli 2015, och antar det som sitt yttrande i ärendet. Sammanfattning Förslag till ny personalpolicy för Huddinge kommun har skickats ut till samtliga nämnder för yttrande. Den föreslagna personalpolicyn är en sammanslagning av tidigare beslutade styrdokument inom personalområdet. Den nya personalpolicyn beskriver de personalpolitiska ställningstaganden och värderingar som ska prägla arbetet i våra verksamheter för att uppnå Huddinge kommuns politiskt fastställda vision och mål. Social- och äldreomsorgsförvaltningen ser en fördel i att de tidigare policydokumenten ställts samman i ett samlat personalpolitiskt styrdokument. Förvaltningen vill dock lyfta fram behovet av kompletterande riktlinjer för att konkretisera policyns innehåll. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelseförvaltningens personalavdelning har haft i uppdrag att se över de personalpolitiska styrdokumenten i syfte att få fram ett samlat policydokument inom personalområdet. Följande styrdokument, som inarbetats i den nya personalpolicyn, upphör att gälla när policyn antas: Lönepolicy Chefspolicy Personalpolicy Arbetsmiljöpolicy Jämställdhets- och mångfaldspolicy Rehabiliteringspolicy Hälso- och friskvårdspolicy Förvaltningens synpunkter Social- och äldreomsorgsförvaltningen ser en fördel i att de tidigare styrdokumenten ställts samman i ett samlat personalpolitiskt styrdokument. POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen HUDDINGE BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1, plan 5 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB social@huddinge.se

42 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA SN-Error! No text of specified style in document. 2 (2) Policyn är såväl omfattande som övergripande vilket innebär att det behövs kompletterande riktlinjer, handlingsplaner, handböcker mm som stöd för att konkretisera policyns innehåll. Ett exempel på sådant stöd är den nya rehabiliteringshandbok, med anvisningar och checklistor under rehabiliteringsprocessen, som togs fram under våren Ett annat exempel är det omfattande arbete kring gemensamma riktlinjer och rutiner inom systematiskt arbetsmiljöarbete som pågår och implementeras under hösten Britt-Marie Karlén Förvaltningschef Mirja Backlund Personalchef Bilagor Personalpolicy för Huddinge kommun Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning, Henric Magnusson

44 Mål Kommunens målsättningar, vad vi ska uppnå, tydliggörs i kommunens målbild som i sin tur bryts ner och verksamhetsanpassas i verksamhetsplaner, arbetsplaner och för varje medarbetare i PLUS-samtal, ett planerings- och utvecklingssamtal. Kärnvärden Vi är modiga Vi vågar ta ansvar och vill ta för oss för att lyckas med vårt samhällsuppdrag. Vi vågar ta ställning i viktiga frågor och vi vågar söka nya vägar i vår strävan mot om ett hållbart samhälle. Vi driver utveckling Vi bidrar till verksamhetsutveckling och driver samhällsutvecklingen framåt. Vi realiserar våra ord i handling och tar ansvar för uppdraget och driver det i mål. Vi är omtänksamma Vi tror på våra medmänniskors förmågor och hjälper dem att växa. Vi tar ansvar för samhällsuppdraget och bryr oss om både människor och natur. Vi bidrar till en varm och öppen arbetsplats. Vi bejakar och värdesätter mångfald Vi möter varje människa med respekt. Vi vill att mångfald ska vara grunden för ett rikt och inkluderande samhälle. Vi ser möjligheterna i en stor variationsrikedom och uppskattar kontrasterna det medför. Värdegrund Med utgångspunkt i den etiska koden och för att stärka våra kärnvärden utformar varje förvaltning en värdegrund som är anpassad efter verksamhetens innehåll och brukarnas behov. Etisk kod i korthet - Vi bemöter varandra och våra invånare på ett jämlikt och likvärdigt sätt - Vi följer lagar och regler - Vi står fria från jäv och andra intressekonflikter - Vi värnar om yttrandefrihet och demokrati - Vi använder offentliga medel på rätt sätt Medarbetarskap Ett aktivt medarbetarskap är viktigt för att uppnå en god verksamhet. Huddinge kommuns medarbetare är professionella, kompetenta, engagerade och tar ansvar för sitt eget arbete och för helheten. Medarbetarskap handlar om att tillsammans med kollegor och chefer arbeta för att uppnå de gemensamma målen. Medarbetare skapar verksamhet med god kvalitet som bedrivs på ett hållbart och kostnadseffektivt sätt. Medarbetare uppmuntras att bidra till verksamhetsutveckling genom att komma med idéer och utmana invanda arbetssätt. Medarbetare deltar aktivt i de förändringar och utvecklingsarbete som genomförs för kommuninvånarnas bästa. Den kompetensutveckling som erbjuds ska leda till förbättringar

45 och utveckling av verksamheten. Medarbetare ska i sitt arbete kunna känna stolthet över ett väl utfört samhällsuppdrag. Ledarskap Ledarskapet i Huddinge kommun präglas av förmåga att omsätta beslutade politiska mål till god verksamhet med fokus på kommuninvånarna. Chefer i Huddinge kommun är arbetsgivarföreträdare och tar ansvar för verksamhet, personal, ekonomi och sitt eget ledarskap. De skapar och utvecklar tillsammans med sina medarbetare en verksamhet som är hållbar, har god kvalitet och är kostnadseffektiv. Ledarskapet skapar på ett tydligt och engagerande sätt förståelse för uppdraget, klargör och kommunicerar mål och åtaganden samt skapar och upprätthåller välfungerande arbetsprocesser. Ledarskap är att nå resultat och få andra med sig i arbetet. Chefer i Huddinge kommun är goda förebilder utifrån kommunens gemensamma värden. Chefer driver aktivt ett förändrings- och utvecklingsarbete samt skapar förståelse och engagemang för det som behöver genomföras. Ledarskapet främjar ett öppet samarbetsklimat, delaktighet i arbetet och att goda idéer tas tillvara. I ledarskapet ligger ansvaret för uppföljning, återkoppling och att ge medarbetare stöd och möjligheter till utveckling. Arbetsgivarerbjudande och lönebildning Huddinge kommun är en attraktiv arbetsgivare och har ett konkurrenskraftigt arbetsgivarerbjudande i den kommunala sektorn i Stockholms län. I arbetsgivarerbjudandet ingår arbetsförutsättningar, arbetsmiljö, arbetsinnehåll, förmåner, lön och kompetensutveckling och möjlighet till utveckling i arbetet. Lönebildningen syftar till att uppnå en verksamhet som utvecklas och är effektiv. Lönen avspeglar befattning, ansvar, kompetens samt uppnådda mål och resultat. Marknadslöneläge beaktas vid lönesättning. Lönen är individuell och differentierad. Ett väl utfört arbete innebär att prestera goda resultat i sitt uppdrag och att agera i enlighet med Huddinge kommuns gemensamma värden. Arbetsmiljö och rehabilitering En god arbetsmiljö främjar ett hållbart och långsiktigt arbetsliv med väl fungerande verksamheter som är i ständig utveckling. Uppdrag, mål och förväntningar är tydliga och kommunicerade i hela organisationen och återkoppling på arbetsprestationen sker. Arbetsmiljöarbetet lever upp till den arbetsmiljölagstiftning vi omfattas av och kännetecknas av samverkan, systematik, delaktighet och inflytande. Rutiner för genomförande och uppföljning av arbetsmiljöarbetet är säkerställda. Alla medarbetare har ett ansvar att bidra till en god arbetsmiljö. Genom att medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i genomförandet av de åtgärder som behövs bidrar alla medarbetare till att arbetsmiljön utvecklas. Det bedrivs ett aktivt och systematiskt arbete i syfte att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Alla arbetsskador och tillbud rapporteras, utreds och förebyggande åtgärder sätts in. Arbetsplatserna är fria från alkohol och droger. Rökning är inte tillåten under arbetstid. Det arbetslivsinriktade rehabiliteringsarbetet sker tidigt med väl avvägda insatser samt utifrån en tydlig och välkänd arbetsordning.

46 Jämställdhet och mångfald Huddinge kommun främjar allas lika rättigheter och möjligheter i frågor som rör arbetsförhållanden, anställningsvillkor och utveckling. Våra verksamheter och arbetsplatser kännetecknas av respekt om alla människors lika värde. Verksamheten lever upp till diskrimineringslagstiftningen. Rekrytering av nya medarbetare och chefer genomförs på ett systematiskt sätt så att diskriminering motverkas. Arbetsmiljön ska vara fri från kränkande särbehandling och trakasserier. Vi arbetar förebyggande och har tydliga rutiner för hur vi snabbt agerar om kränkningar eller trakasserier ändå uppstår.

47

48 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KFN-2015/ (2) HANDLÄGGARE Press, Annika Annika.Press@huddinge.se Kultur- och fritidsnämnden Remiss - Personalpolicy för Huddinge kommun Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens svar enligt tjänsteutlåtande daterat 23 juli 2015 och skickar det till kommunstyrelsen som sitt eget. Beskrivning av ärendet Huddinge kommun har tagit fram ett förslag till ny personalpolicy. Den föreslagna policyn ska ersätta den tidigare personalpolicyn samt ytterligare policydokument inom personalområdet som nu samlas i ett gemensamt dokument. Samtliga förvaltningar har varit delaktiga i arbetet med framtagandet av förslaget till ny personalpolicy. Personalpolicyn beskriver de personalpolitiska ställningstaganden och värderingar som ska prägla arbetet och ska vara ett medel att uppnå kommunens politiskt fastställda vision och målsättningar. Vid sidan av personalpolicyn finns riktlinjer och handböcker inom olika områden, till exempel arbetsmiljö, rekrytering och rehabilitering, för att säkerställa en likvärdig hantering av olika processer inom personalområdet. Kommunen har också ett samverkansavtal med de fackliga organisationerna som beskriver hur samverkan ska gå till för att ge medarbetarna goda möjligheter till delaktighet och inflytande. Förvaltningens synpunkter Kultur- och fritidsförvaltningen ser positivt på att flera olika policydokument samlas ihop och beskriv i ett samlat dokument. Det blir tydligare och därmed lättare att ta till sig helheten i de olika delarna av kommunens värderingar inom personalområdet. Policyn är kortfattad, viljeinriktningen är tydlig och den knyter an till kommunens visions och målbild, vilket är bra. POSTADRESS Kultur- och fritidsnämnden Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

49 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KFN-2015/ (2) Marina Högland Kultur- och fritidsdirektör Press, Annika Administrativ chef Bilagor Remisshandlingar Beslutet delges Kommunstyrelsen

50

51

52

53 NATUR- OCH BYGGNADS FÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Sida 1(2) Diarienr: NBN-2015/ Handläggare Felicia Almerén Remiss: Personalpolicy för Huddinge kommun Förslag till beslut Nämnden antar förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt svar på remissen. Sammanfattning Kommunstyrelsens förvaltning har utarbetat ett förslag till en ny gemensam personalpolicy som beskriver de personalpolitiska ställningstaganden och värderingar som ska prägla arbetet i verksamheten. Personalpolitiken är ett medel för att uppnå Huddinge kommuns politiskt fastställda vision och målsättningar med kommuninvånarnas intressen och behov i fokus. Kommunstyrelsens förslag syftar till att skapa en välfungerande verksamhet med engagerade, kompetenta och professionella medarbetare och chefer. Vidare ska personalpolicyn bidra till att Huddinge kommun är en attraktiv arbetsgivare. Förvaltningen anser att Kommunstyrelsens förslag om personalpolicy ska antas då den bidrar till att Huddinge kommun, genom att vara en attraktiv arbetsgivare med en välfungerande verksamhet, uppnår politiskt fastställd vision och målsättningar. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsens förvaltning har utarbetat ett förslag till en ny gemensam personalpolicy som beskriver de personalpolitiska ställningstaganden och värderingar som ska prägla arbetet i verksamheten. Personalpolitiken är ett medel för att uppnå Huddinge kommuns politiskt fastställda vision och målsättningar med kommuninvånarnas intressen och behov i fokus. Personalpolicyn omfattar flera personalpolitiska områden, dessa är gemensamma värden, vision, uppdrag, mål, kärnvärden, värdegrund, etisk kod, medarbetarskap, ledarskap, arbetsgivarerbjudande och lönebildning, arbetsmiljö och rehabilitering, samt jämställdhet och mångfald. Kommunstyrelsens förslag syftar till att skapa en välfungerande verksamhet med engagerade, kompetenta och professionella medarbetare och chefer. Vidare ska personalpolicyn bidra till att Huddinge kommun är en attraktiv arbetsgivare där medarbetare och chefer når resultat i en god arbetsmiljö. Postadress Natur- och byggnadsförvaltningen Huddinge Besöksadress Sjödalsvägen 29 Telefon (vx) och fax vx E-post och webb nbf.kundtjanst@huddinge.se

54 Huddinge kommun Datum Sida 2(2) Natur- och byggnadsnämnden och Tillsynsnämnden har fått en remiss för yttrande senast den 24 september Förvaltningens synpunkter Förvaltningen håller med Kommunstyrelsens förvaltning om att kommunen bör ha en ny gemensam personalpolicy som integrerar kommunens vision, mål och gemensamma värden. Detta bidrar till en välfungerande verksamhet där medarbetare och chefer uppnår positiva resultat med kommuninvånarnas intressen och behov i fokus. Personalpolicyn bidrar även till att Huddinge kommun är en attraktiv arbetsgivare med en god arbetsmiljö som värdesätter jämställdhet och mångfald. Anders Lindelöf Teknisk direktör Felicia Almerén Personalkonsult Bilagor Remiss: Personalpolicy för Huddinge kommun. Beslutet delges Kommunstyrelsen

55 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Datum 25 september 2015 Parter Huddinge kommun Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet, SACO, Vårdförbundet Ärende MBL-förhandling 11 avseende förslag till ny, samlad personalpolicy för Huddinge kommun. Samverkan har pågått under tidsperioden januari 2015 september 2015 avseende förslag till ny, samlad personalpolicy. Förändringar har diskuterats kontinuerligt, däribland omformuleringar sett till bland annat kompetensutveckling och delaktighet/dialog. Förhandlingsplikt i enlighet med MBL uppfylld. Protokollsanteckning: LR, Lärarförbundet, Saco, Vårdförbundet och Vision vill till protokollet anteckna att vi anser att förslaget är ett ensidigt arbetsgivareförslag. Efter en lång process där vi givit och tagit anser vi härmed att arbetsgivaren har fullgjort sina skyldigheter enligt medbestämmandelagen. Separat protokollsanteckning ses därutöver från Kommunal och SACO daterad För Huddinge kommun För Lärarförbundet Henric Magnusson Mats Norrstad För SACO För Vårdförbundet Monica Tillberg Hesselbom Reza Mohammadi För LR Olof Holm

56 Protokollsanteckning Personalpolicy Saco och Kommunal anser att personpolicyn bör beskriva en vilja från Huddinge kommun med större ambitioner än att följa lagar och avtal. På vilket sätt sticker kommunen ut positivt jämfört med andra kommuner/arbetsgivare? Förslag på tillägg: Cheferna utövar ett sådant ledarskap att det skapar förutsättningar för medarbetarna att utföra sitt arbete enligt uppsatta mål dvs. medarbetarna har tillräckliga resurser i form av tid och utrustning men även rätt utbildning och kompetens för uppdraget. Kompetensutveckling för medarbetaren har avgörande betydelse för möjligheten till verksamhetsutveckling. Utbildning skall löna sig. För att bäst tillvarata medarbetarnas kompetens erbjuder kommunen alternativa karriärvägar. En gynnsam löneutveckling kräver inte en chefskarriär utan gäller också för specialister i nyckelpositioner. Huddinge kommuns chefer skapar delaktighet och utvecklar tillsammans med sina medarbetare verksamheten. Arbetsorganisation, arbetsförhållanden och arbetstid anpassas så långt möjligt till medarbetarens förutsättningar och bidrar till bästa möjliga hälsa och välbefinnande. Alla chefer har kunskaper om möjligheter till arbetsanpassningar t ex vid rehabilitering. Arbetslivet är attraktivt för medarbetare i alla livsfaser och tillgängligt för alla. Som en del av verksamheten ingår att stödja jämställdhets- och mångfaldsarbete samt att motverka alla former av diskriminering. Möjligheten att förena föräldraskap med förvärvsarbete och önskad sysselsättningsgrad uppnås genom att arbetsgivaren strävar efter det. Alla ansträngningar görs för att undvika ofrivilliga deltider. Monica Tillberg Hesselbom Saco Lennart Eriksson Kommunal

57 Huddinge kommun Personalpolicy Kommunledningens grundläggande principer för hur arbetet i Huddinge kommun ska bedrivas.

58 Kommunikation och samverkan är en förutsättning för hög kvalitet, god service och arbetstrivsel. Genom samverkan tar vi tillvara olika kunskaper och erfarenheter

59 Personalpolicy Kommunledningens grundläggande principer för hur arbetet i Huddinge kommun ska bedrivas. Huddinge kommun är en spännnade kommun. Här möts stad och landsbygd och människor i alla åldrar och från olika kulturer. Att vara anställd i Huddinge kommun innebär att man har en viktig roll i kommunens utveckling. För att kunna ge kommuninvånarna bästa service behöver vi motiverade, engagerade och utvecklingsinriktade medarbetare med kompetens, befogenheter och vilja att ta ansvar. Huddingeborna ska alltid stå i centrum för vårt arbete. 1. Allas delaktighet ökar helhetssyn och effektivitet 2. Rätt kompetens är en förutsättning för en bra verksamhet 3. Strategisk personalplanering möjliggör hög kvalitet och stor anställningstrygghet 4. Etnisk mångfald ger ökad kompetens och kvalitet i verksamheten 5. Samverkan är ett nyckelbegrepp för framgång 6. Ledarskapet ska vara aktivt och engagerat 7. Medarbetaren påverkar sin lön genom sina arbetsinsatser 8. En bra arbetsmiljö är en förutsättning för goda arbetsprestationer 9. Jämställdhetsarbete är viktigt för utvecklingen till lika villkor 10. Allt vårt arbete ska genomsyras av ett etiskt förhållningssätt 11. Alla medarbetare har del i samhällsansvaret Denna policy ska vara ett levande dokument och utgöra grunden för hur vi ska arbeta i Huddinge kommun. Stämmer inte innehållet i policyn med verkligheten innebär det att förhållningssätt, rutiner m m måste utvecklas. Diskutera på arbetsplatsen vad som behöver förbättras och hur det ska gå till! Underlag för förbättringsarbete får vi bland annat genom planerings- och utvecklingssamtal samt mätning och analys av medarbetartillfredsställelse. 1

60 1. Allas delaktighet ökar helhetssyn och effektivitet Vår utgångspunkt är att alla medarbetare i Huddinge kommun vill vara delaktiga och ta ansvar. Vi vill att alla medarbetare ska kunna se sin egen roll i helheten och att alla ska ha tydliga mål för sitt arbete. Eftersom delaktighet bygger på information och kommunikation ska möjlighet ges att få information samtidigt som alla också har ett eget ansvar för att söka och ge information. Så här gör vi i Huddinge kommun: v Alla medverkar i verksamhetsplanering, uppföljning och utvärdering v Genomför planerings- och utvecklingssamtal, PLUS-samtal v Utvecklar samverkansgrupper, arbetsplatsträffar och andra samverkansformer v Delegerar befogenheter och ansvar så långt som möjligt v Värnar om yttrande- och meddelarfriheten 2. Rätt kompetens är en förutsättning för en bra verksamhet Kompetensutveckling är en investering. Verksamhetens framgång och utveckling kräver att varje medarbetare ges möjlighet till förkovran och vidareutveckling. Olika utvecklingsvägar och karriärmöjligheter ska därför uppmärksammas och uppmuntras. En viktig förutsättning är att varje medarbetare tar ansvar för sin utveckling. Så här gör vi i Huddinge kommun: v Genomför introduktionsprogram för nyanställda v Arbetar fram individuella utvecklingsplaner kopplade till verksamhetens mål v Utvecklar medarbetarnas kompetens v Fördelar arbetsuppgifter i förhållande till kompetens v Uppmuntrar intern rörlighet v Lär av andra 3. Strategisk personalplanering möjliggör hög kvalitet och stor anställningstrygghet Förändringar i omvärlden ställer nya krav på verksamhet och medarbetare. Det är därför viktigt att vi arbetar med personalförsörjning och kompetensutveckling i ett långsiktigt perspektiv. Då främjar vi kvalitet, trygghet och medarbetartillfredsställelse. Så här gör vi i Huddinge kommun: v Bedömer personalbehov i ett långsiktigt perspektiv v Lägger stor vikt vid rekrytering v Kompetensutvecklar för nya uppgifter v Har ett etiskt förhållningssätt vid eventuell personalminskning v Genomför avgångssamtal v Följer upp och utvärderar medarbetartillfredsställelse 2

61 4. Etnisk mångfald ger ökad kompetens och kvalitet Kunskap om olika kulturer och religioner är en tillgång i vår verksamhet, till exempel i mötet med våra kunder. Vi tror också att kulturell mångfald bidrar till kreativitet i arbetsgruppen. Så här gör vi i Huddinge kommun: v Tar vid varje nyrekrytering hänsyn till det värde som kunskaper och erfarenheter från olika kulturer innebär v Ser två- eller flerspråkighet som en tillgång v Ställer samma krav och erbjuder lika villkor oberoende av kulturellt ursprung 5. Samverkan är ett nyckelbegrepp för framgång Kommunikation och samverkan är en förutsättning för hög kvalitet, god service och arbetstrivsel. Genom samverkan tar vi tillvara olika kunskaper och erfarenheter. Så här gör vi i Huddinge kommun: v Tar initiativ till kommunikation med våra kunder v Samarbetar inom och mellan enheter, förvaltningar och olika verksamheter v Samverkar med de fackliga organisationerna v Samverkar med företag och andra externa organisationer och föreningar 6. Ledarskapet ska vara aktivt och engagerat Kommunens chefer ska ha ett personligt, aktivt och synligt ledarskap som uppmuntrar till delaktighet och medbestämmande. Kommunikation är grunden för ett bra ledarskap. Ledarskapet ska anpassas till medarbetarnas behov av ledning och stöd. Så här gör Huddinge kommuns chefer: v Prioriterar ledarskap v Arbetar medvetet för delegering och följer fortlöpande upp resultat v Genomför regelbundna planerings- och utvecklingssamtal, PLUS-samtal, med sina medarbetare, minst en gång per år 7. Medarbetaren påverkar sin lön genom sina arbetsinsatser Det finns tydliga samband mellan mål, resultat och lön i vår organisation. Lönen ska påverkas av individuella prestationer, arbetets svårighetsgrad samt av tillgång och efterfrågan på arbetsmarknaden. Så här gör vi i Huddinge kommun: v Gör lönesättningsprinciperna tydliga och kända v Närmaste chef lönesätter vid nyrekrytering och föreslår lön inför löneförhandling 3

62 8. En bra arbetsmiljö är en förutsättning för goda arbetsprestationer Med förebyggande arbetsmiljöarbete vill vi befrämja hälsa och undvika ohälsa och olycksfall. Det är viktigt att alla tar sin del i ansvaret för arbetsmiljön. Så här gör vi i Huddinge kommun: v Förbättrar arbetsmiljön genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete v Arbetar aktivt med friskvård, hälsoarbete inklusive utveckling av rehabiliteringsarbetet 9. Jämställdhetsarbete är viktigt för utvecklingen till lika villkor Effektivitet, kvalitet och arbetstrivsel främjas i arbetsgrupper som består av både män och kvinnor och där alla känner att de värderas enligt samma normer. Så här gör vi i Huddinge kommun: v Har samma principer för lönesättning oavsett kön v Ger kvinnor och män samma möjligheter till kompetensoch karriärutveckling 10. Allt vårt arbete ska genomsyras av ett etiskt förhållningssätt I vår organisation är hög moral utgångspunkt för varje handling och beslut. Så här gör vi i Huddinge kommun: v Använder kommunens resurser på bästa sätt v Verkar för ett öppet klimat, där olika åsikter kan framföras, diskuteras och respekteras v Har respekt för fattade beslut, avtal och riktlinjer 11. Alla medarbetare har del i samhällsansvaret Kommunens verksamheter är en del av samhället. Vi ser våra arbetsuppgifter i ett helhetsperspektiv och medverkar aktivt till förbättringar i samhället i stort. Så här gör vi i Huddinge kommun: v Ser den egna verksamheten i ett helhetsperspektiv och verkar för långsiktiga lösningar v Utvecklar de demokratiska arbets- och beslutsformerna v Visar miljöhänsyn i verksamheten Som komplement till personalpolicyn finns följande dokument: v Arbetsmiljöhandbok v Chefspolicy v Jämställdhetspolicyn Utveckling till lika villkor v Lönepolicy v Råd och rön angående lön v Rekryteringshandbok (se interna webben) v Rehabiliteringspolicy 4

63 HUDDINGE KOMMUN

64

65

66

67

68

69

70

71

72 Hälso- och friskvårdspolicy med friskvårdsregler från och med 1 januari

73 2 OMSLAGSFOTO: THOMAS HENRIKSON. TRYCK: KOMMUNTRYCKERIET MARS EX.

74 Hälso- och friskvårdspolicy Hälsa på arbetsplatsen Hälsa är att ha tillräckligt med resurser för att förvekliga sina vitala mål. Balans mellan egen vilja och förmåga ger ökade förutsättningar till upplevelse av god hälsa. Hälsa är en resurs i vardagen. Arbetsplatsen har stor betydelse för vår hälsa. På arbetsplatsen är hälsan inte bara en personlig angelägenhet utan även en gemensam resurs som är avgörande för organisationens prestation. Friskvård på arbetsplatsen Friskvård är en medveten satsning som omfattar alla medarbetare. Ett hälsofrämjande arbete som ger medarbetaren möjlighet att ta ett ökat ansvar för sin egen hälsa efersträvas. Den bärande värderingen är att det som satsas på medarbetarna resulterar i en utvecklad service, kvalitet och verksamhet för medborgarna. Med engagerad och motiverad personal ska friskvård bidra till att optimera medarbetarnas resurser. Målen är att hälso- och friskvårdsarbetet ska bidra till: God hälsa och ökad livskvalitet Goda sociala relationer Ökad trivsel och vi-känsla på arbetsplatsen God självkännedom och självförtroende Ökad kreativitet, efektivitet och arbetsglädje Höjd kvalitet och lönsamhet i verksamheten Minskad sjukfrånvaro, mindre behov av rehabilitering och färre arbetsskador 3

75 Arbetsgivarens ansvar Varje förvaltning ska initiera och följa upp friskvårdsinsatser i enlighet med denna policy. Chefer främjar hälsa hos medarbetarna genom att skapa förutsättningar för medarbetarna att själva ta aktivt ansvar för sin hälsa. Genom att aktivt verka för ett hälsofrämjande arbetssätt skapas arbetsplatser och arbetsrelationer som optimerar medarbetarnas resurser. Personalavdelningen ansvarar för det övergripande hälso- och friskvårdsarbetet liksom uppföljning av policy. Medarbetarnas ansvar Medarbetaren är ytterst ansvarig för sin egen hälsa och för utvecklingen av sina personliga resurser. Ett aktivt medarbetarskap innebär även ansvar för att medverka i arbetet för och skapa en hälsosam utveckling av verksamheten. Samverkansrutiner Friskvård behandlas i samverkansavtalets anda i alla samverkansgrupper och på alla nivåer. I detta ingår att inom varje förvaltning aktivt samverka för ett ökat hälsomedvetande i hela organisationen samt ett ökat ansvarstagande och engagemang i hälsofrämjande aktiviteter. Arbetsplatsträfarna (APT) utgör ett mycket viktigt forum i denna strävan. Organisation Hälsofrämjande arbete och friskvård ska bedrivas som en integrerad del i förvaltningarnas verksamheter. Förvaltningarna ansvarar för att skapa stödjande och hälsofrämjande miljöer samt att tillvarata och främja initiativ av nyckelpersoner och eldsjälar på arbetsplatserna. Huddinge kommuns Personalförening (HumPe) Personalföreningen har en viktig roll i att kontinuerligt följa upp och utveckla verksamhetsutbudet enligt denna policys anda. Hälsa, definition Hälsa är att ha tillräckligt med resurser för att må bra, klara av sin vardag och kunna förverkliga sina personliga mål. (Nordenfeldt 1991 och Antonovsky 1987). Hälsa är en resurs i vardagslivet och inte målet med tillvaron Hälsa är harmoni och balans i kropp och själ Hälsa uppstår när man bryr sig om sig själv och andra WHO:s defnition av hälsa (1946): Ett tillstånd av fullständig fysiskt, psykiskt och socialt välbefnnande och inte bara frånvaro av sjukdom och svaghet Friskvård, definition Alla aktiva åtgärder som bidrar till att befrämja hälsan genom att stärka och utveckla de mänskliga resurserna såväl de fysiska och mentala som de sociala. 4

76 Regler för friskvård Välj mellan friskvårdstimme eller friskvårdsbidrag Regler för friskvårdstimme En timme varje vecka får användas till friskvård för medarbetare med stadigvarande anställning. Stadigvarande enligt AB 10, 16 mom.1 Arbetstagare som anställs för en sammanhängande tid av minst 3 månader med en arbetstid som omfattar minst 40 procent av den för motsvarande heltid gällande arbetstiden Friskvårdstimmen får tas ut under ordinarie arbetstid när arbetet så tillåter. Uttag av friskvårdstimmen ska ske i överenskommelse med verksamhetsansvarig chef/arbetsledare. Friskvårdstimmens främsta syfe är att skapa tillfälle till regelbunden motion. Regler för friskvårdspeng Subvention till motion gäller samtliga medarbetare med stadigvarande anställning. Friskvårdspengen, högst 2000 kronor per år, får användas till aktiviteter som är godkända av skatteverket som skattefri friskvård, exempelvis motion såsom gym, gruppträning, spinning, racketsporter, simning med mera, annan friskvård som lagidrotter, motionsdans, yoga, bowling, kostrådgivning, viktminskning, information om stresshantering, massage samt rökavvänjning. Mer information Läs mer om motion och friskvård på Huddinge kommuns intranät Insidan under fiken Personalinfo/förmåner/friskvård och på Skatteverkets webbplats. Det lönar sig att satsa på friskvård Medarbetarnas hälsa, utveckling och arbetsglädje är nyckeln till en framgångsrik och efektiv kommunal verksamhet. Friskvård är en del i en medveten satsning i Huddinge kommuns hälsofrämjande arbetsmiljöarbete som syftar till att minska sjukfrånvaron och öka trivseln på arbetsplatser. Friskvårdsarbetet är förebyggande, främjar hälsa och är en god investering för individ och organisation. Förutom friskvårdstimme och friskvårdsbidrag erbjuds alla anställda i Huddinge kommun medlemskap i en aktiv personalförening - HumPe avgifsfri styrketräning i kommunens motionslokaler brett utbud av motionsaktiviteter till självkostnadspris genom HumPe aktiviteter genom hälsoinspiratörer. Alla medarbetare är automatiskt medlemmar i HumPe och medlemskapet är kostnadsfritt. Läs mer om HumPe på Insidan, kommunens intranät, under Personalföreningar. 5

77 Vanliga frågor och svar om friskvård Fråga: Får jag använda friskvårdstimmen för ett gympapass som jag har på kvällen på min fritid? Svar: Nej, friskvårdstimmen ska tas ut under ordinarie arbetstid - får inte kvittas mot en motionsaktivitet på fritiden. Fråga: Får man använda friskvårdspengen att köpa, stavar, hantlar, hjälm, stegräknare, skor eller andra redskap för friskvårdsaktiviteter? Svar: Nej, enligt skatteverkets senaste regler gäller skattefrihet enbart för redskap som lånas ut av arbetsgivaren, se nedan Idrottsutrustning m.m. En förmån som innebär att arbetsgivaren lånar ut idrottsredskap eller annan utrustning av mindre värde och enklare slag, t.ex. gångstavar, är skattefri för den anställde. Om arbetsgivaren lånar ut dyrbarare idrottsredskap som den anställde dessutom kan ta med hem till bostaden uppkommer en skattepliktig förmån. Fråga: Vilka aktiviteter får jag använda friskvårdspengen till? Svar: Exempel på skattefri motion är gymnastik, styrketräning, spinning, bowling, racketsporter som bordtennis, tennis, badminton eller squash, lagsporter som volleyboll, fotboll, handboll, bandy, enklare former av motionsdans som bugg, folkdans, squaredance och jazzdans. Andra former för utövande av motion och annan friskvård är till exempel tai chi, Qi gong, kostrådgivning, information om stresshantering, profylaxkurser för blivande föräldrar och så kallad kontorsmassage och liknande behandlingar som är avstressande, eller som syfar till att förebygga och motverka ömhet och stelhet i exempelvis axlar, armar, nacke eller rygg som kan uppkomma i samband med ensidigt arbete. Förutom vanlig kroppsmassage kan det till exempel vara rosenterapi, akupressur, kinesiologi, zonterapi och foating rest. Även enklare slag av fotvård eller fotmassage kan ses som friskvård. Kurser om rökavvänjning kan erbjudas personalen som friskvård. Skattefriheten bör dock inte gälla för nikotinprodukter som kursdeltagarna använder under kurstiden och därefer. Träning med en personlig tränare anses inte som enklare slag av motion. Sporter som inte innebär motion i betydelsen fysisk träning omfattas inte av skattefriheten. Exempel på sådana sporter är pistolskytte, lerduveskytte, agility, bridge, schack och körsång med undantag för körsång på arbetsplatsen. Sporter som kräver dyrare redskap eller kringutrustning som golf, segling, ridning och utförsåkning omfattas inte heller av skattefriheten. Dessa sporter blir skattepliktiga om arbetsgivaren bekostar utövande eller utrustning. Fråga: Vem bestämmer vad man får för friskvårdspengen? Svar: Skatteverkets regler sätter gränserna (se skatteverkets meddelanden, Motion och annan friskvård ). I övrigt gäller samråd mellan den anställde och ansvarig chef. 6

78 Fråga: Får man ta ut friskvårdspeng när man är tjänstledig eller föräldraledig? Svar: Du får inte ta ut den när du är tjänstledig, däremot går det bra när du är föräldraledig. Fråga: När får man ta ut friskvårdspengen? Svar: När som helst under året - förutsatt att du avstår från friskvårdstimmen. Fråga: Hur gör man? Svar: Du visar dina kvitton för friskvård för din närmaste chef som efer godkännande lägger in beloppet på din nästa månadslön i Heroma. Fråga: Kan friskvårdspengen användas till lokalhyra? Svar: Nej lokalhyra i sig betraktas inte som enklare motion och ingår inte som skattefri löneförmån, enligt skatteverkets regler. Anställda i Huddinge kommun som privat bokar någon av kommunens lokaler, till exempel i skola genom Fritidsbokningen, kan erhålla avgifsfrihet genom att lokalen i stället bokas genom HumPe. Se ledarförteckning på Hum- Pes hemsida på Insidan under Personalföreningar. 7

79 8 huddinge.se

80 lönepolicy Huddinge kommun

81 Huddinge kommun ska bedriva en effektiv och bra verksamhet utifrån politiska beslut och fastställda ramar. En av förutsättningarna för detta är tillgång till personal med rätt kompetens, som trivs med sina arbetsuppgifter och är engagerade i att åstad komma goda resultat i verksamheten. Lönen ska motivera och stimulera till effektivt resursutnyttjande och en förbättring av verksamhet och service. Lönepolicyn och grunderna för lönesättning är gemensam för hela kommunen och ska vara kända bland chefer och medarbetare i hela organisationen. Samsyn och konsekvent handlande är ett måste för att lönen ska fungera som arbetsgivarens styrinstrument samtidigt som den ska ta hänsyn till de centrala avtal kommunen är bunden till. Lönen används inte som ett konkurrensmedel inom kommunen. Oavsett kön, ålder, sexuell läggning, etnisk och religiös bakgrund ska lönen vara kopplad till individens resultat och prestationer. I Huddinge kommun ska därför lönen vara individuell och spegla ett samband mellan mål och uppnådda resultat. Lönesättning sker vid nyanställning och löneöversyn. Nyanställning är det enda tillfälle då en bedömning av lön görs i förskott baserad på tidigare meriter och erfarenheter samt förväntade resultat. I övrigt baseras lönen på faktiskt utfört arbete och åstadkomna resultat. Inför den årliga löneöversynen bedöms medarbetaren utifrån kommunens lönepåverkande kriterier som diskuterats och definierats i verksamheten. Mål Lönen ska spegla ett tydligt samband mellan mål, resultat och lön i hela organisationen motivera och stimulera till effektivt resursutnyttjande och att förbättra verksamhet och service påvisa att medarbetaren genom goda resultat kan påverka sin löneutveckling stimulera medarbetaren till kompetensutveckling för att nå bättre resultat trygga personalförsörjningen på kort och lång sikt.

82 Riktlinjer och förutsättningar för en väl fungerande lönepolicy Varje lönesättande chef ska känna till innebörden i styrande avtal samt kommunens lönestruktur och metod för löne sättningsarbete. Planerings- och utvecklingssamtal (plus-samtal) ska hållas årligen där chef och anställd diskuterar mål för verksamheten, indi viduella arbetsmål på kort och lång sikt, planer för framtiden och personlig utveckling utifrån verksamhetens behov. Inför löneöversynen följer chef upp föregående års plus-samtal och målen enligt verksamhetsplanen i ett bedömningssamtal. Bedömning av den individuella prestationen görs utifrån kommunens lönepåverkande kriterier. Dessa ska diskuteras och definieras i samtliga verksamheter. Medarbetare frånvarande mer än 6 månader under bedömnings perioden på grund av tjänstledighet eller studier bedöms inte i ordinarie löneöversyn. Dessa får i stället ha ett lönesamtal vid återgång i tjänst för bedömning av löneläget. Föräldralediga och sjukskrivna ingår däremot i den årliga översynen. Varje verksamhet strävar efter att utveckla metoder för att tydliggöra kopplingen mellan uppnådda mål, resultat och lön på både enhetsoch individnivå. Kommunens övergripande lönepåverkande kriterier Kommunens lönepåverkande kriterier ska diskuteras och definieras i samtliga verksamheter. Medarbetaren bedöms årligen utifrån kriterierna: Arbetsresultat och prestation Kompetens och yrkesutövande Utveckling och kvalitet Något av nedanstående omdömen motiveras som helhets bedömning av kriterierna ovan: Medarbetaren har inte uppfyllt krav och förväntningar. Medarbetaren har uppfyllt krav och förväntningar, nått uppsatta mål och fullföljt sina åtaganden. Medarbetaren har överträffat krav och förväntningar och nått mål utöver det förväntade. Lönestruktur Huddinge kommun strävar efter en lönestruktur som stimulerar till utveckling av prestation och resultat hos den enskilde medarbetaren. En individuell och differentierad lönesättning bör resultera i en motiverad lönespridning. Spridningen påvisar utvecklingsmöjligheter för medarbetaren och tillåter kommunen att rekrytera specialister till en marknadsmässig lön.

83 huddinge.se CITAT JOURNALISTGRUPPEN, TRYCK: HUDDINGE KOMMUN 2007.

84 Jämställdhets- och mångfaldspolicy

85 OMSLAGSFOTO: NORDIC PHOTO. TRYCK: KOMMUNTYRCKERIET MARS 2008

86 Jämställdhets-och mångfaldspolicy Grundläggande arbetsgivarprinciper för hur jämställdhetsoch mångfaldsarbetet i Huddinge kommun ska bedrivas. Utveckling till lika villkor Huddinge kommuns interna jämställdhets- och mångfaldsarbete ska, i överensstämmelse med lagstiftning, främja allas lika rätt i frågor om arbete, anställnings- och andra arbetsvillkor samt utveckling i arbetet. En viktig grund för jämställdhets- och mångfaldsarbetet är insikten om medarbetarnas olika villkor. Allas erfarenhet och kompetens ska tas till vara på ett bra sätt. Effektivitet, kvalitet och arbetstrivsel främjas i blandade arbetsgrupper. Alla medarbetare ska vara väl förtrogna med kommunens jämställdhetsoch mångfaldssträvanden. Genom att informera om och diskutera jämställdhets- och mångfaldsfrågor på till exempel arbetsplatsträffar, blir det möjligt. Allas delaktighet i arbetet med enhetens verksamhetsplan, där även utveckling till lika villkor ska ingå, underlättar också jämställdhets- och mångfaldsarbete. Vad är jämställdhet och mångfald för Huddinge kommun? Alla människor har ett lika värde oavsett kön, ålder, etnisk-, kulturell-, social-, utbildnings-, eller ekonomisk bakgrund, religion, sexuell läggning och fysiska och psykiska funktionshinder osv. Arbetet med jämställdhet och mångfald syftar till att främja alla individers rätt i fråga om arbete, anställnings- och andra arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet.

87 Arbetsförhållanden Anställningsvillkor Mål att sträva emot: l Arbetstider och arbetsmiljö ska vara lämpade för samtliga anställda så att arbetet möjliggör försörjning och god hälsa. Medel: l Deltidsanställda som önskar heltidsarbete ska när ekonomi och andra villkor gör det möjligt erbjudas utökad tjänst. l Finna olika lösningar till en bra arbetsmiljö för alla anställda. Arbete och föräldraskap Mål att sträva emot: l Samtliga arbeten ska kunna förenas med ett aktivt föräldraskap. l Huddinge kommun anser att det är värdefullt att båda föräldrarna tar aktivt ansvar för föräldraskapet då det ökar den sociala kompetensen och därigenom bidrar till ökad effektivitet och trivsel. Medel: l Flexibla arbetstider. Kränkande särbehandling Huddinge kommun accepterar inte att medarbetare utsätts för någon form av diskriminering, sexuella trakasserier eller annan form av kränkande särbehandling. Det fnns en utarbetad handlingsplan mot sexuella och etniska trakasserier. Mål att sträva emot: l Ingen anställd i Huddinge kommun ska utsättas för sexuella trakasserier eller kränkande särbehandling. l Med detta avses varje slag av sexuellt eller kränkande uppträdande i ord och handling som leder till att någon känner sig förnedrad, stressad eller illa till mods. Medel: l Arbetsledningen ska ingripa snabbt, kraftfullt, rättvist och diskret om det kommer fram uppgifter om att någon känner sig utsatt för sexuella trakasserier och kränkande särbehandlig. l En anställd som utsätts för sexuella trakasserier och/eller kränkande särbehandling ska med förtroende kunna vända sig till chef, lokal personalenhet eller personalhälsan. l På arbetsplatsen ska personalen, i samband med redovisning av medarbetarenkäten, diskutera förhållningssätt och förebyggande av sexuella trakasserier och kränkande särbehandling.

88 Utveckling och karriärmöjligheter Mål att sträva emot: l I Huddinge kommun ska anställda ha lika möjligheter till kompetensoch karriärutveckling oavsett kön och/eller etnisk bakgrund. Medel: l PLUS-samtal (planerings- och utvecklingssamtal) är viktigt för att nå målet, liksom utarbetande av individuella kompetensutvecklingsplaner. Jämnare könsfördelning inom olika arbeten Huddinge kommun ska beakta jämställdhetsperspektivet vid rekrytering. Mål att sträva emot: l Huddinge kommun ska sträva efter en jämnare fördelning mellan män och kvinnor inom olika arbeten och på alla nivåer. l Jämn könsfördelning inom en viss typ av arbete, viss personalkategori eller viss chefsnivå anses föreligga om båda könen representeras med en andel om minst 40 %. Medel: l Aktiv rekrytering för att öka underrepresenterat kön. l Aktiva insatser för att få underrepresenterat kön att stanna kvar. l Både män och kvinnor ska om möjligt delta i rekryteringsprocessen. l I projektgrupper ska om möjligt båda könen vara representerade. Lön och övriga anställningsvillkor Huddinge kommun ska beakta jämställdhets- och mångfaldsperspektivet vid lönesättning. Mål att sträva emot: l Löneskillnader beroende på kön eller annan ovidkommande orsak ska inte förekomma inom lika eller likvärdiga arbeten Medel: l Årlig kartläggning och analys av löneskillnader ur ett jämställdhetsperspektiv, samt upprättande av en handlingsplan.

89 Mångfald Kommunens anställda på olika nivåer i organisationen bör avspegla befolkningens sammansättning. En förutsättning för god mångfald är att man är öppen för olikheter. Att arbeta med mångfaldsperspektivet när det gäller personalrekrytering är en viktig strategi för att förnya den kommunala förvaltningen. Mål att sträva mot: l I Huddinge kommun speglar personalsammansättningen den mångfald som fnns hos kommunens invånare. Medel: l Alla chefer har ett mångfaldsperspektiv vid nyanställning. l Öka kunskapen genom utbildningsinsatser och seminarier. Organisation för det interna jämställdhets- och mångfaldsarbetet Jämställdhetslagen ställer krav på hur jämställdhetsarbetet ska bedrivas. Bland annat ska samtliga organisationer med fer än nio anställda utarbeta årliga jämställdhetsplaner. Planen ska innehålla konkreta och mätbara mål, analys av löneskillnader mellan män och kvinnor med lika eller likvärdigt arbete, aktiva åtgärder samt redogörelse för resultat i efterföljande plan. Diskrimineringslagarna skyddar individer mot direkt eller indirekt diskriminering på grund av etnicitet, sexuell läggning, deltidsarbete eller funktionshinder. Vidare har arbetsgivaren en skyldighet att utreda och vidta åtgärder när en arbetstagare anser sig ha utsatts för trakasserier. Lagen om åtgärder mot diskriminering på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning ålägger också arbetsgivaren att vidta aktiva åtgärder för att förebygga diskriminering i rekryteringsprocessen och i arbetsförhållandena, samt trakasserier och repressalier på grund av etnisk tillhörighet. I Huddinge kommun utarbetas årligen en jämställdhets- och mångfaldsplan. Den består av jämställdhets- och mångfaldsmål som sedan fnns redovisade i de förvaltningsvisa verksamhetsplanerna. Kommunstyrelsens ansvar Kommunstyrelsens planerings- och personalutskott (PPU) beslutar om den kommungemensamma planen. Personalkontoret, kommunstyrelsen skall: l Initiera, samordna jämställdhets- och mångfaldsarbetet och stödja nämnderna till ett aktivt arbete. l I samarbete med förvaltningarna ta fram och följa upp aktuell jämställdhets- och mångfaldsplan.

90 l Från ett samlat perspektiv följa upp och i samband med budget och verksamhetsuppföljning redovisa till kommunstyrelsen analyser av nämndernas resultat avseende jämställdhets- och mångfaldsarbete. l Ansvara för kommunövergripande kompetensutveckling av chefer och politiker i jämställdhets- och mångfaldsarbete. l Årligen göra lönekartläggningar av eventuella löneskillnader mellan kvinnor och män för att undersöka om det fnns brister när lön och andra anställningsvillkor bestäms samt upprätta en åtgärdsplan (handlingsplan). Nämndernas ansvar l Ge förvaltningarna förutsättningar att förverkliga kommunens målsättningar. l Till kommunstyrelsen redovisa analyser av jämställdhets- och mångfaldsarbete i samband med budget- och verksamhetsuppföljning. Förvaltningarnas ansvar l Varje förvaltning skall i den årliga verksamhetsplanen beskriva hur förvaltningen avser att arbeta med jämställdhets- och mångfaldsfrågor. I planen skall mätbara mål och konkreta åtgärder redovisas. l Förvaltningschefen är ansvarig för förvaltningens jämställdhets- och mångfaldsarbete. l Jämställdhets- och mångfaldsmålen ska behandlas i förvaltningens samverkansgrupper. Lagar Jämställdhetslagen Lagen om förbud mot etnisk diskriminering i arbetslivet Lagen om förbud mot diskriminering av personer med funktionshinder Lagen om diskriminering av personer på grund av sexuell läggning Lagen om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning Europeiska unionens råd direktiv 2000/43/EG om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung. Europeiska unionens råd direktiv 2000/78/EG om inrättandet av en allmän ram för likabehandling.

91 huddinge.se

92 Rehabiliteringspolicy enligt beslut Mål Målet med rehabilitering är att den anställde återfår sin arbetsförmåga och kan återgå till ordinarie arbete. Rehabiliteringsarbetet bedrivs både kort- och långsiktigt. Ju tidigare åtgärder sätts in, desto större är förutsättningarna för att resultatet ska bli bra. För att förhindra skador och sjukdomar är det förebyggande arbetsmiljöarbetet viktigt. Arbetsförhållandena ska anpassas till och främja den anställdes olika förutsättningar samt bidra till hälsa och välbefinnande. En konsekvent och systematiskt genomförd rehabilitering är både mänskligt och ekonomiskt lönsamt. Ansvar Arbetsgivaren har genom lagar och föreskrifter ett långtgående ansvar för rehabiliteringsarbetet. Ansvarig chef på den arbetsplats där arbetstagaren är anställd har ansvar för att rehabiliteringen genomförs. Chefen ska känna till gällande lagar och avtal och ha kunskaper om handlingsplaner och rutiner inom arbetsmiljö- och rehabiliteringsområdet. Den anställdes ansvar är att aktivt medverka i rehabiliteringsarbetet. All rehabilitering måste bygga på arbetstagarens engagemang, särskilda förutsättningar och behov. För en lyckad rehabilitering i det enskilda ärendet krävs samverkan mellan alla inblandade parter, chefen, den anställde, personalhandläggare, försäkringskassa, fackliga organisationer och företagshälsovård. Rehabiliteringsansvaret finns kvar hos chefen till dess rehabiliteringen är avslutad. Rehabiliteringsarbetet I rehabiliteringsarbetet ska chefen och den anställde arbeta med att identifiera de faktorer som orsakar hinder eller problem och åtgärda dessa snarast. I första hand ska alltid eftersträvas att arbetstagaren ska kunna återgå till det egna arbetet, i annat fall ett annat befintligt arbete inom den egna förvaltningen. Om ett rehabiliteringsärende inte kan lösas inom den egna förvaltningen tas ärendet upp i den centrala samordningsgruppen för att se på lediga tjänster inom kommunen. Samordningsgruppen (SAMO) består av representanter för förvaltningarnas personalenheter och kommunstyrelseförvaltningens personalavdelning. Huddinge kommun har ett långtgående ansvar för sina anställda och om personen kan omplaceras till en annan tjänst är det en skyldighet för mottagande chef att ta emot den anställde om det inte föreligger särskilda skäl därtill. När arbetstagaren bedöms ha kvarstående arbetsförmåga men inte kan klara de arbetsuppgifter inom ramen för befintliga tjänster som arbetsgivaren kan erbjuda och alla rehabiliteringsåtgärder prövats, kan Lagen om anställningsskydd, 7, tillämpas. Det är arbetsgivarens ansvar att bevisa, genom dokumentation, att alla möjligheter till återgång i arbete hos arbetsgivaren är uttömda och utredda.

93 Arbetsmiljöhandbok

94 Arbetsmiljöhandboken innehåller riktlinjer, anvisningar, checklistor och blanketter som ska vara vägledande i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Vid frågor kan du kontakta respektive förvaltnings personalfunktion eller Maria Svanberg, maria.svanberg@huddinge.se, personalavdelningen, kommunstyrelsens förvaltning. Arbetsmiljöhandboken är en sammanställning och uppdatering av tidigare sidor på Insidan, november 2014.

95 Innehåll 1. Arbetsmiljöpolicy Ansvar för arbetsmiljön Fördelning av arbetsuppgifter Organisation för arbetsmiljöarbetet Systematiskt arbetsmiljöarbete Samordning vid entreprenad Ny- eller ombyggnad Vid inköp av varor och utrustning Hantering av farliga ämnen Rökfri arbetstid Introduktion Datorarbetsplats - terminalglasögon Arbetsskada och tillbud Rehabilitering Hot och våld Kränkande särbehandling Missbrukspolitiskt program Rutiner för utfärdande av förstadagsintyg Så får barn och ungdomar arbeta...55

96

97 Arbetsmiljöhandbok 5

98 1. Arbetsmiljöpolicy CSG AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Det skall finnas rutiner som beskriver hur det systematiska arbetsmiljöarbetet skall gå till. Arbetsmiljöarbetet är en del av arbetsgivarpolitiken. Utgångspunkten för kommunens arbetsmiljöpolitik är att arbetsgivare och arbetstagare ska fullgöra de åtaganden som finns i arbetsmiljölagen (AML). Lagens ändamål anges i AML 1 kap, 11 : att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö Arbetsmiljöansvaret för chefer och arbetsledare ska vara klart definierat, fastställt och känt. Delegering av arbetsmiljöarbetsuppgifter från chef till medarbetare ska vara dokumenterad (se Fördelning av arbetsuppgifter). Övergripande mål för arbetsmiljöarbetet Samtliga anställda har ansvar för att verka för ett positivt arbetsklimat som ger arbetsglädje, effektivitet och goda resultat genom att medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i genomförandet av de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö. I arbetsmiljöfrågor ska alltid de berörda ha ett inflytande. Beslut om ny teknik, ny- eller ombyggnad eller andra förändringar ska godkännas ur arbetsmiljösynpunkt. Även effekter på den yttre miljön ska tas i beaktande. Personalvårdande insatser ska kunna erbjudas när extra stöd behövs. För särskilt utsatta grupper ska förebyggande åtgärder vidtas för att minska antalet arbetsrelaterade sjukdomar och olycksfall. Företagshälsovården är rådgivare och utgör en resurs för chef/arbetsledare och den anställde. Företagshälsovården ska i samråd med chefen och den anställde göra medicinska och tekniska utredningar och utifrån sitt kompetensområde föreslå åtgärder som kan underlätta återgång i arbete. Friskvård ska erbjudas de anställda för att främja trivsel och samvaro och för att förebygga arbetsskador och arbetsrelaterade problem. Arbetsplatsen ska vara en alkohol- och drogfri zon för hänsyn till allas välmående och trivsel. 6 Arbetsmiljöhandbok

99 Arbetsmiljön ska vara så beskaffad att ingen utsätts för passiv rökning. Arbetsklimatet ska vara sådant att ingen utsätts för kränkande särbehandling. För att målen ska kunna uppnås ska chefer och arbetsledare ha ansvaret att inom sina befogenheter och i samverkan med personalen skapa en god arbetsmiljö samt informera närmast högre chef när dessa befogenheter inte räcker. varje anställd visa personligt ansvar för hälsa och miljö i det dagliga arbetet. Det betyder att var och en ska följa instruktioner och rutiner samt rapportera eventuella risker och hot mot en god arbetsmiljö och mot den yttre miljön till sin arbetsledare, chefer/arbetsledare, skyddsombud erhålla utbildning i arbetsmiljöfrågor. Samverkan med personalorganisationerna ska äga rum kring de olika utbildningsinsatserna, övergripande arbetsmiljöfrågor som berör flera förvaltningar behandlas i den kommunövergripande centrala samverkansgruppen, förvaltningsövergripande arbetsmiljöfrågor behandlas i skyddskommittén eller i den centrala samverkansgrupp som utgör skyddskommitté lokala arbetsmiljöfrågor behandlas på arbetsplatsträffar och i lokala samverkansgrupper Handlingsinriktade mål för arbetsmiljöarbetet Handlingsinriktade mål kan utformas på olika nivåer i organisationen, allt ifrån gemensamma för hela kommunen till mål för den enskilda arbetsplatsen. De handlingsinriktade målen är en del av förvaltningarnas årliga planering och ska revideras varje år. Målen ska vara konkreta, mätbara och realistiska. Den årliga handlingsplanen ska resultera i att uppsatta mål förverkligas. Systematiskt arbetsmiljöarbete/uppföljning, Huddinge-modellen Huddingemodellen är av centrala samverkansgruppen godkänt system för uppföljning av arbetsmiljöfrågorna på de enskilda arbetsplatserna (se Systematiskt arbetsmiljöarbete). Avstämning sker fortlöpande inom skyddskommittén eller inom ramen för samverkanssystemet. En gång per år ska skyddskommittén, lämpligtvis vid dess näst sista sammankomst och i god tid före nästa budgetår, följa upp målen för arbetsmiljöarbetet. Den övergripande samordningen av arbetsmiljöarbetet sker i den kommunövergripande centrala samverkansgruppen. Arbetsmiljöhandbok 7

100 2. Ansvar för arbetsmiljön AML 3 kap 2 "Arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. 2.1 Arbetsgivaransvar Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen huvudansvaret för arbetsmiljöns beskaffenhet. Med arbetsgivare avses den som är ansvarig enligt instruktion, arbetsordning etc. Även den som företräder arbetsgivaren kan ha ett arbetsgivaransvar. Arbetsmiljöansvaret ligger i linjeorganisationen. Centrala samverkansgruppen, skyddsombuden och företagshälsovården fungerar som stöd till linjeorganisationen men har inte juridiskt ansvar för arbetsmiljön. Arbetsgivarens skyldigheter enligt arbetsmiljölagen är att: följa arbetsmiljölagen (AML) och Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS) följa arbetsmiljöverkets ingripanden bedriva ett eget arbetsmiljöarbete enligt AML 3 kap 2.2 Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar i kommunen Planerings- och personalutskottet (PPU) PPU är politiskt sammansatt och beslutande organ för den personaladministrativa verksamheten, i vilket arbetsmiljö- och personalhälsovårdsfrågor ingår, och har bl a följande uppgifter inom arbetsmiljöområdet: tolkning och tillämpning av arbetsmiljölag, arbetsmiljöavtal etc träffa lokalt kollektivavtal inom arbetsmiljöområdet verka för utveckling av arbetsmiljöfrågor i kommunen svara för kommunens personalhälsovård svara för utbildning inom arbetsmiljöområdet i den mån ej beslutanderätten ligger hos PPU lämna råd och biträde till styrelser och nämnder. Planerings- och personalutskottet sammanträder en gång i månaden. Ledamöter i planerings- och personalutskottet (PPU) har ett övergripande arbetsgivaransvar och har att tillse att det finns ansvarig befattningshavare med tillräckliga befogenheter och resurser på respektive förvaltning. För arbetsmiljöfrågor som returneras till PPU ansvarar ledamöterna. I nämndernas arbetsmiljöarbete ingår att upprätta såväl kortsiktiga som långsiktiga åtgärdsplaner i samband med budget. 8 Arbetsmiljöhandbok

101 Förvaltningschef och förvaltningschefens ställföreträdare Det övergripande arbetsmiljöansvaret inom respektive förvaltning vilar på förvaltningschefen. Denne har att skaffa sig kunskap om den arbetsmiljölagstiftning, arbetsmiljöansvar och de författningar som rör verksamheten samt om befintlig arbetsmiljöorganisation. Förvaltningschefens ställföreträdare, t ex verksamhetsansvarig, kan utses för del av verksamhet inom förvaltning eller i mindre förvaltningar för hela verksamheten. I arbetsledarens, t ex föreståndarens, arbetsmiljöarbetsuppgifter kan ingå att se till att det löpande arbetet bedrivs enligt gällande arbetsmiljölagstiftning och interna riktlinjer samt förebyggande. Exempel på arbetsmiljöarbetsuppgifter för förvaltningschefens ställföreträdare, arbetsledare/föreståndare, se Fördelning av arbetsuppgifter. 2.3 Staffrättsligt arbetsmiljöansvar Brottsbalken är vår allmänna strafflagstiftning. Särskilt aktuella är bestämmelser i 3 kap 7-9 om oaktsamhet i samband med vållande till annans död, vållande till kroppsskada eller sjukdom och framkallande av fara för annan. Enligt brottsbalken 3 kap 10 ska den som gjort sig skyldig enligt 7-9 kunna dömas till arbetsmiljöbrott genom att uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätta sina skyldigheter enligt arbetsmiljölagstiftningen (arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen och arbetsmiljöverkets föreskrifter). Arbetsmiljölagens målsättning är att stimulera skapandet av goda arbetsmiljöer i syfte att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetsmiljön. Från och med 1 juli 2014 träder nya regler om straffsanktioner i kraft. Det innebär att Arbetsmiljöverket direkt kan utfärda sanktionsavgift istället för att gå till polis, åklagare och domstol. Arbetsmiljöbrott enligt brottsbalken (se ovan) berörs inte av förändringarna. Straffet vid sådana brott kan bli böter eller fängelse. De flesta av arbetsmiljöverketes förskrifter omfattas av de nya bestämmelserna men för en detaljerad lista se Arbetstagarens skyldigheter Arbetsmiljöhandbok Medverka i arbetsmiljöarbetet. Följa givna instruktioner samt använda de skyddsanordningar (t ex personlig skyddsutrustning) som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall. Varsko närmaste chef om arbetstagaren finner att arbetet innebär allvarlig fara för liv och hälsa. 9

102 3. Fördelning av arbetsuppgifter 3.1 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter AFS 2001:1 6 Arbetsgivaren skall fördela uppgifterna i verksamheten på ett sådant sätt att en eller flera chefer, arbetsledare eller andra arbetstagare får i uppgift att verka för att risker i arbetet förebyggs och en tillfredssällande arbetsmiljö uppnås. Översiktlig sammanställning över vilka uppgifter i arbetsmiljöfrågor som olika funktioner har i kommunen. Ett framgångsrikt arbetsmiljöarbete förutsätter att chefer, arbetsledare och arbetstagare är medvetna om sina respektive uppgifter i det före-byggande arbetet. I de beslut som fattas måste tillräcklig hänsyn tas till olika arbetsmiljöaspekter. Det förutsätter att chefer har tillräckliga kunskaper inom arbetsmiljöområdet. I samband med att arbetsgivaren organiserar arbetsmiljöarbetet används uttrycket delegering ibland, d v s att fördela uppgifter och beslutsfattande utåt i linjeorganisationen (bilaga 4). Meningen med en delegering är inte, t ex när det gäller kommunstyrelsen, att frigöra sig från straffrättsligt ansvar utan meningen är att förstärka organisationen och det förebyggande arbetet. I princip är det inte juridiskt möjligt att delegera ansvar. Ansvar är ingen arbetsuppgift i sig. Delegering innebär fördelning av uppgifter i arbetsmiljöarbetet med ansvar att sköta dessa. Ledningen har alltid kvar det övergripande ansvaret att tillse och övervaka arbetsmiljöarbetet. Krav som måste uppfyllas för att en delegering ska få effekt även i straffrättsligt hänseende: 1. Det ska föreligga ett behov, t ex på grund av verksamhetens storlek. 2. Mottagaren ska ha en sådan självständig ställning att han kan fatta de beslut som krävs enligt arbetsmiljölagstiftningen. 3. Mottagaren ska vara kompetent för uppgiften och ha tillgång till den information som behövs, t ex innehållet i arbetsmiljöverkets föreskrifter. 4. Mottagaren ska ha tillräckliga befogenheter för att kunna verkställa besluten. Befogenhet kan också helt enkelt betyda en rätt att företräda arbetsgivaren. 5. Det måste klart framgå vilka uppgifter som avses med delegeringen och vilka enskilda befattningar (personer) som är mottagare. Fördelningen av uppgifter, befogenheter och resurser ska överensstämma med vad som övrigt föreskrivs i instruktion, arbetsordning eller dylikt. 6. Delegeringen ska ske skriftligt om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten. Oklarheter i ansvarsfördelningen återfaller alltid på arbetsgivaren. Arbetsgivaren bör förvissa sig om att det står klart för alla arbetstagare vems uppgift det är att fatta beslut för att förebygga ohälsa och olycksfall. 10 Arbetsmiljöhandbok

103 Om arbetsgivarföreträdaren har uttömt sina handlingsbefogenheter för att lösa ett arbetsmiljöproblem återstår alltid den sista befogenheten att returnera problemet till närmaste chef (bilaga 5). Därmed återförs även ansvaret till denne. Denna sista befogenhet är en skyldighet och även en rättighet. Ytterligare upplysningar lämnas av personalavdelningen. 3.2 Arbetsuppgifter till förvaltningschef/ställföreträdare Vidta de åtgärder som behövs för att organisera arbetsmiljöarbetet inom förvaltningen på sådant sätt att bestämmelserna i AML, arbetsmiljöförordningen och gällande föreskrifter uppfylls. Fortlöpande skapa ekonomiska och personella förutsättningar för ett i praktiken fungerande arbetsmiljöarbete. Tillse att personalen erhåller tillräcklig utbildning och information för att kunna utföra arbetet så arbetsmiljölagstiftningen efterlevs. Tillse att rehabiliterings- och anpassningsverksamheten bedrivs enligt gällande regler i AML, Socialförsäkringsbalken. Svara för att samordning av skyddsverksamheten sker när flera arbetsgivare verkar inom samma arbetsställe, t ex när entreprenörer anlitas. Tillse att arbetsgivarens förstärkta handlingsplikt enligt AML 3 kap 2a och AFS 2001:1 (Systematiskt arbetsmiljöarbete) verkställs genom: - utredning av fysisk och psykisk ohälsa och olycksfall i arbetet - kartlägga, bedöma och undanröja risker i verksamheten - dokumentering av arbetsmiljön - upprättande av handlingsplaner med tidsplanerade åtgärder Stimulera initiativ i det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Informera/samverka med skyddskommittén och skyddsombud om planerade tekniska och organisatoriska åtgärder som berör arbetsmiljön. 3.3 Arbetsuppgifter till verksamhetsansvariga Arbetsmiljöhandbok Organisera arbetsmiljö-, arbetsanpassnings- och rehabiliteringsarbetet inom verksamheten. Klargöra ansvarsfördelningen till underställda chefer/arbetsledare. Tillse att verksamhetens personal (inkl arbetsledare) t ex via arbetsplatsträffar får den information och de instruktioner som är nödvändiga för att förebygga ohälsa och olycksfall. Fortlöpande åtgärda akuta brister i arbetsmiljön eller, om befogenheter saknas, returnera frågan till förvaltningschefen. Upprätta handlingsplaner för arbetsmiljöverksamheten i samband med budgetarbetet. Tillse att verksamheten fortlöpande undersöks så att risker och brister kartläggs, bedöms och undanröjes så snart som möjligt. Tillse att planerade arbetsmiljöåtgärder genomförs och får avsedd effekt. Tillse att arbetsmiljölagstiftningens bestämmelser följs och information om reglerna ges. Tillse att det finns rutiner för utredning av ohälsa, olyckor och tillbud. 11

104 Tillse att allvarligare olycka/tillbud anmäles till arbetsmiljöverket. Stimulera arbetsmiljöarbetet bland personalen. Planera och vid behov medverka i skyddsronder. Tillse att eventuella ingripanden (förbud eller förelägganden) från arbetsmiljöinspektionen respekteras och efterlevs. 3.4 Arbetsuppgifter till chefer Tillse att arbetstagarna, speciellt nyanställda och minderåriga, får fortlöpande instruktioner om arbetsmetoder, utrustning, kemiska hälsorisker och övriga risker för att förebygga ohälsa och olycksfall. Momentet ska ingå i introduktionen av all personal. Tillse att befintliga hjälpmedel och personlig skyddsutrustning används. Tillse att vedertagen arbets- och lyftteknik används. Tillse att arbetsskada, arbetssjukdom eller tillbud rapporteras och anmäls (se Anmälan av arbetsskada). Omedelbart rapportera allvarligare arbetsskada eller tillbud till verksamhetsansvarig och till arbetsmiljöverket. Tillse att utredning av olyckor, tillbud och ohälsa genomförs. I samband därmed ska särskild uppmärksamhet riktas mot åtgärder för att förhindra upprepning av händelseförloppet. Upprätta handlingsplaner för arbetsmiljöverksamheten. Ta vara på olika lösningar på arbetsmiljöproblem och rapportera dessa vidare till verksamhetsansvarig. Inför budgetarbetet till verksamhetsansvarig framföra behov av arbetsmiljöinvesteringar. I samråd med skyddsombud förbereda, medverka i och följa upp skyddsrond. Speciella checklistor kan användas. (Se systematiskt arbetsmiljöarbete). Tillse att den anställdes rehabiliteringsbehov klarläggs och att lämpliga åtgärder vidtas enligt Socialförsäkringsbalken (SFB) och AFS 1994:01 Arbetsanpassning och rehabilitering. Tillsammans med skyddsombud utforma introduktionsprogram för nyanställda. Till verksamhetsansvarig returnera varje arbetsmiljöfråga, för vilken arbetsledare/föreståndare saknar befogenhet. Bilaga 4 Delegering Delegering av arbetsuppgifter med åtföljande arbetsmiljöansvar Bilaga 5 Returnering RETURNERING av delegerade arbetsuppgifter med åtföljande arbetsmiljöansvar 12 Arbetsmiljöhandbok

105 4. Organisation för arbetsmiljöarbetet 4.1 Samverkansavtal Organisation för arbetsmiljöarbetet - Samverkansavtal FAS 4.2 Förslag på frågor till APT Arbetsplatsträffen, ett forum för dialog mellan medarbetare och arbetsledning Exempel på frågor som kan tas upp på arbetsplatsträffen: Planering av utvecklings- och utbildningsinsatser Planering och beställning av hälso- och friskvårdsinsatser Planering av lokaler, utrustning m m Planering av verksamheten och arbetsmetoder Budget och ekonomi IT-frågor Inköpsfrågor Gemensamma arbetsmiljöfrågor enligt Huddinge modellen Värderingar, etik mm Frågor som arbetsledning eller medarbetare aktualiserar Frågor som fackliga företrädare aktualiserar Information Ansvarig arbetsledare ska ansvara för planering och förberedelser av innehållet inför arbetsplatsträffarna. Ärendelistan ska arbetas fram i samverkan. Ansvarig arbetsledare ansvarar för att driva frågor vidare utifrån delegationsordningen. Arbetsplatsträffarna kan hänskjuta frågor till behandling i lokal samverkansgrupp. Samverkansgruppen, ett forum för dialog mellan arbetsgivaren och de fackliga organisationerna Exempel på frågor att behandla i samverkansgruppen Arbetsmiljöhandbok Planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten Ekonomi och beredning av budget Förändringsarbete och organisationsutveckling Arbetsmiljöåtgärder och handlingsplaner för fysisk, social och psykisk arbetsmiljö Företagshälsovård Beredning av introduktion Sjukfrånvaro Övergripande rehabiliteringsfrågor Övergripande planering av omplaceringar Jämställdhet Etniska frågor Utbildning och personalutvecklingsåtgärder Frågor till kommande arbetsplatsträffar 13

106 Dagordningen ska arbetas fram i samverkan. Stående punkter ska bl a vara verksamhets- och arbetsmiljöfrågor. Kallelse och handlingar bör vara ledamöterna tillhanda senast en arbetsvecka före mötet för att ge ledamöterna tid att förankra sina ställningstaganden. Protokoll ska föras. Av protokollet ska framgå om parterna är eniga i beslutsfrågor. Om enighet inte uppnås ska det av protokollet framgå vad parterna är oeniga om. Arbetsgivaren ansvarar att protokollen delges de fackliga organisationerna. Arbetsgivaren ska informera berörda förtroendevalda politiker om vad som behandlats i samverkansgrupp. Vid två av samverkansgruppens möten per år ska hälsa och arbetsmiljö vara huvudtema, och då ska följande frågor behandlas: analys av sjukfrånvaromönster analys av arbetsskador väsentliga frågor som berör företagshälsovården upprätta och uppdatera handlingsplanen över åtgärder som ska minska eller ta bort risker och brister i arbetsmiljön planering av nya lokaler information och utbildning om hälsa och arbetsmiljö. 4.3 Huvudskyddsombud Förvaltning Timmar Huvudskyddsombud Facklig organisation KSF 2 Gunnar Löfgreen LR MSB 8 KUF 3 Madeleine Johansson Kommunal SOC 15 Mickael Lindström Kommunal ÄOF 16,5 Mickael Lindström Kommunal Reza Mohammadi Vårdförbundet Annika Wilhelmson Vision, samtliga arbetsplatser SÄF BUF 60,5 Helene Grönstedt Kommunal, tjänstledig Jenny Westerberg Kommunal Jens Lindman Kommunal Marie Norlin Lärarförbundet Cristina Söderbärg Lärarförbundet Lotta Bergström Lärarförbundet Gunnar Löfgreen LR Anna Wigren LR 14 Arbetsmiljöhandbok

107 5. Systematiskt arbetsmiljöarbete Det systematiska arbetsmiljöarbetet sker i praktiken på två sätt, dels genom skyddsronder och dels genom en fortlöpande riskinventering av arbetsplatsen. 5.1 Skyddsrond Skyddsrond ska enligt arbetsmiljöavtalet genomföras minst två gånger per kalenderår. Arbetsmiljöförordningen föreskriver att regelbundna skyddsronder bör göras vid varje arbetsställe. Vilka ska vara med vid skyddsrond? Arbetsgivares ställföreträdare kallar senast 7 dagar innan skyddsronden, berörda arbetsgivarrepresentanter och skyddsombud. Finns det inga skyddsombud ska huvudskyddsombudet kallas. För att förenkla och effektivisera skyddsronden ska den förberedas av arbetsledning och skyddsombud. En skyddsrond bör genomföras under hösten på samtliga arbetsplatser. Det finns två skäl för detta: för att tjäna som underlag inför upprättandet av ny handlingsplan för att ge möjlighet att arbeta in arbetsmiljöfrågorna i budgetarbetet Skyddsrond två genomförs lämpligast på våren men vad som är lämpligt bedöms av respektive lokala samverkansgrupp, skyddsombud och arbetsledning. Protokoll över skyddsronden upprättas av ansvarig arbetsgivarrepresentant på särskild blankett, se bilaga 1. Protokollet justeras av ett skyddsombud. Om flera skyddsombud är närvarande vid skyddsronden, utses någon av dem till justeringsman. Föregående skyddsrondsprotokoll och riskinventering gås igenom. Påpekanden som inte åtgärdats tas den upp som ny punkt i protokollet. Förslag till åtgärder bör motiveras med hänvisning till arbetsmiljöbestämmelser eller vilka risker och besvär som kan förekomma. Om de närvarande kan fatta beslut om åtgärd antecknas i protokollet tidpunkt när det ska åtgärdas om frågan ska upp i kommande handlingsplan och/eller budgetarbete vem som ansvarar för åtgärden Om beslut om åtgärd inte kan fattas, hänskjuts frågan till samverkansgruppen. Prioritering ska ske enligt på protokollet angiven gradering. Kopia på skyddsrondsprotokoll ska skickas till förvaltningssamverkansgruppen. Arbetsmiljöhandbok 15

108 Små ärenden som kan åtgärdas direkt eller smärre reparationer av underhållskaraktär behöver inte noteras i protokollet utan ska felanmälas direkt till fastighetsägaren. Problem som inte omgående kommer att åtgärdas tas med i protokollet. Tillbuds- och arbetsskaderapporter, arbetsskadestatistik, sjukfrånvarostatistik, antal rehabiliteringsutredningar etc ger också viktig information om arbetsmiljön vid skyddsronden. Checklista för skyddsronder 1. Psykiska och sociala aspekter 2. Arbetslokaler och personalutrymmen 3. Bildskärmsarbetsplatser 4. Klimat och ventilation 5. Belysning och ljusförhållanden 6. Brandskydd 7. Buller och ljud 8. Elsäkerhet 9. Kemiska ämnen, damm 10. Stegar, lyft och transportredskap, maskiner och tryckredskap 11. Arbetsställningar, rörelser, fysisk belastning Tänk på att beakta arbetsmiljön för samtliga som vistas i lokalerna, både permanent och tillfälligt. Det gäller alltså att även tänka på t ex lokalvårdarna, fastighetsägarnas servicepersonal m fl. Exempel på branschanpassade checklistor för skyddsronder finns att hämta på Riskinventering - Huddingemodellen Som tidigare påpekats ska arbetsmiljöfrågorna vara en naturlig del i verksamheterna, arbetsgivaren ska regelbundet bedöma riskerna enligt arbetsmiljölagstiftning. Kommunens lokaler ska dessutom riskinventeras med tanke på dels brandsäkerhet enligt lagen om skydd mot olyckor (gamla räddningstjänstlagen) och dels kommunens säkerhetsarbete för skydd av kapital och personer utifrån ett försäkringstekniskt perspektiv. Som underlag för dessa tre riskinventeringar har centrala samverkansgrupen godkänt ett samlat material med checklistor och anvisningar. Materialet heter Riskinventeringar Huddingemodellen, se bilaga. Den årliga riskinventeringen samordnas med höstens skyddsrond. Huddingemodellen 5.3 Planeringslista för uppdrag Planeringslista för uppdrag - Huddingemodellen (Excel 20 kb) 16 Arbetsmiljöhandbok

109 5.4 Blankett för riskbedömning och handlingsplan Blankett för riskbedömning och handlingsplan 5.5 Psykosocial enkät vid skyddsrond Psykosocial enkät vid skyddsrond 5.6 Protokoll för skyddsrond Protokoll för skyddsrond Arbetsmiljöhandbok 17

110 6. Samordning vid entreprenad 6.1 Utgångspunkter och rutin AML 3 kap 6, 7 När två eller flera samtidigt driver verksamhet på samma arbetsställe, ska de samråda och gemensamt verka för att åstadkomma tillfredsställande skyddsförhållanden". Arbetsmiljölagens 3 kap 6 och 7 reglerar tydligt kommunens samordningsansvar vid gemensamt arbetsställe och de skyldigheter kommunen har i samband med anlitande av entreprenör. Det är viktigt att informera berörda skyddsombud om entreprenads omfattning och karaktär, se Överenskommelse om samordningsansvar. Vidare att informera entreprenören om bland annat gällande skyddsföreskrifter och vem/vilka som är skyddsombud. Denna information kan bl a ske genom delgivning av överenskommelse enligt nedanstående formulär. I samband med upphandling av entreprenad ska därför samordningsansvarig för arbetsmiljön utses, om entreprenören ska bedriva verksamhet på arbetsställe där även kommunen samtidigt bedriver verksamhet. För att få en rationell rutin finns ett formulär, se nedan, som ska inarbetas i eller bifogas upphandlingsavtalet. Arbetsmiljölagen innehåller något olika regler för samordningsansvar för följande typer av arbetsplatser/arbetsställen a) gemensamt arbetsställe för byggnads- och anläggningsarbete b) fasta driftställen (som gemensamt arbetsställe) c) andra icke fasta arbetsställen (som ej avses under punkt a, b) Formuläret är uppdelat för de tre olika typerna av arbetsställen. I det följande föreslås regler för hur samordningsansvaret bör lösas för de olika typerna av arbetsställen. Omständigheterna i det enskilda fallet får bedömas med hänsyn till dessa regler. Till formuläret finns en checklista (se nedan) på vilka uppgifter som åvilar samordningsansvarig och varje arbetsgivare på arbetsstället. Vid behov kan listan kompletteras i varje särskilt fall. Ansvaret för klarläggande av samordningsansvaret åvilar berörd förvaltning. 6.2 Samordningsansvariges roll Den som är samordningsansvarig ska se till att samordning sker av skyddsarbetet. Övriga arbetsgivare och de som arbetar på platsen ska följa de anvisningar som den samordningsansvarige ger. Den samordningsansvarige ska också på driftstället sätta upp anslag som talar om att han har detta ansvar. 18 Arbetsmiljöhandbok

111 Att det finns en samordningsansvarig fritar inte arbetsgivarna från det normala ansvaret för arbetarskyddet gentemot de egna arbetstagarna. Samordningsansvaret gäller bara samordningen och innebär inte något totalansvar för alla företags skyddsarbete. Vilka uppgifter som åligger samordningsansvarige respektive samordningsansvarig framgår av bifogad checklista. 6.3 Byggnads- och anläggningsarbete Följande grundläggande bestämmelser gäller. Byggherren har enligt arbetsmiljölagen obligatoriskt samordningsansvar. Det kan överlåtas till någon annan som bedriver arbete på arbetsstället. Byggherren är i regel fastighetsägaren. Arbetsmiljöverket kan om det finns särskilda skäl flytta ansvaret till någon annan. (Arbetsmiljölagen 7 kap 6 ) På grundval av olika alternativ som utarbetats av Bygghälsan i samråd med byggbranschens parter, Svenska Byggnadsentreprenörföreningen och Arbetarskyddsstyrelsen föreslås följande regler. 1. I de fall kommunen anlitar total- eller generalentreprenör, som har bättre förutsättningar att klara samordningsansvaret, bör efter överenskommelse ansvaret för samordning överlåtas till denne. I kontrakt med underentreprenör ska underentreprenörens skyldigheter i förhållande till den samordningsansvarige klargöras. 2. Vid delad entreprenad kan kommunen (byggherren), efter överenskommelse, överlåta ansvaret för samordningen till den entreprenör som är mest lämpad för uppdraget, i regel huvudentreprenören. Detta är normalt byggnadsentreprenören. I vissa fall kan det vara lämpligt att samordningsansvaret gäller för viss tid för en entreprenör och återstående tid för en annan entreprenör. 3. Vid till- och ombyggnad inom arbetsställe där kommunen samtidigt bedriver verksamhet bör kommunen svara för samordningen. 6.4 Fasta arbetsställen Enligt arbetsmiljölagen har det företag som råder över det fasta arbetsstället obligatoriskt samordningsansvar. Någon entydig och klar innebörd av begreppet "råder över" är svårt att ange. Vad beträffar exempelvis när kommunen hyr ut lokaler till entreprenör för matservering etc "råder" entreprenören över städning, transporter av förrådsenheter etc medan kommunen "råder över" eventuella omdisponeringar av lokaler. Fördelning av ansvar bör naturligen göras med hänsyn till vem som "faktiskt kan göra något åt saken". I den mån kommunen har ingen eller obetydlig verksamhet på arbetsstället bör entreprenören vara samordningsansvarig. Med hänsyn till bland annat att det enligt lagen inte går att "sälja" samordningsansvaret, bör kommunen i den mån man råder över arbetsstället vara samordningsansvarig. Arbetsmiljöhandbok 19

112 6.5 Icke fasta arbetsställen Med andra icke fasta arbetsställen avses andra tillfälliga arbetsställen än byggarbetsplatser och fasta arbetsställen, exempelvis gräsklippning på mark tillhörig kommunen. Någon regel i lagen om vem som ska ha obligatoriskt samordningsansvar finns inte, men kan avtalas. Det är därför viktigt att, i samband med upphandling av entreprenad, avtal träffas om vem som ska ha detta ansvar. Om avtal ej träffats kan Arbetsmiljöinspektionen utse samordningsansvarig. Avtal om samordningsansvar bör träffas enligt följande: 1. I de fall entreprenören självständigt bedriver verksamheten på arbetsstället bör, efter överenskommelse, samordningsansvaret läggas på entreprenören. Entreprenören svarar då i regel själv för någon form av arbetsledning. 2. Om entreprenörens verksamhet sker under ledning från kommunen och denne ingår som en mindre del i arbetslag etc med kommunanställda eller att förhållandet i övrigt kan jämföras med förhållandet huvudentreprenör - underentreprenör, bör kommunen normalt vara samordningsansvarig. 6.6 Under kommunens direkta ledning Om kommunen tar på sig den direkta löpande arbetsledningen kan kommunen t o m ha ett arbetsgivaransvar för personal och maskiner som inte ingår i den egna verksamheten. Detta kan föreligga även om ett entreprenadförhållande formellt föreligger, men då entreprenörens självständighet gentemot kommunen är begränsad. Följande faktorer kan medföra att ett sådant ansvar inträder; att entreprenören står under daglig arbetsledning av kommunen på arbetsstället, att bestämda tider gäller för arbetets utförande, att entreprenörens befogenheter att bestämma hur arbetet ska organiseras och utföras är obetydligt eller saknas, att denne är förhindrad att utföra arbete åt annan under den tid arbetet utförs eller att sätta annan person i sitt ställe, eller att ersättning utgår per arbetad timma och inte som en engångssumma. I sådana fall är reglerna om samordningsansvar ej tillämpliga. 6.7 Ansvar inom kommunen I vissa fall kan oklarheter uppkomma vilken förvaltning inom kommunen som är ansvarig. För att undvika missförstånd mellan förvaltningar bör även denna fråga klarläggas vid entreprenadupphandlingen. Som huvudregel gäller att - låter en kommunal förvaltning utföra arbete på fast driftställe som är gemensamt arbetsställe varöver annan kommunal förvaltning råder, ska ansvaret för samordning av arbetsmiljön - om inte annat överenskommits - ligga på förstnämnda förvaltning. 20 Arbetsmiljöhandbok

113 Motsvarande gäller även för arbete i egen regi. I övrigt när flera förvaltningar bedriver verksamhet på samma arbetsställe kan berörda förvaltningar komma överens om samordningsansvarig där så anses nödvändigt. Normalt är tillräckligt med samråd direkt mellan berörda förvaltningar i den mån respektive verksamhet berör varandra ur arbetsmiljösynpunkt. 6.8 Överenskommelse och checklista Överenskommelse om samordningsansvar samt checklista för samordning av arbetsmiljöverksamheten Arbetsmiljöhandbok 21

114 7. Ny- eller ombyggnad 7.1 Arbetsmiljöplanering Samverkan under byggprocessen Plan- och bygglagen 10 kap Om samrådet rör byggåtgärder som avser en arbetslokal eller ett personalrum för arbetstagare som ska utföra arbete för en arbetsgivares räkning, ska byggnadsnämnden ge den myndighet som ansvarar för arbetsmiljöfrågor (arbetsmiljömyndigheten) och en representant för arbetstagarna tillfälle att delta i samrådet. Samverkan i arbetsmiljöplanering kan inordnas i en översiktlig arbetsgång vid ny-, om- eller tillbyggnad i kommunen (se 7.2 Arbetsgång). De viktigaste utgångspunkterna för samverkan är Regler i byggnadsstadgan och arbetsmiljölagen för arbetsmiljöprövning i byggnadslovsärenden grundas på yttrande från de anställdas representanter. I kommunen är huvudskyddsombud företrädare för arbetstagarna i fråga rörande nybyggnad av arbetslokaler (under planering- och projekteringsstadiet) då skyddsombud ännu ej finns vid anläggningen Frågor som faller inom den centrala samverkansgruppens kompetensområde och som rör ny- och tillbyggnadsobjekt samt utrustningsfrågor, och som behandlats i kommittén behöver inte på arbetsgivarens initiativ behandlas enligt MBL eller MBA. I särskilda fall kan behandling ske enligt MBL 11 med yttrande från huvudskyddsombud och/eller MBL 19. Vid behov bör arbetsgivaren i god tid utse arbetsgrupp som medverkar i planeringen. Med skyddsorganisationen avses i bilaga 1, central samverkansgrupp, huvudskyddsombud eller skyddsombud beroende på ärendets natur. Nedan ges en sammanfattning av de olika skedena som byggprocessen normalt kan uppdelas på utredningsskede (punkt 1, Arbetsgång) förslagsskede (punkt 2-4, Arbetsgång) bygghandlingsskede (punkt 5-10, Arbetsgång) byggnadsskede (punkt 11-12, Arbetsgång) Under 7.3 finns en detaljerad checklista över punkter som kan användas som underlag vid granskning ur arbetsmiljösynpunkt. Den är uppdelad på de olika skedena. Checklistan förutsätter att användaren har arbetsmiljöutbildning och/eller erfarenhet av arbetsmiljöfrågor. 22 Arbetsmiljöhandbok

115 Utredningsskede (Arbetsgång, punkt 1) En beskrivning av projektet överlämnas till skyddsorganisationen. Denna beskrivning ska innehålla en analys av nuvarande verksamhet samt en beskrivning av målet med den tänkta förändringen av verksamheten. Budget, tidsplan och nödvändigt underlag i övrigt för den nya eller ändrade verksamheten redovisas. Personalhälsan och fastighetsägarna bör informeras och anlitas som rådgivande redan vid detta skede. Förslagsskede (Arbetsgång, punkt 2-4) Förslagshandlingar som beskriver byggnadens utformning i stora drag (planritningar) upprättas av en särskild arbetsgrupp och presenteras för den centrala samverkansgruppen och nämnd/styrelse. Förslagshandlingarna bör innehålla de krav som framkommit under utredningsskedet och kan exempelvis sammanfattas i förslag till ritningar och tekniska beskrivningar. Bygghandlingsskede (Arbetsgång, punkt 5-10) Bygghandlingar upprättas, det vill säga ritningar, beskrivningar, bygglovshandlingar och andra dokument som utgör underlag för upphandling av byggnad, maskiner och annan utrustning. Huvudskyddsombudet ska skriva på bygglovsritningar. Som ett led i bygglovsprövningen tillställs Arbetsmiljöinspektionen ritningar för yttrande. För arbetsmiljösynpunkter på upphandlingen, se Arbetsmiljösynpunkter vid inköp. Byggnadsskede (Arbetsgång, punkt 11-12) Samordningsansvaret på arbetsstället där flera arbetsgivare samverkar klarläggs enligt riktlinjer för samordningsansvar. Byggandet påbörjas och avslutas. Om brister i den planerade arbetsmiljön upptäcks under byggskedet, ska detta meddelas till fastighetsägaren för åtgärd. Upphandling av inredning och övriga inventarier slutförs. Efter färdigställande av byggnad sker slutbesiktning som förrättas av en opartisk besiktningsman tillsammans med entreprenör och beställare. Därefter övertar beställaren ansvaret för byggnaden. Efter slutbesiktningen och före verksamhetens start ska arbetsgivaren kalla till arbetsmiljöbesiktning. Personal som tidigare medverkat i arbetsmiljöplaneringen bör delta. Arbetsmiljöbesiktningen ska följa upp planerad utformning av lokaler och i övrigt följa rutinen för skyddsrond. Arbetsmiljöhandbok 23

116 Därefter kan verksamheten börja. Uppföljning av arbetsmiljöfrågor sker vid ordinarie skyddsronder. 7.2 Arbetsgång Utredningsskede 1. Fackförvaltningen (nyttjaren) lägger förslag på program för ny-, om- eller tillbyggnad. Behandling i skyddsorganisationen eller MBL. Förslagsskede 2. Planlösning arbetas fram av särskild projektgrupp, som utsetts av arbetsgivaren. 3. Respektive samverkansgrupp och nämnd godkänner förslaget. 4. Fastighetsägaren kostnadsberäknar projektet. Bygghandlingsskede 5. Fastighetsägaren utarbetar bygglovs- och byggnadshandlingar i samråd med fackförvaltningen och den i vissa fall tillsatta projektgruppen. 6. Respektive nämnd erhåller bygglovshandlingarna för slutremiss. Innan nämndbeslut sker behandling i skyddsorganisationen enligt MBL. 7. Fastighetsägaren tar de erforderliga myndighetskontakterna och söker byggnadslov. 8. Innan lokal tas i bruk för ny eller annan verksamhet än tidigare ska före nämndbeslut ske behandling i skyddsorganisationen enligt MBL. 9. Fastighetsägaren gör framställan om investeringstillstånd till KS. 10. KS behandlar ärendet och beviljar investeringstillstånd. Byggnadsskede 11. Fastighetsägaren verkställer ny-, om och tillbyggnader samt genomför slutbesiktning. 12. Fackförvaltningen kallar till arbetsmiljöbesiktning innan anläggningen tas i drift. Därefter sker uppföljning i samband med ordinarie skyddsrond. 7.3 Checklista Checklista för arbetsmiljöaspekten under byggprocessen 24 Arbetsmiljöhandbok

117 8. Vid inköp av varor och utrustning 8.1 Aspekter vid inköp Beställande förvaltning ansvarar, informerar, samråder Beställande förvaltning ansvarar alltid för att arbetsmiljökrav beaktas vid val av vara eller utrustning. Vid tecknande av centrala upphandlingsavtal (centrala avropsavtal, ramavtal, m m) ligger motsvarande ansvar hos den centrala upphandlingsenheten. Kontakt kan tas med Personalhälsan för bedömning av arbetsmiljökonsekvenser. Den beställande förvaltningen svarar för att erforderlig information lämnas och att samråd sker. Arbetsmiljöaspekterna ska beaktas samtidigt med övriga faktorer som är av betydelse för val av vara eller utrustning, t ex kvalité. Samråd ska ske direkt med berörd personal, skyddsombud och huvudskyddsombud. Vid mer omfattande upphandling eller inköp av komplicerad utrustning tar den beställande förvaltningen initiativ till att ärendet behandlas i enlighet med samverkansavtalet. Anskaffning, avrop, nyinköp och eventuella arbetsmiljökrav När anskaffning eller inköp är aktuellt ska den beställande förvaltningen kontrollera om motsvarande produkt finns bland kommunens avtal i avtalsdatabasen. I så fall kan beställningen ske direkt och enkelt via en rekvisition. För varor och utrustning som upphandlats på dessa centrala avtal har redan arbetsmiljökraven beaktats. Finns inte produkten bland avropsavtalen kan det bli aktuellt med nyinköp. Sådana inköp ska ske enligt kommunens regler i upphandlingsreglementet (UR). Kontakta upphandlingsenheten. Det måste framgå om förvaltningen har särskilda krav på varan ur arbetsmiljösynpunkt. Beskrivning och precisering av arbetsmiljökrav måste göras. Bifogad checklista kan användas som underlag. Inköpet görs sedan av upphandlingsenheten i samråd med förvaltningen enligt UR. Saknas information om olika arbetsmiljöaspekter eller vilka olika leverantörer som är tänkbara, kan förvaltningen ange önskemål om att anbudsförfrågan kan kompletteras med frågor enligt nedan. Anbudsförfrågan hanteras av upphandlingsenheten. 8.2 Frågor i anbudsförfrågan Exempel på öppna frågor i en anbudsförfrågan: Arbetsmiljöhandbok Uppfyller utrustningen eller varan gällande arbetsmiljöbestämmelser? Är varan märkt enligt LKP eller Kemikalieinspektionens Författnings-samling (KIFS). 25

118 Krävs personlig skyddsutrustning eller måste utrustningen kompletteras med skyddsutrustning vid användning? Finns instruktioner för handhavande och service på svenska? Avger utrustningen/varan buller, förorening, strålning/värme eller andra olägenheter som kan kräva kompletterande investeringar av nyttjaren? Är utrustningen provningspliktig och om så är fallet, är den godkänd av ackrediterad provningsanstalt? Vid behov ska samråd ske under upphandlingen mellan upphandlingsenheten, respektive förvaltning och Företagshälsovården angående val av produkt med hänsyn till arbetsmiljösynpunkter. 8.3 Uppföljning vid leverans När leveransen ankommit bör beställaren följa upp: Kontroll av att produkten uppfyller ställda krav, är den märkt på korrekt sätt etc. Eventuella krav på installation, förvaring etc. Information och introduktion till berörd personal. 8.4 Arbetsmiljösynpunkter vid inköp 26 Finns det särskilda bestämmelser, föreskrifter, anvisningar för användning av varan? Från arbetsmiljöverket, leverantören, övrigt? Vilka erfarenheter finns av nuvarande produkt? Fungerar den bra ur arbetsmiljösynpunkt? I vilka avseenden behövs förbättringar? Finns det bättre produkter på marknaden? Vilka erfarenheter finns på annat håll av produkten? Vissa varor/utrustning kan passa utmärkt i en miljö men inte alls i en annan. Krävs speciell anpassning med hänsyn till arbetslokalen, arbetsmetoder, speciellt slitage eller personliga förutsättningar? Innebär inköpet konsekvenser i form av lokalförändringar, utbildnings- och informationsinsatser o s v som måste planeras? Hur ska vi få information om och synpunkter på arbetsmiljöaspekter på varan/utrustningen? Vilka ska lämna synpunkter, berörda anställda, skyddsombud, huvudskyddsombud, arbetsgrupp, skyddskommitté, Personalhälsan? Arbetsmiljöhandbok

119 8.5 Checklista för bedömning av arbetsmiljöfaktorer vid inköp av varor och utrustning 1. Användarvänlighet t ex manöverorgan, service och underhåll, skötselinstruktioner. 2. Arbetsställning t ex arbetshöjd, fot- och benutrymme. 3. Belysningskrav t ex bländning, belysningsstyrka, färgåtergivning, kontraster. 4. Buller t ex ljudnivåer, efterklang, irritation, störande. 5. Kemikalier t ex gaser, lukt, bestämmelser, märkning. 6. Värme, ventilation t ex strålningsvärme, kyla, fuktighet, skållningsrisk. 7. Elsäkerhet. 8. Övrigt t ex brandrisk, strålning, besiktningskrav, utbildningsbehov. Arbetsmiljöhandbok 27

120 9. Hantering av farliga ämnen 9.1 Kemiska arbetsmiljörisker AFS 2011:19 Kemiska arbetsmiljörisker Arbetsmiljöverkets Vägledning till kemireglerna 9.2 Inköp, förteckning och hantering Syfte Genom att systematisera rutinerna för anskaffning av de kemiska produkter som används inom förvaltningen kan man minska riskerna med hanteringen och påverkan på vår miljö. Dessutom kan ekonomiska fördelar uppnås i och med att en bättre kontroll erhålles över vad man hanterar. Det är också viktigt att rutinerna anpassas till lagar och förordningar. Bakgrund Enligt arbetsmiljölagen är leverantören bl a skyldig att lämna produktinformation för alla sina farliga produkter. Arbetsgivaren eller dess ställföreträdare övertar detta ansvar när produkten överlämnas till den anställde. Arbetsgivaren betraktas i detta fall som leverantör. Arbetsmiljöverkets föreskrift "Farliga ämnen" reglerar bl a hantering av dessa ämnen. Föreskriften fastslår också att det på varje arbetsställe ska finnas en förteckning över alla farliga ämnen som hanteras där. Arbetsledaren ansvarar för att denna lokala förteckning upprättas. Produkterna grupperas i bokstavsordning efter användningsområde i en speciell pärm. Förteckningen kompletteras med motsvarande varuinformationsblad. Lagen om offentlig upphandling (LOU), samt Kommunens upphandlingsreglemente, HKF 9420, reglerar hur inköp ska ske. Farliga ämnen Definitionen på farliga ämnen är "alla produkter eller material som kan föranleda ohälsa eller olycksfall". Detta gäller dock endast sådana vars farlighet kommer av deras toxikologiska eller fysikalisk-kemiska egenskaper. Med ämnen som har toxikologiska egenskaper avses t ex sådana som är giftiga, hälsoskadliga, frätande irriterande, allergiframkallande, cancerframkallande, reproduktionsstörande eller som kan framkalla skador på arvsmassan. Med ämnen som är farliga på grund av sina fysikalisk-kemiska egenskaper är t ex sådana som är radioaktiva, brandfarliga, explosiva, oxiderande eller kemiskt instabila. 28 Arbetsmiljöhandbok

121 Försiktighets- eller utbytesprincipen Vid val av kemiskt ämne ska försiktighetsprincipen" eller "utbytesprincipen" i lagen om kemiska produkter (LKP) användas. Denna princip innebär att sådana kemiska produkter som kan ersättas med mindre farliga produkter ska undvikas (se LKP). 9.3 Arbetsrutin vid inköp och hantering av kemiska produkter Dessa steg beskriver rutinen vid inköp och hantering av kemiska produkter. Inköp Innan beslut om beställning görs, kontrolleras om produkten finns med i den lokala förteckningen över godkända kemiska produkter. Finns exakt samma produkt och tänkt användningssätt är detsamma, kan produkten beställas, se punkt 2. Finns inte produkten i förteckningen eller saknas förteckning, gå vidare till punkt Vid beställning ska i första hand produkter och leverantörer användas, med vilka kommunen har tecknat avropsavtal. Dessa avtal har upphandlats av upphandlingsenheten i samarbete med miljökontoret och Företagshälsovården. De finns presenterade i kommunens avtalsdatabas. Beställningen sker enkelt med en rekvisition. Finns inte lämplig produkt hos dessa leverantörer, ska inköp ske enligt upphandlingsreglementet (UR), gå vidare till punkt 4. Förvaltningen bör utse en "inköpssamordnare", en person som hanterar inköpsfrågorna, tillämpningen av UR och samordningen med upphandlingsenheten. 2. Arbetsgivaren fattar beslut om vilken produkt som ska användas. Produkt som underkänts ur hälso- och miljösynpunkt av Företagshälsovården eller av miljökontoret får inte inköpas. 3. För köp av produkter som inte finns bland kommunens avropsavtal, gäller normalt att beställaren kontaktar upphandlingsenheten eller inköpssamordnaren. När nya produkter ska införas på förvaltningen ska dessa granskas kritiskt av arbetsgivarrepresentant och skyddsombud. Både Personalhälsan och miljökontoret ska utnyttjas för bedömning av hälsovådlighet och miljöbelastning, innan beslut fattas. Varuinformationsblad och övrig produktinformation, om hur produkten ska hanteras samt till vilket ändamål den ska användas, är nödvändig information inför en riskbedömning. Produktinformationen ska tillhandahållas av leverantören. Produkten ska inte väljas om dokumentation saknas eller om det finns annan produkt med bibehållen funktion, som innebär mindre risker för hälsa och miljö. Arbetsmiljöhandbok 29

122 4. Alla nya produkter ska föras upp på förteckningen över godkända kemiska produkter för det aktuella arbetsstället. Minst en gång per år ska förteckningen uppdateras med nytillkomna produkter. Produkter som ej längre hanteras ska föras ut ur förteckningen. Detta kan ske t ex vid en skyddsrond. Förteckningen ska innehålla uppgift om tidpunkt för upprättande och senaste ändring. Den ska hållas tillgänglig för arbetstagarna. På första skyddskommittémötet för året bör listan över farliga ämnen presenteras och ingå som en bilaga till protokollet. 5. Arbetsledaren ska informera berörd personal om vilka föreskrifter som gäller vid användning. Det kan vara vilka hälsorisker produkten medför, lämplig personlig skyddsutrustning, vad som ska göras vid olycksfall etc. Vissa produkter fordrar speciell utbildning t ex epoxi och isocyanater. Varumottagning Vid mottagning av varan ska kontrolleras att varuinformationsblad och hanteringsföreskrifter medföljer. Märkningen på förpackning och/eller behållare ska kontrolleras att den finns och är läslig. Saknas något ansvarar mottagaren för att dokumenten skaffas fram. Externa transporter Speciella regler gäller vid transporter av hälso- och miljöfarliga varor. Vid oklarheter, kontakta Företagshälsovården, miljökontoret eller Räddningsverket - enheten för farligt gods och kemi. Förvaring Speciella regler gäller för förvaring av vissa farliga ämnen och brandfarliga varor. Kontakta brandförsvaret eller Företagshälsovården. Avfallshantering Miljöfarligt avfall ska förvaras så att spill till avlopp inte kan ske. Förvaringskärl ska vara slutet och uppmärkt med innehåll. Avfallet tas om hand av företag som har transporttillstånd av Länsstyrelsen. Miljökontoret kan ge närmare information beträffande hanteringen. 30 Arbetsmiljöhandbok

123 10. Rökfri arbetstid Rökfri arbetstid gäller för alla anställda i Huddinge kommun från och med juli Vad är rökfri arbetstid? Rökfri arbetstid innebär att man inte röker under arbetstid. Med arbetstid menas den tid man tjänstgör inklusive pauser. Lunchrast är inte arbetstid. Lunchrasten är alltså den enda tid under arbetsdagen då det är tillåtet att röka. På alla arbetsplatser ska det finnas en tydlig anvisning om var det är tillåtet att röka. Dessa platser bestäms i samråd med personalen. Varför införs rökfri arbetstid? Kommunerna spelar en viktig roll i en bred nationell strategi som syftar till att minska så väl aktivt som passivt tobaksbruk. Sveriges kommuner och landsting uppmanar i rapporten Med fokus på rökfri arbetstid från 2007 sina medlemmar att fatta beslut om rökfri arbetstid. Genom att införa rökfri arbetstid Arbetsmiljöhandbok utsätts ingen i kommunens verksamheter för hälsorisker eller dålig lukt på grund av tobaksrök bevaras och förbättras hälsan hos medarbetarna förstärks kommunanställdas roll som förebilder för barn och ungdomar 31

124 11. Introduktion Ett väl genomfört introduktionsprogram är lika viktigt för den enskilde som för arbetsgivaren. Introduktionen gör att den nye medarbetaren känner sig välkommen, lättare kan se sin roll i organisationen, får reda på praktiska frågor kring anställningen, kommer in i arbetsgruppen och snabbt kan börja klara sina arbetsuppgifter. Introduktionen en är del i chefs- och personalpolicyn och ska bidra till medarbetarnas kompetensutveckling, ökad effektivitet, bättre trivsel och lägre personalomsättning. Kommunen måste också uppfylla arbetsmiljölagens krav på introduktion. Introduktion av nyanställda, även korttidsanställda, måste planeras med omsorg. Den första anställningstiden kan vara avgörande för förhållningssättet till verksamheten och för medvetenheten om en god arbetsmiljö. Introduktion är särskilt viktig när en minderårig kommer ny till arbetsplatsen. Även den som byter arbetsplats och/eller arbetsuppgifter inom kommunen eller har varit borta från sitt arbete en längre tid kan behöva introduktion. Ett uppföljningssamtal efter ca tre månader mellan chef och den anställde är ett utmärkt sätt att ta reda på hur introduktionen fungerat och hur arbetet förlöpt under den första tiden, samt att ta emot synpunkter och kunna ge rätt stöd. Introduktion på arbetsplatsen Varje förvaltning ansvarar för introduktionen. Introduktionen ska innehålla information sådant som är viktigt att känna till om den egna förvaltningen och arbetsplatsen. Chefen på arbetsplatsen ansvarar för att arbetsplatsanknutna instruktioner om arbetsuppgifter, arbetsmiljö etc. ges. Arbetsteknik och ergonomi I introduktionen på arbetsplatsen är undervisning i rätt arbetsteknik en viktig del. Vid detta tillfälle finns möjlighet att visa ett för kroppen skonsamt arbetssätt, betydelsen av att använda arbetshjälpmedel, etc. Syftet med att så tidigt som möjligt ge undervisning i arbetsteknik och ergonomi är bland annat att förebygga arbetsskador och belastningsbesvär hos kommunens anställda. Utbildningen kan ske i grupp och riktar sig till deltagare med liknande verksamhetsområden från hela kommunen, t ex äldre- och handikappomsorg, barnomsorg, administration, lärare, kökspersonal, städpersonal, med flera. Utbildningar och information i arbetsteknik och ergonomi genomförs av Företagshälsovård, som också på begäran från närmsta chef genomför introduktion i arbetsteknik och ergonomi för enskilda anställda. 32 Arbetsmiljöhandbok

125 Kommunövergripande introduktion Den kommunövergripande introduktionen kompletterar introduktionen på arbetsplatsen och ska ge en översiktlig information om Huddinge kommuns organisation, personalpolitik, ekonomi, företagshälsovård, fackliga organisationer samt vad det innebär att arbeta i en politiskt styrd organisation. Den ger också en orientering i kommunens geografi och näringsliv. Introduktionen riktar sig till nya medarbetare som rekryterats externt med en tillsvidareanställning, men bör även erbjudas nya medarbetare som rekryterats externt på en anställning längre än sex månader. Särskild inbjudan sänds ut från personalavdelningen på KSF till förvaltningarna och publiceras på Insidan. Arbetsmiljöhandbok 33

126 12. Datorarbetsplats - terminalglasögon Arbetsplatsglasögon och synkontroll Enligt Arbetarskyddsstyrelsens föreskrift Arbete vid bildskärm AFS 1998:5 ska arbetsgivare ombesörja att arbetstagare som normalt ska arbeta vid bildskärm mer än en timme under arbetsdagen ska genomgå synundersökning. Synundersökning ska därefter ordnas med regelbundna intervall samt om och när arbetstagare uppger besvär som kan ha samband med synkraven i arbetet. Arbetstagaren ska tillhandahållas särskilda glasögon som är utprovade för det aktuella arbetet, om synundersökning visar att sådana behövs och att glasögon för normalt bruk inte kan användas. Den som inte behöver glasögon vid vanlig läsning klarar sig normalt utan glasögon också vid bildskärmsarbete. Riktlinjer Arbetstagare ska medföra rekvisition attesterad av budgetansvarig arbetsledare till synundersökningen. Undersökning ska utföras av någon av de legitimerade optiker som är Huddinge kommuns avtalsleverantörer (avtal med Smarteyes från och med ). Personalhälsan kan vid behov kontaktas för rådgivning i samband med terminal- eller skyddsglasögon. Som anställd kan du själv välja någon av SmartEyes tre butiker för din synundersökning och ev. beställning av arbetsplats- och skyddsglasögon. Butik: Götgatan 60, telefon Butik: Skärholmsplan 2, telefon: Butik: Kungsgatan 34, telefon: Tidsbokning görs via kundtjänst på nummer eller via hemsida 34 Arbetsmiljöhandbok

127 Kostnader Kostnad som Huddinge kommun, respektive förvaltning står för är Synundersökning Särskilda arbetsplatsglasögon utprovade av optiker för arbete vid bildskärm, glas enligt angivna styrkor, i detta ingår båge (samtliga bågar i butikens sortiment ingår förutsatt att dessa passar synfelet) arbetskostnad justering av glasögon, skalmar etc. efterjustering samt byte av sadlar och skalmtoppar hårt fodral och putsduk hårdhetsbehandlade glas antireflexbehandlade glas För skyddsanpassade glas gäller dessutom följande: CE-märkning Ska finnas i utförande som passar både kvinnor och män Ha skyddsglasögonbåge med sidoskydd Vid behov ersätter kommunen även följande: I det fall det finns behov av speciell slipning eller annan behandling av glaset för att korrigera synfel lämnar SmartEys kostnadsförslag till beställaren före utförande. Samtliga priser återfinns i Proceedo. Personliga önskemål som kan tillkomma bekostas av den anställde själv. Ytterligare upplysningar angående rekommendationer för bildskärmsarbete och utformning av bildskärmsarbetsplatser lämnas av Personalhälsan tel (535) Arbetsmiljöhandbok 35

128 13. Arbetsskada och tillbud 13.1 Syfte med anmälan av arbetsskada och tillbud Anmälan ska lämnas för att: Ge underlag för utredning av arbetsskadan och för förebyggande arbetsmiljöåtgärder Vid frånvaro från arbetet bedöma om arbetsskada föreligger, AB 27, TFA-KL. Tillbud ska föranleda utredning av risker i arbetsmiljön. Anmälan av tillbud är en viktig signal i det förebyggande arbetsmiljöarbetet Ge underlag för statistik. Arbetsmiljöverket ska få underlag till det så kallade ISA-systemet (informationssystem för arbetsskador) och kommunen ska kunna upprätta relevant statistik och åtgärdsplanering Ansvar Närmaste chef/arbetsledare ansvarar för att anmälan upprättas. Samråd och utredning av händelsen ska ske med skyddsombudet. Är arbetsskadan av allvarligare karaktär eller bör föranleda förebyggande åtgärder kan företagshälsovården delta i utredningen. Chefen/arbetsledaren, skyddsombudet och om möjligt den skadade ska underteckna anmälan. Underskrift av arbetsskadeanmälan innebär inte att den godkänts eller att skadan godkänts som arbetsskada, utan endast att undertecknarna tagit del av den. Underskrift innebär alltså inte att man juridiskt förbinder sig till någonting. Anmälan ska bygga på den skadades uppgifter. Arbetsgivaren kan inte neka att göra en anmälan om arbetsskada om den anställde anser sig ha blivit skadad i arbetet. Förtroendevalda, fosterföräldrar och andra så kallade uppdragstagare ska själva anmäla arbetsskada direkt till Försäkringskassan Anmälan av arbetsskada En anställd som drabbats av arbetskada ska så snart som möjligt underrätta sin närmaste chef om händelsen. Anmälan ska göras i rapporteringssystemet KIA. Här når du KIA. Instruktion för att registrera händelser i KIA finns på Insidan. Anmälan, som upprättats i KIA, sänds snarast möjligt efter det att skadan inträffat eller arbetsgivaren fått kännedom om arbetsskadan till: Försäkringskassans inläsningscentral, LAF, Östersund. Adressen står även på blanketten. Eventuell TFA-anmälan kan skickas elektroniskt genom KIA. Läs mer om TFA (trygghetsförsäkring vid arbetskada) nedan. Om arbetsskadan medför frånvaro från arbetet ska detta anmälas enligt samma rutin som vid vanlig sjukdom. Som orsak vid sjukanmälan anges "arbetsskada". 36 Arbetsmiljöhandbok

129 Har olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbete föranlett dödsfall eller svårare personskada eller samtidigt drabbat flera arbetstagare, skall arbetsgivaren utan dröjsmål underrätta Arbetsmiljöverket. (Arbetsmiljölagen 3 kap. 3a ) Du kan anmäla en arbetskada direkt till Arbetsmiljöverket här. I vissa fall bör polisen få möjlighet att utan dröjsmål göra en utredning för att klarlägga om ett brott begåtts mot gällande säkerhets- och hanteringsbestämmelser, vilket kan föranleda ansvar enligt brottsbalken 3 kap, Anmälan av tillbud Tillbud ska omedelbart anmälas till närmaste chef/arbetsledare. Anmälan av tillbud sker genom rapporteringssystemet KIA. Här når du KIA. Instruktion för att registrera händelser i KIA finns på Insidan. I princip ska alla tillbud rapporteras på samma sätt som arbetsskada. Normalt behöver tillbud vid färd till och från arbetet inte anmälas med hänsyn till möjligheterna för arbetsgivaren att vidta förebyggande åtgärder. Vid tillbud som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa för en eller flera arbetstagare, skall arbetsgivaren utan dröjsmål underrätta Arbetsmiljöverket. (Arbetsmiljölagen 3a ) Anmälan om allvarligare tillbud gör du här Definitioner Arbetsskada är skada till följd av olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet. Med annan skadlig inverkan avses inverkan av en faktor som med hög grad av sannolikhet kan ge upphov till den åberopade skadan. Arbetsskada anses föreligga om övervägande skäl talar för ett orsakssamband med arbetet. Som arbetsskada räknas olycksfall i arbetet, arbetssjukdom, färdolycksfall och smitta. Olycksfall i arbetet beskriver en händelse som är plötslig, kortvarig, ovanlig eller oförutsedd och där ett olycksfallsmoment föreligger. Blir man skadad till följd av ett överfall i arbetet eller utsatt för ett hot som ger upphov till psykisk skada bedöms även detta som olycksfall och anmäls som arbetsskada. Arbetssjukdom är en skada som oftast utvecklats genom skadlig inverkan i arbetet under längre tid. Skadlig inverkan av arbetsmiljön som kan ge arbetssjukdom kan vara alla typer av påverkan på den mänskliga organismen, t ex tungt arbete eller olämpliga arbetsställningar, ensidigt belastande arbete, buller, kemiska ämnen, etc. Skada till följd av psykiskt påfrestande arbete eller arbetsförhållanden kan bedömas som arbetssjukdom, förutsatt att den inte är en följd av företagsnedläggelse, arbetstvist, bristande uppskattning, vantrivsel eller liknande förhållanden. Färdolycksfall, olycksfall vid färd till eller från arbetsstället räknas som olycksfall i arbetet, om färden föranleddes av och stod i nära samband med arbetet. Olycksfall vid förflyttning i arbetet, t ex vid färd mellan olika vårdtagare eller olycksfall under tjänsteresa bedöms inte som färdolycksfall utan som olycksfall i arbetet. Arbetsmiljöhandbok 37

130 Med smitta avses smittsam sjukdom vid viss typ av arbete, t ex vård av person inom hemtjänst, socialtjänst eller vid laboratoriearbete. Vanliga förkylningar, influensa eller andra sjukdomar som man normalt kan ådra sig omfattas inte av smittobegreppet. Tillbud är en händelse som inte medfört skada, men där risken för ohälsa eller olycksfall varit uppenbar. Observera att hot ska anmälas som arbetsskada Socialförsäkringsbalken (SFB) Socialförsäkringsbalken (2010:110) är en sammanhållen och heltäckande socialförsäkringslag som sedan 2011 ersätter bland annat lagen om arbetsskadeförsäkring och lagen om allmän försäkring. Försäkringskassans bedömning om skadan ska fastställas som arbetsskada, beräkning av ersättning, krav på arbetsgivaren att anmäla skadan till Försäkringskassan med flera bestämmelser regleras enligt SFB avd. C kap. 23 samt kap Försäkringskassan prövar om arbetsskada föreligger när det blir bestående nedsättning av arbetsförmågan, d v s ett framtida inkomstbortfall som ska kompenseras med livränta. Reglerna för ersättning innebär att SFB i praktiken saknar betydelse under den tid den försäkrade har rätt till sjuklön eller sjukpenning. Kostnader för sjukvård på grund av arbetsskada ersätts på samma sätt som vid vanlig sjukdom, det vill säga den skadade får betala patientavgifter på vanligt sätt. Genom SFB är alla som förvärvsarbetar i verksamhet i Sverige försäkrade för arbetsskada. Lagen gäller även dem som genomgår utbildning, i den mån utbildningen är förenad med särskild risk för arbetsskada. Ersättning kan ges för sjukvård utomlands, tandvård, särskilda hjälpmedel bestående nedsättning av arbetsförmågan och dödsfall. Försäkringskassan ger mer utförlig information om reglerna i Socialförsäkringsbalken Trygghetsförsäkring vid arbetsskada Trygghetsförsäkring vid arbetsskada för anställda i kommuner och landsting med flera (TFA-KL) är en tilläggsförsäkring till SFB. TFA-KL omfattar alla fast eller tillfälligt anställda i kommunen från och med första arbetsdagen. Information om försäkringen finns på Enligt TFA-KL finns möjlighet att få ersättning för: 38 Sjukvårdskostnader/läkemedel Inkomstförlust Sveda och värk Lyte och men Tandskador Rehabilitering Begravningskostnader Förlust av underhåll till efterlevande Arbetsmiljöhandbok

131 Anmälan till TFA-KL ska göras vid: olycksfall i arbetet och vid färdolycksfall som inte täcks av trafikskadeförsäkringen arbetssjukdom som kvarstår 180 dagar efter visandedagen, d v s den dag då sjukdomen först "visade sig" personskada som bevisligen, enligt skadeståndslagens regler, har vållats av arbetsgivaren eller av en anställd hos denne personskada som uppkommit till följd av hot, våld och/eller misshandel i arbetet Anmälan registreras i KIA och kan skickas elektroniskt genom systemet. Ytterligare upplysningar lämnas av personalavdelningen. Arbetsmiljöhandbok 39

132 14. Rehabilitering Se Rehabiliteringshandboken 40 Arbetsmiljöhandbok

133 15. Hot och våld 15.1 Arbetsgivarens ansvar vid våld och hot i arbetsmiljön CSG Granskat Chef/arbetsledare har ett lagreglerat ansvar att förebygga och avvärja riskfaktorer för psykisk och fysisk ohälsa för de anställda. När det gäller arbeten och arbetsplatser där hot och våld kan förekomma innebär arbetsgivaransvaret att - kontinuerligt inventera arbetsplatsen och arbetsinnehållet för att få god kännedom om platser och situationer där risker för hot och våld förekommer eller kan uppstå, tillse att den fysiska arbetsmiljön (arbetsrum, reception, väntrum m m) är utformad så att största möjliga säkerhet för de anställda uppnås, ge nyanställd personal noggrann introduktion angående rutiner, risker i arbetet och hur dessa risker kan avvärjas, utarbeta rutiner i syfte att förebygga och så långt som möjligt förhindra att hotfulla och våldsamma situationer uppstår, samt rutiner att om-händerta personal om och när något inträffat vid behov ta kontakt med Företagshälsovården initiera fortlöpande och regelbundna diskussioner i arbetslaget kring "hot och våld", t ex tänkta och faktiska händelser på arbetet metoder att förebygga, bemöta och avvärja, d v s handlingsberedskap rutiner och regler (är reglerna vi har funktionella?) kunskapsförmedling (erfaren - oerfaren) Rutiner och handlingsplan vid hot och våld finns i... som förvaras... OBS! Se även Rutiner vid Arbetsskada och tillbud. Ytterligare upplysningar lämnas av personalkontoret. Arbetsmiljöhandbok 41

134 15.2 Vid våld och hot i arbetsmiljön Föreskrift Våld och hot i arbetsmiljön 15.3 Första hjälpen och krisstöd Föreskrift Första hjälpen och krisstöd 42 Arbetsmiljöhandbok

135 16. Kränkande särbehandling 16.1 Särbehandling i arbetslivet I verksamheten ska finnas rutiner för att på ett tidigt stadium fånga upp signaler om och åtgärda otillfredsställande arbetsförhållanden, problem i arbetets organisation eller missförhållanden i samarbetet, vilka kan ge grund för kränkande särbehandling. Föreskrift om kränkande särbehandling, AFS 1993:17 (PDF 23 kb) Arbetsmiljöverkets powerpoint-material om kränkande särbehandling 16.2 Kommunens policy Kränkande särbehandling ska aldrig accepteras oavsett vem det gäller eller vem som drabbas. Om en arbetstagare upplever sig kränkt ska chefen/arbetsledaren utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta de åtgärder som kan krävas för att förhindra fortsatta kränkningar. Vid varje form av kränkande särbehandling ska samtliga inblandade behandlas med respekt och integritet. Förebyggande åtgärder Chefen/arbetsledaren ska agera på ett sådant sätt att ett gott arbetsklimat skapas och ska vara ett föredöme för sina medarbetare. Arbetsplatsträffen är ett viktigt forum för kontinuerliga diskussioner kring förhållningssätt. Samtliga medarbetare ska ha kunskap om vilka de tidiga signalerna är på att någon mår dåligt på arbetet. Planerings- och utvecklingssamtal (PLUS-samtal) är ett viktigt instrument för att i ett tidigt skede uppmärksamma missförhållanden i arbetsgruppen. Aktiva åtgärder när någon utsatts för kränkande särbehandling Chefens/arbetsledarens ansvar Chefen/arbetsledaren som blir varse att mobbning förekommer ska arbeta efter två linjer: en kortsiktig, som syftar till att få slut på mobbning, och en långsiktig, som klarlägger vad det är i organisationen som bäddar för särbehandlingen. Skyddsombud, fackligt ombud och personalhälsan finns som stödresurs. Chefen/arbetsledaren ska omgående samtala med de inblandade och tydligt förklara vari kränkningen består och att detta inte får förekomma på arbetsplatsen. Chefen/arbetsledaren ska också bilda sig en uppfattning av det inträffade och bedöma om det kan finnas skäl till arbetsrättsliga åtgärder som t ex omplacering, varning eller avstängning för att få möjlighet och tid till utredning. Chefen/arbetsledaren ska vara beredd på att organisera arbetet så att vidare kränkningar kan undvikas. Arbetsmiljöhandbok 43

136 Chefen/arbetsledaren ska aktivt ge hjälp och stöd till den drabbade, följa upp beslutade åtgärder och bedöma om fortsatta stödsamtal behövs, enskilt och/eller i arbetsgruppen. Alla samtal som genomförs och åtgärder som vidtas i ärendet ska dokumenteras. Arbetstagarens ansvar Vid misstanke om att någon form av kränkande särbehandling pågår inom arbetsplatsen har varje arbetstagare ansvar att informera sin chef/arbetsledare. Alla arbetstagare har ansvar att aktivt stötta sina arbetskamrater att våga gå vidare med det inträffade. Alla arbetstagare har ansvar att aktivt delta i problemlösningen. I de fall chefen/arbetsledaren är ansvarig för eller delaktig i kränkande särbehandling, bör berörda arbetstagare ta kontakt med närmaste högre chef, skyddsombud/huvudskyddsombud eller facklig företrädare för fortsatt handläggning. För mer information kontakta förvaltningens personalavdelning Tidiga signaler Chefen/arbetsledaren bör vara observant på om något eller någon inom arbetsgruppen märkbart förändras. En sådan förändring kan vara tecken på att något inte står rätt till. Nedan uppräknade exempel kan ha olika förklaringar, men det är alltid viktigt försäkra sig om att arbetsplatsen är fri från kränkande särbehandling. Tidiga signaler på att någon form av kränkande särbehandling pågår kan t ex vara förändringar i: Arbetsprestation minskad produktivitet och effektivitet koncentrationssvårigheter låg stresstolerans med överreaktioner Attityder 44 oengagerad omotiverad fortsatt sökande efter nya syndabockar ökad kritik mot arbetsgivaren irritation och missnöje Arbetsmiljöhandbok

137 Humör nedstämdhet försämrad självkänsla ångest och depression trötthet Sociala kontakter isolerar sig samarbetsproblem Flyktbeteende ökad frånvaro dagdrömmer undviker problem förlorar sig i fel uppgifter Verktyg för att upptäcka tidiga signaler frånvarouppföljning arbetsplatsträffar planerings- och utvecklingssamtal 16.4 Handlingsplan Handlingsplan för att förhindra sexuella eller etniska trakasserier Arbetsmiljöhandbok 45

138 17. Missbrukspolitiskt program AFS 1994:1 13 Arbetsanpassning och rehabilitering 13 Arbetsgivaren skall ha de rutiner som behövs för verksamheten med arbetsanpassning och rehabilitering vid missbruk av alkohol eller andra berusningsmedel. Arbetsgivaren skall dessutom klargöra vilka interna regler och rutiner som gäller om arbetstagare uppträder påverkad av alkohol eller andra berusningsmedel i arbetet Mål för kommunens missbrukspolitiska program Kring alkohol- och missbruksfrågor är det viktigt att inta ett förhållningssätt som är konsekvent och som tillämpas inom hela organisationen, på alla arbetsplatser och av alla chefer, arbetsledare och anställda. Målet för Huddinge kommuns missbrukspolitiska program ska vara att med ett entydigt förhållningssätt och med ett aktivt handlingsprogram uppnå drogfria arbetsplatser, se bilaga Attityder till alkohol Det finns lagar och avtal som markerar gränser för det tillåtna respektive det otillåtna drickandet i samhället. Sålunda finns det regler för rattonykterhet, åldersgränser för köp av alkohol etc. Men vi lyder också under en rad oskrivna lagar som är en del av vår kultur. Det är socialt accepterat att dricka sprit i vårt samhälle och det finns t o m en glamoriserad attityd till alkohol och drickande. Uppskattning och acceptans förbyts till förakt och fördömande gentemot den som dricker för mycket, för ofta och vid olämpliga tillfällen. Det går en knivskarp gräns emellan det socialt accepterade drickandet och missbruket. I grunden är gränsen mellan bruk och missbruk flytande. Att utveckla ett missbruk är en lång process, som alltid tar vägen över ett måttligt drickande. En missbrukare dricker av samma skäl som alla andra och har hämtat sina attityder till alkohol och berusning från samma kultur som alla andra. Skillnaden är att alkoholmissbrukaren dricker så mycket och så ofta att alkoholen blivit ett problem i sig. Alkoholmissbrukaren har förlorat, eller håller på att förlora kontrollen över sitt drickande. Kända och dolda missbrukare Alkohol- och drogmissbrukare - vilka är det? Många föredrar att tänka på de utslagna alkoholisterna som sitter på parkbänken invid systembolaget och dricker direkt ur flaskan. Andra tänker på rattfylleristerna vi läser om i tidningarna. Dessa alkoholister tillhör den lilla gruppen kända missbrukare. Den allra största gruppen missbrukare finns mitt ibland oss. De har arbete, bostad och familj. De är dolda. De är inte dolda för alla. Bara i undantagsfall kan de dölja sitt missbruk för familjen, släkten, vännerna och arbetskamraterna. På arbetsplatsen har man t ex sett hur personen sakta men säkert förändrats, blivit alltmer osäker, tappat 46 Arbetsmiljöhandbok

139 självförtroendet, blivit lättirriterad och dragit sig undan kontakt. Arbetet missköts. Återkommande sjukskrivningar och upprepade sena ankomster är andra signaler om att allt inte står rätt till. Alkoholmissbruket är svårt att dölja. Det är omgivningens reaktioner - eller snarare brist på reaktioner - som gör att missbruk kan gå långt innan något händer. Annat drogmissbruk, t ex missbruk av läkemedel, anabola steroider etc, kan vara svårare att känna igen. När det gäller missbruk av läkemedel är omgivningen inte heller lika fördömande. Förhållningssätt, handlingsprogram och handläggning ska ändå vara desamma som för missbruk av alkohol och andra narkotiska preparat. Drogpåverkade personer utgör alltid en risk i arbetsmiljön Droger och arbete Huddinge kommun har ca 5500 anställa. Alla har sin plats i organisationen, sin uppgift och bidrar med sin personlighet och kompetens till att forma verksamheten. Det är den samlade kompetensen hos alla anställda som är styrkan, grunden för verksamheten. Inom arbetslivet finns ingen flytande gräns mellan bruk och missbruk. Allt bruk av droger på arbetsplatsen är missbruk. Arbetsplatsen måste vara en drogfri zon. Det finns många skäl för en sådan hållning. På arbetsplatsen kan en påverkad person ställa till med stor skada, inte bara för sig själv, utan också för andra, både säkerhetsmässigt och socialt. Det är inte roligt att vara på samma arbetsplats som en som missköter sig och därmed blir en belastning för alla andra. Det är ett skäl så gott som något att reagera snabbt och säga ifrån. Alla tjänar på det. Många verksamheter inom kommunen riktas till barn och ungdomar. Lärare, barnomsorgspersonal, fritidsledare m fl fungerar som vuxna förebilder för de barn och ungdomar de arbetar med. Arbetsplatsen - en del av det sociala skyddsnätet Droger kan inte accepteras på arbetsplatsen. Däremot måste människan bakom missbruket både tolereras och stödjas av chefer och arbetskamrater. Med ett klimat som stimulerar engagemang och aktiva satsningar finns det stora möjligheter att göra något åt drogproblemen. Den missbrukare som har sitt arbete kvar har en god prognos. Arbetet och arbetskamraterna är en viktig del av det sociala skyddsnätet kring missbrukaren. Arbetet utgör samtidigt en motkraft inom missbrukaren, vilket hjälper till att hålla drogen stången. För många är arbetet den absolut sista utposten före total utslagning och ensamhet. Arbetsmiljöhandbok 47

140 Chefens roll Cheferna har en central roll och på dem ligger också ansvaret för personalen. Detta finns bl a reglerat i arbetsmiljölagstiftningen. Att gemenskapen fungerar och att hjälp ges till den som det behöver är ett ansvar som delas av arbetskamrater och chefer. Chefen har en nyckelroll i det förebyggande arbetet på arbetsplatsen som innebär att skapa ett klimat som präglas av öppenhet, värme och tolerans. Den kultur och de värderingar som ges uttryck för på arbetsplatsen är en spegling av ledningens attityder och värderingar. Chefen har ansvar för att utarbeta en fast ordning för hur man ska tackla problemen på arbetsplatsen. Det är viktigt att chefen tar emot en anställd som återgår i arbete efter rehabilitering av missbruk på ett bra sätt. Kamratstöd Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Insatser från arbetskamrater bör vara inriktade på att motivera den som dricker för mycket att ta itu med sina problem och söka hjälp. På en arbetsplats är det inte vård eller behandling som ska ges utan medmänskligt stöd. Arbetskamrater kan ge ett nära och personligt stöd till den kamrat det gäller och utifrån dennes speciella situation. En arbetskamrat behöver inte ha en diagnos för att hjälpa. Att prata om svårigheter i ett tidigt skede är ofta ett bra sätt att komma tillrätta med problemen innan de blivit riktigt stora Personalpolitisk målsättning Kommunen ska arbeta för att främja en drogfri arbetsmiljö. Detta arbete ska ske i samverkan mellan arbetsgivare, de fackliga organisationerna och arbetstagarna. De anställda som har missbruksproblem ska i första hand motiveras till rehabilitering. Genom ökad information och utbildning ska kunskap om missbruksproblematik spridas till arbetsplatserna. Utbildningsinsatserna bör i första hand inriktas på den personal som har någon form av verksamhets- och arbetsledande ansvar. Alkolås Kommunfullmäktige beslutade 2006 (Dnr KS 05/ ) att införa alkolås vid inköp av nya fordon i kommunens verksamheter. Införandet av alkolås ses som ett led i kommunens förebyggande arbete mot droger för att åstadkomma säkrare trafik- och arbetsmiljö. Anvisningar för hantering av alkolås finns i bilaga 3. Förebyggande arbete För att kunna arbeta med alkohol- och andra drogproblem är det viktigt att prata öppet om dessa problem på arbetsplatserna. De drogpolitiska insatserna ska främst inriktas på förebyggande åtgärder. Härigenom ökar möjligheterna 48 Arbetsmiljöhandbok

141 att på ett tidigt stadium ingripa och stötta personer som missbrukar alkohol och andra droger. De förebyggande åtgärderna är främst av utbildnings- och informationskaraktär. Utbildningsinsatserna ska genomföras både genom centralt anordnad utbildning och så långt som möjligt planeras in i befintliga utbildningar, t ex i arbetsmiljöutbildningar, arbetsledarutbildningar, introduktionsutbildningar, studiedagar, konferenser och personalmöten. Den grundläggande utbildningen i drogfrågor planeras inom ramen för arbetsmiljöutbildningen. Arbetsplatsen - en drogfri zon 1. Det är inte tillåtet att anlända påverkad av alkohol och andra droger till arbetsplatsen eller att förtära alkohol och andra droger eller uppträda påverkad på arbetsplatsen. 2. Den som är påverkad av alkohol eller av andra droger i arbetet skickas omedelbart och under betryggande former hem eller tas om hand på det sätt situationen kräver. Närmast överordnad är ansvarig för att åtgärder vidtas. Förnekar den anställde påverkan föreslås alkotest/provtagning. Om så önskas medverkar Personalhälsan. Anställd som vägrar genomgå test/provtagning kan betraktas som påverkad. 3. Den anställde uppmanas att återkomma nykter nästa arbetsdag. Då ska närmast överordnad ha ett samtal med den anställde. Samtalet bör ske tillsammans med en företrädare för dennes fackliga organisation. 4. Verksamhetsansvarig/förvaltningschef ska informeras om händelsen. Dessa fyra punkter sammanfattar inställningen till bruk av alkohol och andra droger på kommunens arbetsplatser. Förbudet mot bruk av droger och mot att uppträda påverkad på arbetsplatsen är ovillkorligt. Var och en som är anställd i kommunen har skyldighet att agera enligt dessa regler Handläggningsanvisningar Samverkan med fackliga organisationer Onykterhet och drogpåverkan på arbetsplatsen är inte enbart en arbetsledningsfråga. Det är i hög grad också en facklig skyddsfråga både för den berörde medlemmen och dennes arbetskamrater. En förutsättning för ett bra resultat är ett bra samarbete mellan arbetskamrater, verksamhetsansvariga, fackliga organisationer och Personalhälsan. Löneavdrag Den som är påverkad uppmanas att omedelbart lämna arbetsplatsen. Löneavdrag sker från den tidpunkt då uppmaningen ges eftersom lön ej utbetalas för icke arbetad tid. Den berörde anställde informeras om att Arbetsmiljöhandbok 49

142 ledighet utan lön kommer att rapporteras fr.o.m. denna tidpunkt, såvida den anställde ej sjukanmält sig. Ansvar vid hemsändning Efter det att den anställde lämnat arbetsplatsen har arbetsgivaren inte något arbetsrättsligt ansvar för denne. Däremot bör den närmast överordnade verka för att den anställde kommer hem under betryggande former. Samtal Samtal är ett ingripande och ett sätt att hjälpa. Det är chefens uppgift att konfrontera den anställde med de svårigheter som har blivit uppdagade på arbetsplatsen. Det är verkningslöst att försöka resonera med en berusad eller drogpåverkad person. Denna ska därför uppmanas att komma tillbaka till arbetet nykter nästa arbetsdag. Då ska den som är närmast överordnad ha ett samtal med den anställde, vilket bör ske tillsammans med en företrädare för den anställdes fackliga organisation. Oavsett när den anställde återkommer ska det planerade samtalet äga rum. Detta ska då främst gälla: 1. Kommunens inställning till bruk av alkohol och andra droger på arbetsplatsen. 2. Utgångspunkten ska alltid vara uppträdande på arbetsplatsen. Stöd ska formuleras tillsammans med krav. Tydlighet och öppenhet är viktigt. 3. Har löneavdrag skett informeras om detta. 4. I grova fall hänvisas till reglerna om disciplinpåföljd. Information Efter samtalet ska den chef som haft samtalet informera verksamhetsansvarig/-förvaltningschef. En bedömning av vilken åtgärd som är bäst lämpad ska då också göras. Åtgärdsplanering En överenskommelse kan utarbetas av ansvarig chef tillsammans med den anställde och företrädare för dennes fackliga organisation. Överenskommelsen innehåller vad man kommit överens om vid samtalet. Det kan t ex vara behandling på hemkommunens alkoholpoliklinik, uppföljningssamtal, samtal med arbetskamrater med mera (se mall, bilaga 2). Förvaltningens personalenhet och Personalhälsan rådfrågas i samband med att en överenskommelse upprättas. Påföljder Vid ledighet p.g.a. sjukdom kan arbetsgivaren i särskilda fall begära läkarintyg från första sjukdagen och dessutom föreskriva att läkarintyg ska vara utfärdat av en anvisad läkare. (AB 27 mom 2). Se vidare Rutiner för förstadagsintyg. 50 Arbetsmiljöhandbok

143 Om den anställde trots rehabiliteringsåtgärder allvarligt missköter sitt arbete, kan påföljder vidtas i enlighet med AB 11. Detta innebär i första hand varning och ytterst kan uppsägning av personliga skäl ske (LAS 7). Påföljder ska vidtas först efter samråd med förvaltningens personalenhet. Stödfunktioner Personalhälsan Personalhälsans läkare och företagssköterska ger råd i konkreta situationer. Kontaktperson på Personalhälsan är företagssköterskan. Personalenheten Personalenheten kan ge råd och stöd till arbetsledningen samt kan fungera som kontaktpersoner på sin förvaltning. Ytterligare upplysningar lämnas av ledningskontorets personalavdelning. Arbetsmiljöhandbok 51

144 17.6 Hantering av alkolås Anvisningar för hantering av alkolås i Huddinge kommuns fordon Som ett led i kommunens förebyggande arbete mot droger beslutade kommunfullmäktige 2006 (Dnr KS 05/ ) att införa alkolås vid inköp av nya fordon i kommunens verksamheter. Utbildning/information Respektive förvaltning ansvarar för att informera hur alkolåsen fungerar. Förvaltningen ska med hjälp av leverantören utforma skriftlig information som ska finnas i alla fordon med alkolås. Det ska klart framgå hur man hanterar låset i alla lägen. Rutiner vid tömning av data från alkolåsen Alkolåsen ska lagra data när fordonet inte gått att starta. Förvaltningen ska redan vid införskaffandet klargöra vem på förvaltningen som ansvarar för tömning av data från alkolåset. Alternativt klargöra vem på förvaltningen som tar emot data, om tömning av data från alkolås sköts av leverantören. Första utredning Om information från alkolåset visar att låset utlösts, ska förvaltningen vidta åtgärder; utreda tidpunkt för incidenten och vem som använt fordonet vid tidpunkten. För att kunna härleda en incident till en person bör förvaltningarna ha ett bokningssystem för sina fordon. Ansvar för att vidta åtgärder Om/när förvaltningen i första utredningen kunnat identifiera en person ska personens närmaste chef/arbetsledare kontaktas. Chef/arbetsledare ansvarar för fortsatt utredning och kallar den berörde till ett samtal angående incidenten. Samtalet ska klargöra omständigheterna kring incidenten. Vid behov av fortsatta åtgärder hänvisas till handläggningsanvisningar i Missbrukspolitiska programmet. Stödfunktioner Personalhälsan Förvaltningens personalenhet Personalavdelningen på kommunstyrelsens förvaltning 17.7 Bilaga 1, Program i korthet Bilaga 1, Missbrukspolitiskt program och handlingsprogram i korthet 17.8 Bilaga 2, Överenskommelse Bilaga 2, Överenskommelse 52 Arbetsmiljöhandbok

145 18. Rutiner för utfärdande av förstadagsintyg 18.1 Rutiner för förstadagsintyg AB 28 mom. 2. "Behov av ledighet på grund av sjukdom, olycksfall eller arbetsskada utöver 7 kalenderdagar ska styrkas genom intyg av läkare eller tandläkare. Arbetsgivaren får dock kräva sådant intyg även vid kortare ledighet eller för särskilda fall avstå att kräva intyg. Arbetstagaren svarar för kostnaden för sådant intyg. Arbetsgivaren får föreskriva, att intyget ska vara utfärdat av anvisad läkare eller tandläkare. Arbetstagarens kostnad i detta fall ersätts av arbetsgivaren till den del kostnaden inte ersätts eller bort ersättas av allmän försäkringskassa" När ansvarig chef/arbetsledare, av olika skäl, avser att besluta att en anställd ska uppvisa ett intyg fr.o.m. insjuknandedagen, ska detta ske i samråd med Personalhälsan, som vid behov kan göra en medicinsk bedömning. Syftet med detta är att undvika att begära förstadagsintyg av anställda som är i behov av rehabiliteringsåtgärder pga. medicinska funktionshinder. 1. Kontakta Personalhälsan Ansvarig chef/arbetsledare kontaktar personalhälsan för information och tidsbokning. Det är viktigt att anledningen till och syftet med förstadagsintyget klargörs för den anställde. Informera om den anställdes rätt att ha fackligt ombud med vid samtalet. Arbetsmedicinsk bedömning Personalhälsan gör en arbetsmedicinsk bedömning och vid behov en särskild utredning, som syftar till att klargöra om det finns medicinska skäl till korttidsfrånvaro. Utredningen kan fordra provtagning, kompletterande undersökningar, inhämtning av journaluppgifter etc., och kan därför ta olika lång tid. Personalhälsans bedömning utifrån utredningsresultaten delges chefen/arbetsledaren och den anställde helst vid ett rehabiliteringsmöte. Några enskildheter som framkommit vid utredningen kan av sekretesskäl inte lämnas ut. 2. Beslut om förstadagsintyg Arbetsgivaren fattar beslut om förstadagsintyg. Beslutet om förstadagsintyg delges den anställde både muntligt och skriftligt. Beslutet ska vara tidsbegränsat, högst ett år, och följas upp vid tidpunkter som chef/arbetsledare och anställd kommit överens om. Kopia på beslutet där det framgår vem det gäller och för vilken tidsperiod, sänds till Personalhälsan, till förvaltningens personalenhet och till den anställdes fackliga organisation. Beslut om förstadagsintyg Arbetsmiljöhandbok 53

146 3. Utfärdande av intyg vid förstadagsintygsföreläggande Anställd med föreläggande om förstadagsintyg ska vid sjukfrånvaro uppsöka Personalhälsan första sjukdagen. Intyg utfärdas enbart vid sjukdom och inte vid frånvaro av andra orsaker t.ex. drogpåverkan. Personalhälsan kan inte utfärda förstadagsintyg under helger eller utanför normal arbetstid. Vid tider som Personalhälsan inte kan utfärda intyg hänvisas den anställde till sin vårdcentral, närakut eller annan vårdgivare. Om den anställde inte kan komma till Personalhälsan för ett besök kan inte heller förstadagsintyg utfärdas. Hembesök görs inte. I sådana fall ska den anställde kontakta sin arbetsledare och diskutera möjligheten att en annan läkare utfärdar ett förstadagsintyg. 4. Beslut om anvisad läkare Förutom föreläggande om förstadagsintyg får arbetsgivaren besluta, att intyget ska vara utfärdat av anvisad läkare eller tandläkare. Med andra ord kan arbetsgivaren besluta att för giltig frånvaro pga sjukdom ska sjukfrånvaro intygas i första hand genom läkarintyg från någon av läkarna vid Huddinge kommuns Personalhälsa. I annat fall noteras ogiltig frånvaro. Syftet med beslut om anvisad läkare är att ge arbetsgivaren ett samlat arbetsmedicinskt beslutsunderlag under rehabiliteringsprocessen. Beslut om anvisad läkare 18.2 Instruktion till anställd Instruktion till anställd med föreläggande om förstadagsintyg eller anvisad läkare. När din arbetsgivare beslutat att du ska uppvisa intyg av personalhälsan från första sjukfrånvarodagen, gäller följande: När du blir sjuk, uppmanas du att gå till personalhälsan på Drop-In, mellan kl Ingen tidsbeställning. Meddela i receptionen att du har beslut om förstadagsintyg. Kommunalvägen 1-5, 5 tr Telefon till reception/sekreterare: , telefontid Om du inte kan komma på utsatt tid, kan du inte garanteras tid och därmed kan intyg inte skrivas för den dagen. Personalhälsan kan inte utfärda förstadagsintyg om du blir sjuk en lördag, söndag eller annan helgdag eller på kvällen. Om du på grund av ditt hälsotillstånd eller av något annat skäl inte kan komma till personalhälsan för ett besök, kan inte förstadagsintyg utfärdas. Personalhälsan gör inte hembesök. Om du på grund av ditt hälsotillstånd eller av något annat skäl inte kan ta dig till personalhälsan, ska du kontakta din chef eller arbetsledare och diskutera möjligheten att en annan läkare utfärdar ett förstadagsintyg. 54 Arbetsmiljöhandbok

147 19. Så får barn och ungdomar arbeta Reglerna om hur barn och ungdomar får arbeta finns i Arbetsmiljölagen och i föreskrifterna Minderårigas arbetsmiljö (AFS 2012:3). Med minderårig menas att man inte har fyllt 18 år. "Så får barn och ungdomar arbeta" är en broschyr utgiven av Arbetsmiljöverket. Arbetsmiljöhandbok 55

148 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (5) HANDLÄGGARE Viktoria Thonäng viktoria.thonang@huddinge.se Kommunstyrelsen Genus- och mångfaldsgranskning av läromedel svar på motion väckt av Nujin Alacabek Darwich (V), Erica Stensson (V), Sonia Benavente (V) och Madeleine Johansson (V) Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 4 januari 2016, anses motionen besvarad. Sammanfattning Nujin Alacabek Darwich, Erica Stensson, Sonia Benavente och Madeleine Johansson (samtliga V) inkom den 27 april 2015 med en motion med förslag om att barn- och utbildningsförvaltningen får i uppdrag att genomföra en översyn av de läromedel som används i verksamheten ur ett genusoch mångfaldsperspektiv samt att utreda hur man på webbportalen Pedagog Huddinge kan erbjuda en tjänst om genusoch mångfaldsgranskning av läromedel. Motionen har skickats på remiss till förskolenämnden, grundskolenämnden, gymnasienämnden och demokratiberedningen. Av remissvaren framgår att det inom barn- och utbildningsförvaltningen pågår ett aktivt jämlikhetsarbete, där bland annat normkritisk granskning av läromedel ur ett mångfalds- och jämlikhetsperspektiv genomförs. Barn- och utbildningsförvaltningen har även för avsikt att ta fram ett gemensamt stödmaterial som ska hjälpa lärare inom förskolan, grundskolan och gymnasieskolan att mångfaldsgranska läromedel. Resultatet av granskade läromedel ska synliggöras på Pedagog Huddinge för att på så sätt bli tillgängligt för alla lärare. Mot bakgrund av att arbete i enlighet med motionens förslag pågår anses motionen besvarad. Beskrivning av motionen Nujin Alacabek Darwich, Erica Stensson, Sonia Benavente och Madeleine Johansson (samtliga V) inkom den 27 april 2015 med en motion med förslag POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

149 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (5) om att barn- och utbildningsförvaltningen får i uppdrag att genomföra en översyn av de läromedel som används i verksamheten ur ett genusoch mångfaldsperspektiv samt att utreda hur man på webbportalen Pedagog Huddinge kan erbjuda en tjänst om genusoch mångfaldsgranskning av läromedel (bilaga 1). Motionärerna hänvisar till att det framgår av läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidsklassen att skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster och att det i läroplanen för gymnasieskolan fastslås att varje lärare har en skyldighet att se till att undervisningen till innehåll och upplägg präglas av ett jämställdhetsperspektiv. Förslagsställarna menar att de läromedel som används i skolan inte motsvarar styrdokumentens krav om ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. I motionen framhålls webbportalen Pedagog Värmland som ett gott exempel där man låtit en genuspedagog ta fram ett formulär för hur en genusoch mångfaldsgranskning av läromedel kan se ut. I formuläret kan den enskilde läraren fylla i uppgifter om sitt läromedel, exempelvis i vilken omfattning män och kvinnor förekommer och vem som är aktiv och passiv. Därefter görs en analys av läromedlets lämplighet. Mot bakgrund av ovanstående föreslår Vänsterpartiet att kommunfullmäktige beslutar: - Att ge barn- och utbildningsförvaltningen 1 i uppdrag att genomföra en översyn av de läromedel som används i verksamheten ur ett genusoch mångfaldsperspektiv. - Att ge barn- och utbildningsförvaltningen i uppdrag att utreda hur man på webbportalen Pedagog Huddinge kan erbjuda en tjänst om genusoch mångfaldsgranskning av läromedel. Motionen har skickats på remiss till förskolenämnden, grundskolenämnden, gymnasienämnden och demokratiberedningen. Remissvar Förskolenämnden, grundskolenämnden och gymnasienämnden Förskolenämnden, grundskolenämnden och gymnasienämnden redovisar i sina remissvar i grunden likalydande synpunkter, bortsett från några verksamhetsspecifika ståndpunkter (bilaga 2, 3 och 4). 1 Det är inte möjligt för kommunfullmäktige att tilldela barn- och utbildningsförvaltningen uppdrag. Kommunstyrelsen förvaltning gör därför tolkningen att motionens förslag är att kommunfullmäktige ger föreliggande förslag i uppdrag till barn- och utbildningsnämnderna.

150 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (5) Förskolenämnden hänvisar till att det idag pågår ett aktivt arbete med genusoch mångfaldsfrågor på kommunens förskolor. I Huddinge arbetar två utvecklingspedagoger som handleder förskolans medarbetare i normkritik. Medarbetarna får bland annat analysera förskolans material och läromedel utifrån ett normkritiskt perspektiv. Grundskolenämnden och gymnasienämnden betonar att urvalet av vilka läromedel som används idag avgörs på skolorna. Själva urvalet ser olika ut på olika skolor. I vissa fall kan det vara en enskild lärare som tar beslut och i andra fall kan det vara ett arbetslag av lärare. Gymnasienämnden betonar att den övergripande pedagogiska kvaliteten på undervisningsmaterial alltid bör vara huvudfokus. Nämnden framhåller även att det är viktigt att enskilda lärares recensioner av läromedel, på exempelvis Pedagog Huddinge, lyfts fram som personliga åsikter och inte som vägledande exempel direkt från förvaltningen. Barn- och utbildningsförvaltningen har även för avsikt att ta fram ett gemensamt stödmaterial som ska hjälpa lärare inom förskolan, grundskolan och gymnasieskolan att mångfaldsgranska läromedel. Resultatet av granskade läromedel ska synliggöras på Pedagog Huddinge för att på så sätt bli tillgängligt för alla lärare. Barn- och utbildningsförvaltningen har tagit del av Pedagog Värmlands arbete med med en genusoch mångfaldsgranskning av läromedel. Under de cirka två år som granskningen varit möjlig har endast en pedagog använt sig av möjligheten att få ett läromedel genusoch mångfaldskontrollerat. Demokratiberedningen Demokratiberedningen framhåller att Huddinge kommun sedan många år på olika sätt arbetat strategiskt för jämställdhet och jämlikhet. Kommunfullmäktige beslutade redan 2004 att kommunens verksamheter skulle jämställdhetsintegreras (bilaga 5). Huddinge kommun arbetar också sedan ett antal år tillbaka med jämlik styrning, vilket innebär att alla verksamheter ska mäta och analysera statistik och resultat utifrån köns-, ålder-, barn- och områdesperspektiv. Omotiverade skillnader ska redovisas och åtgärdas. I Mål och budget 2015 står att alla anställda i kommunen ska vara orienterade i jämlikhetsfrågor och utbildas i diskrimineringslagstiftning samt normkritik. Under 2015 genomförs kommunövergripande utbildningar inom jämlikhetsområdet. Ett stort fokus i dessa utbildningar är att det ordinarie arbetet ska jämlikhetssäkras.

151 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (5) Att jämställdhet och jämlikhet ska vara en integrerad del av det ordinarie arbetet är avgörande för att nå förändring och resultat. Det motionärerna beskriver, menar demokratiberedningen, ligger i linje med att säkra att det ordinarie arbetet medverkar till ett mer jämlikt Huddinge. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning vill framhålla att ett jämlikhetsperspektiv ska genomsyra all kommunal verksamhet och att det inom kommunens verksamheter idag på olika sätt pågår ett aktivt jämlikhetsarbete. Skolverket har inte längre ett granskande uppdrag när det gäller läromedel utan urvalet av vilka läromedel som används i undervisningen är idag helt decentraliserat och avgörs på skolorna. Av remissvaren framgår att det inom barn- och utbildningsförvaltningen pågår ett aktivt jämlikhetsarbete, där bland annat normkritisk granskning av läromedel ur ett mångfalds- och jämlikhetsperspektiv genomförs. Barn- och utbildningsförvaltningen har även för avsikt att ta fram ett gemensamt stödmaterial som ska hjälpa lärare inom förskolan, grundskolan och gymnasieskolan att mångfaldsgranska läromedel. Resultatet av granskade läromedel ska synliggöras på Pedagog Huddinge för att på så sätt bli tillgängligt för alla lärare. Mot bakgrund av att arbete i enlighet med motionens förslag pågår anses motionen besvarad. Vesna Jovic Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Viktoria Thonäng Utredare

152 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (5) Bilagor Bilaga 1: Genus- och mångfaldsgranskning av läromedel motion av Nujin Alacabek Darwich, Erica Stensson, Sonia Benavente och Madeleine Johansson (samtliga V) Bilaga 2: Remissvar från förskolenämnden Bilaga 3: Remissvar från grundskolenämnden Bilaga 4: Remissvar från gymnasienämnden Bilaga 5: Remissvar från demokratiberedningen Beslutet delges Remissinstanserna

153

154

155 FÖRSKOLENÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Förskolenämnden 8 oktober Paragraf Diarienummer FSN-2015/ Genus och mångfaldsgranskning av läromedel motion väckt av Nujin Alacabek Darwich (V), Erica Stensson (V), Sonia Benavente (V) och Madeleine Johansson (V) Förskolenämndens beslut Förskolenämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till kommunstyrelsen. Sammanfattning Nujin Alacabek Darwich (V), Erica Stensson (V), Sonia Benavente (V) och Madeleine Johansson (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige och föreslagit att - Barn- och utbildningsförvaltningen ska genomföra en översyn av de läromedel som används i verksamheten ur ett genusoch mångfaldsperspektiv. - Barn- och utbildningsförvaltningen ska utreda hur man på webportalen Pedagog Huddinge kan erbjuda en tjänst om genusoch mångfaldsgranskning av läromedel. Förskolorna inom Huddinge kommun arbetar idag aktivt med genusoch mångfaldsfrågor delvis i form av en granskning av de olika material och läromedel som finns på förskolan. Barn- och utbildningsförvaltningen avser att ta fram ett gemensamt stödmaterial till förskolans medarbetare för att möjliggöra en genusoch mångfaldsgranskning av material och läromedel. Detta kommer att genomföras i samråd med förskolans två utvecklingspedagoger. Förskolans verksamhetschef anser att det befintliga och levande normkritiska arbetet som pågår i förskolan, med stöd av de två utvecklingspedagogerna, är ett framgångsrikt arbetssätt för att stötta alla förskolans medarbetare i att kritiskt granska förskolans material och läromedel. Överläggning I ärendet yttrar sig Karl Henriksson (KD), Sven Pernils (SD), Petra Östlund (S) och Millaray Rubilar (V). Suppleantyttrande Millaray Rubilar (V) lämnar bifogade suppleantyttrande till protkollet, Bilaga FSN 10:1.

156 FÖRSKOLENÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Paragraf Förskolenämnden 8 oktober forts. Diarienummer FSN-2015/ Bilaga Suppleantyttrande från Vänsterpartiet. Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten

157 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA FSN-2015/ (3) HANDLÄGGARE Bergman, Lina Lina.Bergman@huddinge.se Förskolenämnden Genus och mångfaldsgranskning av läromedel - motion väckt av Nujin Alacabek Darwich (V), Erica Stensson (V), Sonia Benavente (V) och Madeleine Johansson (V) Förslag till beslut Förskolenämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till kommunstyrelsen. Sammanfattning Nujin Alacabek Darwich (V), Erica Stensson (V), Sonia Benavente (V) och Madeleine Johansson (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige och föreslagit att - Barn- och utbildningsförvaltningen ska genomföra en översyn av de läromedel som används i verksamheten ur ett genusoch mångfaldsperspektiv. - Barn- och utbildningsförvaltningen ska utreda hur man på webportalen Pedagog Huddinge kan erbjuda en tjänst om genusoch mångfaldsgranskning av läromedel. Förskolorna inom Huddinge kommun arbetar idag aktivt med genusoch mångfaldsfrågor delvis i form av en granskning av de olika material och läromedel som finns på förskolan. Barn- och utbildningsförvaltningen avser att ta fram ett gemensamt stödmaterial till förskolans medarbetare för att möjliggöra en genusoch mångfaldsgranskning av material och läromedel. Detta kommer att genomföras i samråd med förskolans två utvecklingspedagoger. Förskolans verksamhetschef anser att det befintliga och levande normkritiska arbetet som pågår i förskolan, med stöd av de två utvecklingspedagogerna, är ett framgångsrikt arbetssätt för att stötta alla förskolans medarbetare i att kritiskt granska förskolans material och läromedel. POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

158 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA FSN-2015/ (3) Beskrivning av ärendet Nujin Alacabek Darwich (V), Erica Stensson (V), Sonia Benavente (V) och Madeleine Johansson (V) har till kommunfullmäktige väckt en motion om genusoch mångfaldsgranskning av läromedel. Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige beslutar att ge barn- och utbildningsförvaltningen i uppdrag att genomföra en översyn av de läromedel som används i verksamheten ur ett genusoch mångfaldsperspektiv. Vidare föreslås att kommunfullmäktige ger barn- och utbildningsförvaltningen i uppdrag att utreda hur man på webportalen Pedagog Huddinge kan erbjuda en tjänst om genusoch mångfaldsgranskning av läromedel liknande Pedagog Värmland. Motionen har remitterats till förskolenämnden, grundskolenämnden, gymnasienämnden samt demokratiberedningen. Förvaltningens synpunkter Barn- och utbildningsförvaltningen ska genomföra en översyn av de läromedel som används i verksamheten ur ett genusoch mångfaldsperspektiv. I Huddinge kommun arbetar idag två utvecklingspedagoger med normkritisk inriktning. Utvecklingspedagogerna möter förskollärare i kommunens förskolor i så kallade normkritiska forum och normkritiska handledningar. Dialogerna bidrar till att genusoch mångfaldsperspektivet aktualiseras och att medarbetarna får tillfälle att analysera förskolan, och där ingår även material och läromedlen, utifrån ett normkritiskt perspektiv. Inom Huddinge kommuns förskolor finns olika typer av material och läromedel. Förskolorna i Huddinge kommun arbetar idag aktivt med genusoch mångfaldsfrågor genom att kartlägga verksamheten. En del av detta arbete omfattar en granskning av den litteratur som personalen läser för barnen. Förskolornas medarbetare granskar även vad som presenteras på och i andra material och läromedel som exempelvis pussel, bilder, spel och kartor. Granskningen bidrar till att eventuella brister i material och läromedel identifieras. Omfattningen av kartläggningarna ser dock olika ut i de olika förskoleområdena. Förskolans utvecklingspedagoger planerar därför att samla in samtliga verksamheters kartläggningar vid höstens första normkritiska forum. Avsikten med detta är att ställa samman ett gemensamt stödmaterial

159 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA FSN-2015/ (3) för förskolans medarbetare i det normkritiska arbetet där genusoch mångfaldsperspektivet ingår. Barn- och utbildningsförvaltningen ska utreda hur man på webportalen Pedagog Huddinge kan erbjuda en tjänst om genusoch mångfaldsgranskning av läromedel. Barn- och utbildningsförvaltningen har tagit del av Pedagog Värmlands genusoch mångfalsgranskning av läromedel. Under de cirka två år som granskningen har varit möjlig har endast en pedagog använts sig av möjligheten att få ett läromedel genusoch mångfaldskontrollerat. Med det som bakgrund anser förskolans verksamhetschef att det befintliga och levande normkritiska arbetet som pågår i förskolan, med stöd av de två utvecklingspedagogerna, är ett mer framgångsrikt arbetssätt för att stötta alla förskolans medarbetare i att kritiskt granska förskolans material och läromedel. Med bakgrund i det arbete som bedrivs i kommunens förskolor anses motionen besvarad. Jukka Kuusisto Utbildningsdirektör Annelie Glifberg Verksamhetschef förskola Bilaga Remisshandlingar den 1 juni 2105 Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten

160

161 GRUNDSKOLENÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Grundskolenämnden 6 oktober Paragraf Diarienummer GSN-2015/ Genus och mångfaldsgranskning av läromedel - Motion väckt av Nujin Alacabek Darwich (V), Erica Stensson (V), Sonia Benavente (V) och Madeleine Johansson (V) Grundskolenämndens beslut Grundskolenämnden godkänner förvaltningens synpunkter i ärendet och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till kommunstyrelsen. Sammanfattning Nujin Alacabek Darwich (V), Erica Stensson (V), Sonia Benavente (V) och Madeleine Johansson (V) har i motion till kommunfullmäktige föreslagit att 1. Barn- och utbildningsförvaltningen ska genomföra en översyn av de läromedel som används i verksamheten ur ett genus och mångfaldsperspektiv. 2. Barn- och utbildningsförvaltningen ska utreda hur man på webportalen Pedagog Huddinge kan erbjuda en tjänst om genus och mångfaldsgranskning av läromedel liknande Pedagog Värmland. Urvalet av vilka läromedel som används i undervisningen är idag helt decentraliserat och avgörs på skolorna. Kvalitetssäkringen ligger på lärarna och indirekt på lärarutbildningen, att man utbildar lärare till att kunna göra bra kvalitetsgranskningar och att göra lärarna medvetna om att ingen annan granskar kvaliteten på läromedel. Barn- och utbildningsförvaltningen centralt har inte möjlighet att granska samtliga läromedel. Barn-och utbildningsförvaltningen centralt avser att ta fram ett stödmaterial till lärare inom grundskolan och gymnasieskolan i deras uppdrag att mångfaldsgranska läromedel. Detta kommer att ske med deltagare från Nätverket för likabehandling, en nätverksgrupp med representanter från varje grundskola vars syfte är att utveckla likvärdigheten på området. Vartefter läromedel granskas ska resultatet av granskningen synliggöras på Pedagog Huddinge och blir på så sätt tillgängligt för alla lärare. Med bakgrund i det arbete som redan bedrivs i kommunens grundskolor och gymnasieskolor anses motionen besvarad.

162 GRUNDSKOLENÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Paragraf Grundskolenämnden 6 oktober forts. Diarienummer GSN-2015/ Överläggning I ärendet yttrar sig Jelena Drenajnin (M), Mats Österholm (M) och Helena Perkkalainen (V). Yrkanden Jelena Drenjanin (M): Nämnden beslutar i enlighet med förvaltningens förslag. Helena Perkkalainen (V): Nämnden beslutar att tillstyrka motionen. Propositioner Ordförande ställer proposition på yrkandena och finner att nämnden beslutar i enlighet med förvaltningens förslag. Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten

163 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-2015/ (3) HANDLÄGGARE Särkijärvi Zettervall, Karin Karin.Sarkijarvi-Zettervall@huddinge.se Grundskolenämnden Genus och mångfaldsgranskning av läromedel - Motion väckt av Nujin Alacabek Darwich (V), Erica Stensson (V), Sonia Benavente (V) och Madeleine Johansson (V) Förslag till beslut Grundskolenämnden godkänner förvaltningens synpunkter i ärendet och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till kommunstyrelsen. Sammanfattning Nujin Alacabek Darwich (V), Erica Stensson (V), Sonia Benavente (V) och Madeleine Johansson (V) har i motion till kommunfullmäktige föreslagit att 1. Barn- och utbildningsförvaltningen ska genomföra en översyn av de läromedel som används i verksamheten ur ett genus och mångfaldsperspektiv. 2. Barn- och utbildningsförvaltningen ska utreda hur man på webportalen Pedagog Huddinge kan erbjuda en tjänst om genus och mångfaldsgranskning av läromedel liknande Pedagog Värmland. Urvalet av vilka läromedel som används i undervisningen är idag helt decentraliserat och avgörs på skolorna. Kvalitetssäkringen ligger på lärarna och indirekt på lärarutbildningen, att man utbildar lärare till att kunna göra bra kvalitetsgranskningar och att göra lärarna medvetna om att ingen annan granskar kvaliteten på läromedel. Barn- och utbildningsförvaltningen centralt har inte möjlighet att granska samtliga läromedel. Barn-och utbildningsförvaltningen centralt avser att ta fram ett stödmaterial till lärare inom grundskolan och gymnasieskolan i deras uppdrag att mångfaldsgranska läromedel. Detta kommer att ske med deltagare från Nätverket för likabehandling, en nätverksgrupp med representanter från varje grundskola vars syfte är att utveckla likvärdigheten på området. Vartefter läromedel granskas ska resultatet av granskningen synliggöras på Pedagog Huddinge och blir på så sätt tillgängligt för alla lärare. POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

164 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-2015/ (3) Med bakgrund i det arbete som redan bedrivs i kommunens grundskolor och gymnasieskolor anses motionen besvarad. Beskrivning av ärendet Nujin Alacabek Darwich (V), Erica Stensson (V), Sonia Benavente (V) och Madeleine Johansson (V) har till kommunfullmäktige väckt en motion om genus och mångfaldsgranskning av läromedel. Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige beslutar att ge barn- och utbildningsförvaltningen i uppdrag att genomföra en översyn av de läromedel som används i verksamheten ur ett genus och mångfaldsperspektiv. Vidare att kommunfullmäktige ger barn- och utbildningsförvaltningen i uppdrag att utreda hur man på webportalen Pedagog Huddinge kan erbjuda en tjänst om genus och mångfaldsgranskning av läromedel liknande Pedagog Värmland. Motionen har remitterats till förskolnämnden, grundskolenämnden, gymnasienämnden samt demokratiberedningen. Förvaltningens synpunkter Skolverket har inte längre ett granskande uppdrag när det gäller läromedel utan urvalet av vilka läromedel som används i undervisningen är idag helt decentraliserat och avgörs på skolorna. Själva urvalet ser olika ut på olika skolor. I vissa fall är det den enskilde läraren som tar ett beslut och i andra fall kan det vara ett arbetslag av lärare. Kvalitetssäkringen ligger i dag på lärarna och indirekt på lärarutbildningen, att man utbildar lärare till att kunna göra bra kvalitetsgranskningar och att göra lärarna medvetna om att ingen annan granskar kvaliteten på läromedel. Barn- och utbildningsförvaltningen centralt har inte möjlighet att granska samtliga läromedel. Under läsåret 2014/2015 genomfördes en internutbildning för studie- och yrkesvägledare och förvaltningens kommunikatörer avseende genuskunskaper relaterade till arbetsmarknad. I kompetensutvecklingen ingick också att granska information inför elevernas studieval. Utbildningen leddes av genuspedagog. Som ett ytterligare led i utvecklingsarbetet avser barn-och utbildningsförvaltningen centralt att ta fram ett stödmaterial till lärare inom grundskolan och gymnasieskolan i deras uppdrag att mångfaldsgranska läromedel. Detta kommer att ske med deltagare från Nätverket för likabehandling, en

165 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-2015/ (3) nätverksgrupp med representanter från varje grundskola vars syfte är att utveckla likvärdigheten på området. Vartefter läromedel granskas ska resultatet av granskningen synliggöras på Pedagog Huddinge och blir på så sätt tillgängligt för alla lärare. Med bakgrund i det arbete som bedrivs i kommunens grundskolor och gymnasieskolor anses motionen besvarad. Jukka Kuusisto Utbildningsdirektör Kerstin Gelfgren Grundskolechef Bilagor Remisshandlingar den 11 maj 2015, Genus och mångfaldsgranskning av läromedel Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten

166 GYMNASIENÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Gymnasienämnden 7 oktober Paragraf Diarienummer GN-2015/ Genus och mångfaldsgranskning av läromedel - Motion väckt av Nujin Alacabek Darwich (V), Erica Stensson (V), Sonia Benavente (V) och Madeleine Johansson (V) Gymnasienämndens beslut 1. Nämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till kommunstyrelsen. 2. Gymnasienämnden avser för övrigt att den övergripande pedagogiska kvaliteten på undervisningsmaterial alltid bör vara huvudfokus Sammanfattning Nujin Alacabek Darwich, Erica Stensson, Sonia Benavente och Madeleine Johansson från Vänsterpartiet har i en motion till kommunfullmäktige föreslagit att Barn- och utbildningsförvaltningen får i uppdrag att genomföra en översyn av läromedel ur ett genusoch mångfaldsperspektiv och att utreda hur webportalen Pedagog Huddinge kan användas i detta arbete. Urvalet av vilka läromedel som används i undervisningen är idag helt decentraliserat och avgörs på skolorna. Kvalitetssäkringen ligger på lärarna och indirekt på lärarutbildningen, att man utbildar lärare till att kunna göra bra kvalitetsgranskningar av läromedel och att göra lärarna medvetna om att ingen annan granskar kvaliteten på läromedel. Barn- och utbildningsförvaltningen centralt har inte möjlighet att granska samtliga läromedel. Barn-och utbildningsförvaltningen centralt avser att ta fram ett stödmaterial till lärare inom grundskolan och gymnasieskolan i deras uppdrag att mångfaldsgranska läromedel. Vartefter läromedel granskas ska resultatet av granskningen synliggöras på Pedagog Huddinge och blir på så sätt tillgängligt för alla lärare. Även om det alltid är den enskilde läraren som beslutar vilket material som används kan detta påverkas av hur nämnda stöd och instruktioner från förvaltningen är skrivna. Det är viktigt att det klart framgår att val av läromedel är lärarens eget. Vidare spelar det roll huruvida enskilda lärares recensioner av läromedel på t.ex. Pedagog Huddinge uppfattas som just personliga åsikter eller lyfts fram som vägledande exempel direkt från förvaltningen. Det förstnämnda bör gälla.

167 GYMNASIENÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Gymnasienämnden 7 oktober Paragraf Diarienummer GN-2015/ Överläggning I ärendet yttrar sig Christina Eklund (M), Anders Lönroth (MP), Henrik Boltenstål (M), Martin Nigals (SD), Michaela Lööf (S), Lena Berg (S) och Eva-Karin Brauer (FP). Under överläggningen föreslår ordförande Christina Eklund (M) ett tilläggsförslag: Gymnasienämnden avser för övrigt att den övergripande pedagogiska kvaliteten på undervisningsmaterial alltid bör vara huvudfokus, samt ett tillägg under rubriken Sammanfattning : Även om det alltid är den enskilde läraren som beslutar vilket material som används kan detta påverkas av hur nämnda stöd och instruktioner från förvaltningen är skrivna. Det är viktigt att det klart framgår att val av läromedel är lärarens eget. Vidare spelar det roll huruvida enskilda lärares recensioner av läromedel på t.ex. Pedagog Huddinge uppfattas som just personliga åsikter eller lyfts fram som vägledande exempel direkt från förvaltningen. Det förstnämnda bör gälla. Yrkanden Christina Eklund (M): Nämnden beslutar enligt förvaltningens förslag med ordförandes tilläggsförslag. Michaela Lööf (S) och Anders Lönroth (MP): Nämnden avslår ordförandes tilläggsförslag Propositioner Ordförande ställer proposition på yrkandena och finner att nämnden beslutar i enlighet med förvaltningens förslag med ordförandes tilläggsförslag. Reservationer Michaela Lööf (S), Göran Hallberg (S), Lena Berg (S), Sara Holmgren (S) och Anders Lönroth (MP) reserverar sig till förmån för eget yrkande, Bilaga GN 9:1 Bilaga Reservation från Socialdemokraterna och Miljöpartiet de Gröna. Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten

168

169

170

171 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Demokratiberedningens sammanträde 16 oktober Paragraf Diarienummer KS-2015/ Genus och mångfaldsgranskning av läromedel - Demokratiberedningens svar på motion väckt av Nujin Alacabek Darwich (V), Erica Stensson (V), Sonia Benavente (V) och Madeleine Johansson (V) Demokratiberedningens beslut Kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 5 oktober 2015,överlämnas till kommunstyrelsen som demokratiberedningens yttrande över motionen Genus och mångfaldsgranskning av läromedel. Sammanfattning Nujin Alacabek Darwich (V), Erica Stensson (V), Sonia Benavente (V) och Madeleine Johansson (V) har inkommit med en motion som handlar om genus och mångfaldsgranskning av läromedel. I motionen beskrivs att läroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet fastslår att skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. I läroplan för gymnasieskolan står att varje lärare har en skyldighet att se till att undervisnigen till innehåll och upplägg präglas av ett jämställdhetsperspektiv. I motionen yrkar motionärerna att kommunfullmäktige ger barn- och utbildningsförvaltningen i uppdrag att genomföra en översyn av de läromedel som används i verksamheten ur ett genus och mångfaldsperspektiv samt att utreda hur man på webportalen Pedagog Huddinge kan erbjuda en tjänst om genus och mångfaldsgranskning av läromedel. Huddinge kommun arbetar sedan många år arbetat strategiskt för jämställdhet och jämlikhet på olika sätt. Kommunfullmäktige beslutade redan 2004 att kommunens verksamheter skulle jämställdhetsintegreras. I Mål och budget 2015 står att alla anställda i kommunen ska vara orienterade i jämlikhetsfrågor och utbildas i diskrimineringslagstiftning samt normkritik. Under 2015 genomförs kommunövergripande utbildningar inom jämlikhetsområdet. Ett stort fokus i dessa utbildningar är att det ordinarie arbetet ska jämlikhetssäkras. Att jämställdhet och jämlikhet ska vara en integrerad del av det ordinarie arbetet är avgörande för att nå förändring och resultat. Det motionärerna beskriver ligger i linje med att säkra att det ordinarie arbetet medverkar till ett mer jämlikt Huddinge. Överläggning I ärendet yttrar sig Katharina Wallenborg (DP), Nujin Alacabek Darwich (V), Henrik Juhlin (C), Shewen Nysmed (S) Jennifer Lind (M), Barbro Lind (MP), Sammanträdesdatum Paragraf

172 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG 16 oktober Demokratiberedningens sammanträde Diarienummer KS-2015/ Johan Wibäck (MP) och Tomas Henriksson (S). Härefter förklaras överläggningen avslutad. Propositioner Nujin Alacabek Darwich (V), Johan Wibäck (MP) och Shewen Nysmed (S) yrkar bifall till motionen. Ordförande ställer förslagen mot varandra och finner att demokratiberedningen bifaller förvaltningens förslag till beslut. Reservationer S, MP och V anmäler muntlig reservation. Beslutet delges Kommunstyrelsen

173 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (3) HANDLÄGGARE Bohlin, Anna Anna.Bohlin@huddinge.se Demokratiberedningen Demokratiberedningens svar på motion väckt av Nujin Alacabek Darwich (V), Erica Stensson (V), Sonia Benavente (V) och Madeleine Johansson (V) - Genus och mångfaldsgranskning av läromedel Förslag till beslut Demokratiberedningen beslutar Kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 5 oktober 2015,överlämnas till kommunstyrelsen som demokratiberedningens yttrande över motionen Genus och mångfaldsgranskning av läromedel Sammanfattning Nujin Alacabek Darwich (V), Erica Stensson (V), Sonia Benavente (V) och Madeleine Johansson (V) har inkommit med en motion som handlar om genus och mångfaldsgranskning av läromedel. I motionen beskrivs att läroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet fastslår att skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. I läroplan för gymnasieskolan står att varje lärare har en skyldighet att se till att undervisnigen till innehåll och upplägg präglas av ett jämställdhetsperspektiv. I motionen yrkar motionärerna att kommunfullmäktige ger barn- och utbildningsförvaltningen i uppdrag att genomföra en översyn av de läromedel som används i verksamheten ur ett genus och mångfaldsperspektiv samt att utreda hur man på webportalen Pedagog Huddinge kan erbjuda en tjänst om genus och mångfaldsgranskning av läromedel. Huddinge kommun arbetar sedan många år arbetat strategiskt för jämställdhet och jämlikhet på olika sätt. Kommunfullmäktige beslutade redan 2004 att kommunens verksamheter skulle jämställdhetsintegreras. I Mål och budget 2015 står att alla anställda i kommunen ska vara orienterade i jämlikhetsfrågor och utbildas i diskrimineringslagstiftning samt normkritik. Under 2015 genomförs kommunövergripande utbildningar inom jämlikhetsområdet. Ett stort fokus i dessa utbildningar är att det ordinarie arbetet ska jämlikhetssäkras. Att jämställdhet och jämlikhet ska vara en integrerad del av det ordinarie arbetet är avgörande för att nå förändring och resultat. Det motionärerna beskriver ligger i linje med att säkra att det ordinarie arbetet medverkar till ett mer jämlikt Huddinge. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

174 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (3) Om motionen Nujin Alacabek Darwich (V), Erica Stensson (V), Sonia Benavente (V) och Madeleine Johansson (V) har inkommit med en motion som handlar om genus och mångfaldsgranskning av läromedel. I motionen beskrivs att läroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet fastslår att skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. I läroplan för gymnasieskolan står att varje lärare har en skyldighet att se till att undervisnigen till innehåll och upplägg präglas av ett jämställdhetsperspektiv. Motionärerna menar att det sedan länge varit känt bland annat genom granskning som gjorts av Dagens nyheter att de läromedel skolan använder inte motsvarar styrdokumentens tydliga skrivningar. Motionärerna lyfter exempel på hur andra arbetet med åtgärder för att komma tillrätta med detta. I motionen yrkar motionärerna att: Kommunfullmäktige ger barn- och utbildningsförvaltningen i uppdrag att genomföra en översyn av de läromedel som används i verksamheten ur ett genus och mångfaldsperspektiv. Kommunfullmäktige ger barn- och utbildningsförvaltningen i uppdrag att utreda hur man på webportalen Pedagog Huddinge kan erbjuda en tjänst om genus och mångfaldsgranskning av läromedel. Demokratiberedningen har fått ovanstående motion på remiss från kommunstyrelsen. Förvaltningens synpunkter Huddinge kommun arbetar sedan många år arbetat strategiskt för jämställdhet och jämlikhet på olika sätt. Kommunfullmäktige beslutade redan 2004 att kommunens verksamheter skulle jämställdhetsintegreras. Huddinge har bland annat arbetat i projekten Hållbar jämställdhet 1 och Hållbar jämställdhet 2 som finansierades av staten via Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Mål och budget för 2015 beskriver hur arbetet med jämlikhet och jämställdhet även fortsättningsvis bedrivs. Huddinge kommun arbetar också sedan ett antal år tillbaka med jämlik styrning vilket innebär att alla verksamheter ska mäta och analysera statistik och resultat utifrån köns-, ålder-, barn- och områdesperspektiv. Omotiverade skillnader ska redovisas och åtgärdas. I Mål och budget 2015 står att alla anställda i kommunen ska vara orienterade i jämlikhetsfrågor och utbildas i diskrimineringslagstiftning samt normkritik. Under 2015 genomförs kommunövergripande utbildningar inom

175 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (3) jämlikhetsområdet. Ett stort fokus i dessa utbildningar är att det ordinarie arbetet ska jämlikhetssäkras. Att jämställdhet och jämlikhet ska vara en integrerad del av det ordinarie arbetet är avgörande för att nå förändring och resultat. Det motionärerna beskriver ligger i linje med att säkra att det ordinarie arbetet medverkar till ett mer jämlikt Huddinge. Hanna Lundborg Kvalitetschef Anna Bohlin Utvecklingsledare Bilaga Genus och mångfaldsgranskning av läromedel- motion väckt av Nujin Alacabek Darwich (V), Erica Stensson (V), Sonia Benavente (V) och Madeleine Johansson (V) Beslutet delges Kommunstyrelsen

176 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (7) HANDLÄGGARE Viktoria Thonäng viktoria.thonang@huddinge.se Kommunstyrelsen Öka likvärdighet och kunskapsresultat med strategier för läsfrämjande i Huddinges förskolor och skolor svar på motion väckt av Sara Heelge Vikmång (S), Anneli Sjöberg (S) och Eeva Laine (S) Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 4 januari 2016, avslås motionens andra attsats om att kommunen skyndsamt utreder förutsättningarna för en samlad styrning av skolbiblioteksverksamheten med kommungemensamma riktlinjer. 2. Motionens första, tredje och fjärde att-sats anses besvarade. Sammanfattning Sara Heelge Vikmång, Anneli Sjöberg och Eeva Laine (samtliga S) inkom den 11 maj 2015 med en motion om att öka likvärdigheten och kunskapsresultaten i Huddinges förskolor och skolor genom läsfrämjande strategier. I motionen framhålls att det finns behov av olika insatser för att öka läsförmågan hos barn och elever i Huddinges skolverksamhet. Bristande läsförmåga resulterar i att elever presterar sämre och når sämre kunskapsresultat. I syfte att öka likvärdigheten och jämlikheten i kommunens förskolor och skolor föreslår motionärerna att kommunen arbetar med läsfrämjande strategier för att öka läsförmågan hos barn och elever. I motionen föreslås också en samlad styrning av skolbiblioteksverksamheten med kommungemensamma riktlinjer samt att kommunens skolbibliotek ska bemannas med utbildade bibliotekarier. Motionen har skickats på remiss till förskolenämnden, grundskolenämnden, gymnasienämnden och kultur- och fritidsnämnden. Av remissvaren framgår att det på barn- och utbildningsförvaltningen pågår ett aktivt arbete som syftar till att utveckla språk- och läsförståelsen på Huddinges förskolor och skolor. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

177 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (7) Vad gäller förslaget om att ha en samlad styrning av skolbiblioteken med kommungemensamma riktlinjer anser kommunstyrelsens förvaltning, liksom remissinstanserna, att organiseringen av skolbiblioteken samt dess utbud behöver anordnas utifrån behov och förutsättningar på varje skola. Även frågan om bemanningen av skolbiblioteken bör utgå från varje skolas specifika behov och förutsättningar. Mot bakgrund av ovanstående föreslås förslaget om att kommunen skyndsamt utreder förutsättningarna för en samlad styrning av skolbiblioteksverksamheten med kommungemensamma riktlinjer avslås. Vad gäller motionens övriga förslag anses de besvarade. Beskrivning av motionen Sara Heelge Vikmång, Anneli Sjöberg och Eeva Laine (samtliga S) inkom den 11 maj 2015 med en motion om att öka likvärdigheten och kunskapsresultaten i Huddinges förskolor och skolor genom läsfrämjande strategier (bilaga 1). Motionärerna betonar att likvärdighet vad gäller kunskap och betyg mellan skolor och elever är en stor utmaning för Huddinge. Många elever lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiet och en ökande andel gymnasieelever klarar inte studierna på högskolan. Särskilt oroande, menar förslagsställarna, är de sjunkande resultaten i läsförmåga. Motionärerna framhåller att bemannade skolbibliotek har positiva effekter på ungas läsvanor och läsförmåga och att forskning visar att elever på skolor med bemannade bibliotek och med utbildade bibliotekarier klarar sig bättre än jämförbara skolor som saknar bemanning. Mot bakgrund av ovanstående föreslår motionärerna att kommunfullmäktige beslutar: - Att förskolenämnden, grundskolenämnden och gymnasienämnden får i uppdrag att kartlägga, analysera och formulera strategier för läsfrämjande i förskola, grundskola och gymnasium. - Att kommunen skyndsamt utreder förutsättningarna för en samlad styrning av skolbiblioteksverksamheten med kommungemensamma riktlinjer för till exempel skolbiblioteken grundläggande utbud vad gäller litteratur, informationsteknik och andra medier för att öka jämlikhet/likvärdighet i Huddinge. - Att kommunen skyndsamt ser till att kommunens alla skolor får egna bemannade skolbibliotek eller på annat sätt likvärdiga funktioner via samarbetsavtal med kommunens folkbibliotek där det är lämpligt.

178 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (7) - Att kommunen eftersträvar att ha bemannade skolbibliotek med bibliotekarier. Motionen har skickats på remiss till förskolenämnden, grundskolenämnden, gymnasienämnden och kultur- och fritidsnämnden. Lagstiftning, revision och inspektion Lagstiftning rörande skolbibliotek Enligt 2 kap. 36 skollagen (2010:800) ska eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ha tillgång till skolbibliotek. Bestämmelsen gäller såväl offentliga som fristående skolor. Lagens val av uttrycket tillgång till, i stället för att reglera att varje skolenhet ska ha ett skolbibliotek, öppnar för olika fysiska lösningar, under förutsättning att kraven på hur skolbiblioteket ska fungera är uppfyllda. Skolbiblioteket bör därför ligga så att det går att använda i undervisningen, antingen i skolans egna lokaler eller på rimligt avstånd från skolan. 1 Varken i skollagen eller i bibliotekslagen finns det några bestämmelser som ställer krav på att det ska finnas en skolbibliotekarie. Skolinspektionens krav på skolbibliotek Skolinspektionen är tillsynsmyndighet för skolor och skolbibliotek. För att myndigheten ska godkänna ett skolbibliotek ställs tre krav: 1. Eleverna har tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler eller på rimligt avstånd från skolan som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en del av elevernas utbildning för att bidra till att nå målen för denna. 2. Biblioteket omfattar böcker, facklitteratur och skönlitteratur, informationsteknik och andra medier. 3. Biblioteket är anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. Både i skollagen och i förarbetena till lagen står det att det är huvudmannen som avgör hur elevernas tillgång till skolbibliotek ska ordnas. Lösningarna kan skifta utifrån lokala behov och förutsättningar. 1 Informationsblad från Skolinspektionen :

179 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (7) Granskning av skolbibliotek som pedagogisk resurs Huddinge kommun EY (tidigare Ernst & Young) har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Huddinge kommun år 2014 genomfört en granskning i syfte att bedöma om eleverna i grundskolan har tillgång till skolbibliotek i den utsträckning som skollagen och Skolinspektionen kräver i fråga om utbud, möjlighet till användning som pedagogisk resurs samt anpassning till elevernas behov. Granskningen visar att flertalet grundskolor i kommunen har skolbibliotek och att skolorna i stor utsträckning använder sig av folkbiblioteken i sitt arbete. 2 Resultat av Skolinspektionens tillsyn Skolinspektionen genomförde tillsyn av Huddinge kommuns grundskolor under läsåret 2011/2012. Fyra skolor fick förelägganden om skolbibliotek eftersom Skolinspektionen bedömde att skolorna helt eller delvis saknade skolbibliotek i lagens mening. Skolorna redovisade för Skolinspektionen hur bristerna skulle avhjälpas och vid uppföljande inspektioner bedömde Skolinspektionen att samtliga fyra hade vidtagit tillräckliga åtgärder för att avhjälpa bristerna. Remissvar Motionen har skickats på remiss till förskolenämnden, grundskolenämnden, gymnasienämnden och kultur- och fritidsnämnden. Förskolenämnden, grundskolenämnden och gymnasienämnden Förskolenämnden, grundskolenämnden och gymnasienämnden redovisar i sina remissvar i grunden likalydande synpunkter, bortsett från några verksamhetsspecifika ståndpunkter (bilaga 2, 3 och 4). Nämnderna framhåller att arbetet med att stödja barn och elever att utveckla ett väl fungerande språk och en god läsförståelse är ett av förskolans och skolans viktigaste uppdrag. Språket är det främsta redskapet för lärande i alla ämnen. Språkutveckling är av den anledningen ett av de tre områden som barn- och utbildningsförvaltningen valt att prioritera. Inom detta område har särskild vikt lagts vid arbetet med barns och elevers läsning och läsförståelse. En kartläggning har gjorts inom alla verksamheter för att få en bild av hur arbetet med elevers och barns läsning och läsförståelse bedrivs. Avsikten är att kunna lyfta och sprida goda exempel på väl fungerande arbetssätt och 2 en/rapporter-2014/ rapport-granskning-av-bibliotek.pdf

180 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (7) metoder, men också att identifiera utvecklingsområden och fortbildningsbehov. Inom förskoleverksamheten har detta arbete exempelvis resulterat i att organisationen med språkpiloter reviderats och att en utvecklingsplan för språkutvecklingsarbetet har tagits fram. För att ytterligare intensifiera arbetet med språkutveckling har barn- och utbildningsförvaltningen gett en arbetsgrupp i uppdrag att ta fram en språkplan för hur det språk- och kunskapsutvecklande arbetet ska bedrivas i Huddinges förskolor och skolor. Vid behov ska fortbildning och kompetensutvecklingsinsatser erbjudas. Nämnderna instämmer i att skolbiblioteken är viktiga för att stärka barns och elevers läsvanor och läsförmåga. Vad gäller förslaget om att ha en samlad styrning av skolbiblioteken med kommungemensamma riktlinjer anser nämnderna att organiseringen av skolbiblioteken samt dess utbud behöver anordnas utifrån behov och förutsättningar på varje skola. Grundskolenämnden framhåller att den stora variationen mellan skolenheterna vad gäller antal elever och tillgång till lämpliga lokaler, gör det svårt att hålla samma standard vad gäller innehåll, utbud och bemanning. Att bemanna varje skolbibliotek med utbildade bibliotekarier blir därför en fråga som varje enskild rektor behöver ta ställning till utifrån de behov och förutsättningar som finns på varje skola. Kommunens samtliga gymnasieskolor har idag välutrustade bibliotek som är bemannade och dessa utgör viktiga pedagogiska resurser i undervisningen. Förskoleverksamheten omfattas inte av skollagens krav på skolbibliotek. Ett nära samarbete med folkbiblioteken fyller en viktig funktion som ett komplement till det arbete som bedrivs på förskolor och skolor för att väcka intresse för och stimulera till läsning. Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden bedömer att de åtgärder som föreslås i motionen på ett generellt plan ligger inom ramen för skolhuvudmannens ansvar eftersom det följer av skollag, förordningar och läroplan (bilaga 5). Nämnden betonar att det är viktigt med samverkan mellan folkbibliotek och skolbibliotek och att former och strategier bör framgå i en aktuell och verkningsfull biblioteksplan. En revidering av Huddinge kommuns nuvarande biblioteksplan har påbörjats under hösten Kultur- och fritidsnämnden vill även framhålla att kompetent och dimensionerad bemanning är av stor vikt i generell bemärkelse, men ytterst

181 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (7) viktigt för elever i behov av särskilt stöd. Kungliga biblioteket bedömer att skolbiblioteken bör bemannas minst 20 h/vecka, vilket kultur- och fritidsnämnen instämmer i. Förvaltningens synpunkter I Mål och budget 2015 stadgas att förskolan, fritidshem, förskoleklass och skolan tillsammans med skolbiblioteken har en viktig uppgift att stimulera och utveckla läs- och språkutvecklingen. Alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek. Folkbiblioteken ska stödja individens informationsfrihet, kunskapssökande, läslust och språkutveckling genom hela livet. Kommunstyrelsen förvaltning vill framhålla att det är mycket viktigt att utveckla strategier och metoder som verkar läsfrämjande för barn och elever. På barn- och utbildningsförvaltningen pågår idag ett aktivt arbete som syftar till att utveckla språk- och läsförståelsen på Huddinges förskolor och skolor. Kommunstyrelsens förvaltning håller med förslagsställarna om att skolbiblioteken spelar en viktig roll för att stimulera barns och elevers intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen. Vad gäller förslaget om att ha en samlad styrning av skolbiblioteken med kommungemensamma riktlinjer anser kommunstyrelsens förvaltning, liksom remissinstanserna, att organiseringen av skolbiblioteken samt dess utbud behöver anordnas utifrån behov och förutsättningar på varje skola. Även frågan om bemanningen av skolbiblioteken bör utgå från varje skolas specifika behov och förutsättningar. Mot bakgrund av ovanstående föreslås förslaget om att kommunen skyndsamt utreder förutsättningarna för en samlad styrning av skolbiblioteksverksamheten med kommungemensamma riktlinjer avslås. Vad gäller motionens övriga förslag anses de besvarade. Vesna Jovic Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Viktoria Thonäng Utredare

182 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (7) Bilagor Bilaga 1: Öka likvärdighet och kunskapsresultat med strategier för läsfrämjande i Huddinges skolor och förskolor motion av Sara Heelge Vikmång (S), Anneli Sjöberg (S) och Eeva Laine (S) Bilaga 2: Remissvar från förskolenämnden Bilaga 3: Remissvar från grundskolenämnden Bilaga 4: Remissvar från gymnasienämnden Bilaga 5: Remissvar från kultur- och fritidsnämnden Beslutet delges Remissinstanserna

183

184

185

186 FÖRSKOLENÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Förskolenämnden 8 oktober Paragraf Diarienummer FSN-2015/ Öka likvärdighet och kunskapsresultat med strategier för läsfrämjande i Huddinges förskolor och skolor motion väckt av Sara Heelge Vikmång (S), Anneli Sjöberg (S) och Eeva Laine (S) Förskolenämndens beslut Nämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till kommunstyrelsen. Sammanfattning Sara Heelge Vikmång, Anneli Sjöberg och Eeva Laine (S) har i en motion lyft behovet av strategier för olika läsbefrämjande åtgärder för att öka likvärdigheten och kunskapsresultaten i Huddinges förskolor och skolor. Motionen pekar på behovet av olika insatser för att förbättra läsförmågan hos barn och elever i Huddinges skolverksamhet då bristande läsförmåga bidrar till att eleverna presterar sämre och når sämre kunskapsresultat. I motionen framhålls vikten av att arbeta med olika strategier för att öka läsförmågan hos alla elever och på så sätt få en ökad likvärdighet och jämlikhet i kommunens förskolor och skolor. I motionen föreslås en särskild satsning på skolbiblioteken med kommungemensamma riktlinjer för att få en samlad styrning. Samt en satsning på bemannade skolbibliotek med utbildade bibliotekarier. Idag finns inga kommungemensamma riktlinjer och förvaltningens uppfattning är att arbetet med skolbiblioteken bör kunna organiseras på olika sätt beroende på hur de lokala förhållandena på skolan ser ut. Det är rektors unika kunskap om behov och förutsättningar på varje enhet som avgör hur resurserna används på bästa sätt. Förskolans verksamhet omfattas inte av skollagens krav på skolbibliotek men ett nära samarbete med folkbiblioteken fyller en viktig funktion som ett komplement till det arbete som bedrivs på förskolor och skolor för att väcka intresse för och stimulera till läsning. Överläggning I ärendet yttrar sig Karl Henriksson (KD), Erling Karlsson (S), utbildningsdirektör Jukka Kuusisto och Petra Östlund (S). Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten

187 FÖRSKOLENÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG

188 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA FSN-2015/ (3) HANDLÄGGARE Zirath, Kerstin Kerstin.Zirath@huddinge.se Förskolenämnden Öka likvärdighet och kunskapsresultat med strategier för läsfrämjande i Huddinges förskolor och skolor - motion väckt av Sara Heelge Vikmång (S), Anneli Sjöberg (S) och Eeva Laine (S) Förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till kommunstyrelsen. Sammanfattning Sara Heelge Vikmång, Anneli Sjöberg och Eeva Laine (S) har i en motion lyft behovet av strategier för olika läsbefrämjande åtgärder för att öka likvärdigheten och kunskapsresultaten i Huddinges förskolor och skolor. Motionen pekar på behovet av olika insatser för att förbättra läsförmågan hos barn och elever i Huddinges skolverksamhet då bristande läsförmåga bidrar till att eleverna presterar sämre och når sämre kunskapsresultat. I motionen framhålls vikten av att arbeta med olika strategier för att öka läsförmågan hos alla elever och på så sätt få en ökad likvärdighet och jämlikhet i kommunens förskolor och skolor. I motionen föreslås en särskild satsning på skolbiblioteken med kommungemensamma riktlinjer för att få en samlad styrning. Samt en satsning på bemannade skolbibliotek med utbildade bibliotekarier. Idag finns inga kommungemensamma riktlinjer och förvaltningens uppfattning är att arbetet med skolbiblioteken bör kunna organiseras på olika sätt beroende på hur de lokala förhållandena på skolan ser ut. Det är rektors unika kunskap om behov och förutsättningar på varje enhet som avgör hur resurserna används på bästa sätt. Förskolans verksamhet omfattas inte av skollagens krav på skolbibliotek men ett nära samarbete med folkbiblioteken fyller en viktig funktion som ett komplement till det arbete som bedrivs på förskolor och skolor för att väcka intresse för och stimulera till läsning. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige har mottagit en motion från Sara Heelge Vikmång (S), Anneli Sjöberg (S) och Eeva Laine (S) om ökad likvärdighet och kunskapsresultat med strategier för läsbefrämjande i Huddinges förskolor och skolor. POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

189 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA FSN-2015/ (3) Motionen lyfter problematiken med svenska elevers sjunkande resultat i läsförmåga och sambandet mellan bristande läsförmåga och möjligheten till kunskapsinhämtning och skolframgång. För att förbättra läsförmågan framhålls vikten av tidigt stöd i förskolan och grundskolans tidiga år samt skolbibliotekens betydelse för att främja barns läsning. Även tillgången på skolbibliotek, dess utrustning och grundutbud samt bemanningen lyfts som viktiga faktorer för att öka likvärdigheten i Huddinges skolor när det gäller barn och elevers läsförmåga. Motionärerna föreslår att: Förskolenämnden, grundskolenämnden och gymnasienämnden får i uppdrag att kartlägga, analysera och formulera strategier för läsbefrämjande i förskola, grundskola och gymnasium. Kommunen skyndsamt utreder förutsättningarna för en samlad styrning av skolbiblioteksverksamheten med kommungemensamma riktlinjer för till exempel skolbibliotekens grundläggande utbud vad gäller litteratur, informationsteknik och andra medier för att öka jämlikhet/likvärdighet i Huddinge. Kommunen skyndsamt ser till att kommunens skolor får egna bemannade skolbibliotek eller på annat sätt likvärdiga funktioner via samarbetsavtal med kommunens folkbibliotek där det är lämpligt. Kommunen eftersträvar att ha bemannade skolbibliotek med utbildade bibliotekarier. Förvaltningens synpunkter Arbetet med att stödja barn och elever att utveckla ett väl fungerande språk och en god läsförståelse är ett av förskolans och skolans viktigaste uppdrag. Språket är vårt främsta redskap för lärande i alla ämnen och för att lyckas och nå goda kunskapsresultat måste alla barn och elever ha tillgång till språket. Språkutveckling är av den anledningen ett av de tre områden som barn- och utbildningsförvaltningen valt att prioritera. Och inom detta område har särskild vikt lagts vid arbetet med barns och elevers läsning och läsförståelse. En kartläggning har gjorts inom alla verksamheter för att få en bild av hur detta arbete bedrivs. Avsikten är att kunna lyfta och sprida goda exempel på väl fungerande arbetssätt och metoder men också att identifiera utvecklingsområden och fortbildningsbehov. Inom förskoleverksamheten resulterade detta arbete i att organisationen med språkpiloter reviderades och att en utvecklingsplan för språkutvecklingsarbetet har tagits fram. Förvaltningens ledningsgrupp har för att ytterligare intensifiera arbetet med språkutveckling gett en arbetsgrupp i uppdrag att ta fram en språkplan för hur det språk- och kunskapsutvecklande arbetet ska bedrivas i Huddinges förskolor och skolor. Vid behov ska fortbildning och kompetensutvecklingsinsatser erbjudas.

190 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA FSN-2015/ (3) Motionen lyfter vikten av skolbiblioteken för att stärka barns och elevers läsvanor och läsförmåga vilket förvaltningen instämmer i. När det gäller förslaget att ha en samlad styrning av skolbiblioteken med kommungemensamma riktlinjer anser förvaltningen att organisering av skolbiblioteken samt dess utbud behöver anordnas utifrån behov och förutsättningar på varje skola. Förskoleverksamheten omfattas inte av skollagens krav på skolbibliotek. Folkbiblioteken fyller därför en viktig funktion som ett komplement till det arbete som bedrivs på förskolor och skolor för att väcka intresse för och stimulera till läsning. Ett nära samarbete med folkbiblioteken är därför av stor vikt för att för att kunna förse förskolan med böcker av god kvalitet och i den mängd som verksamheten kräver. Kultur och fritidsnämnden har i ett positionsdokument formulerat ett basutbud som reglerar de aktiviteter som erbjuds alla skolor. I detta dokument beskrivs även möjligheterna till lokala samarbeten mellan enskilda folkbibliotek och skolor som kan genomföras utifrån lokala behov och förutsättningar. I positionsdokument definieras skolor som årskurs 1-9 och förskolans verksamhet finns inte omnämnd. Tidigare tillhandahöll biblioteket en tjänst med att köra ut speciella boklådor till vissa förskolor. Denna tjänst har upphört och de förskolor som tidigare hade tillgång till dessa boklådor upplever nu svårigheter med att upprätthålla ett stort utbud av böcker då förskolorna ofta ligger avsides och långt från biblioteket vilket gör det svårt att fortlöpande besöka biblioteket med barnen. Jukka Kuusisto Utbildningsdirektör Bilagor Remisshandlingar den 1 juni 2015 Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten Conny Steinmo Utvecklingschef

191 GRUNDSKOLENÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Grundskolenämnden 6 oktober Paragraf Diarienummer GSN-2015/ Öka likvärdighet och kunskapsresultat med strategier för läsfrämjande i Huddinges förskolor och skolor - Motion väckt av Sara Heelge Vikmång (S), Anneli Sjöberg (S) och Eeva Laine (S) Grundskolenämndens beslut Nämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till kommunstyrelsen. Sammanfattning Sara Heelge Vikmång, Anneli Sjöberg och Eeva Laine (S) har i en motion lyft behovet av strategier för olika läsbefrämjande åtgärder för att öka likvärdigheten och kunskapsresultaten i Huddinges förskolor och skolor. Motionen pekar på behovet av olika insatser för att förbättra läsförmågan hos barn och elever i Huddinges skolverksamhet då bristande läsförmåga bidrar till att eleverna presterar sämre och når sämre kunskapsresultat. I motionen framhålls vikten av att arbeta med olika strategier för att öka läsförmågan hos alla elever och på så sätt få en ökad likvärdighet och jämlikhet i kommunens förskolor och skolor. Motionärerna föreslår också en särskild satsning på skolbiblioteken med kommungemensamma riktlinjer för att få en samlad styrning. Samt en satsning på bemannade skolbibliotek med utbildade bibliotekarier. Idag finns inga kommungemensamma riktlinjer och förvaltningens uppfattning är att arbetet med skolbiblioteken bör kunna organiseras på olika sätt beroende på hur de lokala förhållandena på skolan ser ut. Det är rektorernas och lärarnas unika kunskap om behov och förutsättningar på varje enhet som avgör hur resurserna används på bästa sätt. Även bemanningen av skolbiblioteken är enligt förvaltningens uppfattning beroende av de lokala förutsättningarna på varje skola då vi har en stor variation när det gäller elevantal och hur lokalerna är utformade på grundskolorna. Överläggning I ärendet yttrar sig Jelena Drenjanin (M), Sara Heelge Vikmång (S), Margareta Lydén-Lövkvist (S), grundskolechef Kerstin Gelfgren, Birgitta Ljung (MP), Helena Perkkalainen (V) och Leif Dyrvall (DP).

192 GRUNDSKOLENÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Grundskolenämnden 6 oktober Paragraf Diarienummer GSN-2015/ Yrkanden Jelena Drenjanin (M): Nämnden beslutar i enlighet med förvaltningens förslag. Sara Heelge Vikmång (S), Birgitta Ljung (MP) och Helena Perkkalainen (V): Nämnden beslutar att tillstyrka motionen. Propositioner Ordförande ställer proposition på yrkandena och finner att nämnden beslutar i enlighet med förvaltningens förslag.. Reservationer Sara Heelge Vikmång (S), Birgitta Ljung (MP) och Helena Perkkalainen (V) reserverar sig mot nämndens beslut till förmån för eget yrkande. Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten

193 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-2015/ (3) HANDLÄGGARE Zirath, Kerstin Kerstin.Zirath@huddinge.se Grundskolenämnden Öka likvärdighet och kunskapsresultat med strategier för läsfrämjande i Huddinges förskolor och skolor - Motion väckt av Sara Heelge Vikmång (S), Anneli Sjöberg (S) och Eeva Laine (S) Förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till kommunstyrelsen. Sammanfattning Sara Heelge Vikmång, Anneli Sjöberg och Eeva Laine (S) har i en motion lyft behovet av strategier för olika läsbefrämjande åtgärder för att öka likvärdigheten och kunskapsresultaten i Huddinges förskolor och skolor. Motionen pekar på behovet av olika insatser för att förbättra läsförmågan hos barn och elever i Huddinges skolverksamhet då bristande läsförmåga bidrar till att eleverna presterar sämre och når sämre kunskapsresultat. I motionen framhålls vikten av att arbeta med olika strategier för att öka läsförmågan hos alla elever och på så sätt få en ökad likvärdighet och jämlikhet i kommunens förskolor och skolor. Motionärerna föreslår också en särskild satsning på skolbiblioteken med kommungemensamma riktlinjer för att få en samlad styrning. Samt en satsning på bemannade skolbibliotek med utbildade bibliotekarier. Idag finns inga kommungemensamma riktlinjer och förvaltningens uppfattning är att arbetet med skolbiblioteken bör kunna organiseras på olika sätt beroende på hur de lokala förhållandena på skolan ser ut. Det är rektorernas och lärarnas unika kunskap om behov och förutsättningar på varje enhet som avgör hur resurserna används på bästa sätt. Även bemanningen av skolbiblioteken är enligt förvaltningens uppfattning beroende av de lokala förutsättningarna på varje skola då vi har en stor variation när det gäller elevantal och hur lokalerna är utformade på grundskolorna. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige har mottagit en motion från Sara Heelge Vikmång (S), Anneli Sjöberg (S) och Eeva Laine (S) om ökad likvärdighet och kunskapsresultat med strategier för läsbefrämjande i Huddinges förskolor och skolor. POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

194 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-2015/ (3) Motionen lyfter problematiken med svenska elevers sjunkande resultat i läsförmåga och sambandet mellan bristande läsförmåga och möjligheten till kunskapsinhämtning och skolframgång. För att förbättra läsförmågan framhålls vikten av tidigt stöd i förskolan och grundskolans tidiga år samt skolbibliotekens betydelse för att främja barns läsning. Även tillgången på skolbibliotek, dess utrustning och grundutbud samt bemanningen lyfts som viktiga faktorer för att öka likvärdigheten i Huddinges skolor när det gäller barn och elevers läsförmåga. Motionärerna föreslår att: Förskolenämnden, grundskolenämnden och gymnasienämnden får i uppdrag att kartlägga, analysera och formulera strategier för läsbefrämjande i förskola, grundskola och gymnasium. Kommunen skyndsamt utreder förutsättningarna för en samlad styrning av skolbiblioteksverksamheten med kommungemensamma riktlinjer för till exempel skolbibliotekens grundläggande utbud vad gäller litteratur, informationsteknik och andra medier för att öka jämlikhet/likvärdighet i Huddinge. Kommunen skyndsamt ser till att kommunens skolor får egna bemannade skolbibliotek eller på annat sätt likvärdiga funktioner via samarbetsavtal med kommunens folkbibliotek där det är lämpligt. Kommunen eftersträvar att ha bemannade skolbibliotek med utbildade bibliotekarier. Förvaltningens synpunkter Arbetet med att stödja barn och elever att utveckla ett väl fungerande språk och en god läsförståelse är ett av förskolans och skolans viktigaste uppdrag. Språket är vårt främsta redskap för lärande i alla ämnen och för att lyckas och nå goda kunskapsresultat måste alla barn och elever ha tillgång till språket. Språkutveckling är av den anledningen ett av de tre områden som barn- och utbildningsförvaltningen valt att prioritera. Och inom detta område har särskild vikt lagts vid arbetet med barns och elevers läsning och läsförståelse. En kartläggning har gjorts inom alla verksamheter för att få en bild av hur detta arbete bedrivs. Avsikten är att kunna lyfta och sprida goda exempel på väl fungerande arbetssätt och metoder men också att identifiera utvecklingsområden och fortbildningsbehov. Ett exempel på ett hur grundskolorna arbetar med att stärka barns läsande och läsförståelse är den screening som görs av alla sexåringar i förskoleklassen. Under läsåret 2014/2015 har 1500 elever har kartlagts i fonologisk och språklig medvetenhet och 150 pedagoger har fortbildats inom detta område. Screeningen som bygger på Bornholmsmodellen syftar till att göra eleverna läs- och skrivförberedda samt att identifiera språkliga hinder. Förvaltningens ledningsgrupp har för att ytterligare intensifiera arbetet med språkutveckling gett en arbetsgrupp i uppdrag att ta fram en språkplan för hur det språk- och kunskapsutvecklande arbetet ska bedrivas i Huddinges förskolor och skolor. Vid behov ska fortbildning och kompetensutvecklingsinsatser erbjudas.

195 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-2015/ (3) Motionen lyfter vikten av skolbiblioteken för att stärka barns och elevers läsvanor och läsförmåga vilket förvaltningen instämmer i. När det gäller förslaget att ha en samlad styrning av skolbiblioteken med kommungemensamma riktlinjer anser förvaltningen att organisering av skolbiblioteken samt dess utbud måste anordans på olika sätt beroende på de lokala förhållandena på varje skola. För elever i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan regleras tillgången till skolbibliotek i skollagen. Det finns inget angivet i skollagen om skolbibliotekets personal, inte heller bibliotekslagen innehåller några bestämmelser som ställer krav på att det ska finnas en skolbibliotekarie. Den stora variationen mellan våra skolenheter när det gäller antal elever och tillgång på lämpliga lokaler gör att det blir mycket svårt att hålla samma standard när det gäller innehåll, utbud och bemanning. Att bemanna alla skolbibliotek med utbildade bibliotekarier blir därför en fråga som varje enskild rektor behöver ta ställning till utifrån de behov och förutsättningar som finns på varje skola. När det gäller möjligheterna för eleverna att få tillgång till informationsteknik och andra medier görs en satsning på IT i undervisningen i kommunens samtliga förskolor och skolor. Genom digitala pedagogiska verktyg kan eleverna få stöd och stimulans att utveckla sitt läsande och sin läsförmåga. Folkbiblioteken fyller en viktig funktion som ett komplement till det arbete som bedrivs på förskolor och skolor för att väcka intresse för och stimulera till läsning. Kultur och fritidsnämnden har i ett positionsdokument formulerat ett basutbud som reglerar de aktiviteter som erbjuds alla skolor. I detta dokument beskrivs även möjligheterna till lokala samarbeten mellan enskilda folkbibliotek och skolor som kan genomföras utifrån lokala behov och förutsättningar. Jukka Kuusisto Utbildningsdirektör Bilagor Remisshandlingar den 1 juni 2015 Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten Conny Steinmo Utvecklingschef

196 GYMNASIENÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Gymnasienämnden 7 oktober Paragraf Diarienummer GN-2015/ Öka likvärdighet och kunskapsresultat med strategier för läsfrämjande i Huddinges förskolor och skolor - Motion väckt av Sara Heelge Vikmång (S), Anneli Sjöberg (S) och Eeva Laine (S) Gymnasienämndens beslut Nämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till kommunstyrelsen Sammanfattning Sara Heelge Vikmång, Anneli Sjöberg och Eeva Laine (S) har i en motion lyft behovet av strategier för olika läsbefrämjande åtgärder för att öka likvärdigheten och kunskapsresultaten i Huddinges förskolor och skolor. Motionen pekar på behovet av olika insatser för att förbättra läsförmågan hos barn och elever i Huddinges skolverksamhet då bristande läsförmåga bidrar till att eleverna presterar sämre och når sämre kunskapsresultat. I motionen framhålls vikten av att arbeta med olika strategier för att öka läsförmågan hos alla elever och på så sätt få en ökad likvärdighet och jämlikhet i kommunens förskolor och skolor. Motionärerna föreslår en särskild satsning på skolbiblioteken med kommungemensamma riktlinjer för att få en samlad styrning, samt en satsning på bemannade skolbibliotek med utbildade bibliotekarier. Idag finns inga kommungemensamma riktlinjer och förvaltningens uppfattning är att arbetet med skolbiblioteken bör kunna organiseras på olika sätt beroende på hur de lokala förhållandena på skolan ser ut. Det är rektors unika kunskap om behov och förutsättningar på varje enhet som avgör hur resurserna används på bästa sätt. De kommunala gymnasieskolorna har alla välutrustade bibliotek som är bemannade. Den satsning på IT i undervisningen som görs på alla förskolor och skolor i kommunen syftar till att öka likvärdigheten när det gäller barns/elevers möjligheter att få tillgång till informationsteknik och andra medier som också kan bidra till att stimulera till läsande och utveckla elevernas läsförmåga Överläggning I ärendet yttrar sig Christina Eklund (M) och Michaela Lööf (S). Yrkanden Christina Eklund (M): Nämnden beslutar i enlighet med förvaltningens förslag. Michaela Lööf (S) och Anders Lönroth (MP) : Nämnden beslutar att tillstyrka motionen.

197 GYMNASIENÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Paragraf Gymnasienämnden 7 oktober forts. Diarienummer GN-2015/ Propositioner Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att nämnden beslutar i enlighet med Christina Eklunds yrkande. Reservationer Michaela Lööf (S), Göran Hallberg (S), Lena Berg (S) och Sara Holmgren (S) reserverar sig till förmån för eget yrkande. Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten

198 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2015/ (3) HANDLÄGGARE Zirath, Kerstin Kerstin.Zirath@huddinge.se Gymnasienämnden Öka likvärdighet och kunskapsresultat med strategier för läsfrämjande i Huddinges förskolor och skolor - motion väckt av Sara Heelge Vikmång (S), Anneli Sjöberg (S) och Eeva Laine (S) Förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till kommunstyrelsen. Sammanfattning Sara Heelge Vikmång, Anneli Sjöberg och Eeva Laine (S) har i en motion lyft behovet av strategier för olika läsbefrämjande åtgärder för att öka likvärdigheten och kunskapsresultaten i Huddinges förskolor och skolor. Motionen pekar på behovet av olika insatser för att förbättra läsförmågan hos barn och elever i Huddinges skolverksamhet då bristande läsförmåga bidrar till att eleverna presterar sämre och når sämre kunskapsresultat. I motionen framhålls vikten av att arbeta med olika strategier för att öka läsförmågan hos alla elever och på så sätt få en ökad likvärdighet och jämlikhet i kommunens förskolor och skolor. Motionärerna föreslår en särskild satsning på skolbiblioteken med kommungemensamma riktlinjer för att få en samlad styrning, samt en satsning på bemannade skolbibliotek med utbildade bibliotekarier. Idag finns inga kommungemensamma riktlinjer och förvaltningens uppfattning är att arbetet med skolbiblioteken bör kunna organiseras på olika sätt beroende på hur de lokala förhållandena på skolan ser ut. Det är rektors unika kunskap om behov och förutsättningar på varje enhet som avgör hur resurserna används på bästa sätt. De kommunala gymnasieskolorna har alla välutrustade bibliotek som är bemannade. Den satsning på IT i undervisningen som görs på alla förskolor och skolor i kommunen syftar till att öka likvärdigheten när det gäller barns/elevers möjligheter att få tillgång till informationsteknik och andra medier som också kan bidra till att stimulera till läsande och utveckla elevernas läsförmåga POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

199 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2015/ (3) Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige har mottagit en motion från Sara Heelge Vikmång (S), Anneli Sjöberg (S) och Eeva Laine (S) om ökad likvärdighet och kunskapsresultat med strategier för läsbefrämjande i Huddinges förskolor och skolor. Motionen lyfter problematiken med svenska elevers sjunkande resultat i läsförmåga och sambandet mellan bristande läsförmåga och möjligheten till kunskapsinhämtning och skolframgång. För att förbättra läsförmågan framhålls vikten av tidigt stöd i förskolan och grundskolans tidiga år samt skolbibliotekens betydelse för att främja barns läsning. Även tillgången på skolbibliotek, dess utrustning och grundutbud samt bemanningen lyfts som viktiga faktorer för att öka likvärdigheten i Huddinges skolor när det gäller barn och elevers läsförmåga. Motionärerna föreslår att: Förskolenämnden, grundskolenämnden och gymnasienämnden får i uppdrag att kartlägga, analysera och formulera strategier för läsbefrämjande i förskola, grundskola och gymnasium. Kommunen skyndsamt utreder förutsättningarna för en samlad styrning av skolbiblioteksverksamheten med kommungemensamma riktlinjer för till exempel skolbibliotekens grundläggande utbud vad gäller litteratur, informationsteknik och andra medier för att öka jämlikhet/likvärdighet i Huddinge. Kommunen skyndsamt ser till att kommunens skolor får egna bemannade skolbibliotek eller på annat sätt likvärdiga funktioner via samarbetsavtal med kommunens folkbibliotek där det är lämpligt. Kommunen eftersträvar att ha bemannade skolbibliotek med utbildade bibliotekarier. Förvaltningens synpunkter Arbetet med att stödja barn och elever att utveckla ett väl fungerande språk och en god läsförståelse är ett av förskolans och skolans viktigaste uppdrag. Språket är vårt främsta redskap för lärande i alla ämnen och för att lyckas och nå goda kunskapsresultat måste alla barn och elever ha tillgång till språket. Språkutveckling är av den anledningen ett av de tre områden som barn- och utbildningsförvaltningen valt att prioritera. Inom detta område har särskild vikt lagts vid arbetet med barns och elevers läsning och läsförståelse. En kartläggning har gjorts inom alla verksamheter för att få en bild av hur detta arbete bedrivs. Avsikten är att kunna lyfta och sprida goda exempel på väl fungerande arbetssätt och metoder men också att identifiera utvecklingsområden och fortbildningsbehov. Förvaltningens ledningsgrupp

200 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2015/ (3) har för att ytterligare intensifiera arbetet med språkutveckling gett en arbetsgrupp i uppdrag att ta fram en språkplan för hur det språk- och kunskapsutvecklande arbetet ska bedrivas i Huddinges förskolor och skolor. Vid behov ska fortbildning och kompetensutvecklingsinsatser erbjudas. Motionen lyfter vikten av skolbiblioteken för att stärka barns och elevers läsvanor och läsförmåga vilket förvaltningen instämmer i. När det gäller förslaget att ha en samlad styrning av skolbiblioteken med kommungemensamma riktlinjer anser förvaltningen att organisering av skolbiblioteken samt dess utbud behöver anordans utifrån behov och förutsättningar på varje skola. Kommunens samtliga gymnasieskolor har idag välutrustade bibliotek som är bemannade och dessa är viktiga pedagogiska resurser i undervisningen. En viktig funktion är att inspirera eleverna till kunskapssökande och kritiskt tänkande men också att stimulera och uppmuntra till läsning av skönlitteratur. Jukka Kuusisto Utbildningsdirektör Bilagor Remisshandlingar den 1 juni 2015 Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten Conny Steinmo Utvecklingschef

201 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kultur- och fritidsnämnden 6 oktober Paragraf Diarienummer KFN-2015/ Öka likvärdighet och kunskapsresultat med strategier för läsfrämjande i Huddinges förskolor och skolor - motion väckt av Sara Heelge Vikmång (S), Anneli Sjöberg (S) och Eeva Laine (S) remissvar Kultur- och fritidsnämndens beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens svar och skickar det som sitt eget till kommunstyrelsen. Sammanfattning Förvaltningen menar att de åtgärder som beskrivs i motionen generellt faller inom ramen för skolans huvudmannaskap. Förvaltningen betonar dock behovet av samverkan mellan skola och folkbibliotek där former och strategier tydliggörs i en aktuell och verkningsfull biblioteksplan. Överläggning I ärendet yttrar sig Vibeke Bildt (FP), Michael Hagström (S), Stefan Björk (S), Marina Högland, kultur- och fritidsdirektör, Johan Wibäck (MP), Folke Tysk (S), Peter Höög (M) samt Tua Myhrman (S). Efter förslag från Stefan Björk (S) ajouneras mötet 10 minuter. Protokollsanteckningar Stefan Björk (S), Tua Myhrman (S), Stefan Lindbom (S), Eeva Laine (S) samt Åke Wickberg (MP) anmäler protokollsanteckning. Suppleantyttrande Jonatan Spejare (V) anmäler suppleantyttrande och ansluter sig till Stefan Björk (S) samt Åke Wickberg (MP) protokollsanteckning. Beslutet delges Kommunstyrelsen

202 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KFN-2015/ (3) HANDLÄGGARE Jones, Nick Nick.Jones@huddinge.se Kultur- och fritidsnämnden Remiss: Öka likvärdighet och kunskapsresultat med strategier för läsfrämjande i Huddinges förskolor och skolor - motion väckt av Sara Heelge Vikmång (S), Anneli Sjöberg (S) och Eeva Laine (S) Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens svar och skickar det som sitt eget till Kommunstyrelsen. Sammanfattning Förvaltningen menar att de åtgärder som beskrivs i motionen generellt faller inom ramen för skolans huvudmannaskap. Förvaltningen betonar dock behovet av samverkan mellan skola och folkbibliotek där former och strategier tydliggörs i en aktuell och verkningsfull biblioteksplan. Beskrivning av ärendet I motionen framförs att biblioteksplanen i Huddinge sätter barn och unga som prioriterad målgrupp. I uppdraget ingår att inspirera till läsupplevelse och språkutveckling. Folkbiblioteken ska samverka med det omgivande samhället till exempel skolan. Motionsställarna skriver att det finns en stor risk att folkbiblioteket utnyttjas och förväntas utföra skolbiblioteksfunktioner utan att bli ekonomiskt kompenserade för uppdraget. Samtidigt menar man att det kan vara rationellt att använda folkbibliotekets utbud av litteratur, andra medier och kompetens i undervisningen. Motionsskrivarna menar därför att grundskolenämnden och kultur- och fritidsnämnden skyndsamt bör utreda möjligheten att teckna ett samverkansavtal om hur folkbiblioteken kan tillhandahålla bibliotekstjänster i skolan. Man yrkar att: - förskolenämnd, grundskolenämnd och gymnasienämnd får i uppdrag att kartlägga, analysera och formulera strategier för läsfrämjande i förskola, grundskola och gymnasium. - kommunen skyndsamt utreder förutsättningarna för samlad styrning av skolbiblioteksverksamheten med kommungemensamma riktlinjer. POSTADRESS Kultur- och fritidsnämnden Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

203 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KFN-2015/ (3) - kommunen skyndsamt ser till att kommunens alla skolor får egna bemannade skolbiliotek eller på annat sätt likvärdiga funktioner via samarbetsavtal med kommunens folkbibliotek där det är lämpligt. - kommunen eftersträvar att ha bemannade skolbibliotek med utbildade bibliotekarier. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen bedömer att de åtgärder som beskrivs i motionen, på ett generellt plan, ligger inom ram för skolhuvudmannens ansvar - att tillsammans med skolans rektor följa skollag, förordningar och läroplan. I ett samarbete mellan skola och folkbibliotek kan ansvaret inte överlämnas till folkbiblioteket då skolbibliotekets grundläggande arbete styrs av skollagen och folkbiblioteken lyder under bibliotekslagen. Bibliotekslagen säger att varje kommun ska ha en gällande biblioteksplan. Biblioteksplanen är ett långsiktigt och strategiskt dokument med fokus på hur berörda förvaltningar bäst avgränsar sin biblioteksverksamhet och samverkar för att erbjuda alla invånare mångfacetterade bibliotekstjänster av hög kvalitet genom hela livet. Det är alltså tydligt att samverkan och dialog är av avgörande betydelse, och härvidlag ingår naturligtvis samverkan mellan folkbibliotek och skolbibliotek, och att former och strategier tydliggörs i en aktuell och verkningsfull biblioteksplan. Biblioteksplanen ska revideras kontinuerligt och arbete ska påbörjas under hösten med en revidering av nuvarande biblioteksplan. Avslutningsvis vill förvaltningen tillägga att förvaltningen är enig med Kungliga biblioteket, som samordnar Sveriges biblioteksväsen, i deras bedömning att ett minimikrav är 20 h bemanningstimmar per vecka för ett skolbibliotek. Kompetent och dimensionerad bemanning är av stor vikt i generell bemärkelse, men ytterst viktigt för elever i behov av särskilt stöd och anpassade medier, liksom också för de flerspråkiga eleverna. Marina Högland Kultur- och fritidsdirektör Nick Johnson-Jones Verksamhetschef Konst- och bibliotek

204 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KFN-2015/ (3) Bilagor Remisshandlingar Beslutet delges Kommunstyrelsen

205 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (3) HANDLÄGGARE Jarnevall, Margareta Margareta.Jarnevall@huddinge.se Kommunstyrelsen Redovisning av bisysslor på kommunstyrelsens förvaltning 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Redovisningen av bisysslor på kommunstyrelsens förvaltning godkänns. Sammanfattning Det är totalt 245 medarbetare på kommunstyrelsens förvaltning som har redovisat huruvida de har en bisyssla. Av dessa medarbetare har 36 anmält en bisyssla. Efter granskning av anmälda bisysslor och samtal med berörd chef är det ingen bisyssla som förvaltningen rekommenderar ska förbjudas. Beskrivning av ärendet Medarbetare har fått frågan och redovisat om de har bisyssla eller ej under våren 2015, med komplettering av nya medarbetare hösten En sammanställning har skett via förmånsportalen Benify. Förhandlingschefen har gjort en sammanställning av inkomna svar. Kommunens ledningsgrupp 6 anställda inom kommunstyrelsens förvaltning. Fler chefer ingår i kommunens ledningsgrupp men är anställda på andra förvaltningar. En medarbetare har anmält bisyssla. Den anmälda bisysslan är styrelseuppdrag i föreningar. Ekonomiavdelningen Antal medarbetare: 42 Fyra medarbetare har anmält bisyssla varav två har föreningsuppdrag, en har extraarbete som löpträningsledare samt en medarbetare bedriver konsultverksamhet med inriktning mot fastighetsekonomiska frågor. Inga av uppdragen är av den art att de påverkar medarbetarens uppdrag i Huddinge kommun. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

206 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (3) Personalavdelningen Antal medarbetare: 32 (inklusive fackliga) Fem medarbetare har anmält bisyssla varav tre har styrelseuppdrag. En medarbetare arbetar med att hålla föreläsningar inom det psykosociala området, en annan som konsult inom ergonomi. Inga av uppdragen är av den art att de påverkar medarbetarens uppdrag i Huddinge kommun Kommunikationsavdelningen Antal medarbetare: 27 Nio medarbetare har anmält bisyssla varav fyra har föreningsuppdrag. Två arbetar extra inom kommunal verksamhet varav en arbetar med visning av kommunal byggnad och den andre är kontaktperson. Två medarbetare har annan anställning varav en medarbetare är gruppträningsinstruktör på ett gym och en annan arbetar extra som slussvakt. En medarbetare har eget företag inom webb/kommunikation som nu är vilande. Inga av uppdragen är av den art att de påverkar medarbetarens uppdrag i Huddinge kommun. Samhällsbyggnadsavdelningen Antal medarbetare: 52 Åtta medarbetare har anmält bisyssla. Två är föreningsuppdrag och tre är styrelseuppdrag. En arbetar extra inom kommunal verksamhet som kontaktfamilj, en annan medarbetare har extra arbete som modell. Eget företag drivs av en medarbetare inom området landskapsarkitektur och grafisk formgivning. Uppdrag tas ej inom Huddinge kommun. Inga av uppdragen är av den art att de påverkar medarbetarens uppdrag i Huddinge kommun. Administrativa avdelningen Antal medarbetare: 86 Nio medarbetare har anmält bisyssla. En medarbetare har ett föreningsuppdrag. Tre har eget företag inom; second handförsäljning, webbutik och som frilansjournalist. En medarbetare har ett vilande företag inom säkerhets- och krishantering (föreläsningar, trädfällning). Tre arbetar extra som förskolepedagog, inom hemtjänst samt

207 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (3) som ordningsvakt/väktare. Inga av uppdragen är av den art att de påverkar medarbetarens uppdrag i Huddinge kommun Förvaltningens synpunkter Det är totalt 245 medarbetare på kommunstyrelsens förvaltning som har redovisat huruvida de har en bisyssla. Av dessa medarbetare har 36 anmält bisyssla. Efter granskning av anmälda bisysslor och samtal med berörd chef är det ingen bisyssla som förvaltningen rekommenderar ska förbjudas. Vesna Jovic Kommundirektör Henric Magnusson Personaldirektör

208 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING VAL-PM DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (1) HANDLÄGGARE Fedorova, Antonina Antonina.Fedorova@huddinge.se Kommunstyrelsen Fyllnadsval av ledamot i kommunstyrelsens arbetsutskott, ersättare i kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott samt ombud i nätverket Healthy Cities Leif Dyrval (DP) Efter Katharina Wallenborg POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

209 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (2) HANDLÄGGARE Helena Gerrby Helena.Gerrby@huddinge.se Kommunstyrelsen Delgivningar till kommunstyrelsens sammanträde den 27 januari 2016 Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Informationen godkänns. Sammanfattning Kommunstyrelsen delges information och meddelanden av informationskaraktär vid varje sammanträde. Informationen och meddelandena förtecknas i tjänsteutlåtande. Handlingarna finns tillgängliga vid kommunstyrelsens kansli från utskicksdagen. Till kommunstyrelsens sammanträde 27 januari 2016 finns följande handlingar att delge: Protokoll Förskolenämnden, , 6: Upphandlingsplan för verksamhetsåret Förskolenämnden, , 10: Beslut om bidragsbelopp för förskolor och pedagogisk omsorg Grundskolenämnden, , 6: Upphandlingsplan för verksamhetsåret Grundskolenämnden, , 11: Beslut om bidragsbelopp Gymnasienämnden, , 6: Upphandlingsplan för verksamhetsåret Natur- och byggnadsnämnden, , 13: Upphandlingsplan för natur- och byggnadsförvaltningen Socialnämnden, , 3: Socialnämnden hyr Stortorps C-hus till verksamhet inom Individ- och familjeomsorgen. Socialnämnden, , 8: Ersättning för verksamhet i egen regi och verksamhet enligt LOV Huddinge brottsförebyggande råd, Huddinges råd för funktionshinderfrågor, , 4: Verksamhetsplan för rådet för funktionshinderfrågor POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

210 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (2) Cirkulär från Sveriges Kommuner och Landsting 28 Preliminära utfall av 2016 års kommunala utjämningssystem och LSSutjämning 29 Budgetförutsättningar för åren Pensionsnämndens beslut om omräkning av pensionsbehållning och intjänad pensionsrätt enligt PFA samt omräkning av förmånsbestämda pensioner enligt PFA och KAP-KL under år Överenskommelse om Bestämmelser för traineejobb 32 Prolongering av Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor m.m. HÖK 12 med Lärarnas Samverkansråd Vesna Jovic Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Helena Gerrby Huvudregistrator

211 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (2) HANDLÄGGARE Helena Gerrby Helena.Gerrby@huddinge.se Kommunstyrelsen Anmälan av delegationsbeslut till kommunstyrelsens sammanträde den 27 januari 2016 Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Redovisning av de delegationsbeslut som förtecknats i bilagor till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 22 december 2015 godkänns. Sammanfattning Kommunstyrelsen har överlåtit sin beslutanderätt till utskott, ordförande och tjänstemän i enlighet med kommunstyrelsens delegationsordning. Dessa beslut ska redovisas till kommunstyrelsen. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen har överlåtit sin beslutanderätt till utskott, ordförande och tjänstemän i enlighet med kommunstyrelsens delegationsordning. Dessa beslut ska redovisas till kommunstyrelsen. Redovisningen innebär inte att kommunstyrelsen omprövar eller fastställer delegationsbesluten. Däremot får kommunstyrelsen återta lämnad delegation eller föregripa ett beslut i ett enskilt ärende av den som fått beslutanderätten genom att själv ta över ärendet och fatta beslut. Delegationsbesluten finns tillgängliga på kommunstyrelsens kansli. Vesna Jovic Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Helena Gerrby Huvudregistrator Bilagor 1. Förteckning över delegationsbeslut 2. Samlingsdokument, delegationsbeslut, mark- och exploateringssektionen POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

212 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (2) 3a. Förteckning över delegationsbeslut om bygglov, mark- och exploateringssektionen 3b. Förteckning över delegationsbeslut om trafikföreskrifter, gatu- och trafiksektionen

213 Delegationsbeslut anmälda till kommunstyrelsen den 27 januari 2016 Bilaga 1 Nummer Ärendetyp Delegat enligt kommunstyrelsens beslut C 1.1 Föra kommunens talan Föra kommunens talan i sådana mål och ärenden som ankommer på kommunstyrelsen, på kommunens vägnar träffa överenskommelse om betalning av fordran, anta Kommundirektören ackord, ingå förlikning, sluta annat avtal samt utfärda motsvarande fullmakt (utse ombud). Vad avser rätten att föra talan i mål om överprövning av upphandling regleras detta särskilt i denna delegationsordning, se beslutpunkt B1.9 och E1.11 Delegat efter kommundirektörens vidaredelegation 1. Genomförandeavtal med Stockholm Vatten AB rörande Utsiktsvägen. 2. Genomförandeavtal med Stockholm Vatten AB rörande Norr om Vistavägen 3. Fastighetsreglering berörande fastigheterna Huddinge Gladö kvan 1:1, 1:378, 1:229 med flera. C 7.5 Yttrande i tillståndsfrågor enligt kameraövervakningslagen (2013:460) Kanslichefen C Yttrande över ansökan från Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge om tillstånd till allmän kameraövervakning Beslut om remittering av motioner och andra beslutsärenden för yttrande till nämnder och andra organ 1. Förlägg den planerade Långsjöskolan till Kungens Kurva-området medborgarförslag. 2. Inför tydliga regler om att planerade gatuarbeten i direkt anslutning till bostadsbebyggelse bara får utföras nattetid i mycket trängande fall, om nattliga arbeten måste ske ska boende informeras i förväg via informationsskyltar och brev medborgarförslag. 3. Skydda fridlysta grodor, vattensalamandrar, häckande stare, hålträd och andra tätortsnära och viktiga naturvärden i Svingelparken, Kråkvik 2:2 i Segeltorp, genom att utöka Gömmarens naturreservat så att det omfattar även detta område medborgarförslag. 4. Inför en kostpolicy i Huddinge kommun motion väckt av Sara Heelge Vikmång (S), Yosef Sigal (S) och Sara Holmgren (S). 5. Huddinge kommun bör utreda alternativa placeringar av Långsjöskolan medborgarförslag. 6. Remiss av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö. Kanslichefen 1

214 F 3.1 F 5.2 F 7.1 Bostads- och markärenden Förvärv och överlåtelse av fastighet eller fastighetsdel inom antagen detaljplan samt överenskommelse som avser flyttning av infart för fastighet, flyttning av utrymme för parkering, ersättning för anläggning och vegetation m.m. och där köpeskillingen eller ersättningen uppgår till -högst ett basbelopp. Se bilaga 2. Upplåtelse av tomträtt i kommunens fastigheter Träffa överenskommelse om ändring av tomträttsavgäld i fastighet som tillhör kommunen i det fall den nya årsavgälden ej överstiger tre prisbasbelopp Se bilaga 2. Övriga nyttjanderätter enligt jordabalken (exklusive hyra och tomträtt) samt servitut Dels ingå servitutsavtal till förmån för kommunens fastigheter och dels träffa avtal om nyttjanderätt där kommunen är nyttjanderättshavare Se bilaga 2. Mark- och exploateringschefen Mark- och exploateringschefen Mark- och exploateringschefen F 7.2 F 7.3 F 7.6 Upplåtelse av nyttjanderätt i kommunens fastigheter i det fall att upplåtelsetiden är högst tio år och upplåtelsen inte omfattas av F 7.3 Se bilaga 2. Upplåtelse av nyttjanderätt för ledningar dels i allmän platsmark och dels i annan kommunägd mark där förläggningen innebär mindre påverkan på fastighetens värde Se bilaga 2. Övriga nyttjanderätter enligt jordabalken (exklusive hyra och tomträtt) samt servitut Beslut att godkänna byte av motpart i ingånget arrendeavtal Se bilaga 2. Mark- och exploateringschefen Mark- och exploateringschefen Mark- och exploateringschefen 2

215 F 7.7 F 10.1 G 1.2 Beslut om ändring av avtalsvillkor avseende avtal enligt i fall som inte omfattas av nämnda delegationer Se bilaga 2. Ställföreträdarskap Ställföreträdarskap vid fastighetsbildning, förrättning m.m. enligt fastighetsbildningslagen, lagen (1971:1037) om äganderättsutredning och legalisering, anläggningslagen (1973:1149) och ledningsrättslagen (1973:1144) innefattande rätt att - ansöka om förrättning - inom förrättningens ram träffa de överenskommelser som påkallas av omständigheterna upp till ett belopp av fem prisbasbelopp Se bilaga 2. Trafikärenden Med stöd av 10 kap 1-3 trafikförordningen av besluta om lokala trafikföreskrifter i enlighet med uttalad policy från kommunstyrelsen Se bilaga 3b. Mark- och exploateringschefen Mark- och exploateringschefen Handläggare med tilldelat ärende inom gatu- och trafiksektionen 3

216

217

218

219

220

221

222

223

224

225

226

227

228

229

230

231

232

233

234

235

236

237

238

239

240

241

242

243

244

245

246

247

248

249

250

251

252

253

254

255

256

257

258

259

260

261

262

263

264

265

266 Kommunstyrelsens förvaltning Datum Referens KS-2015/ Bygglovremisser inkomna fr o m 12 augusti 2015 F9.1 Framställning till och yttranden över remisser från Natur- och byggnadsnämnden angående bygglov m m samt lämnande av grannemedgivande i samband med bygglov Ink datum och ärendemening 13/8 Grannehörande, Stenyxan 4 17/8 Grannehörande, Almen 12 20/8 Grannehörande, Tullinge 17:7 21/8 Delegationsbeslut tidsbegr bygglov, Visättra 1:5 Grannehörande, Lissma 4:508 Grannehörande, Lissma 4:509 25/8 Remiss med anledning av bygglovansökan Varpen 10 26/8 Grannehörande, Grantorp 5:4/Embryot 1 27/8 Grannehörande, Beslutet 1 Fr o m 1/9 3/9 Grannehörande, Mikrofonen 1 (rev) Remiss m a a bygglovansökan, Lissma 4:98 9/9 Delegationsbeslut-bygglov med startbesked Kungens Kurva 1:16 Grannehörande, Salvian 4 Remiss m a a bygglovansökan, Brudborsten 6 Handläggare Mattias Carlswärd (MC) Martin Håkansson (MH) MC MC Emelie Malaise (EM) EM Jonas Pettersson (JOP) MC MH Sandra Tiidus (ST) ST MH Jonas Gran (JG) ST POSTADRESS Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning Mark- och Exploateringssektionen HUDDINGE BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 Huddinge TELEFON (VX) E-POST mex@huddinge.se

Visa mer