Bro över Kolbäcksån. Väg 252 Hallstahammar - Surahammar, Surahammars kommun, Västmanlands län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bro över Kolbäcksån. Väg 252 Hallstahammar - Surahammar, Surahammars kommun, Västmanlands län"

Transkript

1 Bro över Kolbäcksån Väg 252 Hallstahammar - Surahammar, Surahammars kommun, Västmanlands län Samrådshandling, utökat samråd Objektnummer:

2 Titel: Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om tillstånd vattenverksamhet, Bro över Kolbäcksån, väg 252 Hallstahammar - Surahammar Beställare: Trafikverket Box Eskilstuna Tfn: Projektledare: Gunilla Sortti Konsult: Sweco AB (tidigare Vectura Consulting AB) Norra Källgatan 22, Västerås Tfn: Uppdragsansvarig: Linda Åhlén Ansvarig för MKB: Anders Dahllöv Medverkande: Ulrika Burman, Pehr Rylander, Anders Dahllöv, Dag Sundberg, Kristina Forssbeck, Sverker Söderberg Konsultens arbetsnummer: Omslag: Foto Kolbäcksån med omnejd.

3 Innehåll 1 Sammanfattning Bakgrund Varför ny bro över Kolbäcksån? Syfte och avgränsning Förutsättningar Områdesbeskrivning Tidigare utredningar och beslut Genomförda samråd Kommunala planer Trafikförhållanden Riksintressen Miljökvalitetsnormer Strandskydd Projektbeskrivning Ny bro Alternativ utformning av ny bro Nollalternativet Miljökonsekvenser Bedömningen av konsekvenser Vatten Friluftsliv Naturmiljö Kulturmiljö och landskapsbild Samlad bedömning Sammanfattande bedömning av miljökonsekvenser Måluppfyllelse relevanta miljömål Projektet i förhållande till hänsynsreglerna Hur har MKB-processen påverkat projektet? Fortsatt arbete Litteratur och referenser

4 1 Sammanfattning Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingår som en del i Trafikverkets ansökan till mark- och miljödomstolen om tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken för att bygga en ny bro med tillfartsbankar över Kolbäcksån. Platsen ligger cirka 2 km norr om Hallstahammars tätort i Hallstahammars kommun, Västmanlands län. Se karta figur 1. Arbetet ska utföras i samband med byggande av ny väg 252 mellan Hallstahammar och Surahammar. Arbetsplan för den nya vägsträckan är fastställd. Den nya bron över Kolbäcksån blir 122 m lång och kommer, utöver landfästena, att bäras upp av två brostöd i åfåran. Se illustration figur 5 på sida 17. Bron över Kolbäcksån innebär ett betydande ingrepp i landskapet. Bron och den nya vägen i sig är ett nytt landskapselement och påverkar visuella intryck från omgivningen. Synintrycket av bron bedöms som stort men dämpas av att brons utformning anpassats till platsen. Den nya bron kommer endast att medföra obetydlig påverkan på dämningsförhållandena i ån. Vattennivån kan komma att bli 1-3 cm högre än i nuläget vid höga flöden i ån. Viss grumling kan uppkomma under byggskedet men inga bestående skador bedöms uppstå på det biologiska livet i ån. Sammantaget innebär den föreslagna nya bron inte några stora konflikter med områdets vatten-, natur-, kultur- och friluftslivsintressen. De konsekvenser som uppkommer bedöms vara obetydliga eller något fall små och då främst gällande konsekvenser under byggtiden. Ingen påtaglig skada bedöms uppkomma på natur- och kulturmiljön som påverkar de riksintresseområden för friluftslivet och kulturmiljön som berörs av den nya bron. 4

5 figur 1: Översiktskarta skala 1: med ny väg 252 mellan Hallstahammar och Surahammar 5

6 2 Bakgrund 2.1 Varför ny bro över Kolbäcksån? Framkomlighets- och trafiksäkerhetsproblem på befintlig väg 252 mellan Hallstahammar och Surahammar är orsaken till att en ny vägsträckning planeras. Vägen är även ett miljöproblem då stora delar av sträckan går på Strömsholmsåsen och genom Näs och Rävnäs vattenskyddsområden. Den nya dragningen av vägen innebär att en ny bro över Kolbäcksån byggs cirka 2 km norr om Hallstahammars tätort. 2.2 Syfte och avgränsning Denna miljökonsekvensbeskrivning är upprättad av Sweco Environment AB (dåvarande Vectura Consulting AB) på uppdrag av Trafikverket Region Öst. Den är bilaga till ansökan till mark- och miljödomstolen om tillstånd till vattenverksamhet för byggnation av ny bro över Kolbäcksån i Hallstammars kommun, Västmanlands län. Miljökonsekvensbeskrivningen är upprättad i enlighet med miljöbalken 6 kap 1, 3 och 7. Avsikten är att miljökonsekvensbeskrivningen ska redovisa miljöpåverkan på allmänna och enskilda intressen samt de åtgärder som planeras för att minska påverkan. Geografiskt avgränsas miljökonsekvensbeskrivningen till direkt berört parti av Kolbäcksån samt de delar av ån uppströms och nedströms som kan komma att indirekt påverkas av byggnationen av den nya bron. Baserat på tidigare utredningar, genomfört samråd samt vägprojektets miljökonsekvensbeskrivning bedöms de viktigaste miljöaspekterna att behandla vara påverkan på landskapsbild, kultur- och naturmiljö, vatten samt rekreation och friluftsliv. Övriga aspekter som hanterats i miljökonsekvensbeskrivningen för vägen, såsom boendemiljö, intrång i verksamheter, klimatpåverkan samt hushållning med naturresurser bedöms vara av liten betydelse i denna tillståndsansökan och hanteras därför inte vidare i denna miljökonsekvensbeskrivning. 6

7 figur 2: Foto Kolbäcksån 7

8 3 Förutsättningar 3.1 Områdesbeskrivning Det berörda området ligger vid Kolbäcksån cirka 2 km norr om Hallstahammars tätort i Västmanlands län. Se karta figur 1 och bilaga 1. Området är relativt låglänt med omväxlande skogs- och odlingsmarker. Utöver tätorten Hallstahammar är bebyggelsen gles. Avstånd från bron till närmaste bebyggelse är mer än 200 m. Kolbäcksån, som är länets största vattendrag rinner från södra Dalarna genom länet till Mälaren. Väster om ån går den mäktiga Strömsholmåsen som är en av länets största rullstensåsar och viktig för grundvattenförsörjningen i kringliggande tätorter. På åsen går väg 252 som förbinder Hallstahammar och Surahammar. 3.2 Tidigare utredningar och beslut Förstudie Enligt genomförd förstudie 2005 för ny väg 252 mellan Hallstahammar och Surahammar förordades alternativen Ny väg öst och Ny väg väst. Alternativ förbättring av befintlig väg bedömdes inte främja projektmålen att skapa bättre framkomlighet, förbättra boendemiljön och öka trafiksäkerheten samt minska påverkan på vattentäkten vid Rävnäs. Med förstudien som underlag beslutade länsstyrelsen att projektet inte kunde antas medföra betydande miljöpåverkan. Vägutredning Vägutredning för ny väg 252, som genomfördes 2008, jämförde fyra olika korridorer genom skogsområdet mellan Hallstahammars och Surahammars tätorter. Arbetsplan Dåvarande Vägverket beslutade att alternativ Väst 2 skulle ligga till grund för upprättande av arbetsplan. Arbetsplanen har upprättats under 2012 och har varit utställd under december 2012 och januari Den föreslagna nya vägsträckningen redovisas på karta figur 3. Projektet kommer att genomföras genom en totalentreprenad där den upphandlade entreprenören både projekterar och bygger vägen. Brons läge är fastlagt genom fastställande av arbetsplanen. 3.3 Genomförda samråd Samråd har genomförts inför upprättande av arbetsplan för byggnation av den nya vägsträckan. Samråden har i vissa delar även gällt byggnationen av den nya bron över Kolbäcksån. Under hela projektet har kontinuerliga möten hållits med Hallstahammars och Surahammars kommuner. Vid dessa möten har även länsstyrelsen deltagit. Totalt har fem samrådsmöten hållits. Separata samråd med länsstyrelsen har genomförts den 14 februari och den 19 april Vid dessa möten diskuterades huvudsakligen arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen och dess avgränsning. Informationsmöten hölls den 17 april i Hallstahammar och den 18 april 2012 i Surahammar. Vid dessa möten informerades det om projektet och berörda och övrig allmänhet kunde ställa frågor och lämna synpunkter. 8

9 figur 3: Översiktskarta ny väg 252 Hallstahammar - Surahammar med ny anslutning till norra delen av Hallstahammars tätort. 9

10 Den 24 april 2012 hölls möte med företagare i Hallstahammar om anslutningsvägen till tätorten och bron över Kolbäcksån. Deltagande i Hallstahammar var Sandvik, Stena Metall, Stena Recycling, Ovako, M3-gruppen, TM Progress samt Hallstahammars kommun. Den 24 maj 2012 hölls motsvarande möte med företagare i Surahammar. Vid detta möte diskuterades i större utsträckning åtgärder inom tätorten, utanför Trafikverkets ansvarsområde. Den 30 maj 2012 hölls sakägarsammanträde i Hallstahammar med sakägare och övriga berörda av arbetsplanen. Den 31 maj 2012 hölls samråd med Vattenfall Den 20 juni 2012 möte med Mälarenergi om kraftstationen i Kolbäcksån. Den 20 september 2012 hölls samråd med polis och räddningstjänst. Samråd har även hållits med enskilda sakägare utefter sträckan. figur 4: Foto Kolbäcksån med befintlig väg 252 på västra sidan. 10

11 Under samråd med allmänhet och fastighetsägare har invändningar framförts, främst om valt alternativ från vägutredningen, alternativa vägdragningar, anslutningar av enskilda vägar och farhågor om negativa konsekvenser för jakt och friluftsliv samt bullerstörningar. Synpunkter från samrådstiden har sammanfattats i den samrådsredogörelse som ingår i arbetsplanen. 3.4 Kommunala planer Berört område ligger i Hallstahammars kommun och är inte detaljplanelagt. I kommunens översiktsplan anges en vägkorridor som går över Kolbäcksån och genom skogsområdet mellan tätorterna. 3.5 Trafikförhållanden Idagsläget uppgår trafikmängden på väg 252 till fordon per årsmedeldygn varav 11 % tunga fordon. Prognosåret 2035 beräknas trafikmängden på den delsträcka som korsar Kolbäcksån på den nya bron uppgå till cirka fordon per dygn varav 11 % tunga fordon. Att trafikmängden minskar beror på den nya anslutning som ska byggas från Hallstahammars tätort till ny väg 252 öster om Kolbäcksån (se karta figur 3). Väg 252 är rekommenderad färdväg för farligt gods. Hur många farligt gods-transporter som nyttjar vägen har inte undersökts men schablonmässigt brukar 3 % av den tunga trafiken antas transportera farligt gods vilket på väg 252 skulle innebära cirka tio transporter per dygn. 3.6 Riksintressen Strömsholms kanal utgör en del av Kolbäcksån. Kanalmiljön är av riksintresse för både kulturmiljön och friluftslivet. Strömsholms kanal är ett sammanflätat transport- och produktionssystem med den näst äldsta kanalen i landet utmed Kolbäcksån. Kanalmiljön innehåller bruks-, kraftverks- och slottsmiljöer. Området används också i stor utsträckning till båtturism, och kanotpaddling samt för fiske och annan närrekreation. Se karta bilaga 1. Båttrafiken medför krav på segelfri höjd under broar. Enligt miljöbalken 3 kap. 6 gäller att områden som är av riksintresse för bland annat kulturmiljön och friluftslivet ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön. 3.7 Miljökvalitetsnormer Yt- och grundvatten Miljökvalitetsnormer regleras i femte kapitlet miljöbalken. Avsikten med miljökvalitetsnormer är att fastställa en högsta tillåtna förorenings- eller störningsnivå. Från 2010 gäller nya miljökvalitetsnormer för vattenförekomster både yt- och grundvatten. Målsättningen är att alla vatten som omfattas av normerna ska ha god ekologisk och kemisk status år 2015 och en bärande princip är att inga vatten får försämras. Projektet berör ytvattenförekomsten Kolbäcksån Se vidare avsnitt 5.2. Fisk- och musselvatten: Förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten gäller kvaliteten på utpekade fisk- och musselvatten. Naturvårdsverket har (NFS 2002:6) förtecknat de vatten som ska skyddas enligt denna förordning. Inga sådana vatten berörs av detta projekt. 11

12 3.8 Strandskydd Strandskydd enligt bestämmelserna i 7 kap miljöbalken gäller inom 100 m från Kolbäcksåns strandlinje. För att få ta strandskyddad område i anspråk krävs särskilda skäl enligt 7 kap 18c miljöbalken. I detta fall gäller att områden i och kring ån behöver tas i anspråk för att bygga den nya bron som behövs för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses på annat sätt. Byggnationen kommer inte att innebära någon påverkan på förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv. Vad gäller bevarandet av goda livsvillkor på land- och i vatten för djur- och växtlivet kommer dessa att skyddas och bevaras genom den utformning som ges och genom de skyddsåtgärder som vidtas. Dessa finns redovisade i kapitel 5 nedan. 12

13 4 Projektbeskrivning 4.1 Ny bro Vid den nya vägens passage över Kolbäcksån föreslås en balkbro i tre spann med spännvidderna cirka 33, 43 respektive 33 m enligt förslagsskiss till bron 141K2001. Den totala brolängden blir cirka 122 m och den fria brobredden 10,5 m. Två brostöd anläggs i Kolbäcksån. För att båttrafiken på Strömsholms kanal ska kunna fortsätta som i nuläget utformas bron med en segelfri höjd om minst 4,0 m över åns medelhögvattenyta vid gällande dämningsgräns. Utmed den östra stranden kommer befintlig väg 625 att finnas kvar men den omvandlas till gång- och cykelväg med en fri höjd under bron om 2,70 m. Förslaget bedöms ge en naturlig placering av farleden under bron, minimera konstruktionshöjd i förhållande till fri höjd under bron och ge en god estetisk lösning. De yttre brostöden anläggs på respektive sida av ån cirka 5-10 m från strandkanten vid gällande dämningsgräns. Två mellanstöd anläggs på åns botten. Dessa kan grundläggas som platsgjutna betongfundament på naturlig morän strax under befintlig åbotten. För detta krävs spontning runt stöden för att delar av arbetet ska kunna utföras i torrhet. Runt de två stöden läggs krossmaterial som erosionsskydd, se förslagsskiss 141K2001. Alternativet till platsgjutna fundament är pålning med borrade grova stålrörspålar från exempelvis pålbrygga. Dessa behöver preliminärt drivas ned till 3-4 m i berget. För att minimera arbeten i vatten föreslås att brons bärande balkar till överbyggnaden lanseras ut över ån på de två permanenta mellanstöden varefter brobaneplattan utförs utan tillfälliga stöd i vattnet. För att hindra direktavrinning av vägdagvatten till Kolbäcksån ska brons avvattning ske genom att betongrännor utmed respektive kantbalk leder avrinnande dagvatten mot den östra tillfartsbanken. Berört område med bron redovisas på karta bilaga Alternativ utformning av ny bro En enspannsbro kan utformas med höga, bärande så kallade pylontorn eller bågar över ån och strandområdena. Ett sådant utförande bedöms medföra att bron och anslutande vägbankar kommer dominera området visuellt. Utformning av enspannsbro utan visuell dominans av bärande konstruktion bedöms som ej genomförbar och konstruktionen bedöms även betydligt mer kostsam än föreslaget alternativ. Ett utförande av bron i två spann med ett mellanstöd mitt i åfåran medför en betydligt högre vägprofil med högre tillfartsbankar och större behov av markinlösen. En sådan konstruktionen bedöms medföra att farleden placeras onaturligt åfåran. Brons konstruktion med hänsyn till spännvidden, ca m, skulle också upplevas mycket hög och tung i förhållande till den fria höjden för båttrafik och gång- och cykeltrafik på vägen utmed ån. Detta alternativ förkastades eftersom konstruktionen bör vara estetiskt tilltalande för båttrafik på Strömsholms kanal och de som färdas på gång- och cykelvägen. 13

14 Ett utförande med fler än tre spann bedöms medföra ett utökat antal stöd i ån. Detta bedöms inte som motiverat genom den marginella säkningen av vägprofilen som kan göras. Som alternativ till katastrofskydd skulle en oljeavskiljare kunna användas. Effekten vid ett likadant olycksscenario motsvarar det av föreslaget katastrofskydd. Oljeavskiljarens dagvattenrenande egenskaper är bättre i normal driftsituation men med beräknade trafikmängder (se kap 3.5) bedöms inte merkostnaden för en oljeavskiljare som motiverad. Kostnad för katastrofskydd är i storleksordningen till SEK och för oljeavskiljare till SEK. Grundläggning av bron kan ske antingen genom förhöjd grundläggning på pålar eller grundläggning på betongplatta under vattenytan. 4.3 Nollalternativet Nollalternativet innebär att den nya vägen inte byggs och således heller ingen bro över Kolbäcksån. Inga konsekvenser uppkommer därmed i detta ärende och ingen vidare beskrivning av konsekvenser sker i detta dokument. 14

15 5 Miljökonsekvenser 5.1 Bedömningen av konsekvenser Konsekvenserna av projektet beskrivs i termer av påverkan, effekt och konsekvens. Påverkan är den rent fysiska effekten på ett miljöintresse. Effekt är förändrad miljökvalitet i något avseende och uttrycks neutralt. Följden av den förändrade miljökvaliteten för något intresse kallas konsekvens och uttrycks som en värdering. Exempel på påverkan, miljöeffekt och konsekvens: Påverkan Effekt Konsekvens En väg anläggs över ett vattendrag. Grumling av vattendraget under byggskedet. Tillfälligt försämrade levnadsförhållanden för vattenlevande organismer. Utifrån nollalternativet, beskrivs de förbättringar och försämringar, som projektet kan förutses innebära. Där det är möjligt och motiverat föreslås särskilda åtgärder som ska förebygga, begränsa och/eller kompensera för negativa miljökonsekvenser. De åtgärder som är beslutade att bli genomförda i projektet är medräknade vid bedömning av effekter och konsekvenser. Vid bedömning av påverkan och konsekvenser har såväl ingreppets omfattning som det berörda objektets värde vägts in. Ett stort ingrepp i ett område med lågt skyddsvärde kan sålunda bedömas som liten påverkan. Ett litet ingrepp i ett värdefullt objekt/område kan med samma resonemang innebära stor påverkan. Bron med omnejd redovisas på karta bilaga Vatten Förutsättningar Vägdagvatten Det vatten som rinner av från en väg kallas vägdagvatten. Det är mer eller mindre förorenat av bilavgaser, oljespill, däckslitage, vägbaneslitage, vägsalt med mera. Vägdagvatten och eventuella utsläpp till följd av läckage vid trafikolycka kan förorena både yt- och grundvatten under ogynnsamma förhållanden. Vägdagvatten kan tas omhand på olika sätt beroende på områdets värden och känslighet. Gräsklädda diken har god förmåga att fastlägga metaller och petroleumprodukter kan brytas ned på biologisk väg. Vägdagvatten når idag närbelägna yt- och grundvatten. I vilken grad fastläggning och nedbrytning sker i diken som dagvattnet passerar är i viss mån oklart. Vattenförekomsten Kolbäcksån Kolbäcksån avvattnar drygt km 2, vilket gör den till Mälarens tredje största delavrinningsområde och är med cirka 30 m 3 per sekund som medelvattenflöde det näst största tillflödet. Ån har sitt ursprung i sydvästra Dalarna och fortsätter ner igenom Västmanland till Mälaren. Ån passerar igenom ett område med en flera hundra år gammal tradition inom gruv- och metallindustri, med ett viktigt inslag av vattenkraft från ån. Vattenförekomsten Kolbäcksån SE är klassad enligt vattendirektivet. Den ekologiska statusen bedöms som måttlig medan den kemiska statusen bedöms som god. Den kemiska bedömningen gäller förutom kvicksilver som har förhöjda halter i alla svenska sjöar och vattendrag. Den måttliga ekologiska statusen beror på förekomst av vandringshinder för fisk och andra vattenlevande organismer i ån. Som mått anges att den ekologiska potentialen ska vara god år 2021 och att kemisk ytvattenstatus ska vara god år

16 Vattenföringen i Kolbäcksån är reglerad och det finns ett flertal vattenkraftverk i ån. Drygt 1 km uppströms bron ligger Ålsätra kraftstation. Kraftverket som ägs av Mälarenergi har en fallhöjd om 2,7 m och en effekt om 1,4 MW. Cirka 1,5 km nedströms ligger Hallstammars kraftstation som är den största i Kolbäcksån. Fallhöjden är 29,7 m och effekten 15 MW. Baserat på underlag från SMHI har Sweco låtit utreda vattenförhållandena vid den projekterade bron. Utredningen finns redovisad i Vattenteknisk PM som är en bilaga till ansökan. Av SMHI:s underlag framgår följande dimensionerande flöden beräknat för reglerade förhållanden: Hundraårsflöde HHQ m 3 /s Femtioårsflöde HHQ m 3 /s Medelhögvattenflöde MHQ 93 m 3 /s Medelflöde MQ 28 m 3 /s Medellågvattenflöde MLQ 1,1 m 3 /s Femtioårsflöde låg LQ 50 0,002 m 3 /s Baserat på den inmätta åfåran och beräknade vattenflöden har vattennivåer i ån beräknats med och utan bro. Beräkningarna visar att de nya brofundamenten kommer att medföra en dämning om 0-3 cm. Åfåran är flack vilket medför att dämningen blir lika såväl 15 som 100 m uppströms. Se vidare data i vattenteknisk PM. Beräkning har också gjorts med nedsänkta brofundament. Skillnaderna blir försumbara både vad gäller vattennivå och vattenhastighet. Avvattningsföretag Muren-Ålsätra dikningsföretag år 1949 (U864) beläget öster om Kolbäcksån mynnar i ån strax söder om kraftstationen i Ålsätra. Enligt uppgift från länsstyrelsen finns inga andra dikningsföretag som kan beröras. Grundvattenförekomst Strömsholmsåsen. Hallstahammars vattentäkt är belägen på Strömsholmsåsen vid Näs drygt 5 km söder om broläget. Det finns också en tidigare använd vattentäkt vid Trångfors cirka 1 km söder om bron. Vattenskyddsområdet sträcker sig mot norr och det västra brofästet kommer delvis att anläggas inom vattenskyddsområdets yttre zon. Strömsholmsåsen på platsen (vattenförekomst SE ) har god kemisk grundvattenstatus och god kvantitativ status Inarbetade åtgärder Vägdagvatten från den nya bron över Kolbäcksån samlas upp i rännor och leds upp på land på den östra sidan. Vägdagvattnet leds sedan vidare via ett katastrofskydd och infiltrationsyta innan det släpps till ett åkermarksdike som efter cirka 300 m mynnar i Kolbäcksån. Katastrofskyddet innebär att ett läckage på upp till 500 liter olja eller andra föroreningar kan samlas upp och hindras från att rinna ut i mottagande recipient. Ett katastrofskydd bidrar till att miljökvalitetsnormer för yt- och grundvatten uppfylls. Etableringsplats och ytor för upplag som kan förorena omgivningen placeras inte inom 50 m avstånd från Kolbäcksån. Etableringsplats och upplag anordnas så att risken för störningar, skador och olägenheter minimeras. Arbete inom vattenskyddsområdet innebär krav på hänsyn och skyddsåtgärder enligt gällande föreskrifter bland annat gällande förvaring av brandfarliga varor och schaktningsarbeten. 16

17 5.2.3 Påverkan, effekter och konsekvenser Med de avvattningsåtgärder som vidtas kommer ingen direktavrinning ske från bron eller vägen till ån. Genom det katastrofskydd som anläggs kommer i normalfallet inte heller utsläpp av farligt gods eller drivmedel att kunna nå ån. Brobyggnation kommer inte heller att medföra annat än obetydlig påverkan på dämningsförhållandena i ån. Kraven, i Vägverkets publikation 2008:61 Hydraulisk dimensionering, om maximal uppdämning om 3-5 cm uppfylls. Sammantaget bedöms konsekvenserna bli obetydliga. 5.3 Friluftsliv Inarbetade åtgärder Bron över Kolbäcksån har getts en smäcker gestaltning och räcken med god genomsiktlighet för att minska de negativa effekterna av den visuella barriären. Brofundamenten har placerats en bit upp på land för att möjliggöra strandpassage på båda sidor om bron Påverkan, effekter och konsekvenser Där den nya vägen passerar över Kolbäcksån kommer friluftslivet att påverkas av nytt trafikbuller och ett förändrat synintryck i det tidigare tämligen ostörda naturområdet längs ån. Konsekvenserna bedöms som små och lokala. Ingen påtaglig skada bedöms uppkomma på riksintresset för friluftsliv Förutsättningar Kolbäcksån med dess stränder är av riksintresse för friluftslivet. Ån används i stor utsträckning till båtturism och kanotpaddling, fiske och annan närrekreation. Den stora variationen i miljöer längs med ån och kanalområdet, lövlundar, hagmarker och fågelrika våtmarker, innebär höga rekreationsvärden. Stränderna längs åsträckan används frekvent som promenadstråk och längs ån finns många historiska sevärdheter i form av områden för bergsbruk och järnhantering. figur 5: Kolbäcksån med den nya vägbron (fotomontage). 17

18 5.4 Naturmiljö Förutsättningar Ett anläggningsprojekt tar mark i anspråk och kan påverka värden i natur- och kulturlandskapet, enstaka naturobjekt, mark och naturområden, vattendrag och sjöar samt djur och växter. Bevarandet av naturmiljöer är förutsättningen för biologisk mångfald och ekologisk balans. En ny väg kan splittra landskapet vilket kan leda till att djur får svårare att förflytta sig. Bullerstörningar från vägtrafiken kan leda till att störningskänsliga fåglar trängs undan. Byggande i vatten och vid vatten kan leda till grumling som påverkar möjligheterna för vattenlevande organismer att leva och föröka sig. Kolbäcksån är länets största vattendrag och ett viktigt inslag i länets naturmiljö. Ån är av stor betydelse för såväl vatten- som landlevande djur och dalgången är ett viktigt flyttfågelstråk. Kolbäcksåns nedre lopp är utpekat som värdefullt ur fiskesynpunkt enligt den nationella strategin för restaurering av skyddsvärda vattendrag. Främst är det förekomsten av möjliga lekområden för den hotande fiskarten asp som utgör värdet. Asp är klassad som nära hotad och Mälaren med tillrinnande vattendrag är ett av aspens viktigaste kärnområden i landet. Aspen leker under april - maj i Kolbäcksån och andra strömmande vattendrag. Rommen kläcks efter två till tre veckor. Det finns ett flertal vandringshinder nedströms nu berörd sträcka som i nuläget hindrar fisk att vandra upp i ån. Utredningar om åtgärdande av dessa pågår. Asp har även påträffats uppströms i Östersjön vid Surahammar. Vid Kolbäcksån finns även utter som har observerats ett flertal gånger under senare år. Uttern är klassad som en sårbar art Inarbetade åtgärder Bron byggs med strandpassage på båda sidor vilket möjliggör för utter och andra djur att röra sig längs ån. Arbete i vattenmiljöer utförs inte under perioden april juni som är den tid då många djur är beroende av vatten för sin förökning. Markvegetation närmast vattendraget ska bevaras som erosionsskydd. Skyddsåtgärder vidtas under byggtiden för att minimera grumling av vattnet i ån. Detta omfattar bland annat: Arealen avtäckt mark kring ån begränsas för att hindra avrinning av grumlande dagvatten vid nederbörd och snösmältning. Jord och massor skyddas med vegetation eller erosionsresistenta material. Arbetet planeras så att erosionsskydd finns tillgängligt och kan läggas på avtäckta ytor snarast. Vid byggnation av brostöd i Kolbäcksån används ett anläggningssätt som minimerar grumling. Vid länshållning innanför spont leds upppumpat vatten till sedimentationsgrop eller översilningsyta innan det rinner till ån Påverkan, effekter och konsekvenser Viss grumling kommer att uppstå i Kolbäcksån under byggskedet. Grumlingen kommer att vara tillfällig och relativt kortvarig. Med vidtagna skyddsåtgärder bedöms inga bestående skador i vattendragen eller negativ påverkan på aspen uppstå. Mindre arealer naturmark tas i anspråk men inga särskilda naturvärden eller skyddsvärda arter bedöms komma att påverkas. Genom att bron byggs med strandpassager kommer inga barriäreffekter att uppkomma för utter och annat småvilt. Sammantaget bedöms konsekvenserna för naturmiljön bli obetydliga. 18

19 5.5 Kulturmiljö och landskapsbild Förutsättningar Ett anläggningsprojekt kan, förutom att påverka fysiska föremål av värde, också påverka möjligheten att tolka landskapet och dess historiska skeden och samband samt upplevelsen av landskapet och dess framtida användning. Det aktuella området ligger inom det västmanländska skogslåglandet och ansluter mer specifikt till Kolbäcksåns vattensystem. Området är till stor del skogbevuxet med flack terräng och ganska stor förekomst av myrar och sankmarker. Kolbäcksån rinner genom området från norr till söder. Vattendragets bredd varierar mellan 50 och 100 m och har både branta sidor och mer låga partier. Strömsholmsåsen löper långa sträckor parallellt med Kolbäcksån och är längs långa sträckor väldigt tydlig och karaktäristisk. Befintlig väg 252 följer åsens krön. Strömsholms kanalmiljö inklusive Kolbäcksån är av riksintresse för kulturmiljön. Riksintresset beskrivs som ett sammanflätat transportoch produktionssystem med den näst äldsta kanalen i landet. Strömsholms kanalmiljö innehåller bruks-, kraftverks- och slottsmiljöer. Längs den aktuella sträckan finns exempelvis järnbruk lokaliserade till forssträckor och Trångfors hammarsmedja. Strömsholms kanalanläggning klassas enligt länsstyrelsen som ett byggnadsminne. Väg 252 klassas som tillhörande kulturvägskategori A med kontinuitet från förhistorisk tid till våra dagar. Vägen följer Strömsholmsåsen längs Kolbäcksån. Inga kända fornlämningar enligt Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (FMIS) berörs av brobyggnationen. En översiktlig granskning i fält har också gjorts inom ramen för vägprojektet arbete. Inga fynd gjordes som kan påverkas av den nya bron Inarbetade åtgärder Den visuella påverkan av den lokala miljön dämpas av brons utformning med tillbakadragna brofästen Påverkan, effekter och konsekvenser Riksintresset Strömsholms kanal och Kolbäcksån påverkas genom att ett främmande element kommer att gå tvärs över Kolbäcksån vilket lokalt ger ett betydande visuellt intrång som i viss mån dämpas av brons utformning. Inga fornlämningar eller andra kulturhistoriska lämningar berörs. Konsekvensen bedöms som måttlig negativ men den nya bron bedöms inte på den större skalan medföra någon påtaglig skada på natur- och kulturmiljön kring ån. 19

20 6 Samlad bedömning 6.1 Sammanfattande bedömning av miljökonsekvenser Den föreslagna nya bron innebär inte några stora konflikter med områdets vatten-, natur- och, kultur- samt friluftslivsintressen. De konsekvenser som uppkommer bedöms vara obetydliga eller i något fall små och då främst gällande konsekvenser under byggtiden. Ingen påtaglig skada kommer att uppkomma på natur- och kulturmiljön som påverkar de riksintresseområden för friluftslivet och kulturmiljön som berörs av den nya bron. 6.2 Måluppfyllelse relevanta miljömål Nationella miljömål Riksdagen har antagit sexton nationella miljökvalitetsmål som ska fungera vägledande för miljöarbetet i Sverige. Målen är allmänt definierade och bryts ned i delmål, som i detalj anger hur de övergripande målen ska uppnås. Vidare utformas sektorsmål av de myndigheter, organisationer och företag som verkar inom en viss samhällssektor. Begränsad klimatpåverkan: Byggnationen innebär utsläpp av växthusgaser från fordon och arbetsmaskiner under byggnationen samt vid tillverkning av byggnadsmaterial som till exempel stål och betong. I driftskedet innebär den högre hastigheten och underhåll av ny väg ökade utsläpp av koldioxid, räknat med samma fordonspark. Detta vägs upp till viss del av den minskade resvägen som den nya vägen ger. Projektet motverkar målet. Levande sjöar och vattendrag: Den nya vägen innebär minskad olycksrisk och därmed mindre risk för förorening av Kolbäcksån och andra vattendrag. Projektet bidrar till måluppfyllelse. Grundvatten av god kvalitet: Den nya vägen kommer att avsevärt avlasta befintlig väg 252 från trafik vilket innebär minskad olycksrisk och därmed mindre risk för förorening av grundvattnet i Strömsholmsåsen. Projektet bidrar till måluppfyllelse. Levande skogar: Skogsmark tas i anspråk för den nya brons tillfartsbankar. Barriäreffekter och arealbortfall innebär att målet i viss grad motverkas. Ett rikt växt och djurliv: Grumling kan skada djurlivet i ån under byggtiden. I övrigt bedöms konsekvenserna av bron bli obetydliga. Projektet motverkar i viss mån målet. Regionala och lokala miljömål Länsstyrelsen behandlar i publikationen Miljömål för Västmanlands län 12 av de 16 nationella miljökvalitetsmålen. Målen sammanfaller med de nationella, men en precisering sker och vissa delmål anges som inte relevanta för länet. Situationen i länet ser i stort sett ut som för resten av landet med undantag från att utvecklingen av målet Ett rikt odlingslandskap är mer pessimistisk för länet. Hallstahammars kommun har inga samlade dokument med kommunala miljökvalitetsmål. 6.3 Projektet i förhållande till hänsynsreglerna Miljöbalkens andra kapitel beskriver krav på hänsyn som ska tas när ett projekt påverkar omgivningen. Hänsynsreglerna ska alltid tilllämpas och det ska framgå av MKB hur detta har gjorts. Nedan redovisas en kort bedömning av hur relevanta hänsynsregler tillämpas: 20

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 1 Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 2 1. Samrådsmötet öppnas 2. Presentation av medverkande 3. Redogörelse för planprocessen 4. Presentation

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN: Anolfsbyn 1:43 i Skållerud Melleruds kommun, Västra Götalands län Behovsbedömningen är en analys som leder fram

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Riskhantering och måluppfyllelse

Riskhantering och måluppfyllelse Riskhantering och måluppfyllelse Riskhantering Skydds- och riskobjekt Inom förstudieområdet förekommer ett antal värden som bör skyddas från intrång. Nordväst om Alunda ligger ett riksintresse för kulturmiljö

Läs mer

Väg 73 Trafikplats Handen

Väg 73 Trafikplats Handen ARBETSPLAN - MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Väg 73 Trafikplats Handen Haninge kommun, Stockholms län Utställelsehandling 2012-01-27 Revidering 1: 2012-09-10 Objektnummer:884232 Revidering 1: Kap. 2.1 sid 18

Läs mer

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Att gå från byråkrati till handling Kartläggning och analys Identifiera vattenförekomster, bedöma

Läs mer

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun www.mjolby.se/planer Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd Miljöar för planer och program Om en plan

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Underlag för samråd VÄGUTREDNING. Uppgifter om projektet. E22, Karlskrona-Kalmar, delen Lösen Jämjö Objektnummer

Underlag för samråd VÄGUTREDNING. Uppgifter om projektet. E22, Karlskrona-Kalmar, delen Lösen Jämjö Objektnummer Uppgifter om projektet Underlag för samråd VÄGUTREDNING E22, Karlskrona-Kalmar, delen Lösen Jämjö Objektnummer 87 914 002 2008-11-04 Bakgrund E22 ingår i det nationella vägnätet. Vägens funktion är att

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

Väg 1758 bro över Nolån

Väg 1758 bro över Nolån ARBETSPLAN BESKRIVNING Väg 1758 bro över Nolån 2012-04-18 Objektnr: 5815211 Objektdata Vägnr: 1758 Vägnamn: Objektnamn: Objektnr: 5815211 Kommun: Län: Dokumentdata Titel: Bollebygd Töllsjövägen Väg 1758

Läs mer

Statens Vegvesen Teknologidagane 2014 NORWAT. Vattenhantering i Sverige

Statens Vegvesen Teknologidagane 2014 NORWAT. Vattenhantering i Sverige Statens Vegvesen Teknologidagane 2014 NORWAT Vattenhantering i Sverige Svensk vattenförvaltning Havs- och vattenmyndigheten är förvaltningsmyndighet på miljöområdet för frågor om bevarande, restaurering

Läs mer

Anmälan om vattenverksamhet och dispens från strandskyddsbestämmelserna på fastigheten Hossmo 1:53, Kalmar kommun Beslut

Anmälan om vattenverksamhet och dispens från strandskyddsbestämmelserna på fastigheten Hossmo 1:53, Kalmar kommun Beslut Elektronisk delgivning Anmälan om vattenverksamhet och dispens från strandskyddsbestämmelserna på fastigheten Hossmo 1:53, Kalmar kommun Beslut Länsstyrelsen ger dispens från strandskyddsbestämmelserna,

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Upprättande av detaljplan på del av fastigheten Joeström 2:24. Dnr: Upprättad:

Storumans kommun. Behovsbedömning Upprättande av detaljplan på del av fastigheten Joeström 2:24. Dnr: Upprättad: Storumans kommun Behovsbedömning Upprättande av detaljplan på del av fastigheten Joeström 2:24 Dnr: Upprättad: 2013-01-15 2 (7) Upprättande av detaljplan på del av fastigheten Joeström 2:24 Samråd om miljöpåverkan

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan för Årby 1:21 och del av Årby 8:2 i Blikstorp, Hjo kommun

Behovsbedömning av detaljplan för Årby 1:21 och del av Årby 8:2 i Blikstorp, Hjo kommun Hjo kommun Samhällsbyggnad Behovsbedömning av detaljplan för Årby 1:21 och del av Årby 8:2 i Blikstorp, Hjo kommun Planens syfte och huvuddrag Syftet med detaljplanen är dels att möjliggöra uppförande

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Väg 796, bro över Indalsälven i Lit

Väg 796, bro över Indalsälven i Lit GRANSKNINGSHANDLING Väg 796, bro över Indalsälven i Lit Östersunds kommun, Jämtlands län Hydrologisk PM, 2015-09-30 Objekt: 143961 Titel: Granskningshandling - Väg 796, bro över Indalsälven i Lit Utgivningsdatum:

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan för Norra industriområdet norr om Kv. Kättingen, Hjo stad i Hjo kommun Hjo stad i Hjo kommun

Behovsbedömning av detaljplan för Norra industriområdet norr om Kv. Kättingen, Hjo stad i Hjo kommun Hjo stad i Hjo kommun Hjo kommun Samhällsbyggnad Madeleine Turén (kompletterad av Louise Eriksson) Behovsbedömning av detaljplan för Norra industriområdet norr om Kv. Kättingen, Hjo stad i Hjo kommun Hjo stad i Hjo kommun Planens

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt 2009 2015 Rapportnr: 2010:3 ISSN: 1403-624X Titel: Miljökonsekvensbeskrivning Bottenhavets vattendistrikt 2009-2015 Utgivare: Vattenmyndigheten

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: 2010.0511-315 Upprättad: 2011-01-20

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: 2010.0511-315 Upprättad: 2011-01-20 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4 Dnr: Upprättad: 2011-01-20 Detaljplan för del av Granås 1:4 Samråd om miljöpåverkan Lagen om Miljöbedömningar av planer och program Enligt

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Dnr: Upprättad: 2011-01-25 Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Samråd

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i miljöbalken; SFS 2004:606 Utkom från trycket den 22 juni 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om miljöbalken dels

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Sundsberg 2:13 och del av 1:64, Selma. SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Sundsberg 2:13 och del av 1:64, Selma. SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Sundsberg 2:13 och del av 1:64, Selma. SUNNE KOMMUN Värmlands län 2015-05-05 Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Detaljplan för del av kv. Rektorn (Rektorn 3 samt del av Rektorn 2) BEHOVSBEDÖMNING

Detaljplan för del av kv. Rektorn (Rektorn 3 samt del av Rektorn 2) BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för del av kv. Rektorn (Rektorn 3 samt del av Rektorn 2) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Program Samrådsredogörelse 1 Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta

Läs mer

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet

Läs mer

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden Förslag till Åtgärdsprogram 2016 2021 - innehåll, formuleringar och röda tråden Innehåll Kap 5 Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt Kap 6 Åtgärder per

Läs mer

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med

Läs mer

Behovsbedömning. För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län

Behovsbedömning. För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län Behovsbedömning För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län Behovsbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Behovsbedömning av ändring av detaljplan för Hassela friluftsbad, Hassela Kyrkby 5:40 och 5:11

Behovsbedömning av ändring av detaljplan för Hassela friluftsbad, Hassela Kyrkby 5:40 och 5:11 1 Behovsbedömning av ändring av detaljplan för Hassela friluftsbad, Hassela Kyrkby 5:40 och 5:11 Planens syfte Planen syftar till att möjliggöra nybyggnad av kompletterande byggnader till friluftsbadets

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING

Läs mer

LIS- område Killinge, ÖP 2014 Gällivare kommun. LIS- område Killinge, markerat i rött

LIS- område Killinge, ÖP 2014 Gällivare kommun. LIS- område Killinge, markerat i rött LIS- område Killinge, ÖP 2014 Gällivare kommun LIS- område Killinge, markerat i rött YTTRANDE 1 (3) Datum 2016-03-23 Diarienummer 407-1819-16 Vattenfall Eldistribution AB Registratur.eldistribution@vattenfall.com

Läs mer

Samrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 2010-06-17

Samrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 2010-06-17 För vindkraft vid Lekebergs kommun, Örebro län Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 21-6-17 Vindkraft - Lekebergs kommun Medverkande Verksamhetsutövare Stena Renewable AB Box 7123 42 33 Göteborg

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra!

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra! Att anlägga vägtrummor En samlande kra! Råd vid anläggning av vägtrummor En vägtrumma ska transportera undan vatten men vägtrumman blir ofta ett hinder för de djur som lever i och runt vattnet. Hinder

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 14. Våmåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-01 2 14. Våmåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen

Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen Bilaga Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen 2016-08-31 Särskild sammanställning av miljökonsekvensbeskrivningen 2016-09-01 Innehåll 1 Särskild sammanställning... 3 2 Integrering

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för

Bedömning av miljöpåverkan för Bedömning av för detaljplan HOGSTAD 13:1 m fl i Hogstad, Mjölby kommun Antagen: Laga kraft: Genomförandetidens sista dag: www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en plan eller ett program

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för del av Brårud 3:92. SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för del av Brårud 3:92. SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för del av Brårud 3:92 SUNNE KOMMUN Värmlands län 2016-02-08 Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar

Läs mer

Kommunstyrelseförvaltningen Diarienummer: 2012:169 Plan- och byggenheten

Kommunstyrelseförvaltningen Diarienummer: 2012:169 Plan- och byggenheten 1 Kommunstyrelseförvaltningen Diarienummer: 2012:169 Plan- och byggenheten 2016-06-02 MKB-CHECKLISTA Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB Detaljplan för: Vikarskogen 1:28 Planens syfte: Handläggare:

Läs mer

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson Strandskydd och boende vid stranden Foto: Jana Andersson Vad är strandskydd? Sveriges stränder är en naturtillgång av mycket stort värde. Stränderna längs sjöar och vattendrag, liksom stränderna längs

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

Exempel på vad en tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft på land minst ska innehålla

Exempel på vad en tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft på land minst ska innehålla Datum 2009-09-10 1 (6) Exempel på vad en tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft på land minst ska innehålla Följande råd när det gäller vad en tillståndsansökan enligt 9 kap Miljöbalken

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: Detaljplan för område väster om Gamla Faluvägen i

Läs mer

Enligt sändlista Handläggare

Enligt sändlista Handläggare 1/7 Datum Dnr Mottagare 2011-10-26 2270-11 Enligt sändlista Handläggare Dir tel Kajsa Berggren 010-6986018 Omfördelning av ansvar för genomförande av delar inom vattenmyndigheternas åtgärdsprogram med

Läs mer

GRANSKNINGSHANDLING Behovsbedömning avseende miljöbedömning av detaljplan för Brunnsviks Gårdar, Brösarp, Tomelilla kommun, Skåne län

GRANSKNINGSHANDLING Behovsbedömning avseende miljöbedömning av detaljplan för Brunnsviks Gårdar, Brösarp, Tomelilla kommun, Skåne län Dnr: KS 2013/233 PLNR: 153 GRANSKNINGSHANDLING Behovsbedömning avseende miljöbedömning av detaljplan för Brunnsviks Gårdar, Brösarp, Tomelilla kommun, Skåne län Inledning Varje detaljplan som medför en

Läs mer

Dispens för intrång i diken, bäck och åkerholmar vid utbyggnad av väg E45 i Lilla Edets kommun

Dispens för intrång i diken, bäck och åkerholmar vid utbyggnad av väg E45 i Lilla Edets kommun 2011-06-23 1(6) Naturvårdsenheten Peter Flodin 031-60 54 80 peter.flodin@lansstyrelsen.se Delg. kvitto Trafikverket BanaVäg i Väst Att. Erik Lööv 405 33 Göteborg erik.loov@trafikverket.se Dispens för intrång

Läs mer

Behovsbedömning. Detaljplan för fastigheterna Norsjö 56:22, 56:23 mfl. (busstation) i Norsjö samhälle, Norsjö kommun, Västerbottens län

Behovsbedömning. Detaljplan för fastigheterna Norsjö 56:22, 56:23 mfl. (busstation) i Norsjö samhälle, Norsjö kommun, Västerbottens län 2015-02-11 Diarienr: 2014.814/0201 Behovsbedömning Detaljplan för fastigheterna Norsjö 56:22, 56:23 mfl. (busstation) i Norsjö samhälle, Norsjö kommun, Västerbottens län Ställningstagande Miljö- och byggavdelningen

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

FÖRLÄNGNING AV KONCESSION FÖR 400 kv-ledningarna MELLAN RINGHALS OCH HORRED SAMT MELLAN RINGHALS OCH STRÖMMA

FÖRLÄNGNING AV KONCESSION FÖR 400 kv-ledningarna MELLAN RINGHALS OCH HORRED SAMT MELLAN RINGHALS OCH STRÖMMA FÖRLÄNGNING AV KONCESSION FÖR 400 kv-ledningarna MELLAN RINGHALS OCH HORRED SAMT MELLAN RINGHALS OCH STRÖMMA SAMMANFATTNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SEPTEMBER 2010 Förlängning av koncession för 400

Läs mer

6. Tänkbara åtgärder. N Rv 70

6. Tänkbara åtgärder. N Rv 70 6. Tänkbara åtgärder 6.1 Åtgärder enligt fyrstegsprincipen Enligt fyrstegsprincipen, som redovisas mer utförligt i kapitel 1.2, ska åtgärder på identifierade problem prövas förutsättningslöst i fyra steg.

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun 1 SAMHÄLLSBYGGNAD Diarienr: Miljöreda 11/0246a Upprättad: 2012-02-01 Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun I samband med upprättande av

Läs mer

Väg 19, Bjärlöv Broby, omgrävning av öppet dike i Bonnarp

Väg 19, Bjärlöv Broby, omgrävning av öppet dike i Bonnarp Samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken inför tillståndsprövning av vattenverksamhet: Väg 19, Bjärlöv Broby, omgrävning av öppet dike i Bonnarp Östra Göinge kommun, Skåne län Samrådsunderlag 2016-09-19 UNDERLAG

Läs mer

Porten 11 ANTAGANDEHANDLING. Enkelt planförfarande. 1(8) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för fastigheten

Porten 11 ANTAGANDEHANDLING. Enkelt planförfarande. 1(8) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för fastigheten 1(8) Behovsbedömning tillhörande detaljplan för fastigheten Porten 11 med närområde inom Hageby i Norrköping den 12 juni 2013 ANTAGANDEHANDLING Antagen: 2013-09-10, 158 Laga kraft: 2013-10-17 Genomförandetidens

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

PM BILAGA 2. Påverkan på broar vid kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen. Stensjön

PM BILAGA 2. Påverkan på broar vid kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen. Stensjön Mölndals Kvarnby Påverkan på broar vid kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen Rådasjön Stensjön Ståloppet Kvarnbyfallen Grevedämm etkanalintag Stensjö dämme Copyright

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

Helgenäs och Edsåsens vattenskyddsområde. Information om vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter Helen Eklund, Sweco

Helgenäs och Edsåsens vattenskyddsområde. Information om vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter Helen Eklund, Sweco Helgenäs och Edsåsens vattenskyddsområde Information om vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter 2014-04-02 Helen Eklund, Sweco 1 Dagordning o Vattentäkten och befintligt vattenskyddsområde o Varför vattenskyddsområde?

Läs mer

GRANSKNINGSHANDLING. E18 Köping-Västjädra. Köpings, Hallstahammars och Västerås kommun, Västmanlands län. PM Kommunal planering

GRANSKNINGSHANDLING. E18 Köping-Västjädra. Köpings, Hallstahammars och Västerås kommun, Västmanlands län. PM Kommunal planering GRANSKNINGSHANDLING E18 Köping-Västjädra Köpings, Hallstahammars och Västerås kommun, Västmanlands län PM Kommunal planering 2016-09-30 Dokumenttitel: PM Kommunal planering Skapat av: Mia Jameson Dokumentdatum:

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg

Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg Fjällberg Fjällberg ligger i den mellersta delen av Västerbottens län. Fjällberg ligger ca 40 km sydväst om Lycksele stad och 43 km nordnordost om Åsele stad.

Läs mer

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander

Läs mer

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 BEHOVSBEDÖMNING Checklistan skall utgöra underlag för att i ett tidigt skede i planprocessen bedöma behovet av en miljöbedömning, om planens

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-11-10 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Dnr Söderköping: SBF 2015-162 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik datum, Samhällsbyggnadsnämnden i Söderköping datum,

Läs mer

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Vaggeryds kommun Programmet är utsänt på samråd under tiden 2010-06-07 t.o.m. 2010-08-27. Om ni har några synpunkter skall dessa framföras skriftligen till miljö- och byggnämnden

Läs mer

DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN

DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 2014-12-23 Dnr: 2012-0474-204 BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 1(8) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR

Läs mer

Dikning skyddar vägen

Dikning skyddar vägen 1 Foto: Torbjörn Svensson Dikning, dikningsjord och andra överskottsmassor ska hanteras med hänsyn till kringliggande miljö, artrikedom samt natur- och kulturskyddade områden. Sådana arbeten får inte utföras

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-10-05 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik, 2015-11-10 MBN 207/15 1 (4) Riktlinjer för enskilda avlopp Inledning För att få

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning 2014-11-20 Miljökonsekvensbeskrivning Färg e rigat an Vallmon 11 m fl Knislinge, Östra Göinge kommun Innehållsförteckning Inledning...3 Avgränsning...3 Alternativ...3 Förutsättningar

Läs mer

BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och 4 samt del av fastigheten Högby 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt planförfarande

BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och 4 samt del av fastigheten Högby 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt planförfarande Dnr Ks 2011.0056 Behovsbedömning MKB Datum 2010-12-29 1 (6) Detaljplan för BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och samt del av fastigheten Högby 1:2 Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt

Läs mer

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.

Läs mer

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling.

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling. 10. Nationella mål är livsviktigt för människan och en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnet rör sig genom hela ekosystemet, men för också med sig och sprider föroreningar från en plats till en

Läs mer

Eric Alnemar, planarkitekt Abbe Sahli, miljöstrateg

Eric Alnemar, planarkitekt Abbe Sahli, miljöstrateg Eric Alnemar, planarkitekt Abbe Sahli, miljöstrateg 2 3 För att det ska framgå om eller hur detaljplanen kommer att påverka miljön ska alltid en behovsbedömning genomföras. Behovsbedömningen är en analys

Läs mer

Väg 76 förbi Norrtälje etapp 2 Arbetsplan

Väg 76 förbi Norrtälje etapp 2 Arbetsplan Arbetsplan Bilaga PM åtagande förtydliganden av projektets åtaganden 2011-05-16 Rev C 2011-10-19 Dokumentinformation Objektnummer 101160 Objektnamn Arbetsplan Väg 76 förbi Norrtälje etapp 2 Filnamn Filtyp.doc

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga

Läs mer

Behovsbedömning för MKB november 2008

Behovsbedömning för MKB november 2008 Stadsarkitektkontoret MKB-gruppen Detaljplan för ILÄNDA 1:6 m fl Behovsbedömning för MKB november 2008 Dnr 2007.20.214 1(7) Behovsbedömning BAKGRUND Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING. SAMRÅDSHANDLING Dnr: DETALJPLAN HÖGLANDSSJUKHUSET. FASTIGHETEN Västanå 4 m.fl. Illustration: White arkitekter

BEHOVSBEDÖMNING. SAMRÅDSHANDLING Dnr: DETALJPLAN HÖGLANDSSJUKHUSET. FASTIGHETEN Västanå 4 m.fl. Illustration: White arkitekter SAMRÅDSHANDLING 2015-09-08 Dnr: 2014-0331 Illustration: White arkitekter BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN HÖGLANDSSJUKHUSET FASTIGHETEN Västanå 4 m.fl. SAMRÅDSHANDLING 1(7) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Till detaljplanen

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

Väg 940, delen Rösan-Forsbäck

Väg 940, delen Rösan-Forsbäck ARBETSPLAN Väg 940, delen Rösan-Forsbäck Kungsbacka kommun, Hallands län TEKNISK PM BRO MED GEOTEKNIK Objekt: 106 705, Upprättad den 2013-03-15 1 Titel: Tekniskt PM bro med geoteknik Utgivningsdatum: 2013-03-15

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING TILL DETALJPLAN FÖR HÄSSLEHOLM 89:87 SJÖRRÖDS GÅRD 131021

BEHOVSBEDÖMNING TILL DETALJPLAN FÖR HÄSSLEHOLM 89:87 SJÖRRÖDS GÅRD 131021 BEHOVSBEDÖMNING TILL DETALJPLAN FÖR HÄSSLEHOLM 89:87 SJÖRRÖDS GÅRD 131021 2 BEHOVSBEDÖMNING AV DETALJPLAN FÖR SJÖRÖD LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hån 1:54 m fl. Ski Sunne. SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hån 1:54 m fl. Ski Sunne. SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hån 1:54 m fl. Ski Sunne SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Skäggeberg 12:11 m fl. SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Skäggeberg 12:11 m fl. SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Skäggeberg 12:11 m fl. SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av

Läs mer

Ny väg 268 mellan Upplands Väsby och Vallentuna

Ny väg 268 mellan Upplands Väsby och Vallentuna Ny väg 268 mellan Upplands Väsby och Vallentuna Vägplan Samrådshandling oktober 2013 1 Ny väg 268 mellan Upplands Väsby och Vallentuna Väg 268 är en viktig tvärförbindelse mellan Upplands Väsby och Vallentuna/Åkersberga.

Läs mer

Samrådsunderlag för ledningssträckning

Samrådsunderlag för ledningssträckning Samrådsunderlag för ledningssträckning 130 kv vindkraftanslutning i område väster om Hammarstrand 2011-09-05 Rapporten är framtagen av SWECO Energuide AB på uppdrag av E.ON Elnät Sverige AB 1 (8) Innehåll

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

9. Samlad bedömning mot miljömål

9. Samlad bedömning mot miljömål 9. Samlad bedömning mot miljömål 9.1 Allmänt Sveriges riksdag har beslutat om 16 miljö kvalitetsmål (miljömål) för en hållbar samhällsutveckling. En hållbar samhällsutveckling inne bär att nuvarande och

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras.

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras. Bilaga 2 till samrådsunderlag Miljökonsekvensbeskrivning för Höganäs Sweden AB En miljökonsekvensbeskrivning kommer att utarbetas av Profu AB och Svensk MKB AB till den planerade ansökan. Miljökonsekvensbeskrivningen

Läs mer

Väg 892, Borlanda-Rottne, gång- och cykelväg Rydet-Rottne

Väg 892, Borlanda-Rottne, gång- och cykelväg Rydet-Rottne SAMRÅDSREDOGÖRELSE Väg 892, Borlanda-Rottne, gång- och cykelväg Rydet-Rottne Projektnummer: 87733334 Växjö kommun, Kronobergs Län Vägplan, 2016-12-01 Yta för bild Trafikverket Postadress: Trafikverket,

Läs mer