Vad ska bli på den tomt (Thulehemsvägen/Fagottgränden) där Munspelets skola nu rivs? Tanken är att här skall bli en ny skola.

Transkript

1 Utbyggnadsplaner Enligt uppgift skall det ske bebyggelse öster om nuvarande Linero, från Nya Linero ända ner till Dalbyvägen. I dag är detta åkermark. Och dessutom en åkermark, som tillhör de i särklass bästa i landet. Om det är riktigt att sådan bebyggelse planeras önskar jag veta vilket ansvar Lunds kommun känner när det gäller att för all framtid göra denna högklassiga åkermark obrukbar för odling av livsmedel. Utbyggnaden av bostäder i detta fall öster om Linero, motiveras i såväl ÖPL 98 som ÖP 2010 av att ge mindre behov av personresor till arbete, skola och service, än om motsvarande utbyggnad skulle ske i orter utanför staden, men med färre arbetsplatser, mindre service och sämre kollektivtrafik. Man accepterar att utbyggnaden får ta högvärdig åkermark i anspråk, men med krav på hög bebyggelsetäthet samt i nära anslutning till högvärdig kollektivtrafik, arbetsplatser och dagligvaruhandel. I den första planen för Norränga I anges en bebyggelsetäthet som är högre än vad som angavs i fördjupningen av översiktsplanen för Linero-Norränga. Vad ska bli på den tomt (Thulehemsvägen/Fagottgränden) där Munspelets skola nu rivs? Tanken är att här skall bli en ny skola. Linero Centrum Många frågor har kommit in angående vilka planerna är för Linero centrum. Alla frågor finns på kommunens hemsida att läsa. Sammantaget ser svaret ut såhär: Planerad utveckling av Linero Centrum, öppnandet av bussgatan och planerad utbyggnad av Norränga hänger samman. Genom att tillåta trafik i nuvarande bussgata görs Linero Centrum mer tillgängligt för de som önskar köra bil från de norra delarna även Östra Torn. Det ska ge kortare körväg och minska behover av att köra runt om Linero för att komma till centrat. För mer information om planerna för Linero centrum, besök: Centrum/ Önskan om butiker och näringsliv Många frågor har kommit in angående butiker och näringsliv i östra Lund, framförallt vid Linero centrum. Alla frågor finns tillgängliga på kommunens hemsida. Sammantaget ser svaret från kommunen ut såhär:

2 Det är vår förhoppning att den detaljplan för Linero Centrum, som nyligen antagits, ska leda till en etablering av en större butik. Planen medger en utökning av handelsytan med m2. För att etablering ska ske krävs utöver denna förutsättning att det finns en intressent som vill satsa. Kommunen kan inte mer än skapa förutsättningar. Möjligheten till handel vid det framtida Norrängatorget kommer vidare att beslutas när detta blir aktuellt. Det redovisas i fördjupningen av översiktsplanen för Linero-Norränga, beläget där den framtida Lundalänken korsar centrumstråket österut från Linero Centrum. Långa bilresor för att handla stämmer inte överens med den ambition att bidra till minskning av koldioxidutsläppen genom minskad biltrafik som kommer till uttryck i Lunds kommuns översiktsplan, dess miljömål och klimatpolicy. Därför anvisar kommunen en satsning på utveckling av handeln på stadsdelsnivå. I översiktsplanen för kommunen, som antogs 2010 uppmärksammas behovet av bra och välsorterad livsmedelshandel. Planen innehåller bland annat en handelspolicy, som säger att i befintliga och framtida stadsdelscentra ska möjlighet ges till utveckling eller nyetablering av fullsortimentsbutiker med en storlek av m2. De större dagligvarubutikerna bör vara tillgängliga såväl för gående och cyklande som för kollektivtrafikburna och bilburna. Bland de särskilt markerade i planen finns Linero, Klostergården och Karhögstorg. Mer om detta kan Du läsa i översiktsplanen, som återfinns på kommunens hemsida, Klicka på Översiktsplanen, ÖP 2010, Antagandehandlingen del 2 På sida finns handelspolicyn. Köttbullebacken och vänortsparken På Östra Torn pågår det en intensiv expansionsplanering och mitt i detta briserar en ny bomb ner i brevlådan idag märkt "Marklov borttagning av pulkabacke". Tydligen finns en 20 gammal detaljplan som medger att man bebygger på ÖT 27:11 men detaljplanen tar inte i beaktande att backens upptagningsområde idag numera omfattar tusentals barn samt att Vänortsparken är väl inklämd mellan två bostadsområden. Byggplanerna tar bort halva parken och det känns som ett svek mot de boende i närområdet att bebygga just där, även om det råkar finnas en detaljplan. För 20 år sedan när detaljplanen skrevs fanns ängar runt husknutarna samt bebyggelsen var sparsam. 20 år senare är varenda åker bortbyggd, massor med nya barnfamiljer inflyttade, fantastiska framtidsplaner. All annan bebyggelse runtom har gjort att parken numera är ett naturligt andningshål för många samt en extra välbesökt samlingsplats för många barn om vintrarna. Tar ni bort denna backe tar ni bort en del av Östra Torns naturliga lekplatser. Som medborgare kräver jag att Detaljplanen för öt 27:11 rivs och att man bevarar stadens grönområden. När det ska byggas i Vänortsparken skulle vi gärna vilja att en ny pulkabacke skapas i

3 närheten istället för köttbullebacken. Schaktmassor kan även användas till att förlänga bullervallen längs Spelmansvägen. Tekniska nämnden har beslutat att ansöka om att byggnadsnämnden i en ny detaljplan prövar möjligheten att bygga inom det område i vänortsparken som i gällande detaljplan anges som kvartersmark för bebyggelse. Vad gäller pulkabacken (köttbullebacken) så pågår en utredning i tekniska nämnden om möjligheter till en ny lämplig placering i dess närhet, området kring indianlekplatsen och söder om Bananparken. Solbjer och Brunnshög När får Östra Torn/Brunnshög bibliotek? Tanken är att ett bibliotek skall finnas i Solbjersområdet så snart det är bebyggt. Brf Djingis Khan med flera engagerar sig för sin närmiljö och vill bevara grönområdet norr om Bostadsröttföreningen DK - Brunnshög behöver en park för sociala aktiviteter fotbollsplaner med mera. - men stadsplaneringen saknar helt en modell för att integrera dessa bottom-up perspektiv och erfarenheter. Folk ger upp. Det är ett demokratiskt problem att människors engagemang och erfarenheter upplevs som problematiska i stadsplaneringen. Förtätningens tröskelvärden berörs ej samt hur den drabbar olika sociala grupper ojämlikt. Självgenererande stadsfestivaler valborgsfirande med mera slås sönder vilket leder till ökade kostnader för kommunen på sikt. De gröna ytornas värde för social och ekologisk hållbarhet är helt underskattade. Det uppstår en klyfta mellan planerare politiker och engagerade medborgare samtidigt som tvärvetenskapliga perspektiv på hållbar utveckling saknas. I Brunnshögsprojektet har kommunen hittills bjudit in till tio offentliga möten, varav två varit samrådsmöten i enlighet med plan- och bygglagen. Kommunens tjänstemän som arbetar med Brunnshögsprojektet har också blivit inbjudna till, och deltagit i, möten som anordnats av Odarslövs byalag för att diskutera planeringen. Eftersom Brunnshögsplaneringen och dess utbyggnad sträcker sig över lång tid är målsättningen i projektet att ha ett offentligt möte i augusti varje år, där frågor och synpunkter kan föras fram till projektet, och den senaste informationen om vad som händer finns tillgänglig. Dessa möten är tänkta att skapa ett pågående samtal, där nya frågor och synpunkter kring planeringen kan komma fram och engagerade lundabors tankar kan tas tillvara och inspirera planeringen. Under det senaste augustimötet bjöds de närvarande in till att delta i en arbetsgrupp för att titta närmre på just området norr om Brf Djingis Kahn, och den kontakten

4 fortsätter. De närvarande bjöds också in till en workshop för att jobba kreativt med idéer för hur sociala aktiviteter i Brunnshögs offentliga rum kan utvecklas. Workshopen riktar sig i första hand till boende i Östra Torn och Norra Fäladen och går fortfarande bra att anmäla sig till genom att ta kontakt med projektkontoret Lund NE/Brunnshög. Kommunen ger framtidsvandringar genom Brunnshögsområdet där planerna och tankegångarna bakom presenteras i den fysiska miljön och kan diskuteras på plats. Dessa går att beställa via projektets hemsida. I Brunnshögsprojektet är målet att vara tillmötesgående mot engagerade lundabor med förslag på samarbeten. Brunnshögsprojektet har blivit kontaktat av intresserade närboende som kommit med idéer till projekt och aktiviteter. Hittills har det lett till att en stadsodling har etablerats i Brunnshög, och till en planerad workshop kring resiliens. I Brunnshögsprojektet söker vi också aktivt efter samarbetspartners till olika aktiviteter, just nu är målgruppen ungdomar och kultursektorn. Vetenskapliga perspektiv på hållbar utveckling och andra delar av projektet arbetas med genom olika forskningsprojekt. För tillfället samarbetar Brunnshögsprojektet med Sveriges Lantbruksuniversitet, Lunds Tekniska Högskola, Lunds Universitet, och Arkitekthögskolan för forskning kring växtlighet, mötesplatser, sol- och vindenergi, konst i den offentliga miljön, och demokratiutveckling. Många examensarbeten och mastersuppsatser har också gjorts om en rad olika ämnen där studenter haft samarbete med Brunnshögsprojektet. Frågor om planeringen av Solbjer, området i södra Brunnshög: Varför planera för så många boende att man skapar både miljöproblem och minskad trivsel? Lund är en stad som växer, och nya bostäder behövs. För att inte staden skall bygga ut över onödigt mycket jordbruksmark vill vi bygga med hög markanvändning. Vår erfarenhet är att det går att kombinera hög markanvändning med trivsel, ett exempel är centrala Lund. Att ha många boende relativt tätt kan minska miljöpåverkan genom exempelvis att infrastrukturen används mer effektivt. Vad var det för fel på tidigare plan? Gällande detaljplan för Solbjer inbegriper inte bostäder utan visar en storskalig bebyggelse av samma typ som Ericsson-området. Kommunens avsikt är nu att skapa en intressant stadsmiljö med blandad användning, tillgång till service och trivsam stadsmiljö för boende på Solbjer och i närliggande områden. Varför kallas möten som detta för samrådsmöten? Kan vi få en lista på vilka förändringar

5 mötena lett till? (Frågan tolkas som att den berör de offentliga möten som anordnats av kommunen och Brunnshögsprojektet, kommunens anm.) I Brunnshögsprojektet har kommunen hittills bjudit in till tio offentliga möten, varav två varit samrådsmöten i enlighet med plan- och bygglagen. Medarbetare i Brunnshögsprojektet har också blivit inbjudna till, och deltagit i, möten som anordnats av Odarslövs byalag för att diskutera planeringen. Eftersom Brunnshögsplaneringen och dess utbyggnad sträcker sig över lång tid är målsättningen i projektet att ha ett offentligt möte i augusti varje år, där frågor och synpunkter kan föras fram till projektet, och den senaste informationen om vad som händer finns tillgänglig. Dessa möten är tänkta att skapa ett pågående samtal, där nya frågor och synpunkter kring planeringen kan komma fram. Utöver dessa regelbundna möten sker samråd kring planerna för området i enlighet med plan- och bygglagen. Sedan programsamrådet för Solbjer 2011 har detaljplanen bearbetats, och vid detaljplanesamrådet för Solbjer kommer alla synpunkter som kom in i programsamrådet redovisas, tillsammans med den nya planen. Samrådsperioden för Solbjers detaljplan sträcker sig mellan 7 januari och 18 februari, och samrådsmötet kommer ske den 22a januari. Mer information finns att hämta via Synpunkter som kommit in kring den fördjupade översiktsplanen för Brunnshögs-området redovisas som bilaga till den utställningshandling som behandlas av byggnadsnämnden i november. Vad vinner man på att flytta bussgatan om det inte blir någon spårväg och vad kostar det? Vad vinner man på att bygga om Neversvägen? Kostnad? Vad kostar det att flytta dammen? Har man tänkt på vilka värden man förlorar? Kostnaderna för utbyggnaden av Brunnshögsområdet bedöms täckas av markförsäljning och andra intäkter till kommunen. För att bygga en bra stadsmiljö behövs en del infrastruktursatsningar, och dessa inryms i hela exploateringen av Brunnshögsområdet. Hur mycket grönytor blir det kvar inom Solbjer? Hela Brunnshögsområdet kommer vara välförsett med grönytor, behoven för de boende bedöms täckas av grönskan som planeras väster om Utmarksvägen. Utöver det planeras för ett stort grönområde öster om Utmarksvägen, ett rekreationsområde för hela Lund. I planeringen av Solbjer finns just nu nästan 10,000 kvm grönyta. Solbjer är ett område som ligger nära två av de planerade hållplatserna, och det bör tas tillvara genom att ha bostäder i närheten av dessa. Att ha nära till hållplatser gör att boende är mer benägna att använda kollektivtrafik istället för bil, vilket är ett av målen med Brunnshög. Varför flytta den flitigt använda hållplatsen "Höjdpunkten"? Kostnad?

6 Hållplatsen Höjdpunkten är inte tänkt att flyttas utan att finnas kvar som en spårvägshållplats. Eftersom bussar inte skall köra på spårvägens gata kommer dock busshållplatsen ligga någon annanstans i närheten.

7 Hur ska cyklister ta sig till Ideon? En cykelbana längs Sölvegatan kommer vara det genaste alternativet i framtiden som planen ser ut nu. De föreliggande planerna för tanken till kalhyggen där mycket förstörs av rent och skärt vinstintresse. Inga hänsyn tas till naturvärden. Brunnshögsområdet består idag främst av jordbruksmark och hårdgjorda parkeringsytor. I Solbjer finns också en mindre park. Naturvärdena anses därför idag begränsade, och när ny grönstruktur anläggs kan nya naturvärden skapas. Jag undrar hur Lunds kommun hanterar Peak oil och hur dyrare olja påverkar till exempel livsmedelsförsörjningen för kommuninnevånarna framöver? Finns inte Peak oil på agendan idag så hoppas jag att min fråga och bifogad info kan inspirera! Expansionen åt nordost med Brunnshög/Lund NE ökar frågans aktualitet. Brunnshögsprojektet planeras inom de ekonomiska och politiska ramar, och dominerande synsätt, som finns i det svenska samhället idag. Ambitionen med projektet är dock att tänja på gränserna så att området blir ett föredöme för hållbar stadsplanering. Här är tankar om robusthet och resiliens, vilket starkt anknyter till peak-oilproblematiken, viktiga. I Brunnshögsprojektet undersöks möjligheten att en del av området kan fungera som en modern ekoby i stadsnära miljö, för att sätta robusthet på agendan. Vi hoppas också kunna vidareutveckla våra tankar kring resiliens genom en workshop under 2013, tillsammans med lundabor som är intresserade av frågan. Lund