Bro över Kolbäcksån. Väg 252 Hallstahammar - Surahammar, Surahammars kommun, Västmanlands län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bro över Kolbäcksån. Väg 252 Hallstahammar - Surahammar, Surahammars kommun, Västmanlands län"

Transkript

1 Bro över Kolbäcksån Väg 252 Hallstahammar - Surahammar, Surahammars kommun, Västmanlands län Samrådshandling, utökat samråd Objektnummer:

2 Titel: Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om tillstånd vattenverksamhet, Bro över Kolbäcksån, väg 252 Hallstahammar - Surahammar Beställare: Trafikverket Box Eskilstuna Tfn: Projektledare: Gunilla Sortti Konsult: Sweco AB (tidigare Vectura Consulting AB) Norra Källgatan 22, Västerås Tfn: Uppdragsansvarig: Linda Åhlén Ansvarig för MKB: Anders Dahllöv Medverkande: Ulrika Burman, Pehr Rylander, Anders Dahllöv, Dag Sundberg, Kristina Forssbeck, Sverker Söderberg Konsultens arbetsnummer: Omslag: Foto Kolbäcksån med omnejd.

3 Innehåll 1 Sammanfattning Bakgrund Varför ny bro över Kolbäcksån? Syfte och avgränsning Förutsättningar Områdesbeskrivning Tidigare utredningar och beslut Genomförda samråd Kommunala planer Trafikförhållanden Riksintressen Miljökvalitetsnormer Strandskydd Projektbeskrivning Ny bro Alternativ utformning av ny bro Nollalternativet Miljökonsekvenser Bedömningen av konsekvenser Vatten Friluftsliv Naturmiljö Kulturmiljö och landskapsbild Samlad bedömning Sammanfattande bedömning av miljökonsekvenser Måluppfyllelse relevanta miljömål Projektet i förhållande till hänsynsreglerna Hur har MKB-processen påverkat projektet? Fortsatt arbete Litteratur och referenser

4 1 Sammanfattning Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingår som en del i Trafikverkets ansökan till mark- och miljödomstolen om tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken för att bygga en ny bro med tillfartsbankar över Kolbäcksån. Platsen ligger cirka 2 km norr om Hallstahammars tätort i Hallstahammars kommun, Västmanlands län. Se karta figur 1. Arbetet ska utföras i samband med byggande av ny väg 252 mellan Hallstahammar och Surahammar. Arbetsplan för den nya vägsträckan är fastställd. Den nya bron över Kolbäcksån blir 122 m lång och kommer, utöver landfästena, att bäras upp av två brostöd i åfåran. Se illustration figur 5 på sida 17. Bron över Kolbäcksån innebär ett betydande ingrepp i landskapet. Bron och den nya vägen i sig är ett nytt landskapselement och påverkar visuella intryck från omgivningen. Synintrycket av bron bedöms som stort men dämpas av att brons utformning anpassats till platsen. Den nya bron kommer endast att medföra obetydlig påverkan på dämningsförhållandena i ån. Vattennivån kan komma att bli 1-3 cm högre än i nuläget vid höga flöden i ån. Viss grumling kan uppkomma under byggskedet men inga bestående skador bedöms uppstå på det biologiska livet i ån. Sammantaget innebär den föreslagna nya bron inte några stora konflikter med områdets vatten-, natur-, kultur- och friluftslivsintressen. De konsekvenser som uppkommer bedöms vara obetydliga eller något fall små och då främst gällande konsekvenser under byggtiden. Ingen påtaglig skada bedöms uppkomma på natur- och kulturmiljön som påverkar de riksintresseområden för friluftslivet och kulturmiljön som berörs av den nya bron. 4

5 figur 1: Översiktskarta skala 1: med ny väg 252 mellan Hallstahammar och Surahammar 5

6 2 Bakgrund 2.1 Varför ny bro över Kolbäcksån? Framkomlighets- och trafiksäkerhetsproblem på befintlig väg 252 mellan Hallstahammar och Surahammar är orsaken till att en ny vägsträckning planeras. Vägen är även ett miljöproblem då stora delar av sträckan går på Strömsholmsåsen och genom Näs och Rävnäs vattenskyddsområden. Den nya dragningen av vägen innebär att en ny bro över Kolbäcksån byggs cirka 2 km norr om Hallstahammars tätort. 2.2 Syfte och avgränsning Denna miljökonsekvensbeskrivning är upprättad av Sweco Environment AB (dåvarande Vectura Consulting AB) på uppdrag av Trafikverket Region Öst. Den är bilaga till ansökan till mark- och miljödomstolen om tillstånd till vattenverksamhet för byggnation av ny bro över Kolbäcksån i Hallstammars kommun, Västmanlands län. Miljökonsekvensbeskrivningen är upprättad i enlighet med miljöbalken 6 kap 1, 3 och 7. Avsikten är att miljökonsekvensbeskrivningen ska redovisa miljöpåverkan på allmänna och enskilda intressen samt de åtgärder som planeras för att minska påverkan. Geografiskt avgränsas miljökonsekvensbeskrivningen till direkt berört parti av Kolbäcksån samt de delar av ån uppströms och nedströms som kan komma att indirekt påverkas av byggnationen av den nya bron. Baserat på tidigare utredningar, genomfört samråd samt vägprojektets miljökonsekvensbeskrivning bedöms de viktigaste miljöaspekterna att behandla vara påverkan på landskapsbild, kultur- och naturmiljö, vatten samt rekreation och friluftsliv. Övriga aspekter som hanterats i miljökonsekvensbeskrivningen för vägen, såsom boendemiljö, intrång i verksamheter, klimatpåverkan samt hushållning med naturresurser bedöms vara av liten betydelse i denna tillståndsansökan och hanteras därför inte vidare i denna miljökonsekvensbeskrivning. 6

7 figur 2: Foto Kolbäcksån 7

8 3 Förutsättningar 3.1 Områdesbeskrivning Det berörda området ligger vid Kolbäcksån cirka 2 km norr om Hallstahammars tätort i Västmanlands län. Se karta figur 1 och bilaga 1. Området är relativt låglänt med omväxlande skogs- och odlingsmarker. Utöver tätorten Hallstahammar är bebyggelsen gles. Avstånd från bron till närmaste bebyggelse är mer än 200 m. Kolbäcksån, som är länets största vattendrag rinner från södra Dalarna genom länet till Mälaren. Väster om ån går den mäktiga Strömsholmåsen som är en av länets största rullstensåsar och viktig för grundvattenförsörjningen i kringliggande tätorter. På åsen går väg 252 som förbinder Hallstahammar och Surahammar. 3.2 Tidigare utredningar och beslut Förstudie Enligt genomförd förstudie 2005 för ny väg 252 mellan Hallstahammar och Surahammar förordades alternativen Ny väg öst och Ny väg väst. Alternativ förbättring av befintlig väg bedömdes inte främja projektmålen att skapa bättre framkomlighet, förbättra boendemiljön och öka trafiksäkerheten samt minska påverkan på vattentäkten vid Rävnäs. Med förstudien som underlag beslutade länsstyrelsen att projektet inte kunde antas medföra betydande miljöpåverkan. Vägutredning Vägutredning för ny väg 252, som genomfördes 2008, jämförde fyra olika korridorer genom skogsområdet mellan Hallstahammars och Surahammars tätorter. Arbetsplan Dåvarande Vägverket beslutade att alternativ Väst 2 skulle ligga till grund för upprättande av arbetsplan. Arbetsplanen har upprättats under 2012 och har varit utställd under december 2012 och januari Den föreslagna nya vägsträckningen redovisas på karta figur 3. Projektet kommer att genomföras genom en totalentreprenad där den upphandlade entreprenören både projekterar och bygger vägen. Brons läge är fastlagt genom fastställande av arbetsplanen. 3.3 Genomförda samråd Samråd har genomförts inför upprättande av arbetsplan för byggnation av den nya vägsträckan. Samråden har i vissa delar även gällt byggnationen av den nya bron över Kolbäcksån. Under hela projektet har kontinuerliga möten hållits med Hallstahammars och Surahammars kommuner. Vid dessa möten har även länsstyrelsen deltagit. Totalt har fem samrådsmöten hållits. Separata samråd med länsstyrelsen har genomförts den 14 februari och den 19 april Vid dessa möten diskuterades huvudsakligen arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen och dess avgränsning. Informationsmöten hölls den 17 april i Hallstahammar och den 18 april 2012 i Surahammar. Vid dessa möten informerades det om projektet och berörda och övrig allmänhet kunde ställa frågor och lämna synpunkter. 8

9 figur 3: Översiktskarta ny väg 252 Hallstahammar - Surahammar med ny anslutning till norra delen av Hallstahammars tätort. 9

10 Den 24 april 2012 hölls möte med företagare i Hallstahammar om anslutningsvägen till tätorten och bron över Kolbäcksån. Deltagande i Hallstahammar var Sandvik, Stena Metall, Stena Recycling, Ovako, M3-gruppen, TM Progress samt Hallstahammars kommun. Den 24 maj 2012 hölls motsvarande möte med företagare i Surahammar. Vid detta möte diskuterades i större utsträckning åtgärder inom tätorten, utanför Trafikverkets ansvarsområde. Den 30 maj 2012 hölls sakägarsammanträde i Hallstahammar med sakägare och övriga berörda av arbetsplanen. Den 31 maj 2012 hölls samråd med Vattenfall Den 20 juni 2012 möte med Mälarenergi om kraftstationen i Kolbäcksån. Den 20 september 2012 hölls samråd med polis och räddningstjänst. Samråd har även hållits med enskilda sakägare utefter sträckan. figur 4: Foto Kolbäcksån med befintlig väg 252 på västra sidan. 10

11 Under samråd med allmänhet och fastighetsägare har invändningar framförts, främst om valt alternativ från vägutredningen, alternativa vägdragningar, anslutningar av enskilda vägar och farhågor om negativa konsekvenser för jakt och friluftsliv samt bullerstörningar. Synpunkter från samrådstiden har sammanfattats i den samrådsredogörelse som ingår i arbetsplanen. 3.4 Kommunala planer Berört område ligger i Hallstahammars kommun och är inte detaljplanelagt. I kommunens översiktsplan anges en vägkorridor som går över Kolbäcksån och genom skogsområdet mellan tätorterna. 3.5 Trafikförhållanden Idagsläget uppgår trafikmängden på väg 252 till fordon per årsmedeldygn varav 11 % tunga fordon. Prognosåret 2035 beräknas trafikmängden på den delsträcka som korsar Kolbäcksån på den nya bron uppgå till cirka fordon per dygn varav 11 % tunga fordon. Att trafikmängden minskar beror på den nya anslutning som ska byggas från Hallstahammars tätort till ny väg 252 öster om Kolbäcksån (se karta figur 3). Väg 252 är rekommenderad färdväg för farligt gods. Hur många farligt gods-transporter som nyttjar vägen har inte undersökts men schablonmässigt brukar 3 % av den tunga trafiken antas transportera farligt gods vilket på väg 252 skulle innebära cirka tio transporter per dygn. 3.6 Riksintressen Strömsholms kanal utgör en del av Kolbäcksån. Kanalmiljön är av riksintresse för både kulturmiljön och friluftslivet. Strömsholms kanal är ett sammanflätat transport- och produktionssystem med den näst äldsta kanalen i landet utmed Kolbäcksån. Kanalmiljön innehåller bruks-, kraftverks- och slottsmiljöer. Området används också i stor utsträckning till båtturism, och kanotpaddling samt för fiske och annan närrekreation. Se karta bilaga 1. Båttrafiken medför krav på segelfri höjd under broar. Enligt miljöbalken 3 kap. 6 gäller att områden som är av riksintresse för bland annat kulturmiljön och friluftslivet ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön. 3.7 Miljökvalitetsnormer Yt- och grundvatten Miljökvalitetsnormer regleras i femte kapitlet miljöbalken. Avsikten med miljökvalitetsnormer är att fastställa en högsta tillåtna förorenings- eller störningsnivå. Från 2010 gäller nya miljökvalitetsnormer för vattenförekomster både yt- och grundvatten. Målsättningen är att alla vatten som omfattas av normerna ska ha god ekologisk och kemisk status år 2015 och en bärande princip är att inga vatten får försämras. Projektet berör ytvattenförekomsten Kolbäcksån Se vidare avsnitt 5.2. Fisk- och musselvatten: Förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten gäller kvaliteten på utpekade fisk- och musselvatten. Naturvårdsverket har (NFS 2002:6) förtecknat de vatten som ska skyddas enligt denna förordning. Inga sådana vatten berörs av detta projekt. 11

12 3.8 Strandskydd Strandskydd enligt bestämmelserna i 7 kap miljöbalken gäller inom 100 m från Kolbäcksåns strandlinje. För att få ta strandskyddad område i anspråk krävs särskilda skäl enligt 7 kap 18c miljöbalken. I detta fall gäller att områden i och kring ån behöver tas i anspråk för att bygga den nya bron som behövs för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses på annat sätt. Byggnationen kommer inte att innebära någon påverkan på förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv. Vad gäller bevarandet av goda livsvillkor på land- och i vatten för djur- och växtlivet kommer dessa att skyddas och bevaras genom den utformning som ges och genom de skyddsåtgärder som vidtas. Dessa finns redovisade i kapitel 5 nedan. 12

13 4 Projektbeskrivning 4.1 Ny bro Vid den nya vägens passage över Kolbäcksån föreslås en balkbro i tre spann med spännvidderna cirka 33, 43 respektive 33 m enligt förslagsskiss till bron 141K2001. Den totala brolängden blir cirka 122 m och den fria brobredden 10,5 m. Två brostöd anläggs i Kolbäcksån. För att båttrafiken på Strömsholms kanal ska kunna fortsätta som i nuläget utformas bron med en segelfri höjd om minst 4,0 m över åns medelhögvattenyta vid gällande dämningsgräns. Utmed den östra stranden kommer befintlig väg 625 att finnas kvar men den omvandlas till gång- och cykelväg med en fri höjd under bron om 2,70 m. Förslaget bedöms ge en naturlig placering av farleden under bron, minimera konstruktionshöjd i förhållande till fri höjd under bron och ge en god estetisk lösning. De yttre brostöden anläggs på respektive sida av ån cirka 5-10 m från strandkanten vid gällande dämningsgräns. Två mellanstöd anläggs på åns botten. Dessa kan grundläggas som platsgjutna betongfundament på naturlig morän strax under befintlig åbotten. För detta krävs spontning runt stöden för att delar av arbetet ska kunna utföras i torrhet. Runt de två stöden läggs krossmaterial som erosionsskydd, se förslagsskiss 141K2001. Alternativet till platsgjutna fundament är pålning med borrade grova stålrörspålar från exempelvis pålbrygga. Dessa behöver preliminärt drivas ned till 3-4 m i berget. För att minimera arbeten i vatten föreslås att brons bärande balkar till överbyggnaden lanseras ut över ån på de två permanenta mellanstöden varefter brobaneplattan utförs utan tillfälliga stöd i vattnet. För att hindra direktavrinning av vägdagvatten till Kolbäcksån ska brons avvattning ske genom att betongrännor utmed respektive kantbalk leder avrinnande dagvatten mot den östra tillfartsbanken. Berört område med bron redovisas på karta bilaga Alternativ utformning av ny bro En enspannsbro kan utformas med höga, bärande så kallade pylontorn eller bågar över ån och strandområdena. Ett sådant utförande bedöms medföra att bron och anslutande vägbankar kommer dominera området visuellt. Utformning av enspannsbro utan visuell dominans av bärande konstruktion bedöms som ej genomförbar och konstruktionen bedöms även betydligt mer kostsam än föreslaget alternativ. Ett utförande av bron i två spann med ett mellanstöd mitt i åfåran medför en betydligt högre vägprofil med högre tillfartsbankar och större behov av markinlösen. En sådan konstruktionen bedöms medföra att farleden placeras onaturligt åfåran. Brons konstruktion med hänsyn till spännvidden, ca m, skulle också upplevas mycket hög och tung i förhållande till den fria höjden för båttrafik och gång- och cykeltrafik på vägen utmed ån. Detta alternativ förkastades eftersom konstruktionen bör vara estetiskt tilltalande för båttrafik på Strömsholms kanal och de som färdas på gång- och cykelvägen. 13

14 Ett utförande med fler än tre spann bedöms medföra ett utökat antal stöd i ån. Detta bedöms inte som motiverat genom den marginella säkningen av vägprofilen som kan göras. Som alternativ till katastrofskydd skulle en oljeavskiljare kunna användas. Effekten vid ett likadant olycksscenario motsvarar det av föreslaget katastrofskydd. Oljeavskiljarens dagvattenrenande egenskaper är bättre i normal driftsituation men med beräknade trafikmängder (se kap 3.5) bedöms inte merkostnaden för en oljeavskiljare som motiverad. Kostnad för katastrofskydd är i storleksordningen till SEK och för oljeavskiljare till SEK. Grundläggning av bron kan ske antingen genom förhöjd grundläggning på pålar eller grundläggning på betongplatta under vattenytan. 4.3 Nollalternativet Nollalternativet innebär att den nya vägen inte byggs och således heller ingen bro över Kolbäcksån. Inga konsekvenser uppkommer därmed i detta ärende och ingen vidare beskrivning av konsekvenser sker i detta dokument. 14

15 5 Miljökonsekvenser 5.1 Bedömningen av konsekvenser Konsekvenserna av projektet beskrivs i termer av påverkan, effekt och konsekvens. Påverkan är den rent fysiska effekten på ett miljöintresse. Effekt är förändrad miljökvalitet i något avseende och uttrycks neutralt. Följden av den förändrade miljökvaliteten för något intresse kallas konsekvens och uttrycks som en värdering. Exempel på påverkan, miljöeffekt och konsekvens: Påverkan Effekt Konsekvens En väg anläggs över ett vattendrag. Grumling av vattendraget under byggskedet. Tillfälligt försämrade levnadsförhållanden för vattenlevande organismer. Utifrån nollalternativet, beskrivs de förbättringar och försämringar, som projektet kan förutses innebära. Där det är möjligt och motiverat föreslås särskilda åtgärder som ska förebygga, begränsa och/eller kompensera för negativa miljökonsekvenser. De åtgärder som är beslutade att bli genomförda i projektet är medräknade vid bedömning av effekter och konsekvenser. Vid bedömning av påverkan och konsekvenser har såväl ingreppets omfattning som det berörda objektets värde vägts in. Ett stort ingrepp i ett område med lågt skyddsvärde kan sålunda bedömas som liten påverkan. Ett litet ingrepp i ett värdefullt objekt/område kan med samma resonemang innebära stor påverkan. Bron med omnejd redovisas på karta bilaga Vatten Förutsättningar Vägdagvatten Det vatten som rinner av från en väg kallas vägdagvatten. Det är mer eller mindre förorenat av bilavgaser, oljespill, däckslitage, vägbaneslitage, vägsalt med mera. Vägdagvatten och eventuella utsläpp till följd av läckage vid trafikolycka kan förorena både yt- och grundvatten under ogynnsamma förhållanden. Vägdagvatten kan tas omhand på olika sätt beroende på områdets värden och känslighet. Gräsklädda diken har god förmåga att fastlägga metaller och petroleumprodukter kan brytas ned på biologisk väg. Vägdagvatten når idag närbelägna yt- och grundvatten. I vilken grad fastläggning och nedbrytning sker i diken som dagvattnet passerar är i viss mån oklart. Vattenförekomsten Kolbäcksån Kolbäcksån avvattnar drygt km 2, vilket gör den till Mälarens tredje största delavrinningsområde och är med cirka 30 m 3 per sekund som medelvattenflöde det näst största tillflödet. Ån har sitt ursprung i sydvästra Dalarna och fortsätter ner igenom Västmanland till Mälaren. Ån passerar igenom ett område med en flera hundra år gammal tradition inom gruv- och metallindustri, med ett viktigt inslag av vattenkraft från ån. Vattenförekomsten Kolbäcksån SE är klassad enligt vattendirektivet. Den ekologiska statusen bedöms som måttlig medan den kemiska statusen bedöms som god. Den kemiska bedömningen gäller förutom kvicksilver som har förhöjda halter i alla svenska sjöar och vattendrag. Den måttliga ekologiska statusen beror på förekomst av vandringshinder för fisk och andra vattenlevande organismer i ån. Som mått anges att den ekologiska potentialen ska vara god år 2021 och att kemisk ytvattenstatus ska vara god år

16 Vattenföringen i Kolbäcksån är reglerad och det finns ett flertal vattenkraftverk i ån. Drygt 1 km uppströms bron ligger Ålsätra kraftstation. Kraftverket som ägs av Mälarenergi har en fallhöjd om 2,7 m och en effekt om 1,4 MW. Cirka 1,5 km nedströms ligger Hallstammars kraftstation som är den största i Kolbäcksån. Fallhöjden är 29,7 m och effekten 15 MW. Baserat på underlag från SMHI har Sweco låtit utreda vattenförhållandena vid den projekterade bron. Utredningen finns redovisad i Vattenteknisk PM som är en bilaga till ansökan. Av SMHI:s underlag framgår följande dimensionerande flöden beräknat för reglerade förhållanden: Hundraårsflöde HHQ m 3 /s Femtioårsflöde HHQ m 3 /s Medelhögvattenflöde MHQ 93 m 3 /s Medelflöde MQ 28 m 3 /s Medellågvattenflöde MLQ 1,1 m 3 /s Femtioårsflöde låg LQ 50 0,002 m 3 /s Baserat på den inmätta åfåran och beräknade vattenflöden har vattennivåer i ån beräknats med och utan bro. Beräkningarna visar att de nya brofundamenten kommer att medföra en dämning om 0-3 cm. Åfåran är flack vilket medför att dämningen blir lika såväl 15 som 100 m uppströms. Se vidare data i vattenteknisk PM. Beräkning har också gjorts med nedsänkta brofundament. Skillnaderna blir försumbara både vad gäller vattennivå och vattenhastighet. Avvattningsföretag Muren-Ålsätra dikningsföretag år 1949 (U864) beläget öster om Kolbäcksån mynnar i ån strax söder om kraftstationen i Ålsätra. Enligt uppgift från länsstyrelsen finns inga andra dikningsföretag som kan beröras. Grundvattenförekomst Strömsholmsåsen. Hallstahammars vattentäkt är belägen på Strömsholmsåsen vid Näs drygt 5 km söder om broläget. Det finns också en tidigare använd vattentäkt vid Trångfors cirka 1 km söder om bron. Vattenskyddsområdet sträcker sig mot norr och det västra brofästet kommer delvis att anläggas inom vattenskyddsområdets yttre zon. Strömsholmsåsen på platsen (vattenförekomst SE ) har god kemisk grundvattenstatus och god kvantitativ status Inarbetade åtgärder Vägdagvatten från den nya bron över Kolbäcksån samlas upp i rännor och leds upp på land på den östra sidan. Vägdagvattnet leds sedan vidare via ett katastrofskydd och infiltrationsyta innan det släpps till ett åkermarksdike som efter cirka 300 m mynnar i Kolbäcksån. Katastrofskyddet innebär att ett läckage på upp till 500 liter olja eller andra föroreningar kan samlas upp och hindras från att rinna ut i mottagande recipient. Ett katastrofskydd bidrar till att miljökvalitetsnormer för yt- och grundvatten uppfylls. Etableringsplats och ytor för upplag som kan förorena omgivningen placeras inte inom 50 m avstånd från Kolbäcksån. Etableringsplats och upplag anordnas så att risken för störningar, skador och olägenheter minimeras. Arbete inom vattenskyddsområdet innebär krav på hänsyn och skyddsåtgärder enligt gällande föreskrifter bland annat gällande förvaring av brandfarliga varor och schaktningsarbeten. 16

17 5.2.3 Påverkan, effekter och konsekvenser Med de avvattningsåtgärder som vidtas kommer ingen direktavrinning ske från bron eller vägen till ån. Genom det katastrofskydd som anläggs kommer i normalfallet inte heller utsläpp av farligt gods eller drivmedel att kunna nå ån. Brobyggnation kommer inte heller att medföra annat än obetydlig påverkan på dämningsförhållandena i ån. Kraven, i Vägverkets publikation 2008:61 Hydraulisk dimensionering, om maximal uppdämning om 3-5 cm uppfylls. Sammantaget bedöms konsekvenserna bli obetydliga. 5.3 Friluftsliv Inarbetade åtgärder Bron över Kolbäcksån har getts en smäcker gestaltning och räcken med god genomsiktlighet för att minska de negativa effekterna av den visuella barriären. Brofundamenten har placerats en bit upp på land för att möjliggöra strandpassage på båda sidor om bron Påverkan, effekter och konsekvenser Där den nya vägen passerar över Kolbäcksån kommer friluftslivet att påverkas av nytt trafikbuller och ett förändrat synintryck i det tidigare tämligen ostörda naturområdet längs ån. Konsekvenserna bedöms som små och lokala. Ingen påtaglig skada bedöms uppkomma på riksintresset för friluftsliv Förutsättningar Kolbäcksån med dess stränder är av riksintresse för friluftslivet. Ån används i stor utsträckning till båtturism och kanotpaddling, fiske och annan närrekreation. Den stora variationen i miljöer längs med ån och kanalområdet, lövlundar, hagmarker och fågelrika våtmarker, innebär höga rekreationsvärden. Stränderna längs åsträckan används frekvent som promenadstråk och längs ån finns många historiska sevärdheter i form av områden för bergsbruk och järnhantering. figur 5: Kolbäcksån med den nya vägbron (fotomontage). 17

18 5.4 Naturmiljö Förutsättningar Ett anläggningsprojekt tar mark i anspråk och kan påverka värden i natur- och kulturlandskapet, enstaka naturobjekt, mark och naturområden, vattendrag och sjöar samt djur och växter. Bevarandet av naturmiljöer är förutsättningen för biologisk mångfald och ekologisk balans. En ny väg kan splittra landskapet vilket kan leda till att djur får svårare att förflytta sig. Bullerstörningar från vägtrafiken kan leda till att störningskänsliga fåglar trängs undan. Byggande i vatten och vid vatten kan leda till grumling som påverkar möjligheterna för vattenlevande organismer att leva och föröka sig. Kolbäcksån är länets största vattendrag och ett viktigt inslag i länets naturmiljö. Ån är av stor betydelse för såväl vatten- som landlevande djur och dalgången är ett viktigt flyttfågelstråk. Kolbäcksåns nedre lopp är utpekat som värdefullt ur fiskesynpunkt enligt den nationella strategin för restaurering av skyddsvärda vattendrag. Främst är det förekomsten av möjliga lekområden för den hotande fiskarten asp som utgör värdet. Asp är klassad som nära hotad och Mälaren med tillrinnande vattendrag är ett av aspens viktigaste kärnområden i landet. Aspen leker under april - maj i Kolbäcksån och andra strömmande vattendrag. Rommen kläcks efter två till tre veckor. Det finns ett flertal vandringshinder nedströms nu berörd sträcka som i nuläget hindrar fisk att vandra upp i ån. Utredningar om åtgärdande av dessa pågår. Asp har även påträffats uppströms i Östersjön vid Surahammar. Vid Kolbäcksån finns även utter som har observerats ett flertal gånger under senare år. Uttern är klassad som en sårbar art Inarbetade åtgärder Bron byggs med strandpassage på båda sidor vilket möjliggör för utter och andra djur att röra sig längs ån. Arbete i vattenmiljöer utförs inte under perioden april juni som är den tid då många djur är beroende av vatten för sin förökning. Markvegetation närmast vattendraget ska bevaras som erosionsskydd. Skyddsåtgärder vidtas under byggtiden för att minimera grumling av vattnet i ån. Detta omfattar bland annat: Arealen avtäckt mark kring ån begränsas för att hindra avrinning av grumlande dagvatten vid nederbörd och snösmältning. Jord och massor skyddas med vegetation eller erosionsresistenta material. Arbetet planeras så att erosionsskydd finns tillgängligt och kan läggas på avtäckta ytor snarast. Vid byggnation av brostöd i Kolbäcksån används ett anläggningssätt som minimerar grumling. Vid länshållning innanför spont leds upppumpat vatten till sedimentationsgrop eller översilningsyta innan det rinner till ån Påverkan, effekter och konsekvenser Viss grumling kommer att uppstå i Kolbäcksån under byggskedet. Grumlingen kommer att vara tillfällig och relativt kortvarig. Med vidtagna skyddsåtgärder bedöms inga bestående skador i vattendragen eller negativ påverkan på aspen uppstå. Mindre arealer naturmark tas i anspråk men inga särskilda naturvärden eller skyddsvärda arter bedöms komma att påverkas. Genom att bron byggs med strandpassager kommer inga barriäreffekter att uppkomma för utter och annat småvilt. Sammantaget bedöms konsekvenserna för naturmiljön bli obetydliga. 18

19 5.5 Kulturmiljö och landskapsbild Förutsättningar Ett anläggningsprojekt kan, förutom att påverka fysiska föremål av värde, också påverka möjligheten att tolka landskapet och dess historiska skeden och samband samt upplevelsen av landskapet och dess framtida användning. Det aktuella området ligger inom det västmanländska skogslåglandet och ansluter mer specifikt till Kolbäcksåns vattensystem. Området är till stor del skogbevuxet med flack terräng och ganska stor förekomst av myrar och sankmarker. Kolbäcksån rinner genom området från norr till söder. Vattendragets bredd varierar mellan 50 och 100 m och har både branta sidor och mer låga partier. Strömsholmsåsen löper långa sträckor parallellt med Kolbäcksån och är längs långa sträckor väldigt tydlig och karaktäristisk. Befintlig väg 252 följer åsens krön. Strömsholms kanalmiljö inklusive Kolbäcksån är av riksintresse för kulturmiljön. Riksintresset beskrivs som ett sammanflätat transportoch produktionssystem med den näst äldsta kanalen i landet. Strömsholms kanalmiljö innehåller bruks-, kraftverks- och slottsmiljöer. Längs den aktuella sträckan finns exempelvis järnbruk lokaliserade till forssträckor och Trångfors hammarsmedja. Strömsholms kanalanläggning klassas enligt länsstyrelsen som ett byggnadsminne. Väg 252 klassas som tillhörande kulturvägskategori A med kontinuitet från förhistorisk tid till våra dagar. Vägen följer Strömsholmsåsen längs Kolbäcksån. Inga kända fornlämningar enligt Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (FMIS) berörs av brobyggnationen. En översiktlig granskning i fält har också gjorts inom ramen för vägprojektet arbete. Inga fynd gjordes som kan påverkas av den nya bron Inarbetade åtgärder Den visuella påverkan av den lokala miljön dämpas av brons utformning med tillbakadragna brofästen Påverkan, effekter och konsekvenser Riksintresset Strömsholms kanal och Kolbäcksån påverkas genom att ett främmande element kommer att gå tvärs över Kolbäcksån vilket lokalt ger ett betydande visuellt intrång som i viss mån dämpas av brons utformning. Inga fornlämningar eller andra kulturhistoriska lämningar berörs. Konsekvensen bedöms som måttlig negativ men den nya bron bedöms inte på den större skalan medföra någon påtaglig skada på natur- och kulturmiljön kring ån. 19

20 6 Samlad bedömning 6.1 Sammanfattande bedömning av miljökonsekvenser Den föreslagna nya bron innebär inte några stora konflikter med områdets vatten-, natur- och, kultur- samt friluftslivsintressen. De konsekvenser som uppkommer bedöms vara obetydliga eller i något fall små och då främst gällande konsekvenser under byggtiden. Ingen påtaglig skada kommer att uppkomma på natur- och kulturmiljön som påverkar de riksintresseområden för friluftslivet och kulturmiljön som berörs av den nya bron. 6.2 Måluppfyllelse relevanta miljömål Nationella miljömål Riksdagen har antagit sexton nationella miljökvalitetsmål som ska fungera vägledande för miljöarbetet i Sverige. Målen är allmänt definierade och bryts ned i delmål, som i detalj anger hur de övergripande målen ska uppnås. Vidare utformas sektorsmål av de myndigheter, organisationer och företag som verkar inom en viss samhällssektor. Begränsad klimatpåverkan: Byggnationen innebär utsläpp av växthusgaser från fordon och arbetsmaskiner under byggnationen samt vid tillverkning av byggnadsmaterial som till exempel stål och betong. I driftskedet innebär den högre hastigheten och underhåll av ny väg ökade utsläpp av koldioxid, räknat med samma fordonspark. Detta vägs upp till viss del av den minskade resvägen som den nya vägen ger. Projektet motverkar målet. Levande sjöar och vattendrag: Den nya vägen innebär minskad olycksrisk och därmed mindre risk för förorening av Kolbäcksån och andra vattendrag. Projektet bidrar till måluppfyllelse. Grundvatten av god kvalitet: Den nya vägen kommer att avsevärt avlasta befintlig väg 252 från trafik vilket innebär minskad olycksrisk och därmed mindre risk för förorening av grundvattnet i Strömsholmsåsen. Projektet bidrar till måluppfyllelse. Levande skogar: Skogsmark tas i anspråk för den nya brons tillfartsbankar. Barriäreffekter och arealbortfall innebär att målet i viss grad motverkas. Ett rikt växt och djurliv: Grumling kan skada djurlivet i ån under byggtiden. I övrigt bedöms konsekvenserna av bron bli obetydliga. Projektet motverkar i viss mån målet. Regionala och lokala miljömål Länsstyrelsen behandlar i publikationen Miljömål för Västmanlands län 12 av de 16 nationella miljökvalitetsmålen. Målen sammanfaller med de nationella, men en precisering sker och vissa delmål anges som inte relevanta för länet. Situationen i länet ser i stort sett ut som för resten av landet med undantag från att utvecklingen av målet Ett rikt odlingslandskap är mer pessimistisk för länet. Hallstahammars kommun har inga samlade dokument med kommunala miljökvalitetsmål. 6.3 Projektet i förhållande till hänsynsreglerna Miljöbalkens andra kapitel beskriver krav på hänsyn som ska tas när ett projekt påverkar omgivningen. Hänsynsreglerna ska alltid tilllämpas och det ska framgå av MKB hur detta har gjorts. Nedan redovisas en kort bedömning av hur relevanta hänsynsregler tillämpas: 20

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 1 Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 2 1. Samrådsmötet öppnas 2. Presentation av medverkande 3. Redogörelse för planprocessen 4. Presentation

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Dnr: Upprättad: 2011-01-25 Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Samråd

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra!

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra! Att anlägga vägtrummor En samlande kra! Råd vid anläggning av vägtrummor En vägtrumma ska transportera undan vatten men vägtrumman blir ofta ett hinder för de djur som lever i och runt vattnet. Hinder

Läs mer

PM BILAGA 2. Påverkan på broar vid kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen. Stensjön

PM BILAGA 2. Påverkan på broar vid kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen. Stensjön Mölndals Kvarnby Påverkan på broar vid kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen Rådasjön Stensjön Ståloppet Kvarnbyfallen Grevedämm etkanalintag Stensjö dämme Copyright

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Vaggeryds kommun Programmet är utsänt på samråd under tiden 2010-06-07 t.o.m. 2010-08-27. Om ni har några synpunkter skall dessa framföras skriftligen till miljö- och byggnämnden

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län MKB-gruppen BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län Röd linje avgränsar planområdet. 2(8) BAKGRUND Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Kultur och samhällsutvecklingsförvaltningen 2011/0132 Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Detaljplan för Långbo fritidsområde, Långbo 3:55 m.fl. Planens syfte Handläggare Utökad byggrätt

Läs mer

Protokoll från samrådsmöte med sakägare som berörs av E6.20 Söder-Västerleden, Sisjömotet i Göteborgs stad och Mölndals stad, Västra Götalands län.

Protokoll från samrådsmöte med sakägare som berörs av E6.20 Söder-Västerleden, Sisjömotet i Göteborgs stad och Mölndals stad, Västra Götalands län. PROTOKOLL 1 (5) Ev. ärendenummer Ev. projektnummer Projektnamn TRV 2015/310 139060 E6.20 Söder-Västerleden, Sisjömotet Dokumenttitel Protokoll från samrådsmöte Protokoll från samrådsmöte med sakägare som

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Väg 940, delen Rösan-Forsbäck

Väg 940, delen Rösan-Forsbäck ARBETSPLAN Väg 940, delen Rösan-Forsbäck Kungsbacka kommun, Hallands län TEKNISK PM BRO MED GEOTEKNIK Objekt: 106 705, Upprättad den 2013-03-15 1 Titel: Tekniskt PM bro med geoteknik Utgivningsdatum: 2013-03-15

Läs mer

Miljöbalkens hänsynsregler

Miljöbalkens hänsynsregler Miljöbalkens hänsynsregler Hänsynsreglerna är själva kärnan i Miljöbalken, de grundläggande principerna. De ska efterlevas av alla, både företag, privatpersoner, kommuner och ideella organisationer. Miljökontoret

Läs mer

Väg 620, ny gång- och cykelväg från E22, trafikplats Karlshamn Öst till Hällaryd

Väg 620, ny gång- och cykelväg från E22, trafikplats Karlshamn Öst till Hällaryd SAMRÅDSHANDLING Väg 620, ny gång- och cykelväg från E22, trafikplats Karlshamn Öst till Hällaryd Karlshamns kommun, Blekinge län Vägplanbeskrivning med miljöbeskrivning 2014-08-25 Projektnummer: 87933198

Läs mer

Dagvattenutredning Sparven 6

Dagvattenutredning Sparven 6 Dagvattenutredning Sparven 6 Datum: 2011-11-02 Pauline Sandberg Uppdragsledare Jan Kjellberg Granskare BYLERO, Byggledare i Roslagen AB Baldersgatan 12 761 31 Norrtälje Organisationsnummer 556489-0340

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140515 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0362 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Olika perspektiv på för mycket och för lite

Olika perspektiv på för mycket och för lite 1 Olika perspektiv på för mycket och för lite Hur ser man på vattnet i landskapet? Olika aktörer har olika syn på vattnet Samma aktör har olika syn på vattnet i olika situationer Är vattnet ett kvittblivningsproblem?

Läs mer

Trelleborgs kommun 2013-03-22

Trelleborgs kommun 2013-03-22 Omprövning av dikningsföretaget Grönby-Assartorp av år 1934 och nedläggning av dikningsföretaget Grönby nr 2 och 13 samt Hönsinge nr 10 år 1887 och 1888 Trelleborgs kommun 2013-03-22 Innehåll 1. Sökande...

Läs mer

Planens uppenbara positiva inverkan på:

Planens uppenbara positiva inverkan på: Sida 2 av 6 SAMMANFATTNING Betydande påverkan antas enligt bedömningskriterier i MKB-förordningen bilaga 4 Anges förutsättningar för kommande verksamhet eller åtgärder som kan antas medföra betydande miljöpåverkan

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Bilaga till Översiktsplan för Vansbro kommun INLEDNING En översiktsplan ska alltid innehålla en miljökonsekvensbeskrivning. Denna ska gå igenom den miljöpåverkan

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Väg E6.20 Söder-Västerleden. Samråd med Länsstyrelsen 2014-12-01

Väg E6.20 Söder-Västerleden. Samråd med Länsstyrelsen 2014-12-01 Väg E6.20 Söder-Västerleden Samråd med Länsstyrelsen 2014-12-01 Två vägplaner Söderleden utgör riksintresse för kommunikationer. Behov finns att förbättra framkomligheten. Sisjömotet Söderleden Fässbergsmotet

Läs mer

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140326 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0358 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Läs mer

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING. Här infogar du din bild. Den ska få plats i den na ruta. SPN-000/000 1(9) SPN 2014/0082 214

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING. Här infogar du din bild. Den ska få plats i den na ruta. SPN-000/000 1(9) SPN 2014/0082 214 Behovsbedömning 1(9) SPN-000/000 Tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheten Pryssgården 1:43 med närområde inom Pryssgården i Norrköping den 21 april 2015 Här infogar du din bild. Den ska få plats

Läs mer

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00 Bygga vindkraftverk I den här broschyren finns kortfattad information om hur Vara kommun handlägger vindkraftverksärenden och vilka uppgifter som krävs för prövningen. Uppgifter i denna broschyr kan inte

Läs mer

Planläggningsprocessen regleras i väglagen (1971:948), lagen om byggande av järnväg (1995:1649) och miljöbalken (1998:808).

Planläggningsprocessen regleras i väglagen (1971:948), lagen om byggande av järnväg (1995:1649) och miljöbalken (1998:808). Så planeras en väg Planläggningsprocessen regleras i väglagen (1971:948), lagen om byggande av järnväg (1995:1649) och miljöbalken (1998:808). PLANLÄGGNING (ÅTGÄRDER ENLIGT STEG 3 OCH 4) Åtgärdsvalsstudie

Läs mer

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Vattenförvaltning för företag Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Den 22 december 2009 fastställde de fem svenska Vattenmyndigheterna miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram

Läs mer

PM Vattenverksamhet. Anmälningsplikt eller tillståndsplikt?

PM Vattenverksamhet. Anmälningsplikt eller tillståndsplikt? 1 (6) Mark- och miljödomstolarna PM Vattenverksamhet I detta PM redovisas huvuddragen av hur handläggningen vid mark- och miljödomstolen går till för ansökningar om tillstånd till vattenverksamhet enligt

Läs mer

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Detaljplan för del av KÄMPERSVIK KÄMPERÖD 1:3 M FL, Tanums kommun, Västra Götalands län PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Sammanfattning Föreliggande PM

Läs mer

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras.

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras. Bilaga 2 till samrådsunderlag Miljökonsekvensbeskrivning för Höganäs Sweden AB En miljökonsekvensbeskrivning kommer att utarbetas av Profu AB och Svensk MKB AB till den planerade ansökan. Miljökonsekvensbeskrivningen

Läs mer

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) BROMÖLLA KOMMUN Miljökontoret 1 (12) Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) ver. 040122 Administrativa uppgifter Anläggningens namn Besöksadress Utdelningsadress

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Ansökan om omprövning av dikningsföretag i Fels mosse, Lunds och Lomma kommuner, Skåne län

Ansökan om omprövning av dikningsföretag i Fels mosse, Lunds och Lomma kommuner, Skåne län Växjö Tingsrätt Mark och miljödomstolen Kungsgatan 8 351 86 VÄXJÖ paketadress Ansökan om omprövning av dikningsföretag i Fels mosse, Sökande Adress Org. nr Lunds kommun Tekniska förvaltningen 212000-1132

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns

Läs mer

Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun.

Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun. Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun. BESLUT Med stöd av 7 kapitlet 21 och 22 miljöbalken beslutar Länsstyrelsen om vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter för Jungs

Läs mer

Väg 527, Gång- och cykelväg Västerås-Örtagården

Väg 527, Gång- och cykelväg Västerås-Örtagården SAMRÅDSREDOGÖRELSE Väg 527, Gång- och cykelväg Västerås-Örtagården Västerås stad, Västmanlands län Vägplan, 2013-09-23 Projektnummer: 107506 Dokumenttitel: Väg 527, gc-väg Örtagården-Västerås Skapat av:

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

Säfsen 2:78, utredningar

Säfsen 2:78, utredningar SÄFSEN FASTIGHETER Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Uppsala Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Datum 2014-11-14 Uppdragsnummer 1320010024 Utgåva/Status Michael Eriksson Magnus Sundelin

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård)

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) Datum Diarienr 2011-09-26 KS 23/11 Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Planområdet

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

Vattenkraft och lagstiftning

Vattenkraft och lagstiftning Vattenkraft och lagstiftning Foto: Johan Kling Andreas Hedrén, Länsstyrelsen i Kronobergs län Kan man sälja el på Europamarknaden med stöd av urminnes hävd? Fram till 1918 handlade vattenlagstiftning främst

Läs mer

Underlag på befintliga ledningar har erhållits från Trafikverket, relationshandlingar E4, Förbifart, Norrköping, daterade 1996-10-29.

Underlag på befintliga ledningar har erhållits från Trafikverket, relationshandlingar E4, Förbifart, Norrköping, daterade 1996-10-29. Vectura Mark&Samhälle Box 412 581 04 Linköping Telefon: 0771-159 159 Fax: 010-484 00 00 Lars Skoog Telefon: 010-4845187 Datum: 2011-04-21 Beteckning: Väg E4 Helsingborg-Stockholm, delen Trafikplats Bråvalla

Läs mer

Bilaga 1. Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsplanering MKB CHECKLISTA. Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB

Bilaga 1. Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsplanering MKB CHECKLISTA. Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB MKB CHECKLISTA Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB Detaljplan för: Detaljplan för del av Höga 7:1 m fl (Älvvallens idrottsområde) i Ljusdals kommun, Gävleborgs län Planens syfte Planens syfte

Läs mer

Nya bostäder i Diseröd

Nya bostäder i Diseröd Nya bostäder i Diseröd Tyfter 1:19 m fl, Kungälvs kommun Trafik- och bullerutredning 2012-10-31 ÅF Infrastructure AB, Kvarnbergsgatan 2, Box 1551 SE-401 51 Göteborg Telefon +46 10 505 00 00. Fax +46 10

Läs mer

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun Utredning av MKN i berörda vattenförekomster Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun 2014 Ann Bertilsson, Tina Kyrkander, Jonas Örnborg Rapport 2015:08 www.biologiochmiljo.se Ansvarig handläggare:

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping 1(8) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen inom Vilbergen i Norrköping, fysisk planering den 20 september 2012 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN: 2013-01-29,

Läs mer

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 (9) Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 De i planen föreslagna nya utbyggnadsområdena är grovt avgränsade. Vid detaljplaneläggning

Läs mer

FÖRDJUPNING 11. RISK & SÄKERHET

FÖRDJUPNING 11. RISK & SÄKERHET FÖRDJUPNING 11. Risk är ett ord som brukar beteckna något oväntat och oönskat. I begreppet risk ligger en sammanvägning av sannolikheten för att en olycka ska inträffa och konsekvenserna av densamma. INNEHÅLL

Läs mer

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Bevara Sommens nedströmslekande öring 1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2013 1 (5) Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING Detaljplan för Långholmen 3 m.fl, Centrumgården i Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Komplettering av behovsbedömning gjord 2012-08-27

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning till. fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD

Miljökonsekvensbeskrivning till. fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD Miljökonsekvensbeskrivning till fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD 2009 12 09 innehållsförteckning inledning 2 sammanfattning 3 befintlig markanvändning

Läs mer

(UPPSALA) (STORVRETA) DUBBELSPÅR UPPSALA GAMLA UPPSALA VITTULSBERGSVÄGEN Sträckan km 0+000-0+420

(UPPSALA) (STORVRETA) DUBBELSPÅR UPPSALA GAMLA UPPSALA VITTULSBERGSVÄGEN Sträckan km 0+000-0+420 Dokumentnummer Sida 1 (7) Handläggare/upprättad av Tyréns Granskad Tyréns Godkänd Tyréns 3445-00-010 Datum Nils-Erik Ångman Handläggare namn/sign. TrV Handling förvaltningsgranskad TrV Ketil KIndestam

Läs mer

Behovsbedömning för detaljplaneprogram för fastigheterna Vita Sannar Bråna 4:1, 1:46, 1:47

Behovsbedömning för detaljplaneprogram för fastigheterna Vita Sannar Bråna 4:1, 1:46, 1:47 Version 1.00 Projekt 7317 Upprättad 2011-03-28 Behovsbedömning för detaljplaneprogram för fastigheterna Vita Sannar Bråna 4:1, 1:46, 1:47 Melleruds Kommun Västra Götalands Län Behovsbedömning Sammanfattning

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2013/00169 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2013/00169 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen Behovsbedömning Sida 1 av 6 Diarienummer: BN-2013/00169 Datum: 2014-04-15 Handläggare: Anders Dieter Aubry för fastigheten Sofiehem 2:1 och 2:2 inom Ålidhem i, Västerbottens län Behovsbedömning av detaljplan

Läs mer

Del av Presterud 1:11 m fl Kristinehamns kommun, Värmlands län

Del av Presterud 1:11 m fl Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Johan Stenson, 0550-88550 johan.stenson@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-29 Referens Sida 1(7) Behovsbedömning Del av Presterud 1:11 m fl Kristinehamns kommun,

Läs mer

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Joanna Dickinson, Trivector Traffic Uppdrag Utvärdering åt Miljömålsrådet Utvärdering åt länsstyrelsen i Västra Götaland Hur har miljömålen

Läs mer

Anmälningsblankett för anmälningspliktiga vattenverksamheter enligt 11 kap 9 a miljöbalken

Anmälningsblankett för anmälningspliktiga vattenverksamheter enligt 11 kap 9 a miljöbalken Anmälningsblankett för anmälningspliktiga vattenverksamheter enligt 11 kap 9 a miljöbalken En avgift enligt avgiftsförordningen* på 1350 kr måste betalas in för att anmälan skall kunna behandlas. Avgiften

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie Väg 77 Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie 1 Kort om väg 77 Vägen har ett körfält i vardera riktningen utan mitträcke. Vägbredden är ca 6,5m, respektive körfält 3m, vägrenar 0,25m.

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

Behovsbedömning för MKB

Behovsbedömning för MKB 1 (7) 2015-02-25 Dnr KUS 2014/0097 KULTUR OCH SAMHÄLLSUTVECKLINGSNÄMNDEN Kultur och Samhällsutvecklingsförvaltningen Behovsbedömning för MKB Detaljplan för Sandviksudden, Stenåker 4:1, 4:2 Söderhamns kommun,

Läs mer

PROGRAM 15/4. Länsstyrelsens roll Tillsyn/Tillstånd miljöfarlig verksamhet. Miljöövervakning Vad händer nu?

PROGRAM 15/4. Länsstyrelsens roll Tillsyn/Tillstånd miljöfarlig verksamhet. Miljöövervakning Vad händer nu? PROGRAM 15/4 Länsstyrelsens roll Tillsyn/Tillstånd miljöfarlig verksamhet Planering enligt PBL Miljöövervakning Vad händer nu? VATTENDIREKTIVET VATTENSTRATEGISKA ENHETEN Genom råd och dåd långsiktigt bevara

Läs mer

Dagvatten och markavvattning - beröringspunkter. Magdalena Lindberg Eklund Fiske- och vattenvårdsenheten Miljöavdelningen

Dagvatten och markavvattning - beröringspunkter. Magdalena Lindberg Eklund Fiske- och vattenvårdsenheten Miljöavdelningen Dagvatten och markavvattning - beröringspunkter Magdalena Lindberg Eklund Fiske- och vattenvårdsenheten Miljöavdelningen Lite om dikningsföretag, diken, markavvattning mm Avvattning av mark hör hemma i

Läs mer

Anslutning av vindkraft och framtidssäkring av elnätet. Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors, 130 kv ledning

Anslutning av vindkraft och framtidssäkring av elnätet. Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors, 130 kv ledning Anslutning av vindkraft och framtidssäkring av elnätet Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors, 130 kv ledning Innehåll Bakgrund 3 Tillståndsprocessen 4 Tillvägagångssätt 5 Projektbeskrivning

Läs mer

Skyddsföreskrifter för Tolleby vattentäkt, Tjörns Kommun

Skyddsföreskrifter för Tolleby vattentäkt, Tjörns Kommun Skyddsföreskrifter för Tolleby vattentäkt, Tjörns Kommun BESLUT Med stöd av 7 kapitlet 21 och 22 miljöbalken har kommunfullmäktige Tjörns kommun 2008-02-14 14 beslutat om vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter

Läs mer

Fortum har anlitat Pöyry SwedPower AB för att genomföra samråd och upprätta MKB:n.

Fortum har anlitat Pöyry SwedPower AB för att genomföra samråd och upprätta MKB:n. Samrådsredogörelse Ansökan om nätkoncession för linje för markförläggning av del av 40 kv-ledning L643 i ny sträckning mellan Norra Ormesta och Rynninge, Örebro kommun, Örebro län 1. Inledning 1.1 Bakgrund

Läs mer

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt ÄPBL 5:28 Detaljplan för del av fastigheten Häverö-Norrby 26:4 i Häverö-Edebo-Singö församling Dnr 07-10155.214 Ks 07-1026 PLANBESKRIVNING

Läs mer

Umeåprojektet medför även ökade möjligheter för tillväxt och utveckling av Umeå stad. 3 2015-01-19

Umeåprojektet medför även ökade möjligheter för tillväxt och utveckling av Umeå stad. 3 2015-01-19 Umeåprojektet 2014 2 2015-01-19 Umeåprojektet är det enskilt största vägprojektet i Trafikverket Region Nord. Sedan 1980-talet har Umeå kommun och Vägverket/Trafikverket allt intensivare arbetat med att

Läs mer

S A M R Å D S H A N D L I N G

S A M R Å D S H A N D L I N G Dnr TPN 2013/35 S A M R Å D S H A N D L I N G Upphävande av stadsplan PLAN af Platsen Hallsberg från år 1886 i Hallsberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Upprättat 2013-04-05 Antagen: Laga kraft: Dnr TPN

Läs mer

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Sida 1 av 4 Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Ansökan insändes till: Öckerö kommun Plan-, bygg- och miljöenheten 475 80 ÖCKERÖ Sökande Namn Adress Telefonnummer E-postadress Personnummer

Läs mer

Utvärdering av stråkalternativ Storhögen-Österåsen-Åskälen

Utvärdering av stråkalternativ Storhögen-Österåsen-Åskälen Utvärdering av stråkalternativ Storhögen-Österåsen-Åskälen Jämtkraft Elnät planerar en ny 220 kv kraftledning för att ansluta tre vindkraftområden: Åskälen, Österåsen och Storhögen. För att anlägga vindkraftparkerna

Läs mer

PLANBESKRIVNING SKJUTSHÅLLET 1. Fittja, Botkyrka Kommun. Detaljplan för E56-50 1(6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten

PLANBESKRIVNING SKJUTSHÅLLET 1. Fittja, Botkyrka Kommun. Detaljplan för E56-50 1(6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten 1(6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Referens: Olof Karlsson, planarkitekt Detaljplan för SKJUTSHÅLLET 1 Fittja, Botkyrka Kommun PLANBESKRIVNING Planområdets läge 2(6) HANDLINGAR Detaljplanen

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 1 Datum 2012-05-31 Kommunförvaltningen Bygg och miljö Martina Norrman, planarkitekt Direkttelefon 040-40 82 18 Vår ref 12.063 Er ref BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SYFTE Enligt plan- och

Läs mer

Framtida betydande översvämningar att rapportera till EU FÖRSLAG

Framtida betydande översvämningar att rapportera till EU FÖRSLAG Framtida betydande översvämningar att rapportera till EU Historiska betydande översvämningar 1900-2010 Framtida betydande översvämningar När ska data samlas in Initieras av MSB. Vem gör vad? MSB ansvarar

Läs mer

Behovsbedömning. Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län. Granskning. Planområde

Behovsbedömning. Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län. Granskning. Planområde Granskning Behovsbedömning Planområde Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län Miljö- och byggnadsnämnden 2 (8) Behovsbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska

Läs mer