Undersökning gårdsproduktion av biogas

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Undersökning gårdsproduktion av biogas"

Transkript

1 Undersökning gårdsproduktion av biogas Utredning för att undersöka fysiska och ekonomiska möjligheter till kulvertering av biogas från djurgårdarna till E.ON:s uppgraderingsanläggning i Laholm. Utredare: Lars-Erik Jansson LRF Konsult 1

2 Inledning Initiativet till denna förstudie togs av Utveckling- och Näringslivsnämnden i Laholms kommun genom Susanne Paulsson. Finansiering har skett av kommunen, Region Halland och medel ur Landsbygdsprogrammet via Länsstyrelsens i Halland. Syftet med förstudien har varit att undersöka förutsättningar för att producera biogas från flera gårdar i ett område strax söder om Laholms och förflytta gasen via nergrävda gasledningar till E.ONs uppgraderingsanläggning av gas. De frågeställningar man vill ha svar på är: 1) Vilka lantbrukare kan vara intresserade av att producera biogas på gården? 2) Hur mycket gas kan framställas och till vilken kostnad? 3) Vad kostar det att flytta gasen till uppgraderingsanläggningen? 4) Finns det en möjlig affärsidé och ekonomi? 5) Hur går man vidare? Förstudien ska på ett övergripande och lättfattligt sätt presentera resultatet utifrån ovanstående frågeställningar. Ambitionen är att förstudien ska utgöra ett beslutsunderlag för hur man går vidare och ev. bildar en förening/bolag för ett genomförande. Innehåll sida Inledning 2 Bakgrund 3 Vad är biogas 3 Vad är biogasnät 4 Tillvägagångsätt för utredning 5 Förutsättning för olika gårdar 6 Sammanställning gasmängd 15 Kostnader för biogasnät 16 Kostnadsberäkning biogas(rågas)nät 17 Kostnader för att flytta rågasen till uppgraderingen 18 Ägarform för rågasnätet 18 Gårdsanläggningar 19 Tillstånd och miljövinster 20 Hur går man vidare 22 Aktiviteter genomförda i utredningen 23 2

3 Bakgrund I Laholm finns en mångårig kultur att vara tidigt ute och utveckla nya miljövänliga energi alternativ. Sydkrafts vattenkraftsverk byggdes för drygt 100 år sedan i Lagan, här finns ett av landets vindkrafts tätaste område och i samband med problemen med övergödningen av Laholmsbukten planerades och byggdes en biogasanläggning för att minska näringsläckage och samtidigt ta vara på biogasen. Men det finns fortfarande mycket kvar att göra och utveckla. En grupp lantbrukare har via EU-finansierade medel under hösten 2007 genomgått en utbildning om gårdsbaserad biogasproduktion. Under kursen fastställdes att man har i södra Laholm ovanligt goda förutsättningar för att producera biogas genom att man har tillgång till en tänkbar marknad för gasen, E.ONs uppgraderingsanläggning. Förstudien tar därför avstamp i lantbrukargruppens villkor. Varje gård har olika förutsättningar gällande material att röta, avstånd till biogasnät och storlek på reaktor. Förstudien kommer därför titta på vart enskilt fall för att producera biogas. Vad är biogas Biogas är en gas som bildas när organiskt material (gödsel, matrester, växter med mera) bryts ner i syrefri miljö. Bildning av biogas sker spontant i naturen tex i våmmen hos kon och i våtmarker. Det är en komplicerad mikrobiologiskt process där flera mikroorganismer samverkar i olika steg. Om biogasbildning sker inom intervallet ºC (som i det tänkta fallet) så kallas den för mesofil. Den anaeroba (syrefria) processen omvandlar energin i materialet till metan vilket gör att nästan ingen värmebildning sker därför måste värmeenergi tillföras för att höja temperaturen i rötkammaren. Det åtgår cirka 20 % av den bildade energin till att komma upp till mesofil temperatur. För att mikroorganismerna ska trivas måste temperaturen vara jämn, lagom sur och helt syrefri. De måste även få ett jämnt tillflöde av material. Det vanligaste sättet för produktion i gårdsbaserade anläggningar är den s.k. kontinuerliga enstegsprocessen där materialet tillförs kontinuerligt till rötkammare och rötresterna förs ut i ett jämnt flöde till en efterrötningsanläggning för att sedan flyttas till gödselbassängen. Materialet behandlas i flytande form (cirka 8% torrsubstanshalt) vilket underlättar såväl pumpning i rörsystemet samt vid gödselspridning. Gödsel från gris är något energirikare än från nöt. 3

4 Vad är biogasnät I Laholm finns sen tidigare en högtrycksledning som transportera naturgas ifrån Danska oljefälten i Nordsjön genom Danmark upp via Skåne, förbi Laholm och vidare till Göteborg med omnejd. Denna gasledning är stor och innehåller ett tryck upp till 80 bar. I samband med att biogasanläggningen i Hov byggdes uppförde E.ON ett lokalt gasnät i Laholm och Båstad. Den biogas som produceras i anläggningen uppgraderas, vilket innebär renas från koldioxid, svavelämne och vattenånga, trycksätts och levereras ut på det lokala nätet. Eftersom biogasanläggningen enbart tidvis kan producera tillräckligt med biogas kompletteras biogasen med naturgas. Båda gaserna innehåller i huvudsak metan och går därför att blanda men eftersom naturgasen även innehåller lite propan måste biogasen kompletteras med propan för att de ska vara exakt lika. Detta gasnät har ett tryck upp till 4 bar och kallas lågtrycksnät. Biogas som produceras på de tilltänka gårdarna i denna förstudie kan inte trycka in sig på detta nät förrän biogasen är uppgraderad, men däremot kan man bygga ett eget nät för denna gas, s.k. ett biogasnät. Gasen i detta nät kan därefter ledas till uppgraderingsanläggningen i Hov och därefter tryckas ut på befintligt 4 bars nät. Som ett alternativ till att uppgradera gasen kan man använda den direkt till att producera värme eller kraftvärme (el och värme). Om man väljer kraftvärmealternativet är man oftast beroende av att kunna hitta en marknad utanför gården för att elen och värmen sällan harmoniserar med det egna behovet. Gasen som från gårdarna pumpas in i biogasnätet måste dock torkas. När biogasen lämnar biogasanläggningen är den varm (ca 35 0 C) och vattenmättad. Efterhand som gasen kyls ner av omgivande temperatur orkar inte gasen hålla samma vattenmängd utan det bildas vattendroppar som kondenseras ut i ledningen och som i sin tur skapar vattenproppar. För att undvika problem kan man antingen torka gasen med kyla och/eller trycksättning. En enklare teknik kan vara att överdimensionera ledningen och vid svackor bygga vattenlås som tar hand om vattnet som har kondenserats. 4

5 Tillvägagångssätt för utredning Alla gårdarna (förutom en) har ingått i en tidigare utbildning för biogas där man har tittat på vad biogas är, hur det produceras och möjligheter att utveckla det. I förstudien har ett besök från undertecknad gjorts på varje gård för att på plats studera gårdens möjligheter, mängd gas som kan produceras, samt tänkbar placering av reaktor. Vi har även tagit fram ett första förslag på dragning av ett gasnät. Dragningen har i mesta möjliga mån skett på gårdarnas egna marker men i några fall har vi blivit tvungna att passera andra lantbrukares marker. Dessa är inte tillfrågade och därför bör förslagen dragning anses utgöra en första underlag till kommande diskussioner. Under våren har ett första möte hållits med SBI (se not 1) lantbruk. De är ett företag som har börjat projektera biogasanläggningar för svenskt lantbruk och har som avsikt att även ta på sig totalentreprenad. not 1 Swedish Biogas International, finns i Linköping och arbetar med biogasfrågor framförallt från avfall men har senaste året starta upp en gren som arbetar med biogas på gårdsnivå. De har bl.a. undersökt den Tyska marknaden och bestämt sig för att samarbete med Weltech som är en stor tysk producent av gårdsbiogasanläggningar. 5

6 Förutsättningar för de olika gårdarna Nedanstående beräkningar tar fram ett investeringsutrymme för produktion av biogas, specifikt för varje gård. Beräkningarna bygger på inrapporterad gödselmängd och vattenhalt. Några odlade grödor är inte med, men i något fall har hänsyn tagits till foderspill ensilage och betblast som kan användas i biogasproduktionen. I Tyskland användes oftast majs som biogasgröda. Majs ger stora skördar och är en bra energigröda men det krävs ett något högre slutpris på biogasen för att finansiera odlingen jämfört med att använda stallgödsel som råvara. För att belysa spannet mellan ytterligheter i förutsättningar har ett värsta och bästa scenario tagits fram till varje gård enligt följande: Scenario 1, värsta fall: Betalningsförmåga för biogas fritt levererad gården 0,35 kr/kwh Inget mervärde gödseln efter rötning Inget investeringsstöd Scenario 2, bästa fall Betalningsförmåga för biogas fritt levererad gården 0,35 kr/kwh Produktionsstöd för gasen 0,20 kr/kwh (ungefär som elens gröna certifikat) Mervärde gödsel 8 kr/m 3 rötrest Investeringsstöd med 30% I kalkylens grundförutsättningar gäller följande: Ränta 6% Avskrivningstid, ett medeltal på 12 år Underhåll, ett medeltal på 3% av investeringen Elbehov motsvara 3% av producerad gas Arbetsinsats 180 timmar/år x 250 kr/tim 20% av producerad gas används till uppvärmning av reaktor 6

7 1. Lars-Inge Gunnarsson Skottorps gård Förutsättning Produkt att röta; kogödsel m 3 gödsel/år 6% ts ensilagerester och annat foderspill ca 100 ton/år, 30 % ts Producerad gasmängd efter uppvärmningsbehov; kwh/år Investering i ; reaktor m 3 utrustad med pump, omrörning och mindre gaslager i taket. blandningsbrunn eller inmatningsutrustning för foderrester gastät tak på närmaste lagringsbrunn gasfackla, gaspanna, gaspump och säkerhetsutrustning ev. kulvert till halmpanna Max investering cenarie 1: Max investering cenarie 2: kr kr Kommentarer; om man kan producera värme till reaktorn via halmpannan till ett lägre pris än vad man får betalt för gasen kan man öka försäljningsbar gasmängd med 20%. Samtidigt kan man välja att använda gaspannan till att värma vatten under sommaren om man vill minska arbetet med att elda halm. Biogasanläggningen byggs förslagsvis väster om gården mellan pumpbrunn och gödselbrunn. 7

8 2. Lars-Inge Gunnarsson Ränneslöv Förutsättning Produkt att röta; kogödsel m 3 gödsel/år 6% ts Producerad gasmängd efter uppvärmningsbehov; kwh/år Investering i ; reaktor 900 m 3 utrustad med pump, omrörning och mindre gaslager i taket. gastät tak på närmaste lagringsbrunn gasfackla, gaspanna, gaspump och säkerhetsutrustning ev. kulvert till halmpanna Max investering cenarie 1: Max investering cenarie 2: kr kr Kommentarer; 8

9 3. Lars-Inge Gunnarsson Östergård Förutsättning Produkt att röta; ungnötsgödsel m 3 gödsel/år 6% ts Producerad gasmängd efter uppvärmningsbehov; kwh/år Investering i ; reaktor 450 m 3 utrustad med pump, omrörning och mindre gaslager i taket. gastät tak på närmaste lagringsbrunn gasfackla, gaspanna, gaspump och säkerhetsutrustning ev. kulvert till halmpanna Max investering cenarie 1: Max investering cenarie 2: kr kr Kommentarer; 9

10 4. Samrötning hos Gösta Paulsson Värestorp Förutsättning Produkt att röta; kogödsel m 3 gödsel/år 7% ts grisgödsel m 3 gödsel/år 8% ts skötsel av reaktor och pumpning utökas till 360 tim/år transport av kogödsel 2000 m 3 x 20 kr ökat el åtgång p.g.a. pumpning av gödsel i biogasanläggningen Producerad gasmängd efter uppvärmningsbehov; kwh/år Investering i ; Förbrunn för mellanlager och gödsel från Hans Olle Olsson, ev gödselkulvert. reaktor m 3 utrustad med pump, omrörning och mindre gaslager i taket. gastät tak på närmaste lagringsbrunn gasfackla, gaspanna, gaspump och säkerhetsutrustning pumputrustning och gemensam samlingsbrunn Max investering cenarie 1: Max investering cenarie 2: kr kr Kommentarer; Mängd gödsel och vattenhalt bygger på antagande efter antal grisar. Förmodligen är ts-halten lite lägre och därmed mängden gödsel högre. 10

11 5. Gösta Paulsson Nya Skottorp Förutsättning Produkt att röta; grisgödsel m 3 gödsel/år 8% ts Producerad gasmängd efter uppvärmningsbehov; kwh/år Investering i ; reaktor 360 m 3 utrustad med pump, omrörning och mindre gaslager i taket. gastät tak på närmaste lagringsbrunn gasfackla, gaspanna, gaspump och säkerhetsutrustning Max investering cenarie 1: Max investering cenarie 2: kr kr Kommentarer; Mängd gödsel och vattenhalt bygger på antagande efter antal grisar, förmodligen är ts-halten lite lägre och därmed mängden gödsel högre. 11

12 6. Samrötning hos Bertil Persson och Kent Andersson Veka Förutsättning Produkt att röta; kogödsel och slaktsvin m 3 gödsel/år 7% ts Producerad gasmängd efter uppvärmningsbehov; kwh/år Investering i; pumputrustning till biogasanläggning och gemensam samlingsbrunn reaktor 300 m 3 utrustad med pump, omrörning och mindre gaslager i taket. gastät tak på närmaste lagringsbrunn gasfackla, gaspanna, gaspump och säkerhetsutrustning Max investering cenarie 1: Max investering cenarie 2: kr kr Kommentarer; 12

13 7. Tinus Andersson Ränneslöv Förutsättning Produkt att röta; kogödsel m 3 gödsel/år 6% ts ensilagerester och annat foderspill ca 50 ton/år, 24 %ts. Producerad gasmängd efter uppvärmningsbehov; kwh/år Investering i ; reaktor 220 m 3 utrustad med pump, omrörning och mindre gaslager i taket. gastät tak på närmaste lagringsbrunn gasfackla, gaspanna, gaspump och säkerhetsutrustning Max investering cenarie 1: Max investering cenarie 2: kr kr Kommentarer; Med cenarie 1 kommer det inte finnas någon möjlighet att med dagens traditionella biogasanläggningar investera i en anläggning. Dock har ett norskt bolag presenterat mindre biogasanläggningar till intressanta priser och dessa kan ev. bli ett alternativ om några år. Som ytterligare ett alternativ kan en gemensam större anläggning byggas med närmaste grannarna. Hur detta alternativ kommer att se ut rent ekonomiskt beror på hur man kan hitta lösningar för att på ett rationellt sätt flytta gödseln. 13

14 8. Magnus Uhlin Lyngen Hasslöv Förutsättning Produkt att röta; kogödsel m 3 gödsel/år 6% ts betblast, ensilagerester och annat foderspill ca 100 ton/år, 24 %ts. En transport och lagringskostnad på kr är medräknad i kalkylen Producerad gasmängd efter uppvärmningsbehov; kwh/år Investering i ; reaktor 220 m 3 utrustad med pump, omrörning och mindre gaslager i taket. gastät tak på närmaste lagringsbrunn gasfackla, gaspanna, gaspump och säkerhetsutrustning Max investering cenarie 1: Max investering cenarie 2: kr kr Kommentarer; Med cenarie 1 kommer det inte finnas någon möjlighet att med dagens traditionella biogasanläggningar investera i en anläggning, se tidigare kommentarer. 14

15 Sammanställning gasmängd För att kunna dimensionera ett gasnät behövs avstånd beräknas och gasmängd sammanställas från varje tillkopplingspunkt. Hör nedan har en grov bedömning tagits fram för att kunna göra ett överslag på investeringsbehovet. Gårdar markerade med ett X är gårdar som skulle kunna ingå i ett framtida gasnät men är ej med i utredningen. Fel! Objekt kan inte skapas genom redigering av fältkoder. gasledning längd (km) mängd (rå)biogas Nm 3/år gård 1 gård 8 2, gård 8 gård 3 1, gård 2 gård 3 1, gård 3 gård 6 0, gård 4 gård 7 3, gård 7 gård 6 1, gård 6 gård 5 0, gård 5 uppgradering 6,

16 Kostnader för biogasnät På ovanstående antagande har en beräkning gjort för kostnaden att bygga gasnätet och kostnaden för att förflytta gasen. Rågas innehåller vattenånga, ju värmare gasen är desto mer vatten kan gasen hålla. När gasen lämnar biogasanläggningen håller den 37 0 C och är mättad med vattenånga. Vattenångan kommer att kondenseras ut efterhand som gasen svalnar av. För att undvika ansamlingar av vatten i gasnätet som kan skapa vattenproppar kan man torka gasen genom kyla eller tryck. I vissa fall kan man undvika problemet genom att överdimensionera rören och anordna vattenlås där vatten kan tappas ut. Vilken lösning som är bäst i detta fall bör diskuteras med kompetenta personer men för beräkningen nedan har en viss överdimensionering av ledning med vattenlås beräknats. Längden på ledning kommer också ha betydelse för det mottryck som skapas och behov av dimensionering av anläggning. I kostnadsberäkningen nedan har jag valt rördimensioner som är något överdimensionerade för de gasmängder som beräknas. Att gå upp en rörstorlek är en förhållandevis liten kostnad och ger en möjligheten att koppla in fler gårdar eller att öka gasmängden från varje gård. I nedanstående beräkningar har även kostnader för en returledning tagits med. Avsikten med denna är att kunna köpa tillbaka uppgraderad gas för framtida möjligheter till egen förbrukning. Det ger även möjlighet att hitta tänkbara köpare längs vägen. En annan tänkbar möjlighet är att sälja rågas direkt till kund som använder gasen till värme. En möjlig sådan kund/kunder bör finnas t.ex. i Vallberga tätort. 16

17 Kostnadsberäkning biogasnät: Södra Laholm Antal Beräkningsfaktorer kronor st eller m Kronor Tryckning under: Större väg 7 m, asfalt 250 mm ( 125 mm gasrör) Större väg 7 m, asfalt 125 mm ( 63 mm gasrör) Mindre grusväg Korsning av hinder: Större vattendrag Mindre vattendrag El, telekabel Dränering rep Större trummor Sprängning 400 kr/m Grävning 2 st maskiner och en handarbetare 150 m/dag ( )kr = 1500 kr/tim x 8 tim= 12000kr/ 150 m= 80 kr/m Rör och slang 90 mm PE 80 SDR 11, 10 m.rör 66 kr/m Svetsning av skarv, elmuff 95 kr var 10 m mm PE 80 SDR 11, rulle 50 m. 33 kr/m Svetsning av skarv, elmuff 51 kr var 50 m mm PE 80 SDR 11, rulle 100 m (returledning). 9 kr/m Svetsning av skarv, elmuff 30 kr var 100 m Utsättning,ledningsrätt,fastighetsförrättning, provtryckning 20 kr/m Avvattning, trycksättning Overheadkostnader 10 % Summa kostnad biogasnät:

18 Kostnaden för att flytta rågasen till uppgraderingen För att kunna utvärdera affärsidén med att tillverka biogas på gårdarna och sälja gasen till E.ONs uppgradering i Hov måste alla delar i affärskedjan granskas. Nedan beräknas kostnaden för att flytta gasen till uppgraderingsanläggningen. Förutsättningar och beräknade årlig kostnader Amortering/avskrivning rörledning (25 år) Ränta 6% (medelkalkylsränta= 6/2) Underhåll ( 1%) Drift ( el till pumpar m.m.) (1% av transport energi) Servicepersonal Administration Div. omkostnader Summa kostnader per år kr kr kr kr kr kr kr kr Med en transport av m3 rågas motsvara kostnaden ca 0,076 kr/kwh. Om man avstår från att investera i en returledning minskar kostnaden till ca 0,065 kr/kwh Ägarform för rågasnätet I dag finns ett fåtal rågasnät och de ägs oftast av kommunala anläggningar, bl.a. finns det ett mindre i Kristianstad som bl.a. sammanbinder kommunens biogasanläggningen och soptipp. Det är viktigt att man tänker igenom hur biogasnätet ägarstruktur ska se ut. En tanke är att de producerande gårdarna bildar en form av bolag eller ekonomisk förening. En ekonomisk förening har den fördelen att man kopplar andelen till gården och ägarskapet följer med som en tillgång vid en framtida gårdsförsäljning. Föreningen/bolaget kan också utgöra en handelspart och gårdarnas gemensamma förhandlare vid försäljning av gasen till uppgraderingsanläggningen. Ett alternativ är att man även erbjuder de markägare som berörs av att gasledningen går fram på deras mark ett delägarskap för att vara med och dela på ev. framtida vinster. Det ger även dem en möjlighet att koppla på sig på nätet för att köpa eller sälja gas. Övriga tänkbara parter som kan ingå är t.ex Södra Hallands Kraft för de kan tillföra kompetenes och de har utbildad personal som kan gas. Till sista kan givetvis rena investerare vara ett alternativ. 18

19 Gårdsanläggningar Eftersträvansvärt är att så långt som möjligt erhålla nyckelfärdiga anläggningar med kompletta funktionslösningar och med snarlika system och fabrikat till alla gårdarna. Detta bör hålla nere service och driftskostnader men även ge en möjlighet till saminköp och pressade inköpspriser. Beräkningarna bygger på traditionell biogasframställning med messofil rötning (37 0 C) i en totalomblandad reaktor. I medeltal sker rötningen under 22 dagar vilket innebär att varje dag pumpas (vid flera tillfällen) en mängd in i reaktorn som motsvara en 22:e del av reaktorns totala rötningsvolym. Bild: Stommens biogasanläggning, en av Sveriges första gårdsbaserade biogasanläggning 19

20 Tillstånd och miljövinster Tillstånd gårdsbiogasanläggning Bygglov enligt Plan- och bygglagen(sfs 1987:10) För en gårdsbaserad biogasanläggning behövs normalt inget bygglov om inte anläggningen uppförs på planlagt område. Däremot måste en bygganmälan göras minst tre veckor innan bygget startas. Om man i samband med bygget av biogasanläggningen behöver installera, eller göra stora ändringar i, eldstad eller rökkanal krävs däremot bygglov. Detsamma gäller om anläggningen ska byggas inom planlagt område. Bygglov söks hos kommunens byggnadsnämnd. Tillstånd enligt Lagen om brandfarliga och explosiva varor (SFS 1988:868) Eftersom biogas (metan) är brandfarligt krävs tillstånd för hanteringen. Tillståndet söks hos kommunens byggnadsnämnd, alternativt räddningsnämnden, som bedömer riskerna för brand och explosion. Tillstånd enligt miljöbalken All miljöpåverkande eller miljöfarlig verksamhet kräver tillstånd, ofta kallad miljöprövning. Så länge man i en gårdsbaserad biogasanläggning enbart behandlar valloch gödsel från den egna gården kan det räcka med att göra en anmälan till kommunen. Det är kommunen som sedan avgör om anläggningen är anmälningspliktig och hur den ska klassificeras. Men reglerna är inte entydiga. Eftersom gödsel per definition räknas som avfall kan anläggningen ändå vara tillståndspliktig. Om man planerar en större anläggning där man också vill röta material från andra gårdar eller andra typer av avfall bör man kontakta länsstyrelsen. Verksamheten klassas då som så kallad en B-verksamhet och kräver ansökan om miljöprövning. Här kan det också krävas en så kallad miljökonsekvensbeskrivning. Biogasproduktion har flera direkta och indirekta positiva inverkningar på miljön. Dessa har inte kvantifierats i förstudien men principerna för miljövinsterna är som följer: Reducering av växthusgaser Biogasen är en förnyelsebar energi som inte medför en nettotillförsel av växthusgaser till atmosfären. Ersätter biogasen fossil energi eller annat miljöskadlig energisystem stiger miljövinsten med biogasen. Minskade förluster av kväve till vatten och luft Genom rötning blir kvävet mera lättillgängligt för växterna. Detta uppstår när kvävet omvandlas till en mera mineraliserad form s.k. ammoniumkväve, som 20

21 är mera tillgänglig för växterna. Rötningen minskar även gödseln kolinnehåll vilket gör att det åtgår mindre syre vid nedbrytning i marken. Stabilare kväveform och minskad kolhalt i rötresterna gör avdunstningen av kväve ut till atmosfären och urlakning i mark minskar väsentligt. Luktminskning och hygien Lukten minskar markant (upp till en tredjedel) efter rötning jämfört med organiskt material som i luftkontakt avger obehindrat sin lukt till atmosfären, detta gäller särskilt gödsel från lantbruket. Rötrester som rötats i i 35 ºC värme under 22 dagar få en betydande effekt på reducering av vissa patoger och framför allt ogräsfrö vilket medför en minskad användning av ogräsbekämpning. Rötad gödsel attraherar inte flugor på samma sätt som o- rötad. En resursanvändning som motsvarar framtidens behov Vi rör oss mot ett samhälle som måste och som kommer att tvingas mot ökad resurshushållning. Gödseln kommer att få dubbel funktion till skillnad från tidigare, dels som energiråvara och dels som ett förbättrat gödselmedel som innehåller mer ammoniumkväve (mindre organiskt kväve). Ett organiskt kväve är svårare att tillgodoräkna sig kväveeffekten eftersom man inte kan beräkna på förhand när den omvandlas till för växten upptagningsbar form. Detta innebär gödsling med rötad gödsling blir lättare att styra kvävegivan efter växtens behov, likt fossilt framställt konstgödsel. Tillstånd biogasnät För att lägga en elledning utanför egen fastighetsbetäckning krävs i dag nätkoncession. Den som har nätkoncessionen inom ett område har då ensamrätten och skyldigheten att förse området med eldistributionssystem Samma krav finns inte för ledningsdragning för gas. Det vanligaste är att om man kommer överens kan man skydda ledningen för framtiden med servitut. Man kan även begära ledningsrätt hos Lantmäteriet och om den anses ur samhällets synvinkel viktigt kan man få den beviljad. Man måste givetvis ha kompetens och behörighet för att få lägga ledning. 21

22 Hur går man vidare För att komma vidare måste man säkerställa information och plocka bort så många frågetecken som möjligt. För att få en bild av vad en biogasanläggning kostar har Lars-Inge och Gösta begärt in offerter av SBI för sina gårdar. Som alternativ till gasnätet har man även begärt in kostnader för att göra gasen till el. Övriga gårdar behöver in liknande offerter men har i dag ingen kontakt med tillverkare av mindre anläggningar men i skrivande stund undersöks möjligheten att åka på studiebesök i Danmark och Norge och besöka andra tillverkare. Beslut är ännu ej tagit men ett investeringsstöd för gårdsbaserade biogasanläggningar är på gång. Jordbruksverket har utrett frågan och lämnat som förslag att fr.o.m. år 2009 ska gårdarna kunna söka ett 30%stöd för gårdsanläggningar som i huvudsak rötar gödsel. I förslaget ligger även att detta investeringsstöd ska enligt förslaget handläggas av Jordbruksverket och ej påverkas om man tidigare har erhållit ersättning från befintligt investeringsstöd, dock finns det enligt EU-direktiven ett max tak på euro i stödutbetalningar till ett företag under en 3 års period. Förslaget som ligger är 5 årigt med ett stöd på 40 milj. kr år 1 och övriga år 140 milj. kr/år Eon är en tänkbar köpare av gasen. Kontakt är tagen med Anders Nyman och han berättar att Eon är mycket intresserad av att köpa in mer rågas till sin uppgradering. Dessa kontakter bör fortsätta och förhoppningsvis kommer ett tänkbart pris på gasen presenteras. För att binda ihop och fortsätta med de påbörjande nätverken mellan aktörer/lantbrukare och planering för ett gemensamt fysiskt nät bör processen fortsätta. Till detta behövs resurser och någon som driver. Kanske kan ett bildat bolag/förening utgöra grunden för detta fortsatta arbete och förankring av processen. Kanske kan en ansökan till Leader var en ekonomisk plattform för fortsatta kostnader Område är troligen ett av Sveriges bästa område för att gemensamt rågasnät. Här finns flera större gårdar, fåtal hinder för ett fysiskt nät och närhet till en kund som kan köpa hela gasmängden och inte vara beroende av ev. svängningar i produktionen.. Lycka till! Lars-Erik Jansson LRF Konsult Halmstad 22

23 Aktiviteter genomförda i utredningen Gårdsbesök Lars-Inge Gunnarsson, Skottorp, Karl-Johan Gunnarsson,Ränneslöv och Östergård Gösta Paulsson, Värestorp och Nya Skottorp Henrik Olsson Värestorps Gård Bertil Persson och Kent Andersson, Veka Tinus Andersson Ränneslöv Magnus Uhlin, Lyngen Hasslöv Jörgen Bengtsson, Vrångarp Möte med Tomas Lygnegård, SBI Lantbruk, för att få fram biogasanläggningar till gårdarna. Möte med Weltech, Tysk tillverkare av gårdsbaserad biogas. Möte med Södra Hallands Kraft för att diskutera biogasnät. Telefon och mail kontakt med Anders Nyman EON, diskutera möjligheten att leverera biogasen till deras uppgraderingsanläggning. Telefon och mail kontakt med Jörgen Ejlertsson, forskningschef Scandinavian Biogas, för att få fram effektivare system för rötning och uppgradering. Nyfikenhet skapar utveckling 23

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet 1(5) Slutrapport Gårdsbiogas i Sölvesborg. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet Kursen upplägg har varit att ge en grund för hur biogas framställs och hur man affärsutvecklar

Läs mer

Gårdsbaserad biogasproduktion

Gårdsbaserad biogasproduktion juni 2008 Gårdsbaserad biogasproduktion Den stora råvarupotentialen för en ökad biogasproduktion finns i lantbruket. Det är dels restprodukter som gödsel och skörderester, men den största potentialen kommer

Läs mer

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland Biogasens värdekedja 12 april 2012 Biogas i Lundaland Program 16.30 17.00 17.10 18.10 18.30 19.30 20.00 Registrering och kaffe Välkomna Biogasens värdekedja från råvara Fll konsument Macka, kaffe och mingel

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Nedan finns en sammanställning om projektet Vid mötet ger vi

Läs mer

Ekonomisk analys av biogasanläggningar. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling

Ekonomisk analys av biogasanläggningar. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling Ekonomisk analys av biogasanläggningar Ekonomisk analys av biogasanläggningar Begränsa antalet variabler Avskrivning 15 år och 10 år Ränta 5% på hela investeringen Elpris försäljning inkl. certifikat 0,50

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Ekonomisk utvärdering av biogasproduktion på gårdsnivå

Ekonomisk utvärdering av biogasproduktion på gårdsnivå KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Ekonomisk utvärdering av biogasproduktion på gårdsnivå Rapport i projektet Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå Hushållningssällskapens Förbund 2014 Lars-Erik Jansson

Läs mer

PM TILLÄGGSUPPDRAG SYDNÄRKE

PM TILLÄGGSUPPDRAG SYDNÄRKE Uppdragsnr: 10151935 1 (20) PM TILLÄGGSUPPDRAG SYDNÄRKE WSP erhöll ett tilläggsuppdrag till utredningen Biogas i Sydnärke, rapport 2012-01-13, där följande frågeställningar skulle utredas vidare: Vilka

Läs mer

Fördjupningskurs i gårdsbaserad biogasproduktion

Fördjupningskurs i gårdsbaserad biogasproduktion Fördjupningskurs i gårdsbaserad biogasproduktion Kursen vänder sig till dig som vill ha fördjupade kunskaper för att bygga och driva en biogasanläggning på gårdsnivå. Förkunskapskrav är grundkurs eller

Läs mer

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Biogas en del av framtidens energilösning Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Minimiljöskolan Länk till Skellefteå kommuns minimiljöskola www.skelleftea.se/minimiljoskola

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta

Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta Promemoria 2014-03-06 Landsbygdsdepartementet Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta Inledning De globala utsläppen av växthusgaser måste minska kraftigt för att klimatförändringarna ska

Läs mer

Biogasnät på Gotland

Biogasnät på Gotland GOTLANDS BIOGASFÖRENING Biogasnät på Gotland Slutrapport Leaderprojekt 2011-06-30 Slutrapport Leaderprojekt Biogasnät på Gotland Journalnummer: 2009-1619 Stödmottagare Gotlands Biogasförening Alva Gudings

Läs mer

Bäckens gård. Västra Götaland ENERGIFAKTA

Bäckens gård. Västra Götaland ENERGIFAKTA ENERGIFAKTA Bäckens gård Västra Götaland På Bäckens gård satsar man på att vara självförsörjande på energi. Här produceras slaktsvin, grödor till foder och avsalu och 2 89 kwh produceras årligen från vind,

Läs mer

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar Bibliografiska uppgifter för Växtkraft - stad och land i kretslopp Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Pettersson C.M. Ingår i... Ekologiskt lantbruk.

Läs mer

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag bildat av ett flertal lantbruksföretag med målsättning att etablera en biogasanläggning inom Piteå kommun för produktion

Läs mer

Biogas på gården en introduktion

Biogas på gården en introduktion Biogas på gården en introduktion Innehåll Biogas på gården varför det? 3 Liten ordlista 3 Detta är Biogas 4 Så gör man biogas 5 Vad kan biogas användas till? 6 Uppgraderad biogas klimatneutralt drivmedel

Läs mer

Bidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift

Bidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift Bidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift Beskrivning av projektet - bakgrund Ca två tredjedelar av de totala utsläppen av fossil koldioxid i Sala kommun härrör från transportsektorns användning

Läs mer

Biogas Luttra. - Projektplan. Bilaga 1. 1 Projektnamn. 2 Projektidé. 3 Erfarenheter från tidigare och pågående projekt

Biogas Luttra. - Projektplan. Bilaga 1. 1 Projektnamn. 2 Projektidé. 3 Erfarenheter från tidigare och pågående projekt Bilaga 1 Biogas Luttra - Projektplan 1 Projektnamn Biogas Luttra kommer att vara arbetsnamn för detta projekt. 2 Projektidé Idag finns en rad generella studier av biogasproduktion i lantbruket. Däremot

Läs mer

Författare: Telefon: Granskad av: Lena Wiklander/Anders Hjort 070-234 30 81 Beställare/Mottagare: e-post: Godkänd av:

Författare: Telefon: Granskad av: Lena Wiklander/Anders Hjort 070-234 30 81 Beställare/Mottagare: e-post: Godkänd av: Författare: Telefon: Granskad av: Lena Wiklander/Anders Hjort 070-234 30 81 Beställare/Mottagare: e-post: Godkänd av: Regionförbundet Jämtlands län lena.wiklander@biomil.se Projektnamn/Ärende: Datum: Ver.-/Ändr.:

Läs mer

Passiv gödselseparering

Passiv gödselseparering Passiv gödselseparering För effektivare näringsanvändning och biogasproduktion sara.nilsson@hushallningssallskapet.se 035-465 09 Det här kommer jag att tala om: Bakgrund Varför är det ett problem med vatten

Läs mer

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17 20 Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB Sara Stridh 20 09-05-29 SYVAB SYVAB äger och driver Himmerfjärdsverket Ligger 40 km sydväst om Stockholm Ägs av kommunerna Botkyrka, Salem, Ekerö, Nykvarn

Läs mer

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel.

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763 Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Vindkraft på gång 785 verk = 5,1 TWh 75 % = 3,8 TWh Jämtlandsgas Vilka

Läs mer

Gårdsbaserad biogasproduktion en möjlighet för det ekologiska lantbruket

Gårdsbaserad biogasproduktion en möjlighet för det ekologiska lantbruket Gårdsbaserad biogasproduktion en möjlighet för det ekologiska lantbruket Råd i praktiken Jordbruksinformation 1 2006 Gårdsbaserad biogasproduktion en möjlighet för det ekologiska lantbruket Biogasproduktion

Läs mer

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20 Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska

Läs mer

Biogasstrategi för Östersund kommun

Biogasstrategi för Östersund kommun Biogasstrategi för Östersund kommun 2 1.1 Biogasstrategi I majoritetens budgetdirektiv som antogs av fullmäktige den 27 mars 2012 anges att kommunen ska arbeta fram en biogasstrategi för att långsiktigt

Läs mer

Biogasaffärer på gården. Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Biogasaffärer på gården. Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Biogasaffärer på gården Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Biogasaffärer på gården NY affärsmöjlighet inom lantbruket Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Mycket stort intresse bland våra medlemmar Många aktiviteter

Läs mer

Kort företagspresenta.on Arbetsmaterial

Kort företagspresenta.on Arbetsmaterial Kort företagspresenta.on Arbetsmaterial 1. Målsä(ning 2. Ägare och Styrelse 3. Posi:v miljöpåverkan i syd Östra Skåne 4. Förslag :ll företagsstruktur 5. Marknadsförutsä(ningar 6. Råvaruförsörjning och

Läs mer

Biogas Sydost. Henrik Svensson E.ON Gas Sverige AB

Biogas Sydost. Henrik Svensson E.ON Gas Sverige AB Biogas Sydost Henrik Svensson E.ON Gas Sverige AB Biogas på Wrams Gunnarstorps Gods grymt bra! Ny anläggning producerar biogas Gödsel från gårdens grisar och restprodukter från Findus i Bjuv omvandlas

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag

Läs mer

Biogas Sydöstra Skåne

Biogas Sydöstra Skåne Kort företagspresentation 1. Målsättning 2. Ägare och Styrelse 3. Positiv miljöpåverkan i syd Östra Skåne 4. Organisation 5. Marknadsförutsättningar 6. Råvaruförsörjning och transportpartners 7. Produktion

Läs mer

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat Utredning:Blåmusslorsombiogassubstrat Enhet Datum Projekt Tekniska Verken i Linköping AB (TVAB) 2010 02 22 Musslorsombiogassubstrat Avd.SvenskBiogasFoU Utfärdare Delges/Beställare ErikNordell,TVAB KerstinKonitzer,EnergikontoretÖstraGötaland

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

Underlag till samråd. Biogasanläggning i Strängnäs

Underlag till samråd. Biogasanläggning i Strängnäs Underlag till samråd Biogasanläggning i Strängnäs Sammanfattning Strängnäs Biogas AB bildades år 2010 av nio företagare, huvudsakligen lokala lantbrukare. Bolaget planerar att söka tillstånd enligt Miljöbalken

Läs mer

Biogas -lokal produktion. Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås

Biogas -lokal produktion. Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås Biogas -lokal produktion Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås Biogas produktion - en naturlig process Biogas produceras i varje syrefria miljöer Där organiska material bryts ner med

Läs mer

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Biogas i Sverige idag Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Presentationen i korthet Om Energigas Sverige Produktion och användning av biogas 2013 Prognos Vad är på

Läs mer

Biogas ger nya exportmöjligheter

Biogas ger nya exportmöjligheter Part financed by the European Union European Regional Development Fund Biogas ger nya exportmöjligheter Energitinget 2012-06-12 Bengt Malmberg Sustainable Business Hub Part financed by the European Union

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om statligt stöd till produktion

Läs mer

Konsekvensutredning för ny föreskrift

Konsekvensutredning för ny föreskrift Myndighet Jordbruksverket Konsekvensutredning för ny föreskrift Diarienummer 4.5.16-4330/14 Rubrik Statens jordbruksverks föreskrifter om pilotprojektet för statligt stöd till produktion av biogas från

Läs mer

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas 2009-09-07. Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé.

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas 2009-09-07. Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé. Skånes förutsättningar goda Störst råvarutillgångar av Sveriges län Skåne som pilot för biogas Goda förutsättningar för avsättning av biogas och rötrester Stor andel av de svenska företag som levererar

Läs mer

Uppgradering av biogas i Borås. Anders Fransson Borås Stad, Gatukontoret

Uppgradering av biogas i Borås. Anders Fransson Borås Stad, Gatukontoret Uppgradering av biogas i Borås Anders Fransson Borås Stad, Gatukontoret Borås historik Kalkyl - uppgradering 1940 Borås historik Vattenskrubber och kompressor från 1941. Borås historik Tankstation och

Läs mer

vid biogasproduktion Samhälle och näringsliv stödjer Kjell Christensson Biogas Syd www.biogassyd.se Biogasanläggningar i Skåne

vid biogasproduktion Samhälle och näringsliv stödjer Kjell Christensson Biogas Syd www.biogassyd.se Biogasanläggningar i Skåne Lönsamhetspotential vid biogasproduktion Kjell Christensson Biogas Syd www.biogassyd.se -Biogas Syd är ett regionalt samverkansprojekt för biogasintressenter i södra Sverige - Projektet har som mål att

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

Ansökan till Region Skånes utvecklingsmedel för biogas

Ansökan till Region Skånes utvecklingsmedel för biogas Ansökan till Region Skånes utvecklingsmedel för biogas Ansökan skickas in både digitalt i Excel format per e-post till biogas@skane.se och som underskrivet original på papper till: Jeanette Flodqvist,

Läs mer

Energisatsningar på gårdsnivå

Energisatsningar på gårdsnivå Energisatsningar på gårdsnivå Det går inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt minne för att kunna öppna bilden eller så är bilden skadad. Starta om datorn och öppna sedan filen igen.

Läs mer

Affärsutveckling för. gårdsbaserad biogas

Affärsutveckling för. gårdsbaserad biogas Affärsutveckling för gårdsbaserad biogas Innehåll Affärsutveckling för gårdsbaserad biogas 3 Din gård är unik 4 Affärsutveckling av biogas på gården några exempel 4 Entreprenören Lisa 5-6 Bjärbo gård 7-8

Läs mer

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogas Öst Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogasprocessen CO 2 Uppgradering, CH 4 ~65% CH 4, ~35% CO 2 Vad är biogas och vad används det till? Kretsloppssamhälle mellan

Läs mer

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Norups gård AB Journalnummer: 2009-6220 Namn på länsstyrelse

Läs mer

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Gas i transportsektorn till lands og till vands Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG

Läs mer

Rent vatten idag och i framtiden

Rent vatten idag och i framtiden Biogas i Sundsvall Rent vatten idag och i framtiden Micael Löfqvist Vd Övergripande gå igenom: MittSverige Vatten AB Ska VA-huvudmännen syssla med Biogas / Fordonsgas? Mål och resursplan 2011 (MRP) Sundsvalls

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter Substratkunskap Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Upplägg Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten Metanpotential vad visar den? Olika substratkomponenter och deras egenheter C/N

Läs mer

Biogas i Falkenberg. Prövning av verksamheten enligt miljöbalken - tidigt samråd med berörda

Biogas i Falkenberg. Prövning av verksamheten enligt miljöbalken - tidigt samråd med berörda Biogas i Falkenberg Prövning av verksamheten enligt miljöbalken - tidigt samråd med berörda samt Detaljplan för del av Hällarp 1:8 - Kortfattad programhandling upprättad 7 nov 00 Falkenbergs kommun/ Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning 2011-12-12 1 (5) Analysavdelningen Enheten för hållbara bränslen Linus Hagberg 016-544 20 42 linus.hagberg@energimyndigheten.se PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning Inledning

Läs mer

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Andreas Berg Scandinavian Biogas Fuels 1 Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk projekt S09-204 Projektteam Andreas Berg

Läs mer

Mattias Svensson, BiogasÖresunds programsekreterare i Danmark, Institutet for Miljö och Resurser, Danmarks Tekniska Universitet, Danmark

Mattias Svensson, BiogasÖresunds programsekreterare i Danmark, Institutet for Miljö och Resurser, Danmarks Tekniska Universitet, Danmark Biogas från fast biomassa - vad erbjuder den tyska marknaden? Mattias Svensson, BiogasÖresunds programsekreterare i Danmark, Institutet for Miljö och Resurser, Danmarks Tekniska Universitet, Danmark Olika

Läs mer

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Motala kör på biogas Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Så lyckades Motala - Oavsett vilken aktör en kommun samarbetar med är det viktigt att kommunen stöttar och bidrar till att investeringar

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång?

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång? Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång? Petter Kjellgren, Projektledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Avstamp Jönköping

Läs mer

Östersund 17 september 2013

Östersund 17 september 2013 Östersund 17 september 2013 Vad är rötning? Nerbrytning av organiskt material vid syrefria förhållanden och det metan bildas Vid nedbrytning med syre sker kompostering och det bildas koldioxid i stället

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

Beviljade ansökningar 2010 och 2011 Investeringsstöd för biogas

Beviljade ansökningar 2010 och 2011 Investeringsstöd för biogas 2013-02-18 1 (3) Beviljade ansökningar 2010 och 2011 Investeringsstöd för biogas 2010 Projektnr Kategori Titel Sökande Projektledare Bidrag kr Ort 32827-1 Förbehandling Optimerad förbehandling vid Biogasanläggningen

Läs mer

Miljö och folkhälsa.

Miljö och folkhälsa. Hållbarhet hos oss. Nyköpings kommun: jobbar för en ekonomi i balans en förutsättning för att kunna leverera god service även i framtiden är en av Sveriges främsta kommuner med 37 förskolor och skolor

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Förutsättningar Processprincip Processparametrar Driftprincip och anläggningsutförande Biogas Anläggningskostnad

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Näringsdepartementet Energienheten 103 33 Stockholm. Stockholm 11 april 2011

Näringsdepartementet Energienheten 103 33 Stockholm. Stockholm 11 april 2011 1 Näringsdepartementet Energienheten 103 33 Stockholm Stockholm 11 april 2011 Yttrande över Energimyndighetens Biogasstrategi ER 2010:23 samt Energimarknadsinspektionens rapporter Förändrade marknadsvillkor

Läs mer

Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020

Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020 starka tillväxtregioner gör skillnad! regional samverkan för grön tillväxt och ökad användning av biogas som fordonsbränsle Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020 ökad nationell sysselsättning minskade

Läs mer

Bränslekonvertering, Nyåkers Pepparkakor

Bränslekonvertering, Nyåkers Pepparkakor Bränslekonvertering, Nyåkers Pepparkakor PROJEKTIDENTITET Grupp 4, VT 2012 Umeå Universitet, Institutionen för professionskurser Namn Ansvar Telefon E- post Erik Torshage Dokumentansvarig (DA) 076-836

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2007-2013

Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Utveckling av bredband via Landsbygdsprogrammet Definition av bredband enligt Landbygdsförordningen: IT-infrastruktur med hög överföringshastighet (Gäller mobilt, ADSL och

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: Remissvar FöretagarFörbundet 2009-08-20 Effektivare skatter på klimat- och energiområdet FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: - FöretagarFörbundet

Läs mer

Produktion och användning av biogas och rötrester år 2013

Produktion och användning av biogas och rötrester år 2013 Produktion och användning av biogas och rötrester år 2013 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933 99 e-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Biogasstrategi Vision, Mål och handlingsplan Kommunfullmäktige 2015-05-19

Biogasstrategi Vision, Mål och handlingsplan Kommunfullmäktige 2015-05-19 Biogasstrategi Vision, Mål och handlingsplan Kommunfullmäktige 2015-05-19-1 - INLEDNING Kristianstad är tillväxtmotor i Skåne Nordost. Öresundsregionen har en stark tillväxt i Sverige och anges i många

Läs mer

Vindkraft i Falköpings kommun - andelsägande

Vindkraft i Falköpings kommun - andelsägande Vindkraft - andelsägande Falköpings kommun kan genom att engagera sig påverka utvecklingen mot lokalt ägande och ställa krav på de som projekterar vindkraftverk. Kommunen erbjuder sig att bli delägare

Läs mer

Biogas ett stort steg mot det hållbara samhället.

Biogas ett stort steg mot det hållbara samhället. Biogas ett stort steg mot det hållbara samhället. Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas 1 Ett smart sätt att trygga energiförsörjningen. Behovet av att ersätta fossila energislag med förnybara blir allt

Läs mer

Policy Brief Nummer 2012:3

Policy Brief Nummer 2012:3 Policy Brief Nummer 2012:3 Biogas från gödsel rätt att subventionera? Traditionell gödselhantering inom jordbruket leder till utsläpp av växthusgaser som dock kan reduceras genom att använda gödseln för

Läs mer

Biogasproduktion i sydnärke

Biogasproduktion i sydnärke Biogasproduktion i sydnärke Slutredovisning Peter Åslund Bakgrund Syfte och mål Tidigare genomförda utredningar Omfattning och metodik för utredningen Projektorganisation Substratinventering Genomförd

Läs mer

Sverige kan! Staffan Ivarsson E.ON Gas AB 2007-11-15

Sverige kan! Staffan Ivarsson E.ON Gas AB 2007-11-15 Sverige kan! Staffan Ivarsson E.ON Gas AB 2007-11-15 Sveriges energitillförsel - 630 TWh Kol 28 TWh Kärnkraft 210 TWh Olja 197 TWh Vindkraft 1 TWh Värmepumpar 6 TWh Gas 12 TWh Vattenkraft 73 TWh Biobränsle

Läs mer

Samrådsredogörelse. Bilaga 3

Samrådsredogörelse. Bilaga 3 Bilaga 3 Samrådsredogörelse Ansökan om Tillstånd för uppförande och drift av en biogasanläggning med tillhörande reningsverk på del av Gravarne 3:1, Sotenäs kommun, Västra Götalands län. Smögen 2014-12-22

Läs mer

Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad 2009-09-29 kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från MOVAR

Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad 2009-09-29 kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från MOVAR 1 (9) Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad 2009-09-29 kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från MOVAR Torrötning. Datum som ovan Peter Svensson 2 (9) Innehållsförteckning

Läs mer

Syfte- att bidra till miljömålen

Syfte- att bidra till miljömålen Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson

Läs mer

Biogas en klimatsmart vinnare. Mattias Hennius, E.ON Gas

Biogas en klimatsmart vinnare. Mattias Hennius, E.ON Gas Biogas en klimatsmart vinnare Mattias Hennius, E.ON Gas Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 620 TWh TWh Vattenkraft 62 Biobränsle 116 Gas 12 Värmepumpar

Läs mer

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi Sol Vind Vatten Biobränsle Solkraft Solvärme 800 1000 kwh/m 2 V-grad 40 80 % 1 000 5 000 kr/m 2 100 kw kräver 500 m 2 under

Läs mer

Bio-Methane as Transport Fuel. Carl Lilliehöök Svensk Biogas / Swedishbiogas / Kristianstad Biogas

Bio-Methane as Transport Fuel. Carl Lilliehöök Svensk Biogas / Swedishbiogas / Kristianstad Biogas Bio-Methane as Transport Fuel Carl Lilliehöök Svensk Biogas / Swedishbiogas / Kristianstad Biogas 2010 EU 20/20/20 Targets CO 2 : 20% reduction relative to 1990. EU will be willing to put this goal up

Läs mer

SP Biogasar häng med!

SP Biogasar häng med! SP Biogasar häng med! Metanutsläpp och hållbarhetskriterier, HBK Bo von Bahr, SP Magnus Andreas Holmgren, SP Begynnelsen Media Artikel i Svenska Dagbladet 28 oktober 2004 Förluster vid produktion och distribution

Läs mer

Biogas. Peter Eriksson, Innovatum Teknikpark Rakkestad, Norge 23 mars 2011

Biogas. Peter Eriksson, Innovatum Teknikpark Rakkestad, Norge 23 mars 2011 Biogas Peter Eriksson, Innovatum Teknikpark Rakkestad, Norge 23 mars 2011 Biogas-relaterade projekt på Innovatum Teknikpark 2009-2010 TORRÖTNINGSTEKNIK BIOGAS Vårgårda Herrljunga SKARABORGSGAS Infrastruktur

Läs mer

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Ammoniakavgång från jordbruket Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Växtnäringsförluster Fem goda skäl att minska förlusterna Ekonomi En sparad krona är en tjänad krona Miljö Hav Sjöar och vattendrag

Läs mer

Produktion och användning av biogas år 2012

Produktion och användning av biogas år 2012 Produktion och användning av biogas år 2012 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933 99 e-post: energimyndigheten@cm.se Statens

Läs mer

LNG/CNG möjligheter till backup för biogasmackar i Norrbotten och Västerbotten

LNG/CNG möjligheter till backup för biogasmackar i Norrbotten och Västerbotten LNG/CNG möjligheter till backup för biogasmackar i Norrbotten och Västerbotten LNG anläggning med förångare Boden Biogas Foto L Kjellstedt Nulägesbeskrivning och pontential för framtiden i norra regionen.

Läs mer

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige Energigas Sverige samlar branschen 180 medlemmar Naturgas/LNG, biogas/lbg,

Läs mer